Ny lag om europeiska företagsråd

Regeringens proposition 2010/11:60

Ny lag om europeiska företagsråd	Prop.
	2010/11:60

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 3 februari 2011

Fredrik Reinfeldt

Erik Ullenhag

(Arbetsmarknadsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till genomförande av Europa- parlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om in- rättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskaps- företag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare. Lagen (1996:359) om europeiska företagsråd föreslås ersättas av en ny lag. Jämfört med den nuvarande lagen inne- håller den föreslagna lagen vissa nya bestämmelser.

Det föreslås bestämmelser som förtydligar begreppen gräns- överskridande fråga, information och samråd. I förslaget finns också vissa nya bestämmelser som gäller förhandlingarna om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller något annat informations- och samråds- förfarande. Bland annat preciseras vilka skyldigheter som vilar på gemenskapsföretaget eller företagsgruppen i fråga om den information som ska överlämnas till arbetstagarna inför sådana förhandlingar.

Vidare föreslås att gemenskapsföretaget eller det kontrollerande före- taget i företagsgruppen får ansvar för att arbetstagarrepresentanterna ges utbildning. Det föreslås även regler som ska tillämpas vid en väsentlig omstrukturering i företaget eller företagsgruppen samt vissa ändringar i de bestämmelser som ska tillämpas i gemenskapsföretaget eller företags- gruppen, om inte ett europeiskt företagsråd eller något annat informa- tions- och samrådsförfarande inrättas genom ett avtal.

Enligt förslaget kommer gemenskapsföretag och företagsgrupper med vissa avtal i huvudsak att vara undantagna från den nya lagen.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 6 juni 2011.

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut.................................................................		5
2	Lagtext	..............................................................................................	6
	2.1	Förslag till lag om europeiska företagsråd .........................	6

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om

styrelserepresentation för de privatanställda ....................

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2004:559) om

arbetstagarinflytande i europabolag .................................

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (2006:477) om

arbetstagarinflytande i europakooperativ .........................

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (2008:9) om

		arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande
		fusioner	............................................................................	26
3	Ärendet och dess beredning............................................................			28
4	Det nya direktivet ................................om europeiska företagsråd			28
	4.1	Det nuvarande .......................direktivet och 1996 års lag		28
	4.2	Det nya ............................................direktivets tillkomst		29
	4.3	Det nya ..............................direktivets innehåll och syfte		29
	4.4	Europeiska ..........................kommissionens arbetsgrupp		30
5	En ny lag om europeiska ..............................................företagsråd			30
	5.1	Behovet ....................................................av lagstiftning		30
	5.2	Lagens innehåll .................................................och syfte		34
	5.3	Definitioner ..................................................och begrepp		37
	5.4	Lagens tillämpningsområde .............................................		41
	5.5	Avvikelser ...............................................i kollektivavtal		47
	5.6	Företagets ..............................................................ansvar		47
		5.6.1	Skyldigheten att aktivt verka för
		...........................	inrättandet av ett företagsråd	47
		5.6.2	Överlämnande av information inför
		...................................................	förhandlingar	48
		5.6.3 ..............................	Inledande av förhandlingar	51
	5.7	Förhandlingsdelegation ........................för arbetstagarna		55
		5.7.1 .........	Inrättande av en förhandlingsdelegation	55
		5.7.2	Förhandlingsdelegationens
		...............................................	sammansättning	56
		5.7.3 ....................	Hur ledamöter från Sverige utses	57
		5.7.4	Underrättelse om
			förhandlingsdelegationens
		...............................................	sammansättning	58
	5.8	Förhandlingar...................................................................		59
		5.8.1 ..........................................	Förhandlingsmöten	59
		5.8.2 ................................................	Enskilda möten	60
		5.8.3	Avstående från och avbrytande av
		...................................................	förhandlingar	62
		5.8.4 ...........................................................	Experter	62
		5.8.5 ...........................................	Omröstningsregler	63
		5.8.6 ........................................................	Kostnader	64

Prop. 2010/11:60

	5.9	Avtal................................................................................		65	Prop. 2010/11:60
	5.10	Vad som gäller om avtal inte träffas................................		69
		5.10.1	När reglerna ska tillämpas ..............................	69
		5.10.2	Det europeiska företagsrådets
			sammansättning ..............................................	71
		5.10.3	Hur ledamöter från Sverige utses ...................	72
		5.10.4	Underrättelse om företagsrådets
			sammansättning ..............................................	73
		5.10.5	Arbetsordning.................................................	74
		5.10.6	Arbetsutskott...................................................	74
		5.10.7	Rätten till information och samråd .................	75
		5.10.8	Experter ..........................................................	77
		5.10.9	Enskilda möten ...............................................	78
		5.10.10	Förnyad prövning av möjligheten att få
			till stånd ett avtal ............................................	79
		5.10.11	Kostnader........................................................	80
	5.11	Övriga bestämmelser.......................................................		81
		5.11.1	Förhandlingsdelegationen och det
			europeiska företagsrådet – juridiska
			personer ..........................................................	81
		5.11.2	Information till arbetstagarna .........................	82
		5.11.3	Fortsatt tillämpning av gällande ordning
			under förhandlingar om ett nytt avtal .............	83
		5.11.4	Skydd för arbetstagarrepresentanter ...............	84
		5.11.5	Utbildning.......................................................	84
		5.11.6	Tystnadsplikt ..................................................	87
		5.11.7	Skadestånd och rättegång ...............................	89
6	Ändringar i annan lagstiftning .......................................................			91
	6.1	Ändrade rättegångsbestämmelser i vissa lagar ................		91
	6.2	Följdändringar .................................................................		92
7	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser..................................			92
8	Konsekvenser.................................................................................			94
9	Författningskommentar..................................................................			99
	9.1	Förslaget till lag om europeiska företagsråd....................		99

9.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:1245) om

styrelserepresentation för de privatanställda .................

124

9.3Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:559) om

arbetstagarinflytande i europabolag...............................

124

9.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:477) om

arbetstagarinflytande i europakooperativ ......................

125

9.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:9) om

	arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande
	fusioner..........................................................................	125
Bilaga 1	Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG.........	127
Bilaga 2	Sammanfattning av promemorian Ny lag om
	europeiska företagsråd (Ds 2010:10) .................................	144
Bilaga 3	Promemorians lagförslag ...................................................	145

Bilaga 4	Förteckning över remissinstanser .......................................	166
Bilaga 5	Lagrådsremissens lagförslag...............................................	167
Bilaga 6	Lagrådets yttrande ..............................................................	189
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 februari 2011....		197
Rättsdatablad ........................................................................................		198

Prop. 2010/11:60

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 2010/11:60

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om europeiska företagsråd,

2.lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda,

3.lag om ändring i lagen (2004:559) om arbetstagarinflytande i europabolag,

4.lag om ändring i lagen (2006:477) om arbetstagarinflytande i europakooperativ,

5.lag om ändring i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

Prop. 2010/11:60

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om europeiska företagsråd

Härigenom föreskrivs1 följande.

Lagens innehåll och syfte

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om inrättande av europeiska företagsråd bestående av arbetstagarrepresentanter eller införande av något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagare i gränsöverskridande frågor i gemenskapsföretag och företagsgrupper som verkar i minst två EES-stater.

2 § Förfaranden för information till och samråd med arbetstagare ska vara ändamålsenliga och genomföras så att gemenskapsföretag och före- tagsgrupper kan fatta beslut på ett effektivt sätt. Därför ska

1.information ges vid en tidpunkt, på ett sätt och med ett innehåll som ger arbetstagarrepresentanterna möjlighet att göra en noggrann bedöm- ning av eventuella konsekvenser och vid behov förbereda samråd med gemenskapsföretaget eller företagsgruppen, och

2.samråd ske genom upprättande av en dialog och utbyte av åsikter mellan arbetstagarrepresentanterna och gemenskapsföretaget eller före- tagsgruppen vid en tidpunkt, på ett sätt och med ett innehåll som ger arbetstagarrepresentanterna möjlighet att, på grundval av de uppgifter de fått, inom rimlig tid lämna synpunkter på föreslagna åtgärder så att de kan beaktas i beslutsprocessen av gemenskapsföretaget eller företags- gruppen.

Definitioner

3 § I denna lag avses med

–EES-stater: staterna i Europeiska unionen samt de övriga stater som omfattas av EES-avtalet,

–företag: en ekonomisk verksamhet i privat eller offentlig regi som bedrivs av en fysisk eller en juridisk person,

–gemenskapsföretag: ett företag som har verksamhet i minst två EES- stater,

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare (EUT L 122, 16.5.2009, s. 28, Celex 32009L0038).

– kontrollerande företag: ett företag som utövar ett bestämmande in- Prop. 2010/11:60 flytande över ett annat företag,

–kontrollerat företag: ett företag som ett annat företag utövar ett bestämmande inflytande över,

–företagsgrupp: en grupp av företag, som har företag i minst två EES- stater, där ett kontrollerande företag och minst ett kontrollerat företag ingår, och

–gränsöverskridande fråga: en fråga som berör hela gemenskaps- företaget eller företagsgruppen eller minst två av deras verksamheter i olika EES-stater.

I 7 och 13–16 §§ finns det särskilda bestämmelser om kontrollerande företag.

Lagens tillämpningsområde

4 § Denna lag gäller för

1. gemenskapsföretag som har

–minst 1 000 arbetstagare i EES-staterna, varav

–minst 150 arbetstagare i var och en av minst två EES-stater, samt 2. företagsgrupper som har

–minst 1 000 arbetstagare i EES-staterna, varav

–minst 150 arbetstagare i minst ett av sina företag i en EES-stat och minst 150 arbetstagare i minst ett av sina företag i en annan EES-stat.

Antalet arbetstagare i Sverige beräknas som det genomsnittliga antalet arbetstagare under de två närmast föregående verksamhetsåren.

5 § Denna lag gäller när gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp har sitt säte i Sverige.

Om gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp inte har sitt säte i någon EES-stat, gäller lagen när

1.gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget har utsett en filial eller ett företag i Sverige att svara för de förpliktelser som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i

gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare2, eller

2.det inte har utsetts någon verksamhet eller något företag i någon EES-stat att svara för förpliktelserna enligt direktiv 2009/38/EG och den filial eller det kontrollerade företag som har flest arbetstagare inom EES finns i Sverige.

Bestämmelserna i 18 § om informationsskyldighet för filialer och kontrollerade företag i Sverige, i 24, 25 och 38–40 §§ om hur arbets- tagarrepresentanter från Sverige ska utses och i 56 § om skydd för arbetstagarrepresentanter gäller oavsett var gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp har sitt säte.

2 EUT L 122, 16.5.2009, s. 28 (Celex 32009L0038).

6 § I sådana fall som avses i 5 § andra stycket ska det som sägs i denna Prop. 2010/11:60 lag om gemenskapsföretag eller kontrollerande företag i en företagsgrupp

gälla för den filial eller det företag som enligt nämnda bestämmelse gör lagen tillämplig.

7 § Om ett gemenskapsföretag eller företag i en företagsgrupp är kontrollerat av ett annat företag i en EES-stat, är bestämmelserna om gemenskapsföretag eller kontrollerande företag i en företagsgrupp inte tillämpliga på det kontrollerade företaget.

Undantag för vissa gemenskapsföretag eller företagsgrupper

8 § För följande gemenskapsföretag eller företagsgrupper ska enbart 59–62 §§ om skadestånd och rättegång gälla:

1.Gemenskapsföretag eller företagsgrupper som sedan den 22 septem- ber 1996 haft ett gällande avtal om gränsöverskridande information till och samråd med arbetstagare som omfattat gemenskapsföretagets eller företagsgruppens samtliga verksamheter i EES-staterna med undantag för Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland. Om företaget eller företagsgruppen den 1 juli 2000 hade verksamhet även i Förenade kunga- riket, måste avtalet senast från den tidpunkten ha omfattat även den verk- samheten.

2.Gemenskapsföretag eller företagsgrupper som fallit inom tillämp- ningsområdet för lagen (1996:359) om europeiska företagsråd sedan den 1 mars 2000 endast på grund av att lagens tillämpningsområde då ut- vidgades till att omfatta även verksamhet i Förenade kungariket Stor- britannien och Nordirland och som vid den tidpunkten hade ett gällande avtal om gränsöverskridande information till och samråd med arbets- tagare, om avtalet omfattade alla gemenskapsföretagets eller företags- gruppens arbetstagare i EES-staterna.

3.Gemenskapsföretag eller företagsgrupper som någon gång under perioden från och med den 5 juni 2009 till och med den 5 juni 2011 in- gått eller förnyat gällande avtal enligt 21 eller 22 § lagen om europeiska företagsråd.

Vid en väsentlig omstrukturering av gemenskapsföretag eller företags- grupper enligt första stycket ska dock även 1, 4–7, 9–19, 21–36 §§, 53 § första stycket samt 55, 56 och 58 §§ gälla.

Om ett avtal enligt första stycket har löpt ut eller löper ut, ska lagen gälla i sin helhet för gemenskapsföretaget eller företagsgruppen. Om avtalet har förnyats eller förnyas, gäller dock lagen fortfarande endast enligt första stycket.

Europabolag

9 § Om ett gemenskapsföretag eller ett kontrollerande företag i en företagsgrupp är ett europabolag enligt rådets förordning (EG) nr

2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag3, ska denna Prop. 2010/11:60 lag inte tillämpas på europabolaget eller dess dotterföretag.

Lagen ska dock tillämpas på ett europabolag och dess dotterföretag om förhandlingsdelegationen enligt 21 § lagen (2004:559) om arbetstagar- inflytande i europabolag beslutat att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om arbetstagarinflytande i europabolaget eller att avbryta pågående sådana förhandlingar.

Om ett gemenskapsföretag eller ett kontrollerande företag i en före- tagsgrupp blir dotterföretag till ett europabolag efter dess bildande, ska denna lag tillämpas på dotterföretaget om det inte omfattas av inflytande enligt lagen om arbetstagarinflytande i europabolag.

Europakooperativ

10 § Om ett gemenskapsföretag eller ett kontrollerande företag i en företagsgrupp är ett europakooperativ enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)4, ska denna lag inte tillämpas på europa- kooperativet eller dess dotterföretag.

Lagen ska dock tillämpas på ett europakooperativ och dess dotter- företag om förhandlingsdelegationen enligt 24 § lagen (2006:477) om arbetstagarinflytande i europakooperativ beslutat att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om arbetstagarinflytande i europakooperativet eller att avbryta pågående sådana förhandlingar.

Om ett gemenskapsföretag eller ett kontrollerande företag i en före- tagsgrupp blir dotterföretag till ett europakooperativ efter dess bildande, ska denna lag tillämpas på dotterföretaget om det inte omfattas av in- flytande enligt lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ.

Verksamhet av ideell natur eller med opinionsbildande ändamål

11 § Verksamhet som är av religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller annan ideell natur eller som har kooperativt, fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande ändamål undantas från lagens tillämpningsområde i fråga om verksamhetens mål och inriktning.

Avvikelser genom kollektivavtal

12 § Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det göras avvikelser från denna lag.

Avvikelser får dock inte göras om avtalet innebär att mindre för- månliga regler ska tillämpas för arbetstagarsidan än som följer av direktiv 2009/38/EG.

3EGT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

4EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

Kontrollerande företag

Prop. 2010/11:60

13 § Om inte annat visas, ska ett företag anses utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag, om det i eget eller någon annans namn

1.har rätt att utse fler än hälften av medlemmarna i det andra före- tagets styrelse eller motsvarande ledningsorgan,

2.kontrollerar mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i företaget, eller

3.äger mer än hälften av aktierna eller andelarna i företaget.

14 § Om flera företag inom en företagsgrupp anses utöva ett bestäm- mande inflytande över ett annat företag, ska i första hand det företag som avses i 13 § 1 och i andra hand det företag som avses i 13 § 2 anses som kontrollerande företag.

Första stycket gäller endast om det inte visas att ett annat företag ut- övar ett bestämmande inflytande.

15 § Sådana investmentbolag som avses i artikel 3.5 a eller 3.5 c i rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer5 ska inte anses vara kontrollerande företag i förhållande till andra företag på grund av aktie- eller andelsinnehav.

16 § En konkursförvaltare, rekonstruktör eller likvidator ska vid tillämpningen av denna lag inte anses utöva ett bestämmande inflytande över ett företag.

Företagets ansvar

Skyldigheten att aktivt verka för ett europeiskt företagsråd

17 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp ska aktivt verka för inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller införandet av något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagare.

Överlämnande av information inför förhandlingar

18 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp ska till arbetstagarna lämna information som krävs för att förhandlingar enligt 27 § ska kunna inledas. Sådan information ska lämnas via ett annat företag inom företagsgruppen eller en verksamhet i gemenskapsföretaget om arbetstagarna begär det.

Kontrollerade företag i en företagsgrupp och filialer till ett gemenskapsföretag ska till kontrollerande företag i en företagsgrupp eller gemenskapsföretag inom EES lämna de uppgifter som behövs för att kontrollerande företag och gemenskapsföretag ska kunna fullgöra sin skyldighet att lämna information till arbetstagarna.

5 EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (Celex 32004R0139).

Inledande av förhandlingar

Prop. 2010/11:60

19 § Initiativ till förhandlingar om inrättande av ett europeiskt företags- råd eller införande av något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagare eller nya sådana förhandlingar får tas

1.av gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp, eller

2.skriftligen av minst 100 arbetstagare eller behöriga representanter för dem vid minst två verksamheter eller företag i minst två EES-stater.

20 § När gemenskapsföretaget eller företagsgruppen enligt 4–11 §§ omfattas av lagens tillämpningsområde och initiativ har tagits enligt 19 §, ska gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företags- grupp inleda förhandlingar om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller införande av något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagare.

Första stycket gäller inte när det finns ett avtal om information och samråd i gränsöverskridande frågor som omfattar samtliga arbetstagare i företaget eller företagsgruppen och som har ingåtts enligt lagen (1996:359) om europeiska företagsråd eller när 24–35 §§ den lagen har tillämpats.

21 § Vid väsentliga omstruktureringar i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen och då initiativ har tagits enligt 19 §, ska gemenskaps- företaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp inleda nya förhandlingar om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller införande av något annat förfarande för information till och samråd med arbets- tagare.

Första stycket gäller inte när ett avtal om information och samråd i gränsöverskridande frågor som omfattar samtliga arbetstagare inom EES i företaget eller företagsgruppen reglerar vad som ska gälla vid väsentliga omstruktureringar.

Förhandlingsdelegation för arbetstagarna

Inrättande av en förhandlingsdelegation

22 § När förhandlingar ska inledas enligt 20 eller 21 §, ska en för- handlingsdelegation för arbetstagarna inrättas i enlighet med 23–25 §§.

Förhandlingsdelegationen företräder arbetstagarna i gemenskaps- företaget eller företagsgruppen i förhandlingar om ett avtal om ett europeiskt företagsråd eller något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagare.

Sammansättning

23 § Arbetstagarna i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen i varje EES-stat ska tilldelas en plats i arbetstagarnas förhandlingsdelegation för varje hel eller påbörjad tiondel som de tillsammans utgör av samtliga

arbetstagare i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen i samtliga EES- stater.

När nya förhandlingar ska inledas vid väsentliga omstruktureringar, ska utöver de platser som fördelas enligt första stycket, i förekommande fall vart och ett av befintliga europeiska företagsråd i gemenskaps- företaget eller företagsgruppen tilldelas tre platser i förhandlings- delegationen. Ledamöter till dessa platser utses inom respektive företags- råd.

24 § Ledamöter från Sverige i arbetstagarnas förhandlingsdelegation utses av den eller de lokala arbetstagarorganisationer i Sverige som är bundna av kollektivavtal i förhållande till gemenskapsföretaget eller ett eller flera företag i en företagsgrupp.

Om det finns flera kollektivavtalsbundna lokala arbetstagarorganisa- tioner och dessa inte kommer överens om annat, gäller följande ordning för att utse en eller flera ledamöter. Om det är fråga om en ledamot, ska denne utses av den lokala arbetstagarorganisation som företräder flest av gemenskapsföretagets eller företagsgruppens kollektivavtalsbundna arbetstagare i Sverige. Om det är fråga om flera ledamöter, ska den ordning gälla för hur arbetstagarrepresentanter utses som anges i 8 § andra och tredje styckena lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Lokala arbetstagarorganisationer som tillhör samma huvudorganisation ska anses som en organisation.

25 § Om arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal i förhållande till någon arbetstagarorganisation, ska ledamöterna från Sverige i arbets- tagarnas förhandlingsdelegation utses av den lokala arbetstagarorganisa- tion i Sverige som företräder flest arbetstagare vid gemenskapsföretaget eller företagsgruppen. Detta gäller dock endast om de lokala arbetstagar- organisationerna inte kommer överens om annat.

Lokala arbetstagarorganisationer som tillhör samma huvudorganisation ska anses som en organisation.

26 § När en förhandlingsdelegation för arbetstagarna har inrättats, ska den underrätta gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp om sin sammansättning.

Förhandlingar

Förhandlingsmöten

27 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp ska kalla till förhandlingar om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller införande av något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagare.

Företaget ska informera berörda verksamheter eller kontrollerade företag i företagsgruppen om hur arbetstagarnas förhandlingsdelegation är sammansatt och när förhandlingarna ska äga rum.

Prop. 2010/11:60

Företaget ska även informera behöriga europeiska arbetstagar- och Prop. 2010/11:60 arbetsgivarorganisationer om förhandlingsdelegationens sammansättning

och när förhandlingarna ska inledas.

Enskilda möten

28 § Arbetstagarnas förhandlingsdelegation har rätt att sammanträda enskilt före och efter varje möte med gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp. Vid ett sådant möte ska förhandlingsdelegationen ha tillgång till tolkar och tekniska hjälpmedel i den utsträckning som det är nödvändigt för att genomföra mötet.

Avstående från och avbrytande av förhandlingar

29 § Arbetstagarnas förhandlingsdelegation får besluta att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om ett europeiskt företagsråd eller något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagarna eller att avbryta pågående sådana förhandlingar.

I fall som avses i första stycket får en part inte framställa en ny begäran om förhandlingar enligt 19 § förrän efter två år, om parterna inte har avtalat eller kommer överens om en kortare tid.

Experter

30 § Arbetstagarnas förhandlingsdelegation får biträdas av experter som den själv utser. Experterna får på förhandlingsdelegationens begäran närvara vid förhandlingarna i egenskap av rådgivare.

Omröstningsregler

31 § För ett beslut om att avstå från att inleda förhandlingar eller att avbryta pågående förhandlingar enligt 29 §, krävs röster från minst två tredjedelar av ledamöterna i arbetstagarnas förhandlingsdelegation.

För att förhandlingsdelegationen ska kunna ingå ett avtal om ett euro- peiskt företagsråd eller något annat förfarande för information och sam- råd, måste mer än hälften av ledamöterna enas om det.

Kostnader

32 § Alla kostnader för att arbetstagarnas förhandlingsdelegation ska kunna bildas och bedriva sin verksamhet ska bäras av gemenskaps- företaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp i den ut- sträckning som krävs för att förhandlingsdelegationen ska kunna utföra sina uppgifter på lämpligt sätt.

Avtal

Prop. 2010/11:60

33 § Ett avtal om ett europeiskt företagsråd ska vara skriftligt och om- fatta all verksamhet som gemenskapsföretaget eller företagsgruppen bedriver inom EES.

Avtalet ska behandla

1.vilka företag eller verksamheter som ska omfattas av avtalet,

2.företagsrådets sammansättning, som ska vara avvägd med hänsyn till verksamhetsgrenar inom gemenskapsföretaget eller företagsgruppen och till arbetstagarnas kön och arbetsuppgifter,

3.företagsrådets mandatperiod,

4.företagsrådets uppgifter och förfarande för information och samråd samt förhållandet mellan detta förfarande och motsvarande förfaranden på nationell nivå,

5.platsen för företagsrådets möten, hur ofta företagsrådet ska sam- manträda och mötenas längd,

6.vilka ekonomiska och materiella resurser som ska ställas till före- tagsrådets förfogande, och

7.avtalets löptid, hur avtalet får ändras eller sägas upp och, för de fall då avtalet ska omförhandlas, när och hur detta ska gå till.

Om avtalet innehåller bestämmelser om arbetsutskott, ska även sammansättningen av samt arbetsuppgifter och mötesordning för detta behandlas i avtalet.

34 § I stället för ett avtal om ett europeiskt företagsråd kan parterna avtala om något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagarna. Ett sådant avtal ska vara skriftligt och omfatta all verksamhet som gemenskapsföretaget eller företagsgruppen bedriver inom EES och innehålla riktlinjer för informations- och samråds- förfarandet samt behandla arbetstagarrepresentanternas rätt till informa- tion, särskilt om frågor som har en betydande inverkan på arbetstagarnas intressen.

I avtalet ska anges vilken rätt arbetstagarrepresentanterna har att sammanträda för att diskutera den information de har fått.

Vad som gäller om avtal inte träffas

När reglerna ska tillämpas

35 § Ett europeiskt företagsråd som omfattar all verksamhet som gemenskapsföretaget eller företagsgruppen bedriver inom EES ska inrättas enligt 37–52 §§ om

1.gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företags- grupp och arbetstagarnas förhandlingsdelegation kommer överens om det,

2.gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företags- grupp vägrar att inleda förhandlingar med förhandlingsdelegationen inom sex månader från det att arbetstagarna har begärt förhandlingar enligt 19 §, eller

3. gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företags- Prop. 2010/11:60 grupp och förhandlingsdelegationen inte har nått en överenskommelse

om ett avtal om europeiskt företagsråd eller något annat förfarande för information och samråd inom tre år från den tidpunkt då någon av parterna tog initiativ till förhandlingar enligt 19 §.

36 § Bestämmelserna i 37–52 §§ ska inte tillämpas, om arbetstagarnas förhandlingsdelegation fattat beslut enligt 29 § första stycket om att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal enligt denna lag eller att avbryta förhandlingar om ett sådant avtal.

Det europeiska företagsrådets sammansättning

37 § Arbetstagarna i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen i varje EES-stat ska tilldelas en plats i det europeiska företagsrådet för varje hel eller påbörjad tiondel som de tillsammans utgör av samtliga arbetstagare i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen i samtliga EES-stater.

Om inte annat avtalas, ska företagsrådet vartannat år pröva om föränd- ringar i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen leder till att före- tagsrådet ska ges en ny sammansättning. Vid denna prövning ska första stycket tillämpas.

Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företags- grupp ska tillhandahålla de uppgifter som behövs för prövningen enligt andra stycket.

38 § Ledamöter från Sverige i det europeiska företagsrådet ska utses bland gemenskapsföretagets eller företagsgruppens anställda i Sverige.

39 § Ledamöter från Sverige i det europeiska företagsrådet utses av den eller de lokala arbetstagarorganisationer i Sverige som är bundna av kollektivavtal i förhållande till gemenskapsföretaget eller ett eller flera företag i en företagsgrupp.

Lokala arbetstagarorganisationer som tillhör samma huvudorganisation ska anses som en organisation.

40 § Om arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal i förhållande till någon arbetstagarorganisation, ska ledamöterna från Sverige i det europeiska företagsrådet utses av den lokala arbetstagarorganisation i Sverige som företräder flest arbetstagare vid gemenskapsföretaget eller företagsgruppen. Detta gäller dock endast om de lokala arbetstagarorga-

nisationerna inte kommer överens om annat.

Lokala arbetstagarorganisationer som tillhör samma huvudorganisation ska anses som en organisation.

41 § Det europeiska företagsrådet ska underrätta gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp om sin sammansätt- ning.

Arbetsordning

42 § Det europeiska företagsrådet fastställer sin egen arbetsordning.

Arbetsutskott

43 § Det europeiska företagsrådet ska inom sig utse ett arbetsutskott som består av högst fem ledamöter.

Arbetsutskottet ska ha möjlighet att löpande bedriva verksamhet.

Rätten till information och samråd

44 § Informationen till det europeiska företagsrådet ska särskilt avse

1.gemenskapsföretagets eller företagsgruppens struktur,

2.gemenskapsföretagets eller företagsgruppens ekonomiska och finansiella situation, samt

3.den förväntade utvecklingen i fråga om gemenskapsföretagets eller företagsgruppens verksamhet, produktion och försäljning.

45 § Informationen till och samrådet med det europeiska företagsrådet ska särskilt handla om

1.sysselsättningsläget och dess förväntade utveckling,

2.investeringar,

3.betydande organisationsförändringar,

4.införandet av nya arbetsmetoder eller produktionsprocesser,

5.produktionsöverföringar,

6.fusioner,

7.nedläggningar av verksamheter eller betydande nedskärningar av verksamheter, samt

8.kollektiva uppsägningar.

46 § Samrådet ska ske på ett sätt som gör det möjligt för arbetstagar- representanterna att sammanträda med gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp och få motiverade svar på eventuella yttranden.

47 § Det europeiska företagsrådet har rätt till minst ett möte om året med gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företags- grupp och till att då få information och samråda om utvecklingen i gemenskapsföretagets eller företagsgruppens affärsverksamhet och om dess framtidsutsikter.

Inför mötet ska gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget ge företagsrådet en skriftlig rapport om det som mötet ska handla om.

Prop. 2010/11:60

48 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp ska, så snart det kan ske och i god tid före beslut, lämna information till arbetsutskottet om särskilda omständigheter som på- verkar arbetstagarnas intressen i betydande utsträckning. Detta gäller särskilt omlokaliseringar, nedläggningar av verksamheter eller kollektiva uppsägningar.

Om arbetsutskottet begär det, ska gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget sammanträda med arbetsutskottet för att informera och samråda om sådana särskilda omständigheter som avses i första stycket. Vid sådana möten har även de ledamöter i det europeiska företagsrådet som företräder arbetstagarna vid de verksamheter eller företag som är direkt berörda av omständigheterna rätt att delta. Inför mötet ska gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget ge arbetsutskottet en skriftlig rapport om det som mötet ska handla om. Arbetsutskottet har rätt att yttra sig över rapporten.

Om det inte finns något arbetsutskott, ska det som sägs i denna paragraf om arbetsutskottet gälla företagsrådet.

Experter

49 § Det europeiska företagsrådet och arbetsutskottet får biträdas av experter som de själva utser.

Enskilda möten

50 § Det europeiska företagsrådet eller arbetsutskottet har rätt att sam- manträda enskilt inför möten med gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp.

Därutöver har företagsrådet rätt att sammanträda enskilt ytterligare en gång per år.

Nya förhandlingar

51 § Fyra år efter det att det europeiska företagsrådet har inrättats, ska det pröva om förhandlingar ska inledas för att sluta ett avtal som avses i 33 eller 34 § eller om 37–52 §§ ska tillämpas även i fortsättningen.

Avtal enligt 33 eller 34 § ingås av företagsrådet och kräver stöd av en majoritet bland ledamöterna i rådet.

Om förhandlingar inte inleds inom sex månader eller inte leder till något avtal inom tre år från det att företagsrådet begärt förhandlingar enligt första stycket, ska 37–52 §§ gälla även i fortsättningen.

Kostnader

52 § Det europeiska företagsrådets och arbetsutskottets kostnader ska bäras av gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp i den utsträckning som krävs för att företagsrådet ska

kunna utföra sina uppgifter på lämpligt sätt.

Övriga bestämmelser

Prop. 2010/11:60

Rättskapacitet

53 § Arbetstagarnas förhandlingsdelegation och ett europeiskt företags- råd kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

När ett företagsråd inrättats tar det över alla rättigheter och skyldig- heter från förhandlingsdelegationen och träder in som part i ett avtal om ett europeiskt företagsråd.

Information till arbetstagarna

54 § Det europeiska företagsrådet ska, med de begränsningar som kan följa av att arbetstagarrepresentanterna ålagts tystnadsplikt enligt 58 §, underrätta representanter för arbetstagarna vid gemenskapsföretaget eller företagsgruppen om innehållet i och utgången av informations- och samrådsförfarandet. Om det inte finns några arbetstagarrepresentanter, ska samtliga arbetstagare underrättas.

Information och samråd under förhandlingar om ett nytt avtal

55 § Under den tid som förhandlingar pågår om ett nytt avtal om in- rättande av ett europeiskt företagsråd eller något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagare med anledning av väsent- liga omstruktureringar i gemenskapsföretaget eller i företagsgruppen, ska avtal eller andra ordningar för information och samråd fortsätta att gälla med de anpassningar som parterna enas om.

Skydd för arbetstagarrepresentanter

56 § Bestämmelserna i 3 § första stycket, 4 och 6–8 §§ lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen ska gälla på motsvarande sätt för arbetstagarrepresentanter som vanligtvis utför sitt arbete i Sverige och utför uppgifter enligt denna lag.

Utbildning

57 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp ska ge ledamöterna i arbetstagarnas förhandlingsdelegation och det europeiska företagsrådet utbildning i den utsträckning som krävs för att de ska kunna utföra sina uppdrag.

Tystnadsplikt

58 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget iv en före- tagsgrupp får besluta om tystnadsplikt för arbetstagarrepresentanter och experter som utför uppgifter enligt denna lag, om det är nödvändigt med hänsyn till företagets bästa.

Den som enligt första stycket har fått information under tystnadsplikt Prop. 2010/11:60 får trots tystnadsplikten föra informationen vidare till andra arbetstagar-

ledamöter eller experter i samma organ. Rätten att föra informationen vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten. I ett sådant fall gäller tystnadsplikten även för mot- tagaren.

Tystnadsplikten ska, så länge det finns behov av den, fortsätta att gälla
även efter det att uppdraget som arbetstagarrepresentant eller expert
upphört.
Skadestånd
59 § Den som bryter mot denna lag, mot ett avtal enligt denna lag eller
mot tystnadsplikt som avses i denna lag ska ersätta uppkommen skada i
enlighet med 55 och 56 §§, 57 § andra stycket, 60 § första stycket samt
61 och 62 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
Vid tillämpningen av lagen om medbestämmande i arbetslivet ska det
som sägs där om en arbetsgivare gälla även för ett gemenskapsföretag
eller ett kontrollerande företag i en företagsgrupp och det som sägs om
en arbetstagarorganisation gälla även för ett europeiskt företagsråd,
arbetstagarnas förhandlingsdelegation eller andra organ för information
till och samråd med arbetstagare.
En arbetstagare eller en arbetstagarorganisation kan dock inte med stöd
av denna lag kräva skadestånd av en annan arbetstagare eller arbetstagar-
organisation. Med en arbetstagarorganisation likställs ett företagsråd, en
förhandlingsdelegation eller något annat organ för information till eller
samråd med arbetstagare.
60 § Om det inte finns något europeiskt företagsråd eller någon för-
handlingsdelegation för arbetstagarna som kan föra talan enligt denna
lag, ska det som föreskrivs om skadestånd i stället gälla berörda arbets-
tagarorganisationer.
Rättegång
61 § Mål om tillämpningen av denna lag ska, i den mån tvisten avser
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, handläggas enligt
lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I ett sådant fall ska
Arbetsdomstolen vara första domstol.
Vid tillämpningen av lagen om rättegången i arbetstvister ska det som
sägs där om en arbetsgivare gälla även för ett gemenskapsföretag eller ett
kontrollerande företag i en företagsgrupp och det som sägs om en arbets-
tagarorganisation gälla även för ett europeiskt företagsråd, arbetstagarnas
förhandlingsdelegation eller andra organ för information till och samråd
med arbetstagare. Det som sägs där om kollektivavtal ska gälla även för
sådana avtal som avses i denna lag.
Mål om tillåtligheten av tystnadsplikt ska handläggas skyndsamt.
62 § När någon vill yrka skadestånd enligt denna lag, gäller i tillämp-
liga delar 64, 65 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i	19
	19

arbetslivet. Vid tillämpningen av 64 § ska ett gemenskapsföretag, ett Prop. 2010/11:60 kontrollerande företag i en företagsgrupp, ett europeiskt företagsråd,

arbetstagarnas förhandlingsdelegation och andra organ för information till och samråd med arbetstagare anses ha förhandlingsrätt enligt 10 § lagen om medbestämmande i arbetslivet. Den tid enligt 65 § inom vilken talan senast ska väckas ska dock vara åtta månader.

1.Denna lag träder i kraft den 6 juni 2011, då lagen (1996:359) om europeiska företagsråd ska upphöra att gälla.

2.Den upphävda lagen gäller dock, med undantag för 39–41 §§, fort- farande för gemenskapsföretag eller företagsgrupper där gällande avtal enligt 21 eller 22 § den lagen ingåtts eller förnyats under tiden från och med den 5 juni 2009 till och med den 5 juni 2011 samt där ett sådant avtal senare förnyas.

3.Om en förhandlingsdelegation för arbetstagarna påbörjat förhand- lingar enligt den upphävda lagen, ska förhandlingarna fortsätta enligt den nya lagen.

4.För ett gemenskapsföretag eller en företagsgrupp som tillämpar 24– 35 §§ i den upphävda lagen ska 37–52 §§ i den nya lagen gälla.

5.I fall som avses i punkten 4 ska ett europeiskt företagsråd som in- rättats enligt 24 § den upphävda lagen fortsätta sin verksamhet enligt den nya lagen till dess att företagsrådet prövat sin sammansättning enligt 37 § andra stycket den nya lagen.

Prop. 2010/11:60

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1987:1245) om styrelse- representation för de privatanställda ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	2 §1

Med företag avses i denna lag aktiebolag, bank, hypoteksinstitut, för- säkringsföretag och ekonomisk förening samt europakooperativ för vilket

lagen gäller enligt 1 b §.
Med koncern avses i denna lag					Med koncern avses i denna lag
svenska	juridiska personer			som	svenska juridiska personer som
enligt bestämmelserna i 1 kap. 11					enligt 1 kap. 11 och 12 §§ aktie-
och	12 §§	aktiebolagslagen			bolagslagen (2005:551), 1 kap. 2 §
(2005:551),		1 kap.	2 §	spar-	sparbankslagen (1987:619), 1 kap.
bankslagen (1987:619), 1 kap. 5 §					5 § lagen (1995:1570) om med-
lagen (1995:1570) om medlems-					lemsbanker eller 1 kap. 4 § lagen
banker	eller	1 kap.	4 §	lagen	(1987:667) om ekonomiska före-
(1987:667) om ekonomiska före-					ningar är moderföretag och dotter-
ningar är moderföretag och dotter-					företag i förhållande till varandra
företag i förhållande till varandra					eller företag som enligt 13–16 §§
eller företag som enligt 9–12 §§					lagen (2011:000) om europeiska
lagen (1996:359) om europeiska					företagsråd utövar ett bestäm-
företagsråd utövar ett bestäm-					mande inflytande över ett annat
mande inflytande över ett annat					företag och de företag över vilka
företag och de företag över vilka					detta inflytande utövas.
detta inflytande utövas.

Denna lag träder i kraft den 6 juni 2011.

1 Senaste lydelse 2010:2053.

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (2004:559) om arbetstagarinflytande i europabolag

Härigenom föreskrivs att 5 och 69 §§ lagen (2004:559) om arbets- tagarinflytande i europabolag ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §

I denna lag avses med

–EES-stater: staterna i Europeiska unionen samt de övriga stater som omfattas av EES-avtalet,

–europabolag: ett bolag som bildas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag1,

–deltagande bolag: de företag som direkt deltar i bildandet av ett europabolag,

– dotterbolag: ett företag som ett annat företag utövar ett bestäm- mande inflytande över i enlighet med vad som anges i 9–12 §§ lagen (1996:359) om europeiska företagsråd,

– dotterbolag: ett företag som ett annat företag utövar ett bestäm- mande inflytande över i enlighet med 13–16 §§ lagen (2011:000) om europeiska företagsråd,

–berörda dotterbolag eller berörda filialer: dotterbolag eller filialer till ett deltagande bolag och som föreslås bli dotterbolag eller filialer till ett europabolag när detta bildas,

–medverkan: det arbetstagarinflytande som utövas genom rätten att

a) välja eller på annat sätt utse några av ledamöterna i ett företags till-

syns- eller förvaltningsorgan, eller
b) föreslå eller avvisa några eller	b) föreslå eller avvisa några eller
alla ledamöter i ett företags till-	alla ledamöter i ett företags till-
syns- eller förvaltningsorgan,	syns- eller förvaltningsorgan, och

– arbetstagarråd: organ som företräder arbetstagarna i ett europabolag och dess dotterbolag och filialer vid information och samråd samt, i före- kommande fall, utövar rätten till medverkan i europabolaget.

69 §

Mål om tillämpningen av denna lag skall handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Vid tillämpningen av den lagen skall vad som sägs där om arbets- givare gälla även för europabolag

Mål om tillämpningen av denna lag ska, i den mån tvisten avser förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, handläggas enligt lagen (1974:371) om rätte- gången i arbetstvister. I ett sådant fall ska Arbetsdomstolen vara första domstol.

Vid tillämpningen av lagen om rättegången i arbetstvister ska det som sägs där om arbetsgivare gälla

1 EGT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

Prop. 2010/11:60

och deltagande bolag samt vad som sägs om arbetstagarorganisa- tion gälla även för arbetstagarnas förhandlingsdelegation, arbets- tagarråd och andra organ för in- formation och samråd. Vad som där sägs om kollektivavtal skall gälla även för sådana avtal som avses i denna lag.

Mål om tillämpningen av denna lag skall handläggas av Arbets- domstolen som första domstol.

Mål om tillåtligheten av tyst- nadsplikt skall handläggas skynd- samt.

även för europabolag och del- Prop. 2010/11:60 tagande bolag samt det som sägs

om arbetstagarorganisation gälla även för arbetstagarnas förhand- lingsdelegation, arbetstagarråd och andra organ för information och samråd. Det som sägs där om kollektivavtal ska gälla även för sådana avtal som avses i denna lag.

Mål om tillåtligheten av tyst- nadsplikt ska handläggas skynd- samt.

Denna lag träder i kraft den 6 juni 2011.

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (2006:477) om arbetstagarinflytande i europakooperativ

Härigenom föreskrivs att 7 och 74 §§ lagen (2006:477) om arbets- tagarinflytande i europakooperativ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 §

I denna lag avses med

–EES-stater: staterna i Europeiska unionen samt de övriga stater som omfattas av EES-avtalet,

–europakooperativ: en kooperativ förening som bildas i enlighet med

rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)1,

–deltagande juridisk person: bolag enligt civil- eller handels- lagstiftning med undantag av sådana som inte drivs i vinstsyfte, in- begripet kooperativa sammanslutningar samt andra offentligrättsliga eller privaträttsliga juridiska personer som bildas och regleras enligt lag- stiftningen i en EES-stat, som direkt deltar i bildandet av ett europa- kooperativ,

– dotterföretag: ett företag som ett annat företag utövar ett bestämmande inflytande över i enlighet med vad som anges i 9– 12 §§ lagen (1996:359) om europeiska företagsråd,

– dotterföretag: ett företag som ett annat företag utövar ett bestämmande inflytande över i enlighet med 13–16 §§ lagen (2011:000) om europeiska före- tagsråd,

–berörda dotterföretag eller berörda filialer: dotterföretag eller filialer till en deltagande juridisk person och som föreslås bli dotter- företag eller filialer till ett europakooperativ när detta bildas,

–medverkan: det arbetstagarinflytande som utövas genom rätten att

a) välja eller på annat sätt utse några av ledamöterna i ett företags till-

syns- eller förvaltningsorgan, eller
b) föreslå eller avvisa några eller	b) föreslå eller avvisa några eller
alla ledamöter i ett företags till-	alla ledamöter i ett företags till-
syns- eller förvaltningsorgan,	syns- eller förvaltningsorgan, och

– arbetstagarråd: organ som företräder arbetstagarna i ett europa- kooperativ och dess dotterföretag och filialer vid information och samråd samt, i förekommande fall, utövar rätten till medverkan i europa-

kooperativet.
Mål om tillämpningen av denna	74 §
Mål om tillämpningen av denna	Mål om tillämpningen av denna
lag skall handläggas enligt lagen	lag ska, i den mån tvisten avser
(1974:371) om rättegången i	förhållandet mellan	arbetsgivare
arbetstvister.	och arbetstagare,	handläggas

1 EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

Prop. 2010/11:60

Vid tillämpningen av den lagen skall vad som sägs där om arbets- givare gälla även för europa- kooperativ och deltagande juridisk person samt vad som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för arbetstagarnas förhandlings- delegation, arbetstagarråd och andra organ för information och samråd. Vad som där sägs om kollektivavtal skall gälla även för sådana avtal som avses i denna lag.

Mål om tillämpningen av denna lag skall handläggas av Arbets- domstolen som första domstol.

Mål om tillåtligheten av tyst- nadsplikt skall handläggas skynd- samt.

enligt lagen (1974:371) om rätte-	Prop. 2010/11:60
gången i arbetstvister. I ett sådant

fall ska Arbetsdomstolen vara första domstol.

Vid tillämpningen av lagen om rättegången i arbetstvister ska det som sägs där om arbetsgivare gälla även för europakooperativ och deltagande juridisk person samt det som sägs om arbetstagar- organisation gälla även för arbets- tagarnas förhandlingsdelegation, arbetstagarråd och andra organ för information och samråd. Det som sägs där om kollektivavtal ska gälla även för sådana avtal som avses i denna lag.

Mål om tillåtligheten av tyst- nadsplikt ska handläggas skynd- samt.

Denna lag träder i kraft den 6 juni 2011.

– dotterföretag: ett företag som ett annat företag utövar ett bestämmande inflytande över i enlighet med vad som anges i 9– 12 §§ lagen (1996:359) om europeiska företagsråd,

– berörda dotterföretag eller berörda filialer: dotterföretag eller filialer till ett deltagande företag som föreslås bli dotterföretag eller filialer till ett övertagande företag,

Prop. 2010/11:60

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner

Härigenom föreskrivs att 4 och 46 §§ lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I denna lag avses med

– fusion: en sammanslagning av två eller flera företag som innebär att ett företag övertar ett eller flera andra företags tillgångar och skulder och att det eller de sist- nämnda företagen därvid upplöses utan likvidation,

4 §

–företag: ett sådant företag som avses i artikel 2.1 i Europa-

parlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar1,

–gränsöverskridande fusion: en fusion mellan företag i olika stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),

–EES-stater: staterna i Europeiska unionen samt de övriga stater som omfattas av EES-avtalet,

–övertagande företag: det företag som blir resultatet av en fusion,

–deltagande företag: de företag som direkt deltar i en fusion,

– dotterföretag: ett företag som ett annat företag utövar ett bestämmande inflytande över i enlighet med 13–16 §§ lagen (2011:000) om europeiska före- tagsråd,

– berörda dotterföretag eller berörda filialer: dotterföretag eller filialer till ett deltagande företag som föreslås bli dotterföretag eller filialer till ett övertagande företag, och

– medverkan: det arbetstagarinflytande som utövas genom rätten att

a)välja eller på annat sätt utse några av ledamöterna i ett företags styrelse, annat förvaltningsorgan eller tillsynsorgan, eller

b)föreslå eller avvisa några eller alla ledamöter i ett företags styrelse, annat förvaltningsorgan eller tillsynsorgan.

1 EUT L 310, 25.11.2005, s. 1 (Celex 32005L0056).

46 §

Mål om tillämpningen av denna lag ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Vid tillämpningen av den lagen ska det som sägs där om arbets- givare gälla även för övertagande företag och deltagande företag samt det som sägs om arbetstagar- organisation gälla även för arbets- tagarnas förhandlingsdelegation. Det som sägs om kollektivavtal ska gälla även för sådana avtal som avses i denna lag.

Vid tillämpningen av lagen om rättegången i arbetstvister ska det som sägs där om arbetsgivare gälla även för övertagande företag och deltagande företag samt det som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för arbetstagarnas för- handlingsdelegation. Det som sägs där om kollektivavtal ska gälla även för sådana avtal som avses i denna lag.

Mål om tillämpningen av denna lag ska handläggas av Arbets- domstolen som första domstol.

Mål om tillåtligheten av tystnadsplikt ska handläggas skyndsamt.

Denna lag träder i kraft den 6 juni 2011.

Prop. 2010/11:60

3 Ärendet och dess beredning

Den 6 maj 2009 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett för- farande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare1. Direktivet ska vara genomfört i medlemsstaterna så att de nya bestämmelserna kan börja tillämpas från och med den 6 juni 2011. Den svenska versionen av direk- tivet finns i bilaga 1.

Förslag till genomförande av direktivet lämnades i promemorian Ny lag om europeiska företagsråd (Ds 2010:10). En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 4. Remissyttrandena och en remissammanställ- ning finns tillgängliga i Arbetsmarknadsdepartementet (dnr A2009/2629/ARM).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 18 november 2010 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.

Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. Lagrådets syn- punkter behandlas i avsnitt 5.3, 5.4, 5.6.2, 5.6.3, 5.8.2, 5.8.3, 5.8.5, 5.9, 5.10.7, 5.10.9, 5.10.11, 5.11.1, 5.11.2 och 5.11.5 samt i författnings- kommentaren.

4 Det nya direktivet om europeiska företagsråd

4.1Det nuvarande direktivet och 1996 års lag

Lagen (1996:359) om europeiska företagsråd, förkortat 1996 års lag eller den nuvarande lagen, trädde i kraft den 22 september 1996 (prop. 1995/96:163, bet. 1995/96:AU8, rskr. 1995/96:218). Lagen genomför rådets direktiv 94/45/EG av den 22 september 1994 om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare2, förkortat direktiv 94/45/EG eller det nuvarande direktivet. Detta direktiv har ändrats dels genom rådets direktiv 97/74/EG av den 15 december 1997 om att utvidga rådets direktiv 94/45/EG om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med

1EUT L 122, 16.5.2009, s. 28 (Celex 32009L0038).

2EGT L 254, 30.9.1994, s. 64 (Celex 31994L0045).

arbetstagare, till att avse Förenade kungariket3, dels genom rådets Prop. 2010/11:60 direktiv 2006/109/EG av den 20 november 2006 om anpassning av

direktiv 94/45/EG om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare, med anledning av Bulgariens och Rumäniens anslutning4.

4.2Det nya direktivets tillkomst

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare, förkortat det nya direktivet, ersätter direktiv 94/45/EG som upphör att gälla från och med den dag då det nya direktivets bestämmelser ska börja tillämpas i medlemsstaterna, det vill säga den 6 juni 2011. Genom beslut av Gemensamma EES-kommittén (nr 54/2010) har det nya direktivet blivit en del av EES-avtalet, vilket innebär att även Norge, Island och Liechtenstein ska tillämpa bestäm- melserna.

Europeiska kommissionens förslag till ett nytt direktiv presenterades i juli 2008. Härefter överlämnade de europeiska arbetsmarknadsparts- organisationerna Europeiska Fackliga Samorganisationen och Businesseurope ett gemensamt förslag till vissa ändringar i kommissio- nens förslag till det dåvarande franska ordförandeskapet. Denna parts- överenskommelse kom att ligga till grund för diskussionerna i Europe- iska unionens råd och Europaparlamentet inför institutionernas respektive beslut att anta förslaget till nytt direktiv.

4.3Det nya direktivets innehåll och syfte

Syftet med det nya direktivet är i huvudsak att säkerställa ett mer effek- tivt utövande av arbetstagares rättigheter till gränsöverskridande infor- mation och samråd, att öka andelen europeiska företagsråd, att förbättra rättssäkerheten och komma till rätta med vissa praktiska tillämpnings- problem samt att bättre samordna de olika EU-direktiven på området information till och samråd med arbetstagarna.

Eftersom det nya direktivet innehåller ett antal väsentliga ändringar i förhållande till direktiv 94/45/EG genomförs dessa av tydlighetsskäl i ett nytt, omarbetat direktiv i stället för genom ändringar av det nuvarande direktivet. Det nya direktivet bygger emellertid i stora delar på det nu- varande direktivet.

3EGT L 10, 16.1.1998, s. 22 (Celex 31997L0074).

4EUT L 363, 20.12.2006, s. 416 (Celex 32006L0109).

4.4

Europeiska kommissionens arbetsgrupp

Prop. 2010/11:60

Europeiska kommissionen har tillsatt en arbetsgrupp för att samordna EES-staternas genomförande av det nya direktivet. Arbetsgruppen, vars arbete nu är avslutat, har bestått av nationella experter från de olika staterna. Syftet med gruppens arbete var att kartlägga eventuella problem vid genomförandet av direktivet och diskutera möjliga lösningar på dessa.

Arbetsgruppens slutsatser finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr A2009/2629/ARM).

5 En ny lag om europeiska företagsråd

5.1Behovet av lagstiftning

Regeringens förslag: Det nya direktivet om europeiska företagsråd ska genomföras genom lag. Lagen om europeiska företagsråd ska ersättas av en ny lag om europeiska företagsråd.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inte haft något att

erinra mot huvudprinciperna i promemorians förslag. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet ser fördelar med en ny lag. ILO-kommittén bedömer att förslagen inte står i strid med Sveriges åtaganden enligt någon ILO- konvention som ratificerats av Sverige. Landsorganisationen i Sverige, som i likhet med Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation och Privattjänstemannakartellen menar att kollektivavtal i princip ofta är att föredra framför lagstiftning, har vissa synpunkter. Bland annat anses förslaget på vissa punkter vara alltför minimalistiskt. Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation och Privattjänstemannakartellen väl- komnar de förstärkningar som genomförts genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare, men anser att ändringarna bör arbetas in i den nuvarande lagen. Vidare anser de att det förhållandet att lagen grundas på ett minimidirektiv bör få ett tydligt avtryck i lagtexten och att lagen bör göras mer användarvänlig. Regelrådet avstyrker förslaget med hänvisning till att konsekvensutredningen är bristfällig. I övrigt har remissinstanserna tillstyrkt eller kommenterat vissa förslag, haft synpunkter på eller avstyrkt i vissa delar eller avstått från att yttra sig.

Skälen för regeringens förslag

Genomförande genom lag eller kollektivavtal?

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare, förkortat det nya direktivet, kan genom- föras genom lag eller kollektivavtal. Efter samråd med arbetsmarknadens parter bedömer regeringen att förutsättningar saknas för ett införlivande av reglerna genom kollektivavtal och att genomförandet därför bör ske genom lag. Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation och Privattjänstemannakartellen anger liksom

Landsorganisationen i Sverige att kollektivavtal i många fall är att före- dra framför lagstiftning och att de gärna skulle medverka till att EU- direktiv införlivas genom kollektivavtal. Organisationerna har dock konstaterat att det i förevarande fall saknas förutsättningar för detta. Bland annat Tjänstemännens Centralorganisation påpekar att det kan finnas kompletterande regler i kollektivavtal, förutsatt att skyddsnivån för arbetstagarna i direktivet därmed inte sänks. Denna fråga behandlas i avsnitt 5.5.

En ny lag eller ändringar i den nuvarande lagen?

Regeringen tar härefter ställning till frågan om de nya reglerna bör genomföras i lagen (1996:359) om europeiska företagsråd, förkortat den nuvarande lagen, eller om denna lag bör ersättas av en ny lag.

Det nya direktivet ersätter rådets direktiv 94/45/EG av den 22 september 1994 om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare, förkortat direktiv 94/45/EG eller det nuvarande direktivet, som genomförts i den nuvarande lagen och i huvudsak bygger på det direktivets bestämmelser. Det nya direktivet innehåller i förhållande till det nuvarande ett antal inte obetydliga änd- ringar eller tillägg. Visserligen innebär ändringarna inte mycket nytt i sak, men de är i vart fall av sådan karaktär att de ställer krav på betydande omarbetningar av den nuvarande lagen. Vidare bör i samband med genomförandet av de nya reglerna göras vissa ändringar av språklig eller redaktionell art i de befintliga reglerna i syfte att förtydliga lag- stiftningen eller att göra regleringen på området mer enhetlig. Regeringen anser mot denna bakgrund att den nuvarande lagen bör ersättas av en ny lag om europeiska företagsråd.

Juridiska fakulteten vid Lunds universitet ser med tanke på föränd- ringarnas omfattning fördelarna med en ny lag om europeiska företags- råd. Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation och Privattjänstemannakartellen är däremot nega- tiva till förslaget om en ny lag och menar att de föreslagna ändringarna bör arbetas in i den nuvarande lagen eftersom införandet av en ny lag riskerar att leda till materiella försämringar för arbetstagarna, vilket artikel 12.5 i det nya direktivet förbjuder. Regeringen delar inte denna bedömning. Endast i något avseende kan förslaget betraktas som en för-

Prop. 2010/11:60

sämring för arbetstagarna i förhållande till den nuvarande lagens bestämmelser, se avsnitt 5.10.1. Det är i det fallet fråga om en mindre förändring som regeringen bedömer vara rimlig och nödvändig. Den är inte avhängig införandet av den nya lagen utan hade lika gärna kunnat åstadkommas genom en ändring i den nuvarande lagen. Regeringen vill i detta sammanhang påpeka att det inte finns något generellt hinder mot att ändra genomförda bestämmelser. Artikel 12.5 tar inte heller sikte på den situationen utan ger uttryck för principen att genomförandet av det nya direktivet inte ska medföra att medlemsstaterna tvingas införa för- sämringar av den gällande nationella regleringen.

Regelrådet har avstyrkt förslaget till ny lag med hänvisning till att konsekvensutredningen är bristfällig och har anfört följande. Konsekvensutredningen tar i allt väsentligt sikte på hur den ekonomiska situationen för berörda företag ändras i förhållande till vad som gäller enligt nuvarande regler. En konsekvensutredning ska emellertid omfatta förslaget i sin helhet när fråga är om en helt ny lag. Att förslaget i vissa delar kan vara identiskt med gällande regler på området innebär således inte att dessa delar kan undantas i konsekvensutredningen. En fullständig konsekvensutredning är nödvändig för att möjliggöra en samlad översyn av föreskrifternas administrativa effekter och tillgodoser också önske- målet att minimera antalet regler som inte föregåtts av en konsekvens- utredning. Av nu angivna skäl kan inte bedömas om de från administrativ synpunkt lämpligaste lösningarna valts.

Regeringen vill i detta sammanhang anmärka att det i samband med genomförandet av det nya direktivet inte görs någon allmän översyn av regleringen om europeiska företagsråd. Det materiella ändringarna är av förhållandevis begränsad omfattning och hade i och för sig kunnat genomföras genom ändringar i den nuvarande lagen. Det förhållandet att regeringen föreslår att det nya direktivet ska genomföras i en ny lag hänger endast samman med att detta bedöms vara det mest användar- vänliga och den tekniskt bästa lösningen. Vissa redaktionella ändringar föreslås härutöver för att främja tillämpbarheten och enhetligheten på området.

Vissa utgångspunkter

Som nämnts ovan har regeringen inte för avsikt att nu göra någon allmän översyn över den nuvarande regleringen om europeiska företagsråd. Utgångspunkten när det gäller förslagen i denna proposition är att de bestämmelser i den nuvarande lagen som inte ändras i det nya direktivet ska gälla även fortsättningsvis och att de grundläggande principer som gäller för den lagen som huvudregel ska gälla även i fortsättningen. Den nya lagens bestämmelser bör i regel på samma sätt som den nuvarande lagens utformas så att de inte avviker eller går längre än det nya direktivet. Endast undantagsvis bedöms i denna proposition någon materiell ändring i förhållande till direktivet eller den nuvarande lagen vara påkallad.

Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Central- organisation, Privattjänstemannakartellen och Landsorganisationen i Sverige anser att förslaget på vissa punkter är för minimalistiskt och

Prop. 2010/11:60

anför följande. Att direktivet är ett minimidirektiv innebär inte att Prop. 2010/11:60 medlemsstaten ska lägga sig på direktivets miniminivå. Nationella

anpassningar till vår arbetsmarknadsmodell är både rimliga och önsk- värda trots reglernas gränsöverskridande karaktär. Direktivet ger möjlig- heter att nationellt ha bättre inflytanderegler. Detta synsätt bör få avtryck i lagen.

Regeringen instämmer i att det är viktigt att anpassningar sker till den svenska arbetsmarknadens förhållanden. Den föreslagna regleringen innehåller liksom den nuvarande lagen ett flertal exempel på detta, till exempel när det gäller skadestånds- och rättegångsbestämmelserna samt i fråga om hur ledamöter från Sverige ska utses till arbetstagarnas för- handlingsdelegation. Regeringen instämmer även i att direktivet är ett så kallat minimidirektiv. Frågornas gränsöverskridande karaktär gör det dock lämpligt eller till och med i vissa delar nödvändigt med sam- stämmighet länderna emellan när det gäller de nationella genom- förandena. Väsentliga skillnader mellan olika länders regler kan skapa oklarhet om vad som gäller, vilket de nya reglerna är avsedda att före- bygga.

Särskilt om lagens systematik och begrepp

Arbetstagarinflytande inom ramen för Europeiska unionen och EES regleras bland annat även i de direktiv som innehållsmässigt ligger nära direktiv 94/45/EG. Härmed avses rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande5, rådets direktiv 2003/72/EG av den 22 juli 2003 om komplettering av stadgan för europeiska kooperativa föreningar med avseende på arbetstagarinflytande6 samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar7. Dessa direktiv har i Sverige genomförts genom lagen (2004:559) om arbetstagarinflytande i europa- bolag, lagen (2006:477) om arbetstagarinflytande i europakooperativ och lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

Regeringen bedömer att det är lämpligt om den föreslagna lagen så långt möjligt har samma systematik och innehåller samma begrepp och, i rimlig utsträckning, samma eller liknande formuleringar som före- kommer i dessa lagar. Den samordning som föreslås är dock endast av redaktionell eller språklig karaktär, inte materiell.

Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Central- organisation och Privattjänstemannakartellen har uppmanat lagstiftaren att anpassa de nya bestämmelserna till de svenska reglerna för arbets- tagarinflytande och partsystemets roll samt att i detta arbete sträva mot att åstadkomma överensstämmelse mellan de begrepp som används i den svenska versionen av direktivet och de bestämmelser som genomför direktivets bestämmelserna i svensk rätt. Organisationerna menar att det

5EGT L 294, 10.11.2001, s. 22 (Celex 32001L0086).

6EUT L 207, 18.8.2003, s. 25 (Celex 32003L0072).

7EUT L 310, 25.11.2005, s. 1 (Celex 32005L0056).

är olyckligt att redan komplexa bestämmelser tyngs av att innehålla flera Prop. 2010/11:60 begrepp på svenska som avser samma sak, särskilt när de i stor utsträck-

ning ska tillämpas av personer som vanligtvis inte arbetar med att tolka lagtexter eller i övrigt har erfarenhet av EU-rätt.

Regeringen, som i och för sig kan dela organisationernas uppfattning i fråga om systemets komplexitet när det gäller arbetstagarinflytande på den europeiska nivån, anser att det är av stor vikt att det i den svenska lagstiftningen finns en överensstämmelse i fråga om systematik och begreppsanvändning på detta område. I syfte att främja tillgängligheten och användarvänligheten föreslår regeringen en ny lag. Regeringen strävar, som angivits ovan, av samma skäl efter att i rimlig utsträckning åstadkomma en likartad systematik som i de närbesläktade lagarna om arbetstagarinflytande i europabolag och europakooperativ samt vid gränsöverskridande fusioner. Det läggs även vikt vid att i den nya lagen använda enhetliga och inarbetade begrepp dels från den nuvarande lagen, dels från de nyss nämnda näraliggande lagarna om arbetstagarinflytande. Regeringen gör bedömningen att lagstiftningen på området snarare skulle tyngas av införandet av nya begrepp som använts i den svenska versio- nen av det nya direktivet.

5.2Lagens innehåll och syfte

Regeringens förslag: Lagen ska innehålla bestämmelser om informa- tion till och samråd med arbetstagare i gränsöverskridande frågor inom ramen för ett europeiskt företagsråd eller något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagare.

Förfarandena för information och samråd ska vara ändamålsenliga och möjliggöra ett effektivt beslutsfattande i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med undantag för vissa för- tydliganden och redaktionella ändringar med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation och Privattjänstemannakartellen ställer sig positiva till att lagens syfte klargörs i lagtexten. I likhet med Landsorganisationen i Sveriges anser de att definitionen av samråd bör förtydligas i visst avseende. Ingen av remissinstanserna i övrigt har berört frågorna särskilt.

Skälen för regeringens förslag: I artikel 1 i det nya direktivet anges att målet med direktivet är att förbättra arbetstagarnas rätt till information och samråd i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag. I detta syfte ska ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande för informa- tion till och samråd med arbetstagare inrättas i alla gemenskapsföretag och alla grupper av gemenskapsföretag vid begäran om detta enligt för- farandet i artikel 5.1. Arrangemangen för information till och samråd med arbetstagarna ska fastställas och genomföras på ett ändamålsenligt sätt och så att företaget eller företagsgruppen kan fatta beslut på ett effektivt sätt.

I promemorian föreslås att lagen ska innehålla bestämmelser som klar- gör lagens innehåll och syfte. Regeringen bedömer, i likhet med

Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Central- organisation och Privattjänstemannakartellen, att detta är lämpligt. Av den föreslagna lagens inledande paragraf bör därför – på samma sätt som i den nuvarande lagen – framgå att i lagen ska regleras förfaranden för information till och samråd med arbetstagare inom ramen för ett europeiskt företagsråd eller något annat förfarande för information till eller samråd med arbetstagare i gemenskapsföretag och företagsgrupper som verkar i minst två EES-stater. Eftersom det i det nya direktivet för- tydligas att informationen och samrådet ska avse gränsöverskridande frågor bör motsvarande klargörande tillägg göras redan här. Se vidare avsnitt 5.3 om definitionen av gränsöverskridande fråga.

Vidare bör, på samma sätt som i det nya direktivet, inledningsvis anges att förfarandena för information och samråd ska vara ändamålsenliga och genomföras så att beslut i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen kan fattas på ett effektivt sätt. Av direktivet följer att samrådet ska ske på ett sätt som gör det meningsfullt. Motsvarande princip gäller för hur in- formation ska lämnas.

I det nya direktivet införs delvis nya definitioner av begreppen in- formation och samråd i artikel 2.

Med information avses enligt det nya direktivet arbetsgivarens över- lämnande av uppgifter till arbetstagarrepresentanterna som gör det möjligt för dem att sätta sig in i vad den behandlade frågan avser och granska den. Informationen ska överlämnas vid ett sådant tillfälle, på ett sådant sätt och med ett sådant innehåll som möjliggör för arbetstagar- representanterna att ingående bedöma de eventuella konsekvenserna och vid behov förbereda samråd med arbetsgivarparten.

Med samråd avses enligt det nya direktivet upprättandet av en dialog och utbyte av åsikter mellan arbetstagarrepresentanterna och arbetsgivar- sidan (den centrala ledningen eller varje annan mer passande lednings- nivå) vid ett sådant tillfälle, på ett sådant sätt och med ett sådant innehåll som gör det möjligt för arbetstagarrepresentanterna att, på grundval av de uppgifter de fått, inom rimlig tid kunna avge ett yttrande, vilket kan beaktas av behörigt organ inom gemenskapsföretaget eller gruppen av gemenskapsföretag, om de föreslagna åtgärder som berörs av samrådet, utan att det påverkar företagsledningens ansvar.

För att genomföra direktivet i dessa avseenden bedömer regeringen att det är lämpligt att ta in bestämmelser motsvarande dessa definitioner i inledningen av den föreslagna lagen. Bestämmelserna bör utformas så att de klargör lagens syfte och preciserar det närmare innehållet i den in- formation som ska lämnas och det samråd som ska hållas.

Det bör nämnas att begreppet information förekommer även i ett annat sammanhang. Enligt artikel 4.4 i det nya direktivet ska information överlämnas till arbetstagarsidan av ledningen för att förhandlingar om inrättande av ett företagsråd eller något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagare ska kunna inledas. Den information som avses där gäller uppgifter om till exempel antal arbetstagare eller gemen- skapsföretagets eller företagsgruppens struktur, det vill säga uppgifter som krävs för att bedöma om förutsättningar finns för inledande av för- handlingar för inrättande av ett europeiskt företagsråd eller något annat

Prop. 2010/11:60

informations- och samrådsförfarande. Att såsom i direktivet ha en definition av begreppet information skulle mot denna bakgrund riskera att leda till förvirring. Regeringen anser därför att det är bättre att låta sammanhanget i vilket begreppet förekommer i lagen avgöra dess betydelse. Se vidare avsnitt 5.6.2.

Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Central- organisation och Privattjänstemannakartellen anser liksom Lands- organisationen i Sverige att det bör förtydligas i lagens förarbeten att samråd även innefattar rätten att avge ett skriftligt yttrande. Regeringen konstaterar att synpunkter mycket väl kan lämnas i form av skriftliga yttranden och att det i allmänhet kan synas vara det mest lämpliga, men att det inte kan sägas finnas någon absolut sådan rätt, jämför de engelska språkversionerna där motsvarande skrivning är ”to express an opinion”. Regeringen vill i detta sammanhand erinra om att ett samråd måste genomföras med beaktande av principerna om att det måste ske på ett sätt som gör samrådet meningsfullt, men också så att företaget kan fatta beslut på ett effektivt sätt. I förslaget har den aktuella bestämmelsen i nu aktuellt avseende utformats i enlighet med en liknande bestämmelse i lagen om arbetstagarinflytande i europabolag.

Organisationerna menar vidare att promemorians lagförslag innehåller alltför många passiva skrivningar som inte tillräckligt tar till vara arbets- tagarnas bidragande roll i medbestämmandeprocessen. Som exempel framhålls formuleringen att samråd ska ske på ett sådant sätt att arbets- tagarrepresentanterna inom rimlig tid kan lämna synpunkter vilka kan beaktas av gemenskapsföretaget eller företagsgruppen i beslutsprocessen. Organisationerna anser att lagtextens lydelse i stället bör vara ”utbyte av åsikter […] vilka bör beaktas av gemenskapsföretaget” samt att ordval genomgående bör ses över.

Regeringen delar inte organisationernas uppfattning i dessa delar. Direktivet reglerar arbetstagarnas rätt till information och samråd, men inte i vilken omfattning arbetstagarsidans synpunkter ska få genomslag vid beslutsfattandet. Det är dock viktigt att framhålla att direktivets be- stämmelser bygger på en ömsesidighet. Det ligger i sakens natur att sam- rådet är betydelsefullt både för företagen och arbetstagarna. I det konkreta exempel som lyfts fram av arbetstagarorganisationerna innebär ”kan” inget annat än att samrådsprocessen ska utformas så att möjlighet i form av tidsmässigt utrymme skapas för att arbetstagarsidans synpunkter ska kunna beaktas i processen. Ett ”bör” skulle vara en uppmaning att beakta arbetstagarsidans synpunkter, men inte ett krav. Tveksamhet skulle kunna uppstå om företaget i tillräcklig omfattning beaktat arbets- tagarsidans synpunkter. Sådana oklarheter bör undvikas i lagstiftningen. Regeringen föreslår att lagtexten formuleras på ett sådant sätt att det av denna framgår att samråd ska ske vid en tidpunkt, på ett sätt och med ett innehåll som ger arbetstagarrepresentanterna möjlighet att inom rimlig tid lämna synpunkter på föreslagna åtgärder så att de kan beaktas av gemenskapsföretaget eller företagsgruppen i beslutsprocessen. I övrigt bör formuleringarna i paragrafen nära ansluta till direktivets lydelse och till lydelserna i liknande bestämmelser i lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ. Organisationerna har, med undantag för en fråga som behandlas i avsnitt 5.6.3, inte gett konkreta exempel på vad de i övrigt syftar på. Regeringen

Prop. 2010/11:60

kan inte finna att lagförslaget innehåller, ur arbetstagarperspektiv, Prop. 2010/11:60 passiva skrivningar.

5.3Definitioner och begrepp

Regeringens förslag: Lagen ska i huvudsak innehålla samma defini- tioner som den nuvarande lagen. En definition av begreppet gräns- överskridande fråga ska införas och begreppet kontrollerat företag ska ges en självständig definition.

Samma bestämmelser som finns i den nuvarande lagen om kontrollerande företag ska föras in i den nya lagen. Hänvisningen till relevant EU-förordning ska uppdateras.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag med undantag för utformningen av definitionen av gränsöverskri- dande fråga samt vissa redaktionella ändringar.

Remissinstanserna: Svenskt Näringsliv anser att det är av stor vikt att det i lagtexten klargörs vad som är att betrakta som en gränsöverskri- dande fråga. Föreningen anser bland annat och i likhet med Tjänste- männens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisa- tion, Privattjänstemannakartellen och Landsorganisationen i Sverige att lagtexten i denna del bör kompletteras med en skrivning om att den berörda lednings- och representationsnivån ska beaktas. Ingen av remissinstanserna i övrigt har berört frågorna särskilt.

Skälen för regeringens förslag

Definitionerna från den nuvarande lagen införs även i den nya lagen

I den nuvarande lagen definieras begreppen EES-länder, företag, gemenskapsföretag, kontrollerande företag och företagsgrupp. Dessa definitioner, som inte påverkas av artikel 2 i det nya direktivet, framstår som ändamålsenliga och bör därför tas in i den föreslagna lagen. Dock bör begreppet EES-stater användas i stället för EES-länder. Som Lag- rådet konstaterar innehåller definitionen av gemenskapsföretag till skillnad från motsvarande bestämmelse i direktivet inte uppgifter om antalet anställda. I den nuvarande lagen genomförs den aktuella bestäm- melsen dels genom 3 § som innehåller definitioner, dels genom 4 § som behandlar lagens tillämpningsområde. Några ändringar i detta avseende föreslås inte i denna proposition, jämför avsnitt 5.4.

I den nuvarande lagen framgår betydelsen av begreppet kontrollerat företag endast genom definitionen av begreppet kontrollerande företag. Regeringen bedömer att det är lämpligt att även begreppet kontrollerat företag ges en självständig definition. I paragrafen bör hänvisas till vissa andra bestämmelser som särskilt behandlar kontrollerande företag.

Gränsöverskridande fråga	Prop. 2010/11:60
I bilaga 1 till både det nuvarande och det nya direktivet finns tilläggs-
föreskrifter som innehåller bestämmelser som – något förenklat uttryckt
– ska tillämpas för det fall ett avtal inte träffas, se vidare avsnitt 5.10.1. I
direktiv 94/45/EG finns i punkt 1 a i bilaga 1 en bestämmelse om att det
europeiska företagsrådets befogenheter begränsas till gränsöverskridande
frågor. Denna bestämmelse har genomförts i 28 § i den nuvarande lagen.
Bestämmelsen i direktiv 94/45/EG ersätts av artikel 1.3 och 1.4 i det nya
direktivet. Enligt artikel 1.3 ska informations- och samrådsförfarandena
enligt direktivet begränsas till gränsöverskridande frågor. Enligt artikel
1.4 ska med gränsöverskridande frågor förstås sådana som berör hela
gemenskapsföretag eller grupper av gemenskapsföretag eller minst två av
deras driftsställen eller företag som är belägna i olika medlemsstater.
Enligt skäl 16 i ingressen bör man för att avgöra om en fråga är gräns-
överskridande se till såväl omfattningen av de möjliga följdverkningarna
som till den lednings- och representationsnivå som berörs. Vidare anges
att till gränsöverskridande frågor hör sådana frågor, som oberoende av
antalet medlemsstater som berörs, är viktiga för den europeiska arbets-
styrkan på grund av de konsekvenser de kan få eller som innefattar över-
föringar av verksamhet mellan medlemsstaterna.
I syfte att klargöra när den föreslagna lagen är tillämplig bör en defini-
tion av begreppet gränsöverskridande fråga tas in i enlighet med vad som
följer av det nya direktivet.
I promemorian föreslås att en gränsöverskridande fråga ska definieras
som en fråga som berör hela gemenskapsföretaget eller företagsgruppen
eller minst två av deras verksamheter i olika EES-stater eller som,
oberoende av antalet EES-stater som den berör, är viktig för den europe-
iska arbetsstyrkan på grund av de konsekvenser den kan få eller som
innefattar överföringar av verksamhet mellan EES-staterna.
Svenskt Näringsliv anser att det är av stor vikt att det klargörs vad som
är att betrakta som en gränsöverskridande fråga. Föreningen menar att av
direktivets skäl 16 följer att inte alla frågor som innehåller någon form av
gränsöverskridande moment omfattas utan att det krävs att följd-
verkningarna av beslutet kan få en väsentlig omfattning i förhållande till
det berörda gemenskapsföretaget eller företagsgruppen och att bland
annat antalet anställda som berörs av ett beslut i förhållande till före-
tagets eller gruppens storlek måste ha stor betydelse för denna bedöm-
ning. Vidare är det föreningens uppfattning att det krävs att beslutet
fattas av ledningen eller har en sådan representationsnivå att företaget
eller gruppen berörs för att det ska vara en gränsöverskridande fråga.
Föreningen anser att detta bör framgå av lagtexten.
Även Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers
Centralorganisation, Privattjänstemannakartellen och Landsorganisa-
tionen i Sverige menar att lagtexten bör kompletteras med en skrivning
om att den berörda lednings- och representationsnivån ska beaktas.
Regeringen konstaterar att hur begreppet gränsöverskridande fråga ska
tolkas ytterst får avgöras av EU-domstolen. Det kan nämnas att
tolkningsfrågan har diskuterats i den av Europeiska kommissionen in-
rättade arbetsgruppen.
	38

Av artikel 1.4, som bör läsas tillsammans med ingresspunkt 16, fram- går inledningsvis att en gränsöverskridande fråga är en fråga som berör hela gemenskapsföretaget eller företagsgruppen eller minst två av deras verksamheter i olika EES-stater. Med att en verksamhet berörs avses inte bara konkreta eller direkta effekter eller konsekvenser. Även potentiella sådana omfattas av begreppet. Inte heller är det så att endast negativa följdverkningar avses. En medlemsstat berörs i direktivets mening även om det är fråga om för medlemsstatens arbetstagare positiva effekter. Vissa situationer omfattas därmed otvetydigt av begreppet gräns- överskridande, till exempel en överföring av verksamhet från en EES-stat till en annan.

I andra situationer torde det vara mindre uppenbart om en fråga ska anses vara gränsöverskridande. Vissa exempel kan dock ges. En fråga ska enligt direktivet anses vara gränsöverskridande om den berör hela gemenskapsföretaget eller företagsgruppen, till exempel genom att den – oberoende av antalet medlemsstater som berörs – är viktig för den europeiska arbetsstyrkan på grund av de konsekvenser den kan få. Det kan här handla om en fråga med en europeisk dimension, till exempel ett beslut med bäring på inriktningen eller organisationen av företagets eller företagsgruppens framtida verksamhet. Ett beslut i en strategisk fråga, till exempel väsentliga förändringar i företagets eller företagsgruppens policy för forskning och utvecklig, kan vara viktig för den europeiska arbetsstyrkan även om beslutet inte omedelbart får effekt på arbetstagar- nivå eller endast får omedelbara verkningar i en medlemsstat. Som exempel kan anges det fallet att ledningen fattar ett strategiskt beslut att lägga ned produktionen vilket får till omedelbar följd att en verksamhet belägen i samma medlemsstat läggs ned. En sådan fråga kan vara gräns- överskridande i den meningen att den berör företaget eller företags- gruppen som helhet och är viktig för den europeiska arbetsstyrkan på grund av beslutets potentiella framtida effekter. Om emellertid effekterna, eller de potentiella effekterna, stannar inom det land där beslutet tas är det inte en gränsöverskridande fråga. Inte heller blir det en gränsöverskridande fråga bara av det skälet att beslutet tas i ett land och effekterna uppstår i ett annat, om beslutet inte fattas av ledningen på europanivå och saknar betydelse för verksamheten i andra länder än det där effekterna uppstår. I detta fall gäller för information och samråd bestämmelserna i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, förkortat medbestämmandelagen.

Av resonemanget ovan följer att regeringen inte kan instämma helt i den tolkning Svenskt Näringsliv gör av direktivet i denna del. I för- hållande till promemorians lagförslag bör dock vissa ändringar av närmast redaktionell art göras. Regeringen finner att det är tillräckligt att i paragrafen hänvisa till skrivningen i artikel 1.4. Det finns ingen anled- ning att i lagtexten särskilt nämna överföringar av verksamhet eller betydelsen för den europeiska arbetsstyrkan eftersom dessa fall redan omfattas av den skrivningen. Med hänvisning till vad som ovan anförts bör lagtexten inte heller, som remissinstanserna föreslagit, kompletteras med en skrivning om den berörda lednings- eller representationsnivån.

Prop. 2010/11:60

Kontrollerande företag	Prop. 2010/11:60
Bestämmelserna om kontrollerande företag i artikel 3 i det nya direktivet
har inte ändrats. Dock ersattes 2004 rådets förordning (EEG) nr 4064/89
av den 21 december 1989 om kontroll av företagskoncentrationer8 av
rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll
av företagskoncentrationer (”EG:s koncentrationsförordning”)9. Den
hänvisning som i direktiv 94/45/EG görs till 1989 års förordning i
bestämmelserna om vad som utgör ett kontrollerande företag ersätts
därför i det nya direktivet av en hänvisning till 2004 års förordning. Mot-
svarande ändring bör göras i de svenska lagreglerna om vad som utgör
ett kontrollerande företag.
I övrigt bör i princip samma bestämmelser om kontrollerande företag
som finns i den nuvarande lagen föras in i den föreslagna lagen.
Lagrådet har påpekat att det i bestämmelsen som hänvisar till den
aktuella förordningen framstår som överflödigt att ange att undantaget
för investmentbolag som avses i 3.5 a eller 3.5 c i ovan nämnda förord-
ning gäller även om förutsättningarna för att ett företag ska anses vara ett
kontrollerande företag är uppfyllda. Regeringen som gör samma bedöm-
ning anser att den föreslagna bestämmelsen bör justeras i enlighet med
detta.
Särskilt om begreppet verksamhet
Det bör nämnas att begreppet verksamhet i den svenska språkversionen
av det nya direktivet genomgående ersatts av begreppet driftsställe. I den
engelska språkversionen används dock fortfarande begreppet ”establish-
ment”, varför någon ändring i sak inte torde vara avsedd. Begreppet
verksamhet, som är inarbetat, bör därför fortsatt användas i de svenska
lagreglerna, till exempel i definitionen av gränsöverskridande fråga. I de
fall ett företag har sitt säte i ett annat land och bedriver verksamhet i
Sverige används i den nuvarande lagen begreppet filial för att beteckna
sådan verksamhet. Så bör göras även i den föreslagna lagen.

8EGT L 395, 30.12.1989, s. 1 (Celex 31989R4064).

9EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (Celex 32004R0139).

Prop. 2010/11:60

5.4Lagens tillämpningsområde

Regeringens förslag: Lagen ska gälla för gemenskapsföretag som har minst 1 000 arbetstagare i EES-staterna, varav minst 150 arbetstagare i var och en av minst två EES-stater, samt företagsgrupper som har minst 1 000 arbetstagare i EES-staterna, varav minst 150 arbetstagare i minst ett av sina företag i en EES-stat och minst 150 arbetstagare i minst ett av sina företag i en annan EES-stat. Antalet arbetstagare i Sverige ska beräknas som det genomsnittliga antalet arbetstagare under de två närmast föregående verksamhetsåren.

Lagen ska tillämpas när gemenskapsföretaget eller det kontrolle- rande företaget i en företagsgrupp har sitt säte i Sverige. Om sätet inte finns inom EES, ska bestämmelserna i lagen gälla om en filial eller ett kontrollerat företag i Sverige har utsetts att svara för det nya direkti- vets förpliktelser. Om i en sådan situation det inte har utsetts någon verksamhet eller något kontrollerat företag inom EES att svara för dessa förpliktelser, ska lagen tillämpas om den verksamhet eller det kontrollerade företag som har flest arbetstagare inom EES finns i Sverige.

Vissa bestämmelser i lagen ska tillämpas oavsett var gemenskaps- företagets eller det kontrollerande företagets säte finns.

När gemenskapsföretagets eller det kontrollerande företagets säte finns utanför EES-staterna och en filial eller ett kontrollerat företag i Sverige gör att lagen ska tillämpas, ska det som i lagen sägs om gemenskapsföretag eller kontrollerande företag gälla för filialen eller det kontrollerade företaget.

Om ett gemenskapsföretag eller företag i en företagsgrupp är kontrollerat av ett annat företag i en EES-stat, ska bestämmelserna om gemenskapsföretag eller kontrollerande företag i en företagsgrupp inte vara tillämpliga på det kontrollerade företaget.

Gemenskapsföretag och företagsgrupper med vissa typer av avtal ska vara undantagna från huvuddelen av lagen.

Samma regler som finns i den nuvarande lagen om vilken lag som ska tillämpas för ett gemenskapsföretag och ett kontrollerande företag som är ett europabolag eller ett europakooperativ eller som blir dotter- företag till ett europabolag eller ett europakooperativ efter dess bildande tas in i lagen.

Samma undantag som finns i den nuvarande lagen för verksamhet av ideell natur eller med opinionsbildande ändamål tas in i lagen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag med undantag för att det i regeringens förslag förtydligas att om ett gemenskapsföretag eller företag i en företagsgrupp är kontrollerat av ett annat företag i en EES-stat, ska bestämmelserna om gemenskapsföretag eller kontrollerande företag i en företagsgrupp inte vara tillämpliga på det kontrollerade företaget. Vidare har bestämmelsen som innehåller hänvis- ningar till de bestämmelser som ska gälla oavsett var företaget har sitt säte justerats så att även bestämmelsen om skyldigheten för verksamheter

i Sverige att förmedla information omfattas. Härutöver har i bestämmel- sen om vad som ska gälla då gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i företagsgruppen inte har säte inom EES och det inte utsetts någon verksamhet eller något företag inom EES att svara för förpliktelserna förtydligats att det är den filial eller det kontrollerande företag som har flest arbetstagare inom EES som avses. Slutligen föreslås i propositionen vissa redaktionella ändringar, bland annat när det gäller systematik och utformning av enskilda paragrafer.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har berört frågorna särskilt.

Skälen för regeringens förslag

Vilka företag ska omfattas av lagen?

I det nya direktivet ändras inte de huvudsakliga förutsättningarna för vilka företag och företagsgrupper som omfattas av direktivet, se artikel 2.1 a och c. Reglerna ska således fortsatt gälla för gemenskapsföretag som har minst 1 000 arbetstagare i EES-staterna varav minst 150 arbets- tagare i var och en av minst två EES-stater. Vidare ska reglerna fortsatt gälla för företagsgrupper som har minst 1 000 arbetstagare i EES- staterna, varav minst 150 arbetstagare i minst ett av sina företag i en EES-stat och minst 150 arbetstagare i minst ett av sina företag i en annan EES-stat.

Den föreslagna lagen bör därför ha samma grundläggande tillämp- ningsområde som enligt 4 § gäller för den nuvarande lagen. Eftersom den andra strecksatsen i 4 § första stycket 2 i den nuvarande lagen är över- flödig, bör den bestämmelse i den föreslagna lagen som ska ange lagens grundläggande tillämpningsområde inte innehålla motsvarande skriv- ning.

Antalet arbetstagare i Sverige bör, på samma sätt som i den nuvarande lagen, beräknas som det genomsnittliga antalet arbetstagare under de två närmast föregående verksamhetsåren. Lagrådet har anmärkt att den före- slagna bestämmelsen inte anger hur deltidsanställningar ska påverka beräkningen och att saken bör kommenteras i författningskommentaren.

När ska lagen tillämpas?

Bestämmelserna i artikel 4.1–4.3 har inte ändrats i det nya direktivet. Enligt artikel 4.1 ansvarar den centrala ledningen för att skapa de villkor och medel som är nödvändiga för att ett europeiskt företagsråd eller något annat informations- och samrådsförfarande ska kunna inrättas i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen. När den centrala ledningen inte finns i en EES-stat, ska enligt artikel 4.2 första stycket ledningens representant i en EES-stat bära detta ansvar. Är ingen sådan representant utsedd ska enligt artikel 4.2 andra stycket ansvaret ligga hos den verksamhet eller det företag som har flest arbetstagare i någon av medlemsstaterna.

Dessa regler har i 5 § i den nuvarande lagen genomförts på så sätt att när gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget har sitt säte i

Prop. 2010/11:60

Sverige vilar lagens förpliktelser på det företaget. Om gemenskapsföre- taget eller det kontrollerande företaget saknar säte inom EES, vilar förpliktelserna enligt lagen på en filial eller ett kontrollerat företag i Sverige om den eller detta har utsetts att svara för förpliktelserna. Om det i ett sådant fall inte har utsetts någon ansvarig verksamhet eller något ansvarigt företag inom EES, ansvarar en filial eller ett kontrollerat före- tag i Sverige för lagens förpliktelser om där finns fler arbetstagare än i någon annan eller något annat av gemenskapsföretagets eller företags- gruppens verksamheter eller företag inom EES.

Som framgått anger direktivet vilket företag inom företagsgruppen eller vilken del av eller verksamhet inom ett företag som ska svara för direktivets förpliktelser. Därmed pekas också ett land och dess nationella regler som genomför direktivet ut. De regler i den nuvarande lagen som genomför direktivet i detta avseende har som nämnts getts en utformning som ligger mycket nära direktivets regler. I den svenska lagen är det emellertid lämpligt att i förtydligande syfte ha en bestämmelse som anger när lagen ska tillämpas. En sådan bestämmelse bör följaktligen föras in i den föreslagna lagen.

I lagrådsremissens förslag till lagtext anges ”den filial eller det kontrollerande företag inom EES som har flest arbetstagare finns i Sverige”. Lagrådet har föreslagit att ”inom EES” placeras omedelbart före ”finns i Sverige”. Regeringen finner i likhet med Lagrådet att detta bättre överensstämmer med direktivets lydelse.

Vissa bestämmelser i den föreslagna lagen bör tillämpas oavsett var gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget har sitt säte. Enligt den nuvarande lagen ska bestämmelserna om hur arbetstagar- representanter i Sverige ska utses tillämpas oavsett var gemenskaps- företaget eller det kontrollerande företaget har sitt säte. Samma sak bör gälla för den föreslagna lagens bestämmelser om skydd för arbetstagar- representanter och om skyldighet för filialer och kontrollerade företag i Sverige att lämna information inför förhandlingar. Se vidare avsnitt 5.6.2, 5.7.3, 5.10.3 och 5.11.4. Som Lagrådet angett bör skyldigheten att förmedla information enligt förslaget även gälla för verksamheter i Sverige oavsett var gemenskapsföretaget eller det kontrollerande före- taget i en företagsgrupp har sitt säte. Den bestämmelse som innehåller hänvisningar till de regler som ska gälla oavsett var företaget har sitt säte bör således justeras så att även detta fall omfattas.

Enligt artikel 4.3 ska den som enligt ovan anges som ansvarig för tillämpningen av direktivets regler när den centrala ledningen inte finns i någon EES-stat anses vara den centrala ledningen. Dessa bestämmelser motsvaras i den nuvarande lagen av 5 § andra och tredje styckena.

Det är lämpligt att i den föreslagna lagen tydligt ange det ansvar en filial eller ett kontrollerat företag i Sverige kan ha när gemenskaps- företaget eller företagsgruppen har sitt säte utanför EES. Om en sådan filial eller ett sådant kontrollerat företag gör att lagen enligt vad som anges ovan ska tillämpas, bör filialen eller det kontrollerade företaget ha samma ansvar för lagens förpliktelser som annars gäller för gemenskaps- företag och kontrollerande företag. I promemorian föreslås en sådan bestämmelse under rubriken Företagets ansvar i förslaget till lagtext. Regeringen finner att bestämmelsen i stället bör placeras i nära anslut-

Prop. 2010/11:60

ning till den paragraf som innehåller bestämmelser om när lagen ska Prop. 2010/11:60 gälla.

I promemorian föreslås även att det i den föreslagna lagen tas in en bestämmelse motsvarande artikel 1.5 i direktivet. Av den bestämmelsen följer att skyldigheten att inleda förhandlingar inte gäller gemenskaps- företag eller kontrollerande företag i en företagsgrupp om företaget samtidigt är kontrollerade företag i en företagsgrupp. I ett sådant fall gäller lagens skyldigheter, i detta och i andra avseenden, endast för det kontrollerande företaget på den högsta nivån i företagsgruppen. Det är dock möjligt att träffa ett avtal om ett europeiskt företagsråd eller mot- svarande på andra nivåer. Regeringen anser att det är lämpligt att i den nya lagen införa en sådan bestämmelse. I förhållande till promemorians förslag bör det i paragrafen förtydligas att det är det kontrollerande företaget på den högsta nivån inom EES som avses. Vidare bör bestäm- melsen få en annan placering. Den bör enligt regeringens mening finnas i anslutning till övriga bestämmelser om när lagen blir tillämplig och vilka företag eller företagsgrupper som ska ansvara för lagens förpliktelser.

Gemenskapsföretag och företagsgrupper med vissa typer av avtal

Enligt artikel 13.1 i direktiv 94/45/EG och artikel 3.1 i rådets direktiv 97/74/EG av den 15 december 1997 om att utvidga rådets direktiv 94/45/EG om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare, till att avse Förenade kungariket, för- kortat direktiv 97/74/EG, undantas gemenskapsföretag och företags- grupper med vissa avtal från förpliktelserna i direktiv 94/45/EG. Det gäller huvudsakligen sådana företag och företagsgrupper som den dag då bestämmelserna senast skulle vara genomförda i nationell rätt redan hade ett avtal om gränsöverskridande information och samråd som omfattade samtliga arbetstagare i företaget eller företagsgruppen. Enligt artikel 13.2 i direktiv 94/45/EG och artikel 3.2 i direktiv 97/74/EG kan parterna i dessa avtal gemensamt bestämma att förnya avtalen när de upphör. Om så sker undantas företaget eller företagsgruppen även fortsättningsvis från förpliktelserna. Dessa bestämmelser är genomförda i 6–6 c §§ i den nuvarande lagen. I lagens förarbeten påpekades att det antagligen är vanligt att avtal som förnyas också ändras mer eller mindre ingripande, se prop. 1995/96:163 s. 29 f. Det framhölls att det till och med kan tänkas att ett avtal förnyas så att det ändras i grunden och att även sådana avsevärt förändrade avtal bör ha den verkan att lagen i dess helhet inte blir tillämplig under förutsättning att parterna i avtalen är överens om det.

Enligt det nya direktivet, artikel 14.1, ska företag och företagsgrupper med nämnda avtal vara undantagna också från detta direktiv, utom i ett avseende. Även företag och företagsgrupper med sådana avtal ska om- fattas av bestämmelserna om omförhandling vid väsentliga omstrukture- ringar, se artikel 13. En bestämmelse motsvarande vad som nu redogjorts för bör införas i den föreslagna lagen. I förhållande till promemorians förslag bör dock vissa redaktionella ändringar göras.

Inte heller de gemenskapsföretag och företagsgrupper med avtal enligt Prop. 2010/11:60 artikel 6 i direktiv 94/45/EG som ingås eller ses över mellan den 5 juni

2009 och den 5 juni 2011 ska enligt artikel 14.1 i det nya direktivet om- fattas av det nya direktivets bestämmelser, annat än bestämmelserna om omförhandling vid väsentliga omstruktureringar. En bestämmelse med sådan innebörd bör också införas i den föreslagna lagen. Dessutom fram- går av direktivet att för dessa företag och företagsgrupper ska därutöver gälla de nationella bestämmelser som genomför direktiv 94/45/EG. Ett förslag till genomförande av den senare bestämmelsen lämnas i avsnitt 7.

När gemenskapsföretag och företagsgrupper med nu ifrågavarande typ av avtal är skyldiga att omförhandla den befintliga ordningen för in- formation och samråd med anledning av en väsentlig omstrukturering, följer av det nya direktivet att vissa av dess bestämmelser måste tillämpas under omförhandlingsförfarandet. Det gäller framförallt bestämmelserna om det särskilda förhandlingsorganet i artikel 5 och avtalets innehåll i artikel 6 samt bestämmelserna i artikel 7 om när direktivets tilläggsföreskrifter aktualiseras. Den föreslagna lagen bör innehålla motsvarande regler. Därutöver är det ur praktisk tillämpnings- synpunkt lämpligt att vissa ytterligare bestämmelser i den föreslagna lagen tillämpas av dessa gemenskapsföretag och företagsgrupper under omförhandlingsförfarandet, se vidare i författningsförslaget och författ- ningskommentaren. Beträffande förhandlingar vid väsentliga om- struktureringar och företag eller företagsgrupper med avtal som undantas från lagen, se avsnitt 5.6.3. Av direktivet framgår att det inte finns någon allmän skyldighet att omförhandla gällande avtal när direktivets bestäm- melser genomförs.

Om sådana avtal som beskrivits ovan förnyas, framgår av artikel 14.2 i det nya direktivet att den ordning som nu beskrivits ska fortsätta gälla. En bestämmelse med denna innebörd bör därför tas in i den föreslagna lagen. I likhet med den nuvarande lagen bör möjligheten att förnya av- talen inbegripa en möjlighet att ändra i avtalen utan att lagen i dess helhet blir tillämplig. Så länge parterna är överens bör de ha möjlighet att göra även genomgripande ändringar i avtalet utan att det påverkar i vilken mån gemenskapsföretaget eller företagsgruppen omfattas av lagen, jämför dock regleringen rörande väsentliga omstruktureringar i avsnitt 5.6.3. Om sådana avtal löper ut och inte förnyas, följer av artikel 14.2 att direktivets regler ska gälla. I en sådan situation bör alltså den föreslagna lagen vara tillämplig i sin helhet.

Europabolag och europakooperativ

Vid genomförandena av direktiv 2001/86/EG om komplettering av stadgan om europabolag vad gäller arbetstagarinflytande och direktiv 2003/72/EG om komplettering av stadgan för europeiska kooperativa föreningar med avseende på arbetstagarinflytande infördes nya bestäm- melser i den nuvarande lagen om europeiska företagsråd, se prop. 2003/04:122 s. 92 respektive prop. 2005/06:170 s. 96. Bestämmelserna tar sikte på situationen när gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp är ett europabolag eller ett europakooperativ.

Enligt 8 a och 8 b §§ i den nuvarande lagen är huvudregeln att den Prop. 2010/11:60 lagen bara ska tillämpas i europabolaget respektive europakooperativet

och deras dotterföretag om förhandlingsdelegationen beslutat att avstå från eller avbryta påbörjade förhandlingar om ett avtal om arbetstagar- inflytande enligt reglerna i de lagarna. Likaså ska lagen om europeiska företagsråd tillämpas på gemenskapsföretag eller kontrollerande företag om de, efter ett europabolags eller ett europakooperativs bildande, blir dotterföretag till ett sådant bolag eller kooperativ och arbetstagarna inte har inflytande enligt lagarna om arbetstagarinflytande i europabolag respektive europakooperativ.

Det nya direktivet om europeiska företagsråd påverkar inte dessa för- hållanden. Bestämmelser motsvarande dem som finns i den nuvarande lagen bör därför införas i den föreslagna lagen. Dock bör ordet dotter- bolag bytas mot ordet dotterföretag eftersom ett dotterföretag till ett europabolag inte med nödvändighet behöver vara ett bolag. Lagrådet har föreslagit att paragrafen ändras genom att första och andra styckena slås samman samt genom att sista stycket, som enligt Lagrådet är svår- begripligt på grund av uttrycket ”efter dess bildande”, formuleras om. Regeringen finner dock att den redaktionella utformningen av första och andra styckena i respektive paragraf bör kvarstå oförändrad. Paragraferna i lagen bör ha en likartad och konsekvent utformning och även i detta fall är det lämpligt att undantag av tydlighetsskäl regleras i separata stycken. Regeringen kan instämma med Lagrådet när det gäller de problem som kan vara förenade med de sista styckena i respektive paragraf eftersom den bakomliggande regleringen är komplicerad. Emellertid finner regeringen att dessa problem inte kan avhjälpas med de av Lagrådet före- slagna lydelserna.

Verksamhet av ideell natur eller med opinionsbildande ändamål

Den bestämmelse i det nuvarande direktivet, artikel 8.3, som ger medlemsstaterna möjlighet att fastställa särskilda bestämmelser för före- tag med verksamhet av ideell natur eller med opinionsbildande ändamål ändras inte i det nya direktivet. Bestämmelsen som har genomförts i 8 § i den nuvarande lagen innebär att gemenskapsföretag och företagsgrupper med sådan verksamhet undantas från lagens tillämpningsområde i fråga om verksamhetens mål och inriktning. En motsvarande bestämmelse bör enligt regeringens mening tas in i den föreslagna lagen.

Inget undantag för handelsflottan

I artikel 1.7 i det nya direktivet ges medlemsstaterna möjlighet att bestämma att direktivet inte ska gälla besättningsmedlemmar i handels- flottan. Bestämmelsen är oförändrad i förhållande till det nu gällande direktivet. I prop. 1995/96:163 s. 28 gjorde regeringen bedömningen att det inte fanns tillräckliga skäl att göra undantag för handelsflottan. Regeringen anser inte att det finns anledning att nu göra någon annan bedömning.

5.5

Avvikelser i kollektivavtal

Prop. 2010/11:60

Regeringens förslag: Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation ska det få göras av- vikelser från lagen. Avvikelser ska dock inte få göras om avtalet inne- bär att mindre förmånliga regler ska tillämpas för arbetstagarsidan än som följer av det nya direktivet.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation och Privattjänstemannakartellen är positiva till förslaget. Ingen av remissinstanserna i övrigt berör förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Enligt den nuvarande lagen får av- vikelser från lagen göras genom ett kollektivavtal som slutits eller god- känts av en central arbetstagarorganisation, under förutsättning att avtalet inte innebär att mindre förmånliga regler ska tillämpas för arbetstagar- sidan än som följer av det nuvarande direktivet.

Arbetsmarknadens parter har framhållit att den lagstiftning som genomför de nya EU-reglerna bör vara dispositiv till förmån för kollektivavtal i samma utsträckning som den nuvarande lagen. Regeringen anser att det är viktigt att upprätthålla denna princip. En bestämmelse om möjlighet för parterna att avvika från lagens bestäm- melser genom ett kollektivavtal motsvarande den som finns i den nu- varande lagen bör därför införas i den nya lagen.

5.6Företagets ansvar

5.6.1Skyldigheten att aktivt verka för inrättandet av ett företagsråd

Regeringens förslag: Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp ska aktivt verka för inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagare.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna berör frågan särskilt. Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 4.1 i det nya direktivet ansvarar den centrala ledningen för att skapa de villkor och medel som är nödvändiga för att ett europeiskt företagsråd eller något annat informa- tions- och samrådsförfarande ska kunna inrättas i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen. Denna bestämmelse, som är oförändrad, är i första

hand genomförd genom 13 § första stycket i den nuvarande lagen. Regeringen anser att ansvaret för att skapa förutsättningar för att ett

informations- och samrådsförfarande i någon form införs bör framgå tydligt av den nya lagen. Det är lämpligt att detta kommer till uttryck på

samma sätt som i den nuvarande lagen, det vill säga genom att det anges

att gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget ska aktivt Prop. 2010/11:60 verka för detta.

Ansvaret för de kostnader som uppstår inför inrättandet av informa- tions- och samrådsförfarande bör, liksom i den nuvarande lagen, regleras i en särskild bestämmelse, se vidare avsnitt 5.8.6.

5.6.2Överlämnande av information inför förhandlingar

Regeringens förslag: Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp ska till arbetstagarna lämna information som krävs för att förhandlingar ska kunna inledas. Sådan information ska lämnas via ett annat företag eller en annan verksamhet inom företagsgruppen eller gemenskapsföretaget om arbetstagarna begär det.

En filial och ett kontrollerat företag ska till gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget inom EES lämna de uppgifter som behövs för att dessa ska kunna fullgöra sina skyldigheter i detta av- seende.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. I promemorian anges dock att gemenskapsföretaget ska lämna information som är nödvändig för att förhandlingar ska kunna inledas.

Skälen för regeringens förslag

Vem som ska lämna information

Artikel 4.4 i det nya direktivet ersätter artikel 11.2 i det nuvarande direk- tivet. Den nya bestämmelsen syftar till att i förhållande till den nu- varande regeln precisera det ansvar gemenskapsföretaget och företags- gruppen har för att till arbetstagarna överlämna sådan information som krävs för att förhandlingar ska kunna inledas om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller något annat förfarande för information och samråd. Preciseringarna bygger på den rättspraxis som utvecklats av EU- domstolen som i flera mål har haft att ta ställning till den närmare inne- börden i den nuvarande regeln, se målen C-62/99 Bofrost10, C-440/00 Kühne & Nagel AG11 samt C-349/01 ADS Anker12. Det nuvarande

10Mål C-62/99 Betriebsrat der bofrost Josef H. Boquoi Deutschland West GmbH & Co. KG mot Bofrost Josef H. Boquoi Deutschland West GmbH & Co. KG (REG 2001 s. I- 2579).

11Mål C-440/00 Gesamtbetriebsrat der Kühne & Nagel AG & Co. KG mot Kühne & Nagel AG & Co. KG (REG 2004 s. I-787).

12Mål C-349/01 Betriebsrat der Firma ADS Anker GmbH mot ADS Anker GmbH (REG 2004 s. I-6803).

direktivets regel är genomförd i 13 § andra stycket i den nuvarande lagen.

Alla de nämnda rättsfallen avser företagsgrupper. I Bofrost-målet var det oklart vilket av de i Bofrost-koncernen ingående företagen som var det kontrollerande företaget. EU-domstolen förklarade att det inte bara är den centrala ledningen inom en företagsgrupp som är ansvarig för att överlämna sådan information till arbetstagarna som är nödvändig för att avgöra om ett europeiskt företagsråd eller ett annat informations- och samrådsförfarande ska kunna inrättas. Direktivets ändamålsenliga verkan kräver enligt domstolen att ett företag i företagsgruppen har en skyldig- het att lämna sådan information, även om det ännu inte har fastställts att den ledning till vilken arbetstagarna har vänt sig är ledningen för det kontrollerande företaget.

I Kühne & Nagel-målet fanns den centrala ledningen utanför EES- staterna. Den huvudfråga som EU-domstolen hade att ta ställning till var om övriga företag i företagsgruppen till den presumerade centrala ledningen inom EES var skyldiga att överlämna sådan information som den presumerade ledningen behöver för att kunna fullgöra sina informa- tionsförpliktelser i förhållande till arbetstagarna. Domstolen hänvisade åter till att direktivets ändamålsenliga verkan gör det nödvändigt att arbetstagarna får tillgång till de uppgifter som gör det möjligt att bedöma om de har rätt till förhandlingar om inrättandet av ett europeiskt företags- råd eller något annat förfarande för information och samråd. Domstolen slog fast att den presumerade centrala ledningen är skyldig att tillhanda- hålla arbetstagarna nödvändig information. Vidare förklarade domstolen följande. När den centrala ledningen inte håller nödvändig information tillgänglig, ska den presumerade centrala ledningen begära nödvändig information från övriga företag i gruppen inom EES. Dessa är i sin tur skyldiga att tillhandahålla sådan information. Den information de kontrollerade företagen ska tillhandahålla är den de har tillgång till eller kan få tillgång till.

I ADS Anker-målet kan huvudfrågan sägas vara den omvända: Är den centrala eller presumerade centrala ledningen skyldig att tillhandahålla kontrollerade företag inom företagsgruppen information när de senare inte har den och den är nödvändig för att förhandlingar ska kunna in- ledas? I målet hade en begäran om information framställts av arbets- tagarna vid ett kontrollerat företag. Åter tar EU-domstolen sin utgångs- punkt i att direktivets ändamålsenliga verkan förutsätter att arbetstagarna får tillgång till den information som är nödvändig för att avgöra om de har rätt att begära förhandlingar. Domstolen konstaterade att den centrala eller presumerade centrala ledningens ansvar att tillhandahålla arbets- tagarsidan information även omfattar en skyldighet att lämna sådan in- formation via ett företag i gruppen. Ledningarna ska alltså tillhandahålla sådan information som arbetstagarna i det kontrollerade företaget har begärt när det företaget saknar tillgång till nödvändig information.

Enligt artikel 4.4 ligger ansvaret i en företagsgrupp dels hos ledning- arna för de företag som ingår i gruppen, dels hos den centrala ledningen (det vill säga det kontrollerande företaget) eller (när sätet finns utanför EES) den presumerade centrala ledningen i företagsgruppen. I gemenskapsföretaget ligger ansvaret hos den centrala ledningen eller den presumerade centrala ledningen.

Prop. 2010/11:60

En bestämmelse motsvarande artikel 4.4 bör införas i den föreslagna Prop. 2010/11:60 lagen. I syfte att återspegla principerna för den rättspraxis som EU-dom-

stolen har lagt fast bör lagens bestämmelse också omfatta en skyldighet för ett gemenskapsföretag att lämna information via en verksamhet inom företaget i en annan EES-stat eller via en filial i Sverige om arbetstagar- sidan så begärt. Vidare bör svenska filialer i förhållande till ett gemenskapsföretags centrala eller presumerade centrala ledning vara skyldiga att tillhandahålla information, när den senare inte har tillgång till nödvändig information. Detta torde främst vara aktuellt när sätet ligger utanför EES-staterna och en verksamhet inom EES blir den presumerade centrala ledningen.

I promemorians förslag till lagtext används uttrycket ”nödvändig information”. Lagrådet menar att ”nödvändig” innebär att stor restriktivitet ska iakttas – större än om exempelvis ”erforderlig” eller ”som krävs” används – och har föreslagit att ordet byts ut mot ”som krävs” eftersom detta uttryck används i artikel 4.4. Regeringen bedömer att det är lämpligt att, som Lagrådet föreslår, i lagtexten använda samma formulering som i direktivet.

Vilken information som ska lämnas

Av artikel 4.4 framgår att den information som ska lämnas är de upp- gifter som krävs för att förhandlingar enligt artikel 5 ska kunna inledas, särskilt beträffande företagets eller företagsgruppens struktur och dess arbetstagare. Vad gäller arbetstagarna är det särskilt information om antalet som avses.

I de ovan nämnda rättsfallen har EU-domstolen också berört frågan om innehållet i informationen. I Bofrost-målet förklarade domstolen att arbetstagarna har rätt att begära tillgång till handlingar som närmare preciserar och förklarar den information som är absolut nödvändig. I Kühne & Nagel-målet konstaterade EU-domstolen att den aktuella informationen omfattar det totala genomsnittliga antalet anställda, deras fördelning i medlemsstaterna, företagets verksamheter och företagen i gruppen samt strukturen i företaget och i företag i gruppen, liksom namn- och adressuppgifter avseende relevanta arbetstagarrepresentanter, när denna information är nödvändig för att kunna inleda förhandlingar. Ett liknande resonemang förs i ADS Anker-målet.

Regeringen gör bedömningen att det inte är lämpligt att i den före- slagna lagen beskriva alla dessa aspekter på och delar i den information som ska lämnas för att förhandlingar ska kunna inledas. Dock måste innebörden i den bestämmelse som bör införas i lagen förstås på det sätt EU-domstolen har förklarat direktivets regel.

Prop. 2010/11:60

5.6.3Inledande av förhandlingar

Regeringens förslag: Initiativ till förhandlingar om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller införande av något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagare eller nya sådana för- handlingar får tas av gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp eller skriftligen av minst 100 arbetstagare eller behöriga representanter för dem vid minst två verksamheter eller företag i minst två EES-stater.

Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp ska efter eget eller arbetstagarnas initiativ inleda förhand- lingar om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller införande av något annat förfarande för information till och samråd med arbets- tagare när företaget eller företagsgruppen omfattas av lagens tillämpningsområde. Detta gäller dock inte när det finns ett avtal om information och samråd i gränsöverskridande frågor som omfattar samtliga arbetstagare i företaget eller företagsgruppen och som har in- gåtts enligt den nuvarande lagen om europeiska företagsråd eller när de bestämmelser enligt den lagen som ska gälla om avtal inte träffas tillämpats.

Nya sådana förhandlingar ska på samma sätt inledas vid väsentliga omstruktureringar i företaget eller företagsgruppen, om inte gällande avtal reglerar hur en sådan situation ska hanteras.

Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens för- slag.

Remissinstanserna: Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Privattjänstemannakartellen och

Landsorganisationen i Sverige anser att det tydligare bör framgå att det i första hand är företagets skyldighet att inleda förhandlingar samt att denna skyldighet måste vara förenad med en tidsgräns. Härutöver efter- frågar de vissa förtydliganden beträffande förhandlingar och avtal vid väsentliga omstruktureringar. Även Svenskt Näringsliv anser att det krävs vissa klargöranden i dessa avseenden. Ingen av remissinstanserna i övrigt berör frågorna särskilt.

Skälen för regeringens förslag

Det nya direktivets reglering i fråga om inledande av förhandlingar

I artikel 1.2 i det nya direktivet anges att ett europeiskt företagsråd eller något annat förfarande för information och samråd ska inrättas vid begäran om detta enligt förfarandet i artikel 5.1. Av artikel 5.1, vilken är oförändrad jämfört med direktiv 94/45/EG, framgår att gemenskaps- företaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp antingen på eget initiativ eller på begäran av arbetstagarsidan ska inleda förhand- lingar om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller något annat

informations- och samrådsförfarande. En begäran av arbetstagarsidan

kräver att minst 100 arbetstagare eller deras representanter vid minst två Prop. 2010/11:60 företag eller driftställen i minst två olika medlemsstater står bakom den.

Bestämmelser med motsvarande innebörd finns i 14 och 18 §§ i den nuvarande lagen.

Enligt artikel 13.1 i det nya direktivet ska gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget inleda nya förhandlingar vid väsentliga om- struktureringar i företaget eller företagsgruppen antingen på eget initiativ eller på begäran av arbetstagarsidan. I en sådan situation behöver dock förhandlingar inledas bara om gällande avtal inte innehåller bestämmel- ser om vad som ska ske vid en omstrukturering, eller om två eller flera avtal innehåller motstridiga bestämmelser i detta avseende. Motsvarande bestämmelser finns inte i direktiv 94/45/EG och inte heller i den nuvarande svenska lagen.

Företagets skyldighet att inleda förhandlingar

Bestämmelser motsvarande det nya direktivets om inledande av förhand- lingar bör införas i den föreslagna lagen. Det bör således framgå att gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget under vissa förut- sättningar har en skyldighet att inleda förhandlingar. Skyldigheten att inleda förhandlingar inträder i princip när de förutsättningar som ovan beskrivits beträffande tillämpningsområde i avsnitt 5.4 är uppfyllda och ett initiativ till förhandling tagits. Motsvarande bör gälla när det i ett gemenskapsföretag eller en sådan företagsgrupp som träffas av lagens bestämmelser inträffar en väsentlig omstrukturering, om inte situationen är förutsedd och kan hanteras enligt gällande avtal. Det saknar betydelse när det eller de gällande avtalen ingåtts så länge de omfattar all verksam- het i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen. Om flera avtal är aktuella och dessa är motstridiga, måste en ny förhandling inledas när förutsättningarna härför i övrigt är uppfyllda. Vidare får det antas att förhandlingsskyldigheten i en omstruktureringssituation gäller oberoende av om det befintliga förfarandet för information och samråd kommit att regleras genom avtal eller på annat sätt. Närmare om väsentlig om- strukturering, se nedan.

Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Central- organisation, Privattjänstemannakartellen och Landsorganisationen i Sverige anser att det av lagen bör framgå att om frågan om väsentlig omstrukturering ska anses vara reglerad i avtal ska det uttryckligen framgå av avtalet hur omstruktureringen ska hanteras. Regeringen, som i och för sig instämmer, menar att detta redan framgår av den föreslagna lydelsen.

Av skäl 41 i ingressen till det nya direktivet följer att det nya direktivet inte medför något allmänt krav på omförhandling av befintliga avtal. Även detta bör framgå av den nya lagen. Det är rimligt att samma sak blir gällande om den befintliga ordningen för information och samråd regleras av den nuvarande lagens regler om vad som ska gälla om avtal inte träffas. Det är som nämnts bara vid en väsentlig omstrukturering som det nya direktivet ställer krav på omförhandling, om inte befintliga avtal reglerar den uppkomna situationen.

Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Central- organisation, Privattjänstemannakartellen och Landsorganisationen i Sverige anser att det tydligare bör framgå att det först och främst är företagets skyldighet att inleda förhandlingar samt att denna skyldighet måste vara förenad med en tidsgräns eftersom det är först då sanktions- regeln blir effektiv. Organisationerna har därutöver anfört följande. För närvarande har knappt hälften av alla företag som uppfyller kriterierna inrättat ett europeiskt företagsråd. Oftast kommer förhandlingsinitiativet från arbetstagarna eftersom många företag intar en passiv hållning i frågan trots att det i den nuvarande lagen är tydligt att det är företaget som ska begära förhandlingar med arbetstagarnas förhandlingsdelegation i syfte att bilda ett europeiskt företagsråd. I företag där det inte finns en lokal facklig organisation eller där den fackliga närvaron är låg kan lag- stiftaren inte heller förvänta sig att arbetstagarna alltid skriftligen ska begära att ett företagsråd ska inrättas.

Regeringen vill i detta sammanhang erinra om att det krävs att en framställan om förhandlingar först har gjorts, antingen i form av ett eget initiativ av företaget eller av arbetstagarna. I den nuvarande lagen anges att en förhandlingsdelegation för arbetstagarna ska bildas efter ett sådant initiativ. Företaget har sedan en skyldighet att inleda förhandlingar med förhandlingsdelegationen. Varken av direktiven eller den nuvarande lagen följer en skyldighet att försöka att få till stånd ett avtal om ingen av parterna har uttryckt intresse för detta. I promemorians förslag finns inte någon särskild bestämmelse om vem som får ta initiativ till förhand- lingar. Regeringen anser att en sådan bestämmelse bör finnas i den nya lagen. Mot bakgrund av vad som nu anförts kan konstateras att det inte kan bli aktuellt att i det här avseendet införa någon tidsgräns. Däremot måste erinras om att det på samma sätt som i den nuvarande lagen före- slås gälla tidsgränser som räknas från tidpunkten från en förhandlings- framställan. Det är också viktigt att erinra om den föreslagna bestämmel- sen om företagets skyldighet att aktivt verka för inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller något annat förfarande för information till eller samråd med arbetstagarna, se avsnitt 5.6.1.

I lagrådsremissen föreslås att det i bestämmelsen om initiativ till för- handlingar anges att ett sådant får tas av gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp eller skriftligen av minst 100 arbetstagare eller behöriga representanter för dem vid minst två verksamheter eller företag i minst två EES-stater. Lagrådet har föreslagit att paragrafen förtydligas på så sätt att det anges att begäran får göras av sammanlagt minst 100 arbetstagare eller behöriga representanter för minst 100 arbetstagare. Regeringen anser att den av Lagrådet föreslagna formuleringen visserligen är i någon mån tydligare men att den gör bestämmelsen något mer svårläst. Eftersom den av regeringen föreslagna formuleringen dessutom överensstämmer med den nuvarande lagens och direktivens lydelser och utrymmet för missförstånd torde vara litet finns inte skäl att göra någon ändring.

Prop. 2010/11:60

Särskilt om väsentliga omstruktureringar	Prop. 2010/11:60
Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Central-
organisation, Privattjänstemannakartellen och Landsorganisationen i
Sverige menar att det är viktigt att i lagtexten förtydliga begreppet
väsentlig omstrukturering och anför följande. Det finns risk att företagen
kommer att hävda att omstruktureringar, oavsett storlek, inte är väsent-
liga eller att gällande avtal går att tillämpa, oavsett om det finns regler
om hur omstruktureringen ska hanteras eller inte. Det är därför viktigt att
redan i lagen förtydliga att med väsentlig omstrukturering avses fusion,
förvärv eller delning. Vidare bör klargöras hur äldre avtal förhåller sig till
ett nytt avtal. Svenskt Näringsliv anser att det ytterligare bör klargöras att
de gällande avtalen om europeiska företagsråd inte berörs av lag-
ändringarna och har anfört följande. Förslaget till ny lag innehåller en
bestämmelse som möjliggör fortsatt tillämpning av gällande avtal med
undantag för det fall att det sker en väsentlig omstrukturering av
gemenskapsföretaget eller företagsgruppen. Det är korrekt att till
exempel fusioner och delningar kan falla inom ramen för vad som kan
utgöra en väsentlig omstrukturering. Detta förutsätter dock att omstruktu-
reringen har en väsentlig omfattning i förhållande till berört gemenskaps-
företag eller företagsgrupp. I enlighet med direktivet bör det alltså klar-
göras att det endast är sådana omstruktureringar som har en sådan om-
fattning att de framstår som väsentliga i förhållande till berört företag
eller grupp som kan omfattas av skyldigheten att omförhandla avtalet.
Vid avgörande av vad som är en väsentlig omstrukturering framstår det
enligt regeringens uppfattning som rimligt att en bedömning görs i varje
enskilt fall. På den här punkten ger direktivet emellertid inte mer ledning
än exemplen fusion, förvärv eller delning. Regeringen anser inte att det
är lämpligt, som vissa remissinstanser föreslagit, att i lagtexten ange
dessa exempel. Det kan bli missvisande och det önskvärda resultatet, det
vill säga tydlighet, uppnås enligt regeringens mening inte härigenom. En
bedömning av om omstruktureringen är väsentlig måste ändå alltid göras
med utgångspunkt i direktivet. Om parterna inte är överens, får i en
situation som nämns av remissinstanserna arbetstagarsidan begära för-
handling. I sista hand får det ske en rättslig prövning av frågan.
Som Svenskt Näringsliv angett i sitt remissvar har Europeiska Fackliga
Samorganisationen och Businesseurope gemensamt identifierat tre
kumulativa kriterier som krav för omförhandling. Föreningen har anfört
att den svenska lagen bör spegla parternas tolkning fullt ut.
De nämnda kriterierna är att det är fråga om en väsentlig omstrukture-
ring som avses i artikel 13, att det inte finns någon reglering i gällande
avtal hur en sådan situation ska hanteras eller att gällande avtal innehåller
motstridiga bestämmelser om detta samt att initiativ till förhandlingar har
tagits av företaget eller av arbetstagarna. Regeringen instämmer i att
dessa kriterier bör vara uppfyllda för att en skyldighet att omförhandla
ska föreligga. Som också parterna på europeiska nivån har angett bör vid
en sådan omförhandling bestämmelserna i artikel 5–7 gälla. Detta är i
enlighet med promemorians förslag och regeringen finner inte anledning
att göra någon annan bedömning. Om förhandlingarna resulterar i ett
avtal, blir den nya lagens bestämmelser tillämpliga på detta, även om
	54

företaget eller företagsgruppen ursprungligen hade ett avtal som var Prop. 2010/11:60 undantaget från lagens tillämpningsområde.

Regeringen konstaterar, på samma sätt som de europeiska parterna, att detta innebär att det i första hand är upp till parterna att avgöra om det är fråga om en väsentlig omstrukturering. Skyldigheten att förhandla upp- kommer först efter en begäran, under förutsättning att övriga förutsätt- ningar är uppfyllda. Detta innefattar bland annat ett krav på att en sådan begäran måste vara motiverad för att förhandlingsskyldighet ska före- ligga. I vissa fall kan det säkerligen vara förenat med vissa svårigheter att avgöra om en omstrukturering är väsentlig. Det framstår som lämpligt att en begäran om förhandlingar föregås av en dialog, inte minst i syfte att undvika onödiga processer. Det kan vidare tänkas att vad som inledningsvis synts vara en väsentlig omstrukturering inte är det och att det visar sig att det gällande avtalet inte behöver ändras. Man kan då tänka sig att förhandlingar inte inleds eller avbryts och att det avtal som finns ska fortsätta att gälla. Parterna anses ha möjlighet att förnya och se över sina avtal och företag eller företagsgrupper med avtal som ska undantas från lagens tillämpningsområde kan då fortfarande vara undantagna. Av direktivet följer att ett avtal gäller under förhandlingarna med anledning av väsentliga omstruktureringar, se dock avsnitt 5.11.3 om anpassningar av avtal. När ett nytt avtal träffats ersätter detta det gamla avtalet.

Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Central- organisation och Privattjänstemannakartellen menar att det bör klargöras att reglerna om vad som ska gälla om avtal inte träffas kan bli tillämpliga även i situationer där skyldighet att inleda förhandlingar grundas på artikel 13. Regeringens förslag, som i denna del inte avviker från för- slaget i promemorian, innebär att tilläggsbestämmelserna blir tillämpliga om företaget vägrar förhandla eller när förhandlingarna inte leder till avtal inom tre år. Det görs inte någon skillnad på om begäran grundar sig på att företaget eller företagsgruppen faller inom lagens tillämpnings- område eller på att det är fråga om en väsentlig omstrukturering. Bestämmelserna om väsentlig omstrukturering föreslås bli tillämpliga även på företag eller företagsgrupper med avtal som annars undantas från lagens tillämpningsområde.

5.7Förhandlingsdelegation för arbetstagarna

5.7.1Inrättande av en förhandlingsdelegation

Regeringens förslag: När förhandlingar ska inledas, ska en för- handlingsdelegation för arbetstagarna inrättas. Förhandlingsdelegatio- nen ska företräda arbetstagarna i förhandlingar om ett avtal om ett europeiskt företagsråd eller något annat informations- och samråds- förfarande.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna berör frågorna sär- Prop. 2010/11:60 skilt.

Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 5.2 i det nya direktivet ska ett särskilt förhandlingsorgan för arbetstagarna inrättas när förhand- lingar enligt artikel 5.1 ska inledas. Detta gäller redan enligt det nu- varande direktivet. Bestämmelser om detta finns i 14 § i den nuvarande lagen. I den lagen används begreppet arbetstagarnas förhandlings- delegation eller förhandlingsdelegation för arbetstagarna i stället för särskilt förhandlingsorgan. Samma terminologi används i lagen om arbetstagarinflytande i europabolag, lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ och lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöver- skridande fusioner. Det följer av artikel 5.3 att förhandlingsdelegationen ska företräda arbetstagarna i förhandlingarna med gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget om inrättandet av ett europeiskt före- tagsråd eller något annat informations- och samrådsförfarande.

Regeringen anser att den föreslagna lagen bör innehålla bestämmelser som i sak motsvarar dem som finns i den nuvarande lagen. Det bör där- utöver av lagen framgå vad syftet är med inrättandet av en förhandlings- delegation. Även i fortsättningen bör begreppet arbetstagarnas för- handlingsdelegation eller förhandlingsdelegation för arbetstagarna användas.

I förhållande till promemorians förslag bör vissa redaktionella änd- ringar göras, bland annat med anledning av att utformningen av bestäm- melserna om inledande av förhandlingar föreslås ändrade, se föregående avsnitt.

5.7.2Förhandlingsdelegationens sammansättning

Regeringens förslag: Arbetstagarna i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen i varje EES-stat ska tilldelas en plats i arbetstagarnas förhandlingsdelegation för varje hel eller påbörjad tiondel som de till- sammans utgör av samtliga arbetstagare i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen i samtliga EES-stater.

När nya förhandlingar ska inledas vid väsentliga omstruktureringar, ska dessutom i förekommande fall vart och ett av de befintliga europeiska företagsråden tilldelas tre platser i förhandlingsdelegatio- nen. Ledamöter till dessa platser ska utses inom respektive företags- råd.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna berör frågorna sär-
skilt.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna i det nu gällande
direktivet om hur ledamöter i det särskilda förhandlingsorganet ska utses
har ändrats i det nya direktivet. Enligt artikel 5.2 b i det nya direktivet
ska varje EES-stat ha en ledamot per grupp av anställda arbetstagare som
utgör tio procent av samtliga arbetstagare inom EES i företaget eller
företagsgruppen eller per del av sådan grupp. Av artikel 13 följer dess-
utom att när en ny förhandling med anledning av en väsentlig omstruktu-	56

rering aktualiseras, ska minst tre ledamöter för varje befintligt europeiskt Prop. 2010/11:60 företagsråd utses att ingå i förhandlingsorganet, utöver dem som utses

enligt artikel 5.2.

De nya bestämmelserna måste genomföras i svensk rätt.

Vid omförhandling med anledning av en väsentlig omstrukturering ska enligt direktivet minst tre av ledamöterna i det eller de befintliga företagsråden ingå i arbetstagarnas förhandlingsdelegation. De nationella regler som genomför direktivet får således inte föreskriva ett lägre antal än tre. Däremot kan det inte antas att direktivet kräver att de nationella reglerna ska medge att företagsrådet ska kunna utse fler än tre ledamöter. En sådan ordning skulle heller knappast vara rimlig. Den skulle kunna leda till tvister om hur många ledamöter från det eller de befintliga före- tagsråden som kan utses att ingå i en ny förhandlingsdelegation mot bakgrund av de föreslagna bestämmelserna om vilka kostnader som gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget ska ansvara för, se vidare avsnitt 5.8.6. Regeringen bedömer därför att det är rimligt att den föreslagna lagen anger att tre ledamöter från det eller de befintliga före- tagsrådet eller företagsråden ska utses att ingå i förhandlingsdelegationen i dessa situationer. Direktivet anger inte hur ledamöterna i de befintliga företagsråden ska utses vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 13. Frågan har diskuterats i den av kommissionen inrättade arbetsgruppen. Med tanke på begränsningen till tre personer förefaller det enligt regeringens mening mest adekvat att ledamöterna utses inom företags- rådet.

5.7.3Hur ledamöter från Sverige utses

Regeringens förslag: Ledamöter från Sverige i arbetstagarnas för- handlingsdelegation ska utses i enlighet med vedertagna principer på svensk arbetsmarknad.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Juridiska fakulteten vid Lunds universitet anser
att det kan ifrågasättas om förslaget är förenligt med det nya direktivet.
Ingen av remissinstanserna i övrigt berör frågan särskilt.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 5.2 a i det nya direkti-
vet ska medlemsstaterna fastställa den metod som ska tillämpas för val
eller utnämning av de ledamöter i det särskilda förhandlingsorganet som
ska väljas eller utnämnas i sina territorier. Vidare anges att medlems-
staterna ska föreskriva att arbetstagare i företag och/eller vid driftsställe
där det utan deras förskyllan inte finns några arbetstagarrepresentanter
har rätt att välja eller utnämna ledamöter till det särskilda förhandlings-
organet. Punkten är oförändrad jämfört med det nuvarande direktivet och
motsvaras i den nuvarande lagen av 16 §.
Den nuvarande lagens regler bygger på vedertagna principer för hur
arbetstagarrepresentanter utses i svensk rätt och innebär i korthet
följande. Huvudregeln är att de svenska representanterna utses av den
kollektivavtalsbärande lokala arbetstagarorganisationen. Om det finns
flera sådana organisationer och dessa inte kommer överens om något	57

annat, gäller följande. Om det ska utses en ledamot, utses denne av den Prop. 2010/11:60 organisation som företräder det största antalet arbetstagare vid gemenskapsföretaget eller företagsgruppen. Om flera ledamöter ska

utses, ska den ordning gälla som stadgas i 8 § andra och tredje styckena lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Om arbetsgivaren inte är bunden av något kollektivavtal, ska – så länge inte berörda lokala arbetstagarorganisationer kommer överens om annat – den lokala organisation som företräder flest arbetstagare vid gemenskaps- företaget eller företagsgruppen utse ledamöterna.

Eftersom denna reglering är ändamålsenlig bör den enligt regeringens mening införas i den föreslagna lagen. Vissa redaktionella ändringar bör göras i förhållande till promemorians förslag.

Juridiska fakulteten vid Lunds universitet har ifrågasatt om förslaget är förenligt med direktivets bestämmelser och har anfört följande. Den föreslagna lagen innehåller inte några bestämmelser om hur ledamöter ska utses när lokala arbetstagarorganisationer saknas på arbetsplatsen. Detta kan – trots de faktiska förhållandena på svensk arbetsmarknad och en fortsatt hög facklig organisationsgrad och täckningsgrad för kollektiv- avtalet – sättas i fråga mot bakgrund av artikel 5.2 a. Denna reglering av information till och samråd med arbetstagare i gränsöverskridande frågor måste också ses i ljuset av Europeiska unionens stadga om de grund- läggande rättigheterna och dess artikel 27 om arbetstagares rätt till information och samråd inom företaget.

Regeringen konstaterar att direktivet i denna del låter respektive med- lemsstat avgöra vilken metod som är lämplig. Bestämmelsen som fakulteten hänvisar till som säger att medlemsstaterna ska föreskriva att arbetstagare i företag och/eller vid driftsställe där det utan deras för- skyllan inte finns några arbetstagarrepresentanter har rätt att välja eller utnämna ledamöter till det särskilda förhandlingsorganet är inte relevant för svenska förhållanden. Det finns i vissa länders rättsordningar tröskel- regler eller regler om krav på arbetsgivarens godkännande för en fack- föreningsrepresentation i företaget, vilket kan leda till att arbetstagarna utan egen förskyllan kan komma att sakna facklig representation. Sådana regler finns inte i Sverige, varför någon åtgärd inte behöver vidtas med anledning av denna bestämmelse. Inte heller den angivna bestämmelsen i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – som anger att arbetstagarna och deras representanter på lämpliga nivåer ska garanteras rätt till information och samråd vid lämplig tidpunkt, i de fall och på de villkor som föreskrivs i unionsrätten samt i nationell lagstift- ning och praxis – ger anledning till någon annan bedömning.

5.7.4Underrättelse om förhandlingsdelegationens sammansättning

Regeringens förslag: När en förhandlingsdelegation för arbetstagarna har inrättats, ska den underrätta gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i företagsgruppen om sin sammansättning.

Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens för-
slag.	58

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna berör frågan särskilt.	Prop. 2010/11:60
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 5.2 c i det nya
direktivet ska både den centrala och den lokala ledningen underrättas om
det särskilda förhandlingsorganets sammansättning. Att så ska ske
stadgas även i det nu gällande direktivet. I 15 § andra stycket i den nu-
varande lagen anges att arbetstagarnas förhandlingsdelegation ska under-
rätta gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före-
tagsgrupp om sin sammansättning. Regeringen anser att den föreslagna
lagen bör innehålla en motsvarande bestämmelse. I förhållande till
promemorians förslag bör en viss redaktionell ändring göras när det
gäller bestämmelsens placering.

5.8Förhandlingar

5.8.1Förhandlingsmöten

Regeringens förslag: Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp ska kalla till förhandlingar. Företaget ska också lämna viss med förhandlingarna sammanhängande information till berörda verksamheter och kontrollerade företag samt till behöriga europeiska arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation och Privattjänstemannakartellen ställer sig positiva till en ny regel om information till europeiska organi- sationer. Ingen av remissinstanserna i övrigt berör frågorna särskilt.

Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 5.4 första stycket i det nya direktivet ska, i syfte att ingå ett avtal om ett informations- och sam- rådsförfarande i någon form, den centrala ledningen kalla till ett möte med det särskilda förhandlingsorganet och underrätta de lokala led- ningarna om detta. Bestämmelsen saknar direkt motsvarighet i den nu- varande lagen. Indirekt kan en förpliktelse att kalla till förhandlingsmöte sägas följa av det allmänna kravet som vilar på gemenskapsföretagen och de kontrollerande företagen i 14 § att aktivt verka för inrättandet av någon form av informations- och samrådsförfarande.

Regeringen finner det lämpligt att direktivets regel får en mer direkt motsvarighet i den föreslagna lagen. Detta skulle tydliggöra gemenskaps- företagens och de kontrollerande företagens ansvar.

Vidare ska enligt artikel 5.2 c behöriga europeiska organisationer som företräder arbetsgivare och arbetstagare underrättas om det särskilda förhandlingsorganets sammansättning och om att förhandlingar inleds.

Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Central- organisation och Privattjänstemannakartellen är positiva till en sådan bestämmelse. Det framgår inte av det nya direktivet om det är företaget eller arbetstagarsidan som ska underrätta de europeiska organisationerna. Frågan har diskuterats i den arbetsgrupp som inrättats av kommissionen.

Det har ansetts vara mest ändamålsenligt att det ska vara företagets Prop. 2010/11:60 skyldighet eftersom det är företaget som först får en överblick över sammansättningen av arbetstagarnas förhandlingsorgan. Vidare är det

företaget som ska kalla till förhandlingsmöten. I arbetsgruppen har fram- hållits betydelsen av att det inrättas ett enkelt förfarande för informatio- nen till de europeiska organisationerna i syfte att undvika onödiga administrativa bördor. De europeiska arbetsmarknadsparterna avser att ta fram en ordning för detta.

Enligt artikel 5.2 c ska även den lokala ledningen i gemenskaps- företaget eller företagsgruppen underrättas om förhandlingsorganets sammansättning och om att förhandlingarna inleds. Även här förefaller det vara mest ändamålsenligt om gemenskapsföretaget respektive det kontrollerande företaget i en företagsgrupp får ansvaret för att informera. Det torde också ligga i företagets intresse. Det är emellertid viktigt att skyldigheten begränsas till att avse information till sådana verksamheter och företag som berörs av frågan. Verksamheterna och företagen måste följaktligen finnas inom EES. Regeringen anser att det av bestämmelsen bör framgå att företagen ska informeras om när förhandlingarna äger rum, det vill säga inte bara om när de inleds.

5.8.2Enskilda möten

Regeringens förslag: Arbetstagarnas förhandlingsdelegation ska ha rätt att sammanträda enskilt före och efter varje möte med gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företags- grupp. Vid ett sådant möte ska förhandlingsdelegationen ha tillgång till tolkar och tekniska hjälpmedel i den utsträckning som det är nöd- vändigt för att genomföra mötet.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation menar
att det av lagen ska framgå att de enskilda möten som arbetstagarnas
förhandlingsdelegation har rätt till före och efter varje möte med
gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget ska hållas i direkt
samband med det mötet. Organisationen menar vidare att det kan finnas
skäl att förtydliga att de enskilda mötena endast är avsedda för frågor
som ska avhandlas eller har avhandlats under mötet med gemenskaps-
företaget eller det kontrollerande företaget. Ingen av remissinstanserna i
övrigt har berört frågorna särskilt.
Skälen för regeringens förslag: I artikel 5.4 andra stycket i det nya
direktivet har införts en ny bestämmelse. Enligt denna ska det särskilda
förhandlingsorganet före och efter varje möte med den centrala ledningen
ha rätt att sammanträda utan att den centrala ledningen är närvarande.
Vid dessa möten ska förhandlingsorganet ha tillgång till nödvändiga
kommunikationsmedel.
Bestämmelsen saknar motsvarighet i den nuvarande svenska lagen. En
bestämmelse motsvarande direktivets bör föras in i den föreslagna lagen.
Med nödvändiga kommunikationsmedel torde exempelvis avses
sådana hjälpmedel, av teknisk eller annan natur, som behövs för att	60

arbetstagarrepresentanterna ska kunna föra en dialog med varandra, Prop. 2010/11:60 förbereda mötena med företaget och gå igenom resultatet av sådana

möten. Det kan till exempel handla om tolkar, teknisk apparatur för att visa bilder och dylikt. Mötena med företaget torde normalt ske i före- tagets lokaler. Det är en rimlig utgångspunkt att arbetstagarrepresentan- terna har tillgång till den utrustning som används vid mötena mellan företaget och arbetstagarnas förhandlingsdelegation.

I lagrådsremissen anges i förslaget till lagtext att förhandlings- delegationen ska ha tillgång till tekniska hjälpmedel. Enligt Lagrådet omfattar detta med normalt språkbruk inte tolkar. Lagrådet föreslår att det i stället anges ”tolkar och kommunikationsmedel i övrigt som är nödvändiga för förhandlingarna”. Regeringen anser att uttrycket kommunikationsmedel är olämpligt i sammanhanget. Det är däremot lämpligt att justera den föreslagna lagtexten bland annat för att förtydliga att även tolkar ska kunna omfattas av bestämmelsen.

Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation menar att det – med hänsyn till de kostnader ett sammankallande av förhandlingsdelegationen medför

– redan av lagen ska framgå att de enskilda möten som förhandlings- delegationen har rätt till före och efter varje möte med gemenskaps- företaget eller det kontrollerande företaget ska hållas i direkt samband med det mötet. Syftet med förtydligandet skulle enligt organisationen vara att undanröja meningsmotsättningar kring frågeställningen huruvida det kan anses utgöra skälig kostnad att i särskild ordning sammankalla förhandlingsdelegationen exempelvis två veckor före eller efter mötet med gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget.

Regeringen konstaterar att frågan närmast får tolkas som att den handlar om vilka kostnader som arbetsgivarsidan ska stå för. Detta måste avgöras med tillämpning av kostnadsbestämmelsen, det vill säga utifrån en bedömning av vilka kostnader som kan anses krävas för att förhand- lingsdelegationen ska kunna utföra sina uppgifter på lämpligt sätt. Även om det i allmänhet kan synas rimligt att de aktuella mötena genomförs i anslutning till mötet med företaget anser regeringen att det är olämpligt att uttryckligen reglera frågan. Vad som är skäligt får i varje enskilt fall avgöras utifrån sitt sammanhang.

Vidare anser Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation att det kan finnas skäl att i lagen föra in ett förtydligande om att mötena är avsedda endast för frågor som ska avhandlas eller har avhandlats under mötet med gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget.

Enligt regeringens mening kan det tyckas vara en naturlig utgångs- punkt att de frågor som avhandlas vid de enskilda mötena är de frågor som har eller ska diskuteras vid mötena med företaget. Det kan dock inte uteslutas att det även finns behov av att diskutera andra för förhandlings- delegationen relevanta frågor, till exempel av intern natur. Det kan så- ledes inte anses finnas skäl att reglera detta närmare i lagen på sätt som organisationen föreslagit. Även i detta fall kan det ytterst bli en fråga om vilka kostnader som ska ersättas av företaget.

5.8.3

Avstående från och avbrytande av förhandlingar

Prop. 2010/11:60

Regeringens förslag: Arbetstagarnas förhandlingsdelegation ska få besluta att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om ett europeiskt företagsråd eller något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagarna eller att avbryta pågående sådana för- handlingar.

En part ska inte få framställa en ny begäran om förhandlingar förrän efter två år, om parterna inte har avtalat eller kommer överens om en kortare tid.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag med det undantaget att det i propositionens förslag till lagtext förtydligats att parterna även kan avtala om att en begäran får framställas tidigare.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna berör frågorna sär- skilt.

Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 5.5 första stycket i det nya direktivet kan det särskilda förhandlingsorganet besluta att inte inleda förhandlingar om inrättande av ett informations- och samråds- förfarande i någon form eller att avbryta påbörjade sådana förhandlingar. Enligt tredje stycket kan en ny begäran om att sammankalla det särskilda förhandlingsorganet göras tidigast två år efter ett sådant beslut såvida inte de berörda parterna fastställer en kortare frist. Dessa regler har inte ändrats jämfört med det nu gällande direktivet.

Direktivets regler i detta avseende har genomförts i 19 § i den nu- varande lagen. En bestämmelse som i sak motsvarar denna bör tas in i den föreslagna lagen.

I promemorians och lagrådsremissens förslag till lagtext anges att förhandlingar får initieras på nytt tidigast två år efter ett beslut om att avstå från eller att avbryta förhandlingar, men att parterna gemensamt får besluta att inleda eller återuppta förhandlingarna tidigare. Lagrådet har påpekat att direktivet även ger parterna möjlighet att i samband med ett sådant beslut komma överens att förhandlingsdelegationen ska samman- kallas även efter en ny, ensidig begäran efter en viss kortare tid. Lagrådet har därför föreslagit att det i paragrafen i stället ska anges att en part inte får framställa en ny begäran förrän efter två år, om parterna inte har avtalat eller kommer överens om en kortare tid. Regeringen anser att detta är en lämplig formulering.

Omröstningsregler behandlas i avsnitt 5.8.5.

5.8.4Experter

Regeringens förslag: Arbetstagarnas förhandlingsdelegation ska få biträdas av experter som den själv utser. Experterna ska på för- handlingsdelegationens begäran få närvara vid förhandlingarna i egenskap av rådgivare.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.	62
	62

Remissinstanserna: Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Prop. 2010/11:60 Akademikers Centralorganisation och Privattjänstemannakartellen till-

styrker förslaget. Ingen av remissinstanserna i övrigt berör frågorna sär- skilt.

Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 5.4 tredje stycket i det nya direktivet, som innehåller en delvis ny bestämmelse, får det särskilda förhandlingsorganet biträdas av experter som det självt utser. Bland dessa experter kan det ingå företrädare för behöriga och erkända arbets- tagarorganisationer på EU-nivå. Härmed avses de organisationer på arbetstagarsidan med vilka kommissionen bedriver samråd i enlighet med artikel 154 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Om förhandlingsorganet så begär, får dessa experter i egenskap av rådgivare närvara vid förhandlingsmöten.

Direktivet motsvaras i detta avseende i huvudsak av 18 § andra stycket i den nuvarande lagen. Den nya direktivets bestämmelse föranleder inte någon justering i sak i förhållande till den nuvarande regleringen. Regeringen anser därför att en sådan bestämmelse bör föras in i den nya lagen. Paragrafen bör emellertid formuleras på liknande sätt som bestämmelserna om experter i lagen om arbetstagarinflytande i europa- bolag, lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ och lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner

5.8.5Omröstningsregler

Regeringens förslag: För ett beslut om att avstå från att inleda för- handlingar eller att avbryta pågående förhandlingar, ska det krävas röster från minst två tredjedelar av ledamöterna i arbetstagarnas för- handlingsdelegation.

För att förhandlingsdelegationen ska kunna ingå ett avtal om ett europeiskt företagsråd eller något annat förfarande för information och samråd, måste mer än hälften av ledamöterna enas om det.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens för-
slag. I promemorians förslag till lagtext anges att för samtliga beslut av
arbetstagarnas förhandlingsdelegation, utom i fråga om beslut om att
avstå från att inleda eller att avbryta förhandlingar, ska gälla den mening
som stöds av en majoritet av ledamöterna.
Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna berör frågorna sär-
skilt.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 5.5 första stycket i det
nya direktivet ska ett beslut i förhandlingsorganet att inte inleda förhand-
lingar eller att avbryta påbörjade förhandlingar kräva två tredjedelar av
ledamöternas röster. Enligt artikel 6.5 ska det krävas en majoritet av
ledamöternas röster för att ett avtal om ett europeiskt företagsråd eller
något annat förfarande för information och samråd ska kunna ingås.
Dessa bestämmelser har inte ändrats jämfört med det nu gällande
direktivet.
Direktivets bestämmelser har genomförts i 19 och 20 §§ i den nu-
varande lagen. I promemorian har bestämmelsen i förslaget till lagtext
fått ett något vidare tillämpningsområde. Det anges där att för samtliga	63

beslut av arbetstagarnas förhandlingsdelegation, utom i fråga om beslut Prop. 2010/11:60 om att avstå från att inleda eller att avbryta förhandlingar, ska gälla den

mening som stöds av en majoritet av ledamöterna. Regeringen kan inte se att det finns behov av en sådan utvidgad bestämmelse och gör bedöm- ningen att det inte finns skäl att i lagen reglera mer än vad som nu anges i direktivet eller i den nuvarande lagen. Bestämmelser med motsvarande innehåll som i den nuvarande lagen bör därför införas i den föreslagna lagen.

Lagrådet har anfört bland annat följande. När det gäller den föreslagna bestämmelsen om beslut om att avstå från att inleda förhandlingar eller att avbryta pågående förhandlingar kan den läsas så att det krävs att minst två tredjedelar av ledamöterna deltar i omröstningen men att det sedan räcker med enkel majoritet för giltigt beslut. Det står emellertid klart att avsikten är att det ska krävas kvalificerad majoritet för att ett sådant beslut ska vara giltigt. Det är oklart om direktivets krav på två tredjedels majoritet avser samtliga ledamöter i delegationen eller dem som deltar i sammanträdet med delegationen. Det föreslås att detta klargörs i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Det föreslagna andra stycket bjuder på lik- nande svårigheter. Det är oklart om majoritetskravet avser samtliga ledamöter eller dem som deltar i sammanträdet. Det är också oklart om ordföranden har utslagsröst vid lika röstetal. Även detta bör enligt Lag- rådet klargöras i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Regeringen vill inledningsvis erinra om att omröstningsreglerna inte ändrats i det nya direktivet. Bestämmelser som motsvarar de nu föreslagna finns i den nuvarande lagen och har såvitt känt inte medfört några tolknings- eller tillämpningsproblem. I förarbetena till lagen anges att det för att ett effektivt minoritetsskydd ska uppnås är troligt att det är det totala antalet ledamöter som avses, se prop. 1995/96:163 s. 63. Avsikten är inte nu att ändra detta. När det sedan gäller frågan om vad som ska gälla vid lika röstetal, kan regeringen inte se att det finns behov av något klargörande eftersom det när det gäller ingående av avtal krävs att mer än hälften av ledamöterna enas om ett sådant beslut.

5.8.6Kostnader

Regeringens förslag: Alla kostnader för att arbetstagarnas förhand- lingsdelegation ska kunna bildas och bedriva sin verksamhet ska bäras av gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp i den utsträckning som krävs för att förhandlingsdelegatio- nen ska kunna utföra sina uppgifter på lämpligt sätt.

Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens för-
slag. Bestämmelsen har dock formulerats om för att närmare ansluta till
motsvarande bestämmelse i direktivet respektive övriga näraliggande
lagar såsom lagen om arbetstagarinflytande i europabolag.
Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna berör frågan särskilt.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 5.6 i det nya direktivet,
som är oförändrad, ska alla kostnader i samband med förhandlingar om
inrättande av ett informations- och samrådsförfarande i någon form bäras
av den centrala ledningen så att det särskilda förhandlingsorganet ska	64

kunna utföra sina uppgifter på lämpligt sätt. Medlemsstaterna får fast- Prop. 2010/11:60 ställa budgetregler för förhandlingsorganets verksamhet. De kan särskilt

begränsa finansieringen till att täcka utgifterna för endast en expert. Direktivets bestämmelser är genomförda i 17 § i den nuvarande lagen.

En motsvarande bestämmelse bör tas in i den föreslagna lagen. Dock bör bestämmelsen formuleras om på så sätt att ordalydelsen närmare anknyter till direktivets ordalydelse på samma sätt som motsvarande bestämmelser i lagen om arbetstagarinflytande i europabolag, lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ och lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Innebörden, det vill säga att kostnaderna ska vara skäliga utifrån dessa utgångspunkter, bör dock vara densamma.

5.9Avtal

Regeringens förslag: Ett avtal om ett europeiskt företagsråd ska vara skriftligt och behandla vissa i lagen uppräknade frågor.

Parterna ska skriftligen kunna avtala om något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagarna. I avtalet ska anges vilken rätt arbetstagarrepresentanterna har att sammanträda för att diskutera den information de har fått.

Avtalen ska omfatta all verksamhet som gemenskapsföretaget eller företagsgruppen bedriver inom EES.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag med undantag för vissa förtydliganden och redaktionella änd- ringar.

Remissinstanserna: Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation och Privattjänstemannakartellen anger att de är positiva till att jämställdhet anges som mål avseende de europeiska företagsrådens sammansättning. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet gör gällande att genomförandet av bestämmelsen i artikel 12 om förhållandet mellan gemenskapsbestämmelser och nationella bestämmelser synes vara alltför minimalistiskt. Svenskt Näringsliv anser att det är av avgörande betydelse att regleringen inte innebär att företagens beslut fördröjs i onödan och menar att det måste tydliggöras att informationen och samrådet i företagsrådet respektive medbestämmandet på nationell nivå utgör två olika processer som kan påbörjas och avslutas oberoende av varandra. Ingen av remissinstanserna i övrigt berör frågorna särskilt.

Skälen för regeringens förslag

Avtalens form och innehåll

Det nya direktivet utökar och preciserar i artikel 6 bestämmelserna om vad ett avtal om ett europeiskt företagsråd ska innehålla. Enligt artikel 6.2 ska i avtalet, utan att det påverkar parternas självbestämmanderätt,

fastställas vissa punkter. Vad gäller företagsrådets sammansättning

stadgas att det i möjligaste mån ska vara en avvägd arbetstagar- representation med hänsyn till bland annat kön. En nyhet är också att det i avtalet ska regleras vilket förhållandet ska vara mellan information till och samråd med företagsrådet och motsvarande förfarande med nationella arbetstagarorgan. Detta förhållande ska regleras i enlighet med principerna i artikel 1.3, vilket innebär att företagsrådets uppgifter ska begränsas till gränsöverskridande frågor. Enligt det nya direktivet ska också avtalet i förekommande fall innehålla regler för den särskilda kommittén inom företagsrådet. Slutligen föreskriver det nya direktivet också att ett avtal om ett europeiskt företagsråd ska fastställa regler för avtalets löptid samt hur och när det kan respektive ska ändras samt att det ska fastställas ett omförhandlingsförfarande, även för eventuella omstruktureringssituationer. Av artikel 6 i det nya direktivet framgår att ett avtal om inrättande av ett europeiskt företagsråd ska vara skriftligt. Detta har dock redan tidigare följt av artikel 5.3 i det nuvarande direktivet.

Enligt 6.3 i det nya direktivet kan parterna välja att inrätta ett informations- och samrådsförfarande i stället för ett europeiskt företags- råd. Ett avtal om ett sådant förfarande ska också vara skriftligt och reglera på vilket sätt arbetstagarrepresentanterna ska kunna sammanträda för att diskutera den information de fått. Dessa regler är i sak oförändrade jämfört med det nuvarande direktivet. Det bör dock noteras att den svenska språkversionen av det nuvarande direktivet innehåller en formu- lering om att avtalet ska innehålla riktlinjer för hur arbetstagar- representanterna ska ha rätt att sammanträda för att dryfta den in- formation de fått, medan den svenska språkversionen av det nya direktivet och de engelska språkversionerna av direktiven anger att det i avtalen måste anges hur de ska ha rätt att sammanträda.

De nya bestämmelserna i det nya direktivet bör genomföras i den före- slagna lagen. I övrigt bör de bestämmelser i lagen som ska reglera vad avtalen om europeiska företagsråd eller andra informations- och samråds- förfaranden ska innehålla i stort sett utformas på motsvarande sätt som i den nuvarande lagen. Det är dock lämpligt att det i den föreslagna lagen uttryckligen anges att avtal om europeiska företagsråd eller andra in- formations- och samrådsförfaranden ska vara skriftliga. Det är också viktigt att precisera vad som följer av direktivets artikel 1.6, nämligen att avtalen måste omfatta samtliga gemenskapsföretagets eller företags- gruppens verksamheter respektive företag inom EES. Vissa redaktionella ändringar bör göras. Den särskilda kommittén bör liksom i den nu- varande lagen benämnas arbetsutskott, se vidare avsnitt 5.10.6.

Enligt artikel 6.2 ska i avtalet fastställas vissa punkter. Formuleringen fastställas har också använts i promemorians förslag till lagtext när det gäller innehållet i ett avtal om ett europeiskt företagsråd. I den aktuella bestämmelsen sägs dock även att parternas självbestämmande inte ska påverkas. Bestämmelsen är på denna punkt något motsägelsefull. Å ena sidan ska ett avtal fastställa ett antal uppräknade frågor. Å andra sidan ska partsautonomin bevaras. Frågeställningen har berörts bland annat i förarbetena till den nuvarande lagen och till lagen om arbetstagar- inflytande i europabolag, se prop. 1995/96:163 s. 64 och prop. 2003/04:122 s. 60 f. I det sistnämnda lagstiftningsärendet har regeringen angett att detta bör tolkas som att ett avtal måste innefatta parternas ställ-

Prop. 2010/11:60

ningstagande i de angivna frågorna och att avtalet således måste behandla dessa frågor. För att tydliggöra grundtanken om parternas avtalsfrihet har i motsvarande bestämmelse i den lagen valts begreppet behandla i stället för fastställa. Regeringen gör bedömningen att detta är lämpligt även när det gäller avtal om europeiska företagsråd. När det gäller avtal om andra ordningar kan konstateras att uttrycket behandla används i den nuvarande lagen och i promemorians förslag till lagtext. Om bestämmelsen om avtal om europeiska företagsråd förtydligas på ovan angivet sätt, måste emellertid den bestämmelsen justeras något. Begreppet behandla blir nämligen inte adekvat i förhållande till kravet på att det i avtalet måste anges hur arbetstagarrepresentanterna ska ha rätt att dryfta den in- formation de fått.

Lagrådet har föreslagit att det föreslagna stycket om vad som ska behandlas i avtalet ska ändras redaktionellt beträffande sammansätt- ningen på så sätt att delar av innehållet i punkten bryts ut för att bilda ett nytt stycke. Regeringen menar att den av Lagrådet föreslagna justeringen inte fullt ut återspeglar den aktuella direktivbestämmelsens innehåll och att någon sådan ändring därför inte bör göras.

I lagrådsremissens förslag till lagtext anges att om företagsrådet inom sig utser ett arbetsutskott, ska även sammansättningen av samt arbetsuppgifter och mötesordning för detta behandlas i avtalet. Enligt Lagrådet måste bestämmelsen förstås så att ett företagsråd kan utse ett arbetsutskott endast om detta framgår av avtalet. Lagrådet anser att bestämmelsen bör förtydligas i enlighet med detta. Av direktivet framgår emellertid endast att om avtalet innehåller en reglering om arbetsutskott ska sammansättning, arbetsuppgifter och mötesordning behandlas i avtalet. Regeringen kan således inte instämma med Lagrådet när det gäller innebörden, men kan konstatera att det finns skäl att justera bestämmelsen så att det framgår av den att ovan nämnda frågor ska behandlas i avtalet om detta innehåller reglering om arbetsutskott.

Särskilt om samordningen med nationella förfaranden

I artikel 12.1 i det nya direktivet anges att information till och samråd med de europeiska företagsråden ska samordnas med motsvarande åtgärder i förhållande till nationella arbetstagarorgan. Därvid ska enligt direktivet beaktas varje organs behörighet och verksamhetsområde enligt artikel 1.3. Arrangemangen för detta ska enligt artikel 12.2 i första hand fastställas i avtal.

Som ovan nämnts föreslår regeringen att det i lagen tas in en bestäm- melse med den innebörd som följer av artikel 12.2. Beträffande artikel 12.1 delar regeringen den uppfattning som kom till uttryck i prome- morian, det vill säga att någon särskild lagreglering härutöver inte är nödvändig. Avsikten med direktivets bestämmelse är att se till att de europeiska företagsråden inte informeras och samråds med senare än med de nationella arbetstagarorganen. Genom det nya direktivets bestämmelser om bland annat tidpunkten för information och samråd, för vilka ett genomförande föreslagits i avsnitt 5.2, säkerställs att företags- råden informeras och samråds med i tid för att eventuella synpunkter ska kunna beaktas i gemenskapsföretagets eller företagsgruppens besluts-

Prop. 2010/11:60

process. Eftersom det som ska informeras och samrådas om med före- tagsråden ska röra gränsöverskridande frågor, ligger det i sakens natur att informationen till och samrådet med de nationella arbetstagarorganen angående frågor på nationell nivå som hänger samman med de gräns- överskridande frågorna inte kan föregå informationen till och samrådet med företagsråden.

Om ett avtal om ett europeiskt företagsråd inte ingås om detta förhållande, ska enligt artikel 12.3 information lämnas till och samråd hållas med både företagsråden och de nationella arbetstagarorganen om beslut som kan medföra väsentliga förändringar i arbetsorganisationen eller anställningsavtalen förutses. Inte heller här görs bedömningen att någon särskild lagreglering är nödvändig. Det följer av den föreslagna lagen och av medbestämmandelagen att information ska lämnas och samråd ske enligt båda regelverken.

Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, som hänvisat till att revide- ringen av direktivet bland annat syftat till att bättre samordna unionens rättsliga instrument på området och att klargöra förhållandet mellan information och samråd på olika nivåer, har ifrågasatt det föreslagna genomförandet av artikel 12. Fakulteten har ställt sig frågande till om valet att inte införa någon särskild reglering av artikel 12.1 och 12.3 bidrar till att klargöra förhållandet mellan information och samråd på den europeiska och den nationella nivån.

Regeringen vill här framhålla följande. Förfarandena enligt den före- slagna lagen får inte påverka våra nationella regler om medbestämmande. De nationella reglerna kan och ska fortsätta tillämpas som idag. Ansvarigt företag måste emellertid i ljuset av de nationella reglerna se till att det europeiska företagsrådet inte involveras i ett alltför sent skede av processen. Det centrala i sammanhanget är kravet på att information och samråd på den gränsöverskridande nivån enligt lagen ska ske på ett sådant sätt och vid en sådan tidpunkt att företagsrådet eller motsvarande organ kan lämna synpunkter så att dessa kan beaktas i beslutprocessen.

Svenskt Näringsliv anser att det är av avgörande betydelse att regleringen av information och samråd i företagsrådet och medbestäm- mande på nationell nivå inte innebär att företagens beslut fördröjs i onödan, till exempel genom att de måste avvakta processen i det europeiska företagsrådet innan de kan påbörja eller avsluta ett nationellt medbestämmandeförfarande. Föreningen har gjort gällande att det i lag- text eller i motiven till lagen måste tydliggöras att informationen och samrådet i företagsrådet och medbestämmandet på nationell nivå utgör två olika processer som kan påbörjas och avslutas oberoende av varandra.

Regeringen vill här understryka att det redan av den föreslagna be- stämmelsen om lagens syfte anges som en grundläggande princip att företaget ska kunna fatta beslut på effektivt sätt. Direktivet innehåller inte några bestämmelser om att den nationella processen och den i den gränsöverskridande processen ska kunna påbörjas och avslutas oberoende av varandra. Regleringen syftar till att få till stånd informations- och samrådsprocesser där berörda parter ska ha rätt att få information och möjlighet att lämna synpunkter på ett ändamålsenligt sätt.

Prop. 2010/11:60

5.10

Vad som gäller om avtal inte träffas

Prop. 2010/11:60

5.10.1När reglerna ska tillämpas

Regeringens förslag: Särskilda regler ska i vissa fall gälla om ett av- tal om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller något annat informations- och samrådsförfarande inte träffas. Dessa regler ska tillämpas

–om gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp och arbetstagarnas förhandlingsdelegation kommer överens om det,

–om gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget vägrar att inleda förhandlingar inom sex månader från det att arbetstagarna har begärt förhandlingar, eller

–om de förhandlande parterna inte har nått en överenskommelse inom tre år från den tidpunkt då någon av parterna tog initiativ till för- handlingar.

Lagens bestämmelser om vad som gäller om ett avtal inte träffas ska inte tillämpas om förhandlingsdelegationen har fattat beslut om att av- stå från att inleda förhandlingar om ett avtal enligt lagen eller att av- bryta förhandlingar om ett sådant avtal.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Privattjänstemannakartellen och

Landsorganisationen i Sverige motsätter sig förslaget om slopande av bestämmelsen i den nuvarande lagen om att regleringen av vad som ska gälla om avtal inte träffas ska gälla om ett nytt avtal inte har träffats inom sex månader efter det att ett avtal upphört att gälla. Ingen av remiss- instanserna i övrigt berör frågorna särskilt.

Skälen för regeringens förslag: Det nuvarande direktivet syftar till att europeiska företagsråd eller andra förfaranden för information och sam- råd i första hand ska komma till stånd genom att berörda parter träffar ett avtal. Det är först om parterna gemensamt så bestämmer eller om för- handlingarna av olika skäl inte leder till ett avtal, som vissa i direktivet särskilt angivna bestämmelser om företagsråds sammansättning, verksamhet med mera ska tillämpas.

Detta förhållande ändras inte i det nya direktivet. Det föreskrivs sålunda i artikel 7 att nationella bestämmelser motsvarande de tilläggs- föreskrifter som finns i bilaga 1 till direktivet ska tillämpas om den centrala ledningen och det särskilda förhandlingsorganet så beslutar, om den centrala ledningen vägrar att inleda förhandlingar inom sex månader efter en begäran om förhandlingar har framställts eller om parterna inom tre år från en sådan framställan inte har kommit överens om ett avtal. Tilläggsföreskrifterna ska dock inte tillämpas om arbetstagarsidan beslutat att avstå från eller avbryta påbörjade förhandlingar.

I den nuvarande lagen finns bestämmelser i huvudsak motsvarande direktivets i denna del i 23 §. Bestämmelserna som under ovan angivna förutsättningar ska gälla om inget avtal träffas finns i 24–35 §§.

Det förhållandet att ett beslut av arbetstagarnas förhandlingsdelegation att avstå från eller avbryta förhandlingar inte leder till att lagens regler om vad som ska gälla om avtal inte träffas blir tillämpliga framgår inte uttryckligen av den nuvarande lagen. Ett sådant förtydligande, mot- svarande direktivets regler, bör enligt regeringens mening göras i den nya lagen. Enligt förslaget i avsnitt 5.8.3 har arbetstagarna inte rätt till nya förhandlingar förrän efter två år.

Vidare gäller enligt 23 § fjärde punkten i den nuvarande lagen att om ett avtal som avses i 6–6 c §§ i den lagen eller som har träffats enligt bestämmelserna i den lagen löper ut och ett nytt avtal inte har träffats inom sex månader, ska lagens regler om vad som ska gälla om avtal inte träffas tillämpas. Denna bestämmelse saknar motsvarighet i direktivet och strider mot direktivets systematik i det att det i den svenska bestäm- melsen inte krävs att någon av parterna tar initiativ till förhandling. Dessutom finns i direktivet i artikel 14.2 en bestämmelse som säger att om inte parterna enas om att förnya ett sådant avtal som avses i artikel 14.1 (se vidare i avsnitt 5.4) när det löper ut, ska bestämmelserna i direktivet gälla. I en sådan situation ska alltså förhandlingar om ett nytt avtal inledas antingen efter ett initiativ av gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget eller på begäran av minst 100 arbetstagare vid minst två företag eller filialer eller verksamheter i minst två EES-stater, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda, jämför avsnitt 5.6.3. En för- handlingsdelegation ska inrättas och parterna har tre år på sig att komma överens om ett nytt avtal. Enligt regeringens uppfattning är det rimligt att tillämpa samma synsätt i alla avtalslösa situationer, det vill säga oavsett om parterna tidigare haft ett avtal eller ej. Detta är också en uppfattning som bekräftats i den av kommissionen inrättade arbetsgruppen. En bestämmelse motsvarande 23 § fjärde punkten i den nuvarande lagen bör följaktligen inte införas i den föreslagna lagen.

Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation och Privattjänstemanna- kartellen har motsatt sig förslaget i denna del. Organisationerna menar att det innebär en försämring för arbetstagarna genom att företagen då kan förhandla om ett nytt avtal i tre år under vilken tid det inte kommer att finnas något avtal om information och samråd eller något företagsråd.

Regeringen vill dels betona att den aktuella regleringen utgör en del i ett sammansatt system, dels understryka vikten av att direktivets bestämmelser är korrekt och enhetligt genomförda i samtliga medlems- stater. Lagens bestämmelser i detta avseende bör motsvara direktivets. Det nya direktivet, särskilt artikel 12.5, innebär inget hinder för medlemsstaterna att på detta sätt ändra i vissa detaljer när det gäller genomförandet.

I övrigt bör den föreslagna lagens bestämmelser om när lagens bestämmelser om vad som ska gälla om avtal inte träffas ska tillämpas i huvudsak motsvara den nuvarande lagens bestämmelser. Det bör i linje med artikel 1.6 preciseras att de europeiska företagsråd som inrättas genom tillämpning av den föreslagna lagens regler om vad som ska gälla

Prop. 2010/11:60

om avtal inte träffas ska omfatta samtliga gemenskapsföretagens eller Prop. 2010/11:60 företagsgruppernas verksamheter respektive företag inom EES.

5.10.2Det europeiska företagsrådets sammansättning

Regeringens förslag: Arbetstagarna i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen i varje EES-stat ska tilldelas en plats i det europeiska företagsrådet för varje hel eller påbörjad tiondel som de tillsammans utgör av samtliga arbetstagare i gemenskapsföretaget eller företags- gruppen i samtliga EES-stater.

Om inte annat avtalas, ska företagsrådet vartannat år pröva om för- ändringar i företaget eller företagsgruppen leder till att företagsrådet ska ges en ny sammansättning. Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i företagsgruppen ska tillhandahålla de upp- gifter som behövs för denna prövning.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag
med undantag för att promemorian inte innehåller något särskilt förslag
till bestämmelse om uppgiftsskyldighet.
Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna berör frågorna sär-
skilt.
Skälen för regeringens förslag: Det nya direktivet ändrar det nu-
varande direktivets regler om de europeiska företagsrådens sammansätt-
ning. De nya reglerna, som finns i punkt 1 c i tilläggsföreskrifterna i
bilaga 1 till direktivet, är utformade på samma sätt som motsvarande
regler om sammansättningen av arbetstagarnas förhandlingsdelegation.
Arbetstagarna i varje EES-stat där gemenskapsföretaget eller företags-
gruppen har verksamhet ska således tilldelas en plats för varje hel eller
påbörjad tiondel som arbetstagarna i det landet tillsammans utgör av
samtliga arbetstagare i företaget eller företagsgruppen. Motsvarande
bestämmelser bör införas i den föreslagna lagen.
Direktivet innehåller inga särskilda regler för vad som ska hända med
det europeiska företagsrådets sammansättning om antalet arbetstagare i
de olika EES-staterna förändras. Är det fråga om en väsentlig omstruktu-
rering i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen följer av artikel 13 att
en förhandling kan komma att inledas för att träffa ett avtal om inrättande
av ett europeiskt företagsråd eller ett annat informations- och samråds-
förfarande. Bestämmelser i den föreslagna lagen för att genomföra artikel
13 i direktivet har beskrivits ovan i avsnitt 5.6.3. Vad som ska ske vid
mindre förändringar i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen är dock
enligt direktivet inte tydligt. Det kan till exempel vara fråga om att
antalet arbetstagare i ett land minskar något så att man enligt reglerna
egentligen ska ha en ledamot mindre eller det omvända förhållandet. I
den nuvarande lagen finns en bestämmelse om detta i 24 § andra stycket.
Det har ansetts lämpligt att företagsrådens sammansättning omprövas
med jämna mellanrum, prop. 1995/96:163 s. 46 f. Det är regeringens
uppfattning att det är lämpligt att även i den föreslagna lagen införa en
sådan bestämmelse. Det kan inte anses rimligt att man i företagsrådet
fortlöpande ska pröva om sammansättningen svarar mot reglerna om hur
många ledamöter som ska finnas per land. Företagsrådet bör i stället, om	71

inte annat avtalas, på samma sätt som enligt nuvarande lag vartannat år Prop. 2010/11:60 pröva om eventuella förändringar i gemenskapsföretaget eller företags-

gruppen föranleder en ny sammansättning.

Liksom i den nuvarande lagen bör gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i företagsgruppen tillhandahålla de uppgifter om antalet arbetstagare som behövs för denna prövning. En sådan skyldighet finns enligt 13 § den lagen. Eftersom paragrafen om uppgiftsskyldighet i lagförslaget i promemorian och denna proposition fått en annan ut- formning, se avsnitt 5.6.2, och inte längre täcker den nu aktuella situatio- nen bör i den paragraf i vilken omprövning av sammansättningen regleras även finnas en bestämmelse om skyldighet för gemenskaps- företaget eller det kontrollerande företaget i företagsgruppen att lämna de uppgifter som behövs för denna prövning.

5.10.3Hur ledamöter från Sverige utses

Regeringens förslag: Ledamöterna från Sverige i det europeiska företagsrådet ska utses på samma sätt som ledamöter från Sverige ut- ses till arbetstagarnas förhandlingsdelegation, med det undantaget att det uttryckligen ska anges att ledamöterna i företagsrådet utses bland gemenskapsföretagets eller företagsgruppens anställda i Sverige.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Juridiska fakulteten vid Lunds universitet anser
att det kan ifrågasättas om regleringen är förenlig med direktivet. Ingen
av remissinstanserna i övrigt berör frågorna särskilt.
Skälen för	regeringens förslag: Enligt	punkt	1 b	i tilläggs-
föreskrifterna i bilaga 1 till det nya direktivet ska det europeiska företags-
rådet bestå av de arbetstagare vid gemenskapsföretaget eller företags-
gruppen som väljs eller utnämns av deras arbetstagarrepresentanter eller,
om det inte finns några sådana, av samtliga arbetstagare. Utnämningen av
ledamöter i företagsrådet ska ske i överensstämmelse med nationell rätt.
Reglerna är oförändrade jämfört med det nu gällande direktivet.
I den nuvarande lagen finns bestämmelser som genomför dessa regler i
26 §. Dessa bestämmelser är i alla avseenden utom ett utformade på
samma sätt som motsvarande regler avseende utseende av ledamöter från
Sverige till arbetstagarnas förhandlingsdelegation, se avsnitt 5.7.3. Det
som skiljer är att det uttryckligen anges att ledamöterna i det europeiska
företagsrådet måste utses bland de anställda i Sverige vid gemenskaps-
företaget eller företagsgruppen. Detta följer av direktivet.
I den föreslagna lagen bör införas bestämmelser som i sak motsvarar
den nuvarande lagens regler.
Juridiska fakulteten vid Lunds universitet har ifrågasatt om denna
reglering är förenlig med direktivets bestämmelser och har anfört
följande. Den föreslagna lagen innehåller inte några bestämmelser om
hur ledamöter ska utses när lokala arbetstagarorganisationer saknas på
arbetsplatsen. Detta kan – trots de faktiska förhållandena på svensk
arbetsmarknad och en fortsatt hög facklig organisationsgrad och
täckningsgrad	för kollektivavtalet – sättas i	fråga	mot	bakgrund av	72

direktivets bestämmelser. I punkt 1 b i tilläggsföreskrifterna i bilaga 1 Prop. 2010/11:60 föreskrivs att det europeiska företagsrådet ska bestå av de arbetstagare

vid gemenskapsföretaget eller företagsgruppen som väljs eller utnämns av deras arbetstagarrepresentanter eller, om det inte finns några sådana, av samtliga arbetstagare. Regleringen måste också ses i ljuset av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 27 om arbetstagares rätt till information och samråd inom före- taget.

Regeringen konstaterar att rätten till information och samråd ska till- komma samtliga anställda. Denna rätt kan emellertid inte utövas individuellt, utan måste utövas på representativ väg. På den svenska arbetsmarknaden finns av tradition ett system där arbetstagarnas kollektiva rättigheter tillvaratas genom de fackliga organisationerna. Som också Juridiska fakulteten vid Lunds universitet konstaterar, är både organisations- och täckningsgraden hög i Sverige. Regeringen anser att det inte heller i detta fall bör göras något avsteg från den etablerade upp- fattningen att kollektiva rättigheter bör tillvaratas av de fackliga organisationerna. Om det inte finns några fackliga representanter, kan arbetstagarna på en viss arbetsplats välja att bli medlemmar i en befintlig organisation eller bilda en egen organisation för att kunna utse ledamöter. Bestämmelserna, som är oförändrade både i förhållande till det nya direktivet och den nuvarande lagen, bedöms inte vara oförenliga med direktivet eller Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättig- heterna.

5.10.4Underrättelse om företagsrådets sammansättning

Regeringens förslag: Det europeiska företagsrådet ska underrätta gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företags- grupp om sin sammansättning.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna berör frågan särskilt. Skälen för regeringens förslag: Det nya direktivet innebär ingen för- ändring av skyldigheten för det europeiska företagsrådet att underrätta gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp om sin sammansättning, se punkt 1 e bilaga 1 till det nya direktivet. En sådan bestämmelse finns i den nuvarande lagen. En motsvarande bestämmelse bör införas i den föreslagna lagen. I förhållande till prome- morians förslag bör dock en mindre redaktionell ändring göras. På samma sätt som i lagen om arbetstagarinflytande i europabolag bör paragrafen placeras efter bestämmelserna om hur företagsrådet ska vara sammansatt och hur ledamöter från Sverige ska utses så att bestämmel-

serna kommer i en mer naturlig tidsföljd.

5.10.5	Arbetsordning		Prop. 2010/11:60

Regeringens förslag: Det europeiska företagsrådet ska fastställa sin
egen arbetsordning.
Promemorians förslag: Överensstämmer		med regeringens förslag,
med undantag för en redaktionell ändring.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna berör frågan särskilt. Skälen för regeringens förslag: I punkt 1 d andra stycket i tilläggs- bestämmelserna i bilaga 1 i det nya direktivet finns ett stadgande om fastställande av arbetsordning. Att döma av de svenska språkversionerna av direktiven verkar det vara den särskilda kommittén som ska fastställa sin egen arbetsordning. De engelska, franska och spanska språk- versionerna av samma bestämmelse tyder dock på att det är det europeiska företagsrådet som självt ska fastställa sin arbetsordning. Regeringen bedömer också att det är rimligare att bestämmelsen riktas till det överordnade organet än till det underordnade. I den nuvarande lagen har också bestämmelsen genomförts på detta sätt, se 27 § första stycket. Jämför även motsvarande bestämmelse i 46 § andra stycket lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ. Regeringen föreslår därför att bestämmelsen om arbetsordning bör gälla företagsrådet. Till skillnad från vad som föreslås i promemorian bör bestämmelsen, på samma sätt som motsvarande bestämmelse i lagen om arbetstagar- inflytande i europakooperativ, placeras direkt efter bestämmelserna om

företagsrådets sammansättning.

5.10.6Arbetsutskott

Regeringens förslag: Det europeiska företagsrådet ska inom sig utse ett arbetsutskott som består av högst fem ledamöter. Arbetsutskottet ska ha möjlighet att löpande bedriva verksamhet.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges
Akademikers Centralorganisation och Privattjänstemannakartellen före-
slår att det införs en rätt till minst fyra möten per år för arbetsutskottets
löpande arbete. Landsorganisationen i Sverige anser att vad som menas
med löpande arbete bör preciseras. Ingen av remissinstanserna i övrigt
berör frågorna särskilt.
Skälen för regeringens förslag: Punkt 1 d första stycket i tilläggs-
föreskrifterna i bilaga 1 till det nya direktivet innehåller en ny bestäm-
melse enligt vilken det europeiska företagsrådet bland ledamöterna ska
utse en särskild kommitté som ska bestå av högst fem ledamöter. Enligt
det nuvarande direktivet ska en sådan kommitté utses då rådets storlek
medger detta. I den nya bestämmelsen anges att den särskilda kommittén
ska ha till uppgift att samordna företagsrådets verksamhet och ha möjlig-
het att regelbundet utöva sin verksamhet.
De nya bestämmelserna, som innebär att en särskild kommitté i princip
alltid ska utses och ha möjlighet att löpande utöva sin verksamhet, måste	74
	74

genomföras i den föreslagna lagen. Som angetts i avsnitt 5.9 bör även Prop. 2010/11:60 fortsättningsvis begreppet arbetsutskott användas.

Landsorganisationen i Sverige anser att det bör preciseras vad som menas med löpande arbete. Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation och Privattjänstemanna- kartellen föreslår att det införs en rätt till minst fyra möten per år för arbetsutskottets löpande arbete.

Som nämnts är det utskottets uppgift att samordna företagsrådets arbete. Utskottets ledamöter måste kunna samråda med varandra regel- bundet. De ska kunna bedriva sitt arbete och kommunicera på lämpligt sätt. Behovet av möten kan dock förväntas variera mellan olika företag eller företagsgrupper samt över tid. Det framstår inte som lämpligt att vad som ska innefattas i möjligheten till löpande arbete i lag ska preciseras till ett visst antal möten per år. Det vore enligt regeringens mening att lägga alltför stort fokus på möten när det därutöver finns tekniska förutsättningar för arbetsutskottet att bedriva verksamhet även mellan mötena.

5.10.7Rätten till information och samråd

Regeringens förslag: Det europeiska företagsrådets rätt till informa- tion och samråd ska omfatta i lagen närmare angivna frågor. Samrådet ska ske på ett sätt som gör det möjligt för företagsrådet att samman- träda med gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i företagsgruppen och få motiverade svar på eventuella yttranden.

Företagsrådet ska ha rätt till minst ett möte om året med företaget. Inför mötet ska företagsrådet få en skriftlig rapport om det som mötet ska handla om.

Företaget ska underrätta arbetsutskottet om särskilda omständigheter som påverkar arbetstagarnas intressen i betydande utsträckning. Om arbetsutskottet begär det, ska gemenskapsföretaget eller det kontrolle- rande företaget sammanträda med arbetsutskottet för att informera och samråda om sådana särskilda omständigheter. Vid sådana möten ska även de ledamöter i det europeiska företagsrådet som företräder arbetstagarna vid de verksamheter eller företag som är direkt berörda av omständigheterna ha rätt att delta. Inför mötet ska gemenskaps- företaget eller det kontrollerande företaget ge arbetsutskottet en skrift- lig rapport om det som mötet ska handla om. Arbetsutskottet ska ha rätt att yttra sig över rapporten.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens, med undantag för vissa redaktionella justeringar.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna berör frågorna sär- skilt.

Skälen för regeringens förslag

Prop. 2010/11:60

Vad informationen och samrådet ska omfatta

I punkt 1 a i tilläggsföreskrifterna i bilaga 1 till det nya direktivet preciseras vad informationen till och samrådet med det europeiska före- tagsrådet generellt sett ska omfatta. En liknande bestämmelse finns i det nuvarande direktivet samt i den nuvarande lagen. Det är en delvis ny bestämmelse jämfört med det nu gällande direktivet.

Informationen ska bland annat avse gemenskapsföretagets eller före- tagsgruppens ekonomiska och finansiella situation. Informationen och samrådet ska bland annat omfatta frågor om investeringar, betydande organisationsförändringar, nedskärningar och kollektiva uppsägningar. Det framgår vidare att samrådet ska ske på ett sådant sätt som gör det möjligt för arbetstagarrepresentanterna att sammanträda med den centrala ledningen och få motiverade svar på eventuella yttranden. Det bör i detta sammanhang erinras om de definitioner som ges av begreppen informa- tion och samråd i artikel 2 i det nya direktivet.

I den föreslagna lagen bör införas bestämmelser motsvarande punkt 1 a i det nya direktivets tilläggsföreskrifter. I förhållande till promemorians förslag bör vissa redaktionella ändringar göras.

Lagrådet har anfört följande. Det är oklart vad som menas med eventuella yttranden. Om avsikten är att ge arbetstagarrepresentanterna möjlighet att ta del av företagets motiverade svar på vad arbetstagar- representanterna i förekommande fall har yttrat i fråga som avses enligt den föreslagna bestämmelsen om vad informationen och samrådet särskilt ska handla om bör detta komma till tydligare uttryck. Lagrådet har föreslagit en ny lydelse i enlighet med detta.

Den aktuella direktivbestämmelsen tar sikte på hur samrådet ska gå till. I den anges mera allmänt anger att samrådet ska ske på ett sätt som bland annat gör det möjligt för arbetstagarrepresentanterna att få motiverade svar på eventuella yttranden, jämför med ”any opinions” i den engelska språkversionen. Någon särskild situation pekas inte ut. Det får konstate- ras att direktivet inte är helt tydligt i detta avseende. Mot denna bakgrund kan det inte anses lämpligt att i lagen formulera om bestämmelsen. Regeringen anser att den nya lagens lydelse i detta fall inte bör avvika från direktivets lydelse.

Rätten till möte med företaget

I punkt 2 i tilläggsföreskrifterna i bilaga 1 till det nya direktivet, som motsvarar punkt 2 första stycket i tilläggsföreskrifterna i bilaga 1 till det nuvarande direktivet, anges att det europeiska företagsrådet ska ha rätt att sammanträda med den centrala ledningen en gång om året. Syftet med detta möte ska vara att, på grundval av en av ledningen sammanställd rapport, få information och samråda om utvecklingen i företagets eller företagsgruppens affärsverksamhet samt om företagets eller företags- gruppens framtidsutsikter. Det anges också att de lokala ledningarna i företaget eller företagsgruppen ska underrättas om mötet.

Denna bestämmelse är genomförd i 29 § i den nuvarande lagen. Lag- Prop. 2010/11:60 stiftaren valde att i lagen ange att det ska vara minst ett möte per år.

Regeringen anser att bestämmelsen i huvudsak bör utformas på liknande sätt i den föreslagna lagen.

Lagrådet har föreslagit en annan utformning av paragrafen. Regeringen anser dock att förslaget inte i tillräcklig grad återspeglar direktiv- bestämmelsens lydelse eller intentionerna med den, till exempel när det gäller den föreslagna skrivningen om företagsrådets rätt att delta i mötet.

Särskilda omständigheter

Av punkt 3 i tilläggsföreskrifterna i bilaga 1 till det nya direktivet, som i sak är oförändrad i det nya direktivet, följer att den särskilda kommittén ska bli underrättad vid exceptionella omständigheter eller då beslut fattas som i avsevärd utsträckning påverkar arbetstagarna. Det gäller enligt direktivet särskilt vid omständigheter eller beslut som rör omlokalise- ringar, nedläggning av driftsställen eller företag eller kollektiva uppsäg- ningar. Om en särskild kommitté inte har inrättats, ska det europeiska företagsrådet underrättas. Kommittén ska då ha rätt att sammanträffa med relevant ledning för att få information och samråda.

Denna bestämmelse är genomförd i 30 § i den nuvarande lagen. En motsvarande bestämmelse bör tas in i den föreslagna lagen. Regeringen föreslår vissa redaktionella ändringar av bestämmelsen i förhållande till promemorians förslag, bland annat för att åstadkomma bättre överens- stämmelse med motsvarande bestämmelser i lagen om arbetstagar- inflytande i europabolag och lagen om arbetstagarinflytande i europa- kooperativ. Således bör till exempel i stället för uttrycket avsevärd ut- sträckning användas betydande utsträckning. Vidare bör på samma sätt som i de angivna lagarna förtydligas att informationen ska lämnas i god tid före beslut.

Inget behov av särskilda regler för ordförandeskap

Regeringen, som här gör samma bedömning som i prop. 1995/96:163 s. 45, ser inte något skäl att föreslå särskilda regler för ordförandeskapet vid informations- och samrådsmöten, vilket punkt 4 första stycket i bilaga 1 öppnar för.

5.10.8Experter

Regeringens förslag: Det europeiska företagsrådet och arbetsutskottet ska få biträdas av experter som de själva utser.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna berör frågan särskilt.
Skälen för regeringens förslag: I punkt 5 i tilläggsföreskrifterna i
bilaga 1 till det nya direktivet anges att det europeiska företagsrådet och
den särskilda kommittén kan biträdas av experter om det är nödvändigt	77
	77

för att de ska kunna utföra sina uppgifter. Denna bestämmelse finns i det Prop. 2010/11:60 nuvarande direktivet och är genomförd i den nuvarande lagen.

Regeringen anser att en sådan bestämmelse bör införas i den föreslagna lagen.

5.10.9Enskilda möten

Regeringens förslag: Det europeiska företagsrådet eller arbets- utskottet ska ha rätt att sammanträda enskilt inför möten med gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företags- grupp.

Därutöver ska företagsrådet ha rätt att sammanträda enskilt ytter- ligare en gång per år.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens
förslag. Promemorian innehåller inte något förslag om att det europeiska
företagsrådet ska ha rätt till ytterligare ett möte. Vidare har bestämmelsen
fått en annan redaktionell utformning.
Remissinstanserna: Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges
Akademikers Centralorganisation, Privattjänstemannakartellen och
Landsorganisationen i Sverige avstyrker förslaget om att antalet möten
ska sättas ner från två till ett. Ingen av remissinstanserna i övrigt berör
frågorna särskilt.
Skälen för regeringens förslag: I punkt 4 i tilläggsföreskrifterna i
bilaga 1 till det nya direktivet anges att det europeiska företagsrådet eller
den särskilda kommittén ska ha rätt att sammanträda enskilt före mötet
med den centrala ledningen. I tidigare lagstiftningsarbete har bedömts att
arbetstagarrepresentanterna bör kunna träffas i vart fall två gånger per år
på gemenskapsföretagets eller företagsgruppens bekostnad även om det
andra mötet inte sker i anslutning till mötet med ledningen. Ett skäl som
åberopades var att ett extra möte skulle möjliggöra bättre kontinuitet, se
prop. 1995/96:163 s. 47 f.
I promemorian föreslås att det europeiska företagsrådet och arbets-
utskottet endast ska ha rätt att sammanträda enskilt inför samman-
träffanden med gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget.
Förslaget motiveras bland annat med att det nya direktivet föreskriver att
det alltid ska finnas ett arbetsutskott och att då behovet av ytterligare ett
enskilt möte i hela företagsrådet torde minska.
Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Central-
organisation och Privattjänstemannakartellen har motsatt sig förslaget i
denna del. Organisationerna anför följande. För våra förbunds represen-
tanter i företagsråden är det av största vikt att kunna mötas så ofta som
möjligt. Att utveckla personliga kontakter, skapa nätverk och ha mötes-
platser för informationsutbyte är av avgörande betydelse för att arbets-
tagarna ska kunna spela den roll som avses i direktivet. Den nuvarande
ordningen har i praktiken fungerat så att företagsrådet haft två årliga
möten med företagsledningen. Ett möte per år ger ingen möjlighet till
kontinuerligt arbete i enlighet med lagens syfte. Arbetsutskottets
verksamhet ersätter inte behovet av att hela gruppen träffas minst två
gånger per år. Arbetsutskottet behöver också möta övriga ledamöter för	78

att förankra sitt arbete och söka mandat för hur man ska agera i sin Prop. 2010/11:60 relation till ledningen, inte minst med anledning av de nya definitioner

om information och samråd som tillkommit i det nya direktivet. Det kan även noteras att arbetsutskottets uppgift uttryckligen är att samordna företagsrådets verksamhet. Arbetsutskottets roll kan därför inte jäm- ställas med företagsrådets roll och befogenheter. Även Landsorganisa- tionen i Sverige anser att behovet av ett extra möte kvarstår.

Regeringen instämmer i att utskottets verksamhet inte fullt ut kan ersätta företagsrådets verksamhet utan att den får ses som ett komplement som bidrar till att företagsrådets arbete kan bedrivas på ett lämpligt sätt. De förändringar som det nya direktivet medför utgör inte tillräckliga skäl för att frångå bedömningen i prop. 1995/96:163. En bestämmelse om att företagsrådet ska ha rätt till ytterligare ett enskilt möte, utöver det eller dem som hålls inför möten med företaget, motsvarande 32 § andra stycket i den nuvarande lagen, bör därför tas in i den föreslagna lagen.

Lagrådet noterar att det i direktivet anges att ”det europeiska företags- rådet eller den särskilda kommittén” har rätt att sammanträda enskilt och ifrågasätter den i promemorian och lagrådsremissen föreslagna formule- ringen ”det europeiska företagsrådet och arbetsutskottet”. Eftersom det i motsvarande bestämmelse i den nuvarande lagen anges ”det europeiska företagsrådet eller arbetsutskottet” finner regeringen att den formule- ringen lämpligen bör användas även i den föreslagna bestämmelsen för att eventuella missförstånd i fråga om innebörden ska undvikas.

5.10.10Förnyad prövning av möjligheten att få till stånd ett avtal

Regeringens förslag: Fyra år efter det att det europeiska företagsrådet har inrättats, ska det pröva om förhandlingar ska inledas för att sluta ett avtal eller om bestämmelserna om vad som gäller om avtal inte träffas ska tillämpas även i fortsättningen.

Ett avtal ska ingås av företagsrådet och ska kräva stöd av en majoritet bland ledamöterna i rådet.

Om förhandlingar inte inleds inom sex månader eller inte leder till något avtal inom tre år från det att företagsrådet begärt förhandlingar, ska bestämmelserna om vad som gäller om avtal inte träffas gälla även i fortsättningen.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna berör frågorna sär-
skilt.
Skälen för regeringens förslag: I tilläggsföreskrifterna i bilaga 1 till
det nya direktivet föreskrivs i punkt 1 f att det europeiska företagsrådet
fyra år efter inrättandet ska pröva om förhandlingar bör inledas för att
träffa ett avtal enligt artikel 6 eller om tilläggsföreskrifterna fortsatt ska
tillämpas. Denna bestämmelse gäller redan enligt det nu gällande direkti-
vet och är genomförd i den nuvarande lagen. Den aktuella paragrafen
innehåller även en bestämmelse om att avtal ingås av det europeiska
företagsrådet och att ett sådant beslut kräver stöd av en majoritet bland
ledamöterna i rådet.	79

Regeringen anser att det i förhållande till den nuvarande bestämmelsen Prop. 2010/11:60 bör preciseras vad som gäller när företagsrådet efter fyra år bedömer att

förhandlingar om ett avtal bör inledas. Enligt punkt 1 f i tilläggs- föreskrifterna ska då artikel 6 och 7 i direktivet ges motsvarande tillämp- ning. Det betyder att också bestämmelserna om hur lång tid parterna har på sig att förhandla och vad som gäller om avtal inte träffas bör finnas med i lagen. Det är enligt regeringens uppfattning rimligt att samma regler beträffande tidsfrister och förutsättningar i övrigt gäller oavsett om det är en ny förhandling om ett avtal, en förhandling med anledning av att ett avtal löper ut eller på grund av en väsentlig omstrukturering, eller om det är en förhandling efter fyra år med tillämpning av lagens bestämmelser om vad som ska gälla om avtal inte träffas.

5.10.11Kostnader

Regeringens förslag: Det europeiska företagsrådets och arbets- utskottets kostnader ska bäras av gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp i den utsträckning som krävs för att företagsrådet ska kunna utföra sina uppgifter på lämpligt sätt.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag med undantag dels för att det i paragrafen förtydligats att även arbets- utskottets kostnader ska omfattas, dels för att bestämmelsen i propositio- nen formulerats om för att närmare ansluta till motsvarande bestämmelse i direktivet respektive lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ.

Remissinstanserna: Svenskt Näringsliv anser att det bör framgå att det europeiska företagsrådets rättegångskostnader vid processer mot före- taget inte ska anses ingå i de kostnader som företagen ska betala enligt lagen. Ingen av remissinstanserna i övrigt berör frågan särskilt.

Skälen för regeringens förslag: Enligt punkt 6 i tilläggsföreskrifterna i bilaga 1 till det nya direktivet ska kostnaderna för det europeiska före- tagsrådet bäras av den centrala ledningen. Ledningen ska förse med- lemmarna i företagsrådet med tillräckliga ekonomiska och materiella resurser för att dessa ska kunna utföra sina uppgifter på ett lämpligt sätt. Om inte något annat avtalas, ska ledningen särskilt betala kostnaderna för möten, tolkning, logi och resor för företagsrådet och dess särskilda kommitté. Så länge medlemsstaterna följer dessa principer kan de fast- ställa budgetregler för företagsrådens verksamhet. De får exempelvis föreskriva att finansieringen inte behöver täcka utgifterna för fler än en expert.

Dessa regler är oförändrade i förhållande till det nu gällande direktivet. Bestämmelsen om kostnadsansvaret är genomförd i 35 § i den nuvarande lagen. Där anges att kostnaderna måste vara skäliga. En motsvarande bestämmelse bör tas in i den föreslagna lagen. Dock anser regeringen att bestämmelsen bör formuleras om så att ordalydelsen närmare anknyter till direktivets ordalydelse och till motsvarande kostnadsbestämmelser i lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och lagen om arbetstagar-

inflytande i europakooperativ. Innebörden, det vill säga att kostnaderna Prop. 2010/11:60 ska vara skäliga utifrån dessa utgångspunkter, bör dock vara densamma.

Av tydlighetsskäl bör på samma sätt som i den nuvarande lagen och som Lagrådet föreslagit i paragrafen arbetsutskottet särskilt anges.

Svenskt Näringsliv anser att det bör framgå av lagen att bestämmelsen inte omfattar skyldighet för företaget att betala företagsrådets rättegångs- kostnader vid processer mot företaget och anför följande. Direktivet förpliktar inte medlemsstaterna att införa en sådan skyldighet. Syftet med direktivet är att se till att det finns ett fungerande informations- och sam- rådsförfarande och det är det som företagen ska finansiera. En ordning där vissa rättssubjekt förpliktas att betala motpartens rättegångskostnader oavsett utgången i målet skulle vara stridande mot den svenska rätts- traditionen och direkt stötande. En sådan ordning skulle även påverka företagsrådens benägenhet att väcka talan i olika frågor och därigenom vara mycket tvistedrivande.

Regeringen konstaterar inledningsvis att det inte är fråga om en ny reglering. Motsvarande bestämmelse finns i den nuvarande lagen och, som ovan berörts, i de näraliggande lagarna om arbetstagarinflytande. Den nu aktuella bestämmelsen blir endast tillämplig i de fall något avtal inte har kunnat träffas. Det är enligt regeringens uppfattning inte lämpligt eller ändamålsenligt att i denna bestämmelse fastslå att företaget aldrig ska bära företagsrådets rättegångskostnader i angivna fall.

I artikel 10.1 i det nya direktivet föreskrivs att de europeiska företags- råden ska förfoga över de medel som är nödvändiga för att utöva de rättigheter som följer av direktivet för att gemensamt företräda arbets- tagarna vid gemenskapsföretaget eller företagsgruppen. Regeringen anser inte att det finns anledning att i den föreslagna lagen ha en särskild bestämmelse om detta. För det fall ett avtal om ett europeiskt företagsråd ingås bör det vara upp till parterna att fastställa vilka medel som ska ställas till företagsrådets förfogande, se avsnitt 5.9. Kommer parterna inte överens om ett avtal bör den bestämmelse gälla som föreslås i före- varande avsnitt. Frågan om de europeiska företagsrådens rättskapacitet behandlas i avsnitt 5.11.1.

5.11Övriga bestämmelser

5.11.1Förhandlingsdelegationen och det europeiska företags- rådet – juridiska personer

Regeringens förslag: Arbetstagarnas förhandlingsdelegation och ett europeiskt företagsråd ska kunna förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

När ett företagsråd inrättats ska det ta över alla rättigheter och skyldigheter från förhandlingsdelegationen och träda in som part i ett avtal om ett europeiskt företagsråd.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna berör frågorna sär- Prop. 2010/11:60 skilt.

Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 10.1 i det nya direktivet ska de europeiska företagsråden förfoga över nödvändiga medel för att utöva sina rättigheter som följer av direktivet och företräda arbetstagarna. Bestämmelsen är ny i förhållande till det nu gällande direktivet. I denna förtydligas att ett företagsråd ska ha rättskapacitet, vilket innebär att det ska ha möjlighet att föra arbetstagarnas talan inför domstol eller andra myndigheter. Detta är ingen ny princip, varken i svensk rätt eller EU- rättsligt, men eftersom det i vissa fall på nationell nivå rått oklarhet på denna punkt har ett uttryckligt stadgande härom ansetts nödvändigt i det nya direktivet.

En bestämmelse om att arbetstagarnas förhandlingsdelegation och företagsrådet kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter finns i den nuvarande lagen. Av den nuvarande paragrafen framgår vidare att företagsrådet, när det börjar verka, övertar alla rättigheter och skyldigheter från förhand- lingsdelegationen och träder in som part i avtalet om ett europeiskt före- tagsråd. Även lagen om arbetstagarinflytande i europabolag, lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ och lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner innehåller liknande bestäm- melser.

Regeringen anser att en bestämmelse som i sak motsvarar den som finns i den nuvarande lagen bör införas i den nya lagen. Bestämmelsen bör i övrigt utformas på liknande sätt som bestämmelserna i lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ.

Lagrådet har föreslagit att orden ”ta på sig” i förslaget till lagtext i lagrådsremissen byts mot ”åta sig”. Regeringen anser emellertid att ”ta på sig”, som förekommer även i annan lagstiftning, är en lämplig formu- lering.

5.11.2Information till arbetstagarna

Regeringens förslag: Det europeiska företagsrådet ska, med de begränsningar som kan följa av att arbetstagarrepresentanterna ålagts tystnadsplikt, underrätta representanter för arbetstagarna vid gemen- skapsföretaget eller företagsgruppen om innehållet i och utgången av informations- och samrådsförfarandet. Om det inte finns några arbetstagarrepresentanter, ska samtliga arbetstagare underrättas.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag
med undantag för att promemorians förslag inte innehåller någon skriv-
ning om att eventuell tystnadsplikt ska beaktas samt med undantag för
vissa redaktionella justeringar.
Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna berör frågan särskilt.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 10.2 i det nya direktivet
ska ledamöterna i det europeiska företagsrådet underrätta arbetstagar-
representanterna vid driftsställena eller vid företagen inom en företags-
grupp om innehållet i och utgången av informations- och samrådsförfa-	82

randet. Om det inte finns några arbetstagarrepresentanter, ska samtliga Prop. 2010/11:60 arbetstagare underrättas. Punkten innehåller därutöver en hänvisning till

direktivets bestämmelse om tystnadsplikt. Motsvarande reglering finns i det nuvarande direktivets tilläggsbestämmelser, det vill säga de bestäm- melser som ska tillämpas för det fall ett avtal inte träffas. I den nuvarande lagen finns en paragraf med detta innehåll.

En bestämmelse vars innehåll motsvarar artikel 10.2 i det nya direkti- vet och som med andra ord ska vara generellt tillämplig bör införas i den föreslagna lagen.

I lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och lagen om arbets- tagarinflytande i europakooperativ, som innehåller liknande bestämmel- ser, har i lagtexten införts en skrivning om att skyldigheten gäller med beaktande av eventuell tystnadsplikt. Detta kan i och för sig synas själv- klart, men eftersom den bakomliggande direktivtexten är svårtillgänglig på denna punkt kan det finnas anledning att göra samma förtydligande i den föreslagna bestämmelsen. Därför bör i lagtexten införas ett förtyd- ligande om att regleringen om tystnadsplikt måste beaktas. Som Lag- rådet anmärkt bör dock detta formuleras på ett mer lättillgängligt sätt än i de ovan nämnda lagarna.

5.11.3Fortsatt tillämpning av gällande ordning under förhand- lingar om ett nytt avtal

Regeringens förslag: Under den tid som förhandlingar pågår om ett nytt avtal med anledning av en väsentlig omstrukturering, ska den be- fintliga ordningen för information och samråd med arbetstagarna gälla med de anpassningar som parterna enas om.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna berör frågan särskilt. Skälen för regeringens förslag: Vid förhandlingar om ett nytt avtal med anledning av en väsentlig omstrukturering i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen, ska enligt artikel 13 tredje stycket i det nya direk- tivet det europeiska företagsrådet fortsätta sitt arbete i enlighet med eventuella arrangemang som anpassats genom avtal med den centrala ledningen. I den arbetsgrupp som inrättats av kommissionen har konsta- terats att bestämmelserna i artikel 13 gäller oavsett om företagsrådet inrättats genom ett avtal eller genom tillämpning av tilläggsföre- skrifterna. De ska också i princip gälla om det eller de befintliga avtalet eller avtalen föreskriver inrättandet av ett annat förfarande för informa- tion och samråd med arbetstagarna än ett europeiskt företagsråd. I ett

sådant fall får bestämmelserna ges motsvarande tillämpning.

En bestämmelse bör införas i den föreslagna lagen som motsvarar det nya direktivets bestämmelse. Regeringen finner det lämpligt att tydlig- göra att parterna kan anpassa den befintliga ordningen för information och samråd under den tid förhandlingarna pågår med hänsyn till vad som kan vara påkallat av omstruktureringen i företaget eller företagsgruppen.

5.11.4

Skydd för arbetstagarrepresentanter

Prop. 2010/11:60

Regeringens förslag: Arbetstagarrepresentanter som vanligtvis utför sitt arbete i Sverige och som utför uppgifter enligt lagen ska ha samma grundläggande skydd som gäller för fackliga förtroendemän.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation och Privattjänstemannakartellen är positiva till förslaget. ILO-kommittén anser att förslaget uppfyller kravet på skydd för arbetstagarrepresentanter i konventionen (nr 135) om arbetstagarrepresentanters skydd inom företaget och åtgärder för att underlätta deras verksamhet. Ingen av remissinstanserna i övrigt berör frågan särskilt.

Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 10.3 i det nya direktivet ska ledamöter i de särskilda förhandlingsorganen, medlemmar i de europeiska företagsråden samt arbetstagarrepresentanter som utför upp- gifter enligt ett informations- och samrådsförfarande i enlighet med artikel 6.3 ha rätt till skydd och garantier liknande dem som fastställs för arbetstagarrepresentanter genom den lagstiftning som gäller i det land där de är anställda då de utför uppgifter enligt direktivet. Detta ska särskilt gälla i fråga om deltagande i möten och avlöning.

Artikel 10.3 motsvaras i den nuvarande lagen av 37 §. Enligt denna bestämmelse ges arbetstagarrepresentanter som fullgör uppgifter enligt lagen ett grundläggande skydd motsvarande det som gäller för fackliga förtroendemän enligt lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställ- ning på arbetsplatsen, förkortat förtroendemannalagen. Skyddet omfattar exempelvis rätt till den ledighet som fordras för uppdraget och till bibehållna anställningsförmåner under sådan ledighet. En bestämmelse motsvarande artikel 10.3 finns i det nu gällande direktivet. Det kan visserligen konstateras att ordalydelsen i direktivet har ändrats från ”… ha rätt till samma skydd och garantier som ...” till ”… ha rätt till skydd och garantier liknande dem som …”, men denna ändring bedöms inte påkalla någon justering av motsvarande bestämmelse i svensk rätt.

Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Central- organisation och Privattjänstemannakartellen ställer sig positiva till att en bestämmelse motsvarande den som finns i den nuvarande lagen förs in i den föreslagna lagen. Regeringen delar denna bedömning och föreslår därför en sådan regel. ILO-kommittén konstaterar att bestämmelsen upp- fyller kravet på skydd för arbetstagarrepresentanter i konventionen (nr 135) om arbetstagarrepresentanters skydd inom företaget och åtgärder för att underlätta deras verksamhet.

5.11.5Utbildning

Regeringens förslag: Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp ska ge ledamöterna i arbetstagarnas för- handlingsdelegation och det europeiska företagsrådet utbildning i den utsträckning som krävs för att de ska kunna utföra sina uppdrag.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian anges dock att det ska vara fråga om utbildning som är nödvändig för att ledamöterna ska kunna utföra sina uppdrag.

Remissinstanserna: Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Privattjänstemannakartellen och

Landsorganisationen i Sverige är positiva till förslaget, men påpekar att det inte är företagets ansvar att anordna utbildningen. Organisationerna menar vidare att det bör framgå av lagen att arbetstagarna själva ska kunna välja vilken utbildning som ska ges och under vilka former.

Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation anser att det bör framgå av lagen att med utbildning avses endast kompletterande utbildning av generell karaktär. Organisationen har föreslagit att bestämmelsen ska kompletteras med en med utbildningsskyldigheten kommunicerande regel vid val av arbetstagarrepresentanter. Övriga remissinstanser berör inte frågan särskilt.

Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 10.4 i det nya direktivet, som saknar motsvarighet i det nu gällande direktivet, ska ledamöterna i de särskilda förhandlingsorganen och europeiska företags- råden ges utbildning med bibehållen lön i den utsträckning som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter som representanter i ett internatio- nellt sammanhang.

En bestämmelse delvis motsvarande artikel 10.4 bör införas i den före- slagna lagen. Det bör alltså vara gemenskapsföretaget eller det kontrolle- rande företaget som ska ge ledamöterna i arbetstagarnas förhandlings- delegation respektive det europeiska företagsrådet utbildning i den utsträckning som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter. Angående rätten till ledighet med bibehållna anställningsförmåner, se avsnitt 5.11.4.

I promemorians och lagrådsremissens lagförslag anges att det ska vara fråga om utbildning som är nödvändig för att ledamöterna ska kunna utföra sina uppdrag. Lagrådet har noterat att ordalydelsen i denna del avviker från direktivets och menar att det i det fortsatta lagstiftnings- arbetet bör klarläggas om det är motiverat att på detta sätt begränsa skyldigheten för företagen. Regeringen konstaterar att det inte är aktuellt med någon sådan begränsning och föreslår att lagtextens lydelse i aktuellt avseende anpassas till direktivets lydelse.

Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Central- organisation, Privattjänstemannakartellen och Landsorganisationen i Sverige anser att förslaget innebär en viktig förbättring, men påpekar att det inte är företagets ansvar att anordna utbildningen.

Regeringen instämmer i vad organisationerna anför. Som de angett bör det vara företagets ansvar att stå för kostnaderna för utbildningen, även om det inte kan uteslutas att tredje man i något fall anordnar eller står för kostnaderna för viss utbildning. Det väsentliga är att inte den enskilde ledamoten eller organet ska betala, dels att företaget ser till att den enskilde kan delta i utbildningen. Utbildningen kan tänkas anordnas eller utföras av konsulter, företagets egna experter, språklärare, arbetstagar- organisationer med flera.

Som bland annat Tjänstemännens Centralorganisation påtalat bör det inte heller vara gemenskapsföretagets eller företagsgruppens uppgift att i

Prop. 2010/11:60

första hand bedöma behovet av utbildning. Denna bedömning bör göras av förhandlingsdelegationen eller företagsrådet.

Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation menar att skrivningen är svårtolkad och lämnar utrymme för meningsmotsättningar. Organisatio- nen anför i huvudsak följande. Frågor som uppkommer är om den utbild- ning som avses är generell utbildning eller även utbildning avseende varje för delegationen eller rådet speciellt uppkommen fråga. Vidare uppkommer fråga om utbildning av helt ny kompetens eller endast kompetenshöjande utbildning avses. För det fall den utsedde arbetstagar- representanten helt saknar kunskaper i det för företagsrådet aktuella språket, kan det innebära ett mycket långtgående åtagande för företaget. Enligt organisationens mening kan med utbildning endast avses kompletterande utbildning av generell karaktär vilket bör framgå av lagförslaget.

Någon sådan begränsning som Bankinstitutens Arbetsgivare- organisation förordar kan enligt regeringens mening inte införas. Som till exempel Tjänstemännens Centralorganisation påpekat kan olika kompetenser krävas, det vill säga alltifrån att läsa och förstå bokslut, EU- rätt och företagsstrategier till att kunna bedöma olika arbetsmarknads- relationer. Även språkkunskaper kan vara väsentliga. Det kan också krävas utbildning för hela organet eller för enstaka ledamöter. Det bör avgöras från fall till fall vilken utbildning som är krävs och under vilka former den ska ges. Företagsrådet eller förhandlingsdelegationen bör indikera vilken utbildning som krävs varefter parterna tillsammans bör föra en dialog och nå fram till en gemensam ståndpunkt. Utgångspunkten bör dock vara att företagsrådet eller delegationen avgör vilken utbildning som krävs och att gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget inte ska vägra att tillmötesgå en sådan begäran så länge den är rimlig. Detta påminner om den reglering gällande ledighetens omfattning och förläggning som finns i förtroendemannalagen, vilken Tjänstemännens Centralorganisation med flera hänvisat till. Regeringen anser inte att det finns skäl att ange detta i lagtexten.

Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation har föreslagit att bestämmel- sen ska kompletteras med en med utbildningsskyldigheten kommunice- rande regel vid val av arbetstagarrepresentanter så att den arbetstagar- representant som väljs besitter de grundläggande förutsättningar som krävs för uppdraget. Regeringen tycker inte att det är lämpligt att införa någon sådan reglering. Vilka personer som har de bästa förutsättningarna att företräda arbetstagarna i förhandlingsdelegationen respektive före- tagsrådet är en fråga som arbetstagarorganisationerna självständigt bör få ta ställning till.

Prop. 2010/11:60

5.11.6Tystnadsplikt

Regeringens förslag: Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp ska få besluta om tystnadsplikt för arbets- tagarrepresentanter och experter som utför uppgifter enligt lagen, om det är nödvändigt med hänsyn till företagets bästa.

Den som har fått information under tystnadsplikt ska trots tystnads- plikten få föra informationen vidare till andra arbetstagarledamöter eller experter i samma organ. Rätten att föra informationen vidare ska endast gälla om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnads- plikten. I ett sådant fall ska tystnadsplikten gälla även för mottagaren.

Tystnadsplikten ska, så länge det finns behov av den, fortsätta att gälla även efter det att uppdraget som arbetstagarrepresentant eller expert har upphört.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: Tjänstemännens	Centralorganisation, Sveriges
Akademikers Centralorganisation och Privattjänstemannakartellen anser
att det är bra att tystnadspliktsreglerna ges en restriktiv utformning.
Landsorganisationen i Sverige påpekar att det förhållandet att tystnads-
plikten ska fortsätta gälla även efter det att uppdraget har upphört kan
innebära att en evig tystnadsplikt med skadeståndssanktion åläggs om
företaget anser att det finns ett sådant behov. Sveriges advokatsamfund
och Svenskt Näringsliv anser att det bör införas en uttrycklig regel om att
gemenskapsföretag eller kontrollerande företag i en företagsgrupp inte är
förpliktade att vidarebefordra information som under vissa förutsätt-
ningar allvarligt skulle skada eller vara till förfång för verksamheten.
Svenskt Näringsliv menar därutöver att det bör klargöras att information
som omfattas av tystnadsplikten inte får spridas till en vidare krets än
som följer av direktivets artikel 8.1. Vidare måste det enligt föreningens
mening säkerställas att lagen möjliggör för företagen att fullgöra sina
skyldigheter enligt den gällande lagregleringen om marknadsmissbruk.
Föreningen menar även att krav på att tystnadsplikten förutsätter att den
ska vara nödvändig med hänsyn till företagets bästa inte följer av
direktivet. Övriga remissinstanser har inte några synpunkter på förslagen.
Skälen för regeringens förslag: Det nya direktivets regler om för-
trolig information är oförändrade jämfört med det nu gällande direkti-
vets. Av artikel 8.1 följer att EES-staterna ska fastställa att arbetstagar-
representanter som fullgör uppgifter enligt direktivet eller experter som
bistår dem inte ska ha rätt att röja någon information som de uttryckligen
har fått i förtroende samt att detta fortsätter att gälla även efter det att
uppdraget löpt ut. Vidare framgår av artikel 8.2 att staterna i särskilda fall
och med de begränsningar som fastställs i nationell lagstiftning ska se till
att den centrala ledningen inte ska vara skyldig att lämna sådan informa-
tion som utifrån objektiva kriterier allvarligt skulle skada eller vara till
förfång för berörda företags verksamhet.
Det har i tidigare lagstiftningsarbeten framhållits att den svenska
reglerna om tystnadsplikt bör ges en	restriktiv utformning för att till-	87

godose arbetstagarnas intresse av största möjliga öppenhet, se till exempel prop. 1995/96:163 s. 51. Att tystnadsplikten endast ska kunna förekomma i de fall det är nödvändigt med hänsyn till företagets bästa har bedömts inte strida mot direktivet. Svenskt Näringsliv anser att detta är ett krav som inte följer av direktivet och att det bör utgå. Någon änd- ring har inte skett av den aktuella bestämmelsen i det nya direktivet och regeringen finner inte skäl att i detta ärende göra någon annan bedöm- ning.

Vidare bör den föreslagna lagen, på samma sätt som den nuvarande, medge att den arbetstagare som fått information under tystnadsplikt kan föra informationen vidare inom en särskilt angiven och snäv krets under förutsättning att han eller hon underrättar mottagaren om tystnadsplikten i vilket fall den även gäller för mottagaren. I den nuvarande svenska lagen motsvaras artikel 8.1 av bestämmelserna i 38 §. En i sak mot- svarande bestämmelse bör tas in i den föreslagna lagen. Svenskt Näringsliv har påpekat att det bör klargöras att information som omfattas av tystnadsplikten inte får spridas till en vidare krets än den som följer av artikel 8.1 i direktivet. Regeringen anser att detta följer av den föreslagna lydelsen.

Svenskt Näringsliv har vidare anfört att det måste säkerställas att lagen möjliggör för företagen att fullgöra sina skyldigheter enligt den gällande lagregleringen om marknadsmissbruk, särskilt när det gäller logg- bokföring av vilka som har tillgång till viss information. Regeringen gör bedömningen att det kan finnas skäl att se över denna fråga i ett annat sammanhang.

Nuvarande lag innehåller inte någon bestämmelse som motsvarar direktivets bestämmelse om fortsatt tystnadsplikt efter uppdragets upp- hörande. En sådan bestämmelse finns även i rådets direktiv 2001/86/EG om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagar- inflytande. Vid genomförandet av det direktivet gjordes bedömningen att bestämmelsen bör ha en motsvarighet i den svenska lagen, se prop. 2003/04:122 s. 85. En bestämmelse om fortsatt tystnadsplikt efter det att uppdraget har upphört bör införas även i den lag som nu föreslås. Tyst- nadsplikten bör dock inte fortsätta att gälla när det inte längre finns behov av den. Regeringen anser att detta bör komma till uttryck i lag- texten. Landsorganisationen i Sverige har påpekat att en bestämmelse om fortsatt tystnadsplikt kan innebära att en evig tystnadsplikt med skadeståndssanktion kommer att gälla om företaget anser att det finns ett sådant behov. Regeringen, som vill framhålla att den föreslagna regeln är utformad i enlighet med direktivets krav, erinrar om att den föreslagna lagen, liksom den nuvarande, innehåller en bestämmelse som ger möjlig- het till prövning av tillåtligheten av tystnadsplikten.

Vad gäller direktivets artikel 8.2 har det bland annat i prop. 1995/96:163 s. 51 framhållits att det i svensk rätt finns en möjlighet för arbetsgivare att i särpräglade situationer underlåta att informera och för- handla. Eftersom en sådan möjlighet redan förelåg och borde bli gällande även för de europeiska företagsrådens del ansåg regeringen i det lag- stiftningsärendet att någon särskild regel om detta inte behövde införas i den nuvarande lagen. I promemorian föreslås ingen ändring i detta av- seende. Sveriges advokatsamfund anser att gällande regler i möjligaste mån ska gå att utläsa av lagtext och inte enbart av förarbetsuttalanden

Prop. 2010/11:60

eller rättspraxis. Samfundet menar att det kan ifrågasättas om lagförslaget Prop. 2010/11:60 i detta avseende står i överensstämmelse med direktivet. Även Svenskt

Näringsliv anser att undantaget från skyldigheten att vidarebefordra sådan information bör framgå uttryckligen av lagtexten.

Som framgår ovan är det nu fråga om genomförande av vissa nya bestämmelser i det nya direktivet och inte någon allmän översyn av gällande rätt på området. Den aktuella bestämmelsen om tystnadsplikt är inte ändrad i det nya direktivet. Principen om att en arbetsgivare i vissa fall kan underlåta att informera och förhandla är en i svensk arbetsrätt etablerad rättsprincip. Den behandlas bland annat i förarbetena till medbestämmandelagen. Regeringen finner inte skäl att avvika från den bedömning som gjordes i promemorian och som gjordes i fråga om mot- svarande reglering i lagen om arbetstagarinflytande i europabolag, lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ och lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Någon särskild regel mot- svarande artikel 8.2 bör således inte tas in i den föreslagna lagen.

5.11.7Skadestånd och rättegång

Regeringens förslag: Lagen ska på samma sätt som den nuvarande lagen vara skadeståndssanktionerad.

En arbetstagare eller en arbetstagarorganisation ska inte med stöd av lagen kunna kräva skadestånd av en annan arbetstagare eller arbets- tagarorganisation.

Mål om tillämpningen av lagen ska, i den mån tvisten avser för- hållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I sådant fall ska Arbetsdomstolen vara första domstol.

Vid tillämpningen av vissa bestämmelser ska det som sägs om en arbetsgivare gälla även för ett gemenskapsföretag eller ett kontrollerande företag i en företagsgrupp och det som sägs om en arbetstagarorganisation gälla även för ett europeiskt företagsråd, arbetstagarnas förhandlingsdelegation eller andra organ för in- formation till och samråd med arbetstagare.

Regleringen i fråga om rättegången ska i övrigt vara densamma som enligt den nuvarande lagen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med undantag	för vissa
förtydliganden och redaktionella justeringar med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Tjänstemännens Centralorganisation,	Sveriges
Akademikers Centralorganisation och Privattjänstemannakartellen är
positiva till förslaget om ändring av rättegångsbestämmelsen. Stockholms
tingsrätt påpekar att förslaget bland annat innebär att tingsrätten kan
komma att handlägga tvister om skadestånd på grund av lagen mellan
arbetsgivare och/eller arbetsgivarorganisationer. Övriga remissinstanser
har inte några synpunkter på förslagen.
Skälen för regeringens förslag: Enligt det nya direktivets artikel 11,
som är oförändrad, ska medlemsstaterna se till att de som åläggs skyldig-
heter enligt direktivet uppfyller dessa och att lämpliga åtgärder föreskrivs
om bestämmelserna inte följs. Det anges att de särskilt ska säkerställa att		89

det finns relevanta administrativa eller rättsliga förfaranden för att se till att skyldigheterna till följd av direktivet uppfylls.

Enligt regeringens uppfattning bör sanktionssystemet i den nya lagen även i fortsättningen ansluta till rådande system inom svensk arbetsrätt, det vill säga med skadestånd som påföljd för brott mot lagen och de avtal som ingås i enlighet med denna. Bestämmelser som i huvudsak mot- svarar bestämmelserna i den nuvarande lagen bör följaktligen införas i den nya lagen. Regeringen anser att det på samma sätt som i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner och lagen om arbetstagarinflytande i europabolag bör tydliggöras i lagtexten att skadeståndsskyldighet kan komma i fråga även vid brott mot tystnads- plikten. Det är vidare lämpligt att klargöra att rätten till skadestånd inte omfattar interna tvister mellan arbetstagare och/eller arbetstagar- organisationer. Med arbetstagarorganisationer bör likställas europeiska företagsråd, arbetstagarnas förhandlingsdelegation eller andra organ för information till och samråd med arbetstagare. En sådan reglering bör därför införas i den nya lagen. Stockholms tingsrätt påpekar att förslaget torde innebära att det kan förekomma tvister om skadestånd på grund av lagen mellan arbetsgivare och/eller arbetsgivarorganisationer. Regeringen konstaterar att det är riktigt att det kan förekomma tvister mellan företag eftersom direktivet ger upphov till vissa förpliktelser mellan företag när det gäller information till arbetstagare. Det kan vara lämpligt att i det i dessa fall finns en möjlighet att förplikta en försumlig part att betala skadestånd. I dessa sällsynta fall bör en tillämpning av de i paragrafen nämnda skadeståndsreglerna i medbestämmandelagen kunna komma i fråga, även om det mera sällan torde finnas förutsättningar att utdöma allmänt skadestånd. Härutöver bör regeln om att eventuell skadeståndsskyldighet kan gälla gentemot berörd arbetstagarorganisation för det fall det inte finns något företagsråd eller någon förhandlings- delegation som kan föra talan förtydligas.

Rättegångsreglerna i den nuvarande lagen innebär att tvister enligt lagen ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbets- tvister, förkortat arbetstvistlagen. Arbetsdomstolen är första domstol i mål enligt lagen. Det får förmodas att tanken med denna regel var att de tvister som kan bli aktuella är tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare eller deras organisationer. Arbetsdomstolen har dock i ett mål enligt den nuvarande lagen, där båda parterna var företag, slagit fast att domstolen var behörig trots att det inte var fråga om en arbetstvist, se AD 2007 nr 41. Mot bakgrund av Arbetsdomstolens beslut i detta mål har regeringen i ett tidigare lagstiftningsärende konstaterat att denna forumbestämmelse och motsvarande bestämmelser i vissa andra lagar kan behöva ses över, prop. 2007/08:20 s. 90 f. Regeringen finner på samma sätt som Tjänste- männens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Central- organisation och Privattjänstemannakartellen det lämpligt att i samband med genomförandet av det nya direktivet tydliggöra att de tvister som ska handläggas av Arbetsdomstolen ska vara arbetstvister, det vill säga tvister som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Som Stockholms tingsrätt konstaterat innebär detta att tvister som inte rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare ska prövas av tings- rätten när detta följer av de allmänna bestämmelserna. Se kapitel 6 angående förslag till motsvarande ändringar i lagen om arbetstagar-

Prop. 2010/11:60

inflytande i europabolag, lagen om arbetstagarinflytande i europa- Prop. 2010/11:60 kooperativ och lagen om arbetstagares medverkan vid gräns-

överskridande fusioner.

I övrigt bör det i den nya lagen – liksom i den nuvarande lagen – finnas stadganden om att vid tillämpningen av arbetstvistlagen och med- bestämmandelagen ska det som sägs om en arbetsgivare gälla även för ett gemenskapsföretag eller ett kontrollerande företag i en företagsgrupp och det som sägs om en arbetstagarorganisation gälla även för ett europeiskt företagsråd, arbetstagarnas förhandlingsdelegation och andra organ för information till och samråd med arbetstagare samt att det som sägs om kollektivavtal ska gälla även för avtal som avses i den föreslagna lagen.

Vidare bör bestämmelsen i den nuvarande lagen som anger att mål om tillämpningen av bestämmelsen om tystnadsplikt ska handläggas skynd- samt finnas i den nya lagen.

Reglerna i medbestämmandelagen om förhandling innan rättegång bör i den nya lagen göras tillämpliga på samma sätt som i den nuvarande lagen. Det bör inte kunna komma i fråga att tillämpa dessa bestämmelser i tvister mellan företag.

6 Ändringar i annan lagstiftning

6.1Ändrade rättegångsbestämmelser i vissa lagar

Regeringens förslag: Rättegångsbestämmelserna i lagen om arbets- tagarinflytande i europabolag, lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ och lagen om arbetstagares medverkan vid gräns- överskridande fusioner ska ändras så att det framgår att Arbetsdom- stolen endast ska handlägga arbetstvister.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation och Privattjänstemannakartellen är positiva till förslagen. Ingen av remissinstanserna i övrigt berör frågan.

Skälen för regeringens förslag: I lagen (2004:559) om arbetstagar- inflytande i europabolag, lagen (2006:477) om arbetstagarinflytande i europakooperativ och lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner anges – på samma sätt som i lagen (1996:359) om europeiska företagsråd – att tvister enligt lagarna ska handläggas av Arbetsdomstolen. Utgångspunkten för denna reglering torde ha varit att enbart tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare eller deras organisationer, det vill säga arbetstvister, skulle komma i fråga. I ett mål mellan två bolag enligt lagen om europeiska företagsråd har dock Arbetsdomstolen slagit fast att domstolen var behörig att handlägga tvisten trots att det inte var fråga om en arbetstvist, se AD 2007 nr 41. Regeringen aviserade i prop. 2007/08:20 s. 90 f en översyn av rätte-

gångsbestämmelserna i detta avseende i samtliga nu aktuella lagar.

I avsnitt 5.11.7 föreslås att rättegångsbestämmelserna i den nya lagen Prop. 2010/11:60 om europeiska företagsråd ska utformas så att det tydligt framgår att

tvister enligt lagen ska handläggas av Arbetsdomstolen när det är fråga om tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare. Regeringen anser att motsvarande ändringar bör göras i lagarna om arbetstagarinflytande i europabolag respektive europakooperativ och i lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

6.2Följdändringar

Regeringens förslag: Vid införandet av den nya lagen om europeiska företagsråd ska hänvisningarna i andra lagar ändras.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna berör frågan särskilt. Skälen för regeringens förslag: I lagen om arbetstagarinflytande i europabolag, lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ, lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner och lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda finns hän- visningar till den nuvarande lagen om europeiska företagsråd. Dessa hänvisningar bör ändras när den lagen upphävs och den nya lagen om

europeiska företagsråd träder i kraft.

Regeringen vill i detta sammanhang upplysa om att en ny försäkrings- rörelselag träder i kraft den 1 april 2011. Med anledning därav ändras 2 § lagen om styrelserepresentation för de privatanställda, se prop. 2009/10:246 s. 538. Hänvisningar till vad som utgör en koncern enligt försäkringsrörelselagen (1982:713) ersätts av hänvisningar till 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551) eller 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Den nya lagen om europeiska företagsråd ska träda i kraft den 6 juni 2011, då den nuvarande lagen om europeiska företagsråd ska upphöra att gälla. Den upphävda lagen ska dock, med undantag för reglerna om skadestånd och rättegång, fortsatt gälla för gemenskapsföretag och företagsgrupper med vissa typer av avtal.

Därutöver ska vissa övergångsregler gälla.

Även ändringarna av rättegångsbestämmelserna och följd- ändringarna med anledning av den nya lagen om europeiska företags- råd ska träda i kraft den 6 juni 2011.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Arbetsdomstolen påpekar att artikel 16 i Europa-

parlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om

inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskaps- Prop. 2010/11:60 företag och grupper av gemenskapsföretag för information till och

samråd med arbetstagare synes innebära att medlemsstaterna senast den 5 juni 2011 ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nöd- vändiga för att följa vissa nya artiklar och ställer sig frågande till valet av tidpunkt för ikraftträdande. Ingen av remissinstanserna i övrigt berör frågorna särskilt.

Skälen för regeringens förslag

Ikraftträdande

I promemorian föreslås att den nya lagen om europeiska företagsråd ska träda i kraft den 6 juni 2011. Arbetsdomstolen, som sitt remissyttrande ställt sig frågande till den föreslagna tidpunkten för ikraftträdande, på- pekar att artikel 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare, förkortat det nya direktivet, synes innebära att medlemsstaterna senast dagen dessförinnan, det vill säga den 5 juni 2011, ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa vissa nya artiklar.

Artikel 16 bör läsas tillsammans med direktivets övriga bestämmelser, särskilt artikel 14, 17 och 18. I artikel 17 anges att rådets direktiv 94/45/EG av den 22 september 1994 om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare, förkortat direktiv 94/45/EG eller det nuvarande direktivet, ska upphöra att gälla från och med den 6 juni 2011. I artikel 18 stadgas att de bestämmelser som inte nämns i artikel 16 ska börja tillämpas från och med den 6 juni 2011. Av artikel 14 framgår därutöver att parterna under perioden mellan den 5 juni 2009 och den 5 juni 2011 har möjlighet att träffa avtal som undantas från den nya regleringen. Härav följer att avsikten är att det nya direktivets regler ska börja tillämpas från och med den 6 juni 2011. I detta sammanhang kan även nämnas att det i samband med den av Europeiska kommissionen inrättade arbetsgruppens arbete framhållits vikten av att samtliga medlemsstater genomför det nya direktivets bestämmelser så att de nya bestämmelserna kan träda i kraft den 6 juni 2011. Den nya lagen om europeiska företagsråd bör följ- aktligen träda i kraft den 6 juni 2011. Från och med samma tidpunkt bör den nuvarande lagen, lagen (1996:359) om europeiska företagsråd, upp- höra att gälla.

Även ändringarna i fråga om rättegångsbestämmelserna i lagen (2004:559) om arbetstagarinflytande i europabolag, lagen (2006:477) om arbetstagarinflytande i europakooperativ och lagen (2008:9) om arbets- tagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner samt följd- ändringarna med anledning av den nya lagen i nämnda lagar och i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda bör träda i kraft vid samma tidpunkt.

Övergångsbestämmelser	Prop. 2010/11:60
Enligt artikel 14.1 sista stycket i det nya direktivet ska den nationella
lagstiftning som genomför det nuvarande direktivet fortsätta att gälla för
vissa gemenskapsföretag eller företagsgrupper. Det gäller företag och
företagsgrupper som har avtal enligt artikel 6 i direktiv 94/45/EG. Förut-
sättningen är att sådana avtal ingås under perioden mellan den 5 juni
2009 och den 5 juni 2011 eller att befintliga avtal ses över under denna
period. Om ett sådant avtal senare förnyas, ska gemenskapsföretaget eller
företagsgruppen även i fortsättningen undantas från de nya reglerna.
Den föreslagna lagen bör följaktligen föreskriva att den nuvarande
lagen ska gälla även efter den 5 juni 2011 för gemenskapsföretag och
företagsgrupper med sådana avtal. Regeringen anser emellertid att det är
lämpligt att de ändringar som i denna proposition föreslås beträffande de
nuvarande reglerna om skadestånd och rättegång tillämpas även på dessa
företag och företagsgrupper.
Regeringen konstaterar att vissa situationer vid övergången från den
nuvarande lagen till den föreslagna nödvändiggör vissa praktiskt
tillämpbara övergångsregler. Det är inte rimligt att kräva att förhand-
lingar om inrättande av någon form av informations- och samråds-
förfarande ska börja om för det fall en förhandlingsdelegation för arbets-
tagarna bildats enligt den nuvarande lagen och förhandlingarna inte
hinner avslutas innan den föreslagna lagen träder i kraft. Det är
lämpligare att förhandlingsdelegationen kan fortsätta sitt arbete, men att
den ska göra det enligt den nya lagens regler. De gemenskapsföretag och
företagsgrupper som tillämpar den nuvarande lagens regler om vad som
ska gälla om avtal inte träffas bör vid den föreslagna lagens ikraft-
trädande direkt övergå till att tillämpa motsvarande bestämmelser i den
lagen. Det är dock inte rimligt att ett europeiskt företagsråd som inrättats
enligt 24 § i den nuvarande lagen vid den nya lagens ikraftträdande måste
göras om i enlighet med de nya reglerna för företagsrådens sammansätt-
ning. Lämpligare är att det befintliga företagsrådet tillåts verka till dess
att det ändå ska pröva sin sammansättning enligt de nya reglerna, se
avsnitt 5.10.2.

8 Konsekvenser

Bakgrund

Förslagen i denna proposition syftar i första hand till att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare, förkortat det nya direktivet. Förslagen rör vissa typer av företag, se vidare nedan. Trots att det nya direktivet inte medför större förändringar i sak föreslås att lagen (1996:359) om europeiska företagsråd, förkortat den nuvarande lagen, ska ersättas av en ny lag om europeiska företagsråd eftersom detta bedöms leda till en tyd-

ligare reglering jämfört med om ändringarna görs i den nuvarande lagen, Prop. 2010/11:60 se avsnitt 5.1.

Alternativa lösningar, m.m.

Det nya direktivet innehåller regler som saknas i svensk rätt. En anpass- ning av denna måste följaktligen göras. Direktivet kan genomföras antingen genom författning eller kollektivavtal. Det får anses att de båda alternativen ur kostnadssynpunkt är tämligen likvärdiga. Oavsett regleringsform måste bestämmelserna i det nya direktivet efterlevas. Efter samråd med arbetsmarknadens parter har konstaterats att förutsätt- ningar saknas för genomförande genom kollektivavtal. Genomförandet måste alltså ske genom författning. Som ovan nämnts bedöms ett genom- förande genom en ny lag medföra en tydligare reglering.

Den föreslagna lagen har i huvudsak utformats så att den inte avviker från eller går längre än det nya direktivet. I vissa fall har undantag gjorts när det gäller bestämmelser i den nuvarande lagen, till exempel i fråga om enskilda möten, se avsnitt 5.10.9. I vissa avseenden är direktivet inte tydligt eller saknar bestämmelser. I sådana fall har förslagen utformats med hänsyn till reglernas praktiska tillämpbarhet.

ILO-konsekvenser

Förslagen i propositionen bedöms vara förenliga med Sveriges åtaganden under Internationella arbetsorganisationen (ILO), till exempel konvention nr 135 om arbetstagarrepresentanters skydd inom företaget och åtgärder för att underlätta deras verksamhet, se även avsnitt 5.1.

Kostnadsmässiga och andra konsekvenser

Förslagens påverkan på företag i ekonomiska och andra avseenden beskrivs nedan under särskilda rubriker. Eftersom förslagen i praktiken endast rör företag får de inga konsekvenser för offentlig sektor eller för statsfinanserna. Inte heller kan de antas få några effekter på arbets- marknad, sysselsättning eller i samhällsekonomiskt hänseende i övrigt.

I socialt hänseende kan förslagen förväntas ha positiva effekter genom att möjligheterna för arbetstagarna till information och samråd i de före- tag och företagsgrupper som omfattas av den föreslagna lagen förbättras. Förbättringarna består i ett tydligare regelverk, rätt till utbildning för ledamöter i arbetstagarnas förhandlingsdelegation och det europeiska företagsrådet samt bättre möjligheter till enskilda möten för förhand- lingsdelegationen vid vilka delegationen ska kunna ha tillgång till tolkar och tekniska hjälpmedel i den utsträckning som det är nödvändigt för att genomföra mötet.

Förslagen kan också medföra förbättringar ur jämställdhetssynpunkt eftersom den föreslagna lagen föreskriver att ett avtal om inrättande av ett europeiskt företagsråd ska behandla frågan om företagsrådets sammansättning, vilken ska vara avvägd med avseende på bland annat arbetstagarnas kön.

Förslagen som innebär att Arbetsdomstolen i fortsättningen endast kommer att vara behörig att handlägga arbetstvister kommer att medföra obetydliga eller högst marginella konsekvenser för allmänna domstolar eftersom antalet mål som kommer att handläggas av annan domstol kommer att vara mycket begränsat. Med anledning av detta bedömer regeringen att eventuella ekonomiska konsekvenser till följd av denna proposition kan hanteras inom ramen för befintligt anslag för Sveriges Domstolar.

Miljömässigt torde den föreslagna lagen inte få några konsekvenser.

Närmare om vilka som berörs av regleringen

Reglerna ska endast gälla för företag, så kallade gemenskapsföretag, och företagsgrupper med minst 1 000 anställda inom EES och med minst 150 anställda i var och en av minst två EES-stater. Eftersom gränserna för antalet anställda inte ändras kommer samma slags företag och företags- grupper som omfattas av den nuvarande lagen att omfattas av den före- slagna lagen. Reglerna ska gälla oavsett bransch. Inte heller i detta avseende medför den föreslagna lagen något nytt.

Gemenskapsföretag och företagsgrupper med vissa typer av avtal kommer endast att omfattas av den föreslagna lagen i begränsad omfatt- ning, se avsnitt 5.4. För vissa av dessa företag innebär förslaget att de fortsatt ska tillämpa bestämmelserna i den nuvarande lagen – med undantag för vissa bestämmelser – även efter det att denna ersatts av den föreslagna lagen, se avsnitt 5.4 och 7.

I den konsekvensanalys (SEC[2008]2166) som Europeiska kommissionen presenterade i samband med att förslaget till nytt direktiv överlämnades till Europaparlamentet och Europeiska unionens råd redo- visas hur många företag i de olika EES-staterna som omfattas av det nu gällande direktivet, rådets direktiv 94/45/EG av den 22 september 1994 om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemen- skapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare. Enligt dessa uppgifter (som avser läget 2006) omfattas 120 företag med säte i Sverige av direktivet. Av dessa har 57 europeiska företagsråd. Antalet företag som omfattas av direktivet med verksamhet i Sverige uppskattades till cirka 780. Företagsråd hade inrättats i drygt 410 av dessa företag. Enligt uppgift från kommissionen är det oerhört sällsynt att företagsråd kommer till stånd genom tillämp- ning av direktivets tilläggsbestämmelser. Nästan alla företagsråd har enligt kommissionen inrättats genom avtal. Sett över hela EES är det enligt kommissionen vanligast med företagsråd inom industrin (verk- stads- eller kemisektorerna). Det är även relativt vanligt inom till exempel hotellnäringen och byggsektorn.

Eftersom tillämpningsområdet inte föreslås ändrat kan förmodas att ungefär samma antal företag i princip kommer att omfattas av de regler som föreslås gälla från och med den 6 juni 2011. Eftersom den före- slagna lagen inte annat än i vissa begränsade avseenden ska gälla för företag och företagsgrupper som redan har avtal om europeiska företags- råd eller något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagarna, kommer emellertid de föreslagna reglerna i praktiken

Prop. 2010/11:60

sannolikt att få en direkt påverkan på ett långt färre antal företag. Det är dessutom inte bara de företag som redan har avtal som gör att antalet berörda företag blir lägre. Det finns också en möjlighet för de företag som under perioden mellan den 5 juni 2009 och den 5 juni 2011 ingår avtal enligt de nu gällande reglerna att i huvudsak stå utanför den före- slagna lagen. Det bör också erinras om att en skyldighet för företagen att inleda förhandlingar om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagare förutsätter antingen att företaget självt eller arbetstagarsidan tar initiativ därtill. Hur många företag som mot denna bakgrund i praktiken kommer att påverkas av de föreslagna reglerna är omöjligt att säga. Det kan dock förmodas att påverkan blir förhållandevis begränsad.

Administrativa kostnader för företagen

Lagen om europeiska företagsråd ingick inte i Nuteks, numera Tillväxt- verket, mätningar av företagens administrativa kostnader. Någon bedömning av om den nuvarande lagen genererar några administrativa kostnader för berörda företag har således inte gjorts. Lämplig jämförelse- grund i Tillväxtverkets databas Malin saknas.

Kravet på överlämnande av information till arbetstagarna för att dessa ska kunna bedöma om förhandlingar om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller något annat informations- och samrådsförfarande ska kunna inledas preciseras i den föreslagna lagen jämfört med den nuvarande. Det är dock inget principiellt nytt utan snarast en kodifiering av vad som till följd av EU-domstolens domar redan kan sägas gälla, se avsnitt 5.6.2. I vad mån detta kan generera ytterligare administrativa kostnader är svårt att bedöma. Klart är att det inte innebär några ytter- ligare kostnader i de företag som redan har en ordning för information och samråd, annat än om en omstruktureringssituation ställer krav på nya förhandlingar.

Det föreslås att företag ska informera relevanta europeiska organisa- tioner för arbetsgivare och arbetstagare om att förhandlingar om in- rättande av ett europeiskt företagsråd eller något annat informations- och samrådsförfarande har inletts. Information ska också enligt förslaget lämnas om sammansättningen av arbetstagarnas förhandlingsdelegation. Detta är ett nytt krav som i princip kan förväntas generera vissa administrativa kostnader. Att gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp ska ha vetskap om förhand- lingsdelegationens sammansättning är emellertid inget nytt. Det måste de ha redan nu för att till exempel kunna kalla till möten. Det nya är att information om detta och om att förhandlingar inleds även ska lämnas till relevanta partsorganisationer på EU-nivå. Parterna på EU-nivå – Europeiska Fackliga Samorganisationen och Businesseurope – har meddelat den arbetsgrupp som kommissionen inrättat för att diskutera genomförandet av det nya direktivet att de är överens om att det är före- tagen som bör lämna denna information. De har framhållit att detta förfarande bör göras så enkelt som möjligt. Avsikten är att det på EU- nivå endast ska finnas en kontaktpunkt för arbetstagarorganisationerna och en för arbetsgivarorganisationerna. Dessa kontaktpunkter ska sedan

Prop. 2010/11:60

förmedla informationen vidare till berörda organisationer. Den administrativa kostnaden för företagen för detta informationslämnande kan därför förväntas bli försumbar. Ett alternativ hade varit att låta arbetstagarsidan genom förhandlingsdelegationen se till att de europeiska organisationerna får denna information. Eftersom parterna på EU-nivå är överens om att skyldigheten bör vila på företagen och eftersom en sådan lösning torde vara mest ändamålsenlig och dessutom endast leda till mycket begränsade kostnader, föreslås i denna proposition att skyldigheten bör vila på företagen. Det bör också framhållas att bestäm- melsen inte innebär några ytterligare kostnader i de företag som redan har en ordning för information och samråd, annat än om en omstruktureringssituation ställer krav på nya förhandlingar.

Vidare föreslås att gemenskapsföretaget eller det kontrollerande före- taget i en företagsgrupp ska informera berörda verksamheter eller företag om förhandlingsmöten och om förhandlingsdelegationens sammansätt- ning. Även detta krav skulle i och för sig kunna tänkas leda till administ- rativa kostnader. Det får dock förmodas att sådan information lämnas redan idag. Att berörda verksamheter eller företag hålls informerade om sådana förhandlingsmöten och om vilka arbetstagarrepresentanter som deltar torde vara en självklarhet i de flesta företag och företagsgrupper. Även här gäller naturligtvis att bestämmelsen inte kommer att påverka företag och företagsgrupper som redan har en ordning för information och samråd, annat än om en omstruktureringssituation ställer krav på nya förhandlingar.

Andra kostnader för företagen

Före och efter mötena med gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i företagsgruppen föreslås arbetstagarnas förhandlings- delegation ha rätt till enskilda möten. Vid sådana möten ska arbets- tagarna ha rätt att få ha tillgång till tolkar och tekniska hjälpmedel i den utsträckning som det är nödvändigt för att genomföra mötet. Bestämmel- sen är ny och följer av det nya direktivet. Redan enligt gällande bestäm- melse ska dock företaget bära alla kostnader i samband med förhand- lingarna, i den utsträckning kostnaderna är skäliga. Den precisering som följer av det nya direktivet kan därmed inte förväntas leda till några nämnvärda utökade kostnader. Dessutom gäller att inte heller denna bestämmelse får några konsekvenser för de företag som redan har en ordning för information och samråd, annat än om en omstrukturering ställer krav på nya förhandlingar.

Vidare föreslås att ledamöter i förhandlingsdelegationen och det europeiska företagsrådet ska ha rätt till utbildning med bibehållna an- ställningsförmåner. Redan enligt nuvarande regler har dessa arbetstagare rätt till nödvändig ledighet med bibehållna anställningsförmåner för att fullgöra sina uppdrag. Det nya är att företaget ges ett ansvar för att arbetstagarrepresentanterna får utbildning. Kommissionen bedömer i sin konsekvensanalys att ungefär en femtedel av de företag som omfattas av reglerna inte tillhandahåller någon särskild utbildning för sina arbets- tagarrepresentanter. Införandet av en sådan skyldighet skulle därmed leda till en ökad kostnad för sådana företag. Den nya bestämmelsen kan alltså

Prop. 2010/11:60

förväntas leda till vissa ökade kostnader även för svenska företag i den Prop. 2010/11:60 mån utbildning inte redan tillhandahålls. Företag och företagsgrupper

med avtal som gör att de i huvudsak inte omfattas av den föreslagna lagen påverkas dock inte.

För de företag och företagsgrupper som, efter att någon av parterna har tagit initiativ till förhandlingar, inte träffar avtal om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller något annat informations- och samråds- förfarande föreslås vissa bestämmelser bli gällande. Denna systematik finns redan i den nuvarande lagen. Bland dessa bestämmelser är en nyhet att det alltid ska finnas ett arbetsutskott som ska ha möjlighet att löpande bedriva sin verksamhet. Avsikten är att arbetsutskottet ska kunna svara för kontinuitet och samordning av företagsrådets verksamhet. Detta skulle i princip kunna medföra vissa ökade kostnader. Eftersom de befintliga företagsråden så gott som uteslutande har inrättats genom av- tal, vilket gör att reglerna om vad som ska gälla om avtal inte träffas inte blir tillämpliga, förmodas emellertid denna bestämmelse inte leda till några nämnvärda kostnadsökningar. Enligt uppgift från arbetsmark- nadens parter i Sverige inrättas för övrigt arbetsutskott regelmässigt enligt avtalen om europeiska företagsråd.

Påverkan på konkurrensförhållanden

De föreslagna reglerna bedöms inte få någon påverkan på företagens konkurrensförhållanden. De påverkar alla berörda företag på samma sätt. Bestämmelser motsvarande dem som föreslås i denna proposition ska genomföras i alla EES-stater.

9	Författningskommentar
9.1	Förslaget till lag om europeiska företagsråd
Lagens innehåll och syfte
1 §
I lagens inledande paragraf anges lagens huvudsakliga innehåll.
Bestämmelsen motsvarar delvis artikel 1.1–1.3 i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett
europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och
grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med
arbetstagare, förkortat det nya direktivet.
Motsvarande bestämmelse fanns i 1 § lagen (1996:359) om europeiska
företagsråd, förkortat 1996 års lag, med det undantaget att det numera
förtydligats att informationen till och samrådet med arbetstagarna ska
avse gränsöverskridande frågor.
Vad som ska anses vara en gränsöverskridande fråga framgår av 3 §.		99

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.2.	Prop. 2010/11:60
2 §
I paragrafen redogörs närmare för lagens syfte. Vidare uttrycks vissa för
lagen grundläggande principer.
Gemenskapsföretaget eller företagsgruppen ska kunna fatta beslut på
ett effektivt sätt. Information ska lämnas och samråd ska ske på ett sätt
som gör det meningsfullt. Detta innebär bland annat att det ska ske innan
gemenskapsföretaget eller företagsgruppen fattar beslut.
Paragrafen motsvarar artikel 1.2 andra meningen, 2.1 f och 2.1 g i det
nya direktivet.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.2.
Definitioner
3 §
I paragrafens första stycke definieras vissa av lagens centrala begrepp.
I första strecksatsen definieras EES-stater. I 1996 års lag användes
begreppet EES-länder i stället för EES-stater. Det nya direktivet har
antagits av EU:s medlemsstater. Det har också antagits inom EES. Med
EES-stater avses således även de stater som utöver EU-staterna ingått
EES-avtalet, det vill säga Norge, Island och Liechtenstein.
Andra strecksatsen och dess definition av ordet företag har ingen direkt
motsvarighet i det nya direktivet.
I tredje strecksatsen definieras gemenskapsföretag. Den motsvarar del-
vis artikel 2.1 a i det nya direktivet.
I fjärde strecksatsen definieras kontrollerade företag. Den motsvarar
artikel 3.1 i det nya direktivet.
I femte strecksatsen definieras kontrollerat företag. Den motsvarar
artikel 3.1 i det nya direktivet. Begreppet kontrollerat företag definieras i
1996 års lag indirekt genom definitionen av kontrollerande företag.
I sjätte strecksatsen definieras företagsgrupp. Den motsvarar artikel
2.1 b i det nya direktivet.
I sjunde strecksatsen definieras gränsöverskridande fråga. Den mot-
svarar artikel 1.4. För att avgöra om en fråga är gränsöverskridande bör
man se till vilka konsekvenser eller möjliga följdverkningar ett beslut i
en fråga får. Härav följer att det ofta kan vara av betydelse på vilken nivå
i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen ett beslut fattas. Gränsöver-
skridande frågor är till exempel frågor som, oberoende av antalet
medlemsstater som berörs, är viktiga för den europeiska arbetsstyrkan på
grund av de konsekvenser de kan få eller som innefattar överföringar av
verksamhet mellan medlemsstaterna.
Förutom definitionerna av gränsöverskridande fråga och kontrollerat
företag återfinns motsvarande definitioner i 3 § i 1996 års lag.
I andra stycket anges att det även i 7 och 13–16 §§ finns bestämmelser
om kontrollerande företag.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.3.	100
	100

Lagens tillämpningsområde

Prop. 2010/11:60

4 §

Av paragrafens första stycke framgår vilka gemenskapsföretag och före- tagsgrupper som omfattas av lagen.

Andra stycket innehåller en bestämmelse om hur antalet arbetstagare ska beräknas.

Paragrafen motsvarar delvis artikel 2.1 a och 2.1 c samt 2.2 i det nya direktivet. Motsvarande bestämmelse fanns i 4 § i 1996 års lag med undantag för vissa redaktionella ändringar.

Alla arbetstagare räknas på samma sätt oavsett om de är anställda på heltid eller deltid och oavsett anställningstid, se prop. 1995/96:163 s. 28 och 57.

I 3 § definieras gemenskapsföretag och företagsgrupp. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.4.

5 §

Enligt första stycket gäller lagen när gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp har sitt säte i Sverige.

I andra stycket anges när den svenska lagen ska gälla om gemenskaps- företaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp inte har sitt säte inom EES. I sådana fall ska enligt 6 § den filial eller det företag i Sverige som gör lagen tillämplig fullgöra de skyldigheter som gäller för gemenskapsföretag eller kontrollerande företag enligt lagen. Styckets lydelse har justerats efter påpekande från Lagrådet.

Av tredje stycket framgår att bestämmelserna om hur arbetstagar- representanter från Sverige ska utses, om skydd för arbetstagar- representanter samt om informationsskyldighet för filialer och kontrolle- rade företag i Sverige gäller oavsett var gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp har sitt säte. Stycket har efter påpekande från Lagrådet justerats så att hänvisningen när det gäller informationsskyldighet omfattar 18 § i dess helhet.

En liknande bestämmelse fanns i 5 § i 1996 års lag. Paragrafen mot- svarar artikel 4.2 och 4.3 i det nya direktivet.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.4.

6 §

I paragrafen pekas ut den filial eller det företag i Sverige som ska ansvara för förpliktelserna enligt lagen i de fall då gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i företagsgruppen inte finns inom EES och svensk lag ska tillämpas.

Paragrafen bygger på artikel 4.2 och 4.3 i det nya direktivet. En lik- nande bestämmelse fanns i 5 § andra och tredje styckena i 1996 års lag.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.4.

101

7 §	Prop. 2010/11:60
Bestämmelsen avser situationer då företagsstrukturen är sådan att ett
gemenskapsföretag eller ett kontrollerande företag även är ett kontrollerat
företag och det företag som är kontrollerande företag i förhållande till
detta har sitt säte inom EES. I sådana fall ska förpliktelserna för gemen-
skapsföretag eller kontrollerande företag enbart gälla för det företag som
på den högsta nivån är kontrollerande företag i företagsgruppen. Det är
alltså enbart på den nivån som det efter ett initiativ enligt 19 § och då
förutsättningarna i 20 eller 21 § är uppfyllda uppkommer skyldighet att
inleda förhandlingar om ett avtal om ett europeiskt företagsråd och där
37–52 §§ blir tillämpliga för det fall parterna inte lyckas enas om något
sådant. Detta hindrar naturligtvis inte att parterna i avtal kommer överens
om att ett samrådsförfarande ska inrättas även på andra nivåer inom en
företagsgrupp. Någon direkt motsvarighet till bestämmelsen fanns inte i
1996 års lag, men frågan berörs i prop. 1995/96:163 s. 41 och 58 f. Para-
grafen motsvarar artikel 1.5.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.4.
Undantag för vissa gemenskapsföretag eller företagsgrupper
8 §
Enligt första stycket ska enbart lagens skadestånds- och rättegångs-
bestämmelser gälla för ett gemenskapsföretag eller en företagsgrupp som
har ett avtal som faller in under någon av punkterna 1–3.
Punkterna 1 och 2 avser gemenskapsföretag eller företagsgrupper som
undantas på samma sätt som från 1996 års lag enligt 6–6 b §§, jämför
prop. 1999/2000:16 s. 14 f och 18 f. I förhållande till bestämmelserna i
1996 års lag har en redaktionell ändring gjorts genom att innehållet i 6
och 6 a §§ har förts samman i punkten 1. Någon ändring i sak är dock
inte avsedd.
Punkten 3 avser gemenskapsföretag eller företagsgrupper som ingått
ett nytt avtal enligt 21 eller 22 § i 1996 års lag någon gång under perio-
den från och med den 5 juni 2009 till och med den 5 juni 2011 eller som
under angiven tid förnyat ett avtal som tidigare ingåtts enligt samma lag.
Av punkten 2 i övergångsbestämmelserna följer att 1996 års lag om
europeiska företagsråd i övriga delar ska gälla för dessa företag eller
företagsgrupper.
Av andra stycket framgår att de företag och företagsgrupper som
undantas enligt första stycket omfattas av lagens regler om ny förhand-
ling om ett avtal om ett europeiskt företagsråd eller något annat för-
farande för information till och samråd med arbetstagare i gränsöver-
skridande frågor vid en väsentlig omstrukturering. En väsentlig om-
strukturering kan till exempel vara en fusion, ett förvärv eller en delning.
När dessa företag eller företagsgrupper blir föremål för en väsentlig
omstrukturering gäller 1, 4–7 och 9–11 §§ om lagens innehåll och
tillämpningsområde, 12 § om avvikelser genom kollektivavtal, 13–16 §§
om kontrollerande företag, 17 § om företagets ansvar, 18 § om över-	102
	102

lämnande av information, 19 och 21 §§ om begäran om förhandlingar, 22–26 §§ om förhandlingsdelegation för arbetstagarna, 27–32 §§ om förhandlingar, 33 och 34 §§ om avtal, 35 och 36 §§ om huruvida de särskilda reglerna för fall då avtal inte ingås ska tillämpas, 53 § första stycket om förhandlingsdelegationens rättskapacitet, 55 § om ordning för information och samråd under pågående förhandlingar, 56 § om skydd för arbetstagarrepresentanter samt 58 § om tystnadsplikt.

Av 21 § andra stycket framgår att lagens regler om nya förhandlingar vid väsentliga omstruktureringar inte ska gälla, om vad som ska gälla i en sådan situation regleras i ett eller flera inte motstridiga avtal om in- formation och samråd i gränsöverskridande frågor som omfattar samtliga arbetstagare inom EES i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen.

När lagens regler om nya förhandlingar är tillämpliga på de företag som omfattas av första stycket har dessa företag, på samma sätt som övriga företag som omfattas av lagen, en skyldighet att aktivt verka för inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller något annat förfarande för information och samråd enligt 17 § och att lämna information enligt 18 §. Av hänvisningen till 55 § följer att under de pågående förhandlingarna om ett nytt avtal ska tidigare avtal om information och samråd fortsätta att gälla med de anpassningar som parterna enas om. Av hänvisningen till 1 § följer att ett avtal som i dessa fall ingås enligt 33 eller 34 §, på samma sätt som i övriga fall då sådana avtal ingås, ska avse gränsöver- skridande frågor.

Av hänvisningen till 29 § följer att arbetstagarnas förhandlings- delegation kan besluta att avstå från att förhandla om ett avtal eller att avbryta sådana förhandlingar. Om förhandlingsdelegationen fattat ett sådant beslut, ska enligt 36 § bestämmelserna i 37–52 §§ inte gälla. Efter ett sådant beslut har arbetstagarna enligt 29 § andra stycket först efter två år rätt att göra en ny förhandlingsframställan, om parterna inte har avtalat eller kommer överens om en kortare tid.

Hänvisningen till 35 § innebär bland annat att en omförhandling på grund av en väsentlig omstrukturering kan fortgå som längst i tre år. Därefter gäller 37–52 §§ och företaget eller företagsgruppen undantas inte längre från lagens regler.

Av tredje stycket följer att ett företag eller en företagsgrupp med ett avtal enligt första stycket kan förnya avtalet och fortsatt vara undantaget från lagens regler på samma sätt som tidigare.

Att ett avtal förnyas kan innebära att parterna kommer överens om att avtalet ska fortsätta att gälla oförändrat. Det kan även innebära att parterna kommer överens om att ändra flera bestämmelser mer eller mindre ingripande. Det kan även innebära att avtalet förnyas så att det ändras i grunden. Även sådana avsevärt förändrade avtal kan medföra att lagen i dess helhet inte blir tillämplig. En förutsättning måste dock vara att parterna är överens om det, jämför prop. 1995/96:163 s. 29 f. Jämför även bestämmelserna om väsentlig omstrukturering i 21 §.

Om ett avtal enligt första stycket löper ut eller av annan anledning upphör att gälla utan att förnyas, ska lagen i dess helhet gälla för före- taget eller företagsgruppen. Om nya förhandlingar har inletts med anled- ning av en väsentlig omstrukturering, kan bestämmelserna i 37–52 §§ bli tillämpliga enligt de förutsättningar som anges i 35 §. Om ett avtal enligt första stycket upphör att gälla utan att några förhandlingar pågår, blir

Prop. 2010/11:60

103

konsekvensen av att lagen i dess helhet blir tillämplig att gemenskaps- Prop. 2010/11:60 företaget eller det kontrollerande företaget efter eget initiativ eller på

begäran av arbetstagarsidan ska inleda förhandlingar, en förhandlings- delegation inrättas och att förhandlingar kan pågå som längst i tre år.

Paragrafen motsvarar artikel 14 i det nya direktivet. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.4.

Europabolag

9 §

I paragrafen regleras förhållandet mellan denna lag och lagen (2004:559) om arbetstagarinflytande i europabolag. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 8 a § i 1996 års lag, se prop. 2003/04:122 s. 92 och 123. Paragrafen genomför delvis artikel 13.1 i rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande. Ordet dotterbolag har ersatts med dotter- företag eftersom ett dotterföretag till ett europabolag inte behöver vara ett bolag.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.4.

Europakooperativ

10 §

I paragrafen regleras förhållandet mellan denna lag och lagen (2006:477) om arbetstagarinflytande i europakooperativ. Bestämmelsen motsvarar med undantag för vissa redaktionella ändringar 8 b § i 1996 års lag, se prop. 2005/06:170 s. 96 f och 137. Paragrafen genomför delvis artikel 15.1 i rådets direktiv 2003/72/EG av den 22 juli 2003 om komplettering av stadgan för europeiska kooperativa föreningar med avseende på arbetstagarinflytande.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.4.

Verksamhet av ideell natur eller med opinionsbildande ändamål

11 §

Paragrafen innehåller ett undantag för verksamhet av viss natur eller med visst ändamål när det gäller verksamhetens mål och inriktning. Bestäm- melsen motsvarar i huvudsak 8 § i 1996 års lag, se prop. 1995/96:163 s. 28 och 59 samt artikel 8.3 i det nya direktivet. Motsvarande bestäm- melser finns i 3 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och 3 § lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.4.

104

Avvikelser genom kollektivavtal	Prop. 2010/11:60
12 §
I paragrafen regleras möjligheten att under vissa förutsättningar genom
kollektivavtal avvika från lagens bestämmelser. En i sak motsvarande
bestämmelse fanns i 7 § i 1996 års lag, se prop. 1995/96:163 s. 28, 29
och 59.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.5.
Kontrollerande företag
13 §
I paragrafen regleras när ett företag ska anses utöva ett bestämmande
inflytande över ett annat företag. Motsvarande bestämmelse fanns i 9 § i
1996 års lag, se prop. 1995/96:163 s. 31, 32 och 59. Den motsvarar
artikel 3.2 och 3.3 i det nya direktivet.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.3.
14 §
I paragrafen anges hur punkterna i 13 § ska rangordnas för det fall flera
företag anses utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag.
Som Lagrådet noterat går bestämmelsen längre än direktivet kräver.
Motsvarande bestämmelse fanns i 10 § i 1996 års lag, se prop.
1995/96:163 s. 31, 32 och 60. Vissa redaktionella ändringar har gjorts i
förhållande till den bestämmelsen. Den motsvarar delvis artikel 3.7 i det
nya direktivet.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.3.
15 §
Av paragrafen framgår att vissa investmentbolag inte ska anses vara
kontrollerande företag. Motsvarande bestämmelse fanns i 11 § i 1996 års
lag, se prop. 1995/96:163 s. 60. I förhållande till den bestämmelsen har
hänvisningen uppdaterats samt vissa redaktionella ändringar gjorts.
Paragrafen motsvarar artikel 3.4 i det nya direktivet.
Paragrafen har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.3.
16 §
Av bestämmelsen framgår att en konkursförvaltare, rekonstruktör eller
likvidator inte ska anses utöva ett bestämmande inflytande över ett före-
tag. Motsvarande bestämmelse fanns i 12 § i 1996 års lag, se prop.
1995/96:163 s. 60. Jämfört med 12 § i 1996 års lag har bestämmelsen
ändrats på så sätt att den inte uttömmande uppräkningen av lagar enligt	105
	105

vilka en konkursförvaltare, rekonstruktör eller likvidator kan vidta åtgär- Prop. 2010/11:60 der tagits bort. Paragrafen motsvarar artikel 3.5 i det nya direktivet.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.3.

Företagets ansvar

Skyldigheten att aktivt verka för ett europeiskt företagsråd

17 §

I paragrafen slås fast att gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i företagsgruppen är skyldigt att skapa förutsättningar för bildandet av ett europeiskt företagsråd eller införandet av något annat förfarande för information och samråd. Om företaget inte med tillräcklig kraft verkar för detta kan det bli skadeståndsskyldigt. Skadestånds- skyldigheten inträder dock inte om 37–52 §§ i stället blir tillämpliga, till exempel på grund av företagets förhandlingsvägran.

En motsvarande bestämmelse, med undantag för vissa redaktionella ändringar, fanns i 13 § första stycket i 1996 års lag, se prop. 1995/96:163

s.32 och 60. Den motsvarar artikel 4.1 i det nya direktivet.

Lagrådet har haft vissa redaktionella synpunkter vilka har beaktats vid

utformningen av paragrafen och rubriken närmast före paragrafen. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.6.1.

Överlämnande av information inför förhandlingar

18 §

Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företags- grupp ska enligt första stycket till arbetstagarna lämna den information som krävs för att förhandlingar ska kunna inledas. I detta ligger även en skyldighet för dessa företag att ta fram informationen. Den information som krävs är de uppgifter som arbetstagarna behöver för att bedöma om de har rätt till förhandlingar enligt lagen och, när så är fallet, den information som de behöver för att kunna fördela platser och inrätta en förhandlingsdelegation för arbetstagarna. Det kan till exempel vara upp- gifter om företagets eller företagsgruppens struktur och hur många arbetstagare som finns inom de olika verksamheterna. Det kan även vara namn- och adressuppgifter på arbetstagarrepresentanter som kan delta vid inrättandet av en förhandlingsdelegation. Gemenskapsföretaget ska lämna den aktuella informationen via en annan verksamhet i företaget och det kontrollerande företaget via ett annat företag i företagsgruppen om arbetstagarna begär det.

Skyldigheten att lämna information enligt andra stycket gäller för kontrollerade företag och filialer i Sverige. Informationen ska lämnas till kontrollerande företag i en företagsgrupp eller gemenskapsföretag inom EES.

106

Paragrafen motsvarar artikel 4.4 i det nya direktivet. En liknande Prop. 2010/11:60 bestämmelse fanns i 13 § andra stycket i 1996 års lag.

Paragrafen har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.6.2.

Inledande av förhandlingar

19 §

Enligt paragrafen får initiativ till förhandlingar enligt 20 eller 21 § tas av gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp eller skriftligen av minst 100 arbetstagare eller behöriga representanter för dem vid minst två verksamheter eller företag i minst två EES-stater. Det framstår som lämpligt att även företagets initiativ till förhandlingar tas skriftligen. Direktivet innehåller emellertid inget krav på skriftlighet i det avseendet.

Paragrafen motsvarar delvis artikel 5.1 och 13 första stycket i det nya direktivet. En liknande bestämmelse fanns i 14 § i 1996 års lag.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.6.3.

20 §

Enligt första stycket ska gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp efter ett initiativ eller en förhandlings- framställan enligt 19 § inleda förhandlingar när förutsättningarna i 4– 6 §§ är uppfyllda och företaget inte är undantaget enligt 7–11 §§. En liknande bestämmelse fanns i 18 § i 1996 års lag.

Av andra stycket framgår att skyldigheten att inleda förhandlingar inte inträder om företaget eller företagsgruppen redan har ett gällande avtal som ingåtts enligt 1996 års lag och som omfattar samtliga arbetstagare i företaget eller företagsgruppen. Vissa företag som har äldre avtal om något förfarande för information till och samråd med arbetstagare i gränsöverskridande frågor undantas enligt 8 § från stora delar av lagens tillämpningsområde och därmed även från skyldigheten att inleda för- handlingar enligt denna paragraf. Företag som inte undantas enligt 8 § och som ingått avtal enligt 1996 års lag ska dock inte genomföra nya förhandlingar om ett avtal enbart av det skälet att denna lag blir gällande. Dessa företag ska fortsätta att tillämpa sina sedan tidigare gällande avtal. Skyldigheten att påbörja förhandlingar om ett avtal enligt första stycket gäller inte heller för företag som tillämpat bestämmelserna i 24–35 §§ i 1996 års lag. Enligt punkt 4 i övergångsbestämmelserna ska en företags- grupp eller ett gemenskapsföretag i ett sådant fall fortsättningsvis tillämpa 37–52 §§.

Paragrafen motsvarar delvis artikel 5.1 i det nya direktivet. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.6.3.

107

21 §	Prop. 2010/11:60
Enligt första stycket ska ett gemenskapsföretag eller kontrollerande före-
tag i en företagsgrupp som har en ordning för information och samråd
efter ett initiativ eller en förhandlingsframställan enligt 19 § inleda för-
handlingar om en ny sådan ordning vid väsentliga omstruktureringar i
företaget eller företagsgruppen.
Av andra stycket framgår att skyldigheten att inleda nya förhandlingar
inte gäller om det finns avtal som reglerar vad som ska gälla vid om-
struktureringar. Om det efter en omstrukturering finns flera avtal som har
motstridig reglering av vad som ska gälla vid omstrukturering, anses
frågan inte reglerad genom avtal vid tillämpning av förevarande bestäm-
melse. I ett sådant fall ska alltså nya förhandlingar enligt lagen inledas.
Skyldigheten att inleda nya förhandlingar gäller oberoende av vad som
utgör grund för gällande ordning för information och samråd i gränsöver-
skridande frågor. Det kan alltså vara ett avtal som har ingåtts efter för-
handlingar enligt 20 §, ett motsvarande avtal som ingåtts efter förhand-
lingar enligt 1996 års lag eller ett avtal för ett företag eller en företags-
grupp som i stora delar undantas från lagens regler enligt 8 §. Samma
skyldighet gäller om företaget eller företagsgruppen inte har något avtal
och därför tillämpar bestämmelserna i 37–52 §§.
I lagen finns inte någon definition av vad som ska anses vara en
väsentlig omstrukturering. Något klargörande i detta avseende finns inte
heller i direktivet. Av ingressen till direktivet, skäl 40, framgår dock att
till exempel fusion, förvärv och delning kan vara en väsentlig om-
strukturering.
Paragrafen motsvarar artikel 13 första stycket i det nya direktivet.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.6.3.
Förhandlingsdelegation för arbetstagarna
Inrättande av en förhandlingsdelegation
22 §
När förhandlingar ska inledas, ska enligt första stycket en förhandlings-
delegation för arbetstagarna inrättas. I 1996 års lag fanns en liknande
bestämmelse i 14 §.
Förhandlingsdelegationen företräder enligt andra stycket arbetstagarna
i förhandlingarna om ett avtal. Liknande bestämmelser finns i 7 § lagen
om arbetstagarinflytande i europabolag, 9 § lagen om arbetstagar-
inflytande i europakooperativ och 6 § lagen om arbetstagares medverkan
vid gränsöverskridande fusioner.
Paragrafen motsvarar artikel 2.1 i, 5.2 första ledet, 5.3 och 6.1 i det nya
direktivet.
Lagrådet har haft en redaktionell synpunkt på rubriken närmast före
paragrafen. Denna synpunkt har beaktats vid utformningen av rubriken.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.7.1.
	108

Sammansättning	Prop. 2010/11:60
23 §
När förhandlingar ska genomföras enligt 20 §, ska enligt första stycket
arbetstagarna i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen i varje EES-
stat tilldelas en plats för varje hel eller påbörjad tiondel som de till-
sammans utgör av samtliga arbetstagare i gemenskapsföretaget eller
företagsgruppen i samtliga EES-stater. Om till exempel arbetstagarna i
en EES-stat utgör 21 procent av den totala arbetsstyrkan ska de tilldelas
tre platser i förhandlingsdelegationen. Hur ledamöter från Sverige utses
framgår av 24 och 25 §§. Motsvarande bestämmelser finns i 8 § lagen
om arbetstagarinflytande i europabolag, 10 § lagen om arbetstagar-
inflytande i europakooperativ och 7 § lagen om arbetstagares medverkan
vid gränsöverskridande fusioner.
När förhandlingar ska genomföras enligt 21 §, ska enligt andra stycket
fördelning av platser ske enligt första stycket. Inför en sådan förhandling
ska dessutom vart och ett av befintliga europeiska företagsråd inom
företagsgruppen tilldelas tre platser. Ledamöter till de senare platserna
utses inom respektive företagsråd. Om det inte finns något företagsråd är
stycket inte tillämpligt.
Paragrafen motsvarar artikel 5.2 b och 13 andra stycket i det nya
direktivet.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.7.2.
24 §
Paragrafen, i vilken regleras hur ledamöter från Sverige ska utses då
företaget är bundet av kollektivavtal, motsvarar artikel 5.2 a i det nya
direktivet. Motsvarande bestämmelse, med undantag för vissa redaktio-
nella justeringar, fanns i 16 § första, andra och fjärde styckena i 1996 års
lag.
Liknande bestämmelser finns i 16 § lagen om arbetstagarinflytande i
europabolag, 18 § lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ och
15 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.
Lagrådet har haft en redaktionell synpunkt på andra stycket andra
meningen. Denna synpunkt har beaktats vid utformningen av paragrafen.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.7.3.
25 §
Paragrafen, i vilken regleras hur ledamöter från Sverige ska utses då
arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal i förhållande till någon
arbetstagarorganisation, motsvarar artikel 5.2 a i det nya direktivet. Mot-
svarande bestämmelse fanns i 16 § tredje och fjärde styckena i 1996 års
lag.
Motsvarande bestämmelser finns i 17 § lagen om arbetstagarinflytande
i europabolag, 19 § lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ
och 16 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande
fusioner.	109

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.7.3.	Prop. 2010/11:60
26 §
När arbetstagarnas förhandlingsdelegation har inrättats, ska den under-
rätta gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i företags-
gruppen om sin sammansättning. Därefter ska företaget enligt 27 § kalla
till förhandling. En liknande bestämmelse fanns i 15 § andra stycket i
1996 års lag.
Paragrafen motsvarar delvis artikel 5.2 c i det nya direktivet.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.7.4.
Förhandlingar
Förhandlingsmöten
27 §
I paragrafen regleras gemenskapsföretagets eller det kontrollerande
företagets skyldighet dels att kalla till förhandling, dels att informera om
vilken sammansättning arbetstagarnas förhandlingsdelegation har och om
när förhandlingarna ska äga rum.
När förhandlingsdelegationen har informerat gemenskapsföretaget eller
det kontrollerande företaget i företagsgruppen om sin sammansättning
enligt 26 §, ska företaget enligt första stycket kalla till förhandlingar.
Berörda verksamheter och kontrollerade företag ska enligt andra
stycket få information om förhandlingsdelegationens sammansättning
och om när förhandlingarna ska äga rum. Skyldigheten att lämna in-
formation när förhandlingarna ska äga rum avser varje enskilt förhand-
lingstillfälle.
Skyldigheten att lämna information enligt tredje stycket gäller enbart
när förhandlingarna ska inledas. De europeiska arbetsmarknadsparterna
avser att tillsammans med Europeiska kommissionen ta fram en rutin för
hur denna informationsskyldighet ska kunna fullgöras.
Paragrafen motsvarar artikel 5.4 första stycket och delvis artikel 5.2 c i
det nya direktivet.
Lagrådet har haft vissa redaktionella synpunkter på andra och tredje
styckena. Dessa synpunkter har beaktats vid utformningen av paragrafen.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.8.1.
Enskilda möten
28 §
I paragrafen regleras den rätt arbetstagarnas förhandlingsdelegation har
att sammanträda enskilt. Vidare stadgas vilken rätt förhandlings-
delegationen ska ha till tolkar och tekniska hjälpmedel. Med tekniska
hjälpmedel avses exempelvis sådan teknisk utrustning som är nödvändig	110
	110

för att arbetstagarrepresentanterna ska kunna föra en dialog med Prop. 2010/11:60 varandra, förbereda möten med företaget eller gå igenom resultatet av

sådana möten.

Bestämmelsen motsvarar artikel 5.4 andra stycket i det nya direktivet. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i det nu gällande direktivet.

Av 32 § följer att gemenskapsföretaget eller det kontrollerande före- taget i en gemenskapsgrupp ska bära kostnaderna även för förhandlings- delegationens enskilda möten i den mån det krävs för att förhandlings- delegationen ska kunna utföra sina uppgifter på lämpligt sätt.

Paragrafen har justerats något med anledning av Lagrådets synpunkter. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.8.2.

Avstående från och avbrytande av förhandlingar

29 §

I paragrafen regleras dels möjligheten för arbetstagarnas förhandlings- delegation att avstå från att inleda eller att avbryta förhandlingar om ett avtal om ett europeiskt företagsråd eller något annat förfarande för information till eller samråd med arbetstagare, dels hur man efter ett sådant beslut ska förhålla sig till förhandlingsskyldigheten. Bestämmel- sen motsvarar delvis artikel 5.5 första och tredje styckena i det nya direktivet. En liknande bestämmelse fanns i 19 § i 1996 års lag. Någon ändring i sak har inte gjorts i förhållande till den.

Liknande bestämmelser finns i 21 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag, 24 § lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ och 22 § första stycket lagen om arbetstagares medverkan vid gräns- överskridande fusioner.

I 31 § finns bestämmelser om omröstning.

Andra stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.8.3.

Experter

30 §

I paragrafen anges att arbetstagarnas förhandlingsdelegation får utse och biträdas av experter. När det gäller kostnadsfrågan, se 32 §. Paragrafen motsvarar artikel 5.4 tredje stycket i det nya direktivet. En i sak mot- svarande bestämmelse fanns i 18 § andra stycket i 1996 års lag.

Liknande bestämmelser finns i 23 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag, 26 § lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ och 24 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.8.4.

111

Omröstningsregler

Prop. 2010/11:60

31 §

I första stycket anges vilka regler som gäller för omröstningen när det gäller beslut enligt 29 §. Bestämmelsen motsvarar artikel 5.5 första stycket. En motsvarande bestämmelse, med undantag för vissa redaktio- nella ändringar, fanns i 19 § första meningen i 1996 års lag.

I andra stycket anges vilka regler som gäller för omröstningen i fråga om beslut om att ingå ett avtal om ett europeiskt företagsråd eller om något annat förfarande för information och samråd. Bestämmelsen mot- svarar artikel 6.5. Motsvarande bestämmelse, med undantag för vissa redaktionella ändringar, fanns i 20 § i 1996 års lag.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.8.5.

Kostnader

32 §

Paragrafen, i vilken regleras i vilken mån kostnaderna för arbetstagarnas förhandlingsdelegation ska bäras av gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp, motsvarar artikel 5.6 i det nya direktivet. En i sak motsvarande bestämmelse fanns i 17 § i 1996 års lag. Bestämmelsen har fått en ny lydelse som närmare ansluter till for- muleringarna i direktivet samt till liknande bestämmelser i 27 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag, 30 § lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ och 41 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Den nya lydelsen innebär inte någon änd- ring i sak. Kostnaderna måste vara skäliga för att förhandlings- delegationen ska ha rätt att få dem ersatta av gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp.

En motsvarande bestämmelse när det gäller det europeiska företags- rådets kostnader som ska tillämpas i de fall ett avtal inte har träffats finns i 52 §.

Lagrådet har i detta sammanhang erinrat om innebörden av ordet ”nödvändig”. Dessa synpunkter har behandlats i avsnitt 5.6.2.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.8.6.

Avtal

33 §

I paragrafen finns bestämmelser om avtal om europeiska företagsråd. Paragrafen motsvarar artikel 1.6, 6.2 och 12.2 i det nya direktivet. Bestämmelsen innehåller i förhållande till motsvarande bestämmelse i 21 § i 1996 års lag vissa tillägg och preciseringar.

112

I första stycket har i förtydligande syfte lagts till att ett avtal ska vara Prop. 2010/11:60 skriftligt och omfatta all verksamhet inom EES. Detta gällde även

tidigare.

I andra stycket anges vad som ska behandlas i ett avtal om ett europeiskt företagsråd. Ordet behandla har valts för att markera parternas avtalsfrihet. Parterna måste dock aktivt ta ställning till de uppräknade punkterna.

Enligt första punkten ska avtalet behandla vilka företag och verksam- heter som ska omfattas. Eftersom all verksamhet inom EES ska omfattas i ett avtal enligt lagen består avgörandet för parterna i denna del i att ta ställning till huruvida även någon eller några verksamheter eller företag utanför EES ska omfattas av avtalet. Det finns inte något som hindrar parterna att utöver ett avtal som omfattar all verksamhet inom EES även ingå avtal om information och samråd på någon annan nivå än den som lagen kräver, jämför kommentaren till 7 §.

I andra punkten har gjorts ett tillägg om företagsrådets sammansättning.

Av tredje punkten framgår att företagsrådets mandatperiod ska behandlas. Motsvarande krav fanns i 21 § andra punkten i 1996 års lag.

I fjärde punkten har tillkommit ett krav på att behandla vilket för- hållande som ska gälla mellan företagsrådets uppgifter och motsvarande förfaranden på nationell nivå.

Femte punkten motsvarar 21 § fjärde punkten i 1996 års lag. Sjätte punkten motsvarar 21 § femte punkten i 1996 års lag.

Sjunde punkten har kompletterats i förhållande till motsvarande bestämmelse i 21 § sjätte punkten i 1996 års lag.

Tredje stycket är nytt i förhållande till 1996 års lag. En motsvarande ny punkt finns i det nya direktivets artikel 6.2 e. Stycket har justerats med anledning av Lagrådets synpunkter.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.9.

34 §

Att ett avtal ska vara skriftligt och omfatta all verksamhet inom EES framgår numera uttryckligen av bestämmelsen. Att de förfaranden som regleras i avtalet ska gälla för gränsöverskridande frågor följer av 1 §. Vidare har förtydligats att parterna i avtalet ska ange vilken rätt arbets- tagarrepresentanterna har att sammanträda för att diskutera den in- formation de har fått. När det gäller uttrycket behandla, se författnings- kommentaren till 33 §.

Bestämmelsen motsvarar artikel 1.6 och 6.3 i det nya direktivet. En i sak motsvarande bestämmelse fanns i 22 § i 1996 års lag.

Lagrådet har haft vissa redaktionella synpunkter på paragrafen, vilka har beaktats.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.9.

113

Vad som gäller om avtal inte träffas

Prop. 2010/11:60

När reglerna ska tillämpas

35 §

Enligt paragrafen ska ett europeiskt företagsråd inrättas enligt 37–52 §§ när kriterierna i någon av punkterna 1–3 är uppfyllda. I förhållande till 23 § i 1996 års lag har i första ledet förtydligats att företagsrådet ska omfatta all verksamhet som gemenskapsföretaget eller företagsgruppen bedriver inom EES. Vidare har punkterna 2 och 3 ändrats redaktionellt och punkten 4 tagits bort. För det fall ett företag eller en företagsgrupp har ett avtal som upphör att gälla utan att förnyas eller ersättas av ett nytt avtal, ska lagen därefter gälla i sin helhet för företaget eller företags- gruppen. Det innebär att 37–52 §§ kan bli tillämpliga efter sex månader för det fall företaget vägrar att inleda förhandlingar, efter tre år om par- terna förhandlar utan att kunna enas eller från den tidpunkt då parterna gemensamt beslutar att de aktuella bestämmelserna ska gälla. Se även i författningskommentaren till 8 §.

Av 36 § framgår att ett företagsråd inte ska inrättas enligt 37–52 §§ om arbetstagarnas förhandlingsdelegation fattat beslut om att inte inleda eller att avbryta pågående förhandlingar om ett avtal enligt lagen.

Bestämmelsen motsvarar artikel 1.6 och 7.1 samt bilaga 1 punkt 1 första ledet i det nya direktivet.

Liknande bestämmelser finns i 32 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag, 35 § lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ och 30 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.10.1.

36 §

Genom bestämmelsen tydliggörs att 37–52 §§ inte ska gälla efter ett beslut av arbetstagarnas förhandlingsdelegation enligt 29 §. Någon mot- svarighet till bestämmelsen fanns inte i 1996 års lag.

Paragrafen motsvarar artikel 5.5 andra stycket och 7.1 tredje streck- satsen i det nya direktivet. Liknande bestämmelser finns i 34 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och 37 § lagen om arbetstagar- inflytande i europakooperativ.

Lagrådet har haft redaktionella synpunkter på paragrafen. Den har ut- formats i enlighet med Lagrådets förslag.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.10.1.

Det europeiska företagsrådets sammansättning

37 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om det europeiska företagsrådets sammansättning.

114

Första stycket motsvarar bilaga 1 punkt 1 c i det nya direktivet. Prop. 2010/11:60 Platserna i företagsrådet ska fördelas mellan arbetstagare från olika EES-

stater på samma sätt som platserna i arbetstagarnas förhandlings- delegation, jämför kommentaren till 23 § första stycket.

Enligt andra stycket ska företagsrådet vartannat år pröva om samman-
sättningen av rådet ska förändras på grund av förändringar i gemenskaps-
företagets eller företagsgruppen. Detta gäller om inte parterna kommit
överens om något annat, till exempel i samband med att avtal eller andra
ordningar anpassats i enlighet med 55 §. Bestämmelsen har inte någon
motsvarighet i något av direktiven. En motsvarande regel fanns dock i
24 § tredje stycket i 1996 års lag, jämför prop. 1995/96:163 s. 46 f och
67. Förändringar i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen som inte är
att anse som väsentliga omstruktureringar kan vara sådana att företags-
rådet kommer fram till att dess sammansättning bör justeras. Om
platserna i företagsrådet fördelats enligt 24 § i 1996 års lag, ska samman-
sättningen enligt fjärde punkten i övergångsbestämmelserna, anpassas i
enlighet med bestämmelsen i första stycket i samband med att företags-
rådet omprövar sin sammansättning enligt detta stycke.
I tredje stycket finns en bestämmelse om skyldighet för gemenskaps-
företaget eller det kontrollerande företaget i företagsgruppen att lämna
uppgifter som behövs för prövningen enligt andra stycket. Detta innebär
inget nytt i sak. Skyldigheten gällde tidigare genom 13 § andra stycket i
1996 års lag.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.10.2.
38–40 §§
I paragraferna anges hur ledamöter från Sverige i det europeiska före-
tagsrådet ska utses. Paragraferna motsvarar bilaga 1 punkt 1 b i det nya
direktivet. I huvudsak motsvarande bestämmelser fanns i 26 § i 1996 års
lag. Hur ledamöter från Sverige ska utses i arbetstagarnas förhandlings-
delegation regleras i 24 och 25 §§.
Bestämmelser i huvudsak motsvarande 38 § finns i 38 § lagen om
arbetstagarinflytande i europabolag och 41 § lagen om arbetstagar-
inflytande i europakooperativ. Bestämmelser i huvudsak motsvarande 39
respektive 40 § finns i 39 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag
och 42 § lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ respektive
40 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och 43 § lagen om
arbetstagarinflytande i europakooperativ.
Lagrådet har haft vissa redaktionella synpunkter på 38 § och 39 §
andra stycket andra meningen, vilka beaktats vid utformningen av
paragraferna.
Bestämmelserna behandlas i avsnitt 5.10.3.
41 §
Paragrafen, som innehåller en bestämmelse om det europeiska företags-
rådets skyldighet att underrätta gemenskapsföretaget eller det kontrolle-
rande företaget om sin sammansättning, motsvarar bilaga 1 punkt 1 e i
det nya direktivet. Motsvarande bestämmelse fanns i 25 § i 1996 års lag.	115
	115

I 43 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och 46 § första Prop. 2010/11:60 stycket lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ finns mot-

svarande reglering.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.10.4.

Arbetsordning

42 §

I paragrafen anges att det europeiska företagsrådet fastställer sin egen arbetsordning. Paragrafen motsvarar bilaga 1 punkt 1 d andra stycket i det nya direktivet. Motsvarande bestämmelse fanns i 27 § första stycket i 1996 års lag och finns även i 46 § andra stycket lagen om arbetstagar- inflytande i europakooperativ.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.10.5.

Arbetsutskott

43 §

Enligt första stycket ska det europeiska företagsrådet, oberoende av storlek, utse ett arbetsutskott. Utskottet ska ha högst fem ledamöter. En liknande bestämmelse fanns i 27 § andra stycket i 1996 års lag. Enligt den bestämmelsen skulle företagsrådet utse ett arbetsutskott när dess storlek föranledde det. Liknande bestämmelser finns i 44 § första stycket lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och 47 § lagen om arbets- tagarinflytande i europakooperativ.

Arbetsutskottet ska enligt andra stycket ha möjlighet att löpande bedriva verksamhet. Ledamöterna i arbetsutskottet ska samordna före- tagsrådets verksamhet och ha möjlighet till regelbunden kontakt med varandra.

Paragrafen motsvarar bilaga 1 punkt 1 d första stycket i det nya direktivet.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.10.6.

Rätten till information och samråd

44 §

I paragrafen anges områden där det europeiska företagsrådet har rätt till information. Paragrafen motsvarar delvis bilaga 1 punkt 1 a i det nya direktivet.

Att informationen ska avse gränsöverskridande frågor framgår av 3 §. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.10.7.

116

45 § Prop. 2010/11:60

I paragrafen anges områden där det europeiska företagsrådet har rätt till både information och samråd. Paragrafen motsvarar delvis bilaga 1 punkt 1 a i det nya direktivet.

Att informationen och samrådet ska avse gränsöverskridande frågor framgår av 3 §.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.10.7.

46 §

Av paragrafen framgår att samrådet ska ske så att arbetstagar- representanterna kan sammanträda med företaget och få motiverande svar på eventuella yttranden.

Enligt 2 § andra punkten ska samråd ske vid en tidpunkt, på ett sätt och med ett innehåll som ger arbetstagarrepresentanterna möjlighet att inom rimlig tid lämna synpunkter så att de kan beaktas i beslutsprocessen av gemenskapsföretaget eller företagsgruppen. Paragrafen motsvarar delvis bilaga 1 punkt 1 a i det nya direktivet.

Att samrådet ska avse gränsöverskridande frågor framgår av 3 §. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.10.7.

47 §

Det europeiska företagsrådet har enligt första stycket rätt till minst ett möte med gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i före- tagsgruppen per år. Paragrafen har, på samma sätt som direktivets bestämmelse, utformats som en rättighet för företagsrådet.

Av andra stycket framgår att gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget ska ge företagsrådet en rapport inför mötet.

Paragrafen motsvarar bilaga 1 punkt 2 i det nya direktivet. En liknande bestämmelse fanns i 29 § första och andra styckena i 1996 års lag.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.10.7

48 §

I paragrafen regleras bland annat skyldigheten att underrätta arbets- utskottet om särskilda omständigheter inträffar som påverkar arbets- tagarnas intressen i betydande utsträckning. Paragrafen motsvarar bilaga 1 punkt 3 i det nya direktivet. Motsvarande bestämmelse, med undantag för vissa redaktionella ändringar, fanns i 30 § i 1996 års lag. Några större ändringar har inte gjorts i denna lag, utöver vissa redaktionella justeringar. Liknande reglering finns i 48 § lagen om arbetstagar- inflytande i europabolag och 51 § lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ.

I första stycket har lagts till att informationen ska lämnas i god tid före beslut. Detta framgår i princip även av 2 §. Tillägget är i enlighet med motsvarande bestämmelse i lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ.

117

Enligt tredje stycket ska vad som sägs om arbetsutskottet i paragrafen	Prop. 2010/11:60
gälla företagsrådet om det inte finns något arbetsutskott. Eftersom före-
tagsrådet enligt 43 § oavsett storlek inom sig ska utse ett arbetsutskott,
bör utgångspunkten vara att det finns ett sådant utskott.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.10.7.
Experter
49 §
Paragrafen, som innehåller en bestämmelse om att det europeiska före-
tagsrådet eller arbetsutskottet får utse och biträdas av experter, motsvarar
bilaga 1 punkt 5 i det nya direktivet. En i huvudsak motsvarande
bestämmelse fanns i 31 § i 1996 års lag. I 49 § lagen om arbetstagar-
inflytande i europabolag och 52 § lagen om arbetstagarinflytande i
europakooperativ finns motsvarande reglering.
När det gäller kostnaderna för experter, se 52 §.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.10.8.
Enskilda möten
50 §
Paragrafen reglerar det europeiska företagsrådets och arbetsutskottets rätt
att sammanträda enskilt. Första stycket motsvarar bilaga 1 punkt 4 andra
stycket i det nya direktivet.
Enligt andra stycket har företagsrådet rätt till ytterligare ett enskilt
möte.
En liknande bestämmelse fanns i 32 § i 1996 års lag.
Arbetsutskottet har härutöver enligt 43 § rätt att sammanträda inom
ramen för sitt löpande arbete.
Lagrådets synpunkter har beaktats vid utformningen av första stycket.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.10.9.
Nya förhandlingar
51 §
I paragrafen stadgas bland annat att det europeiska företagsrådet efter
fyra år ska pröva om förhandlingar som syftar till att sluta ett avtal enligt
33 eller 34 § ska inledas. Paragrafen motsvarar bilaga 1 punkt 1 f i det
nya direktivet. En liknande bestämmelse fanns i 34 § i 1996 års lag, med
undantag för tilläggen i tredje stycket. Tilläggen, vars innehåll följer av
direktivet, innebär ett tydliggörande av vad som gäller beträffande bland
annat tidsfrister när nya förhandlingar aktualiseras enligt denna paragraf.
Den ordning för information och samråd som gäller sedan tidigare fort-
sätter att gälla så länge parterna inte enas om något annat i ett avtal enligt
33 eller 34 §.	118

Beträffande andra stycket har Lagrådet hänvisat till vad som anförts Prop. 2010/11:60 om majoritetskrav för giltigt beslut under 31 §. Dessa synpunkter har

behandlats i avsnitt 5.8.5.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.10.10.

Kostnader

52 §

Paragrafen motsvarar bilaga 1 punkt 6 i det nya direktivet. Motsvarande bestämmelse fanns i 35 § i 1996 års lag med det undantaget bestämmel- sen numera har en lydelse som ansluter närmare till formuleringarna i direktivet samt till motsvarande bestämmelser i 54 § lagen om arbets- tagarinflytande i europabolag och 57 § lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ. Den nya lydelsen innebär inte någon ändring i sak. Kostnaderna måste vara skäliga för att det europeiska företagsrådet ska ha rätt att få dem ersatta av gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp.

Arbetsutskottet är en del av företagsrådet. Kostnadsregeln gäller alltså även de kostnader som avser arbetsutskottets verksamhet. Ett för- tydligande tillägg om arbetsutskottet har tillförts paragrafen efter på- pekande från Lagrådet.

En motsvarande bestämmelse avseende arbetstagarnas förhandlings- delegations kostnader finns i 32 §.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.10.11.

Övriga bestämmelser

Rättskapacitet

53 §

Av första stycket följer att arbetstagarnas förhandlingsdelegation och det europeiska företagsrådet är juridiska personer.

I andra stycket anges att förhandlingsdelegationens rättigheter och skyldigheter övergår till företagsrådet när det inrättas. I 1996 års lag användes i stället uttrycket börjar verka. Någon saklig ändring är dock inte avsedd, jämför prop. 1995/96:163 s. 52 och prop. 2003/04:122 s. 83. Av ett protokoll eller en annan handling kan det framgå när för- handlingsdelegationen respektive företagsrådet blivit inrättat och vilka som är ledamöter.

Motsvarande bestämmelse finns i 64 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och 69 § lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ. En liknande bestämmelse finns i 42 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

Paragrafen motsvarar artikel 10.1 i det nya direktivet. En i princip likadan bestämmelse fanns i 36 § i 1996 års lag.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.11.1.

119

Information till arbetstagarna

Prop. 2010/11:60

54 §

I paragrafen anges att de europeiska företagsråden ska underrätta representanter för arbetstagarna om innehållet i och utgången av informations- och samrådsprocesserna. Informationsskyldigheten gäller oberoende av om information och samråd sker i enlighet med ett av parterna träffat avtal eller i enlighet med reglerna i 37–52 §§. Någon möjlighet att föra vidare uppgifter för vilka tystnadsplikt gäller finns inte enligt denna paragraf. Av 58 § framgår i vilka fall sådan information kan föras vidare med förbehåll för tystnadsplikt.

En bestämmelse om informationsskyldighet fanns i 33 § i 1996 års lag. Den tidigare paragrafen var endast tillämplig när bestämmelserna i 24– 35 §§ i den lagen gällde. Liknande bestämmelser finns i 52 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och 55 § lagen om arbetstagar- inflytande i europakooperativ.

Paragrafen genomför artikel 10.2 i det nya direktivet.

Paragrafen har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.11.2.

Information och samråd under förhandlingar om ett nytt avtal

55 §

Paragrafen innehåller en bestämmelse om avtal eller andra ordningar för information och samråd under den tid som förhandlingar om ett nytt avtal eller en ny ordning pågår med anledning av väsentliga omstruktureringar i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen. Oberoende av om information och samråd sedan tidigare reglerats genom avtal eller 37– 52 §§ tillämpats ska den tidigare ordningen gälla med de anpassningar som parterna enas om under det att förhandlingar om ett nytt avtal pågår.

Paragrafen motsvarar artikel 13 tredje stycket i det nya direktivet. Någon motsvarighet till denna bestämmelse fanns inte i 1996 års lag.

Rubriken närmast före paragrafen har utformats i enlighet med Lag- rådets förslag.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.11.3.

Skydd för arbetstagarrepresentanter

56 §

Innehållet i paragrafen, som rör skydd för arbetstagarrepresentanter, genomför artikel 10.3 och del av artikel 10.4 i det nya direktivet. Mot- svarande bestämmelse fanns i 37 § i 1996 års lag.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.11.4.

120

Utbildning

Prop. 2010/11:60

57 §

Bestämmelsen, som är ny i förhållande till 1996 års lag, förpliktar gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp att ge arbetstagarrepresentanterna den utbildning som de behöver för att fullgöra sina uppgifter i arbetstagarnas förhandlingsdelegation eller det europeiska företagsrådet. Det är inte företagets skyldighet att anordna utbildningen, däremot att betala för den. Parterna bör diskutera och enas om vilken utbildning som krävs, men det är företaget som ansvarar för att arbetstagarrepresentanterna får den. Det är i första hand förhandlings- delegationen eller företagsrådet som kan och ska göra en bedömning av vilken utbildning som krävs.

Eftersom uppdraget som arbetstagarrepresentant ska fullgöras i inter- nationella sammanhang kan det till exempel finnas behov av språkutbild- ning.

Av 56 § följer att arbetstagarrepresentanterna har rätt till nödvändig ledighet med bibehållna anställningsförmåner.

Paragrafen motsvarar del av artikel 10.4 i det nya direktivet. Paragrafen har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.11.5.

Tystnadsplikt

58 §

Paragrafen, som innehåller regler om tystnadsplikt, motsvarar artikel 8.1 i det nya direktivet. En i huvudsak motsvarande bestämmelse fanns i 38 § i 1996 års lag.

Enligt tredje stycket ska tystnadsplikten, så länge det finns behov av den, fortsätta att gälla även efter det att uppdraget som arbetstagar- representant eller expert har upphört.

Liknande bestämmelser finns i 66 § lagen om arbetstagarinflytande i europabolag, 71 § lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ och 44 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.11.6.

Skadestånd

59 §

I paragrafen regleras skadestånd.

I första stycket finns en bestämmelse motsvarande 39 § första stycket i 1996 års lag. Det anges dock här uttryckligen att skadeståndsskyldighet gäller även vid brott mot tystnadsplikt som har meddelats med stöd av lagen. Förtydligandet har gjorts efter förebild i 68 § första stycket lagen

om arbetstagarinflytande i europabolag.

121

Andra stycket motsvarar i huvudsak 39 § andra stycket i 1996 års lag.	Prop. 2010/11:60
I tredje stycket har tillkommit en bestämmelse om att en arbetstagare
eller en arbetstagarorganisation inte kan få skadestånd av en annan
arbetstagare eller arbetstagarorganisation. Med arbetstagarorganisation
likställs ett europeiskt företagsråd, arbetstagarnas förhandlingsdelegation
eller något annat organ för information till eller samråd med arbetstagare.
Lagens reglering i fråga om hur arbetstagarna ska fördela platser i för-
handlingsdelegationen ger således inte någon arbetstagare eller grupp av
arbetstagare rätt till skadestånd av någon annan arbetstagare eller grupp
av arbetstagare.
Liknande bestämmelser finns i 68 § lagen om arbetstagarinflytande i
europabolag, 73 § lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ och
45 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner.
Paragrafen ska tillämpas också vid tvister om sådana avtal som avses i
8 §.
Andra stycket har ändrats redaktionellt till följd av Lagrådets syn-
punkter i anslutning till 61 och 62 §§.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.11.7.
60 §
Bestämmelsen innebär att arbetstagarna företräds av berörda arbetstagar-
organisationer innan arbetstagarnas förhandlingsdelegation har bildats.
En motsvarande bestämmelse fanns i 39 § tredje stycket i 1996 års lag. I
förhållande till den bestämmelsen har vissa redaktionella justeringar
gjorts. Någon ändring i sak är dock inte avsedd.
Paragrafen ska tillämpas också vid tvister om sådana avtal som avses i
8 §.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.11.7.
Rättegång
61 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om rättegången. En i huvudsak mot-
svarande regel fanns i 40 § i 1996 års lag.
Ändringen i första stycket, i förhållande till motsvarande bestämmelse i
1996 års lag, innebär att en förutsättning för att ett mål ska tas upp av
Arbetsdomstolen är att det är en arbetstvist.
I princip motsvarande bestämmelser finns i 69 § lagen om arbets-
tagarinflytande i europabolag, 74 § lagen om arbetstagarinflytande i
europakooperativ och 46 § lagen om arbetstagares medverkan vid gräns-
överskridande fusioner.
Paragrafen ska tillämpas också vid tvister om sådana avtal som avses i
8 §.
Lagrådet har haft redaktionella synpunkter på paragrafen, vilka har
beaktats vid utformningen av andra stycket.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.11.7.
	122

62 §	Prop. 2010/11:60
Paragrafen hänvisar till reglerna om tvisteförhandling och rättegång i 64,
65 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. I
paragrafen anges att den gäller i tillämpliga delar när någon vill yrka
skadestånd enligt lagen. Bestämmelsen kan till exempel inte bli tillämp-
lig i en sådan tvist mellan företag.
Motsvarande bestämmelse, med undantag för en redaktionell ändring,
fanns i 41 § i 1996 års lag. I 70 § lagen om arbetstagarinflytande i
europabolag, 75 § lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ och
47 § lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner
finns i huvudsak motsvarande reglering.
Paragrafen ska tillämpas också vid tvister om sådana avtal som avses i
8 §.
Lagrådet har haft redaktionella synpunkter på paragrafen, vilka har
beaktats vid utformningen av den.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.11.7.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Bestämmelserna i punkterna 1–5 nedan behandlas i avsnitt 7.
Punkt 1
Lagen träder i kraft den 6 juni 2011, då 1996 års lag om europeiska
företagsråd upphör att gälla. Av punkt 2 följer dock att den upphävda
lagen i huvudsak ska gälla även i fortsättningen för gemenskapsföretag
och företagsgrupper med vissa avtal.
Punkt 2
Den upphävda lagen ska, med undantag för 39–41 §§, gälla för
gemenskapsföretag eller företagsgrupper där gällande avtal enligt 21 eller
22 § den lagen ingåtts eller förnyats under tiden från och med den 5 juni
2009 till och med den 5 juni 2011 samt där ett sådant avtal senare för-
nyas.
Enligt 8 § ska bestämmelserna i 59–62 §§ om skadestånd och rättegång
gälla för dessa företag.
Punkt 3
Förhandlingar som påbörjats innan lagen träder i kraft ska slutföras utan
att sammansättningen av arbetstagarnas förhandlingsdelegation justeras
även om det följer av denna lag att förhandlingsdelegationen ska
sammansättas på annat sätt än enligt 1996 års lag.
Lagrådet har haft vissa redaktionella synpunkter, vilka har beaktats vid
utformningen av punkten.
	123

Punkt 4	Prop. 2010/11:60
För ett gemenskapsföretag eller en företagsgrupp där bestämmelserna i
24–35 §§ i 1996 års lag tillämpas när den lagen upphör att gälla ska i
stället motsvarande regler i denna lag gälla. De nya reglerna för vad som
gäller om avtal inte träffas blir alltså i ett sådant fall tillämpliga utan att
någon förhandlingsframställan behöver göras enligt 19 §.
Punkt 5
Ett europeiskt företagsråd som etablerats enligt 24 § i 1996 års lag ska
inte justera sin sammansättning enbart med anledning av att denna lag
har andra regler för hur platserna i ett företagsråd ska fördelas.
Lagrådet har haft vissa redaktionella synpunkter, vilka har beaktats vid
utformningen av punkten.

9.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda

2 §

I paragrafen har en följdändring gjorts med anledning av att lagen om europeiska företagsråd ersatts av lagen (2011:000) om europeiska företagsråd.

I övrigt har paragrafen ändrats redaktionellt. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.2.

Ikraftträdande

Lagändringen träder i kraft den 6 juni 2011.

9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:559) om arbetstagarinflytande i europabolag

5 §

I paragrafen har en följdändring gjorts med anledning av införandet av lagen om europeiska företagsråd.

I övrigt har paragrafen ändrats redaktionellt. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.2.

69 §
Av första stycket framgår numera att en förutsättning för Arbets-
domstolens behörighet vid tvister enligt lagen är att den aktuella tvisten
är en tvist som avser förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Motsvarande gäller tvister enligt lagen om europeiska företagsråd, lagen	124
	124

om arbetstagarinflytande i europakooperativ och lagen om arbetstagares Prop. 2010/11:60 medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

I övrigt har paragrafen ändrats redaktionellt. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.1.

Ikraftträdande

Lagändringarna träder i kraft den 6 juni 2011.

9.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:477) om arbetstagarinflytande i europakooperativ

7 §

I paragrafen har en följdändring gjorts med anledning av införandet av lagen om europeiska företagsråd.

I övrigt har paragrafen ändrats redaktionellt. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.2.

74 §

Av första stycket framgår numera att en förutsättning för Arbets- domstolens behörighet vid tvister enligt lagen är att den aktuella tvisten är en tvist som avser förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Motsvarande gäller tvister enligt lagen om europeiska företagsråd, lagen om arbetstagarinflytande i europabolag och lagen om arbetstagares med- verkan vid gränsöverskridande fusioner.

I övrigt har paragrafen ändrats redaktionellt. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.1.

Ikraftträdande

Lagändringarna träder i kraft den 6 juni 2011.

9.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner

4 §

I paragrafen har en följdändring gjorts med anledning av införandet av lagen om europeiska företagsråd.

I övrigt har paragrafen ändrats redaktionellt. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.2.

125

46 §	Prop. 2010/11:60
Av första stycket framgår numera att en förutsättning för Arbets-
domstolens behörighet vid tvister enligt lagen är att den aktuella tvisten
är en tvist som avser förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Motsvarande gäller tvister enligt lagen om europeiska företagsråd, lagen
om arbetstagarinflytande i europabolag och lagen om arbetstagar-
inflytande i europakooperativ.
I övrigt har paragrafen ändrats redaktionellt.
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.1.
Ikraftträdande
Lagändringarna träder i kraft den 6 juni 2011.

126

	Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG	Prop. 2010/11:60
	Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG	Bilaga 1
		Bilaga 1

127

L 122/28		SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.5.2009

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/38/EG av den 6 maj 2009

om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare

(omarbetning)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 137,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit téns yttrande (1),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (2), och

av följande skäl:

(1)Ett antal väsentliga ändringar kommer att göras av rådets direktiv 94/45/EG av den 22 september 1994 om inrät tandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare (3). Detta direktiv bör omarbetas av tydlighetsskäl.

(2)Enligt artikel 15 i direktiv 94/45/EG har kommissionen, i samråd med medlemsstaterna och arbetsmarknadens par ter på europeisk nivå, granskat direktivets tillämpning och särskilt undersökt om trösklarna för antalet anställda är relevanta för att vid behov föreslå lämpliga ändringar.

(1) Yttrandet avgivet den 4 december 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2) Europaparlamentets yttrande av den 16 december 2008 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 17 december 2008.

(3) EGT L 254, 30.9.1994, s. 64.

(3)Efter samråd med medlemsstaterna och arbetsmarkna

dens	parter	på europeisk	nivå har kommissionen	den
4 april 2000 inför Europaparlamentet och rådet				lagt
fram	en	rapport om	genomförandet av direkt

iv 94/45/EG.

(4)I enlighet med artikel 138.2 i fördraget har kommissio nen samrått med arbetsmarknadens parter på gemen skapsnivå om de eventuella riktlinjerna för en gemen- skapsinsats på området.

(5)Kommissionen har efter detta samråd funnit att en ge menskapsinsats är önskvärd och har på nytt samrått med arbetsmarknadens parter på gemenskapsnivå om innehål let i det planerade förslaget i enlighet med artikel 138.3 i fördraget.

(6)Efter denna andra samrådsomgång har arbetsmarknadens parter inte meddelat kommissionen att de önskar inleda en process som kan leda till att ett avtal ingås enligt artikel 138.4 i fördraget.

(7)Det är nödvändigt att modernisera gemenskapslagstift ningen på området gränsöverskridande information till och samråd med arbetstagarna, för att säkerställa ett ef fektivt utövande av arbetstagarnas rättigheter till gräns överskridande information och samråd, att öka andelen europeiska företagsråd som inrättas och samtidigt möj liggöra för nuvarande avtal att fortsätta fungera, att lösa problemen i samband med den praktiska tillämpningen av direktiv 94/45/EG och att åtgärda den rättsosäkerhet som beror på vissa av direktivets bestämmelser eller av saknaden av sådana, samt att bättre samordna gemen skapens rättsliga instrument på området information till och samråd med arbetstagarna.

(8)Enligt artikel 136 i fördraget ska ett av gemenskapens och medlemsstaternas mål vara att främja en dialog mel lan arbetsmarknadens parter.

(9)Detta direktiv ingår i en gemenskapsram med syfte att stödja och komplettera medlemsstaternas åtgärder på området information till och samråd med arbetstagarna. Denna ram borde i så hög grad som möjligt begränsa de bördor som läggs på företagen eller driftsställena, samti digt som ett effektivt utövande av de tillerkända rättighe terna säkerställs.

16.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 122/29

(10)För att den inre marknaden ska fungera behöver företag slås samman och övertas, fusioner ske över gränserna och samarbetsprojekt skapas och som en följd av detta behöver det finnas företag och grupper av företag som bedriver verksamhet i flera medlemsstater. För att nä ringsverksamheten ska kunna utvecklas harmoniskt måste de företag och grupper av företag som bedriver verksamhet i två eller flera medlemsstater informera och samråda med representanterna för de arbetstagare som berörs av deras beslut.

(11)De förfaranden för information till och samråd med ar betstagare som omfattas av medlemsstaternas lagstiftning eller förfaranden är sällan inriktade på den gränsöverskri dande strukturen hos den enhet som fattar beslut som berör dessa arbetstagare. Detta kan medföra att arbets tagare som berörs av beslut inom ett och samma företag eller en och samma grupp av företag behandlas på olika sätt.

(12)Lämpliga bestämmelser måste antas för att säkerställa att arbetstagarna i gemenskapsföretag och grupper av ge menskapsföretag informeras och att samråd med dessa äger rum på rätt sätt då beslut som berör dessa arbets tagare fattas i en annan medlemsstat än den där de är anställda.

(13)För att garantera att arbetstagare i företag eller grupper av företag som bedriver verksamhet i två eller flera med lemsstater informeras och att samråd med dessa äger rum på rätt sätt är det nödvändigt att inrätta europeiska företagsråd eller andra lämpliga förfaranden för gräns överskridande information till och samråd med arbets tagare.

(14)Arrangemangen för information till och samråd med ar betstagarna behöver definieras och genomföras på ett sådant sätt att ändamålet med desamma säkerställs vad gäller bestämmelserna i detta direktiv. Informationen till och samrådet med det europeiska företagsrådet bör där för göra det möjligt för detta att i god tid avge ett yttrande till företaget, utan att det inkräktar på företagets anpassningsförmåga. Bara om en dialog förs på den nivå där riktlinjerna utarbetas och om arbetstagarrepresentan terna är verkligt delaktiga är det möjligt att förutse och hantera förändringar.

(15)Arbetstagarna och deras företrädare måste garanteras att information och samråd sker på den lednings- och re presentationsnivå som är relevant med hänsyn till den fråga som behandlas. I syfte att uppnå detta måste det europeiska företagsrådets behörighet och verksamhets område vara åtskilda från de nationella organens och måste begränsas till gränsöverskridande frågor.

(16)För att avgöra om en fråga är gränsöverskridande bör man se till såväl omfattningen av de möjliga följdverk

ningarna som till den lednings- och representationsnivå som berörs. Därför bör sådana frågor som berör hela företaget eller gruppen eller minst två medlemsstater an ses vara gränsöverskridande frågor. Hit hör sådana frågor, som oberoende av antalet medlemsstater som berörs, är viktiga för den europeiska arbetsstyrkan på grund av de konsekvenser de kan få eller som innefattar överföringar av verksamhet mellan medlemsstaterna.

(17)Det är nödvändigt med en definition av begreppet kon trollerande företag som enbart syftar på detta direktiv och som inte påverkar definitionen av begreppen grupp av företag eller kontroll som förekommer i andra akter.

(18)Mekanismerna för information till och samråd med ar betstagare i företag eller grupper av företag som är verk samma i två eller fler medlemsstater måste omfatta ett företags alla driftsställen eller, i förekommande fall, en företagsgrupps samtliga företag inom medlemsstaterna, oavsett om företaget eller företagsgruppens kontrolle rande företag har sin centrala ledning innanför eller utan för medlemsstaternas territorium.

(19)I överensstämmelse med principen om parternas själv ständighet är arbetstagarrepresentanterna och ledningen för företaget eller företagsgruppens kontrollerande före tag skyldiga att avtala om vilken form av europeiskt företagsråd eller annan form av informations- och sam rådsförfaranden som ska införas, hur det ska vara sam mansatt, vilka befogenheter det ska ha, hur det ska fun gera, vilka förfaranden som ska tillämpas och vilka eko nomiska resurser som ska finnas för att passa just deras omständigheter.

(20)I överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen ska med lemsstaterna bestämma vilka som är arbetstagarrepresen tanter och, om de finner det lämpligt, särskilt fastställa bestämmelser om en väl avvägd representation av de olika kategorierna av arbetstagare.

(21)Det är nödvändigt att klargöra begreppen information till och samråd med arbetstagarna, i överensstämmelse med definitionerna i de senaste direktiven i frågan och de som tillämpas på nationell nivå, i syfte att göra dialogen mer effektiv på gränsöverskridande nivå, att samordna dialo gen på nationell och gränsöverskridande nivå på lämpligt sätt samt att säkerställa den nödvändiga rättssäkerheten vid tillämpningen av detta direktiv.

(22)Begreppet information behöver definieras med hänsyn till att arbetstagarrepresentanterna ska kunna granska infor mationen på ett adekvat sätt, vilket förutsätter att den ges vid ett tillfälle, på ett sätt och med ett innehåll som är lämpligt, utan att för den skull beslutsfattandet i före tagen fördröjs.

L 122/30		SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.5.2009

(23)Begreppet samråd behöver definieras med hänsyn till att arbetstagarrepresentanterna ska kunna avge ett yttrande som kan vara till gagn vid beslutsfattandet, vilket förut sätter att samrådet sker vid ett tillfälle, på ett sätt och med ett innehåll som är lämpligt.

(24)Om ett företag eller en företagsgrupps kontrollerande företag har sin centrala ledning utanför medlemsstaternas territorium måste de bestämmelser om information och samråd som fastställs i detta direktiv genomföras av den representant för företaget som vid behov utses i en av medlemsstaterna eller, om det inte finns någon sådan representant, av det driftsställe eller det kontrollerade företag som har flest arbetstagare i medlemsstaterna.

(25)Man måste fastställa företagets eller företagsgruppens an svar i fråga om överlämnandet av den information som krävs för att förhandlingar ska inledas på ett sådant sätt att det är möjligt för arbetstagarna att avgöra om före taget eller företagsgruppen där de arbetar är ett gemen- skapsföretag eller en grupp av gemenskapsföretag och att ta de kontakter som krävs för att kunna begära att för handlingar inleds.

(26)Det särskilda förhandlingsorganet måste företräda arbets tagarna från de olika medlemsstaterna på ett väl avvägt sätt. Arbetstagarrepresentanterna måste kunna samarbeta med varandra för att fastställa sina ståndpunkter i för handlingarna med den centrala ledningen.

(27)Man måste erkänna den roll som de erkända fackföre ningarna kan spela vid förhandlingen eller omförhand lingen av de avtal som inrättar de europeiska företagsrå den, genom att stödja de arbetstagarrepresentanter som uttrycker ett behov av sådant stöd. Behöriga fackför eningar och arbetsgivarorganisationer som erkänts såsom arbetsmarknadens parter på europeisk nivå ska informe ras om att förhandlingar inleds, så att de kan följa in rättandet av nya europeiska företagsråd och främja god praxis. Med erkända behöriga fackföreningar och arbets givarorganisationer avses organisationer för arbetsmark nadens parter med vilka kommissionen bedriver samråd i enlighet med artikel 138 i fördraget. Förteckningen över dessa organisationer uppdateras och offentliggörs av kommissionen.

(28)Avtalen om att inrätta de europeiska företagsråden och om hur de ska fungera måste innehålla bestämmelser om hur avtalen kan ändras, sägas upp och omförhandlas när så krävs, särskilt när företagets eller företagsgruppens omfattning eller struktur ändras.

(29)Sådana avtal måste innehålla arrangemangen för hur in formation till och samråd med arbetstagarna ska samord nas på nationell och gränsöverskridande nivå, anpassat till de särskilda förhållandena i företaget eller företags gruppen. Arrangemangen måste utformas så att man tar hänsyn till de olika arbetstagarrepresentationsorga nens behörigheter och verksamhetsområden, särskilt när det gäller att förutse och hantera förändringar.

(30)I dessa avtal måste också vid behov föreskrivas hur en särskild kommitté ska inrättas och hur den ska fungera för att samordna det europeiska företagsrådets reguljära verksamhet och göra den så effektiv så möjligt och för att information och samråd ska kunna ske så snabbt som möjligt vid särskilda omständigheter.

(31)Arbetstagarrepresentanterna kan besluta att inte begära att ett europeiskt företagsråd inrättas och de berörda parterna kan besluta om andra förfaranden för gränsöver skridande information till och samråd med arbetstagare.

(32)Det bör fastställas vissa tilläggsföreskrifter som blir tillämpliga om parterna beslutar om detta eller om den centrala ledningen vägrar att inleda förhandlingar eller om sådana förhandlingar inte leder till något avtal.

(33)För att arbetstagarrepresentanterna ska kunna utföra sitt uppdrag fullt ut och se till att det europeiska företagsrå det är ändamålsenligt måste de rapportera till de arbets tagare som de företräder och få den utbildning som de behöver.

(34)Bestämmelser bör antas för de arbetstagarrepresentanter som agerar inom ramen för detta direktiv så att de, när de utövar sina funktioner, erhåller samma skydd och garantier som arbetstagarrepresentanter har genom lag stiftning och/eller praxis i anställningslandet. De får inte bli föremål för någon form av diskriminering till följd av att de lagligen utövar sin verksamhet och de måste skyd das på lämpligt sätt mot uppsägning och andra sanktio ner.

(35)Medlemsstaterna måste vidta lämpliga åtgärder om de skyldigheter som framgår av detta direktiv inte uppfylls.

(36)I enlighet med gemenskapslagstiftningens allmänna prin ciper bör administrativa eller rättsliga förfaranden och sanktioner som är effektiva och avskräckande samt står i proportion till hur allvarlig överträdelsen är tillämpas när de skyldigheter som följer av detta direktiv inte upp fylls.

16.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 122/31

(37)För att öka effektiviteten, samstämmigheten och rättssä kerheten är det nödvändigt att fastställa vilket förhållande som ska råda mellan de direktiv och de nivåer för in formation till och samråd med arbetstagarna som anges i gemenskapsrätten och i nationell lagstiftning och/eller praxis. I första hand måste det inom varje företag eller grupp av företag förhandlas om hur detta förhållande ska se ut. Om det inte ingåtts något avtal om detta förhål lande och om beslut som kan medföra väsentliga föränd ringar i arbetsorganisationen eller anställningsavtalen för utses måste förfarandet utföras både på nationell nivå och på gemenskapsnivå med iakttagande av de olika arbetstagarrepresentationsorganens behörigheter och verksamhetsområden. Om det europeiska företagsrådet avger ett yttrande bör detta inte påverka den centrala ledningens behörighet att genomföra nödvändiga samråd inom de tidsfrister som föreskrivs i nationell lagstiftning och/eller praxis. Nationell lagstiftning och/eller praxis kan behöva anpassas för att det europeiska företagsrådet vid behov ska kunna informeras före eller samtidigt med de nationella arbetstagarrepresentationsorganen, samtidigt som arbetstagarnas allmänna skyddsnivå inte får sänkas.

(38)Detta direktiv bör inte påverka de förfaranden för infor mation och samråd som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen (1) och inte heller de särskilda förfaranden som avses i arti kel 2 i rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollek tiva uppsägningar (2) och i artikel 7 i rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter (3).

(39)Särskild behandling bör medges de gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag där det den 22 sep tember 1996 fanns ett avtal om gränsöverskridande in formation till och samråd med arbetstagare som gäller för samtliga arbetstagare.

(40)Vid väsentliga omstruktureringar i företaget eller företags gruppen, t.ex. vid fusion, förvärv eller uppdelning, måste

det eller de befintliga europeiska företagsråden anpassas. En sådan anpassning måste i första hand göras enligt villkoren i tillämpligt avtal, om det är möjligt att göra

(1) EGT L 80, 23.3.2002, s. 29. (2) EGT L 225, 12.8.1998, s. 16. (3) EGT L 82, 22.3.2001, s. 16.

den nödvändiga anpassningen enligt dessa villkor. I annat fall, och när en motiverad begäran om detta gjorts, bör förhandlingar om ett nytt avtal inledas, där medlem marna i det eller de befintliga europeiska företagsråden deltar. För att möjliggöra information till och samråd med arbetstagarna under den ofta avgörande period då omstruktureringar pågår, måste det eller de befintliga europeiska företagsråden kunna fortsätta sin verksamhet, som kan behöva anpassas, till dess att ett nytt avtal har ingåtts. När det nya avtalet har undertecknats måste de företagsråd som inrättats tidigare upplösas och de avtal som inrättar dem måste upphävas, oberoende av vilka bestämmelser de innehåller om giltighetstid och uppsäg ning.

(41)Om inte denna anpassningsbestämmelse tillämpas är det lämpligt att låta de gällande avtalen fortsätta, för att inte bli tvungen att omförhandla dem i onödan. Det bör

också fastställas att de skyldigheter som följer av detta direktiv inte bör tillämpas på de avtal som ingåtts före den 22 september 1996 i enlighet med artikel 13.1 i direktiv 94/45/EG eller artikel 3.1 i direktiv 97/74/EG (4) så länge avtalen är giltiga. Genom detta direktiv införs dessutom inte något allmänt krav på om förhandling av de avtal som ingåtts i enlighet med arti kel 6 i direktiv 94/45/EG mellan den 22 september 1996 och den 5 juni 2011.

(42)Utan att det påverkar parternas möjlighet att fatta andra beslut måste det europeiska företagsråd som, i brist på ett avtal mellan parterna, inrättats för att nå målet med detta direktiv, hållas informerat om företagets eller företags gruppens verksamhet och samråd måste äga rum, så att företagsrådet kan bedöma en eventuell inverkan på ar betstagarnas intressen i minst två olika medlemsstater. Det måste därför krävas av företaget eller det kontrolle rande företaget att det ger de utvalda arbetstagarrepresen tanterna allmän information beträffande arbetstagarnas intressen liksom information som särskilt berör de sidor av företagets eller företagsgruppens verksamhet som be rör arbetstagarnas intressen. Det europeiska företagsrådet måste kunna avge en ståndpunkt efter det mötet.

(43)De valda arbetstagarrepresentanterna måste snarast möj ligt informeras, och samråd måste äga rum beträffande vissa beslut som är av avgörande betydelse för arbets tagarnas intressen.

(4) Rådets direktiv 97/74/EG av den 15 december 1997 om att utvidga rådets direktiv 94/45/EG om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskaps företag för information till och samråd med arbetstagare, till att avse Förenade kungariket (EGT L 10, 16.1.1998, s. 22).

L 122/32		SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.5.2009

(44)Man måste klargöra innehållet i de tilläggsföreskrifter som gäller då avtal saknas och som används som referens vid förhandlingarna, och man bör anpassa innehållet till behoven och praxis vid gränsöverskridande information och samråd. Man bör göra åtskillnad mellan de områden där information ska ges och de områden där samråd med det europeiska företagsrådet ska ske, vilket omfattar möj ligheten att företagsrådet får ett motiverat svar på alla sina yttranden. För att den särskilda kommittén ska kunna spela sin nödvändiga roll som samordnare och effektivt hantera särskilda omständigheter måste den kunna bestå av upp till fem ledamöter som kan samråda med varandra regelbundet.

(45)Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att förbättra arbetstagarnas rätt till information och samråd i gemen- skapsföretag och grupper av gemenskapsföretag, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidia ritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med pro portionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(46)Detta direktiv iakttar de grundläggande rättigheterna och följer de principer som erkänns särskilt i Europeiska uni onens stadga om de grundläggande rättigheterna. Detta direktiv syftar särskilt till att säkerställa att arbetstagarnas eller deras företrädares rätt till information och samråd i god tid och på lämplig nivå respekteras fullt ut, i de fall och på de villkor som föreskrivs i gemenskapsrätten och i nationell lagstiftning och praxis (artikel 27 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna).

(47)Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell lagstiftning bör endast gälla de bestämmelser som utgör en innehållsmässig ändring i förhållande till tidigare di rektiv. Skyldigheten att införliva de oförändrade bestäm melserna följer av de tidigare direktiven.

(48)I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (1) uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så långt det är möjligt visar överens stämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgär derna samt att offentliggöra dessa tabeller.

(49)Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldig heter när det gäller tidsfristerna för införlivande med

nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i bilaga II del B.

(1) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVSNITT I

ALLMÄNT

Artikel 1

Mål

1.Målet med detta direktiv är att förbättra arbetstagarnas rätt till information och samråd i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag.

2.I detta syfte ska ett europeiskt företagsråd eller ett förfa rande för information till och samråd med arbetstagare inrättas i alla gemenskapsföretag och alla grupper av gemenskapsföretag, vid begäran om detta enligt förfarandet i artikel 5.1, i syfte att ge information till och samråda med arbetstagarna. Arrange

mangen för information till och samråd med arbetstagarna ska fastställas och genomföras på ett ändamålsenligt sätt och så att företaget eller företagsgruppen kan fatta beslut på ett effektivt sätt.

3.Information till och samråd med arbetstagare ska ske på den lednings- och representationsnivå som är relevant med hänsyn till den fråga som behandlas. De europeiska företagsrå dens befogenheter samt det informations- och samrådsförfa rande för arbetstagare som omfattas av detta direktiv ska därför begränsas till gränsöverskridande frågor.

4.Sådana frågor som berör hela gemenskapsföretag eller grupper av gemenskapsföretag eller minst två av deras drifts ställen eller företag som är belägna i olika medlemsstater ska anses vara gränsöverskridande frågor.

5.Då en grupp av gemenskapsföretag enligt artikel 2.1 c omfattar ett eller flera företag eller grupper av företag som är gemenskapsföretag eller grupper av gemenskapsföretag enligt artikel 2.1 a eller c, ska ett europeiskt företagsråd, trots vad som sägs i punkt 2 i den här artikeln, inrättas på företags gruppsnivå såvida inte något annat föreskrivs i de avtal som avses i artikel 6.

6.Såvida ett bredare tillämpningsområde inte föreskrivs i avtalen enligt artikel 6, ska de europeiska företagsrådens befo genheter och det tillämpningsområde för informations- och samrådsförfaranden som fastställts för att nå målet i punkt 1, då det gäller ett gemenskapsföretag, omfatta samtliga driftställen

imedlemsstaterna och, då det gäller en grupp av gemenskaps företag, alla företag som ingår i gruppen och som är belägna i medlemsstaterna.

16.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 122/33

7. Medlemsstaterna kan bestämma att detta direktiv inte ska gälla för besättningsmedlemmar i handelsflottan.

Artikel 2

Definitioner

1.I detta direktiv avses med

a)gemenskapsföretag: alla företag med minst 1 000 arbetstagare i medlemsstaterna och minst 150 arbetstagare i var och en av minst två medlemsstater,

b)grupp av företag: ett kontrollerande företag och dess kontrol lerade företag,

c)grupp av gemenskapsföretag: en grupp av företag som känne tecknas av att den har

—minst 1 000 arbetstagare i medlemsstaterna,

—minst två av sina företag i olika medlemsstater,

och

—minst ett av sina företag med minst 150 arbetstagare i en medlemsstat och minst ett annat av sina företag med minst 150 arbetstagare i en annan medlemsstat,

d)arbetstagarrepresentanter: arbetstagarnas företrädare enligt na tionell lagstiftning och/eller praxis,

e)central ledning: den centrala ledningen i gemenskapsföretaget eller i det kontrollerande företaget i en grupp av gemenskaps företag,

f)information: arbetsgivarens överlämnande av uppgifter till ar betstagarrepresentanterna som gör det möjligt för dem att sätta sig in i vad den behandlade frågan avser och att granska den; informationen ska överlämnas vid ett sådant tillfälle, på ett sådant sätt och med ett sådant innehåll som gör det möjligt för arbetstagarrepresentanterna att ingående bedöma de eventu ella konsekvenserna och vid behov förbereda samråd med be hörigt organ inom gemenskapsföretaget eller gruppen av ge menskapsföretag,

g)samråd: upprättande av en dialog och utbyte av åsikter mel lan arbetstagarrepresentanterna och den centrala ledningen eller varje annan mer passande ledningsnivå, vid ett sådant tillfälle,

på ett sådant sätt och med ett sådant innehåll som gör det möjligt för arbetstagarrepresentanterna att, på grundval av de uppgifter de fått, inom rimlig tid kunna avge ett yttrande, vilket kan beaktas av behörigt organ inom gemenskapsföretaget eller gruppen av gemenskapsföretag, om de föreslagna åtgärder som berörs av samrådet, utan att det påverkar företagsledningens ansvar,

h)europeiskt företagsråd: ett råd som inrättas enligt artikel 1.2 eller enligt bestämmelserna i bilaga I i syfte att informera och samråda med arbetstagarna,

i)särskilt förhandlingsorgan: det organ som inrättas enligt arti kel 5.2 för att förhandla med den centrala ledningen om in rättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande för information till och samråd med arbetstagare enligt artikel 1.2.

2. Vid tillämpningen av detta direktiv ska de trösklar som föreskrivs för antalet arbetstagare baseras på det genomsnittliga antalet arbetstagare, inberäknat deltidsanställda, de två före gående åren, beräknat enligt nationell lagstiftning och/eller praxis.

Artikel 3

Definition av kontrollerande företag

1.Vid tillämpningen av detta direktiv avses med kontrolle rande företag ett företag som kan utöva ett bestämmande in flytande över ett annat företag, det kontrollerade företaget, till exempel i kraft av äganderätt, ekonomisk delaktighet eller de regler som gäller för det kontrollerande företaget.

2.Om det inte finns bevis på motsatsen ska ett företag direkt eller indirekt presumeras kunna utöva ett bestämmande infly tande över ett annat företag då det

a)äger majoriteten av företagets tecknade egenkapital,

b)kontrollerar majoriteten av de röster som är knutna till före tagets emitterade aktiekapital,

eller

c)har rätt att utse fler än hälften av medlemmarna i företagets administrativa organ eller lednings- eller tillsynsorgan.

L 122/34		SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.5.2009

3.Vid tillämpningen av punkt 2 ska de rättigheter som till kommer ett kontrollerande företag beträffande röstning och utnämningar omfatta de rättigheter som tillkommer varje annat styrt företag eller varje person eller organ som uppträder i eget namn men på det kontrollerande företagets eller varje annat styrt företags vägnar.

4.Trots vad som sägs i punkterna 1 och 2 ska ett företag inte anses vara ett kontrollerande företag i förhållande till ett annat företag i vilket det har aktieinnehav om det förstnämnda företaget är ett sådant bolag som avses i artikel 3.5 a eller c i rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (1).

5.Ett bestämmande inflytande ska inte anses utövas när det endast är fråga om att en tjänsteman utövar sina funktioner enligt en medlemsstats lagar om likvidation, konkurs, obestånd, betalningsinställelse, ackord eller liknande förfaranden.

6.Den lagstiftning som tillämpas för att fastställa om ett företag är ett kontrollerande företag ska vara lagstiftningen i den medlemsstat under vilken företaget lyder.

Då företaget inte omfattas av en medlemsstats lagstiftning ska den tillämpliga lagstiftningen vara lagstiftningen i den medlems stat inom vars territorium företagets företrädare eller, om det inte finns någon sådan företrädare, den centrala ledningen för det av företagsgruppens företag som har flest arbetstagare be finner sig.

7. Om det uppstår lagkonflikt vid tillämpningen av punkt 2 och två eller flera företag i en grupp av företag uppfyller ett eller flera av de kriterier som fastställs i den punkten, ska det företag som uppfyller kriteriet i punkt 2 c anses som kontrollerande företag såvida det inte finns bevis för att ett annat företag kan utöva ett bestämmande inflytande.

AVSNITT II

INRÄTTANDE AV ETT EUROPEISKT FÖRETAGSRÅD ELLER ETT FÖRFARANDE FÖR INFORMATION TILL OCH SAMRÅD MED ARBETSTAGARE

Artikel 4

Ansvar för inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande för information till och samråd med arbetstagare

1. Den centrala ledningen ska ansvara för att skapa de villkor och medel som är nödvändiga för inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande för information och samråd i

(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag enligt bestämmelserna i artikel 1.2.

2. Då den centrala ledningen inte ligger i en medlemsstat ska den centrala ledningens representant i en medlemsstat, som vid behov ska utses, bära det ansvar som avses i punkt 1.

Om det inte finns någon sådan representant, ska ledningen för det driftsställe eller det av företagsgruppens företag som har flest arbetstagare i någon av medlemsstaterna, bära det ansvar som avses i punkt 1.

3.Vid tillämpningen av detta direktiv ska representanten el ler representanterna eller, om det inte finns några sådana repre sentanter, ledningen i punkt 2 andra stycket anses vara den centrala ledningen.

4.Ledningen för ett företag som ingår i en grupp av gemens kapsföretag och den centrala ledningen eller den presumerade centrala ledningen, i den mening som avses i punkt 2 andra stycket, för ett gemenskapsföretag eller en grupp av gemens kapsföretag ska vara ansvarig för att genom tillämpning av detta direktiv ta fram och till berörda parter överlämna sådan infor mation som krävs för att inleda förhandlingar enligt artikel 5, särskilt sådan information som gäller företagets eller företags gruppens struktur och dess arbetstagare. Denna skyldighet ska särskilt gälla information om det antal arbetstagare som avses i artikel 2.1 a och c.

Artikel 5

Särskilt förhandlingsorgan

1.För att uppfylla målet i artikel 1.1 ska den centrala led ningen inleda förhandlingar om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett informations- och samrådsförfarande, an tingen på eget initiativ eller på skriftlig begäran av minst 100 arbetstagare eller deras representanter vid minst två företag eller driftsställen i minst två olika medlemsstater.

2.I detta syfte ska ett särskilt förhandlingsorgan inrättas i enlighet med följande riktlinjer:

a)Medlemsstaterna ska fastställa den metod som ska tillämpas för val eller utnämning av de ledamöter i det särskilda för handlingsorganet vilka ska väljas eller utnämnas i sina terri torier.

Medlemsstaterna ska föreskriva att arbetstagare i företag och/eller vid driftsställe där det utan deras förskyllan inte finns några arbetstagarrepresentanter har rätt att välja eller utnämna ledamöter till det särskilda förhandlingsorganet.

16.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 122/35

Vad som sägs i andra stycket ska inte påverka tillämpningen av nationell lagstiftning och/eller praxis som fastställer trösk lar för upprättandet av organ för arbetstagarrepresentation.

b)Ledamöterna i det särskilda förhandlingsorganet ska väljas eller utnämnas i proportion till antalet arbetstagare i varje medlemsstat som är anställda vid gemenskapsföretaget eller gruppen av gemenskapsföretag, på så sätt att varje medlems stat har en ledamot per grupp av anställda arbetstagare som utgör 10 % av antalet anställda arbetstagare i samtliga med lemsstater, eller per del av sådan grupp.

c)Den centrala ledningen och den lokala ledningen, liksom behöriga europeiska organisationer som företräder arbetsta gare och arbetsgivare, ska underrättas om det särskilda för handlingsorganets sammansättning och om att förhandlingar inleds.

3.Det särskilda förhandlingsorganet ska ha till uppgift att tillsammans med den centrala ledningen genom ett skriftligt avtal fastställa det eller de europeiska företagsrådens verksam hetsområde, sammansättning, uppgifter och mandatperiod eller riktlinjerna för inrättandet av ett förfarande för information till och samråd med arbetstagare.

4.I syfte att ingå ett avtal i enlighet med artikel 6 ska den centrala ledningen kalla till ett möte med det särskilda förhand lingsorganet. Den ska underrätta de lokala ledningarna om detta.

Före och efter varje möte med den centrala ledningen ska det särskilda förhandlingsorganet ha rätt att sammanträda, med till gång till nödvändiga kommunikationsmedel, utan att företrä darna för den centrala ledningen är närvarande.

Vid förhandlingarna kan det särskilda förhandlingsorganet be gära att få biträdas av experter som det självt utser, bland vilka det kan ingå företrädare för behöriga och erkända arbetstagar- organisationer på gemenskapsnivå. Sådana experter och de fack liga företrädarna får, på det särskilda förhandlingsorganets be gäran, i egenskap av rådgivare närvara vid förhandlingsmöten.

5. Det särskilda förhandlingsorganet kan, med minst två tredjedelar av rösterna, besluta att inte inleda förhandlingar en ligt punkt 4 eller att avbryta pågående förhandlingar.

Ett sådant beslut avbryter förfarandet för ingående av det avtal som avses i artikel 6. Då ett sådant beslut har fattats ska be stämmelserna i bilaga I inte gälla.

En ny begäran om att sammankalla det särskilda förhandlings organet kan göras tidigast två år efter ovannämnda beslut såvida de berörda parterna inte fastställer en kortare frist.

6. Alla kostnader i samband med de förhandlingar som avses

ipunkterna 3 och 4 ska bäras av den centrala ledningen så att det särskilda förhandlingsorganet kan utföra sina uppgifter på lämpligt sätt.

I överensstämmelse med denna princip får medlemsstaterna fastställa budgetregler för det särskilda förhandlingsorganets verksamhet. De kan särskilt begränsa finansieringen till att en dast täcka utgifterna för en enda expert.

Artikel 6

Avtalets innehåll

1.Den centrala ledningen och det särskilda förhandlingsor ganet måste förhandla i en samarbetsvillig anda i syfte att nå en överenskommelse om de närmare riktlinjerna för hur den in formation till och det samråd med arbetstagare som avses i artikel 1.1 ska äga rum.

2.Utan att det påverkar parternas självbestämmanderätt ska det i den överenskommelse som avses i punkt 1, som ska vara i skriftlig form, mellan den centrala ledningen och det särskilda förhandlingsorganet fastställas följande:

a)Vilka företag bland gruppen av gemenskapsföretag eller vilka av gemenskapsföretagets driftsställen som ska omfattas av avtalet.

b)Det europeiska företagsrådets sammansättning, antal ledamö ter, fördelning av platser, på ett sätt som gör att man i möjligaste mån kan erhålla en avvägd arbetstagarrepresenta tion med hänsyn till deras typ av verksamhet, kategori av arbetstagare och kön, samt mandatperiod.

c)Det europeiska företagsrådets uppgifter och förfarande för information och samråd samt förhållandet mellan informa tion till och samråd med det europeiska företagsrådet och med nationella organ för arbetstagarrepresentation, i enlighet med principerna i artikel 1.3.

d)Platsen för det europeiska företagsrådets möten samt mötes frekvensen och mötenas längd.

e)I förekommande fall, sammansättning, sätt att utnämna le damöter, arbetsuppgifter och mötesordning för den särskilda kommittén inom det europeiska företagsrådet.

L 122/36		SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.5.2009

f)Vilka ekonomiska och materiella resurser som ska ställas till det europeiska företagsrådets förfogande.

g)Datum då avtalet träder i kraft och dess löptid, regler för hur det kan ändras eller sägas upp och för när det måste om förhandlas, samt omförhandlingsförfarande, även vid eventu ella omstruktureringar i gemenskapsföretaget eller i gruppen av gemenskapsföretag.

3. Den centrala ledningen och det särskilda förhandlingsor ganet får skriftligen besluta att inrätta ett eller flera informa tions- och samrådsförfaranden i stället för ett europeiskt före tagsråd.

I avtalet måste anges hur arbetstagarrepresentanterna ska ha rätt att sammanträda för att dryfta den information de fått.

Denna information ska särskilt gälla gränsöverskridande frågor som har en betydande inverkan på arbetstagarnas intressen.

4.Såvida inte annat bestäms i de avtal som avses i punkterna

2och 3 ska dessa inte omfattas av tilläggsföreskrifterna i bila ga I.

5.För att ingå de avtal som avses i punkterna 2 och 3 ska det särskilda förhandlingsorganet fatta sina beslut med en ma joritet av ledamöternas röster.

Artikel 7

Tilläggsföreskrifter

1. För att nå målet i artikel 1.1 ska de tilläggsföreskrifter som fastställs i lagstiftningen i den medlemsstat där den centrala ledningen är belägen gälla

—om den centrala ledningen och det särskilda förhandlings organet beslutar detta,

—om den centrala ledningen vägrar att inleda förhandlingar inom sex månader efter det att begäran i artikel 5.1 inläm nats,

eller

—om ett avtal enligt artikel 6, inom en frist av tre år räknat från dagen för denna begäran, inte har kunnat ingås och det särskilda förhandlingsorganet inte har fattat det beslut som avses i artikel 5.5.

2. De tilläggsföreskrifter som avses i punkt 1 och som an tagits i medlemsstaternas lagstiftning måste uppfylla bestämmel serna i bilaga I.

AVSNITT III

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Artikel 8

Förtrolig information

1. Medlemsstaterna ska fastställa att ledamöterna i särskilda förhandlingsorgan eller i europeiska företagsråd och eventuella experter som bistår dem inte ska ha rätt att röja någon infor mation som de uttryckligen fått i förtroende.

Detsamma ska gälla för arbetstagarrepresentanter inom ramen för ett informations- och samrådsförfarande.

Denna skyldighet ska fortsätta att gälla efter utgången av man datperioden för de personer som avses i första och andra stycket, oavsett var de befinner sig.

2. I särskilda fall och på de villkor och med de begränsningar som fastställs i nationell lagstiftning ska varje medlemsstat se till att den centrala ledning som befinner sig på medlemsstatens territorium inte är förpliktad att vidarebefordra information av sådant slag att den utifrån objektiva kriterier allvarligt skulle skada eller vara till förfång för de berörda företagens verksam het.

En medlemsstat får ställa krav på att ett administrativt eller rättsligt förhandstillstånd ska lämnas för att ge sådan befrielse.

3. Varje medlemsstat får fastställa särskilda bestämmelser för den centrala ledningen för de företag inom dess territorium som direkt och huvudsakligen följer ett ideologiskt inriktat mål be träffande information och meningsyttringar, förutsatt att sådana särskilda bestämmelser redan ingår i den nationella lagstift ningen vid dagen för detta direktivs antagande.

Artikel 9

Det europeiska företagsrådets arbetssätt och funktionssättet för informations- och samrådsförfarandet för arbetstagare

Den centrala ledningen och det europeiska företagsrådet ska arbeta i en samarbetsvillig anda med vederbörlig hänsyn till ömsesidiga rättigheter och skyldigheter.

16.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 122/37

Detta ska också gälla för samarbete mellan den centrala led ningen och arbetstagarrepresentanterna inom ramen för ett in formations- och samrådsförfarande för arbetstagare.

Artikel 10

Arbetstagarrepresentanternas roll och skydd för dessa

1.Utan att det påverkar övriga organs eller organisationers behörighet ska de europeiska företagsrådens ledamöter förfoga över de medel som är nödvändiga för att utöva de rättigheter som följer av detta direktiv för att gemensamt företräda arbets tagarna vid gemenskapsföretaget eller gruppen av gemenskaps företag.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8 ska leda möterna i de europeiska företagsråden underrätta arbetstagarre presentanterna vid driftsställena eller vid företagen inom en grupp av gemenskapsföretag eller, om det inte finns några så dana representanter, samtliga arbetstagare om innehållet i och utgången av det informations- och samrådsförfarande som ge nomförts i överensstämmelse med detta direktiv.

3.Ledamöter i särskilda förhandlingsorgan, medlemmar i europeiska företagsråd och arbetstagarrepresentanter som utför sina uppgifter enligt förfarandet i artikel 6.3 ska, då de utför dessa uppgifter, ha rätt till skydd och garantier liknande dem som fastställs för arbetstagarrepresentanter genom den natio nella lagstiftning eller praxis som gäller i det land där de är anställda.

Detta ska gälla särskilt beträffande deltagandet i de särskilda förhandlingsorganens eller de europeiska företagsrådens möten, eller varje annan form av möten, inom ramen för avtalet i artikel 6.3 och beträffande avlöning av medlemmar som är an ställda vid gemenskapsföretaget eller gruppen av gemenskaps företag under den tid de måste vara borta från arbetet för att utföra sina uppgifter.

4. Ledamöter i de särskilda förhandlingsorganen och i de europeiska företagsråden ska ges utbildning med bibehållen lön, i den utsträckning som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter som representanter i ett internationellt samman hang.

Artikel 11

Iakttagande av detta direktiv

1. Medlemsstaterna ska se till att ledningen vid ett gemens kapsföretags driftsställen och ledningen vid företag som utgör en del av en grupp av gemenskapsföretag och som är belägna inom statens territorium samt deras arbetstagarrepresentanter

eller, i tillämpliga fall, deras arbetstagare uppfyller de skyldig heter som fastställs genom detta direktiv oavsett om den cen trala ledningen är belägen inom medlemsstatens territorium eller inte.

2.Medlemsstaterna ska föreskriva lämpliga åtgärder som ska vidtas om detta direktiv inte följs. De ska särskilt säkerställa att det finns relevanta administrativa eller rättsliga förfaranden för att se till att skyldigheterna till följd av direktivet uppfylls.

3.Då medlemsstaterna tillämpar artikel 8 ska de införa be stämmelser för administrativa eller rättsliga förfaranden för överklagande som arbetstagarrepresentanterna kan inleda om den centrala ledningen kräver sekretess eller inte lämnar infor mation i överensstämmelse med den artikeln.

Sådana förfaranden kan omfatta förfaranden för skydd av den berörda informationens sekretess.

Artikel 12

Förhållandet till andra gemenskapsbestämmelser och nationella bestämmelser

1.Information till och samråd med de europeiska företags råden ska samordnas med information till och samråd med nationella arbetstagarrepresentationsorgan, varvid man ska ve derbörligen beakta varje organs behörighet och verksamhetsom råde samt principerna i artikel 1.3.

2.Arrangemangen för förhållandet mellan information till och samråd med de europeiska företagsråden och med natio nella organ för arbetstagarrepresentation ska fastställas i det avtal som avses i artikel 6. Detta avtal får inte påverka tillämp ningen av nationell lagstiftning och/eller praxis gällande infor mation till och samråd med arbetstagarna.

3.Medlemsstaterna ska föreskriva att om det inte ingåtts något avtal om detta förhållande ska informationen ges till, och samrådet hållas med, såväl de europeiska företagsråden som de nationella arbetstagarrepresentationsorganen, om beslut som kan medföra väsentliga förändringar i arbetsorganisationen eller anställningsavtalen förutses.

4.Detta direktiv ska inte påverka de förfaranden för infor mation och samråd som avses i direktiv 2002/14/EG och de särskilda förfaranden som avses i artikel 2 i direktiv 98/59/EG och i artikel 7 i direktiv 2001/23/EG.

5.Genomförandet av detta direktiv ska inte utgöra ett till räckligt skäl för att försämra den nuvarande situationen i med lemsstaterna i fråga om arbetstagarnas allmänna skyddsnivå på det område som omfattas av direktivet.

L 122/38		SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.5.2009

Artikel 13

Anpassning

Vid väsentliga omstruktureringar i gemenskapsföretaget eller i gruppen av gemenskapsföretag och om inget föreskrivs i gäl lande avtal eller om två eller flera gällande avtal är motstridiga ska den centrala ledningen inleda de förhandlingar som avses i artikel 5, antingen på eget initiativ eller på skriftlig begäran av minst 100 arbetstagare eller deras representanter vid minst två företag eller driftsställen i minst två olika medlemsstater.

Minst tre ledamöter i det befintliga europeiska företagsrådet eller i vart och ett av de befintliga europeiska företagsråden ska ingå i det särskilda förhandlingsorganet, utöver de ledamöter som väljs eller utnämns enligt artikel 5.2.

Medan förhandlingarna pågår ska det europeiska företagsrådet eller de europeiska företagsråden fortsätta sitt arbete i enlighet med eventuella arrangemang som anpassats genom avtal mellan ledamöterna i företagsrådet eller företagsråden och den centrala ledningen.

Artikel 14

Gällande avtal

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13 ska de skyldigheter som följer av detta direktiv inte gälla för gemen- skapsföretag eller grupper av gemenskapsföretag där antingen

a)ett eller flera avtal om gränsöverskridande information till och samråd med arbetstagare som gäller för samtliga arbets tagare har ingåtts i enlighet med artikel 13.1 i direktiv 94/45/EG eller artikel 3.1 i direktiv 97/74/EG eller sådana avtal har ändrats på grund av förändringar i dessa företags eller grupper av företags strukturer,

eller

b)ett avtal som ingåtts i enlighet med artikel 6 i direktiv 94/45/EG undertecknas eller ett befintligt avtal ses över mel lan den 5 juni 2009 och den 5 juni 2011.

Den nationella lagstiftning som varit tillämplig då avtalet under tecknats eller setts över ska fortsätta tillämpas på de företag eller grupper av företag som avses i första stycket led b.

2. Vid utgången av de avtal som avses i punkt 1 kan par terna i avtalen gemensamt besluta att förnya eller se över dem. Om så inte är fallet ska bestämmelserna i detta direktiv gälla.

Artikel 15

Rapport

Senast den 5 juni 2016 ska kommissionen till Europaparlamen tet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén rapportera om genomförandet av detta direktiv, och denna rap port ska vid behov åtföljas av lämpliga förslag.

Artikel 16

Införlivande

1. Medlemsstaterna ska senast den 5 juni 2011 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artiklarna 1.2, 1.3, 1.4, 2.1 leden f och g, 3.4, 4.4, 5.2 leden b och c, 5.4, 6.2 leden b, c, e och g, 10, 12, 13 och 14, samt bilaga I punkterna 1 a, c och d, 2 och 3, eller senast den dagen se till att arbetsmarknadens parter inför de nödvändiga bestäm melserna genom ett avtal, varvid medlemsstaterna måste vidta alla nödvändiga åtgärder så att de vid alla tillfällen kan garantera att de mål som fastställs i detta direktiv uppfylls.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvis ning när de offentliggörs. De ska även innehålla en uppgift om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till det direktiv som upphävs genom detta direktiv ska anses som hän visningar till det här direktivet. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras och om hur uppgiften ska formuleras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 17

Upphävande

Direktiv 94/45/EG, i dess lydelse enligt de direktiv som anges i bilaga II del A, ska upphöra att gälla från och med den 6 juni 2011, dock utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga II del B.

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvis ningar till det här direktivet och ska läsas i enlighet med jäm förelsetabellen i bilaga III.

Artikel 18

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

16.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 122/39

Artiklarna 1.1, 1.5, 1.6, 1.7, 2.1 leden a-e, h och i, 2.2, 3.1, 3.2, 3.3, 3.5, 3.6, 3.7, 4.1, 4.2, 4.3, 5.1, 5.2 led a, 5.3, 5.5, 5.6, 6.1, 6.2 leden a, d och f, 6.3, 6.4, 6.5, 7, 8, 9 och 11, samt bilaga I punkterna 1 b, e och f, 4, 5 och 6, ska tillämpas från och med den 6 juni 2011.

	Artikel 19
	Adressater
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Strasbourg den 6 maj 2009.
På Europaparlamentets vägnar		På rådets vägnar
H.-G. PÖTTERING		J. KOHOUT
Ordförande		Ordförande

L 122/40		SV	Europeiska unionens officiella tidning	16.5.2009

BILAGA I

TILLÄGGSFÖRESKRIFTER (som det hänvisas till i artikel 7)

1.För att uppnå målet i artikel 1.1 och i de fall som avses i artikel 7.1 ska ett europeiskt företagsråd inrättas vars sammansättning och befogenheter styrs av följande regler:

a)Det europeiska företagsrådets befogenheter ska fastställas enligt artikel 1.3.

Informationen till det europeiska företagsrådet ska särskilt avse gemenskapsföretagets eller företagsgruppens struk tur, dess ekonomiska och finansiella situation, den förväntade utvecklingen i dess verksamhet, dess produktion och dess försäljning. Informationen till och samrådet med det europeiska företagsrådet ska särskilt handla om sysselsätt ningsläget och dess förmodade utveckling, investeringar och betydande organisationsförändringar, införandet av nya arbetsmetoder eller produktionsprocesser, produktionsöverföringar, fusioner, nedskärningar eller nedläggning av företag, driftsställen eller betydande delar av dessa samt kollektiva uppsägningar.

Samrådet ska ske på ett sätt som gör det möjligt för arbetstagarrepresentanterna att sammanträda med den centrala ledningen och få motiverade svar på eventuella yttranden.

b)Det europeiska företagsrådet ska bestå av de arbetstagare vid gemenskapsföretaget eller gruppen av gemenskaps företag som väljs eller utnämns av deras arbetstagarrepresentanter eller, om det inte finns några sådana, av samtliga arbetstagare.

Valet eller utnämningen av medlemmar till det europeiska företagsrådet ska ske i överensstämmelse med nationell lagstiftning eller praxis.

c)Ledamöterna i det europeiska företagsrådet ska väljas eller utnämnas i förhållande till antalet arbetstagare i varje medlemsstat som är anställda vid gemenskapsföretaget eller gruppen av gemenskapsföretag, på så sätt att varje medlemsstat har en ledamot per grupp av anställda arbetstagare som utgör 10 % av antalet anställda arbetstagare i samtliga medlemsstater, eller per del av sådan grupp.

d)Det europeiska företagsrådet ska bland ledamöterna välja ut en särskild kommitté, bestående av högst fem ledamöter, som ska samordna dess verksamhet, och denna kommitté måste ha möjlighet att regelbundet utöva sin verksamhet.

Kommittén ska själv fastställa sin arbetsordning.

e)Den centrala ledningen eller varje annan mera relevant ledningsnivå ska underrättas om det europeiska före tagsrådets sammansättning.

f)Fyra år efter det att det europeiska företagsrådet har inrättats ska det pröva om förhandlingar ska inledas för ingående av det avtal som avses i artikel 6 eller om de tilläggsföreskrifter som antagits enligt denna bilaga ska tillämpas även i fortsättningen.

Artiklarna 6 och 7 ska tillämpas på motsvarande sätt om ett beslut har fattats att förhandlingar ska äga rum om ett avtal enligt artikel 6, varvid uttrycket ”särskilt förhandlingsorgan” ska ersättas med ”europeiskt företagsråd”.

2.Det europeiska företagsrådet ska ha rätt att sammanträda med den centrala ledningen en gång om året för att, på grundval av en rapport som sammanställts av den centrala ledningen, erhålla information och samråda om utveck lingen i gemenskapsföretagets eller gemenskapsgruppens affärsverksamhet och om dess framtidsutsikter. De lokala ledningarna ska underrättas om detta.

3.Då det uppstår exceptionella omständigheter eller då beslut fattas som i avsevärd utsträckning påverkar arbetstagarnas intressen, särskilt vid omlokaliseringar, nedläggning av driftsställen eller företag eller kollektiva uppsägningar, ska den särskilda kommittén eller, då det inte finns någon sådan kommitté, det europeiska företagsrådet ha rätt att bli underrättade om detta. Den ska på begäran ha rätt att sammanträffa med den centrala ledningen eller varje annan mera relevant ledningsnivå vid det gemenskapsföretag eller den grupp av gemenskapsföretag som har befogenhet att själv fatta beslut för att erhålla information och delta i samråd.

16.5.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 122/41

De medlemmar i det europeiska företagsrådet som valts eller utnämnts vid de driftsställen eller företag som är direkt berörda av omständigheterna eller besluten i fråga ska också ha rätt att delta i det eventuella möte som anordnas med den särskilda kommittén.

Detta informations- och samrådsmöte ska äga rum snarast möjligt, på grundval av en rapport som sammanställts av den centrala ledningen eller varje annan relevant ledningsnivå vid gemenskapsföretaget eller gruppen av gemenskaps företag, och det europeiska företagsrådet får yttra sig över rapporten efter mötet eller inom rimlig tid.

Detta möte ska inte påverka den centrala ledningens privilegier.

Den information och det samråd som föreskrivs vid ovannämnda omständigheter ska genomföras utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 1.2 och 8.

4.Medlemsstaterna får fastställa regler för ordförandeskapet vid informations- och samrådsmöten.

Före mötet med den centrala ledningen ska det europeiska företagsrådet eller den särskilda kommittén, vid behov med ett utvidgat antal ledamöter enligt punkt 3 andra stycket, ha rätt att sammanträda utan den berörda ledningens närvaro.

5.Det europeiska företagsrådet och den särskilda kommittén kan biträdas av experter som de själva väljer, om detta är nödvändigt för att de ska kunna utföra sina uppgifter.

6.Kostnaderna för det europeiska företagsrådets verksamhet ska bäras av den centrala ledningen.

Den centrala ledningen i fråga ska förse medlemmarna i det europeiska företagsrådet med tillräckliga ekonomiska och materiella resurser för att de ska kunna utföra sina uppgifter på lämpligt sätt.

Såvida inte något annat har avtalats ska den centrala ledningen särskilt betala kostnaderna för anordnandet av möten och tolkning och för logi och resor för medlemmarna i det europeiska företagsrådet och dess särskilda kommitté.

I överensstämmelse med dessa principer får medlemsstaterna fastställa budgetregler för det europeiska företagsrådets verksamhet. De kan bland annat begränsa finansieringen till att endast täcka utgifterna för en enda expert.

L 122/42		SV	Europeiska unionens officiella tidning		16.5.2009

			BILAGA II
			DEL A
			Upphävt direktiv och dess ändringar
			(som det hänvisas till i artikel 17)

	Rådets direktiv 94/45/EG			(EGT L 254, 30.9.1994, s. 64)

	Rådets direktiv 97/74/EG			(EGT L 10, 16.1.1998, s. 22)

	Rådets direktiv 2006/109/EG			(EUT L 363, 20.12.2006, s. 416)

DEL B

Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning (som det hänvisas till i artikel 17)

Direktiv		Tidsfrist för införlivande

94/45/EG	22	september 1996

97/74/EG	15	december1999

2006/109/EG	1 januari 2007

16.5.2009		SV			Europeiska unionens officiella tidning		L 122/43

					BILAGA III
					Jämförelsetabell

				Direktiv 94/45/EG		Det här direktivet

	Artikel 1.1					Artikel 1.1

	Artikel 1.2					Artikel 1.2 första meningen

	—					Artikel 1.2 andra meningen

	—					Artikel 1.3 och 1.4

	Artikel 1.3					Artikel 1.5

	Artikel 1.4					Artikel 1.6

	Artikel 1.5					Artikel 1.7

	Artikel 2.1		a - e			Artikel 2.1 a-e

	—					Artikel 2.1 f

	Artikel 2.1		f			Artikel 2.1 g

	Artikel 2.1		g och h			Artikel 2.1 h och i

	Artikel 2.2					Artikel 2.2

	Artikel 3					Artikel 3

	Artikel 4.1, 4.2 och 4.3					Artikel 4.1, 4.2 och 4.3

	Artikel 11.2					Artikel 4.4

	Artikel 5.1		och 5.2 a			Artikel 5.1 och 5.2 a

	Artikel 5.2		b och c			Artikel 5.2 b

	Artikel 5.2		d			Artikel 5.2 c

	Artikel 5.3					Artikel 5.3

	Artikel 5.4		första stycket			Artikel 5.4 första stycket

	—					Artikel 5.4 andra stycket

	Artikel 5.4		andra stycket			Artikel 5.4 tredje stycket

	Artikel 5.5		och 5.6			Artikel 5.5 och 5.6

	Artikel 6.1		och 6.2 a			Artikel 6.1 och 6.2 a

	Artikel 6.2		b			Artikel 6.2 b

	Artikel 6.2		c			Artikel 6.2 c

	Artikel 6.2		d			Artikel 6.2 d

	—					Artikel 6.2 e

	Artikel 6.2		e			Artikel 6.2 f

	Artikel 6.2		f			Artikel 6.2 g

	Artikel 6.3, 6.4 och 6.5					Artikel 6.3, 6.4 och 6.5

	Artikel 7					Artikel 7

L 122/44		SV		Europeiska unionens officiella tidning		16.5.2009


			Direktiv 94/45/EG		Det här direktivet

	Artikel 8				Artikel 8

	Artikel 9				Artikel 9

	—				Artikel 10.1 och 10.2

	Artikel 10				Artikel 10.3

	—				Artikel 10.4

	Artikel 11.1				Artikel 11.1

	Artikel 11.2				Artikel 4.4

	Artikel 11.3				Artikel 11.2

	Artikel 11.4				Artikel 11.3

	Artikel 12.1 och 12.2				—

	—				Artikel 12.1–12.5

	—				Artikel 13

	Artikel 13.1				Artikel 14.1

	Artikel 13.2				Artikel 14.2

	—				Artikel 15

	Artikel 14				Artikel 16

	—				Artikel 17

	—				Artikel 18

	Artikel 16				Artikel 19

	Bilaga				Bilaga I

	Punkt 1, inledningen				Punkt 1, inledningen

	Punkt 1 a (delvis) och punkt 2 andra stycket (delvis)				Punkt 1 a (delvis)

	Punkt 1 b				Punkt 1 b

	Punkt 1 c (delvis) och d				Punkt 1 c

	Punkt 1 c (delvis)				Punkt 1 d

	Punkt 1 e				Punkt 1 e

	Punkt 1 f				Punkt 1 f

	Punkt 2 första stycket				Punkt 2

	Punkt 3				Punkt 3

	Punkt 4				Punkt 4

	Punkt 5				—

	Punkt 6				Punkt 5

	Punkt 7				Punkt 6

	—				Bilagorna II och III

Sammanfattning av promemorian Ny lag om europeiska företagsråd (Ds 2010:10)

Promemorian Ny lag om europeiska företagsråd (Ds 2010:10) innehåller förslag till genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett för- farande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare.

Lagen (1996:359) om europeiska företagsråd föreslås ersättas av en ny lag om europeiska företagsråd. Jämfört med den nuvarande lagen inne- håller den föreslagna lagen ett antal nya bestämmelser.

Det föreslås bestämmelser som tydliggör begreppen gräns- överskridande fråga, information och samråd. I förslaget finns också vissa nya bestämmelser beträffande förhandlingarna om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller något annat informations- och samråds- förfarande, bland annat preciseras vilka skyldigheter som åvilar gemenskapsföretaget eller företagsgruppen beträffande den information som ska överlämnas till arbetstagarsidan inför sådana förhandlingar.

Vidare föreslås att gemenskapsföretaget eller det kontrollerande före- taget i företagsgruppen får ett ansvar för att arbetstagarrepresentanterna ges den utbildning som behövs för att de ska kunna hantera sina upp- gifter under förhandlingar om ett avtal och därefter i det europeiska företagsrådet. Det föreslås vidare regler som ska tillämpas vid en väsent- lig omstrukturering i företaget eller företagsgruppen. Därtill föreslås vissa ändringar i de bestämmelser som ska tillämpas i gemenskaps- företaget eller företagsgruppen om inte ett europeiskt företagsråd eller något annat informations- och samrådsförfarande inrättas genom avtal.

Förslaget innebär också att gemenskapsföretag och företagsgrupper med vissa avtal i huvudsak kommer att vara undantagna från den nya lagen.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 6 juni 2011.

Prop. 2010/11:60

Bilaga 2

144

Promemorians lagförslag	Prop. 2010/11:60
	Bilaga 3
Förslag till lag om europeiska företagsråd
Härigenom föreskrivs1 följande.
Lagens innehåll och syfte
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om inrättande av europeiska
företagsråd bestående av arbetstagarrepresentanter eller införande av
något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagare i
gränsöverskridande frågor i gemenskapsföretag och företagsgrupper som
verkar i minst två EES-stater.

1.information ges vid en sådan tidpunkt, på ett sådant sätt och med ett sådant innehåll att arbetstagarrepresentanterna ingående kan bedöma de eventuella konsekvenserna och vid behov förbereda samråd med behörigt organ inom gemenskapsföretaget eller företagsgruppen, och

2.samråd ske genom upprättande av en dialog och utbyte av åsikter mellan arbetstagarrepresentanterna och gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i företagsgruppen, vid en sådan tidpunkt, på ett sådant sätt och med ett sådant innehåll att arbetstagarrepresentanterna inom rimlig tid kan lämna synpunkter, vilka kan beaktas av gemenskaps- företaget eller företagsgruppen i beslutsprocessen.

Definitioner

3 § I denna lag avses med

–EES-stater: staterna i Europeiska unionen samt de övriga stater som omfattas av EES-avtalet,

–företag: en ekonomisk verksamhet i privat eller offentlig regi som bedrivs av en fysisk eller en juridisk person,

–gemenskapsföretag: ett företag som har verksamhet i minst två EES- stater,

–kontrollerande företag: ett företag som utövar ett bestämmande inflytande över ett annat företag,

–kontrollerat företag: ett företag som ett annat företag utövar ett bestämmande inflytande över,

1 Jfr Europaparlamentets och rådes direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare EUT L 122, 16.5.2009, s. 28, (Celex 32009L0038).

145

– företagsgrupp: en grupp av företag, som har företag i minst två EES-	Prop. 2010/11:60
stater, där ett kontrollerande företag och minst ett kontrollerat företag	Bilaga 3
ingår, och
– gränsöverskridande fråga: en fråga som berör hela gemenskaps-
företaget eller företagsgruppen eller minst två av deras verksamheter i
olika EES-stater eller som, oberoende av antalet EES-stater som den
berör, är viktig för den europeiska arbetsstyrkan på grund av de
konsekvenser den kan få eller som innefattar överföringar av verksamhet
mellan EES-staterna.
Lagens tillämpningsområde
4 § Denna lag gäller för
1. gemenskapsföretag som har

–minst 1 000 arbetstagare i EES-staterna, och

–minst 150 arbetstagare i var och en av minst två EES-stater, samt 2. företagsgrupper som har

–minst 1 000 arbetstagare i EES-staterna, och

–minst ett av sina företag med minst 150 arbetstagare i en EES-stat och minst ett annat av sina företag med minst 150 arbetstagare i en annan EES-stat.

Antalet arbetstagare i Sverige beräknas som ett medeltal av antalet arbetstagare under de två närmast föregående verksamhetsåren.

5 § Denna lag gäller när gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp har säte i Sverige.

Om gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp inte har säte i någon EES-stat, gäller denna lag när

1.gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget har utsett en filial eller ett företag i Sverige att svara för de förpliktelser som följer av Europaparlamentets och rådes direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i

gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare2, eller

2.ingen verksamhet eller inget företag i någon EES-stat har utsetts att svara för förpliktelserna enligt direktiv 2009/38/EG och den filial eller det kontrollerade företag inom EES som har flest arbetstagare finns i Sverige.

Bestämmelserna i 17 § andra stycket om informationsskyldighet för filialer och kontrollerade företag i Sverige, i 22, 23 och 36–38 §§ om hur arbetstagarrepresentanter från Sverige ska utses och i 50 § om skydd för arbetstagarrepresentanter gäller oavsett var gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp har sitt säte.

2 EUT L 122, 16.5.2009, s. 28, (Celex 32009L0038).

146

Undantag för vissa gemenskapsföretag eller företagsgrupper

6 § För följande gemenskapsföretag eller företagsgrupper ska enbart 53–56 §§ om skadestånd och rättegång gälla:

1.Gemenskapsföretag eller företagsgrupper som sedan den 22 september 1996 haft ett gällande avtal om gränsöverskridande informa- tion till och samråd med arbetstagare som omfattat gemenskapsföretagets eller företagsgruppens samtliga verksamheter i EES-staterna med undantag för Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland.

2.Gemenskapsföretag eller företagsgrupper med ett avtal enligt 1, vilket senast från den 1 juli 2000 omfattat även gemenskapsföretagets eller företagsgruppens verksamhet i Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland.

3.Gemenskapsföretag eller företagsgrupper som fallit inom tillämp- ningsområdet för lagen (1996:359) om europeiska företagsråd sedan den 1 mars 2000 endast på grund av att lagens tillämpningsområde då utvidgades till att omfatta även verksamhet i Förenade kungariket Stor- britannien och Nordirland och som vid den tidpunkten hade ett gällande avtal om gränsöverskridande information till och samråd med arbets- tagare, vilket avtal omfattade alla gemenskapsföretagets eller företags- gruppens arbetstagare i EES-staterna.

4.Gemenskapsföretag eller företagsgrupper som någon gång under perioden den 5 juni 2009 till och med den 5 juni 2011 ingått eller förnyat gällande avtal enligt 21 eller 22 § lagen om europeiska företagsråd.

Vid en väsentlig omstrukturering av gemenskapsföretag eller företags- grupper enligt första stycket ska dock även 1, 4, 5, 7–17 §§, 18 § andra och tredje styckena, 19–33 §§, 47 § första stycket samt 49, 50 och 52 §§ gälla.

Om ett avtal enligt första stycket har löpt ut eller löper ut ska lagen gälla i sin helhet för gemenskapsföretaget eller företagsgruppen. Om avtalet har förnyats eller förnyas gäller dock lagen fortfarande endast enligt första stycket.

Prop. 2010/11:60

Bilaga 3

Europabolag

7 § Om ett gemenskapsföretag eller ett kontrollerande företag i en företagsgrupp är ett europabolag enligt rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag3, ska denna lag inte tillämpas på europabolaget eller dess dotterföretag. Lagen ska dock tillämpas på europabolag och dess dotterföretag om förhandlings- delegationen enligt 21 § lagen (2004:559) om arbetstagarinflytande i europabolag beslutat att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om arbetstagarinflytande i europabolaget eller att avbryta pågående förhandlingar.

Om ett gemenskapsföretag eller ett kontrollerande företag i en företagsgrupp blir dotterföretag till ett europabolag efter dess bildande, ska denna lag tillämpas på dotterföretaget om det inte omfattas av in- flytande enligt lagen om arbetstagarinflytande i europabolag.

3 EGT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

147

Europakooperativ

8 § Om ett gemenskapsföretag eller ett kontrollerande företag i en företagsgrupp är ett europakooperativ enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar), ska denna lag inte tillämpas på europa- kooperativet eller dess dotterföretag. Lagen ska dock tillämpas på europakooperativ och dess dotterföretag om förhandlingsdelegationen enligt 24 § lagen (2006:477) om arbetstagarinflytande i europakooperativ beslutat att avstå från att inleda förhandlingar om ett avtal om arbets- tagarinflytande i europakooperativet eller beslutat att avbryta pågående förhandlingar.

Verksamhet med ideell eller opinionsbildande inriktning

9 § Gemenskapsföretags eller företagsgruppers verksamheter som är av religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller annan ideell natur eller som har kooperativt, fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande ändamål undantas från lagens tillämpningsområde i fråga om verksamhetens mål och inriktning.

Avvikelser genom kollektivavtal

10 § Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det göras avvikelser från lagens bestämmelser. Detta gäller dock endast om avtalet inte innebär att mindre förmånliga regler ska tillämpas för arbetstagarsidan än som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/38/EG av den 6 maj 2009 om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare4.

Kontrollerande företag

11 § Om inte annat visas, ska ett företag anses utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag, om det i eget eller någon annans namn

1.har rätt att utse fler än hälften av medlemmarna i det andra före- tagets styrelse eller motsvarande ledningsorgan,

2.kontrollerar mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i företaget, eller

3.äger mer än hälften av aktierna eller andelarna i företaget.

Prop. 2010/11:60

Bilaga 3

4 EUT L 122, 16.5.2009, s. 28, (Celex 32009L0038).

148

12	§ Om flera företag inom en	företagsgrupp anses kunna utöva ett	Prop. 2010/11:60
bestämmande inflytande över ett		annat företag, ska i första hand det	Bilaga 3
företag som avses i 11 § 1 och i andra hand det företag som avses i
11	§ 2 anses som kontrollerande företag. Detta gäller om det inte visas att
ett annat företag utövar ett bestämmande inflytande.

13 § Sådana investmentbolag som avses i artikel 3.5 a eller 3.5 c i rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer5 ska inte anses vara kontrollerande företag i förhållande till andra företag på grund av aktie- eller andelsinnehav. Detta gäller även om kraven i 11 § är uppfyllda.

14 § En konkursförvaltare, rekonstruktör eller likvidator ska vid tillämpningen av denna lag inte anses utöva ett bestämmande inflytande över ett företag.

Företagets ansvar

15 § I fall som avses i 5 § andra stycket gäller vad som sägs i denna lag om gemenskapsföretag eller kontrollerande företag i en företagsgrupp för den filial eller det företag som enligt nämnd bestämmelse gör lagen tillämplig i Sverige.

16 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp ska aktivt verka för inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller införandet av något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagare.

Överlämnande av information

17 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp ska till arbetstagarna lämna nödvändig information för att förhandlingar enligt 24 § ska kunna inledas. Sådan information ska lämnas via ett annat företag inom företagsgruppen eller en verksamhet i gemenskapsföretaget om arbetstagarna begär det.

Inledande av förhandlingar

18 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp ska på eget initiativ eller på begäran av arbetstagarna inleda förhandlingar om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller införande av något annat förfarande för information till och samråd med arbets-

5 EUT L 24, 29.1.2004, s. 1, (Celex 32004R0139).

149

tagare när företaget eller företagsgruppen enligt 4–9 §§ omfattas av lagens tillämpningsområde. Detta gäller dock inte när det finns ett gällande avtal om information och samråd i gränsöverskridande frågor som omfattar samtliga arbetstagare i företaget eller företagsgruppen och som har ingåtts enligt lagen (1996:359) om europeiska företagsråd eller när 24–35 §§ den lagen har tillämpats.

Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i företags- gruppen ska på eget initiativ eller på begäran av arbetstagarna inleda nya förhandlingar om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller införande av något annat förfarande för information till och samråd med arbets- tagare vid väsentliga omstruktureringar i företaget eller företagsgruppen. Detta gäller dock inte när gällande avtal om information och samråd i gränsöverskridande frågor som omfattar samtliga arbetstagare inom EES i företaget eller företagsgruppen reglerar vad som ska gälla vid väsentliga omstruktureringar.

En begäran av arbetstagarna om förhandlingar enligt första eller andra stycket ska göras skriftligen av minst 100 arbetstagare eller behöriga representanter för dem vid minst två verksamheter eller företag i minst två EES-stater.

19 § Om ett gemenskapsföretag eller ett kontrollerande företag i en företagsgrupp även är ett kontrollerat företag i en företagsgrupp, ska företaget inte anses som gemenskapsföretag eller kontrollerande företag vid tillämpning av denna lag.

Förhandlingsdelegation för arbetstagarna

Inrättandet av en förhandlingsdelegation

20 § När en förhandlingsframställan gjorts enligt 18 § ska en för- handlingsdelegation för arbetstagarna inrättas i enlighet med 21–23 §§.

När förhandlingsdelegationen har inrättats ska den underrätta gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i företagsgruppen om sin sammansättning.

Sammansättning

21 § Arbetstagarna i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen i varje EES-stat ska tilldelas en plats i förhandlingsdelegationen för varje hel eller påbörjad tiondel som de tillsammans utgör av samtliga arbetstagare i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen i samtliga EES-stater.

När nya förhandlingar ska inledas vid väsentliga omstruktureringar ska utöver de platser som fördelas enligt första stycket, i förekommande fall, vart och ett av befintliga europeiska företagsråd i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen tilldelas tre platser i förhandlingsdelegationen. Ledamöter till dessa platser utses inom aktuellt företagsråd.

Prop. 2010/11:60

Bilaga 3

150

Hur ledamöter från Sverige utses

22 § Ledamöter från Sverige i arbetstagarnas förhandlingsdelegation utses av den eller de lokala arbetstagarorganisationer i Sverige som är bundna av kollektivavtal i förhållande till gemenskapsföretaget eller ett eller flera företag i en företagsgrupp. Om det finns flera kollektivavtals- bundna lokala arbetstagarorganisationer och dessa inte kommer överens om annat, gäller följande ordning för att utse ledamöterna.

Om det är fråga om att utse en ledamot, ska denna utses av den lokala arbetstagarorganisation som företräder det största antalet av de kollektiv- avtalsbundna arbetstagarna i Sverige vid gemenskapsföretaget eller företagsgruppen. Om det är fråga om att utse flera ledamöter, ska den ordning gälla för hur arbetstagarrepresentanter utses som anges i 8 § andra och tredje styckena lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Lokala arbetstagarorganisationer som tillhör samma huvudorganisation ska anses som en organisation.

23 § Om arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal i förhållande till någon arbetstagarorganisation, ska ledamöterna från Sverige utses av den lokala arbetstagarorganisation i Sverige som företräder flest arbets- tagare vid gemenskapsföretaget eller företagsgruppen. Detta gäller om de lokala arbetstagarorganisationerna inte kommer överens om annat.

Lokala arbetstagarorganisationer som tillhör samma huvudorganisation ska anses som en organisation.

Förhandlingar m.m.

Förhandlingsmöten

24 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp ska kalla till förhandlingar. Företaget ska informera berörda verksamheter eller kontrollerade företag i företagsgruppen om förhand- lingsdelegationens sammansättning och om när förhandlingarna ska äga rum.

Företaget ska informera behöriga europeiska arbetstagar- och arbets- givarorganisationer om när förhandlingarna ska inledas och om hur arbetstagarnas förhandlingsdelegation är sammansatt.

Prop. 2010/11:60

Bilaga 3

Enskilda möten

25 § Arbetstagarnas förhandlingsdelegation har rätt att sammanträda enskilt inför och efter varje möte med gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp. Vid sådant möte ska för- handlingsdelegationen ha tillgång till nödvändiga kommunikationsmedel.

Avstående från och avbrytande av förhandlingar
26 § Förhandlingsdelegationen får besluta att avstå från att inleda för-
handlingar om ett avtal om europeiskt företagsråd eller något annat för-	151
	151

farande för information till och samråd med arbetstagarna eller att av- bryta pågående förhandlingar.

Tidigast två år efter ett beslut enligt första stycket, får en ny förhand- lingsframställan enligt 18 § göras. Parterna får dock gemensamt besluta att inleda eller återuppta förhandlingarna tidigare.

Experter

27 § Vid förhandlingarna får arbetstagarnas förhandlingsdelegation biträdas av experter som delegationen utser. På begäran av förhandlings- delegationen får dessa experter i egenskap av rådgivare närvara vid förhandlingarna.

Omröstningsregler

28 § För ett beslut om att avstå från att inleda förhandlingar eller att avbryta pågående förhandlingar enligt 26 § krävs röster från minst två tredjedelar av ledamöterna. För övriga beslut som förhandlingsdelegatio- nen fattar gäller den mening som stöds av en majoritet bland leda- möterna.

Kostnader

29 § Kostnaderna för att en förhandlingsdelegation för arbetstagarna ska kunna bildas och utföra sina uppgifter ska bäras av gemenskaps- företaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp, i den ut- sträckning kostnaderna är skäliga.

Avtal

30 § Ett avtal om europeiskt företagsråd ska vara skriftligt och omfatta all verksamhet som gemenskapsföretaget eller företagsgruppen bedriver inom EES.

I avtalet ska fastställas

1.de företag eller verksamheter som ska omfattas av avtalet,

2.företagsrådets sammansättning, vilken ska vara avvägd med hänsyn till verksamhetsgrenar inom gemenskapsföretag eller företagsgrupper samt arbetstagarnas kön och arbetsuppgifter,

3.företagsrådets mandatperiod,

4.företagsrådets uppgifter och förfarande för information och samråd samt förhållandet mellan detta förfarande och motsvarande förfaranden på nationell nivå,

5.platsen för företagsrådets möten samt mötesfrekvensen och mötenas längd,

6.de ekonomiska och materiella resurser som ska ställas till företags- rådets förfogande,

7.avtalets löptid, hur avtalet kan ändras eller sägas upp och när det måste omförhandlas samt, för de fall då avtalet ska omförhandlas, hur

detta ska gå till, och

Prop. 2010/11:60

Bilaga 3

152

8. i förekommande fall sammansättning av samt arbetsuppgifter och	Prop. 2010/11:60
mötesordning för arbetsutskottet.	Bilaga 3

31 § I stället för ett avtal om europeiskt företagsråd kan parterna skrift- ligen avtala om något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagarna. Ett sådant avtal ska omfatta all verksamhet som gemenskapsföretaget eller företagsgruppen bedriver inom EES och inne- hålla riktlinjer för informations- och samrådsförfarandet samt behandla

1.arbetstagarrepresentanternas rätt till information, särskilt om frågor som har en betydande inverkan på arbetstagarnas intressen, och

2.arbetstagarrepresentanternas rätt att sammanträda för att diskutera den information de har fått.

Vad som gäller om avtal inte träffas

När reglerna ska tillämpas

32 § Ett europeiskt företagsråd som omfattar all verksamhet som gemenskapsföretaget eller företagsgruppen bedriver inom EES ska inrättas enligt 34–46 §§ om

1.gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företags- grupp och arbetstagarnas förhandlingsdelegation kommer överens om det,

2.gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företags- grupp vägrar att inleda förhandlingar med arbetstagarnas förhandlings- delegation inom sex månader från det att förhandlingar har begärts enligt 18 §, eller

3.gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företags- grupp och arbetstagarnas förhandlingsdelegation inte har nått en över- enskommelse om ett avtal om europeiskt företagsråd eller något annat förfarande för information och samråd inom tre år från den tidpunkt då någon av parterna tog initiativ till förhandlingar enligt 18 §.

33 § Bestämmelserna i 34–46 §§ ska dock inte tillämpas om förhand- lingsdelegationen fattat beslut enligt 26 § första stycket att avstå från att inleda eller att avbryta pågående förhandlingar om ett avtal enligt denna lag.

Det europeiska företagsrådets sammansättning

34 § Arbetstagarna i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen i varje EES-stat ska tilldelas en plats i det europeiska företagsrådet för varje hel eller påbörjad tiondel som de tillsammans utgör av samtliga arbetstagare i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen i samtliga EES-stater.

Om inte annat avtalas, ska företagsrådet vartannat år pröva om föränd- ringar i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen leder till att företags- rådet ska ges en ny sammansättning. Vid denna prövning ska första stycket tillämpas.

153

35 §	Det europeiska företagsrådet ska underrätta gemenskapsföretaget	Prop. 2010/11:60
eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp om sin sammansätt-		Bilaga 3
ning.
Hur ledamöter från Sverige utses
36 §	Ledamöterna från Sverige i det europeiska företagsrådet utses
bland de anställda i Sverige vid gemenskapsföretaget eller företags-
gruppen.
37 § Ledamöterna i företagsrådet utses av den eller de lokala arbets-
tagarorganisationer i Sverige som är bundna av kollektivavtal i för-
hållande till gemenskapsföretaget eller ett eller flera företag i en före-
tagsgrupp. Om det finns flera kollektivavtalsbundna lokala arbetstagar-
organisationer och dessa inte kommer överens om annat, gäller följande
ordning för att utse ledamöterna.
Om det är fråga om att utse en ledamot, ska denna utses av den lokala
arbetstagarorganisation som företräder det största antalet av de kollektiv-
avtalsbundna arbetstagarna i Sverige vid gemenskapsföretaget eller
företagsgruppen. Om det är fråga om att utse flera ledamöter, ska den
ordning gälla för hur arbetstagarrepresentanter utses som anges i 8 §
andra och tredje styckena lagen (1987:1245) om styrelserepresentation
för de privatanställda.
Lokala arbetstagarorganisationer som tillhör samma huvudorganisation
ska anses som en organisation.
38 § Om arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal i förhållande
till någon arbetstagarorganisation, ska ledamöterna från Sverige i
företagsrådet utses av den lokala arbetstagarorganisation i Sverige som
företräder flest arbetstagare vid gemenskapsföretaget eller företags-
gruppen. Detta gäller om de lokala arbetstagarorganisationerna inte
kommer överens om annat.
Lokala arbetstagarorganisationer som tillhör samma huvudorganisation
ska anses som en organisation.
Arbetsutskott
39 § Det europeiska företagsrådet ska inom sig utse ett arbetsutskott
som består av högst fem ledamöter.
Arbetsutskottet ska ha möjlighet att löpande driva verksamhet.
Rätt till information och samråd
40 § Informationen till det europeiska företagsrådet ska särskilt avse
gemenskapsföretagets eller företagsgruppens struktur, dess ekonomiska
och finansiella situation, den förväntade utvecklingen i dess verksamhet,
dess produktion och dess försäljning.
Informationen till och samrådet med företagsrådet ska särskilt handla
om sysselsättningsläget och dess förmodade utveckling, investeringar
och	betydande organisationsförändringar, införandet av nya arbets-	154

metoder eller produktionsprocesser, produktionsöverföringar, fusioner,	Prop. 2010/11:60
nedskärningar eller nedläggning av företag, verksamheter eller betydande	Bilaga 3
delar av dessa samt kollektiva uppsägningar.
Samrådet ska ske på ett sätt som gör det möjligt för arbetstagar-
representanterna att sammanträda med gemenskapsföretaget eller det
kontrollerande företaget i företagsgruppen och få motiverade svar på
eventuella yttranden.
41 § Det europeiska företagsrådet har rätt att minst en gång om året
sammanträffa med gemenskapsföretaget eller det kontrollerande före-
taget i en företagsgrupp och därvid få information och samråda om ut-
vecklingen i gemenskapsföretagets eller företagsgruppens affärs-
verksamhet och om dess framtidsutsikter.
Inför mötet ska gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget
ge företagsrådet en skriftlig rapport om de förhållanden som mötet ska
handla om.
42 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före-
tagsgrupp ska, så snart det kan ske, underrätta arbetsutskottet om sär-
skilda omständigheter som i avsevärd utsträckning påverkar arbets-
tagarnas intressen, särskilt vid omlokalisering, nedläggning av verksam-
heter eller företag eller kollektiva uppsägningar.
Om arbetsutskottet begär det ska gemenskapsföretaget eller det
kontrollerande företaget sammanträffa med arbetsutskottet för att
informera och samråda med detta om sådana särskilda omständigheter
som avses i första stycket. Vid sådana möten har dessutom de ledamöter i
det europeiska företagsrådet rätt att delta som företräder arbetstagarna
vid de verksamheter eller företag som är direkt berörda av omständig-
heterna.
Inför mötet ska gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget
ge arbetsutskottet en skriftlig rapport om det som mötet ska handla om.
Arbetsutskottet har rätt att yttra sig över rapporten. Om det inte finns
något arbetsutskott, ska vad som sägs om arbetsutskottet avse företags-
rådet.
Arbetsordning och experter
43 § Det europeiska företagsrådet fastställer sin egen arbetsordning.
Företagsrådet och arbetsutskottet får biträdas av experter som de själva
utser.
Enskilda möten
44 § Det europeiska företagsrådet och arbetsutskottet har rätt att
sammanträda enskilt inför sammanträffanden med gemenskapsföretaget
eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp.

155

Nya förhandlingar

45 § Fyra år efter det att det europeiska företagsrådet har inrättats ska företagsrådet pröva om förhandlingar ska inledas för att sluta ett avtal som avses i 30 eller 31 § eller om 34–46 §§ ska tillämpas även i fortsätt- ningen.

Avtal enligt 30 eller 31 § ingås av företagsrådet och kräver stöd av en majoritet bland ledamöterna i rådet. Om förhandlingar inte inleds inom sex månader eller inte leder till något avtal inom tre år från det att före- tagsrådet begärt förhandlingar enligt första stycket ska 34–46 §§ gälla även i fortsättningen.

Kostnader

46 § Det europeiska företagsrådets kostnader ska bäras av gemenskaps- företaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp, i den ut- sträckning kostnaderna är skäliga.

Övriga bestämmelser

47 § Arbetstagarnas förhandlingsdelegation och ett europeiskt företags- råd kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

När ett företagsråd börjar verka övertar det alla rättigheter och skyldig- heter från förhandlingsdelegationen och inträder som part i avtalet om europeiskt företagsråd.

48 § Det europeiska företagsrådet ska informera representanter för arbetstagarna vid gemenskapsföretaget eller företagsgruppen om inne- hållet i och utgången av informations- och samrådsförfarandet. Om det inte finns några arbetstagarrepresentanter, ska samtliga arbetstagare informeras.

49 § Under den tid som förhandlingar pågår om ett nytt avtal om inrättande av ett europeiskt företagsråd eller något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagare, med anledning av väsent- liga omstruktureringar i gemenskapsföretaget eller i företagsgruppen, ska avtal eller andra ordningar för information och samråd fortsätta att gälla med de anpassningar som parterna enas om.

Prop. 2010/11:60

Bilaga 3

Skydd för arbetstagarrepresentanter

50 § Bestämmelserna i 3 § första stycket, 4 och 6–8 §§ lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen ska gälla på motsvarande sätt för arbetstagarrepresentanter som vanligtvis utför sitt arbete i Sverige och utför uppgifter enligt denna lag.

156

Utbildning av arbetstagarrepresentanter

51 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp ska ge ledamöterna i förhandlingsdelegationen och det europeiska företagsrådet den utbildning som är nödvändig för att dessa ska kunna utföra sina uppdrag.

Tystnadsplikt

52 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp får besluta om tystnadsplikt för arbetstagarrepresentanter och experter som utför uppgifter enligt denna lag, om det är nödvändigt med hänsyn till företagets bästa.

Den som enligt första stycket har fått information under tystnadsplikt, får trots tystnadsplikten föra informationen vidare till andra arbetstagar- ledamöter eller experter i samma organ. Rätten att föra informationen vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnadsplikten även för mottagaren.

Tystnadsplikten ska, så länge det finns behov av den, fortsätta att gälla även efter det att uppdraget som arbetstagarrepresentant eller expert har upphört.

Prop. 2010/11:60

Bilaga 3

Skadestånd

53 § Den som bryter mot denna lag, mot ett avtal enligt denna lag eller mot tystnadsplikt som avses i denna lag ska ersätta uppkommen skada i enlighet med bestämmelserna i 55 och 56 §§, 57 § andra stycket, 60 § första stycket samt 61 och 62 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Vid tillämpningen av dessa bestämmelser ska vad som där sägs om arbetsgivare gälla även för gemenskapsföretag eller kontrollerande före- tag i en företagsgrupp och vad som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för europeiskt företagsråd, arbetstagarnas förhandlingsdelegation eller andra organ för information till och samråd med arbetstagare.

En arbetstagare eller en arbetstagarorganisation kan dock inte med stöd av denna lag kräva skadestånd av en annan arbetstagare eller arbetstagar- organisation.

54 § Om det inte finns något europeiskt företagsråd eller någon för- handlingsdelegation som kan föra talan enligt denna lag, är gemenskaps- företaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp skadeståndsskyldigt gentemot berörda arbetstagarorganisationer.

Rättegång

55 § Mål om tillämpningen av denna lag ska, i den mån tvisten avser förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I sådant fall ska Arbets- domstolen vara första domstol.

157

Vid tillämpningen av lagen om rättegången i arbetstvister ska vad som	Prop. 2010/11:60
där sägs om arbetsgivare gälla även för gemenskapsföretag eller	Bilaga 3
kontrollerande företag i en företagsgrupp och vad som sägs om arbets-
tagarorganisation gälla även för europeiskt företagsråd, arbetstagarnas
förhandlingsdelegation eller andra organ för information till och samråd
med arbetstagare. Vad som där sägs om kollektivavtal ska gälla även för
sådana avtal som avses i denna lag.
Mål om tillämpningen av 52 § ska handläggas skyndsamt.
56 § När någon vill yrka skadestånd enligt denna lag, gäller i tillämp-
liga delar vad som sägs i 64, 65 och 68 §§ lagen (1976:580) om med-
bestämmande i arbetslivet. Vid tillämpningen av 64 § ska gemenskaps-
företag, kontrollerande företag i en företagsgrupp, europeiskt företagsråd,
arbetstagarnas förhandlingsdelegation och andra organ för information
till och samråd med arbetstagare anses ha förhandlingsrätt enligt 10 §
lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Den tid enligt 65 §
inom vilken talan senast ska väckas ska vara åtta månader.

1.Denna lag träder i kraft den 6 juni 2011, då lagen (1996:359) om europeiska företagsråd ska upphöra att gälla.

3.Om en förhandlingsdelegation etablerats och påbörjat förhandlingar enligt den upphävda lagen ska dessa förhandlingar fortsätta enligt den nya lagen.

4.För ett gemenskapsföretag eller en företagsgrupp som tillämpar 24– 35 §§ i den upphävda lagen ska 34–46 §§ i den nya lagen gälla.

5.I fall som avses i punkten 4 ska ett företagsråd som etablerats enligt 24 § den upphävda lagen fortsätta sin verksamhet enligt den nya lagen till dess att företagsrådet omprövat sin sammansättning enligt 34 § andra stycket den nya lagen.

158

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:559) om arbetstagar- inflytande i europabolag

Härigenom föreskrivs att 5 och 69 §§ lagen (2004:559) om arbets- tagarinflytande i europabolag ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §

I denna lag avses med

–EES-stater: staterna i Europeiska unionen samt de övriga stater som omfattas av EES-avtalet,

–europabolag: ett bolag som bildas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag1,

–deltagande bolag: de företag som direkt deltar i bildandet av ett europabolag,

– dotterbolag: ett företag som ett annat företag utövar ett be- stämmande inflytande över i enlighet med vad som anges i 9– 12 §§ lagen (1996:359) om europeiska företagsråd,

– dotterbolag: ett företag som ett annat företag utövar ett be- stämmande inflytande över i enlighet med vad som anges i 11– 14 §§ lagen (2011:000) om europeiska företagsråd,

–berörda dotterbolag eller berörda filialer: dotterbolag eller filialer till ett deltagande bolag och som föreslås bli dotterbolag eller filialer till ett europabolag när detta bildas,

–medverkan: det arbetstagarinflytande som utövas genom rätten att

a)välja eller på annat sätt utse några av ledamöterna i ett företags till- syns- eller förvaltningsorgan, eller

b)föreslå eller avvisa några eller alla ledamöter i ett företags tillsyns- eller förvaltningsorgan,

–arbetstagarråd: organ som företräder arbetstagarna i ett europabolag och dess dotterbolag och filialer vid information och samråd samt, i före- kommande fall, utövar rätten till medverkan i europabolaget.

69 §

Mål om tillämpningen av denna lag skall handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Vid tillämpningen av den lagen skall vad som sägs där om arbets- givare gälla även för europabolag

Mål om tillämpningen av denna lag ska, i den mån tvisten avser förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, handläggas enligt lagen (1974:371) om rätte- gången i arbetstvister. I sådant fall ska Arbetsdomstolen vara första domstol.

Vid tillämpningen av lagen om rättegången i arbetstvister ska vad som sägs där om arbetsgivare gälla

1 EGT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

Prop. 2010/11:60

Bilaga 3

159

Mål om tillämpningen av denna lag skall handläggas av Arbets- domstolen som första domstol.

Mål om tillåtligheten av tyst- nadsplikt skall handläggas skynd- samt.

även för europabolag och del- Prop. 2010/11:60 tagande bolag samt vad som sägs Bilaga 3

om arbetstagarorganisation gälla även för arbetstagarnas förhand- lingsdelegation, arbetstagarråd och andra organ för information och samråd. Vad som där sägs om kollektivavtal ska gälla även för sådana avtal som avses i denna lag.

Mål om tillåtligheten av tyst- nadsplikt ska handläggas skynd- samt.

Denna lag träder i kraft den 6 juni 2011.

160

Förslag till lag om ändring i lagen (2006:477) om arbetstagar- inflytande i europakooperativ

Härigenom föreskrivs att 7 och 74 §§ lagen (2006:477) om arbets- tagarinflytande i europakooperativ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 §

I denna lag avses med

–EES-stater: staterna i Europeiska unionen samt de övriga stater som omfattas av EES-avtalet,

–europakooperativ: en kooperativ förening som bildas i enlighet med

rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)1,

–deltagande juridisk person: bolag enligt civil- eller handels- lagstiftning med undantag av sådana som inte drivs i vinstsyfte, in- begripet kooperativa sammanslutningar samt andra offentligrättsliga eller privaträttsliga juridiska personer som bildas och regleras enligt lagstift- ningen i en EES-stat, som direkt deltar i bildandet av ett europa- kooperativ,

– dotterföretag: ett företag som		– dotterföretag: ett företag som
ett annat företag utövar ett		ett annat företag utövar ett
bestämmandeinflytande över	i	bestämmandeinflytande över	i
enlighet med vad som anges i 9–		enlighet med vad som anges i 11–
12 §§ lagen (1996:359)	om	14 §§ lagen (2011:000)	om
europeiska företagsråd,		europeiska företagsråd,

–berörda dotterföretag eller berörda filialer: dotterföretag eller filialer till en deltagande juridisk person och som föreslås bli dotterföre- tag eller filialer till ett europakooperativ när detta bildas,

–medverkan: det arbetstagarinflytande som utövas genom rätten att

a)välja eller på annat sätt utse några av ledamöterna i ett företags till- syns- eller förvaltningsorgan, eller

b)föreslå eller avvisa några eller alla ledamöter i ett företags tillsyns- eller förvaltningsorgan,

–arbetstagarråd: organ som företräder arbetstagarna i ett europa- kooperativ och dess dotterföretag och filialer vid information och samråd samt, i förekommande fall, utövar rätten till medverkan i europa- kooperativet.

74 §

Mål om tillämpningen av denna lag skall handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

1 EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

Prop. 2010/11:60

Bilaga 3

161

Mål om tillämpningen av denna lag skall handläggas av Arbets- domstolen som första domstol.

Mål om tillåtligheten av tyst- nadsplikt skall handläggas skynd- samt.

ska	Arbetsdomstolen vara första			Prop. 2010/11:60
domstol.				Bilaga 3
Vid tillämpningen av lagen om
rättegången i arbetstvister ska vad
som sägs där om arbetsgivare gälla
även	för	europakooperativ	och
deltagande		juridisk person	samt
vad som sägs om arbetstagar-
organisation gälla även för arbets-
tagarnas		förhandlingsdelegation,

arbetstagarråd och andra organ för information och samråd. Vad som där sägs om kollektivavtal ska gälla även för sådana avtal som avses i denna lag.

Mål om tillåtligheten av tyst- nadsplikt ska handläggas skynd- samt.

Denna lag träder i kraft den 6 juni 2011.

162

Förslag till lag om ändring i lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner

Härigenom föreskrivs att 4 och 46 §§ lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

I denna lag avses med

–fusion: en sammanslagning av två eller flera företag som innebär att ett företag övertar ett eller flera andra företags tillgångar och skulder och att det eller de sistnämnda företagen därvid upplöses utan likvidation,

–företag: ett sådant företag som avses i artikel 2.1 i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar,

–gränsöverskridande fusion: en fusion mellan företag i olika stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),

–EES-stater: staterna i Europeiska unionen samt de övriga stater som omfattas av EES-avtalet,

–övertagande företag: det företag som blir resultatet av en fusion,

–deltagande företag: de företag som direkt deltar i en fusion,

– dotterföretag: ett företag som		– dotterföretag: ett företag som
ett annat företag utövar ett		ett annat företag utövar ett
bestämmandeinflytande över	i	bestämmandeinflytande över	i
enlighet med vad som anges i 9–		enlighet med vad som anges i 11–
12 §§ lagen (1996:359)	om	14 §§ lagen (2011:000)	om
europeiska företagsråd,		europeiska företagsråd,

–berörda dotterföretag eller berörda filialer: dotterföretag eller filialer till ett deltagande företag som föreslås bli dotterföretag eller filialer till ett övertagande företag,

–medverkan: det arbetstagarinflytande som utövas genom rätten att

a)välja eller på annat sätt utse några av ledamöterna i ett företags styrelse, annat förvaltningsorgan eller tillsynsorgan, eller

b)föreslå eller avvisa några eller alla ledamöter i ett företags styrelse, annat förvaltningsorgan eller tillsynsorgan.

46 §

Mål om tillämpningen av denna lag ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Vid tillämpningen av den lagen ska det som sägs där om arbets- givare gälla även för övertagande

Mål om tillämpningen av denna lag ska, i den mån tvisten avser förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, handläggas enligt lagen (1974:371) om rätte- gången i arbetstvister. I sådant fall ska Arbetsdomstolen vara första domstol.

Vid tillämpningen av lagen om rättegången i arbetstvister ska det som sägs där om arbetsgivare gälla

Prop. 2010/11:60

Bilaga 3

163

företag och deltagande företag samt det som sägs om arbetstagar- organisation gälla även för arbets- tagarnas förhandlingsdelegation. Det som sägs om kollektivavtal ska gälla även för sådana avtal som avses i denna lag.

även för övertagande företag och deltagande företag samt det som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för arbetstagarnas för- handlingsdelegation. Det som sägs om kollektivavtal ska gälla även för sådana avtal som avses i denna lag.

Mål om tillämpningen av denna lag ska handläggas av Arbets- domstolen som första domstol.

Mål om tillåtligheten av tystnadsplikt ska handläggas skyndsamt.

Denna lag träder i kraft den 6 juni 2011.

Prop. 2010/11:60

Bilaga 3

164

Prop. 2010/11:60 Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelse- representation för de privatanställda

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1987:1245) om styrelse- representation för de privatanställda ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	2 §1

Med företag avses i denna lag aktiebolag, bank, hypoteksinstitut, för- säkringsbolag och ekonomisk förening samt europakooperativ för vilket

lagen gäller enligt 1 b §.

Med koncern avses i denna lag

svenska

juridiska

personer

som

svenska juridiska

personer

som

enligt bestämmelserna i 1 kap. 11

och

12 §§

aktiebolagslagen

och

12 §§

aktiebolagslagen

(2005:551),

1 kap.

2 §

spar-

(2005:551),

1 kap.

2 §

spar-

bankslagen (1987:619), 1 kap. 5 §

lagen (1995:1570) om medlems-

banker,

1 kap.

försäkrings-

banker,

1 kap.

9 §

försäkrings-

rörelselagen

(1982:713)

eller

rörelselagen

(1982:713)

eller

1 kap. 4 § lagen

(1987:667) om

1 kap.

4 §

lagen

(1987:667) om

ekonomiska föreningar är moder-

företag och dotterföretag i för-

hållande till varandra eller företag

som

enligt

9–12 §§

lagen

som

enligt

11–14 §§

lagen

(1996:359) om europeiska före-

(2011:000) om europeiska före-

tagsråd

utövar ett

bestämmande

tagsråd

utövar

ett

bestämmande

inflytande över ett annat företag

och de företag över vilka detta

inflytande utövas.

Denna lag träder i kraft den 6 juni 2011.

1 Senaste lydelse 2006:479.

165

Förteckning över remissinstanser	Prop. 2010/11:60
	Bilaga 4
Stockholms tingsrätt
Kommerskollegium
Arbetsgivarverket
Juridiska institutionen vid Lunds universitet
Regelrådet
Tillväxtverket
Diskrimineringsombudsmannen
Arbetsmiljöverket
Arbetsdomstolen
ILO-kommittén
Sveriges advokatsamfund
Svenskt Näringsliv
Tjänstemännens Centralorganisation
Sveriges Akademikers Centralorganisation
Landsorganisationen i Sverige
Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation
Privattjänstemannakartellen
Sveriges Kommuner och Landsting, Näringslivets regelnämnd, Före-
tagarna, Arbetsgivarföreningen KFO och Kommunala Företagens Sam-
organisation har avstått från att yttra sig.

166

Lagrådsremissens lagförslag

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om europeiska företagsråd

Härigenom föreskrivs1 följande.

Lagens innehåll och syfte

Definitioner

3 § I denna lag avses med

–EES-stater: staterna i Europeiska unionen samt de övriga stater som omfattas av EES-avtalet,

–företag: en ekonomisk verksamhet i privat eller offentlig regi som bedrivs av en fysisk eller en juridisk person,

–gemenskapsföretag: ett företag som har verksamhet i minst två EES- stater,

Prop. 2010/11:60

Bilaga 5

167

– kontrollerande företag: ett företag som utövar ett bestämmande in-	Prop. 2010/11:60
flytande över ett annat företag,	Bilaga 5

–kontrollerat företag: ett företag som ett annat företag utövar ett bestämmande inflytande över,

–företagsgrupp: en grupp av företag, som har företag i minst två EES- stater, där ett kontrollerande företag och minst ett kontrollerat företag ingår, och

–gränsöverskridande fråga: en fråga som berör hela gemenskaps- företaget eller företagsgruppen eller minst två av deras verksamheter i olika EES-stater.

I 7 och 13–16 §§ finns det särskilda bestämmelser om kontrollerande företag.

Lagens tillämpningsområde

4 § Denna lag gäller för

1. gemenskapsföretag som har

–minst 1 000 arbetstagare i EES-staterna, varav

–minst 150 arbetstagare i var och en av minst två EES-stater, samt 2. företagsgrupper som har

–minst 1 000 arbetstagare i EES-staterna, varav

–minst 150 arbetstagare i minst ett av sina företag i en EES-stat och minst 150 arbetstagare i minst ett av sina företag i en annan EES-stat.

Antalet arbetstagare i Sverige beräknas som det genomsnittliga antalet arbetstagare under de två närmast föregående verksamhetsåren.

5 § Denna lag gäller när gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp har sitt säte i Sverige.

Om gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp inte har sitt säte i någon EES-stat, gäller lagen när

gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare2, eller

2.det inte har utsetts någon verksamhet eller något företag i någon EES-stat att svara för förpliktelserna enligt direktiv 2009/38/EG och den filial eller det kontrollerade företag inom EES som har flest arbetstagare finns i Sverige.

Bestämmelserna i 18 § andra stycket om informationsskyldighet för filialer och kontrollerade företag i Sverige, i 24, 25 och 38–40 §§ om hur arbetstagarrepresentanter från Sverige ska utses och i 56 § om skydd för arbetstagarrepresentanter gäller oavsett var gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp har sitt säte.

2 EUT L 122, 16.5.2009, s. 28 (Celex 32009L0038).

168

6 § I sådana fall som avses i 5 § andra stycket ska det som sägs i denna	Prop. 2010/11:60
lag om gemenskapsföretag eller kontrollerande företag i en företagsgrupp	Bilaga 5
gälla för den filial eller det företag som enligt nämnda bestämmelse gör
lagen tillämplig.
7 § Ett gemenskapsföretag eller ett kontrollerande företag i en före-
tagsgrupp anses inte som ett sådant om företaget även är ett kontrollerat
företag i en företagsgrupp i förhållande till ett annat företag i en EES-
stat.
Undantag för vissa gemenskapsföretag eller företagsgrupper
8 § För följande gemenskapsföretag eller företagsgrupper ska enbart
59–62 §§ om skadestånd och rättegång gälla:

2.Gemenskapsföretag eller företagsgrupper som fallit inom tillämpningsområdet för lagen (1996:359) om europeiska företagsråd sedan den 1 mars 2000 endast på grund av att lagens tillämpningsområde då utvidgades till att omfatta även verksamhet i Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland och som vid den tidpunkten hade ett gällande avtal om gränsöverskridande information till och samråd med arbetstagare, om avtalet omfattade alla gemenskapsföretagets eller före- tagsgruppens arbetstagare i EES-staterna.

Europabolag

9 § Om ett gemenskapsföretag eller ett kontrollerande företag i en företagsgrupp är ett europabolag enligt rådets förordning (EG) nr

169

2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag3, ska denna	Prop. 2010/11:60
lag inte tillämpas på europabolaget eller dess dotterföretag.	Bilaga 5
Lagen ska dock tillämpas på ett europabolag och dess dotterföretag om
förhandlingsdelegationen enligt 21 § lagen (2004:559) om arbetstagar-
inflytande i europabolag beslutat att avstå från att inleda förhandlingar
om ett avtal om arbetstagarinflytande i europabolaget eller att avbryta
pågående sådana förhandlingar.
Om ett gemenskapsföretag eller ett kontrollerande företag i en före-
tagsgrupp blir dotterföretag till ett europabolag efter dess bildande, ska
denna lag tillämpas på dotterföretaget om det inte omfattas av inflytande
enligt lagen om arbetstagarinflytande i europabolag.
Europakooperativ
10 § Om ett gemenskapsföretag eller ett kontrollerande företag i en
företagsgrupp är ett europakooperativ enligt rådets förordning (EG) nr
1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa
föreningar (SCE-föreningar)4, ska denna lag inte tillämpas på europa-
kooperativet eller dess dotterföretag.
Lagen ska dock tillämpas på ett europakooperativ och dess dotter-
företag om förhandlingsdelegationen enligt 24 § lagen (2006:477) om
arbetstagarinflytande i europakooperativ beslutat att avstå från att inleda
förhandlingar om ett avtal om arbetstagarinflytande i europakooperativet
eller att avbryta pågående sådana förhandlingar.
Om ett gemenskapsföretag eller ett kontrollerande företag i en före-
tagsgrupp blir dotterföretag till ett europakooperativ efter dess bildande,
ska denna lag tillämpas på dotterföretaget om det inte omfattas av in-
flytande enligt lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ.
Verksamhet av ideell natur eller med opinionsbildande ändamål
11 § Verksamhet som är av religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller
annan ideell natur eller som har kooperativt, fackligt, politiskt eller annat
opinionsbildande ändamål undantas från lagens tillämpningsområde i
fråga om verksamhetens mål och inriktning.
Avvikelser genom kollektivavtal
12 § Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en
central arbetstagarorganisation får det göras avvikelser från denna lag.
Avvikelser får dock inte göras om avtalet innebär att mindre för-
månliga regler ska tillämpas för arbetstagarsidan än som följer av
direktiv 2009/38/EG.

3EGT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

4EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

170

Kontrollerande företag

13 § Om inte annat visas, ska ett företag anses utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag, om det i eget eller någon annans namn

1.har rätt att utse fler än hälften av medlemmarna i det andra före- tagets styrelse eller motsvarande ledningsorgan,

2.kontrollerar mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i företaget, eller

3.äger mer än hälften av aktierna eller andelarna i företaget.

Första stycket gäller endast om det inte visas att ett annat företag ut- övar ett bestämmande inflytande.

16 § En konkursförvaltare, rekonstruktör eller likvidator ska vid tillämpningen av denna lag inte anses utöva ett bestämmande inflytande över ett företag.

Företagets ansvar

Skyldigheten att verka aktivt för ett europeiskt företagsråd

17 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp ska verka aktivt för inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller införandet av något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagare.

Prop. 2010/11:60

Bilaga 5

Överlämnande av information inför förhandlingar

18 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp ska till arbetstagarna lämna information som är nödvändig för att förhandlingar enligt 27 § ska kunna inledas. Sådan information ska lämnas via ett annat företag inom företagsgruppen eller en verksamhet i gemenskapsföretaget om arbetstagarna begär det.

5 EUT L 24, 29.1.2004, s. 1 (Celex 32004R0139).

171

kontrollerande företag och gemenskapsföretag ska kunna fullgöra sin	Prop. 2010/11:60
skyldighet att lämna nödvändig information till arbetstagarna.	Bilaga 5

Inledande av förhandlingar

1.av gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp, eller

2.skriftligen av minst 100 arbetstagare eller behöriga representanter för dem vid minst två verksamheter eller företag i minst två EES-stater.

Förhandlingsdelegation för arbetstagarna

Inrättandet av en förhandlingsdelegation

22 § När förhandlingar ska inledas enligt 20 eller 21 §, ska en för- handlingsdelegation för arbetstagarna inrättas i enlighet med 23–25 §§.

172

Sammansättning

Om det finns flera kollektivavtalsbundna lokala arbetstagarorganisa- tioner och dessa inte kommer överens om annat, gäller följande ordning för att utse en eller flera ledamöter. Om det är fråga om en ledamot, ska denna utses av den lokala arbetstagarorganisation som företräder flest av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna i Sverige vid gemenskaps- företaget eller företagsgruppen. Om det är fråga om flera ledamöter, ska den ordning gälla för hur arbetstagarrepresentanter utses som anges i 8 § andra och tredje styckena lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Lokala arbetstagarorganisationer som tillhör samma huvudorganisation ska anses som en organisation.

26 § När en förhandlingsdelegation för arbetstagarna har inrättats, ska den underrätta gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp om sin sammansättning.

Förhandlingar

Förhandlingsmöten

27 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp ska kalla till förhandlingar om inrättande av ett europeiskt

Prop. 2010/11:60

Bilaga 5

173

företagsråd eller införande av något annat förfarande för information till			Prop. 2010/11:60
och samråd med arbetstagare.			Bilaga 5
Företaget ska informera berörda verksamheter eller kontrollerade
företag i företagsgruppen om hur arbetstagarnas förhandlingsdelegation
är sammansatt och om när förhandlingarna ska äga rum.
Företaget ska även informera behöriga europeiska arbetstagar- och
arbetsgivarorganisationer om förhandlingsdelegationens sammansättning
och om när förhandlingarna ska inledas.
Enskilda möten
28 §	Arbetstagarnas förhandlingsdelegation har rätt att	sammanträda
enskilt inför och efter varje möte med gemenskapsföretaget eller det
kontrollerande företaget i en företagsgrupp. Vid ett sådant möte ska för-
handlingsdelegationen ha tillgång till nödvändiga tekniska hjälpmedel.
Avstående från och avbrytande av förhandlingar
29 § Arbetstagarnas förhandlingsdelegation får besluta att avstå från att
inleda förhandlingar om ett avtal om ett europeiskt företagsråd eller
något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagarna
eller att avbryta pågående sådana förhandlingar.
Förhandlingar får initieras på nytt enligt 19 § tidigast två år efter ett
beslut enligt första stycket. Parterna får dock gemensamt besluta att
inleda eller återuppta förhandlingarna tidigare.
Experter
30 §	Arbetstagarnas förhandlingsdelegation får biträdas	av experter

som den själv utser. Experterna får på förhandlingsdelegationens begäran närvara vid förhandlingarna i egenskap av rådgivare.

Omröstningsregler

Kostnader

32 § Alla kostnader för att arbetstagarnas förhandlingsdelegation ska kunna bildas och bedriva sin verksamhet ska bäras av gemenskaps- företaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp i den utsträckning som krävs för att förhandlingsdelegationen ska kunna utföra sina uppgifter på lämpligt sätt.

174

Avtal

33 § Ett avtal om ett europeiskt företagsråd ska vara skriftligt och om- fatta all verksamhet som gemenskapsföretaget eller företagsgruppen bedriver inom EES.

Avtalet ska behandla

1.vilka företag eller verksamheter som ska omfattas av avtalet,

2.företagsrådets sammansättning, som ska vara avvägd med hänsyn till verksamhetsgrenar inom gemenskapsföretaget eller företagsgruppen och till arbetstagarnas kön och arbetsuppgifter,

3.företagsrådets mandatperiod,

4.företagsrådets uppgifter och förfarande för information och samråd samt förhållandet mellan detta förfarande och motsvarande förfaranden på nationell nivå,

5.platsen för företagsrådets möten, hur ofta företagsrådet ska sam- manträda och mötenas längd,

6.vilka ekonomiska och materiella resurser som ska ställas till före- tagsrådets förfogande, och

7.avtalets löptid, hur avtalet får ändras eller sägas upp och, för de fall då avtalet ska omförhandlas, när och hur detta ska gå till.

Om företagsrådet inom sig utser ett arbetsutskott, ska även samman- sättningen av samt arbetsuppgifter och mötesordning för detta behandlas

iavtalet.

34 § I stället för ett avtal om ett europeiskt företagsråd kan parterna skriftligen avtala om något annat förfarande för information till och samråd med arbetstagarna. Ett sådant avtal ska omfatta all verksamhet som gemenskapsföretaget eller företagsgruppen bedriver inom EES och innehålla riktlinjer för informations- och samrådsförfarandet samt behandla arbetstagarrepresentanternas rätt till information, särskilt om frågor som har en betydande inverkan på arbetstagarnas intressen.

Det måste anges i avtalet hur arbetstagarrepresentanterna ska ha rätt att sammanträda för att diskutera den information de har fått.

Vad som gäller om avtal inte träffas

När reglerna ska tillämpas

35 § Ett europeiskt företagsråd som omfattar all verksamhet som gemenskapsföretaget eller företagsgruppen bedriver inom EES ska inrättas enligt 37–52 §§ om

1.gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företags- grupp och arbetstagarnas förhandlingsdelegation kommer överens om det,

3.gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företags- grupp och förhandlingsdelegationen inte har nått en överenskommelse

Prop. 2010/11:60

Bilaga 5

175

om ett avtal om europeiskt företagsråd eller något annat förfarande för	Prop. 2010/11:60
information och samråd inom tre år från den tidpunkt då någon av	Bilaga 5
parterna tog initiativ till förhandlingar enligt 19 §.
36 § Bestämmelserna i 37–52 §§ ska inte tillämpas om arbetstagarnas
förhandlingsdelegation fattat beslut enligt 29 § första stycket om att avstå
från att inleda eller att avbryta pågående förhandlingar om ett avtal enligt
denna lag.
Det europeiska företagsrådets sammansättning
37 § Arbetstagarna i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen i varje
EES-stat ska tilldelas en plats i det europeiska företagsrådet för varje hel
eller påbörjad tiondel som de tillsammans utgör av samtliga arbetstagare
i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen i samtliga EES-stater.
Om inte annat avtalas, ska företagsrådet vartannat år pröva om för-
ändringar i gemenskapsföretaget eller företagsgruppen leder till att före-
tagsrådet ska ges en ny sammansättning. Vid denna prövning ska första
stycket tillämpas.
Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företags-
grupp ska tillhandahålla de uppgifter som behövs för prövningen enligt
andra stycket.
38 § Ledamöter från Sverige i det europeiska företagsrådet ska utses
bland de anställda i Sverige vid gemenskapsföretaget eller företags-
gruppen.
39 § Ledamöter från Sverige i det europeiska företagsrådet utses av den
eller de lokala arbetstagarorganisationer i Sverige som är bundna av
kollektivavtal i förhållande till gemenskapsföretaget eller ett eller flera
företag i en företagsgrupp.
Om det finns flera kollektivavtalsbundna lokala arbetstagarorganisa-
tioner och dessa inte kommer överens om annat, gäller följande ordning
för att utse en eller flera ledamöter. Om det är fråga om en ledamot, ska
denna utses av den lokala arbetstagarorganisation som företräder flest av
de kollektivavtalsbundna arbetstagarna i Sverige vid gemenskaps-
företaget eller företagsgruppen. Om det är fråga om flera ledamöter, ska
den ordning gälla för hur arbetstagarrepresentanter utses som anges i 8 §
andra och tredje styckena lagen (1987:1245) om styrelserepresentation
för de privatanställda.
Lokala arbetstagarorganisationer som tillhör samma huvudorganisation
ska anses som en organisation.
40 § Om arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal i förhållande
till någon arbetstagarorganisation, ska ledamöterna från Sverige i det
europeiska företagsrådet utses av den lokala arbetstagarorganisation i
Sverige som företräder flest arbetstagare vid gemenskapsföretaget eller
företagsgruppen. Detta gäller dock endast om de lokala arbetstagarorga-
nisationerna inte kommer överens om annat.
	176

Lokala arbetstagarorganisationer som tillhör samma huvudorganisation ska anses som en organisation.

41 § Det europeiska företagsrådet ska underrätta gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp om sin sammansätt- ning.

Arbetsordning

42 § Det europeiska företagsrådet fastställer sin egen arbetsordning.

Arbetsutskott

43 § Det europeiska företagsrådet ska inom sig utse ett arbetsutskott som består av högst fem ledamöter.

Arbetsutskottet ska ha möjlighet att löpande bedriva verksamhet.

Rätten till information och samråd

44 § Informationen till det europeiska företagsrådet ska särskilt avse

1.gemenskapsföretagets eller företagsgruppens struktur,

2.gemenskapsföretagets eller företagsgruppens ekonomiska och finansiella situation, samt

3.den förväntade utvecklingen i fråga om gemenskapsföretagets eller företagsgruppens verksamhet, produktion och försäljning.

45 § Informationen till och samrådet med det europeiska företagsrådet ska särskilt handla om

1.sysselsättningsläget och dess förväntade utveckling,

2.investeringar,

3.betydande organisationsförändringar,

4.införandet av nya arbetsmetoder eller produktionsprocesser,

5.produktionsöverföringar,

6.fusioner,

7.nedläggningar av verksamheter eller betydande nedskärningar av verksamheter, samt

8.kollektiva uppsägningar.

Inför mötet ska gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget ge företagsrådet en skriftlig rapport om det som mötet ska handla om.

Prop. 2010/11:60

Bilaga 5

177

Prop. 2010/11:60 48 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- Bilaga 5 tagsgrupp ska, så snart det kan ske och i god tid före beslut, lämna

information till arbetsutskottet om särskilda omständigheter som på- verkar arbetstagarnas intressen i betydande utsträckning. Detta gäller särskilt omlokaliseringar, nedläggningar av verksamheter eller kollektiva uppsägningar.

Om det inte finns något arbetsutskott, ska det som sägs i denna paragraf om arbetsutskottet gälla företagsrådet.

Experter

49 § Det europeiska företagsrådet och arbetsutskottet får biträdas av experter som de själva utser.

Enskilda möten

50 § Det europeiska företagsrådet och arbetsutskottet har rätt att sam- manträda enskilt inför möten med gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp.

Därutöver har företagsrådet rätt att sammanträda enskilt ytterligare en gång per år.

Nya förhandlingar

Avtal enligt 33 eller 34 § ingås av företagsrådet och kräver stöd av en majoritet bland ledamöterna i rådet.

Kostnader

52 § Det europeiska företagsrådets kostnader ska bäras av gemenskaps- företaget eller det kontrollerande företaget i en företagsgrupp i den ut- sträckning som krävs för att företagsrådet ska kunna utföra sina uppgifter

på lämpligt sätt.

178

Övriga bestämmelser	Prop. 2010/11:60
Rättskapacitet	Bilaga 5
Rättskapacitet

53 § Arbetstagarnas förhandlingsdelegation och ett europeiskt företags- råd kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

När ett företagsråd inrättats tar det över alla rättigheter och skyldig- heter från förhandlingsdelegationen och träder in som part i ett avtal om ett europeiskt företagsråd.

Information till arbetstagarna

54 § Det europeiska företagsrådet ska, med beaktande av eventuell tystnadsplikt, underrätta representanter för arbetstagarna vid gemenskapsföretaget eller företagsgruppen om innehållet i och utgången av informations- och samrådsförfarandet. Om det inte finns några arbetstagarrepresentanter, ska samtliga arbetstagare informeras.

Tillämpning av gällande ordning under förhandlingar om ett nytt avtal

Skydd för arbetstagarrepresentanter

Utbildning

57 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp ska ge ledamöterna i arbetstagarnas förhandlingsdelegation och det europeiska företagsrådet den utbildning som är nödvändig för att de ska kunna utföra sina uppdrag.

Tystnadsplikt

58 § Gemenskapsföretaget eller det kontrollerande företaget i en före- tagsgrupp får besluta om tystnadsplikt för arbetstagarrepresentanter och experter som utför uppgifter enligt denna lag, om det är nödvändigt med hänsyn till företagets bästa.

179

Den som enligt första stycket har fått information under tystnadsplikt	Prop. 2010/11:60
får trots tystnadsplikten föra informationen vidare till andra arbetstagar-	Bilaga 5
ledamöter eller experter i samma organ. Rätten att föra informationen
vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om
tystnadsplikten. I ett sådant fall gäller tystnadsplikten även för mot-
tagaren.
Tystnadsplikten ska, så länge det finns behov av den, fortsätta att gälla
även efter det att uppdraget som arbetstagarrepresentant eller expert
upphört.
Skadestånd
59 § Den som bryter mot denna lag, mot ett avtal enligt denna lag eller
mot tystnadsplikt som avses i denna lag ska ersätta uppkommen skada i
enlighet med 55 och 56 §§, 57 § andra stycket, 60 § första stycket samt
61 och 62 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
Vid tillämpningen av lagen om medbestämmande i arbetslivet ska det
som sägs där om arbetsgivare gälla även för gemenskapsföretag eller
kontrollerande företag i en företagsgrupp och det som sägs om arbets-
tagarorganisation gälla även för ett europeiskt företagsråd, arbetstagarnas
förhandlingsdelegation eller andra organ för information till och samråd
med arbetstagare.
En arbetstagare eller en arbetstagarorganisation kan dock inte med stöd
av denna lag kräva skadestånd av en annan arbetstagare eller arbetstagar-
organisation. Med en arbetstagarorganisation likställs ett företagsråd, en
förhandlingsdelegation eller något annat organ för information till eller
samråd med arbetstagare.
60 § Om det inte finns något europeiskt företagsråd eller någon för-
handlingsdelegation för arbetstagarna som kan föra talan enligt denna
lag, ska det som föreskrivs om skadestånd i stället gälla berörda arbets-
tagarorganisationer.
Rättegång
61 § Mål om tillämpningen av denna lag ska, i den mån tvisten avser
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, handläggas enligt
lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. I ett sådant fall ska
Arbetsdomstolen vara första domstol.
Vid tillämpningen av lagen om rättegången i arbetstvister ska det som
sägs där om arbetsgivare gälla även för gemenskapsföretag eller
kontrollerande företag i en företagsgrupp och det som sägs om arbets-
tagarorganisation gälla även för ett europeiskt företagsråd, arbetstagarnas
förhandlingsdelegation eller andra organ för information till och samråd
med arbetstagare. Det som sägs där om kollektivavtal ska gälla även för
sådana avtal som avses i denna lag.
Mål om tillåtligheten av tystnadsplikt ska handläggas skyndsamt.
62 § När någon vill yrka skadestånd enligt denna lag, gäller i tillämp-
liga delar 64, 65 och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i	180
	180

arbetslivet. Vid tillämpningen av 64 § ska gemenskapsföretag, kontrolle-	Prop. 2010/11:60
rande företag i en företagsgrupp, ett europeiskt företagsråd, arbetstagar-	Bilaga 5
nas förhandlingsdelegation och andra organ för information till och sam-
råd med arbetstagare anses ha förhandlingsrätt enligt 10 § lagen om
medbestämmande i arbetslivet. Den tid enligt 65 § inom vilken talan
senast ska väckas ska dock vara åtta månader.

1.Denna lag träder i kraft den 6 juni 2011, då lagen (1996:359) om europeiska företagsråd ska upphöra att gälla.

3.Om en förhandlingsdelegation för arbetstagarna etablerats och på- börjat förhandlingar enligt den upphävda lagen, ska dessa förhandlingar fortsätta enligt den nya lagen.

4.För ett gemenskapsföretag eller en företagsgrupp som tillämpar 24– 35 §§ i den upphävda lagen ska 37–52 §§ i den nya lagen gälla.

5.I fall som avses i punkten 4 ska ett europeiskt företagsråd som etablerats enligt 24 § den upphävda lagen fortsätta sin verksamhet enligt den nya lagen till dess att företagsrådet omprövat sin sammansättning enligt 37 § andra stycket den nya lagen.

181

Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelse- representation för de privatanställda

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1987:1245) om styrelse- representation för de privatanställda ska ha följande lydelse.

Prop. 2010/11:60

Bilaga 5

Lydelse enligt prop. 2009/10:246	Föreslagen lydelse
	2 §

Med företag avses i denna lag aktiebolag, bank, hypoteksinstitut, försäkringsföretag och ekonomisk förening samt europakooperativ för vilket lagen gäller enligt 1 b §.

Med koncern avses i denna lag					Med koncern avses i denna lag
svenska	juridiska personer			som	svenska juridiska personer som
enligt bestämmelserna i 1 kap. 11					enligt 1 kap. 11 och 12 §§ aktie-
och	12 §§	aktiebolagslagen			bolagslagen (2005:551), 1 kap. 2 §
(2005:551),		1 kap.	2 §	spar-	sparbankslagen (1987:619), 1 kap.
bankslagen (1987:619), 1 kap. 5 §					5 § lagen (1995:1570) om med-
lagen (1995:1570) om medlems-					lemsbanker eller 1 kap. 4 § lagen
banker	eller	1 kap.	4 §	lagen	(1987:667) om ekonomiska före-
(1987:667) om ekonomiska före-					ningar är moderföretag och dotter-
ningar är moderföretag och dotter-					företag i förhållande till varandra
företag i förhållande till varandra					eller företag som enligt 13–16 §§
eller företag som enligt 9–12 §§					lagen (2011:000) om europeiska
lagen (1996:359) om europeiska					företagsråd utövar ett bestäm-
företagsråd utövar ett bestäm-					mande inflytande över ett annat
mande inflytande över ett annat					företag och de företag över vilka
företag och de företag över vilka					detta inflytande utövas.
detta inflytande utövas.

Denna lag träder i kraft den 6 juni 2011.

182