den 28 december

Interpellation

2010/11:143 Utvärderingen av regeringens handlingsplan mot mäns våld mot kvinnor med mera

av Lena Olsson (V)

till statsrådet Nyamko Sabuni (FP)

Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade nyligen en utvärdering av regeringens handlingsplan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (rapport 2010:18).

Brå är generellt positivt till utfallet av åtgärderna i handlingsplanen vilket är glädjande. Brå konstaterar att handlingsplanen har bidragit till ökad kunskap i arbetet med målgrupperna, nya lättillgängliga kunskapskällor, en mängd projekt med nya lokala verksamheter, nya värdefulla verksamhetsmodeller samt mer strukturerade hot- och riskbedömningar inom polisen.

Men samtidigt är det mer osäkert i vilken utsträckning utbildningssatsningarna för personal i rättsväsendet kommer att fortsätta och om de lokala projekten med nya verksamheter kommer att överleva.

Det är även osäkert om polisens hot- och riskbedömningar verkligen lett till fler och bättre skyddsåtgärder. Vidare har antalet anmälningar och personuppklarade brott ökat, men andelen anmälningar som personuppklaras ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare. Sammantaget är bilden av handlingsplanens effekter för våldsutsatta kvinnor osäker och enligt Nationella trygghetsundersökningen (NTU) har antalet kvinnor som utsätts för mäns våld inte minskat. Andelen kvinnor som där anger att de utsatts för brott i en nära relation under det senaste året var densamma 2007, 2008, 2009 och 2010, ca 1 procent. Brå konstaterar även i sin rapport att barn som bevittnat våld samt våldsutsatta i samkönade relationer är relativt osynliggjorda i regeringens handlingsplan.

Vänsterpartiet har tidigare uppmärksammat det faktum att många av regeringens satsningar i handlingsplanen mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, trots att de respektive projekten är lovvärda, riskerar att förbli just tillfälliga projekt. Detta är mycket beklagligt eftersom problemet med våld i nära relationer måste hanteras långsiktigt om våldet någonsin ska upphöra.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet:

1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att regeringens satsningar mot mäns våld mot kvinnor ska ske utifrån en långsiktig strategi?

2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att redan befintliga projekt som haft ett lyckat resultat ska fortleva?

3. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att barn som bevittnat att en förälder eller annan närstående vuxen utsatts för våld av den andra föräldern ska uppmärksammas och få nödvändigt skydd och stöd?

4. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att personer som utsatts för våld i samkönade relationer ska uppmärksammas och få nödvändigt skydd och stöd?