den 7 december

Interpellation

2010/11:117 CAP-reform

av Jens Holm (V)

till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Just nu pågår reformarbetet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik för fullt. Det är en jordbrukspolitik som har genomgått många reformer under sin drygt 60-åriga historia. Och det finns fortfarande mycket stora förändringar som måste göras för att göra den gemensamma jordbrukspolitiken, som slukar drygt 40 procent av EU:s budget, mer långsiktigt hållbart anpassad och även ta ansvar för de negativa effekter som uppkommer i politikens svallvågor.

Det tionde partsmötet under FN:s konvention om biologisk mångfald hölls denna höst. Mötet avslutades med ett framgångsprotokoll som bland annat innehöll mål om att 17 procent av land – och vattenområden samt 10 procent av kust – och marina områden i världen ska skyddas mot exploatering. Man enades även om att miljöskadliga subventioner ska fasas ut till år 2020.

Jordbruket har en stor betydelse på många olika sätt. Det förser oss inte bara med livsmedel och bidrar till öppna landskap. Det utgör även en viktig faktor när det gäller biologisk mångfald och landsbygdsutveckling. Tyvärr är även jordbruket en av de största källorna till utsläpp av växthusgaser, övergödning i sjöar, hav och vattendrag, läckage av kemikalier samt i vissa avseenden utarmande av den biologiska mångfalden. Det finns alltså enorma möjligheter att nu, i och med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, styra jordbruket mot ett mer hållbart och långsiktigt politikområde där de drygt 400 miljarderna som går till jordbruket inte används till den omställning som är nödvändig.

Med anledning av detta vill jag fråga landsbygdsministern:

1. Hur avser landsbygdsministern att verka för att de framgångar vi såg i Nagoya kommer att införlivas i reformen av CAP?

2. Är det landsbygdsministerns avsikt att exportsubventionerna, som stimulerar onödig överproduktion av mat och förstör marknaderna i utvecklingsländerna, ska finnas med även i den framtida jordbrukspolitiken?