Budgetpropositionen för 2011 Utgiftsområde 9

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Förslag till statsbudget för 2011

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		13
2	Hälsovård, sjukvård och social omsorg...............................................................		15
	2.1	Omfattning............................................................................................	15
	2.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	15
	2.3	Skatteutgifter.........................................................................................	16
3	Hälso- och sjukvårdspolitik.................................................................................		17
	3.1	Omfattning............................................................................................	17
	3.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	20
	3.3	Mål .........................................................................................................	20
	3.4	Tillgänglighet.........................................................................................	21
	3.4.1	Vårdgaranti och kömiljard....................................................................	21
	3.4.2	Tillgång till personal .............................................................................	23
	3.4.3	Tillgänglighet inom psykiatriområdet .................................................	24
	3.4.4	Tillgänglighet inom tandvårdsområdet................................................	25
	3.4.5	Tillgänglighet inom läkemedelsområdet..............................................	26
	3.5	Kunskapsbaserad vård...........................................................................	27
	3.5.1	Statlig kunskapsstyrning.......................................................................	28
	3.5.2	Kunskapsbaserad psykiatri ...................................................................	29
	3.5.3	Kunskapsbaserad tandvård ...................................................................	30
	3.5.4	Kunskapsbaserad läkemedelsanvändning ............................................	30
	3.6	Patientens ställning...............................................................................	30
	3.6.1	Valfrihet.................................................................................................	31
	3.6.2	Mångfald................................................................................................	32
	3.6.3	Hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl............................................	35
	3.6.4	Medicinsk etik.......................................................................................	35
	3.6.5	Patientens ställning inom psykiatriområdet........................................	35
	3.7	Uppföljning...........................................................................................	36
	3.7.1	Struktur för uppföljning.......................................................................	37
	3.7.2	Uppföljning genom öppna jämförelser ...............................................	37
	3.7.3	Uppföljning inom psykiatriområdet....................................................	38
	3.7.4	Uppföljning inom tandvårdsområdet ..................................................	39
	3.7.5	Uppföljning inom läkemedelsområdet................................................	39
	3.8	Kvalitetsutveckling................................................................................	40
	3.8.1	Patientsäkerhet......................................................................................	41

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

3.8.2	Nationell cancerstrategi ........................................................................	42
3.8.3	Nationell eHälsa ....................................................................................	43
3.8.4	Kvalitetsutveckling inom psykiatriområdet.........................................	44
3.8.5	Kvalitetsutveckling inom tandvårdsområdet .......................................	45
3.8.6	Kvalitetsutveckling inom läkemedelsområdet .....................................	45
3.9	Revisionens iakttagelser ........................................................................	46
3.10	Politikens inriktning..............................................................................	47
3.10.1	Förbättrad tillgänglighet och valfrihet för patienten...........................	48
3.10.2	Förbättrad kvalitet och säkerhet för patienten....................................	49
3.10.3	Jämlik vård och självbestämmande för patientens bästa .....................	51
3.10.4	Uppföljning – till nytta för patienten och allmänheten ......................	52

3.10.5Systematiska förbättringar, kunskapsbildning och -spridning

		för en effektiv vård ................................................................................	52
	3.11	Budgetförslag.........................................................................................	54
	3.11.1	1:1 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ..........................................	54
	3.11.2	1:2 Statens beredning för medicinsk utvärdering ................................	55
	3.11.3	1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.....................................	56
	3.11.4	1:4 Tandvårdsförmåner m.m.................................................................	57
	3.11.5	1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna...................................................	58
	3.11.6	1:6 Bidrag till hälso- och sjukvård ........................................................	59
	3.11.7	1:7 Sjukvård i internationella förhållanden ..........................................	61
	3.11.8	1:8 Bidrag till psykiatri ..........................................................................	63
	3.11.9	1:9 Prestationsbunden vårdgaranti .......................................................	64
	3.11.10	1:10 Bidrag för mänskliga vävnader och celler.....................................	65
	3.11.11	1:11 Läkemedelsverket ..........................................................................	65
	3.11.12	1:12 Myndigheten för vårdanalys .........................................................	66
	3.12	Socialstyrelsen........................................................................................	67
	3.12.1	Revisionens iakttagelser ........................................................................	67
	3.12.2	9:1 Socialstyrelsen..................................................................................	68
	3.13	Övrig verksamhet ..................................................................................	70
	3.13.1	Läkemedelsverket ..................................................................................	70
	3.13.2	Bolag med statligt ägande inom apotekssektorn .................................	71
4	Folkhälsopolitik ....................................................................................................		75
	4.1	Omfattning ............................................................................................	75
	4.2	Utgiftsutveckling...................................................................................	75
	4.3	Mål..........................................................................................................	76
	4.4	Resultatredovisning...............................................................................	76
	4.5	Folkhälsans utveckling ..........................................................................	76
	4.6	Särskilda insatser....................................................................................	77
	4.6.1	Barns och ungas psykiska hälsa.............................................................	77
	4.6.2	Självmordsförebyggande arbete............................................................	79
	4.6.3	Fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel .............................................	80
	4.6.4	Spelberoende..........................................................................................	81
	4.7	Alkohol, narkotika, dopning och tobak...............................................	82
	4.7.1	Mål..........................................................................................................	82
	4.7.2	Indikatorer .............................................................................................	83
	4.7.3	Konsumtions- och skadeutveckling .....................................................	83
	4.7.4	En samordnad politik ............................................................................	85

4.7.5De nationella alkohol- och narkotikahandlingsplanerna för åren

2006–2010 ..............................................................................................

	PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9
4.7.6	Barn och unga i familjer med missbruk ...............................................	86
4.7.7	Informations- och utvecklingsinsatser ................................................	87
4.7.8	Tillsyn och tillgänglighetsbegränsning ................................................	87
4.7.9	EU och internationellt..........................................................................	89
4.7.10	Analys och slutsatser ............................................................................	89
4.8	Smittskydd och hälsoskydd..................................................................	90
4.8.1	Mål .........................................................................................................	90
4.8.2	Indikatorer.............................................................................................	90
4.8.3	Övergripande bedömning och analys ..................................................	90
4.8.4	Hivinfektion och andra sexuellt överförbara sjukdomar....................	92
4.8.5	Pandemin och andra hälsohot ..............................................................	93
4.8.6	Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner (MRSA)...........	94
4.8.7	Livsmedelsburen smitta........................................................................	96
4.8.8	Det nationella barnvaccinationsprogrammet ......................................	96
4.8.9	Hälsoskydd............................................................................................	97
4.9	Revisionens iakttagelser........................................................................	97
4.10	Politikens inriktning .............................................................................	98
4.11	Budgetförslag ......................................................................................	104
4.11.1	2:1 Statens folkhälsoinstitut...............................................................	104
4.11.2	2:2 Smittskyddsinstitutet ...................................................................	105
4.11.3	2:3 Alkoholsortimentsnämnden ........................................................	106
4.11.4	2.4 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap...............................	106
4.11.5	2:5 Bidrag till WHO ...........................................................................	107
4.11.6	2:6 Folkhälsopolitiska åtgärder ..........................................................	108

4.11.72:7 Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiska

		åtgärder ................................................................................................	108
	4.11.8	2:8 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar...........	109
	4.11.9	2:9 Insatser för vaccinberedskap ........................................................	109
	4.12	Övrig statlig verksamhet ....................................................................	110
5	Funktionshinderspolitik ....................................................................................		113
	5.1	Inledning..............................................................................................	113
	5.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	113
	5.3	Mål .......................................................................................................	114

5.4Uppföljning av den nationella handlingsplanen och grunden för

	en strategi framåt ................................................................................	114
5.5	Enkelt avhjälpt ....................................................................................	115
5.6	Jämförelser av tillgänglighetsarbete ...................................................	115
5.7	Stärkta mänskliga rättigheter..............................................................	115
5.8	Övrigt sektorsövergripande arbete ....................................................	116
5.8.1	Information om tillgänglighet............................................................	116
5.9	Revisionens iakttagelser......................................................................	117
5.10	Politikens inriktning ...........................................................................	117
5.10.1	Inledning..............................................................................................	117
5.10.2	En ny strategi för funktionshinderspolitiken....................................	117

5.10.3Övriga prioriterade områden inom samordningen av

	funktionshinderspolitiken..................................................................	118
5.10.4	Utvecklat samråd med handikapporganisationerna..........................	120
5.11	Budgetförslag ......................................................................................	120
5.11.1	3:1 Myndigheten för handikappolitisk samordning .........................	120

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

5.11.23:2 Bidrag till viss verksamhet för personer med

		funktionsnedsättning ..........................................................................	121
	5.11.3	3:2 Bidrag till handikapporganisationer .............................................	121
6	Stöd till personer med funktionsnedsättning....................................................		123
	6.1	Omfattning ..........................................................................................	123
	6.2	Utgiftsutveckling.................................................................................	123
	6.3	Mål........................................................................................................	124
	6.4	Resultatredovisning.............................................................................	124
	6.4.1	Stödinsatser enligt LSS och socialtjänstlagen ....................................	124
	6.4.2	Assistansersättning till personlig assistans ........................................	131

6.4.3Särskilda satsningar för personer med psykisk

		funktionsnedsättning ..........................................................................	132
	6.4.4	Bilstöd ..................................................................................................	135
	6.4.5	Hjälpmedel...........................................................................................	136
	6.5	Politikens inriktning............................................................................	137
	6.6	Budgetförslag.......................................................................................	142
	6.6.1	4:1 Personligt ombud ..........................................................................	142
	6.6.2	4:2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet ..................................	143
	6.6.3	4:3 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation ...............	146
	6.6.4	4:4 Bilstöd till personer med funktionshinder...................................	146
	6.6.5	4:5 Kostnader för statlig assistansersättning......................................	147
7	Äldrepolitik .........................................................................................................		149
	7.1	Omfattning ..........................................................................................	149
	7.2	Utgiftsutveckling.................................................................................	149
	7.3	Mål........................................................................................................	150
	7.4	Resultatredovisning.............................................................................	150
	7.4.1	Inledning ..............................................................................................	150
	7.4.2	Ett aktivt liv och inflytande över sin vardag ......................................	151
	7.4.3	Att åldras i trygghet och med bibehållet oberoende .........................	152
	7.4.4	Tillgång till god vård och omsorg.......................................................	152
	7.4.5	Tillsyn och uppföljning .......................................................................	157
	7.4.6	Kunskap och kompetens.....................................................................	159
	7.4.7	Internationellt......................................................................................	160
	7.5	Revisionens iakttagelser ......................................................................	160
	7.6	Politikens inriktning............................................................................	161
	7.7	Budgetförslag.......................................................................................	166
	7.7.1	5:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken......................	166
8	Socialtjänstpolitik................................................................................................		169
	8.1	Omfattning ..........................................................................................	169
	8.2	Utgiftsutveckling.................................................................................	169
	8.3	Mål........................................................................................................	170
	8.4	Resultat, analys och slutsatser ............................................................	170
	8.4.1	God kvalitet i socialtjänsten................................................................	170
	8.4.2	Brukarens ställning ..............................................................................	170
	8.4.3	Kunskaps- och kvalitetsutveckling.....................................................	171
	8.4.4	Ej verkställda beslut.............................................................................	173
	8.4.5	Tillsyn...................................................................................................	173
	8.4.6	Den sociala barn- och ungdomsvården ..............................................	174
	8.4.7	Ekonomiskt bistånd ............................................................................	177

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

	8.4.8	Missbruks- och beroendevården ........................................................	178
	8.4.9	Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden .....................	181
	8.4.10	Stöd och hjälp till brottsoffer och deras anhöriga ............................	181
	8.4.11	Internationellt .....................................................................................	183
	8.5	Revisionens iakttagelser......................................................................	183
	8.6	Politikens inriktning ...........................................................................	183
	8.7	Budgetförslag ......................................................................................	191
	8.7.1	6:1 Statens institutionsstyrelse...........................................................	191
	8.7.2	6:2 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.................................	192
9	Barnrättspolitik...................................................................................................		195
	9.1	Omfattning..........................................................................................	195
	9.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	195
	9.3	Mål .......................................................................................................	196
	9.4	Resultatredovisning ............................................................................	196
	9.4.1	Det strategiska arbetet med att genomföra barnkonventionen .......	196
	9.4.2	Stöd i föräldraskapet ...........................................................................	197
	9.4.3	Bekämpa våld mot barn ......................................................................	197
	9.4.4	Främja barns psykiska hälsa ...............................................................	198
	9.4.5	Barnombudsmannen...........................................................................	198
	9.4.6	Myndigheten för internationella adoptionsfrågor ............................	198
	9.5	Revisionens iakttagelser......................................................................	199
	9.6	Politikens inriktning ...........................................................................	199
	9.7	Budgetförslag ......................................................................................	203
	9.7.1	7:1 Barnombudsmannen.....................................................................	203
	9.7.2	7:2 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor ......................	204

9.7.37:3 Insatser för att förverkliga konventionen om barnets

		rättigheter i Sverige .............................................................................	204
10	Forskning under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ....		207
	10.1	Resultatredovisning ............................................................................	207
	10.2	Revisionens iakttagelser......................................................................	208
	10.3	Budgetförslag ......................................................................................	208

10.3.18:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:

Förvaltning ..........................................................................................

208

10.3.28:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:

Forskning ............................................................................................

209

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Tabellförteckning

Anslagsbelopp .................................................................................................................

2.1Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg ...................................................................................................................

2.2Härledning av ramnivån 2011–2014. Utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg ..................................................................................

2.3Ramnivå 2011 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 9 Hälsovård,

	sjukvård och social omsorg ..................................................................................	16
2.4	Skatteutgift............................................................................................................	16
3.1	Totala hälso- och sjukvårdsutgifter samt andel av BNP, 2004–2008..................	18
3.2	Totala hälso- och sjukvårdsutgifter efter ändamål, 2008 ....................................	18

3.3Kostnader för läkemedel i relation till de totala kostnaderna för hälso-

och sjukvård samt patienternas egenavgiftsandel, 2005–2009 (inkl. moms).....	19
3.4 Utgiftsutveckling inom hälso- och sjukvårdsområdet .......................................	20

3.5Andel i befolkningen som instämmer helt eller delvis i att de har tillgång

	till den sjukvård de behöver..................................................................................	21
3.6	Tandvårdens utgifter, 2003–2008 .........................................................................	26
3.7	Kostnader för statligt tandvårdsstöd 2003–2009 ................................................	26

3.8Antal sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödsfall per 100 000 invånare

	(1–74 år) ................................................................................................................	27
3.9	Resultat nationell patientenkät i primärvården 2009, PUK-värde .....................	31
3.10	Täckningsgrad i ett antal nationella kvalitetsregister i förhållande till
	Patientregistret......................................................................................................	36
3.11	Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom per 100 000 invånare ................................	40
3.12	Anslagsutveckling 1:1 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ..........................	54
3.13	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:1 Hälso- och sjukvårdens
	ansvarsnämnd ........................................................................................................	55
3.14	Anslagsutveckling 1:2 Statens beredning för medicinsk utvärdering................	55
3.15	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:2 Statens beredning för
	medicinsk utvärdering ..........................................................................................	56
3.16	Anslagsutveckling 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.....................	56
3.17	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:3 Tandvårds- och
	läkemedelsförmånsverket .....................................................................................	57
3.18	Anslagsutveckling 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. ................................................	57
3.19	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. .......	58
3.20	Anslagsutveckling 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna ..................................	58
3.21	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:5 Bidrag för
	läkemedelsförmånerna ..........................................................................................	59
3.22	Anslagsutveckling 1:6 Bidrag till hälso- och sjukvård ........................................	59
3.23	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ............................................	59
3.24	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:6 Bidrag till hälso- och
	sjukvård..................................................................................................................	61
3.25	Anslagsutveckling 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden ..........................	61

	PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9
3.26	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:7 Sjukvård i internationella
	förhållanden ..........................................................................................................	62
3.27	Anslagsutveckling 1:8 Bidrag till psykiatri .........................................................	63
3.28	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden............................................	63
3.29	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:8 Bidrag till psykiatri ................	64
3.30	Anslagsutveckling 1:9 Prestationsbunden vårdgaranti ......................................	64
3.31	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:9 Prestationsbunden
	vårdgaranti ............................................................................................................	65
3.32	Anslagsutveckling 1:10 Bidrag för mänskliga vävnader och celler....................	65
3.33	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:10 Bidrag för mänskliga
	vävnader och celler ...............................................................................................	65
3.34	Anslagsutveckling 1:11 Läkemedelsverket .........................................................	65
3.35	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:11 Läkemedelsverket ................	66
3.36	Anslagsutveckling 1:12 Myndigheten för vårdanalys.........................................	66
3.37	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:12 Myndigheten för
	vårdanalys..............................................................................................................	67
3.38	Anslagsutveckling 9:1 Socialstyrelsen.................................................................	68
3.39	Offentligrättslig verksamhet ...............................................................................	68
3.40	Uppdragsverksamhet ...........................................................................................	68
3.41	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 9:1 Socialstyrelsen........................	70
3.42	Offentligrättslig verksamhet ...............................................................................	70
4.1	Utgiftsutveckling inom folkhälsopolitik ............................................................	75
4.2	Andel personer med spelproblem efter kön och ålder.......................................	81
4.3	Anslagsutveckling för 2:1 Statens folkhälsoinstitut.........................................	104
4.4	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 2:1 Statens folkhälsoinstitut.....	104
4.5	Anslagsutveckling för 2:2 Smittskyddsinstitutet .............................................	105
4.6	Uppdragsverksamhet .........................................................................................	105
4.7	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 2:2 Smittskyddsinstitutet .........	105
4.8	Anslagsutveckling för 2:3 Alkoholsortimentsnämnden .................................	106

4.9Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 2:3

	Alkoholsortimentsnämnden..............................................................................		106
4.10	Anslagsutveckling för 2:4 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap ........		106
4.11	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 2:4 Nordiska högskolan för
	folkhälsovetenskap .............................................................................................		107
4.12	Anslagsutveckling för 2:5 Bidrag till WHO .....................................................		107
4.13	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 2:5 Bidrag till WHO .................		107
4.14	Anslagsutveckling för 2:6 Folkhälsopolitiska åtgärder ....................................		108
4.15	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för	2:6 Folkhälsopolitiska
	åtgärder ...............................................................................................................		108
4.16	Anslagsutveckling för 2:7 Alkohol-, narkotika-, dopnings- och
	tobakspolitiska åtgärder 2 ...................................................................................		108
4.17	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för	2:7 Alkohol-, narkotika-,
	dopnings- och tobakspolitiska åtgärder............................................................		109
4.18	Anslagsutveckling för 2:8 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma
	sjukdomar ...........................................................................................................		109
4.19	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för	2:8 Insatser mot hiv/aids och
	andra smittsamma sjukdomar............................................................................		109
4.20	Anslagsutveckling för 2:9 Insatser för vaccinberedskap..................................		109
4.21	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för	2:9 Insatser för
	vaccinberedskap..................................................................................................		110
4.22	Ekonomisk översikt för koncernen de senaste fem åren.................................		111

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9
4.23	Sammanställning av nyckeltal och mål per perspektiv och måluppfyllelse .....	111
5.1	Utgiftsutveckling Funktionshinderspolitik ......................................................	113
5.2	Anslagsutveckling 3:1 Myndigheten för handikappolitisk samordning..........	120
5.3	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 3:1 Myndigheten för
	handikappolitisk samordning .............................................................................	121
5.4	Anslagsutveckling 3:2 Bidrag till handikapporganisationer .............................	121
5.5	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 3:2 Bidrag till
	handikapporganisationer ....................................................................................	122
6.1	Utgiftsutveckling Stöd till personer med funktionsnedsättning .....................	124

6.2Kostnader för kommunala insatser enligt LSS, antal med LSS-insatser och andel kvinnor och män som har insatser samt antal kommunala LSS-

insatser totalt och fördelade på kvinnor och män, 2001–2009.........................

125

6.3Antal personer med insats enligt LSS fördelade efter ålder och

personkrets, 2003–2009 ......................................................................................

126

6.4Kostnader för kommunala insatser enligt SoL, antal med SoL-insatser och

andel kvinnor och män som har insatser, 2006–2009........................................

128

6.5Kostnader för assistansersättning, antal personer som har assistans och andel kvinnor och män som har assistans samt beviljade timmar per vecka

i genomsnitt 2001–2009......................................................................................	131
6.6 Utveckling av personliga ombud (PO), 2002–2009 .........................................	134

6.7Antal personer som beviljats bilstöd 2001–2009, fördelning av bilstöd

	mellan kvinnor och män samt fördelning av bilstöd mellan olika grupper .....	135
6.8	Anslagsutveckling 4:1 Personligt ombud ..........................................................	142
6.9	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 4:1 Personligt ombud .................	142
6.10	Anslagsutveckling 4:2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet ..................	143
6.11	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 4:2 Vissa statsbidrag inom
	handikappområdet ..............................................................................................	145
6.12	Anslagsutveckling 4:3 Bidrag till utrustning för elektronisk
	kommunikation...................................................................................................	146
6.13	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 4:3 Bidrag till utrustning för
	elektronisk kommunikation...............................................................................	146
6.14	Anslagsutveckling 4:4 Bilstöd till personer med funktionshinder...................	146
6.15	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 4:4 Bilstöd till personer med
	funktionshinder...................................................................................................	147
6.16	Anslagsutveckling 4:5 Kostnader för statlig assistansersättning .....................	147
6.17	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 4:5 Kostnader för statlig
	assistansersättning...............................................................................................	148
7.1	Utgiftsutveckling Äldrepolitik...........................................................................	149

7.2Antal personer i åldern 65 år och äldre i ordinärt boende som hade bevil- jad hemtjänst 1 oktober 2009 samt antal beviljade/beräknade hemtjänst-

timmar under oktober år 2009. Fördelat på kommun och regiform. ..............

150

7.3Antal personer i åldern 65 år och äldre som bodde permanent i särskilt

	boende 1 oktober 2009. Fördelat på kommun och regiform ...........................	150
7.4	Kommunernas kostnader för vård och omsorg om äldre, 2005–2009.............	151
7.5	Anslagsutveckling 5:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken .....	166
7.6	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ..........................................	167

7.7Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 5:1 Stimulansbidrag för

åtgärder inom äldreomsorgen.............................................................................	168
8.1 Utgiftsutveckling Socialtjänstpolitik.................................................................	169

8.2Antal barn och unga (0–20 år) med insatser någon gång under

respektive år.........................................................................................................

174

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

8.3Antal biståndshushåll (inkl. introduktionsersättning) av befolkningen i

	vissa grupper år 2005 och 2009. Procent...........................................................	178
8.4	Antal kvinnor och män med insatser den 1 november 2005 och 2009 ...........	179
8.5	Anslagsutveckling 6:1 Statens institutionsstyrelse...........................................	191
8.6	Offentligrättslig verksamhet .............................................................................	191
8.7	Uppdragsverksamhet .........................................................................................	191

8.8Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 6:1 Statens

	institutionsstyrelse .............................................................................................	191
8.9	Anslagsutveckling 6:2 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ...............	192
8.10	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 6:2 Bidrag till utveckling av
	socialt arbete m.m...............................................................................................	193
9.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområde Barnrättspolitik..................................	195
9.2	Anslagsutveckling 7:1 Barnombudsmannen.....................................................	203
9.3	Uppdragsverksamhet .........................................................................................	203
9.4	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 7:1 Barnombudsmannen............	203
9.5	Anslagsutveckling 7:2 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor......	204

9.6Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 7:2 Myndigheten för

internationella adoptionsfrågor .........................................................................

204

9.7Anslagsutveckling 7:3 Insatser för att förverkliga konventionen om

barnets rättigheter i Sverige ...............................................................................

204

9.8Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 7:3 Insatser för att förverkliga

	konventionen om barnets rättigheter i Sverige.................................................	205
10.1	Anslagsutveckling 8:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:
	Förvaltning..........................................................................................................	208
10.2	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 8:1 Forskningsrådet för
	arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning .......................................................	209
10.3	Anslagsutveckling 8:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:
	Forskning ............................................................................................................	209
10.4	Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden..........................................	210
10.5	Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 8:2 Forskningsrådet för
	arbetsliv och socialvetenskap: Forskning..........................................................	210

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Diagramförteckning

3.1 Landstingens inkomster år 2009, procentuellt fördelade efter inkomstslag .....

3.2Sjukvårdshuvudmännens nettokostnader för hälso- och sjukvård 2009,

procentuellt fördelade på verksamhetsområde....................................................

3.3Utveckling av kostnaderna för läkemedelsförmånerna 1999–2009

(inklusive moms) ..................................................................................................

3.4Andel vuxna som besökt tandläkare eller tandhygienist under perioden

	1 juli 2008 till 30 juni 2010 ...................................................................................	21
3.5	Antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen, per 100 000 invånare.....	28
3.6	Andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt..............................	41
3.7	Andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke ...................	41
4.1	Medellivslängd 1989–2009....................................................................................	76

4.2Andel ungdomar mellan 16 och 24 år som uppger att de har besvär av

ängslan, oro eller ångest 1988/89–2008/09..........................................................

4.3Antal personer per 100 000 invånare 15–24 år som dött i självmord

(endast säkra fall), tre års glidande medelvärde 1999–2008................................	79
4.4 Andel personer med övervikt eller fetma 1988/89–2008/09..............................	80

4.5Andel konsumenter av alkohol, tobak och narkotika bland elever i

årskurs 9 1992–2009/2010 1 ..................................................................................

4.6Skattning av den totala alkoholkonsumtionen per invånare 15 år och äldre

2000–2009..............................................................................................................	83
4.7 Alkoholrelaterad dödlighet per 100 000 personer 1999–2008............................	84

4.8Andel elever i årskurs 9 som uppgett att de någon gång använt narkotika

	2001–2010..............................................................................................................	84
4.9	Andel dagligrökare fördelat på kön och ålder 1988/89–2008/09.......................	85
4.10	Antalet fall av hivinfektion som anmälts 2000–2009..........................................	92
4.11	Antal fall av klamydiainfektion som anmälts 2000–2009 ...................................	92
4.12	Antal fall av den nya influensan A (H1N1) under perioden juni 2009 –
	mars 2010...............................................................................................................	93
4.13	Antal fall av infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker som
	anmälts 2000–2009...............................................................................................	95
8.1	Ekonomiskt bistånd inkl. introduktionsersättning till flyktingar m.fl............	177
Figur 3.1 Aktuella utvecklingsområden i hälso- och sjukvården .................................		53

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag		Anslagstyp
1:1	Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd	Ramanslag	18 696
1:2	Statens beredning för medicinsk utvärdering	Ramanslag	56 168
1:3	Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket	Ramanslag	111 348
1:4	Tandvårdsförmåner m.m.	Ramanslag	6 694 480
1:5	Bidrag för läkemedelsförmånerna	Ramanslag	23 200 000
1:6	Bidrag till hälso- och sjukvård	Ramanslag	944 765
1:7	Sjukvård i internationella förhållanden	Ramanslag	603 425
1:8	Bidrag till psykiatri	Ramanslag	887 942
1:9	Prestationsbunden vårdgaranti	Ramanslag	1 000 000
1:10	Bidrag för mänskliga vävnader och celler	Ramanslag	74 000
1:11	Läkemedelsverket	Ramanslag	113 190
1:12	Myndigheten för vårdanalys	Ramanslag	18 000
2:1	Statens folkhälsoinstitut	Ramanslag	133 973
2:2	Smittskyddsinstitutet	Ramanslag	196 923
2:3	Alkoholsortimentsnämnden	Ramanslag	222
2:4	Bidrag till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap	Ramanslag	19 579
2:5	Bidrag till WHO	Ramanslag	34 665
2:6	Folkhälsopolitiska åtgärder	Ramanslag	89 754
2:7	Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiska åtgärder	Ramanslag	256 757
2:8	Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar	Ramanslag	145 502
2:9	Insatser för vaccinberedskap	Ramanslag	85 000
3:1	Myndigheten för handikappolitisk samordning	Ramanslag	20 358
3:2	Bidrag till handikapporganisationer	Ramanslag	182 742
4:1	Personligt ombud	Ramanslag	104 460
4:2	Vissa statsbidrag inom handikappområdet	Ramanslag	323 012
4:3	Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation	Ramanslag	31 578
4:4	Bilstöd till personer med funktionshinder	Ramanslag	256 000
4:5	Kostnader för statlig assistansersättning	Ramanslag	20 160 000
5:1	Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken	Ramanslag	1 906 730
6:1	Statens institutionsstyrelse	Ramanslag	835 543
6:2	Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.	Ramanslag	191 692
7:1	Barnombudsmannen	Ramanslag	18 342
7:2	Myndigheten för internationella adoptionsfrågor	Ramanslag	14 624
7:3	Insatser för att förverkliga konventionen om barnets rättigheter i Sverige	Ramanslag	13 961
8:1	Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning	Ramanslag	25 313
8:2	Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning	Ramanslag	398 440
9:1	Socialstyrelsen	Ramanslag	899 766
Summa			60 066 950

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

2Hälsovård, sjukvård och social omsorg

2.1Omfattning

Utgiftsområdet omfattar underindelningarna Barnrättspolitik, Folkhälsopolitik, Handikappo- litik, Hälso- och sjukvårdspolitik, Socialtjänst- politik, Stöd till personer med funktionsnedsätt- ning samt Äldrepolitik. Utgiftsområdet omfattar även anslagen Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning, och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning, vilka ingår i utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

2.2Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2009	2010 1	2010	2011	2012	2013	2014
Hälso- och sjukvårdspolitik	30 416	33 885	33 496	34 622	35 528	35 576	35 775
Folkhälsopolitik	1 087	1 078	980	962	968	979	987
Funktionshinderspolitik	203	203	203	203	203	204	204
Stöd till personer med funktionsnedsättning	18 097	19 857	19 508	20 875	22 189	23 566	25 023
Äldrepolitik	1 712	2 040	1 867	1 907	1 957	1 957	1 957
Socialtjänstpolitik	935	1 086	1 103	1 027	1 037	1 051	1 072
Barnrättspolitik	41	49	47	47	67	61	61
Forskningspolitik	411	418	414	424	439	445	454
Äldreanslag	164	125	134	0	0	0	0
Totalt för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg inklusive Socialstyrelsen	53 065	58 741	57 753	60 067	62 388	63 838	65 533

1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2011–2014. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Miljoner kronor

	2011	2012	2013	2014

Anvisat 2010 1	58 708	58 708	58 708	58 708
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	17	42	79	144
Beslut	350	1 496	1 440	1 441

Övriga makro-
ekonomiska
förutsätt-
ningar	115	754	1 522	2 398

Volymer	887	1 392	2 082	2 836

Överföring
till/från andra
utgifts-
områden	–17	–19	–13	–12

Övrigt 3	8	15	21	18
Ny ramnivå	60 067	62 388	63 838	65 533

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan kommas att ändras.

3Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.

Tabell 2.3 Ramnivå 2011 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Miljoner kronor

	2011
Transfereringar1	56 682
Verksamhetsutgifter2	3 327
Investeringar3	18
Summa ramnivå	60 027

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2009 samt kända föränd- ringar av anslagens användning.

1Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten er- håller någon direkt motprestation.

2Med verksamhetsutgifter avses resurser som de statliga myndigheterna an- vänder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

2.3Skatteutgifter

Samhällets stöd till företag och hushåll inom ut- giftsområde 9 redovisas i huvudsak på statsbud- getens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteavvikelser. Avvikelser från en likformig be- skattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss

grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelätt- nad i förhållande till en likformig beskattning och som en skattesanktion om det rör sig om ett överuttag av skatt i förhållande till normen.

Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika delområden som t.ex. konjunktur-, bostads-, miljö-, eller arbetsmarknadspolitik. Dessa av- vikelser påverkar statsbudgetens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgifts- sida. En utförlig beskrivning av skatteutgifterna finns i bilaga 2 till 2010 års ekonomiska vår- proposition. I det följande redovisas nettoberäk- nade skatteavvikelser som är att hänföra till ut- giftsområde 9.

Tabell 2.4 Skatteutgift1

Miljoner kronor

	Prognos	Prognos
	2010	2011
Läkemedel	2 450	2 630

Förmån av privat hälso- och sjukvård	–	–

Hälso- och sjukvårdspolitik	2 450	2 630
Totalt för utgiftsområde 9	2 450	2 630

1 Ett ”–” innebär att skatteutgiften inte kan beräknas.

Läkemedel

För läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljs till sjukhus gäller kvalificerat undantag från mervärdesskatt, dvs. försäljningen är undantagen från mervärdesskatt men ingående mervärdes- skatt får dras av. (Vid försäljning av icke recept- belagda läkemedel utgår dock mervärdesskatt.) Skattebefrielsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.

Förmån av privatfinansierad hälso- och sjukvård

Om arbetsgivaren bekostar offentligt finansierad hälso- och sjukvård i Sverige är detta en skatte- pliktig förmån. Om arbetsgivaren däremot be- kostar privatfinansierad hälso- och sjukvård för en anställd är detta en skattefri förmån. Det- samma gäller för hälso- och sjukvård utomlands. Arbetsgivaren har å andra sidan ingen avdrags- rätt för kostnaden. Det finns inget som hindrar att arbetsgivaren efter överenskommelse gör ett bruttolöneavdrag för den anställde för att kom- pensera sig för kostnaden. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

3 Hälso- och sjukvårdspolitik

3.1Omfattning

Hälso- och sjukvårdspolitik omfattar statliga in- satser riktade mot hälso- och sjukvården. Om- rådet innefattar tandvårdsstödet, läkemedels- förmånerna, sjukvård i internationella förhåll- anden, prestationsbunden vårdgaranti, bidrag till hälso- och sjukvård, bidrag för mänskliga väv- nader och celler samt bidrag till psykiatri.

Vidare omfattar området myndigheterna Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Tandvårds- och läkemedelsförmåns- verket (TLV), Läkemedelsverket samt de statligt ägda bolagen Apoteket AB, Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, Apotekens Service AB och APL (Apotek Produktion & Laboratorier AB). Dessutom omfattas Myndigheten för vårdanalys, en ny myndighet som inrättas den 1 januari 2011. Socialstyrelsen har av praktiska skäl place- rats i detta avsnitt. Myndighetens verksamhet rör många olika områden, framför allt inom ut- giftsområde 9, och den har därför ingen självklar hemvist inom något speciellt verksamhetsom- råde.

Landstingen och i viss utsträckning kommu- nerna har huvudansvaret för planering, finan- siering och drift av hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården utgör omkring 90 pro- cent av landstingens verksamhet mätt som andel av landstingens totala kostnader.

Av landstingens totala inkomster utgjorde landstingsskatten 71 procent 2009. Statens bi- drag till landstingen utgörs av både generella och specialdestinerade statsbidrag, varav statens bi- drag för läkemedelsförmånerna samt statens bi- drag inom psykiatrin är exempel på specialdesti- nerade statsbidrag. Statens bidrag till landstingen

utgör 19 procent av landstingens inkomster. Vidare erhåller landstingen inkomster från patientavgifter samt från försäljning av tjänster, viss verksamhet och av material och varor.

Diagram 3.1 Landstingens inkomster år 2009, procentuellt fördelade efter inkomstslag

Försäljning av	Försäljning av	Övrigt
Försäljning av	verksamhet	Övrigt
tjänster	verksamhet	4%
tjänster	2%	4%
2%	2%
2%
Statsbidrag
19%

	Patientavgifter	Skatteinkomster
	och andra	Skatteinkomster
	och andra	71%
	avgifter	71%
	avgifter
	2%

Källa: Sveriges kommuner och landsting, Statistik inom hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2009

Landstingens (inklusive Gotlands kommun) nettokostnader för hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, fördelas på verksamhetsområden enligt diagram 3.2. Kostnaderna uppgick under 2009 till cirka 197 miljarder kronor.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Diagram 3.2 Sjukvårdshuvudmännens nettokostnader för hälso- och sjukvård 2009, procentuellt fördelade på verksamhetsområde

Övrig hälso- och	Politisk	Tandvård
sjukvård	Politisk
	verksamhet
		3%
8%
	1%


		Primärvård
		17%

Läkemedel inom läkemedels- förmånerna 11%

	Specialiserad	Specialiserad
	psykiatrisk vård
		somatisk vård
	9%
		53%

Källa: SKL, Statistik om hälso- och sjukvården och regional utveckling 2009

Nettokostnaderna för den specialiserade soma- tiska och psykiatriska vården utgjorde knappt 62 procent av huvudmännens totala nettokost- nader, medan primärvårdens andel uppgick till cirka 17 procent.

Enligt nationalräkenskaperna uppgick hälso- och sjukvårdsutgifterna 2008 preliminärt till 296 miljarder kronor. Detta motsvarar, i löpande priser, en ökning med drygt 6 procent jämfört med 2007. Hälso- och sjukvårdens totala kost- nader som andel av BNP uppgick under 2008 därmed preliminärt till 9,4 procent.

Tabell 3.1 Totala hälso- och sjukvårdsutgifter samt andel av BNP, 2004–2008

Miljarder kronor

	2004	2005	2006	2007	20081
Hälso- och sjukvårdsut-
gifter	241,4	250,5	263,0	278,9	296,3

Andel av BNP, procent	9,2	9,2	9,1	9,1	9,4

1 Uppgifterna för 2008 baseras på preliminära årsberäkningar ur national- räkenskaperna

Källa: SCB, De svenska hälsoräkenskaperna 2001–2008 tabell 1

Av de totala hälso- och sjukvårdsutgifterna un- der 2008 utgjordes cirka 243 miljarder kronor av offentliga utgifter medan privata utgifter upp- gick till knappt 54 miljarder kronor och av dessa står hushållens utgifter för 46 miljarder kronor. Av de totala utgifterna för hälso- och sjukvård står landstingen för drygt 70 procent. Lands- tingen får dock statsbidrag som täcker cirka 20 procent av utgifterna.

Av hälso- och sjukvårdsutgifterna utgörs drygt 60 procent av botande och rehabiliterande sjukvårdstjänster vilket motsvarar 181 miljarder kronor. Dessa utgifter kan i sin tur delas upp på slutenvård, dagsjukvård, öppenvård och hem- sjukvård. Dock utgörs hela 96 procent av ut- gifter inom öppen- och slutenvården.

Andra utgifter inom hälso- och sjukvården inkluderar långtidsomvårdnadstjänster såsom hälso- och sjukvård inom äldreomsorg och stöd- insatser till personer med funktionsnedsättning och s.k. tilläggstjänster inom sjukvården, ex- empelvis laboratorieverksamhet, sjukgymnastik samt ambulans- och sjuktransport.

I hälso- och sjukvårdsutgifterna ingår också utgifter för medicinska varor till öppenvårds- patienter. Under 2008 uppgick dessa utgifter till nästan 48 miljarder kronor varav närmare 28 mil- jarder kronor utgjordes av receptförskrivna läke- medel dvs. i första hand läkemedelsförmånerna och patienters egenavgifter.

Folkhälsotjänster och utgifter för prevention inom hälso- och sjukvården uppgick under 2008 till drygt 10 miljarder kronor. I dessa utgifter in- går bl.a. utgifter för mödrahälsovård, barnhälso- vård samt prevention mot smittsamma och icke smittsamma sjukdomar.

Tabell 3.2 Totala hälso- och sjukvårdsutgifter efter ändamål, 2008

Miljarder kronor

	2008
Botande och rehabiliterande
sjukvårdstjänster	181,1

Långtidsomvårdnadstjänster	22,2

Tilläggstjänster inom sjukvård1	13,8
Medicinska varor som lämnas
ut till öppenvårdspatienter	47,5
Varav

Receptförskrivna läkemedel inkl.
egenavgifter	27,7

Prevention och folkhälso-
tjänster	10,2

Administration och övrigt	6,5

Totala löpande hälso- och sjuk-
vårdsutgifter	281,4

Hälso- och sjukvårds-
producenternas investeringar	15,0

Totala hälso- och sjukvårds-
utgifter	296,3

1 Inklusive laboratorietjänster, bilddiagnostik och patienttransporter Källa: De svenska hälsoräkenskaperna 2001–2008 tabell 2

Kostnader för läkemedel

År 2009 uppgick kostnaderna för läkemedelsför- månerna till cirka 20,7 miljarder kronor. Kost- naderna för rekvisitionsläkemedel uppgick till cirka 6,7 miljarder kronor. De totala kostnaderna för läkemedelsförmånerna och patienternas egenavgifter uppgick till cirka 25,9 miljarder kro- nor varav patienternas andel, 5,1 miljarder kro- nor, motsvarade en egenavgiftsandel på cirka 20 procent. Den totala läkemedelskostnaden, dvs. kostnader för läkemedelsförmånerna och rekvisitionsläkemedel ökade med 2 procent mellan åren 2008 och 2009. Kostnaderna för läkemedelsförmånerna ökade med 0,4 procent mellan åren och kostnaderna för läkemedel på rekvisition ökade med drygt 7 procent. Ök- ningstakten för rekvisitionsläkemedel har avtagit under 2009 jämfört med tidigare år.

Diagram 3.3 Utveckling av kostnaderna för läkemedelsförmånerna 1999–2009 (inklusive moms)

25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009

Nominella kostnader, miljoner kr

Reala kostnader enligt konsumentprisindex i 1999 års priser, miljoner kr

Källa: Apoteket AB 1999-2008, Apotekens Service AB 2009

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Socialstyrelsen gör i sin prognos för åren 2010 till och med 2014 bedömningen att kostnads- ökningen för läkemedelsförmånerna (inklusive egenavgifter) blir cirka 1 procent per år för 2010–2012. För 2013 och 2014 skattas kostnads- ökningstakten till mellan 2,5 och 4 procent per år. Kostnadsutvecklingen för 2010–2012 beräk- nas blir lägre än vad som har framgått av tidigare prognoser. De främsta anledningarna till detta är ett större genomslag för patentutgångar, en ökad effekt av TLV:s genomgångar samt landstingens egna insatser för att uppnå en effektivare läke- medelsförskrivning.

Tabell 3.3 Kostnader för läkemedel i relation till de totala kostnaderna för hälso- och sjukvård samt patienternas egenavgiftsandel, 2005–2009 (inkl. moms)

Miljoner kronor

År	2005	2006	2007	2008	2009
Läkemedels-
förmånerna	18 981	19 171	19 910	20 667	20 744
Egenavgift	5 006	5 043	5 181	5 176	5 115

Andel egen-
avgift1	20,9%	20,8%	20,6%	20,0%	19,8%
Slutenvård2	4 342	5 007	5 671	6 255	6 713
Receptfritt3	3 106	3 379	3 639	3 879	4 158
Total	31 435	32 600	34 400	35 977	36 730

Andel av totala
hälso- och
sjukvårds-
kostnaderna	12,5%	12,4%	12,3%	12,1%	–4

1Som andel av förmån + egenavgift

2Avser läkemedel på rekvisition inom sluten och öppen vård

3Avser receptfria humanläkemedel som säljs över disk

4Uppgift om totala hälso- och sjukvårdskostnaderna saknas

Källor: Apoteket AB 2005–2008. Apotekens Service AB 2009. Hälsoräkenskaperna

SCB.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

3.2Utgiftsutveckling

Tabell 3.4 Utgiftsutveckling inom hälso- och sjukvårdsområdet

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2009	2010 1	2010	2011	2012	2013	2014
Hälso- och sjukvårdspolitik
1:1 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd	30	31	31	19	12	11	11
1:2 Statens beredning för medicinsk utvärdering	44	56	56	56	57	57	59
1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket	83	97	93	111	112	114	116
1:4 Tandvårdsförmåner m.m.	5 515	6 593	6 371	6 694	7 064	7 135	7 282
1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna	22 267	23 200	23 067	23 200	23 200	23 200	23 200
1:6 Bidrag till hälso- och sjukvård	421	523	517	945	1 455	1 413	1 413
1:7 Sjukvård i internationella förhållanden	608	557	571	603	626	633	661
1:8 Bidrag till psykiatri	853	890	871	888	885	885	885
1:9 Prestationsbunden vårdgaranti		1 000	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000
1:10 Bidrag för mänskliga vävnader och celler		74	72	74	74	74	74
1:11 Läkemedelsverket		0	0	113	113	113	113
1:12 Myndigheten för vårdanalys		0	0	18	27	29	30
9:1 Socialstyrelsen	595	865	848	900	903	912	931
Summa Hälso- och sjukvårdspolitik	30 416	33 885	33 496	34 622	35 528	35 576	35 775

1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i sam- band med denna proposition.

3.3Mål

Målen utgår från att hälso- och sjukvården ska ge patienten ett mervärde i form av ökad hälsa. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så effektivt och med så gott utfall för patienterna att den åt- njuter ett högt förtroende bland allmänheten.

För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg finns följande mål som berör hälso- och sjukvårdsområdet: Befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet.

Arbetet inom hälso- och sjukvårdsområdet ska särskilt inriktas på att

-säkerställa en god tillgänglighet och valfrihet bland en mångfald av vårdgivare

Utöver dessa mål gäller även, med anledning av den tandvårdsreform som trädde ikraft den 1 juli 2008, ytterligare mål för tandvården. Dessa är som följer.

Det statliga tandvårdsstödet ska

-stimulera den vuxna befolkningen till regel- bundna tandvårdsbesök i förebyggande syfte

-möjliggöra att patienterna med de största tandvårdsbehoven får en kostnadseffektiv vård efter vars och ens behov och till en rim- lig kostnad.

För att följa hälso- och sjukvårdens utveckling i relation till de mål som satts upp för området har ett antal indikatorer utarbetats av Socialstyrelsen. Dessa indikatorer är hämtade från de nationella

-säkerställa att hälso- och sjukvården är kun- indikatorerna för uppföljning av god vård, som

skapsbaserad

-säkerställa att patienterna ges möjlighet till delaktighet och självbestämmande

-skapa förutsättningar för att hälso- och sjuk- vårdens resultat följs upp på ett öppet och jämförbart sätt

-tillvarata kunskap och erfarenheter för att systematiskt förbättra hälso- och sjukvården.

Socialstyrelsen har arbetat med inom ramen för ett regeringsuppdrag. Denna budgetproposition innehåller några av indikatorerna från Social- styrelsen samt även indikatorer baserade på nationella patientenkäten (se vidare avsnitt 3.6).

Syftet med denna redovisning är att rege- ringen ska kunna presentera ett bättre underlag för beslut till riksdagen och att de statliga in- satser som genomförts ska kopplas tydligare till

utvecklingen på hälso- och sjukvårdsområdet och till de mål som riksdagen har beslutat om.

3.4Tillgänglighet

Tillgängligheten till hälso- och sjukvård är god i Sverige i bemärkelsen att det finns ett sjukvårds- system som omfattar alla och att invånarnas egen finansiering utgör en låg andel av kostnaden. Trots det så finns det problem vad gäller till- gänglighet till hälso- och sjukvård för befolk- ningen. En indikator som visar hur stor andel av befolkningen som anser sig ha tillgång till den vård de behöver redovisas i tabell 3.5.

Tabell 3.5 Andel i befolkningen som instämmer helt eller delvis i att de har tillgång till den sjukvård de behöver

Procent

År

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Män	70	69	73	74	75	77	78

Kvinnor	68	69	72	74	74	76	78

Källa: Vårdbarometern, Sveriges Kommuner och Landsting

Allt fler instämmer i att de har tillgång till den vård de anser sig behöva. Under den senaste tio- årsperioden har andelen stadigt ökat och uppgick 2009 till 78 procent. Regeringen anser dock att det fortfarande finns problem kring tillgänglig- heten. Av dem som anser att de inte har tillgång till den sjukvård de behöver är det många som anger att det beror på långa väntetider. Rege- ringen har mot bakgrund av detta vidtagit en rad åtgärder, varav kömiljarden är en. Kömiljarden syftar till att patienterna ska få tillgång till vård inom ramen för vårdgarantin. Sjukvårdshuvud- männen får från kömiljarden ersättning utifrån hur väl de uppfyller vårdgarantin (se vidare av- snitt 3.4.1).

Även väntetiderna i vården visar på en positiv utveckling. I slutet av 2009 hade det skett i det närmaste en halvering av antalet patienter som hade väntat längre än 90 dagar på att få en ope- ration i den specialiserade vården jämfört med motsvarande siffra ett år tidigare. Motsvarande utveckling har även skett vad det gäller antal väntande patienter för besök i den specialiserade vården.

Med regeringens satsning på en förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin (se avsnitt 3.4.3) har en indikator tagits fram som visar antal barn och unga som väntar på tid för första besök respektive tid för fördjupad ut-

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

redning/behandling. Indikatorn visar antalet väntande i 30-dagarsintervall: 0–30, 31–60 dagar osv. Under 2009 minskade antalet väntande barn och unga i Sverige med 25 procent, från drygt 4 000 till cirka 3 200. Under 2010 har antalet väntande barn och unga hittills minskat ytter- ligare till cirka 2 500. Av dessa har cirka 1 600 väntat 30 dagar eller kortare.

På tandvårdsområdet visar utfallet att det fort- farande är i åldersgrupperna 20–29 år samt 75 år och äldre som besöksfrekvensen är märkbart lägre än i övriga åldersspann, se diagram 3.4. Diagrammet visar andelen vuxna kvinnor och män i olika åldersgrupper som besökt tandläkare eller tandhygienist minst en gång under perioden 1 juli 2008 till 30 juni 2010, inom ramen för det nya tandvårdsstödet. Noteras bör att diagram- met och redovisade siffror enbart visar besök inom ramen för det statliga tandvårdsstödet. Under avsnitt 3.4.4 redogörs närmare för till- gänglighetssatsningar för tandvården samt hur det statliga tandvårdsstödet har nyttjats under de två första åren.

Diagram 3.4 Andel vuxna som besökt tandläkare eller tandhygienist under perioden 1 juli 2008 till 30 juni 2010

	100
	90
	80
	70
Procent	60
	50
	40
	40
	30
	20
	10
	0
	Alla	20-29 år	30-49 år	50-64 år	65-74 år	75 år och
						äldre

Män Kvinnor

Källa: Försäkringskassan

3.4.1Vårdgaranti och kömiljard

Under 2009, som var kömiljardens första år, har andelen patienter som väntat längre än 90 dagar i den planerade specialiserade vården minskat kraftigt, från 35 procent till 9 procent för besök och från 38 procent till 7 procent för behandling. Vidare har ett antal tillägg gjorts i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) som rör väntetider och som stärkt patienternas ställning i vården. Detta gäller bland annat en lagreglering av vård-

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

garantin och en skyldighet för landstingen att se till att patienten utan extra kostnader får vård hos annan vårdgivare om landstinget inte upp- fyller tidsgränserna i vårdgarantin.

Vårdgarantin går kortfattat ut på att patienten ska få:

1.kontakt med primärvården samma dag

2.läkarbesök inom primärvården inom 7 dagar

3.besök i den specialiserade vården inom 90 dagar

4.behandling påbörjad inom 90 dagar

Förbättrad tillgänglighet med kömiljarden

Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2009 att trots tidigare statliga stimulansmedel på drygt 46 miljarder kronor under perioden 2000–2009, så hade de satsningar som gjorts haft begränsade effekter på väntetiderna. Exempelvis visade Socialstyrelsens uppföljningar att arbetet för att uppfylla vårdgarantin endast inledningsvis hade medfört kortare väntetider inom den plane- rade specialiserade vården. Effekten klingade därefter av under första halvåret 2006.

Mot bakgrund av att tidigare insatser inte fått avsedd effekt aviserades därför kömiljarden i samband med budgetpropositionen för 2009. För att ytterligare stimulera landstingen att ar- beta med uppfyllandet av vårdgarantin ingick regeringen och Sveriges Kommuner och Lands- ting (SKL) i början av 2009 en överenskommelse om en långsiktig resultatbaserad satsning som omfattar en miljard kronor per år under perio- den 2010–2012. De landsting som uppnår de i överenskommelsen uppställda kraven om upp- fyllande av vårdgarantin får ta del av medlen. Fördelningen av de medel som avsatts i och med kömiljarden görs enbart till landsting som klarar av att ge antingen 80 procent eller 90 procent av patienterna ett besök hos specialistläkare inom högst 3 månader samt, om nödvändigt, behand- ling inom ytterligare 3 månader.

När kömiljarden lanserades hade nära 130 000 personer stått i kö för vård längre än de tidsgrän- ser som uppställts i vårdgarantin och endast tre landsting uppfyllde kraven i satsningen. Under tiden med kömiljarden har det skett tydliga för- bättringar. Antalet patienter som väntat längre än vårdgarantins 90 dagar på besök till specialist har under perioden september 2008 till novem- ber 2009 minskat med 77 procent, och för vänte- tiderna till behandling är minskningen hela

82 procent för samma tidsperiod. Vid avstäm- ningen för 2009 års kömiljard konstaterades att 17 av 21 landsting klarar att ge hela 90 procent av patienterna vård inom vårdgarantins yttre gräns på 90 dagar, både för besök och behandling.

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att löpande följa upp arbetet med vårdgarantin och kömiljarden. Myndigheten lämnade inom ramen för uppdraget en delrapport i mars 2010 (Upp- följning av den nationella vårdgarantin och ”kö- miljarden” – Årsrapport 2010). Socialstyrelsen konstaterar i rapporten att landstingens engage- mang för att arbeta med förbättrad tillgänglighet har ökat. Detta beror bl.a. på att landstingen har tydligare mål att arbeta mot, samt att frågan aktivt har drivits av regeringen, t.ex. i form av landstingsbesök. Detta engagemang, i kombina- tion med olika typer av öppna jämförelser, har ökat trycket på landstingen att visa upp bra resultat. Socialstyrelsen konstaterar vidare att vissa problem fortfarande kvarstår. Det gäller till exempel att kännedom om vårdgarantin och dess innebörd tycks vara låg bland både patienter och personal. Relativt få landsting har genomfört personalutbildningar under det senaste året i frågor som rör vårdgarantin. Landstingsföret- rädare som Socialstyrelsen frågat upplever att det finns en förbättringspotential när det gäller att informera patienter om både vårdgarantin och väntetider till t.ex. behandlingar inom den slutna vården.

Skärpta krav i 2010 års kömiljardöverenskommelse

I december 2009 enades regeringen och SKL om 2010 års kömiljardöverenskommelse. För att stimulera landstingen till ytterligare förbättrad tillgänglighet har vissa tillägg gjorts. För att få kunna ta del av satsningen under 2010 skärps bl.a. kraven på inrapporteringsfrekvensen från 90 till 95 procent. Från och med april 2010 kommer dessutom både ordinarie köer och köer för så kallat frivilligt väntande, dvs. patienter som av- står ett erbjudande om vård, räknas in i den stati- stik som utgör grunden för fördelningen av me- del.

Vårdgarantin förs in i hälso- och sjukvårdslagen

Den 1 juli 2010 trädde ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) i kraft, som syftar till att ytterligare förstärka patienternas ställning i vården vad gäller vårdgaranti, fast vårdkontakt och förnyad medicinsk bedömning. Vårdgaran- tin har tidigare varit en frivillig överenskommelse

mellan staten och SKL, men genom lagstift- ningen har landstingen nu en skyldighet att er- bjuda de som är bosatta inom landstinget vård inom vårdgarantins tidsgränser. De tidsgränser som tidigare gällt för vårdgarantin kvarstår tills vidare. Regeringen utgår från att landstingen tar sitt ansvar för denna fråga och fattar de beslut som behövs för att uppfylla skyldigheten.

Om landstinget inte uppfyller vårdgarantin ska det se till att patienten utan extra kostnad för honom eller henne får vård hos en annan vård- givare. Vidare stärks dessutom patientens ställ- ning genom de nyligen genomförda lagändringar som ålägger de enskilda yrkesutövarna att ge patienten individuellt anpassad information dels om sina möjligheter att välja vårdgivare och ut- förare inom den offentligt finansierade vården, dels om vårdgarantin och dess innehåll (se av- snitt 3.6.1). Mot bakgrund av att Socialstyrelsen konstaterade i sin uppföljning av vårdgarantin att kännedomen om dess innebörd tycks vara låg bland både patienter och personal så behövs ytterligare insatser för att säkerställa att patienter får nödvändig information för att t.ex. kunna ut- nyttja sin rätt till vård hos annan vårdgivare om väntetiderna är för långa.

3.4.2Tillgång till personal

Tillgången till hälso- och sjukvårdspersonal fort- sätter att öka, men personaltätheten varierar över landet och efterfrågan överstiger tillgången på läkare, barnmorskor, tandläkare och specialist- sjuksköterskor. Tillgången på personal i vården varierar över tid och beror bland annat på hur många som utbildas i Sverige, migration samt kommunernas och landstingens möjligheter att anställa personal. Kommunernas och landsting- ens möjligheter att anställa personal beror dels på ekonomiska förutsättningar, dels på det lokala utbudet av anställningsbar personal.

Tillgången på läkare och sjuksköterskor ökar

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att år- ligen följa och redovisa utvecklingen av till- gången på personal inom hälso- och sjukvården. Syftet är att ge en överblick av området och ett underlag för eventuella åtgärder. Årets rapport, Socialstyrelsens Årsrapport NPS 2010, visar i korthet att tillgången på läkare, barnmorskor och sjuksköterskor i hälso- och sjukvården fort- sätter att öka, dock i olika takt, samt att perso-

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

naltätheten varierar över landet. Socialstyrelsens bedömning är att, trots ökningen, så överstiger efterfrågan tillgången vad gäller barnmorskor och läkare. Socialstyrelsen bedömer också att landstingen har svårt att rekrytera specialistut- bildade sjuksköterskor inom vissa specialiteter, specialistläkare inom vissa specialiteter samt tandläkare. I Socialstyrelsens rapport redovisas en ny tendens som innebär att det under de se- naste redovisade åren syns en markant ökning av återinvandrande svenskfödda läkare som erhållit sin läkarutbildning i ett annat land, från cirka 50 personer 2005 till närmare 100 personer 2008.

Tillgången på specialistläkare har utvecklats olika beroende på specialitet. Landstingen an- svarar för att anställa läkare för specialiserings- tjänstgöring i en omfattning som motsvarar landstingets planerade framtida behov av läkare med specialistkompetens i klinisk verksamhet. Exempel på en positiv utveckling finns inom psykiatrin där antalet specialister sedan 1997 har ökat med drygt 25 procent. Antalet specialister i allmänmedicin har ökat med knappt 30 procent.

Det har länge varit svårt att rekrytera spe- cialistläkare i psykiatri. Regeringen stödjer därför en försöksverksamhet i norra och sydöstra sjuk- vårdsregionen där samtliga AT-läkare erbjuds fördjupad psykiatriutbildning under 2–3 måna- ders utvidgad AT inom psykiatrin. Satsningen sker i projektform och pågår t.o.m. 2010. Social- styrelsen har i en delrapport redovisat att pro- jektet medfört en positiv utveckling, även om rekryteringen av AT-läkare hittills varit lägre än förväntat. Det är ännu för tidigt att bedöma pro- jektets effekter på rekryteringen av specialist- läkare. Projektet har enligt Socialstyrelsen också bidragit till utveckling av arbetsmiljön och verk- samhetens pedagogiska innehåll vid de psykia- triska klinikerna.

Enligt SKL har andelen som gör sin speciali- seringstjänstgöring inom vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri ökat de senaste åren.

Socialstyrelsen rapporterade 2009 att tillgång- en på legitimerade yrkesgrupper inom psykiatrin har ökat, utom ifråga om sjuksköterskor som är specialiserade inom psykiatri, där tillgången i stället har minskat. Framför allt psykiatrer och sjuksköterskor med specialistutbildning inom psykiatrin bedöms som svårrekryterade till vuxenpsykiatrisk verksamhet.

Sedan flera år har landstingen haft svårigheter att rekrytera specialistsjuksköterskor. Utred-

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

ningen om trygghet och säkerhet för individen – behörighet för personal i hälso- och sjukvård och socialtjänst (S 2009:02) ska bl.a. göra en över- gripande utredning av frågan om bristen på spe- cialistsjuksköterskor. Utredningen redovisar sina förslag i oktober 2010.

För tandvårdens del visar statistiken att till- gången på tandvårdspersonal varierar över lan- det. Tillgången på tandhygienister i tandvården ökade 1995–2007, medan tillgången på tand- läkare minskade något. Under 2009 har flera landsting aktivt rekryterat tandläkare utomlands. Allt fler svenskar utbildar sig till tandläkare i andra länder enligt uppgifter från Sveriges Tand- läkarförbund. De vanligast förekommande ut- bildningsländerna är Polen, Rumänien och Ungern.

Ökat antal utbildningsplatser

Eftersom efterfrågan på läkare under flera år be- dömts öka snabbare än tillgången både avseende läkare och tandläkare har regeringen under förra mandatperioden utökat antalet platser på båda utbildningarna. I budgetpropositionen för 2009 tillförde regeringen medel för att läkarutbild- ningen bör utökas med ytterligare 110 helårs- studenter. Totalt uppgår utbyggnaden 2014 till 605 helårsstudenter. En ytterligare utbyggnad av läkarutbildningen med totalt 30 helårsstudenter inleddes 2010. Fullt utbyggd 2015 innebär denna satsning att läkarutbildningen ökar med ytter- ligare 165 helårsstudenter. Utöver denna utbygg- nad kommer Örebro universitet att starta läkar- utbildning under 2011. I budgetpropositionen för 2009 gjorde regeringen dessutom bedöm- ningen att tandläkarutbildningen bör byggas ut med totalt 30 helårsstudenter. Totalt uppgår ut- byggnaden 2014 till 150 helårsstudenter. Utöver denna utbyggnad byggs tandläkarutbildningen ut vid Karolinska institutet med 10 platser per år fram till 2013. Regeringen har också beslutat om att tillföra 30 nya platser på psykologpro- grammet vid Karolinska institutet.

Sedan hösten 2009 har en ny kompletterings- möjlighet öppnats för hälso- och sjukvårds- personal med yrkesutbildning från ett land utan- för EU/EES för den som behöver komplettera sin utländska vårdutbildning med mindre än två års heltidsstudier på universitet eller högskola för att uppnå motsvarande den svenska utbild- ningsnivån.

3.4.3Tillgänglighet inom psykiatriområdet

Förstärkt vårdgaranti har bidragit till bättre tillgänglighet

Regeringens satsning på en förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin har varit mycket framgångsrik. Under 2009 minskade antalet väntande barn och unga i Sverige med 25 procent, från drygt 4 000 till cirka 3 200. Hittills under 2010 har antalet väntande barn och unga minskat ytterligare. Att möta barn och ungdomars psykiska ohälsa i ett så tidigt skede som möjligt med effektiva insatser utifrån indi- videns behov kan vara avgörande för hans eller hennes utveckling. En förbättring av tillgäng- ligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin är därför mycket angelägen.

I februari 2009 ingick regeringen och SKL en överenskommelse om en förstärkt vårdgaranti inom den specialiserade barn- och ungdoms- psykiatrin. Målet är att alla landsting senast under 2011 ska kunna erbjuda tid för ett första besök inom högst 30 dagar och därefter beslutad fördjupad utredning eller behandling inom högst 30 dagar. Den förstärkta vårdgarantin omfattar 214 miljoner kronor per år under 2009–2011. Medlen fördelas enligt en prestationsbaserad modell i efterhand till de landsting som både uppfyllt kraven för väntetider och kraven på in- rapportering till databasen Väntetider i vården.

Under 2009 uppfyllde 20 landsting kraven för första besök och 19 landsting kraven för för- djupad utredning/behandling. Samtliga landsting uppfyllde dessutom kraven på inrapportering för både besök och utredning eller behandling.

Även om satsningen på en förstärkt vård- garanti inom barn- och ungdomspsykiatrin har varit mycket lyckad behöver tillgängligheten förbättras ytterligare för att det uppsatta målet ska nås under 2011. Kraven på landstingen för att få del av medlen har därför skärpts i överens- kommelsen för 2010. Regeringens bedömning är att användningen av sådana prestationsbaserade instrument har varit effektiv i arbetet med att öka tillgängligheten till barn- och ungdoms- psykiatrin. Ytterligare förklaringar till att till- gängligheten förbättrats kan vara att satsningen genomförts tillsammans med SKL och att frågan lyfts fram politiskt.

Enligt Socialstyrelsens rapport om öppna jäm- förelser och utvärdering av psykiatrisk vård 2010 har andelen vuxna som väntat mer än 90 dagar på

besök på vuxenpsykiatrisk mottagning minskat något under 2009. Patienternas upplevelse av att få vård när de behöver det har förbättrats något.

God tillgänglighet med en väl fungerande första linjens vård och omsorg

Det är angeläget att barn och ungdomar med psykisk ohälsa snabbt får tillgång till rätt insatser på rätt vårdnivå. Det förutsätter att den s.k. första linjens vård och omsorg för barn och ung- domar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom fungerar väl. Till första linjen räknas de verk- samheter i landsting och kommuner som på olika sätt jobbar med barn och ungdomar. Rege- ringen och SKL ingick i februari 2009 en över- enskommelse om att fortsätta förändringsarbetet inom första linjens vård och omsorg. I projektet har 14 områden med landsting och kommuner från hela landet valts ut, för att utveckla ett antal fungerande modeller för samverkan mellan de aktörer i landsting och kommuner som på olika sätt arbetar med barn och ungdomar.

Inom varje modellområde har bl.a. en analys gjorts av alla aktuella verksamheter, processer och flöden i vård- och stödsystemen men även av vilka insatser som görs för hälsofrämjande och tidiga insatser. SKL har utvecklat webba- serade analysverktyg för att dels underlätta kart- läggningen av verksamheter, dels kunna jämföra och dra slutsatser om den samverkan som ut- vecklas i modellområdena.

Första linjen och specialiserad vård påverkar varandra

Tillgängligheten till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin påverkas av hur första linjens vård och omsorg fungerar.

Regeringen bedömer att projektet med modellområden på sikt kan leda till en förbättrad samverkan mellan landsting och kommuner, och därmed till en bättre vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Ett skäl till denna bedömning är att projektet, enligt över- enskommelsen, är utformat för att engagera de deltagande aktörerna att själva förändra sina arbetssätt. De analysverktyg som SKL utarbetat kan också användas både av de deltagande aktörerna för att identifiera konkreta för- bättringsområden i deras verksamheter, och av andra landsting och kommuner som inte ingår i något modellområde.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

3.4.4Tillgänglighet inom tandvårdsområdet

Under det nya tandvårdsstödets första två år ökade prisnivån inom den ersättningsberättig- ande tandvården med cirka 3 procent per år, vilket är en betydligt lägre prisökning jämfört med perioden januari 2003 till juni 2008. Ök- ningen var då 4,5 procent per år.

Regeringen har under förra mandatperioden i det närmaste fördubblat statens satsning på vuxentandvården i syfte att skydda tandvårds- patienter mot höga kostnader och därigenom göra tandvården mer tillgänglig för dem som av ekonomiska skäl är mindre benägna att uppsöka tandvård, med försämrad tandhälsa till följd.

Den nya tandvårdsreformen trädde i kraft den 1 juli 2008 och består dels av ett allmänt tand- vårdsbidrag i vårdförebyggande syfte och ett nytt skydd mot höga kostnader. Regeringens ambition med reformen är att via det allmänna tandvårdsbidraget bibehålla en god tandhälsa hos individer med små tandvårdsbehov samt via hög- kostnadsskyddet möjliggöra för individer med stora tandvårdsbehov att erhålla tandvård till en rimlig kostnad.

Målet med det allmänna tandvårdsbidraget är att stimulera en större andel människor till att besöka tandvården och speciellt i de ålders- grupper där besöksfrekvensen tidigare varit låg. Det årliga bidraget på 150 kronor per person kan sparas och ackumuleras under två år och därmed leda till en rabatterad undersökning med 300 kronor. För åldersgrupperna 20–29 år samt 75 år och äldre är det årliga bidraget 300 kronor.

Under reformens två första år beräknas cirka 74 procent av den vuxna befolkningen ha besökt tandläkare eller tandhygienist. Bland kvinnorna var besöksfrekvensen 78 procent medan andelen bland männen var 71 procent. Regeringen följer särskilt utvecklingen bland de unga vuxna, dvs. personer mellan 20 och 29 år, då dessa tidigare visat en lägre besöksfrekvens än övriga vuxna. I gruppen unga vuxna har cirka 63 procent av kvinnorna besökt tandvården minst en gång sedan den 1 juli 2008 jämfört med cirka 54 pro- cent av männen. För en helhetsbild av ålders- gruppernas besöksfrekvens hänvisas till diagram 3.4 i avsnitt 3.4.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Tabell 3.6 Tandvårdens utgifter, 2003–2008 1

Miljoner kronor

	2003	2004	2005	2006	2007	2008
Patientavgifter	10 260	11 320	12 054	12 192	12 199	13 425
Offentliga konsumtions-
utgifter för tandvård	6 636	7 183	6 695	7 307	7 472	8 429
Summa utgifter	16 896	18 503	18 749	19 499	19 671	21 854

Andel patientavgifter %	60,7	61,2	64,3	62,5	62,0	61,4

1 Tabellen baseras på tabell 2 i de svenska hälsoräkenskaperna som utarbetats av SCB, vilka i sin tur är utformade enligt OECD:s System of Health Accounts. Dessa publicerades första gången den 31 mars 2008. Uppgifterna baserar sig på preliminära årsberäkningar av nationalräkenskaperna.

Källa: SCB, Svenska hälsoräkenskaper

Tabell 3.7 Kostnader för statligt tandvårdsstöd 2003–2009

Miljoner kronor

	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009
Statligt tandvårdsstöd	2 607	3 129	2 426	3 099	3 159	3 749	5 323

Administrationskostnader
för försäkringen	204	175	186	168	234	205	221

Källa: Försäkringskassan

Genom tandvårdsmarknadens fria prissättning och ersättningssystemets utformning påverkas patienternas kostnader direkt av prisutveckling- en. Försäkringskassan har på uppdrag av rege- ringen undersökt prisutvecklingen sedan refor- men trädde i kraft. I rapporten, Prisutvecklingen inom tandvården 2008–2009 samt analys av patientkostnaden i det gamla respektive nya tandvårdsstödet, konstaterar Försäkringskassan att det nya tandvårdsstödet inneburit lägre kost- nader såväl för patienter med stort behov av tandvård som för patienter med små behov.

I tabell 3.6 redovisas de totala utgifterna för tandvård under perioden 2003–2008, uppdelat på hushållens konsumtionsutgifter (patientavgifter) respektive offentliga utgifter (statens, landsting- ens och primärkommunernas utgifter). I tabell 3.7 redovisas kostnaderna för det statliga tand- vårdsstödet 2003–2008.

För många personer, särskilt de med stora tandvårdsbehov, har kostnaderna sjunkit i och med det nya statliga tandvårdsstödet. Det finns dock vissa patientgrupper som på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning har ett ökat behov av tandvård. Regeringen avser att komplettera det generella stödet med särskilt riktade insatser och har därför tillsatt en arbets- grupp med uppgift att utforma ett komplette- rande stöd till dessa patientgrupper. Arbetet ska vara avslutat senast den 1 november 2010.

Sammantaget visar resultaten att reformen har bidragit till att uppfylla målet om att göra tand- vården mer tillgänglig för stora delar av befolk- ningen. Ett särskilt stöd till vissa patientgrupper med stora tandvårdsbehov kommer att ytter- ligare förstärka tillgängligheten.

3.4.5Tillgänglighet inom läkemedelsområdet

Fler apotek sedan apoteksmarknaden omreglerats

Genom omregleringen av apoteksmarknaden är det möjligt även för andra än Apoteket AB att äga och driva apotek. Utöver de apotek som överlåtits från Apoteket AB till nya ägare hade Läkemedelsverket t.o.m. augusti 2010 beviljat tillstånd för över 100 nya apotek. I takt med att de nya apoteken öppnar, ökar tillgängligheten till läkemedel.

Den 1 juli 2009 trädde lagen (2009:366) om handel med läkemedel i kraft. Det innebär att den som fått tillstånd av Läkemedelsverket får driva öppenvårdsapotek. Regeringens mål med omregleringen av apoteksmarknaden är att kon- sumenterna ska få ökad tillgänglighet till läke- medel, bättre service och större tjänsteutbud. Medlet för att uppnå målet var att utsätta mark- naden för konkurrens.

Det ställs höga krav på öppenvårdsapoteken, t.ex. beträffande farmaceutisk bemanning, till-

handahållande av förordnade läkemedel och va- ror samt rådgivning. Samtidigt kan det konstate- ras att regleringen ger möjlighet till en mångfald på marknaden vad gäller t.ex. öppettider och ser- vice. I augusti 2010 hade öppethållandet ökat med sammanlagt 864 timmar i veckan för 167 av de apotek som fanns redan när reformen trädde i kraft, enligt uppgift från Sveriges Apoteksföre- ning. Endast sex apotek hade minskat sina öppettider. Tillsammans med de nystartade apo- teken innebär detta att det totala öppethållandet för apotek i Sverige har ökat med cirka 7 800 timmar per vecka. Många av de nya apoteks- aktörerna planerar dessutom att öppna nya apotek under hösten 2010. Det kan konstateras att tillgängligheten till apotek därmed redan har ökat och att nya tjänster har börjat utvecklas på området.

Receptfria läkemedel på fler försäljningsställen

Tillgängligheten till receptfria läkemedel har ökat betydligt. I juli 2010 hade 6 700 försäljnings- ställen anmält försäljning av receptfria läkemedel på andra platser än apotek.

Den 1 november 2009 trädde lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel i kraft. Lagen gör det möjligt att sälja vissa receptfria humanläkemedel på andra platser än apotek. Det är Läkemedelsverket som, utifrån vissa i lagen angivna kriterier, bestämmer vilka läkemedel som får säljas enligt regelverket. Regeringens mål med denna del av omregleringen är att ytterligare öka tillgängligheten till receptfria läkemedel för konsumenterna.

Regeringen bedömer att målet har uppnåtts. Tillgängligheten har ökat genom att vissa läke- medel finns där konsumenterna även gör andra inköp, t.ex. i dagligvaruhandeln eller på bensin- stationen. Tillgängligheten har även ökat under kvällar och helger i enlighet med försäljnings- ställenas ordinarie öppettider. En fortsatt hög säkerhet i läkemedelsanvändningen tryggas bl.a. genom att det endast är läkemedel som uppfyller vissa kriterier som får säljas samt genom krav som ställs på näringsidkaren.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

erfarenhet och utformas för att möta den indi- viduella patientens behov…”. En kunskaps- baserad vård handlar om såväl vad som görs som hur den utförs. Regeringens ambition är att stödja en utveckling mot en alltmer kunskaps- baserad sjukvård bl.a. genom framtagande av nationella riktlinjer. Utarbetandet och använd- ningen av nationella riktlinjer är ett av flera verk- tyg för att förbättra resultaten i vården. Ett generellt mått som kan visa på resultaten i sjuk- vården är antalet sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödsfall dvs. död i diagnoser som bedöms vara möjliga att påverka med medicinska insatser. I tabell 3.8 redovisas, i femårsintervall, ålders- standardiserade dödstal per 100 000 invånare.

Tabell 3.8 Antal sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödsfall per 100 000 invånare (1–74 år)

År

1988

1993

1998

2003

2008

Män	50,7	49,4	43,6	35,6	31,8

Kvinnor	39,2	34,3	28,7	25,1	19,7

Källa: Socialstyrelsen

Indikatorn visar på en tydlig förbättring både för kvinnor och män vad gäller död som kan und- vikas genom medicinska insatser. På 20 år har de undvikbara dödsfallen i det närmaste halverats för kvinnor och för män har de minskat med närmare 40 procent. Ett annat mått som visar på effekter av åtgärder i den öppna vården är antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen, den visar antalet ”onödiga” inläggningar på sjuk- hus som med ett effektivt och adekvat om- händertagande i den öppna vården skulle kunna undvikas. Även denna indikator tyder på att det har skett en förbättring inom öppenvården genom att antalet män med undvikbara sluten- vårdstillfällen per 100 000 invånare har minskat med cirka 20 procent på 10 år. Motsvarande siffra för kvinnor är cirka 15 procent. Indikatorn speglar flera olika dimensioner, bl.a. tillgänglig- heten till vården men också i vilken utsträckning öppenvården erbjuder en vård baserad på evidens och beprövad erfarenhet.

3.5Kunskapsbaserad vård

En kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär (enligt 2 kap 1 § LYHS) att vården ”…ska bygga på vetenskap och beprövad

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Diagram 3.5 Antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen, per 100 000 invånare

1800
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008
				Män	Kvinnor

Källa: Socialstyrelsen

3.5.1Statlig kunskapsstyrning

Bättre kunskapsbas genom jämförelser och riktlinjer

Regeringen anser att öppna jämförelser är ett viktigt instrument för att öka kvaliteten i hälso- och sjukvården. Under senare år har också ett antal satsningar gjorts på detta område. Ett exempel är den nationella strategin för kvalitets- utveckling genom öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, som presenterades 2009 (se avsnitt 3.7.2).

Socialstyrelsens nationella riktlinjer utgör ett viktigt instrument i den nationella kunskaps- styrningen. Huvudmännen anser att riktlinjerna underlättar arbetet för professionerna och ger ett väsentligt bättre beslutsunderlag för hälso- och sjukvårdsstyrning än tidigare kunskapsdoku- ment. Socialstyrelsen har också konstaterat i Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 att de natio- nella riktlinjerna har fått genomslag i vården. Det gäller t.ex. följsamheten till, och uppfyllanden av, målvärdena inom riktlinjerna för både hjärtsjuk- vård och diabetes. Det finns dock skillnader i systematik och arbetssätt mellan huvudmännen då det gäller införandet av nationella riktlinjer på den regionala nivån.

Insatser för en mer samordnad statlig kunskapsstyrning

Det är viktigt att kunskapsspridningen till hälso- och sjukvården sker på ett samordnat sätt. Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Statens be- redning för medicinsk utvärdering (SBU) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har därför i regleringsbrev och instruktioner fått

i uppdrag att bidra till att kunskapsspridningen planeras och utförs på ett sådant sätt att staten så långt som möjligt uppfattas som en samordnad aktör av huvudmännen.

För att i ett långsiktigt perspektiv förtydliga ansvarsfördelningen gav regeringen Socialstyrel- sen i uppdrag att ta fram en förstudie till en strategi för hur arbetet med kunskapsutveckling ska samordnas på nationell nivå. Förstudien skulle även beakta hur Socialstyrelsen kan för- dela arbetet när det gäller att utveckla kunskaps- stöd och informationsstruktur för vården, verka för att stödet tillämpas samt utveckling och in- samling av data, utarbetande av indikatorer, nationella riktlinjer och möjligheter att följa upp tillämpningen av riktlinjer. Socialstyrelsen inkom med förstudien i maj 2010. I denna framhåller myndigheten bl.a. att det finns ett tydligt behov av fortsatt samverkan mellan myndigheterna och att förutsättningarna för en gemensam verksam- hetsplan när det gäller framtagandet av nationella kunskapsunderlag behöver utredas. Förstudien bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Även inom ramen för den nationella cancer- strategin genomförs insatser för att förbättra kunskapsstyrningen regionalt och nationellt. Ett exempel är utvecklingen av regionala cancer- centrum (RCC). Dessa är bl.a. tänkta att samla den avancerade cancervården till några platser i Sverige och ha stark samverkan med tillhörande forskning (se vidare avsnitt 3.8.2).

Hälso- och sjukvården drivs av en mycket snabb utveckling av nya medicinska behandlings- metoder och teknologier. Detta ställer krav på förmåga att dels tillvarata och omsätta ny kun- skap, dels utrangera osäkra eller onödiga meto- der i vården. Regeringen har gett SBU i uppdrag att starta ett projekt för att tillsammans med olika berörda aktörer identifiera kunskapsluckor och behandlingsmetoder i vården som inte har önskvärd effekt eller där tillräcklig kunskap om effekterna saknas. Om förekomsten av osäkra eller onödiga behandlingsmetoder minskar så sparas sannolikt resurser som i stället kan satsas på etablerade och evidensbaserade metoder.

Sedan årsskiftet 2008/2009 arbetar en natio- nell samordningsgrupp för kunskapsstyrning som har till uppgift att bl.a. verka för att sprid- ning av ny kunskap blir effektivare och att nya metoder snabbt utvärderas. Gruppen består av företrädare för hälso- och sjukvården från samt- liga sjukvårdsregioner, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt myndigheterna Social-

styrelsen, Läkemedelsverket, SBU och TLV. Inom ramen för samarbetet presenterades i november 2009 rapporten Mot en effektivare kunskapsstyrning, som är en analys av nationellt och regionalt stöd för en evidensbaserad praktik. I rapporten konstateras bl.a. att huvudmännen överlag är nöjda med de riktlinjer som arbetats fram. Riktlinjerna underlättar arbetet för pro- fessionerna och ger ett bättre beslutsunderlag för hälso- och sjukvårdsstyrning. Samtidigt finns det skillnader i systematik och arbetssätt mellan huvudmännen då det gäller beredningen av nationella riktlinjer. Flera av huvudmännen lyfter vidare fram primärvården som en viktig fråga för den fortsatta kunskapsstyrningen.

3.5.2Kunskapsbaserad psykiatri

Regeringens satsning på vidareutbildning av specialistläkare i psykiatri har utvecklats positivt under 2009. Forskartjänster i psykiatri har börjat tillsättas och två nationella forskarskolor har in- rättats. Regeringens ambition är att psykiatrin ska arbeta mer kunskapsbaserat. En viktig del i detta är att stimulera tillgången på läkare som specialiserar sig inom psykiatri och att stimulera forskning inom psykiatrin.

Satsning på kurser för specialistläkare inom psykiatrin

Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS) driver på regeringens uppdrag det s.k. METIS-projektet (MEr Teori I Spe- cialisttjänstgöringen).

IPULS har sedan 2007 regeringens uppdrag att utveckla specialistkompetenskurser (SK-kur- ser) i psykiatri. Inom METIS-projektet har åtta nya SK-kurser genomförts under 2009, bl.a. om neuropsykiatri, psykossjukdomar och psyko- farmakologi. Ytterligare åtta nya kurser ska ge- nomföras under 2010, bl.a. om ångestsjukdomar, äldrepsykiatri och ätstörningar.

Regeringen bedömer att METIS-projektet har utvecklats till ett värdefullt utbildningskoncept. Konceptet utformas i nära samarbete med professionen och utgår från det utbildnings- behov som professionen själva uppger att de har. Flera kurser är webbaserade och samtliga är nära knutna till deltagarnas ordinarie arbete, vilket sannolikt är en förklaring till den positiva ut- vecklingen och det stora intresset från pro- fessionen.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Långsiktig satsning på forskartjänster och forskarskolor har inletts

Vetenskapsrådet har regeringens uppdrag att in- rätta cirka 30 forskartjänster för kliniskt verk- samma medarbetare inom psykiatrin. Satsningen är långsiktig och ska pågå under tio år. Förutom detta uppdrag har Vetenskapsrådet lämnat stöd till två nationella forskarskolor i klinisk psyki- atri, en vid Karolinska institutet och en i sam- arbete mellan universiteten i Lund och Göte- borg. Forskarskolorna ska bl.a. bidra till att öka antalet medarbetare med akademisk doktors- examen inom psykiatri, genom att stärka ämnet och göra det attraktivt för professionella inom disciplinen.

Satsning på klinisk forskning är en viktig faktor för regeringens ambition att åstadkomma en mer kunskapsbaserad psykiatri. Det är därför av stor betydelse att de båda forskarskolorna nu har etablerats.

Många uppdrag för att främja en kunskapsbaserad psykiatri

Inom ramen för psykiatrisatsningen har rege- ringen beslutat om en rad andra uppdrag under 2009 som på sikt ska bidra till att psykiatrin som helhet arbetar mer kunskapsbaserat.

Socialstyrelsen ansvarar för flertalet uppdrag, som bl.a. avser kompetenshöjande insatser, ut- veckling av en kunskapsportal och framtagande av nationella riktlinjer. SBU arbetar med upp- draget att ta fram kunskapsöversikter om diag- nostik av ADHD och autismspektrumtillstånd samt förstämningssyndrom och om läkemedels- behandling av psykos/schizofreni. Hjälpmedels- institutet arbetar med uppdraget att informera och utbilda personal i landsting och kommuner om hjälpmedel samt att utveckla nya hjälpmedel. Försäkringskassan prövar på regeringens upp- drag ansökan om och fördelar medel till en myn- dighetsgemensam kunskapsutveckling om re- habilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

UPP-centrum vid Socialstyrelsen – ett samlat kunskapsstöd

Det är angeläget att så tidigt som möjligt identi- fiera barn som har eller som riskerar att få psy- kisk ohälsa, och det är viktigt att all personal som möter barn har hög kompetens och an- vänder den mest aktuella kunskapen i sitt arbete. Inom ramen för regeringens psykiatrisatsning har Socialstyrelsen därför i uppdrag att driva UPP-centrum, ett nationellt utvecklingscentrum

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

för barns psykiska hälsa. Centrumet ska fungera som ett samlat kunskapsstöd för både hälso- och sjukvård, socialtjänst, förskola och skola. Dess uppgift är att samla, koordinera och föra ut kun- skap och vetenskap då det gäller att identifiera, förebygga, ge tidigt stöd och behandla barn och unga som riskerar att utveckla svårare psykisk ohälsa. De uppgifter som UPP-centrum har för- utsätter långsiktighet och samverkan. UPP-cen- trum samarbetar därför med många aktörer, t.ex. SKL, universitet och högskolor, Skolverket och Barnombudsmannen. Socialstyrelsen ska enligt regeringsuppdraget planera för hur UPP-cen- trums verksamhet ska inordnas i myndighetens ordinarie verksamhet fr.o.m. 2012.

3.5.3Kunskapsbaserad tandvård

Förutsättningarna för att kunna erbjuda en kunskapsbaserad tandvård, genom bl.a. natio- nella riktlinjer och kunskapsutveckling, har blivit bättre genom regeringens insatser.

Tandhälsoregistret är ett nytt hälsodata- register som kommer att fylla en viktig funktion när det gäller att följa tandhälsan över tid i Sverige. Registret är sedan den 1 juli 2008 under uppbyggnad hos Socialstyrelsen och kommer på sikt att kunna svara på frågor som hur tand- hälsan utvecklas över tiden, vilka samband som finns mellan oral hälsa och sjukdomar som dia- betes och hjärt- och kärlsjukdomar, hur läke- medel påverkar muntorrhet och karies samt om det finns regionala, socioekonomiska och demo- grafiska skillnader i tandhälsa.

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att ut- arbeta nationella riktlinjer och kvalitetsindika- torer för tandvården. I ett första skede planeras sex nationella riktlinjer för tandvård som kommer att presenteras i slutet av 2010.

Socialstyrelsen har sedan 2006 regeringens uppdrag att fördela medel till kunskapsutveck- ling och metodutveckling samt att förbättra dia- gnostik, behandling och bemötande av patienter vars hälsoproblem förknippas med amalgam eller andra dentala material. För detta ändamål har regeringen avsatt medel och slutredovisningen ska ske senast den 31 december 2010. Rege- ringen har även avsatt medel för ekonomiskt stöd till kompetenscentrum, bl.a. Kunskaps- center för Dentala Material.

3.5.4Kunskapsbaserad läkemedelsanvändning

Ett nytt centrum vid Läkemedelsverket

Vid Läkemedelsverket inrättades den 1 juli 2010 en särskild funktion, Centrum för bättre läke- medelsanvändning, med uppgift att bedriva ut- rednings- och utvecklingsverksamhet för att för- bättra läkemedelsanvändningen samt att verka för samordning och samverkan mellan de aktörer som är verksamma på området.

Regeringen konstaterar i propositionen Ökad kvalitet vid läkemedelsförskrivning (prop. 2009/10:138) att det finns flera aktörer som ar- betar med att förbättra läkemedelsanvändningen. Apoteket AB har enligt tidigare verksamhets- avtal med staten haft till uppgift att inom ramen för handelsmarginalen bedriva forsknings- och utvecklingsarbete om läkemedelsanvändning och apoteksverksamhet. Åtagandet upphörde den 1 juli 2010. Utrednings- och utvecklingsverk- samheten överfördes till Läkemedelsverket och kommer där att utgöra en resurs vid uppbygg- naden av den särskilda funktionen.

Såväl landsting som förskrivare och apotek har utifrån sina olika verksamheter behov av läke- medelsinformation. Att samla, utvärdera och kvalitetssäkra läkemedelsinformation blir en uppgift för Läkemedelsverket.

Forskning inom farmaci

Det är angeläget att den forskningsverksamhet som har bedrivits vid Apoteket AB inte går för- lorad. Verksamheten läggs ner i sin nuvarande form men avsatta medel kommer även framöver användas för forskning inom ämnesområdet farmaci. Därför utbetalas 4 miljoner kronor år- ligen från och med 2010 till Vetenskapsrådet för detta ändamål.

3.6Patientens ställning

Regeringens mål för detta område är att säker- ställa att patienterna ges möjlighet till delaktig- het och självbestämmande i kontakterna med hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen fastställde under hösten 2009 ett antal indikatorer för upp- följning av patientfokuserad hälso- och sjukvård. Genom den nationella patientenkäten finns fr.o.m. 2010 en nationell datakälla för området. Regeringen har tidigare följt resultat från Vård-

barometern men kommer fortsättningsvis att basera indikatorn för att följa patienternas upp- fattning om vården på resultaten från den natio- nella patientenkäten.

Kunskap om hur patienterna uppfattar hälso- och sjukvården är en avgörande förutsättning för att kunna vidareutveckla och förbättra hälso- och sjukvården med patienten i centrum. Det är bl.a. mot bakgrund av det som regeringen och landstingen har tagit initiativ till att genomföra den nationella patientenkäten. Enkäten är en mätning av patientupplevd kvalitet och möjlig- gör jämförelser mellan landstingen, deras vård- centraler och sjukhus/mottagningar på ett lik- värdigt sätt. Enkäten har skickats ut till cirka 165 000 patienter i 19 landsting. Resultatet från enkäten redovisas som ett värde, i intervallet 0– 100, kallat patientupplevd kvalitet (PUK-värde). Ju högre PUK-värde desto mer positiv inställ- ning har patienterna. I tabell 3.9 redovisas resultatet avseende ett antal indikatorer från enkäten. Eftersom den nationella patientenkäten endast har genomförts under ett år kan enbart ett värde redovisas per indikator. Regeringen har dock för avsikt att fortlöpande följa dessa indi- katorer.

Tabell 3.9 Resultat nationell patientenkät i primärvården

2009, PUK-värde

	Män	Kvinnor
Helhetsintryck	72	70
Bemötande	91	89

Delaktighet	78	78

Information	80	77
Upplevd nytta	84	82

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting

Stärkt ställning för patienten genom öppna jämförelser

Regeringens satsningar på öppna jämförelser ut- gör en viktig grundstruktur för att kunna ut- veckla och driva på hälso- och sjukvårdens syste- matiska förbättringsarbete. Tillgången på indika- torer och resultatmått har genom olika sats- ningar förbättrats och det har öppnat upp för fördjupade analyser av samband och framgångs- faktorer. Detta har inneburit att patienter och allmänheten har fått en bättre inblick i vad hälso- och sjukvården presterar och till vilka kostnader. Satsningar på öppna jämförelser är följaktligen en viktig faktor för regeringens ambition att stärka patientens ställning (se avsnitt 3.7.2).

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

3.6.1Valfrihet

Valfriheten för patienter har kraftigt förstärkts genom regeringens reformer. Ökad valfrihet inom hälso- och sjukvården är viktigt för att ge patienten en stark ställning. Patienternas valfri- het stimulerar vårdgivarna att förbättra kvalite- ten i vården. Detta kan avse förbättringar i be- mötandet av patienten och i vårdens resultat. Förbättringarna kan även bestå i att patientens behov i ökad utsträckning tillgodoses genom ett anpassat utbud av vårdtjänster, ökad tillgänglig- het i form av kortare väntetider, ökade öppet- tider och annan anpassning till särskilda behov, liksom närheten till kringliggande tjänster, t.ex. apotek. Valfriheten kan därmed sporra till kon- kurrens som kan leda till förbättringar inom en rad områden.

Fler vårdcentraler efter införandet av vårdvalssystem

Vårdvalssystem i hälso- och sjukvården kan sedan 2009 införas av landstingen med stöd av lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Från den 1 januari 2010 är det obligatoriskt för lands- tingen att erbjuda vårdvalssystem inom primär- vården och sådana system finns nu i hela landet. Sedan vårdvalssystem började införas i lands- tingen har invånarna fått totalt 181 nya vård- centraler att välja mellan (april 2010), vilket mot- svarar en ökning av antalet vårdcentraler med 19 procent. Mycket tyder på att detta antal även fortsättningsvis kommer att öka. Erfarenheterna från landstingen är inledningsvis att vårdvals- systemen inte leder till ökade kostnader. Vård- valssystem införs även i ökad utsträckning inom den specialiserade öppenvården. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att följa införandet av vårdvalssystem.

De första resultaten från införandet av vård- valssystemen visar att patienternas valfrihet har stärkts inom primärvården. Vårdvalssystemen har medfört positiva förändringar inom hälso- och sjukvården, bl.a. i form av ökat patientfokus och bättre tillgänglighet. Det finns god informa- tion om möjligheterna att välja utförare och antalet utförare har ökat. Den nationella patient- enkäten 2009 visar vidare att patienternas nöjd- het med primärvården generellt sett är mycket stor.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Förbättrad information till patienten om valmöjligheter

Det är viktigt att patienten ges förbättrade möj- ligheter att jämföra olika vårdgivare som grund för sitt val. Från den 1 juli 2010 har vårdgivare utökade skyldigheter att ge patienterna indi- viduellt anpassad information om möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom hälso- och sjukvården. Därutöver har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) på regeringens uppdrag tagit fram en jämförelsetjänst som ger patienten grundläggande information om de olika vård- givarna, väntetider och andra patienters uppfatt- ning om vården och som nås via sjukvårdsråd- givningens hemsida, www.1177.se.

En nationellt samordnad och kvalitetssäkrad sjukvårdsrådgivning via webb och telefon är ett viktigt instrument för att erbjuda en mer till- gänglig vård. Tjänsten 1177 erbjuder kvalitets- säkrad information och råd om vård och hälsa och tjänsten är i dagsläget tillgänglig för närmare 90 procent av Sveriges befolkning. Staten har också delfinansierat skapandet av en ungdoms- mottagning på nätet genom www.UMO.se, som sedan starten i november 2008 haft över 1,6 mil- joner besökare och vunnit pris för högkvalitativ och målgruppsanpassad information. Under 2010 tog regeringen initiativ till en motsvarande satsning på barn och föräldraskap genom en nationellt kvalitetssäkrad webbplats för före- byggande föräldrastöd och barnsjukvård.

Valfrihet inom tandvård

I syfte att stärka patienternas möjlighet att välja vårdgivare inom tandvården har regeringen vid- tagit en rad åtgärder, bl.a. genom krav på vård- givarna att tillhandahålla prislistor och informa- tion om behandlingsförslag och patientens tand- hälsa. Försäkringskassan har startat en elek- tronisk prisjämförelsetjänst för att på ett enklare sätt möjliggöra jämförelser av olika vårdgivares priser. SKL har startat en tandvårdsrådgivnings- tjänst på Internet som nås via sjukvårdsråd- givningens hemsida www.1177.se. I december 2009 lämnade regeringen ett uppdrag till SKL att i en förstudie klarlägga förutsättningarna för att integrera Försäkringskassans elektroniska pris- jämförelsetjänst med Sjukvårdsrådgivningens tandvårdsrådgivningstjänst. Förstudien redovisa- des den 5 mars 2010 av Inera AB (f.d. Sjukvårds- rådgivningen AB) och visade att den nuvarande lösningen hade omfattande utvecklingsbehov och att det finns flera synergieffekter med att

flytta prisjämförelsetjänsten från Försäkrings- kassan till Inera AB. Tjänsten kan bl.a. integreras med övrig tandvårdsinformation och frågetjänst på www.1177.se. Regeringen gav i juni 2010 Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut medel till SKL för att i enlighet med förstudien utveckla en prisjämförelsetjänst för tandvård. Tjänsten ska vara leveransklar i januari 2012.

Valfriheten på apoteksmarknaden ökar

Valmöjligheterna har ökat betydligt vid köp av läkemedel, som ett resultat av omregleringen av apoteksmarknaden, liksom möjligheten att sälja receptfria läkemedel i handeln (se avsnitt 3.6.2). Många läkemedel som används vid lindriga be- svär kan nu köpas på ett stort antal andra för- säljningsställen än apotek, ofta med generösa öppettider. Som nämnts i avsnitt 3.4.5 har 167 apotek ökat sitt öppethållande efter reformen medan endast ett fåtal har minskat sina öppet- tider. Det stora antalet nya aktörer som nu kon- kurrerar på denna marknad har skapat förut- sättningar för en utveckling mot bl.a. öppettider som i högre grad anpassas till konsumenternas behov, och ett mer varierat tjänsteutbud.

3.6.2Mångfald

Ökad mångfald är viktigt för att stärka valfriheten

Mångfalden inom hälso- och sjukvården ökar genom regeringens reformer för valfrihet. En ökad mångfald inom hälso- och sjukvården är en viktig förutsättning för att patientens ställning i vården ska kunna stärkas. Ett bredare utbud av utförare är nödvändigt för att öka patientens valfrihet och möjligheter att välja en vårdgivare som passar honom eller henne. En ökad mång- fald sätter ett tydligt fokus på kvalitetsutveckling inom hälso- och sjukvården genom att fler och nya utförare konkurrerar med kvalitet. Incita- menten att ytterligare förbättra bemötande av patienten ökar dessutom.

Möjligheten till fri etablering inom vårdvals- system i primärvården innebar under 2009 en kraftig ökning av antalet nya vårdcentraler (se avsnitt 3.6.1). Även framväxten i vissa landsting av vårdvalssystem i den specialiserade öppen- vården skapar möjligheter för nya aktörer att be- driva hälso- och sjukvård. Utredningen Patien- tens rätt i vården har föreslagit ett nytt system för etablering av vårdgivare i den specialiserade öppenvården, i slutbetänkandet Regler för eta-

blering av vårdgivare – förslag för att öka mång- fald och integration i specialiserad öppenvård (SOU 2009:84). Utredarens förslag syftar till att ytterligare stärka mångfalden samt att öka inno- vation och integration av den specialiserade vår- den. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Den s.k. stopplagen upphävdes 2007. Därmed avskaffades de tidigare inskränkningarna i lands- tingens möjligheter att överlämna driften av regionsjukhus, regionklinker och övriga sjukhus till andra utförare. Detta innebär ökade förut- sättningar för mångfald inom den vård som be- drivs på sjukhus. Ett ytterligare led i en stärkt mångfald i hälso- och sjukvården är de lagänd- ringar som trädde i kraft 2009 och som ger möj- lighet till ersättningsetablering när det gäller sjukgymnaster och läkare inom specialiserad öppenvård, som har en etablering med ersättning enligt den s.k. nationella taxan. Nämnda yrkes- grupper kan överlåta verksamheten och därmed skapa en möjlighet för etableringarna att finnas kvar, vilket även bidrar till att tillgodose patien- ternas behov av kontinuitet i vården.

Insatser för att främja mångfald har gett goda resultat

Utöver de nu nämnda strukturella åtgärderna har särskilda insatser för att främja mångfald, ny- företagande och entreprenörskap inom hälso- och sjukvården initierats. Ett projekt för att ut- veckla ersättningssystemen inom hälso- och sjukvården har bedrivits av SKL och Socialstyrel- sen under 2008–2010. Ett omfattande arbete har pågått inom projektet för att skapa en infra- struktur för att beskriva vårdens verksamhet och kostnader som underlag för att utveckla ersätt- ningssystemen. Införandet av vårdvalssystem i primärvården har vidare inneburit att mycket fokus har lagts på att skapa modeller för uppfölj- ning och utveckling av ersättningssystem, bl.a. med inriktning på att i ökad utsträckning kunna ersätta utifrån resultat och hälsofrämjande arbete i primärvården.

Tillväxtverket har drivit ett treårigt projekt för rådgivning till personer som vill starta verksam- het i egen regi inom vård och omsorg. Resultat från projektet, som avslutades i juni 2010, visar bl.a. att drygt 2 000 personer deltagit i utbild- ningar. Drygt 60 procent av deltagarna vid dessa utbildningar var kvinnor. Delprojekten har genomförts av olika aktörer, t.ex. landsting, läns- styrelser samt fack- och yrkesförbund, med god

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

geografisk spridning över landet. Tillväxtverket framhåller i slutrapporten från arbetet att det finns ett fortsatt stort behov av utbildning och rådgivning i företagande för anställda inom vård och omsorg.

För att ytterligare stimulera en ökad mångfald av utförare och variation i tjänsteutbud och ar- betssätt har stöd lämnats till Vårdförbundet för ett projekt för rådgivning till personal inom hälso- och sjukvård och omsorg som vill starta eget företag. Erfarenheterna från projektet visar att intresset för företagande inom dessa bran- scher är mycket högt. Ett stort antal personer har deltagit på inspirationsträffar, utbildningar och rådgivning om företagande. Projektet visar vidare att det finns ett brett spektrum av verk- samhetsidéer för framtida företag, från hemsjuk- vård kombinerat med hemtjänst eller distrikts- sköterskemottagning till kvinnovård, klimak- teriemottagning och röntgenmottagning etc. En slutrapport från projektet kommer i oktober 2010.

För att utvärdera möjligheterna för företag som drivs på ideell grund att få rådgivning fick Tillväxtverket hösten 2009 i uppdrag att genom- föra en insats riktad till den ideella sektorn. Inom ramen för uppdraget genomförde Tillväxt- verket två kartläggningar med syftet att dels ut- reda de idéburna organisationernas intresse för vård och omsorg, dels se vilka hinder som finns för nystart, tillväxt och utveckling av befintlig verksamhet inom vård och omsorg. Kartlägg- ningarna visar bl.a. att om de idéburna organisa- tionerna ska kunna konkurrera på samma villkor som andra leverantörer inom vård och omsorg så krävs ett internt utvecklingsarbete inom orga- nisationerna vad gäller bl.a. affärsmässighet.

Särskilda satsningar pågår för att förbättra stöd och vägledning till upphandlande myndig- heter och leverantörer vid offentlig upphandling (se utgiftsområde 2, avsnitt 4.3.1), för att öka möjligheterna till kommersialisering av innova- tioner för anställda inom landstingen och för att öka kunskaperna om entreprenörskap i vård- och omsorgsutbildningar. Ett projekt för att för- bättra förutsättningarna för export och inter- nationalisering för vård- och omsorgsföretag på- går.

Företagande på idéburen grund har stimulerats

Regeringen har de senaste åren särskilt uppmärk- sammat företagande på idéburen grund inom det sociala området. Regeringen, idéburna organisa-

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

tioner inom det sociala området samt SKL ingick 2008 en överenskommelse med syfte att bl.a. stödja framväxten av en större mångfald av ut- förare inom hälso- och sjukvården och om- sorgen. Riksorganisationen för vård och omsorg utan vinstsyfte (Famna) har vidare fått ett fyra- årigt bidrag i syfte att utveckla de ideella orga- nisationernas roll inom hälso- och sjukvård samt omsorg.

Potential för ökad mångfald inom hälso- och sjukvården

Flera av regeringens insatser för att stimulera och stödja företagande och entreprenörskap har ännu bara börjat visa resultat, till stor del bero- ende på att införandet av reformerna fortfarande pågår. Trots en positiv utveckling de senaste åren har hälso- och sjukvården fortfarande en relativt liten mångfald av utförare. Erfarenheterna från de insatser som genomförts för att stimulera mångfald och företagande visar bl.a. att bran- schen hälso- och sjukvård och omsorg ännu är under utveckling. Det finns behov av inspiration, information och konkret vägledning eller råd- givning om förändringsmöjligheter, vårdutveck- ling, entreprenörskap och företagande till både studenter och anställda inom hälso- och sjuk- vård. Variationerna mellan landstingen är också stora, bl.a. vad avser landstingens beslut om innehållet i vårdvalssystemen. Det finns dock en stor potential till fortsatt stark utveckling genom regeringens pågående reformer inom området. Regeringen kommer därför att aktivt följa ut- vecklingen på området ur flera aspekter, dels vilka effekter reformerna har för patientens ställ- ning, dels hur företagandet och dess förutsätt- ningar påverkas. Det är även viktigt att följa hur mångfalden inom hälso- och sjukvården utveck- las, bl.a. vad avser små och medelstora företag och företag som drivs av idéburna organisa- tioner. Regeringens Välfärdsutvecklingsråd, som tillsattes i maj 2010, ska bistå regeringen med kunskap och erfarenheter om vad som kan för- bättra förutsättningarna för valfrihet, mångfald och tillgänglighet genom ökat entreprenörskap och innovativt företagande inom vård- och om- sorgssektorn. Regeringen följer vidare refor- merna genom uppdrag till Socialstyrelsen, Kon- kurrensverket, Tillväxtverket och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser.

De första erfarenheterna från införandet av vårdvalssystem i primärvården visar att intresset och engagemanget från både landsting och före-

tag är stort. Konkurrensverkets uppföljningar visar att tidigare tendenser till konkurrenssned- vridning mellan privat och offentligt utförd vård minskat genom åtgärder som landstingen vid- tagit. Sammantaget tycks det råda lika villkor mellan samtliga utförare, oavsett om vården be- drivs i landstingens egen regi eller av privata ut- förare.

Mångfald inom tandvårdsområdet

Inom tandvården har patienterna ett stort antal vårdgivare att vända sig till. Under det nya tand- vårdsstödets första år gick nära tre fjärdedelar av statens utgifter till tandvård utförd av privata vårdgivare. Utbudet av vårdgivare varierar dock mellan olika delar av landet. I åtta län utgör privat utförd tandvård mellan 75 och 83 procent av statens kostnader, medan andelen är lägre än 60 procent i tre län. I resterande tio län är an- delen privat utförd tandvård 62–72 procent.

Regeringen gav 2008 Statskontoret i uppdrag att följa upp landstingens ekonomiska redovis- ning av folktandvården och dess olika verksam- heter i syfte att ge underlag för en bedömning av graden av transparens och risken för kon- kurrenssnedvridande subventioner till folktand- vården samt att, vid behov, ge förslag till åt- gärder. Statskontoret redovisade 2009 delrappor- ten Uppföljning av landstingens ekonomiska redovisning av folktandvården. Rapporten visar att det inte finns en tillräckligt väl utvecklad sär- redovisning som gör det möjligt för externa intressenter att bedöma om det förekommer konkurrenssnedvridande subventioner till folk- tandvården. Det finns därmed enligt Statskon- torets bedömning inte en tillräcklig grad av transparens i landstingens ekonomiska redovis- ning av folktandvården. Statskontoret ska av- lägga en slutrapport i juni 2011.

Ökad mångfald på apoteksmarknaden

Under 2010 har en rad nya aktörer etablerat sig på apoteksmarknaden och t.o.m. augusti hade mer än 100 nya apotek fått tillstånd att inleda sin verksamhet. Den 1 juli 2009 upphörde formellt Apoteket AB:s ensamrätt till detaljhandel med läkemedel till konsument. Nya aktörer har från denna tidpunkt möjlighet att ansöka hos Läke- medelsverket om tillstånd att driva öppenvårds- apotek. Under andra halvåret 2009 inleddes och genomfördes till stora delar en försäljningspro- cess avseende 465 av de apotek som ägdes av Apoteket AB. De nya ägarna tillträdde sina apotek under det första kvartalet 2010.

För att underlätta för småföretagare att eta- blera sig på den nya apoteksmarknaden har 150 apotek överförts från Apoteket AB till det nyin- rättade bolaget Apoteksgruppen i Sverige AB. Avsikten är att dessa apotek ska förvärvas av småföretagare, som ska få stöd genom en ser- viceorganisation för bl.a. inköp, logistik och IT. En försäljningsprocess avseende dessa apotek pågår.

Från och med den 1 november 2009 är det även möjligt att köpa många vanliga receptfria läkemedel i handeln. Det rör sig om sådana läke- medel mot lindriga åkommor som lämpar sig för egenvård. Antalet försäljningsställen som anmält försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek till Läkemedelsverket, vilket är ett krav för sådan försäljning, uppgår till cirka 6 700.

3.6.3Hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl.

Regeringen tillsatte under 2010 en utredning som ska lämna förslag på hur den reglering som avser hälso- och sjukvård åt asylsökande, per- soner som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning, samt per- soner som befinner sig i Sverige utan att ha an- sökt om nödvändiga tillstånd för att vistas här kan göras mer ändamålsenlig än i dag. Vidare ska utredaren, mot bakgrund av Sveriges internatio- nella åtaganden, överväga och lämna förslag på hur en utvidgad skyldighet för landstingen att erbjuda subventionerad hälso- och sjukvård åt de berörda grupperna kan utformas i förhållande till nuvarande reglering. Utredaren ska lämna för- slag som innefattar såväl vilken omfattning som på vilka villkor de berörda grupperna ska erhålla sådan vård. Utredningen ska lämna sitt betänk- ande våren 2011.

3.6.4Medicinsk etik

Regeringen överlämnade i januari 2010 till riks- dagen propositionen Etisk bedömning av nya metoder i vården (prop. 2009/10:83, bet. 2009/10:SoU8, rskr. 2009/10:213).

Utvecklingen inom medicinsk forskning inne- bär att det öppnas nya möjligheter för diagnostik och behandling. De nya metoder som forsk- ningen leder fram till aktualiserar ibland svåra etiska frågeställningar både för den enskilde och

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

för samhället. Det kan vara frågor som har be- tydelse för den personliga integriteten eller som påverkar synen på människovärdet.

Innan steget från forskning till praktisk tillämpning tas bör man därför analysera konse- kvenserna av en ny diagnos- eller behandlings- metod och bedöma om den är godtagbar ur ett etiskt perspektiv. Det är viktigt att metoder som skulle kunna skada den grundläggande humanis- tiska människosynen inte kommer till använd- ning.

Nya diagnos- och behandlingsmetoder ska därför granskas ur individ- och samhällsetiska aspekter innan de börjar användas. Vårdgivarna har ansvaret för att en sådan granskning sker. En nya paragraf har därför införts i hälso- och sjuk- vårdslagen. Ändringen av hälso- och sjukvårds- lagen trädde i kraft den 1 juli 2010.

3.6.5Patientens ställning inom psykiatriområdet

Patientens ställning har stärkts genom lagänd- ringar som syftar till att den enskilda patientens behov ska sättas i centrum. Den 1 januari 2010 trädde nya bestämmelser i kraft i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens om- råde samt i socialtjänstlagen (2001:453).

Lagändringarna innebär att hälso- och sjuk- vården och dess personal är skyldiga att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk sjukdom eller en psykisk funktionsned- sättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller är missbrukare av alkohol eller annat bero- endeframkallande medel. Lagändringarna inne- bär också att landsting och kommuner är skyl- diga att ingå överenskommelser om sitt sam- arbete när det gäller personer med psykisk funk- tionsnedsättning samt att vid behov upprätta en individuell plan för alla som behöver insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjuk- vården.

Socialstyrelsen kommer, inom ramen för sitt samlade ansvar för tillsyn över både hälso- och sjukvården och socialtjänsten, att utöva tillsyn över de nya lagbestämmelserna.

Den nya bestämmelsen om att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd kan bidra till ett mer familjeorienterat arbetssätt

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

inom hälso- och sjukvården. Till följd av be- stämmelsen måste vården och dess personal se till behoven hos både patienten och dennas när- stående, oavsett om patienten är ett barn eller en vuxen. Vidare kan samverkan mellan landsting och kommuner, där det länge funnits brister, på sikt förbättras eftersom landsting och kom- muner nu tillsammans måste utarbeta dokument som konkret beskriver hur samverkan ska gå till. Detta torde i sin tur bidra till att göra vården och stödet bättre för människor med psykisk sjuk- dom eller psykisk funktionsnedsättning. Rege- ringen följer utvecklingen och Socialstyrelsens arbete inom området.

Ökad delaktighet för personer med psykisk funktionsnedsättning

En kartläggning som Arbetsförmedlingen gjort på uppdrag av regeringen visar att antalet arbets- sökande med psykisk funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har ökat de senaste åren. Samtidigt får arbetssökande som tillhör målgruppen del av program, insatser m.m. motsvarande sin andel av gruppen funktions- hindrade som helhet.

Inom ramen för psykiatrisatsningen har Arbetsförmedlingen i uppdrag att i samverkan med Försäkringskassan under 2010 och 2011 upphandla rehabilitering och andra stödtjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning. Hittills har cirka 350 personer fått anställning (t.ex. med lönebidrag) i sociala företag, sociala kooperativ och liknande, men antalet beräknas öka markant.

Regeringen bedömer att upphandling av tjänster från såväl offentliga aktörer som sociala företag m.fl. är ett fungerande tillvägagångssätt för att människor som står långt från arbets- marknaden ska få rehabilitering och sysselsätt- ning, som en väg tillbaka till arbetsmarknaden.

3.7Uppföljning

För att uppnå de kvalitetsmål som regeringen satt upp för hälso- och sjukvården krävs en fort- löpande och systematisk uppföljning av vårdens resultat. Det har under de senaste åren pågått ett kontinuerligt arbete på många håll inom sjuk- vårdssystemet för att förbättra möjligheterna till uppföljning och till en öppen redovisning av vårdens resultat. Regeringen har drivit på utveck-

lingen bl.a. genom satsningar på kvalitetsregister, öppna jämförelser och den nationella patient- enkäten.

Regeringens bedömning är att det fortfarande finns stora utmaningar gällande möjligheterna att följa upp vårdens resultat. En utmaning är kvaliteten på den statistik som finns att tillgå. Sverige är visserligen långt framme internatio- nellt sett vad gäller tillgång till registerdata. Det finns dock fortfarande brister i datakvalitet i vissa register bl.a. som en följd av att det inte finns någon skyldighet för vårdgivarna att rapportera in data till kvalitetsregistren. Brister i datakvalitet minskar tillförlitligheten i de verktyg som finns att tillgå för uppföljning. Regeringen anser att det därför finns anledning att bl.a. följa täckningsgraden i kvalitetsregistren eftersom täckningsgraden är en viktig aspekt för använd- barheten av data i registret. I tabell 3.10 presen- teras en indikator på täckningsgraden i ett antal kvalitetsregister. Täckningsgraden mellan olika kvalitetsregister varierar avsevärt. Variationerna i täckningsgrad kan bl.a. påverkas av registrens olika karaktär. Vissa register som följer t.ex. kro- niskt sjuka patienter under lång tid kan ha svårt att uppnå lika hög täckningsgrad som ett register som avser att endast följa upp en viss typ av operation.

Tabell 3.10 Täckningsgrad i ett antal nationella

kvalitetsregister i förhållande till Patientregistret

		Antal	Uppskattad
		relevanta	Uppskattad
Nationellt		åtgärder	täckningsgrad
kvalitetsregister	År	registrerade	(%)
Svenska hjärt-
kirurgiregistret	2007/2008	13 440	97,5
Riks-Stroke
(förstagångsfall)	2008	22 202	83,4
Svenska
Höftprotesregistret	2008	14 757	97,7
RIKSHÖFT –
Nationella
höftfrakturregistret	2008	15 920	68,7

Nationella
Kataraktregistret,
operationer	2008	75 050	96,5

Nationella prostata-
cancerregistret	2007/2008	3 985	79,2

Svenskt Bråckregister	2008	17 707	77,4

Nationella Diabetes-
registret (läke-
medelsbehandling)	2008	343 229	50,3

Källa: Socialstyrelsen

3.7.1Struktur för uppföljning

För att svensk hälso- och sjukvård kontinuerligt ska kunna utvecklas och förbättras och för att stärka patienternas ställning i vården, behöver verksamheterna regelbundet följas upp och ut- värderas. Regeringen anser att Sverige har behov av en oberoende aktör som kan följa upp och ut- värdera hälso- och sjukvården. En ny myndighet, Myndigheten för vårdanalys, med ansvar för kvalificerad och systematisk uppföljning, ut- värdering och effektivitetsgranskning av hälso- och sjukvården och uppgifter inom delar av socialtjänsten kommer därför att inrättas den 1 januari 2011. Avsikten är att myndigheten ska lokaliseras i Stockholm. Inom hälso- och sjuk- vårdsområdet ska myndighetens uppgift vara att följa upp hur väl hälso- och sjukvården totalt sett fungerar och analysera större satsningar och re- former på systemets makronivå ur patienternas och allmänhetens perspektiv.

Utveckling av indikatorer möjliggör förbättringar i hälso- och sjukvården

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att skapa förutsättningar för att hälso- och sjuk- vårdens resultat ska följas upp på ett öppet och jämförbart sätt. Syftet med satsningarna har bl.a. varit att hitta strukturer för att driva utveck- lingen i vården mot ett resultatbaserat och värde- inriktat arbetssätt där patienten står i centrum. Socialstyrelsen har haft uppdraget att ta fram nationella kvalitetsindikatorer som ska spegla god vård såväl utifrån ett övergripande hälso- och sjukvårdsperspektiv som utifrån ett sjuk- doms- och patientgruppsspecifikt perspektiv. Socialstyrelsen har dessutom haft uppdraget att i samarbete med Sveriges Kommuner och Lands- ting (SKL) ta fram ett indikatorbibliotek för pri- märvården. Syftet är att öka tillgängligheten till information om hälso- och sjukvårdens pro- cesser, resultat och kostnader. Målsättningen är att denna information i sin tur ska användas för förbättringar i hälso- och sjukvården.

I och med dessa satsningar har regeringen ta- git ytterligare steg i arbetet med att strukturera uppföljningen av hälso- och sjukvården. Upp- följningen och utvärderingen kan i större ut- sträckning spegla processer och resultat utifrån kraven på god vård samt tillgodose olika in- tressenters behov av information om hälso- och sjukvården.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Patienternas upplevelser av vården

SKL har tillsammans med landstingen genom- fört en nationell patientenkät som riktades till patienter i primärvården. Områden som har följts upp är bl.a. patienternas upplevelser av be- mötande, information, tillgänglighet och del- aktighet. En enkät inom den specialiserade vården kommer att genomföras under hösten 2010. Regeringen har delfinansierat båda dessa enkäter med totalt 20 miljoner kronor. Patien- terna kan bl.a. ta del av resultatet av enkäten på webbplatsen www.1177.se (se avsnitt 3.6.1). Regeringen bedömer att enkäterna har varit och kommer att vara mycket användbara i uppfölj- ningen av hälso- och sjukvården.

Satsning på de nationella kvalitetsregistren

En av de grundläggande källorna i uppföljningen och utvärderingen av hälso- och sjukvården är de nationella kvalitetsregistren. I dag finns det cirka sjuttio kvalitetsregister som får statliga bidrag. Regeringen har under de senaste åren stärkt sitt samarbete med SKL kring kvalitetsregistren. Parterna har tillsatt en arbetsgrupp som ska göra en översyn av registrens fortsatta utveckling. Målet med arbetsgruppen är att skapa förutsätt- ningar för ett mer heltäckande system av kva- litetsregister samt en ökad användning av registren i hälso- och sjukvårdens förbättrings- arbete och i den kliniska forskningen. År 2010 kom regeringen och SKL överens om en ambi- tionshöjning när det gällde att driva på vidare- utvecklingen av de nationella kvalitetsregistren. Regeringens satsning på registren under 2010 omfattar 60 miljoner kronor. Satsningen ska stödja driften och utvecklingen av befintliga kvalitetsregister samt starta upp och utveckla register på nya områden. Med stöd av kvalitets- registren har hälso- och sjukvården förbättrats och effektiviserats. De har också bidragit till att minska kostnadsökningen i sjukvården genom att skapa mer patientnytta med bibehållna resursinsatser.

3.7.2Uppföljning genom öppna jämförelser

Aktörer på både nationell och regional nivå har under de senaste åren strävat efter att olika intressenter ska få tillgång till information om vårdens resultat och tillgänglighet. Som ett resultat av detta har tillgången till information

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

förbättrats väsentligt. Ett viktigt verktyg är öppna jämförelser vars syfte är att stimulera utvecklingen av en jämlik och effektiv hälso- och sjukvård med god kvalitet. Öppna jämförelser är en uppsättning indikatorer som redovisas åter- kommande och som beskriver verksamheter med avseende på kvalitet och effektivitet.

En nationell strategi för öppna jämförelser

För att påskynda utvecklingen inom området har regeringen beslutat om en strategi för kvalitets- utveckling genom öppna jämförelser inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Strate- gin togs fram av en nationell samordningsgrupp med deltagande från Socialdepartementet, Socialstyrelsen, SKL, Vårdföretagarna och Famna. Syftet med strategin är att klargöra rikt- ningen för den fortsätta utvecklingen av de öppna jämförelserna och således att förbättra den nationella samordningen på området. För att driva utvecklingen framåt innehåller strategin ett antal utvecklingsområden som är viktiga för att öppna jämförelser ska kunna nå sin fulla poten- tial. Genom strategin befästs att öppna jäm- förelser i hälso- och sjukvården ska genomföras återkommande och att åtagandet är långsiktigt.

Stöd till utveckling och publicering av öppna jämförelser

Under 2010 har regeringen lämnat stöd till Socialstyrelsen och SKL för att möjliggöra publi- ceringen av den årliga rapporten Öppna jäm- förelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Utöver detta har regeringen beslutat om ett flertal uppdrag, bl.a. till Socialstyrelsen, som syftar till att påverka utvecklingen av öppna jämförelser. Behovet av att öppet kunna redovisa information om primärvårdens processer och resultat har ökat i och med införandet av vårdvalssystem i primärvården i hela landet. Som ett led i utvecklandet av öppna jämförelser har Socialstyrelsen haft i uppdrag att, i samarbete med SKL, sammanställa uppgifter för öppna jämförelser inom primärvården på landstings- nivå. Socialstyrelsen har dessutom, inom ramen för arbetet med öppna jämförelser och god vård, tagit fram ett så kallat indikatorbibliotek för primärvården. SKL har genom ett avtal med regeringen utvecklat en publik webbapplikation som pedagogiskt tillgängliggör information om primärvården på enhetsnivå som stöd för patienten i det fria vårdvalet (se avsnitt 3.6.1). Ytterligare ett led i arbetet med att stärka patientens ställning är tillskapandet av en ny

myndighet med ansvar för uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvården (se avsnitt 3.7.1).

3.7.3Uppföljning inom psykiatriområdet

Ny portal för kvalitetsregister inom psykiatriområdet

I början av 2011 kommer det att finnas en portal som samlar alla nationella kvalitetsregister inom psykiatriområdet. Portalen ska innehålla ett gemensamt frågebibliotek och bl.a. leda till att patientuppgifter bara behöver registreras en gång.

Under våren 2008 ingick regeringen och SKL en överenskommelse om att utveckla de natio- nella kvalitetsregistren inom psykiatriområdet. Arbetet med portalen är i slutskedet och av- sikten är att den 1 januari 2011 ska de fyra befintliga samt fem nya kvalitetsregister vara kopplade till portalen. Projektet samarbetar med den arbetsgrupp om nationella kvalitetsregister som har tillsatts av regeringen och SKL (se av- snitt 3.7.1).

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport om öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kva- litet och effektivitet (2009) att det fortfarande finns stora brister i den rapportering som sker från psykiatrin till nationella obligatoriska hälso- dataregister. Rapporteringen till frivilliga kva- litetsregister har förbättrats, även om täcknings- graden överlag är alltför låg.

Intensifierat arbete med att utveckla statistik och indikatorer

Socialstyrelsen arbetar med regeringsuppdraget att påskynda och förstärka sitt arbete med att ut- veckla grunddata, statistik, kvalitetsindikatorer m.m. för hälso- och sjukvård och socialtjänst inom psykiatriområdet. I uppdraget ingår även frågor om aktualiteten i data, förbättrad rappor- tering av diagnoser, tvångsvårdsåtgärder och möjlighet att beskriva vården hos andra yrkes- kategorier än läkare. Socialstyrelsen har, som en del av uppdraget, publicerat en första rapport med öppna jämförelser av processer, resultat och kostnader inom vuxenpsykiatrin.

Regeringen bedömer att det behövs löpande presentationer av strukturer, processer, kost- nader och resultat inom psykiatriområdet. Det kan på sikt tillsammans med övriga insatser som nu pågår inom ramen för regeringens satsning

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

bidra till kvalitetsutveckling och förbättrad effektivitet i hälso- och sjukvårdens och social- tjänstens verksamheter inom psykiatriområdet.

betydligt sedan myndigheten i oktober 2008 på uppdrag av regeringen tog fram en åtgärdsplan.

I november 2009 lämnade regeringen ett upp- drag till Försäkringskassan att utarbeta ett ser- viceåtagande gentemot aktörer inom tandvården.

3.7.4Uppföljning inom tandvårdsområdet Serviceåtagandet ska klargöra vilken kvalitet, till-

Regeringen har fattat en rad beslut för att öka möjligheterna att följa upp tandvårdens verk- samhet och resultat.

Ett tandhälsoregister hos Socialstyrelsen är under uppbyggnad och kommer att utgöra en unik möjlighet att skapa en samlad bild av den vuxna befolkningens tandhälsa i Sverige och att följa denna över tid. Socialstyrelsen har också startat ett arbete för att utveckla kvalitets- indikatorer för tandvården.

Regeringen gav 2008 Försäkringskassan i uppdrag att samordna ett utvärderingsprogram avseende reformeringen av det statliga tand- vårdsstödet. Utvärderingen ska i ett första steg avse prisutveckling, besöksfrekvens, effekterna av skyddet mot höga kostnader samt en särskild utvärdering av implantatbehandlingar. I ett andra steg ska en utvärdering av olika ersättnings- former inom tandvården genomföras. Försäk- ringskassan lämnade i december 2009 en del- rapport i vilken det bl.a. konstateras att en majoritet av patienterna med låg tandvårds- konsumtion har fått lägre kostnader än tidigare. För åldersgruppen 65–74 år har däremot kost- naderna stigit. Patienter med hög eller mycket hög konsumtion har fått lägre kostnader än tidigare och detta gäller samtliga ålders- kategorier. En andra delrapport lämnades i maj 2010 och uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2011.

Statskontoret har regeringens uppdrag att re- dovisa en samlad bedömning av Försäkrings- kassans genomförande av tandvårdsstödet. I rapporten Den nya Försäkringskassan – i rätt riktning men långt kvar, som lämnades i septem- ber 2009, redovisar Statskontoret en samlad bedömning av Försäkringskassans genomför- ande av tandvårdsreformen. Rapporten visar att det finns förbättringsområden bl.a. när det gäller ledning, styrning och uppföljning av genom- förandet. Statskontoret bedömer därför att reformens mål att minska vårdgivarnas ad- ministrativa börda sannolikt inte kommer att nås men att Försäkringskassans ledning, styrning och uppföljning av genomförandet förbättrats

gänglighet, service och support Försäkrings- kassan tillhandahåller dessa aktörer. Ett tydligt serviceåtagande från Försäkringskassan syftar till att stärka vårdgivarnas och allmänhetens tilltro till myndighetens förmåga att tillhandahålla ett väl fungerande stöd i administrationen av det statliga tandvårdsstödet.

3.7.5Uppföljning inom läkemedelsområdet

Utvecklingen inom läkemedelsområdet präglas av ökade möjligheter till behandling, alltmer individualiserad behandling, många nya läke- medel, fler äldre med många läkemedel osv. I syfte att bl.a. ge landstingen ökade möjligheter att verka för en tillförlitlig och rationell läke- medelsförskrivning föreslår regeringen i pro- positionen Ökad kvalitet vid läkemedelsförskriv- ning (prop. 2009/10:138) bl.a. att landstingen ska ges möjlighet att i sin verksamhet för medicinsk uppföljning använda avidentifierade uppgifter om enskilda patienters uttag hos apoteken av förskrivna läkemedel. Genom att landstingen ges möjlighet att studera den fak- tiska behandlingstiden och ordningsföljden för olika läkemedel kan landstingen förbättra imple- menteringen av rekommendationer och rikt- linjer. Med tillgång till individdata blir det möj- ligt för landstingen att mer systematiskt och korrekt kunna följa upp förskrivningen av läke- medel och därmed kunna verka för god vård på lika villkor. Det blir också möjligt för lands- tingen att på ett bättre sätt följa upp att förskriv- ningen sker i enlighet med de förmånsbegräns- ningar som finns för vissa läkemedel. Regeringen bedömer att förslaget om ökad tillgång till data för landstingen kommer att medföra avsevärda förbättringar vad gäller landstingens möjligheter att göra uppföljningar inom läkemedelsområdet, vilket i sin tur kommer att förbättra patient- säkerheten.

Statskontoret har fått i uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av apoteksmark- naden utifrån målen med reformen. Uppfölj- ningen och utvärderingen ska omfatta såväl

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

receptfria som receptbelagda läkemedel. Upp- draget ska redovisas i delrapporter samt i en slut- rapport som ska lämnas senast i juni 2013. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har i uppdrag att följa upp prisutvecklingen på läkemedelsmark- naden med anledning av omregleringen av apo- teksmarknaden och ska dessutom följa och analysera den geografiska tillgängligheten till läkemedel för att kunna bedöma omregleringens effekter. Dessa uppdrag ska slutredovisas senast i december 2012. Även Konsumentverket och Konkurrensverket har av regeringen fått i upp- drag att följa utvecklingen med anledning av om- regleringen av apoteksmarknaden. Uppdragen ska slutredovisas senast den 31 december 2010.

3.8Kvalitetsutveckling

För att åstadkomma kvalitetsutveckling i vården måste de kunskaper som uppnåtts genom forsk- ning, uppföljning och jämförelser nå ut till rele- vanta aktörer i vården och där omsättas till prak- tik. Kvalitetsutveckling i vården handlar ytterst om att vårdens resultat ständigt ska bli bättre. Regeringen har en viktig roll i att skapa goda förutsättningar för huvudmännen till att kun- skap ska kunna inhämtas, tillvaratas och tillämpas i vården. Nya förbättrade behandlingar och metoder som tillför patienter och samhälle ett mervärde måste användas och äldre metoder som inte längre är lämpliga bör utmönstras. Vidare måste vårdens styrsystem på alla nivåer

vara sådana att de stimulerar till ett ständigt för- bättringsarbete med kvalitetsutveckling och för- bättrade mediciniska resultat som mål. För kvaliteten i vården är det dessutom av största vikt att arbetet med att skapa organisationer, processer och rutiner som säkerställer att ska- dorna i vården minimeras fortgår oavbrutet.

För att följa kvalitetsutvecklingen i vården på- går ett arbete med att utveckla indikatorer som kan spegla detta. Det finns redan nu ett antal mått som är kopplade till specifika sjukdoms- områden som kan ge en bild av läget inom hälso- och sjukvården inom dessa specifika områden. Inom t.ex. hjärtsjukvården finns bl.a. indika- torerna dödlighet i ischemisk hjärtsjukvård per 100 000 invånare och andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt. Tillsammans kan de ge en översiktlig bild både av hur åtgärder inom folkhälsoarbetet och hur åtgärder inom hälso- och sjukvården över tiden kan ha påverkat dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. I tabell 3.11 och diagram 3.6 visas utvecklingen i dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom och andel döda 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt. Båda dessa indikatorer visar på en positiv utveckling inom hjärtsjukvården den senaste tioårsperioden. Dödligheten i ischemisk hjärtsjukdom har sedan 1998 minskat med cirka 40 procent. Den positiva trenden gäller både kvinnor och män och kan tyda på bl.a. att det akuta omhändertagandet inklusive efterföljande sjukhusvård har för- bättrats. Hjärtsjukvården är ett område där Socialstyrelsen har konstaterat att de nationella riktlinjerna har fått genomslag i vården.

Tabell 3.11 Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom per 100 000 invånare

År

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

Män	165	151	144	139	132	121	117	109	104	98
Kvinnor	60	57	54	52	50	46	41	42	38	38

Källa: Socialstyrelsen

Diagram 3.6 Andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt

	25
	20
Procent	15
Procent	10
	10
	5
	0
	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008
				Män		Kvinnor

Källa: Socialstyrelsen

Nedan redovisas även en indikator som kan ge en bild av det akuta omhändertagandet och den efterföljande sjukhusvården vid stroke: andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad första- gångsstroke. Inom strokesjukvården ligger död- ligheten efter sjukhusvårdad förstagångsstroke relativt oförändrat kring cirka 15 procent under den senaste 10-årsperioden.

Diagram 3.7 Andel döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad förstagångsstroke

	25
	20
Procent	15
Procent
	10
	5
	0
	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008
				Män		Kvinnor

Källa: Socialstyrelsen

3.8.1Patientsäkerhet

Socialstyrelsens vårdskadestudie visar att nästan 9 procent av patienterna i den somatiska sjuk- husvården drabbas av en vårdskada. Hälso- och sjukvården står därmed inför stora utmaningar. Förbättrad patientsäkerhet är därför en av de viktigaste frågorna för hälso- och sjukvården.

Varje år inträffar således omkring 100 000 vårdskador varav cirka 3 000 leder till dödsfall.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Hälften av alla vårdskador, oavsett typ av skada, inträffar i samband med operationer eller andra ingrepp. Den vanligaste typen av vårdskada är organskada, medan den näst vanligaste är vård- relaterade infektioner. En vanlig orsak till skadornas uppkomst är felaktiga läkemedelsbe- handlingar.

Enligt en granskning gjord av Socialstyrelsen under 2008–2009 finns stora brister i vårdgivar- nas ledningssystem för kvalitet och patient- säkerhet. De flesta vårdgivare saknar ett över- gripande ledningssystem för kvalitet och patient- säkerhet eller har ett system som inte är för- ankrat i verksamheten. Direktiven till de verk- samhetsansvariga är otillräckliga, och styrningen och uppföljningen av patientsäkerhetsarbetet är bristfällig. System för avvikelsehantering finns, men erfarenheterna av inträffade avvikelser används inte i tillräcklig utsträckning för att för- bättra vårdens kvalitet och säkerhet. Gransk- ningen visar också att kunskaperna om patient- säkerhetsfrågor överlag är bristfälliga (Social- styrelsens årsredovisning 2009). Av Socialstyrel- sens Hälso- och sjukvårdsrapport (2009) fram- går dock att vårdgivarnas intresse för patient- säkerhetsfrågor har ökat de senaste åren och att stora framsteg har gjorts när det gäller syste- matisk egenkontroll, men att det ännu är långt kvar till att en säkerhetskultur genomsyrar vård- arbetet.

Ovanstående förhållanden visar på behovet av stora förbättringar inom området. Regeringen har som ett resultat av detta vidtagit flera åt- gärder i syfte att öka patientsäkerheten. I april 2010 överlämnade regeringen propositionen Patientsäkerhet och tillsyn (prop. 2009/10:210) med bl.a. förslag till en ny patientsäkerhetslag. Den nya patientsäkerhetslagen (2010:659) träder i kraft den 1 januari 2011. Vidare har regeringen uppdragit åt Socialstyrelsen att ta fram en patienthandbok om patientsäkerhet och givit Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ett bidrag för att tillsammans med såväl patientföre- trädare som sjukvårdshuvudmän ta fram mo- deller för bättre patientmedverkan i det före- byggande patientsäkerhetsarbetet. Regeringen har tagit initiativ till att sammankalla berörda aktörer till en nationell samling för patientsäker- het i syfte att bättre samordna insatserna på nationell nivå.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Fortsatt arbete för att minska antibiotikaresistens

Ökningen och spridningen av antibiotika- resistens är i dag ett snabbt växande globalt pro- blem. EU:s smittskyddsmyndighet (The Euro- pean Centre for Disease Prevention and Con- trol, ECDC) bedömer antibiotikaresistens som det allvarligaste hälsohotet i Europa och upp- skattar att minst 25 000 patienter dör årligen på grund av resistensutvecklingen.

Problematiken med antibiotikaresistens prio- riterades mycket högt av regeringen inom ramen för det svenska EU-ordförandeskapet 2009. Arbetet fokuserade på möjliga drivkrafter för att nya, verksamma antibiotika ska utvecklas. Det informella mötet i EPSCO-rådet (EU:s ministerråd för sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) i juli 2009 och konferensen Innovativa stimulans- åtgärder för utvecklandet av nya antibiotika, som ordförandeskapet arrangerade i september, var viktiga forum för att belysa problemen och diskutera vägar framåt. Satsningarna resulterade i rådsslutsatser som bland annat ger EU- kommissionen i uppdrag att inom två år ta fram en handlingsplan med konkreta åtgärder för att stimulera utvecklingen av antibiotika. Sverige lyckades också etablera ett samarbete mellan EU och USA mot antibiotikaresistens. Regeringen har givit Uppsala universitet/Re Act i uppdrag att arrangera en uppföljningskonferens under 2010, för att bl.a. formulera och leverera kun- skapsunderlag till såväl EU-kommissionens arbete med uppföljningen av rådsslutsatserna som till medlemmarna i den transatlantiska arbetsgruppen om antibiotikaresistens. Se även under Folkhälsopolitik, avsnitt 4.8.6.

3.8.2Nationell cancerstrategi

Genomförandet av en nationell cancerstrategi startade 2009. Regeringen fattade beslut om en överenskommelse med SKL om ett antal utveck- lingsprojekt för att utveckla cancervården. Vidare fattades beslut om ett flertal uppdrag till Socialstyrelsen, däribland att utlysa medel för att tillskapandet av regionala cancercentra (RCC). Initiativen grundar sig på utredningen En natio- nell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11). Regeringen tillsatte även en nationell cancersam- ordnare som har till uppgift att leda arbetet med att utveckla RCC.

Behov av en nationell cancerstrategi

Antalet patienter med cancersjukdom kommer att fördubblas fram till 2030 enligt prognoser från Socialstyrelsen. Detta bedöms främst bero på befolkningsökning, förändringar i ålderstruk- turen samt ökad förekomst av flera cancersjuk- domar. Dessa och flera andra i utredningen be- skrivna framtidsscenarier innebär betydande ut- maningar för den framtida cancervården i Sverige. Detta ställer krav på långsiktig plane- ring, kreativa lösningar och nya arbetssätt för att säkra en god framtida cancervård.

En viktig utgångspunkt för den nationella cancerstrategin har därför varit att föreslå åt- gärder som i första hand tar sikte på strategiska arbetssätt. Exempelvis finns förslag till orga- nisatoriska lösningar i syfte att utnyttja vård- resurserna på ett mer optimalt sätt, bl.a. i fråga om personal där bristen inom vissa specialiteter är kännbar. Flera förslag finns om insatser för att åstadkomma ett ökat patientfokus, korta ledtider och för att åstadkomma bästa möjliga vård- resultat. Ett annat viktigt område som utred- ningen lämnar förslag inom är preventions- insatser för att förebygga insjuknande i cancer.

Regeringen föreslog riksdagen i budgetpro- positionen för 2010 att totalt 227 miljoner kro- nor avsätts under perioden 2010–2012 för att förverkliga en nationell cancerstrategi. Medlen ska enligt propositionen fördelas under perioden genom att 55 miljoner kronor avsätts för 2010, 76 miljoner kronor för 2011 samt 96 miljoner kronor för 2012.

Flera uppdrag ryms inom strategin

Syftet med överenskommelsen mellan rege- ringen och SKL för 2010 är att genom riktade satsningar, i samförstånd mellan staten och huvudmännen, stimulera olika former av utveck- lingsarbete i hälso- och sjukvården inom cancer- området. Överenskommelsen syftar till att preci- sera ansvar, tidplan och resurstilldelning för genomförandet av ett urval av de förslag som presenteras i betänkandet.

Regeringen har också gett Socialstyrelsen ett flertal uppdrag för att bidra till genomförandet av en nationell cancerstrategi. Uppdragen gäller

-att i tillämpliga delar uppmärksamma cancer i arbetet med kunskapsstyrning, uppföljning och utvärdering,

-att genomföra en förstudie för hur en enkät till patienter inom cancervården ska utfor- mas,

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

-att kartlägga ledtider i cancervården samt föreslå hur de ska beskrivas och följas upp,

-att utforma ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård,

-att fastställa ett utgångsläge samt föreslå en modell för uppföljning av skillnader i insjuk- nande och överlevnadstid efter cancer- diagnos

ning och nytta av de e-hälsotjänster som utveck- lats under många år. Syftet är att åstadkomma synliga nyttoeffekter i vardagen för invånare, personal och beslutsfattare. För att åskådliggöra att det är införande och användning som står i fokus snarare än teknikutveckling har regeringen i juni 2010 beslutat ändra namnet på strategin till Nationell eHälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg.

-att efter utlysning betala ut totalt 24 mil- Nationell eHälsa innehåller en gemensam vision

joner kronor för inrättandet av regionala cancercentrum (RCC) samt

-att i samverkan med SKL ta fram en särskild utgåva av Öppna jämförelser för cancer- sjukvården.

3.8.3Nationell eHälsa

För att personalen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska kunna erbjuda insatser av högsta kvalitet är en säker och enkel tillgång till relevant information om tidigare insatser som rör en individ viktigt. Vård- och omsorgssektorn är en av de mest informationsintensiva sek- torerna i samhället, och behovet av en välfun- gerande informationsförsörjning mellan olika nivåer och aktörer är helt avgörande. Med hjälp av sammanhållna och användarvänliga IT-stöd kan informationen presenteras och överföras på ett säkrare och effektivare sätt och säkerställa koordinerade insatser inom hela vård- och om- sorgssektorn.

Staten och huvudmännen har sedan 2005 eta- blerat ett nära samarbete genom den Nationella IT-strategin för vård och omsorg (Skr. 2005/06:139) för att skapa bättre grundförutsätt- ningar för en mer sammanhållen och ändamåls- enlig informationshantering med hjälp av moderna IT-stöd. Legala anpassningar och tek- niska förutsättningar har utvecklats för att höja informationskvaliteten och skapa en mer sam- manhållen dokumentation. Ett nytt och gemen- samt synsätt har etablerats mellan centrala myn- digheter och sjukvårdshuvudmän om hur arbetet ska bedrivas och hur viktiga investeringar ska genomföras.

Från IT-strategi till Nationell eHälsa

Arbetet med den nationella IT-strategin för vård och omsorg går nu in i en ny fas och utvidgas till att innefatta socialtjänstens verksamheter samt att fokus tydligare läggs på införande, använd-

av hur sektorns informationsförsörjning bör fungera och vilka grundläggande principer som ska gälla för fortsatta investeringar. Vidare inne- håller strategin en strukturerad beskrivning av vilka utmaningar som behöver mötas för att nå det gemensamma målet om en sammanhållen och användbar vårddokumentation.

Informationsstruktur och terminologi

Socialstyrelsen arbetar sedan 2007 med att ut- veckla en nationell informationsstruktur och ett nationellt fackspråk för vård och omsorg. En strukturerad dokumentation utgör grunden för såväl en stärkt patientsäkerhet som förbättrade möjligheter till uppföljning och öppna jämförel- ser. Projekten går nu in i sin slutfas, där arbetet för att påbörja prövning, införande och tillämp- ning av resultaten nu intensifieras i samarbete med SKL.

Nationell patientöversikt skapar kontinuitet

Patientöversikten gör den viktigaste informa- tionen om en patients tidigare och pågående be- handlingar tillgänglig för vårdpersonalen hos olika vårdgivare och utförare. Tjänsten infördes i maj 2009 i Örebro läns landsting och Örebro kommun samt i Östergötlands och Söderman- lands läns landsting, och införs stegvis i övriga landsting fram till 2012. Under 2009 har läke- medelsförteckningen, som visar köp av för- skrivna läkemedel, gjorts tillgänglig via patient- översikten och under 2010 integreras den med bastjänster för informationsförsörjning för att möjliggöra en säker informationshantering i enlighet med patientdatalagen.

Uppföljning och genomförande

Regeringen presenterade under EU-ordförande- skapet 2009 rapporten eHealth for a Healthier Europe som synliggör kostnaderna för hälso- och sjukvården av att inte investera i moderna och sammanhållna e-hälsotjänster. I rapporten etableras även en ny modell som ger besluts- fattare ett viktigt verktyg för att koppla mål-

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

uppfyllelsen av politiska verksamhetsmål till in- vesteringarna i ny teknik. Modellen har skapat en helt ny dimension, som inte funnits i tidigare undersökningar, och skapar mätbarhet av de be- tydande nyttoeffekter som uppstår av investe- ringar i e-hälsa.

I enlighet med överenskommelsen i Nationell eHälsa har landstingen det huvudsakliga ansvaret för alla dessa investeringar, men i syfte att sti- mulera och påskynda arbetet har regeringen år- ligen tillskjutit betydande medel bl.a. genom Dagmaröverenskommelsen. Landstingen har under flera decennier satsat omfattande belopp på att förbättra informationsförsörjningen inom sektorn med hjälp av e-hälsa. För 2008 uppgick landstingens samlade kostnader för IT-tjänster till drygt 6,7 miljarder kronor vilket motsvarar närmare 3 procent av landstingens totala kost- nader för hälso- och sjukvård.

Landstingen har genom tillkomsten av strate- gin organiserat det nationella arbetet på ett nytt sätt. Landstingens handlingsplan för genom- förandet av strategin bedrivs operativt på det be- ställarkansli som inrättades vid SKL 2006. Beställarkansliet har under 2010, helt i enlighet med Nationell eHälsa, ändrat inriktning till direkt invånar- och verksamhetsnytta och i sam- band med detta bytt namn till Center för eHälsa i samverkan. Samarbete med regeringen sker kontinuerligt för att förverkliga strategin.

3.8.4Kvalitetsutveckling inom psykiatriområdet

Attityder och bemötande kan påverka kvaliteten i vård och stöd

Det är viktigt att genom ökade kunskaper och förändrade attityder motverka fördomar, diskri- minering och stigmatisering och därmed främja respekten för människor med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. En undersök- ning under 2009 bland ett representativt urval av det svenska folket visade att en av fyra tillfrågade inte kan tänka sig att arbeta tillsammans med någon som har en psykisk sjukdom och att en av fem inte skulle bjuda in någon till sitt hem om man visste att personen har en psykisk sjukdom.

Undersökningen gjordes inom ramen för Attityduppdraget som Handisam driver i nära samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH). Inom ramen för uppdraget på- går kampanjen Hjärnkoll – Slå hål på myter om

psykisk ohälsa. Kampanjen, som bl.a. inrymmer aktiviteter i media, är omfattande och pågår under 2010 och 2011.

Attityder är en viktig fråga även inom den psykiatriska heldygnsvården (sjukhusvården). Den kartläggning av heldygnsvården som SKL har gjort på regeringens uppdrag visar att det finns stora variationer inom och mellan lands- ting, exempelvis när det gäller antal platser, hur platserna används, vilka vårdinsatser som erbjuds och hur personal- och lokalsituationen ser ut. Regeringen och SKL har därför ingått en ny överenskommelse för att under tre år stimulera utveckling och ett strukturerat förbättrings- arbete som höjer kvaliteten i heldygnsvården. Överenskommelsen ska bidra till att den psykia- triska heldygnsvården kan erbjuda en kvalifi- cerad vård som motsvarar patienternas behov och som håller hög kvalitet både vad gäller metoder, arbetssätt och bemötande. Samtliga enheter i landet som bedriver heldygnsvård ska engageras i satsningen.

Tillsynen inom psykiatriområdet har förstärkts

Tillsyn är ett viktigt instrument för att utveckla kvaliteten i vården och stödet inom psykiatriom- rådet. Regeringen har sedan 2007 satsat på att förstärka tillsynen dels av den psykiatriska hälso- och sjukvården, dels av socialtjänstens verksam- het för personer med psykisk funktionsnedsätt- ning. Satsningen fortsätter även under 2011.

Nationella riktlinjer som instrument för utveckling

Ett annat viktigt instrument för kvalitetsutveck- ling är nationella riktlinjer. Socialstyrelsen har under 2010 presenterat nationella riktlinjer för behandling av depression och ångestsyndrom samt på uppdrag av regeringen tagit fram rikt- linjer för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd.

Depression och ångestsyndrom tillhör de stora folksjukdomarna och drabbar människor i alla åldrar. Minst 25 procent av alla kvinnor och 15 procent av alla män kommer någon gång i livet att få en behandlingskrävande depression. I de nationella riktlinjerna för depression och ångestsyndrom finns rekommendationer bl.a. om screening, ett effektivt omhändertagande samt diagnostik och bedömning.

Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som ofta medför betydande psykiska och sociala konsekvenser. Mellan 30 000 och 40 000 per- soner behöver i dag samhällets insatser till följd av sjukdomen. Insatserna syftar till att minska

personernas symtom och behålla eller öka per- sonens delaktighet, livskvalitet och funktion inom viktiga livsområden som boende, arbete och mellanmänskliga relationer.

Den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen ses över

Under 2008 tillsatte regeringen en utredning (Psykiatrilagsutredningen S2008:09) som har i uppdrag att genomföra en totalöversyn av psykiatrins tvångsvårdslagstiftning, dvs. lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Utred- ningen ska exempelvis behandla frågor som handlar om vilka förutsättningar som ska gälla för intagning till psykiatrisk tvångsvård och hur lagstiftningens struktur kan förenklas och för- tydligas. Utredningen ska slutredovisa sitt upp- drag senast den 15 december 2011.

3.8.5Kvalitetsutveckling inom tandvårdsområdet

Reformen om ett nytt statligt tandvårdsstöd syftar bl.a. till att höja tandvårdens kvalitet. Stat- ligt tandvårdsstöd ska endast betalas ut för tand- vård som bedöms uppfylla kriterierna för att vara ersättningsberättigande. Vid denna bedömning ska åtgärdernas kvalitet och hållbarhet vägas mot kostnaderna.

För att ge underlag för framtida beslut om er- sättningsberättigande tandvård ska Socialstyrel- sen utarbeta nationella riktlinjer och kvalitets- indikatorer för tandvården. För kvalitetsutveck- lingen är det också viktigt att det inrättas natio- nella kvalitetsregister för olika delar av tand- vården. För 2008 och 2009 har regeringen avsatt särskilda medel för bidrag till sådana register.

Socialstyrelsen har rapporterat att de stora riskerna i tandvården återfinns i patientgrupper med dålig autonomi, dvs. främst barn och äldre som inte kan påkalla uppmärksamhet för sina tandbesvär. Socialstyrelsens tillsyn har också fått indikationer på bristande kvalitet vid så kallade lågpriskliniker, vilket medfört att utredningar satts igång.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

3.8.6Kvalitetsutveckling inom läkemedelsområdet

Förbättrad kvalitet och effektivitet i läkemedelsförskrivningen

För att göra det enklare för en förskrivare att kontakta en tidigare förskrivare, för att diskutera patientens läkemedelssituation inför en ny för- skrivning, föreslog regeringen i propositionen Ökad kvalitet vid läkemedelsförskrivning (prop. 2009/10:138) att läkemedelsförteckningen ska kompletteras med kontaktuppgifter till förskri- vare, namn, yrke, specialitet och arbetsplats. Om en förskrivare vid eventuella oklarheter, med patientens samtycke, enkelt kan få kontakt med tidigare förskrivare för att diskutera patientens läkemedelssituation ökar möjligheterna till en korrekt läkemedelsförskrivning och därmed en korrekt läkemedelsanvändning. Förslaget inne- bär också ökad patientsäkerhet då läkemedelsbe- handling är en vanlig anledning till att patienter skadas i vården. Det handlar till stor del om läkemedelsbiverkningar och läkemedelsinterak- tioner.

I propositionen föreslås dessutom att lands- tingen ska ges möjlighet att i sin verksamhet för medicinsk uppföljning använda uppgifter om en- skilda patienters uttag hos apoteken av för- skrivna läkemedel. I och med detta förslag för- bättras landstingens möjlighet till uppföljning, vilket innebär att de får ökade möjligheter att förbättra kvaliteten och effektiviteten i läke- medelsförskrivningen.

Nationella läkemedelsstrategin

Regeringen anser att det finns ett behov av att samordna, koordinera och prioritera det natio- nella arbetet inom läkemedelsområdet för att uppnå en mer effektiv förskrivning och en för- bättrad användning av läkemedel. Regeringen har tagit initiativ till att ta fram en nationell läke- medelsstrategi med det övergripande syftet att förbättra läkemedelsanvändningen. I juni pre- senterades, tillsammans med SKL, rapporten Nationell läkemedelsstrategi? – en förstudie. Rapporten beskriver det pågående utvecklings- arbetet och pekar ut färdriktningen för det fort- satta arbetet med att skapa en nationell läke- medelsstrategi. I förstudien föreslås vision och

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

mål för strategin. Visionen bör vara ”Rätt läke- medelsanvändning till nytta för patient och sam- hälle”. Målen föreslås vara:

-Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass

-Jämlik vård

-Kostnadseffektiv användning

-Attraktivitet för innovation av produkter och tjänster

-Minimal negativ miljöpåverkan

Fram till dess att strategin är klar, fortsätter det pågående arbetet med att genomföra förslagen i handlingsplanen Effektivare läkemedelsanvänd- ning. Denna handlingsplan, även kallad p16- rapporten, publicerades i mars 2009. I handlings- planen presenterades ett 30-tal förslag till åt- gärder för att effektivisera läkemedelsanvänd- ningen. I överenskommelsen mellan staten och SKL för kostnaderna för läkemedelsförmånerna tillsattes en arbetsgrupp med syfte att effektivi- sera den långsiktiga läkemedelsanvändningen.

Läkemedelsavtalet för 2009 och 2010

Landstingen har sedan 1998 ersatts för kost- naderna för läkemedelsförmånerna genom ett särskilt statsbidrag som reglerats i överenskom- melser mellan staten och SKL. I det nuvarande avtalet åtar sig parterna att vidta vissa åtgärder för att även fortsättningsvis arbeta för att uppnå en kostnadseffektiv och rationell läkemedels- användning. Landstingen ska bidra till att göra TLV:s beslut kända bland förskrivare, särskilt när TLV beslutat att begränsa subventionen till ett visst användningsområde eller en viss patient- grupp. SKL redovisade i september 2009 vilka åtgärder som vidtagits för att öka följsamheten till TLV:s beslut om begränsad subvention för läkemedelsbehandling av högt blodtryck. Redo- visningen visade bl.a. att de beslut som TLV fattade i februari 2008 kring begränsningar av subvention i hög grad överensstämmer med de vårdprogram, rekommendationer och riktlinjer som fanns i landstingen. Fyra landsting valde att justera sina rekommendationer eller vårdpro- gram med anledning av beslutet.

SKL redovisade i mars 2010 vilka åtgärder som vidtagits av landstingen för att öka följsam- heten till TLV:s beslut om begränsad subvention för läkemedel vid behandling av blodfettsrubb- ningar. En av slutsatserna var att den av TLV be- räknade besparingen inte har kunnat realiseras.

En av förklaringarna till detta är att förskrivarna inte har bytt läkemedel i den omfattning som förutsågs.

I augusti 2010 redovisade SKL vilka insatser som landstingen vidtagit för att sprida och im- plementera TLV:s beslut i läkemedelsgenom- gångar för 2009–2010. SKL konstaterade i sin redovisning att Läkemedelsverket under 2010 har givit ut rekommendationer om behandling med diabetesmedel, att Socialstyrelsen har fast- ställt nationella riktlinjer för diabetesvården och att TLV har gjort en läkemedelsgenomgång av diabetesläkemedel. Att arbetet mellan myndig- heterna har koordinerats var positivt för lands- tingen. Effekterna på användningen av diabetes- läkemedel var blygsamma. Merparten av de be- räknade besparingarna realiserades redan under TLV:s genomgång av läkemedel genom pris- justeringar och uteslutning av ett antal produkter ur läkemedelsförmånerna.

Parterna kom också överens om att Svensk Informationsdatabas för läkemedel (SIL) skulle vara integrerad i samtliga landstings datasystem senast den 31 december 2009. Av den redovis- ning som inkom till Socialdepartementet i mars 2010 framkom att endast sex landsting helt hade integrerat SIL under 2009 och att fem lands- tingen delvis hade integrerat SIL. Övriga tio landsting hade inte integrerat SIL. För att åstad- komma en patientsäker och kostnadseffektiv vård anser regeringen att befintliga IT-system och annat kunskapsstöd ska användas av hälso- och sjukvården.

3.9Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har granskat Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) årsredovisning för 2009 och i samband med granskningen fram- fört synpunkter bl.a. på hur konsultkostnader inte periodiserats och anslagsavräknats till det budgetår till vilket kostnaden hänför sig. Med anledning av synpunkterna rekommenderar Riksrevisionen TLV att se över sin budgetupp- följning och sina bokslutsrutiner så att perioder- nas kostnader fångas upp tidigare och att perio- diseringar hanteras på ett korrekt sätt.

Vidare har Riksrevisionen påpekat brister i TLV:s redovisning av kostnader på verksam- hetens prestationer i årsredovisningen för 2009, vilket innebär att de inte fullt ut efterlever för-

ordningen (2000:605) om årsredovisning och underlag (FÅB). I ett svar till Riksrevisionen redogör TLV för de åtgärder som vidtagits på myndigheten för att komma till rätta med bristerna i den interna styrningen och kon- trollen. Bland annat kommer den omorganisa- tion som genomfördes på myndigheten under 2009, med en ny arbets- och delegationsordning, att innebära förbättrad styrning och kontroll. Vidare har bl.a. tidredovisning, detaljerad bud- getprocess och objektplan där samtliga presta- tioner tilldelats en kod införts vilket kommer att möjliggöra en redovisning i enlighet med Riks- revisionens synpunkter i framtiden.

Som ett led i den årliga revisionen av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) har Riksrevisionen granskat interna styrdokument och tillställt HSAN en revisionsrapport. Vid granskningen har det bl.a. framkommit att det inte finns en central samordning vad gäller upp- rättande, fastställande och uppdatering av de policys och riktlinjer som styr verksamheten. I sitt svar till Riksrevisionen skriver HSAN bl.a. att myndigheten är medveten om bristerna och anser att de är allvarliga, men mot bakgrund av den oklara framtiden för HSAN har inte åt- gärderna haft högsta prioritet.

Riksrevisionen har i en revisionspromemoria ställd till Läkemedelsverket rekommenderat att Läkemedelverket vidtar ett antal åtgärder gällande myndighetens redovisning. Bland annat rekommenderas Läkemedelsverket att fastställa vilka prestationer myndigheten avser att redovisa i resultatredovisningen för 2010, att kostnaderna för prestationer samt intäkter och kostnader en- ligt verksamhetsindelningen går att redovisa i resultatredovisningen. Vidare rekommenderas Läkemedelsverket att hos regeringen begära ett klargörande kring hur mottagna bidrag från regeringen ska intäktföras. Slutligen har Riks- revisionen även rekommendationer till myndig- heten kring inventering av anläggningstillgångar, leasade tillgångar, fordringar hos andra myndig- heter, lån i Riksgäldskontoret samt leverantörs- skulder. I samband med delårsrapporten åter- kom Riksrevisionen med liknande synpunkter. Läkemedelsverket har meddelat regeringen att myndigheten arbetar aktivt med att åtgärda de problem som Riksrevisionen uppmärksammat. Dessutom tilldelar regeringen från och med 2011 Läkemedelsverket ett anslag, under förutsättning att riksdagen beslutar om detta. Därmed

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

kommer Läkemedelsverket inte längre att motta bidrag i samma omfattning som tidigare.

Under 2009 inledde regeringen en omfattande satsning på förbättringar inom psykiatriområdet. Satsningen presenterats i skrivelsen En politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning (skr. 2008/09:185). Psy- kiatrisatsningen består av ett antal regeringsupp- drag till statliga myndigheter, överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting samt vissa lagändringar (prop. 2008/09:193). Riksrevi- sionens granskning av statliga medel till psykia- triområdet avsåg satsningar gjorda t.o.m. 2007. Sedan dess har regeringen förändrat sin styrning genom att i de uppdrag, överenskommelser m.m. som ingår i den nu aktuella psykiatrisatsningen ställa högre krav än tidigare på redovisning av vad medlen använts till, utvärdering av effekter och liknande. Fler satsningar är också presta- tionsbaserade, där medel fördelas efter genom- förd prestation. Vidare avser fler insatser än tidigare statliga ansvarsområden som t.ex. forsk- ning och nationell uppföljning. Regeringen anser därmed att denna granskningsrapport är färdig- behandlad vad gäller Socialdepartementets om- råden. Se även avsnitt 2.6 inom utgiftsområde 16.

Riksrevisionen har granskat årsredovisning- arna, räkenskaperna och verksamheten för bud- getåret 2009 för Statens beredning för medicinsk utvärdering. Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelsen till myndig- heten.

3.10Politikens inriktning

Regeringen ska skapa förutsättningar för en god hälso- och sjukvård som tar sin utgångspunkt i patientens behov och önskemål. Regeringens satsningar syftar, i första hand, till att verka för bibehållen och ökad hälsa för patienten. För in- vånarna, i egenskap av skattebetalare, är det av vikt att detta sker genom ett effektivt utnytt- jande av gemensamma resurser. Regeringen av- ser, under mandatperioden, att lägga särskilt fokus på att öka valfriheten, tillgängligheten och säkerheten för patienten. Satsningar kommer också att göras på ökad jämlikhet i vården, samt på en förbättrad vård och omsorg för äldre.

Det är viktigt för patienten att det finns möj- lighet att vara delaktig, fatta beslut och ta del av kunskap och information om vårdens resultat.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Detta kan i sin tur leda till att patienterna i ökad utsträckning kan verka pådrivande i hälso- och sjukvårdens förbättringsarbete.

3.10.1Förbättrad tillgänglighet och valfrihet för patienten

För patienterna är det viktigt att få vård snabbt och känna till vilken skyldighet vården har att erbjuda besök och behandling inom utlovad tids- ram. Att förbättra tillgängligheten för patienten är av stor vikt för att skapa förutsättningar för en god vård. Såsom redovisats i avsnitt 3.4 har en rad insatser genomförts under föregående man- datperiod.

Regeringens initiativ under den senaste man- datperioden har lett till väsentligt minskade väntetider till besök och behandling i hälso- och sjukvården. Initiativen har också resulterat i att det nu finns lagstiftning som anger inom vilken tidsrymd en patient ska få behandling. Den anger också vårdens skyldigheter att informera patienten om väntetider och möjligheten att välja vårdgivare för att få vård inom ramen för vård- garantin. Regeringen avser att under den nuva- rande mandatperioden ytterligare öka tillgäng- ligheten för patienterna genom att tiden mellan första kontakt med vården och inledd behand- ling kortas. I dag finns dock ingen statistik över patienternas hela väg genom vården. De vänte- tidsdata som samlas in berör enbart hur många som väntar på att få träffa en läkare eller på att få genomföra en operation, vilket då inte innefattar t.ex. väntetider för utredningar. Mot bakgrund av detta blir det första steget att utreda hur väntetider ska kunna mätas och följas upp på ett bättre sätt än i dag.

En särskild insats ska även genomföras för att minska väntetiderna på landets akutmottag- ningar. En hög belastning vid akutmottagningar ökar risken för försämrat omhändertagande och långa väntetider vilket i sin tur påverkar både patientsäkerheten och patienternas tillfreds- ställelse med vården negativt. Det finns dock metoder för att i detta avseende förbättra akut- vården, både vad avser minskad väntetid för att få träffa läkare och minskad sammanlagd tid som patienten vistas på akutmottagningen. På rege- ringens initiativ kommer det tas fram en översikt av de mätningar av väntetider som genomförs vid landets akutmottagningar i dag samt ett för- slag till ett nationellt system för att mäta och

följa upp väntetider. Jämförelsetal bör bland annat tas fram för tid för första bedömning och för så kallad genomströmningstid. Även patien- ternas egna upplevelser av väntetider och kvalitet bör mätas. Utifrån detta underlag är inriktningen att minska väntetiderna för bedömning och på- börjad behandling vid landets akutmottagningar.

Även regeringens satsning på modellområden och på en förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin (se avsnitt 3.4.3) syftar till ökad tillgänglighet. Regeringen kommer att följa arbetet med modellområden, som syftar till att gemensamma resurser samordnas mellan lands- ting och kommuner, så att barn och ungdomar med psykisk ohälsa enkelt och snabbt får tillgång till rätt insatser på rätt nivå. Avsikten är att effektiva sätt att möta behoven hos barn och unga med psykisk ohälsa ska spridas till fler kommuner och landsting.

Samtidigt som tillgängligheten har förbättrats har även patientens valfrihet ökat i takt med en ökad mångfald av vårdgivare inom hälso- och sjukvårdssektorn. Regeringen kan med tillfreds- ställelse konstatera att ett stort antal nya vård- centraler har tillkommit under den gångna man- datperioden (se avsnitt 3.6.1). Det innebär inte bara en ökad mångfald utan också en utbyggd primärvård, som i sin tur är en förstärkning av hälsofrämjande vård och ökad tillgänglighet i allmänhet.

Regeringen har i propositionen Vårdval i pri- märvården (prop. 2008/09:74) framhållit att om det visar sig att de krav som landstingen ställer i vårdvalssystemen leder till alltför stora skillnader för de vårdgivare som vill etablera verksamhet eller för patienterna som ska välja vårdgivare, av- ser regeringen att återkomma i frågan. Rege- ringen avser att undersöka möjligheterna att vidareutveckla vårdvalet för stärkt kontinuitet och valfrihet. Utöver en utökad mångfald av vårdgivare bör det skapas ett ökat utrymme för innovation av nya tjänster, som kan vara till nytta för patienterna. Regeringen vill på mot- svarande sätt främja innovationer inom hela den öppna vården. Regeringen kommer även att analysera, utreda och bereda de förslag som läm- nats i Regler för etablering av vårdgivare (SOU 2009:84).

Regeringen har under sitt ordförandeskap stöttat och bidragit till att arbeta fram ett EU- direktiv, som ska utöka patientens valfrihet ytterligare. Det blir genom direktivet lättare att välja vård inom en annan medlemsstat i EU.

Under mandatperioden kommer direktivet att införlivas i svensk lagstiftning, förutsatt att ar- betet inom EU fortgår som planerat.

För att individen fullt ut ska kunna utnyttja sin möjlighet att göra välgrundade val av vård- givare, olika behandlingar m.m. behövs stöd i form av information om hälso- och sjukvårdens utbud och prestationer. Sådan information finns i stor utsträckning att tillgå redan i dag (se av- snitt 3.6.1). Efter förslag från regeringen har vårdgivarna i dag skyldighet att informera be- folkningen om möjligheten att välja vårdgivare inom hälso- och sjukvården. Regeringen vill under kommande år ytterligare stärka individens möjlighet att göra val. Som ett underlag för dessa val ska individen ha tillgång till oberoende och kvalitetssäkrad information om såväl offentliga som privata vårdgivare, och där uppgifter om service, kvalitet och resultat återfinns. Lands- tingen har, genom sitt bolag Inera, utvecklat in- formationstjänster för patienter. Regeringen har gett särskilda bidrag för att utveckla dessa tjänster ytterligare. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för kontinuer- liga diskussioner kring den fortsatta finan- sieringen och strukturerna för den framtida in- formationsförsörjningen till patienterna. Rege- ringen har även inom ramen för direktiven (dir 2010:58) till organisationskommittén för in- rättandet av en ny oberoende granskningsmyn- dighet med ansvar för uppföljning och utvärde- ring av hälso- och sjukvården m.m., givit kommittén i uppdrag att utreda vilken informa- tion patienterna och medborgarna efterfrågar, vilken information som finns tillgänglig i dag och vad som saknas för att individen ska kunna göra medvetna val.

Regeringen har även tagit initiativ för att pati- enterna ska kunna agera aktivt och medvetet som konsumenter och patienter i relation till tandvården (se avsnitt 3.6.1). Försäkringskassan har haft regeringens uppdrag att utveckla infor- mation till patienterna. En viktig del har rört pa- tientens möjlighet att få information om priser på olika tandvårdstjänster. Vidare har regeringen initierat och finansierat en rådgivningstjänst av- seende tandvård. Arbetet för att stärka patien- tens ställning inom tandvårdsområdet bör fort- sätta. Satsningen på en förbättrad prisjämförelse- tjänst påbörjas under 2010 med målsättningen att lansera tjänsten vid årsskiftet 2011/2012. In- formationen till patienten ska på sikt komplette- ras med olika kvalitetsindikatorer.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringen har under den senaste mandat- perioden omreglerat den svenska apoteksmark- naden(se avsnitt 3.4.5 och 3.6.2). Den omreg- lerade apoteksmarknaden präglas av mångfald och förbättrad tillgänglighet. Ett tiotal aktörer verkar på marknaden, däribland flera mindre aktörer. Det nyinrättade bolaget Apoteksgrup- pen med 150 apotek som förts från Apoteket AB, syftar särskilt till att skapa förutsättningar för små entreprenörer att etablera sig. Hittills har cirka 80 av dessa apotek sålts och försälj- ningen fortsätter under 2010.

3.10.2Förbättrad kvalitet och säkerhet för patienten

Regeringen har under den gångna mandatperio- den initierat en genomgripande patientsäkerhets- reform (se avsnitt 3.8.1). Det krävs ett om- fattande arbete för att reformens mål ska nås och för att regeringens intentioner fullt ut ska upp- fyllas. Detta arbete kommer att pågå under hela mandatperioden 2011–2014. I syfte att under- lätta genomförandet avser regeringen att leda en nationell samling för patientsäkerhet med be- rörda parter i vården.

Regeringens arbete med att förbättra patient- säkerheten kommer att breddas och utökas under kommande år. Ett tidsbegränsat stimu- lansbidrag som utgår enligt en prestations- baserad modell införs från 2011. Pengarna för- delas till landstingen utifrån de resultat som respektive landsting uppvisar. Bristande patient- säkerhet är ofta kopplad till vårdrelaterade in- fektioner och felaktig läkemedelsanvändning. Även överbeläggningar kan få konsekvenser för patientsäkerheten. Ytterligare en angelägen fråga rör äldre patienter med många läkemedel, s.k. polyfarmaci. För denna patientgrupp kan läke- medelsgenomgångar eller behandlingsstrategier för äldre vara ett sätt att minska riskerna med polyfarmaci. Vidare kvarstår problemet med antibiotikaresistensens som är ett hot mot både hälsa och säkerhet i vården. Antibiotikaanvänd- ningen måste minska och regeringen avser att undersöka förutsättningarna för att ta fram ett nationellt mål för förskrivning av antibiotika. Regeringen avser dessutom att ta fram ett antal indikatorer för att mäta utvecklingen vad gäller patientsäkerheten. Genom att mäta och belöna goda resultat och initiativ skiftas fokus i verk-

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

samheten och starka drivkrafter skapas för att nå de resultatmål som satts för verksamheten.

Regeringens breda satsning på ökad patient- säkerhet ska leda till en säkrare vård för patien- ten och ett mer aktivt patientsäkerhetsarbete, vilket i sin tur leder till minskat lidande, färre omoperationer, färre vårddygn och färre sjuk- skrivningar.

Under våren 2010 presenterades, på regering- ens initiativ, en förstudie med förslag om en nationell läkemedelsstrategi (se avsnitt 3.8.6). Staten och landstingssektorn har deltagit i för- studien. Regeringen anser att en nationell läke- medelsstrategi bör utformas med utgångspunkt i dessa förslag. Strategin bör syfta till att sam- ordna och utveckla de statliga och landstings- kommunala insatserna bättre så att konkreta för- bättringar vad gäller läkemedelsanvändningen åstadkoms. Målsättningarna för läkemedels- strategin bör vara förbättrade medicinska resul- tat och patientsäkerhet, jämlik läkemedelsbe- handling, kostnadseffektivitet, innovationskraft samt minimal negativ miljöpåverkan. I strategi- arbetet bör, vid sidan av de statliga myn- digheterna och landstingen, läkemedelsindustrin, apoteksbranschen samt den medicinska profes- sionen involveras. I arbetet bör även relevanta organisationer såsom patientföreningars erfaren- heter och kunskap tar tillvara. Regeringens avsikt är att komma överens med landstingen så att en nationell läkemedelsstrategi kan träda i kraft 2011. Regeringen har gett Läkemedelsverket – Centrum för bättre läkemedelsanvändning – i uppdrag att vidta de förberedelser som krävs för att kunna realisera delar av förslagen i den natio- nella läkemedelsstrategin som regeringen avise- rade i budgetpropositionen för 2010 och i hand- lingsplanen Effektivare läkemedelsanvändning.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) prövar vilka läkemedel som ska vara sub- ventionerade och ingå i högkostnadsskyddet för läkemedel. För dessa läkemedel finns således en nationell bedömning. TLV:s förmånsbeslut är ett viktigt beslutsstöd för bl.a. huvudmännens läke- medelskommittéer. När det gäller läkemedel som enbart används i slutenvården, s.k. rekvisi- tionsläkemedel, görs ingen nationell prövning om ett läkemedels kostnadseffektivitet. I syfte att bland annat öka likvärdigheten och den kun- skapsstyrda läkemedelsanvändningen i hela landet har TLV fått i uppdrag att påbörja arbetet med att bygga upp en verksamhet som ska

genomföra nationella hälsoekonomiska bedöm- ningar av rekvisitionsläkemedel.

Inom ramen för den nationella läkemedels- strategin avser regeringen att prioritera insatser för att behandling med läkemedel ska bli säkrare och mer ändamålsenlig. Ett prioriterat projekt, som inletts under 2010 genom att regeringen till- skjutit medel till Apotekens Service AB, handlar om att göra det möjligt för förskrivare att få till- gång till uppgifter i receptregistret i det expedi- tionsstöd som bolaget ansvarar för. Regeringen har tidigare beslutat att ett elektroniskt expedi- tionsstöd ska vara tillgängligt för alla apoteks- aktörer på den omreglerade marknaden. Ett expeditionsstöd är ett av flera möjliga verktyg i strävan mot en förbättrad läkemedelsanvänd- ning. Vidare ger ett sådant stöd ökade möjlig- heter till uppföljning av läkemedelshanteringen och läkemedelsförskrivningen. Arbetet fortsätter under 2011 och innefattar även den långsiktiga ambitionen att samtliga landstings journalsystem ska ge förskrivaren information om patientens hela läkemedelsanvändning vid förskrivnings- tillfället.

Regeringen har under föregående mandat- period påbörjat en rad insatser för att förbättra svensk cancervård (se avsnitt 3.8.2). Tillsammans formar de en nationell cancerstrategi. Rege- ringen avser att tillsammans med landstingen fortsätta arbetet för att förbättra vården till per- soner som drabbas av cancer bl.a. genom en för- nyad överenskommelse med Sveriges Kom- muner och Landsting (SKL).

Under nuvarande mandatperiod kommer regionala cancercentrum att tillskapas av sjuk- vårdshuvudmännen, med stöd av regeringens insatser. Kriterier för dessa centrum kommer att definieras på nationell nivå och särskilda medel kommer fram till 2012 att utbetalas till de cent- rum som uppfyller kriterierna. Regionala cancer- centrum är en väg mot en likvärdig vård av hög kvalitet över hela landet.

Regeringen har under den gångna mandat- perioden genomfört en rad satsningar inom psykiatriområdet. Regeringen bedömer att det finns behov av att göra en samlad uppföljning och analys av hur vård- och stödinsatserna till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning utvecklas över tid, med fokus på nytta för patienten. En sådan uppfölj- ning kommer att initieras som komplement till den uppföljning som redan sker av Socialstyrel- sen på regeringens uppdrag. Därutöver har

Socialstyrelsen regeringens uppdrag att utveckla statistik, indikatorer och ett system för konti- nuerlig rapportering och uppföljning av utveck- lingen inom hela psykiatriområdet.

Psykiatrisatsningen kommer att pågå även under nuvarande mandatperiod. Det över- gripande syftet är att vård- och stödinsatser ska vara kunskapsbaserade, att tillgängligheten ska vara god och att det ska finnas ett bra och vari- erat utbud av arbete, sysselsättning, boendeinsat- ser och hjälpmedel för förbättrad hälsa och var- dagsliv för personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning.

3.10.3Jämlik vård och självbestämmande för patientens bästa

Regeringen anser att det är viktigt att den vård som erbjuds är jämlik. Det handlar om att vården ska hålla en bra kvalitet för alla och att tillgäng- ligheten ska vara god för både kvinnor och män, utrikes födda och inrikes födda oavsett ålder, bo- stadsort, utbildning och ekonomiska förutsätt- ningar.

Den vård som erbjuds ska i möjligaste mån utformas med utgångspunkt i den enskilda pati- entens behov och önskemål. Kvinnors respektive mäns villkor och behov ska beaktas. Vid dessa avvägningar måste hänsyn tas till att barn har särskilda behov, bl.a. beroende på det individu- ella barnets ålder och mognad. Även att flickor och pojkar har delvis olika behov måste tas i be- aktande.

Under föregående mandatperiod har patien- tens ställning stärkts (se avsnitt 3.6). För att för- bättra förutsättningarna för en god och jämlik vård avser regeringen att införa en patientlag. En utredning bör belysa hur lagen kan samla och tydliggöra de skyldigheter vårdgivarna har gent- emot patienterna. Utredningen bör också under- söka hur en väg för patienten att snabbt och en- kelt få invändningar mot vården prövade kan se ut. I utredningen ska även belysas de direkta kostnaderna och de långsiktiga offentligfinansi- ella konsekvenserna av sådana lagändringar.

Regeringen avser även att se över möjlig- heterna att utvidga de öppna jämförelserna så att de också inkluderar mätning och redovisning av jämlikheten utifrån faktorer som inkomst, ut- bildningsbakgrund, kön, ålder och bostadsort.

Regeringen avser att fokusera på förbättringar av vården och omsorgen till äldre. En särskild

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

satsning kommer därför att göras på att vården i större utsträckning utgår från patientens behov genom att kontinuiteten förbättras och att vård och omsorgsinsatser samordnas av ansvariga vårdgivare. Den förbättrade samordningen ska också resultera i ökad patientsäkerhet och effek- tivare resursutnyttjande. Regeringen kommer att överväga om primärvården kan få ett preciserat äldreuppdrag.

Den tandvårdsreform som regeringen genom- förde 2008 har inneburit att tandvården blivit mer tillgänglig för personer med stora tand- vårdsbehov och mer jämlik. Syftet med det nya skyddet mot höga kostnader är att personer med stora behov inte ska avstå från tandvård av eko- nomiska skäl. Det allmänna tandvårdsbidraget kompletterar skyddet mot höga kostnader och ska stimulera vuxna att regelbundet besöka tandvården i syfte att förebygga sjukdomar och skador i munhålan.

Regeringen avser att under mandatperioden vidta särskilda åtgärder för patientgrupper som på grund av långvarig sjukdom eller funktions- nedsättning har ökat behov av tandvård. En arbetsgrupp inom Socialdepartementet kommer under hösten 2010 att redovisa förslag till hur ett sådant kompletterande tandvårdsstöd bör ut- formas.

Arbetet med utveckling av nationella riktlinjer inom tandvårdsområdet, samt den förbättrade uppföljningen av tandvårdsområdet som tand- vårdsreformen möjliggör, är viktiga instrument för fortsatt utveckling av kvalitet och patient- säkerhet inom tandvården. Regeringen avser följa utvecklingen av tandvårdens resultat och

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

vilka effekter det nya tandvårdsstödet får, där- ibland vad gäller kvalitet och effektivitet.

Möjligheterna att få bra vård i livets slutskede har ökat, men förutsättningarna ser fortfarande mycket olika ut inom landet beroende på var patienten vårdas. Alla patienter ska kunna vara förvissade om att vården är tillgänglig och er- bjuds utifrån den kunskap och erfarenhet som finns samlad nationellt och internationellt. Rege- ringen har därför gett Socialstyrelsen i uppdrag att utforma ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård.

3.10.4Uppföljning – till nytta för patienten och allmänheten

Regeringen har under den gångna mandat- perioden stärkt den öppna redovisningen av hälso- och sjukvårdens processer och resultat (se avsnitt 3.7). Uppföljning är ett viktigt sätt att kontrollera effektiviteten i en verksamhet. Den är också en drivkraft för förbättringsarbete. Om uppföljningen redovisas på ett öppet sätt kan också fler aktörer, bl.a. patientgrupper, engagera sig i resultaten och frågan om behov av fortsatta förbättringar.

Uppföljningen av vårdens processer och re- sultat har hittills i stor utsträckning utgått från ett systemperspektiv. Regeringen vill att patien- tens upplevelse av vård och bemötande i ökad utsträckning följs upp och integreras i de öppna jämförelser som sker av vårdens resultat. Bland annat kommer detta att ske genom ett fortsatt arbete med nationella patientenkäter och genom att kvalitetsregistren i ökad utsträckning tar in uppgifter från patienterna.

Nationella kvalitetsregister spelar en av- görande roll för den svenska hälso- och sjuk- vårdens utveckling. Registren är också ett ovärderligt verktyg för forskningen. Mot bak- grund av detta är regeringens bedömning att ut- veckling av de nationella kvalitetsregistren är av största vikt. Ett exempel på redan pågående ut- vecklingsarbete är arbetet med att skapa en gemensam portal för befintliga och nya kvalitets- register inom psykiatriområdet. Vidare har rege- ringen och SKL tillsatt en gemensam arbets- grupp med uppgift att kartlägga den nuvarande användningen av kvalitetsregistren samt att identifiera problem och utvecklingsbehov. Arbetsgruppen har identifierat en rad angelägna utvecklingsbehov, däribland förenklad inrappor-

tering i registren genom utvecklade IT-stöd och snabb återrapportering samt ökade möjligheter att använda registren för forskning och förbätt- ringsarbete.

Kvalitetsregistren spelar också en viktig roll för de öppna jämförelser som årligen publiceras av SKL och Socialstyrelsen med regeringens stöd. Öppna jämförelser är bland annat ett vik- tigt verktyg i arbetet för att uppnå en mer jämlik vård. Utvecklingsarbetet går vidare med ut- gångspunkt i strategin för kvalitetsutveckling genom öppna jämförelser inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården (se avsnitt 3.7.2).

Under kommande år ska de stora reformer som regeringen initierat följas upp i särskild ord- ning. Det gäller bl.a. psykiatrisatsningen, kö- miljarden, patientsäkerhetsreformen, tandvårds- reformen och vårdvalsreformen. Omregleringen av apoteksmarknaden följs upp av Statskontoret och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärde- ringar och analyser (Tillväxtanalys). Regeringen avser att, bland annat via dessa uppdrag, följa ut- vecklingen så att kraven på omregleringen av- seende bibehållen säkerhet, trygghet och till- gänglighet för den enskilda individen uppfylls.

Tandvårdsreformens genomförande 2008 har inneburit förbättrade möjligheter att följa upp och analysera tandvården. Försäkringskassan har regeringens uppdrag att följa upp och utvärdera reformen ur ett antal olika perspektiv. Rege- ringen avser även fortsättningsvis prioritera arbetet med systematisk uppföljning av resultat och kvalitet i tandvården.

3.10.5Systematiska förbättringar, kunskapsbildning och -spridning för en effektiv vård

Under den gångna mandatperioden har sats- ningar genomförts för att öka uppföljningen och den öppna redovisningen av vårdens resultat. Uppföljningen ska ligga till grund för det syste- matiska förbättringsarbetet inom vården, som i sin tur, tillsammans med forskning och kun- skapsbildning och -spridning, bildar en grund för ökad kvalitet, effektiviseringar och förbättrat resursutnyttjande. Arbetet kommer att fortsätta under pågående mandatperiod. Regeringen anser att det finns stora möjligheter att effektivisera vården ytterligare.

Figur 3.1 Aktuella utvecklingsområden i hälso- och sjukvården

En åtgärd som bör ge en mer effektiv använd- ning av de gemensamma resurserna är ett rege- ringsuppdrag som tilldelats Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Uppdraget är att identifiera behandlingsmetoder som inte har önskvärda effekter och att ge huvudmännen möjlighet att utmönstra dessa metoder (se av- snitt 3.5.1). Även arbetet med nationella rikt- linjer som Socialstyrelsen bedriver på rege- ringens uppdrag bör resultera i dylika förbätt- ringar. Riktlinjerna täcker nu stora delar av svensk hälso- och sjukvård och utgör ett be- slutsunderlag för regionala och lokala priori- teringar. Befintliga riktlinjer kommer under mandatperioden att uppdateras och ett antal nya tillkommer, såsom riktlinjer för tandvården, palliativ vård samt riktlinjer för sjukdomsföre- byggande metoder. Tillsammans skapar de en ram för en sjukvård som vilar på evidens och be- prövad erfarenhet. De skapar förutsättningar för att patienten ska få en vård av god kvalitet som ger förväntade resultat. Ansvaret för att rikt- linjerna implementeras ligger hos sjukvårds- huvudmännen med stöd av Socialstyrelsen.

Ett verktyg för att åstadkomma en ökad effektivitet inom vården är en sammanhållen an- vändning av IT. Regeringen har genomfört en rad insatser inom detta område (se avsnitt 3.8.3) och kommer, tillsammans med berörda aktörer, under 2011 att utveckla den nationella strategin för eHälsa så att den i större utsträckning inne- håller operativa och mätbara mål. Tonvikten ska ligga på implementering, konkret patientnytta och resultat. Målen ska samordnas med mål för andra näraliggande områden såsom exempelvis kvalitetsregister och läkemedel. Strategin ska be- skriva åtgärder som behövs i syfte att utveckla och införa elektroniska beslutsstöd och en mer strukturerad vårddokumentation. Vidare ska strategin även ha som mål att patienter ska er-

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

bjudas stöd i det hälsofrämjande arbetet av IT- baserade verktyg. Det kan handla om elektro- niska hälsodagböcker och elektronisk inrappor- tering av hälsoinsatser och hälsovärden till pri- märvården. Strategin Nationell eHälsa ska sam- verka med andra sakområden kring gemen- samma behov i arbetet med samhällets digitali- sering. Det handlar exempelvis om arbetet inom eDelegationen liksom den planerade strategin En digital agenda för Sverige.

För att åstadkomma ett förbättrat resursut- nyttjande är det nödvändigt att hälso- och sjuk- vårdens arbete i ökad utsträckning fokuserar på förebyggande och hälsofrämjande insatser. Detta är en uppgift för alla vårdgivare. IT-verktyg (som nämns ovan) kan vara ett stöd i arbetet. Likaså ska de nationella riktlinjer för sjukdomsföre- byggande metoder som nu utarbetas vara ett stöd för hälso- och sjukvården i mötet med patienter. Inom ramen för pågående projekt för ersättningssystem bör även folkhälsoaspekter beaktas.

Åtgärder har vidtagits för att samordna den statliga kunskapsstyrningen inom hälso- och sjukvården (se avsnitt 3.5.1). Trots detta finns det fortfarande brister, som kan orsaka mer- arbete för huvudmännen, när de ska implemen- tera nationella vägledningar, riktlinjer och beslut. Myndigheterna på hälso- och sjukvårdsområdet bör utveckla formerna för samverkan när det gäller framtagning av kunskapsunderlag och rekommendationer, kommunikation och sprid- ning av resultaten och systematisk uppföljning och utvärdering av effekterna av kunskapsstyr- ningen. Det är angeläget att den statliga kun- skapsstyrningen är inriktad på att åstadkomma konkreta förbättringar för patienterna. Ansvaret för att implementera kunskapsunderlag och re- kommendationer vilar dock på landsting och kommuner. De statliga myndigheterna ansvarar för att kunskapsunderlag och rekommenda- tioner är tillgängliga för vården. Den webbase- rade utbildningsplattformen (Learning Manage- ment System), som Socialstyrelsen utvecklar på regeringens uppdrag, är ett viktigt medel för kommunikation och kunskapsspridning.

En samordnad och utvecklad statlig kun- skapsstyrning bör ge väsentliga effektiviseringar av hälso- och sjukvården under mandatperioden. Den mest högspecialiserade vården bedrivs till stora kostnader och kräver en närhet till forsk- ning och bör därför bedrivas på ett begränsat antal platser i landet. För att effektivisera denna

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

vård har regeringen inrättat en rikssjukvårds- nämnd. Nämndens arbete bygger på en dialog mellan stat och huvudmän och också på befintlig kunskap som underlag för nämndens beslut. Regeringen anser att arbetet bör fortsätta och att det är viktigt att besluten är gediget förankrade och efterlevs. Rikssjukvårdsnämnden ser för närvarande över processen för beslut om riks- sjukvård, vilket är viktigt för att också i fortsätt- ningen ge goda förutsättningar för att fatta väl- grundade beslut med bred förankring. Rege- ringen bedömer att det är angeläget att nämnden prövar möjligheten att, som ett komplement till andra beslutsformer, i vissa fall besluta om riks- sjukvård genom ett förenklat förfarande, t.ex. så att flera diagnoser eller åtgärder ingår i samma beslut. Det kan exempelvis gälla ovanliga cancer- diagnoser.

Forskning av hög kvalitet är en förutsättning för en evidensbaserad och kunskapsstyrd hälso- och sjukvård. Regeringen har i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) gjort bedömningen att det finns ett behov av långsiktigt stöd för forskning inom sär- skilt strategiska områden av betydelse för sam- hället och näringslivet. Inom det medicinska om- rådet nämner regeringen bl.a. områdena diabetes, neurovetenskap och epidemiologi. För dessa satsningar anvisas medel till universitet och hög- skolor inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

Satsning på klinisk forskning är också viktigt för regeringens ambition att åstadkomma en mer kunskapsbaserad psykiatri. Vetenskapsrådet har därför fått uppdrag från regeringen att inrätta ett 30-tal forskartjänster för kliniskt verksamma medarbetare inom den psykiatriska hälso- och sjukvården. Vidare har två nationella forskar- skolor i klinisk psykiatri etablerats. Även inom cancerområdet tar regeringen ytterligare initiativ till att stärka forskningen genom inrättandet av regionala cancercentrum. Ett viktigt syfte med regionala cancercentrum är att förbättra förut- sättningarna för cancerforskning på hög inter- nationell nivå. Genom att samla olika cancer- verksamheter i regionala cancercentrum som innehåller såväl diagnostik, behandling och be- folkningsinriktad prevention som grundforsk- ning, klinisk forskning och utbildning, så skapas förutsättningar för ett mer multidisciplinärt an- greppssätt i vård och forskning. Dessutom ska- pas en starkare integration mellan grundläggande och klinisk forskning samt klinisk verksamhet.

Ett ytterligare utvecklingsområde är att om- sätta forskningsresultat till praktik i vården så att patient och samhälle får nytta av forskningen. Regeringen, tillsammans med ett antal andra aktörer, finansierar därför Vinnvård. Vinnvård är ett forskningsprogram med syfte att omsätta kunskap till praktik genom att bevilja forsk- ningsmedel till projekt som genererar kunskap om och påskyndar processen att omsätta kun- skap till praktik. Regeringen har även, som tidi- gare nämnts, satsat på att öka vårdens förmåga att tillvarata och omsätta ny kunskap, samt ut- rangera osäkra eller onödiga metoder, genom att ge SBU ett uppdrag inom detta område. SBU ska starta ett projekt för att tillsammans med olika berörda aktörer identifiera kunskapsluckor och behandlingsmetoder i vården som inte har önskvärd effekt eller där tillräcklig kunskap om effekterna saknas.

3.11Budgetförslag

3.11.11:1 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Tabell 3.12 Anslagsutveckling 1:1 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Tusental kronor

				Anslags-
2009	Utfall	30 104		sparande	454
			1	Utgifts-
2010	Anslag	30 828	1	prognos	30 584
2011	Förslag	18 696

2012	Beräknat	11 874	2

2013	Beräknat	10 937	3
2014	Beräknat	11 175	4

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 11 762 tkr i 2011 års prisnivå.

3Motsvarar 10 686 tkr i 2011 års prisnivå.

4Motsvarar 10 672 tkr i 2011 års prisnivå.

Anslaget används för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds förvaltningskostnader. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) ska pröva behörighetsfrågor och frågor om disciplin- påföljd, men från och med 2011 begränsas ansva- ret till behörighetsfrågor. Prövningen ska ske på ett rättssäkert och omsorgsfullt sätt. Genom sin bedömning av hur hälso- och sjukvårdspersona- len utövar sina yrken ska HSAN bidra till en förbättrad vårdkvalitet. Myndighetens verksam- het innebär en medicinsk prövning av varje in- dividuellt ärende och ger därmed möjlighet till en offentlig och oberoende genomlysning av

vården. HSAN ska återföra erfarenheterna av verksamheten till hälso- och sjukvården genom samverkan med andra myndigheter/aktörer samt genom information till sjukvårdshuvudmännen, patientnämnderna och professionerna. Under 2009 uppgick anslaget till 29,7 miljoner kronor och utfallet var cirka 29,8 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

I enlighet med propositionen Patientsäkerhet och tillsyn (prop. 2009/10:210) ska de ärenden hos HSAN som i dag kan leda till disciplinpå- följd i stället hanteras och utredas av Social- styrelsen. Myndighetens uppgifter från och med den 1 januari 2011 ska vara att pröva frågor om prövotid, återkallelse av legitimation och annan behörighet, begränsning av förskrivningsrätt samt ny legitimation m.m. Som en konsekvens av den minskade arbetsbördan måste en anpass- ning ske av HSAN:s anslag. Anslaget 1:1 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd reduceras därför 2011 med 12,3 miljoner kronor. För 2012 redu- ceras anslaget med 19,4 miljoner kronor, för 2013 med 20,8 miljoner kronor och för 2014 och framåt med ca 21,3 miljoner kronor per år. An- slaget 9:1 Socialstyrelsen ökas med motsvarande belopp.

Regeringen anser att myndigheten fullgjort sina åtaganden för verksamhetsåret 2009. Inrikt- ningen för HSAN:s verksamhet bör förändras i enlighet med ovan nämnda proposition.

Tabell 3.13 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:1 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Tusental kronor

	2011	2012	2013	2014

Anvisat 2010 1	30 828	30 828	30 828	30 828
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	118	412	844	1 577
Beslut	–12 300	–19 417	–20 786	–21 266

Överföring till/från
andra anslag

Övrigt 3	50	50	51	36
Förslag/be-
räknat anslag	18 696	11 874	10 937	11 175

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

3Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 18 696 000 kronor ska anvisas under anslaget 1:1 Hälso- och sjukvårdens ansvars- nämnd för 2011. För 2012, 2013 och 2014 be- räknas anslaget till 11 874 000 kronor, 10 937 000 kronor respektive 11 175 000 kronor.

3.11.21:2 Statens beredning för medicinsk utvärdering

Tabell 3.14 Anslagsutveckling 1:2 Statens beredning för medicinsk utvärdering

Tusental kronor

				Anslags-
2009	Utfall	43 509		sparande	952
			1	Utgifts-
2010	Anslag	55 907	1	prognos	55 589
2011	Förslag	56 168

2012	Beräknat	56 657	2

2013	Beräknat	57 463	3
2014	Beräknat	58 721	4

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 56 106 tkr i 2011 års prisnivå.

3Motsvarar 56 107 tkr i 2011 års prisnivå.

4Motsvarar 56 028 tkr i 2011 års prisnivå.

Anslaget används för Statens beredning för medicinsk utvärderings (SBU) förvaltningskost- nader. Myndigheten har till uppgift att veten- skapligt utvärdera tillämpade och nya medicinska metoder ur ett samlat medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv. SBU ska samman- ställa utvärderingarna på ett enkelt och lättfatt- ligt sätt samt sprida dem så att vårdgivare och andra berörda kan tillägna sig kunskapen. Myn- digheten ska också kontinuerligt utveckla sitt arbete med att sprida utvärderingarna så att dessa tillämpas i praktiken och leder till önskade för- ändringar inom hälso- och sjukvården. SBU:s verksamhet har i huvudsak redovisats under avsnitt 3.5.1. Under 2009 uppgick anslaget till cirka 43,2 miljoner kronor och utfallet var cirka 43,5 miljoner kronor.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringens överväganden

Anslaget minskas med 60 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.

SBU ska från och med 2011 sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för upp- komsten av sjukdomar. För detta arbete tilldelas myndigheten 3 miljoner kronor 2011, samt 5 miljoner kronor per år fr.o.m. 2012. Medlen utbetalas från utgiftsområde 13, anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder.

Regeringen anser att myndigheten fullgjort sina åtaganden för verksamhetsåret 2009. Inrikt- ningen för SBU:s verksamhet bör i stort kvarstå.

Tabell 3.15 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:2 Statens beredning för medicinsk utvärdering

Tusental kronor

	2011	2012	2013	2014
Anvisat 2010 1	55 907	55 907	55 907	55 907
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	362	914	1 722	3 066
Beslut	–41	–103	–105	–107

Överföring
till/från andra
anslag	–60	–61	–61	–63

Övrigt 3				–82
Förslag/be-
räknat anslag	56 168	56 657	57 463	58 721

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

3.11.31:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Tabell 3.16 Anslagsutveckling 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Tusental kronor

				Anslags-
2009	Utfall	83 459		sparande	–1 276
2010	Anslag	96 507	1	Utgifts-
2010	Anslag	96 507	1	prognos	93 105
2011	Förslag	111 348
2012	Beräknat	112 485	2

2013	Beräknat	114 070	3

2014	Beräknat	116 489	4

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 111 348 tkr i 2011 års prisnivå.

3Motsvarar 111 348 tkr i 2011 års prisnivå.

4Motsvarar 111 192 tkr i 2011 års prisnivå.

Anslaget används för Tandvårds- och läke- medelsförmånsverkets (TLV) förvaltningskost- nader. TLV:s arbetsuppgifter består huvudsak- ligen av administration av ärenden till Nämnden för läkemedelsförmåner och Nämnden för stat- ligt tandvårdsstöd. Den senare nämnden har be- slutsrätt i ärenden om ersättningsberättigande tandvård, referenspriser, beloppsgränser och er- sättningsnivåer för det statliga tandvårdsstödet.

Nämnden för läkemedelsförmåner beslutar om receptbelagda läkemedel och förbruknings- artiklar ska omfattas av samhällets subvention. De krav som läkemedel och förbrukningsartiklar måste uppfylla för att subventioneras återfinns i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.

Under 2009 uppgick TLV:s anslag till cirka 80,3 miljoner kronor och utfallet var cirka 83,5 miljoner kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 56 168 000 kronor anvisas under an- slaget 1:2 Statens beredning för medicinsk ut- värdering för 2011. För 2012, 2013 och 2014 beräknas anslaget till 56 657 000 kronor, 57 463 000 kronor respektive 58 721 000 kronor.

Regeringens överväganden

Behovet av förstärkta insatser för uppföljning av apotekens ersättning och generikamodellen, samt det ökade behovet av ytterligare generika- tillsyn gör att regeringen bedömer att TLV be- höver ett utökat anslag. Anslaget ökas därför med 14 miljoner kronor per år fr.o.m. 2010. Finansiering sker genom en neddragning av an- slaget 1:6 Bidrag till hälso- och sjukvård.

Regeringen anser att myndigheten fullgjort sina åtaganden för verksamhetsåret 2009. Inrikt- ningen för Tandvårds- och läkemedelsförmåns- verkets verksamhet inom läkemedels-, apoteks- och tandvårdsområdet bör i stort kvarstå.

Tabell 3.17 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Tusental kronor

	2011	2012	2013	2014

Anvisat 2010 1	96 507	96 507	96 507	96 507
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	841	1 835	3 221	5 478
Beslut	14 000	14 143	14 342	14 667
Överföring till/från
andra anslag
Övrigt 3				–163
Förslag/be-
räknat anslag	111 348	112 485	114 070	116 489

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 111 348 000 kronor anvisas under an- slaget 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmåns- verket för 2011. För 2012, 2013 och 2014 beräk- nas anslaget till 112 485 000 kronor, 114 070 000 kronor respektive 116 489 000 kronor.

3.11.4 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Tabell 3.18 Anslagsutveckling 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2009	Utfall	5 514 883		sparande	1 777 681
2010	Anslag	6 593 310	1	Utgifts-
2010	Anslag	6 593 310	1	prognos	6 371 020
2011	Förslag	6 694 480
2012	Beräknat	7 063 710

2013	Beräknat	7 134 700

2014	Beräknat	7 281 990

1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Anslagets ändamål är att finansiera det statliga tandvårdsstödet som administreras av Försäk- ringskassan. Ändamålet omfattar både tand- vårdsersättning enligt lagen (1962:382) om all- män försäkring och tandvårdsstöd enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. En mindre del av anslaget används för stöd till kompetens-

centrum m.m. på tandvårdsområdet.
År 2009	uppgick	anslaget	till knappt
7,3 miljarder	kronor	medan	utfallet	blev
5,5 miljarder	kronor. Avvikelsen		i utfall	gent-

emot budgeterat anslag förklaras bl.a. av en lägre volym besök än budgeterat.

Regeringens överväganden

Under 2008 infördes ett nytt statligt tandvårds- stöd i form av ett allmänt tandvårdsbidrag och ett skydd mot höga kostnader. För att finansiera reformen gjordes en generell ökning av anslaget. För 2008 ökade anslaget till 5,3 miljarder kronor och under 2009, då reformen fick helårseffekt, uppgick anslaget till cirka 7,3 miljarder kronor. Under 2010 har anslaget uppgått till cirka 6,5 miljarder kronor.

Regeringen avser att under mandatperioden vidta särskilda åtgärder för patientgrupper som på grund av långvarig sjukdom eller funktions- nedsättning har ökat behov av tandvård (se vidare avsnitt 3.10.3). För ändamålet beräknas 500 miljoner kronor per år fr.o.m. 2012 på detta anslag.

Socialstyrelsen disponerar 13 miljoner kronor per år på anslaget för ekonomiskt stöd till kom- petenscentrum på tandvårdsområdet. Av dessa medel får 4,5 miljoner kronor användas till verk- samheten vid Socialstyrelsens kunskapscentrum för dentala material. Regeringen föreslår att 4,5 miljoner kronor per år från och med 2011 för denna verksamhet överförs från anslaget 1:4 till anslaget 9:1 Socialstyrelsen.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Tabell 3.19 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:4 Tandvårdsförmåner m.m.

Tusental kronor

	2011	2012	2013	2014

Anvisat 2010 1	6 593 310	6 593 310	6 593 310	6 593 310
Förändring till följd av:
Beslut	13 500	574 750	574 750	574 750
Övriga
makroekonomiska
förutsättningar

Volymer	92 170	–99 850	–28 860	118 430
Överföring till/från
andra anslag	–4 500	–4 500	–4 500	–4 500
Övrigt

Förslag/beräknat
anslag	6 694 480	7 063 710	7 134 700	7 281 990

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 6 694 480 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. för 2011. För 2012, 2013 och 2014 beräknas anslaget till 7 063 710 000 kronor, 7 134 700 000 kronor respektive 7 281 990 000 kronor.

3.11.51:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna

Tabell 3.20 Anslagsutveckling 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna

Tusental kronor

				Anslags-
2009	Utfall	22 266 667		sparande	133 333
2010	Anslag	23 200 000	1	Utgifts-
2010	Anslag	23 200 000	1	prognos	23 066 667
2011	Förslag	23 200 000

2012	Beräknat	23 200 000
2013	Beräknat	23 200 000

2014	Beräknat	23 200 000

Anslagets ändamål är att finansiera det särskilda statsbidraget till landstingen för deras kostnader för läkemedelsförmånerna. Medlen syftar till att ändamålsenliga och säkra läkemedel ska kunna

förskrivas till en rimlig kostnad för den enskilde. Statens ekonomiska ersättning till landstingen för kostnaderna för läkemedelsförmånerna har fastställts genom överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Överenskommelsen för 2009 och 2010 lägger fast att staten ersätter sjukvårdshuvud- männen med 22,4 miljarder kronor för 2009 och 23,2 miljarder kronor för 2010. Den överens- komna ersättningen för ett visst år utbetalas från detta anslag till landstingen med ett fast månat- ligt belopp. Det månatliga beloppet motsvarar en tolftedel av den överenskomna ersättningen och utbetalas två månader i efterhand. Från anslaget utbetalas således under 2009 ersättning till landstingen för läkemedelsförmåner dels under månaderna november och december 2008, dels under månaderna januari t.o.m. oktober 2009. Under 2009 utbetalades från anslaget följaktligen knappt 22,3 miljarder kronor och för 2010 kommer drygt 23 miljarder att utbetalas.

Regeringens överväganden

För 2011 och framåt finns inget avtal mellan staten och SKL. Regeringen avser att teckna ett avtal med SKL. Enligt Socialstyrelsens rapport Läkemedelsförsäljningen i Sverige – analys och prognos från maj 2010 uppgick kostnaderna för läkemedelsförmånerna för 2009 till 20,7 miljar- der kronor. Prognosen för förmånskostnadernas ökning är enligt Socialstyrelsen 1,25 procent för 2010. Med den kostnadsutvecklingen under 2010 kommer kostnaderna för läkemedelsförmånerna att uppgå till cirka 21 miljarder kronor 2010.

Tabell 3.21 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna

Tusental kronor

	2011	2012	2013	2014

Anvisat 2010 1	23 200 000	23 200 000	23 200 000	23 200 000

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/be-
räknat anslag	23 200 000 23 200 000 23 200 000 23 200 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 23 200 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna för 2011. För 2012, 2013 och 2014 beräknas anslaget till 23 200 000 000 kronor respektive år.

3.11.6 1:6 Bidrag till hälso- och sjukvård

Tabell 3.22 Anslagsutveckling 1:6 Bidrag till hälso- och sjukvård

Tusental kronor

				Anslags-
2009	Utfall	421 018		sparande	40 858
			1	Utgifts-
2010	Anslag	522 505	1	prognos	517 499
2011	Förslag	944 765
2012	Beräknat	1 455 183

2013	Beräknat	1 412 564

2014	Beräknat	1 412 564

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Ändamålet för anslaget är att genom riktade satsningar stärka patientens ställning, förbättra hälso- och sjukvårdens kvalitet och tillgänglighet m.m. Från anslaget utbetalas dessutom vissa bi- drag i enlighet med bl.a. Dagmaröverenskom- melsen som träffas mellan staten och SKL.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2011 för ramanslaget 1:6 Bidrag till hälso- och sjukvård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av fram- tida anslag på högst 8 000 000 kronor under perioden 2012–2014.

Skälen för regeringens förslag: Medlen ska an- vändas för forskning inom ämnesområdet far- maci. Den forskning som finansieras av Veten- skapsrådet bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. Följaktligen medför finansiering av forskning i form av stöd till anställningar fler- åriga åtaganden. Regeringen anser därför att Vetenskapsrådet för budgetåret 2011 ska ges möjlighet att fatta beslut om stöd till forskning som innebär åtaganden för kommande budgetår.

Tabell 3.23 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2010	2011	2012	2013–2014
Ingående åtaganden	0	0

Nya åtaganden	0	8 000
Infriade åtaganden	0	0	–4 000	–4 000

Utestående åtaganden	0	8 000

Erhållet/föreslaget bemyndigande	0	8 000

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringens överväganden

Den 17 december 2009 godkände regeringen Dagmaröverenskommelsen för 2010. En ny överenskommelse kommer att tecknas för 2011.

Förutom satsningarna inom Dagmaröverens- kommelsen beräknar regeringen för 2011 föl- jande:

-114 miljoner kronor till utveckling och im- plementering av IT-stöd som syftar till att förbättra läkemedelsanvändningen, vissa uppföljnings- och utbildningsinsatser på läkemedelsområdet, samt implementering av förslag enligt En nationell cancerstrategi för framtiden.

-cirka 81 miljoner kronor till strategi för god vård: insatser för att stärka patientens ställ- ning och förbättra patientsäkerheten, för- bättra tillgängligheten i vården, förbättrad informationsförsörjning, granskning och öppna jämförelser av resultat, utvecklade er- sättningssystem inom hälso- och sjukvården, ökad mångfald, innefattande bl.a. det fria vårdvalet och främjande av den ideella sek- torn.

-10,4 miljoner kronor till omregleringen av apoteksmarknaden,

-cirka 8,8 miljoner kronor för ersättning för vissa kostnader och förluster som uppkom- mit till följd av myndighetsingripanden för att hindra spridning av smittsam sjukdom enligt smittskyddslagen (2004:168), miljö- balken och livsmedelslagen (2006:804) samt för ersättning till smittbärare enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare.

-1,5 miljoner kronor till Swecare för ökad samverkan mellan det offentliga hälso- och sjukvårdssverige och det privata företagandet inom vård, omsorg, läkemedel och medicin- teknik.

-cirka 500 000 kronor till statlig ålders- pensionsavgift avseende ersättning till smitt- bärare.

-300 000 kronor till kostnader för patient- försäkring och vissa skadeersättningar.

Cirka 19 miljoner kronor avsätts för övriga bi- drag för utveckling inom hälso- och sjukvårds- området. Det rör sig bl.a. om bidrag till Vidar- kliniken och Rett Center. Dylika bidrag ska om- prövas årligen för att säkerställa att statliga medel som utbetalas används väl och i enlighet med regeringens intentioner. Närmare villkor bestäms i kommande regleringsbrev.

Anslaget ökas 2011 med 15 miljoner kronor för utredning av hur en bättre fungerande akut- sjukvård med kortare väntetider kan åstadkom- mas, se avsnitt 3.10.1.

En tidsbegränsad satsning på patientsäkerhet med ett årligt stimulansbidrag enligt en presta- tionsmodell införs 2011, se avsnitt 3.10.2. För detta ändamål och andra satsningar på patient- säkerhet tillförs anslaget 500 miljoner kronor 2011 och 675 miljoner kronor per år fr.o.m. 2012. Huvuddelen av dessa medel är avsedda för det prestationsbaserade stimulansbidraget. Inom ramen för satsningen avsätts 15 miljoner kronor per år 2011 och 2012 för jämlik vård.

Regeringen har deklarerat sin avsikt att foku- sera på förbättringar av vården och omsorgen till äldre (se vidare avsnitt 3.10.3). En särskild sats-

-8 miljoner kronor för specialistkompetens- ning kommer därför att göras under den nuva-

kurser.

-4 miljoner kronor till Vetenskapsrådet för forskning inom ämnesområdet farmaci.

-3,5 miljoner kronor till Prioriteringscentrum i Linköping.

rande mandatperioden. Anslaget ökas med 325 miljoner kronor per år under perioden 2012– 2014 för denna inriktning.

Medel för SKL:s verksamhet med kvalitets- register samt för att driva på utvecklingen av kostnadsdata per patient har tidigare utbetalats

-3 miljoner kronor för drift av läkemedels- från anslaget 9:1 Socialstyrelsen. Dessa medel

förteckning.

-2 miljoner kronor till SBU för en upplys- ningstjänst för vården.

överförs till anslaget 1:6 för utbetalning från detta anslag från och med 2011. Det rör sig om 13,4 miljoner kronor per år för kvalitetsregister och cirka 1,7 miljoner kronor per år för kost- nadsdata.

Anslaget minskas från och med 2011 med knappt 90 miljoner kronor per år för verksamhet av permanent karaktär som bedrivs av Läke- medelsverket och som i dagsläget finansieras av detta anslag. Det gäller framför allt Giftinforma- tionscentralen, producentobunden läkemedels- information, medicinteknisk verksamhet, läke- medelsboken och liknande. Medlen överförs till det nya anslaget 1:11 Läkemedelsverket.

Den 1 januari 2011 startar Myndigheten för vårdanalys sin verksamhet med oberoende granskning av hälso- och sjukvården och delar av socialtjänsten. För detta har inom hälso- och sjukvårdsområdet beräknats 15 miljoner kronor 2011 och 22 miljoner kronor per år från och med 2012. Medlen överförs till det nya anslaget 1:12 Myndigheten för vårdanalys.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) arbetsuppgifter har förändrats kraftigt under senare år, till stor del som en konsekvens av tandvårdsreformen och omregleringen av apoteksmarknaden. Regeringen bedömer att TLV behöver ett utökat anslag. Anslaget 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket ökas därför med 14 miljoner kronor per år fr.o.m. 2011. Finansiering sker genom en minskning av detta anslag.

I syfte att öka transparensen i Socialstyrelsens finansiering avser regeringen att permanent verksamhet hos Socialstyrelsen i så hög grad som möjligt ska finansieras via förvaltningsanslaget. På anslaget 1:6 har Socialstyrelsen tidigare dis- ponerat medel för sitt arbete med indikatorer och riktlinjer, samt prioriteringar. Regeringen föreslår att 20 miljoner kronor per år överförs till anslaget 9:1 Socialstyrelsen.

I samband med budgetpropositionen för 2010 avsatte regeringen medel inom anslaget för att förbättra patientsäkerheten. I enlighet med pro- positionen Patientsäkerhet och tillsyn (prop. 2009/10:210) överförs 27,1 miljoner kro- nor 2011 från detta anslag till anslaget 9:1 Social- styrelsen för myndighetens ökade arbetsuppgifter med att ta emot och utreda klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal. För 2012 är motsvarande belopp 20,1 miljoner kronor. Det årliga beloppet för 2013 och framåt är 19 mil- joner kronor.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Tabell 3.24 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:6 Bidrag till hälso- och sjukvård

Tusental kronor

	2011	2012	2013	2014

Anvisat 2010 1	522 505	522 505	522 505	522 505
Förändring till följd av:
Beslut	559 000	1 069 000	1 025 000	1 025 000
Överföring
till/från andra
anslag	–136 740	–136 322	–134 941	–134 941

Övrigt
Förslag/be-
räknat anslag	944 765	1 455 183	1 412 564	1 412 564

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 944 765 000 kronor anvisas under an- slaget 1:6 Bidrag till hälso- och sjukvård för 2011. För 2012, 2013 och 2014 beräknas anslaget till 1 455 183 000 kronor, 1 412 564 000 kronor respektive 1 412 564 000 kronor.

3.11.71:7 Sjukvård i internationella förhållanden

Tabell 3.25 Anslagsutveckling 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden

Tusental kronor

				Anslags-
2009	Utfall	608 144		sparande	–6 432
2010	Anslag	557 337	1	Utgifts-
2010	Anslag	557 337	1	prognos	570 880
2011	Förslag	603 425

2012	Beräknat	625 618

2013	Beräknat	632 928
2014	Beräknat	660 601

Ändamålet med anslaget är att finansiera ersätt- ning för sjukvårdsförmåner i internationella för- hållanden. Administrationen av anslaget sköts av Försäkringskassan och grundar sig på fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget) och EU-förordning 883/04 om sam- ordning av de sociala trygghetssystemen (ersatte 1408/71 fr.o.m. den 1 maj 2010). Under 2009 uppgick anslaget till cirka 601 miljoner kronor och utfallet under samma år blev 608 miljoner kronor.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Kostnader för sjukvård i internationella för- hållanden har i huvudsak kopplingar till det svenska EU-medlemskapet och till sjukvårds- avtal som Sverige tecknat med andra länder. Kostnaderna inom anslaget kan delas upp i olika områden – turistvård, sjuk- och tandvårds- tjänster, pensionärsvård samt konventionsvård.

Med termen turistvård avses vård för svenska turister som blivit sjuka i samband med tillfällig vistelse i annat EU-land samt vård för stude- rande och utsända. I begreppet ingår även plane- rad vård efter förhandstillstånd. Begreppet sjuk- och tandvårdstjänster avser kostnader i samband med ersättningar i enlighet med EUF-fördragets artiklar 56–57 om den fria rörligheten för varor och tjänster. I begreppet pensionärsvård ingår vård för svenska pensionärer som valt att bosätta sig i annat medlemsland. Termen konventions- vård avser kostnader till följd av bilaterala över- enskommelser om vårdförmåner och betalnings- avståenden med länder utanför EU.

Kostnaderna inom detta område har stigit i och med ett ökat europeiskt samarbete, en ut- vidgad union och en ökad kunskap om rättig- heter och möjligheter i ett integrerat Europa. Flera domar i EU-domstolen har bekräftat EU- medborgarnas rätt till ersättning för hälso- och sjukvård som erhållits i ett annat medlemsland. I juli 2008 presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till direktiv om patienträttigheter vid gränsöverskridande vård (KOM (2008) 414 slut- lig). Förslaget syftar i första hand till att utveckla den inre marknaden genom att skapa ett tyd- ligare rättsläge för patienters rätt till ersättning för planerad vård i andra EU-länder. Direktivet syftar även till att förstärka samarbetet inom hälso- och sjukvårdssektorn, bland annat gällande Europeiska referensnätverk och eHälsa. Direktivförslaget är fortfarande föremål för för- handling i rådet och Europaparlamentet.

Regeringens överväganden

Kostnaden för sjukvårdsförmånerna i inter- nationella förhållanden har kopplingar till det svenska medlemskapet i EU och till avtal om sjukvårdsförmåner som Sverige tecknat med

andra länder. Med medlemskapet i EU följer ett kostnadsansvar för sjukvård som lämnas i andra EU-länder till personer försäkrade i Sverige och till svenska pensionärer bosatta i en annan med- lemsstat. På motsvarande sätt har andra med- lemsstater ett kostnadsansvar gentemot Sverige. Utgifterna bestäms av faktorer som till över- vägande del är svåra att påverka – människors mönster för boende, studier, arbete och resande. Eftersläpningen i debiteringen för turist- och pensionärsvården bidrar också till osäkerheten i prognoserna för vård i internationella förhållan- den.

Tabell 3.26 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden

Tusental kronor

	2011	2012	2013	2014

Anvisat 2010 1	557 337	557 337	557 337	557 337
Förändring till följd av:
Beslut

Övriga makro-
ekonomiska
förutsätt-
ningar	–24 486	–30 657	–29 234	–28 577

Volymer	70 574	98 938	104 825	131 841
Överföring till/från
andra anslag
Övrigt

Förslag/be-
räknat anslag	603 425	625 618	632 928	660 601

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 603 425 000 kronor anvisas under an- slaget 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden för 2011. För 2012, 2013 och 2014 beräknas an- slaget till 625 618 000 kronor, 632 928 000 kro- nor respektive 660 601 000 kronor.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

3.11.8 1:8 Bidrag till psykiatri

Tabell 3.27 Anslagsutveckling 1:8 Bidrag till psykiatri

Tusental kronor

				Anslags-
2009	Utfall	852 781		sparande	85 114
2010	Anslag	889 938	1	Utgifts-
2010	Anslag	889 938	1	prognos	870 653
2011	Förslag	887 942

2012	Beräknat	885 334
2013	Beräknat	885 334

2014	Beräknat	885 334

Anslaget används för regeringens satsning på förbättringar inom psykiatriområdet. Under 2009 uppgick anslaget till cirka 893 miljoner kronor och utfallet var cirka 853 miljoner kro- nor. Det huvudsakliga skälet till överskottet är att avsatta medel till sysselsättningssatsningen riktad mot kommunerna (80 miljoner kronor) inte förbrukades. En av orsakerna till detta var att det var svårt för kommunerna att redovisa de uppgifter som behövdes för att få del av medlen. Beslutet för 2010 har därför utformats på ett annat sätt.

Under 2010 har regeringen avsatt cirka 900 miljoner kronor för att genom olika insatser åstadkomma konkreta och varaktiga förbätt- ringar för personer med psykisk sjukdom och

psykisk funktionsnedsättning. Insatserna har i huvudsak bestått av uppdrag till myndigheter och överenskommelser mellan regeringen och SKL.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2011 för ramanslaget 1:8 Bidrag till psykiatri besluta om bidrag som inklusive tidi- gare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 21 000 000 kronor under perio- den 2012–2016.

Skälen för regeringens förslag: Medlen ska an- vändas för forskning inom ämnesområdet psykiatri. Den forskning som finansieras av Vetenskapsrådet bedrivs vanligen i form av fler- åriga projekt. Följaktligen medför finansiering av forskning i form av stöd till anställningar fler- åriga åtaganden. Regeringen anser därför att Vetenskapsrådet för budgetåret 2011 ska ges möjlighet att fatta beslut om stöd till forskning som innebär åtaganden för kommande budgetår.

Tabell 3.28 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2009	2010	2011	2012	2013–2016

Ingående åtaganden	0	0	25 000
Nya åtaganden	0	25 000	8 000

Infriade åtaganden	0	0	–12 000	–11 000	–10 000

Utestående åtaganden	0	25 000	21 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande	0	25 000	21 000

Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringens överväganden

Inom ramen för regeringens psykiatrisatsning har regeringen tidigare, efter beslut i riksdagen, gjort överföringar mellan anslaget 1:8 och andra anslag inom andra utgiftsområden, bl.a. till Karolinska institutet för utökat antal platser på psykologprogrammet. Överföringsbeloppen för- ändras årligen i takt med att programmet byggs ut till full volym, och när det gäller psykolog- programmet vid Karolinska institutet omfattar de cirka 7,7 miljoner kronor 2011 för plats- och studiemedelskostnader.

Tabell 3.29 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:8 Bidrag till psykiatri

Tusental kronor

	2011	2012	2013	2014

Anvisat 2010 1	889 938	889 938	889 938	889 938
Förändring till följd av:
Beslut	1 594	1 594	1 594	1 594

Överföring
till/från andra
anslag	–3 590	–6 198	–6 198	–6 198
Övrigt

Förslag/be-
räknat anslag	887 942	885 334	885 334	885 334

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 887 942 000 kronor anvisas under an- slaget 1:8 Bidrag till psykiatri för 2011. För 2012, 2013 och 2014 beräknas anslaget till 885 334 000 kronor respektive år.

3.11.9 1:9 Prestationsbunden vårdgaranti

Tabell 3.30 Anslagsutveckling 1:9 Prestationsbunden vårdgaranti

Tusental kronor

				Anslags-
2009	Utfall			sparande	1 000
2010	Anslag	1 000 000	1	Utgifts-
2010	Anslag	1 000 000	1	prognos	1 000 000
2011	Förslag	1 000 000

2012	Beräknat	1 000 000

2013	Beräknat	1 000 000
2014	Beräknat	1 000 000

Anslaget används för statsbidrag till landstingen för att varaktigt förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvården. Medlen fördelas genom en resultatbaserad ersättningsmodell för att sti- mulera landstingens uppfyllande av vårdgarantin. Avsikten är att genom tydliga incitament ytter- ligare stimulera landstingen att erbjuda patienter vård i rätt tid. Syftet är att eliminera de vårdköer som i dag medför förlängt lidande för patien- terna, försvårar behandlingar och ökar samhällets kostnader för hälso- och sjukvården.

Regeringens överväganden

Regeringen ingick i januari 2009 en överens- kommelse med SKL om en nationell satsning för en fungerande vårdgaranti, den s.k. kömiljarden. Överenskommelsen omfattar en miljard kronor per år 2010–2012 och ska revideras årligen. I överenskommelsen regleras de kriterier som landstingen ska uppfylla för att statliga bidrag ska utbetalas i takt med att landstingen uppfyller vårdgarantin.

Vid avstämningen för 2009 års resultat kon- staterades att köerna kortats kraftigt och att alla 21 landsting fick del av de avsatta medlen, som betalades ut i början av 2010. En utförligare be- skrivning av arbetet med kömiljarden ges i av- snitt 3.4.1.

I slutet av 2009 ingicks överenskommelsen som ska gälla 2010 års kömiljard. Grundkon- struktionen är densamma men satsningen stra- mas åt ytterligare för att skynda på arbetet med att förbättra tillgängligheten. Från och med april 2010 kommer både ordinarie köer och köer för så kallat frivilligt väntande, dvs. patienter som avstår ett erbjudande om vård, räknas in i den er- sättningsbaserade statistiken. Dessutom skärps inrapporteringsgraden på statistiken från 90 till 95 procent och uppföljningen för kömiljarden ska framöver gälla alla specialiteter.

Tabell 3.31 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:9 Prestationsbunden vårdgaranti

Tusental kronor

	2011	2012	2013	2014

Anvisat 2010 1	1 000 000	1 000 000	1 000 000	1 000 000

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/be-
räknat anslag	1 000 000	1 000 000	1 000 000	1 000 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 1 000 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:9 Prestationsbunden vårdgaranti för 2011. För 2012, 2013 och 2014 beräknas anslaget till 1 000 000 000 kronor respektive år.

3.11.101:10 Bidrag för mänskliga vävnader och celler

Tabell 3.32 Anslagsutveckling 1:10 Bidrag för mänskliga vävnader och celler

Tusental kronor

				Anslags-
2009	Utfall			sparande	0
			1	Utgifts-
2010	Anslag	74 000	1	prognos	72 348
2011	Förslag	74 000
2012	Beräknat	74 000

2013	Beräknat	74 000

2014	Beräknat	74 000

Europaparlamentet och rådet antog den 31 mars 2004 ett direktiv (2004/23/EG) om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för donation, tillvaratagande, kontroll, bearbetning, konser- vering, förvaring och distribution av mänskliga vävnader och celler. Direktivet har genomförts i svensk rätt genom lagen (2008:286) om kvali- tets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler.

Regeringens överväganden

Kostnaderna för sjukvårdshuvudmännen för genomförandet i Sverige av de krav direktivet ställer beräknades till 119 miljoner kronor per år

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

under tio år, 2008–2017. Av dessa utbetalas 45 miljoner kronor via anslaget 1:1 Kommunal- ekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Resterande me- del utbetalas via detta anslag.

Tabell 3.33 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:10 Bidrag för mänskliga vävnader och celler

Tusental kronor

	2011	2012	2013	2014

Anvisat 2010 1	74 000	74 000	74 000	74 000

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/be-
räknat anslag	74 000	74 000	74 000	74 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 74 000 000 kronor anvisas under an- slaget 1:10 Bidrag för mänskliga vävnader och celler. För 2012, 2013 och 2014 beräknas anslaget till 74 000 000 kronor respektive år.

3.11.11 1:11 Läkemedelsverket

Tabell 3.34 Anslagsutveckling 1:11 Läkemedelsverket

Tusental kronor

				Anslags-
2009	Utfall			sparande	0
2010	Anslag	0	1	Utgifts-
2010	Anslag	0	1	prognos	0
2011	Förslag	113 190

2012	Beräknat	113 190
2013	Beräknat	113 190

2014	Beräknat	113 190

Anslaget används för vissa verksamheter vid Läkemedelsverket. Dessa omfattar bl.a. mark- nadsbevakningen för medicintekniska produk- ter, utökade ansvarsområden till följd av lagen (2006:496) om blodsäkerhet och lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler, samt ökade kostnader för Läkemedelsverket till följd av ny lagstiftning på EU-nivå inom om- rådena för kosmetika, medicinteknik och avan- cerade terapier. De omfattar även verkets ökade ansvarsområden efter apoteksomregleringen,

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

bl.a. Giftinformationscentralen, producentobe- roende läkemedelsinformation och det nya cen- trumet för bättre läkemedelsanvändning.

Anslaget är nytt för 2011. Medlen har tidigare utbetalats till Läkemedelsverket från anslagen 1:6 Bidrag till hälso- och sjukvård och 9:1 Social- styrelsen.

Regeringens överväganden

Från anslaget 9:1 Socialstyrelsen utbetalas under 2010 cirka 23,4 miljoner kronor till Läkemedels- verket för marknadsbevakning av medicintek- niska produkter, arbete med mänskliga vävnader, celler och blodsäkerhet, samt ökade kostnader för verket i samband med ny lagstiftning på EU- nivå inom områdena kosmetika, medicinteknik och avancerade terapier. Medlen överförs 2011 till anslaget 1:11 Läkemedelsverket.

Anslaget 1:6 Bidrag till hälso- och sjukvård minskas med knappt 90 miljoner kronor per år från och med 2011 för verksamhet av permanent karaktär som bedrivs av Läkemedelsverket men som tidigare utbetalats från anslaget 1:6 till myndigheten. Det gäller framför allt producent- obunden läkemedelsinformation, apoteksfrågor som Läkemedelsverket övertagit efter om- regleringen av apoteksmarknaden (bl.a. Gift- informationscentralen), medicinteknisk verk- samhet, läkemedelsboken och liknande. Medlen överförs till det nya anslaget 1:11 Läkemedels- verket.

Tabell 3.35 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:11 Läkemedelsverket

Tusental kronor

	2011	2012	2013	2014
Anvisat 2010 1	0	0	0	0
Förändring till följd av:
Beslut

Överföring
till/från andra
anslag	113 190	113 190	113 190	113 190

Övrigt

Förslag/be-
räknat anslag	113 190	113 190	113 190	113 190

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 113 190 000 kronor anvisas under anslaget 1:11 Läkemedelsverket för 2011. För

2012, 2013 och 2014 beräknas anslaget till 113 190 000 kronor respektive år.

3.11.12 1:12 Myndigheten för vårdanalys

Tabell 3.36 Anslagsutveckling 1:12 Myndigheten för vårdanalys

Tusental kronor

				Anslags-
2009	Utfall			sparande	0
2010	Anslag	0	1	Utgifts-
2010	Anslag	0	1	prognos	0
2011	Förslag	18 000
2012	Beräknat	27 000	2

2013	Beräknat	29 305	3

2014	Beräknat	29 779	4

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 26 742 tkr i 2011 års prisnivå.

3Motsvarar 28 628 tkr i 2011 års prisnivå.

4Motsvarar 28 435 tkr i 2011 års prisnivå.

Anslaget ska användas för Myndigheten för vårdanalys förvaltningskostnader. Myndigheten ska följa upp, utvärdera och effektivitetsgranska hälso- och sjukvården ur patientens och all- mänhetens perspektiv och även ha uppgifter inom socialtjänstens områden. Inrättandet av myndigheten ska ske den 1 januari 2011 och den kommer således vara i ett uppbyggnadsskede under 2011.

Regeringens överväganden

En oberoende uppföljning, utvärdering och effektivitetsgranskning av hälso- och sjukvården är nödvändig, bl.a. för att invånarnas ställning och inflytande ska stärkas. Myndigheten för vårdanalys uppgift är att följa upp hur väl hälso- och sjukvården fungerar och analysera större satsningar och reformer ur patienternas och all- mänhetens perspektiv. Myndigheten ska således kunna granska alla delar av hälso- och sjukvårds- systemet, däribland myndigheternas arbete. All offentligt finansierad hälso- och sjukvård (inklu- sive tandvård), oavsett huvudmannaskap eller driftsform. Liknande granskningsuppgifter kommer även att utföras inom vissa områden av socialtjänsten. Det avser områden som ligger i gränssnittet mellan vård och omsorg, t.ex. miss- bruksområdet eller kommuners vård och om- sorg av äldre.

Medel för myndigheten har avsatts för 2011 och framåt på anslaget 1:6 Bidrag till hälso- och

sjukvård, 15 miljoner kronor 2011 och 22 mil- joner kronor per år från och med 2012. Medlen överförs till anslaget 1:12 Myndigheten för vård- analys. Medel överförs även för socialtjänstom- rådet, från anslag 4:2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet, 3 miljoner kronor för 2011. För 2012 och 2013 uppgår motsvarande medel till 5 respektive 7 miljoner kronor.

Tabell 3.37 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 1:12 Myndigheten för vårdanalys

Tusental kronor

	2011	2012	2013	2014

Anvisat 2010 1	0	0	0	0
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	0	0	0	0
Beslut	3 000	5 000	7 000	7 001
Överföring
till/från andra
anslag	15 000	22 000	22 305	22 819

Övrigt 3				–42
Förslag/be-
räknat anslag	18 000	27 000	29 305	29 779

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 18 000 000 kronor anvisas under an- slaget 1:12 Myndigheten för vårdanalys för 2011. För 2012, 2013 och 2014 beräknas anslaget till 27 000 000 kronor, 29 305 000 kronor respektive 29 779 000 kronor.

3.12Socialstyrelsen

Socialstyrelsen är förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet, tandvård, hälso- skydd, smittskydd, socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindrade samt frågor om alkohol och missbruksmedel. Socialstyrelsen ska verka för en god hälsa och social välfärd samt för stödinsatser, omsorg och vård av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Socialstyrelsen har ett samlat ansvar, sektors- ansvar, för genomförande av de handikappoli- tiska målen med anknytning till Socialstyrelsens verksamhetsområde. Socialstyrelsen ska inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter.

Socialstyrelsens uppgifter kan sammanfattas i fyra verksamhetsgrenar: tillsyn, normering, kun- skap samt övriga myndighetsuppgifter.

Inom ramen för verksamhetsgrenen kunskap samlar myndigheten in, sammanställer, analy- serar och förmedlar kunskap inom sina ansvars- områden. Socialstyrelsens arbete ska bidra till att vård och omsorg baseras på vetenskap och be- prövad erfarenhet, och att patienter, klienter och brukare får god vård, omsorg och service.

Normeringsarbetet handlar om att ta fram föreskrifter och allmänna råd inom hälso- och sjukvård, smittskydd, hälsoskydd och social- tjänst. I begreppet inkluderas nationella riktlinjer för vård, behandling och omsorg, klassifika- tioner av sjukdomar och åtgärder, rekommende- rade termer och begrepp samt kompetensbe- skrivningar. Normeringen ska vara ett stöd för de verksamhetsansvariga och personalen i deras arbete med att höja kvaliteten och öka säker- heten och effektiviteten.

Tillsynsverksamheten kontrollerar på olika sätt att lagstiftningen följs inom hälso- och sjuk- vård, smittskydd och hälsoskydd. Från och med den 1 januari 2010 utövar Socialstyrelsen även tillsyn över socialtjänsten. Länsstyrelsernas till- syns- och tillståndsverksamhet enligt social- tjänstlagen (2001:453, SoL) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har förts över till Socialstyrelsen och sam- ordnats med Socialstyrelsens tillsyn av hälso- och sjukvården. Även tillsynen av Statens institutionsstyrelses institutioner är numera en uppgift för Socialstyrelsen.

3.12.1 Revisionens iakttagelser

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med förordningen om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten. Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rätt- visande.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

3.12.2 9:1 Socialstyrelsen

Tabell 3.38 Anslagsutveckling 9:1 Socialstyrelsen

Tusental kronor

				Anslags-
2009	Utfall	594 863		sparande	19 151
2010	Anslag	864 833	1	Utgifts-
2010	Anslag	864 833	1	prognos	848 406
2011	Förslag	899 766

2012	Beräknat	903 398	2
2013	Beräknat	912 108	3

2014	Beräknat	931 235	4

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggs- budget i samband med denna proposition.

2Motsvarar 894 398 tkr i 2011 års prisnivå.

3Motsvarar 890 577 tkr i 2011 års prisnivå.

4Motsvarar 889 331 tkr i 2011 års prisnivå.

som rör insamling, kontroll, framställning, för- varing och distribution av vävnader och celler. Avgifterna disponeras inte av Socialstyrelsen.

Tabell 3.40 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2009	20 380	–19 147	1 234
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Prognos 2010	19 400	–19 400	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Budget 2011	19 400	–19 400	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Anslaget används för Socialstyrelsens förvalt- ningskostnader. Under 2009 uppgick anslaget till cirka 598,3 miljoner kronor och utfallet var cirka 594,9 miljoner kronor.

Socialstyrelsen ska inom sitt ansvarsområde utveckla och samordna Sveriges katastrof- medicinska insatser i utlandet vid situationer då flera människor med hemvist i Sverige drabbas till följd av en stor olycka eller katastrof. Social- styrelsen ska samverka med andra berörda par- ter. Av anslaget beräknas cirka 3 miljoner kronor för detta ändamål.

Socialstyrelsen ska betala totalt 340 000 kro- nor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som abonnemangsavgift för det gemensamma radiokommunikationssyste- met Rakel. Beloppet ska betalas efter fakturering från MSB.

Tabell 3.39 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt –
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)
Utfall 2009	14 237	0	–14 994	–757

Prognos 2010	14 420	0	–14 735	–315
Budget 2011	14 420	0	–14 735	–315

Avgifterna för utfärdandet av legitimationer ut- gör en stor del av Socialstyrelsens intäkter för offentligrättslig verksamhet. Detta arbete sker inom myndighetens arbete med behörighets- frågor. Myndigheten disponerar inte någon del av intäkterna för detta, utan dessa inlevereras i sin helhet till statsbudgetens inkomstsida. Social- styrelsen ska även ta ut avgifter för tillstånd att bedriva blodverksamhet respektive verksamhet

Under 2009 bestod avgiftsintäkterna för upp- dragsverksamhet av avgifter för material från Epidemiologiskt centrum (EpC), för data- och statistikproduktion samt för försäljning av rapporter, skrifter, konferenser m.m. I tabellens beräkningar ingår endast lagring, distribution, samt tryck- och formgivningskostnader. Egna personalkostnader ingår ej.

Regeringens överväganden

I en revisionsrapport rekommenderar Riksrevi- sionen Socialstyrelsen att ta kontakt med Regeringskansliet för att i dialog med Social- departementet få till stånd en mer renodlad finansieringsmodell. Förvaltningsanslaget bör enbart användas för den egna förvaltningen och inte som i dag för utbetalningar av bidrag. An- slagen för transfereringar borde enbart avse medel som ska transfereras och inte som i dag, även medel för Socialstyrelsens egen verksamhet. De medel som används i den egna verksamheten avseende anslagen för transfereringar bör i stället överföras till myndighetens förvaltningsanslag.

Socialdepartementet har påbörjat ett arbete med att renodla finansieringen av Socialstyrelsen i syfte att öka transparensen i finansieringen. På anslaget 1:6 Bidrag till hälso- och sjukvård har Socialstyrelsen tidigare disponerat medel för sitt arbete med indikatorer och riktlinjer, samt prio- riteringar. Regeringen föreslår att 20 miljoner kronor per år från och med 2011 överförs till an- slaget 9:1 Socialstyrelsen.

Från anslaget utbetalas under 2010 cirka 23,4 miljoner kronor till Läkemedelsverket för marknadsbevakning av medicintekniska pro-

dukter, arbete med mänskliga vävnader, celler och blodsäkerhet, samt ökade kostnader för ver- ket i samband med ny lagstiftning på EU-nivå inom områdena kosmetika, medicinteknik och avancerade terapier. Medlen överförs till det nya anslaget 1:11 Läkemedelsverket 2011.

SKL:s verksamhet med kvalitetsregister samt utveckling av kostnadsdata per patient har tidi- gare tilldelats medel från anslaget. Dessa medel överförs till anslaget 1:6 Bidrag till hälso- och sjukvård för utbetalning från det anslaget från och med 2011. Det rör sig om 13,4 miljoner kronor per år för kvalitetsregister och cirka 1,7 miljoner kronor per år för kostnadsdata.

Socialstyrelsen disponerar 13 miljoner kronor per år på anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. för ekonomiskt stöd till kompetenscentrum på tandvårdsområdet. Av dessa medel får 4,5 mil- joner kronor användas till verksamheten vid Socialstyrelsens kunskapscentrum för dentala material. Regeringen föreslår att 4,5 miljoner kronor per år från och med 2011 för denna verk- samhet överförs från anslaget 1:4 till anslaget 9:1.

I enlighet med propositionen Patientsäkerhet och tillsyn (prop. 2009/10:210) ökas anslaget med 44,4 miljoner kronor årligen med början 2011 för Socialstyrelsens ökade arbetsuppgifter med att ta emot och utreda klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal. Tillskottet finansieras 2011 genom att 27,1 miljoner kronor överförs från anslaget 1:6 Bidrag till hälso- och sjukvård. Genom patientsäkerhetsreformen minskar arbetsbördan för Hälso- och sjuk- vårdens ansvarsnämnd och förvaltningsdom- stolarna varför anslaget 1:1 Hälso- och sjuk- vårdens ansvarsnämnd reduceras med 12,3 mil- joner kronor och 5 miljoner kronor överförs från det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 1:5 Sveriges domstolar. För 2012 är motsvarande belopp 20,1 miljoner kro- nor från anslag 1:6 Bidrag till hälso- och sjukvård, medan anslaget 1:1 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd reduceras med 19,3 miljoner kro- nor. Från utgiftsområde 4, anslaget 1:5 Sveriges domstolar, överförs 5 miljoner kronor under 2012 till anslaget 9:1. För 2013 och framåt finan- sieras tillskottet årligen genom att 19 miljoner kronor överförs från anslag 1:6 Bidrag till hälso- och sjukvård, anslaget 1:1 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd reduceras med 20,4 miljoner kronor och 5 miljoner kronor överförs från ut- giftsområde 4, anslag 1:5 Sveriges domstolar.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Sedan den 1 januari 2011 gäller nya regler för tillstånd, anmälningar och tillsyn enligt lagen (1993:387) om stöd och service till personer med vissa funktionshinder (prop. 2009/10:176, bet. 2009/10:SoU21, rskr. 2009/10:300). Reglerna innebär att Socialstyrelsen får utökade uppgifter. Till följd av de utökade tillsynsuppgifterna ökas anslaget 9:1 Socialstyrelsen med 15 miljoner kro- nor per år och anslaget 4:2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet minskas med motsvarande belopp.

Regeringen avser att lämna en proposition under 2011 om dödsfallsutredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott i nära relationer. Regeringen avsätter 625 000 kro- nor för detta under 2011, samt beräknar att av- sätta 1 325 000 kronor per år fr.o.m. 2012. Detta finansieras genom en neddragning av anslaget 6:2 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. med 693 000 kronor 2011 och 1 386 000 kronor per år fr.o.m. 2012.

Avgiften för medlemskap i European Centre for Social Welfare Policy and Research i Wien kommer fortsättningsvis belasta anslaget 5:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldre- politiken. Regeringen föreslår därför att anslaget 9:1 Socialstyrelsen minskas med 200 000 kronor och att anslaget 5:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken ökas med motsvarande be- lopp.

Regeringen har i propositionen Myndig- heterna inom smittskyddsområdet (prop. 2009/10:123) konstaterat att det behövs en rad förändringar av den verksamhet som i dag be- drivs vid Smittskyddsinstitutet och Socialstyrel- sen för att långsiktigt hantera de utmaningar som finns inom smittskyddsområdet. Bland annat innebär detta att uppgifter som rör hiv/aids och andra sexuellt överförbara blod- burna sjukdomar överförs från Socialstyrelsen till Smittskyddsinstitutet. Till följd av detta minskas anslag 9:1 Socialstyrelsen med 8,1 mil- joner kronor och anslag 2:2 Smittskyddsinstitutet ökas med motsvarande belopp. Vidare överförs 236 000 kronor från anslag 9:1 Socialstyrelsen till anslag 2:2 Smittskyddsinstitutet avseende finan- siering av systemet för att följa utbredningen och konsekvenserna av en pandemi i samhället.

Regeringen anser att myndigheten fullgjort sina åtaganden för verksamhetsåret 2009. Inrikt- ningen för Socialstyrelsens verksamhet bör i stort kvarstå.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Tabell 3.41 Härledning av anslagsnivån 2011–2014, för 9:1 Socialstyrelsen

Tusental kronor

	2011	2012	2013	2014

Anvisat 2010 1	864 833	864 833	864 833	864 833
Förändring till följd av:
Pris- och löne-
omräkning 2	4 966	13 719	25 994	45 950
Beslut	19 271	21 100	17 164	17 548
Överföring
till/från andra
anslag	9 374	2 195	1 087	1 111

Övrigt 3	1 322	1 550	3 031	1 793
Förslag/be-
räknat anslag	899 766	903 398	912 108	931 235

1Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 899 766 000 kronor anvisas under an- slaget 9:1 Socialstyrelsen för 2011. För 2012, 2013 och 2014 beräknas anslaget till 903 398 000 kro- nor, 912 108 000 kronor respektive 931 235 000 kronor.

3.13Övrig verksamhet

3.13.1 Läkemedelsverket

Läkemedelsverket ansvarar för godkännande och kontroll av läkemedel, naturläkemedel och medi- cintekniska produkter. Verket utövar även till- syn över kosmetiska produkter och hygien- produkter. Läkemedelsverket har vidare ett sektorsansvar för miljöfrågor med anknytning till verkets verksamhetsområde. Läkemedels- verket ska bidra till att uppfylla målen för hälso- och sjukvårdspolitiken genom att bl.a. verka för en säker och rationell läkemedelsanvändning.

Läkemedelsverkets intäkter och kostnader uppgick 2009 till cirka 413,5 miljoner kronor respektive 521,8 miljoner kronor. Årets kapital- förändring uppgick därmed till –108,3 miljoner kronor. Balanserad kapitalförändring från 2008 var drygt 40 miljoner kronor och myndighets- kapitalet hade vid inledningen av 2010 ett under- skott på drygt 60 miljoner kronor.

Tabell 3.42 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet	(som inte får	disponeras		kostnad)
	disponeras)

Utfall 2009	2 844	410 710	–521 884	–108 330
Prognos 2010	2 844	574 035	–566 360	10 519

Budget 2011	2 844	597 916	–569 946	30 814

Läkemedelsverket finansieras till övervägande del av avgifter som betalas in av företag i enlighet med förordningen (1993:595) om avgifter för den statliga kontrollen av läkemedel. Läke- medelsverket har under flera år haft ett acku- mulerat överskott med mer än tio procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning. I en- lighet med kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) har Läkemedelsverket lämnat för- slag till regeringen om hur överskottet borde disponeras. Regeringen beslutade i december 2007 och i december 2008, utan hinder av be- stämmelserna i förordningen om avgifter för den statliga kontrollen av läkemedel, att Läkemedels- verket för räkenskapsåret 2008 respektive 2009 skulle reducera samtliga avgifter avseende läke- medel med 20 procent.

Läkemedelsverket redovisar en resultatför- sämring om cirka 2 miljoner kronor för 2009 i förhållande till 2008 (–106 miljoner kronor). Resultaten är inte helt jämförbara då Läke- medelsverket för bokslutet 2009 tillämpar en ny redovisningsprincip för ansökningsavgifter. I antagandet ligger att en ansökan tar fem månader att utreda oavsett typ av ansökan. Detta genere- rar en engångseffekt som medför att utfallen mellan åren 2008 och 2009 inte blir fullt ut jäm- förbara. Resultatet kan främst härledas till mins- kade intäkter samt kostnadsökningar till följd av ökad verksamhet, främst inom apoteksområdet. På grund av det ansträngda ekonomiska läget be- slutade regeringen att fr.o.m. den 1 april 2009 tillämpa bestämmelserna i förordningen om av- gifter för den statliga kontrollen av läkemedel i enlighet med sin lydelse i stället för den avgifts- reduktion som tidigare tillämpats.

Förutsättningarna för Läkemedelsverket att utöva sin roll som central förvaltningsmyndighet på läkemedelsområdet har förändrats under de senaste åren, bland annat som en konsekvens av omregleringen på apoteksområdet. Behovet av samarbete med och stöd till andra myndigheter och andra aktörer har ökat och arbetet har blivit mer komplext i takt med att ambitionerna på

Läkemedelsverket höjts. Verkets uppgifter ställer höga krav på kompetens och samordning inom myndigheten. Regeringen bedömer att verket är på väg att tillrättalägga de styrnings- och uppföljningsproblem samt den ekonomiska obalans som har uppstått vid tidigare års bristande kontroll. Läkemedelsverket bör arbeta vidare med att minska kostnaderna och öka kostnadsmedvetenheten i organisationen. Dess- utom fortsätter Läkemedelsverket sitt arbete med att se över kostnadstäckning, genom över- syn av avgifter och bidrag i förhållande till det arbete som utförs.

Läkemedelsverket har under 2010 inkommit till regeringen med ett förslag till ny avgiftsför- ordning. Tanken bakom den nya förordningen för avgifter för den statliga kontrollen av läke- medel är att den ska spegla verkets faktiska kost- nader för läkemedelskontrollen. Förslaget har remitterats till berörda parter och bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Under 2009 har Läkemedelsverket fortsatt att arbeta för att minska ärendebalanser för ansök- ningar om nationella läkemedelsgodkännanden. Balansen har minskat under året eftersom verket avslutade betydligt fler nationella ansökningar (209) än vad som inkom (154).

Läkemedelsverket har tillsammans med andra myndigheter getts i uppdrag att bidra till att kunskapsspridningen till hälso- och sjukvården planeras och utförs på ett sådan sätt att staten så lång som möjligt uppfattas som en samordnad aktör av huvudmännen. Under året har det förts en kontinuerlig dialog om arbetsfördelning mellan Socialstyrelsen (SoS), Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Tandvårds- och läkemedelförmånsverket (TLV) och Läke- medelsverket vad gäller bl.a. värdering av läke- medel och behandlingsrekommendationer. Myndigheterna har gemensamma berörings- punkter i arbetet med sina kunskapsunderlag. Arbetet pågår fortfarande och bör ha samord- ningsvinster i ett längre perspektiv.

Läkemedelsverket har även deltagit i regering- ens regelförenklingsarbete i syfte att minska företagens administrativa kostnader. Arbetet har redovisats till regeringen som ett underlag till regeringens handlingsplan för regelförenkling för företagen. Läkemedelsverket har även fort- löpande bistått Tillväxtsverket (som övertagit NUTEK:s motsvarande uppgifter) vid mätning- arna av kostnadspåverkande förändringar i myn- dighetens föreskrifter och allmänna råd.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Hösten 2009 präglades Läkemedelsverket av det svenska EU-ordförandeskapet. Läkemedels- verket var involverat i ett stort antal konferenser och i förhandlingar i ministerrådet. Detta ligger väl i linje med regeringens intentioner att verket fortsatt ska ha en hög profil i det internationella arbetet såväl vad beträffar EU som globalt.

Läkemedelsverket har fått en ny utökad roll till följd av omregleringen av apoteksmarknaden vilket ställer nya och förändrade krav på sam- verkan med nya aktörer. Dessutom måste en ny marknad utvecklas, vilket förutsätter såväl en ut- vecklad kompetens som utvecklad samverkan med aktörer och departement. Läkemedelsverket har gjort förstärkningar på apoteksområdet vilket gjort att synliga resultat har uppnåtts under 2009.

3.13.2Bolag med statligt ägande inom apotekssektorn

Apoteket AB

Apoteket Aktiebolag (publ) (Apoteket AB) är ett av staten helägt bolag som har till uppgift att tillhandahålla varor och tjänster inom läke- medelsområdet. Under omregleringen av apo- teksmarknaden ägdes Apoteket AB av moder- bolaget Apoteket Omstrukturering AB (OAB), som hade inrättats i juli 2008, för att leda och övervaka de processer som var nödvändiga för att omstrukturera Apoteket AB under denna period (se propositionen Bildande av moder- bolag för Apoteket AB samt vissa omstruk- tureringsåtgärder (prop. 2007/2008:87)). Den 29 april 2010 delade OAB ut aktierna i Apoteket AB till staten. Apoteket AB:s verksamhetsavtal med staten upphörde att gälla vid utgången av juni 2010 och ersattes i relevanta delar av ett nytt ägardirektiv.

Apoteket AB:s försäljningsmonopol upp- hörde den 1 juli 2009 då en ny reglering av han- deln med läkemedel trädde i kraft. Dessförinnan hade Apoteket AB enligt 4 § lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m. ensamrätt att sälja läkemedel till konsument. Försäljnings- monopolet omfattade dock inte godkända natur- läkemedel och läkemedel som var godkända som vissa utvärtes läkemedel samt receptfria nikotin- läkemedel.

Apoteket AB:s huvudsakliga uppgift under 2009 var, vid sidan av att bidra till genomför- andet av omregleringen av apoteksmarknaden,

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

att via cirka 940 apotek svara för en god försörj- ning och användning av såväl receptbelagda som receptfria läkemedel. I syfte att säkra läke- medelsförsörjningen i glest befolkade områden har Apoteket AB dessutom avtal med cirka 850 apoteksombud som förmedlar förskrivna recept- läkemedel och säljer ett begränsat sortiment av receptfria läkemedel. I Apotekets uppdrag har även ingått att erbjuda producentoberoende information och rådgivning till enskilda konsu- menter samt producentoberoende information till förskrivare. Apotekets verksamhet omfattar även försörjning av läkemedel till den slutna vår- den genom sjukhusapotek i den utsträckning som landstingen handlar upp sådan tjänst. Sedan september 2008 har landstingen möjlighet att handla upp denna tjänst även från andra än Apoteket AB.

Under hösten 2009 intensifierades omstruk- tureringen av Apoteket AB, främst i form av en omfattande försäljningsprocess som resulterade i att 465 apotek överläts till fyra olika köpare mot en köpeskilling om sammanlagt cirka 5,9 mil- jarder kronor. Dessutom överfördes 150 apotek till ett nyinrättat bolag som ska kunna ha en- skilda entreprenörer som delägare. Cirka 335 öppenvårdsapotek finns kvar i Apoteket AB:s ägo. Vidare överfördes vissa verksamheter från Apoteket AB, såsom exempelvis den produ- centoberoende läkemedelsinformationen och Giftinformationscentralen som fördes till Läke- medelsverket.

Apoteket AB:s nettoomsättning uppgick 2009 till cirka 43,1 miljarder kronor (41,7 miljarder kronor 2008). Ökningen avsåg framför allt ökad försäljning av receptfria läkemedel och övriga hälsoprodukter till konsumenter. Försäljningen av receptbelagda läkemedel ökade med 0,4 pro- cent medan försäljningen av receptfria läkemedel ökade med 7,5 procent. Försäljningen av övriga hälsoprodukter ökade med 13,4 procent. Rörel- seresultatet uppgick till 804 miljoner kronor (950 miljoner kronor 2008). Försämringen beror på tillkommande kostnader kopplade till utveck- ling av nödvändig infrastruktur för den nya apoteksmarknaden och omregleringskostnader. Apoteket AB lämnade en utdelning på 372 mil- joner kronor till moderbolaget OAB för verk- samhetsåret 2009. OAB delade i sin tur ut 177 miljoner kronor till staten.

Försäljningsprocessen och övriga omstruktu- reringsåtgärder har inneburit stora förändringar för Apoteket AB:s verksamhet och ställt särskilt

höga krav på ledning och styrning. Regeringen bedömer att Apoteket AB även under 2009 har säkerställt läkemedelsförsörjningen på ett tryggt och effektivt sätt och också medverkat till ett framgångsrikt genomförande av omregleringen av apoteksmarknaden, inte minst försäljningen av apotek. Bolaget placerar sig fortsatt väl i mät- ningar när det gäller kundnöjdhet.

Apoteksgruppen

Apoteket Omstrukturering AB (OAB) om- bildades i april 2010 till holdingbolag i den ny- bildade koncern (Apoteksgruppen-koncernen) som svarar för de 150 apotek som är avsedda att ägas av enskilda entreprenörer. Bolaget ändrade samtidigt firma till Apoteksgruppen i Sverige Holding AB. Koncernen består av holdingbo- laget samt dotterbolagen Apoteksgruppen i Sverige AB och Apoteksgruppen i Sverige För- valtning AB. Under 2010 fortsätter försäljnings- processen varigenom 150 apotek bolagiseras och avyttras till småföretagare, som blir majoritets- ägare i dessa bolag. Apoteksgruppen i Sverige AB ansvarar för en medlemsorganisation för småföretagare som förvärvat apotek. Medlems- organisationen innehåller en särskild stödstruk- tur för småföretagare som innebär samverkan kring t.ex. inköp, distribution, IT och kvalitet samt att stöd ges i organisatoriskt och administrativt hänseende. Apoteksgruppen i Sverige Förvaltning AB lämnar krediter till små- företagare på upp till 40 procent av försäljnings- priset för respektive apotek. Till uppgifterna för Apoteksgruppen i Sverige Holding AB hör också att slutföra vissa uppgifter med anknyt- ning till omregleringen.

Under 2009 uppgick OAB:s kostnader för genomförandet av bolagets uppdrag till totalt 175 miljoner kronor. Projekt-, transaktions- och personalkostnader avseende förberedelse för för- säljning av småföretagarapotek i Apoteksgrup- pen samt tillskapande av en central organisation uppgick till 72 miljoner kronor, medan reste- rande 103 miljoner kronor avsåg moderbolaget OAB:s övriga verksamhet och omfattade perso- nalkostnader, övrig overhead och informations- åtgärder. Dessutom ingick kostnader för pro- jektledning vad avser inledande analyser av marknad, lönsamhet, prissättningsmodell, pro- cesser, bolagisering och klusterindelning samt kostnader för försäljningsprocessen. För utförda tjänster har motsvarande 100 miljoner kronor

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

4 Folkhälsopolitik

4.1Omfattning

Folkhälsopolitiken spänner över flera samhälls- sektorer vilket innebär att verksamheter och in- satser inom flera utgiftsområden bidrar till poli- tikens genomförande. Statens folkhälsoinstitut, Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen är myndigheter som spelar en central roll inom folkhälsoområdet genom att fungera som kun- skapscentrum, ansvara för nationell uppföljning och utvärdering såväl av folkhälsans utveckling som av insatser inom folkhälsoområdet samt ge- nom tillsyn och epidemiologisk bevakning. Folkhälsoforskning finansieras bl.a. av Forsk- ningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och av Vetenskapsrådet.

Inom utgiftsområde 9, delområde folkhälso- politik finns ett särskilt ansvar för smittskydd

och hälsoskydd och för en rad frågor av bety- delse för samhällets beredskap i hälsorelaterade frågor, främst inom smittskyddsområdet. Inom folkhälsopolitiken finns även ett särskilt ansvar för insatser som syftar till att skapa goda förut- sättningar för hälsofrämjande levnadsvanor i befolkningen.

Vidare ger regeringen bidrag till förebyggande insatser mot hiv/aids, bidrag till frivilligorganisa- tioner och till alkohol- och narkotikapolitiska insatser. Inom området finansieras även Sveriges medlemsavgift till Världshälsoorganisationen (WHO), Sveriges andel av kostnaden för WHO:s ramkonvention om tobakskontroll, Sveriges bidrag till Nordiska högskolan för folk- hälsovetenskap samt Alkoholsortimentsnämn- den.

4.2	Utgiftsutveckling

Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom folkhälsopolitik
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat	Beräknat
		2009	2010 1	2010	2011	2012	2013	2014
Folkhälsopolitik
2:1 Statens folkhälsoinstitut		132	132	130	134	137	140	143

2:2 Smittskyddsinstitutet		196	196	192	197	199	207	211

2:3 Alkoholsortimentsnämnden		0,03	0,2	0,2	0,2	0,2	0,2	0,2

2:4 Bidrag till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap		17	19	15	20	20	20	20

2:5 Bidrag till WHO		41	35	37	35	35	35	35

2:6 Folkhälsopolitiska åtgärder		226	208	210	90	90	90	90

2:7 Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiska åtgärder 2		251	257	252	257	257	257	257
2:8 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar		145	146	142	146	146	146	146

2:9 Insatser för vaccinberedskap		78	85	3	85	85	85	85

Summa Folkhälsopolitik		1 087	1 078	980	962	968	979	987

1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2Tidigare benämndes anslaget Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

4.3Mål

Det övergripande nationella målet för folkhälso- arbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolk- ningen (prop. 2002/03:35, bet. 2002/03:35:SoU7, rskr. 2002/03:145).

Till målet bidrar verksamheter och insatser inom flera utgiftsområden. I det följande be- skrivs särskilt resultaten inom de områden för vilka särskilda medel har avsatts inom utgifts- område 9, delområde folkhälsopolitik.

4.4Resultatredovisning

För att nå det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet krävs ett sektorsövergripande, långsiktigt och målinriktat arbete av aktörer på många olika nivåer i samhället. Ansvaret för de statliga insatserna är fördelat mellan departe- menten i Regeringskansliet och de statliga myn- digheterna. Det huvudsakliga folkhälsoarbetet bedrivs på regional och lokal nivå av länsstyrel- ser, landsting, kommuner och idéburna organi- sationer.

Landstingens folkhälsoansvar grundar sig bl.a. på hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och smittskyddslagen (2004:168). Kommunernas folkhälsoarbete grundar sig på lagar som rör flera kommunala verksamheter, t.ex. alkohollagen (1994:1738), tobakslagen (1993:581), miljöbal- ken (1998:808)och livsmedelslagen (2006:804).

4.5Folkhälsans utveckling

Förbättringar i hälsa kan mätas bland annat ge- nom ökad medellivslängd och minskad risk för en för tidig död. Generellt sett har folkhälsans utveckling varit gynnsam. Medellivslängden fortsätter att öka i Sverige (se diagram 4.1). År 2009 kunde en nyfödd pojke förväntas leva 79,4 år och en nyfödd flicka 83,4 år. År 2007 var det endast fyra länder som hade en längre medel- livslängd för män än Sverige medan det var sju länder som hade en längre medellivslängd för kvinnor.

Den minskade spädbarnsdödligheten under hela 1900-talet och den stora nedgången i död- lighet i hjärt- och kärlsjukdomar under de se-

naste decennierna är de främsta orsakerna till att medellivslängden har ökat. Sedan 1990 har späd- barnsdödligheten halverats.

Den minskade risken för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom kan med sannolikhet förklaras av förändrade levnadsvanor, främst minskad rökning och förbättrade kostvanor. Även före- komsten av de flesta allvarliga smittsamma sjuk- domarna såsom difteri och polio har under 1900- talet minskat kraftigt och flera av dem före- kommer enbart i enstaka fall i Sverige.

Diagram 4.1 Medellivslängd 1989–2009
	86
	84
	82
i år	80
i år	78
Medellivslängd	78
	76
	74
	72
	70
	1989	1991	1993	1995	1997	1999	2001	2003	2005	2007	2009
					kvinnor			män
Källa: SCB

Cancer är den vanligaste dödsorsaken efter hjärt- och kärlsjukdomar. Cancerdödligheten har inte minskat i samma utsträckning som dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar. Skillnaden är speciellt tydlig bland män. Ända sedan 1960-talet har an- talet cancerfall i Sverige ökat stadigt. Delvis be- ror ökningen på en ökande befolkningsmängd, förbättrade möjligheter att ställa diagnos och ett ökat antal äldre personer. Även om hänsyn tas till dessa förändringar har antalet diagnostiserade fall ökat. Två tredjedelar av alla cancerfall inträf- far efter 65 års ålder.

De orosmoln som funnits när det gäller folk- hälsans utveckling har bl.a. rört ökad psykisk ohälsa, övervikt och fetma, alkoholkonsumtion, ökad antibiotikaresistens och ökad spridning av sexuellt överförbara sjukdomar. Inom smitt- skyddsområdet kvarstår den oroande utveck- lingen i fråga om resistensutveckling och sexuellt överförbara sjukdomar samtidigt som det finns en oro för smittsamma sjukdomar som snabbt kan få en utbredd förekomst, t.ex. vid en pan- demi. Inom övriga områden har de negativa trenderna på befolkningsnivå i många fall av- stannat eller vänt, även om nivåerna fortfarande är höga jämfört med början av 1990-talet.

Fortfarande finns det flera oroande trender hos skolungdomar och unga vuxna. Allt fler ungdomar vårdas på sjukhus för depression, ångest, självmordsförsök och alkoholförgiftning. Sedan mitten av 1990-talet minskar inte längre den förtida dödligheten bland de unga, medan den fortsatt minskar i alla andra åldersgrupper. Antalet anmälda fall av klamydiainfektion har ökat under 2000-talet och under de senaste åren finns det tecken som tyder på en uppgång av an- delen skolungdomar i årskurs 9 som har använt narkotika. Bland unga kvinnor ökar dessutom antalet självmord samt antalet vårdtillfällen på sjukhus på grund av anorexia. Bland unga män ökar spelproblemen. Men det finns också posi- tiva tecken. Exempelvis har såväl den självrap- porterade alkoholkonsumtionen som andelen som intensivkonsumerar alkohol sjunkit bland skolungdomar i årskurs 9 samt bland unga vuxna.

Barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Positiva faktorer är den låga spädbarnsdödlig- heten, den höga andelen ammande spädbarn, den låga andelen barnolycksfall, den höga andelen vaccinerade barn och den jämförelsevis låga an- del som utsätts för fysisk bestraffning under barndomen. Barn i årskurs 5 känner sig i dag lika friska som eller friskare än barn gjorde för 20 år sedan. Motsvarande andel i årskurs 9 har däre- mot minskat sedan början av 1990-talet, särskilt bland flickor. Det har blivit fyra till fem gånger vanligare med fetma bland barn under de senaste två decennierna, även om det nu kommer rap- porter om att trenden har stannat upp och kan- ske till och med vänt nedåt. Dagens barn äter mindre godis, dricker mindre läsk och äter mer frukt och grönsaker än i början av 2000-talet.

De äldre i Sverige lever allt längre och är friska långt upp i hög ålder. Andelen äldre som upp- fattar sitt allmänna hälsotillstånd som gott har ökat under perioden 1980–2008. Även om an- delen äldre som rapporterar att de har någon långvarig sjukdom också har ökat, så har andelen som har sjukdomar eller besvär som hindrar deras dagliga liv minskat. De vanligaste lång- variga sjukdomarna i åldrarna över 65 år är hjärt-

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

och kärlsjukdomar och sjukdomar i rörelseorga- nen. Även psykisk ohälsa är vanligt förekom- mande bland äldre. Vid 75 års ålder har cirka 15 procent någon psykiatrisk diagnos. Två tredje- delar av alla dödsolyckor i Sverige sker i ålders- gruppen 65 år och äldre och hälften av alla som vårdas på sjukhus till följd av olyckor återfinns i denna grupp. Fallolyckor är den klart vanligaste olyckstypen.

Även om det svenska samhället i grunden präglas av goda levnadsvillkor finns systematiska skillnader i dödlighet och sjuklighet mellan olika socioekonomiska grupper samt mellan kvinnor och män. Dessutom finns det systematiska skill- nader i den självupplevda hälsan mellan utrikes och inrikes födda, mellan personer med funk- tionsnedsättning och befolkningen i sin helhet samt mellan personer med olika sexuell läggning. Medan hälsan för befolkningen i sin helhet har förbättrats under de senaste decennierna har de relativa skillnaderna i hälsa mellan olika sam- hällsgrupper förblivit oförändrat stora eller i några fall ökat.

4.6Särskilda insatser

I enlighet med vad som aviserats i propositionen En förnyad folkhälsopolitik (prop. 2007/08:110, bet. 2007/08:SoU11, rskr. 2007/08:226) har re- geringen vidtagit en rad åtgärder som bland annat främjar barns och ungas psykiska hälsa och stärker det självmordspreventiva arbetet samt främjar såväl goda matvanor som fysisk aktivitet. Dessa åtgärder, liksom frågor om spelberoende, redovisas i detta kapitel.

4.6.1Barns och ungas psykiska hälsa

De senaste två decennierna har psykosomatiska symptom som exempelvis oro och nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet och huvudvärk ökat bland barn och ungdomar i skolåldern. En stor del av dessa symptom är vanligare bland flickor än bland pojkar.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Diagram 4.2 Andel ungdomar mellan 16 och 24 år som uppger att de har besvär av ängslan, oro eller ångest 1988/89–2008/09

		35
		30
		25
	Andel	20
	Andel	15
		15

0 88/89 94/95 96/97 98/99 00/01 02/03 04/05 08/09

män		kvinnor

Källa: SCB

Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) under- sökning av levnadsförhållanden (ULF) skedde under perioden 1988/89–2004/05 en kraftig ök- ning av andelen ungdomar mellan 16 och 24 år som rapporterar att de upplever lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest (se diagram 4.2). Bland de unga männen ökade andelen från 4 till 14 procent och bland de unga kvinnorna ökade andelen från 9 till 30 procent. Den andel som rapporterar att de upplever svåra besvär av ängslan, oro eller ångest har enligt ULF-under- sökningen ökat från 1 till 3 procent bland unga män och från 2 till 6 procent bland unga kvinnor under perioden 1988/89–2004/05. Resultaten från SCB:s ULF-undersökning för tiden efter 2004/05 är svårtolkade på grund av byte av me- tod för datainsamling, och resultat för 2008/09 redovisas som en separat datapunkt i diagram- met ovan för att markera osäkerheten i tids- serien. Enligt Statens folkhälsoinstituts natio- nella folkhälsoenkät har det under perioden 2004–2009 inte skett några större förändringar av vare sig lätta eller svåra besvär.

Generella förebyggande insatser som främjar psykisk hälsa hos alla barn, kan bidra till ett minskat behov av socialtjänst, barn- och ung- domspsykiatri och hälso- och sjukvård. Före- byggande insatser kan förhindra att barnen se- nare i livet drabbas av exempelvis missbruk, psy- kiska sjukdomar, psykosociala problem och arbetslöshet, som både innebär ett sämre liv för dem själva och ökande kostnader för samhället. Mycket talar för att samhället får höga kostnader på längre sikt i de fall psykisk ohälsa inte före- byggs hos barn och unga genom tidiga insatser. Den totala samhällskostnaden för den psykiska

ohälsan blir hög om man lägger till kostnaderna för psykisk ohälsa under vuxenlivet.

Föräldrastöd

En trygg anknytning till föräldrarna de första levnadsåren är av stor betydelse för god psykisk hälsa senare i livet. Levnadsmönster och vanor som grundläggs i tidig ålder följer ofta med och påverkar resten av livet. Barn och ungdomar är därför en prioriterad målgrupp inom folkhälso- politiken. Regeringens folkhälsoarbete när det gäller barns behov och trygghet fokuserar på att skapa möjligheter för föräldrar att få den hjälp och det stöd de behöver i sitt föräldraskap. Ett utvecklat universellt förebyggande föräldrastöd kan bidra till att vända den negativa utvecklingen av barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa.

Regeringen beslutade i slutet av mars 2009 om en Nationell strategi för ett utvecklat föräldra- stöd – En vinst för alla (S2009/2954/FH). Stra- tegin ska dels inspirera kommuner och landsting att utveckla stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap, dels utgöra praktiskt stöd i det or- ganisatoriska planerings- och utvecklingsarbetet. Statens folkhälsoinstitut har under 2009 fördelat 70 miljoner kronor i stimulansbidrag till tio kommuner som i samarbete med universitet och högskolor ska utveckla föräldrastödet i enlighet med strategin. Dessa tio samverkar i sin tur med ytterligare kommuner, vilket innebär att det sammanlagt är ett sextiotal kommuner som omfattas av stödet. Statens folkhälsoinstitut kommer under 2010 att fördela ytterligare 60 miljoner kronor till ett urval av kommuner för att säkerställa ett brett genomförande av den nationella strategin för föräldrastöd och i för- längningen förutsättningar för bättre uppväxt- villkor för barn och unga.

Kartläggning av barns och ungdomars psykiska hälsa

För att få en heltäckande bild av barns och ung- domars psykiska hälsa och för att underlätta för kommuner att bedriva ett kunskapsbaserat och effektivt folkhälsoarbete genomförde Statistiska centralbyrån under hösten 2009 på uppdrag av regeringen en kartläggning av den psykiska häl- san hos barn i årskurs 6 och 9. Genomförandet

blev mycket framgångsrikt med totalt 172 000 elever som besvarade enkäten vilket innebar en svarsfrekvens på 83 procent. Det är första gången som samtliga kommuner och landsting får tillgång till information på lokal nivå om den psykiska hälsan hos barn och unga. Lokala data är ett användbart verktyg i kommunernas syste- matiska uppföljnings- och kvalitetsarbete. Resul- taten kan användas för att jämföra situationen i en kommun eller i en skola med landet i dess helhet. Statens folkhälsoinstitut ger kommu- nerna och landstingen stöd och hjälp i arbetet med att tolka och analysera resultaten från kart- läggningen. En rapport, som beskriver resultaten i hela studien på nationell nivå, kommer att fär- digställas av Statens folkhälsoinstitut under 2010.

Lokalt sektorsövergripande hälsofrämjande arbete

Regeringen gav under 2008 Statens folkhälso- institut i uppdrag att fördela 50 miljoner kronor till sex kommuner som i samarbete med ett uni- versitet eller en högskola ska stärka och utveckla det egna lokala sektorsöverskridande hälsofräm- jande arbetet för barn och ungdomar. Medlen har fördelats och under 2009 har två projekt- ledarmöten genomförts och två kunskaps- och erfarenhetsutbytesträffar arrangerats i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting.

4.6.2Självmordsförebyggande arbete

Sedan 1980 har antalet självmord minskat i alla åldersgrupper över 25 år. Fortfarande registreras dock mellan 1 100 och 1 500 självmord årligen. En fjärdedel av alla självmord begås av personer över 65 år. I åldersgruppen 15–24 år har inga förbättringar skett sedan 1990-talets början (se diagram 4.3). Tendensen är snarare en svag ök- ning av antalet självmord bland unga kvinnor i den åldersgruppen.

			PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9
Diagram 4.3 Antal personer per 100 000 invånare 15–24 år
som dött i självmord (endast säkra fall), tre års glidande
medelvärde 1999–2008
	16
	14
	12
	10
Andel	8
Andel
	6
	4
	2
	0
	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008
				män		kvinnor

Källa: Socialstyrelsen

Hösten 2009 tillsatte regeringen en särskild ut- redare som hade att klargöra och analysera förut- sättningarna att inom hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens område utveckla och förbättra händelseanalyser av inträffade självmord. Den 30 juni 2010 överlämnade utredningen betänkandet Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten (SOU 2010:45). Utredningen föreslår att dagens skyldighet för hälso- och sjukvården att göra en händelseanalys vid självmord utmönstras från lex Maria-syste- met och att en motsvarande skyldighet införs i en ny lag. Skyldigheten att göra en händelseana- lys föreslås gälla även socialtjänsten. Därutöver förslår utredningen att Socialstyrelsen får rätt att genomföra en egen samlad händelseanalys i det fall den avlidne haft kontakt med både hälso- och sjukvården och socialtjänsten eller flera verksamheter inom samma sektor och verksam- heterna därför gjort var sin händelseanalys be- träffande ett och samma självmord. Rapporte- ringsskyldigheten för respektive verksamhets personal m.fl. ska kompletteras med en under- rättelseskyldighet för Rättsmedicinalverket och polismyndigheterna. Alla självmord som inträf- fat inom sex månader efter kontakt med hälso- och sjukvården eller socialtjänsten föreslås bli föremål för en händelseanalys.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

I början av maj 2010 lämnade utredningen delbetänkandet Första hjälpen i psykisk hälsa (SOU 2010:31) innehållande förslag dels om att genomföra ett pilotförsök med en självmords- förebyggande utbildning enligt en australiensisk och finsk förlaga, dels om stimulansmedel för att stärka och utveckla det lokalt självmordsföre- byggande arbetet. Den självmordsförebyggande utbildningen omfattar god psykisk hälsa, själv- destruktivt beteende och självmord samt psy- kiska sjukdomar som ofta samvarierar med självmord såsom depression, ångestsyndrom, be- roendesjukdomar och psykoser.

Regeringen gav i december 2008 Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa (NASP) vid Karolinska institutet i uppdrag att kartlägga det självmordsförebyggande arbete som utförs av övriga samhällsaktörer än de inom hälso- och sjukvården. Resultatet visade bland annat att en stor del av kommunerna saknar en handlingsplan med ett uttalat mål att förebygga självmord. Re- geringen gav i mars 2010 NASP i uppdrag att genomföra en intervjustudie inom socialtjänsten i syfte att ge en bild av verksamhetens kvalitets- säkringsarbete vad gäller klienters självmord. NASP inkom den 15 maj 2010 med en redovis- ning av uppdraget till Socialdepartementet. Av de kommuner/stadsdelar som rapporten omfat- tar genomförde ingen en formaliserad händelse- analys vid självmord. Flertalet av de intervjuade inom socialtjänsten anser att händelseanalyser kan vara ett bra sätt att granska hur man arbetar med frågor i samband med självmord genom att brister i strukturer och glapp i samverkan mellan olika huvudmän skulle kunna upptäckas.

4.6.3Fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel

I propositionen En förnyad folkhälsopolitik framhöll regeringen att övervikt och fetma är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen i Sverige. Osunda matvanor och fysisk inaktivitet bidrar till ökad dödlighet och flera vanligt förekom- mande sjukdomar. Fysisk aktivitet, hälsosamma matvanor och säkra livsmedel är en förutsättning för en god hälsoutveckling vilket utgör grund för att prioritera åtgärder för att främja hälsosamma kostvanor och fysisk aktivitet. Regeringen har i propositionen Framtidens friluftsliv (prop. 2009/10:238) framhållit friluftslivets betydelse för folkhälsan.

Diagram 4.4 Andel personer med övervikt eller fetma 1988/89–2008/09

	60
	50
	40
Andel	30
Andel	20
	20
	10
	0
	kvinnor	män	kvinnor	män	kvinnor	män	kvinnor	män
	88/89		96/97		04/05		08/09

fetma övervikt

Källa: SCB

Under en femtonårsperiod med början i slutet av 1980-talet ökade andelen personer med övervikt eller fetma (se diagram 4.4). Ökningen var snab- bare bland män än bland kvinnor. Enligt Statis- tiska centralbyråns undersökning av levnadsför- hållanden (ULF) hade hälften av alla män och drygt en tredjedel av alla kvinnor övervikt eller fetma 2004/05. Resultaten från SCB:s ULF-un- dersökning för tiden efter 2004/05 är svårtolkade på grund av byte av metod för datainsamling. Data för 2008/09 i diagrammet ovan ska därför tolkas med försiktighet. Enligt Statens folk- hälsoinstituts nationella folkhälsoenkät har ök- ningen av andelen män och kvinnor med över- vikt eller fetma avstannat under perioden 2004– 2009. I den nationella folkhälsoenkäten finns det ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan kvin- nor och män när det gäller fetma. Däremot är skillnaden relativt stor när det gäller övervikt, nästan 15 procentenheter högre bland män än bland kvinnor.

Kvinnor har bättre matvanor än män. Hög- utbildade har bättre matvanor än lågutbildade. Livsmedelsverkets rekommendation om att äta 500 gram frukt och grönsaker om dagen uppnås bara av mindre än en av tio personer. Manliga ar- betare med låg inkomst är de som äter minst frukt och grönsaker. Barns matvanor har för- bättrats under de senaste åren.

Omkring två tredjedelar av den vuxna befolk- ningen är fysiskt aktiva minst en halvtimma om dagen med en aktivitetsnivå som kan anses vara minst måttlig, och uppfyller därmed minimi- nivån på rekommenderad fysisk aktivitet. Bland barn och ungdomar rekommenderas en högre aktivitetsnivå vilket uppnås av endast 10–20 pro-

cent av barnen i Sverige. Det är mindre än i fler- talet europeiska länder.

Regeringen anser att det krävs samverkan mellan på området verksamma aktörer för att på ett effektivt sätt kunna förebygga övervikt och fetma. Regeringen etablerade därför under 2008 ett dialogforum för att tillsammans med nyckel- aktörer diskutera nationella utmaningar och olika aktörers möjliga bidrag till folkhälsan. Un- der 2009 hölls dialoger om skolmåltider och det civila samhällets roll i det förebyggande arbetet.

Statens folkhälsoinstitut har på regeringens uppdrag utvärderat receptförskriven fysisk akti- vitet (FaR) och konstaterar att det i dag finns god evidens för betydelsen av FaR som metod och att forskningen visar att individualiserad för- skrivning av fysisk aktivitet på recept ökar pati- enternas fysiska aktivitet. FaR har även visat sig ha samma grad av följsamhet bland patienter som andra långtidsbehandlingar.

Enligt utvärderingen har 72 procent av hälso- och vårdcentralerna en verksamhetsplan som be- skriver arbetet med att öka fysisk aktivitet i sjukdomspreventivt och behandlande syfte. Av vård- och hälsocentralerna använder 87 procent metoden FaR. Alla landsting har dessutom FaR- samordnare eller motsvarande. Av primärvårdens respondenter anger 83 procent att de har ett fungerande samarbete med lokala aktivitets- arrangörer såsom lokala idrottsföreningar, gym, och frivilligorganisationer.

På regeringens uppdrag har Statens folk- hälsoinstitut genomfört utbildning/fortbildning i motiverande samtalsmetodik och FaR. Utbild- ningarna har totalt nått över 4 000 personer inom framför allt hälso- och sjukvården. Statens folkhälsoinstitut har vidare spridit skriften Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjuk- domsbehandling (FYSS), vilken består av re- kommendationer för fysisk aktivitet kopplat till ett antal vanliga sjukdomstillstånd. Skriften ut- gör ett stöd för vårdpersonal.

Regeringen har givit Statens folkhälsoinstitut ett kompletterande uppdrag att med utgångs- punkt från den kartläggning som gjorts inom ramen för uppdraget om äldres hälsa sprida kun- skaper och erfarenheter om stödjande miljöer och metoder för goda matvanor och fysisk akti- vitet. Institutet ska vidare verka för att stärka ett stödjande förhållningssätt bland olika yrkeskate- gorier och aktörer inom den ideella sektorn i bemötandet av äldre med syfte att skapa förut-

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

sättningar för socialt deltagande och hälsosamma mat- och motionsvanor.

Statens folkhälsoinstitut samordnade på re- geringens uppdrag en vecka kring matvanor och fysisk aktivitet. Syftet med veckan – Ett friskare Sverige, som genomfördes 19–25 april 2010, var att öka kunskapen och medvetenheten hos all- mänheten om goda matvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan. Det har skett akti- viteter i samtliga län.

Med de hälsorisker som övervikt och fetma ger upphov till är det motiverat att även fortsätt- ningsvis verka för att det förebyggande arbetet utvecklas, bland annat med avseende på insatser som främjar bra matvanor och fysisk aktivitet.

4.6.4Spelberoende

Målet för samhällets insatser mot spelberoende är att minska skadeverkningarna av överdrivet spelande (prop. 2002/03:35). Forskningsresultat från slutet av 1990-talet visar att det i Sverige fanns cirka 120 000 personer med spelproblem. Av dessa var cirka 40 000 spelberoende. Under 2009 genomförde Statens folkhälsoinstitut den första svenska longitudinella studien om spel och hälsa, Swedish longitudinal gambling study (SWELOGS). Studien syftar bl.a. till att beskriva spelandet, undersöka omfattningen av spelpro- blem samt att identifiera risk- och skyddsfakto- rer som påverkar utvecklandet av spelproblem. Studien ska genomföras under flera år framöver.

Tabell 4.2 Andel personer med spelproblem efter kön och ålder

Ålder	Kvinnor			Män
	1997/98		2008/09	1997/98	2008/09
16–17		3,5	2.9	8,4	6,7
18–24		2,0	1,6	4,7	9.2

25–44		0,9	0,5	3,8	4,5

45–64		0,4	0,6	1,8	1,3
65–74		0,0	0,4	0,7	0,7

Källa: Statens folkhälsoinstitut

En jämförelse mellan studierna (se tabell 4.2) visar att spelproblemen totalt sett ökat markant bland unga män i åldern 18–24 år, från 5 procent 1997/98 till 9 procent i 2009 års undersökning. Bland yngre kvinnor och äldre män har andelen personer med spelproblem minskat.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

De större svenska aktörerna på spelmarkna- den samarbetar genom det s.k. spelrådet och har antagit etiska riktlinjer för sin reklam och mark- nadsföring. Ombuden för Svenska Spel och ATG har genomgått utbildning och bolagen kräver numera att nya ombud har gått igenom utbildningen. Svenska spel har utvecklat självtest och verktyget Spelkoll vilka underlättar för spel- arna att bedöma sina egna spelmönster.

Det förebyggande arbetet har under 2009 be- stått av tre huvudsakliga insatser; drift av Stöd- linjen för spelare och anhöriga, föreningsstöd samt utbildningsverksamhet.

En Internetsjälvhjälp för vuxna har utvecklats av Statens folkhälsoinstitut i samarbete med företaget ACE. Sedan december 2009 finansieras verksamheten av Svenska Spel AB. Internet- självhjälpen för vuxna har varit föremål för en vetenskaplig studie, som påbörjades 2004. Ut- värderingen förväntas vara klar 2010.

Öppenvårdsbehandling för spelberoende vuxna har under 2009 erbjudits i kommunal regi i Göteborg och Malmö samt på Beroendecent- rum och Par- och familjeenheten i Stockholm. Behandlingsverksamheterna inom öppenvården har ingått i en vetenskaplig studie sedan 2005 i vilken två behandlingsmetoder för spelberoende vuxna har utvärderats. Under 2009 avslutades ut- värderingen som visar goda resultat. Under 2008 inleddes utvärderingsfasen av ett utvecklings- projekt med spelberoendebehandling för unga, som genomförs av Spelberoendeteamet på Maria ungdom i Stockholm med finansiering av Statens folkhälsoinstitut. Utvärderingen planeras vara avslutad 2011.

Under 2009 har ett forskningsprojekt om överskuldsättning och spelproblem i samarbete med Mittuniversitetet fortsatt.

Spelmarknaden karaktäriseras av en fort- gående dynamisk utveckling. Under den senaste femårsperioden har omsättningen på de flesta spel ökat men antalet spelare har blivit färre. Bland vadhållningsspel sker en förändring så att det för vissa spel är möjligt att göra flera sats- ningar dagligen. Huvudparten av spelandet sker fortfarande genom de aktörer som har tillstånd att verka i Sverige. Antalet som spelar nätpoker tycks ha stagnerat medan bingospel på Internet ökar.

4.7Alkohol, narkotika, dopning och tobak

4.7.1Mål

Det övergripande målet för samhällets alkohol- politik är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverk- ningar. Målet ska nås genom insatser för att minska den totala alkoholkonsumtionen och mot skadligt dryckesbeteende, med hänsyn tagen till skillnader i livsvillkor hos flickor, poj- kar, kvinnor och män (prop. 2005/06:30, bet. 2005/06:JuSoU1, rskr. 2005/06:218).

Det övergripande målet för den svenska nar- kotikapolitiken är ett narkotikafritt samhälle (prop. 2005/06:30). Vidare har regeringen i pro- position Mål för folkhälsan (prop. 2002/03:35) angett att ett samhälle fritt från dopning är ett mål för att uppnå det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet. Till målet hör föl- jande delmål:

-minska nyrekryteringen till missbruk,

-förmå personer med missbruksproblem att upphöra med sitt missbruk,

-minska tillgången.

Det övergripande målet för de statliga insatserna inom tobaksområdet är att minska tobaksbruket (prop. 2002/03:35). Till målet hör följande etappmål:

-en tobaksfri livsstart från år 2014,

-en halvering till år 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa,

-en halvering till år 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest,

-ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning.

4.7.2Indikatorer

Indikatorer som används för att bedöma resultat är andelen konsumenter av alkohol, narkotika och tobak i årskurs 9, total alkoholkonsumtion, alkoholrelaterad dödlighet, självrapporterad nar- kotika och dopningsanvändning samt självrap- porterat tobaksbruk.

4.7.3Konsumtions- och skadeutveckling

Som framgår av diagram 4.5 är utvecklingen av andelen unga alkoholkonsumenteter nedåt- gående från en relativt hög nivå. Andelen kon- sumenter av tobak gick ned under början av 2000-talet men utvecklingen har nu planat ut. Andelen som någon gång provat narkotika ökade under 1990-talet för att sedan sjunka fram till 2007. Det finns tecken som tyder på en upp- gång under de senaste tre åren.

Diagram 4.5 Andel konsumenter av alkohol, tobak och

narkotika bland elever i årskurs 9 1992–2009/2010 1
	90
	80
	70
	60
	50
Andel	40
	30
	20
	10
	0
	1992	1994	1996	1998	2000	2002	2004	2006	2008	2010
		pojkar alkohol				flickor alkohol
		pojkar tobak				flickor tobak
		pojkar narkotika				flickor narkotika

Källa: CAN

1 Alkohol: Konsumenter av alkohol åtminstone någon gång om året.

Tobak: Konsumenter av cigaretter eller snus ibland, på fest, nästan varje dag och varje dag. Observera att tidsserien bröts 1997 på grund av ny frågeformulering. Narkotika: Konsumenter som någon gång har använt narkotika.

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Alkohol

Diagram 4.6 Skattning av den totala alkoholkonsumtionen per invånare 15 år och äldre 2000–2009

	12
	10
alkohol	8
alkohol
Liter 100%	6
Liter 100%	4
	4
	2
	0
	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009

Systembolaget	Restauranger	Livsmedelsbutiker


Resandeinförsel	Hemtillverkning	Smuggling

Källa: SoRAD, Stockholms universitet

Den beräknade totalkonsumtionen av alkohol har minskat sedan 2004 från 10,5 liter ren alko- hol per person 15 år och äldre till 9,5 liter 2009 (se diagram 4.6). Enligt Centrum för social- vetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet (SoRAD) kan ned- gången i första hand tillskrivas minskad resande- införsel. Under samma period har den del av totalkonsumtionen som kan hänföras till Systembolagets försäljning stadigt ökat. Kon- sumtionen på restaurangerna har legat på en oförändrad nivå. Den andel som kan hänföras till livsmedelsbutikernas försäljning av folköl har minskat något.

SoRAD har i samarbete med STAD (Stockholm förebygger Alkohol- och Drogpro- blem, Beroendecentrum i Stockholms läns landsting) analyserat utvecklingen när det gäller självrapporterad alkoholkonsumtion. Analys- resultaten talar tydligt i riktning mot en minskad konsumtion över tid. Under perioden 2004– 2009 har konsumtionen bland män minskat med cirka 10 procent och bland kvinnor med cirka 5 procent. Minskningen bland män gäller nästan uteslutande unga vuxna män. Även bland yngre kvinnor tyder resultaten på en viss nedgång medan tendensen är den motsatta bland kvinnor i åldersgruppen 50 år och äldre.

Svenskar dricker allt mer öl och vin. Spritkon- sumtionen stod 2009 för cirka 22 procent av totalkonsumtionen, medan konsumtionen av vin och starköl stod för 41 respektive 30 procent. Enligt Centralförbundet för alkohol- och nar- kotikaupplysning (CAN) har den genomsnitt-

PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

liga årskonsumtionen bland pojkar i årskurs 9 minskat från 5,3 liter ren alkohol 2000 till 2,5 liter 2010. Bland flickorna har konsumtionen under samma period minskat från 2,9 liter till 1,9 liter, vilket är den lägsta konsumtionsnivån sedan 1997. Andelen pojkar som uppger att de inte konsumerat alkohol har ökat från 19 pro- cent 2000 till 36 procent 2009 och andelen flickor från 18 procent 2000 till 30 procent 2009.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är den svenska totalkonsumtionen per invånare 15 år och äldre lägre än genomsnittet i Europeiska unionen (EU). När det gäller yngres intensiv- konsumtion visar 2007 års European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs (ESPAD) att andelen 15–16-åringar som rap- porterar att de har intensivkonsumerat alkohol någon gång den senaste månaden är lägre i Sverige än genomsnittet i Europa.

Diagram 4.7 Alkoholrelaterad dödlighet per 100 000
personer 1999–2008
(åldersstandardiserat)	40
	35
	30
	25

personer	20
personer	15
000	15
000	10
per 100	10
per 100	5
Antal	5
Antal	0
	0
	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008
					kvinnor		män

Källa: Socialstyrelsen

Den alkoholrelaterade dödligheten har för både män och kvinnor de senaste åren legat på en relativt stabil nivå (se diagram 4.7). På längre sikt kan en minskning skönjas för män och en mindre ökning för kvinnor.

Inom WHO används sedan 2008 levercirros, eller, om möjligt, alkoholrelaterad levercirros som indikator för att mäta de kroniska effek- terna av hög och långvarig alkoholkonsumtion. Enligt Socialstyrelsens dödsfallsstatistik ökar dödligheten med alkoholrelaterad levercirros. Under tioårsperioden 1997–2007 var den abso- luta ökningen störst bland män medan den rela- tiva ökningen var störst bland kvinnor. Ökningen är störst i åldersgruppen 55–64 år. En annan indikator som mäter akuta skador av till- fällig intensivkonsumtion är andelen vårdade för

alkoholförgiftning. Här rapporterar flera lands- ting en ökning bland unga, särskilt bland flickor.

Narkotika

Diagram 4.8 Andel elever i årskurs 9 som uppgett att de någon gång använt narkotika 2001–2010

	12
	10
	8
Andel	6
Andel
	4
	2
	0
	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
			flickor i åk 9				pojkar i åk 9

Källa: CAN

Enligt CAN, ökade narkotikaanvändningen bland elever i årskurs 9 kontinuerligt under 1990-talet fram till 2001. Som högst var använd- ningen 2001 då det var 10 procent av pojkarna och 9 procent av flickorna som angav att de an- vänt narkotika. Därefter sjönk andelen till år 2007 då det var 6 procent av pojkarna och 5 pro- cent av flickorna som uppgav att de använt nar- kotika. År 2010 är andelen 9 respektive 7 pro- cent.

Erfarenheten av narkotika är större bland ele- verna i gymnasieskolan jämfört med eleverna i årskurs 9. Bland eleverna i gymnasiet uppgav 18 procent av pojkarna och 15 procent av flickorna att de använt narkotika. Dessa nivåer är i stort sett oförändrade sedan mätningarna startade 2004.

Enligt ESPAD-undersökningen är det förhål- landevis få unga människor som experimenterar med narkotika. Jämfört med de flesta andra EU- länder är det i Sverige långt fler som tar avstånd från än som förespråkar användande av droger.

Enligt Statens folkhälsoinstituts rapport Nar- kotikabruket i Sverige beräknades antalet perso- ner med en problematisk narkotikaanvändning (personer som skrivits ut från den slutna hälso- och sjukvården med en narkotikadiagnos eller att personen klassats som grav narkotikamissbru- kare inom kriminalvården) till 29 500 personer 2007.

Tobak
Diagram 4.9 Andel dagligrökare fördelat på kön och ålder
1988/89–2008/09