den 13 oktober

Interpellation

2010/11:10 Löne- och arbetsvillkor för utländska bärplockare

av Josefin Brink (V)

till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M)

Bärplockningen i Sverige har under senare år förändrats och fått en mer industriell karaktär. Antalet utländska bärplockare har ökat dramatiskt. Bärplockare från Thailand och Vietnam är i dag, efter dataspecialister från Indien, den näst största gruppen av arbetskraftsinvandrare i Sverige.

Varje år på sensommaren kan vi i svenska medier ta del av rapporter om oacceptabla, slavliknande, förhållanden för utländska bärplockare. Sedan förra året har Migrationsverket utarbetat nya riktlinjer. Trots det verkar inte missförhållandena ha minskat. Under den senaste månaden har medierna rapporterat om hänsynslöst utnyttjande av utländska bärplockare. I vissa fall har det exempelvis visat sig att bemanningsföretagen tillämpar skuggkontrakt med väsentligt lägre löner och sämre villkor än de som visas upp för Migrationsverket.

Bäruppköpare och utländska bemanningsföretag lockar bärplockare till Sverige under förespeglingar om god bärtillgång som ger goda förtjänster för några månaders arbete. Ett ökat antal fattiga faller för frestelsen i att genom några månaders bärplockning i de svenska skogarna uppnå drömmen att kunna skapa ett bättre liv, för sig själva och anhöriga, i hemlandet. Bärplockarna bekostar själva resan till Sverige och tar lån för att klara detta.

I många fall visar sig dock förespeglingarna falska. Ont om bär och dålig förtjänst, trots extremt långa arbetsdagar, är i stället vad många utländska bärplockare fått erfara. De tvingas dessutom betala för kost, logi, ofta undermålig, och transporter under vistelsen i Sverige. Vid dålig bärtillgång utvecklas resan till en mardröm för bärplockarna som får återvända till hemlandet hårt skuldsatta.

De åtgärder regeringen hittills vidtagit för att reglera bärplockarnas villkor har uppenbarligen inte fungerat i praktiken.  När missförhållanden åter upptäckts genom att bärplockarna själva slagit larm, är det framför allt kommuner, föreningar och enskilda som kommit till undsättning.

Nu är det hög tid att regeringen tar ansvar för situationen i den svenska bärskogen. Det är inte rimligt att fattiga människor från andra länder systematiskt utnyttjas som billig arbetskraft.

Jag vill därför fråga:

Är arbetsmarknadsministern beredd att nu göra en översyn av de regleringar som gäller bärbranschen i syfte att säkra trygga villkor för de utländska bärplockarna?