Regeringens proposition 2010/11:95
| Moderniserade regler för avvecklingssystem och | Prop. |
| finansiella säkerheter | 2010/11:95 |
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 10 mars 2011
Fredrik Reinfeldt
Peter Norman
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Europaparlamentet och rådet antog den 6 maj 2009 direktiv 2009/44/EG (nedan kallat ”ändringsdirektivet”) om ändring av direktiv 98/26/EG om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (”finalitydirektivet”) och direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet (”säkerhetsdirektivet”), vad gäller sammanlänkade system och kreditfordringar. Propositionen innehåller förslag till lagändringar som syftar till att genomföra ändringsdirektivet.
Ändringsdirektivets syfte är att anpassa finality- och säkerhetsdirektiven till den utveckling som ägt rum på marknaden och i det europeiska regelverket. Förändringarna innebär främst att finalitydirektivets skydd utvidgas till att omfatta även avveckling mellan samverkande system, och att säkerhetsdirektivets räckvidd utvidgas till att avse även ”kreditfordringar” (dvs. vissa penningfordringar) som säkerhetsobjekt. Dessutom görs flera förenklingar och förtydliganden för att underlätta tillämpningen av direktiven. Ändringsdirektivet medför att det är nödvändigt att ändra vissa bestämmelser i konkurslagen (1987:672), lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion och lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden.
I propositionen föreslås också vissa andra ändringar än de som är direkt motiverade av ändringsdirektivet. Dessa förslag syftar till att förbättra det nuvarande regelverket med utgångspunkt i synpunkter som framförts av vissa remissinstanser.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 juni 2011.
1
Innehållsförteckning
2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om
| handel med finansiella instrument...................................... | 7 |
2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om
| företagsrekonstruktion ..................................................... | 10 |
2.4Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finans-
5.2Ändringar i finalitydirektivet och behovet av
5.3Ändringar i säkerhetsdirektivet och behovet av
| införlivandeåtgärder......................................................... | 33 | |
| 5.3.1 | Begränsat reformbehov ................................... | 33 |
5.3.2Tillkomsten av vissa penningfordringar som
9.1Förslaget till lag om ändring i konkurs-
| lagen (1987:672) .............................................................. | 49 |
Prop. 2010/11:95
2
9.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om
| handel med finansiella instrument................................... | 49 |
9.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:764) om
| företagsrekonstruktion..................................................... | 50 |
Prop. 2010/11:95
3
| 1 | Förslag till riksdagsbeslut | Prop. 2010/11:95 |
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1.lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
2.lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,
3.lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,
4.lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden.
4
| 2 | Lagtext | Prop. 2010/11:95 |
2.1Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)
Härigenom föreskrivs1 att 8 kap. 10 § konkurslagen (1987:672) ska ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | ||||||||||||||
| 8 kap. | |||||||||||||||
| En borgenär som innehar lös | 10 §2 | ||||||||||||||
| En borgenär som innehar lös | |||||||||||||||
| egendom | med | handpanträtt | får | egendom | med | handpanträtt | får | ||||||||
| själv | ombesörja att | egendomen | själv ombesörja | att | egendomen | ||||||||||
| säljs på auktion. En sådan | säljs på auktion. En sådan | ||||||||||||||
| försäljning får dock inte utan | försäljning får dock inte utan | ||||||||||||||
| förvaltarens | samtycke äga | rum | förvaltarens | samtycke äga | rum | ||||||||||
| tidigare än fyra veckor efter | tidigare än fyra veckor efter | ||||||||||||||
| edgångssammanträdet. Borgenären | edgångssammanträdet. Borgenären | ||||||||||||||
| skall minst en vecka innan han | ska minst en vecka innan han | ||||||||||||||
| vidtar | åtgärd | för | egendomens | vidtar | åtgärd | för | egendomens | ||||||||
| försäljning | ge förvaltaren tillfälle | försäljning | ge förvaltaren tillfälle | ||||||||||||
| att lösa in egendomen. Om det är | att lösa in egendomen. Om det är | ||||||||||||||
| fråga om ett fartyg eller gods i | fråga om ett fartyg eller gods i | ||||||||||||||
| fartyg eller i luftfartyg eller | fartyg eller i luftfartyg eller | ||||||||||||||
| intecknade | reservdelar | till | intecknade | reservdelar | till | ||||||||||
| luftfartyg, skall egendomen säljas | luftfartyg, | ska | egendomen | säljas | |||||||||||
| exekutivt. | exekutivt. | ||||||||||||||
| Finansiella | instrument | och | Finansiella | instrument | och | ||||||||||
| valuta får omedelbart säljas eller | valuta får omedelbart säljas eller | ||||||||||||||
| realiseras genom avräkning av en | realiseras genom avräkning av en | ||||||||||||||
| borgenär som har egendomen som | borgenär som har egendomen som | ||||||||||||||
| säkerhet, om det sker på ett | säkerhet, om det sker på ett | ||||||||||||||
| affärsmässigt | rimligt | sätt. Består | affärsmässigt | rimligt | sätt. | ||||||||||
| säkerheten av onoterade aktier i | Detsamma | gäller | fordringar | som | |||||||||||
| konkursgäldenärens | dotterbolag, | uppkommit på grund av att ett | |||||||||||||
| skall borgenären dock först fråga | kreditinstitut, eller ett mot- | ||||||||||||||
| förvaltaren | om | konkursboet | vill | svarande | utländskt | institut, | har | ||||||||
| lösa in aktierna. | beviljat | ett | penninglån. | Består | |||||||||||
| säkerheten av onoterade aktier i | |||||||||||||||
| konkursgäldenärens | dotterbolag, | ||||||||||||||
| ska borgenären dock först fråga | |||||||||||||||
| förvaltaren | om | konkursboet | vill | ||||||||||||
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45, Celex 31998L0026) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (EGT L 168, 27.6.2002, s. 43, Celex 32002L0047), ändrade genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG (EUT L 146, 10.6.2009, s. 37, Celex 32009L0044).
2Senaste lydelse 2005:196.
5
| skall | lösa in aktierna. | |||
| Borgenären | minst tre | Borgenären ska minst tre veckor | ||
| veckor | i | förväg | underrätta | i förväg underrätta förvaltaren om |
| förvaltaren om tid och plats för en | tid och plats för en auktion som | |||
| auktion som inte hålls i exekutiv | inte hålls i exekutiv ordning. | |||
| ordning. | ||||
| Har egendomen sålts på annat | Har egendomen sålts på annat | |||
| sätt än exekutivt, skall borgenären | sätt än exekutivt, ska borgenären | |||
| för förvaltaren redovisa vad som | för förvaltaren redovisa vad som | |||
| har flutit in. | har flutit in. | |||
Vill inte borgenären själv sälja egendomen, får förvaltaren ombesörja försäljningen. En inteckning i luftfartyg eller i reservdelar till luftfartyg som har lämnats som pant av den intecknade egendomens ägare får dock inte säljas av förvaltaren. Han får bara låta sälja den rätt till andel i inteckningen som enligt vad som är särskilt föreskrivet kan tillkomma gäldenären.
1.Denna lag träder i kraft den 30 juni 2011.
2.Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Prop. 2010/11:95
6
| 2.2 | Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om | Prop. 2010/11:95 | |
| handel med finansiella instrument | |||
| Härigenom föreskrivs1 | att 1 kap. 1 § och 5 kap. 1 § lagen (1991:980) | ||
| om handel med finansiella instrument2 ska ha följande lydelse. | |||
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | ||
1 kap.
1 §3
I denna lag betyder
finansiellt instrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
överlåtbart värdepapper: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 2 lagen om värdepappersmarknaden,
penningmarknadsinstrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 3 lagen om värdepappersmarknaden,
börs: det som anges i 1 kap. 5 § 3 lagen om värdepappersmarknaden och sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige,
reglerad marknad: det som anges i 1 kap. 5 § 20 lagen om värdepappersmarknaden,
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
anmält avvecklingssystem: det som anges i 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
| samverkande system: det som | |||||
| anges i 2 § lagen om system för | |||||
| avveckling | av | förpliktelser på | |||
| prospektdirektivet: Europaparla- | finansmarknaden, | ||||
| prospektdirektivet: Europaparla- | |||||
| mentets och | rådets direktiv | mentets | och | rådets | direktiv |
| 2003/71/EG av den 4 november | 2003/71/EG av den 4 november | ||||
| 2003 om de prospekt som skall | 2003 om de prospekt som skall | ||||
| offentliggöras | när värdepapper | offentliggöras | när värdepapper | ||
| erbjuds till allmänheten eller tas | erbjuds till allmänheten eller tas | ||||
| upp till handel och om ändring av | upp till handel och om ändring av | ||||
| direktiv 2001/34/EG, | direktiv | 2001/34/EG4, | senast | ||
ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU5,
prospektförordningen: kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, utformningen
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45, Celex 31998L0026), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG (EUT L 146, 10.6.2009, s. 37, Celex 32009L0044).
2Lagen omtryckt 1992:558.
3Senaste lydelse 2007:535.
4EUT L 345, 31.12.2003, s. 64 (Celex 32003L0071).
5EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078).
7
av dessa, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av Prop. 2010/11:95 prospekt och spridning av annonser6,
emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,
aktierelaterat överlåtbart värdepapper:
1.aktie och överlåtbart värdepapper som kan jämställas med aktie, såsom interimsbevis, fondaktierätt och teckningsrätt, samt
2.överlåtbart värdepapper, såsom konvertibel där rätten att begära konvertering tillkommer emittenten och teckningsoption, som ger rätt att förvärva sådant värdepapper som avses i 1 genom konvertering eller utövande av annan rättighet som värdepapperet är bärare av, om värdepapperet utfärdats av emittenten av den aktie som rättigheten hänför sig till eller av ett bolag som ingår i samma koncern som den emittenten,
kvalificerade investerare:
1.juridiska personer med tillstånd att verka på finansmarknaderna,
2.juridiska personer vars verksamhet uteslutande avser investeringar i överlåtbara värdepapper,
3.stater, delstater, statliga och delstatliga myndigheter, centralbanker och Europeiska centralbanken samt Europeiska investeringsbanken, Internationella valutafonden och andra liknande mellanstatliga eller överstatliga organisationer,
4.juridiska personer som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyllt minst två av följande tre förutsättningar:
a) medeltalet anställda i företaget har uppgått till minst 250,
b) nettovärdet av tillgångarna enligt balansräkningen har överstigit motsvarande 43 miljoner euro, och
c) nettoomsättningen enligt resultaträkningen har överstigit motsvarande 50 miljoner euro, samt
5.andra juridiska personer än de som omfattas av
emissionsprogram: ett program för utgivning av icke aktierelaterade överlåtbara värdepapper av likartad sort eller kategori, fortlöpande eller vid upprepade tillfällen under en särskilt angiven emissionsperiod,
offentligt uppköpserbjudande: ett offentligt erbjudande till innehavare av aktier som har getts ut av ett svenskt eller utländskt bolag att överlåta samtliga eller en del av dessa aktier till budgivaren,
budgivare: den som lämnar ett offentligt uppköpserbjudande, målbolag: bolag till vars aktieägare ett offentligt uppköpserbjudande
lämnas, och
| öppenhetsdirektivet: | Europa- | öppenhetsdirektivet: | Europa- | ||||||||
| parlamentets | och | rådets | direktiv | parlamentets | och | rådets | direktiv | ||||
| 2004/109/EG av den 15 december | 2004/109/EG av den 15 december | ||||||||||
| 2004 | om | harmonisering | av | 2004 | om | harmonisering | av | ||||
| insynskraven | angående | upplys- | insynskraven | angående | upplys- | ||||||
| ningar | om | emittenter | vars | ningar | om | emittenter | vars | ||||
| värdepapper | är | upptagna | till | värdepapper | är | upptagna | till | ||||
| handel på en reglerad marknad och | handel på en reglerad marknad och | ||||||||||
6 EUT L 186, 18.7.2005, s. 3 (Celex 32004R0809).
8
| om | ändring | av | direktiv om | ändring | av | direktiv |
| 2001/34/EG. | 2001/34/EG7, | senast | ändrat | |||
| genom | Europaparlamentets och | |||||
| rådets direktiv 2010/78/EU8. | ||||||
5 kap.
1 §9
Ett avtal mellan två parter vid handel med finansiella instrument, med andra liknande rättigheter och åtaganden eller med valuta, om att förpliktelser dem emellan skall slutavräknas om en av parterna försätts i konkurs, gäller mot konkursboet och mot borgenärerna i konkursen. Detsamma gäller en avräkning av förpliktelser mellan två eller flera deltagare i ett anmält avvecklingssystem, om avräkningen har skett i enlighet med systemets regler.
Innehåller ett avtal enligt första stycket ett villkor som innebär att en slutavräkning skall ske av samtliga utestående förpliktelser för det fall företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion beslutas för en av parterna gäller villkoret mot gäldenären och de borgenärer vars fordringar omfattas av ett offentligt ackord.
Ett avtal mellan två parter vid handel med finansiella instrument, med andra liknande rättigheter och åtaganden eller med valuta, om att förpliktelser dem emellan ska slutavräknas om en av parterna försätts i konkurs, gäller mot konkursboet och mot borgenärerna i konkursen. Detsamma gäller en avräkning av förpliktelser mellan två eller flera deltagare i ett anmält avvecklingssystem eller ett samverkande system, om avräkningen har skett i enlighet med systemets regler.
Innehåller ett avtal enligt första stycket ett villkor som innebär att en slutavräkning ska ske av samtliga utestående förpliktelser för det fall företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion beslutas för en av parterna gäller villkoret mot gäldenären och de borgenärer vars fordringar omfattas av ett offentligt ackord.
1.Denna lag träder i kraft den 30 juni 2011.
2.Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
7EUT L 390, 31.12.2004, s. 38 (Celex 32004L0109).
8EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078).
9Senaste lydelse 1999:1311.
Prop. 2010/11:95
9
2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion
Härigenom föreskrivs1 att 2 kap. 20 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion ska ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |||||||||||||||
| 2 kap. | ||||||||||||||||
| Har | gäldenärens | motpart | före | 20 §2 | ||||||||||||
| Har | gäldenärens | motpart | före | |||||||||||||
| beslutet om företagsrekonstruktion | beslutet om företagsrekonstruktion | |||||||||||||||
| fått rätt att häva ett avtal på grund | fått rätt att häva ett avtal på grund | |||||||||||||||
| av inträffat eller befarat dröjsmål | av inträffat eller befarat dröjsmål | |||||||||||||||
| med | betalning | eller | annan | med | betalning | eller | annan | |||||||||
| prestation, | får | motparten | efter | prestation, | får | motparten | efter | |||||||||
| beslutet inte häva avtalet på grund | beslutet inte häva avtalet på grund | |||||||||||||||
| av dröjsmålet, om gäldenären med | av dröjsmålet, om gäldenären med | |||||||||||||||
| rekonstruktörens | samtycke | inom | rekonstruktörens | samtycke | inom | |||||||||||
| skälig tid begär att det skall | skälig tid begär att det ska | |||||||||||||||
| fullföljas. | Gäldenären | skall | på | fullföljas. | Gäldenären | ska | på | |||||||||
| motpartens | begäran | inom | skälig | motpartens | begäran | inom | skälig | |||||||||
| tid ge besked om avtalet skall | tid ge besked om avtalet ska | |||||||||||||||
| fullföljas. | fullföljas. | |||||||||||||||
| Skall ett avtal fullföljas enligt | Ska ett avtal fullföljas enligt | |||||||||||||||
| första stycket gäller följande. | första stycket gäller följande. | |||||||||||||||
| 1. Är | tiden | för | motpartens | 1. Är | tiden | för | motpartens | |||||||||
| fullgörelse | inne, | skall | gäldenären | fullgörelse inne, ska gäldenären på | ||||||||||||
| på motpartens | begäran fullgöra | motpartens | begäran | fullgöra | sina | |||||||||||
| sina | motsvarande | prestationer | motsvarande prestationer eller, om | |||||||||||||
| eller, om anstånd har medgetts | anstånd | har | medgetts | beträffande | ||||||||||||
| beträffande | vissa | prestationer, | vissa prestationer, ställa | säkerhet | ||||||||||||
| ställa säkerhet för dem. | för dem. | |||||||||||||||
2. Är tiden för motpartens fullgörelse inte inne, har motparten rätt att erhålla säkerhet för gäldenärens framtida prestationer i den mån det av särskild anledning är nödvändigt för att skydda honom mot förlust.
Om gäldenären inte lämnar besked enligt första stycket andra meningen eller inte fullgör sina skyldigheter enligt andra stycket, får motparten häva avtalet.
Ett avtalsvillkor som inskränker gäldenärens rätt enligt första och andra styckena är ogiltigt.
Om återtagande av vara som överlämnats till gäldenären sedan ansökan gjorts om företagsrekonstruktion finns föreskrifter i 63 § fjärde stycket köplagen (1990:931).
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (EGT L 168, 27.6.2002, s. 43, Celex 32002L0047), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG (EUT L 146, 10.6.2009, s. 37, Celex 32009L0044).
2Senaste lydelse 2005:198.
Prop. 2010/11:95
10
Vad som sägs i denna paragraf gäller inte för anställningsavtal eller för en borgenär som innehar finansiella instrument eller valuta som säkerhet.
| Denna paragraf | gäller inte | för Prop. 2010/11:95 | |
| anställningsavtal | eller | för | en |
| borgenär som innehar | finansiella | ||
instrument, valuta eller sådana fordringar som avses i 8 kap. 10 § andra stycket konkurslagen (1987:672) som säkerhet.
1.Denna lag träder i kraft den 30 juni 2011.
2.Vid företagsrekonstruktion som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
11
2.4Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden
Härigenom föreskrivs1 att 1, 2, 4,
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1 §
Denna lag gäller för anmälan och godkännande av system för avveckling av förpliktelser att betala eller att leverera finansiella instrument (avvecklingssystem) på finansmarknaden.
Denna lag gäller för anmälan och godkännande av system för clearing och avveckling av förpliktelser att betala eller att leverera finansiella instrument (avvecklingssystem) på finansmarknaden.
2 §2
I denna lag avses med
administratör: ett företag som är ansvarigt för verksamheten i ett avvecklingssystem; företaget anses som deltagare i systemet,
anmält avvecklingssystem: ett avvecklingssystem som en stat inom EES har anmält till Europeiska kommissionen eller till Eftas övervakningsmyndighet,
central värdepappersförvarare: ett företag som har auktorisation att kontoföra finansiella instrument i avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument,
clearingorganisation: ett företag som har tillstånd att driva clearingverksamhet enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
| EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, | |||||
| kollektivt | obeståndsförfarande: | kollektivt | obeståndsförfarande: | ||
| konkurs, | företagsrekonstruktion | konkurs, | företagsrekonstruktion | ||
| eller annat | därmed jämförbart | eller | annat | därmed jämförbart | |
| förfarande. | förfarande, | ||||
| samverkande system: två eller | |||||
| flera | anmälda avvecklingssystem | ||||
| vars administratörer har ingått ett | |||||
| ömsesidigt | arrangemang som | ||||
| innebär | att | överföringsuppdrag | |||
| verkställs mellan systemen. | |||||
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45, Celex 398L0026), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG (EUT L 146, 10.6.2009, s. 37, Celex 32009L0044).
2Senaste lydelse 2007:553.
Prop. 2010/11:95
12
| 4 §3 | Prop. 2010/11:95 | |
| Ett avvecklingssystem skall ha | Ett avvecklingssystem ska ha en | |
| en administratör. | administratör. |
Administratör i ett avvecklingssystem får vara:
1.clearingorganisation,
2.central värdepappersförvarare,
| 3. företag med tillstånd att driva | 3. företag med tillstånd att driva | |||
| bankrörelse | enligt | lagen | bank- eller finansieringsrörelse | |
| (2004:297) | om | bank- | och | enligt lagen (2004:297) om bank- |
| finansieringsrörelse, samt | och finansieringsrörelse, samt | |||
4. företag med tillstånd enligt 2 kap. 1 § 1, 2, 4 eller 8 lagen (2007:528)
| om värdepappersmarknaden. | |||||||||||||||
| Ett | avvecklingssystem | som | 7 §4 | ||||||||||||
| Ett | avvecklingssystem | som | |||||||||||||
| uppfyller kraven i 5 och 8 §§ samt | uppfyller kraven i 5 och 8 §§ samt | ||||||||||||||
| administreras av ett företag med | administreras av ett företag med | ||||||||||||||
| tillstånd | att | driva | bankrörelse | tillstånd att driva bank- eller | |||||||||||
| enligt lagen (2004:297) om bank- | finansieringsrörelse | enligt | lagen | ||||||||||||
| och | finansieringsrörelse | eller | (2004:297) | om | bank- | och | |||||||||
| tillstånd enligt 2 kap. 1 § 1, 2, 4 | finansieringsrörelse | eller tillstånd | |||||||||||||
| eller 8 lagen (2007:528) om | enligt 2 kap. 1 § 1, 2, 4 eller 8 | ||||||||||||||
| värdepappersmarknaden | skall | lagen (2007:528) om värdepap- | |||||||||||||
| endast godkännas om det finns | persmarknaden ska endast god- | ||||||||||||||
| särskilda | skäl och | systemet | kännas om det finns särskilda skäl | ||||||||||||
| tillgodoser de | säkerhetskrav | som | och | systemet | tillgodoser | de | |||||||||
| är förenade | med | verksamheten | säkerhetskrav | som | är | förenade | |||||||||
| samt är organiserat på ett sådant | med | verksamheten | samt | är | |||||||||||
| sätt | att | deltagarnas | ekonomiska | organiserat på ett sådant sätt att | |||||||||||
| ställning i systemet kan över- | deltagarnas ekonomiska ställning i | ||||||||||||||
| blickas. Vid bedömningen av om | systemet | kan | överblickas. | Vid | |||||||||||
| det finns särskilda skäl skall | bedömningen av om det finns | ||||||||||||||
| systemets | betydelse | för | den | särskilda | skäl | ska | systemets | ||||||||
| finansiella stabiliteten beaktas. | betydelse | för | den | finansiella | |||||||||||
| För godkännande | enligt första | stabiliteten beaktas. | |||||||||||||
| För | godkännande | enligt | första | ||||||||||||
| stycket krävs vidare att admini- | stycket krävs vidare att admini- | ||||||||||||||
| stratören redovisar en plan för | stratören redovisar en plan för | ||||||||||||||
| verksamheten. I planen skall de | verksamheten. I planen ska de | ||||||||||||||
| huvudsakliga | risker | som | är | huvudsakliga | risker | som | är | ||||||||
| förenade | med | verksamheten | förenade | med | verksamheten | ||||||||||
| beskrivas liksom hur dessa risker | beskrivas liksom hur dessa risker | ||||||||||||||
| skall hanteras (riskhanteringsplan). | ska hanteras (riskhanteringsplan). | ||||||||||||||
| 8 §5 | |||||||||||||||
Deltagare i ett avvecklingssystem får vara:
3Senaste lydelse 2007:553.
4Senaste lydelse 2007:553.
5Senaste lydelse 2007:553.
13
1. Riksbanken och andra centralbanker,
2.Riksgäldskontoret och utländska offentliga institutioner som i sitt hemland driver verksamhet som är jämförbar med kontorets,
3.clearingorganisationer,
4.centrala värdepappersförvarare,
| 5. företag som har tillstånd att | 5. företag som har tillstånd att | |||
| driva bankrörelse | enligt | lagen | driva bank- eller finansierings- | |
| (2004:297) | om | bank- | och | rörelse enligt lagen (2004:297) om |
| finansieringsrörelse, | bank- och finansieringsrörelse, | |||
6.företag som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
7.utländska företag som i hemlandet driver sådan verksamhet som avses i
8.annan juridisk person som för egen räkning avvecklar förpliktelser att leverera finansiella instrument i systemet.
| Utländska företag som avses i | Utländska företag som avses i |
| första stycket 7 skall i hemlandet | första stycket 7 ska i hemlandet stå |
| stå under betryggande tillsyn av en | under betryggande tillsyn av en |
| myndighet eller något annat | myndighet eller något annat |
| behörigt organ. | behörigt organ. |
| 9 § |
Finansinspektionen skall anmäla godkända avvecklingssystem och på begäran av Riksbanken avvecklingssystem som drivs av banken till Europeiska kommissionen.
Finansinspektionen ska anmäla godkända avvecklingssystem till Europeiska kommissionen, liksom vem som är administratör för dem. På begäran av Riksbanken ska inspektionen även anmäla avvecklingssystem som drivs av banken.
13 §
Även om ett kollektivt obeståndsförfarande har inletts mot en deltagare i ett anmält avvecklingssystem gäller ett överföringsuppdrag mot tredje man, om det har införts i systemet innan beslutet om förfarandet meddelades.
Ett överföringsuppdrag får inte återkallas av en deltagare i ett anmält avvecklingssystem eller av en tredje man efter den tidpunkt som anges i de regler som gäller för systemet.
Även om ett kollektivt obeståndsförfarande har inletts mot en deltagare i ett anmält avvecklingssystem gäller ett överföringsuppdrag mot tredje man, om det har införts i systemet eller i ett samverkande system innan beslutet om förfarandet meddelades.
Ett överföringsuppdrag får inte återkallas av en deltagare i ett anmält avvecklingssystem eller av tredje man efter den tidpunkt som anges i de regler som gäller för systemet eller för ett samverkande system.
Prop. 2010/11:95
14
| 16 §6 | Prop. 2010/11:95 | |||||||||||
| Godkännande av ett avveck- | Godkännande av ett avveck- | |||||||||||
| lingssystem | skall | återkallas | av | lingssystem | ska återkallas | av | ||||||
| Finansinspektionen om | Finansinspektionen om | |||||||||||
| 1. administratörens | tillstånd | för | clearingverksamhet | enligt | lagen | |||||||
| (2007:528) om värdepappersmarknaden eller auktorisation som central | ||||||||||||
| värdepappersförvarare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av | ||||||||||||
| finansiella instrument har återkallats, | ||||||||||||
| 2. administratörens | tillstånd | att | 2. administratörens | tillstånd | att | |||||||
| driva | bankrörelse | enligt | lagen | driva bank- eller finansierings- | ||||||||
| (2004:297) | om | bank- | och | rörelse enligt lagen (2004:297) om | ||||||||
| finansieringsrörelse | eller tillstånd | bank- | och | finansieringsrörelse | ||||||||
| enligt 2 kap. 1 § 1, 2, 4 eller 8 | eller tillstånd enligt 2 kap. 1 § 1, 2, | |||||||||||
| lagen om värdepappersmarknaden | 4 eller 8 lagen om värde- | |||||||||||
| har återkallats, eller | pappersmarknaden har återkallats, | |||||||||||
| eller | ||||||||||||
| 3. avvecklingssystemet inte längre uppfyller kraven i denna lag. | ||||||||||||
| Finansinspektionen | skall | ome- | Finansinspektionen | ska | ome- | |||||||
| delbart | underrätta | Europeiska | delbart | underrätta | Europeiska | |||||||
| kommissionen samt Eftas över- | kommissionen samt Eftas över- | |||||||||||
| vakningsmyndighet | om | åter- | vakningsmyndighet | om | åter- | |||||||
| kallelsen. | kallelsen. | |||||||||||
Om det är tillräckligt får inspektionen i de fall som anges i första stycket 3 meddela varning i stället för att återkalla godkännandet.
1.Denna lag träder i kraft den 30 juni 2011.
2.Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
6 Senaste lydelse 2007:553.
15
| 3 | Ärendet och dess beredning | Prop. 2010/11:95 |
Europaparlamentet och rådet antog den 6 maj 2009 direktiv 2009/44/EG1 (nedan kallat ”ändringsdirektivet”) om ändring av det s.k. finalitydirektivet (98/26/EG) och det s.k. säkerhetsdirektivet (2002/47/EG), vad gäller sammanlänkade system och kreditfordringar. Ändringsdirektivet samt finality- och säkerhetsdirektiven i konsoliderad version (dvs. med ändringarna inarbetade i texten) bifogas denna proposition som bilagor
Finalitydirektivet har tidigare införlivats med svensk rätt genom lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden (AL) samt vissa ändringar i konkurslagen (1987:672) och lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (se prop. 1999/2000:18).
Säkerhetsdirektivet har tidigare införlivats med svensk rätt genom vissa ändringar i konkurslagen, lagen om handel med finansiella instrument och lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion (se prop. 2004/05:30).
Under förhandlingarna om ändringsdirektivet har en faktapromemoria upprättats och överlämnats till riksdagen (2007/08:FPM115). Därutöver har
Finansdepartementet gav i juli 2009 lagmannen Mikael Mellqvist i uppdrag att redovisa behovet av särskilda införlivandeåtgärder i svensk rätt i anledning av ändringsdirektivet. I april 2010 redovisades uppdraget i en promemoria, som i maj 2010 remitterades av Finansdepartementet (Ds 2010:12 Moderniserade regler för avvecklingssystem och finansiella säkerheter).
En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 4. Promemorians lagförslag finns i bilaga 5. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2010/799).
I månadsskiftet januari/februari 2011 genomförde Finansdepartementet ett kompletterande remissförfarande avseende ett fåtal lagförslag som inte berörts i Ds 2010:12 och som saknar direkt koppling till ändringsdirektivet, se bilaga 7. En promemoria med utdrag ur utkast till lagrådsremiss finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2010/799). Remissen gällde till att börja med ett förslag att i AL ge möjlighet för kreditmarknadsföretag att vara såväl deltagare i som administratör för ett avvecklingssystem. Remissen innehöll även ett förslag att införa begränsningar av rätten för ett konkursbo att begära återgång av vissa rättshandlingar som företas under dagen för meddelande av konkursbeslutet. Remissen ställdes till de remissinstanser som ansågs närmast berörda, se bilaga 8.
1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG av den 6 maj 2009 om ändring av direktiv 98/26/EG om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper och direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet, vad gäller sammanlänkade system och kreditfordringar (EUT L 146, 10.6.2009, s. 37, Celex 32009L0044).
16
I denna proposition tar vi upp de frågor som har behandlats i Prop. 2010/11:95 promemorian och i det kompletterande remissförfarandet.
Några remissinstanser har dessutom efterfrågat ytterligare förändringar och klargöranden bland annat i det sak- och konkursrättsliga regelverket. Enligt Riksbanken, Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen bör man exempelvis överväga en ändring av 22 § andra stycket skuldebrevslagen (1936:81) innebärande att det – enligt förebild i finländsk rätt – klargörs att bestämmelsen är tillämplig inte bara vid försäljning av ett löpande skuldebrev, utan även vid pantsättning av skuldebrevet. Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen anser också att en utredning bör tillsättas som förtydligar pant- och återpantsättningsreglerna rörande finansiella instrument. Bland annat påpekar man att det råder oklarhet om huruvida bestämmelserna i 10 kap. 6 § handelsbalken och 3 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument reglerar pantsättning av panten, pantsättning av panträtten eller båda pantsättningstyperna. Man menar även att det kan finnas behov av förtydliganden i bestämmelsen om tillämplig lag i 5 kap. 3 § lagen om handel med finansiella instrument. Härutöver anser föreningarna att man i särskild ordning bör utreda det ursprungliga genomförandet av säkerhetsdirektivet i svensk rätt, inte minst i ljuset av utvecklingen på marknaden. Det efterfrågas förtydliganden gällande tilläggssäkerheter, ersättningssäkerheter, tillbakadragande av överskjutande säkerhet, samt värdebegränsade (eller värdebestämda) panter. Allmänt ifrågasätter föreningarna hittillsvarande tillvägagångssätt för genomförande av de aktuella direktiven, och man vill se större fokus på direktivnära genomförande i lagtext, vilket anses främja rättssäkerhet och transparens och leda till minskade kostnader för branschen. Även Nasdaq OMX Stockholm AB har i det kompletterande remissförfarandet påpekat att det finns ett behov av förtydliganden gällande tillbakadragande av överskjutande säkerhet, återpantsättning samt den ovan nämnda lagvalsbestämmelsen i lagen om handel med finansiella instrument. Sveriges advokatsamfund anser att det bör göras vissa förtydliganden i 8 kap. 10 § konkurslagen avseende kravet på att konkursförvaltaren ska underrättas om auktion. I samma bestämmelse bör även uttrycket ”finansiella instrument” förtydligas, menar man. Advokatsamfundet har även framfört att det finns behov av en samlad lagstiftning på finansmarknadsområdet.
Det har inte varit möjligt att bereda de nu nämnda frågeställningarna inom ramen för det aktuella lagstiftningsärendet och propositionen innehåller därför inte heller några förslag eller bedömningar i dessa delar. Eventuella utredningsbehov får övervägas i andra sammanhang.
I bilaga 9 finns en uppställning som visar vilka bestämmelser som genomför ändringsdirektivet i svensk rätt.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 17 februari 2011 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 10.
17
Lagrådets yttrande finns i bilaga 11. Lagrådet lämnade förslagen utan Prop. 2010/11:95 erinran. Vissa redaktionella ändringar har gjorts i förhållande till
lagrådsremissen.
4 Bakgrund
4.1Finalitydirektivet
4.1.1Syfte och innehåll
Finalitydirektivets övergripande syfte är att förhindra eller minimera rättsliga risker vid avveckling på den finansiella marknaden. Detta avses bidra till säkerhet och stabilitet på finansmarknaden samt förenkla inte minst den gränsöverskridande handeln med finansiella instrument och valuta samt underlätta betalningar i samband med sådan handel.
Det finansiella systemets funktion och stabilitet kräver att överföringsuppdrag avseende betalningar och värdepapper samt s.k. nettningar blir bestående, även i en situation där en deltagare blir insolvent. Finalitydirektivet innehåller därför ett skydd för överföringsuppdrag och nettningar inom finansiella avvecklingssystem. Ett skydd tillförsäkras även innehavare av säkerheter som ställs i samband med avvecklingssystem. Genom direktivet förhindras att medlemsstaternas insolvensrättsliga regelsystem får genomslag inom det område som direktivet reglerar, dvs. inom avvecklingssystemet.
4.1.2Införlivande med svensk rätt
Finalitydirektivet har som nämnts införlivats med svensk rätt genom införandet av lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden (AL), ändringar i 8 kap. 7 och 10 §§ konkurslagen samt ändringar i 1 kap. 1 § och 5 kap. 1 och 3 §§ lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (se prop. 1999/2000:18). Lagen och lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2000. AL har sedan varit föremål för ändringar genom SFS 2004:325, 2007:553 och 2009:831. Relevanta svenska förarbeten finns främst i prop. 1999/2000:18.
Finalitydirektivets bestämmelser kan, om man så vill, delas in i två grupper.
Den första gruppen utgörs av företrädesvis näringsrättsliga bestämmelser. Hit hör reglerna rörande själva funktionen hos ett avvecklingssystem och vissa regler av i huvudsak administrativ karaktär. Dessa regler – som finns i artikel 1, delar av artikel 6, och artikel 10 – har införlivats med svensk rätt genom AL. Karaktären av dessa direktivbestämmelser är sådana att ett införlivande har krävts för att introducera själva företeelsen avvecklingssystem. Det har därvid inte varit nödvändigt att skärskåda varje enskild bestämmelse för sig, utan bedömningen har kunnat göras övergripande (se prop. 1999/2000:18 s.
18
av direktivet som sådant har inte krävt några särskilda Prop. 2010/11:95 införlivandeåtgärder.
Den andra gruppen utgörs av civil- och insolvensrättsliga bestämmelser samt bestämmelser om lagval. En viktig övergripande princip för införlivandet av bestämmelserna i den andra gruppen har varit att överväganden måste göras av varje direktivbestämmelse för sig samt att nödvändiga införlivanden i möjligaste mån bör göras generellt. Det innebär ett tungt vägande skäl bör krävas för att införa en specialreglering som enbart omfattar avvecklingssystem och deltagande i ett sådant system (se prop. 1999/2000:18 s. 45).
4.1.3Ytterligare bakgrund
I prop. 1999/2000:18 ges en översiktlig bakgrund avseende avveckling av förpliktelser på finansmarknaden samt finalitydirektivet (se a.a. 15– 23, jfr Ds 2010:12 s.
4.2Säkerhetsdirektivet
4.2.1Syfte och innehåll
Genom säkerhetsdirektivet skapas ett regelverk som ökar säkerheten och förutsebarheten vid hantering av säkerheter inom EU. Det övergripande syftet är att underlätta säkerhetsställande i form av panträtt och säkerhetsöverlåtelser, inklusive s.k. repor, avseende vissa angivna kategorier av säkerhetsobjekt på finansmarknaderna inom EU. Genom regler som underlättar säkerhetsställande skapas ökade förutsättningar för integration och kostnadseffektivitet på EU:s finansmarknader. Vidare kan sådana regler bidra till ökad stabilitet inom det finansiella systemet i EU. Därtill kommer att reglerna stöder friheten att tillhandahålla tjänster och kapitalets fria rörlighet inom den inre marknaden för finansiella tjänster. Säkerhetsdirektivet tar alltså sikte på säkerhetsställande som sker mellan två (professionella) parter, till skillnad från finalitydirektivet som är inriktat på att reducera de rättsliga riskerna i avvecklingssystem.
Detta innebär bland annat att regelverket för säkerheter ska vara sådant att ett ställande av säkerhet kan ske på ett enkelt och snabbt sätt utan onödiga formaliteter och kostnader. Säkerhetstagaren ska vidare få en rätt till säkerheten som är hållbar oavsett var säkerheten är lokaliserad. För att kunna utnyttja säkerheten på bästa sätt ska säkerhetstagaren med säkerhetsställarens tillstånd kunna förfoga över säkerheten. Vidare ska säkerhetstagaren ha en möjlighet att snabbt och utan onödiga formaliteter kunna realisera säkerheten. Regelverket ska också tillåta ett utbyte av säkerheten om parterna i en säkerhetstransaktion kommer överens om det. Dessa förfaranden liksom förfarandet att ställa tilläggssäkerheter eller göra en slutavräkning innefattande den ställda säkerheten ska vara skyddade mot vissa insolvensrättsliga regler, i första hand regler som innebär att vissa åtgärder kan ogiltigförklaras eller återvinnas om de
19
vidtagits viss tid före inledandet av ett insolvensförfarande. Vidare Prop. 2010/11:95 förenklar säkerhetsdirektivet förfarandena rörande säkerheter genom att
begränsa vidhängande formella krav.
4.2.2Införlivande med svensk rätt
En utgångspunkt vid införlivandet av säkerhetsdirektivet i Sverige var att regelverket ska tillämpas generellt, om det inte finns starka konkurrerande intressen som bör beaktas (se prop. 2004/05:30 s. 26 och s. 38). I linje med detta konstaterades att det noga bör övervägas om det erfordras en särreglering med hänvisning till säkerhetens karaktär. Vidare angavs att den civilrättsliga lagstiftningen bör vara neutral i förhållande till olika aktörer. En särlösning för vissa aktörer, t.ex. finansiella sådana, kan riskera att snedvrida konkurrensen mellan olika borgenärer. Det är samma utgångspunkter som gjordes gällande vid införlivandet av finalitydirektivet. Ett flertal av säkerhetsdirektivets bestämmelser har också nära koppling till bestämmelser i finalitydirektivet. Det gäller bestämmelserna om effektiv realisation, slutavräkning och återvinning av tilläggssäkerheter, som i samband med finalitydirektivets införlivande blev föremål för anpassningar i konkurslagen och lagen om handel med finansiella instrument. En avgörande principiellt betonad skillnad mellan de båda direktiven är att finalitydirektivet främst är tillämpligt vid avveckling av handel med finansiella instrument, medan säkerhetsdirektivet är tillämpligt vid avtal om finansiellt säkerställande, dvs. när bland annat finansiella instrument används som säkerhet, oavsett vilket slags transaktion det är frågan om. På så vis kan säkerhetsdirektivet sägas ha ett avsevärt bredare tillämpningsområde (jfr Lagrådets yttrande, prop. 2004/05:30 s. 118).
4.2.3Ytterligare bakgrund
I prop. 2004/05:30 ges en översiktlig bakgrund avseende ställande av säkerhet på finansmarknaden samt säkerhetsdirektivet (se a.a. s.
5 Ändringsdirektivet
5.1Bakgrund och syften
Finalitydirektivet (98/26/EG) och säkerhetsdirektivet (2002/47/EG) var under 2006 föremål för var sin utvärderingsrapport från kommissionen
20
till Europaparlamentet och rådet.2 Enligt rapporterna har de båda Prop. 2010/11:95 direktiven i det stora hela fungerat väl. Samtidigt har det konstaterats
behov av vissa kompletterande åtgärder i form av förtydliganden, förenklingar och tillägg.
Vad gäller finalitydirektivet var det främst det ökande antalet sammanlänkningar mellan system som bedömdes fordra förändringar i regelverket. Begreppet samverkande system ansågs därför behöva definieras. I samband med det konstaterades också ett behov av att förtydliga systemoperatörens ansvar.
Vad gäller säkerhetsdirektivet ansågs det främst finnas ett behov av att reglera kreditfordringar som en godtagbar typ av säkerhet. I detta ingår även frågor rörande kvittning och banksekretess.
Mot denna bakgrund lade kommissionen i april 2008 fram sitt direktivförslag (KOM 2008 [213] slutlig). Den 6 maj 2009 antog rådet och Europaparlamentet direktiv 2009/44/EG med ändringar av finalitydirektivet och säkerhetsdirektivet (”ändringsdirektivet”).
Denna proposition innehåller förslag till lagändringar som syftar till att genomföra ändringsdirektivet i svensk rätt. Därutöver innehåller propositionen förslag till mindre förbättringar i det nuvarande regelverket med utgångspunkt i synpunkter som framförts av vissa remissinstanser.
5.2Ändringar i finalitydirektivet och behovet av införlivandeåtgärder
5.2.1Begränsat reformbehov
Regeringens bedömning: Ändringarna i finalitydirektivet medför att ett fåtal ändringar bör göras i svensk rätt.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser delar promemorians
bedömning eller har inte några invändningar mot denna.
Skälen för regeringens bedömning
Artikel 1
Artikel 1 anger tillämpningsområdet för direktivet. I punkten a har ordet ”ecu” bytts ut mot ordet ”euro” och i punkten c har i andra strecksatsen lagts till ”eller Europeiska centralbanken”.
Den första justeringen föranleder inte några behov av ändringar i svensk lag. 1 § AL anger att lagen är tillämplig på ”förpliktelser att betala” utan begränsningar till betalning i viss angiven valuta. Inte heller det förhållandet att Europeiska centralbanken (ECB) nu nämns uttryckligen jämte de nationella centralbankerna föranleder i sig behov av någon svensk lagändring. ECB:s centralbanksoperationer omfattades
2 Utvärderingsrapport om direktiv 98/26/EG om slutgiltig avveckling (KOM [2005] 657 slutlig) samt Utvärderingsrapport om direktivet om ställande av finansiell säkerhet (2002/47/EG) (KOM [2006] 833 slutlig).
21
redan av tidigare skrivning (se prop. 1999/2000:18 s. 26). Se vidare Prop. 2010/11:95 bedömningen i avsnitt 5.2.4 i anledning av vad som framförts av vissa
remissinstanser angående ECB:s möjligheter att driva ett specifikt svenskt avvecklingssystem under AL.
Artikel 2
I artikel 2 anges ett antal definitioner. Genom ändringsdirektivet har ändringar gjorts i punkterna a, b, f, g, h, i, l och m. Dessutom har punkterna n, o och p tillkommit.
I punkten a har förekomsten av en systemoperatör lagts till. ”Systemoperatör” definieras i en ny punkt p. Vid sidan av ”överföringsuppdrag” har i punkten a också ”clearing” lagts till för att definiera vad ett arrangemang med avvecklingssystem ska avse. Det senare kan sägas vara ett sådant förtydligande som i sak egentligen inte innebär något nytt. Motsvarande tillägg görs dock för tydlighetens skull även i AL, se avsnitt 5.2.2. Det förhållandet att direktivet numera genom ändringarna uppmärksammat behovet av regler rörande en systemoperatör är en välkommen förbättring. Vid det svenska införlivandet av finalitydirektivet togs i 2 och 4 §§ AL in en reglering av en administratör, dvs. en systemoperatör, för systemet. Administratörens roll regleras i ett flertal av lagens bestämmelser (se 3, 7, 14, 15 och 16 §§). Vilka införlivandeåtgärder som nu kan krävas diskuteras i avsnitt 5.2.4.
I punkten a har dessutom ett nytt stycke lagts till i vilket det anges att ”arrangemang mellan samverkande system ska inte betecknas som system.” I en ny punkt o definieras sedan ”samverkande system”. I AL definieras vad som avses med system och detta är omgärdat av en grundläggande reglering. Dock behöver begreppet ”samverkande system” ges en definition i svensk rätt. Frågor rörande tillkomsten av begreppet samverkande system behandlas i avsnitt 5.2.5.
I punkten b har definitionerna av ”kreditinstitut” och ”värdepappersföretag” knutits till nytillkommen
I punkterna f och g har definitionerna av ”deltagare” och ”indirekt deltagare” justerats utan att det nu kräver någon särskild åtgärd för införlivande i Sverige. Vid införlivandet av finalitydirektivet genomfördes inte någon reglering av indirekta deltagare (se prop. 1999/2000:18
s.54 f.).
I punkten h har en justering gjorts med hänsyn till tillkomsten av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG. Ändringen innebär ingen ändring i sak och föranleder inte någon införlivandeåtgärd.
I definitionen i första strecksatsen i punkten i och i punkten l har ”en
central motpart” lagts till uppräkningen av registerförare respektive
22
kontoförare. Förekomsten av en central motpart är inte någon nyhet i Prop. 2010/11:95 ändringsdirektivet och definitionen av ”central motpart” i artikel 2 c är
oförändrad. Tilläggen i första strecksatsen i punkten i och i punkten l kräver inte nu några svenska införlivandeåtgärder.
I punkten n har ”bankdag” definierats i en nytillkommen bestämmelse. Definitionen kan sägas innebära att en bankdag består av dygnets samtliga 24 timmar. Något behov av införlivandeåtgärd i Sverige på grund av denna definition finns inte.
I punkten m har i definitionen av ”säkerhet” en inskjuten sats av följande lydelse lagts till: ”inbegripet utan begränsningar finansiell säkerhet enligt artikel 1.4 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet”. Det är alltså frågan om en hänvisning till säkerhetsdirektivet där det anges att en finansiell säkerhet som ställs måste bestå av betalningsmedel eller finansiella instrument och numera genom ändringsdirektivet även kreditfordringar (se nedan avsnitt 5.3). Detta är inte att se som någon ändring i sak att det i en inskjuten sats, närmast som en exemplifiering, anges att ”säkerhet” enligt finalitydirektivet innefattar finansiella säkerheter enligt säkerhetsdirektivet. Definitionen av säkerhet i artikel 2 m är mycket vid (jfr skäl 9 i finalitydirektivet och prop. 1999/2000:18 s. 80) och omfattar – den inskjutna satsen förutan – även finansiella säkerheter.
Artikel 3
I artikel 3.1 första stycket, har förutom en redaktionell ändring, en ny andra mening införts som anger att överföringsuppdrag och nettning även ska gälla ”vid insolvensförfaranden mot en deltagare (i det berörda systemet eller i ett samverkande system) eller mot systemoperatören för ett samverkande system som inte är deltagare”. Nyheten här är att inledda insolvensförfaranden även för deltagare i samverkande system gör artikeln tillämplig. I andra stycket har vissa följdändringar och förtydliganden skett. Det är nu systemoperatören – inte avvecklingsagenten, den centrala motparten eller clearingorganisationen
– som ska bevisa god tro. Bedömningen av detta ska avse tidpunkten då överföringsordern blev oåterkallelig. Något behov av införlivandeåtgärder i anledning av dessa förändringar anses inte föreligga.
Vidare har i artikel 3 tillkommit en ny punkt 4 som avhandlar frågan om samordning mellan samverkande system.
I avsnitt 5.2.5 kommer vi att överväga behovet av införlivandeåtgärder
| i anledning av utvidgningen av artikel 3. | |
| Artikel 4 | |
| Den dispositiva artikel 4 har fått ett tillägg genom att en systemoperatör | |
| för ett samverkande system har fogats till den krets som kan omfattas av | |
| artikeln. Artikel 4 har inte införlivats i Sverige (se prop. 1999/2000:18 s. | |
| 34 f. och s. 45 f.). Inte heller utvidgningen av bestämmelsen föranleder | |
| någon införlivandeåtgärd, se vidare avsnitt 5.2.4. | 23 |
Artikel 5 Prop. 2010/11:95
I artikel 5, som handlar om oåterkalleligheten av överföringsuppdrag, har ett nytt andra stycke lagts till. Det nya stycket har att göra med införandet av begreppet ”samverkande system” i direktivet (jfr den nytillkomna artikel 2 o). Vissa frågor rörande samverkande system tas upp i avsnitt 5.2.5.
Artikel 7
Även i artikel 7 har ett ny andra mening lagts till som har att göra med tillkomsten av begreppet ”samverkande system”, se vidare avsnitt 5.2.5.
Artikel 9
Artikel 9 är föremål för främst redaktionella ändringar förutom att ”systemoperatören” har fogats till den krets som avses med artikeln samt att ”samverkande system” har lagts till. Några andra direkta ändringar i sak har inte gjorts. Behovet av införlivandeåtgärder i anledning av att ”systemoperatören” har tillkommit behandlas nedan i avsnitt 5.2.4. Tillägget av ”samverkande system” behandlas i avsnitt 5.2.5.
Artikel 10
Artikel 10 har justerats i anledning av att begreppet ”systemoperatör” har införts. I övrigt innehåller artikeln övergångsbestämmelser. Införlivandebehovet av artikeländringen i svensk rätt kommer att behandlas i avsnitt 5.2.4.
5.2.2 Förtydligande rörande clearing
Regeringens förslag: Det förtydligas att lagen om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden gäller för anmälan och godkännande av system för både clearing och avveckling.
Promemorians bedömning: I promemorian görs bedömningen att något förtydligande rörande ”clearing” inte behövs i AL eftersom ändringsdirektivet inte innebär något nytt i sak.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser delar promemorians bedömning eller har inte några invändningar mot denna. Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen ifrågasätter om inte tillägget av ”clearing” i artikel 2 a första strecksatsen i finalitydirektivet, som definierar vad ett arrangemang med avvecklingssystem kan omfatta, bör föranleda ändringar i svensk lagstiftning. Man påpekar att direktivet avser även sådan verksamhet som inte kan anses omfattas av begreppet avveckling.
Skälen för regeringens förslag: När det gäller definitionen av ”system” har en ändring gjorts i artikel 2 a första strecksatsen i
finalitydirektivet. Det anges nu att ett arrangemang även kan avse
24
”clearing (oberoende av om det sker genom en central motpart)”, inte Prop. 2010/11:95 bara utförandet av överföringsuppdrag. Ändringen fanns visserligen inte
med i kommissionens ursprungliga förslag, men tillägget har i förhandlingarna av direktivet inte ansetts vara av den arten att den fordrar någon närmare motivering i skälen. Regeringen delar promemorians bedömning att tillägget i direktivbestämmelsen ska anses som ett förtydligande av vad som redan gäller. Motsvarande klargörande bör dock även införas i AL. Även ett system för clearing kan vara ett anmält avvecklingssystem. Så är fallet redan i dag beträffande t.ex. Nasdaq OMX:s system för central motpartsclearing avseende transaktioner med derivatinstrument, där den slutliga avvecklingen av kontanter till största delen sker genom RIX, Riksbankens system för betalningar. Även i BGC:s system utförs clearing av betalningar som sedan avvecklas i RIX. Noterbart i sammanhanget är att definitionen av ”clearingverksamhet” i 1 kap. 5 § 6 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden innefattar även avveckling.
Tidpunkten för överföringsuppdragets införande i ett system bestäms även fortsättningsvis av systemets egna regler. Enligt Euroclear Swedens nuvarande systemregler anses t.ex. införandet av ett överföringsuppdrag i
Inte heller benämningen på AL innehåller ordet ”clearing”. Det nu föreslagna tillägget i lagtexten är dock inte av den arten att det finns anledning att ändra lagens rubrik.
5.2.3Deltagare
Regeringens förslag: Även kreditmarknadsföretag ska kunna vara deltagare i ett avvecklingssystem.
Regeringens bedömning: Någon reglering av s.k. indirekta deltagare bör inte införas i nuläget.
| Promemorians förslag: Promemorian innehåller inte något förslag till | |
| utvidgning av den tillåtna deltagarkretsen. | |
| Remissinstanserna: Få remissinstanser yttrar sig. Riksbanken och | |
| Finansinspektionen efterfrågar en lagändring innebärande att även | |
| kreditmarknadsföretag ska kunna vara deltagare i avvecklingssystem. | |
| Man påpekar att finalitydirektivet ger ett sådant utrymme, i och med att | |
| ”kreditinstitut” ingår i kretsen av tillåtna deltagare. Enligt Svenska | |
| Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen finns skäl att noga | |
| överväga om skyddet i AL, i vart fall i vissa situationer, bör utvidgas till | |
| att även omfatta indirekta deltagare. | |
| Förslag enligt kompletterande remissförfarande: Överensstämmer | |
| med regeringens. | 25 |
| Remissinstanserna: Flertalet | remissinstanser tillstyrker | förslaget Prop. 2010/11:95 |
| enligt det kompletterande remissförfarandet eller har inte några | ||
| invändningar mot det. Svenska | Fondhandlareföreningen och | Svenska |
Bankföreningen vill att regeringen omedelbart tillsätter en utredning rörande en reglering av indirekta deltagare. Vidare menar man att medlemskretsen bör övervägas i anledning av kommande EU- lagstiftning. Även Nasdaq OMX Stockholm AB säger sig stödja föreningarnas förslag om att indirekta deltagare ska omfattas av motsvarande regler som gäller för direkta deltagare, för att förstärka skyddet.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Av artiklarna 2 b och 2 f i finalitydirektivet följer att deltagare i ett ”system” bland annat kan utgöras av kreditinstitut, enligt definitionen i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning), det s.k. kreditinstitutsdirektivet3. Definitionen av ett kreditinstitut enligt
Den nämnda
Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen menar att medlemskretsen även bör övervägas i anledning av kommande EU- lagstiftning. Enligt regeringen är det inte uteslutet att ett reformbehov kan komma att uppstå, men det är fortfarande alltför tidigt att ta ställning till frågan.
3 EUT L 177, 30.6.2006, s. 1 (Celex 32006L0048), senast ändrat genom Kommissionens direktiv 2010/16/EU av den 9 mars 2010 (EUT L 60, 10.3.2010, s. 15, Celex 32010L0016).
26
Vid tidigare genomförande ansågs det inte föreligga något behov av att Prop. 2010/11:95 införa den i artikel 2 f angivna möjligheten för indirekta deltagare att
vara deltagare i ett avvecklingssystem (se prop. 1999/2000:18 s. 55 f.). Samtidigt gjordes dock en reservation för att en annan bedömning skulle kunna komma att göras i framtiden med hänsyn till fortgående internationalisering, och för det fall behov skulle framkomma med hänsyn till utländska aktörers deltagande i svenska system. Regeringen framhöll intresset av en generell reglering, liksom direktivets krav på att en utvidgning ska kunna motiveras av systemrisken. Enligt Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen, föreligger numera goda grunder för att även reglera indirekta deltagare i avvecklingssystem (föreningarna hemställde för övrigt om en sådan reglering även vid det remissförfarande som ägde rum i samband med genomförandet av finalitydirektivet). Flera skäl anförs nu till stöd för detta. Man nämner att central motpartsclearing och indirekt deltagande blivit allt vanligare och att denna utveckling sannolikt kommer att fortsätta. Därmed menar man att sannolikheten ökar för att även en indirekt deltagare kan utgöra en risk för systemet. Det påpekas också att ändringarna i finalitydirektivet innebär att kretsen av indirekta deltagare har vidgats. Man erinrar vidare om utvecklingen av allt fler länkar och kopplingar mellan system, och att det finns särskilda problem när en central motpart eller clearingorganisation bedriver sin verksamhet utanför Sverige. Nasdaq OMX Stockholm AB stödjer föreningarnas förslag i denna del.
Regeringen gör i princip ingen annan bedömning än Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen när det gäller de generellt beskrivna internationella utvecklingstendenserna i clearing- och avvecklingsledet. Det är dock inte klart vilka slutsatser som ska dras av detta för svensk del, inklusive vilket reformbehov som får anses föreligga när det gäller en reglering av indirekta deltagare utifrån ett systemriskperspektiv. Frågan fordrar ytterligare utredning, som inte ryms inom ramen för det aktuella lagstiftningsärendet. Klart är att nu aktuella ändringar i finalitydirektivet inte innebär att någon ändring måste göras i svensk rätt för att åstadkomma ett korrekt genomförande.
5.2.4Systemoperatör (administratör)
Regeringens förslag: Finansinspektionen ska till Europeiska kommissionen anmäla vem som är systemoperatör (administratör) för ett godkänt avvecklingssystem. Även ett kreditmarknadsföretag ska kunna vara systemoperatör (administratör) för ett avvecklingssystem.
Regeringens bedömning: Någon möjlighet för Europeiska centralbanken (ECB) att driva avvecklingssystem enligt AL bör inte införas i nuläget.
| Promemorians förslag och bedömning överensstämmer i huvudsak | |
| med regeringens. Promemorian innehåller dock inte något förslag till | |
| förändringar när det gäller vem som kan vara systemoperatör | |
| (administratör). | 27 |
Remissinstanserna: Få remissinstanser yttrar sig. Finansinspektionen efterfrågar en lagändring innebärande att även kreditmarknadsbolag ska kunna vara administratörer för avvecklingssystem. Riksbanken anser att det vore värdefullt med ett klargörande av varför lagen bara tillåter att vissa utpekade svenska aktörer får vara administratörer, eftersom den begränsningen inte framgår av finalitydirektivet. Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen väcker frågan om det i AL bör anges att ECB i likhet med Riksbanken inte behöver tillstånd att driva ett avvecklingssystem enligt 3 § AL.
Förslag enligt kompletterande remissförfarande: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget enligt det kompletterande remissförfarandet eller har inte några invändningar mot det. Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen tillstyrker visserligen förslaget men efterfrågar samtidigt en noggrann analys av vilka institut som bör få vara operatörer, med hänsyn till att EU har infört begreppet systemoperatör.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt 4 § AL ska ett avvecklingssystem ha en administratör. Härigenom uppfyller gällande svensk rätt de krav som ändringsdirektivet ställer på att det ska finnas en systemoperatör. I artikel 2 p i finalitydirektivet definieras systemoperatör som den som har ”rättsligt ansvar för driften av ett system”. I 2 § AL definieras administratör på just det sättet. Svensk rätt uppfyller alltså ändringsdirektivets krav i detta hänseende. Det saknas anledning att ändra den i AL valda benämningen ”administratör” enbart av det skälet att direktivets benämning är en annan.
I ett flertal bestämmelser i direktivet och motsvarande svenska lagar, dvs. AL och lagen om handel med finansiella instrument, hänvisas till ”deltagare”. Av betydelse är det då att systemoperatören (administratören) alltså anses som deltagare i systemet, vilket anges i den nya definitionen i artikel 2 f i finalitydirektivet. Motsvarande bestämmelse finns i nu gällande 2 § AL. Det innebär att administratören ”per automatik” omfattas av alla de bestämmelser som gäller för deltagare. Några justeringar i de svenska bestämmelser som gäller för deltagare krävs därför inte i detta avseende.
Riksbanken påpekar helt riktigt att finalitydirektivet saknar begränsningar av vem som får vara systemoperatör för ett avvecklingssystem. Man efterfrågar, i likhet med Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen, en analys rörande den lämpliga avgränsningen av kretsen. Som framgår avsnitt 5.2.3 föreslår regeringen nu att kreditmarknadsföretag ska kunna vara deltagare i ett sådant system. Enligt regeringen finns skäl att även göra det möjligt för kreditmarknadsföretag att anta rollen av administratör, i linje med vad Finansinspektionen anfört. Kreditmarknadsföretagen är föremål för omfattande krav och tillsyn enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, och har i relevanta avseenden stora likheter med bankerna. Det faktum att ett kreditmarknadsföretag t.ex. inte tillåts driva rörelse i vilken det ingår betalningsförmedling via generella betalsystem (se 1 kap. 3 § 1 lagen om bank- och finansieringsrörelse) saknar betydelse i sammanhanget. Det gör ju t.ex. inte heller ett företag som enbart har tillstånd att driva värdepappersrörelse (jfr 8 § 6 AL). När det
Prop. 2010/11:95
28
| gäller kretsen av tillåtna administratörer enligt AL har regeringen inte | Prop. 2010/11:95 |
| funnit skäl att i övrigt göra någon annan bedömning än den som gjorts i | |
| tidigare sammanhang (se främst prop. 1999/2000:18 s. 51). Några | |
| ytterligare förslag till förändringar i detta avseende har heller inte | |
| framförts av remissinstanserna. | |
| I anledning av det ovan nämnda tillägget av ”Europeiska | |
| centralbanken” i artikel 1 c väcker Svenska Fondhandlareföreningen och | |
| Svenska Bankföreningen frågan om det i AL bör anges att ECB i likhet | |
| med Riksbanken inte behöver tillstånd att bedriva ett avvecklingssystem | |
| enligt 3 § AL. Enligt regeringen kan ett krav på ett sådant generellt | |
| undantag inte anses följa av finalitydirektivet, som endast föreskriver att | |
| direktivet ska gälla sådana säkerheter som ställs inom ramen för | |
| centralbanksoperationer (jfr dock promemorian s. 63 där möjligen annan | |
| slutsats dras). Överföringsuppdrag i ett avvecklingssystem som drivs av | |
| ECB, och som anmäls till kommissionen enligt finalitydirektivet, | |
| omfattas av skyddet i AL, som nu stärks genom regleringen av | |
| samverkande system (se avsnitt 5.2.4). Dock har ECB i nuläget inte | |
| möjlighet att driva ett specifikt svenskt system under AL. Det är i dag | |
| oklart om ett sådant behov kan komma att uppstå i framtiden, och enligt | |
| regeringen finns inte anledning att införa denna möjlighet redan nu. | |
| Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen anser | |
| även att det bör övervägas om det finns behov av att reglera hur | |
| informationsutbyte ska ske när avvecklingssystem bedrivs av en | |
| centralbank, eftersom det finns långt framskridna planer på att ECB ska | |
| driva ett avvecklingssystem inom EU som kan komma att omfatta även | |
| delar av den svenska marknaden och svenska aktörer. Enligt regeringen | |
| är det dock för tidigt att ta ställning till ett eventuellt kommande | |
| reformbehov på detta område. | |
| Riksbanken menar att det bör framgå uttryckligen av svensk rätt att | |
| Riksbanken är administratör för avvecklingssystemet RIX. Enligt | |
| regeringen föreligger emellertid inte något sådant behov. Redan av 3 § | |
| AL framgår att Riksbanken får driva avvecklingssystem utan | |
| Finansinspektionens godkännande. Bestämmelsen innebär även att | |
| Riksbanken får vara administratör för ett sådant system. Mot den | |
| bakgrunden bedöms det vara överflödigt att i 3 § ange att Riksbanken är | |
| administratör för RIX. Finansinspektionen ska, på begäran av | |
| Riksbanken, anmäla avvecklingssystem som drivs av banken till | |
| kommissionen, i enlighet med 9 § AL. Så har skett beträffande RIX. | |
| I artikel 4 i finalitydirektivet finns en dispositiv bestämmelse om att | |
| medlemsstaterna får föreskriva att ett insolvensförfarandes inledande inte | |
| ska förhindra att medel eller värdepapper som finns tillgängliga på den | |
| insolvente deltagarens avvecklingskonto (angående avvecklingskonto, se | |
| artikel 2 l) används för att uppfylla deltagarens förpliktelser i systemet | |
| den dag insolvensförfarandet inleds. Enligt artikeln får medlemsstaterna | |
| vidare föreskriva att en insolvent deltagares kredit i systemet ska | |
| användas för att uppfylla deltagarens förpliktelser i systemet mot | |
| tillgänglig och befintlig säkerhet. Att artikel 4 är dispositiv innebär att | |
| varje medlemsstat fritt får bestämma om den ska införlivas med nationell | |
| rätt eller inte. Artikel 4 har som sagt inte införlivats med svensk rätt. Det | |
| faktum att systemoperatören fogats till den krets som kan omfattas av | |
| artikeln ger inte anledning till några andra bedömningar än de som | 29 |
gjordes när finalitydirektivet ursprungligen införlivades (se prop. Prop. 2010/11:95 1999/2000:18 s. 34 f. och s. 46).
I artikel 10 har genom ändringsdirektivet tillkommit ett krav på att medlemsstaterna till kommissionen ska anmäla vem som är administratör (systemoperatör). Motsvarande tillägg bör göras i 9 § AL. Nämnas kan – även om just detta inte berörs i ändringsdirektivet – att det i 14 § AL föreskrivs en skyldighet för administratören att till Finansinspektionen lämna vissa underrättelser.
5.2.5Samverkande system
Regeringens förslag: Viss reglering som rör samverkande system införs.
Regeringens bedömning: Det saknas behov av bemyndigande att meddela närmare föreskrifter rörande samverkande system. Några särskilda krav på samverkande system, inklusive tillåtna systemregler, behöver inte uppställas. Nuvarande regler om tillsyn är också tillräckliga.
| Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med | |
| regeringens. Dock saknar promemorian en bedömning rörande bland | |
| annat föreskriftsrätten. | |
| Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker promemorians | |
| förslag eller har inte några invändningar mot det. Riksbanken anser att | |
| den närmare innebörden av begreppet samverkande system bör utvecklas | |
| ytterligare, i vart fall med exempel från den svenska marknaden. Enligt | |
| Finansinspektionen behövs regler i AL om hur samverkande systems | |
| regler ska vara utformade. Man bör överväga att i lagen förtydliga | |
| direktivets krav, bland annat när det gäller samordning av tidpunkter för | |
| införande av uppdrag. Inspektionen menar även att det behövs regler om | |
| att myndigheten ska underrättas då ett svenskt system kommer att | |
| samverka med ett annat samt för det fall reglerna för ett system har | |
| ändrats. Slutligen anser man att Finansinspektionen bör ges möjlighet att | |
| meddela föreskrifter om kraven på samverkande system. Även Svenska | |
| Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen anser att reglerna | |
| om samverkande system bör kompletteras. Man påpekar vidare att | |
| clearing, nettning och avveckling av affärer på svenska marknadsplatser | |
| numera i betydande omfattning sker utanför Sverige av utländska | |
| aktörer. Svenska myndigheter bör därför ha möjligheter att självständigt | |
| pröva om en utländsk verksamhet – som t.ex. bedrivs av ett samverkande | |
| system, eller av andra aktörer till vilka det finns kopplingar och länkar – | |
| uppfyller de krav som bör ställas på en organisation med en så viktig och | |
| central roll på finansmarknaden. Detta anses viktigt främst utifrån | |
| intresset att skydda det finansiella systemets stabilitet. Föreningarna | |
| anför att inspektionen bör göra en prövning i samband med ingående av | |
| avtal om samverkande system, bland annat avseende hur reglerna i de | |
| båda systemen är harmoniserade. | |
| Skälen för regeringens förslag och bedömning: I nya artikel 2 o i | |
| finalitydirektivet definieras samverkande system som ”två eller flera | |
| system vilkas systemoperatörer har ingått ett ömsesidigt arrangemang | 30 |
som innebär verkställande av överföringsuppdrag mellan systemen”. I Prop. 2010/11:95 finalitydirektivet och i de svenska lagar som har införlivat direktivet,
främst AL, är ”avvecklingssystem” ett centralt begrepp. Hänvisning sker till de ”regler som gäller för systemet” i flera fall eller ”systemets regler” (se t.ex. 12 och 13 §§ AL). När två eller flera system träffar en överenskommelse innebärande samverkan dem emellan integreras alltså systemens regler i viss utsträckning med varandra. Överenskommelsen om samverkan som sådan är emellertid inte att betrakta som ett system (se det nya fjärde stycket i artikel 2 a i finalitydirektivet). Vidare gäller att samverkan mellan system aldrig kan komma till stånd utan att en överenskommelse har träffats mellan systemen. Det kräver i sin tur att systemets regler inte bara tillåter utan även reglerar innebörden av samverkan. Exakt vilka system som samverkar med varandra framgår med andra ord av de samverkande systemens regler. Icke desto mindre är det nödvändigt att i lag ge en definition av ”samverkande system”. Detta föreslås åstadkommas genom ändringar i 2 § AL och 1 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument. Den föreslagna definitionen motsvarar den som införs genom ändringsdirektivet. Riksbanken anser att det inte framgår tillräckligt tydligt av promemorian vad som ska anses vara samverkande system, men antar att begreppet inkluderar s.k. cross
I artiklarna 3.1, 3.4, 5, 7 och 9 i finalitydirektivet har alltså begreppet ”samverkande system” lagts till. Dessa direktivbestämmelser är inbördes av olika karaktär och reglerar olika frågor.
I artikel 3.1 som reglerar skyddet för överföringsuppdrag och genomförda nettningar anges nu att skyddet ska gälla vid
4 European Code of Conduct for Clearing and Settlement finns bland annat tillgänglig på kommissionens hemsida: http://ec.europa.eu/internal_market/financialmarkets/docs/code/code_en.pdf. Samma branschorganisationer har dessutom enats om Access and Interoperability Guidelines. Även dessa finns bland annat tillgängliga på kommissionens hemsida: http://ec.europa.eu/internal_market/financialmarkets/docs/code/guideline_en.pdf.
31
insolvensförfaranden mot en deltagare (eller systemoperatör) i det Prop. 2010/11:95 berörda systemet eller i ett samverkande system. I artikel 9 föreskrivs att
de rättigheter en deltagare har till en säkerhet som ställs i samband med ett system eller ett samverkande system inte ska påverkas av ett inlett insolvensförfarande mot säkerhetsställaren (hörande till vissa kategorier). Detta kräver ändringar i 13 § AL och i 5 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument. Även i 12 § AL – som reglerar frågor om lagval – hänvisas det till reglerna i ett system. Den sakliga innebörden av detta är att en systemdeltagares rättigheter och skyldigheter i systemet ska bestämmas av den lag som gäller för systemet. Här kan man inte hänvisa även till reglerna i ett samverkande system. Det skulle innebära en uppenbar risk för att två eller flera länders rättsordningar skulle kunna anses tillämpliga vid sidan av varandra, vilket skulle strida mot själva syftet med bestämmelsen. Syftet är ju just att säkerställa att normkonflikter undviks. Här är det alltså av största vikt att endast ett bestämt lands lag pekas ut. Det ska vara det lands lag vilket systemet lyder under. Någon ändring behöver således inte göras i 12 § AL.
I artikel 3.4 och i artikel 5 regleras tidpunkten för införande av ett överföringsuppdrag i ett system respektive tidpunkten för oåterkallelighet. Genom ändringsdirektivet ställs krav på att reglerna för ett system ska utformas så att samordning kan ske av samverkande system. Samtidigt betonar de båda artiklarna att varje enskilt system har att utforma sina egna regler. Finalitydirektivet är i dessa delar huvudsakligen införlivat genom bestämmelsen i 13 § AL. Avtalsfrihet gäller i stor utsträckning vid utformningen av ett systems regler. Det finns i svensk rätt inte finns några hinder mot strävanden mot samordning (jfr 5 § AL). Någon särskild åtgärd för införlivande av dessa bestämmelser krävs alltså inte. Nämnas kan att direktivregleringen kan få betydelse vid prövning av godkännande av system och för tillsynen över systemen (jfr
5 Jfr artiklarna
32
kommer att vara tillräcklig. Det finns säkerligen fog för Prop. 2010/11:95 Finansinspektionens påpekande rörande det förändrade informationsbehovet i anledning av den nya regleringen om samverkande
system. Detta bör dock kunna hanteras med stöd av de möjligheter som redan i dag följer av 14 § andra och tredje styckena AL. Där framgår bland annat att administratören av ett godkänt avvecklingssystem omedelbart ska underrätta inspektionen om förändringar av betydelse för systemets funktion. Vidare anges exempelvis att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen, får meddela närmare föreskrifter om en skyldighet för administratören att lämna inspektionen nödvändiga upplysningar om verksamheten. Båda dessa bestämmelser bedöms kunna innefatta närmare information om samverkande system och om de arrangemang som är aktuella.
I artikel 7 i finalitydirektivet anges att insolvensförfaranden inte ska ha retroaktiv verkan. Genom ändringsdirektivet gäller detta även för rättigheter och förpliktelser för en deltagare i ett samverkande system.
Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen har anfört att samverkan mellan flera system aktualiserar frågan om tillämplig lag och därmed också hur exempelvis finalitydirektivet har införlivats i Sverige. Man anser att skyddet mot retroaktiv effekt i artikel 7 bör slås fast i lag, eftersom ett sådant tydliggörande är väsentligt för parterna. Regeringen erinrar om att bestämmelsen vid det ursprungliga införlivandet av finalitydirektivet inte ansågs kräva någon särskild införlivandeåtgärd (se prop. 1999/2000:18 s. 36 f. och s. 45). Enligt regeringen ger den nu aktuella ändringen inte anledning till någon annan bedömning. Rättsläget i Sverige är klarlagt sedan tidigare och detta förändras inte av att direktivets skyddsregel nu utsträckts till att omfatta även deltagare i samverkande system. Det förbud mot retroaktivitet som framgår av finalitydirektivet torde dessutom redan gälla för överföringsuppdrag i alla anmälda avvecklingssystem inom EU.
5.3Ändringar i säkerhetsdirektivet och behovet av införlivandeåtgärder
5.3.1Begränsat reformbehov
Regeringens bedömning: Ändringarna i säkerhetsdirektivet medför att ett fåtal ändringar bör göras i svensk rätt.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser delar promemorians
bedömning eller har inte några invändningar mot denna.
Skälen för regeringens bedömning
Artikel 1
Uppräkningen i artikel 1.2 b i säkerhetsdirektivet av vilka kategorier säkerhetsställare och säkerhetshavare måste tillhöra har genom
ändringsdirektivet justerats mot bakgrund av kreditinstitutsdirektivet.
33
Även artikel 1.2 c har justerats i anledning av nytillkommen EU- Prop. 2010/11:95 lagstiftning. Ändringarna saknar betydelse i sak.
I artikel 1.4 a har kreditfordringar lagts till, jämte betalningsmedel och finansiella instrument, när det anges vad en finansiell säkerhet ska kunna bestå av. Tillkomsten av kreditfordringar som säkerhetsobjekt behandlas vidare i avsnitt 5.3.2. I artikel 1.4 c har tillkommit en hänvisning till det s.k. konsumentkreditdirektivet6 med innebörd att medlemsstaterna ges möjlighet att från säkerhetsdirektivets tillämpningsområde undanta konsumentkreditfordringar m.m.
I artikel 1.5 har tillägg gjorts som har att göra med att även kreditfordringar som säkerhet ska omfattas av direktivet. Här anges i en ny mening i andra stycket och ett nytt tredje stycke vad som ska krävas för att styrka att en kreditfordring har ställts som säkerhet mellan parterna.
Artikel 2
I definitionerna av ”avtal om finansiell äganderättsöverföring” (säkerhetsöverlåtelse) och ”avtal om finansiell säkerhet” i artiklarna 2.1 b och 2.1 c har ändringar gjorts så att det med ett avtal om finansiell äganderättsöverföring avses inte enbart att säkerhetsställaren överför full äganderätt till säkerhetshavaren utan dessutom att denne enbart överför full rätt att utnyttja säkerheten. Frågan om vad som avses med förfoganderätten vid avtal om finansiell äganderättsöverföring, liksom undantaget för finansiella aktörer, har behandlats i prop. 2004/05:30 s. 40 ff. samt i Ds 2010:12 s. 44 ff. och s. 55. Det är parternas avtal som bestämmer den närmare innebörden av ett finansiellt säkerhetsställande. Något hinder mot avtalsfriheten finns inte i svensk rätt. Det förhållandet att man i ändringsdirektivet nu breddar området för de båda aktuella definitionerna så att de avser även fall där det enbart är ett fullt utnyttjande av säkerheten som överförs (inte ”full äganderätt”) påverkar inte bedömningen att svensk rätt tillgodoser direktivets krav i nämnda hänseenden. Se vidare avsnitt 5.3.2.
Kreditfordringar definieras i en ny definition i artikel 2.1 o. Artikel 2.2 har justerats med anledning av att kreditfordringar har tillkommit som säkerhetsobjekt.
Artikel 3
I artikel 3.1 har två nya stycken tillkommit. Det första nya stycket har att göra med att kreditfordringar har tillkommit som säkerhetsobjekt. Det andra nya stycket innehåller en bestämmelse om att kommissionen en viss sista dag ska rapportera till Europaparlamentet och rådet om huruvida bestämmelsen i artikel 3.1 är lämplig även i fortsättningen.
En ny punkt har lagts till i artikel 3; artikel 3.3. Den har att göra med att kreditfordringar har tillkommit som säkerhetsobjekt och hur detta
6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG (EUT L 133, 22.5.2008, s. 66, Celex 32008L0048).
34
förhåller sig till bland annat rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april Prop. 2010/11:95 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (jfr lagen [1994:1512] om
avtalsvillkor i konsumentförhållanden).
Artikel 4
Artikel 4.3 har utgått. I övrigt har i artikel 4.1 en mening lagts till och artikel 4.2 b ändrats. Ändringarna har att göra med att kreditfordringar har tillkommit som säkerhetsobjekt.
Artikel 5
En ny punkt, artikel 5.6, har lagts till i vilken det föreskrivs att artikel 5 inte är tillämplig på kreditfordringar.
Artikel 9a
I en ny artikel 9a föreskrivs att direktivet inte ska påverka tillämpningen av konsumentkreditdirektivet (jfr prop. 2009/10:242 s. 75 f. och s. 110 f.).
5.3.2Tillkomsten av vissa penningfordringar som säkerhetsobjekt
Regeringens förslag: Vid en säkerhetsställares konkurs får vissa penningfordringar omedelbart säljas, eller realiseras genom avräkning, av en borgenär som innehar egendomen som säkerhet, om det sker på ett affärsmässigt rimligt sätt. En gäldenärs rätt enligt 2 kap. 20 § lagen om företagsrekonstruktion att begära att ett avtal ska fullföljas ska inte gälla gentemot en borgenär som innehar vissa penningfordringar som säkerhet.
Regeringens bedömning: Det är för svenskt vidkommande inte nödvändigt eller önskvärt att utnyttja möjligheten att göra undantag för konsumentkreditfordringar. Det förhållandet att kreditfordringar har tillkommit som säkerhetsobjekt kräver inte några ändringar i svensk rätt vad avser sakrättsliga moment, konsumentskydd eller banksekretess.
Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inte några invändningar mot det. Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen anser att man bör klargöra betydelsen av ändringen i säkerhetsdirektivets definitioner av ”avtal om finansiell äganderättsöverföring” respektive ”avtal om finansiell säkerhet” (artiklarna 2.1 b och 2.1 c).
Skälen för regeringens förslag och bedömning: En finansiell säkerhet ska enligt den nya definitionen i artikel 1.4 a i finalitydirektivet
35
kunna bestå av kreditfordringar. Denna nyhet har medfört justeringar och tillägg i ett flertal av direktivets artiklar.
Inledningsvis kan konstateras att det är frivilligt för medlemsstaterna att godta kreditfordringar som säkerhet. Genom förändringarna i säkerhetsdirektivet ges dock kreditfordringar som används som säkerhet samma grad av skydd som det som andra typer av finansiella säkerheter åtnjuter. Principen om frivillighet framgår redan av kommissionens ursprungliga förslag, (se KOM [2008] 213 slutlig s. 5) och bekräftades under förhandlingarna i rådet (dock utan att det ansågs nödvändigt med ett klargörande av detta i direktivtexten). Svensk rätt medger redan i dag att kreditfordringar används som säkerhet. Med införandet av harmoniserade regler för kreditfordringar som säkerhetsobjekt kan det antas bli lättare att använda dem i gränsöverskridande transaktioner.
Vid införlivandet av säkerhetsdirektivet diskuterades hur begreppen ”finansiella instrument” och ”betalningsmedel” i direktivet skulle hanteras i en svensk kontext (prop. 2004/05:30 s. 32 f.). Vad gäller ”finansiella instrument” kom man fram till att den definition som redan fanns i 1 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument utan vidare kunde användas. Med ”betalningsmedel” skulle förstås ”pengar krediterade på konto och andra liknande enkla fordringar”. En sådan definition utesluter det som i ändringsdirektivet benämns ”kreditfordringar”. Den behållning en kontohavare i bank kan ha kan jämföras med en enkel fordran, men det handlar då om kontohavarens fordran mot banken, och inte bankens fordran mot kontohavaren. Kontohavarens behållning på kontot är därför definitionsmässigt att anse som betalningsmedel, medan bankens fordran på grund av ett lån till en kund är att anse som en kreditfordran enligt direktivet. Det uttalades i propositionen (a. prop. s. 35) att uttrycket ”pengar krediterade på konto och andra liknande enkla fordringar” bör när det behövs användas. I de relevanta bestämmelser som ändrades i samband med införlivandet (8 kap. 10 § konkurslagen [1987:672] och 2 kap. 20 § lagen [1996:764] om företagsrekonstruktion) används dock uttrycket ”valuta” när direktivets uttryck ”betalningsmedel” avses. Denna diskrepans spelar knappast någon roll. ”Valuta” torde i allt väsentligt bättre svara mot ”betalningsmedel” än ”pengar krediterade på konto och andra liknande enkla fordringar”.
Begreppet kreditfordringar
När nu ”kreditfordringar” läggs till bland de finansiella säkerheterna krävs ändringar i ovan angivna lagrum i konkurslagen och lagen om företagsrekonstruktion. Frågan är därvid om det krävs att ”kreditfordringar” definieras på något särskilt sätt i svensk lagtext. Kreditfordringar definieras i nya artikel 2.1 o i säkerhetsdirektivet, där det anges att det med kreditfordringar avses ”penningfordringar som uppstår till följd av ett avtal där ett kreditinstitut, enligt definitionen i artikel 4.1 i kreditinstitutsdirektivet inklusive instituten i förteckningen i artikel 2 i det direktivet, beviljar kredit i form av ett lån”. Det är alltså, med viss förenkling, fråga om lånekrediter som beviljats av banker eller motsvarande. Låntagare kan i dessa fall vara vem som helst; företag såväl
Prop. 2010/11:95
36
som fysiska personer inklusive konsumenter. Kreditgivaren ska vara ett kreditinstitut eller motsvarande. Slutligen ska det vara frågan om en försträckning i pengar. Det sistnämnda kravet innebär att krediter i samband med försäljning av varor och tjänster inte omfattas av begreppet ”kreditfordran”. Det är ett avsteg från vad som allmänt anses gälla i svenskt juridiskt språkbruk där begreppet kreditfordran ges en mycket vid innebörd. Med kreditfordran förstås här snart sagt varje fordran. Prefixet ”kredit” har alltså inte någon särskiljande betydelse. Begreppet ”kreditfordran” för inte heller tankarna till någon särskild krets av kreditgivare. I denna proposition föreslås användning av begreppet ”fordran” som redan förekommer i konkurslagen och lagen om företagsrekonstruktion. Dock bör tillämpningsområdet avgränsas så att det – i enlighet med säkerhetsdirektivets definition – endast täcker sådana fordringar som uppkommit på grund av att ett kreditinstitut, eller ett motsvarande utländskt institut, har beviljat ett penninglån.
I 8 kap. 10 § andra stycket konkurslagen föreskrivs som huvudregel att finansiella instrument och valuta omedelbart får säljas eller realiseras genom avräkning av en borgenär som har egendomen som säkerhet, under förutsättning att det sker på ett affärsmässigt rimligt sätt. I ändringsdirektivet anges att denna realisationsform ska vara tillgänglig även för kreditfordringar, när sådana används som finansiell säkerhet. Regeringen föreslår därför att paragrafen i konkurslagen ändras i enlighet härmed.
I 2 kap. 20 § sjätte stycket lagen om företagsrekonstruktion föreskrivs att bestämmelsen i övrigt inte gäller bland annat för en borgenär som innehar finansiella instrument eller valuta som säkerhet. Ändringsdirektivet medför att även borgenärer som innehar kreditfordringar som säkerhet måste falla under undantaget. Regeringen föreslår därför att paragrafen i lagen om företagsrekonstruktion ändras i enlighet härmed.
Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen anser att man bör klargöra betydelsen av den ändring som innebär att ”avtal om finansiell äganderättsöverföring” ska avse inte bara det fallet när säkerhetsställaren överför full äganderätt till säkerhetshavaren utan även när säkerhetsställaren överför full rätt att utnyttja säkerheten. Man frågar vilka ytterligare typer av säkerhetsställande som direktivet avser att skydda genom ändringen, och om de aktuella avtalstyperna har det skydd som direktivet föreskriver. Enligt regeringen har de förändrade skrivningarna i artiklarna 2.1 b och 2.1 c inget annat syfte än att möjliggöra ett tillägg av ”kreditfordringar” bland de tänkbara typerna av säkerhetsobjekt inom direktivets tillämpningsområde. Bakgrunden torde vara att det i många jurisdiktioner anses missvisande eller felaktigt att tala om en ”äganderätt” till kreditfordringar. Denna tolkning stöds av kommissionens kommentarer till det ursprungliga förslaget (se KOM [2008] 213 slutlig, s. 10).
Konsument- och småföretagsskydd
Ändringsdirektivet kan sägas hänvisa till konsumentintressena på tre olika sätt. För det första tillåter nya artikel 1.4 c i säkerhetsdirektivet att
Prop. 2010/11:95
37
undantag görs för kreditfordringar där gäldenären är en konsument eller ett s.k. mikroföretag eller mindre företag (se artikel 3 a i konsumentkreditdirektivet). Möjligheten att göra undantag är dock begränsad till de fall när varken säkerhetstagaren eller säkerhetsställaren är en centralbank, Europeiska centralbanken, Banken för internationell betalningsutjämning eller en multilateral utvecklingsbank (se artikel 1.2 b). För det andra anges nu i artikel 3.3 i säkerhetsdirektivet att medlemsstaterna ska säkerställa att gäldenärer (inklusive konsumenter) med bindande verkan får avstå i) sina kvittningsrättigheter och ii) sina rättigheter till följd av regler om banksekretess (jfr skäl 6 i ändringsdirektivet). Sådana avståenden får emellertid inte innebära att en konsument går miste om de rättigheter han eller hon har på grund av direktivet 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal. Det direktivet har i Sverige införlivats genom lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (se prop. 1994/95:17). För det tredje anges i nytillkomna artikel 9a att bestämmelserna i säkerhetsdirektivet inte ska påverka tillämpningen av konsumentkreditdirektivet. Bestämmelsen i artikel 1.4 c om undantagsmöjligheten och bestämmelsen i artikel 9a om att konsumentkreditdirektivet har ”företräde” innebär en viss, inte obetydlig, överlappning. Utan att något särskilt undantag görs med stöd av artikel 1.4 c krävs ändå att ändringarna i säkerhetsdirektivet införlivas på ett sätt som inte strider mot konsumentkreditdirektivet. Däremot har bestämmelsen i artikel 1.4 c självständig betydelse vad avser undantagsmöjligheten för mikroföretag eller mindre företag.
Frågan är om det finns några konsumentskyddsaspekter att beakta som motiverar att man från svensk sida utnyttjar möjligheten att enligt artikel 1.4 c göra undantag för konsumentfordringar. Av särskilt intresse vid besvarandet av den frågan är att konsumenten som fordringsgäldenär enligt såväl gällande svensk rätt som enligt konsumentkreditdirektivet i princip inte ska bli sämre ställd genom ett borgenärsskifte. De invändningar gäldenären kan rikta mot den ursprungliga borgenären kan han eller hon rikta även mot en förvärvare av fordringen. Det gäller alltså att undersöka huruvida en säkerhetstagare enligt säkerhetsdirektivet i någon bemärkelse får bättre rätt än överlåtaren av fordringen. Om så skulle vara fallet blir det aktuellt att utnyttja möjligheten att göra undantag för konsumentfordringar. Allra först kan konstateras att artikel 5 i säkerhetsdirektivet inte alls är tillämplig på kreditfordringar (se artikel 5.6). Däremot är artikel 4 tillämplig på kreditfordringar. Enligt artikel 4 kan säkerhetshavaren tillgodogöra sig säkerheten på vissa sätt. Enligt nytillkomna artikel 4.1 c kan det ske genom försäljning, tillägnelse eller kvittning.
Det är alltså detsamma som redan gäller för finansiella instrument. Att säkerhetshavaren överlåter (försäljning) kreditfordringen påverkar som sagt inte fordringsgäldenärens ställning negativt. Detsamma gäller om säkerhetshavaren använder kreditfordringen till kvittning vid uppfyllandet av de ekonomiska förpliktelserna. Vad som avses med tillägnelse är att säkerhetshavaren ”tar över” kreditfordringen från säkerhetsställaren. Inte heller det påverkar fordringsgäldenären negativt. Det bör därvid uppmärksammas att tillägnelse inte innebär att säkerhetshavaren ges rätt att i förtid driva in kreditfordringen, något som
Prop. 2010/11:95
38
| skulle kunna strida mot inte bara intresset av ett effektivt | Prop. 2010/11:95 |
| konsumentskydd utan även generella fordringsrättsliga principer. Det bör | |
| även observeras att bestämmelsen i artikel 2.2 andra meningen tar sikte | |
på säkerhetsställarens rätt att driva in fordringen (inkassera behållningen).
Den sammanfattande bedömningen blir att det för svenskt vidkommande inte är nödvändigt eller önskvärt att av konsumentskyddsskäl utnyttja möjligheten i artikel 1.4 c till att generellt göra undantag för konsumentkreditfordringar. Bedömningen måste bli densamma vad gäller undantagsmöjligheten för mikroföretag eller mindre företag. Att sådana företag skulle tillförsäkras ett längre gående skydd än konsumenter förefaller inte rimligt. Såväl för konsumenter som för småföretag är dessutom behovet av en särreglering ytterst marginellt med tanke på de speciella förhållanden regleringen avser och risken för att en särreglering skulle kunna minska effektiviteten i det finansiella systemet.
När det gäller gäldenärens avstående från sin kvittningsrätt (artikel 3.3 i) görs följande bedömning. Regeln träffar gäldenärens kvittningsrätt gentemot ”kreditfordringens borgenärer och personer till vilka borgenärerna har överlåtit, pantsatt eller på annat sätt överfört kreditfordran som säkerhet”. Vad som menas med detta är inte alldeles självklart. Det kan av allt att döma avse fordringsgäldenärens kvittningsrätt avseende en motfordran mot den som är borgenär vid betalningstillfället liksom också fordringsgäldenärens rätt att använda en fordran mot en överlåtare av kreditfordringen mot den som har förvärvat fordringen och kräver betalt. Det första fallet innebär alltså att fordringsgäldenären med rättslig verkan ska kunna avtala om att han eller hon skulle sakna kvittningsrätt mot en eventuell framtida förvärvare som är att anse som en säkerhetshavare enligt säkerhetsdirektivet. Den avtalsfriheten finns redan i svensk rätt och såtillvida krävs inte nu någon särskild införlivandeåtgärd. I det andra fallet berörs 18 och 28 §§ skuldebrevslagen (1936:81) som reglerar just fordringsgäldenärens rätt att använda en fordran mot en överlåtare av kreditfordringen mot den som har förvärvat fordringen och kräver betalt. I och med att dessa bestämmelser i skuldebrevslagen är dispositiva kan de inte anses strida mot direktivet. I nya 28 § konsumentkreditlagen (2010:1846) finns emellertid en tvingande bestämmelse som ger gäldenären rätt att framställa samma invändningar mot varje förvärvare av fordringen som han eller hon hade kunnat framställa mot överlåtaren.7 Fordringsgäldenären har med andra ord en tvingande rätt att kvitta mot en förvärvare med en motfordran mot överlåtaren om gäldenären hade en sådan rätt mot överlåtaren. I konsumentkreditlagen finns det emellertid inte någon bestämmelse om en tvingande rätt för gäldenären till kvittning mot den ursprunglige borgenären. Det innebär att gäldenären även när han eller hon är en konsument kan avtala bort sin kvittningsrätt. I och
7 Bestämmelsen genomför regler i det ovan nämnda konsumentkreditdirektivet. I nu aktuellt hänseende innebär den nya konsumentkreditlagen dock inga förändringar i sak (se prop. 2009/10:242 s. 75 f. och s. 110 f.). Det kan anmärkas att bestämmelsen i 29 § konsumentkreditlagen – som reglerar kreditköp – inte är tillämplig på vad som i direktivet benämns ”kreditfordringar”.
39
med det kan han eller hon också avtala bort sin kvittningsrätt mot varje tänkbar innehavare av fordringen i en kedja av överlåtelser eller pantsättningar. Gällande svensk rätt är således förenlig med bestämmelsen i artikel 3.3 i säkerhetsdirektivet.
Säkerhetsdirektivet i nu ändrat skick innehåller, som nämnts, i artikel 9a en klausul som innebär att direktivet inte sätter konsumentkreditdirektivet ur spel. Det spelar dock enligt resonemanget här mindre roll, eftersom konsumentkreditdirektivet inte ger konsumenten något särskilt skydd i nu diskuterade kvittningsfall. Det beror i grund och botten på att konsumentkreditdirektivet, i likhet med svensk rätt, inte ger en konsument någon tvingande rätt till kvittning mot en borgenär. Den ”direkta” kvittningsrätten, alltså rätten att kvitta med en motfordran mot den borgenär som kräver betalt måste anses vara en grundmurad fordringsrättslig princip när de allmänna fordringsrättsliga kvittningsförutsättningarna är uppfyllda.
För fullständighetens skull bör nämnas att generalklausulen i 36 § avtalslagen (1915:218) (jfr 11 § lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden) tillåter att avtal som är oskäliga jämkas. Det kan inte uteslutas att en avtalsklausul som förbjuder en gäldenär att använda en motfordran till kvittning skulle kunna bli föremål för jämkning; i vart fall om hindret avser kvittning med en motfordran mot den borgenär som kräver betalt. Det måste emellertid hållas för visst att ändringsdirektivet inte syftar till att skydda oskäliga avtalsklausuler. I sammanhanget bör det också observeras att artikel 3.3 i det relevanta direktivet (93/13/EEG), som lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden bygger på, innehåller en ”lista” med klausuler som typiskt sett bör betraktas som oskäliga i konsumentförhållanden (se prop. 1994/95:17 s. 92 f.). I den listan upptas i punkten 1 b konsumentens rätt till kvittning. Den kvittningsrätten är dock begränsad till konnexa fordringsförhållanden, dvs. fall där två fordringar som är sprungna ur ett och samma rättsförhållande står mot varandra.
Banksekretess
I artikel 3.3 ii i säkerhetsdirektivet anges som sagt att medlemsstaterna ska säkerställa att gäldenärer (inklusive konsumenter) med bindande verkan får avstå sina rättigheter till följd av regler om banksekretess.
I 1 kap. 10 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och i 1 kap. 11 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden finns bestämmelser om tystnadsplikt. De nu nämnda lagarna reglerar verksamhet i form av bank- och finansieringsrörelse respektive värdepappersrörelse. Deltagare i avvecklingssystem tillhör dessa kategorier. I bestämmelsen i lagen om bank- och finansieringsrörelse anges att enskildas förhållanden till kreditinstitut inte obehörigen får röjas. Bestämmelsen i lagen om värdepappersmarknaden anger att den som är eller har varit knuten till ett värdepappersbolag, en börs eller en clearingorganisation som anställd eller uppdragstagare inte obehörigen får röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget har fått veta om någon annans affärsförhållanden eller personliga förhållanden. Gäldenären (konsumenten) kan dock avstå från
Prop. 2010/11:95
40
det skydd som ges av de angivna bestämmelserna om tystnadsplikt (jfr Prop. 2010/11:95 SOU 1999:82 s. 126). Noterbart är vidare att det i de båda nämnda
bestämmelserna hänvisas till att det i 5 a § kreditupplysningslagen (1973:1173) finns bestämmelser som innebär att vad som gäller om tystnadsplikt inte hindrar att uppgifter i vissa fall utväxlas för kreditupplysningsändamål. I nämnda 5 a § föreskrivs att tystnadsplikt inte hindrar att det inom kretsen av företag som omfattas av regleringen i lagen om bank- och finansieringsrörelse respektive värdepappersrörelse utväxlas uppgifter om lämnade krediter, kreditförsummelser och kreditmissbruk. I den nu aktuella direktivbestämmelsen (artikel 3.3 ii) anges att medlemsstaterna ska se till att gäldenärer får avstå från sina rättigheter som följer av regler om banksekretess som i annat fall skulle förhindra eller inskränka möjligheten för borgenären till kreditfordran att lämna information om kreditfordran eller om gäldenären i syfte att använda kreditfordran som säkerhet. Vad som sålunda anges i 5 a § kreditupplysningslagen är detsamma som anges i direktivbestämmelsen. Sverige uppfyller alltså i detta hänseende ändringsdirektivet och några särskilda införlivandeåtgärder krävs inte nu.
Frågor om banksekretess i det allmännas verksamhet regleras i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I 31 kap. 3 § föreskrivs att sekretess gäller i affärsverksamhet hos en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett värdepappersbolag som samverkande kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. I 12 kap. 2 § samma lag anges att den enskilde kan samtycka till att en uppgift rörande henne eller honom lämnas till en annan enskild eller myndighet. Ett samtycke kan ges i förväg inför en kommande situation. Märk dock att ett samtycke inte får ges ett så generellt innehåll att den enskilde allmänt förklarar sig avstå från sekretessen hos en viss myndighet eller tjänsteman (se prop. 1979/80:2 Del A s. 331). Gällande svensk rätt tillåter alltså att den enskilde avstår från sitt sekretesskydd. Svensk rätt uppfyller med andra ord direktivets krav i detta hänseende, utan att det nu är nödvändigt med någon särskild införlivandeåtgärd vad gäller den enskildes förhållande till det allmänna.
Sakrättsmoment
Säkerhetsdirektivet har genom ändringsdirektivet fått ett tillägg avseende kreditfordringar i artiklarna 1.5 och 3.1. I artikel 1.5 har en ny mening i andra stycket och ett nytt tredje stycke tillkommit.
I det andra stycket anges sedan tidigare i den första meningen att ”styrkandet av ställd finansiell säkerhet måste göra det möjligt att identifiera den avsedda finansiella säkerheten”. I den andra meningen preciseras betydelsen av detta vad gäller säkerheter i form av finansiella instrument. Den nya tredje meningen avser kreditfordringar och lyder enligt följande.
”När det gäller kreditfordringar är det tillräckligt att uppta dem i en förteckning över fordringar som lämnas skriftligen, eller på ett rättsligt likvärdigt sätt, till
41
säkerhetstagaren för att identifiera kreditfordringen och styrka tillhandahållandet Prop. 2010/11:95 av fordringen som finansiell säkerhet mellan parterna.”
I det nya tredje stycket sägs följande.
”Utan att det påverkar tillämpningen av andra stycket får medlemsstaterna föreskriva att upptagandet i en förteckning över fordringar som lämnas skriftligen, eller på ett rättsligt likvärdigt sätt, till säkerhetstagaren också ska vara tillräckligt för att identifiera kreditfordringen och styrka tillhandahållandet av fordringen som finansiell säkerhet mot gäldenären eller tredje man.”
Ett nytt andra stycke har tillkommit i artikel 3.1 med följande lydelse.
”Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 1.5 ska medlemsstaterna, när kreditfordringar ställs som finansiell säkerhet, inte kräva att deras skapande, giltighet, fullbordande, prioritet, verkställighet eller tillåtlighet som bevisning ska vara beroende av någon formell handling såsom registrering eller anmälan till gäldenären till den kreditfordran som har ställts som säkerhet. Medlemsstaterna kan dock kräva en formell handling, såsom registrering eller anmälan, för fullbordande, prioritet, verkställighet eller tillåtlighet som bevisning mot gäldenären eller tredje man.”
| För ett ”fullbordat” säkerställande krävs enligt svensk rätt, förutom | |
| själva säkerhetsavtalet, endera tradition, dvs. ett fysiskt överlämnade av | |
| den fordringsbärande handlingen (löpande skuldebrev) eller denuntiation, | |
| dvs. en underrättelse till fordringsgäldenären (enkla skuldebrev). Utöver | |
| avtalet krävs med andra ord att ett särskilt sakrättsmoment är uppfyllt. I | |
| prop. 2004/05:30 s. 35 diskuteras huruvida säkerhetsdirektivet tillåter att | |
| kravet på ett sakrättsligt moment behålls i svensk rätt. Frågan besvaras | |
| där jakande. Genom att vissa penningfordringar nu sällas till skaran av | |
| säkerhetsobjekt är förutsättningarna för analysen till vissa delar en annan. | |
| I ovan citerade tillkomna direktivbestämmelser anges alltså att över- | |
| lämnandet av en skriftlig förteckning över fordringarna ska vara | |
| tillräckligt för att styrka tillhandahållandet av fordringen som finansiell | |
| säkerhet. I den nya lydelsen av skäl 20 i säkerhetsdirektivet anges bland | |
| annat att direktivet inte påverkar skyldigheter eller villkor mellan | |
| gäldenären och borgenären till kreditfordringar. Svensk rätt strider inte | |
| mot direktivet vad gäller obligationsrättsliga verkningar. De krav som | |
| ställs härvidlag i svensk rätt, dvs. att ett avtal har träffats, är fullt ut | |
| förenligt med nu berörda direktivbestämmelser. Direktivet bygger för | |
| övrigt just på att avtal träffas om säkerställande och att avtalsfrihet därvid | |
| råder. I svensk rätt finns det inga särskilda form- eller beviskrav för att | |
| ett avtal om en överlåtelse eller pantsättning av en fordran ska anses ha | |
| skett. Kan det då i nu berörda direktivbestämmelser läsas in ett krav på | |
| att det inte får finnas sådana sakrättsliga moment som det finns i svensk | |
| rätt? | |
| Först kan konstateras att de aktuella direktivbestämmelserna i | |
| artiklarna 1.5 och 3.1 är tillämpliga på avtal om finansiellt | |
| säkerhetsställande, dvs. på både avtal om finansiell säkerhet och avtal om | |
| finansiell äganderättsöverföring. Vid ett avtal om finansiell säkerhet | |
| kvarstår äganderätten till säkerheten hos säkerhetsställaren (se artikel | |
| 2.1 c). Det ger en antydan om att säkerhetshavarens rätt till säkerheten | 42 |
kan vara begränsad på olika sätt. Innebörden av säkerhetsdirektivet är att Prop. 2010/11:95 det inte får finnas några begränsningar när det gäller säkerhetshavarens
möjligheter att på skilda sätt tillgodogöra sig säkerheten (se artiklarna 4 och 5).
Men enligt ordalydelsen i den nya lydelsen av artikel 1.5 är det inte frågan om annat än att den skriftliga förteckningen ska ”styrka tillhandahållandet av fordringen som finansiell säkerhet mellan parterna”. I detta ska inte läsas in ett hinder mot kraven på sakrättsligt moment i svensk rätt. I linje med detta är tredje stycket i artikel 1.5 dispositivt – det sägs där att medlemsstaterna får föreskriva att åtgärder enligt andra stycket också ska vara tillräckliga för att identifiera kreditfordringen och styrka tillhandahållandet av fordringen som finansiell säkerhet mot gäldenären eller tredje man. Det nytillkomna stycket i artikel 3.1 kan sägas uttrycka detsamma, dvs. det är i sin ordning med krav på något utöver själva avtalet för fullbordande vid ställande av en kreditfordran som finansiell säkerhet. Dessa krav får gälla t.ex. ”registrering” eller ”anmälan”, dvs. något som funktionellt motsvarar t.ex. tradition eller denuntiation. Däremot får sådana krav inte ställas för skapande av säkerställandet. Av visst intresse kan också nytillkomna skäl 23 i säkerhetsdirektivet vara. Där sägs att ”detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas rätt att föreskriva regler för att säkerställa effektiva avtal om finansiellt säkerhetsställande gentemot tredje man vad avser kreditfordringar”. Vad som avses med detta är inte helt självklart. Men det är alltså tillåtet att ha regler för att säkerställa effektiva avtal gentemot tredje man. Det är just det som sakrättsmomenten i svensk rätt syftar att tillgodose. Iakttagandet av dessa moment gör säkerställandet effektivt mot tredje man. Också detta skäl ger alltså stöd för att sakrättsmomenten i svensk rätt är förenliga med direktivet. Det ligger närmast till hands att anse att ifrågavarande bestämmelser enbart har bevisrättslig betydelse. Såväl obligationssom sakrättsliga krav för ett säkerställande skulle i så fall falla utanför de aktuella bestämmelserna. Den sammanfattande slutsatsen är under alla förhållanden att sakrättsmomenten i svensk rätt är förenliga med direktivet.
6 Begäran om återgång av vissa rättshandlingar
Regeringens bedömning: Förslaget från vissa remissinstanser att införa begränsningar av rätten för ett konkursbo att begära återgång av vissa rättshandlingar är inte genomförbart utan ytterligare överväganden.
Promemorians bedömning: Frågan behandlas inte i promemorian. Den har aktualiserats först i samband med remissförfarandet och har inte någon direkt koppling till ändringsdirektivet.
Remissinstanserna: Riksbanken, Finansinspektionen och Sveriges advokatsamfund ifrågasätter det tidigare svenska genomförandet av artikel 3.1 andra stycket i finalitydirektivet. Man anser att överföringsuppdrag i anmälda avvecklingssystem uttryckligen bör
43
undantas från tillämpningsområdet för 3 kap. 2 § första stycket konkurslagen (1987:672), i kombination med att det införs en ny bestämmelse i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden (AL) eller konkurslagen som genomför artikel 3.1 andra stycket i finalitydirektivet så nära dess ordalydelse som möjligt. Bakgrunden till detta är att AL endast definierar ett skydd såvitt avser överföringsuppdrag som införs i ett system före meddelandet av ett kollektivt obeståndsförfarande. Skyddet för överföringsuppdrag som införs i ett system efter denna tidpunkt bestäms av regleringen i konkurslagen respektive lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument (där den senare har företräde). Ovannämnda remissinstanser påpekar att ett konkursbos nuvarande rätt att begära återgång av rättshandlingar enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen konkurslagen skapar en osäkerhet när det gäller giltigheten av ett överföringsuppdrag som införs i ett anmält avvecklingssystem samma dag som, men efter, meddelande av konkursbeslutet. Det anges att regleringen innebär att återgång kan ske trots att systemoperatören (administratören) är i god tro om att insolvensförfaranden inletts. Regleringen medför, menar man, att återgång exempelvis kan begäras såvitt avser transaktioner med finansiella instrument som inte omfattas av lagen om kontoföring av finansiella instrument. Möjligheten sägs kunna utnyttjas på så sätt att en konkursförvaltare begär återgång av ett förvärv av ett finansiellt instrument som sjunkit i värde under den medgivna tidsfristen. Vidare nämns att en betalning av en skuld, i fall där det saknas motprestation från borgenärens sida, skulle kunna bringas att återgå utan att konkursboet behöver utge någon ersättning. Advokatsamfundet noterar beträffande det senare exemplet att även en betalningsförmedlande bank i sådant fall kan komma att drabbas av förlust (om nu inte slutkunden kan tillgodose ett motsvarande återgångskrav), vilket i sin tur kan skapa påfrestningar i systemet. Enligt ett annat praktiskt exempel, som Advokatsamfundet anför, försvåras internationell valutaclearing avseende svenska kronor av att det råder en osäkerhet om rättsläget till följd av det svenska genomförandet, som saknar en bestämmelse som ordagrant motsvarar artikel 3.1 andra stycket i finalitydirektivet. Denna osäkerhet hanteras enligt uppgift genom rättsutlåtanden som förlitar sig på finalitydirektivets s.k. direkta effekt.
Förslag enligt kompletterande remissförfarande: I ett kompletterande, men begränsat, remissförfarande har efterfrågats synpunkter på ett lagförslag som innehåller ett alternativt genomförande av artikel 3.1 andra stycket i finalitydirektivet. De föreslagna ändringarna syftar till att ge en tydligare reglering av återgångsmöjligheterna såvitt avser konkursdagen, och därmed åtgärda en del av de praktiska problem som nämnda remissinstanser har påpekat. Lagförslaget är mindre ingripande än vad remissinstanserna föreslagit, i och med att 3 kap. 2 § första stycket konkurslagen ges fortsatt giltighet, dock att rätten för ett konkursbo att begära återgång begränsas när det gäller vissa rättshandlingar som företas samma dag som, men efter, meddelande av konkursbeslutet. I förslaget påpekas att ett undantag från hela första stycket skulle innebära ett sämre skydd totalt sett, eftersom skyddet alltid vore begränsat till överföringsuppdrag som införs och utförs i ett avvecklingssystem under dagen för meddelandet av konkursbeslutet. Det
Prop. 2010/11:95
44
remitterade lagförslaget är i visst avseende mer långtgående än remissinstansernas då det även innebär en anpassning av genomförandet av artikel 8.2 i säkerhetsdirektivet. Också i den artikeln finns nämligen en minimireglering rörande återgång av rättshandlingar, som är genomförd i svensk rätt. Skälen för den nuvarande regleringen, som bland annat baseras på direktivens karaktär av minimireglering, anses fortsatt giltiga. Undantagen från 3 kap. 2 § första stycket andra meningen konkurslagen introduceras i AL respektive i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, med stöd av hänvisningar i tredje stycket i nämnda bestämmelse i konkurslagen.
Remissinstanserna: Remissvaren förmedlar inte någon entydigt positiv inställning till det kompletterande lagförslaget.
Riksbanken, Euroclear Sweden AB, Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen anför till att börja med att den korta remisstiden inte varit tillräcklig för att överväga de aktuella ändringarna. Enligt Euroclear Sweden AB och nämnda föreningar finns en risk för att ändringarna inte blir adekvat utredda och får oönskade konsekvenser.
Riksgäldskontoret har inga synpunkter på förslagen. Finansinspektionen har inget att erinra. Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet (REKON) i Sverige tillstyrker förslagen. Även Nasdaq OMX Stockholm AB tillstyrker och ser positivt på att det skapas en tydlig lagstiftning kring återgång och att detta även omfattar ställande av säkerheter.
Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet tillstyrker materiellt, men har vissa synpunkter på den lagtekniska utformningen. Sveriges advokatsamfund har inget att erinra mot de föreslagna lagändringarna, men har synpunkter på undantagets tillämpningsområde såvitt avser säkerheter.
Riksbanken välkomnar förslaget till ändringar i AL. Man anser samtidigt att lagvalseffekterna bör utvecklas och att det finns behov av att hänvisa till "bankdag" för att få med dygnsöverskridande avveckling i skyddet. Riksbanken har dock, av tidsskäl, inte inkommit med några synpunkter på det lagförslag som berör genomförandet av artikel 8.2 i säkerhetsdirektivet.
Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser att ”preciseringarna” är svåra att få grepp om med den lagstiftningsteknik med korsvisa hänvisningar som valts. Det föreslås att reglerna i stället samlas i en ny paragraf i konkurslagen. Dessutom menar man att hänvisningen i 3 kap. 2 § tredje stycket konkurslagen är alltför snäv för att täcka in den föreslagna nya 5 kap. 2 § lagen om handel med finansiella instrument (jfr dock Lagrådet i prop. 2004/05:30 s. 137 f.).
Euroclear Sweden AB avstyrker förslagen, främst med hänsyn till behovet av ytterligare beredning. Man ställer sig även frågande till vilka finansiella instrument som i praktiken skulle omfattas av reglerna om avvecklingssystem, men däremot inte av lagen om kontoföring av finansiella instrument. Dessutom är man tveksam till resonemanget om ”god tro” hos systemoperatören, särskilt mot bakgrund av att artikel 3.1 andra stycket i finalitydirektivet har ansetts utgöra en minimireglering.
Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen är inte helt övertygade om behovet av ändring. Man anser vidare att den lagtekniska lösningen är märklig och svårtillgänglig. En eventuell ny lagstiftning bör i stället hamna i konkurslagen eftersom regleringen är
Prop. 2010/11:95
45
specifikt inriktad på konkurs. Med hänsyn till finansmarknadens krav på rättssäkerhet förordar föreningarna också allmänt ett direktivnära genomförande, och man menar att de föreslagna ändringarna inte uppfyller detta krav. Samtidigt konstateras att den nuvarande svenska lösningen bygger på tanken att det svenska skyddet skulle vara mer omfattande än finalitydirektivet och att Sverige inte skulle införa de för svensk rätt mycket märkliga bestämmelserna i finalitydirektivet och säkerhetsdirektivet. Aktuella bestämmelser innehåller två för svensk rätt främmande element, säger man, nämligen att någon ska visa att han eller hon inte kände till en viss omständighet och att denne, någon, inte behöver vara part i transaktionen. Föreningarna ger inte någon vägledning om hur ett ”direktivnära genomförande” bör ske i det aktuella fallet. I sak ifrågasätter man också varför det nya undantaget endast ska gälla under konkursdagen (och inte t.o.m. dagen efter kungörelsen). Vidare anser föreningarna att effekterna av en avgränsning till säkerhetsställanden mellan vissa aktörer fordrar ytterligare analys (särskilt eftersom detta riskerar att missgynna
Sveriges advokatsamfund anför att gällande lagstiftning inte motsvarar finalitydirektivets krav. Man välkomnar förslaget om åtgärder avseende de problem för den svenska kronan och centrala delar av det svenska betalningssystemet som kan uppkomma på grund av detta. Advokatsamfundet anser vidare att undantaget i 5 kap. 2 § lagen om handel med finansiella instrument även bör omfatta tilläggssäkerheter och utbytessäkerheter.
Skälen för regeringens bedömning: Regeringen konstaterar inledningsvis att den frågeställning som Riksbanken, Finansinspektionen och Sveriges advokatsamfund tar upp i sina remissvar rörande Ds 2010:12 i princip är känd sedan tidigare och inte har direkt koppling till det nu aktuella ändringsdirektivet. Regeringens överväganden härvidlag har berörts tämligen utförligt i samband med det ursprungliga genomförandet (se prop. 1999/2000:18 s.
”Medlemsstaterna skall säkerställa att ett avtal om finansiellt säkerhetsställande eller en relevant finansiell förpliktelse som har trätt i kraft eller en finansiell säkerhet som har ställts på dagen för, men efter tidpunkten för, inledandet av likvidationsförfaranden eller rekonstruktionsåtgärder, skall ha rättslig verkan och vara bindande för tredje man, om säkerhetstagaren kan bevisa att han varken kände till eller borde ha känt till att sådana förfaranden eller åtgärder inletts.”
Prop. 2010/11:95
46
Prop. 2010/11:95
Resonemanget vid genomförandet av denna bestämmelse föll tillbaka på vad som sagts i förarbetena till genomförandet av finalitydirektivet (se prop. 2004/05:30 s. 82 ff., jfr Lagrådets yttrande i a.a. s. 136 ff.). Ett likartat angreppssätt i de båda fallen är enligt regeringen önskvärt även fortsättningsvis. Det kompletterande remissförfarandet har dock visat att en sådan eventuell ny helhetslösning fordrar ytterligare beredning.
Med hänvisning till det anförda gör regeringen bedömningen att förslagen om att införa begränsningar av rätten för ett konkursbo att begära återgång av vissa rättshandlingar inte är genomförbara utan ytterligare överväganden.
7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 30 juni 2011. Vid konkurs eller företagsrekonstruktion som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Promemorians förslag avviker delvis från regeringens. Promemorian innehåller inte förslag till övergångsbestämmelser beträffande samtliga de berörda lagarna.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inte några invändningar mot det.
Skälen för regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna bör få verkan fr.o.m. det datum som anges i artikel 3 andra stycket i ändringsdirektivet. De bör därför träda i kraft den 30 juni 2011.
En särskild övergångsbestämmelse bör införas för ändringarna i konkurslagen (1987:672), lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument samt lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden. Syftet är att skapa klarhet vid konkurs som beslutats före – men inte avslutats vid – ikraftträdandet av ändringarna. Ett likartat förtydligande behövs i fråga om ändringarna i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.
| 8 | Konsekvensutredning | |
| 8.1 | Problem och lösning | |
| Det grundläggande problemet – som förslagen i denna proposition rör – | ||
| är de risker av olika slag som är förbundna med verksamheten på den | ||
| finansiella marknaden. Det är risker som kan hota systemen för | ||
| överföring av betalningar och värdepapper. I förlängningen kan det | ||
| innebära ett hot mot nationell och internationell ekonomisk säkerhet och | ||
| stabilitet. Med det uttalade syftet att eliminera eller i vart fall minska | ||
| dessa risker har de två |
||
| direktivet) som behandlas i denna proposition kommit till. De bidrar på | ||
| europeisk nivå verkningsfullt till att kunna hantera främst rättsliga risker | 47 | |
på den aktuella marknaden. De båda direktiven, som har varit i kraft Prop. 2010/11:95 cirka tio respektive fem år, har nu varit föremål för uppföljning på
europeisk nivå, vilket har utmynnat i det s.k. ändringsdirektivet, dvs. ett direktiv som innebär att regleringen i finality- och säkerhetsdirektiven har förfinats och kompletterats i syfte att ytterligare sörja för en effektiv och säker finansmarknad.
I denna proposition analyseras i vilken utsträckning och på vilka sätt ändringsdirektivet behöver införlivas med svensk rätt. Ändringsdirektivet innebär en vidareutveckling av en befintlig reglering och måste givetvis införlivas. Uppgiften att införliva ändringsdirektivet kan dock sägas vara mest av
8.2Vilka berörs?
I det stora perspektivet berörs alla medborgare såtillvida att säkerhet och effektivitet på den finansiella marknaden bedöms som en ekonomipolitisk hörnsten nationellt såväl som internationellt. De som direkt berörs är emellertid en mycket begränsad krets av aktörer på den finansiella marknaden. Det innebär bland annat att det inte krävs några särskilda informationsinsatser eller motsvarande eftersom de direkt berörda aktörerna utan vidare håller sig informerade.
8.3Effekter för företag och företagande
Som redan nämnts utgör det som regleras i de aktuella direktiven en hörnsten i det ekonomiska systemet på makronivå. Regleringen bidrar till effektivitet, stabilitet och säkerhet vad gäller såväl nationell som internationell ekonomi. Det innebär att regleringen är av stor betydelse för ett väl fungerande näringsliv. Det är dock enbart ett mindre antal specialiserade företag inom finansbranschen som direkt berörs av regleringen. För dessa fåtal företag innebär ändringarna initialt rimligen vissa kostnader om än marginella. För det stora antalet företag innebär ändringarna dock inga som helst kostnader av något slag eller krav på förändringar av verksamheten. Förslagen påverkar inte heller företagens konkurrensförhållanden. Det bör framhållas att ändringsdirektivet innehåller en möjlighet till särreglering för mindre företag, som föreslås inte bli utnyttjad (se avsnitt 5.3.2). Bedömningen där är att behovet av en särreglering är ytterst marginellt med tanke på de speciella förhållanden regleringen avser och risken för att en särreglering skulle kunna minska effektiviteten i det finansiella systemet.
8.4Övrigt
Förslagen i denna proposition saknar offentligfinansiella effekter.
48
Förslagen saknar relevans för sysselsättningen, offentlig service i olika Prop. 2010/11:95 delar av landet, sociala eller miljömässiga konsekvenser, effekter för
jämställdheten mellan kvinnor och män och för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.
9 Författningskommentar
9.1Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)
8 kap. 10 §
Paragrafen behandlar en säkerhetstagares möjligheter att realisera säkerheten om säkerhetsställaren försätts i konkurs. I paragrafens andra stycke anges att det som gäller för säkerheter i form av finansiella instrument och valuta även ska gälla för vissa fordringar. Genom ändringen görs det möjligt för en borgenär som har vissa penningfordringar som säkerhet att omedelbart sälja eller realisera dessa genom avräkning, om det sker på ett affärsmässigt rimligt sätt. Normalt är det en fördel att fordringen drivs in men det får avgöras med en tillämpning av "affärsmässigt rimligt sätt" om fordringen i stället kan och bör realiseras.
I nya artikel 2.1 o i säkerhetsdirektivet definieras kreditfordringar som ”penningfordringar som uppstår till följd av ett avtal där ett kreditinstitut, enligt definitionen i artikel 4.1 i det s.k. kreditinstitutsdirektivet (2006/48/EG) inklusive instituten i förteckningen i artikel 2 i det direktivet, beviljar kredit i form av ett lån”. I lagtexten avgränsas därför tillämpningsområdet till sådana fordringar som uppkommit på grund av att ett kreditinstitut, eller ett motsvarande utländskt institut, har beviljat ett penninglån. Avsikten är att definitionen ska motsvara ändringsdirektivets definition. Med ”penninglån” avses detsamma som i aktiebolagslagen (2005:551). Kretsen av långivare ska omfatta banker och kreditmarknadsföretag samt deras utländska motsvarigheter. Även sådana institut som finns upptagna bland undantagen i artikel 2 i kreditinstitutsdirektivet ska ingå.
Ändringen har behandlats i avsnitt 5.3.2.
Övergångsbestämmelser
Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Frågan har behandlats i avsnitt 7.
| 9.2 | Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om | |
| handel med finansiella instrument | ||
| 1 kap. 1 § | ||
| Paragrafen innehåller ett antal definitioner. Ändringen i bestämmelsen | ||
| innebär att ”samverkande system” definieras genom en hänvisning till | ||
| 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på | ||
| finansmarknaden (AL). Ändringen har behandlats i avsnitt 5.2.5. | 49 | |
Prop. 2010/11:95
5 kap. 1 §
Paragrafen innehåller regler om avräkning av förpliktelser. Enligt första stycket andra meningen ska en avräkning av förpliktelser mellan två eller flera deltagare i ett anmält avvecklingssystem vara gällande mot konkursboet och borgenärerna i konkursen, om avräkningen har skett i enlighet med systemets regler. Genom ändringen säkerställs att detsamma ska gälla beträffande en avräkning som innefattar deltagare i ett ”samverkande system”. Ändringen har behandlats i avsnitt 5.2.5.
Övergångsbestämmelser
Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Frågan har behandlats i avsnitt 7.
9.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion
2 kap. 20 §
I denna paragraf finns regler om inverkan av ett beslut om företagsrekonstruktion på avtal som gäldenären har ingått. I paragrafens sjätte stycke har sådana fordringar som avses i 8 kap. 10 § konkurslagen lagts till jämte finansiella instrument och valuta. Ändringen innebär att en gäldenärs rätt enligt paragrafen att begära att ett avtal ska fullföljas inte heller ska gälla mot en borgenär som innehar vissa penningfordringar som säkerhet. Ändringen har behandlats i avsnitt 5.3.2.
Se även kommentaren till 8 kap. 10 § konkurslagen.
Övergångsbestämmelser
Vid företagsrekonstruktion som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Frågan har behandlats i avsnitt 7.
9.4Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden
1 §
I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Genom ändringen förtydligas att lagen gäller för anmälan och godkännande av system för både clearing och avveckling. Ändringen har behandlats i avsnitt 5.2.2.
2 §
Paragrafen innehåller ett antal definitioner. Genom ändringen införs en definition av ”samverkande system” motsvarande den i finalitydirektivet. Ändringen har behandlats i avsnitt 5.2.5.
50
4 §
I paragrafen finns regler beträffande avvecklingssystemets administratör. Genom ändringen görs det möjligt även för kreditmarknadsföretag att vara administratör för ett avvecklingssystem. Kreditmarknadsföretag är enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse företag som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse enligt den lagen. Att Riksbanken får vara administratör följer sedan tidigare av 3 §. Ändringen har behandlats i avsnitt 5.2.4.
7 §
Paragrafen innehåller vissa ytterligare krav för godkännande av avvecklingssystem som administreras av företag med tillstånd att driva viss angiven verksamhet, exempelvis bankrörelse. Genom ändringen görs bestämmelsen tillämplig även då systemet administreras av ett företag med tillstånd att driva finansieringsrörelse. Ändringen är en följd av att det i 4 § AL görs möjligt även för kreditmarknadsföretag att vara administratör för ett avvecklingssystem. Ändringen har behandlats i avsnitt 5.2.4.
8 §
I paragrafen finns regler om vilka som får vara deltagare i ett avvecklingssystem. Genom ändringen utvidgas denna krets till att omfatta även kreditmarknadsföretag. Kreditmarknadsföretag är enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse företag som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse enligt den lagen. Ändringen har behandlats i avsnitt 5.2.3.
9 §
I paragrafen anges vad Finansinspektionen ska anmäla till kommissionen. Ändringen innebär att även administratören ska anmälas. Ändringen har behandlats i avsnitt 5.2.4.
13 §
Paragrafen rör verkan av att ett överföringsuppdrag har införts i ett anmält avvecklingssystem samt återkallelse av sådana uppdrag. I bestämmelsen har ändringar gjorts i såväl första som andra stycket i anledning av den nytillkomna regleringen i finalitydirektivet av ”samverkande system”. Tillägget i första stycket innebär att även ett överföringsuppdrag som införts i ett samverkande system ska vara gällande mot tredje man på motsvarande sätt. Av ändringen i andra stycket framgår att även ett samverkande systems regler kan ange den tidpunkt efter vilken överföringsuppdrag inte kan återkallas. Ändringarna har behandlats i avsnitt 5.2.5.
16 §
I paragrafen finns regler som rör återkallelse av godkännande av avvecklingssystem. I bestämmelsen görs en följdändring i anledning av att det görs möjligt även för kreditmarknadsföretag att vara administratör för ett avvecklingssystem. Ändringen har behandlats i avsnitt 5.2.3.
Prop. 2010/11:95
51
Övergångsbestämmelser
Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Frågan har behandlats i avsnitt 7.
Prop. 2010/11:95
52
Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG av den 6 maj 2009 om ändring av direktiv 98/26/EG om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper och direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet, vad gäller sammanlänkade system och kreditfordringar
Prop. 2010/11:95
Bilaga 1
53
Prop. 2010/11:95
Bilaga 1
| 10.6.2009 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | L 146/37 |
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/44/EG av den 6 maj 2009
om ändring av direktiv 98/26/EG om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper och direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet, vad gäller sammanlänkade system och kreditfordringar
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (1),
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit téns yttrande (2),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (3),
och av följande skäl:
(1)Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG (4) infördes en ordning där slutlig avveckling av överföringsuppdrag och nettning samt säkerheters verk ställighet säkerställs i fråga om såväl inhemska som utländ ska deltagare i systemen för överföring av betalningar och värdepapper.
(2)I utvärderingsrapporten från kommissionen av den 7 april 2006 om direktiv 98/26/EG om slutgiltig avveckling drogs slutsatsen att direktiv 98/26/EG allmänt sett fungerar väl. I rapporten framhävdes att en del betydande förändringar kan vara förestående på området för avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper och slutsat sen var att det finns ett visst behov av att förtydliga och förenkla direktiv 98/26/EG.
(3)Den huvudsakliga förändringen är emellertid det ökande antalet sammanlänkningar mellan system som då direktiv 98/26/EG utarbetades nästan uteslutande drevs på natio nell och oberoende grund. Denna förändring är ett av resultaten av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (5), och den europeiska uppförande koden för clearing och avveckling. Som en anpassningtill
(1) EUT C 216, 23.8.2008, s. 1.
(2) Yttrande av den 3 december 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT).
(3) Europaparlamentets yttrande av den 18 december 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 27 april 2009.
(4) EGT L 166, 11.6.1998, s. 45. (5) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.
denna utveckling bör begreppet samverkande system och systemoperatörers ansvar förtydligas.
(4)Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG (6) skapades en enhetlig gemenskapsrättslig ram för gränsöverskridande användning av finansiella säkerheter och därigenom avskaffades de flesta av de for mella krav som tidigare gällt för avtal om finansiellt säkerhetsställande.
(5)Europeiska centralbanken beslutade att införa kreditford ringar som en godtagbar typ av säkerhet för kredittransak tioner i Eurosystemet från och med den 1 januari 2007. För att maximera den ekonomiska effekten av använd ningen av kreditfordringar, rekommenderade Europeiska centralbanken att tillämpningsområdet för direktiv 2002/47/EG skulle utvidgas. Kommissionens utvärderings rapport av den 20 december 2006 om direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet tog upp denna fråga och tillstyrkte Europeiska centralbankens upp fattning. Användningen av kreditfordringar kommer att öka förekomsten av tillgängliga säkerheter. Vidare harmo nisering på området för avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper skulle också ytterligare bidra till att skapa likvärdiga konkurrensvillkor mellan kre ditinstitut i alla medlemsstater. Om användningen av kre ditfordringar som säkerhet underlättas ytterligare kommer konsumenter och gäldenärer också att tjäna på detta, efter som användningen av kreditfordringar som säkerheter i slutändan skulle kunna leda till ökad konkurrens och för bättrad tillgång till krediter.
(6)I syfte att underlätta användningen av kreditfordringar är det viktigt att avskaffa eller förbjuda alla administrativa regler, som exempelvis anmälnings- och registreringskrav, som skulle göra överlåtelser av kreditfordringar ogenom förbara. För att inte äventyra säkerhetstagares ställning bör gäldenärer med rättslig verkan även kunna avstå från
sina kvittningsrättigheter gentemot borgenärer. Samma motiv bör också gälla för behovet av att införa en möjlighet för gäldenären att avstå från skydd av banksekre tessregler, eftersom säkerhetstagaren i annat fall kan ha otillräcklig information för att korrekt bedöma värdet av de underliggande kreditfordringarna. Dessa bestämmel ser bör inte påverka Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal (7).
(6) EGT L 168, 27.6.2002, s. 43. (7) EUT L 133, 22.5.2008, s. 66.
54
Prop. 2010/11:95
Bilaga 1
| L 146/38 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | 10.6.2009 |
(7)Medlemsstaterna har inte använt sig av möjligheten i arti kel 4.3 i direktiv 2002/47/EG att inte tillåta säkerhetstaga rens rätt till tillägnelse. Den bestämmelsen bör därför utgå.
(8)Direktiven 98/26/EG och 2002/47/EG bör därför ändras i enlighet med detta.
(9)I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (1) uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabel ler som så långt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dessa tabeller.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändringar av direktiv 98/26/EG
Direktiv 98/26/EG ska ändras på följande sätt:
1.Skäl 8 ska utgå.
2.Följande skäl ska införas:
”(14a) De behöriga nationella myndigheterna eller tillsynsor ganen bör se till att systemoperatörerna för de system som tillsammans bildar de samverkande systemen i möjligaste mån har kommit överens om gemen samma regler om tidpunkten för införande i de sam verkande systemen. De behöriga nationella myndigheterna eller tillsynsorganen bör se till att reg lerna om tidpunkten för införandet i samverkande system samordnas så långt som möjligt och i den mån som behövs, så att man undviker osäkerhet om rätts läget vid eventuellt fallissemang i ett deltagande system.”
3.Följande skäl ska införas:
”(22a) När det gäller samverkande system, kan en brist på samordning i fråga om vilka regler som är tillämpliga för tidpunkten för införande och oåterkallelighet utsätta deltagarna i ett system, eller till och med sys temoperatören, för externa effekter av ett fallissemang i ett annat system. För att begränsa systemrisken är det önskvärt att föreskriva att systemoperatörer för samverkande system samordnar reglerna för tidpunk ten för införande och oåterkallelighet i de system som de driver.”
(1) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.
4.Artikel 1 ska ändras på följande sätt:
a)I led a ska ordet ”ecu” ersättas med ordet ”euro”.
b)I led c ska andra strecksatsen ersättas med följande:
”— operationer som utförs av centralbankerna i med lemsstaterna eller Europeiska centralbanken inom ramen för deras funktion som centralbanker.”
5.Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
a)Led a ska ändras på följande sätt:
i)Första strecksatsen ska ersättas med följande:
”— mellan tre eller flera deltagare, exklusive syste moperatören för systemet, en eventuell avveck lingsagent, en eventuell central motpart, en eventuell clearingorganisation eller en eventu ell indirekt deltagare, med gemensamma regler och standardiserade arrangemang för clearing (oberoende av om det sker genom en central motpart) eller för att utföra överföringsuppdrag mellan deltagarna,”.
ii)Följande stycke ska läggas till:
”Arrangemang mellan samverkande system ska inte betecknas som system.”
b)I led b ska första och andra strecksatsen ersättas med följande:
”— ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omar betning) (*), inklusive instituten som förtecknas i artikel 2 i det direktivet,
—ett värdepappersföretag enligt definitionen i led 1 i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (**) exklusive de institut som återfinns i artikel 2.1 i det direktivet,
(*) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1. (**) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.”
c)Led f ska ändras på följande sätt:
i)Första stycket ska ersättas med följande:
”f) deltagare: ett institut, en central motpart, en avvecklingsagent, en clearingorganisation eller en systemoperatör.”
55
Prop. 2010/11:95
Bilaga 1
| 10.6.2009 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | L 146/39 |
ii)Tredje stycket ska ersättas med följande:
”En medlemsstat får när den tillämpar detta direktiv besluta att en indirekt deltagare får betraktas som deltagare, om systemrisken motiverar detta. Om en indirekt deltagare betraktas som deltagare på grund av systemrisker begränsar inte detta den deltagares ansvar genom vilken den indirekta deltagaren utför överföringsuppdrag till systemet.”
d)Led g ska ersättas med följande:
”g) indirekt deltagare: ett institut, en central motpart, en avvecklingsagent, en clearingorganisation eller en systemoperatör med ett avtalsförhållande till en del tagare i ett system som utför överföringsuppdrag, varigenom den indirekta deltagaren ges möjlighet att utföra överföringsuppdrag genom systemet, under förutsättning att den indirekta deltagaren är känd hos systemoperatören.”
e)Led h ska ersättas med följande:
”h) värdepapper: alla instrument som avses i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2004/39/EG.”
f)I led i ska första strecksatsen ersättas med följande:
”— varje instruktion från en deltagare om att ställa ett penningbelopp till en mottagares förfogande genom registrering på ett konto hos ett kreditinsti tut, en centralbank, en central motpart eller en avvecklingsagent eller varje instruktion som leder till övertagande eller uppfyllelse av en betalningsför pliktelse enligt definitionen i systemets regler, eller”.
g)Led l ska ersättas med följande:
”l) avvecklingskonto: ett konto i en centralbank, hos en avvecklingsagent eller en central motpart, vilket används såväl för att hålla penningmedel eller vär depapper som för att avveckla transaktioner mellan deltagare i ett system.”
h)Led m ska ersättas med följande:
”m) säkerhet: alla realiserbara tillgångar – inbegripet utan begränsningar finansiell säkerhet enligt artikel 1.4 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (*) – som tillhandahålls genom pantsättning (inklusive pengar som tillhandahålls genom pantsättning), ett återköpsavtal eller lik nande avtal eller på annat sätt för att säkra
rättigheter och förpliktelser som kan uppstå i sam band med ett system, eller som tillhandahålls med lemsstaternas centralbanker eller Europeiska centralbanken.
(*) EGT L 168, 27.6.2002, s. 43.”
i)Följande led ska läggas till:
”n) bankdag: omfattar avvecklingstjänster under såväl dag som natt samt alla händelser under ett systems ekonomiska cykel.
o)samverkande system: två eller flera system vilkas sys temoperatörer har ingått ett ömsesidigt arrang emang som innebär verkställande av överföringsuppdrag mellan systemen.
p)systemoperatör: en eller flera enheter med rättsligt ansvar för driften av ett system. En systemoperatör får också agera som en avvecklingsagent, central motpart eller clearingorganisation.”
6.Artikel 3 ska ändras på följande sätt:
a)Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1. Överföringsuppdrag och nettning ska gälla enligt rättsordningen och vara bindande i förhållande till tredje man, även i händelse av insolvensförfaranden mot en deltagare, under förutsättning att överföringsuppdragen infördes i systemet före den tidpunkt då sådana insol vensförfaranden inleddes enligt definitionen i artikel 6.1. Detta ska även gälla vid insolvensförfaranden mot en deltagare (i det berörda systemet eller i ett samverkande system) eller mot systemoperatören för ett samverkande system som inte är deltagare.
Överföringsuppdrag som införs i ett system efter den tidpunkt då insolvensförfaranden inleds och som utförs under den bankdag, enligt definition i reglerna för sys temet, under vilken dessa förfaranden inleds ska endast gälla enligt rättsordningen och vara bindande i förhål lande till tredje man, om systemoperatören kan bevisa attdenviddentidpunktdåöverföringsordernblevoåter kallelig varken hade eller borde ha haft kännedom om att sådana förfaranden hade inletts.”
b)Följande punkt ska läggas till:
”4. I fråga om samverkande system fastställer varje system i sina egna regler tidpunkten för införande i sitt system, på ett sätt som i största möjliga utsträckning säkerställer att reglerna för alla berörda samverkande system samordnas i detta avseende. Om inget annat uttryckligen föreskrivs i reglerna för alla de system som ingår i de samverkande systemen, ska ett systems regler om tidpunkten för införande inte påverkas av regler i andra system som det samverkar med.”
56
Prop. 2010/11:95
Bilaga 1
| L 146/40 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | 10.6.2009 |
7.Artikel 4 ska ersättas med följande:
c)Motpart till medlemsstaternas centralbanker eller Euro peiska centralbanken.
”Artikel 4
Medlemsstaterna får föreskriva att inledning av insolvensför faranden mot en deltagare eller en systemoperatör för ett samverkande system inte ska förhindra att medel eller värde papper, som finns tillgängliga på den deltagarens avveck lingskonto, används för att uppfylla den deltagarens förpliktelser i systemet, eller i ett samverkande system, den bankdag insolvensförfarandena inleds. Medlemsstaterna får också föreskriva att en sådan deltagares kreditfacilitet, som är förbunden med systemet, används för att uppfylla den delta garens förpliktelser i systemet, eller i ett samverkande system, mot tillgänglig och befintlig säkerhet.”
8.I artikel 5 ska följande stycke läggas till:
”I fråga om samverkande system ska varje system i sina egna regler fastställa tidpunkten för oåterkallelighet på ett sätt som i största möjliga utsträckning säkerställer att reglerna för alla berörda samverkande systems regler samordnas i detta avse ende. Om inget annat uttryckligen föreskrivs i reglerna för alla de system som ingår i de samverkande systemen, ska ett systems regler om tidpunkten för oåterkallelighet inte påver kas av regler i andra system som det samverkar med.”
9.Artikel 7 ska ersättas med följande:
”Artikel 7
Insolvensförfaranden ska inte ha retroaktiv verkan på de av endeltagaresrättigheterochförpliktelsersomuppstårgenom eller i samband med deltagande i ett system, före tidpunkten för inledning av sådana förfaranden som definieras i arti kel 6.1. Detta ska bland annat gälla vad avser rättigheter och förpliktelser för en deltagare i ett samverkande system eller för en systemoperatör för ett samverkande system som inte är deltagare.”
10.Artikel 9 ska ersättas med följande:
d)Tredje man som ställt säkerheten.
Sådan säkerhet får realiseras för att tillgodose dessa rättigheter.
2.Då värdepapper, inklusive rättigheter till värdepapper, ställs som säkerhet till deltagare, systemoperatörer eller till medlemsstaternas centralbanker eller Europeiska centralban ken enligt beskrivning i punkt 1 och deras rätt, eller den rätt något ombud, någon agent eller någon tredje man som hand lar för deras räkning har, med avseende på värdepappren är enligt lag registrerade i ett register, på ett konto eller i ett sys tem för centraliserad förvaring i en medlemsstat, ska sådana enheters rättigheter som säkerhetsinnehavare i förhållande till dessa värdepapper regleras av lagen i den medlemsstaten.”
11.Artikel 10 ska ersättas med följande:
”Artikel 10
1.Medlemsstaterna ska ange vilka system, och vilka res pektive systemoperatörer, som kommer att innefattas i detta direktivs räckvidd och ska anmäla dem till kommissionen och underrätta kommissionen om vilka myndigheter de har utsett enligt artikel 6.2.
Systemoperatören ska till den medlemsstat vars lag är til lämplig ange deltagarna i systemet, inklusive varje eventuell indirekt deltagare, och varje förändring med avseende på deltagarna.
Medlemsstaterna får, utöver den angivelse som föreskrivs i andra stycket, underkasta system som faller under deras juris diktion tillsyns- eller tillståndskrav.
”Artikel 9
1. De rättigheter som en systemoperatör eller en deltagare har till en säkerhet som ställs till dem i samband med ett sys tem eller ett samverkande system och de rättigheter som medlemsstaternas centralbanker eller Europeiska centralban ken har till en säkerhet som ställs till dem ska inte påverkas av insolvensförfaranden mot någon av följande:
a)Deltagaren (i det berörda systemet eller i ett samver kande system).
b)Systemoperatören för ett samverkande system, som inte är deltagare.
Ett institut ska på begäran till var och en som har ett berät tigat intresse lämna upplysningar om i vilka system institutet deltar och om de huvudsakliga bestämmelserna för dessa sys tems verksamhet.
2. Ett system som har betecknats som system innan natio nella bestämmelser har trätt i kraft för genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG av den 6 maj 2009 om ändring av direktiv 98/26/EG om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värde papper och direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet, vad gäller sammanlänkade system och kreditford ringar (*) ska fortsätta att vara betecknat som system enligt detta direktiv.
57
Prop. 2010/11:95
Bilaga 1
| 10.6.2009 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | L 146/41 |
Ett överföringsuppdrag som införs i ett system före den tid punkt då nationella genomförandebestämmelser för direktiv 2009/44/EG + träder i kraft, men som avvecklas efter det, ska anses utgöra ett överföringsuppdrag enligt detta direktiv.
(*) EUT L 146, 10.6.2009, s. 37.”
Artikel 2
Ändring av direktiv 2002/47/EG
Direktiv 2002/47/EG ska ändras på följande sätt:
1.Skäl 9 ska ersättas med följande:
”(9) För att minska de administrativa bördorna för parter som använder finansiell säkerhet som omfattas av detta direktiv, bör det enda giltighetskrav när det gäller par terna som kan uppställas i nationell lagstiftning för finansiell säkerhet vara att den finansiella säkerheten står under kontroll av säkerhetstagaren eller en annan per son som handlar på säkerhetstagarens vägnar, samtidigt som sådana säkerhetstekniker inte utesluts som ger säkerhetsställaren möjlighet att ersätta säkerheten eller dra tillbaka överskjutande säkerhet. Detta direktiv bör inte hindra medlemsstaterna från att kräva att en kredit fordran överlämnas genom att upptas i en förteckning över fordringar.”
2.Skäl 20 ska ersättas med följande:
”(20) Detta direktiv påverkar inte tillämpningen eller verk ningarnaavdeavtalsenligavillkorenifinansiellainstru ment eller kreditfordringar som ställs som finansiell säkerhet, till exempel rättigheter, skyldigheter eller andra villkor vid emission av sådana instrument, eller alla andra rättigheter, skyldigheter eller villkor som gäl ler mellan emittenterna och innehavarna av sådana instrument eller mellan gäldenären och borgenären till sådana kreditfordringar.”
3.Följande skäl ska läggas till:
”(23) Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas rätt att föreskriva regler för att säkerställa effektiva avtal om finansiellt säkerhetsställande gentemot tredje man vad avser kreditfordringar.”
4.Artikel 1 ska ändras på följande sätt:
a)Punkt 2 b ska ersättas med följande:
”b) En centralbank, Europeiska centralbanken, Banken för internationell betalningsutjämning, en multila teral utvecklingsbank enligt vad som avses i bilaga VI, del 1, avsnitt 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kredit institut (omarbetning) (*), Internationella valutafon den och Europeiska investeringsbanken.
(*) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.”
b)I punkt 2 c ska leden
”i) ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 i direktiv 2006/48/EG, inklusive instituten i förteck ningen i artikel 2 i det direktivet,
ii)ett värdepappersföretag enligt definitionen i led 1 i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (*),
iii)ett finansiellt institut enligt definitionen i artikel 4.5 i direktiv 2006/48/EG,
iv)ett försäkringsföretag enligt definitionen i artikel 1 a i rådets direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring än livförsäkring (tredje direktivet om annan direkt försäkring än liv försäkring) (**) och ett livförsäkringsföretag enligt definitionen i artikel 1.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring (***).
(*) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1. (**) EGT L 228, 11.8.1992, s. 1. (***) EGT L 345, 19.12.2002, s. 1.”
c)Punkt 4 a ska ersättas med följande:
”a) Den finansiella säkerhet som ska ställas ska bestå av betalningsmedel, finansiella instrument eller kreditfordringar.”
d)I punkt 4 ska följande led läggas till:
”c) Medlemsstaterna får från tillämpningsområdet för detta direktiv undanta kreditfordringar där gäldenä ren är en konsument enligt definitionen i artikel 3 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsument kreditavtal (*) eller ett mikroföretag eller mindre företag enligt definitionen i artikel 1 och artikel 2.2 och 2.3 i bilagan till kommissionens rekommenda tion 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om defini tionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (**), såvida inte säkerhetstagaren eller säker hetsställaren av sådana kreditfordringar är ett av de institut som anges i artikel 1.2 b i detta direktiv.
(*) EUT L 133, 22.5.2008, s. 66. (**) EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.”
58
Prop. 2010/11:95
Bilaga 1
| L 146/42 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | 10.6.2009 |
e)Punkt 5 ska ändras på följande sätt:
i)I andra stycket ska följande mening läggas till:
”När det gäller kreditfordringar är det tillräckligt att uppta dem i en förteckning över fordringar som lämnas skriftligen, eller på ett rättsligt likvärdigt sätt, till säkerhetstagaren för att identifiera kreditford ringen och styrka tillhandahållandet av fordringen som finansiell säkerhet mellan parterna.”
ii)Följande stycke ska införas efter andra stycket:
”Utan att det påverkar tillämpningen av andra stycket får medlemsstaterna föreskriva att uppta gandet i en förteckning över fordringar som lämnas skriftligen, eller på ett rättsligt likvärdigt sätt, till säkerhetstagaren också ska vara tillräckligt för att identifiera kreditfordringen och styrka tillhandahål landet av fordringen som finansiell säkerhet mot gäldenären eller tredje man.”
5.Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
a)Punkt 1 ska ändras på följande sätt:
i)Led b och c ska ersättas med följande:
”b) avtal om finansiell äganderättsöverföring: avtal (inklusive återköpsavtal) enligt vilka en säker hetsställare överför full äganderätt till, eller full rätt att utnyttja, en finansiell säkerhet till en säkerhetstagare för att säkerställa eller på annat sätt täcka fullgörandet av de relevanta ekono miska förpliktelserna.
c)avtal om finansiell säkerhet: avtal enligt vilka säkerhetsställaren ställer finansiell säkerhet till säkerhetstagaren eller till dennes förmån, var vid den fulla eller kvalificerade äganderätten till den finansiella säkerheten, eller den fulla rätten att utnyttja denna kvarstår hos säkerhetsställa ren när säkerhetsrätten är fastställd.”
ii)Följande led ska läggas till:
”o) kreditfordringar: penningfordringar som uppstår till följd av ett avtal där ett kreditinstitut, enligt definitionen i artikel 4.1 i direktiv 2006/48/EG inklusive instituten i förteckningen i artikel 2 i det direktivet, beviljar kredit i form av ett lån.”
b)I punkt 2 ska andra meningen ersättas med följande:
”En rätt för säkerhetsställaren att byta ut den finansiella säkerheten eller att dra tillbaka överskjutande finansiell säkerhet, eller i fråga om kreditfordringar, en rätt att tills vidare inkassera behållningen därav, ska inte påverka det faktum att den finansiella säkerheten anses ha ställts till säkerhetstagaren enligt detta direktiv.”
6.Artikel 3 ska ändras på följande sätt:
a)I punkt 1 ska följande stycken läggas till:
”Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 1.5 ska medlemsstaterna, när kreditfordringar ställs som finan siell säkerhet, inte kräva att deras skapande, giltighet, fullbordande, prioritet, verkställighet eller tillåtlighet som bevisning ska vara beroende av någon formell handling såsom registrering eller anmälan till gäldenä ren till den kreditfordran som har ställts som säkerhet. Medlemsstaterna kan dock kräva en formell handling, såsom registrering eller anmälan, för fullbordande, prio ritet, verkställighet eller tillåtlighet som bevisning mot gäldenären eller tredje man.
Senast den 30 juni 2014 ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om huruvida bestäm melsen i denna punkt är lämplig även i fortsättningen.”
b)Följande punkt ska läggas till:
”3. Utan att det påverkar tillämpningen av rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga vill kor i konsumentavtal (*) och nationella bestämmelser om oskäliga avtalsvillkor ska medlemsstaterna säker ställa att gäldenärer till kreditfordringarna, skriftligen eller på ett rättsligt likvärdigt sätt, med giltig verkan, får avstå från
i)sina kvittningsrättigheter gentemot kreditfordring ens borgenärer och gentemot personer till vilka bor genärerna har överlåtit, pantsatt eller på annat sätt överfört kreditfordran som säkerhet, och
ii)sina rättigheter som följer av regler om banksekre tess som i annat fall skulle förhindra eller inskränka möjligheten för borgenären till kreditfordran att lämna information om kreditfordran eller om gäl denären i syfte att använda kreditfordran som säkerhet.
(*) EGT L 95, 21.4.1993, s. 29.”
7.Artikel 4 ska ändras på följande sätt:
a)I punkt 1 ska följande led läggas till:
”c) När det gäller kreditfordringar genom försäljning eller tillägnelse eller genom att deras värde kvittas mot eller används vid uppfyllandet av de relevanta ekonomiska förpliktelserna.”
59
Prop. 2010/11:95
Bilaga 1
| 10.6.2009 | SV | Europeiska unionens officiella tidning | L 146/43 |
b)I punkt 2 ska led b ersättas med följande:
”b) parterna i avtalet om finansiell säkerhet har kommit överens om hur de finansiella instrumenten och kreditfordringarna ska värderas.”
c)Punkt 3 ska utgå.
8.I artikel 5 ska följande punkt läggas till:
”6. Denna artikel ska inte tillämpas på kreditfordringar.”
9.Följande artikel ska införas efter artikel 9:
”Artikel 9a
Direktiv 2008/48/EG
Bestämmelserna i detta direktiv ska inte påverka tillämp ningen av direktiv 2008/48/EG.”
Artikel 3
Införlivande
1. Medlemsstaterna ska före den 30 december 2010 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissio nen om detta.
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 30 juni 2011.
När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvis ning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvis ningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 4
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 5
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
| Utfärdat i Strasbourg den 6 maj 2009. | |
| På Europaparlamentets vägnar | På rådets vägnar |
| J. KOHOUT | |
| Ordförande | Ordförande |
60
Bilaga 2 Europarlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper
Prop. 2010/11:95
Bilaga 2
61
Prop. 2010/11:95
Bilaga 2
1998L0026 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 1
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
| ►B | EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 98/26/EG | ||
| av den 19 maj 1998 | |||
| om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper | |||
| (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45) | |||
| Ändrad genom: | |||
| Officiella tidningen | |||
| nr | sida | datum | |
| ►M1 | Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG av den 6 maj 2009 L 146 | 37 | 10.6.2009 |
62
Prop. 2010/11:95
Bilaga 2
1998L0026 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 2
▼B
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 98/26/EG
av den 19 maj 1998
om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR AN-
TAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 100a i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Ekonomiska och monetära institutets yttrande (2),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (3),
i enlighet med det i artikel 189b i fördraget angivna förfarandet (4), och
med beaktande av följande:
(1)
(2)Det är av yttersta vikt att minska den risk som är knuten till deltagande i system för värdepappersavvecklingssystem, i synnerhet när det finns ett nära samband mellan sådana system och betalningssystem.
(3)Detta direktiv syftar till att bidra till att gränsöverskridande avvecklingsarrangemang för betalningar och värdepapper inom Eu- ropeiska gemenskapen kan genomföras på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt, vilket stärker kapitalets fria rörlighet inom den inre marknaden. Direktivet följer således upp de framsteg som görs mot att fullständigt genomföra den inre marknaden, framför allt mot friheten att tillhandahålla tjänster och mot liberaliseringen av kapitalrörelser i syfte att förverkliga den ekonomiska och monetära unionen.
(4)Det är önskvärt att lagarna i medlemsstaterna strävar efter att minimera störningar i systemet, som orsakas av insolvensförfaranden mot en deltagare i det systemet.
(5)Ett förslag till direktiv om rekonstruktion och likvidation av kreditinstitut, som lades fram år 1985 och ändrades den 8 februari 1988, är fortfarande under behandling i rådet. I konventionen om insolvensförfaranden som utarbetades av medlemsstaterna, församlade i rådet, den 23 november 1995 undan tas uttryckligen försäkringsföretag, kreditinstitut och värdepappersföretag.
(6)Detta direktiv avses omfatta såväl inhemska som gränsöverskridande avvecklingssystem för betalningar och värdepapper. Direktivet är tillämpligt på system inom gemenskapen och på säkerhet som deltagarna i systemen, oberoende av om de är från gemenskapen eller tredje land, ställer i samband med deltagande i dessa system.
(1) EGT C 207, 18.7.1996, s. 13 och EGT C 259, 26.8.1997, s. 6. (2) Yttrandet avgivet den 21 november 1996.
(3) EGT C 56, 24.2.1997, s. 1.
(4) Europaparlamentets yttrande av den 9 april 1997 (EGT C 132, 28.4.1997, s. 74), rådets gemensamma ståndpunkt av den 13 oktober 1997 (EGT C 375, 10.12.1997, s. 34) och Europaparlamentets beslut av den 29 januari 1998 (EGT C 56, 23.2.1998). Rådets beslut av den 27 april 1998.
63
Prop. 2010/11:95
Bilaga 2
1998L0026 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 3
▼B
▼M1
▼B
(7)Medlemsstaterna får tillämpa bestämmelserna i detta direktiv på sina inhemska institut, som direkt deltar i system i tredje land och på säkerhet som ställs i samband med deltagande i sådana system.
__________
(9)Minskningen av systemrisken kräver framför allt att avvecklingen är slutgiltig och att säkerheten kan göras gällande. Med säkerhet förstås alla de medel som en deltagare ställer till de andra deltagarna i syfte att trygga rättigheter och förpliktelser i avvecklingssystem för betalningar och värdepapper, inklusive repor (återköpsavtal, panträtter som följer av lag och fiduciariska överföringar. Bestämmelser i nationell lag om vilken slags säkerhet som kan användas skall inte påverkas av definitionen av ”säkerhet” i detta direktiv.
(10)Genom att omfatta säkerhet som ställs i samband med medlemsstaternas centralbankers transaktioner i deras funktion som centralbanker, inklusive penningpolitiska transaktioner, bistår detta direktiv Europeiska monetära institutet i dess uppgift att öka effektiviteten vid gränsöverskridande betalningar i syfte att förbereda den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen och därigenom bidra till att utveckla den nödvändiga rättsliga ram inom vilken den framtida europeiska centralbanken kan utveckla sin politik.
(11)Överföringsuppdrag och nettning av dessa bör gälla enligt rättsordningen i samtliga medlemsstaters jurisdiktion och vara bindande för tredje man.
(12)Reglerna om slutlig nettning bör inte hindra system från att, innan nettningen äger rum, undersöka huruvida uppdrag som har förts in i systemet överensstämmer med reglerna för systemet och tillåter att avveckling sker i systemet.
(13)Ingenting i detta direktiv hindrar en deltagare eller tredje man från att göra gällande någon rätt eller något krav, som följer av den underliggande transaktionen, som de kan ha beträffande återvinning eller återgång enligt lag, med avseende på ett överföringsuppdrag som förts in i ett system, t.ex. på grund av rättshandlingar till skada för borgenären eller tekniskt misstag, så länge detta inte leder till återgång av nettning eller återkallelse av överföringsuppdraget i systemet.
(14)Det är nödvändigt att säkerställa att överföringsuppdrag inte kan återkallas efter en tidpunkt som anges i systemets regler.
▼M1
(14a) De behöriga nationella myndigheterna eller tillsynsorganen bör se till att systemoperatörerna för de system som tillsammans bildar de samverkande systemen i möjligaste mån har kommit överens om gemensamma regler om tidpunkten för införande i de samverkande systemen. De behöriga nationella myndigheterna eller tillsynsorganen bör se till att reglerna om tidpunkten för införandet i samverkande system samordnas så långt som möjligt och i den mån som behövs, så att man undviker osäkerhet om rättsläget vid eventuellt fallissemang i ett deltagande system.
▼B
(15)Det är nödvändigt att en medlemsstat omedelbart underrättar andra medlemsstater om att insolvensförfaranden har inletts mot en deltagare i systemet.
(16)Insolvensförfaranden bör inte ha retroaktiv verkan på deltagarnas i ett system rättigheter och förpliktelser.
64
Prop. 2010/11:95
Bilaga 2
1998L0026 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 4
▼B
(17)Om insolvensförfaranden inleds mot en deltagare i ett system är syftet med detta direktiv att bestämma vilken insolvenslag som gäller för den deltagarens rättigheter och förpliktelser i samband med hans deltagande i systemet.
(18)Säkerhet bör skyddas från verkningarna av den insolvenslag som gäller för den insolvente deltagaren.
(19)Bestämmelserna i artikel 9.2 bör bara gälla ett register, konto eller system för centraliserad förvaring som utvisar äganderätt eller rätt till leverans eller överföring av de värdepapper som avses.
(20)Bestämmelserna i artikel 9.2 är avsedda att säkerställa att om deltagaren, en medlemsstats centralbank eller den framtida europeiska centralbanken har en giltig och effektiv säkerhet i enlighet med vad som bestäms i lagen i den medlemsstat där det aktuella registret, kontot eller centraliserade förvaringssystemet finns, bör giltigheten och frågan om den säkerheten kan göras gällande gentemot systemet (och dess operatör) och mot varje annan person som direkt eller indirekt ställer krav genom det, bestämmas enbart enligt lagen i den staten.
(21)Bestämmelserna i artikel 9.2 är inte avsedda att inverka på tillämpningen och verkningarna av lagen i den medlemsstat enligt vilken värdepappren är utfärdade eller lagen i den medlemsstat i vilken värdepapper på annat sätt kan vara belägna (inklusive utan begränsning den lag som rör utfärdande av, äganderätt till och överföring av sådana värdepapper eller annan rätt till sådana värdepapper) och bör inte tolkas så att varje sådan säkerhet kommer att kunna göras direkt gällande eller kunna erkännas i varje sådan medlemsstat annat än i överensstämmelse med lagen i den medlemsstaten.
(22)Det är önskvärt att medlemsstaterna strävar efter att i tillräcklig omfattning länka samman alla värdepappersavvecklingssystem som omfattas av detta direktiv, i syfte att främja största möjliga insyn och rättssäkerhet vid transaktioner med avseende på värdepapper.
▼M1
(22a) När det gäller samverkande system, kan en brist på samordning i fråga om vilka regler som är tillämpliga för tidpunkten för införande och oåterkallelighet utsätta deltagarna i ett system, eller till och med systemoperatören, för externa effekter av ett fallissemang i ett annat system. För att begränsa systemrisken är det önskvärt att föreskriva att systemoperatörer för samverkande system samordnar reglerna för tidpunkten för införande och oåterkallelighet i de system som de driver.
▼B
(23)Antagandet av detta direktiv utgör det lämpligaste sättet att uppnå målen ovan och går inte utöver vad som är nödvändigt för att nå dem.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
AVSNITT I
RÄCKVIDD OCH DEFINITIONER
Artikel 1
Bestämmelserna i detta direktiv skall gälla
a)varje system enligt definitionen i artikel 2 a, som faller under lagen i en medlemsstat och som hanterar vilken valuta som helst, ►M1 euro ◄ eller olika valutor som systemet räknar om i förhållande till varandra,
65
Prop. 2010/11:95
Bilaga 2
1998L0026 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 5
▼B
b)varje deltagare i ett sådant system,
c)säkerheter som ställs i samband med
— deltagande i ett system, eller
▼M1
—operationer som utförs av centralbankerna i medlemsstaterna eller Europeiska centralbanken inom ramen för deras funktion som centralbanker.
▼B
Artikel 2
I detta direktiv avses med
a) system: ett formellt arrangemang
▼M1
—mellan tre eller flera deltagare, exklusive systemoperatören för systemet, en eventuell avvecklingsagent, en eventuell central motpart, en eventuell clearingorganisation eller en eventuell indirekt deltagare, med gemensamma regler och standardiserade arrangemang för clearing (oberoende av om det sker genom en central motpart) eller för att utföra överföringsuppdrag mellan deltagarna,
▼B
—som faller under en medlemsstats lag som deltagarna har valt; deltagarna får emellertid välja lagen endast i en medlemsstat där åtminstone en av dem har sitt huvudkontor, och
—som är betecknat som ett system och anmält till kommissionen av den medlemsstat vars lag är tilllämplig, utan att detta påverkar tillämpningen av andra strängare regler, som föreskrivs i nationell lag, sedan den medlemsstaten har förvissat sig om att systemets regler är tillfredsställande.
Enligt villkoren i första stycket får en medlemsstat beteckna ett sådant formellt arrangemang, vars verksamhet består i att utföra överföringsuppdrag enligt definitionen i i) andra strecksatsen, och som i begränsad utsträckning utför uppdrag som hänför sig till andra finansiella instrument, som ett system när medlemsstaten anser att systemrisken motiverar detta.
En medlemsstat kan också från fall till fall beteckna ett sådant formellt arrangemang mellan två deltagare, en eventuell avvecklingsagent, en eventuell central motpart, en eventuell clearingorganisation eller en eventuell indirekt deltagare oräknade, som ett system när medlemsstaten anser att systemrisken motiverar detta.
▼M1
Arrangemang mellan samverkande system ska inte betecknas som system.
▼B
b) institut:
▼M1
—ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning) (1), inklusive instituten som förtecknas i artikel 2 i det direktivet,
—ett värdepappersföretag enligt definitionen i led 1 i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den
(1) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.
66
Prop. 2010/11:95
Bilaga 2
1998L0026 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 6
▼M1
21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (1) exklusive de institut som återfinns i artikel 2.1 i det direktivet,
▼B
—offentliga myndigheter och offentligt garanterade företag, eller
—varje företag som har sitt huvudkontor utanför gemenskapen och vars verksamhet motsvarar den som bedrivs av kreditinstitut eller värdepappersföretag inom gemenskapen enligt definitionen i första och andra strecksatsen
som deltar i ett system och som har ansvar för att uppfylla de finansiella åtaganden som härrör från överföringsuppdrag inom det systemet.
Om ett system står under tillsyn i enlighet med nationell lagstiftning och endast utför överföringsuppdrag enligt definitionen i i) andra strecksatsen samt betalningar som härrör från sådana uppdrag, får en medlemsstat besluta att företag som deltar i ett sådant system och som ansvarar för att uppfylla de finansiella åtaganden som uppstår genom överföringsuppdrag inom detta system, kan anses som institut under förutsättning att åtminstone tre deltagare i systemet omfattas av någon av de kategorier som avses i första stycket och att systemrisken motiverar ett sådant beslut.
c)central motpart: en enhet som inträder mellan instituten i ett system och som handlar som exklusiv motpart till dessa institut i fråga om deras överföringsuppdrag.
d)avvecklingsagent: en enhet som till institut och/eller en central motpart som deltar i system tillhandahåller avvecklingskonton, genom vilka överföringsuppdrag inom sådana system avvecklas och, i förekommande fall, beviljar krediter till dessa institut och/eller centrala motparter i avvecklingssyfte.
e)clearingorganisation: en enhet med ansvar för att beräkna nettoställningen för institut, en eventuell central motpart och/eller en eventuell avvecklingsagent.
f)►M1 deltagare: ett institut, en central motpart, en avvecklingsagent, en clearingorganisation eller en systemoperatör. ◄
Enligt systemets regler kan samma deltagare handla som central motpart, avvecklingsagent eller clearingorganisation eller utföra en del av eller alla dessa uppgifter.
▼M1
En medlemsstat får när den tillämpar detta direktiv besluta att en indirekt deltagare får betraktas som deltagare, om systemrisken motiverar detta. Om en indirekt deltagare betraktas som deltagare på grund av systemrisker begränsar inte detta den deltagares ansvar genom vilken den indirekta deltagaren utför överföringsuppdrag till systemet.
g)indirekt deltagare: ett institut, en central motpart, en avvecklingsagent, en clearingorganisation eller en systemoperatör med ett avtalsförhållande till en deltagare i ett system som utför överföringsuppdrag, varigenom den indirekta deltagaren ges möjlighet att utföra överföringsuppdrag genom systemet, under förutsättning att den indirekta deltagaren är känd hos systemoperatören.
h)värdepapper: alla instrument som avses i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2004/39/EG.
(1) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.
67
Prop. 2010/11:95
Bilaga 2
1998L0026 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 7
▼B
i)överföringsuppdrag:
▼M1
—varje instruktion från en deltagare om att ställa ett penningbelopp till en mottagares förfogande genom registrering på ett konto hos ett kreditinstitut, en centralbank, en central motpart eller en avvecklingsagent eller varje instruktion som leder till övertagande eller uppfyllelse av en betalningsförpliktelse enligt definitionen i systemets regler, eller
▼B
—en instruktion från en deltagare om att föra över äganderätten eller annan rätt till ett eller flera värdepapper genom.registrering i ett register, eller på annat sätt.
j)insolvensförfaranden: varje kollektiv åtgärd som föreskrivs i lagen i en medlemsstat eller i tredje land antingen för att likvidera eller för att rekonstruera deltagaren, när en sådan åtgärd innebär inställelse av eller införande av begränsningar för överföringar eller betalningar.
k)nettning: omvandling till en nettofordran eller en nettoförpliktelse av fordringar och förpliktelser som följer av överföringsuppdrag en eller flera deltagare antingen ställer ut till eller mottar från en eller flera andra deltagare, vilket har till följd att endast en nettofordran eller en nettoförpliktelse återstår.
▼M1
l)avvecklingskonto: ett konto i en centralbank, hos en avvecklingsagent eller en central motpart, vilket används såväl för att hålla penningmedel eller värdepapper som för att avveckla transaktioner mellan deltagare i ett system.
m)säkerhet: alla realiserbara tillgångar – inbegripet utan begränsningar finansiell säkerhet enligt artikel 1.4 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (1) – som tillhandahålls genom pantsättning (inklusive pengar som tillhandahålls genom pantsättning), ett återköpsavtal eller liknande avtal eller på annat sätt för att säkra rättigheter och förpliktelser som kan uppstå i samband med ett system, eller som tillhandahålls medlemsstaternas centralbanker eller Europeiska centralbanken.
n)bankdag: omfattar avvecklingstjänster under såväl dag som natt samt alla händelser under ett systems ekonomiska cykel.
o)samverkande system: två eller flera system vilkas systemoperatörer har ingått ett ömsesidigt arrangemang som innebär verkställande av överföringsuppdrag mellan systemen.
p)systemoperatör: en eller flera enheter med rättsligt ansvar för driften av ett system. En systemoperatör får också agera som en avvecklingsagent, central motpart eller clearingorganisation.
▼B
AVSNITT II
NETTNING OCH ÖVERFÖRINGSUPPDRAG
Artikel 3
▼M1
1. Överföringsuppdrag och nettning ska gälla enligt rättsordningen och vara bindande i förhållande till tredje man, även i händelse av insolvensförfaranden mot en deltagare, under förutsättning att överföringsuppdragen infördes i systemet före den tidpunkt då sådana insol-
(1) EGT L 168, 27.6.2002, s. 43.
68
Prop. 2010/11:95
Bilaga 2
1998L0026 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 8
▼M1
vensförfaranden inleddes enligt definitionen i artikel 6.1. Detta ska även gälla vid insolvensförfaranden mot en deltagare (i det berörda systemet eller i ett samverkande system) eller mot systemoperatören för ett samverkande system som inte är deltagare.
Överföringsuppdrag som införs i ett system efter den tidpunkt då insolvensförfaranden inleds och som utförs under den bankdag, enligt definition i reglerna för systemet, under vilken dessa förfaranden inleds ska endast gälla enligt rättsordningen och vara bindande i förhållande till tredje man, om systemoperatören kan bevisa att den vid den tidpunkt då överföringsordern blev oåterkallelig varken hade eller borde ha haft kännedom om att sådana förfaranden hade inletts.
▼B
2.Ingen lag, bestämmelse, regel eller praxis beträffande ogiltigförklaring av kontrakt och transaktioner, som har ingåtts före tidpunkten för inledning av insolvensförfaranden enligt definitionen i artikel 6.1, skall medföra återgång av en nettning.
3.Tidpunkten för införande av ett överföringsuppdrag i ett system skall bestämmas enligt de regler som gäller för systemet. Om det i den nationella lag som systemet faller under föreskrivs villkor med avseende på tidpunkten för införande, skall systemets regler överensstämma med sådana villkor.
▼M1
4. I fråga om samverkande system fastställer varje system i sina egna regler tidpunkten för införande i sitt system, på ett sätt som i största möjliga utsträckning säkerställer att reglerna för alla berörda samverkande system samordnas i detta avseende. Om inget annat uttryckligen föreskrivs i reglerna för alla de system som ingår i de samverkande systemen, ska ett systems regler om tidpunkten för införande inte påverkas av regler i andra system som det samverkar med.
Artikel 4
Medlemsstaterna får föreskriva att inledning av insolvensförfaranden mot en deltagare eller en systemoperatör för ett samverkande system inte ska förhindra att medel eller värdepapper, som finns tillgängliga på den deltagarens avvecklingskonto, används för att uppfylla den deltagarens förpliktelser i systemet, eller i ett samverkande system, den bankdag insolvensförfarandena inleds. Medlemsstaterna får också föreskriva att en sådan deltagares kreditfacilitet, som är förbunden med systemet, används för att uppfylla den deltagarens förpliktelser i systemet, eller i ett samverkande system, mot tillgänglig och befintlig säkerhet.
▼B
Artikel 5
Ett överföringsuppdrag får inte återkallas av en deltagare i ett system eller av tredje man från den tidpunkt som anges i reglerna i det systemet.
▼M1
I fråga om samverkande system ska varje system i sina egna regler fastställa tidpunkten för oåterkallelighet på ett sätt som i största möjliga utsträckning säkerställer att reglerna för alla berörda samverkande systems regler samordnas i detta avseende. Om inget annat uttryckligen föreskrivs i reglerna för alla de system som ingår i de samverkande systemen, ska ett systems regler om tidpunkten för oåterkallelighet inte påverkas av regler i andra system som det samverkar med.
69
Prop. 2010/11:95
Bilaga 2
1998L0026 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 9
▼B
AVSNITT III
BESTÄMMELSER OM INSOLVENSFÖRFARANDEN
Artikel 6
1.I detta direktiv skall tidpunkten för inledning av insolvensförfaranden vara den tidpunkt då den behöriga rättsliga eller administrativa myndigheten meddelade sitt beslut.
2.När beslut har fattats i enlighet med punkt 1, skall den behöriga rättsliga eller administrativa myndigheten omedelbart underrätta den behöriga myndighet som utsetts av medlemsstaten om beslutet.
3.Den medlemsstat som avses i punkt 2 skall omedelbart underrätta övriga medlemsstater om detta.
▼M1
Artikel 7
Insolvensförfaranden ska inte ha retroaktiv verkan på de av en deltagares rättigheter och förpliktelser som uppstår genom eller i samband med deltagande i ett system, före tidpunkten för inledning av sådana förfaranden som definieras i artikel 6.1. Detta ska bland annat gälla vad avser rättigheter och förpliktelser för en deltagare i ett samverkande system eller för en systemoperatör för ett samverkande system som inte är deltagare.
▼B
Artikel 8
Om insolvensförfaranden inleds mot en deltagare i ett system, skall de rättigheter och förpliktelser som uppstår genom eller i samband med vederbörande deltagares deltagande, bestämmas av den lag som systemet faller under.
AVSNITT IV
SKYDD FÖR SÄKERHETSINNEHAVARENS RÄTTIGHETER MOT
VERKNINGARNA AV SÄKERHETSSTÄLLARENS INSOLVENS
▼M1
Artikel 9
1. De rättigheter som en systemoperatör eller en deltagare har till en säkerhet som ställs till dem i samband med ett system eller ett samverkande system och de rättigheter som medlemsstaternas centralbanker eller Europeiska centralbanken har till en säkerhet som ställs till dem ska inte påverkas av insolvensförfaranden mot någon av följande:
a)Deltagaren (i det berörda systemet eller i ett samverkande system).
b)Systemoperatören för ett samverkande system, som inte är deltagare.
c)Motpart till medlemsstaternas centralbanker eller Europeiska centralbanken.
d)Tredje man som ställt säkerheten.
Sådan säkerhet får realiseras för att tillgodose dessa rättigheter.
2. Då värdepapper, inklusive rättigheter till värdepapper, ställs som säkerhet till deltagare, systemoperatörer eller till medlemsstaternas centralbanker eller Europeiska centralbanken enligt beskrivning i punkt 1 och deras rätt, eller den rätt något ombud, någon agent eller någon tredje man som handlar för deras räkning har, med avseende på värdepappren är enligt lag registrerade i ett register, på ett konto eller i ett system för centraliserad förvaring i en medlemsstat, ska sådana enheters
70
Prop. 2010/11:95
Bilaga 2
1998L0026 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 10
▼M1
rättigheter som säkerhetsinnehavare i förhållande till dessa värdepapper regleras av lagen i den medlemsstaten.
▼B
AVSNITT V
SLUTBESTÄMMELSER
▼M1
Artikel 10
1. Medlemsstaterna ska ange vilka system, och vilka respektive systemoperatörer, som kommer att innefattas i detta direktivs räckvidd och ska anmäla dem till kommissionen och underrätta kommissionen om vilka myndigheter de har utsett enligt artikel 6.2.
Systemoperatören ska till den medlemsstat vars lag är tillämplig ange deltagarna i systemet, inklusive varje eventuell indirekt deltagare, och varje förändring med avseende på deltagarna.
Medlemsstaterna får, utöver den angivelse som föreskrivs i andra stycket, underkasta system som faller under deras jurisdiktion tillsyns- eller tillståndskrav.
Ett institut ska på begäran till var och en som har ett berättigat intresse lämna upplysningar om i vilka system institutet deltar och om de huvudsakliga bestämmelserna för dessa systems verksamhet.
2. Ett system som har betecknats som system innan nationella bestämmelser har trätt i kraft för genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG av den 6 maj 2009 om ändring av direktiv 98/26/EG om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper och direktiv 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet, vad gäller sammanlänkade system och kreditfordringar (1) ska fortsätta att vara betecknat som system enligt detta direktiv.
Ett överföringsuppdrag som införs i ett system före den tidpunkt då nationella genomförandebestämmelser för direktiv 2009/44/EG + träder i kraft, men som avvecklas efter det, ska anses utgöra ett överföringsuppdrag enligt detta direktiv.
▼B
Artikel 11
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv före 11 december 1999. De skall genast underrätta kommissionen om detta.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser, skall de tillämpliga bestämmelserna innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när det offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i inhemsk lag som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Medlemsstaterna skall samtidigt tillhandahålla en jämförelsetabell som anger de nationella bestämmelser som är i kraft eller som införs för varje artikel i detta direktiv.
Artikel 12
Senast tre år efter den dag som anges i artikel 11.1 skall kommissionen inge en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv, åtföljd av förslag till revidering av det om så är lämpligt.
(1) EUT L 146, 10.6.2009, s. 37.
71
Prop. 2010/11:95
Bilaga 2
1998L0026 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 11
▼B
Artikel 13
Detta dire tiv skall träda i kraft samma dag som det offentliggörs i
Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Artikel 14
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
72
Bilaga 3 Europarlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet
Prop. 2010/11:95
Bilaga 3
73
Prop. 2010/11:95
Bilaga 3
2002L0047 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 1
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
| ►B | EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2002/47/EG | ||
| av den 6 juni 2002 | |||
| om ställande av finansiell säkerhet | |||
| (EGT L 168, 27.6.2002, s. 43) | |||
| Ändrad genom: | |||
| Officiella tidningen | |||
| nr | sida | datum | |
| ►M1 | Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG av den 6 maj 2009 L 146 | 37 | 10.6.2009 |
74
Prop. 2010/11:95
Bilaga 3
2002L0047 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 2
▼B
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2002/47/EG
av den 6 juni 2002
om ställande av finansiell säkerhet
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR AN-
TAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (2),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (3),
i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (4), och
av följande skäl:
(1)Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (5) innebar ett betydande framsteg i upprättandet av sunda rättsliga ramar för systemen för avveckling av betalningar och värdepapper. Under genomförandet av det direktivet framstod det klart att det var av vikt att begränsa de implicita risker inom dessa system som kan uppkomma till följd av att de har sitt ursprung i flera olika rättsordningar samt att gemensamma bestämmelser för säkerheter som ställs inom sådana system skulle vara till fördel.
(2)I sitt meddelande av den 11 maj 1999 till Europaparlamentet och rådet om finansiella tjänster med titeln ”Införandet av rättsliga ramar för finansmarknaderna. En handlingsplan” åtog sig kommissionen att, efter samråd med marknadsexperter och nationella myndigheter, utarbeta ytterligare förslag till ny lagstiftning om avtal om finansiellt säkerhetsställande och uppmanade till snabba framsteg på detta område utöver dem som uppnåtts genom direktiv 98/26/EG.
(3)En gemenskapsordning bör skapas för tillhandahållandet av värdepapper och betalningsmedel som säkerhet, både genom olika former av ställande av säkerhet och äganderättsöverföring (säkerhetsöverlåtelse), inbegripet återköpsavtal (repor). Detta kommer att bidra till den finansiella marknadens integration, till kostnadseffektivitet och till stabiliteten i EU:s finansiella system och därigenom främja friheten att tillhandahålla tjänster och den fria rörligheten för kapital på den inre marknaden för finansiella tjänster. Detta direktiv är inriktat på bilaterala avtal om finansiellt säkerhetsställande.
(1) EGT C 180 E, 26.6.2001, s. 312. (2) EGT C 196, 12.7.2001, s. 10.
(3) EGT C 48, 21.2.2002, s. 1.
(4) Europaparlamentets yttrande av den 13 december 2001 (ännu ej offentliggjort i EGT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 5 mars 2002 (ännu ej offentliggjord i EGT) och Europaparlamentets beslut av den 15 maj 2002.
(5) EGT L 166, 11.6.1998, s. 45.
75
Prop. 2010/11:95
Bilaga 3
2002L0047 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 3
▼B
(4)Detta direktiv antas i ett europeiskt rättsligt sammanhang bestående av framför allt det ovannämnda direktivet 98/26/EG, Eu- ropaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG av den 4 april 2001 om rekonstruktion och likvidation av kreditinstitut (1), Eu- ropaparlamentets och rådets direktiv 2001/17/EG av den 19 mars 2001 om rekonstruktion och likvidation av försäkringsföretag (2) samt rådets förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden (3). Detta direktiv följer det allmänna mönstret i dessa tidigare rättsakter och bryter inte mot det. Direktivet kompletterar i själva verket dessa befintliga rättsakter genom att det tar upp ytterligare frågor och går utöver dem i samband med särskilda frågor som redan tas upp i dessa rättsakter.
(5)För att förbättra rättssäkerheten i samband med avtal om finansiellt säkerhetsställande bör medlemsstaterna säkerställa att vissa bestämmelser i insolvenslagstiftningen inte tillämpas på sådana avtal, vilket särskilt gäller sådana som kan förhindra att finansiella säkerheter realiseras på ett effektivt sätt eller medföra att giltigheten hos allmänt använda tekniker, t.ex. bilateral slutavräkning, ställande av kompletterande säkerheter och utbyte av säkerheter, sätts i fråga.
(6)Detta direktiv avser inte rättigheter som en person kan ha beträffande tillgångar som ställs som finansiell säkerhet, när dessa rättigheter uppstår på annat sätt än enligt avtalet om finansiellt säkerhetsställande och på annat sätt än på grundval av en rättslig bestämmelse eller rättsregel som följd av inledda eller fortsatta likvidationsförfaranden eller rekonstruktionsåtgärder, till exempel återställande på grund av misstag, felaktigheter eller brist på kapacitet.
(7)Den princip som fastställs i direktiv 98/26/EG, nämligen att
tillämplig lag för säkerheten i form av kontoförda finansiella instrument skall vara lagen i den medlemsstat där det gällande registret, kontot eller systemet för centraliserad förvaring är beläget, bör ges en vidare tillämpning i syfte att skapa rättssäkerhet för användningen av sådana instrument, när de används över nationsgränser som finansiell säkerhet i den mening som avses i detta direktiv.
(8)Den så kallade lex rei
▼M1
(9)För att minska de administrativa bördorna för parter som använder finansiell säkerhet som omfattas av detta direktiv, bör det enda giltighetskrav när det gäller parterna som kan uppställas i nationell lagstiftning för finansiell säkerhet vara att den finansiella säkerheten står under kontroll av säkerhetstagaren eller en annan person som handlar på säkerhetstagarens vägnar, samtidigt
(1) EGT L 125, 5.5.2001, s. 15. (2) EGT L 110, 20.4.2001, s. 28. (3) EGT L 160, 30.6.2000, s. 1.
76
Prop. 2010/11:95
Bilaga 3
2002L0047 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 4
▼M1
som sådana säkerhetstekniker inte utesluts som ger säkerhetsställaren möjlighet att ersätta säkerheten eller dra tillbaka överskjutande säkerhet. Detta direktiv bör inte hindra medlemsstaterna från att kräva att en kreditfordran överlämnas genom att upptas i en förteckning över fordringar.
▼B
(10)Skapandet, giltigheten, fullbordandet, verkställigheten eller tillåtligheten som bevisning av ett avtal om finansiellt säkerhetsställande eller ställandet av finansiell säkerhet enligt ett avtal om
finansiellt säkerhetsställande bör av samma skäl inte omfattas av några speciella formkrav, till exempel skyldighet att upprätta ett dokument i en viss form eller på ett visst sätt, att arkivera hos ett officiellt eller offentligt organ, att registrera i ett offentligt register, att annonsera i tidningar, tidskrifter, officiella register eller officiella publikationer eller på något annat sätt, att inkomma med en anmälan till en offentlig tjänsteman, eller att på särskilt föreskrivet sätt överlämna handlingar som styrker tidpunkten vid vilken ett dokument eller instrument skall verkställas, beloppet för de relevanta ekonomiska förpliktelserna eller någon annan uppgift. I detta direktiv måste det dock finnas bestämmelser som skapar balans mellan å ena sidan marknadseffektiviteten och å andra sidan säkerheten för avtalsparterna och tredje man, för att bland annat undvika risken för bedrägeri. Denna balans bör uppnås genom att detta direktivs tillämpningsområde endast omfattar sådana avtal om finansiellt säkerhetsställande där rådighetsavskärande föreligger, nämligen ställande av den finansiella säkerheten, och där det skriftligen eller på ett varaktigt medium kan fastställas att en finansiell säkerhet har ställts, så att säkerheten därigenom kan spåras. För att uppnå ändamålet med detta direktiv bör sådana handlingar som enligt en medlemsstats lagstiftning utgör villkor för att överföra eller skapa en säkerhet i andra finansiella instrument än kontoförda finansiella instrument, till exempel påskrift för inlösbara instrument eller införande i emittentens register när det gäller registrerade instrument, inte betraktas som formella handlingar.
(11)Detta direktiv bör dessutom skydda endast sådana avtal om finansiellt säkerhetsställande som kan dokumenteras. Sådan dokumentation kan lämnas skriftligen eller på något annat sätt som är rättsligt tvingande enligt den lagstiftning som gäller för avtal om finansiellt säkerhetsställande.
(12)Att det blir enklare att använda finansiella säkerheter genom att de administrativa kraven minskas kommer att bidra till ökad effektivitet i de gränsöverskridande transaktioner mellan Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna i de medlemsstater som deltar i Ekonomiska och monetära unionen, som är nödvändiga för genomförandet av den gemensamma monetära politiken. Att avtalen om finansiellt säkerhetsställande till viss del inte omfattas av vissa bestämmelser i insolvenslagstiftningen kommer dessutom att innebära ett mer generellt stöd för den gemensamma monetära politiken, när operatörerna på penningmarknaden balanserar den samlade likviditeten på marknaden inbördes genom transaktioner över nationsgränserna med stöd av säkerhet.
(13)Syftet med detta direktiv är att skydda giltigheten av avtal om finansiellt säkerhetsställande som grundar sig på att den fulla äganderätten till den finansiella säkerheten överförs, till exempel genom att sådana avtal om finansiellt säkerhetsställande (inbegripet återköpsavtal) inte omklassificeras till säkerhetsställande.
(14)Möjligheten att verkställa en bilateral slutavräkning bör skyddas, inte endast som en verkställningsmekanism inom avtal om finansiell äganderättsöverföring, inbegripet återköpsavtal, utan också i ett vidare sammanhang, när slutavräkning ingår i ett avtal om finansiellt säkerhetsställande. Sunda riskhanteringsmetoder som
77
Prop. 2010/11:95
Bilaga 3
2002L0047 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 5
▼B
används allmänt på den finansiella marknaden bör skyddas genom att man säkerställer möjligheten för operatörerna att hantera och minska den kreditexponering som härrör från olika slags finansiella transaktioner på nettobasis, där kreditexponeringen beräknas genom att man lägger samman den uppskattade löpande exponeringen inom samtliga utestående transaktioner med en motpart och efter inbördes kvittning får fram ett enda sammanlagt belopp, som jämförs med säkerhetens aktuella värde.
(15)Detta direktiv bör inte påverka tillämpningen av restriktioner eller krav enligt nationell lagstiftning som innebär att krav och förpliktelser skall beaktas vid kvittning eller avräkning, till exempel eftersom de är ömsesidiga eller har uppstått innan säkerhetstagaren kände till eller borde ha känt till inledandet av likvidations- eller rekonstruktionsförfaranden (eller en bindande rättsakt som leder till att de inleds).
(16)Den sunda marknadspraxis som godtas av tillsynsmyndigheterna och som består i att operatörerna på finansmarknaden tillämpar avtal med kompletterande finansiella säkerheter för att hantera och begränsa sina inbördes kreditrisker genom löpande beräkningar av det aktuella marknadsvärdet för kreditexponeringen och värdet av den finansiella säkerheten och därefter antingen kräver att den finansiella säkerheten skall kompletteras eller återlämnar överskjutande finansiell säkerhet, måste skyddas mot vissa automatiska återvinningsregler. Detsamma gäller möjligheten att ersätta tillgångar som ställs som finansiell säkerhet med andra tillgångar med samma värde. Syftet är endast att ställandet av kompletterande eller ersättande finansiella säkerheter inte får ifrågasättas endast på grund av att de relevanta ekonomiska förpliktelserna existerade innan den finansiella säkerheten ställdes, eller på grund av att den finansiella säkerheten ställdes under en fastställd tidsperiod. Detta påverkar dock inte möjligheten att i nationell lagstiftning föreskriva annat beträffande avtalet om finansiellt säkerhetsställande och beträffande det förhållandet att ställandet av en finansiell säkerhet skall utgöra en del av den ursprungligen ställda, kompletterade eller ersatta finansiella säkerheten, till exempel om detta har gjorts med avsikt att det skall vara till nackdel för de andra borgenärerna (detta omfattar bland annat handlande som grundar sig på bedrägeri eller liknande återvinningsregler som kan tillämpas under en fastställd tidsperiod).
(17)I detta direktiv föreskrivs snabba,
(18)Betalningsmedel bör kunna lämnas som säkerhet både vid äganderättsöverföring och säkerhetsställande och skyddas genom erkännande av avräkning eller säkerhetsställande. Med betalningsmedel avses endast pengar som krediterats på ett konto eller liknande fordringar avseende återbetalning av pengar (till exempel inlåning på penningmarknaden), vilket alltså uttryckligen utesluter sedlar.
(19)I detta direktiv föreskrivs om förfoganderätt över avtal om finansiell säkerhet, vilken kommer att öka likviditeten på finansmarknaderna på grund av förfoganderätt över ”pantsatta” värdepapper.
78
Prop. 2010/11:95
Bilaga 3
2002L0047 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 6
▼B
Denna förfoganderätt skall dock inte påverka tillämpningen av den nationella lagstiftning som rör separation av tillgångar och orättvis behandling av borgenärer.
▼M1
(20)Detta direktiv påverkar inte tillämpningen eller verkningarna av de avtalsenliga villkoren i finansiella instrument eller kreditfordringar som ställs som finansiell säkerhet, till exempel rättigheter, skyldigheter eller andra villkor vid emission av sådana instrument, eller alla andra rättigheter, skyldigheter eller villkor som gäller mellan emittenterna och innehavarna av sådana instrument eller mellan gäldenären och borgenären till sådana kreditfordringar.
▼B
(21)Denna rättsakt respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns bland annat i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
(22)Eftersom målen för den föreslagna åtgärden, dvs. att skapa miniminormer för användningen av finansiella säkerheter inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför på grund av åtgärdens omfattning och verkningar bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
▼M1
(23)Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas rätt att föreskriva regler för att säkerställa effektiva avtal om finansiellt säkerhetsställande gentemot tredje man vad avser kreditfordringar.
▼B
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
1.Genom detta direktiv fastställs en gemenskapsordning som skall tillämpas på avtal om finansiellt säkerhetsställande som uppfyller kraven i punkterna 2 och 5 samt finansiella säkerheter i enlighet med villkoren i punkterna 4 och 5.
2.Såväl säkerhetstagaren som säkerhetsställaren måste tillhöra någon av följande kategorier:
a)En offentlig myndighet (med undantag för offentligt garanterade företag såvida de inte omfattas av led
i)organ inom den offentliga sektorn i medlemsstaterna, vilka är ansvariga för eller deltar i förvaltningen av statsskulden, och
ii)organ inom den offentliga sektorn i medlemsstaterna, vilka är behöriga att föra konton för kunders räkning.
▼M1
b)En centralbank, Europeiska centralbanken, Banken för internationell betalningsutjämning, en multilateral utvecklingsbank enligt vad som avses i bilaga VI, del 1, avsnitt 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning) (1), Internationella valutafonden och Europeiska investeringsbanken.
▼B
c) Ett finansinstitut som omfattas av tillsyn, inklusive
(1) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.
79
Prop. 2010/11:95
Bilaga 3
2002L0047 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 7
▼M1
i)ett kreditinstitut enligt definitionen i artikel 4.1 i direktiv 2006/48/EG, inklusive instituten i förteckningen i artikel 2 i det direktivet,
ii)ett värdepappersföretag enligt definitionen i led 1 i artikel 4.1 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (1),
iii)ett finansiellt institut enligt definitionen i artikel 4.5 i direktiv 2006/48/EG,
iv)ett försäkringsföretag enligt definitionen i artikel 1 a i rådets direktiv 92/49/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av lagar och andra författningar som avser annan direkt försäkring än livförsäkring (tredje direktivet om annan direkt försäkring än livförsäkring) (2) och ett livförsäkringsföretag enligt definitionen i artikel 1.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring (3).
▼B
v)ett företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) enligt definitionen i artikel 1.2 i rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (4),
vi)ett förvaltningsföretag enligt definitionen i artikel 1a.2 i direktiv 85/611/EEG.
d)En central motpart, en avvecklingsagent eller en clearingorganisation enligt respektive definitioner i artikel 2
e)En person, dock inte en fysisk person, inklusive enskilda firmor och partnerskap, på villkor att den andra parten är ett institut enligt definitionen i leden
3.Medlemsstaterna får från direktivets tillämpningsområde utesluta avtal om finansiellt säkerhetsställande där någon av parterna är en sådan person som nämns i punkt 2 e.
Om medlemsstaterna utnyttjar detta alternativ, skall de underrätta kommissionen, som skall underrätta de andra medlemsstaterna om detta.
4.►M1 a) Den finansiella säkerhet som ska ställas ska bestå av betalningsmedel, finansiella instrument eller kreditfordringar. ◄
b)Medlemsstaterna får från direktivets tillämpningsområde utesluta finansiella säkerheter som består av säkerhetsställarens egna aktier, aktier i anknutna företag i den mening som avses i direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 om sammanställd redovisning (5) samt aktier i bolag vars verksamhet uteslutande syftar till att äga sådana produktionsmedel som är väsentliga för säkerhetsställarens verksamhet eller till att äga fast egendom.
(1) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1. (2) EGT L 228, 11.8.1992, s. 1. (3) EGT L 345, 19.12.2002, s. 1.
(4) EGT L 375, 31.12.1985, s. 3. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/108/EG (EGT L 41, 13.2.2002, s. 35).
(5) EGT L 193, 18.7.1983, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/65/EG (EGT L 283, 27.10.2001, s. 28).
80
Prop. 2010/11:95
Bilaga 3
2002L0047 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 8
▼M1
c)Medlemsstaterna får från tillämpningsområdet för detta direktiv undanta kreditfordringar där gäldenären är en konsument enligt definitionen i artikel 3 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsu-
mentkreditavtal (1) eller ett mikroföretag eller mindre företag enligt definitionen i artikel 1 och artikel 2.2 och 2.3 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (2), såvida inte säkerhetstagaren eller säkerhetsställaren av sådana kreditfordringar är ett av de institut som anges i artikel 1.2 b i detta direktiv.
▼B
5. Detta direktiv skall tillämpas på finansiella säkerheter när de väl har ställts och detta kan styrkas skriftligen.
Styrkandet av ställd finansiell säkerhet måste göra det möjligt att identifiera den avsedda finansiella säkerheten. För detta ändamål räcker det att visa att säkerheter i form av kontoförda finansiella instrument har krediterats eller utgör ett tillgodohavande på det relevanta kontot och att en säkerhet i form av betalningsmedel har krediterats eller utgör ett tillgodohavande på det därför avsedda kontot. ►M1 När det gäller kreditfordringar är det tillräckligt att uppta dem i en förteckning över fordringar som lämnas skriftligen, eller på ett rättsligt likvärdigt sätt, till säkerhetstagaren för att identifiera kreditfordringen och styrka tillhandahållandet av fordringen som finansiell säkerhet mellan parterna. ◄
▼M1
Utan att det påverkar tillämpningen av andra stycket får medlemsstaterna föreskriva att upptagandet i en förteckning över fordringar som lämnas skriftligen, eller på ett rättsligt likvärdigt sätt, till säkerhetstagaren också ska vara tillräckligt för att identifiera kreditfordringen och styrka tillhandahållandet av fordringen som finansiell säkerhet mot gäldenären eller tredje man.
▼B
Detta direktiv skall omfatta avtal om finansiellt säkerhetsställande, om avtalet kan styrkas skriftligen eller på ett rättsligt likvärdigt sätt.
Artikel 2
Definitioner
1.I detta direktiv avses med
a)avtal om finansiellt säkerhetsställande: avtal om finansiell äganderättsöverföring eller finansiell säkerhet, oavsett om dessa täcks av ramavtal eller allmänna villkor.
▼M1
b)avtal om finansiell äganderättsöverföring: avtal (inklusive återköpsavtal) enligt vilka en säkerhetsställare överför full äganderätt till, eller full rätt att utnyttja, en finansiell säkerhet till en säkerhetstagare för att säkerställa eller på annat sätt täcka fullgörandet av de relevanta ekonomiska förpliktelserna.
c)avtal om finansiell säkerhet: avtal enligt vilka säkerhetsställaren ställer finansiell säkerhet till säkerhetstagaren eller till dennes förmån, varvid den fulla eller kvalificerade äganderätten till den finansiella säkerheten, eller den fulla rätten att utnyttja denna kvarstår hos säkerhetsställaren när säkerhetsrätten är fastställd.
▼B
d)betalningsmedel: pengar som har krediterats ett konto, oavsett valutaslag, eller liknande fordringar som avser återbetalning av pengar (t.ex. inlåning på penningmarknaden).
(1) EUT L 133, 22.5.2008, s. 66. (2) EUT L 124, 20.5.2003, s. 36.
81
Prop. 2010/11:95
Bilaga 3
2002L0047 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 9
▼B
e)finansiella instrument: aktier i företag och likvärdiga värdepapper, obligationer och andra skuldförbindelser som kan omsättas på kapitalmarknaden, samt andra värdepapper som normalt omsätts och ger rätt att förvärva varje sådan typ av aktier, obligationer eller andra värdepapper genom teckning, köp eller byte eller som föranleder kontantavveckling (med undantag av betalningsinstrument), inklusive andelar i fondföretag, penningmarknadsinstrument samt fordringar på och rättigheter till eller avseende någon av de föregående instrumenten.
f)relevanta ekonomiska förpliktelser: förpliktelser som är säkrade genom ett avtal om finansiellt säkerhetsställande och som ger rätt till kontantavveckling och/eller överlämnande av finansiella instrument.
Relevanta ekonomiska förpliktelser kan helt eller delvis utgöras av
i)aktuella eller framtida, faktiska eller villkorade eller framtida förpliktelser (även sådana som uppstår enligt ramavtal eller liknande avtal),
ii)förpliktelser som någon annan person än säkerhetsställaren har gentemot säkerhetstagaren, eller
iii)förpliktelser av särskilt angivet slag eller av en typ som tidvis kan uppstå,
g)säkerheter i form av kontoförda finansiella instrument: finansiella säkerheter, som ställts enligt ett avtal om finansiellt säkerhetsställande och utgörs av finansiella instrument, varvid äganderätten framgår av registrering i ett register eller på ett konto som förs av en mellanhand eller för dennes räkning.
h)relevant konto: avser i fråga om sådana säkerheter i form av kontoförda finansiella instrument som omfattas av ett avtal om finansiellt säkerhetsställande, det register eller det konto, vilket kan föras av säkerhetstagaren, som innehåller uppgifter om de säkerheter i form av kontoförda finansiella instrument som ställts till säkerhetstagaren.
i)likvärdig säkerhet:
i)när det gäller betalningsmedel, en betalning med samma belopp och i samma valuta,
ii)när det gäller finansiella instrument, finansiella instrument med samma emittent eller gäldenär, från samma emission eller kategori och med samma nominella belopp, valuta och beteckning, eller andra tillgångar, om det i avtalet om finansiellt säkerhetsställande föreskrivs att andra tillgångar skall överföras, om någon händelse inträffar som avser eller påverkar något finansiellt instrument som lämnats som finansiell säkerhet.
j)likvidationsförfarande: kollektivt förfarande som innebär att tillgångar realiseras och att intäkterna av detta på lämpligt sätt fördelas mellan fordringsägare, aktieägare eller medlemmar, och som innebär någon form av ingripande från de administrativa eller rättsliga myndigheterna, inbegripet fall då det kollektiva förfarandet avslutas med ackord eller annan motsvarande åtgärd, och oberoende av om förfarandet grundas på insolvens eller ej eller om det är frivilligt eller tvingande.
k)rekonstruktionsåtgärder: åtgärder som kräver någon form av ingripande från de administrativa eller rättsliga myndigheterna och som vidtas i syfte att bevara eller återställa en ekonomisk ställning och som påverkar tredje mans befintliga rättigheter, inklusive, men inte begränsat till, åtgärder som innebär inställelse av betalningar, inhibitionsåtgärder eller nedskrivning av fordringar.
l)utlösande händelse: en försummelse att betala eller varje likartad händelse, som enligt överenskommelse mellan parterna ger säkerhetstagaren rätt att på de villkor som följer av avtalet om finansiellt
82
Prop. 2010/11:95
Bilaga 3
2002L0047 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 10
▼B
säkerhetsställande eller av lag realisera eller tillägna sig en finansiell säkerhet eller vilken medför att en slutavräkningsklausul tillämpas.
m)förfoganderätt: säkerhetstagares rätt att nyttja och förfoga över en ställd finansiell säkerhet enligt ett avtal om finansiell säkerhet som ägare i enlighet med villkoren i avtalet.
n)slutavräkningsklausul: en klausul i ett avtal om finansiellt säkerhetsställande, eller i ett avtal, där ett avtal om finansiellt säkerhetsställande utgör en del, eller, om det inte finns någon sådan klausul, varje lagbestämmelse i vilken det föreskrivs följande i de fall en utlösande händelse inträffar (antingen genom ett avräknings- eller kvittningsförfarande eller på annat sätt),
i)den tidpunkt vid vilken parterna skall uppfylla sina förpliktelser tidigareläggs, så att de antingen omedelbart skall infrias och uttrycks som en förpliktelse att betala ett belopp som motsvarar deras beräknade aktuella värde, eller upphävs och ersätts med en förpliktelse att betala samma belopp, och/eller
ii)en beräkning görs av vad varje part är skyldig den andre med avseende på dessa förpliktelser och en nettosumma motsvarande saldot på kontot skall betalas av den part som har den största skulden till den andra parten;
▼M1
o)kreditfordringar: penningfordringar som uppstår till följd av ett avtal där ett kreditinstitut, enligt definitionen i artikel 4.1 i direktiv 2006/48/EG inklusive instituten i förteckningen i artikel 2 i det direktivet, beviljar kredit i form av ett lån.
▼B
2.I detta direktiv avses med ”att ställa” eller ”ställande” av finansiell säkerhet, den finansiella säkerhet som lämnas, överförs, hålls, registreras eller på annat sätt anges, så att den innehas eller kontrolleras av säkerhetstagaren eller en person som handlar för dennes räkning. ►M1 En rätt för säkerhetsställaren att byta ut den finansiella säkerheten eller att dra tillbaka överskjutande finansiell säkerhet, eller i fråga om kreditfordringar, en rätt att tills vidare inkassera behållningen därav, ska inte påverka det faktum att den finansiella säkerheten anses ha ställts till säkerhetstagaren enligt detta direktiv. ◄
3.I detta direktiv innefattar ordet ”skriftligen” lagring på elektronisk väg eller på något annat varaktigt medium.
Artikel 3
Formella krav
1. Medlemsstaterna skall inte kräva att skapandet, giltigheten, fullbordandet, verkställigheten eller tillåtligheten som bevisning av ett avtal om finansiellt säkerhetsställande eller ställandet av en finansiell säkerhet i enlighet med ett sådant avtal är beroende av någon formell handling.
▼M1
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 1.5 ska medlemsstaterna, när kreditfordringar ställs som finansiell säkerhet, inte kräva att deras skapande, giltighet, fullbordande, prioritet, verkställighet eller tillåtlighet som bevisning ska vara beroende av någon formell handling såsom registrering eller anmälan till gäldenären till den kreditfordran som har ställts som säkerhet. Medlemsstaterna kan dock kräva en formell handling, såsom registrering eller anmälan, för fullbordande, prioritet, verkställighet eller tillåtlighet som bevisning mot gäldenären eller tredje man.
Senast den 30 juni 2014 ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om huruvida bestämmelsen i denna punkt är lämplig även i fortsättningen.
83
Prop. 2010/11:95
Bilaga 3
2002L0047 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 11
▼B
2. Punkt 1 skall inte hindra att detta direktiv tillämpas först när finansiella säkerheter har ställts, om ställandet av säkerhet kan styrkas skriftligen och avtalet om finansiellt säkerhetsställande kan styrkas skriftligen eller på ett rättsligt likvärdigt sätt.
▼M1
3. Utan att det påverkar tillämpningen av rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal (1) och nationella bestämmelser om oskäliga avtalsvillkor ska medlemsstaterna säkerställa att gäldenärer till kreditfordringarna, skriftligen eller på ett rättsligt likvärdigt sätt, med giltig verkan, får avstå från
i)sina kvittningsrättigheter gentemot kreditfordringens borgenärer och gentemot personer till vilka borgenärerna har överlåtit, pantsatt eller på annat sätt överfört kreditfordran som säkerhet, och
ii)sina rättigheter som följer av regler om banksekretess som i annat fall skulle förhindra eller inskränka möjligheten för borgenären till kreditfordran att lämna information om kreditfordran eller om gäldenären i syfte att använda kreditfordran som säkerhet.
▼B
Artikel 4
Verkställighet av avtal om finansiellt säkerhetsställande
1. Medlemsstaterna skall se till att säkerhetstagaren, när en utlösande händelse inträffat, kan realisera ställda finansiella säkerheter enligt villkoren i ett avtal om finansiell säkerhet på något av följande sätt:
a)När det gäller finansiella instrument genom försäljning eller tillägnelse samt genom att värdet av desamma kvittas mot eller används vid uppfyllandet av de relevanta ekonomiska förpliktelserna.
b)När det gäller betalningsmedel genom att beloppet kvittas mot eller används vid uppfyllandet av de relevanta ekonomiska förpliktelserna;
▼M1
c)När det gäller kreditfordringar genom försäljning eller tillägnelse eller genom att deras värde kvittas mot eller används vid uppfyllandet av de relevanta ekonomiska förpliktelserna.
▼B
2.Tillägnelse kan endast ske, om
a) detta har avtalats mellan parterna i avtalet om finansiell säkerhet, och
▼M1
b)parterna i avtalet om finansiell säkerhet har kommit överens om hur de finansiella instrumenten och kreditfordringarna ska värderas.
__________
▼B
4. De former för realisering av finansiella säkerheter som nämns i punkt 1 skall, med förbehåll för de överenskomna villkoren i avtalet om finansiell säkerhet, inte innebära krav på att
a)ett meddelande om realisering av säkerheten först måste lämnas,
b)realiseringsvillkoren skall godkännas av domstol, offentlig tjänsteman eller annan person,
c)realiseringen skall genomföras som offentlig auktion eller på något annat föreskrivet sätt, eller
d)någon ytterligare tidsfrist skall ha löpt ut.
(1) EGT L 95, 21.4.1993, s. 29.
84
Prop. 2010/11:95
Bilaga 3
2002L0047 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 12
▼B
5.Medlemsstaterna skall säkerställa att ett avtal om finansiellt säkerhetsställande kan få verkan i enlighet med dess villkor utan hinder av inledda eller pågående likvidations- eller rekonstruktionsförfaranden avseende säkerhetsställaren eller säkerhetstagaren.
6.Denna artikel samt artiklarna 5, 6 och 7 skall inte ha någon inverkan på krav i nationell lagstiftning om att realisering eller värdering av finansiella säkerheter och beräkningen av gällande ekonomiska förpliktelser måste genomföras på ett affärsmässigt rimligt sätt.
Artikel 5
Förfoganderätt över finansiella säkerheter som omfattas av ett avtal om finansiell säkerhet
1.Om och i den utsträckning som villkoren i ett avtal om finansiell säkerhet så föreskriver, skall medlemsstaterna se till att säkerhetstagaren ges rätt att förfoga över ställda finansiella säkerheter enligt avtalet om finansiell säkerhet.
2.Om en säkerhetstagare utnyttjar en förfoganderätt, inträder en skyldighet för honom att överföra likvärdig säkerhet för att ersätta den ursprungliga finansiella säkerheten senast på förfallodagen för de relevanta ekonomiska förpliktelser som omfattas av avtalet om finansiell säkerhet.
Alternativt skall säkerhetstagaren på förfallodagen för de relevanta ekonomiska förpliktelserna antingen överföra likvärdiga säkerheter eller, om och i den utsträckning som villkoren i ett avtal om finansiell säkerhet föreskriver detta, kvitta värdet på den likvärdiga finansiella säkerheten mot eller använda det vid uppfyllandet av de relevanta ekonomiska förpliktelserna.
3.Den likvärdiga säkerhet som överförts för att uppfylla ett sådant krav som beskrivs i punkt 2, första stycket, skall omfattas av samma avtal om finansiell säkerhet som den ursprungligen ställda säkerheten och skall behandlas som om säkerheten ställts enligt detta avtal vid samma tidpunkt som den ursprungliga ställda finansiella säkerheten.
4.Medlemsstaterna skall säkerställa att säkerhetstagarens utnyttjande av finansiell säkerhet enligt denna artikel inte innebär att säkerhetstagarens rättigheter blir ogiltiga eller omöjliga att göra gällande enligt avtalet om finansiell säkerhet i förhållande till den finansiella säkerhet som säkerhetstagaren överfört för uppfyllande av ett sådant krav som beskrivs i punkt 2, första stycket.
5.Om en utlösande händelse inträffar när en sådan förpliktelse som anges i punkt 2 första stycket ännu inte har uppfyllts, kan denna förpliktelse bli föremål för en slutavräkningsklausul.
▼M1
6. Denna artikel ska inte tillämpas på kreditfordringar.
▼B
Artikel 6
Erkännande av avtal om finansiell äganderättsöverföring
1.Medlemsstaterna skall säkerställa att ett avtal om finansiell äganderättsöverföring kan få verkan i enlighet med villkoren i detsamma.
2.Om en utlösande händelse inträffar när säkerhetstagaren har en kvarstående förpliktelse att överföra likvärdig säkerhet inom ramen för ett avtal om finansiell äganderättsöverföring, kan denna förpliktelse bli föremål för ett slutavräkningsförfarande.
85
Prop. 2010/11:95
Bilaga 3
2002L0047 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 13
▼B
Artikel 7
Erkännande av slutavräkningsklausuler
1. Medlemsstaterna skall säkerställa att en slutavräkningsklausul kan genomföras i enlighet med dess villkor
a)utan hinder av inledda eller pågående likvidationsförfaranden eller rekonstruktionsåtgärder avseende säkerhetsställaren och/eller säkerhetstagaren, och/eller
b)utan hinder av varje påstådd överlåtelse, rättsligt eller annat beslagtagande eller disposition över eller avseende sådana rättigheter.
2. Medlemsstaterna skall säkerställa att användningen av en slutavräkningsklausul inte får underkastas de villkor som uppställs i artikel 4.4, såvida inte parterna kommit överens om något annat.
Artikel 8
Tillfällen då vissa insolvensbestämmelser inte skall tillämpas
1. Medlemsstaterna skall se till att ett avtal om finansiellt säkerhetsställande samt ställandet av finansiell säkerhet enligt ett sådant avtal inte kan komma att förklaras ogiltiga eller återvinnas enbart på den grunden att avtalet om finansiellt säkerhetsställande träffats eller att den finansiella säkerheten har ställts
a) på dagen för inledandet av likvidations- eller rekonstruktionsförfaranden men innan det beslut som fastställer inledandet antas, eller
b)inom en fastställd tidsperiod före inledandet av sådana förfaranden som är fastställd i förhållande till denna eller i förhållande till utfärdandet av ett beslut, eller i förhållande till en annan åtgärd som vidtagits eller en annan händelse som inträffat under loppet av sådana förfaranden.
2.Medlemsstaterna skall säkerställa att ett avtal om finansiellt säkerhetsställande eller en relevant finansiell förpliktelse som har trätt i kraft eller en finansiell säkerhet som har ställts på dagen för, men efter tidpunkten för, inledandet av likvidationsförfaranden eller rekonstruktionsåtgärder, skall ha rättslig verkan och vara bindande för tredje man, om säkerhetstagaren kan bevisa att han varken kände till eller borde ha känt till att sådana förfaranden eller åtgärder inletts.
3.I de fall ett avtal om finansiellt säkerhetsställande omfattar
a)en skyldighet att ställa finansiell säkerhet eller kompletterande finansiell säkerhet för att ta hänsyn till förändringar av värdet av den finansiella säkerheten eller de relevanta ekonomiska förpliktelserna, eller
b)rätt att dra tillbaka en finansiell säkerhet genom att som ersättning eller utbyte ställa finansiell säkerhet av väsentligen samma värde,
skall medlemsstaterna säkerställa att ställandet av finansiell säkerhet, kompletterande finansiell säkerhet eller finansiell ersättnings- eller utbytessäkerhet i enlighet med en sådan förpliktelse eller rättighet inte skall kunna ogiltigförklaras eller återvinnas enbart på den grunden att
i)ett sådant ställande av säkerhet gjordes på dagen för inledandet av likvidations- eller rekonstruktionsförfaranden men före utfärdandet av det beslut eller förordnande genom vilket inledandet fastställs eller före utgången av en fastställd tidsperiod, som beräknas i förhållande till inledandet av likvidations- eller rekonstruktionsförfaranden eller utfärdandet av ett beslut eller förordnande, eller i förhållande till en annan åtgärd som vidtagits eller en annan händelse som inträffat under loppet av sådana förfaranden eller åtgärder, och/eller
86
Prop. 2010/11:95
Bilaga 3
2002L0047 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 14
▼B
ii)de relevanta ekonomiska förpliktelserna har uppkommit innan den finansiella säkerheten, den kompletterande finansiella säkerheten eller den finansiella ersättnings- eller utbytessäkerheten ställdes.
4. Med undantag för punkterna
Artikel 9
Lagval
1.Varje ärende som avser någon av de frågor som anges i punkt 2 och som uppstår i samband med säkerheter i form av kontoförda finansiella instrument, skall omfattas av lagen i det land där det relevanta kontot förs. Med lagstiftning i ett land avses den inhemska lagstiftningen, med undantag för varje regel enligt vilken ett beslut i det aktuella ärendet bör fattas med beaktande av ett annat lands lagstiftning.
2.De frågor som avses i punkt 1 är följande:
a)Den rättsliga naturen hos säkerheter i form av kontoförda finansiella instrument och de egendomsrättsliga verkningar som dessa har.
b)Kraven på fullbordandet av ett avtal om finansiellt säkerhetsställande med avseende på sådana kontoförda finansiella instrument och sådant ställande av kontoförda finansiella instrument som omfattas av ett sådant avtal om finansiellt säkerhetsställande och i mer allmänna ordalag fullföljandet av de åtgärder som är nödvändiga för att göra ett sådant avtal och ett sådant ställande av säkerhet gällande gentemot tredje man.
c)Frågan om en persons äganderätt till eller anspråk på sådana säkerheter i form av kontoförda finansiella instrument skall sättas åt sidan av eller underordnas ett konkurrerande äganderättskrav eller anspråk, eller om ett förvärv i god tro har gjorts.
d)Vilka åtgärder som krävs för att realisera säkerheter i form av kontoförda finansiella instrument efter det att en utlösande händelse inträffat.
▼M1
Artikel 9a
Direktiv 2008/48/EG
Bestämmelserna i detta direktiv ska inte påverka tillämpningen av direktiv 2008/48/EG.
▼B
Artikel 10
Rapport från kommissionen
Senast den 27 december 2006 skall kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv, särskilt om tillämpningen av artiklarna 1.3 och 4.3 samt artikel 5, om lämpligt åtföljt av förslag om översyn.
Artikel 11
Genomförande
Medlemsstaterna skall senast den 27 december 2003 sätta i kraft de lagar och andra författningar som krävs för att följa detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om detta.
87
Prop. 2010/11:95
Bilaga 3
2002L0047 — SV — 30.06.2009 — 001.001 — 15
▼B
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
Artikel 12
Ikraftträdande
Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Artikel 13
Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
88
Bilaga 4 Sammanfattning av förslagen i Ds 2010:12 Moderniserade regler för avvecklingssystem och finansiella säkerheter
Promemorian har framtagits av lagmannen Mikael Mellqvist på uppdrag av Regeringskansliet och innehåller förslag till lagändringar som syftar till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG (nedan kallat ”ändringsdirektivet”) om ändring av direktivet 98/26/EG om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (”finalitydirektivet”) och direktivet 2002/47/EG om ställande av finansiell säkerhet (”säkerhetsdirektivet”), vad gäller sammanlänkade system och kreditfordringar.
Ändringsdirektivets syfte är att anpassa finality- och säkerhetsdirektiven till den utveckling som ägt rum på marknaden och i det europeiska regelverket. Förändringarna innebär främst att finalitydirektivets skydd utvidgas till att omfatta även avveckling mellan samverkande system, och att säkerhetsdirektivets räckvidd utvidgas till att avse även ”kreditfordringar” (dvs. vissa penningfordringar) som säkerhetsobjekt. Dessutom görs flera förenklingar och förtydliganden för att underlätta tillämpningen av direktiven.
Den övergripande bedömningen i promemorian är att ändringsdirektivet inte kräver några omfattande ändringar av svensk rätt. Den nya regleringen anses dock medföra att det är nödvändigt att ändra vissa bestämmelser i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden (AL), lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, konkurslagen (1987:672) och lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, enligt följande:
•I 9 § AL krävs ett tillägg i anledning av att det till Europeiska kommissionen ska anmälas vem som är systemoperatör (administratör).
•I 2 och 13 §§ AL samt i 1 kap. 1 § och 5 kap. 1 § lagen om handel med finansiella instrument krävs tillägg på grund av den nytillkomna regleringen av ”samverkande system”.
•I 8 kap. 10 § andra stycket konkurslagen och 2 kap. 20 § tredje stycket lagen om företagsrekonstruktion bör ändringar göras så att ”kreditfordringar” läggs till jämte finansiella instrument och valuta. I de båda lagrummen bör beteckningen ”penningfordran” användas i stället för ”kreditfordran”. Tillämpningsområdet bör dock avgränsas så att det svarar mot direktivets definition av kreditfordran.
•Det är för svenskt vidkommande inte nödvändigt eller önskvärt att utnyttja möjligheten till att göra undantag för konsumentkreditfordringar eller fordringar där ett småföretag är gäldenär. Det förhållandet att kreditfordringar har tillkommit kräver inte några ändringar i svensk rätt vad avser sakrättsliga moment, konsumentskydd eller banksekretess.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 juni 2011.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 4
89
Bilaga 5 Promemorians lagförslag
Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)
Härigenom föreskrivs1 att 8 kap. 10 § konkurslagen (1987:672) ska ha
| följande lydelse. | |||||||||||||
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | ||||||||||||
| 8 kap. | |||||||||||||
| En borgenär som innehar lös | 10 §2 | ||||||||||||
| En borgenär som innehar lös | |||||||||||||
| egendom | med | handpanträtt | får | egendom | med | handpanträtt | får | ||||||
| själv | ombesörja att | egendomen | själv | ombesörja | att | egendomen | |||||||
| säljs på auktion. En sådan | säljs på auktion. En sådan | ||||||||||||
| försäljning får dock inte utan | försäljning får dock inte utan | ||||||||||||
| förvaltarens | samtycke äga | rum | förvaltarens samtycke äga | rum | |||||||||
| tidigare än fyra veckor efter | tidigare än fyra veckor efter | ||||||||||||
| edgångssammanträdet. Borgenären | edgångssammanträdet. Borgenären | ||||||||||||
| skall minst en vecka innan han | ska minst en vecka innan han | ||||||||||||
| vidtar | åtgärd | för | egendomens | vidtar | åtgärd | för | egendomens | ||||||
| försäljning | ge förvaltaren tillfälle | försäljning | ge | förvaltaren tillfälle | |||||||||
| att lösa in egendomen. Om det är | att lösa in egendomen. Om det är | ||||||||||||
| fråga om ett fartyg eller gods i | fråga om ett fartyg eller gods i | ||||||||||||
| fartyg eller i luftfartyg eller | fartyg eller i luftfartyg eller | ||||||||||||
| intecknade | reservdelar | till | intecknade | reservdelar | till | ||||||||
| luftfartyg, skall egendomen säljas | luftfartyg, | ska | egendomen säljas | ||||||||||
| exekutivt. | exekutivt. | ||||||||||||
| Finansiella | instrument | och | Finansiella | instrument | och | ||||||||
| valuta får omedelbart säljas eller | valuta får omedelbart säljas eller | ||||||||||||
| realiseras genom avräkning av en | realiseras genom avräkning av en | ||||||||||||
| borgenär som har egendomen som | borgenär som har egendomen som | ||||||||||||
| säkerhet, om det sker på ett | säkerhet, om det sker på ett | ||||||||||||
| affärsmässigt | rimligt | sätt. Består | affärsmässigt | rimligt | sätt. | ||||||||
| säkerheten av onoterade aktier i | Detsamma | gäller | penning- | ||||||||||
| konkursgäldenärens | dotterbolag, | fordringar | som | uppkommit | på | ||||||||
| skall borgenären dock först fråga | grund av att ett kreditinstitut, eller | ||||||||||||
| förvaltaren | om | konkursboet | vill | ett motsvarande utländskt institut, | |||||||||
| lösa in aktierna. | har beviljat någon ett lån. Består | ||||||||||||
| säkerheten av onoterade aktier i | |||||||||||||
| konkursgäldenärens | dotterbolag, | ||||||||||||
| ska borgenären | dock | först fråga | |||||||||||
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45, Celex 31998L0026) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (EGT L 168, 27.6.2002, s. 43, Celex 32002L0047), ändrade genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG (EUT L 146, 10.6.2009, s. 37, Celex 32009L0044).
2Senaste lydelse 2005:196.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 5
90
förvaltaren om konkursboet vill lösa in aktierna.
Borgenären ska minst tre veckor i förväg underrätta förvaltaren om tid och plats för en auktion som inte hålls i exekutiv ordning.
Har egendomen sålts på annat sätt än exekutivt, ska borgenären för förvaltaren redovisa vad som har flutit in.
Vill inte borgenären själv sälja egendomen, får förvaltaren ombesörja försäljningen. En inteckning i luftfartyg eller i reservdelar till luftfartyg som har lämnats som pant av den intecknade egendomens ägare får dock inte säljas av förvaltaren. Han får bara låta sälja den rätt till andel i inteckningen som enligt vad som är särskilt föreskrivet kan tillkomma gäldenären.
1.Denna lag träder i kraft den 30 juni 2011.
2.Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 5
91
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument
Härigenom föreskrivs1 att 1 kap. 1 § och 5 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument2 ska ha följande lydelse.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 5
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1 kap.
1 §3
I denna lag betyder
finansiellt instrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
överlåtbart värdepapper: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 2 lagen om värdepappersmarknaden,
penningmarknadsinstrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 3 lagen om värdepappersmarknaden,
börs: det som anges i 1 kap. 5 § 3 lagen om värdepappersmarknaden och sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige,
reglerad marknad: det som anges i 1 kap. 5 § 20 lagen om värdepappersmarknaden,
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
anmält avvecklingssystem: det som anges i 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
samverkande system: det som anges i 2 § lagen om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
prospektdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG4, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/11/EG5,
prospektförordningen: kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, utformningen av dessa, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och spridning av annonser6,
emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45, Celex 31998L0026), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG (EUT L 146, 10.6.2009, s. 37, Celex 32009L0044).
2Lagen omtryckt 1992:558.
3Senaste lydelse 2007:535.
4EUT L 345, 31.12.2003, s. 64 (Celex 32003L0071).
5EUT L 76, 19.3.2008, s. 37 (Celex 32008L0011).
6EUT L 186, 18.7.2005, s. 3 (Celex 32004R0809).
92
| aktierelaterat överlåtbart värdepapper: | Prop. 2010/11:95 |
| Bilaga 5 |
1.aktie och överlåtbart värdepapper som kan jämställas med aktie, såsom interimsbevis, fondaktierätt och teckningsrätt, samt
2.överlåtbart värdepapper, såsom konvertibel där rätten att begära konvertering tillkommer emittenten och teckningsoption, som ger rätt att förvärva sådant värdepapper som avses i 1 genom konvertering eller utövande av annan rättighet som värdepapperet är bärare av, om värdepapperet utfärdats av emittenten av den aktie som rättigheten hänför sig till eller av ett bolag som ingår i samma koncern som den emittenten,
kvalificerade investerare:
1.juridiska personer med tillstånd att verka på finansmarknaderna,
2.juridiska personer vars verksamhet uteslutande avser investeringar i överlåtbara värdepapper,
3.stater, delstater, statliga och delstatliga myndigheter, centralbanker och Europeiska centralbanken samt Europeiska investeringsbanken, Internationella valutafonden och andra liknande mellanstatliga eller överstatliga organisationer,
4.juridiska personer som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyllt minst två av följande tre förutsättningar:
a) medeltalet anställda i företaget har uppgått till minst 250,
b) nettovärdet av tillgångarna enligt balansräkningen har överstigit motsvarande 43 miljoner euro, och
c) nettoomsättningen enligt resultaträkningen har överstigit motsvarande 50 miljoner euro, samt
5.andra juridiska personer än de som omfattas av
emissionsprogram: ett program för utgivning av icke aktierelaterade överlåtbara värdepapper av likartad sort eller kategori, fortlöpande eller vid upprepade tillfällen under en särskilt angiven emissionsperiod,
offentligt uppköpserbjudande: ett offentligt erbjudande till innehavare av aktier som har getts ut av ett svenskt eller utländskt bolag att överlåta samtliga eller en del av dessa aktier till budgivaren,
budgivare: den som lämnar ett offentligt uppköpserbjudande, målbolag: bolag till vars aktieägare ett offentligt uppköpserbjudande
lämnas, och
öppenhetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är
upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG7, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/1/EG8.
7EUT L 390, 31.12.2004, s. 38 (Celex 32004L0109).
8EUT L 79, 24.3.2005, s. 9 (Celex 32005L0001).
93
5 kap.
1 §9
Ett avtal mellan två parter vid handel med finansiella instrument, med andra liknande rättigheter och åtaganden eller med valuta, om att förpliktelser dem emellan skall slutavräknas om en av parterna försätts i konkurs, gäller mot konkursboet och mot borgenärerna i konkursen. Detsamma gäller en avräkning av förpliktelser mellan två eller flera deltagare i ett anmält avvecklingssystem, om avräkningen har skett i enlighet med systemets regler.
Innehåller ett avtal enligt första stycket ett villkor som innebär att en slutavräkning skall ske av samtliga utestående förpliktelser för det fall företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion beslutas för en av parterna gäller villkoret mot gäldenären och de borgenärer vars fordringar omfattas av ett offentligt ackord.
Ett avtal mellan två parter vid handel med finansiella instrument, med andra liknande rättigheter och åtaganden eller med valuta, om att förpliktelser dem emellan ska slutavräknas om en av parterna försätts i konkurs, gäller mot konkursboet och mot borgenärerna i konkursen. Detsamma gäller en avräkning av förpliktelser mellan två eller flera deltagare i ett anmält avvecklingssystem eller ett samverkande system om avräkningen har skett i enlighet med systemets eller det samverkande systemets regler.
Innehåller ett avtal enligt första stycket ett villkor som innebär att en slutavräkning ska ske av samtliga utestående förpliktelser för det fall företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion beslutas för en av parterna gäller villkoret mot gäldenären och de borgenärer vars fordringar omfattas av ett offentligt ackord.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2011.
9 Senaste lydelse 1999:1311.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 5
94
Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion
| Härigenom föreskrivs1 | att 2 kap. 20 § | lagen | (1996:764) | om | ||||||||||||
| företagsrekonstruktion ska ha följande lydelse. | ||||||||||||||||
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |||||||||||||||
| 2 kap. | ||||||||||||||||
| Har | gäldenärens | motpart | före | 20 §2 | ||||||||||||
| Har | gäldenärens | motpart | före | |||||||||||||
| beslutet om företagsrekonstruktion | beslutet om företagsrekonstruktion | |||||||||||||||
| fått rätt att häva ett avtal på grund | fått rätt att häva ett avtal på grund | |||||||||||||||
| av inträffat eller befarat dröjsmål | av inträffat eller befarat dröjsmål | |||||||||||||||
| med | betalning | eller | annan | med | betalning | eller | annan | |||||||||
| prestation, | får | motparten | efter | prestation, | får | motparten | efter | |||||||||
| beslutet inte häva avtalet på grund | beslutet inte häva avtalet på grund | |||||||||||||||
| av dröjsmålet, om gäldenären med | av dröjsmålet, om gäldenären med | |||||||||||||||
| rekonstruktörens | samtycke | inom | rekonstruktörens | samtycke | inom | |||||||||||
| skälig tid begär att det skall | skälig tid begär att det ska | |||||||||||||||
| fullföljas. | Gäldenären | skall | på | fullföljas. | Gäldenären | ska | på | |||||||||
| motpartens | begäran | inom | skälig | motpartens | begäran | inom | skälig | |||||||||
| tid ge besked om avtalet skall | tid ge besked om avtalet ska | |||||||||||||||
| fullföljas. | fullföljas. | |||||||||||||||
| Skall ett avtal fullföljas enligt | Ska ett avtal fullföljas enligt | |||||||||||||||
| första stycket gäller följande. | första stycket gäller följande. | |||||||||||||||
| 1. Är | tiden | för | motpartens | 1. Är | tiden | för | motpartens | |||||||||
| fullgörelse | inne, | skall | gäldenären | fullgörelse inne, ska gäldenären på | ||||||||||||
| på motpartens | begäran fullgöra | motpartens | begäran | fullgöra | sina | |||||||||||
| sina | motsvarande | prestationer | motsvarande prestationer eller, om | |||||||||||||
| eller, om anstånd har medgetts | anstånd | har | medgetts beträffande | |||||||||||||
| beträffande | vissa | prestationer, | vissa | prestationer, ställa | säkerhet | |||||||||||
| ställa säkerhet för dem. | för dem. | |||||||||||||||
| 2. Är | tiden | för | motpartens | 2. Är | tiden | för | motpartens | |||||||||
| fullgörelse | inte | inne, | har | fullgörelse | inte | inne, | har | |||||||||
| motparten rätt att erhålla säkerhet | motparten rätt att erhålla säkerhet | |||||||||||||||
| för | gäldenärens | framtida | för | gäldenärens | framtida | |||||||||||
| prestationer i den mån det av | prestationer i den mån det av | |||||||||||||||
| särskild anledning är | nödvändigt | särskild | anledning är nödvändigt | |||||||||||||
| för att skydda honom mot förlust. | för att skydda honom mot förlust. | |||||||||||||||
Om gäldenären inte lämnar besked enligt första stycket andra meningen eller inte fullgör sina skyldigheter enligt andra stycket, får motparten häva avtalet.
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (EGT L 168, 27.6.2002, s. 43, Celex 32002L0047), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG (EUT L 146, 10.6.2009, s. 37, Celex 32009L0044).
2Senaste lydelse 2005:198.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 5
95
Ett avtalsvillkor som inskränker gäldenärens rätt enligt första och andra styckena är ogiltigt.
Om återtagande av vara som överlämnats till gäldenären sedan ansökan gjorts om företagsrekonstruktion finns föreskrifter i 63 § fjärde stycket köplagen (1990:931).
Vad som sägs i denna paragraf gäller inte för anställningsavtal eller för en borgenär som innehar finansiella instrument eller valuta som säkerhet.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2011.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 5
96
Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden
Härigenom föreskrivs1 att 2, 9 och 13 §§ lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden ska ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
| I denna lag avses med | 2 §2 |
administratör: ett företag som är ansvarigt för verksamheten i ett avvecklingssystem; företaget anses som deltagare i systemet,
anmält avvecklingssystem: ett avvecklingssystem som en stat inom EES har anmält till Europeiska kommissionen eller till Eftas övervakningsmyndighet,
central värdepappersförvarare: ett företag som har auktorisation att kontoföra finansiella instrument i avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument,
clearingorganisation: ett företag som har tillstånd att driva clearingverksamhet enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
| EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, | ||||||
| kollektivt | obeståndsförfarande: | kollektivt | obeståndsförfarande: | |||
| konkurs, | företagsrekonstruktion | konkurs, | företagsrekonstruktion | |||
| eller annat | därmed jämförbart | eller | annat | därmed | jämförbart | |
| förfarande. | förfarande, | |||||
| samverkande system: två eller | ||||||
| flera | anmälda avvecklingssystem | |||||
| vilkas | administratörer | har | ingått | |||
| ett ömsesidigt arrangemang som | ||||||
| innebär | verkställande | av | ||||
| överföringsuppdrag | mellan | |||||
| systemen. | ||||||
| 9 § | ||||||
Finansinspektionen skall anmäla godkända avvecklingssystem och på begäran av Riksbanken avvecklingssystem som drivs av banken till Europeiska kommissionen.
Finansinspektionen ska anmäla godkända avvecklingssystem och dess administratör samt, på begäran av Riksbanken, avvecklingssystem som drivs av banken till Europeiska kommissionen.
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45, Celex 398L0026), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG (EUT L 146, 10.6.2009, s. 37, Celex 32009L0044).
2Senaste lydelse 2007:553.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 5
97
13 §
Även om ett kollektivt obeståndsförfarande har inletts mot en deltagare i ett anmält avvecklingssystem gäller ett överföringsuppdrag mot tredje man, om det har införts i systemet innan beslutet om förfarandet meddelades.
Ett överföringsuppdrag får inte återkallas av en deltagare i ett anmält avvecklingssystem eller av en tredje man efter den tidpunkt som anges i de regler som gäller för systemet.
Även om ett kollektivt obeståndsförfarande har inletts mot en deltagare i ett anmält avvecklingssystem gäller ett överföringsuppdrag mot tredje man, om det har införts i systemet eller i ett samverkande system innan beslutet om förfarandet meddelades.
Ett överföringsuppdrag får inte återkallas av en deltagare i ett anmält avvecklingssystem eller av en tredje man efter den tidpunkt som anges i de regler som gäller för systemet eller för ett samverkande system.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2011.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 5
98
Bilaga 6 Remissinstanser som har haft möjlighet att yttra sig över departementspromemorian Moderniserade regler för avvecklingssystem och finansiella säkerheter (2010:12)
Sveriges riksbank, Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Domstolsverket, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Skatteverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Konsumentverket, Regelrådet, Bankgirocentralen BGC AB, Euroclear Sweden AB, FAR SRS, Finansbolagens Förening, Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden, Företagarna, Institutet för Företagsrekonstruktion, Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Landsorganisationen i Sverige (LO), Nasdaq OMX Stockholm AB, Nordic Growth Market NGM AB, Näringslivets Regelnämnd (NNR), Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet (REKON) i Sverige, Stiftelsen Ackordscentralen, Stockholms Handelskammare, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).
Utöver remisslistan har inget svarat.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 6
99
Bilaga 7 Lagförslag enligt kompletterande remissförfarande
Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)
Härigenom föreskrivs1 att 3 kap. 2 § och 8 kap. 10 § konkurslagen (1987:672) ska ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
3kap.
2 §
En rättshandling mellan gäldenären och någon annan som företas senast dagen efter den då kungörelsen om konkursbeslutet var införd i Post- och Inrikes Tidningar skall utan hinder av vad som sägs i 1 § gälla, om det inte visas att den andre kände till beslutet eller att det förekom omständigheter som gav honom skälig anledning att anta att gäldenären var försatt i konkurs. Överlåtelse av eller annat förfogande över egendom som på grund av detta skall gälla, skall likväl, om konkursboet utan oskäligt uppehåll yrkar det, gå åter mot att boet ersätter den andre vad han har utgett jämte nödvändig eller nyttig kostnad.
Infriar någon en förpliktelse mot gäldenären efter den tidpunkt som anges i första stycket, skall det tillgodoräknas honom, om det av omständigheterna framgår att han var i god tro. En uppsägning eller annan liknande rättshandling som företas mot eller av gäldenären efter sagda tidpunkt skall gälla, om det av omständigheterna framgår att den andre var i god tro och det
En rättshandling mellan gäldenären och någon annan som företas senast dagen efter den då kungörelsen om konkursbeslutet var införd i Post- och Inrikes Tidningar ska utan hinder av vad som sägs i 1 § gälla, om det inte visas att den andre kände till beslutet eller att det förekom omständigheter som gav honom skälig anledning att anta att gäldenären var försatt i konkurs. Överlåtelse av eller annat förfogande över egendom som på grund av detta ska gälla, ska likväl, om konkursboet utan oskäligt uppehåll yrkar det, gå åter mot att boet ersätter den andre vad han har utgett jämte nödvändig eller nyttig kostnad.
Infriar någon en förpliktelse mot gäldenären efter den tidpunkt som anges i första stycket, ska det tillgodoräknas honom, om det av omständigheterna framgår att han var i god tro. En uppsägning eller annan liknande rättshandling som företas mot eller av gäldenären efter sagda tidpunkt ska gälla, om det av omständigheterna framgår att den andre var i god tro och det
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45, Celex 31998L0026) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (EGT L 168, 27.6.2002, s. 43, Celex 32002L0047), ändrade genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG (EUT L 146, 10.6.2009, s. 37, Celex 32009L0044).
Prop. 2010/11:95
Bilaga 7
100
| är | uppenbart | oskäligt | att | är | uppenbart | oskäligt | att | Prop. 2010/11:95 | ||||||||
| rättshandlingen | blir | ogiltig | mot | rättshandlingen | blir | ogiltig | mot | Bilaga 7 | ||||||||
| konkursboet. | konkursboet. | |||||||||||||||
| Det finns särskilda bestäm- | Det finns särskilda bestäm- | |||||||||||||||
| melser om verkan av gäldenärens | melser om verkan av gäldenärens | |||||||||||||||
| överlåtelse | eller | pantsättning | av | överlåtelse | eller | pantsättning | av | |||||||||
| löpande skuldebrev, aktiebrev eller | löpande skuldebrev, aktiebrev eller | |||||||||||||||
| vissa andra jämförbara värde- | vissa andra jämförbara värde- | |||||||||||||||
| handlingar. | handlingar | samt om | anmälda | |||||||||||||
| avvecklingssystem. | ||||||||||||||||
| 8 kap. | ||||||||||||||||
| En borgenär som innehar lös | 10 §2 | |||||||||||||||
| En borgenär som innehar lös | ||||||||||||||||
| egendom | med | handpanträtt | får | egendom | med | handpanträtt | får | |||||||||
| själv | ombesörja | att | egendomen | själv | ombesörja | att | egendomen | |||||||||
| säljs på auktion. En sådan | säljs på auktion. En sådan | |||||||||||||||
| försäljning får dock inte utan | försäljning får dock inte utan | |||||||||||||||
| förvaltarens | samtycke äga | rum | förvaltarens samtycke | äga | rum | |||||||||||
| tidigare än fyra veckor efter | tidigare än fyra veckor efter | |||||||||||||||
| edgångssammanträdet. Borgenären | edgångssammanträdet. Borgenären | |||||||||||||||
| skall minst en vecka innan han | ska minst en vecka innan han | |||||||||||||||
| vidtar | åtgärd | för | egendomens | vidtar | åtgärd | för | egendomens | |||||||||
| försäljning | ge förvaltaren tillfälle | försäljning | ge | förvaltaren tillfälle | ||||||||||||
| att lösa in egendomen. Om det är | att lösa in egendomen. Om det är | |||||||||||||||
| fråga om ett fartyg eller gods i | fråga om ett fartyg eller gods i | |||||||||||||||
| fartyg eller i luftfartyg eller | fartyg eller i luftfartyg eller | |||||||||||||||
| intecknade | reservdelar | till | intecknade | reservdelar | till | |||||||||||
| luftfartyg, skall egendomen säljas | luftfartyg, | ska | egendomen säljas | |||||||||||||
| exekutivt. | exekutivt. | |||||||||||||||
| Finansiella | instrument | och | Finansiella | instrument | och | |||||||||||
| valuta får omedelbart säljas eller | valuta får omedelbart säljas eller | |||||||||||||||
| realiseras genom avräkning av en | realiseras genom avräkning av en | |||||||||||||||
| borgenär som har egendomen som | borgenär som har egendomen som | |||||||||||||||
| säkerhet, om det sker på ett | säkerhet, om det sker på ett | |||||||||||||||
| affärsmässigt rimligt | sätt. Består | affärsmässigt | rimligt | sätt. | ||||||||||||
| säkerheten av onoterade aktier i | Detsamma | gäller | penning- | |||||||||||||
| konkursgäldenärens | dotterbolag, | fordringar | som | uppkommit | på | |||||||||||
| skall borgenären dock först fråga | grund av att ett kreditinstitut, eller | |||||||||||||||
| förvaltaren | om | konkursboet | vill | ett motsvarande utländskt institut, | ||||||||||||
| lösa in aktierna. | har beviljat någon ett lån. Består | |||||||||||||||
| säkerheten av onoterade aktier i | ||||||||||||||||
| konkursgäldenärens | dotterbolag, | |||||||||||||||
| ska borgenären dock först fråga | ||||||||||||||||
| förvaltaren | om | konkursboet | vill | |||||||||||||
| skall | lösa in aktierna. | |||||||||||||||
| Borgenären | minst | tre | Borgenären ska minst tre veckor | |||||||||||||
| veckor | i | förväg | underrätta | i förväg underrätta förvaltaren om | ||||||||||||
2 Senaste lydelse 2005:196.
101
| förvaltaren om tid och plats för en | tid och plats för en auktion som |
| auktion som inte hålls i exekutiv | inte hålls i exekutiv ordning. |
| ordning. | |
| Har egendomen sålts på annat | Har egendomen sålts på annat |
| sätt än exekutivt, skall borgenären | sätt än exekutivt, ska borgenären |
| för förvaltaren redovisa vad som | för förvaltaren redovisa vad som |
| har flutit in. | har flutit in. |
Vill inte borgenären själv sälja egendomen, får förvaltaren ombesörja försäljningen. En inteckning i luftfartyg eller i reservdelar till luftfartyg som har lämnats som pant av den intecknade egendomens ägare får dock inte säljas av förvaltaren. Han får bara låta sälja den rätt till andel i inteckningen som enligt vad som är särskilt föreskrivet kan tillkomma gäldenären.
1.Denna lag träder i kraft den 30 juni 2011.
2.Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 7
102
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument
Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument2
dels att 1 kap. 1 § och 5 kap. 1 § ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 5 kap. 2 §, av följande lydelse.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 7
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1 kap.
1 §3
I denna lag betyder
finansiellt instrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
överlåtbart värdepapper: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 2 lagen om värdepappersmarknaden,
penningmarknadsinstrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 3 lagen om värdepappersmarknaden,
börs: det som anges i 1 kap. 5 § 3 lagen om värdepappersmarknaden och sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige,
reglerad marknad: det som anges i 1 kap. 5 § 20 lagen om värdepappersmarknaden,
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
anmält avvecklingssystem: det som anges i 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
samverkande system: det som anges i 2 § lagen om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
prospektdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG4, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU 5,
prospektförordningen: kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, utformningen
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45, Celex 31998L0026), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG (EUT L 146, 10.6.2009, s. 37, Celex 32009L0044).
2Lagen omtryckt 1992:558.
3Senaste lydelse 2007:535.
4EUT L 345, 31.12.2003, s. 64 (Celex 32003L0071).
5EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078).
103
av dessa, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av Prop. 2010/11:95 prospekt och spridning av annonser6, Bilaga 7
emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,
aktierelaterat överlåtbart värdepapper:
1.aktie och överlåtbart värdepapper som kan jämställas med aktie, såsom interimsbevis, fondaktierätt och teckningsrätt, samt
2.överlåtbart värdepapper, såsom konvertibel där rätten att begära konvertering tillkommer emittenten och teckningsoption, som ger rätt att förvärva sådant värdepapper som avses i 1 genom konvertering eller utövande av annan rättighet som värdepapperet är bärare av, om värdepapperet utfärdats av emittenten av den aktie som rättigheten hänför sig till eller av ett bolag som ingår i samma koncern som den emittenten,
kvalificerade investerare:
1.juridiska personer med tillstånd att verka på finansmarknaderna,
2.juridiska personer vars verksamhet uteslutande avser investeringar i överlåtbara värdepapper,
3.stater, delstater, statliga och delstatliga myndigheter, centralbanker och Europeiska centralbanken samt Europeiska investeringsbanken, Internationella valutafonden och andra liknande mellanstatliga eller överstatliga organisationer,
4.juridiska personer som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyllt minst två av följande tre förutsättningar:
a) medeltalet anställda i företaget har uppgått till minst 250,
b) nettovärdet av tillgångarna enligt balansräkningen har överstigit motsvarande 43 miljoner euro, och
c) nettoomsättningen enligt resultaträkningen har överstigit motsvarande 50 miljoner euro, samt
5.andra juridiska personer än de som omfattas av
emissionsprogram: ett program för utgivning av icke aktierelaterade överlåtbara värdepapper av likartad sort eller kategori, fortlöpande eller vid upprepade tillfällen under en särskilt angiven emissionsperiod,
offentligt uppköpserbjudande: ett offentligt erbjudande till innehavare av aktier som har getts ut av ett svenskt eller utländskt bolag att överlåta samtliga eller en del av dessa aktier till budgivaren,
budgivare: den som lämnar ett offentligt uppköpserbjudande, målbolag: bolag till vars aktieägare ett offentligt uppköpserbjudande
lämnas, och
öppenhetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är
upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG7, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU8.
6EUT L 186, 18.7.2005, s. 3 (Celex 32004R0809).
7EUT L 390, 31.12.2004, s. 38 (Celex 32004L0109).
8EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078).
104
5 kap.
1 §9
Ett avtal mellan två parter vid handel med finansiella instrument, med andra liknande rättigheter och åtaganden eller med valuta, om att förpliktelser dem emellan skall slutavräknas om en av parterna försätts i konkurs, gäller mot konkursboet och mot borgenärerna i konkursen. Detsamma gäller en avräkning av förpliktelser mellan två eller flera deltagare i ett anmält avvecklingssystem, om avräkningen har skett i enlighet med systemets regler.
Innehåller ett avtal enligt första stycket ett villkor som innebär att en slutavräkning skall ske av samtliga utestående förpliktelser för det fall företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion beslutas för en av parterna gäller villkoret mot gäldenären och de borgenärer vars fordringar omfattas av ett offentligt ackord.
9Senaste lydelse 1999:1311.
10Tidigare 2 § upphävd genom 2002:268.
Ett avtal mellan två parter vid handel med finansiella instrument, med andra liknande rättigheter och åtaganden eller med valuta, om att förpliktelser dem emellan ska slutavräknas om en av parterna försätts i konkurs, gäller mot konkursboet och mot borgenärerna i konkursen. Detsamma gäller en avräkning av förpliktelser mellan två eller flera deltagare i ett anmält avvecklingssystem eller ett samverkande system om avräkningen har skett i enlighet med systemets eller det samverkande systemets regler.
Innehåller ett avtal enligt första stycket ett villkor som innebär att en slutavräkning ska ske av samtliga utestående förpliktelser för det fall företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion beslutas för en av parterna gäller villkoret mot gäldenären och de borgenärer vars fordringar omfattas av ett offentligt ackord.
2 §10
Ett konkursbo ska inte ha rätt att begära återgång enligt 3 kap. 2 § första stycket andra meningen konkurslagen (1987:672) såvitt avser rättshandlingar som företas samma dag som, men efter, meddelande av konkursbeslutet, om rättshandlingen avser ställande av säkerhet i sådana tillgångar som avses i 8 kap. 10 § andra stycket samma lag, då var och en av parterna antingen står under tillsyn av Finansinspektionen eller är sådan person som anges i 3 kap. 1 § andra stycket denna lag.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 7
105
1.Denna lag träder i kraft den 30 juni 2011.
2.Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 7
106
Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion
Härigenom föreskrivs1 att 2 kap. 20 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion ska ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |||||||||||||||
| 2 kap. | ||||||||||||||||
| Har | gäldenärens | motpart | före | 20 §2 | ||||||||||||
| Har | gäldenärens | motpart | före | |||||||||||||
| beslutet om företagsrekonstruktion | beslutet om företagsrekonstruktion | |||||||||||||||
| fått rätt att häva ett avtal på grund | fått rätt att häva ett avtal på grund | |||||||||||||||
| av inträffat eller befarat dröjsmål | av inträffat eller befarat dröjsmål | |||||||||||||||
| med | betalning | eller | annan | med | betalning | eller | annan | |||||||||
| prestation, | får | motparten | efter | prestation, | får | motparten | efter | |||||||||
| beslutet inte häva avtalet på grund | beslutet inte häva avtalet på grund | |||||||||||||||
| av dröjsmålet, om gäldenären med | av dröjsmålet, om gäldenären med | |||||||||||||||
| rekonstruktörens | samtycke | inom | rekonstruktörens | samtycke | inom | |||||||||||
| skälig tid begär att det skall | skälig tid begär att det ska | |||||||||||||||
| fullföljas. | Gäldenären | skall | på | fullföljas. | Gäldenären | ska | på | |||||||||
| motpartens | begäran | inom | skälig | motpartens | begäran | inom | skälig | |||||||||
| tid ge besked om avtalet skall | tid ge besked om avtalet ska | |||||||||||||||
| fullföljas. | fullföljas. | |||||||||||||||
| Skall ett avtal fullföljas enligt | Ska ett avtal fullföljas enligt | |||||||||||||||
| första stycket gäller följande. | första stycket gäller följande. | |||||||||||||||
| 1. Är | tiden | för | motpartens | 1. Är | tiden | för | motpartens | |||||||||
| fullgörelse | inne, | skall | gäldenären | fullgörelse inne, ska gäldenären på | ||||||||||||
| på motpartens | begäran fullgöra | motpartens | begäran | fullgöra | sina | |||||||||||
| sina | motsvarande | prestationer | motsvarande prestationer eller, om | |||||||||||||
| eller, om anstånd har medgetts | anstånd | har | medgetts | beträffande | ||||||||||||
| beträffande | vissa | prestationer, | vissa prestationer, ställa | säkerhet | ||||||||||||
| ställa säkerhet för dem. | för dem. | |||||||||||||||
2. Är tiden för motpartens fullgörelse inte inne, har motparten rätt att erhålla säkerhet för gäldenärens framtida prestationer i den mån det av särskild anledning är nödvändigt för att skydda honom mot förlust.
Om gäldenären inte lämnar besked enligt första stycket andra meningen eller inte fullgör sina skyldigheter enligt andra stycket, får motparten häva avtalet.
Ett avtalsvillkor som inskränker gäldenärens rätt enligt första och andra styckena är ogiltigt.
Om återtagande av vara som överlämnats till gäldenären sedan ansökan gjorts om företagsrekonstruktion finns föreskrifter i 63 § fjärde stycket köplagen (1990:931).
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (EGT L 168, 27.6.2002, s. 43, Celex 32002L0047), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG (EUT L 146, 10.6.2009, s. 37, Celex 32009L0044).
2Senaste lydelse 2005:198.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 7
107
Vad som sägs i denna paragraf gäller inte för anställningsavtal eller för en borgenär som innehar finansiella instrument eller valuta som säkerhet.
| Denna | paragraf | gäller | inte | för | Prop. 2010/11:95 | |
| anställningsavtal | eller | för | en | Bilaga 7 | ||
| borgenär | som | innehar finansiella | ||||
| instrument, valuta eller sådana | ||||||
| penningfordringar | som | avses i | ||||
| 8 kap. | 10 § | andra | stycket | |||
| konkurslagen | (1987:672) | som | ||||
| säkerhet. | ||||||
1.Denna lag träder i kraft den 30 juni 2011.
2.Vid företagsrekonstruktion som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
108
Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden
Härigenom föreskrivs1 att 1, 2, 4, 8, 9 och 13 §§ lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden ska ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1 §
Denna lag gäller för anmälan och godkännande av system för avveckling av förpliktelser att betala eller att leverera finansiella instrument (avvecklingssystem) på finansmarknaden.
Denna lag gäller för anmälan och godkännande av system för clearing och avveckling av förpliktelser att betala eller att leverera finansiella instrument (avvecklingssystem) på finansmarknaden.
2 §2
I denna lag avses med
administratör: ett företag som är ansvarigt för verksamheten i ett avvecklingssystem; företaget anses som deltagare i systemet,
anmält avvecklingssystem: ett avvecklingssystem som en stat inom EES har anmält till Europeiska kommissionen eller till Eftas övervakningsmyndighet,
central värdepappersförvarare: ett företag som har auktorisation att kontoföra finansiella instrument i avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument,
clearingorganisation: ett företag som har tillstånd att driva clearingverksamhet enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
| EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, | ||||||
| kollektivt | obeståndsförfarande: | kollektivt | obeståndsförfarande: | |||
| konkurs, | företagsrekonstruktion | konkurs, | företagsrekonstruktion | |||
| eller annat | därmed jämförbart | eller | annat | därmed | jämförbart | |
| förfarande. | förfarande, | |||||
| samverkande system: två eller | ||||||
| flera | anmälda avvecklingssystem | |||||
| vilkas | administratörer | har | ingått | |||
| ett ömsesidigt arrangemang som | ||||||
| innebär | verkställande | av | ||||
| överföringsuppdrag | mellan | |||||
| systemen. | ||||||
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45, Celex 398L0026), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG (EUT L 146, 10.6.2009, s. 37, Celex 32009L0044).
2Senaste lydelse 2007:553.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 7
109
| 4 §3 | Prop. 2010/11:95 | |
| Ett avvecklingssystem skall ha | Ett avvecklingssystem ska ha en | Bilaga 7 |
| en administratör. | administratör. |
Administratör i ett avvecklingssystem får vara:
1.clearingorganisation,
2.central värdepappersförvarare,
| 3. företag med tillstånd att driva | 3. företag med tillstånd att driva | |||
| bankrörelse | enligt | lagen | bank- eller finansieringsrörelse | |
| (2004:297) | om | bank- | och | enligt lagen (2004:297) om bank- |
| finansieringsrörelse, | och finansieringsrörelse, | |||
4. företag med tillstånd enligt 2 kap. 1 § 1, 2, 4 eller 8 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
8 §4 Deltagare i ett avvecklingssystem får vara:
1.Riksbanken och andra centralbanker,
2.Riksgäldskontoret och utländska offentliga institutioner som i sitt hemland driver verksamhet som är jämförbar med kontorets,
3.clearingorganisationer,
4.centrala värdepappersförvarare,
5. företag som har tillstånd att driva bankrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
5. företag som har tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
6.företag som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
7.utländska företag som i hemlandet driver sådan verksamhet som avses i
8.annan juridisk person som för egen räkning avvecklar förpliktelser att leverera finansiella instrument i systemet.
Utländska företag som avses i första stycket 7 skall i hemlandet stå under betryggande tillsyn av en myndighet eller något annat behörigt organ.
Utländska företag som avses i första stycket 7 ska i hemlandet stå under betryggande tillsyn av en myndighet eller något annat behörigt organ.
9 §
Finansinspektionen skall anmäla godkända avvecklingssystem och på begäran av Riksbanken avvecklingssystem som drivs av banken till Europeiska kommissionen.
Finansinspektionen ska anmäla godkända avvecklingssystem och dess administratör samt, på begäran av Riksbanken, avvecklingssystem som drivs av banken till Europeiska kommissionen.
13 §
| Även om ett kollektivt | Även om ett kollektivt |
3Senaste lydelse 2007:553.
4Senaste lydelse 2007:553.
110
| obeståndsförfarande | har | inletts | obeståndsförfarande | har | inletts | Prop. 2010/11:95 | |||||
| mot en deltagare i ett anmält | mot en deltagare i ett anmält | Bilaga 7 | |||||||||
| avvecklingssystem | gäller | ett | avvecklingssystem | gäller | ett | ||||||
| överföringsuppdrag | mot | tredje | överföringsuppdrag | mot | tredje | ||||||
| man, om det har införts i systemet | man, om det har införts i systemet | ||||||||||
| innan | beslutet om | förfarandet | eller i ett samverkande system | ||||||||
| meddelades. | innan | beslutet | om | förfarandet | |||||||
| Ett | överföringsuppdrag får inte | meddelades. | |||||||||
| Ett | överföringsuppdrag får | inte | |||||||||
| återkallas av en deltagare i ett | återkallas av en deltagare i ett | ||||||||||
| anmält avvecklingssystem eller av | anmält avvecklingssystem eller av | ||||||||||
| en tredje man efter den tidpunkt | en tredje man efter den tidpunkt | ||||||||||
| som anges i de regler som gäller | som anges i de regler som gäller | ||||||||||
| för systemet. | för systemet eller för ett | ||||||||||
| samverkande system. | |||||||||||
| Ett konkursbo ska inte ha rätt att | |||||||||||
| begära återgång enligt 3 kap. 2 § | |||||||||||
| första | stycket andra meningen | ||||||||||
| konkurslagen | (1987:672) | såvitt | |||||||||
| avser rättshandlingar som företas | |||||||||||
| samma dag som, men efter, | |||||||||||
| meddelande | av | konkursbeslutet, | |||||||||
| om rättshandlingen motsvaras av | |||||||||||
| ett överföringsuppdrag som införs | |||||||||||
| samma dag i ett anmält | |||||||||||
| avvecklingssystem | eller | i | ett | ||||||||
| samverkande | system, | eller | avser | ||||||||
| ställande av säkerhet i samband | |||||||||||
| med ett sådant system. | |||||||||||
1.Denna lag träder i kraft den 30 juni 2011.
2.Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
111
Bilaga 8 Remissinstanser som har haft möjlighet att yttra sig över lagförslaget enligt det kompletterande remissförfarandet
Sveriges riksbank, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Regelrådet, Bankgirocentralen BGC AB, Euroclear Sweden AB, Finansbolagens Förening, Institutet för Företagsrekonstruktion, Nasdaq OMX Stockholm AB, Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiet (REKON) i Sverige, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges advokatsamfund.
Utöver remisslistan har inget svarat.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 8
112
Bilaga 9 Parallelluppställning – förteckning över bestämmelser som genomför direktivet i svensk rätt
Ändringsdirektivets bestämmelser genomförs i svensk rätt på följande sätt.
| Förkortningar | |
| AL | lagen (1999:1309) om system för |
| avveckling av förpliktelser på | |
| finansmarknaden | |
| KonkL | konkurslagen (1987:672) |
| LFR | lagen (1996:764) om företags- |
| rekonstruktion | |
| LHF | lagen (1991:980) om handel med |
| finansiella instrument |
Prop. 2010/11:95
Bilaga 9
| Dir. 2009/44/EG | Ändringar i | Svenska bestämmelser | ||
| Artikel 1 | Direktiv 98/26/EG | |||
| Artikel 1.4 a | Artikel 1 a | 1 § AL | ||
| Artikel 1.4 b | Artikel | 1 c | andra | - |
| strecksatsen | ||||
| Artikel 1.5 a i) | Artikel | 2 a | första | 1, 2, 4 och 9 §§ AL |
| strecksatsen | ||||
| Artikel 1.5 a ii) | Artikel | 2 a | sista | 2 § AL |
| stycket | ||||
| Artikel 1.5 b | Artikel | 2 b | första | - |
| strecksatsen | ||||
| Artikel 1.5 b | Artikel | 2 b | andra | - |
| strecksatsen | ||||
| Artikel 1.5 c i) | Artikel | 2 f | första | 2 § AL |
| stycket | ||||
| Artikel 1.5 c ii) | Artikel | 2 f | tredje | - |
| stycket | ||||
| Artikel 1.5 d | Artikel 2 g | - | ||
| Artikel 1.5 e | Artikel 2 h | - | ||
| Artikel 1.5 f | Artikel | 2 i | första | - |
| strecksatsen | 113 | |||
| Prop. 2010/11:95 | |||||||
| Artikel 1.5 g | Artikel 2 l | - | Bilaga 9 | ||||
| Artikel 1.5 h | Artikel 2 m | - | |||||
| Artikel 1.5 i | Artikel 2 n | - | |||||
| Artikel 1.5 i | Artikel 2 o | 2 och 13 §§ AL samt 1 kap. | |||||
| 1 § och 5 kap. 1 § LHF | |||||||
| Artikel 1.5 i | Artikel 2 p | 2, 4 och 9 §§ AL | |||||
| Artikel 1.6 a | Artikel 3.1 | 2, 4, 9 och 13 §§ AL samt | |||||
| 5 kap. | 1 § | LHF | (jfr | prop. | |||
| 1999/2000:18 s. |
|||||||
| Artikel 1.6 b | Artikel 3.4 | 13 § | AL | och | 5 kap. | 1 § | |
| LHF | |||||||
| Artikel 1.7 | Artikel 4 | - | |||||
| Artikel 1.8 | Artikel 5 | 13 § | AL | och | 5 kap. | 1 § | |
| LHF | |||||||
| Artikel 1.9 | Artikel 7 | 3 kap. 1 § KonkL, 13 § AL, | |||||
| 5 kap. | 1 § | LHF | (jfr | prop. | |||
| 1999/2000:18 s. 45) | |||||||
| Artikel 1.10 | Artikel 9.1 | 2, 4, 9 och 13 §§ AL samt | |||||
| 1 kap | 1 § | och | 5 kap. | 1 § | |||
| LHF | (jfr | prop. | |||||
| 1999/2000:18 s. |
|||||||
| Artikel 1.10 | Artikel 9.2 | 2, 4 och 9 §§ AL (jfr 5 kap | |||||
| 3 § | LHF | samt | prop. | ||||
| 1999/2000:18 s. |
|||||||
| Artikel 1.11 | Artikel 10 | 9 § AL | |||||
| Artikel 2 | Direktiv | ||||||
| 2002/47/EG | |||||||
| Artikel 2.4 a | Artikel 1.2 b | - | |||||
| Artikel 2.4 b | Artikel 1.2 c |
- | |||||
| Artikel 2.4 c | Artikel 1.4 a | 8 kap. | 10 § KonkL | och | |||
| 2 kap. 20 § LFR | |||||||
| Artikel 2.4.d | Artikel 1.4 c | - | 114 | ||||
| Artikel 2.4 e i) | Artikel | 1.5 | andra | - | Prop. 2010/11:95 | ||
| stycket | Bilaga 9 | ||||||
| Artikel 2.4 e ii) | Artikel | 1.5 | tredje | - | |||
| stycket | |||||||
| Artikel 2.5 a i) | Artikel 2.1 b och c | - | |||||
| Artikel 2.5 a ii) | Artikel 2.1 o | 8 kap. | 10 § | KonkL | och | ||
| 2 kap. 20 § LFR | |||||||
| Artikel 2.5 b | Artikel 2.2 | - | |||||
| Artikel 2.6 a | Artikel 3.1 | - | |||||
| Artikel 2.6 b | Artikel 3.3 | - | |||||
| Artikel 2.7 a | Artikel 4.1 c | 8 kap. | 10 § | KonkL | och | ||
| 2 kap. 20 § LFR | |||||||
| Artikel 2.7 b | Artikel 4.2 b | 8 kap. | 10 § | KonkL | och | ||
| 2 kap. 20 § LFR | |||||||
| Artikel 2.7 c | Artikel 4.3 | - | |||||
| Artikel 2.8 | Artikel 5.6 | - | |||||
| Artikel 2.9 | Artikel 9a | - | |||||
| Artikel 3 | - | Ikraftträdandebestämmelser | |||||
| till respektive lagändring | |||||||
| Artikel 4 | - | - | |||||
| Artikel 5 | - | - | |||||
115
Bilaga 10 Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)
Härigenom föreskrivs1 att 8 kap. 10 § konkurslagen (1987:672) ska ha
| följande lydelse. | |||||||||||||
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | ||||||||||||
| 8 kap. | |||||||||||||
| En borgenär som innehar lös | 10 §2 | ||||||||||||
| En borgenär som innehar lös | |||||||||||||
| egendom | med | handpanträtt | får | egendom | med | handpanträtt | får | ||||||
| själv | ombesörja att | egendomen | själv | ombesörja | att | egendomen | |||||||
| säljs på auktion. En sådan | säljs på auktion. En sådan | ||||||||||||
| försäljning får dock inte utan | försäljning får dock inte utan | ||||||||||||
| förvaltarens | samtycke äga | rum | förvaltarens samtycke äga | rum | |||||||||
| tidigare än fyra veckor efter | tidigare än fyra veckor efter | ||||||||||||
| edgångssammanträdet. Borgenären | edgångssammanträdet. Borgenären | ||||||||||||
| skall minst en vecka innan han | ska minst en vecka innan han | ||||||||||||
| vidtar | åtgärd | för | egendomens | vidtar | åtgärd | för | egendomens | ||||||
| försäljning | ge förvaltaren tillfälle | försäljning | ge | förvaltaren tillfälle | |||||||||
| att lösa in egendomen. Om det är | att lösa in egendomen. Om det är | ||||||||||||
| fråga om ett fartyg eller gods i | fråga om ett fartyg eller gods i | ||||||||||||
| fartyg eller i luftfartyg eller | fartyg eller i luftfartyg eller | ||||||||||||
| intecknade | reservdelar | till | intecknade | reservdelar | till | ||||||||
| luftfartyg, skall egendomen säljas | luftfartyg, | ska | egendomen säljas | ||||||||||
| exekutivt. | exekutivt. | ||||||||||||
| Finansiella | instrument | och | Finansiella | instrument | och | ||||||||
| valuta får omedelbart säljas eller | valuta får omedelbart säljas eller | ||||||||||||
| realiseras genom avräkning av en | realiseras genom avräkning av en | ||||||||||||
| borgenär som har egendomen som | borgenär som har egendomen som | ||||||||||||
| säkerhet, om det sker på ett | säkerhet, om det sker på ett | ||||||||||||
| affärsmässigt | rimligt | sätt. Består | affärsmässigt | rimligt | sätt. | ||||||||
| säkerheten av onoterade aktier i | Detsamma | gäller | penning- | ||||||||||
| konkursgäldenärens | dotterbolag, | fordringar | som | uppkommit | på | ||||||||
| skall borgenären dock först fråga | grund av att ett kreditinstitut, eller | ||||||||||||
| förvaltaren | om | konkursboet | vill | ett motsvarande utländskt institut, | |||||||||
| lösa in aktierna. | har beviljat ett lån. Består | ||||||||||||
| säkerheten av onoterade aktier i | |||||||||||||
| konkursgäldenärens | dotterbolag, | ||||||||||||
| ska borgenären | dock | först fråga | |||||||||||
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45, Celex 31998L0026) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (EGT L 168, 27.6.2002, s. 43, Celex 32002L0047), ändrade genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG (EUT L 146, 10.6.2009, s. 37, Celex 32009L0044).
2Senaste lydelse 2005:196.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 10
116
förvaltaren om konkursboet vill lösa in aktierna.
Borgenären ska minst tre veckor i förväg underrätta förvaltaren om tid och plats för en auktion som inte hålls i exekutiv ordning.
Har egendomen sålts på annat sätt än exekutivt, ska borgenären för förvaltaren redovisa vad som har flutit in.
Vill inte borgenären själv sälja egendomen, får förvaltaren ombesörja försäljningen. En inteckning i luftfartyg eller i reservdelar till luftfartyg som har lämnats som pant av den intecknade egendomens ägare får dock inte säljas av förvaltaren. Han får bara låta sälja den rätt till andel i inteckningen som enligt vad som är särskilt föreskrivet kan tillkomma gäldenären.
1.Denna lag träder i kraft den 30 juni 2011.
2.Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 10
117
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument
Härigenom föreskrivs1 att 1 kap. 1 § och 5 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument2 ska ha följande lydelse.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 10
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1 kap.
1 §3
I denna lag betyder
finansiellt instrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
överlåtbart värdepapper: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 2 lagen om värdepappersmarknaden,
penningmarknadsinstrument: det som anges i 1 kap. 4 § första stycket 3 lagen om värdepappersmarknaden,
börs: det som anges i 1 kap. 5 § 3 lagen om värdepappersmarknaden och sådant utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige,
reglerad marknad: det som anges i 1 kap. 5 § 20 lagen om värdepappersmarknaden,
EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
anmält avvecklingssystem: det som anges i 2 § lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
samverkande system: det som anges i 2 § lagen om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden,
prospektdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG av den 4 november 2003 om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel och om ändring av direktiv 2001/34/EG4, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU 5,
prospektförordningen: kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 av den 29 april 2004 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG i fråga om informationen i prospekt, utformningen av dessa, införlivande genom hänvisning samt offentliggörande av prospekt och spridning av annonser6,
emittent: i fråga om aktier aktiebolaget och i fråga om annat finansiellt instrument utgivaren eller utfärdaren av instrumentet,
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45, Celex 31998L0026), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG (EUT L 146, 10.6.2009, s. 37, Celex 32009L0044).
2Lagen omtryckt 1992:558.
3Senaste lydelse 2007:535.
4EUT L 345, 31.12.2003, s. 64 (Celex 32003L0071).
5EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078).
6EUT L 186, 18.7.2005, s. 3 (Celex 32004R0809).
118
| aktierelaterat överlåtbart värdepapper: | Prop. 2010/11:95 |
| Bilaga 10 |
1.aktie och överlåtbart värdepapper som kan jämställas med aktie, såsom interimsbevis, fondaktierätt och teckningsrätt, samt
2.överlåtbart värdepapper, såsom konvertibel där rätten att begära konvertering tillkommer emittenten och teckningsoption, som ger rätt att förvärva sådant värdepapper som avses i 1 genom konvertering eller utövande av annan rättighet som värdepapperet är bärare av, om värdepapperet utfärdats av emittenten av den aktie som rättigheten hänför sig till eller av ett bolag som ingår i samma koncern som den emittenten,
kvalificerade investerare:
1.juridiska personer med tillstånd att verka på finansmarknaderna,
2.juridiska personer vars verksamhet uteslutande avser investeringar i överlåtbara värdepapper,
3.stater, delstater, statliga och delstatliga myndigheter, centralbanker och Europeiska centralbanken samt Europeiska investeringsbanken, Internationella valutafonden och andra liknande mellanstatliga eller överstatliga organisationer,
4.juridiska personer som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyllt minst två av följande tre förutsättningar:
a) medeltalet anställda i företaget har uppgått till minst 250,
b) nettovärdet av tillgångarna enligt balansräkningen har överstigit motsvarande 43 miljoner euro, och
c) nettoomsättningen enligt resultaträkningen har överstigit motsvarande 50 miljoner euro, samt
5.andra juridiska personer än de som omfattas av
emissionsprogram: ett program för utgivning av icke aktierelaterade överlåtbara värdepapper av likartad sort eller kategori, fortlöpande eller vid upprepade tillfällen under en särskilt angiven emissionsperiod,
offentligt uppköpserbjudande: ett offentligt erbjudande till innehavare av aktier som har getts ut av ett svenskt eller utländskt bolag att överlåta samtliga eller en del av dessa aktier till budgivaren,
budgivare: den som lämnar ett offentligt uppköpserbjudande, målbolag: bolag till vars aktieägare ett offentligt uppköpserbjudande
lämnas, och
öppenhetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är
upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG7, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/78/EU8.
7EUT L 390, 31.12.2004, s. 38 (Celex 32004L0109).
8EUT L 331, 15.12.2010, s. 120 (Celex 32010L0078).
119
5 kap.
1 §9
Ett avtal mellan två parter vid handel med finansiella instrument, med andra liknande rättigheter och åtaganden eller med valuta, om att förpliktelser dem emellan skall slutavräknas om en av parterna försätts i konkurs, gäller mot konkursboet och mot borgenärerna i konkursen. Detsamma gäller en avräkning av förpliktelser mellan två eller flera deltagare i ett anmält avvecklingssystem, om avräkningen har skett i enlighet med systemets regler.
Innehåller ett avtal enligt första stycket ett villkor som innebär att en slutavräkning skall ske av samtliga utestående förpliktelser för det fall företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion beslutas för en av parterna gäller villkoret mot gäldenären och de borgenärer vars fordringar omfattas av ett offentligt ackord.
Ett avtal mellan två parter vid handel med finansiella instrument, med andra liknande rättigheter och åtaganden eller med valuta, om att förpliktelser dem emellan ska slutavräknas om en av parterna försätts i konkurs, gäller mot konkursboet och mot borgenärerna i konkursen. Detsamma gäller en avräkning av förpliktelser mellan två eller flera deltagare i ett anmält avvecklingssystem eller ett samverkande system, om avräkningen har skett i enlighet med systemets regler.
Innehåller ett avtal enligt första stycket ett villkor som innebär att en slutavräkning ska ske av samtliga utestående förpliktelser för det fall företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion beslutas för en av parterna gäller villkoret mot gäldenären och de borgenärer vars fordringar omfattas av ett offentligt ackord.
1.Denna lag träder i kraft den 30 juni 2011.
2.Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
9 Senaste lydelse 1999:1311.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 10
120
Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion
Härigenom föreskrivs1 att 2 kap. 20 § lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion ska ha följande lydelse.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse | |||||||||||||||
| 2 kap. | ||||||||||||||||
| Har | gäldenärens | motpart | före | 20 §2 | ||||||||||||
| Har | gäldenärens | motpart | före | |||||||||||||
| beslutet om företagsrekonstruktion | beslutet om företagsrekonstruktion | |||||||||||||||
| fått rätt att häva ett avtal på grund | fått rätt att häva ett avtal på grund | |||||||||||||||
| av inträffat eller befarat dröjsmål | av inträffat eller befarat dröjsmål | |||||||||||||||
| med | betalning | eller | annan | med | betalning | eller | annan | |||||||||
| prestation, | får | motparten | efter | prestation, | får | motparten | efter | |||||||||
| beslutet inte häva avtalet på grund | beslutet inte häva avtalet på grund | |||||||||||||||
| av dröjsmålet, om gäldenären med | av dröjsmålet, om gäldenären med | |||||||||||||||
| rekonstruktörens | samtycke | inom | rekonstruktörens | samtycke | inom | |||||||||||
| skälig tid begär att det skall | skälig tid begär att det ska | |||||||||||||||
| fullföljas. | Gäldenären | skall | på | fullföljas. | Gäldenären | ska | på | |||||||||
| motpartens | begäran | inom | skälig | motpartens | begäran | inom | skälig | |||||||||
| tid ge besked om avtalet skall | tid ge besked om avtalet ska | |||||||||||||||
| fullföljas. | fullföljas. | |||||||||||||||
| Skall ett avtal fullföljas enligt | Ska ett avtal fullföljas enligt | |||||||||||||||
| första stycket gäller följande. | första stycket gäller följande. | |||||||||||||||
| 1. Är | tiden | för | motpartens | 1. Är | tiden | för | motpartens | |||||||||
| fullgörelse | inne, | skall | gäldenären | fullgörelse inne, ska gäldenären på | ||||||||||||
| på motpartens | begäran fullgöra | motpartens | begäran | fullgöra | sina | |||||||||||
| sina | motsvarande | prestationer | motsvarande prestationer eller, om | |||||||||||||
| eller, om anstånd har medgetts | anstånd | har | medgetts | beträffande | ||||||||||||
| beträffande | vissa | prestationer, | vissa prestationer, ställa | säkerhet | ||||||||||||
| ställa säkerhet för dem. | för dem. | |||||||||||||||
2. Är tiden för motpartens fullgörelse inte inne, har motparten rätt att erhålla säkerhet för gäldenärens framtida prestationer i den mån det av särskild anledning är nödvändigt för att skydda honom mot förlust.
Om gäldenären inte lämnar besked enligt första stycket andra meningen eller inte fullgör sina skyldigheter enligt andra stycket, får motparten häva avtalet.
Ett avtalsvillkor som inskränker gäldenärens rätt enligt första och andra styckena är ogiltigt.
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG av den 6 juni 2002 om ställande av finansiell säkerhet (EGT L 168, 27.6.2002, s. 43, Celex 32002L0047), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG (EUT L 146, 10.6.2009, s. 37, Celex 32009L0044).
2Senaste lydelse 2005:198.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 10
121
Om återtagande av vara som överlämnats till gäldenären sedan ansökan gjorts om företagsrekonstruktion finns föreskrifter i 63 § fjärde stycket köplagen (1990:931).
Vad som sägs i denna paragraf gäller inte för anställningsavtal eller för en borgenär som innehar finansiella instrument eller valuta som säkerhet.
1.Denna lag träder i kraft den 30 juni 2011.
2.Vid företagsrekonstruktion som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 10
122
Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden
Härigenom föreskrivs1 att 1, 2, 4,
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
1 §
Denna lag gäller för anmälan och godkännande av system för avveckling av förpliktelser att betala eller att leverera finansiella instrument (avvecklingssystem) på finansmarknaden.
Denna lag gäller för anmälan och godkännande av system för clearing och avveckling av förpliktelser att betala eller att leverera finansiella instrument (avvecklingssystem) på finansmarknaden.
2 §2
I denna lag avses med
administratör: ett företag som är ansvarigt för verksamheten i ett avvecklingssystem; företaget anses som deltagare i systemet,
anmält avvecklingssystem: ett avvecklingssystem som en stat inom EES har anmält till Europeiska kommissionen eller till Eftas övervakningsmyndighet,
central värdepappersförvarare: ett företag som har auktorisation att kontoföra finansiella instrument i avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument,
clearingorganisation: ett företag som har tillstånd att driva clearingverksamhet enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
| EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, | |||||
| kollektivt | obeståndsförfarande: | kollektivt | obeståndsförfarande: | ||
| konkurs, | företagsrekonstruktion | konkurs, | företagsrekonstruktion | ||
| eller annat | därmed jämförbart | eller | annat | därmed jämförbart | |
| förfarande. | förfarande, | ||||
| samverkande system: två eller | |||||
| flera | anmälda avvecklingssystem | ||||
| vars administratörer har ingått ett | |||||
| ömsesidigt | arrangemang som | ||||
| innebär | att | överföringsuppdrag | |||
| verkställs mellan systemen. | |||||
1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT L 166, 11.6.1998, s. 45, Celex 398L0026), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/44/EG (EUT L 146, 10.6.2009, s. 37, Celex 32009L0044).
2Senaste lydelse 2007:553.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 10
123
| 4 §3 | Prop. 2010/11:95 | |
| Bilaga 10 | ||
| Ett avvecklingssystem skall ha | Ett avvecklingssystem ska ha en | |
| en administratör. | administratör. |
Administratör i ett avvecklingssystem får vara:
1.clearingorganisation,
2.central värdepappersförvarare,
| 3. företag med tillstånd att driva | 3. företag med tillstånd att driva | |||
| bankrörelse | enligt | lagen | bank- eller finansieringsrörelse | |
| (2004:297) | om | bank- | och | enligt lagen (2004:297) om bank- |
| finansieringsrörelse, samt | och finansieringsrörelse, samt | |||
4. företag med tillstånd enligt 2 kap. 1 § 1, 2, 4 eller 8 lagen (2007:528)
| om värdepappersmarknaden. | ||||||||||||||
| Ett | avvecklingssystem | som | 7 §4 | |||||||||||
| Ett | avvecklingssystem | som | ||||||||||||
| uppfyller kraven i 5 och 8 §§ samt | uppfyller kraven i 5 och 8 §§ samt | |||||||||||||
| administreras av ett företag med | administreras av ett företag med | |||||||||||||
| tillstånd | att | driva | bankrörelse | tillstånd att driva bank- eller | ||||||||||
| enligt lagen (2004:297) om bank- | finansieringsrörelse | enligt | lagen | |||||||||||
| och | finansieringsrörelse | eller | (2004:297) | om | bank- | och | ||||||||
| tillstånd enligt 2 kap. 1 § 1, 2, 4 | finansieringsrörelse | eller tillstånd | ||||||||||||
| eller 8 lagen (2007:528) om | enligt 2 kap. 1 § 1, 2, 4 eller 8 | |||||||||||||
| värdepappersmarknaden | skall | lagen (2007:528) om värdepap- | ||||||||||||
| endast godkännas om det finns | persmarknaden ska endast god- | |||||||||||||
| särskilda | skäl och | systemet | kännas om det finns särskilda skäl | |||||||||||
| tillgodoser de | säkerhetskrav | som | och | systemet | tillgodoser | de | ||||||||
| är förenade | med | verksamheten | säkerhetskrav som | är | förenade | |||||||||
| samt är organiserat på ett sådant | med | verksamheten | samt | är | ||||||||||
| sätt | att | deltagarnas | ekonomiska | organiserat på ett sådant sätt att | ||||||||||
| ställning i systemet kan över- | deltagarnas ekonomiska ställning i | |||||||||||||
| blickas. Vid bedömningen av om | systemet kan | överblickas. | Vid | |||||||||||
| det finns särskilda skäl skall | bedömningen av om det finns | |||||||||||||
| systemets | betydelse | för | den | särskilda | skäl | ska | systemets | |||||||
| finansiella stabiliteten beaktas. | betydelse | för | den | finansiella | ||||||||||
| För godkännande | enligt första | stabiliteten beaktas. | ||||||||||||
| För | godkännande | enligt | första | |||||||||||
| stycket krävs vidare att admini- | stycket krävs vidare att admini- | |||||||||||||
| stratören redovisar en plan för | stratören redovisar en plan för | |||||||||||||
| verksamheten. I planen skall de | verksamheten. I planen ska de | |||||||||||||
| huvudsakliga | risker | som | är | huvudsakliga | risker | som | är | |||||||
| förenade | med | verksamheten | förenade | med | verksamheten | |||||||||
| beskrivas liksom hur dessa risker | beskrivas liksom hur dessa risker | |||||||||||||
| skall hanteras (riskhanteringsplan). | ska hanteras (riskhanteringsplan). | |||||||||||||
3Senaste lydelse 2007:553.
4Senaste lydelse 2007:553.
124
8 §5 Deltagare i ett avvecklingssystem får vara:
1.Riksbanken och andra centralbanker,
2.Riksgäldskontoret och utländska offentliga institutioner som i sitt hemland driver verksamhet som är jämförbar med kontorets,
3.clearingorganisationer,
4.centrala värdepappersförvarare,
| 5. företag som har tillstånd att | 5. företag som har tillstånd att | |||
| driva bankrörelse | enligt | lagen | driva bank- eller finansierings- | |
| (2004:297) | om | bank- | och | rörelse enligt lagen (2004:297) om |
| finansieringsrörelse, | bank- och finansieringsrörelse, | |||
6.företag som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
7.utländska företag som i hemlandet driver sådan verksamhet som avses i
8.annan juridisk person som för egen räkning avvecklar förpliktelser att leverera finansiella instrument i systemet.
| Utländska företag som avses i | Utländska företag som avses i |
| första stycket 7 skall i hemlandet | första stycket 7 ska i hemlandet stå |
| stå under betryggande tillsyn av en | under betryggande tillsyn av en |
| myndighet eller något annat | myndighet eller något annat |
| behörigt organ. | behörigt organ. |
| 9 § |
Finansinspektionen skall anmäla godkända avvecklingssystem och på begäran av Riksbanken avvecklingssystem som drivs av banken till Europeiska kommissionen.
Finansinspektionen ska anmäla godkända avvecklingssystem till Europeiska kommissionen, liksom vem som är administratör för dem. På begäran av Riksbanken ska inspektionen även anmäla avvecklingssystem som drivs av Riksbanken.
13 §
Även om ett kollektivt obeståndsförfarande har inletts mot en deltagare i ett anmält avvecklingssystem gäller ett överföringsuppdrag mot tredje man, om det har införts i systemet innan beslutet om förfarandet meddelades.
Ett överföringsuppdrag får inte återkallas av en deltagare i ett anmält avvecklingssystem eller av en tredje man efter den tidpunkt som anges i de regler som gäller
Även om ett kollektivt obeståndsförfarande har inletts mot en deltagare i ett anmält avvecklingssystem gäller ett överföringsuppdrag mot tredje man, om det har införts i systemet eller i ett samverkande system innan beslutet om förfarandet meddelades.
Ett överföringsuppdrag får inte återkallas av en deltagare i ett anmält avvecklingssystem eller av en tredje man efter den tidpunkt som anges i de regler som gäller
5 Senaste lydelse 2007:553.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 10
125
| för systemet. | för systemet | eller för | ett | Prop. 2010/11:95 | ||||||||||
| samverkande system. | Bilaga 10 | |||||||||||||
| 16 §6 | ||||||||||||||
| Godkännande av ett avveck- | Godkännande av ett avveck- | |||||||||||||
| lingssystem | skall | återkallas | av | lingssystem | ska | återkallas | av | |||||||
| Finansinspektionen om | Finansinspektionen om | |||||||||||||
| 1. administratörens | tillstånd | för | clearingverksamhet | enligt | lagen | |||||||||
| (2007:528) om värdepappersmarknaden eller auktorisation som central | ||||||||||||||
| värdepappersförvarare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av | ||||||||||||||
| finansiella instrument har återkallats, | ||||||||||||||
| 2. administratörens | tillstånd | att | 2. administratörens | tillstånd | att | |||||||||
| driva | bankrörelse | enligt | lagen | driva bank- eller finansierings- | ||||||||||
| (2004:297) | om | bank- | och | rörelse enligt lagen (2004:297) om | ||||||||||
| finansieringsrörelse | eller tillstånd | bank- | och | finansieringsrörelse | ||||||||||
| enligt 2 kap. 1 § 1, 2, 4 eller 8 | eller tillstånd enligt 2 kap. 1 § 1, 2, | |||||||||||||
| lagen om värdepappersmarknaden | 4 eller 8 lagen om värde- | |||||||||||||
| har återkallats, eller | pappersmarknaden har återkallats, | |||||||||||||
| eller | ||||||||||||||
| 3. avvecklingssystemet inte längre uppfyller kraven i denna lag. | ||||||||||||||
| Finansinspektionen | skall | ome- | Finansinspektionen | ska | ome- | |||||||||
| delbart | underrätta | Europeiska | delbart | underrätta | Europeiska | |||||||||
| kommissionen samt Eftas över- | kommissionen samt Eftas över- | |||||||||||||
| vakningsmyndighet | om | åter- | vakningsmyndighet | om | åter- | |||||||||
| kallelsen. | kallelsen. | |||||||||||||
Om det är tillräckligt får inspektionen i de fall som anges i första stycket 3 meddela varning i stället för att återkalla godkännandet.
1.Denna lag träder i kraft den 30 juni 2011.
2.Vid konkurs som beslutats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
6 Senaste lydelse 2007:553.
126
Bilaga 11 Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde
Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord.
Moderniserade regler för avvecklingssystem och finansiella säkerheter
Enligt en lagrådsremiss den 17 februari 2011 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1.lag om ändring i konkurslagen (1987:672),
2.lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,
3.lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,
4.lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Martin Wasteson.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 2010/11:95
Bilaga 11
127
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 2011
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Larsson, Erlandsson, Carlgren, Hägglund, Carlsson, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson,
Föredragande: statsrådet Norman
Regeringen beslutar proposition 2010/11:95 Moderniserade regler för avvecklingssystem och finansiella säkerheter
Prop. 2010/11:95
128
| Rättsdatablad | Prop. 2010/11:95 | ||
| Författningsrubrik | Bestämmelser som | Celexnummer för | |
| inför, ändrar, upp- | bakomliggande EG- | ||
| häver eller upprepar | regler | ||
| ett normgivnings- | |||
| bemyndigande | |||
| Lag om ändring i | 398L0026 | ||
| konkurslagen | 32002L0047 | ||
| (1987:672) | 32009L0044 | ||
| Lag om ändring i lagen | 398L0026 | ||
| (1991:980) om handel | 32002L0047 | ||
| med finansiella | 32009L0044 | ||
| instrument | |||
| Lag om ändring i lagen | 32002L0047 | ||
| (1996:764) om | 32009L0044 | ||
| företagsrekonstruktion | |||
| Lag om ändring i lagen | 398L0026 | ||
| (1999:1309) om system | 32009L0044 | ||
| för avveckling av | |||
förpliktelser på finansmarknaden
129