Bilaga 2
Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
PROP. 2010/11:1 BILAGA 2
Bilaga 2
Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Innehållsförteckning | |
Tabeller till avsnitt 5.1 Global och finansiell ekonomi ........................................ | 7 |
Tabeller till avsnitt 5.2 Svensk efterfrågan............................................................ | 8 |
Tabeller till avsnitt 5.3 Produktion ..................................................................... | 11 |
Tabeller till avsnitt 5.4 Arbetsmarknad och resursutnyttjande ......................... | 12 |
Tabeller till avsnitt 5.5 Löner och inflation ........................................................ | 14 |
Tabeller till avsnitt 8 Utgifter.............................................................................. | 15 |
Tabeller till avsnitt 10 Den offentliga sektorns finanser.................................... | 16 |
3
PROP. 2010/11:1 BILAGA 2
Tabellförteckning | |
Tabell 1 |
7 |
Tabell 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs............................................................ | 7 |
Tabell 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt ................................................. | 7 |
Tabell 4 Försörjningsbalans.............................................................................................. | 8 |
Tabell 5 Bidrag till tillväxt................................................................................................. | 8 |
Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling ......................... | 8 |
Tabell 7 Bytesbalans.......................................................................................................... | 9 |
Tabell 8 Bruttonationalinkomst (BNI) ........................................................................... | 9 |
Tabell 9 Fasta bruttoinvesteringar ................................................................................... | 9 |
Tabell 10 Hushållens ekonomi....................................................................................... | 10 |
Tabell 11 Näringslivets produktion ............................................................................... | 11 |
Tabell 12 Offentlig produktion...................................................................................... | 11 |
Tabell 13 Arbetsmarknad................................................................................................ | 12 |
Tabell 14 Sysselsatta i näringslivet ................................................................................. | 12 |
Tabell 15 Sysselsatta i offentliga myndigheter .............................................................. | 13 |
Tabell 16 Resursutnyttjande och potentiella variabler.................................................. | 13 |
Tabell 17 Löneutveckling och inflation ......................................................................... | 14 |
Tabell 18 Utgiftstak och budgeteringsmarginal............................................................ | 15 |
Tabell 19 Utgifter per utgiftsområde |
15 |
Tabell 20 Offentliga sektorns finanser .......................................................................... | 16 |
Tabell 21 Statens finanser ............................................................................................... | 17 |
Tabell 22 Ålderspensionssystemet................................................................................. | 17 |
5
PROP. 2010/11:1 BILAGA 2 | ||
Tabell 23 | Kommunsektorns finanser.............................................................................. | 18 |
Tabell 24 | Finansiellt sparande i offentlig sektor............................................................ | 18 |
6
PROP. 2010/11:1 BILAGA 2
Tabeller till avsnitt 5.1 Global och finansiell ekonomi
Tabell 1
Procentuell förändring. Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
USA | 3,1 | 2,7 | 1,9 | 0,0 | 2,6 | 2,4 | 3,0 | 2,9 | 2,6 | |
Euroområdet | 1,8 | 3,1 | 2,7 | 0,4 | 1,5 | 1,4 | 1,8 | 2,0 | 1,9 |
Källor: Eurostat, Bureau of Economic Analysis (BEA) och egna beräkningar.
Tabell 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs
Värde vid respektive års slut. Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Reporänta | 1,50 | 3,00 | 4,00 | 2,00 | 0,25 | 1,25 | 2,25 | 3,25 | 3,50 | 3,75 |
1,93 | 3,06 | 4,12 | 1,58 | 0,19 | 1,50 | 2,50 | 3,40 | 3,65 | 3,90 | |
3,16 | 3,69 | 4,19 | 2,33 | 2,62 | 2,50 | 3,25 | 4,00 | 4,50 | 4,75 | |
3,38 | 3,64 | 4,32 | 2,67 | 3,29 | 2,90 | 3,75 | 4,50 | 4,75 | 5,00 | |
0,02 | 0,07 | 0,06 | 0,20 | 0,25 | 0,50 | 0,50 | 0,25 | |||
6 mån. |
2,46 | 3,61 | 3,97 | 1,97 | 0,46 | 1,10 | 1,50 | 2,25 | 3,00 | 3,65 |
131,2 | 123,1 | 125,7 | 141,9 | 136,7 | 125,4 | 123,5 | 122,3 | 122,2 | 122,2 | |
EUR/SEK | 9,44 | 9,03 | 9,43 | 10,83 | 10,40 | 9,10 | 9,00 | 8,90 | 8,90 | 8,90 |
USD/SEK | 7,95 | 6,84 | 6,48 | 8,00 | 7,14 | 7,11 | 7,03 | 7,01 | 7,01 | 7,01 |
EUR/USD | 1,19 | 1,32 | 1,46 | 1,35 | 1,46 | 1,28 | 1,28 | 1,27 | 1,27 | 1,27 |
Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar.
Tabell 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt
Årsgenomsnitt. Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
1,75 | 2,45 | 3,59 | 3,81 | 0,38 | 0,63 | 2,04 | 2,99 | 3,54 | 3,79 | |
2,85 | 3,52 | 4,15 | 3,79 | 2,51 | 2,30 | 2,91 | 3,66 | 4,27 | 4,64 | |
3,38 | 3,70 | 4,18 | 3,90 | 3,25 | 2,87 | 3,36 | 4,16 | 4,64 | 4,89 | |
0,00 | 0,08 | 0,23 | 0,39 | 0,50 | 0,36 | |||||
6 mån. |
2,13 | 3,06 | 3,97 | 3,70 | 0,72 | 0,54 | 1,32 | 1,91 | 2,66 | 3,35 |
128,3 | 127,3 | 125,1 | 127,2 | 140,2 | 129,8 | 124,3 | 122,8 | 122,3 | 122,2 | |
EUR/SEK | 9,28 | 9,25 | 9,25 | 9,62 | 10,61 | 9,55 | 9,05 | 8,95 | 8,90 | 8,90 |
USD/SEK | 7,47 | 7,37 | 6,75 | 6,59 | 7,64 | 7,32 | 7,07 | 7,02 | 7,01 | 7,01 |
EUR/USD | 1,24 | 1,26 | 1,37 | 1,46 | 1,39 | 1,31 | 1,28 | 1,27 | 1,27 | 1,27 |
Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar.
7
PROP. 2010/11:1 BILAGA 2
Tabeller till avsnitt 5.2 Svensk efterfrågan
Tabell 4 Försörjningsbalans
Mdkr | Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för |
||||||||||
20091 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Hushållens konsumtionsutgifter | 1 516 | 2,8 | 2,7 | 3,7 | 3,3 | 3,6 | 3,4 | 3,0 | 2,5 | ||
Offentliga konsumtionsutgifter | 864 | 0,2 | 1,7 | 0,7 | 1,3 | 1,7 | 1,2 | 0,7 | 0,3 | 0,5 | 0,5 |
Statliga | 227 | 1,3 | 0,3 | 3,3 | 0,8 | 0,4 | 0,2 | 0,7 | |||
Kommunala | 636 | 1,2 | 1,9 | 1,1 | 2,0 | 2,2 | 0,5 | 0,6 | 0,3 | 0,6 | 0,5 |
Fasta bruttoinvesteringar | 555 | 8,1 | 9,2 | 8,9 | 1,7 | 5,3 | 8,1 | 7,1 | 6,2 | 5,1 | |
Lagerinvesteringar2 | 0,0 | 0,2 | 0,7 | 1,8 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | ||||
Export | 1 507 | 6,6 | 9,0 | 5,7 | 1,4 | 10,7 | 7,5 | 6,5 | 6,6 | 6,3 | |
Import | 1 294 | 7,0 | 9,0 | 9,0 | 2,9 | 12,1 | 7,5 | 6,7 | 6,4 | 6,3 | |
BNP | 3 108 | 3,2 | 4,3 | 3,3 | 4,8 | 3,7 | 3,4 | 3,3 | 2,8 | ||
BNP, kalenderkorrigerad | 3,1 | 4,6 | 3,5 | 4,5 | 3,7 | 3,8 | 3,3 | 2,9 |
1Löpande priser.
2Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till
Tabell 5 Bidrag till tillväxt
Procentenheter. Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Hushållens konsumtionsutgifter | 1,3 | 1,3 | 1,7 | 0,0 | 1,6 | 1,7 | 1,7 | 1,4 | 1,2 | |
Offentliga konsumtionsutgifter | 0,0 | 0,4 | 0,2 | 0,3 | 0,4 | 0,3 | 0,2 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
Statliga | 0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,2 | 0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |
Kommunala | 0,2 | 0,4 | 0,2 | 0,4 | 0,4 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
Fasta bruttoinvesteringar | 1,4 | 1,6 | 1,7 | 0,3 | 1,0 | 1,4 | 1,3 | 1,2 | 1,0 | |
Lagerinvesteringar | 0,0 | 0,2 | 0,7 | 1,8 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |||
Export | 3,0 | 4,3 | 2,9 | 0,8 | 5,2 | 3,8 | 3,4 | 3,6 | 3,6 | |
Import | 6,1 | |||||||||
BNP | 3,2 | 4,3 | 3,3 | 4,8 | 3,7 | 3,4 | 3,3 | 2,8 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling
Mdkr | Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för |
||||||||||
20091 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Export | |||||||||||
Varuexport | 1 022 | 5,1 | 7,8 | 3,5 | 0,9 | 13,9 | 7,3 | 6,0 | 6,3 | 6,1 | |
Bearbetade varor2 | 816 | 4,7 | 8,3 | 4,4 | 15,0 | 8,2 | 6,5 | 6,6 | 6,4 | ||
Tjänsteexport | 485 | 11,3 | 12,2 | 12,1 | 2,8 | 3,7 | 7,9 | 7,6 | 7,3 | 6,9 | |
Total export | 1 507 | 6,6 | 9,0 | 5,7 | 1,4 | 10,7 | 7,5 | 6,5 | 6,6 | 6,3 | |
Exportpris | 2,9 | 3,0 | 1,9 | 4,0 | 0,6 | 0,7 | 1,1 | 0,8 | 0,8 | ||
Import | |||||||||||
Varuimport | 913 | 7,5 | 9,6 | 8,7 | 2,4 | 17,1 | 7,8 | 6,4 | 6,2 | 6,0 | |
Bearbetade varor2 | 659 | 8,9 | 11,7 | 10,7 | 1,0 | 20,4 | 9,1 | 7,3 | 6,8 | 6,7 | |
Tjänsteimport | 381 | 5,6 | 7,4 | 9,9 | 4,5 | 0,2 | 6,7 | 7,5 | 7,0 | 7,0 | |
Total import | 1 294 | 7,0 | 9,0 | 9,0 | 2,9 | 12,1 | 7,5 | 6,7 | 6,4 | 6,3 | |
Importpris | 4,6 | 3,3 | 0,6 | 4,4 | 0,2 | 0,3 | 1,6 | 1,2 | 1,1 |
1Löpande priser.
2Varugrupper enligt SNI.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
8
PROP. 2010/11:1 BILAGA 2
Tabell 7 Bytesbalans
Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges. Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Handelsbalans | 145 | 158 | 120 | 101 | 108 | 81 | 88 | 81 | 83 | 86 |
procent av BNP | 5,2 | 5,4 | 3,8 | 3,2 | 3,5 | 2,5 | 2,5 | 2,3 | 2,2 | 2,2 |
Tjänstebalans | 55 | 71 | 106 | 111 | 104 | 123 | 139 | 150 | 162 | 173 |
Faktorinkomster | 21 | 55 | 74 | 112 | 58 | 53 | 63 | 69 | 59 | 58 |
Löpande transfereringar | ||||||||||
Bytesbalans | 186 | 247 | 267 | 282 | 233 | 221 | 249 | 257 | 258 | 270 |
procent av BNP | 6,7 | 8,4 | 8,5 | 8,8 | 7,5 | 6,7 | 7,2 | 7,1 | 6,8 | 6,8 |
Kapitaltransfereringar | 2 | |||||||||
Finansiellt sparande | 189 | 227 | 264 | 276 | 229 | 217 | 244 | 252 | 252 | 263 |
procent av BNP | 6,8 | 7,7 | 8,4 | 8,6 | 7,4 | 6,6 | 7,1 | 7,0 | 6,7 | 6,7 |
Bytesförhållande | ||||||||||
procentuell utveckling | 1,4 | 0,6 | 0,4 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 8 Bruttonationalinkomst (BNI)
Miljarder kronor, löpande priser. Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |||
BNP | 2 769 | 2 944 | 3 126 | 3 214 | 3 108 | 3 289 | 3 452 | 3 604 | 3 776 | 3 945 | ||
Primära inkomster netto | 20 | 38 | 71 | 108 | 56 | 55 | 65 | 71 | 60 | 59 | ||
BNI | 2 789 | 2 982 | 3 197 | 3 321 | 3 164 | 3 344 | 3 516 | 3 674 | 3 836 | 4 004 | ||
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. | ||||||||||||
Tabell 9 Fasta bruttoinvesteringar | ||||||||||||
Procentuell förändring | ||||||||||||
Mdkr | Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för |
|||||||||||
20091 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | ||
Näringslivet2 | 362 | 8,4 | 8,3 | 10,3 | 4,9 | 4,2 | 12,3 | 9,2 | 8,7 | 7,0 | ||
Varuproducenter | 162 | 14,4 | 5,1 | 11,6 | 4,6 | 5,5 | 17,7 | 11,1 | 9,3 | 7,9 | ||
Industri | 81 | 13,9 | 13,6 | 2,7 | 3,6 | 18,4 | 9,3 | 7,6 | 7,2 | |||
Övriga varuproducenter | 81 | 15,2 | 16,3 | 9,4 | 6,9 | 7,5 | 17,1 | 12,9 | 11,0 | 8,6 | ||
Tjänsteproducenter2 | 200 | 4,3 | 10,8 | 9,3 | 5,1 | 3,2 | 7,8 | 7,5 | 8,2 | 6,1 | ||
Bostäder | 91 | 11,9 | 15,5 | 8,0 | 15,5 | 6,9 | 4,7 | 1,7 | 1,2 | |||
Nybyggnationer | 40 | 15,9 | 13,8 | 11,0 | 3,9 | 13,8 | 7,9 | 2,0 | 0,1 | |||
Ombyggnationer | 51 | 6,2 | 18,0 | 3,6 | 0,9 | 3,3 | 24,7 | 2,4 | 2,4 | 1,5 | 2,1 | |
Offentliga myndigheter | 103 | 2,7 | 6,1 | 3,8 | 2,7 | 6,7 | 0,3 | 0,3 | 0,5 | |||
Staten | 50 | 1,7 | 3,3 | 8,7 | 4,3 | |||||||
Kommuner | 53 | 8,5 | 10,9 | 8,8 | 2,2 | 4,7 | 5,4 | 4,8 | 3,2 | |||
Totalt | 555 | 8,1 | 9,2 | 8,9 | 1,7 | 5,3 | 8,1 | 7,1 | 6,2 | 5,1 |
1Löpande priser.
2Exklusive bostäder.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
9
PROP. 2010/11:1 BILAGA 2
Tabell 10 Hushållens ekonomi
Hushållens inkomster
Mdkr | Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för |
|||||||||||
20091 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | ||
Real disponibel inkomst2 | 2,1 | 3,8 | 5,4 | 3,1 | 1,3 | 1,2 | 3,4 | 2,9 | 2,1 | 2,0 | ||
Prisindex3 | 1304 | 1,1 | 1,2 | 1,4 | 2,8 | 1,8 | 1,3 | 0,3 | 1,0 | 1,8 | 2,2 | |
Nominell disponibel inkomst | 1 629 | 3,1 | 5,1 | 6,8 | 6,0 | 3,1 | 2,4 | 3,8 | 3,9 | 4,0 | 4,2 | |
varav | ||||||||||||
Lönesumma4 | 1 304 | 3,6 | 5,4 | 6,9 | 5,3 | 0,2 | 2,8 | 3,5 | 4,6 | 4,9 | 4,9 | |
Övriga faktorinkomster | 196 | 5,0 | 6,7 | 10,1 | 3,0 | 1,4 | 3,0 | 4,0 | 4,6 | 4,7 | ||
Räntor och utdelningar, netto5 | 62 | 0,3 | 0,9 | 0,4 | 0,2 | 0,0 | 1,0 | 0,6 | 0,2 | 0,2 | ||
Offentliga transfereringar | 535 | 1,8 | 2,0 | 1,6 | 6,2 | 0,5 | 1,2 | 2,1 | 2,3 | |||
varav | ||||||||||||
Pensioner | 281 | 2,9 | 2,5 | 3,3 | 4,3 | 5,7 | 2,5 | 3,7 | 3,7 | |||
Sjukdom | 110 | 5,6 | 3,3 | 0,8 | 1,2 | |||||||
Arbetsmarknad | 33 | 53,5 | 15,7 | |||||||||
Familjer och barn | 56 | 2,8 | 8,7 | 1,9 | 2,0 | 2,1 | 3,9 | 4,2 | 3,8 | 2,3 | 2,4 | |
Studier | 13 | 2,9 | 5,3 | 4,9 | 9,0 | 7,3 | 0,1 | 0,3 | ||||
Övrigt | 41 | 4,0 | 6,2 | 3,8 | 1,8 | 3,7 | 1,4 | 0,0 | ||||
Privata transfereringar | 61 | 11,0 | 4,5 | 6,4 | 9,0 | 3,0 | 5,1 | 5,5 | 5,8 | 5,0 | 5,9 | |
Skatter och avgifter | 530 | 4,6 | 5,1 | 1,1 | 0,3 | 1,6 | 4,5 | 5,2 | 4,9 | |||
Hushållens sparande | ||||||||||||
Mdkr | Andel av disponibel inkomst | |||||||||||
20091 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | ||
Eget sparande | 113 | 0,4 | 2,0 | 5,0 | 6,9 | 3,9 | 3,8 | 3,4 | 2,7 | 2,3 | ||
Nettosparande i avtalspensioner | ||||||||||||
(inklusive pps) | 111 | 6,6 | 6,7 | 7,5 | 7,0 | 6,8 | 6,4 | 6,4 | 6,3 | 6,4 | 6,4 | |
Total sparkvot6 | 224 | 5,5 | 7,0 | 9,4 | 12,0 | 13,7 | 10,4 | 10,2 | 9,8 | 9,1 | 8,7 | |
Finansiellt sparande | 184 | 2,7 | 3,2 | 5,3 | 8,1 | 11,3 | 9,0 | 8,7 | 8,5 | 7,9 | 7,5 |
1Löpande priser.
2Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter.
3Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter.
4Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön.
5Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring.
6Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inkl. PPS)).
Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
10
PROP. 2010/11:1 BILAGA 2
Tabeller till avsnitt 5.3 Produktion
Tabell 11 Näringslivets produktion
Mdkr | Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för |
||||||||||||
20091 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |||
Varuproducenter | 727 | 3,6 | 4,5 | 4,6 | 10,5 | 4,9 | 4,1 | 4,4 | 3,9 | ||||
varav: Industri | 448 | 4,6 | 6,5 | 3,7 | 14,0 | 6,9 | 5,5 | 5,6 | 4,9 | ||||
Byggverksamhet | 146 | 2,7 | 5,4 | 6,0 | 5,4 | 3,8 | 2,2 | 2,6 | 2,7 | ||||
Tjänsteproducenter | 1 369 | 4,0 | 6,4 | 4,1 | 0,5 | 4,0 | 4,0 | 4,2 | 3,8 | 3,0 | |||
varav: Handel | 324 | 4,8 | 4,1 | 4,6 | 1,0 | 6,7 | 6,1 | 5,3 | 4,8 | 3,9 | |||
Företagstjänster | 308 | 5,3 | 11,9 | 7,8 | 5,9 | 6,0 | 5,1 | 4,6 | 3,9 | ||||
Näringslivet totalt | 2 096 | 3,8 | 5,7 | 4,3 | 6,2 | 4,3 | 4,2 | 4,0 | 3,4 | ||||
1 Löpande priser. | |||||||||||||
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. | |||||||||||||
Tabell 12 Offentlig produktion | |||||||||||||
Mdkr | Procentuell förändring i fasta priser. Utfall för |
||||||||||||
20091 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |||
Kommunal produktion | 420 | 0,3 | 0,2 | 0,5 | 0,7 | 0,5 | 0,3 | 0,5 | 0,3 | ||||
Statlig produktion | 148 | 0,2 | 0,5 | 4,0 | 1,4 | 1,0 | 0,9 | 1,3 | |||||
Total offentlig produktion | 568 | 0,0 | 0,5 | 0,4 | 0,8 | 0,7 | 0,5 | 0,6 | 0,6 | ||||
1 Löpande priser. |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
11
PROP. 2010/11:1 BILAGA 2
Tabeller till avsnitt 5.4 Arbetsmarknad och resursutnyttjande
Tabell 13 Arbetsmarknad
Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet | ||||||||||
Procentuell förändring om annat ej anges | ||||||||||
BNP1 | 3,2 | 4,3 | 3,3 | 4,8 | 3,7 | 3,4 | 3,3 | 2,8 | ||
Produktivitet2 | 2,8 | 3,0 | 2,5 | 2,5 | 2,8 | 1,8 | 1,8 | |||
Produktivitet i näringslivet | 3,2 | 4,3 | 2,5 | 2,8 | 3,0 | 1,9 | 1,9 | |||
Arbetade timmar | 0,2 | 1,3 | 3,5 | 1,6 | 2,4 | 1,1 | 0,6 | 1,5 | 1,0 | |
Medelarbetstid3 | 1,0 | 0,4 | 1,5 | 0,1 | ||||||
Kalenderkorrigerat4 | ||||||||||
BNP1 | 3,1 | 4,6 | 3,4 | 4,5 | 3,7 | 3,8 | 3,3 | 2,9 | ||
Produktivitet2 | 2,8 | 2,7 | 2,8 | 2,5 | 2,3 | 1,8 | 1,6 | |||
Produktivitet i näringslivet | 3,3 | 4,0 | 2,8 | 2,8 | 2,6 | 1,9 | 1,8 | |||
Arbetade timmar | 0,2 | 1,9 | 3,8 | 1,0 | 1,9 | 1,1 | 1,4 | 1,5 | 1,3 | |
Medelarbetstid3 | 0,0 | 1,3 | 0,9 | 0,0 | 0,2 | 0,1 | 0,1 | |||
Sysselsatta, |
0,4 | 1,8 | 2,5 | 1,2 | 1,0 | 1,1 | 1,2 | 1,3 | 1,2 | |
Arbetskraften, |
0,5 | 1,1 | 1,5 | 1,2 | 0,2 | 1,1 | 0,7 | 0,5 | 0,5 | 0,4 |
Arbetslöshet, |
7,7 | 7,1 | 6,1 | 6,2 | 8,3 | 8,4 | 8,0 | 7,4 | 6,7 | 6,0 |
Programdeltagare8 | 2,6 | 2,9 | 1,8 | 1,7 | 2,6 | 3,8 | 3,3 | 2,7 | 2,4 | 2,1 |
Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program | ||||||||||
Tusental personer, årsgenomsnitt | ||||||||||
Sysselsatta | 40 | 56 | 37 | 16 | 9 | 11 | 12 | 15 | 13 | 12 |
I utbildning | 83 | 82 | 52 | 69 | 118 | 179 | 155 | 119 | 107 | 97 |
Totalt | 123 | 139 | 89 | 85 | 127 | 189 | 167 | 133 | 120 | 108 |
Anm.: Statistiska centralbyrån (SCB) har publicerat länkade dataserier för att överbrygga tidsseriebrottet i Arbetskraftsundersökningarna (AKU) mellan första och andra kvartalet 2005. De av SCB publicerade helårsmedeltalen för 2005 är dock inte konsistenta med en sammanvägning av de länkade siffrorna för första kvartalet och siffror för övriga tre kvartal enligt nuvarande AKU.
1BNP till marknadspris, fasta priser.
2Arbetsproduktivitet mäts som BNP till baspris per arbetad timme.
3Avser arbetade timmar enligt nationalräkenskaperna dividerat med antal sysselsatta i åldersgruppen
4Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering.
5Inkluderar heltidsstuderande arbetssökande (enligt
6I procent av arbetskraften.
7Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i procent av arbetskraften (exkl. heltidsstuderande arbetssökande). S.k. öppen arbetslöshet.
8Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program i procent av arbetskraften
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.
Tabell 14 Sysselsatta i näringslivet
Procentuell förändring. Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Varuproducenter | 0,8 | 3,0 | 0,8 | 1,7 | 1,0 | 0,0 | 0,0 | |||
varav: Industri | 2,1 | 0,5 | 0,9 | 0,0 | 0,1 | |||||
Byggverksamhet | 3,2 | 6,4 | 7,6 | 5,1 | 4,4 | 1,8 | 0,0 | 0,5 | 1,1 | |
Tjänsteproducenter | 1,2 | 2,6 | 4,0 | 2,9 | 0,6 | 2,1 | 1,8 | 2,4 | 2,7 | 2,2 |
varav: Handel | 0,8 | 0,9 | 1,0 | 1,4 | 0,9 | 2,2 | 2,4 | 1,6 | 1,4 | |
Företagstjänster | 2,4 | 3,7 | 8,4 | 5,4 | 2,1 | 1,8 | 2,2 | 3,6 | 3,3 | 2,9 |
Näringslivet totalt | 0,6 | 1,9 | 3,7 | 2,1 | 1,9 | 1,5 | 1,5 | 1,8 | 1,5 |
Källor: Statistiska centralbyrån (nationalräkenskaperna) och egna beräkningar.
12
PROP. 2010/11:1 BILAGA 2
Tabell 15 Sysselsatta i offentliga myndigheter
Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Kommunala myndigheter | 1,3 | 0,2 | 0,1 | 1,0 | 0,9 | 0,8 | ||||
Staten | 0,4 | 1,8 | 2,2 | |||||||
Total offentliga myndigheter | 1,1 | 0,5 | 0,1 | 0,7 | 0,4 | 0,4 |
Källor: Statistiska centralbyrån (nationalräkenskaperna) och egna beräkningar.
Tabell 16 Resursutnyttjande och potentiella variabler
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 |
Resursutnyttjande
Skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå i procent av potentiell nivå.
1,4 | 2,8 | 0,6 | ||||||||
Produktivitetsgap | 1,1 | 2,8 | 1,7 | 0,5 | 0,4 | 0,0 | ||||
Produktivitetsgap i näringslivet | 1,4 | 3,6 | 2,2 | 0,7 | 0,5 | 0,0 | ||||
Timgap | 1,1 | 0,8 | ||||||||
Sysselsättningsgap | 0,4 | 0,3 | ||||||||
Potentiella variabler | ||||||||||
Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden | ||||||||||
Potentiell BNP1 | 3,2 | 2,8 | 2,0 | 1,6 | 1,3 | 1,9 | 2,9 | 2,8 | 2,8 | 2,3 |
Potentiell produktivitet | 2,6 | 1,1 | 0,7 | 0,4 | 0,2 | 0,9 | 1,4 | 1,6 | 2,0 | 2,0 |
Potentiell produktivitet i näringslivet | 3,0 | 1,8 | 0,6 | 0,0 | 0,3 | 1,4 | 1,7 | 2,1 | 2,2 | |
Potentiellt antal arbetade timmar | 0,4 | 1,7 | 1,3 | 1,3 | 1,0 | 1,1 | 1,4 | 1,2 | 0,8 | 0,3 |
Potentiell sysselsättning, |
0,6 | 1,6 | 1,0 | 0,9 | 0,7 | 0,7 | 1,0 | 1,0 | 0,7 | 0,2 |
1 Potentiell BNP till marknadspris.
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.
13
PROP. 2010/11:1 BILAGA 2
Tabeller till avsnitt 5.5 Löner och inflation
Tabell 17 Löneutveckling och inflation
Procentuell förändring om annat ej anges. Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Nominell löneutveckling | ||||||||||
Industri | 3,1 | 3,2 | 3,7 | 4,4 | 3,0 | 2,1 | 2,7 | 3,3 | 3,5 | 3,5 |
Byggindustri | 3,1 | 3,4 | 2,6 | 4,5 | 3,5 | 1,9 | 2,6 | 3,3 | 3,5 | 3,5 |
Näringslivets tjänstesektorer | 3,3 | 3,1 | 3,4 | 3,8 | 3,2 | 2,3 | 2,6 | 3,1 | 3,2 | 3,4 |
Statliga myndigheter | 3,3 | 3,4 | 3,8 | 3,9 | 3,9 | 3,9 | 2,2 | 2,8 | 3,2 | 3,3 |
Kommunala myndigheter | 2,8 | 2,8 | 3,0 | 5,0 | 3,9 | 3,0 | 2,6 | 2,9 | 3,4 | 3,4 |
Totalt, konjunkturlönestatistiken | 3,1 | 3,1 | 3,3 | 4,3 | 3,4 | 2,5 | 2,6 | 3,1 | 3,3 | 3,4 |
Totalt, nationalräkenskaperna | 3,5 | 3,3 | 3,0 | 3,9 | 3,0 | 0,9 | 2,4 | 3,1 | 3,4 | 3,6 |
Konsumentprisernas utveckling | ||||||||||
KPI, |
0,9 | 1,6 | 3,5 | 0,9 | 0,9 | 1,6 | 1,3 | 2,2 | 2,4 | 2,6 |
KPI, årsgenomsnitt | 0,5 | 1,4 | 2,2 | 3,4 | 1,2 | 1,5 | 1,9 | 2,4 | 2,6 | |
KPIX, |
1,2 | 1,2 | 2,0 | 1,4 | 2,4 | 1,3 | 0,5 | 1,2 | 1,8 | 1,9 |
KPIX, årsgenomsnitt | 0,8 | 1,2 | 1,2 | 2,5 | 1,5 | 1,8 | 0,6 | 0,9 | 1,6 | 1,9 |
KPIF, |
1,6 | 1,2 | 2,4 | 1,6 | 2,7 | 1,6 | 0,8 | 1,5 | 2,1 | 2,2 |
KPIF, årsgenomsnitt | 1,1 | 1,4 | 1,5 | 2,7 | 1,9 | 2,0 | 0,9 | 1,2 | 1,9 | 2,2 |
HIKP, |
1,3 | 1,4 | 2,5 | 2,1 | 2,8 | 1,3 | 0,5 | 1,2 | 1,8 | 1,9 |
HIKP, årsgenomsnitt | 0,8 | 1,5 | 1,7 | 3,3 | 1,9 | 1,8 | 0,5 | 0,9 | 1,6 | 1,9 |
NPI, |
0,2 | 1,9 | 3,8 | 0,6 | 1,9 | 0,5 | 1,2 | 1,8 | 1,9 | |
NPI, årsgenomsnitt | 0,1 | 1,1 | 2,7 | 2,7 | 1,6 | 0,8 | 0,9 | 1,6 | 1,9 | |
Prisbasbelopp, tusen kronor | 39,4 | 39,7 | 40,3 | 41,0 | 42,8 | 42,4 | 42,8 | 43,5 | 44,3 | 45,4 |
1Mått på underliggande inflation. I KPIX exkluderas både räntekostnader för egnahem och direkta effekter på konsumentpriserna av förändrade indirekta skatter och subventioner.
2Mått på underliggande inflation. I KPIF (KPI med fast ränta) hålls den del av förändringen i räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser konstant. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
14
PROP. 2010/11:1 BILAGA 2
Tabeller till avsnitt 8 Utgifter
Tabell 18 Utgiftstak och budgeteringsmarginal
Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Utgiftstak | 870 | 907 | 938 | 957 | 989 | 1 024 | 1 063 | 1 083 | 1 093 | 1 103 |
Takbegränsade utgifter | 864 | 895 | 910 | 943 | 965 | 989 | 1 006 | 1 009 | 1 022 | 1 043 |
Budgeteringsmarginal | 6 | 12 | 28 | 14 | 24 | 35 | 57 | 74 | 71 | 60 |
Budgeteringsmarginal, procent av | ||||||||||
takbegränsade utgifter | 0,7 | 1,3 | 3,1 | 1,4 | 2,5 | 3,6 | 5,7 | 7,3 | 6,9 | 5,8 |
Anm. Utgiftstak för åren 2010, 2011 och 2012 är regeringens förslag till utgiftstak med anledning av tekniska justeringar i denna proposition. Utgiftstak för åren 2013 och 2014 är regeringens förslag till utgiftstak i denna proposition.
Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.
Tabell 19 Utgifter per utgiftsområde
Miljarder kronor
Utgiftsområde | 2009 | 2010 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Utfall1 | Anslag2 | Prognos | Förslag | Beräknat | Beräknat | Beräknat | ||
1 | Rikets styrelse | 12 152 | 12 252 | 11 782 | 11 633 | 11 669 | 11 829 | 12 065 |
2 | Samhällsekonomi och finansförvaltning | 12 006 | 12 234 | 12 266 | 12 998 | 12 915 | 13 247 | 13 664 |
3 | Skatt, tull och exekution | 9 434 | 9 960 | 9 529 | 10 009 | 10 147 | 10 292 | 10 531 |
4 | Rättsväsendet | 33 645 | 35 857 | 35 275 | 36 758 | 37 469 | 37 901 | 38 665 |
5 | Internationell samverkan | 1 815 | 2 058 | 2 051 | 2 002 | 2 007 | 2 011 | 2 015 |
6 | Försvar och samhällets krisberedskap | 42 106 | 45 502 | 43 862 | 45 306 | 45 980 | 46 866 | 48 268 |
7 | Internationellt bistånd | 29 600 | 26 499 | 27 063 | 30 513 | 31 936 | 33 465 | 35 030 |
8 | Migration | 6 521 | 6 925 | 6 849 | 7 157 | 6 372 | 5 931 | 5 780 |
9 | Hälsovård, sjukvård och social omsorg | 53 065 | 58 741 | 57 753 | 60 067 | 62 388 | 63 838 | 65 533 |
10 | Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp | 109 969 | 101 979 | 100 296 | 93 841 | 90 039 | 86 852 | 84 730 |
11 | Ekonomisk trygghet vid ålderdom | 42 304 | 41 641 | 41 197 | 40 624 | 39 743 | 38 516 | 37 565 |
12 | Ekonomisk trygghet för familjer och barn | 68 080 | 70 738 | 70 335 | 73 092 | 75 686 | 77 510 | 79 599 |
13 | Integration och jämställdhet | 5 332 | 5 293 | 5 428 | 6 028 | 6 263 | 5 936 | 5 956 |
14 | Arbetsmarknad och arbetsliv | 60 620 | 88 483 | 71 108 | 69 632 | 64 055 | 59 862 | 57 122 |
15 | Studiestöd | 21 430 | 24 368 | 23 151 | 23 472 | 22 168 | 22 511 | 24 058 |
16 | Utbildning och universitetsforskning | 48 855 | 53 892 | 52 969 | 54 532 | 53 581 | 54 194 | 54 543 |
17 | Kultur, medier, trossamfund och fritid | 10 269 | 11 363 | 11 300 | 12 195 | 12 309 | 12 433 | 12 607 |
18 | Samhällsplanering, bostadsförsörjning, | |||||||
byggande samt konsumentpolitik | 1 906 | 1 591 | 1 613 | 1 282 | 1 124 | 1 114 | 1 127 | |
19 | Regional tillväxt | 3 204 | 3 420 | 3 360 | 3 510 | 3 380 | 3 165 | 2 965 |
20 | Allmän miljö- och naturvård | 5 161 | 5 248 | 5 261 | 5 129 | 5 198 | 4 755 | 4 827 |
21 | Energi | 3 045 | 3 157 | 2 581 | 2 870 | 2 768 | 2 016 | 2 043 |
22 | Kommunikationer | 40 573 | 40 579 | 40 828 | 40 125 | 38 479 | 40 207 | 40 434 |
23 | Areella näringar, landsbygd och livsmedel | 16 369 | 19 137 | 17 792 | 17 867 | 17 027 | 16 009 | 16 058 |
24 | Näringsliv | 6 565 | 8 651 | 8 501 | 5 474 | 5 491 | 5 460 | 5 536 |
25 | Allmänna bidrag till kommuner | 81 589 | 75 689 | 75 691 | 88 025 | 84 444 | 84 499 | 84 284 |
26 | Statsskuldsräntor m.m. | 36 463 | 23 170 | 18 540 | 25 970 | 23 870 | 27 970 | 30 670 |
27 | Avgiften till Europeiska unionen | 19 192 | 29 680 | 28 142 | 30 637 | 32 602 | 33 428 | 33 888 |
Minskning av anslagsbehållningar | ||||||||
Summa utgiftsområden3 | 781 270 | 818 108 | 784 524 | 809 238 | 798 530 | 799 957 | 808 139 | |
Summa utgiftsområden exkl. statsskuldräntor4 | 744 807 | 794 938 | 765 984 | 783 301 | 774 720 | 772 047 | 777 504 | |
Ålderspensionssystemet vid sidan av | ||||||||
statsbudgeten | 219 802 | 222 785 | 222 223 | 234 505 | 250 332 | 265 478 | ||
Takbegränsade utgifter | 964 609 | 988 769 | 1 005 524 | 1 009 225 | 1 022 379 | 1 042 982 | ||
Budgeteringsmarginal | 24 391 | 35 231 | 57 476 | 73 775 | 70 621 | 60 018 | ||
Utgiftstak för staten | 989 000 | 1 024 000 | 1 063 000 | 1 083 000 | 1 093 000 | 1 103 000 |
1Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statsbudgeten för 2011.
2Inklusive riksdagens beslut i enlighet med propositionen
3Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.
4Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor.
Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.
15
PROP. 2010/11:1 BILAGA 2
Tabeller till avsnitt 10 Den offentliga sektorns finanser
Tabell 20 Offentliga sektorns finanser
Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Inkomster | 1 490 | 1 560 | 1 642 | 1 661 | 1 607 | 1 651 | 1 704 | 1 788 | 1 874 | 1 960 |
Procent av BNP | 53,8 | 53,0 | 52,5 | 51,7 | 51,7 | 50,2 | 49,4 | 49,6 | 49,6 | 49,7 |
Skatter och avgifter | 1 344 | 1 413 | 1 472 | 1 480 | 1 435 | 1 488 | 1 531 | 1 607 | 1 686 | 1 764 |
Procent av BNP | 48,5 | 48,0 | 47,1 | 46,1 | 46,2 | 45,2 | 44,4 | 44,6 | 44,7 | 44,7 |
Kapitalinkomster | 62 | 61 | 72 | 79 | 63 | 57 | 63 | 68 | 72 | 76 |
Övriga inkomster | 84 | 87 | 97 | 102 | 109 | 106 | 111 | 113 | 116 | 120 |
Utgifter | 1 436 | 1 495 | 1 531 | 1 590 | 1 643 | 1 692 | 1 718 | 1 750 | 1 798 | 1 845 |
Procent av BNP | 51,8 | 50,8 | 49,0 | 49,5 | 52,9 | 51,4 | 49,8 | 48,6 | 47,6 | 46,8 |
Transfereringar och subventioner | 583 | 595 | 589 | 605 | 636 | 650 | 660 | 669 | 684 | 698 |
Hushåll | 490 | 499 | 494 | 501 | 533 | 535 | 533 | 539 | 551 | 563 |
Näringslivet | 52 | 51 | 52 | 54 | 54 | 66 | 71 | 71 | 73 | 73 |
Utlandet | 41 | 45 | 43 | 49 | 49 | 49 | 55 | 58 | 60 | 62 |
Konsumtion | 725 | 765 | 797 | 837 | 864 | 893 | 915 | 935 | 962 | 991 |
Investeringar m.m. | 76 | 84 | 90 | 95 | 108 | 109 | 104 | 107 | 106 | 108 |
Ränteutgifter | 52 | 51 | 55 | 53 | 36 | 39 | 39 | 40 | 45 | 47 |
Finansiellt sparande | 54 | 65 | 110 | 71 | 38 | 77 | 115 | |||
Procent av BNP | 1,9 | 2,2 | 3,5 | 2,2 | 1,0 | 2,0 | 2,9 | |||
Staten | 15 | 31 | 74 | 44 | 37 | 82 | 119 | |||
Pensionssystemet | 27 | 30 | 33 | 31 | 5 | 5 | 13 | 8 | 2 | 0 |
Kommunsektorn | 12 | 4 | 3 | 5 | ||||||
Finansiell ställning | ||||||||||
Konsoliderad bruttoskuld | 1 396 | 1 324 | 1 250 | 1 227 | 1 295 | 1 288 | 1 280 | 1 244 | 1 157 | 1 033 |
Procent av BNP | 50,4 | 45,0 | 40,0 | 38,2 | 41,7 | 39,1 | 37,1 | 34,5 | 30,7 | 26,2 |
Nettoskuld | ||||||||||
Procent av BNP |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
16
PROP. 2010/11:1 BILAGA 2
Tabell 21 Statens finanser
Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Inkomster | 841 | 879 | 916 | 885 | 830 | 859 | 895 | 946 | 995 | 1 040 |
Skatter och avgifter | 758 | 799 | 824 | 786 | 732 | 767 | 797 | 843 | 887 | 929 |
Överföring från |
32 | 28 | 32 | 35 | 32 | 30 | 31 | 35 | 37 | 38 |
Övriga inkomster | 51 | 51 | 60 | 63 | 66 | 63 | 67 | 68 | 70 | 73 |
Utgifter | 826 | 848 | 843 | 840 | 861 | 911 | 914 | 909 | 913 | 921 |
Transfereringar till privat sektor | 372 | 375 | 357 | 355 | 368 | 378 | 385 | 382 | 382 | 380 |
Bidrag till kommunsektorn | 142 | 150 | 159 | 153 | 160 | 183 | 184 | 180 | 180 | 182 |
Ålderspensionsavgifter | 27 | 27 | 24 | 24 | 24 | 23 | 21 | 20 | 19 | 21 |
Konsumtion | 195 | 206 | 210 | 217 | 226 | 237 | 242 | 245 | 250 | 256 |
Investeringar m.m. | 42 | 44 | 45 | 45 | 51 | 54 | 48 | 46 | 43 | 42 |
Ränteutgifter | 47 | 46 | 49 | 45 | 32 | 36 | 35 | 36 | 39 | 40 |
Finansiellt sparande | 15 | 31 | 74 | 44 | 37 | 82 | 119 | |||
Procent av BNP | 0,5 | 1,1 | 2,4 | 1,4 | 1,0 | 2,2 | 3,0 | |||
Budgetsaldo | 14 | 18 | 103 | 135 | 6 | 47 | 103 | 139 | ||
Procent av BNP | 0,5 | 0,6 | 3,3 | 4,2 | 0,2 | 1,3 | 2,7 | 3,5 | ||
Statsskuld | 1 262 | 1 220 | 1 115 | 1 062 | 1 149 | 1 139 | 1 119 | 1 071 | 970 | 834 |
Procent av BNP | 45,6 | 41,4 | 35,7 | 33,0 | 37,0 | 34,6 | 32,4 | 29,7 | 25,7 | 21,1 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 22 Ålderspensionssystemet
Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Inkomster | 200 | 210 | 223 | 233 | 225 | 228 | 235 | 243 | 253 | 265 |
Socialförsäkringsavgifter | 151 | 160 | 169 | 178 | 179 | 184 | 191 | 199 | 209 | 219 |
Statliga ålderspensionsavgifter | 27 | 27 | 24 | 24 | 24 | 23 | 21 | 20 | 19 | 21 |
Räntor, utdelningar m.m. | 22 | 24 | 30 | 31 | 22 | 20 | 23 | 24 | 24 | 26 |
Utgifter | 173 | 180 | 189 | 202 | 220 | 223 | 222 | 235 | 250 | 265 |
Pensioner | 169 | 176 | 186 | 199 | 217 | 220 | 219 | 232 | 247 | 262 |
Övriga utgifter | 3 | 4 | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 | 3 |
Finansiellt sparande | 27 | 30 | 33 | 31 | 5 | 5 | 13 | 8 | 2 | 0 |
Procent av BNP | 1,0 | 1,0 | 1,1 | 1,0 | 0,2 | 0,1 | 0,4 | 0,2 | 0,1 | 0,0 |
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
17
PROP. 2010/11:1 BILAGA 2
Tabell 23 Kommunsektorns finanser
Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Inkomster | 628 | 656 | 695 | 728 | 744 | 778 | 787 | 808 | 835 | 866 |
Skatter | 436 | 454 | 479 | 503 | 511 | 523 | 528 | 550 | 574 | 600 |
Kommunal fastighetsavgift | 12 | 14 | 15 | 15 | 15 | 16 | 16 | |||
Statsbidrag1 | 108 | 114 | 120 | 111 | 115 | 138 | 138 | 133 | 132 | 132 |
Skatter och statsbidrag, | ||||||||||
procent av BNP | 19,6 | 19,3 | 19,6 | 19,5 | 20,5 | 20,8 | 20,0 | 19,6 | 19,3 | 19,1 |
Kapitalinkomster | 10 | 11 | 13 | 14 | 10 | 8 | 9 | 10 | 12 | 14 |
Övriga inkomster | 74 | 77 | 82 | 88 | 94 | 94 | 96 | 99 | 102 | 104 |
Utgifter | 616 | 653 | 691 | 733 | 755 | 772 | 794 | 816 | 843 | 870 |
Transfereringar till hushåll | 27 | 28 | 29 | 31 | 31 | 31 | 33 | 34 | 33 | 34 |
Övriga transfereringar | 21 | 21 | 23 | 26 | 26 | 28 | 29 | 29 | 29 | 29 |
Konsumtion | 528 | 557 | 585 | 617 | 636 | 654 | 671 | 687 | 710 | 733 |
Investeringar | 35 | 40 | 45 | 50 | 57 | 56 | 57 | 60 | 63 | 66 |
Ränteutgifter | 6 | 7 | 8 | 10 | 5 | 4 | 5 | 5 | 7 | 9 |
Finansiellt sparande | 12 | 4 | 3 | 5 | ||||||
Procent av BNP | 0,4 | 0,1 | 0,1 | 0,2 | ||||||
Resultat före extraordinära poster | 13 | 15 | 14 | 8 | 13 | 17 | 5 | 5 | 6 | 9 |
1 Statsbidrag exklusive mervärdesskatt. Kompensation för mervärdesskatten ingår i övriga inkomster. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 24 Finansiellt sparande i offentlig sektor
Procent av BNP, om annat ej anges. Utfall för
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | |
Finansiellt sparande, miljarder kronor | 53,9 | 65,2 | 110,5 | 70,7 | 37,5 | 76,8 | 114,5 | |||
Finansiellt sparande | 1,9 | 2,2 | 3,5 | 2,2 | 1,0 | 2,0 | 2,9 | |||
Justering för konjunkturläge | 0,2 | 3,3 | 1,8 | 1,4 | 0,9 | 0,6 | 0,3 | |||
Justering för engångseffekter1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |||
Justering, extraordinära kapitalvinster | 0,0 | 0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | |||
Strukturellt sparande | 1,5 | 1,0 | 1,3 | 1,7 | 2,1 | 0,6 | 1,0 | 2,0 | 2,7 | 3,2 |
1,4 | 2,8 | 0,6 |
1 Engångseffekterna 2005 förklaras av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sina avsättningar till periodiseringsfonder till beskattning. Engångseffekten 2008 och 2009 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 8 miljarder kronor 2008 och 2 miljarder kronor 2009.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
18