Regeringens proposition 2010/11:86

Havs- och vattenmyndigheten Prop.
  2010/11:86

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 3 mars 2011

Fredrik Reinfeldt

Andreas Carlgren

(Miljödepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås de lagändringar som behövs för att de verksamheter som rör havs- och vattenmiljön – och som Naturvårdsverket eller Fiskeriverket ansvarar för i dag – ska kunna föras över till Havs- och vattenmyndigheten. Den nya myndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 juli 2011. I propositionen föreslås också de lagändringar som behövs för att de verksamheter som inte ska föras över till Havs- och vattenmyndigheten ska kunna inordnas i Jordbruksverkets verksamhetsområde, så att Fiskeriverket kan avvecklas.

1

Prop. 2010/11:86

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut................................................................. 4
2 Lagförslag......................................................................................... 5
  2.1 Förslag till lag om ändring i miljöbalken........................... 5

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av

den 11 maj 1929............................................................... 11

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1976:997) om

vattenförbund ................................................................... 13

2.4Förslag till lag om upphävande av lagen (1985:139)

  om ersättning för intrång i enskild fiskerätt ..................... 15
2.5 Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)......... 16

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (1998:812) med

  särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ................. 20
2.7 Förslag till lag om ändring i epizootilagen  
  (1999:657)........................................................................ 21
2.8 Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:1281)........... 22

2.9Förslag till lag om ändring i lagen (2006:924) om

Antarktis........................................................................... 23

2.10Förslag till lag om ändring i lagen (2009:619) om

djurskyddskontrollregister................................................ 24

2.11Förslag till lag om ändring i lagen (2009:866) om

överlåtbara fiskerättigheter............................................... 25

2.12Förslag till lag om ändring i lagen (2010:921) om

    mark- och miljödomstolar................................................ 27
3 Ärendet och dess beredning............................................................ 29
4 Bakgrund ........................................................................................ 30
5 De föreslagna lagändringarna ......................................................... 31
  5.1 Miljöbalken...................................................................... 31
  5.2 Lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar ............ 36
  5.3 Lagen (1976:997) om vattenförbund................................ 37
  5.4 Lagen (2006:924) om Antarktis ....................................... 38
  5.5 Fiskelagen (1993:787)...................................................... 39

5.6Lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående

tillämpningen här i riket av svensk-norska  
vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929................... 42

5.7Lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild

fiskerätt ............................................................................ 43

5.8Lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om

  vattenverksamhet ............................................................. 43  
5.9 Epizootilagen (1999:657)................................................. 44  
5.10 Tullagen (2000:1281)....................................................... 45  
5.11 Lagen (2009:619) om djurskyddskontrollregister............ 45  
5.12 Lagen (2009:866) om överlåtbara fiskerättigheter........... 46 2

5.13Ersättning för intrång i fiske till följd av militär

    verksamhet och fiskeskyddsnämnder .............................. 47
  5.14 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ................... 47
6 Konsekvenser................................................................................. 48
7 Författningskommentar.................................................................. 49
  7.1 Förslaget till lag om ändring i miljöbalken...................... 50

7.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här

i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen  
av den 11 maj 1929 ......................................................... 51

7.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:997) om

vattenförbund................................................................... 52

7.4Förslaget till lag om upphävande av lagen (1985:139)

  om ersättning för intrång i enskild fiskerätt..................... 53
7.5 Förslaget till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)...... 53

7.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:812) med

  särskilda bestämmelser om vattenverksamhet................. 54
7.7 Förslaget till lag om ändring i epizootilagen  
  (1999:657) ....................................................................... 54
7.8 Förslaget till lag om ändring i tullagen (2000:1281) ....... 55

7.9Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:924) om

Antarktis.......................................................................... 55

7.10Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:619) om

djurskyddskontrollregister............................................... 55

7.11Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:866) om

överlåtbara fiskerättigheter.............................................. 55

7.12Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:921) om

  mark- och miljödomstolar ............................................... 56
Bilaga 1 Lagförslaget i promemorian om Havs- och vatten-  
  myndigheten......................................................................... 57
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna..................................... 81
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 2011 .......... 82
Rättsdatablad.......................................................................................... 83

Prop. 2010/11:86

3

Prop. 2010/11:86

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen dels antar regeringens förslag till

1.lag om ändring i miljöbalken,

2.lag om ändring i lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929,

3.lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund,

4.lag om upphävande av lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt,

5.lag om ändring i fiskelagen (1993:787),

6.lag om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet,

7.lag om ändring i epizootilagen (1999:657),

8.lag om ändring i tullagen (2000:1281),

9.lag om ändring i lagen (2006:924) om Antarktis,

10.lag om ändring i lagen (2009:619) om djurskyddskontrollregister,

11.lag om ändring i lagen (2009:866) om överlåtbara fiskerättigheter,

12.lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar,

dels godkänner att riksdagens tidigare ställningstaganden om ersättning för skada eller intrång i fiske till följd av militär verksamhet när det gäller Kungl. Maj:ts brev av den 4 december 1964 och kungörelsen (1964:811) om ersättning för intrång i fiske till följd av militär verksamhet inte längre ska gälla (avsnitt 5.13).

4

Prop. 2010/11:86

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i miljöbalken

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 13 §, 21 kap. 7 §, 22 kap. 4 och 6 §§, 24 kap. 7 och 13 §§, 25 kap. 3 §, 26 kap. 3 § samt 28 kap. 9 § miljöbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

13 §1

En miljökonsekvensbeskrivning enligt 12 § skall innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till

En miljökonsekvensbeskrivning enligt 12 § ska innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till

1.bedömningsmetoder och aktuell kunskap,

2.planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad,

3.allmänhetens intresse, och

4.att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder.

Innan en myndighet eller kommun bestämmer omfattningen av och detaljeringsgraden för miljökonsekvensbeskrivningen, skall myndigheten eller kommunen samråda med den eller de kommuner och länsstyrelser som berörs av planen eller programmet. För planer och program på nationell nivå skall samråd i stället ske med Naturvårdsverket och andra berörda centrala förvaltningsmyndigheter.

Innan en myndighet eller kommun bestämmer omfattningen av och detaljeringsgraden för miljökonsekvensbeskrivningen, ska myndigheten eller kommunen samråda med den eller de kommuner och länsstyrelser som berörs av planen eller programmet. För planer och program på nationell nivå ska samråd i stället ske med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och andra berörda statliga förvaltningsmyndigheter.

1 Senaste lydelse 2004:606.

5

Lydelse enligt SFS 2010:923 Föreslagen lydelse Prop. 2010/11:86

21 kap.

7 §

Om mark- och miljödomstolen finner att en verksamhet eller åtgärd endast kan tillåtas enligt 2 kap. 9 § första stycket eller 10 § eller enligt 7 kap. 29 §, skall mark- och miljödomstolen med eget yttrande överlämna frågan till regeringens avgörande. Detsamma gäller om regeringen skall pröva tillåtligheten enligt 17 kap. 1 § eller om regeringen har förbehållit sig prövningen av tillåtligheten enligt 17 kap. 3 §.

Om mark- och miljödomstolen finner att ett mål hos domstolen rör även ett annat allmänt intresse av synnerlig vikt än sådant som avses i 1 kap. 1 §, skall domstolen med eget yttrande överlämna målet till regeringen. Detsamma gäller, om Naturvårdsverket begär att målet av sådan anledning skall överlämnas till regeringen. Är det fråga om en statlig myndighets beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt skall domstolen alltid med eget yttrande överlämna ärendet till regeringens avgörande.

Om mark- och miljödomstolen finner att en verksamhet eller åtgärd endast kan tillåtas enligt 2 kap. 9 § första stycket eller 10 § eller enligt 7 kap. 29 §, ska mark- och miljödomstolen med eget yttrande överlämna frågan till regeringen för prövning. Detsamma gäller om regeringen ska pröva tillåtligheten enligt 17 kap. 1 § eller om regeringen har förbehållit sig prövningen av tillåtligheten enligt 17 kap. 3 §.

Om mark- och miljödomstolen finner att ett mål hos domstolen rör även ett annat allmänt intresse av synnerlig vikt än sådant som avses i 1 kap. 1 §, ska domstolen med eget yttrande överlämna målet till regeringen för prövning. Detsamma gäller om Naturvårdsverket eller Havs- och vattenmyndigheten begär att målet av sådan anledning ska överlämnas till regeringen. Är det fråga om en statlig myndighets beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt, ska domstolen alltid med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen för prövning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 kap.

4 §2

Ett exemplar av ansökningshandlingarna och av kungörelsen ska sändas till Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, Myndigheten för sam-

2 Senaste lydelse 2008:1406.

Ett exemplar av ansökningshandlingarna och av kungörelsen ska skickas till Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammar-

6

Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelsen ska, när det behövs, föra talan i målet för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen.

hällsskydd och beredskap, Fiskeriverket, länsstyrelsen och den eller de berörda kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Om det kan antas att det allmänna fiskeintresset eller något annat allmänt intresse inte berörs av verksamheten, behöver dock inte handlingarna sändas över.

Kungörelsen ska även sändas till berörda kommuner och andra myndigheter vars verksamhet kan beröras av ansökan.

Lydelse enligt SFS 2010:923

kollegiet, Myndigheten för sam- Prop. 2010/11:86
hällsskydd och beredskap, läns-  

styrelsen och den eller de berörda kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Om det kan antas att det allmänna fiskeintresset eller något annat allmänt intresse inte berörs av verksamheten, behöver dock inte handlingarna skickas över.

Kungörelsen ska även skickas till berörda kommuner och andra myndigheter vars verksamhet kan beröras av ansökan.

Föreslagen lydelse

6 §

Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelsen ska, när det behövs, föra talan i målet för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen.

En kommun får föra talan för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen inom kommunen.

Fiskeriverket ska, om handlingar sänds till verket enligt 4 §, yttra sig om vattenanläggningens eller verksamhetens inverkan på det allmänna fiskeintresset samt föreslå de bestämmelser som behövs till skydd för fisket. Om verket anser att ett yttrande kräver undersökning på platsen, ska verket anmäla detta till mark- och miljödomstolen, som ska förordna om sakkunnigutredning enligt 12 §.

24 kap.

7 §

Ansökan om prövning som avses i Ansökan om prövning som avses i
3–6 §§ får göras hos mark- och 3–6 §§ får göras hos mark- och
miljödomstol av Naturvårdsverket, miljödomstol av Naturvårdsverket,
Kammarkollegiet och länsstyrel- Havs- och vattenmyndigheten,

7

sen. Skall frågan prövas av någon annan myndighet än domstol eller av kommun, får den tas upp utan någon särskild framställning. Frågor om omprövning enligt 5 § andra och tredje styckena får tas upp utan särskild ansökan.

Kammarkollegiet och länsstyrel- Prop. 2010/11:86 sen. Om frågan ska prövas av

någon annan myndighet än domstol eller av kommun, får den tas upp utan någon särskild framställning. Frågor om omprövning enligt 5 § andra och tredje styckena får tas upp utan särskild ansökan.

En ansökan om sådan prövning som avses i första stycket får även göras av en kommun i den utsträckning kommunen har övertagit tillsynen med stöd av 26 kap. 3 § fjärde stycket. Har tillståndet meddelats av länsstyrelsen, görs ansökan hos länsstyrelsen.

13 §

Om en vattenverksamhet eller en vattenanläggning, som har utförts i enlighet med ett tillstånd enligt denna balk, medför skador som inte förutsågs av mark- och miljödomstolen när tillståndet meddelades, får den skadelidande framställa anspråk på ersättning enligt 31 kap.

Om fråga är om betydande ska- Om fråga är om betydande ska-
dor för enskild eller för något all- dor för enskild eller för något all-
mänt intresse, får begäras sådana mänt intresse, får begäras sådana
ändringar på verksamhetsutövar- ändringar på verksamhetsutövar-
ens bekostnad av vattenverksam- ens bekostnad av vattenverksam-
heten eller vattenanläggningen heten eller vattenanläggningen
som, utan att medföra skador för som, utan att medföra skador för
tredje man eller väsentliga olägen- tredje man eller väsentliga olägen-
heter för tillståndshavaren, är äg- heter för tillståndshavaren, är äg-
nade att förebygga eller minska nade att förebygga eller minska
framtida skador. I fråga om all- framtida skador. I fråga om all-
männa intressen förs talan av männa intressen förs talan av
Naturvårdsverket, Kammarkolle- Naturvårdsverket, Havs- och vat-
giet, länsstyrelse eller kommun. tenmyndigheten, Kammarkollegi-
Anspråk på grund av oförutsed- et, länsstyrelse eller kommun.
Anspråk på grund av oförutsed-
da skador skall för att få tas upp da skador ska för att få tas upp till
till prövning framställas till mark- prövning framställas till mark- och
och miljödomstolen inom fem år miljödomstolen inom fem år eller
eller den längre tid, högst tjugo år, den längre tid, högst tjugo år, som
som kan ha bestämts i samband kan ha bestämts i samband med
med tillståndet. Tiden räknas från tillståndet. Tiden räknas från ut-
utgången av den av domstolen be- gången av den av domstolen be-
stämda tiden inom vilken arbetena stämda tiden inom vilken arbetena
skall vara utförda. ska vara utförda.

Vid skada som avses i 7 kap. 7 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet utgår tiden för framställan dock aldrig tidigare än två år från det att skadan uppkom.

Bestämmelserna i preskriptionslagen (1981:130) gäller inte anspråk enligt denna paragraf.

8

Tillsynen utövas av Naturvårdsverket, generalläkaren, länsstyrelsen, andra statliga myndigheter och kommunerna (tillsynsmyndigheter), i enlighet med vad regeringen bestämmer.
25 kap. Prop. 2010/11:86
3 §  

I mål som gäller återkallelse, förbud mot fortsatt verksamhet eller omprövning enligt 24 kap. 3–6 §§ eller 7 kap. 15 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet skall Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, länsstyrelsen och tillståndshavaren svara för sina kostnader vid mark- och miljödomstolen. I mål enligt 24 kap. 5 § som avser omprövning för att tillgodose allmänna intressen skall den myndighet som ansökte om omprövning dessutom svara för kostnader vid mark- och miljödomstolen som uppkommer för andra motparter än tillståndshavaren. Detta gäller dock inte omprövning enligt 24 kap. 5 § första stycket 11. Gäller ett mål enligt 24 kap. 5 § första stycket 10 omprövning för att förbättra en anläggnings säkerhet skall dock tillståndshavaren i stället för Naturvårdsverket, Kammarkollegiet och länsstyrelsen svara för senast nämnda kostnader.

I mål som gäller återkallelse, förbud mot fortsatt verksamhet eller omprövning enligt 24 kap. 3–6 §§ eller 7 kap. 15 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ska Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, länsstyrelsen och tillståndshavaren svara för sina kostnader vid mark- och miljödomstolen. I mål enligt 24 kap. 5 § som avser omprövning för att tillgodose allmänna intressen ska den myndighet som ansökte om omprövning dessutom svara för kostnader vid mark- och miljödomstolen som uppkommer för andra motparter än tillståndshavaren. Detta gäller dock inte omprövning enligt 24 kap. 5 § första stycket 11. Gäller ett mål enligt 24 kap. 5 § första stycket 10 omprövning för att förbättra en anläggnings säkerhet ska dock tillståndshavaren i stället för Naturvårdsverket,

Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet och länsstyrelsen svara för senast nämnda kostnader.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 kap.

3 §3

Tillsynen utövas av Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, generalläkaren, länsstyrelsen, andra statliga myndigheter och kommunerna (tillsynsmyndigheter) i enlighet med vad regeringen bestämmer.

Bestämmelser om tillsyn finns också i lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

3 Senaste lydelse 2010:1542.

9

Tjänstemän hos Havs- och vattenmyndigheten och fisketillsynsmän som har förordnats för detta ska ges tillfälle att utöva tillsyn över att ett villkor till skydd för fisket fullgörs.

Varje kommun utövar genom den eller de nämnder som fullmäktige Prop. 2010/11:86 bestämmer tillsyn inom kommunen över miljö- och hälsoskyddet enligt

9 kap., med undantag för sådan miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd, och över avfallshanteringen enligt 15 kap.

Regeringen får meddela föreskrifter om att en tillsynsmyndighet får överlåta åt en kommun som begär det att i ett visst avseende utöva sådan tillsyn som annars skulle skötas av en statlig tillsynsmyndighet. Detta gäller inte verksamheter som utövas av Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.

28 kap.

9 §

Den som är beroende av hur en vattenverksamhet bedrivs, allmän åklagare och tjänsteman vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har rätt att få tillträde till platser för vattenståndsmätare, vattenmätare eller observationsrör samt att ta del av anteckningar som verksamhetsutövaren är skyldig att föra om vattenstånd, vattnets avrinning eller de vattenmängder som har tillgodogjorts.

Tjänstemän hos Fiskeriverket och fisketillsynsmän som har förordnats för detta skall ges tillfälle att utöva tillsyn över att ett villkor till skydd för fisket fullgörs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

10

Prop. 2010/11:86

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 19291 ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2010:994 Föreslagen lydelse

9 §

Då ansökan angående en verksamhet, vilken ingivits till myndighet i Norge, inkommit till Utrikesdepartementet, skall den jämte tillhörande bilagor sändas till mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen. Vad som nu sagts skall även gälla i fråga om upplysningar som avses i tredje punkten av art. 15 i konventionen.

Sedan de i första stycket avsedda handlingarna inkommit till mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen skall denna genast utfärda kungörelse om ansökan. Kungörelsen skall innehålla dels uppgift om verksamhetens beskaffenhet och omfattning samt de verkningar, som därav kan väntas uppkomma inom svenskt område, dels underrättelse om vad sakägare, som vill hos norsk myndighet framställa erinran i anledning av verksamheten, har att iaktta samt om att erinringar i anledning av ansökan skall inom en viss, i kungörelsen utsatt tid insändas till mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen. Kungörelsen skall innehålla tillkännagivande att ett exemplar av ansökningshandlingarna finns tillgängligt på mark- och miljödomstolens eller läns-

1 Lagen omtryckt 1998:863.

Då ansökan angående en verksamhet, vilken ingivits till myndighet i Norge, inkommit till Utrikesdepartementet, ska den jämte tillhörande bilagor sändas till mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen. Vad som nu sagts ska även gälla i fråga om upplysningar som avses i tredje punkten av art. 15 i konventionen.

Sedan de i första stycket avsedda handlingarna inkommit till mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen ska denna genast utfärda kungörelse om ansökan. Kungörelsen ska innehålla dels uppgift om verksamhetens beskaffenhet och omfattning samt de verkningar, som därav kan väntas uppkomma inom svenskt område, dels underrättelse om vad sakägare, som vill hos norsk myndighet framställa erinran i anledning av verksamheten, har att iaktta samt om att erinringar i anledning av ansökan ska inom en viss, i kungörelsen utsatt tid insändas till mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen. Kungörelsen ska innehålla tillkännagivande att ett exemplar av ansökningshandlingarna finns tillgängligt på mark- och miljödomstolens eller läns-

11

styrelsens kansli eller på annan styrelsens kansli eller på annan
lämplig plats som mark- och mil- lämplig plats som mark- och mil-
jödomstolen eller länsstyrelsen be- jödomstolen eller länsstyrelsen be-
stämmer. Genom mark- och miljö- stämmer. Genom mark- och miljö-
domstolens eller länsstyrelsens domstolens eller länsstyrelsens
försorg skall kungörelsen så snart försorg ska kungörelsen så snart
det kan ske införas i ortstidning. det kan ske införas i ortstidning.
Ett exemplar av kungörelsen skall Ett exemplar av kungörelsen ska
dessutom sändas till Utrikesdepar- dessutom sändas till Utrikesdepar-
tementet, Kammarkollegiet, Fiske- tementet, Kammarkollegiet, Havs-
riverket, länsstyrelsen och andra och vattenmyndigheten, länsstyrel-
statliga myndigheter vilkas verk- sen och andra statliga myndigheter
samhet kan beröras av ansökan vilkas verksamhet kan beröras av
samt till berörda kommuner. ansökan samt till berörda kom-
Om det sedan kungörelse ut- muner.
Om det sedan kungörelse ut-
färdats från myndighet i Norge färdats från myndighet i Norge
kommer underrättelse om frågans kommer underrättelse om frågans
fortsatta behandling där, skall fortsatta behandling där, ska också
också ett sådant meddelande kun- ett sådant meddelande kungöras på
göras på sätt som nu har angetts. sätt som nu har angetts.

Är verksamheten av beskaffenhet, att någon menlig inverkan därav här i riket uppenbarligen icke är att motse, erfordras ej kungörelse, som ovan nämnts.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

Prop. 2010/11:86

12

En sådan kungörelse som avses i 13 kap. 58 § vattenlagen (1983:291) ska tillsammans med en avskrift av besvärshandlingarna skickas till
Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsen.

Prop. 2010/11:86

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund

Härigenom föreskrivs att 22, 23, 25, 26 och 36 §§ lagen (1976:997) om vattenförbund ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §1

Avskrift av utlåtandet med däri intagen besvärshänvisning skall sändas till naturvårdsverket och länsstyrelsen.

En avskrift av utlåtandet med besvärshänvisning ska skickas till

Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsen.

23 §

Sedan förrättningen slutligt prövats, skall samtliga handlingar sändas till statens naturvårdsverk.

Naturvårdsverket skall föra en förteckning över alla vattenförbund.

När förrättningen slutligt har prövats, ska samtliga handlingar skickas till Havs- och vattenmyndigheten.

Havs- och vattenmyndigheten ska föra en förteckning över alla vattenförbund.

Lydelse enligt SFS 2010:927 Föreslagen lydelse

25 §

I fråga om talan mot beslut eller åtgärd vid förrättning enligt denna lag gäller fortfarande i tillämpliga delar bestämmelserna i 13 kap. vattenlagen (1983:291) om förrättningsmål. Det som sägs i 13 kap. vattenlagen om vattendomstol respektive Vattenöverdomstolen ska gälla mark- och miljödomstol respektive Mark- och miljööverdomstolen. Det som sägs om nämndemän respektive vattenrättsråd ska gälla särskilda ledamöter respektive tekniska råd.

En sådan kungörelse som avses i 13 kap. 58 § vattenlagen (1983:291) ska tillsammans med en avskrift av besvärshandlingarna skickas till statens naturvårdsverk och länsstyrelsen.

1 Senaste lydelse 1983:663.

13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 2010/11:86

26 §

Statens naturvårdsverk och länsstyrelsen får föra talan mot beslut i fråga om förbundsbildning, verksamhetens inriktning eller verksamhetsområdets avgränsning.

Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsen får föra talan mot beslut i fråga om förbundsbildning, verksamhetens inriktning eller verksamhetsområdets avgränsning.

36 §

Överenskommelse mellan samtliga medlemmar i vattenförbund har samma verkan som beslut vid ny förrättning, om överenskommelsen godkännes av förrättningsman som länsstyrelsen förordnar enligt 11 §. Skall ny medlem anslutas till förbundet, fordras dessutom att denne har biträtt överenskommelsen.

Avskrift av förrättningsmannens beslut skall sändas till statens naturvårdsverk och länsstyrelsen. Sedan beslutet har vunnit laga kraft, skall samtliga handlingar sändas till naturvårdsverket.

En överenskommelse mellan samtliga medlemmar i ett vattenförbund har samma verkan som ett beslut vid en ny förrättning, om överenskommelsen godkänns av en förrättningsman som länsstyrelsen förordnar enligt 11 §. Om en ny medlem ska anslutas till förbundet, fordras dessutom att denne har biträtt överenskommelsen.

En avskrift av förrättningsmannens beslut ska skickas till Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsen. När beslutet har vunnit laga kraft, ska samtliga handlingar skickas till Havs- och vattenmyndigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

14

2.4Förslag till lag om upphävande av lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt

Härigenom föreskrivs att lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt ska upphöra att gälla vid utgången av juni 2011.

Prop. 2010/11:86

15

För kontroll av efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt föreskrifter om fisket i EU:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken har en fisketillsynsman som förordnats därtill och annan befattningshavare hos
Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelsen eller annan myndighet i vars uppgifter det ingår att övervaka efterlevnaden av bestämmelser om fiske rätt att

Prop. 2010/11:86

2.5Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)

Härigenom föreskrivs att 34, 35, 47, 50 c, 50 h, 50 i och 51 §§ fiskelagen (1993:787) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

34 §1

För tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter meddelade med stöd av lagen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer utse fisketillsynsmän.

För kontroll av efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt föreskrifter om fisket i EU:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken har fisketillsynsman som förordnats därtill och annan befattningshavare hos Fiskeriverket, länsstyrelsen eller annan myndighet i vars uppgifter det ingår att övervaka efterlevnaden av bestämmelser om fiske rätt att

1.få tillträde till fartyg, fordon, områden, anläggningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen där fisk och utrustning för fisket förvaras eller hanteras för att där göra de undersökningar och ta de prover som behövs för tillsynen utan att ersättning lämnas,

2.på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen, och

3.få den hjälp som behövs för tillsynen av den som är föremål för åtgärden.

En fisketillsynsman får även ges förordnande att ta egendom i beslag enligt 47 §.

Polismyndigheten ska på begäran lämna den hjälp som behövs vid tillsynen.

Vid tillsyn för kontroll av efterlevnaden av EU:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken gäller bestämmelserna i andra stycket också för EU:s institutioner och av institutionerna utsedda inspektörer.

Vid tillsyn för kontroll av efterlevnaden av EU:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken gäller andra stycket också för EU:s institutioner och av institutionerna utsedda inspektörer.

1 Senaste lydelse 2010:901.

16

Övervakningen av fisket i Torneälvens fiskeområde får utföras av Prop. 2010/11:86 gemensamma finsk-svenska patruller. Vid gemensam övervakning i den

svenska delen av fiskeområdet har behörig finsk personal observatörs status.

Behöriga övervakningsmyndigheter ska vid behov utbyta information med finsk myndighet.

35 §2

De myndigheter som regeringen bestämmer får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att denna lag, föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller föreskrifter om fisket i EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken skall efterlevas. I beslut om föreläggande eller förbud får myndigheten sätta ut vite.

Om någon inte rättar sig efter lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller inte följer ett meddelat föreläggande, får Fiskeriverket eller länsstyrelsen besluta om rättelse på hans bekostnad. I brådskande fall får ett sådant beslut meddelas utan föregående föreläggande.

De myndigheter som regeringen bestämmer får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att denna lag, föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller föreskrifter om fisket i EU:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken ska efterlevas. Ett beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite.

Om någon inte rättar sig efter lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller inte följer ett meddelat föreläggande, får Havs- och vattenmyndigheten eller länsstyrelsen besluta om rättelse på hans bekostnad. I brådskande fall får ett sådant beslut meddelas utan föregående föreläggande.

47 §3

Om någon ertappas på bar gärning när han eller hon begår brott enligt denna lag, får beslag göras av fisk, redskap, fiskefartyg eller andra föremål som

1.skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brottet, eller

2.kan antas bli föremål för förverkande enligt denna lag.

Befogenheter enligt första styck- Befogenheter enligt första styck-
et har   et har
1. fisketillsynsmän som getts för- 1. fisketillsynsmän som getts för-
ordnande enligt 34 § tredje styck- ordnande enligt 34 § tredje styck-
et, och   et, och
2. sådana befattningshavare hos 2. sådana befattningshavare hos
Kustbevakningen, Fiskeriverket Kustbevakningen, Havs- och vat-
eller länsstyrelsen i vars uppgifter tenmyndigheten eller länsstyrelsen
det ingår att övervaka efterlevna- i vars uppgifter det ingår att över-
den av bestämmelser om fiske. vaka efterlevnaden av bestämmel-
    ser om fiske.

2Senaste lydelse 1995:1388.

3Senaste lydelse 2008:1440.

17

Samma befogenhet har, om fisket kränker enskild fiskerätt, den som Prop. 2010/11:86 innehar fiskerätten eller den som företräder honom eller henne.

Om egendom har tagits i beslag enligt första stycket ska detta skyndsamt anmälas till polismyndigheten eller åklagare. Den som tar emot anmälan ska förfara som om han eller hon själv gjort beslaget.

Om innehavaren av enskild fiskerätt eller den som företräder honom eller henne har tagit fisk i beslag, får dock fiskerättshavaren behålla fisken utan att anmäla det, om beslaget bara grundar sig på denna lag.

Fisk som tagits i beslag och som uppenbarligen bör förklaras förverkad ska omedelbart efter beslaget släppas ut i det vattenområde där den fångats, om den är levnadsduglig och det kan ske utan särskilda kostnader eller besvär.

50 c §4

Fiskeriverket beslutar om sanktions- Havs- och vattenmyndigheten be-
avgift. slutar om sanktionsavgift.

Innan sanktionsavgift åläggs någon ska han eller hon ges tillfälle att yttra sig.

50 h §5

En yrkesfiskelicens får återkallas om den har meddelats på grund av felaktiga uppgifter i ansökan eller om licensinnehavaren vid upprepade tillfällen har fällts till ansvar för brott mot bestämmelser om fiske.

En yrkesfiskelicens och ett sådant fartygstillstånd som avses i 21 § andra stycket får återkallas på viss tid, lägst fjorton dagar och högst sex månader. Detta får ske om innehavaren av licensen eller tillståndet

1.har fällts till ansvar för ett allvarligt brott enligt denna lag,

2.har begått en allvarlig överträdelse som har lett till sanktionsavgift enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 50 a §, eller

3.genom upprepade överträdelser som har lett till sanktionsavgift enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 50 a § i väsentlig grad har brustit i skyldigheten att rätta sig efter gällande bestämmelser.

I stället för återkallelse på viss tid får varning beslutas, om det kan anses vara en tillräcklig åtgärd.

En yrkesfiskelicens och ett sådant fartygstillstånd som avses i 21 § andra stycket får återkallas tills vidare i avvaktan på ett slutligt avgörande av återkallelsefrågan om det på sannolika skäl kan antas att licensen eller tillståndet kommer att återkallas slutligt enligt andra stycket 1. Beslutets giltighetstid ska begränsas på det sätt som gäller för återkallelse enligt andra stycket.

Ett beslut enligt denna paragraf meddelas av Fiskeriverket och gäller omedelbart, om inte annat beslutas. Tiden för återkallelse räknas från den dag som anges i

4Senaste lydelse 2008:438.

5Senaste lydelse 2008:438.

Ett beslut enligt denna paragraf meddelas av Havs- och vattenmyndigheten och gäller omedelbart, om inte annat beslutas. Tiden för återkallelse räknas från den dag

18

beslutet, dock tidigast från delgivning av beslutet.

som anges i beslutet, dock tidigast Prop. 2010/11:86 från delgivning av beslutet.

50 i §6

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att den som landar en otillåten fångst skall åläggas att betala en särskild avgift. Avgiften skall beslutas av Fiskeriverket och bestämmas till ett belopp som motsvarar den otillåtna fångstens värde. Om det finns särskilda skäl, skall avgiften få sättas ned eller helt efterges.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att den som landar en otillåten fångst ska åläggas att betala en särskild avgift.

Avgiften ska beslutas av Havs- och vattenmyndigheten och bestämmas till ett belopp som motsvarar den otillåtna fångstens värde. Om det finns särskilda skäl, ska avgiften få sättas ned eller helt efterges.

51 §7

Länsstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos Fiskeriverket.

Fiskeriverkets beslut i särskilda fall meddelade enligt denna lag eller enligt bestämmelser som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Länsstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos

1.Statens jordbruksverk, om beslutet rör vattenbruk, eller

2.Havs- och vattenmyndigheten

iövriga frågor.

Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets beslut i enskilda fall enligt denna lag eller enligt bestämmelser som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

6Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2008:438.

7Senaste lydelse 1995:101.

19

Prop. 2010/11:86

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 10 § och 9 kap. 4 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

10 §

En årlig fiskeavgift enligt 6 § skall tas ut från och med kalenderåret närmast efter det år då arbeten eller andra åtgärder som inverkar på vattenförhållandena påbörjades eller då beslut om lagligförklaring meddelades till och med det år då verksamheten läggs ned.

Årlig fiskeavgift enligt 5 eller 6 § skall före varje kalenderårs utgång betalas till Fiskeriverket.

Engångsavgift skall betalas till Fiskeriverket senast vid den tidpunkt som anges när avgiften bestäms.

En årlig fiskeavgift enligt 6 § ska tas ut från och med kalenderåret närmast efter det år då arbeten eller andra åtgärder som inverkar på vattenförhållandena påbörjades eller då beslut om lagligförklaring meddelades till och med det år då verksamheten läggs ned.

Årlig fiskeavgift enligt 5 eller 6 § ska före varje kalenderårs utgång betalas till Havs- och vattenmyndigheten.

Engångsavgift ska betalas till

Havs- och vattenmyndigheten senast vid den tidpunkt som anges när avgiften bestäms.

Lydelse enligt SFS 2010:937 Föreslagen lydelse

9 kap.

4 §

På begäran av någon som vill bedriva vattenverksamhet men som ännu inte har ansökt om tillstånd, får mark- och miljödomstolen förordna en sakkunnig som på verksamhetsutövarens bekostnad gör nödvändiga undersökningar. Om undersökningarna avser verksamhetens inverkan på det allmänna fiskeintresset, skall som sakkunnig förordnas den som Fiskeriverket föreslår.

På begäran av någon som vill bedriva vattenverksamhet men som ännu inte har ansökt om tillstånd, får mark- och miljödomstolen förordna en sakkunnig som på verksamhetsutövarens bekostnad gör nödvändiga undersökningar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011. 20
 

Prop. 2010/11:86

2.7Förslag till lag om ändring i epizootilagen (1999:657)

Härigenom föreskrivs att 3 a § epizootilagen (1999:657) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 a §1

En veterinär eller någon annan som i sitt yrke kommer i kontakt med djur eller produkter av djur och som har anledning att misstänka att ett fall av epizootisk sjukdom har inträffat skall skyndsamt anmäla detta till Statens jordbruksverk och länsstyrelsen. Anmälningsskyldigheten gäller även den som är ansvarig för ett laboratorium där sådan sjukdom har konstaterats eller där det finns anledning att misstänka fall av sådan sjukdom.

Länsstyrelsen skall utan dröjsmål underrätta Statens veterinärmedicinska anstalt, distriktsveterinären och den eller de kommunala nämnder som utför uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Om det är fråga om en epizootisk sjukdom hos fisk, skall också Fiskeriverket underrättas, och om misstanken gäller sådan epizootisk sjukdom som kan överföras till människor även Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet och smittskyddsläkaren.

En veterinär eller någon annan som i sitt yrke kommer i kontakt med djur eller produkter av djur och som har anledning att misstänka att ett fall av epizootisk sjukdom har inträffat ska skyndsamt anmäla detta till Statens jordbruksverk och länsstyrelsen. Anmälningsskyldigheten gäller även den som är ansvarig för ett laboratorium där sådan sjukdom har konstaterats eller där det finns anledning att misstänka fall av sådan sjukdom.

Länsstyrelsen ska utan dröjsmål underrätta Statens veterinärmedicinska anstalt, distriktsveterinären och den eller de kommunala nämnder som utför uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Om det är fråga om en epizootisk sjukdom hos fisk, ska också Havs- och vattenmyndigheten underrättas, och om misstanken gäller sådan epizootisk sjukdom som kan överföras till människor även Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet och smittskyddsläkaren.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

1 Senaste lydelse 2005:102.

21

Prop. 2010/11:86

2.8Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:1281)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 6 § tullagen (2000:1281) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

6 §1

Tullverket ska på begäran tillhandahålla följande myndigheter uppgifter som förekommer hos Tullverket och som rör import eller export av varor: Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Fiskeriverket, Statens jordbruksverk, Kemikalieinspektionen, Kommerskollegium, Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Myndigheten för radio och tv, Sveriges riksbank, Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll och Transportstyrelsen. Tullverket ska vidare på begäran tillhandahålla Säkerhetspolisen uppgifter som förekommer hos Tullverket och som rör export av varor.

Tullverket ska på begäran tillhandahålla följande myndigheter uppgifter som förekommer hos Tullverket och som rör import eller export av varor: Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket,

Havs- och vattenmyndigheten, Statens jordbruksverk, Kemikalieinspektionen, Kommerskollegium, Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Myndigheten för radio och tv, Sveriges riksbank, Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll och Transportstyrelsen. Tullverket ska vidare på begäran tillhandahålla Säkerhetspolisen uppgifter som förekommer hos Tullverket och som rör export av varor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

1 Senaste lydelse 2010:772.

22

Prop. 2010/11:86

2.9Förslag till lag om ändring i lagen (2006:924) om Antarktis

Härigenom föreskrivs att 38 § lagen (2006:924) om Antarktis ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38 §

Beslut som i det enskilda fallet har meddelats av någon annan än regeringen eller en allmän domstol enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvalt-

ningsdomstol.      
Prövningstillstånd krävs vid Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten. överklagande till kammarrätt.
Naturvårdsverket får överklaga Naturvårdsverket och Havs- och
beslut om tillstånd som en förvalt- vattenmyndigheten får överklaga
ningsmyndighet har meddelat en- beslut om tillstånd som en förvalt-
ligt denna lag eller enligt bestäm- ningsmyndighet har meddelat en-
melser som har meddelats med ligt denna lag eller enligt bestäm-
stöd av lagen.   melser som har meddelats med
    stöd av lagen.  

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

23

Prop. 2010/11:86

2.10Förslag till lag om ändring i lagen (2009:619) om djurskyddskontrollregister

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2009:619) om djurskyddskontrollregister ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse   Föreslagen lydelse
    7 §
Livsmedelsverket, Fiskeriverket, Livsmedelsverket, Sametinget och
Sametinget och länsstyrelserna länsstyrelserna ska, för de ändamål
ska, för de ändamål som anges i som anges i 5 §, lämna sådana
5 §, lämna sådana uppgifter som uppgifter som avses i 6 § till Jord-
avses i 6 § till Jordbruksverket. bruksverket.

Regeringen meddelar närmare föreskrifter om hur denna uppgiftsskyldighet ska fullgöras.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

24

Prop. 2010/11:86

2.11Förslag till lag om ändring i lagen (2009:866) om överlåtbara fiskerättigheter

Härigenom föreskrivs att 3–7 och 10 §§ lagen (2009:866) om överlåtbara fiskerättigheter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Av den del av den nationella fiskekvoten som görs tillgänglig för pelagiskt fiske genom individuella kvoter, får Fiskeriverket för yrkesfiskare med fartygstillstånd bestämma en överlåtbar andel (fiskerättigheter). Andelens storlek ska fastställas med ledning av omfattningen av yrkesfiskarens tidigare fiske under en referensperiod.

Av den del av den nationella fiskekvoten som görs tillgänglig för pelagiskt fiske genom individuella kvoter, får Havs- och vattenmyndigheten för yrkesfiskare med fartygstillstånd bestämma en överlåtbar andel (fiskerättigheter). Andelens storlek ska fastställas med ledning av omfattningen av yrkesfiskarens tidigare fiske under en referensperiod.

4 §

Fiskerättigheter får överlåtas till en annan yrkesfiskare med fartygstillstånd, om överlåtelsen inte motverkar syftet med lagen.

Överlåtelsen ska godkännas av Överlåtelsen ska godkännas av
Fiskeriverket.   Havs- och vattenmyndigheten.
Fiskeriverket ska i sitt beslut om Havs- och vattenmyndigheten
godkännande fastställa parternas ska i sitt beslut om godkännande
innehav av fiskerättigheter. fastställa parternas innehav av fis-
    kerättigheter.  

5 §

En yrkesfiskare får ha fiskerättigheter för högst två fartyg samtidigt.

En yrkesfiskares innehav av fiskerättigheter får motsvara högst tio procent av den del av den nationella fiskekvoten som görs tillgänglig för pelagiskt fiske genom individuella kvoter.

Om det finns särskilda skäl, får Om det finns särskilda skäl, får
Fiskeriverket godkänna en överlå- Havs- och vattenmyndigheten god-
telse trots att yrkesfiskaren efter känna en överlåtelse trots att yr-
förvärvet har ett större innehav av kesfiskaren efter förvärvet har ett
fiskerättigheter än vad som är tillå- större innehav av fiskerättigheter
tet enligt första och andra stycke- än vad som är tillåtet enligt första
na. och andra styckena.

25

6 § Prop. 2010/11:86
Fiskerättigheter gäller i tio år från Fiskerättigheter gäller i tio år från
dagen för Fiskeriverkets beslut om dagen för Havs- och vattenmyn-
att fastställa fiskerättigheterna. dighetens beslut om att fastställa
  fiskerättigheterna.

Fiskerättigheter som fastställs i ett beslut om att godkänna en överlåtelse gäller endast under den tid som återstår av de ursprungliga fiskerättigheternas giltighetstid.

7 §

Fiskeriverket får besluta att dra in eller begränsa fiskerättigheter om innehavarens fartygstillstånd har återkallats eller begränsats.

Havs- och vattenmyndigheten får besluta att dra in eller begränsa fiskerättigheter om innehavarens fartygstillstånd har återkallats eller begränsats.

10 §

Fiskeriverkets beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Havs- och vattenmyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

26

Prop. 2010/11:86

2.12Förslag till lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 och 4 §§ lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2010:921 Föreslagen lydelse

2 kap.

2 §

Ett tekniskt råd ska ha teknisk eller naturvetenskaplig utbildning och erfarenhet av sådana sakfrågor som domstolen prövar.

En särskild ledamot ska ha er- En särskild ledamot ska ha er-
farenhet av sådana sakfrågor som farenhet av sådana sakfrågor som
faller inom Naturvårdsverkets, Bo- faller inom Naturvårdsverkets,
verkets eller Lantmäteriets verk- Havs- och vattenmyndighetens, Bo-
samhetsområde eller av industriell, verkets eller Lantmäteriets verk-
kommunal eller areell verksamhet. samhetsområde eller av industriell,
  kommunal eller areell verksamhet.
  4 §

I mål eller ärende där mark- och miljödomstolen är första instans ska rätten vid huvudförhandling eller sammanträde bestå av en lagfaren domare, som är rättens ordförande, ett tekniskt råd och två särskilda ledamöter. En av de särskilda ledamöterna ska ha erfarenhet av sådana sakfrågor som faller inom Naturvårdsverkets, Boverkets eller Lantmäteriets verksamhetsområde. Den andra särskilda ledamoten ska ha erfarenhet av industriell, kommunal eller areell verksamhet eller av sådana sakfrågor som faller inom nämnda förvaltningsmyndigheters verksamhetsområden. I stället för en av de särskilda ledamöterna får ytterligare en lagfaren domare eller ett tekniskt råd ingå i rätten, om målets eller ärendets beskaffenhet föranleder det.

I ett mål eller ärende där mark- och miljödomstolen är första instans ska rätten vid huvudförhandling eller sammanträde bestå av en lagfaren domare, som är rättens ordförande, ett tekniskt råd och två särskilda ledamöter. En av de särskilda ledamöterna ska ha erfarenhet av sådana sakfrågor som faller inom Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens, Boverkets eller Lantmäteriets verksamhetsområde. Den andra särskilda ledamoten ska ha erfarenhet av industriell, kommunal eller areell verksamhet eller av sådana sakfrågor som faller inom nämnda förvaltningsmyndigheters verksamhetsområden. I stället för en av de särskilda ledamöterna får ytterligare en lagfaren domare eller ett tekniskt råd ingå i rätten, om målets eller ärendets beskaffenhet föranleder det.

27

Första stycket gäller också när ett mål eller ärende avgörs i sak utan huvudförhandling eller sammanträde, om inte rätten finner att det är tillräckligt med ordföranden och ett tekniskt råd och parterna samtycker till det eller målet eller ärendet är av enkel beskaffenhet.

Utöver vad som sägs i första stycket får ytterligare en eller två ledamöter ingå i rätten. Utökas rätten med två ledamöter ska den ena ledamoten vara lagfaren domare och den andra tekniskt råd eller särskild ledamot.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

Prop. 2010/11:86

28

Prop. 2010/11:86

3 Ärendet och dess beredning

Regeringen beslutade den 10 september 2009 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag om vilka verksamheter inom i första hand Naturvårdsverket, Fiskeriverket och de fem vattenmyndigheterna som ska ingå i en ny myndighet för havsmiljöfrågor. I tilläggsdirektiv den 4 februari 2010 ändrades uppdraget så att utredaren inte behövde lämna förslag till författningsändringar. I februari 2010 överlämnade utredningen betänkandet En myndighet för havs- och vattenmiljö (SOU 2010:8). Betänkandet har remissbehandlats. Remissvaren och en sammanställning av svaren finns tillgängliga i Miljödepartementet (M2010/1101/Na).

Regeringen beslutade den 19 november 2009 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till en framtida organisering av de verksamheter inom Fiskeriverket som inte ska föras över till Havs- och vattenmyndigheten och som bör utföras av en förvaltningsmyndighet. I februari 2010 överlämnade utredningen betänkandet Den framtida organisationen för vissa fiskefrågor (SOU 2010:9). I betänkandet föreslås att de verksamhetsområden som inte ska överföras till Havs- och vattenmyndigheten i stället ska överföras till Statens Jordbruksverk. Betänkandet innehöll inga författningsförslag.

Regeringen beslutade den 17 juni 2010 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av Havs- och vattenmyndigheten (dir. 2010:68). Utredningen antog namnet Utredningen om inrättande av en myndighet för havs- och vattenmiljö. Utredarens arbete genomförs i två etapper. I den första etappen ska utredaren bl.a. analysera och tydliggöra de gränsdragningar av verksamheter som identifierats i fråga om den nya myndigheten och andra berörda myndigheter och lämna förslag på lämplig hemvist för respektive verksamhet. Utredningen om inrättande av en myndighet för havs- och vattenmiljö redovisade den 24 juni 2010 en delrapport Gränsdragning av verksamheter för en myndighet för havs- och vattenmiljö – analysfas. Rapporten innehöll inga författningsförslag. Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Fiskeriverket har getts tillfälle att yttra sig över rapporten. Remissvaren finns tillgängliga i Miljödepartementet (M2010/3039/A).

Mot den angivna bakgrunden har Miljödepartementet i samarbete med Landsbygdsdepartementet tagit fram en promemoria En havs- och vattenmyndighet med förslag till de författningsändringar och nya författningar som behövs för att Havs- och vattenmyndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 juli 2011. Promemorians lagförslag återges i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissvaren och en sammanställning av svaren finns tillgängliga i Miljödepartementet (dnr M2010/4848/R).

Lagrådet

De föreslagna ändringarna är en följd av de organisatoriska förändringar

som inrättandet av den nya Havs- och vattenmyndigheten medför. Änd-

29

ringarna innebär att benämningarna Fiskeriverket och Naturvårdsverket Prop. 2010/11:86 ersätts med Havs- och vattenmyndigheten eller att Havs- och vattenmyn-

digheten omnämns tillsammans med Naturvårdsverket eller Jordbruksverket i ett antal författningar. Några bestämmelser tas bort, eftersom de specifikt gäller Fiskeriverket i den roll verket har i dag och som Havs- och vattenmyndigheten, eller någon annan myndighet, inte ska ta över. Lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt är obsolet. Övriga författningsändringar är endast språkliga. Författningstekniskt och även i övrigt är förslagen av sådan beskaffenhet att Lagrådets granskning skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.

4 Bakgrund

De verksamheter som rör havs- och vattenmiljön – och som Naturvårdsverket eller Fiskeriverket ansvarar för i dag – ska föras över till den nya Havs- och vattenmyndigheten, som ska inleda sin verksamhet den 1 juli 2011. Vissa verksamheter vid Fiskeriverket ska dock inte föras över till Havs- och vattenmyndigheten, utan inordnas i Jordbruksverkets verksamhetsområde, så att Fiskeriverket kan avvecklas. Dessa organisatoriska förändringar innebär att bestämmelser i miljöbalken och ett antal lagar behöver ändras.

30

Prop. 2010/11:86

5 De föreslagna lagändringarna

5.1Miljöbalken

Regeringens förslag: Inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten och Fiskeriverkets samtidiga avveckling innebär att följande ändringar ska göras i miljöbalken.

En myndighet eller kommun ska även samråda med Havs- och vattenmyndigheten i fråga om planer och program på nationell nivå.

Även Havs- och vattenmyndigheten ska få begära att en mark- och miljödomstol ska överlämna ett mål till regeringen för prövning.

Ett exemplar av ansökningshandlingarna och kungörelsen i ett ansökningsmål ska mark- och miljödomstolen även skicka till Havs- och vattenmyndigheten.

Även Havs- och vattenmyndigheten ska, när det behövs, föra talan

iansökningsmål för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen.

Bestämmelsen om Fiskeriverkets skyldighet att i ansökningsmål yttra sig om en vattenanläggnings eller verksamhets inverkan på det allmänna fiskeintresset och att anmäla om det krävs en underökning på plats ska utgå.

Även Havs- och vattenmyndigheten ska få ansöka om prövning i fråga om återkallelse av tillstånd, dispens eller godkännande, förbud mot fortsatt verksamhet och omprövning av tillstånd.

Även Havs- och vattenmyndigheten ska få föra talan i fråga om allmänna intressen när det gäller ändringar av vattenverksamheter eller vattenanläggningar för att förebygga eller minska framtida skador.

Även Havs- och vattenmyndigheten ska svara för sina kostnader vid mark- och miljödomstolen i mål som gäller återkallelse, förbud mot fortsatt verksamhet eller omprövning. I mål som gäller omprövning för att förbättra en anläggnings säkerhet ska inte heller Havs- och vattenmyndigheten svara för kostnader som uppkommer för andra motparter än tillståndshavaren.

Även Havs- och vattenmyndigheten ska utöva tillsyn i enlighet med vad regeringen bestämmer.

Havs- och vattenmyndigheten ska ges tillfälle att utöva tillsyn över att villkor till skydd för fisket fullgörs.

Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslogs att Havs- och vattenmyndigheten ska överta Fiskeriverkets skyldighet att yttra sig och verkets rätt att få en sakkunnigutredning till stånd enligt 22 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken. I promemorian föreslog även att Havs- och vattenmyndigheten ska ta över Naturvårdsverkets rätt att föra talan i fråga om allmänna intressen när det gäller ändringar av vattenverksamheter eller vattenanläggningar för att förebygga eller minska framtida skador.

31

Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Västernorrlands län, tillika Vattenmyndighet i Bottenhavets vattendistrikt, har gjort bedömningen att bestämmelserna i 22 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken kan utgå och pekat på att Havs- och vattenmyndighetens föreslagna partsroll på ett naturligt sätt omfattar de frågor som berörs i bestämmelsen. Länsstyrelsen anser vidare att gränsdragningen och frågan om samordning och samverkan mellan Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet och Naturvårdsverket bör klargöras. Länsstyrelsen i Kalmar län, tillika Vattenmyndighet i Södra Östersjöns vattendistrikt, förutsätter att den gränsdragning som uppkommer mellan Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten kommer att tydliggöras i det fortsatta arbetet. Utredningen om inrättande av en myndighet för havs- och vattenmiljö

(M2010:03) har anfört att eftersom länsstyrelserna ansvarar för det allmänna fiskeintresset i länen och då Havs- och vattenmyndigheten, på nationell nivå, integrerat hanterar frågor som rör de allmänna intressena fiske och vattenmiljö, så saknas det behov av en särreglering i fråga om yttranden avseende det allmänna fiskeintresset. Utredningen har vidare anfört följande. Det saknas behov av en reglering som ger Havs- och vattenmyndigheten en ovillkorlig rätt att kräva sakkunnigutredning. Om Havs- och vattenmyndigheten eller länsstyrelsen anser att sakkunnigutredning behövs i ett visst mål, får det anses ligga i respektive myndighets intresse att framföra yrkanden i frågan när myndigheten för talan i målet för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen. Därför bör också 22 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken utgå. Naturvårdsverket har förordat att verkets möjlighet att föra talan om oförutsedda skador enligt 24 kap. 13 § miljöbalken bibehålls.

Skälen för regeringens förslag

De verksamheter som rör havs- och vattenmiljön – och som Naturvårdsverket eller Fiskeriverket ansvarar för i dag – ska föras över till den nya Havs- och vattenmyndigheten. Det innebär att ändringar behöver göras i de bestämmelser i miljöbalken där Naturvårdsverket och Fiskeriverket finns omnämnda.

Miljökonsekvensbeskrivningar

Bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag finns i 6 kap. miljöbalken. Miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av sådana planer och program som krävs i lag eller annan författning regleras i 6 kap. 11–18 §§ miljöbalken. Innan en myndighet eller kommun bestämmer omfattningen av och detaljeringsgraden för en miljökonsekvensbeskrivning, ska myndigheten eller kommunen samråda med den eller de kommuner och länsstyrelser som berörs av planen eller programmet. För planer och program på nationell nivå ska, enligt 6 kap. 13 § andra stycket miljöbalken, samråd i stället ske med Naturvårdsverket och andra centrala förvaltningsmyndigheter. För att tydliggöra Havs- och vattenmyndighetens särskilda roll på miljöområdet bör även den myndigheten uttryckligen anges i den nämnda bestämmelsen.

Begreppet ”central” förvaltningsmyndighet används i 6 kap. 13 § andra stycket miljöbalken. Förvaltningskommittén har i sitt betänkande Styra

Prop. 2010/11:86

32

och Ställa (SOU:2008:118) anfört att det finns särskilda skäl att sluta använda bl.a. begreppet central förvaltningsmyndighet i formella texter. Ett skäl till detta är att ordet central inte tillämpas på något konsekvent sätt, vilket gör det betydelselöst och förvirrande. Ett antal författningar har ändrats i enlighet med Förvaltningskommitténs ställningstagande. Ordet ”centrala” bör därför tas bort även i 6 kap. 13 § andra stycket miljöbalken och ersättas med ”statliga”, för att på så sätt skilja dem från de regionala och kommunala förvaltningsmyndigheterna.

Mål i mark- och miljödomstolar

Som framgår av den remitterade promemorian har i tilläggsdirektiv till Utredningen om inrättande av en myndighet för havs- och vattenmiljö (dir. 2010:100) regeringen uttalat att utgångspunkten ska vara att Havs- och vattenmyndigheten, inom sitt ansvarsområde, ska ha rätt att föra det allmännas talan i domstol redan när myndigheten inleder sin verksamhet. Denna rätt innebär att ett antal processuella bestämmelser i 21, 22, 24 och 25 kap. miljöbalken behöver ändras.

Bestämmelser om målen i mark- och miljödomstolar finns i 21 kap. miljöbalken. Om en mark- och miljödomstol finner att ett mål hos domstolen även rör ett annat allmänt intresse av synnerlig vikt än ett sådant som avses i 1 kap. 1 § miljöbalken (dvs. sådana mål där miljöintresset står mot något annat allmänt intresse), ska domstolen, enligt 21 kap. 7 § andra stycket miljöbalken, med eget yttrande överlämna målet till regeringen. Detsamma gäller om Naturvårdsverket begär att målet av sådan anledning ska överlämnas till regeringen. Bestämmelsen bör ändras så att även Havs- och vattenmyndigheten får rätt att göra en sådan begäran.

Förfarandet vid mark- och miljödomstolarna i ansökningsmål regleras i 22 kap. miljöbalken. Enligt 22 kap. 4 § första stycket miljöbalken ska, enligt huvudregeln, ett exemplar av ansökningshandlingen och kungörelsen i målet sändas till Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelsen och den eller de berörda kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Enligt 22 kap. 6 § första stycket miljöbalken ska, när det behövs, Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelsen föra talan i målet för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen. De nämnda bestämmelserna bör ändras så att även Havs- och vattenmyndigheten ska ha rätt att få ansökningshandlingen och kungörelsen i målet och att föra talan för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen.

I tredje stycket i 22 kap. 6 § miljöbalken finns särskilda bestämmelser som gäller det allmänna fiskeintresset. Om handlingar har sänts till Fiskeriverket enligt 4 §, ska verket yttra sig om en vattenanläggnings eller verksamhets inverkan på det allmänna fiskeintresset och föreslå de bestämmelser som behövs för att skydda fisket. Om verket anser att ett sådant yttrande kräver en undersökning på plats, ska verket anmäla behovet av en sådan undersökning och mark- och miljödomstolen ska förordna om en sakkunnigutredning. Enligt det förslag som lämnades i den remitterade promemorian ska Havs- och vattenmyndigheten överta dessa befogenheter från Fiskeriverket. Utredningen om inrättande av en myndighet för havs- och vattenmiljö och Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Prop. 2010/11:86

33

har förespråkat att 22 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken bör utgå, då det saknas behov av de nämnda bestämmelserna. När det gäller frågan om att yttra sig i målet kan det konstateras att Havs- och vattenmyndigheten, enligt den föreslagna bestämmelsen i 22 kap. 6 § första stycket miljöbalken, ska ha rätt att föra talan för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen. Att yttra sig om inverkan på det allmänna fiskeintresset och att föreslå bestämmelser som behövs till skydd för fisket följer av Havs- och vattenmyndighetens föreslagna rätt att, som part, föra talan i målet. En skillnad mellan tredje och första stycket är dock att ett yttrande alltid ska lämnas men att skyldigheten att föra talan är begränsad till de fall då det behövs. I många fall som rör verksamheter med påverkan på vatten är även fiskefrågor av central betydelse. Länsstyrelsernas och Havs- och vattenmyndighetens ansvar för såväl fiskesom vattenmiljöfrågor utgör ett skydd för det allmänna fiskeintresset. Den bestämmelse som innebär en skyldighet att yttra sig i fråga om inverkan på det allmänna fiskeintresset kan därför tas bort. När det gäller rätten att kräva undersökning på plats och att få en sakkunnigutredning till stånd kan det konstateras att denna rättighet saknar motsvarighet i paragrafens första stycke. En myndighet som för talan kan dock yrka att mark- och miljödomstolen ska förordna om sakkunnigutredning. Mark- och miljödomstolen har enligt andra bestämmelser i 22 kap. miljöbalken en skyldighet att se till att utredningen i målet får den inriktning och omfattning som krävs. Om det för bedömningen av målet behövs någon särskild utredning kan domstolen förordna en eller flera sakkunniga, som efter förberedande undersökning ska avge utlåtande i målet. Dessa bestämmelser tillgodoser intresset av att fiskefrågorna får en allsidig och grundlig belysning. Hela tredje stycket i 22 kap. 6 § miljöbalken kan därför tas bort. På så sätt får Havs- och vattenmyndigheten dessutom en ställning som motsvarar övriga myndigheters ställning enligt första stycket.

Bestämmelser om tillstånds giltighet och om omprövning av bl.a. tillstånd till miljöfarlig verksamhet finns i 24 kap. miljöbalken. I 24 kap. 7 § första stycket miljöbalken anges att ansökan om sådan prövning som avses i 3–6 §§, dvs. återkallelse av tillstånd, dispens eller godkännande, förbud mot fortsatt verksamhet och omprövning av tillstånd, får göras hos mark- och miljödomstol av Naturvårdsverket, Kammarkollegiet och länsstyrelsen. Den nämnda bestämmelsen bör ändras så att även Havs- och vattenmyndigheten får rätt att ansöka om sådana prövningar.

Enligt 24 kap. 13 § andra stycket miljöbalken får Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, länsstyrelsen eller en kommun föra talan i fråga om allmänna intressen när det gäller ändringar av vattenverksamheter eller vattenanläggningar för att förebygga eller minska framtida skador som verksamheten kan förorsaka. Enligt det förslag som lämnades i den remitterade promemorian ska Havs- och vattenmyndigheten, i stället för Naturvårdsverket, få föra sådan talan. Naturvårdsverket har i sitt remissvar pekat på att frågan om sådana skador kan aktualiseras om en vattenverksamhet – vid exempelvis ett kraftverk – orsakar översvämningar som försvårar saneringen av ett förorenat område eller gynnar uppkomsten av översvämningsmygg. Naturvårdsverket har därför förordat att verket ska få behålla sin möjlighet att föra talan för att förebygga eller minska framtida skador. De exempel som Naturvårdsverket

Prop. 2010/11:86

34

pekar på visar att det finns ett behov av att verket får behålla sin rätt att föra sådan talan. Bestämmelsen bör därför ändras så att även Havs- och vattenmyndigheten får föra talan i fråga om allmänna intressen när det gäller ändringar av vattenverksamheter eller vattenanläggningar för att förebygga eller minska framtida skador.

25 kap. miljöbalken gäller rättegångskostnader och liknande kostnader. I mål som gäller återkallelse av tillstånd, dispens eller godkännande, förbud mot fortsatt verksamhet och omprövning av tillstånd enligt 24 kap. 3–6 §§ miljöbalken eller ändring av en bygdeavgift eller en allmän fiskeavgift enligt 7 kap. 15 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ska, enligt 25 kap. 3 § miljöbalken, Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, länsstyrelsen och den som har tillstånd till verksamheten svara för sina kostnader vid mark- och miljödomstolen. I mål som avser omprövning för att tillgodose allmänna intressen ska den myndighet som ansökt om prövningen dessutom svara för sådana kostnader vid mark- och miljödomstolen som uppkommer för andra motparter än tillståndshavaren. Denna regel har dock två undantag. Den gäller inte sådan omprövning som avses i 24 kap. 5 § första stycket 11 miljöbalken, d.v.s. om det visat sig att anordningar som har vidtagits eller villkor som har meddelats till skydd för fisket är mindre ändamålsenliga. I sådana fall ska myndigheterna inte svara för kostnader som uppkommer för andra motparter än tillståndshavaren. Den gäller inte heller sådan omprövning som avses i 24 kap. 5 § 10 miljöbalken, d.v.s. för att förbättra en anläggnings säkerhet. I sådana fall ska tillståndshavaren svara för de nämnda kostnaderna. Bestämmelsen bör ändras så att även Havs- och vattenmyndigheten ska svara för sina kostnader vid mark- och miljödomstolen och kostnader som uppkommer för andra motparter än tillståndshavaren när det gäller omprövning för att tillgodose allmänna intressen. Även Havs- och vattenmyndigheten bör omfattas av de nämnda undantagen i fråga om kostnader som uppkommer för andra motparter än tillståndshavaren när det gäller omprövning av anordningar eller villkor som har meddelats till skydd för fisket och omprövning för att förbättra en anläggnings säkerhet. På så sätt får Havs- och vattenmyndigheten en ställning som motsvarar de övriga myndigheternas ställning.

Tillsyn

Som framgår av den remitterade promemorian har Utredningen om en myndighet för havsmiljö och Utredningen om inrättande av en myndighet för havs- och vattenmiljö föreslagit att Havs- och vattenmyndigheten ska ansvara för den centrala tillsynsvägledningen på ett antal områden. Tillsynen på miljöbalkens område är reglerad i 26 kap. miljöbalken. En- ligt 26 kap. 3 § första stycket miljöbalken utövar Naturvårdsverket, generalläkaren, länsstyrelsen, andra statliga myndigheter och kommuner tillsyn i enlighet med vad regeringen bestämmer. Havs- och vattenmyndighetens roll på miljöområdet och dess kommande tillsynsansvar bör tydliggöras genom en ändring i bestämmelsen, som innebär att även Havs- och vattenmyndigheten omnämns där.

Bestämmelser om tillträde finns i 28 kap. miljöbalken. Enligt 28 kap. 9 § andra stycket miljöbalken ska tjänstemän hos Fiskeriverket och fisketillsynsmän som har förordnats för detta ges tillfälle att utöva tillsyn över

Prop. 2010/11:86

35

att villkor till skydd för fisket fullgörs. Eftersom Havs- och vattenmyn- Prop. 2010/11:86 digheten ska ta över de ansvarsområden vid Fiskeriverket som inte ska

föras över till Jordbruksverket, bör bestämmelsen ändras så att Fiskeriverkets befogenheter i stället ska gälla Havs- och vattenmyndig-heten.

Gränsdragning, samordning och samverkan

Länsstyrelsen i Norrbottens län och Länsstyrelsen i Kalmar län har pekat på behovet av att gränsdragningarna mellan Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet och Naturvårdsverket respektive Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten tydliggörs. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har även pekat på att frågan om samordning och samverkan mellan Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet och Naturvårdsverket bör klargöras. Arbetet med att bestämma den närmare gränsdragningen mellan Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens ansvarsområden pågår. Frågorna om den närmare gränsdragningen och om samordning och samverkan mellan de berörda myndigheterna bör inte framgå av lagtexten, utan i de förordningar som är styrande för myndigheternas ansvarsområden.

5.2Lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar

Regeringens förslag: Inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten innebär att lagen om mark- och miljödomstolar ska ändras så att det slås fast att det i mark- och miljödomstolarna ska finnas särskilda ledamöter som har erfarenhet av sådana sakfrågor som också faller inom Havs- och vattenmyndighetens verksamhetsområde.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Sveriges geologiska undersökning (SGU) har konstaterat att SGU:s och Havs- och vattenmyndighetens ansvarsområden till viss del kommer att överlappa varandra när det gäller grundvatten och havsmiljö. De föreslagna ändringarna i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar torde, enligt SGU, möjliggöra att ledamöter med erfarenhet av hydro- eller maringeologiska frågor förordnas, även om den huvudsakliga kompetensen inom dessa områden finns hos SGU.

Skälen för regeringens förslag: Lagen om mark- och miljödomstolar gäller handläggningen av mål och ärenden i mark- och miljödomstol och Mark- och miljööverdomstolen samt sådan handläggning i Högsta domstolen som följer av lagens bestämmelser.

Lagens andra kapitel gäller domstolarna och deras sammansättning. Enligt 2 kap. 1 § lagen om mark- och miljödomstolar ska det finnas lagfarna domare och s.k. tekniska råd i mark- och miljödomstol och Mark- och miljööverdomstolen. I mark- och miljödomstolen dömer också särskilda ledamöter. Enligt 2 kap. 2 § lagen om mark- och miljödomstolar ska ett tekniskt råd ha teknisk eller naturvetenskaplig utbildning och erfarenhet av sådana sakfrågor som domstolen prövar. En särskild ledamot ska ha erfarenhet av sådana sakfrågor som faller inom Naturvårdsverkets, Boverkets eller Lantmäteriets verksamhetsområde eller av industriell,

kommunal eller areell verksamhet.

36

Enligt 2 kap. 4 § första stycket lagen om mark- och miljödomstolar Prop. 2010/11:86 ska, i mål eller ärende där mark- och miljödomstolen är första instans,

rätten vid huvudförhandling eller sammanträde bestå av en lagfaren domare, som är rättens ordförande, ett tekniskt råd och två särskilda ledamöter. En av de särskilda ledamöterna ska ha erfarenhet av sådana sakfrågor som faller inom Naturvårdsverkets, Boverkets eller Lantmäteriets verksamhetsområde. Den andra särskilda ledamoten ska ha erfarenhet av industriell, kommunal eller areell verksamhet eller av sådana sakfrågor som faller inom de nämnda förvaltningsmyndigheternas verksamhetsområden. Eftersom Havs- och vattenmyndigheten tar över Naturvårdsverkets ansvar för ett antal frågor som rör havs- och vattenmiljön, bör sådana särskilda ledamöter som avses i 2 kap. 2 och 4 §§ ha erfarenhet av sådana sakfrågor som kommer att falla inom Havs- och vattenmyndighetens ansvarsområde. Även Havs- och vattenmyndigheten bör därför anges i dessa bestämmelser.

De nya mark- och miljödomstolarna påbörjar sin verksamhet den 2 maj 2011 och rekryteringen av de särskilda ledamöterna har redan inletts. En stor del av de frågor som Havs- och vattenmyndigheten kommer att ansvara för omfattas som nämnts av Naturvårdsverkets nuvarande verksamhetsområde. De som hittills har förordnats som särskilda ledamöter med erfarenhet från Naturvårdsverkets verksamhetsområde måste därför i många fall anses uppfylla även det erfarenhetskrav som nu föreslås. Mot denna bakgrund torde de föreslagna lagändringarna som utgångspunkt inte – i vart fall på kort sikt – medföra behov av några mer omfattande ytterligare rekryteringar av särskilda ledamöter. Genom den nya myndigheten tydliggörs dock ansvaret för de frågor som gäller havs- och vattenmiljön. Avsikten är att bl.a. havs- och vattenförvaltningen enligt 5 kap. miljöbalken och förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön liksom havsmiljöförordningen (2010:1341) ska omfattas av Havs- och vattenmyndighetens ansvarsområde. Den föreslagna ändringen kan därför innebära ett behov av särskilda ledamöter med hydro- eller maringeologisk erfarenhet, vilket SGU pekat på i sitt remissvar.

5.3Lagen (1976:997) om vattenförbund

Regeringens förslag: Inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten innebär att lagen om vattenförbund ska ändras så att Naturvårdsverket ersätts med Havs- och vattenmyndigheten när det gäller att

få en avskrift av en synemans utlåtande med besvärshänvisning, få samtliga handlingar efter den slutliga prövningen av förrättningen och föra en förteckning över alla vattenförbund samt att få kungörelsen och en avskrift av besvärshandlingarna i ett mål,

föra talan mot beslut i fråga om förbundsbildning, verksamhetens inriktning eller verksamhetsområdets avgränsning, och

få en avskrift av förrättningsmannens beslut och samtliga handlingar sedan beslutet har vunnit laga kraft.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inte haft några synpunkter i frågan.

37

Skälen för regeringens förslag: Enligt 1 § lagen om vattenförbund Prop. 2010/11:86 kan sammanslutningar, s.k. vattenförbund, bildas med uppgift att genom

rensning, reglering eller andra vattenvårdande åtgärder främja ett från allmän eller enskild synpunkt ändamålsenligt utnyttjande av vattnet i vattendrag, sjöar eller andra vattenområden. Om så kallade synemän kommer fram till att ett vattenförbund ska bildas ska de meddela beslut om detta i ett utlåtande. En avskrift av ett sådant utlåtande med besvärshänvisning ska enligt 22 § lagen om vattenförbund sändas till Naturvårdsverket och länsstyrelsen. När förrättningen slutligt prövats ska, enligt 23 § lagen om vattenförbund, samtliga handlingar sändas till Naturvårdsverket, som ska föra en förteckning över alla vattenförbund. När det gäller talan mot beslut eller åtgärder vid förrättningar gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 13 kap. vattenlagen (1983:291) om förrättningsmål, men talan ska, enligt 25 § första stycket lagen om vattenförbund, föras i mark- och miljödomstolar. Kungörelsen i målet och en avskrift av besvärshandlingarna ska mark- och miljödomstolen, enligt 25 § andra stycket lagen om vattenförbund, sända till Naturvårdsverket och länsstyrelsen. Enligt 26 § lagen om vattenförbund får Naturvårdsverket och länsstyrelsen föra talan mot beslut i fråga om förbundsbildning, verksamhetens inriktning eller verksamhetsområdets avgränsning. Överenskommelse mellan samtliga medlemmar i vattenförbund har samma verkan som ett beslut vid en ny förrättning, om överenskommelsen godkänns av den förrättningsman som länsstyrelsen förordnar. En avskrift av en sådan förrättningsmans beslut ska, enligt 36 § andra stycket lagen om vattenförbund, sändas till Naturvårdsverket och länsstyrelsen. Sedan beslutet har vunnit laga kraft, ska samtliga handlingar sändas till Naturvårdsverket.

Som framgår av avsnitt 5.1 ska Havs- och vattenmyndigheten ha rätt att, inom sitt ansvarsområde, föra det allmännas talan i domstol redan när myndigheten inleder sin verksamhet. Sådana vattenvårdande åtgärder som avses i lagen om vattenförbund hör naturligt till den nya myndighetens ansvarsområde. Havs- och vattenmyndigheten bör därför överta Naturvårdsverkets uppgifter enligt lagen om vattenförbud.

5.4 Lagen (2006:924) om Antarktis  
   
Regeringens förslag: Inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten  
innebär att lagen om Antarktis ska ändras så att även Havs- och  
vattenmyndigheten får rätt att överklaga beslut om tillstånd som en  
förvaltningsmyndighet har meddelat enligt den nämnda lagen eller be-  
stämmelser som har meddelats med stöd av den lagen.  
   
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.  
Remissinstanserna har inte haft några synpunkter i frågan.  
Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen om Antarktis är det en-  
ligt huvudregeln förbjudet att vistas eller bedriva verksamhet i Antarktis,  
om man inte har tillstånd till det. Frågor om sådana tillstånd prövas av  
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Regeringen  
har i 2 § förordningen (2006:1111) om Antarktis utsett Polarforsknings-  
sekretariatet att pröva frågor om tillstånd för vistelse eller verksamhet i 38

Antarktis, liksom frågor om dispens från tillståndskravet. Enligt 38 § Prop. 2010/11:86 första stycket lagen om Antarktis får beslut, som har meddelats i det

enskilda fallet av någon annan än regeringen eller en allmän domstol, överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Naturvårdsverket får, enligt 38 § tredje stycket lagen om Antarktis, överklaga beslut om tillstånd som en förvaltningsmyndighet har meddelat enligt lagen eller enligt bestämmelser som har meddelats med stöd av lagen. Eftersom vistelse eller verksamhet i Antarktis kan beröra frågor som både Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ska ansvara för, bör även Havs- och vattenmyndigheten ha rätt att överklaga sådana beslut.

5.5 Fiskelagen (1993:787)  
   
Regeringens förslag: Inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten  
och Fiskeriverkets samtidiga avveckling innebär att följande ändringar  
ska göras i fiskelagen.  
– Befattningshavare hos Havs- och vattenmyndigheten ska ha rätt  
att få tillträde till de utrymmen och tillgång till de handlingar som  
behövs för kontroll av att fiskelagen och föreskrifter som meddelats  
med stöd av lagen samt föreskrifter om fisket i EU:s förordningar om  
den gemensamma fiskeripolitiken följs.  
– Havs- och vattenmyndigheten ska ha rätt att besluta om rättelse  
om någon inte rättar sig efter lagen eller föreskrifter som har med-  
delats med stöd av lagen eller inte följer ett meddelat föreläggande.  
– Befattningshavare hos Havs- och vattenmyndigheten ska ha rätt  
att ta egendom i beslag.  
– Havs- och vattenmyndigheten ska besluta om sanktionsavgifter,  
återkallelse av licenser och tillstånd samt landningsavgifter.  
– Länsstyrelsens beslut får överklagas hos Jordbruksverket om be-  
slutet rör vattenbruk och hos Havs- och vattenmyndigheten i övriga  
frågor.    
– Havs- och vattenmyndighetens eller Jordbruksverkets beslut i  
enskilda fall får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.  
   
Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I pro-  
memorian föreslogs att även Jordbruksverket ska få rätt till tillträde till  
de utrymmen och tillgång till de handlingar som behövs för kontroll och  
att ta egendom i beslag. I promemorian föreslogs dessutom att Jordbruks-  
verket ska få befogenhet att besluta om rättelse.  
Remissinstanserna: Fiskeriverket har anfört följande. Vattenbruksfrå-  
gor regleras i fiskelagen. Jordbruksverket bör därför i fiskelagen ges rätt  
att få tillträde för kontroll och att kunna besluta om förelägganden, för-  
bud, rättelse och beslag. Uttrycket ”… i vars uppgifter det ingår att över-  
vaka efterlevnaden av bestämmelser om fiske…” medför dock tolknings-  
svårigheter för den som inte menar att bestämmelser om fiske innefattar  
vattenbruk. Ett förtydligande bör därför övervägas. Jordbruksverket har  
anfört följande. Bestämmelsen i 34 § fiskelagen omfattar inte uttryckli-  
gen vattenbruk, då den rör tillsyn i samband med fiske, dvs. verksamhet  
som syftar till att fånga eller döda fritt levande fisk. För att vattenbruket  
uttryckligen ska omfattas av paragrafen bör bestämmelsen kompletteras 39
med följande ”… i vars uppgifter ingår att övervaka efterlevnaden av be- Prop. 2010/11:86
stämmelser om fiske samt fiskodling, flyttning av fisk mellan fiskod-  
lingar och slakt av odlad fisk rätt att …”. Även lagens 1 §, som avser  
lagens tillämpningsområde, bör kompletteras, förslagsvis med följande  
lydelse ”Lagen gäller också i frågor om fiskodling, flyttning av fisk  
mellan fiskodlingar och slakt av odlad fisk. Utredningen om inrättande  
av en myndighet för havs- och vattenmiljö har anfört följande. Det är  
tveksamt om Jordbruksverket bör ingå i den krets av myndigheter som  
räknas upp i fiskelagen i detta sammanhang. Det kan inte anses självklart  
att Jordbruksverket omfattas av övervakningsuppgifter som rör efterlev-  
naden av bestämmelser om fiske. Om 5 § i lagen utvidgades till att om-  
fatta även fiskodling och flyttning av odlad fisk mellan odlingar skulle  
däremot den föreslagna ändringen i 47 § vara motiverad.  
Skälen för regeringens förslag  
Tillträde m.m. i samband med kontroll, befogenhet att göra beslag och  
att vidta rättelse  
Det övergripande ansvaret för fiskerikontrollen överförs till Havs- och  
vattenmyndigheten. Häri ingår bl.a. kontroll av fångstuppgifter och andra  
uppgifter som lämnas av fiskarna och kontroll av landningar. Fiskerikon-  
trollen syftar till att säkerställa att såväl bestämmelserna i EU-rätten som  
bestämmelserna i nationell rätt efterlevs. Kontrollverksamheten omfattar  
bl.a. upplysningsskyldighet, föreskriftsarbete, operativ kontroll och sank-  
tioner.  
I 34 § fiskelagen anges vilka befattningshavare som vid kontroll och  
tillsyn har rätt till tillträde till anläggningar och byggnader m.m., att ta  
prover, få upplysningar och handlingar samt få den hjälp i övrigt som be-  
hövs för tillsynen. Ansvaret för den övervägande delen av fiskerikon-  
trollen ska överföras från Fiskeriverket till Havs- och vattenmyndigheten.  
Befattningshavare hos Havs- och vattenmyndigheten bör därför överta  
Fiskeriverkets befattningshavares rätt att få tillträde till anläggningar och  
byggnader m.m., rätt att ta prover, få upplysningar och handlingar samt  
få den hjälp i övrigt som behövs för tillsynen av att fiskelagen och  
föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt föreskrifter om fisket  
i EU:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken följs.  
Avsikten är att Fiskeriverkets ansvar i samband med vattenbruksverk-  
samhet ska överföras till Jordbruksverket. Frågan uppkommer då om  
även Jordbruksverket bör få en roll inom fiskerikontrollen.  
Utredningen om inrättande av en myndighet för havs- och vattenmiljö  
är tveksam till om Jordbruksverket bör få dessa befogenheter, om inte  
lagen utvidgas till att omfatta även vattenbruk. Jordbruksverket anser att  
34 § fiskelagen bör kompletteras, så att den uttryckligen avser även  
vattenbruk och att lagens tillämpningsområde bör kompletteras på mot-  
svarande sätt. Fiskeriverket anser att det bör övervägas att förtydliga  
lydelsen av 34, 35 och 47 §§ fiskelagen.  
Enligt 1 § fiskelagen gäller lagen fiske, vilket i 5 § samma lag beskrivs  
som verksamhet som syftar till att fånga eller döda fritt levande fisk.  
Lagen innehåller även bestämmelser som rör odling av fisk och lagen  
måste därför anses omfatta även vattenbruk. Fiskelagsutredningens be-  
tänkande Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag (SOU 2010:42) 40

remitteras för närvarande. Betänkandet och remissinstansernas yttranden kommer därefter att behandlas inom Regeringskansliet. Regeringen har inte för avsikt att nu lämna förslag om fiskelagens tillämpningsområde och de definitioner som finns i lagen. Dessa frågor bör i stället behandlas i samband med beredningen av förslaget till ny fiskevårdslag.

När det gäller tillsynen över vattenbruket kontrollerar Jordbruksverket och länsstyrelserna i dag att bestämmelserna om obligatorisk hälsoövervakning följs. Detta sker med stöd av lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m., förordningen (2006:815) om provtagning på djur, m.m. och Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:94). Kontroll av djurhälsokrav sker även med stöd av epizootilagen (1999:657) och epizootiförordningen (1999:659). Bestämmelser om utformning och skötsel av fiskodlingar finns i djurskyddslagstiftningen.

Enligt 28 § fiskelagen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om krav på särskilt tillstånd och om villkor i övrigt för att fisk ska få sättas ut, flyttas eller odlas. Av 5 kap. 16–17 §§ förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen framgår bl.a. att det för att få driva en fiskodling krävs tillstånd av länsstyrelsen. Länsstyrelsen får förena ett tillstånd med villkor. Länsstyrelsen kan även under vissa förutsättningar helt eller delvis återkalla ett tillstånd. Ett villkor kan t.ex. bestå i att en odling i form av nätkassar ska vara förankrad eller att varje insättning ska prövas särskilt av länsstyrelsen. Länsstyrelsen utövar tillsyn över att fiskodlingar sköts i enlighet med tillstånden och över att villkoren i tillstånden följs. Befattningshavare hos länsstyrelsen, i vars uppgifter det ingår att övervaka efterlevnaden av bestämmelser om fiske, har enligt 34 § rätt att få tillträde till lokaler m.m. och rätt att få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.

I och med att Jordbruksverket övertar ansvaret för vattenbruket, kommer det övergripande ansvaret för den reglering som gäller för vattenbruk att överföras till Jordbruksverket. Tillsynen över vattenbruken utövas dock av länsstyrelsen. Det saknas därför behov av att ange Jordbruksverket i 34 § fiskelagen och därmed ge befattningshavare hos Jordbruksverket rätt till tillträde och handlingar m.m. Detta hindrar inte att befattningshavare hos Jordbruksverket följer med befattningshavare hos länsstyrelsen när tillsyn görs för att skapa sig en bild av hur tillsynen går till och genom vägledning ser till att tillsynen utövas likartat av alla länsstyrelser. En närmare översyn när det gäller tillsynen över vattenbruket kan komma att göras i samband med Regeringskansliets fortsatta beredning av Fiskelagsutredningens betänkande.

Som en följd av detta saknas det nu behov av att ge Jordbruksverket möjlighet att besluta om rättelse enligt 35 § fiskelagen och att göra beslag enligt 47 § fiskelagen.

Administrativa sanktioner

I 50 a – 50 g §§ fiskelagen finns bestämmelser om sanktionsavgifter. Sanktionsavgifter utgår i huvudsak när en yrkesfiskare inte har fullgjort sin skyldighet att meddela olika uppgifter angående sin fiskeresa och sin fångst, t.ex. om fiskaren inte har fört loggbok eller lämnat felaktiga uppgifter i loggboken, inte upprättat landningsdeklaration, inte gjort för-

Prop. 2010/11:86

41

handsanmälan eller inte rapporterat sin position. Detta rör yrkesfisket och Prop. 2010/11:86 är överträdelser som kan upptäckas vid den fiskerikontroll som ska ut-

övas av Havs- och vattenmyndigheten. Befogenheten att besluta om sanktionsavgift enligt 50 c § bör därför övertas av Havs- och vattenmyndigheten.

Av 50 h § fiskelagen framgår att en yrkesfiskelicens och ett fartygstillstånd under vissa omständigheter kan återkallas, tillfälligt eller permanent. Då detta rör yrkesfisket bör beslut om återkallelse fortsättningsvis meddelas av Havs- och vattenmyndigheten.

Enligt 50 i § fiskelagen ska den som landar en otillåten fångst åläggas att betala en särskild avgift, en s.k. landningsavgift. Även detta rör yrkesfisket och beslut om landningsavgift bör därför i fortsättningen meddelas av Havs- och vattenmyndigheten.

Överklagande

I 51 § fiskelagen anges att länsstyrelsens beslut enligt lagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos Fiskeriverket och att Fiskeriverkets beslut i särskilda fall får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Dessa bestämmelser bör gälla för Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket inom deras respektive ansvarsområden. Detta innebär att beslut om vattenbruk bör överklagas till Jordbruksverket och övriga beslut till Havs- och vattenmyndigheten.

5.6 Lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående  
  tillämpningen här i riket av svensk-norska  
  vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929  
   
Regeringens förslag: Inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten  
och Fiskeriverkets samtidiga avveckling innebär att ändring ska göras  
i lagen med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av  
svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929, så att ett  
exemplar av kungörelsen om en ansökan ska sändas till Havs- och  
vattenmyndigheten.  
   
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.  
Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.  
Skälen för regeringens förslag: Svensk-norska vattenrättskonven-  
tionen avser bl.a. anläggning, arbete eller annan åtgärd i vattendrag inom  
ena staten som kan medföra märkbar förändring i vattendrag inom den  
andra staten med avseende på djup, läge, riktning, vattenstånd eller  
vattenmängd eller förorsaka hinder för fiskens gång till skada för fisket  
inom denna stat. Ett exemplar av en ansökan angående en verksamhet  
som har gjorts hos en myndighet i den ena staten ska överlämnas till den  
andra staten. I 9 § lagen med vissa föreskrifter angående tillämpningen  
här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929  
föreskrivs från och med den 2 maj 2011 att en mark- och miljödomstol  
eller en länsstyrelse som via Utrikesdepartementet mottagit en ansökan  
som ingivits i Norge ska utfärda en kungörelse om ansökan. Exemplar av  
kungörelsen ska sändas till bl.a. Fiskeriverket. Den kungörelse som en- 42
   

ligt paragrafen ska skickas rör åtgärder som kan medföra en förändring Prop. 2010/11:86 av vattendrag eller förorsaka hinder för fiskens gång. Havs- och vatten-

myndigheten ska överta Fiskeriverkets ansvar i denna del. Ett exemplar av kungörelsen bör därför i stället sändas till Havs- och vattenmyndigheten.

5.7Lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt

Regeringens förslag: Lagen om ersättning för intrång i enskild fiskerätt ska upphävas.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Fiskeriverket har tillstyrkt att lagen upphävs.

Skälen för regeringens förslag: Lagen om ersättning för intrång i enskild fiskerätt ger innehavare av enskild fiskerätt rätt till ersättning om bestämmelserna om handredskapsfiske i lagen (1950:596) om rätt till fiske medför ett inkomstbortfall. Anspråk på ersättning skulle enligt 3 § lagen om ersättning för intrång i enskild fiskerätt ha framställts före utgången av år 1989. Lagen ger inte längre möjlighet att begära sådan ersättning och bör därför upphävas.

5.8Lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet

Regeringens förslag: Inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten och Fiskeriverkets samtidiga avveckling innebär att följande ändringar ska göras i lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.

En årlig fiskeavgift och en engångsavgift ska betalas till Havs- och vattenmyndigheten.

Bestämmelsen om Fiskeriverkets rätt att föreslå en sakkunnig ska utgå.

Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslogs att den som Havs- och vattenmyndigheten föreslår ska förordnas som sakkunnig i vissa mål rörande vattenverksamhet.

Remissinstanserna: Fiskeriverket har tillstyrkt förslaget att den som Havs- och vattenmyndigheten föreslår ska förordnas som sakkunnig i vissa mål rörande vattenverksamhet enligt lagen. Utredningen om inrättande av en myndighet för havs- och vattenmiljö har anfört följande. Sista meningen i 9 kap. 4 § lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet bör utgå. Det är lämpligt att domstolen fattar beslut i frågan om vem som ska utföra en sakkunnigutredning. Den ordning som finns i dag att Fiskeriverket ska avgöra vem som ska utföra utredningen har ingen motsvarighet när det gäller Naturvårdsverket och det allmänna vattenmiljöintresset. De krav på sakkunniga som gäller enligt 40 kap. rättegångsbalken bör vara tillräckliga även för dessa situationer. Kammarkollegiet har uppmärksammat den eventuella intressekonflikt som

43

kan uppkomma i de situationer då Havs- och vattenmyndigheten är såväl Prop. 2010/11:86 domstolens sakkunniga som motpart till sökanden i samma mål. Läns-

styrelsen i Västernorrlands län har ifrågasatt det lämpliga i att Havs- och vattenmyndigheten både ges rollen som företrädare för det allmänna intresset i mål och ärenden enligt miljöbalken (22 kap. 6 § miljöbalken) och i praktiken får rätt att utse sakkunnig i vissa mål rörande vattenverksamhet. Enligt länsstyrelsen finns det en risk för sammanblandning av olika roller om myndigheten ska kunna vara part och råda över vem som utses som sakkunnig i ett mål – det allmänna intresset bör kunna tillgodoses genom att myndigheten agerar som part.

Skälen för regeringens förslag: I 6 kap. lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet regleras bl.a. fiskeavgifter. När tillstånd ges till en viss vattenverksamhet kan tillståndshavaren åläggas att betala en särskild avgift för främjande av fisket i det vatten som berörs av vattenverksamheten eller inom något angränsande vattenområde eller för främjande av fisket inom landet. Av 6 kap. 10 § lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet framgår att årliga fiskeavgifter och engångsavgifter ska betalas till Fiskeriverket. Ansvaret för handläggningen av fiskeavgiftsmedel för fiskevård ska överföras till Havs- och vattenmyndigheten. Avgifterna bör därför i fortsättningen betalas till Havs- och vattenmyndigheten.

I 9 kap. 4 § lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet finns en bestämmelse om förordnande av sakkunnig i vissa mål rörande vattenverksamhet. Enligt bestämmelsen ska som sakkunnig förordnas den som Fiskeriverket föreslår om undersökningarna avser verksamhetens inverkan på det allmänna fiskeintresset. Som framgår av förslagen i avsnitt 5.1 ska Havs- och vattenmyndigheten ha rätt att, inom sitt ansvarsområde, föra det allmännas talan i domstol redan när myndigheten inleder sin verksamhet. Det är därför inte lämpligt att Havs- och vattenmyndigheten även ska avgöra vem som ska utföra en sakkunnigutredning. Ingen av de övriga myndigheter som har rätt att föra talan enligt 22 kap. 6 § första stycket miljöbalken har denna möjlighet. Det bör överlåtas åt domstolen att fritt fatta beslut i denna fråga. Sista meningen i 9 kap. 4 § bör därför tas bort.

5.9 Epizootilagen (1999:657)  
   
Regeringens förslag: Inrättandet av den nya Havs- och vattenmyn-  
digheten och Fiskeriverkets samtidiga avveckling innebär att en änd-  
ring ska göras i epizootilagen så att Havs- och vattenmyndigheten ska  
underrättas vid misstanke om epizootisk sjukdom hos fisk.  
   
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.  
Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.  
Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 a § epizootilagen ska en  
veterinär eller någon annan som i sitt yrke kommer i kontakt med djur  
eller produkter av djur och som har anledning att misstänka att ett fall av  
epizootisk sjukdom har inträffat skyndsamt anmäla detta till Statens jord-  
bruksverk och länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska underrätta Fiskeriverket  
om det är fråga om en epizootisk sjukdom hos fisk. Jordbruksverket har 44

det övergripande ansvaret vid epizootibekämpning. Epizootiska sjuk- Prop. 2010/11:86 domar hos fisk är ett problem som främst uppstår inom vattenbruk, men

även vild fisk kan påverkas. Länsstyrelsen bör därför underrätta även Havs- och vattenmyndigheten om det är fråga om en epizootisk sjukdom hos fisk.

5.10Tullagen (2000:1281)

Regeringens förslag: Inrättandet av den nya Havs- och vattenmyndigheten och Fiskeriverkets samtidiga avveckling innebär att ändringar ska göras i tullagen så att Tullverket på begäran ska tillhandahålla även Havs- och vattenmyndigheten uppgifter som förekommer hos Tullverket och som rör import eller export av varor.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Tullverket har konstaterat att både Havs- och vat-

tenmyndigheten och Jordbruksverket får rätt att erhålla uppgifter enligt 11 kap. 6 § tullagen från Tullverket.

Skälen för regeringens förslag: I 11 kap. 6 § tullagen anges att Tullverket på begäran ska tillhandahålla bl.a. Fiskeriverket och Jordbruksverket uppgifter som förekommer hos Tullverket och som rör import eller export av varor. De uppgifter som lämnas av Tullverket används bl.a. för att Fiskeriverket ska kunna fullgöra sina uppgifter i anledning av verkets roll som ansvarig myndighet i Sverige avseende EU:s gemensamma fiskeripolitik, t.ex. att till kommissionen rapportera om den svenska importen av fisk och fiskprodukter, kontrollera fångstcertifikat och besluta om vägrad import.

Det övergripande ansvaret för kontroll och statistik ska ingå i Havs- och vattenmyndighetens ansvarsområde. Ansvaret för import- och exportreglering ska emellertid omfattas av Jordbruksverkets ansvar. Båda myndigheterna bör därför ha rätt att få uppgifter från Tullverket enligt 11 kap. 6 § tullagen.

5.11 Lagen (2009:619) om djurskyddskontrollregister  
   
Regeringens förslag: Inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten  
och Fiskeriverkets samtidiga avveckling innebär att en ändring ska  
göras i lagen om djurskyddskontrollregister så att Fiskeriverkets skyl-  
dighet att lämna uppgifter till Jordbruksverket tas bort.  
   
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.  
Remissinstanserna: Fiskeriverket har tillstyrkt förslaget.  
Skälen för regeringens förslag: Statens jordbruksverk får för vissa  
ändamål i ett för landet centralt register (djurskyddskontrollregistret) ut-  
föra automatiserad behandling av personuppgifter. I registret får endast  
behandlas uppgifter om den som är föremål för djurskyddskontroll enligt  
djurskyddslagen (1988:534). Djurskyddslagen omfattar alla djur som  
hålls i fångenskap. Av 7 § lagen om djurskyddskontrollregister framgår  
att bl.a. Fiskeriverket ska lämna uppgifter till Jordbruksverket. 45

Jordbruksverket kommer i fortsättningen att vara ansvarig myndighet Prop. 2010/11:86 när det gäller vattenbruk. Det fiskodlingsregister som Fiskeriverket för

närvarande ansvarar för ska i stället föras av Jordbruksverket. Jordbruksverket kommer således att förfoga över uppgifterna inom detta område. Fiskeriverket bör därför inte nämnas i bestämmelsen och det finns inte skäl att sätta någon annan myndighet i verkets ställe.

5.12 Lagen (2009:866) om överlåtbara fiskerättigheter  
   
Regeringens förslag: Inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten  
och Fiskeriverkets samtidiga avveckling innebär att följande ändringar  
ska göras i lagen om överlåtbara fiskerättigheter.  
– Havs- och vattenmyndigheten får bestämma en överlåtbar andel  
(fiskerättigheter) av den del av den nationella fiskekvoten som görs  
tillgänglig för pelagiskt fiske genom individuella kvoter för yrkes-  
fiskare med fartygstillstånd.  
– Havs- och vattenmyndigheten ska godkänna överlåtelser av fiske-  
rättigheter mellan yrkesfiskare och i sitt beslut om godkännande fast-  
ställa parternas innehav av fiskerättigheter.  
– Havs- och vattenmyndigheten får, om det finns särskilda skäl,  
godkänna en överlåtelse trots att yrkesfiskaren efter förvärvet har ett  
större innehav av fiskerättigheter än vad som är tillåtet.  
– Fiskerättigheter gäller i tio år från dagen för Havs- och vattenmyn-  
dighetens beslut om att fastställa fiskerättigheterna.  
– Havs- och vattenmyndigheten får besluta att dra in eller begränsa  
fiskerättigheter om innehavarens fartygstillstånd har återkallats eller  
begränsats.  
– Havs- och vattenmyndighetens beslut får överklagas hos allmän  
förvaltningsdomstol.  
   
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.  
Remissinstanserna: Fiskeriverket har tillstyrkt de föreslagna ändring-  
arna och anfört följande. Syftet med lagen avser främjande av att fartygs-  
strukturen i den svenska fiskeflottan i det yrkesmässiga pelagiska fisket  
medverkar till att bevara fiskeresurserna och ett i övrigt ekonomiskt,  
miljömässigt och socialt hänseende hållbart fiske. Eftersom syftet delvis  
berör ansvar som nu överflyttas till Jordbruksverket bör Havs- och vat-  
tenmyndigheten, enligt Fiskeriverket, samråda med Jordbruksverket om  
tillämpningsföreskrifter, vilket bör kunna föreskrivas på förordningsnivå.  
Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen om överlåtbara fiske-  
rättigheter får Fiskeriverket för yrkesfiskare med fartygstillstånd bestäm-  
ma en överlåtbar andel – fiskerättigheter – av en del av den nationella  
fiskekvoten för pelagiskt fiske. Fiskerättigheterna får överlåtas mellan  
yrkesfiskare med fartygstillstånd. Fiskeriverket ska dock godkänna över-  
låtelserna. Fiskeriverket kan även besluta att dra in eller begränsa fiske-  
rättigheter om innehavarens fartygstillstånd har återkallats eller be-  
gränsats.    
Fiskeriverkets verksamhet när det gäller resursförvaltning, tilldelning  
av licenser och tillstånd samt kvotförhandlingar och kvotfördelning ska  
överföras till Havs- och vattenmyndigheten. De överlåtbara fiskerättig- 46

heterna är en typ av särskilda tillstånd och ansvaret för dem bör därför Prop. 2010/11:86 överföras till Havs- och vattenmyndigheten.

Såsom Fiskeriverket har påpekat syftar lagen bl.a. till att främja ett i ekonomiskt, miljömässigt och socialt hänseende hållbart fiske. Samråd mellan berörda myndigheter bör därför ske när tillämpningsföreskrifter ska antas. Detta kan dock, såsom Fiskeriverket också påpekat, föreskrivas i förordning.

5.13Ersättning för intrång i fiske till följd av militär verksamhet och fiskeskyddsnämnder

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att riksdagens tidigare ställningstaganden om ersättning för skada eller intrång i fiske till följd av militär verksamhet när det gäller Kungl. Maj:ts brev av den 4 december 1964 och kungörelsen (1964:811) om ersättning för intrång i fiske till följd av militär verksamhet inte längre ska gälla. Det ska i stället få ankomma på regeringen att meddela de föreskrifter som behövs.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.

Skälen för regeringens förslag: För att fullfölja inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten behöver följdändringar i form av namnändringar göras i ett antal författningar. Exempelvis behöver sådana justeringar ske i kungörelsen (1964:811) om ersättning för intrång i fiske till följd av militär verksamhet och Kungl. Maj:ts brev av den 4 december 1964. I kungörelsen om ersättning för intrång i fiske till följd av militär verksamhet anges att det är så kallade fiskeskyddsnämnder eller Försvarsmakten som beslutar om ersättning. Närmare bestämmelser om nämndernas uppgifter och organisation finns i ett kungligt brev av den 4 december 1964. Det finns så kallade riksdagsbindningar vad avser förutsättningarna och grunderna för ersättning för skada på fiske till följd av militär verksamhet m.m. (Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1964 s. 30). Emellertid är frågan om ersättning för skada på fiske till följd av militär verksamhet numera inte av sådan natur eller på annat sätt av principiellt intresse att denna bör underställas riksdagen. Vidare faller de bestämmelser som behövs på området inom ramen för regeringens restkompetens. Det är därför lämpligt att tidigare riksdagsbindningar inte längre ska begränsa regeringens beslutsmöjligheter, Det bör i stället ankomma på regeringen att meddela föreskrifter på området.

5.14 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser  
   
Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft  
den 1 juli 2011.  
   
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.  
I promemorian föreslogs en övergångsbestämmelse till lagen (2009:866)  
om överlåtbara fiskerättigheter, som innebär att ett beslut som fattats av 47

Fiskeriverket enligt lagens tidigare lydelse, ska gälla som ett beslut av Prop. 2010/11:86 Havs- och vattenmyndigheten.

Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan.

Skälen för regeringens förslag: Havs- och vattenmyndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 juli 2011. De föreslagna lagändringarna bör därför träda i kraft samma dag.

I den remitterade promemorian föreslogs en övergångsbestämmelse i fråga om lagen (2009:866) om överlåtbara fiskerättigheter, som innebär att ett beslut som är fattat av Fiskeriverket enligt lagens tidigare lydelse ska gälla som ett beslut av Havs- och vattenmyndigheten. Remissinstanserna har inte yttrat sig i frågan om behovet av övergångsbestämmelser. Övergångsbestämmelsen är dock onödig, eftersom Havs- och vattenmyndigheten endast träder i Fiskeriverkets ställe. Beträffande övriga lagar föreslås inga övergångsbestämmelser. Det innebär att Havs- och vattenmyndigheten, inom sitt ansvarsområde, den 1 juli 2011 övertar de pågående mål och ärenden som Naturvårdsverket och Fiskeriverket ansvarat för fram till den tidpunkten. Detsamma gäller de ärenden som Jordbruksverket kan komma att ta över från Fiskeriverket.

6 Konsekvenser

Förslagens inriktning

Genom inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten tydliggörs ansvaret för havs- och vattenfrågornas, inklusive fiskefrågornas, stora betydelse för miljön. Inrättandet av den nya Havs- och vattenmyndigheten innebär organisatoriska förändringar, som medför att såväl Naturvårdsverket som Havs- och vattenmyndigheten är viktiga myndigheter på miljöområdet. Inrättandet av Havs- och vattenmyndigheten innebär också att myndigheten tar över ett antal av de frågor som Fiskeriverket ansvarar för i dag och som inte ska föras över till Jordbruksverket, så att Fiskeriverket kan avvecklas.

Statsfinansiella konsekvenser

De författningsförslag som nu lämnas bygger på och är en nödvändig förutsättning för att de organisatoriska förändringar som beskrivits ovan ska kunna genomföras. Författningsförslagen i sig bedöms inte få några tillkommande statsfinansiella konsekvenser.

Konsekvenser för statliga myndigheter och kommuner

Det är ett stort antal statliga myndigheter och kommuner som på något sätt berörs av de organisatoriska förändringar som följer av att det huvudsakliga ansvaret för frågor som rör havs- och vattenmiljön, inklusive fiskefrågor, flyttas från Naturvårdsverket och Fiskeriverket till Havs- och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten ska bemannas med beaktande av 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Ansvaret för frågorna om havs- och vattenmiljön tydliggörs och den nya myndig-

hetsorganisationen syftar till en ökad effektivisering och drivkraft i havs-

48

och vattenmiljöarbetet. Samtidigt får frågor om samarbete, samverkan Prop. 2010/11:86 och gränsdragningar mellan myndigheterna och kommunerna en ny och

ökad aktualitet. I det kommande arbetet bör därför stor vikt läggas vid att på ett tydligt sätt utforma de närmare bestämmelser som är styrande för sådana frågor, så att en tydlighet och effektivitet uppnås. Sammantaget bedöms konsekvenserna av de nu föreslagna författningsändringarna, i sig, dock vara begränsade och kunna hanteras inom ramen för befintliga resurser.

Konsekvenser för allmänheten

De författningsförslag som nu lämnas riktar sig i första hand till de berörda myndigheterna. Allmänhetens intressen är väl tillgodosedda genom att ansvaret för frågorna om havs- och vattenmiljön tydliggörs och den nya myndighetsorganisationens syfte att leda till en ökad effektivisering och drivkraft i havs- och vattenmiljöarbetet.

Konsekvenser för företagen

De författningsförslag som nu lämnas riktar sig i första hand till de berörda myndigheterna. I det kommande arbetet bör stor vikt läggas vid att på ett tydligt sätt utforma de närmare bestämmelser som är styrande för frågor som gäller bl.a. gränsdragningar mellan de olika berörda myndigheternas ansvarsområden, så att företagens kontakter med myndigheterna underlättas. Sammantaget bedöms konsekvenserna av de nu föreslagna författningsändringarna, i sig, vara begränsade. Regelrådet delar denna uppfattning och har i sitt remissvar anfört att författningsförslagen, såvitt kan bedömas, medför begränsade ekonomiska effekter för företag. Regelrådet har därför avstått från att avge yttrande i ärendet.

7 Författningskommentar

Den nya Havs- och vattenmyndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 juli 2011 och ta över ett antal verksamhetsområden från Naturvårdsverket som gäller havs- och vattenmiljön. Fiskeriverkets verksamhet ska samtidigt avvecklas och verkets verksamhetsområden ska tas över av Havs- och vattenmyndigheten eller Jordbruksverket. Dessa organisatoriska förändringar innebär att benämningarna Fiskeriverket och Naturvårdsverket ersätts med Havs- och vattenmyndigheten eller Jordbruksverket i ett antal författningar. De innebär även att Havs- och vattenmyndigheten omnämns tillsammans med Naturvårdsverket eller Jordbruksverket i ett antal författningar. Några bestämmelser tas bort, eftersom de specifikt gäller Fiskeriverket i den roll som verket har i dag och som Havs- och vattenmyndigheten, eller någon annan myndighet, inte ska ta över.

49

7.1 Förslaget till lag om ändring i miljöbalken Prop. 2010/11:86

6 kap. 13 §

Ändringen i andra stycket innebär ett tydliggörande av att en myndighet eller kommun även ska samråda med Havs- och vattenmyndigheten innan den bestämmer omfattningen av och detaljeringsgraden för miljökonsekvensbeskrivningar när det gäller planer och program på nationell nivå.

Övriga ändringar är endast av språklig karaktär. Se även avsnitt 5.1.

21 kap. 7 §

Ändringen i andra stycket innebär att även Havs- och vattenmyndigheten får begära att en mark- och miljödomstol ska överlämna ett mål till regeringen, om målet även rör ett annat allmänt intresse av synnerlig vikt än ett sådant som avses i 1 kap. 1 § miljöbalken.

Övriga ändringar är endast av språklig karaktär. Se även avsnitt 5.1.

22 kap. 4 §

Ändringen i första stycket innebär att en mark- och miljödomstol, i ett ansökningsmål, ska skicka ett exemplar av ansökningshandlingen och kungörelsen till Havs- och vattenmyndigheten i stället för till Fiskeriverket.

Övriga ändringar består endast i smärre språkliga justeringar. Se även avsnitt 5.1.

22 kap. 6 §

Ändringen i första stycket innebär att även Havs- och vattenmyndigheten har rätt att, när det behövs, föra talan i ett ansökningsmål för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen.

Ändringen innebär även att paragrafens tredje stycke har utgått. Fiskeriverkets skyldighet att yttra sig i målet och verkets rätt att få en sakkunnigutredning till stånd har därmed upphört.

Se även avsnitt 5.1.

24 kap. 7

Ändringen i första stycket innebär att även Havs- och vattenmyndigheten får ansöka om sådan prövning hos en mark- och miljödomstol som avses i 3–6 §§.

Övriga ändringar består endast i smärre språkliga justeringar. Se även avsnitt 5.1.

24 kap. 13 §

Ändringen i andra stycket innebär att även Havs- och vattenmyndigheten får föra talan i fråga om allmänna intressen när det gäller ändringar av

50

vattenverksamheter eller vattenanläggningar för att förebygga eller min- Prop. 2010/11:86 ska framtida skador.

Övriga ändringar består endast i smärre språkliga juteringar. Se även avsnitt 5.1.

25 kap. 3 §

Ändringarna innebär att även Havs- och vattenmyndigheten ska svara för sina kostnader vid mark- och miljödomstolen i mål som gäller återkallelse, förbud mot fortsatt verksamhet eller omprövning enligt 24 kap. 3– 6 §§ miljöbalken eller ändring av en bygdeavgift eller en allmän fiskeavgift enligt 7 kap. 15 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Ändringarna medför att även Havs- och vattenmyndigheten, som ansökande myndighet, ska svara för kostnader som uppkommer för andra motparter än tillståndshavaren när det gäller omprövning för att tillgodose allmänna intressen. Det gäller dock inte omprövning enligt 24 kap. 5 § första stycket 11, det vill säga omprövningar när det visat sig att anordningar som har vidtagits eller villkor som har meddelats till skydd för fisket med stöd av 11 kap. 8 § eller enligt 6 kap. 5 § lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Gäller ett mål omprövning för att förbättra en anläggnings säkerhet enligt 24 kap. 5 § första stycket 10 innebär ändringen att tillståndshavaren, i stället för bl.a. Havs- och vattenmyndigheten, ska svara för kostnader som uppkommer för andra motparter.

Övriga ändringar består endast i smärre språkliga justeringar. Se även avsnitt 5.1.

26 kap. 3 §

Ändringen i första stycket innebär att även Havs- och vattenmyndigheten ska utöva tillsyn i enlighet med vad regeringen bestämmer.

Se även avsnitt 5.1.

28 kap. 9 §

Ändringen i andra stycket innebär att tjänstemän hos Havs- och vattenmyndigheten, i stället för tjänstemän hos Fiskeriverket, ges tillfälle att utöva tillsyn över att villkor till skydd för fisket fullgörs.

Den övriga ändringen består endast i en smärre språklig justering. Se även avsnitt 5.1.

7.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929

9 §  
Ändringen i andra stycket innebär att ett exemplar av kungörelsen om  
ansökan ska sändas till Havs- och vattenmyndigheten i stället för till Fis-  
keriverket. 51
 
Paragrafen har även justerats språkligt. Prop. 2010/11:86
Se även avsnitt 5.6.  

7.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund

22 §

En avskrift av ett utlåtande med besvärshänvisning ska fortsättningsvis skickas till Havs- och vattenmyndigheten i stället för till Naturvårdsverket.

Övriga ändringar består endast i smärre språkliga justeringar. Se även avsnitt 5.3.

23 §

Ändringarna i första och andra styckena innebär att samtliga handlingar, när förrättningen slutligt prövats, ska skickas till Havs- och vattenmyndigheten i stället för till Naturvårdsverket och att Havs- och vattenmyndigheten övertar Naturvårdsverkets skyldighet att föra en förteckning över alla vattenförbund.

Övriga ändringar består endast i smärre språkliga justeringar. Se även avsnitt 5.3.

25 §

Ändringen i andra stycket innebär att en sådan kungörelse som avses i 13 kap. 58 § vattenlagen (1983:291), tillsammans med en avskrift av besvärshandlingarna, ska skickas till Havs- och vattenmyndigheten i stället för till Naturvårdsverket.

Se även avsnitt 5.3.

26 §

Ändringen innebär att Havs- och vattenmyndigheten, i stället för Naturvårdsverket, får föra talan mot beslut i fråga om förbundsbildning, verksamhetens inriktning eller verksamhetsområdets avgränsning.

Se även avsnitt 5.3.

36 §

Ändringen i andra stycket innebär att en avskrift av förrättningsmannens beslut ska skickas till Havs- och vattenmyndigheten i stället för till Naturvårdsverket, liksom samtliga handlingar när beslutet har vunnit laga kraft.

Övriga ändringar består endast i smärre språkliga justeringar. Se även avsnitt 5.3.

52

7.4 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1985:139) Prop. 2010/11:86
  om ersättning för intrång i enskild fiskerätt

Förslaget innebär att lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt upphör att gälla per den 1 juli 2011.

Se även avsnitt 5.7.

7.5Förslaget till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)

34 §

Ändringen i andra stycket innebär att befattningshavare hos Havs- och vattenmyndigheten, i stället för befattningshavare hos Fiskeriverket, ska ha de befogenheter som anges i andra stycket 1–3 för kontroll av efterlevnaden av fiskelagen, föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen och föreskrifter om fisket i EU:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.

Övriga ändringar består endast i smärre språkliga justeringar. Se även avsnitt 5.5.

35 §

Ändringen i andra stycket innebär att Havs- och vattenmyndigheten, i stället för Fiskeriverket, får besluta om rättelse på bekostnad av den som inte rättar sig efter fiskelagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller som inte följer ett meddelat föreläggande.

Övriga ändringar är endast av språklig karaktär. Se även avsnitt 5.5.

47 §

Ändringen i andra stycket 2 innebär att befattningshavare hos Havs- och vattenmyndigheten, i stället för befattningshavare hos Fiskeriverket, ska ha befogenhet att göra sådana beslag av fisk, redskap, fiskefartyg eller andra föremål som avses i första stycket.

Se även avsnitt 5.5.

50 c §

Ändringen i första stycket innebär att Havs- och vattenmyndigheten, i stället för Fiskeriverket, ska besluta om sanktionsavgifter.

Se även avsnitt 5.5.

50 h §

Ändringen i femte stycket innebär att ett beslut enligt paragrafen ska meddelas av Havs- och vattenmyndigheten i stället för av Fiskeriverket.

Se även avsnitt 5.5.

53

50 i § Prop. 2010/11:86
Paragrafen delas upp i två stycken. Ändringen i det nya andra stycket  
innebär att en särskild avgift för otillåten fångst ska beslutas av Havs-  
och vattenmyndigheten i stället för av Fiskeriverket.  
Övriga ändringar är endast av språklig karaktär.  
Se även avsnitt 5.5.  
51 §  
Ändringen i första stycket innebär att länsstyrelsens beslut, i stället för att  
överklagas hos Fiskeriverket, får överklagas hos Jordbruksverket om be-  
slutet rör vattenbruk och hos Havs- och vattenmyndigheten i övriga frå-  
gor. Ändringen i andra stycket innebär att beslut i enskilda fall som med-  
delats av Jordbruksverket eller Havs- och vattenmyndigheten får över-  
klagas hos allmän förvaltningsdomstol.  
Övriga ändringar är endast av språklig karaktär.  
Se även avsnitt 5.5.  

7.6Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet

6 kap. 10 §

Ändringarna innebär att en årlig fiskeavgift och en engångsavgift enligt andra och tredje styckena ska betalas till Havs- och vattenmyndigheten i stället för till Fiskeriverket.

Övriga ändringar består endast i smärre språkliga justeringar. Se även avsnitt 5.8.

9 kap. 4 §

Ändringen innebär att paragrafens sista mening har tagits bort. Fiskeriverkets rätt att få den sakkunnige förordnad som verket föreslår har därmed upphört. Havs- och vattenmyndigheten har inte övertagit en sådan rätt.

Se även avsnitt 5.8.

7.7Förslaget till lag om ändring i epizootilagen (1999:657)

3 a §

Ändringen i andra stycket innebär att Havs- och vattenmyndigheten, i stället för Fiskeriverket, ska underrättas om epizootisk sjukdom hos fisk.

Övriga ändringar består endast i smärre språkliga justeringar. Se även avsnitt 5.9.

54

7.8 Förslaget till lag om ändring i tullagen (2000:1281) Prop. 2010/11:86

11 kap. 6 §

Ändringen innebär att Havs- och vattenmyndigheten, i stället för Fiskeriverket, ska ha rätt att på begäran tillhandahållas uppgifter som förekommer hos Tullverket och som rör import eller export av varor.

Se även avsnitt 5.10.

7.9Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:924) om Antarktis

38 §

Ändringen i tredje stycket innebär att även Havs- och vattenmyndigheten får överklaga beslut om tillstånd som en förvaltningsmyndighet har meddelat enligt lagen eller enligt bestämmelser som har meddelats med stöd av den lagen.

Ändringen i andra stycket är endast av språklig karaktär. Se även avsnitt 5.4.

7.10Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:619) om djurskyddskontrollregister

7 §

Ändringen innebär att Fiskeriverket tagits bort från uppräkningen av de myndigheter som ska lämna uppgifter till Jordbruksverket. Havs- och vattenmyndigheten har inte övertagit en sådan skyldighet.

Se även avsnitt 5.11.

7.11Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:866) om överlåtbara fiskerättigheter

3 §

Ändringen innebär att Havs- och vattenmyndigheten, i stället för Fiskeriverket, får bestämma en överlåtbar andel fiskerirättigheter för yrkesfiskare med fartygstillstånd.

Se även avsnitt 5.12.

4 §

Ändringarna i andra och tredje styckena innebär att Havs- och vattenmyndigheten, i stället för Fiskeriverket, ska godkänna överlåtelser av fiskerättigheter och i sitt beslut om godkännande fastställa parternas innehav av sådana rättigheter.

Se även avsnitt 5.12.

55

5 § Prop. 2010/11:86

Ändringen i tredje stycket innebär att Havs- och vattenmyndigheten, i stället för Fiskeriverket, får godkänna en överlåtelse av fiskerättigheter trots att yrkesfiskaren efter förvärvet har ett större innehav av fiskerättigheter än vad som är tillåtet enligt paragrafens första och andra stycke.

Se även avsnitt 5.12.

6 §

Ändringen i första stycket innebär att fiskerättigheter gäller i tio år från dagen för Havs- och vattenmyndighetens beslut om att fastställa fiskerättigheterna.

Se även avsnitt 5.12.

7 §

Ändringen innebär att Havs- och vattenmyndigheten, i stället för Fiskeriverket, får besluta att dra in eller begränsa fiskerättigheter om innehavarens fartygstillstånd har återkallats eller begränsats.

Se även avsnitt 5.12.

10 §

Ändringen i första stycket innebär att Havs- och vattenmyndighetens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Ändringen i andra stycket är endast av språklig karaktär. Se även avsnitt 5.12.

7.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar

2 kap. 2 §

Ändringen i andra stycket innebär att en särskild ledamot i mark- och miljödomstolen även ska ha erfarenhet av sådana frågor som faller inom Havs- och vattenmyndighetens verksamhetsområde.

Se även avsnitt 5.2.

2 kap. 4 §

Ändringen i första stycket innebär att en av de särskilda ledamöterna i en mark- och miljödomstol även ska ha erfarenhet av sådana sakfrågor som faller inom Havs- och vattenmyndighetens verksamhetsområde.

Se även avsnitt 5.2.

56

Prop. 2010/11:86

Bilaga 1

Lagförslaget i promemorian om Havs- och vattenmyndigheten

Lag om ändring i miljöbalken

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 13 §, 21 kap. 7 §, 22 kap. 4 och 6 §§, 24 kap. 7 och 13 §§, 25 kap. 3 §, 26 kap. 3 § och 28 kap. 9 § miljöbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6kap.

13 §1

En miljökonsekvensbeskrivning enligt 12 § skall innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till

En miljökonsekvensbeskrivning enligt 12 § ska innehålla de uppgifter som är rimliga med hänsyn till

1.bedömningsmetoder och aktuell kunskap,

2.planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad,

3.allmänhetens intresse, och

4.att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder.

Innan en myndighet eller kommun bestämmer omfattningen av och detaljeringsgraden för miljökonsekvensbeskrivningen, skall myndigheten eller kommunen samråda med den eller de kommuner och länsstyrelser som berörs av planen eller programmet. För planer och program på nationell nivå skall samråd i stället ske med Naturvårdsverket och andra berörda centrala förvaltningsmyndigheter.

Innan en myndighet eller kommun bestämmer omfattningen av och detaljeringsgraden för miljökonsekvensbeskrivningen, ska myndigheten eller kommunen samråda med den eller de kommuner och länsstyrelser som berörs av planen eller programmet. För planer och program på nationell nivå ska samråd i stället ske med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och andra berörda centrala förvaltningsmyndigheter.

21kap.

7 §2

Om mark- och miljödomstolen Om mark- och miljödomstolen
finner att en verksamhet eller åt- finner att en verksamhet eller åt-

1Senaste lydelse 2004:606.

2Senaste lydelse 2010:923.

57

gärd endast kan tillåtas enligt 2 kap. 9 § första stycket eller 10 § eller enligt 7 kap. 29 §, skall mark- och miljödomstolen med eget yttrande överlämna frågan till regeringens avgörande. Detsamma gäller om regeringen skall pröva tillåtligheten enligt 17 kap. 1 § eller om regeringen har förbehållit sig prövningen av tillåtligheten enligt 17 kap. 3 §.

Om mark- och miljödomstolen finner att ett mål hos domstolen rör även ett annat allmänt intresse av synnerlig vikt än sådant som avses i 1 kap. 1 §, skall domstolen med eget yttrande överlämna målet till regeringen. Detsamma gäller, om Naturvårdsverket begär att målet av sådan anledning skall överlämnas till regeringen. Är det fråga om en statlig myndighets beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt skall domstolen alltid med eget yttrande överlämna ärendet till regeringens avgörande.

gärd   endast kan tillåtas enligt Prop. 2010/11:86
2 kap. 9 § första stycket eller 10 § Bilaga 1
eller enligt 7 kap. 29 §, ska mark-  
och miljödomstolen med eget ytt-  
rande överlämna frågan till reger-  
ingens avgörande. Detsamma gäl-  
ler om regeringen ska pröva  
tillåtligheten enligt 17 kap. 1 §  
eller om regeringen har förbehållit  
sig prövningen av tillåtligheten  
enligt 17 kap. 3 §.        
Om mark- och miljödomstolen  
finner att ett mål hos domstolen  
rör även ett annat allmänt intresse  
av synnerlig vikt än sådant som  
avses i 1 kap. 1 §, ska domstolen  
med   eget   yttrande överlämna  
målet till regeringen. Detsamma  
gäller, om Naturvårdsverket eller  
Havs- och vattenmyndigheten be-  
gär att målet av sådan anledning  
ska överlämnas till regeringen. Är  
det fråga om en statlig myndighets  
beslut som rör Försvarsmakten,  
Fortifikationsverket, Försvarets ma-  
terielverk eller Försvarets radio-  
anstalt ska domstolen alltid med  
eget yttrande överlämna ärendet  

till regeringens avgörande.

22kap.

4 §3

Ett exemplar av ansökningshandlingarna och av kungörelsen ska sändas till Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Fiskeriverket, länsstyrelsen och den eller de berörda kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Om det kan antas att det allmänna fiskeintresset eller något annat allmänt intresse inte berörs av verksamheten, behöver dock inte handlingarna sändas över.

Ett exemplar av ansökningshandlingarna och av kungörelsen ska sändas till Naturvårdsverket,

Havs- och vattenmyndigheten,

Kammarkollegiet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelsen och den eller de berörda kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Om det kan antas att det allmänna fiskeintresset eller något annat allmänt intresse inte berörs av verksamheten, behöver dock inte handlingarna sändas över.

3 Senaste lydelse 2008:1406.

58

Kungörelsen ska även sändas till berörda kommuner och andra myn- Prop. 2010/11:86
digheter vars verksamhet kan beröras av ansökan.   Bilaga 1
  6 §4    
Naturvårdsverket, Kammarkollegi- Naturvårdsverket, Havs- och vat-  
et, Myndigheten för samhälls- tenmyndigheten, Kammarkolle-  
skydd och beredskap och länssty- giet, Myndigheten för samhälls-  
relsen ska, när det behövs, föra skydd och beredskap och länssty-  
talan i målet för att tillvarata mil- relsen ska, när det behövs, föra  
jöintressen och andra allmänna in- talan i målet för att tillvarata mil-  
tressen. jöintressen och andra allmänna in-  
  tressen.    
En kommun får föra talan för att tillvarata miljöintressen och andra  
allmänna intressen inom kommunen.    
Fiskeriverket ska, om handlingar Havs- och vattenmyndigheten  
sänds till verket enligt 4 §, yttra ska, om handlingar sänds till ver-  
sig om vattenanläggningens eller ket enligt 4 § och de rör det all-  
verksamhetens inverkan på det all- männa fiskeintresset, yttra sig om  
männa fiskeintresset samt föreslå vattenanläggningens eller verk-  
de bestämmelser som behövs till samhetens inverkan på det in-  
skydd för fisket. Om verket anser tresset samt föreslå de bestäm-  
att ett yttrande kräver undersök- melser som behövs till skydd för  
ning på platsen, ska verket anmäla fisket. Om myndigheten anser att  
detta till mark- och miljödom- ett yttrande kräver undersökning  
stolen, som ska förordna om sak- på platsen, ska myndigheten an-  
kunnigutredning enligt 12 §. mäla detta till mark- och miljö-  
  domstolen, som ska förordna om  
  sakkunnigutredning enligt 12 §.  

24 kap.

7 §5

Ansökan om prövning som avses i 3–6 §§ får göras hos mark- och miljödomstol av Naturvårdsverket, Kammarkollegiet och länsstyrelsen. Skall frågan prövas av någon annan myndighet än domstol eller av kommun, får den tas upp utan någon särskild framställning. Frågor om omprövning enligt 5 § andra och tredje styckena får tas upp utan särskild ansökan.

Ansökan om prövning som avses i 3–6 §§ får göras hos mark- och miljödomstol av Naturvårdsverket,

Havs- och vattenmyndigheten,

Kammarkollegiet och länsstyrelsen. Om frågan ska prövas av någon annan myndighet än domstol eller av kommun, får den tas upp utan någon särskild framställning. Frågor om omprövning enligt 5 § andra och tredje styckena får tas upp utan särskild ansökan.

4Senaste lydelse 2010:923.

5Senaste lydelse 2010:923.

59

En ansökan om sådan prövning som avses i första stycket får även Prop. 2010/11:86
göras av en kommun i den utsträckning kommunen har övertagit till- Bilaga 1
synen med stöd av 26 kap. 3 § fjärde stycket. Har tillståndet meddelats  
av länsstyrelsen, görs ansökan hos länsstyrelsen.        
      13 §6          
Om en vattenverksamhet eller en vattenanläggning, som har utförts i en-  
lighet med ett tillstånd enligt denna balk, medför skador som inte  
förutsågs av mark- och miljödomstolen när tillståndet meddelades, får  
den skadelidande framställa anspråk på ersättning enligt 31 kap.  
Om fråga är om betydande ska- Om fråga är om betydande ska-  
dor för enskild eller för något all- dor för enskild eller för något all-  
mänt intresse, får begäras sådana mänt intresse, får begäras sådana  
ändringar verksamhetsutövar- ändringar verksamhetsutövar-  
ens bekostnad av vattenverksam- ens bekostnad av vattenverksam-  
heten eller vattenanläggningen heten eller vattenanläggningen  
som, utan att medföra skador för som, utan att medföra skador för  
tredje man eller väsentliga olägen- tredje man eller väsentliga olägen-  
heter för tillståndshavaren, är heter för tillståndshavaren, är  
ägnade att förebygga eller minska ägnade att förebygga eller minska  
framtida skador. I fråga om all- framtida skador. I fråga om all-  
männa intressen förs talan av männa intressen förs talan av  
Naturvårdsverket, Kammarkolle- Havs- och vattenmyndigheten,  
giet, länsstyrelse eller kommun. Kammarkollegiet, länsstyrelse  
        eller kommun.      

25kap.

3 §7

I mål som gäller återkallelse, förbud mot fortsatt verksamhet eller omprövning enligt 24 kap. 3–6 §§ eller 7 kap. 15 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet skall Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, länsstyrelsen och tillståndshavaren svara för sina kostnader vid mark- och miljödomstolen. I mål enligt 24 kap. 5 § som avser omprövning för att tillgodose allmänna intressen skall den myndighet som ansökte om omprövning dessutom svara för kostnader vid mark- och miljödomstolen som uppkommer

I mål som gäller återkallelse, förbud mot fortsatt verksamhet eller omprövning enligt 24 kap. 3–6 §§ eller 7 kap. 15 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ska Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, länsstyrelsen och tillståndshavaren svara för sina kostnader vid mark- och miljödomstolen. I mål enligt 24 kap. 5 § som avser omprövning för att tillgodose allmänna intressen ska den myndighet som ansökte om omprövning dessutom svara för kostnader vid mark- och

6Senaste lydelse 2010:923.

7Senaste lydelse 2010:923.

60

Tillsynen utövas av Naturvårdsverket, generalläkaren, länsstyrelsen, andra statliga myndigheter och kommunerna (tillsynsmyndigheter), i enlighet med vad regeringen bestämmer.

för andra motparter än tillståndshavaren. Detta gäller dock inte omprövning enligt 24 kap. 5 § första stycket 11. Gäller ett mål enligt 24 kap. 5 § första stycket 10 omprövning för att förbättra en anläggnings säkerhet skall dock tillståndshavaren i stället för Naturvårdsverket, Kammarkollegiet och länsstyrelsen svara för senast nämnda kostnader.

miljödomstolen som uppkommer Prop. 2010/11:86
för andra motparter än tillstånds- Bilaga 1
havaren. Detta gäller dock inte  
omprövning enligt 24 kap. 5 §  
första stycket 11. Gäller ett mål  
enligt 24 kap. 5 § första stycket 10  
omprövning för att förbättra en  
anläggnings säkerhet ska dock  
tillståndshavaren i stället för  
Naturvårdsverket, Havs- och  

vattenmyndigheten, Kammarkollegiet och länsstyrelsen svara för senast nämnda kostnader.

26kap.

3 §8

Tillsynen utövas av Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, generalläkaren, länsstyrelsen, andra statliga myndigheter och kommunerna (tillsynsmyndigheter), i enlighet med vad regeringen bestämmer.

Bestämmelser om tillsyn finns också i lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Varje kommun utövar genom den eller de nämnder som fullmäktige bestämmer tillsyn inom kommunen över miljö- och hälsoskyddet enligt 9 kap., med undantag för sådan miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd, över hanteringen av kemiska produkter enligt 14 kap. och över avfallshanteringen enligt 15 kap.

Regeringen får föreskriva att den tillsynsmyndighet regeringen bestämmer får överlåta åt en kommun att i ett visst avseende utöva sådan tillsyn som annars skulle skötas av en statlig tillsynsmyndighet, om kommunen har gjort framställning om det.

Detta gäller inte verksamhet som utövas av Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.

28kap.

9 §

Den som är beroende av hur en vattenverksamhet bedrivs, allmän åklagare och tjänsteman vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har rätt att få tillträde till platser för vattenståndsmätare, vattenmätare eller observationsrör samt att ta del av anteckningar som verksamhetsutövaren är skyldig att föra om vattenstånd, vattnets avrinning eller de vattenmängder som har tillgodogjorts.

8 Senaste lydelse 1999:385.

61

Tjänstemän hos Fiskeriverket och fisketillsynsmän som har förordnats för detta skall ges tillfälle att utöva tillsyn över att ett villkor till skydd för fisket fullgörs.

Tjänstemän hos Havs- och va- Prop. 2010/11:86
ttenmyndigheten och fisketillsyns- Bilaga 1
män som har förordnats för detta  
ska ges tillfälle att utöva tillsyn  
över att ett villkor till skydd för  
fisket fullgörs.  

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

62

För kontroll av efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt föreskrifter om fisket i EU:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken har fisketillsynsman som förordnats därtill och annan befattningshavare hos Havs- och vattenmyndigheten, Statens jordbruksverk, länsstyrelsen eller annan myndighet i vars uppgifter det ingår att övervaka efterlevnaden av bestämmelser om fiske rätt att

Prop. 2010/11:86 Bilaga 1

Lag om ändring i fiskelagen (1993:787)

Härigenom föreskrivs att 34, 35, 47, 50 c, 50 h, 50 i och 51 §§ fiskelagen (1993:787) att ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

34 §1

För tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter meddelade med stöd av lagen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer utse fisketillsynsmän.

För kontroll av efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt föreskrifter om fisket i EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken har fisketillsynsman som förordnats därtill och annan befattningshavare hos Fiskeriverket, länsstyrelsen eller annan myndighet i vars uppgifter det ingår att övervaka efterlevnaden av bestämmelser om fiske rätt att

1.få tillträde till fartyg, fordon, områden, anläggningar, byggnader, lokaler och andra utrymmen där fisk och utrustning för fisket förvaras eller hanteras för att där göra de undersökningar och ta de prover som behövs för tillsynen utan att ersättning lämnas,

2.på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen, och

3.få den hjälp som behövs för tillsynen av den som är föremål för åtgärden.

En fisketillsynsman får även ges förordnande att ta egendom i beslag enligt 47 §.

Polismyndigheten skall på begäran lämna den hjälp som behövs vid tillsynen.

Vid tillsyn för kontroll av efterlevnaden av EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken gäller bestämmelserna i andra stycket också för EG:s institutioner och av institutionerna utsedda inspektörer.

1 Senaste lydelse 2003:251.

Polismyndigheten ska på begäran lämna den hjälp som behövs vid tillsynen.

Vid tillsyn för kontroll av efterlevnaden av EU:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken gäller bestämmelserna i andra stycket också för EU:s institutioner och av institutionerna utsedda inspektörer.

63

35 §2 Prop. 2010/11:86
Bilaga 1

De myndigheter som regeringen bestämmer får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att denna lag, föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller föreskrifter om fisket i EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken skall efterlevas. I beslut om föreläggande eller förbud får myndigheten sätta ut vite.

Om någon inte rättar sig efter lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller inte följer ett meddelat föreläggande, får Fiskeriverket eller länsstyrelsen besluta om rättelse på hans bekostnad. I brådskande fall får ett sådant beslut meddelas utan föregående föreläggande.

De myndigheter som regeringen bestämmer får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att denna lag, föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller föreskrifter om fisket i EU:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken ska efterlevas. I beslut om föreläggande eller förbud får myndigheten sätta ut vite.

Om någon inte rättar sig efter lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen eller inte följer ett meddelat föreläggande, får Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket eller länsstyrelsen besluta om rättelse på hans bekostnad. I brådskande fall får ett sådant beslut meddelas utan föregående föreläggande.

47 §3

Om någon ertappas på bar gärning när han eller hon begår brott enligt denna lag, får beslag göras av fisk, redskap, fiskefartyg eller andra föremål som

1.skäligen kan antas ha betydelse för utredning av brottet, eller

2.kan antas bli föremål för förverkande enligt denna lag.

Befogenheter enligt första styck- Befogenheter enligt första styck-
et har       et har      
1. fisketillsynsmän som getts 1. fisketillsynsmän som getts
förordnande enligt 34 § tredje förordnande enligt 34 § tredje
stycket, och       stycket, och      
2. sådana befattningshavare hos 2. sådana befattningshavare hos
Kustbevakningen, Fiskeriverket Kustbevakningen, Havs- och vat-
eller länsstyrelsen i vars uppgifter tenmyndigheten, Jordbruksverket
det ingår att övervaka efterlevna- eller länsstyrelsen i vars uppgifter
den av bestämmelser om fiske. det ingår att övervaka efterlev-
        naden av bestämmelser om fiske.

Samma befogenhet har, om fisket kränker enskild fiskerätt, den som innehar fiskerätten eller den som företräder honom eller henne.

Om egendom har tagits i beslag enligt första stycket ska detta skyndsamt anmälas till polismyndigheten eller åklagare. Den som tar emot anmälan ska förfara som om han eller hon själv gjort beslaget.

2Senaste lydelse 1995:1388.

3Senaste lydelse 2008:1440.

64

Om innehavaren av enskild fiskerätt eller den som företräder honom Prop. 2010/11:86
eller henne har tagit fisk i beslag, får dock fiskerättshavaren behålla Bilaga 1
fisken utan att anmäla det, om beslaget bara grundar sig på denna lag.  
Fisk som tagits i beslag och som uppenbarligen bör förklaras förverkad  
ska omedelbart efter beslaget släppas ut i det vattenområde där den  
fångats, om den är levnadsduglig och det kan ske utan särskilda kost-  
nader eller besvär.    
  50 c §4  
Fiskeriverket beslutar om sank- Havs- och vattenmyndigheten be-  
tionsavgift. slutar om sanktionsavgift.  

Innan sanktionsavgift åläggs någon ska han eller hon ges tillfälle att yttra sig.

50 h §5

En yrkesfiskelicens får återkallas om den har meddelats på grund av felaktiga uppgifter i ansökan eller om licensinnehavaren vid upprepade tillfällen har fällts till ansvar för brott mot bestämmelser om fiske.

En yrkesfiskelicens och ett sådant fartygstillstånd som avses i 21 § andra stycket får återkallas på viss tid, lägst fjorton dagar och högst sex månader. Detta får ske om innehavaren av licensen eller tillståndet

1.har fällts till ansvar för ett allvarligt brott enligt denna lag,

2.har begått en allvarlig överträdelse som har lett till sanktionsavgift enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 50 a §, eller

3.genom upprepade överträdelser som har lett till sanktionsavgift enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 50 a § i väsentlig grad har brustit i skyldigheten att rätta sig efter gällande bestämmelser.

I stället för återkallelse på viss tid får varning beslutas, om det kan anses vara en tillräcklig åtgärd.

En yrkesfiskelicens och ett sådant fartygstillstånd som avses i 21 § andra stycket får återkallas tills vidare i avvaktan på ett slutligt avgörande av återkallelsefrågan om det på sannolika skäl kan antas att licensen eller tillståndet kommer att återkallas slutligt enligt andra stycket 1. Beslutets giltighetstid ska begränsas på det sätt som gäller för återkallelse enligt andra stycket.

Ett beslut enligt denna paragraf meddelas av Fiskeriverket och gäller omedelbart, om inte annat beslutas. Tiden för återkallelse räknas från den dag som anges i beslutet, dock tidigast från delgivning av beslutet.

Ett beslut enligt denna paragraf meddelas av Havs- och vattenmyndigheten och gäller omedelbart, om inte annat beslutas. Tiden för återkallelse räknas från den dag som anges i beslutet, dock tidigast från delgivning av beslutet.

4Senaste lydelse 2008:438.

5Senaste lydelse 2008:438.

65

Länsstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos Fiskeriverket.
Fiskeriverkets beslut i särskilda fall meddelade enligt denna lag eller enligt bestämmelser som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
  Prop. 2010/11:86
50 i §6 Bilaga 1

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att den som landar en otillåten fångst skall åläggas att betala en särskild avgift. Avgiften skall beslutas av Fiskeriverket och bestämmas till ett belopp som motsvarar den otillåtna fångstens värde. Om det finns särskilda skäl, skall avgiften få sättas ned eller helt efterges.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att den som landar en otillåten fångst ska åläggas att betala en särskild avgift. Avgiften ska beslutas av Havs- och vattenmyndigheten och bestämmas till ett belopp som motsvarar den otillåtna fångstens värde. Om det finns särskilda skäl, ska avgiften få sättas ned eller helt efterges.

51 §7

Länsstyrelsens beslut enligt denna lag eller enligt de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos

1.Jordbruksverket, om beslutet rör vattenbruk, eller

2.Havs- och vattenmyndigheten

iövriga fall.

Havs- och vattenmyndighetens och Jordbruksverkets beslut i särskilda fall enligt denna lag eller enligt bestämmelser som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

6Senaste lydelse 2008:438.

7Senaste lydelse 1995:101.

66

Prop. 2010/11:86 Bilaga 1

Lag om ändring i lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1929:405) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §1

Då ansökan angående en verksamhet, vilken ingivits till myndighet i Norge, inkommit till Utrikesdepartementet, skall den jämte tillhörande bilagor sändas till mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen. Vad som nu sagts skall även gälla i fråga om upplysningar som avses i tredje punkten av art. 15 i konventionen.

Sedan de i första stycket avsedda handlingarna inkommit till mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen skall denna genast utfärda kungörelse om ansökan. Kungörelsen skall innehålla dels uppgift om verksamhetens beskaffenhet och omfattning samt de verkningar, som därav kan väntas uppkomma inom svenskt område, dels underrättelse om vad sakägare, som vill hos norsk myndighet framställa erinran i anledning av verksamheten, har att iaktta samt om att erinringar i anledning av ansökan skall inom en viss, i kungörelsen utsatt tid insändas till mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen. Kungörelsen skall innehålla tillkännagivande att ett exemplar av ansökningshandlingarna finns tillgängligt på mark- och miljödomstolens eller länsstyrelsens kansli eller på annan

1 Senaste lydelse 2010:994.

Då ansökan angående en verksamhet, vilken ingivits till myndighet i Norge, inkommit till Utrikesdepartementet, ska den jämte tillhörande bilagor sändas till mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen. Vad som nu sagts ska även gälla i fråga om upplysningar som avses i tredje punkten av art. 15 i konventionen.

Sedan de i första stycket avsedda handlingarna inkommit till mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen ska denna genast utfärda kungörelse om ansökan. Kungörelsen ska innehålla dels uppgift om verksamhetens beskaffenhet och omfattning samt de verkningar, som därav kan väntas uppkomma inom svenskt område, dels underrättelse om vad sakägare, som vill hos norsk myndighet framställa erinran i anledning av verksamheten, har att iaktta samt om att erinringar i anledning av ansökan ska inom en viss, i kungörelsen utsatt tid insändas till mark- och miljödomstolen eller länsstyrelsen. Kungörelsen ska innehålla tillkännagivande att ett exemplar av ansökningshandlingarna finns tillgängligt på mark- och miljödomstolens eller länsstyrelsens kansli eller på annan

67

lämplig plats som mark- och lämplig plats som mark- och
miljödomstolen eller länsstyrelsen miljödomstolen eller länsstyrelsen
bestämmer. Genom mark- och bestämmer. Genom mark- och
miljödomstolens eller länsstyrel- miljödomstolens eller länsstyrel-
sens försorg skall kungörelsen så sens försorg ska kungörelsen så
snart det kan ske införas i orts- snart det kan ske införas i orts-
tidning. Ett exemplar av kungörel- tidning. Ett exemplar av kungörel-
sen skall dessutom sändas till sen ska dessutom sändas till
Utrikesdepartementet, Kammar- Utrikesdepartementet, Kammar-
kollegiet, Fiskeriverket, länsstyrel- kollegiet, Havs- och vattenmyndig-
sen och andra statliga myndigheter heten, länsstyrelsen och andra stat-
vilkas verksamhet kan beröras av liga myndigheter vilkas verksam-
ansökan samt till berörda kom- het kan beröras av ansökan samt
muner.   till berörda kommuner.  
Om det sedan kungörelse ut- Om det sedan kungörelse ut-
färdats från myndighet i Norge färdats från myndighet i Norge
kommer underrättelse om frågans kommer underrättelse om frågans
fortsatta behandling där, skall fortsatta behandling där, ska också
också ett sådant meddelande kun- ett sådant meddelande kungöras på
göras på sätt som nu har angetts. sätt som nu har angetts.  

Är verksamheten av beskaffenhet, att någon menlig inverkan därav här i riket uppenbarligen icke är att motse, erfordras ej kungörelse, som ovan nämnts.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

Prop. 2010/11:86

Bilaga 1

68

En sådan kungörelse som avses i 13 kap. 58 § vattenlagen (1983:291) ska tillsammans med en avskrift av besvärshandlingarna skickas till
Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsen.

Prop. 2010/11:86 Bilaga 1

Lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund

Härigenom föreskrivs att 22, 23, 25, 26 och 36 §§ lagen (1976:997) om vattenförbund ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §1

Avskrift av utlåtandet med däri intagen besvärshänvisning skall sändas till naturvårdsverket och länsstyrelsen.

Avskrift av utlåtandet med däri intagen besvärshänvisning ska sändas till Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsen.

23 §

Sedan förrättningen slutligt prövats, skall samtliga handlingar sändas till statens naturvårdsverk.

Sedan förrättningen slutligt prövats, ska samtliga handlingar sändas till Havs- och vattenmyndigheten.

25 §2

I fråga om talan mot beslut eller åtgärd vid förrättning enligt denna lag gäller fortfarande i tillämpliga delar bestämmelserna i 13 kap. vattenlagen (1983:291) om förrättningsmål. Det som sägs i 13 kap. vattenlagen om vattendomstol respektive Vattenöverdomstolen ska gälla mark- och miljödomstol respektive Mark- och miljööverdomstolen. Det som sägs om nämndemän respektive vattenrättsråd ska gälla särskilda ledamöter respektive tekniska råd.

En sådan kungörelse som avses i 13 kap. 58 § vattenlagen (1983:291) ska tillsammans med en avskrift av besvärshandlingarna skickas till statens naturvårdsverk och länsstyrelsen.

26 §

Statens naturvårdsverk och länsstyrelsen får föra talan mot beslut i fråga om förbundsbildning, verksamhetens inriktning eller verksamhetsområdets avgränsning.

Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsen får föra talan mot beslut i fråga om förbundsbildning, verksamhetens inriktning eller verksamhetsområdets avgränsning.

1Senaste lydelse 1983:663.

2Senaste lydelse 1998:867.

69

  Prop. 2010/11:86
36 § Bilaga 1
 

Överenskommelse mellan samtliga medlemmar i vattenförbund har samma verkan som beslut vid ny förrättning, om överenskommelsen godkännes av förrättningsman som länsstyrelsen förordnar enligt 11 §. Skall ny medlem anslutas till förbundet, fordras dessutom att denne har biträtt överenskommelsen.

Avskrift av förrättningsmannens beslut skall sändas till statens naturvårdsverk och länsstyrelsen. Sedan beslutet har vunnit laga kraft, skall samtliga handlingar sändas till naturvårdsverket.

Överenskommelse mellan samtliga medlemmar i vattenförbund har samma verkan som beslut vid ny förrättning, om överenskommelsen godkännes av förrättningsman som länsstyrelsen förordnar enligt 11 §. Ska ny medlem anslutas till förbundet, fordras dessutom att denne har biträtt överenskommelsen.

Avskrift av förrättningsmannens beslut ska sändas till Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsen. Sedan beslutet har vunnit laga kraft, ska samtliga handlingar sändas till Havs- och vattenmyndigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

70

Lag om upphävande av lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt

Härigenom föreskrivs att lagen (1985:139) om ersättning för intrång i enskild fiskerätt ska upphöra att gälla den 1 juli 2011.

Prop. 2010/11:86

Bilaga 1

71

Prop. 2010/11:86 Bilaga 1

Lag om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 10 § och 9 kap. 4 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6kap.

10 §

En årlig fiskeavgift enligt 6 § skall tas ut från och med kalenderåret närmast efter det år då arbeten eller andra åtgärder som inverkar på vattenförhållandena påbörjades eller då beslut om lagligförklaring meddelades till och med det år då verksamheten läggs ned.

Årlig fiskeavgift enligt 5 eller 6 § skall före varje kalenderårs utgång betalas till Fiskeriverket.

Engångsavgift skall betalas till Fiskeriverket senast vid den tidpunkt som anges när avgiften bestäms.

En årlig fiskeavgift enligt 6 § ska tas ut från och med kalenderåret närmast efter det år då arbeten eller andra åtgärder som inverkar på vattenförhållandena påbörjades eller då beslut om lagligförklaring meddelades till och med det år då verksamheten läggs ned.

Årlig fiskeavgift enligt 5 eller 6 § ska före varje kalenderårs utgång betalas till Havs- och vattenmyndigheten.

Engångsavgift ska betalas till

Havs- och vattenmyndigheten senast vid den tidpunkt som anges när avgiften bestäms.

9kap.

4 §1

På begäran av någon som vill bedriva vattenverksamhet men som ännu inte har ansökt om tillstånd, får mark- och miljödomstolen förordna en sakkunnig som på verksamhetsutövarens bekostnad gör nödvändiga undersökningar. Om undersökningarna avser verksamhetens inverkan på det allmänna fiskeintresset, skall som sakkunnig förordnas den som Fiskeriverket föreslår.

På begäran av någon som vill bedriva vattenverksamhet men som ännu inte har ansökt om tillstånd, får mark- och miljödomstolen förordna en sakkunnig som på verksamhetsutövarens bekostnad gör nödvändiga undersökningar. Om undersökningarna avser verksamhetens inverkan på det allmänna fiskeintresset, ska som sakkunnig förordnas den som Havs- och vattenmyndigheten föreslår.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

1 Senaste lydelse 2010:937.

72

Prop. 2010/11:86 Bilaga 1

Lag om ändring i epizootilagen (1999:657)

Härigenom föreskrivs att 3 a § epizootilagen (1999:657) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 a §1

En veterinär eller någon annan som i sitt yrke kommer i kontakt med djur eller produkter av djur och som har anledning att misstänka att ett fall av epizootisk sjukdom har inträffat skall skyndsamt anmäla detta till Statens jordbruksverk och länsstyrelsen. Anmälningsskyldigheten gäller även den som är ansvarig för ett laboratorium där sådan sjukdom har konstaterats eller där det finns anledning att misstänka fall av sådan sjukdom.

Länsstyrelsen skall utan dröjsmål underrätta Statens veterinärmedicinska anstalt, distriktsveterinären och den eller de kommunala nämnder som utför uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Om det är fråga om en epizootisk sjukdom hos fisk, skall också Fiskeriverket underrättas, och om misstanken gäller sådan epizootisk sjukdom som kan överföras till människor även Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet och smittskyddsläkaren.

En veterinär eller någon annan som i sitt yrke kommer i kontakt med djur eller produkter av djur och som har anledning att misstänka att ett fall av epizootisk sjukdom har inträffat ska skyndsamt anmäla detta till Statens jordbruksverk och länsstyrelsen. Anmälningsskyldigheten gäller även den som är ansvarig för ett laboratorium där sådan sjukdom har konstaterats eller där det finns anledning att misstänka fall av sådan sjukdom.

Länsstyrelsen ska utan dröjsmål underrätta Statens veterinärmedicinska anstalt, distriktsveterinären och den eller de kommunala nämnder som utför uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Om det är fråga om en epizootisk sjukdom hos fisk ska också Havs- och vattenmyndigheten underrättas, och om misstanken gäller sådan epizootisk sjukdom som kan överföras till människor även Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet och smittskyddsläkaren.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

1 Senaste lydelse 2005:102.

73

Prop. 2010/11:86 Bilaga 1

Lag om ändring i tullagen (2000:1281)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 6 § tullagen (2000:1281) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

6 §1

Tullverket ska på begäran tillhandahålla följande myndigheter uppgifter som förekommer hos Tullverket och som rör import eller export av varor: Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Fiskeriverket, Statens jordbruksverk, Kemikalieinspektionen, Kommerskollegium, Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Myndigheten för radio och tv, Sveriges riksbank, Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll och Transportstyrelsen. Tullverket ska vidare på begäran tillhandahålla Säkerhetspolisen uppgifter som förekommer hos Tullverket och som rör export av varor.

Tullverket ska på begäran tillhandahålla följande myndigheter uppgifter som förekommer hos Tullverket och som rör import eller export av varor: Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Statens jordbruksverk, Kemikalieinspektionen, Kommerskollegium, Konsumentverket, Kronofogdemyndigheten, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Myndigheten för radio och tv, Sveriges riksbank, Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll och Transportstyrelsen. Tullverket ska vidare på begäran tillhandahålla Säkerhetspolisen uppgifter som förekommer hos Tullverket och som rör export av varor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

1 Senaste lydelse 2010:772.

74

Prop. 2010/11:86 Bilaga 1

Lag om ändring i lagen (2006:924) om Antarktis

Härigenom föreskrivs att 38 § lagen (2006:924) om Antarktis ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38 §

Beslut som i det enskilda fallet har meddelats av någon annan än regeringen eller en allmän domstol enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Naturvårdsverket får överklaga Naturvårdsverket och Havs- och
beslut om tillstånd som en förvalt- vattenmyndigheten får överklaga
ningsmyndighet har meddelat en- beslut om tillstånd som en förvalt-
ligt denna lag eller enligt bestäm- ningsmyndighet har meddelat en-
melser som har meddelats med ligt denna lag eller enligt bestäm-
stöd av lagen. melser som har meddelats med
  stöd av lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011

75

Prop. 2010/11:86 Bilaga 1

Lag om ändring i lagen (2009:619) om djurskyddskontrollregister

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2009:619) om djurskyddskontrollregister ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse   Föreslagen lydelse
    7 §
Livsmedelsverket, Fiskeriverket, Livsmedelsverket, Sametinget och
Sametinget och länsstyrelserna länsstyrelserna ska, för de ändamål
ska, för de ändamål som anges i som anges i 5 §, lämna sådana
5 §, lämna sådana uppgifter som uppgifter som avses i 6 § till Jord-
avses i 6 § till Jordbruksverket. bruksverket.

Regeringen meddelar närmare föreskrifter om hur denna uppgiftsskyldighet ska fullgöras.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

76

Prop. 2010/11:86 Bilaga 1

Lag om ändring i lagen (2009:866) om överlåtbara fiskerättigheter

Härigenom föreskrivs att 3–7 och 10 §§ lagen (2009:866) om överlåtbara fiskerättigheter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Av den del av den nationella fiskekvoten som görs tillgänglig för pelagiskt fiske genom individuella kvoter, får Fiskeriverket för yrkesfiskare med fartygstillstånd bestämma en överlåtbar andel (fiskerättigheter). Andelens storlek ska fastställas med ledning av omfattningen av yrkesfiskarens tidigare fiske under en referensperiod.

Av den del av den nationella fiskekvoten som görs tillgänglig för pelagiskt fiske genom individuella kvoter, får Havs- och vattenmyndigheten för yrkesfiskare med fartygstillstånd bestämma en överlåtbar andel (fiskerättigheter). An- delens storlek ska fastställas med ledning av omfattningen av yrkesfiskarens tidigare fiske under en referensperiod.

4 §

Fiskerättigheter får överlåtas till en annan yrkesfiskare med fartygstill-

stånd, om överlåtelsen inte motverkar syftet med lagen.    
Överlåtelsen ska godkännas av Överlåtelsen ska godkännas av
Fiskeriverket.   Havs- och vattenmyndigheten.  
Fiskeriverket ska i sitt beslut om Havs- och vattenmyndigheten
godkännande fastställa parternas ska i sitt beslut om godkännande
innehav av fiskerättigheter. fastställa parternas innehav av
    fiskerättigheter.      

5 §

En yrkesfiskare får ha fiskerättigheter för högst två fartyg samtidigt.

En yrkesfiskares innehav av fiskerättigheter får motsvara högst tio procent av den del av den nationella fiskekvoten som görs tillgänglig för pelagiskt fiske genom individuella kvoter.

Om det finns särskilda skäl, får Om det finns särskilda skäl, får
Fiskeriverket godkänna en överlå- Havs- och vattenmyndigheten god-
telse trots att yrkesfiskaren efter känna en överlåtelse trots att
förvärvet har ett större innehav av yrkesfiskaren efter förvärvet har
fiskerättigheter än vad som är ett större innehav av fiskerättig-
tillåtet enligt första och andra heter än vad som är tillåtet enligt
styckena. första och andra styckena.

77

Fiskerättigheter gäller i tio år från dagen för Fiskeriverkets beslut om att fastställa fiskerättigheterna.

6 §

Fiskerättigheter gäller i tio år från dagen för Havs- och vattenmyndighetens beslut om att fastställa fiskerättigheterna.

Fiskerättigheter som fastställs i ett beslut om att godkänna en överlåtelse gäller endast under den tid som återstår av de ursprungliga fiskerättigheternas giltighetstid.

7 §

Prop. 2010/11:86

Bilaga 1

Fiskeriverket får besluta att dra in eller begränsa fiskerättigheter om innehavarens fartygstillstånd har återkallats eller begränsats.

Havs- och vattenmyndigheten får besluta att dra in eller begränsa fiskerättigheter om innehavarens fartygstillstånd har återkallats eller begränsats.

10 §

Fiskeriverkets beslut enligt denna Havs- och vattenmyndighetens be-
lag får överklagas hos allmän för- slut enligt denna lag får överklagas
valtningsdomstol. hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

2.Beslut som är fattade av Fiskeriverket enligt den tidigare lydelsen av lagen ska gälla som ett beslut som är fattat av Havs- och vattenmyndigheten.

78

Prop. 2010/11:86 Bilaga 1

Lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 och 4 §§ lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap

2 §

Ett tekniskt råd ska ha teknisk eller naturvetenskaplig utbildning och erfarenhet av sådana sakfrågor som domstolen prövar.

En särskild ledamot ska ha er- En särskild ledamot ska ha er-
farenhet av sådana sakfrågor som farenhet av sådana sakfrågor som
faller inom Naturvårdsverkets, Bo- faller inom Naturvårdsverkets,
verkets eller Lantmäteriets verk- Havs- och vattenmyndighetens, Bo-
samhetsområde eller av industriell, verkets eller Lantmäteriets verk-
kommunal eller areell verksamhet. samhetsområde eller av industriell,
  kommunal eller areell verksamhet.
  4 §

I mål eller ärende där mark- och miljödomstolen är första instans ska rätten vid huvudförhandling eller sammanträde bestå av en lagfaren domare, som är rättens ordförande, ett tekniskt råd och två särskilda ledamöter. En av de särskilda ledamöterna ska ha erfarenhet av sådana sakfrågor som faller inom Naturvårdsverkets, Boverkets eller Lantmäteriets verksamhetsområde. Den andra särskilda ledamoten ska ha erfarenhet av industriell, kommunal eller areell verksamhet eller av sådana sakfrågor som faller inom nämnda förvaltningsmyndigheters verksamhetsområden. I stället för en av de särskilda ledamöterna får ytterligare en lagfaren domare eller ett tekniskt råd ingå i rätten, om målets eller ärendets beskaffenhet föranleder det.

I mål eller ärende där mark- och miljödomstolen är första instans ska rätten vid huvudförhandling eller sammanträde bestå av en lagfaren domare, som är rättens ordförande, ett tekniskt råd och två särskilda ledamöter. En av de särskilda ledamöterna ska ha erfarenhet av sådana sakfrågor som faller inom Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens, Boverkets eller Lantmäteriets verksamhetsområde. Den andra särskilda ledamoten ska ha erfarenhet av industriell, kommunal eller areell verksamhet eller av sådana sakfrågor som faller inom nämnda förvaltningsmyndigheters verksamhetsområden. I stället för en av de särskilda ledamöterna får ytterligare en lagfaren domare eller ett tekniskt råd ingå i rätten, om målets eller ärendets beskaffenhet

föranleder det.

79

Första stycket gäller också när ett mål eller ärende avgörs i sak utan huvudförhandling eller sammanträde, om inte rätten finner att det är tillräckligt med ordföranden och ett tekniskt råd och parterna samtycker till det eller målet eller ärendet är av enkel beskaffenhet.

Utöver vad som sägs i första stycket får ytterligare en eller två ledamöter ingå i rätten. Utökas rätten med två ledamöter ska den ena ledamoten vara lagfaren domare och den andra tekniskt råd eller särskild ledamot.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

Prop. 2010/11:86

Bilaga 1

80

Prop. 2010/11:86

Bilaga 2

Förteckning över remissinstanserna

Svea hovrätt – Miljööverdomstolen, Kammarrätten i Göteborg, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Gentekniknämnden, Åklagarmyndigheten, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kustbevakningen, Generalläkaren, Socialstyrelsen, Kammarkollegiet, Tullverket, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västernorrlands län och Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västmanlands län och Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt, Länsstyrelsen i Kalmar län och Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västra Götaland län och Vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt, Statens jordbruksverk, Fiskeriverket, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Naturvårdsverket, Statens geotekniska institut, Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska institut, Utredningen om inrättande av en myndighet för havs- och vattenmiljö (M2010:03), Sveriges geologiska undersökning, Transportstyrelsen, Sjöfartsverket, Regelrådet, Riksantikvarieämbetet, Naturhistoriska riksmuseet, Arbetsmiljöverket, Sveriges kommuner och landsting, Fiskbranschens Riksförbund, Sveriges Fiskares Riksförbund, Sveriges Fisketurismföretagare (SeFF), Sveriges kust- och insjöfiskares organisation (SKIFO), Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund (Sportfiskarna), Sveriges yrkesfiskares ekonomiska förening (SYEF), Vattenbrukarnas Riksförbund.

81

Prop. 2010/11:86

Miljödepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 2011

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Ask, Olofsson, Larsson, Erlandsson, Carlgren, Hägglund, Carlsson, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Norman, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt

Föredragande: statsrådet Carlgren

Regeringen beslutar proposition 2010/11:86 Havs- och vattenmyndigheten

82

Prop. 2010/11:86

Rättsdatablad

Författningsrubrik Bestämmelser som Celexnummer för
  inför, ändrar, upp- bakomliggande EU-
  häver eller upprepar regler
  ett normgivnings-  
  bemyndigande  
     
Miljöbalken 26 kap. 3 § fjärde  
  stycket  
Fiskelagen (1993:787) 50 i §  
Lagen (2009:619) om 7 § andra stycket  
djurskyddskontroll-    
register    

83