Innehållsförteckning				Prop. 2010/11:165
Del 1 Lagtext m.m.
Förkortningar		.........................................................................................	19
1	Förslag till riksdagsbeslut ..............................................................		21
2	Lagtext ...........................................................................................		22
	2.1	Förslag till skatteförfarandelag........................................	22
		AVDELNING I. INNEHÅLL, TILLÄMPNING
		OCH DEFINITIONER ...................................................	22
		1 kap. Lagens innehåll.....................................................	22
		2 kap. Lagens tillämpning ...............................................	24
		3 kap. Definitioner och förklaringar................................	25
		AVDELNING II. FÖRETRÄDARE...............................	30
		4 kap. Uppgifter som har lämnats för någon annans
		räkning…. ............................................................ 30
		5 kap. Uppgifts- och betalningsskyldiga företrädare.......	30
		6 kap. Ombud……...... .................................................... 31
		AVDELNING III. REGISTRERING..............................	33
		7 kap. Registrering ..........................................................	33
		AVDELNING IV. PRELIMINÄR SKATT ....................	35
		8 kap. Preliminärskattesystemets grunder .......................	35
		9 kap. Godkännande för F-skatt ......................................	35
		10 kap. Skatteavdrag för preliminär skatt........................	37
		11 kap. Beräkning av skatteavdrag för preliminär
		skatt…… ............................................................	41
		12 kap. Skattetabeller ......................................................	46
		AVDELNING V. SÄRSKILD INKOMSTSKATT ........	47
		13 kap. Redovisning och betalning av särskild
		inkomstskatt .......................................................	47
		AVDELNING VI. KONTROLLUPPGIFTER,
		DEKLARATIONER OCH ÖVRIGA UPPGIFTER.......	48
		14 kap. Syftet med kontrolluppgifter...............................	48
		15 kap. Kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget
		tjänst……........................................................... 49
		16 kap. Kontrolluppgift om intäkt och avdrag i
		inkomstslaget näringsverksamhet.......................	51
		17 kap. Kontrolluppgift om ränteinkomster och
		annan avkastning på fordringsrätter ...................	53
		18 kap. Kontrolluppgift om ränteutgifter.........................	54
		19 kap. Kontrolluppgift om avkastning på
		delägarrätter .......................................................	54
		20 kap. Kontrolluppgift om avyttring av andelar i
		investeringsfonder och fondföretag....................	55	1273

21 kap. Kontrolluppgift om avyttring av fordrings-		Prop. 2010/11:165
rätter och andra delägarrätter än andelar i
investeringsfonder och fondföretag ....................	56
22 kap. Kontrolluppgift om vissa andra förhållanden......	57
23 kap. Kontrolluppgift om utländska förhållanden.........	61
24 kap. Övriga bestämmelser om kontrolluppgifter.........	63
25 kap. Undantag från kontrolluppgiftsskyldighet...........	63
26 kap. Skattedeklaration.................................................	64
27 kap. Skalbolagsdeklaration .........................................	73
28 kap. Preliminär inkomstdeklaration ............................	74
29 kap. Syftet med inkomstdeklaration............................	75
30 kap. Vem ska lämna en inkomstdeklaration?..............	75
31 kap. Vad ska en inkomstdeklaration innehålla? ..........	77
32 kap. När och var ska en inkomstdeklaration
lämnas?.. .............................................................84
33 kap. Särskilda uppgifter ..............................................	85
34 kap. Informationsuppgifter..........................................	87
35 kap. Periodiska sammanställningar.............................	89
36 kap. Anstånd med att lämna deklaration och
särskilda uppgifter...............................................	91
37 kap. Föreläggande .......................................................	92
38 kap. Formkrav .............................................................	93
AVDELNING VII. DOKUMENTATION.......................	94
39 kap. Dokumentationsskyldighet..................................	94
AVDELNING VIII. UTREDNING OCH
KONTROLL……. ..........................................................97
40 kap. Skatteverkets skyldighet att utreda och
kommunicera ......................................................	97
41 kap. Revision .............................................................	98
42 kap. Tillsyn över kassaregister och kontrollbesök ....	101
AVDELNING IX. ERSÄTTNING FÖR
KOSTNADER FÖR OMBUD, BITRÄDE ELLER
UTREDNING…............................................................103
43 kap. Ersättning för kostnader för ombud, biträde
eller utredning...................................................	103
AVDELNING X. TVÅNGSÅTGÄRDER ....................	104
44 kap. Vitesföreläggande..............................................	104
45 kap. Bevissäkring......................................................	104
46 kap. Betalningssäkring ..............................................	107
AVDELNING XI. UNDANTAG FRÅN
KONTROLL….. ...........................................................111
47 kap. Uppgifter och handlingar som ska undantas
från kontroll ......................................................	111
AVDELNING XII. SÄRSKILDA AVGIFTER.............	112
48 kap. Förseningsavgift................................................	112	1274

49 kap. Skattetillägg......................................................	113	Prop. 2010/11:165
50 kap. Kontrollavgift ...................................................	118
51 kap. Befrielse från särskilda avgifter........................	119
52 kap. Beslut om särskilda avgifter .............................	119
AVDELNING XIII. BESLUT OM SKATTER OCH
AVGIFTER…… ..........................................................	121
53 kap. Beslut om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter,
mervärdesskatt och punktskatt .........................	121
54 kap. Beslut om särskild inkomstskatt .......................	122
55 kap. Beslut om preliminär skatt................................	123
56 kap. Beslut och besked om slutlig skatt....................	125
57 kap. Skönsmässiga beslut om skatter och avgifter ...	128
58 kap. Beslut om säkerhet för slutlig skatt för
skalbolag ..........................................................	128
59 kap. Ansvar för skatter och avgifter .........................	129
60 kap. Beslut om befrielse från skatteavdrag,
arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och
punktskatt.........................................................	134
AVDELNING XIV. BETALNING OCH ÅTER-
BETALNING AV SKATTER OCH AVGIFTER........	134
61 kap. Skattekonton .....................................................	134
62 kap. Betalning av skatter och avgifter ......................	135
63 kap. Anstånd med betalning av skatter och
avgifter… .........................................................	140
64 kap. Återbetalning av skatter och avgifter................	144
65 kap. Ränta……......................................................... 146
AVDELNING XV. OMPRÖVNING SAMT
ÖVERKLAGANDE OCH ÄNDRING I BESLUT
PÅ GRUND AV SKATTEAVTAL..............................	150
66 kap. Omprövning......................................................	150
67 kap. Överklagande och ändring i beslut på grund
av skatteavtal....................................................	157
AVDELNING XVI. VERKSTÄLLIGHET ..................	165
68 kap. Besluts verkställbarhet......................................	165
69 kap. Verkställighet av beslut om bevissäkring och
betalningssäkring..............................................	165
70 kap. Indrivning .........................................................	168
71 kap. Övriga bestämmelser om verkställighet............	169

2.2 Förslag till lag om redovisning, betalning och

	kontroll av mervärdesskatt för elektroniska tjänster......	176
2.3	Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen
	(1970:624) .....................................................................	181

2.4 Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen

(1971:69) .......................................................................

186

2.5 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

(1979:1152) ...................................................................

189

1275

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om

stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.....................

194

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om

skatt på ränta på skogskontomedel m.m.........................

195

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ..................

197

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister

m.fl.................................................................................

200

2.10 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200)......................................................................

201

2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om

förhandsbesked i skattefrågor ........................................

211

2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om

punktskattekontroll av transporter m.m. av
alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter .............	214

2.13 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229)....................................................................

219

2.14 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen

	(2000:980)......................................................................	248
2.15	Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:1281).........	255

2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:629) om

trängselskatt ...................................................................

263

2.17 Förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen

		(2006:227)......................................................................		264
3	Ärendet och dess beredning..........................................................			268
4	Bakgrund ......................................................................................			270
	4.1	Det nuvarande skatteförfarandet ....................................		270
		4.1.1	De tre stora lagarna .......................................	270
		4.1.2	Övriga lagar...................................................	273
	4.2	Regelförenkling..............................................................		275
		4.2.1	Det nationella arbetet ....................................	275
		4.2.2	Regelförenkling ur ett internationellt
			perspektiv......................................................	277
		4.2.3	Mätningar av företagens administrativa
			kostnader .......................................................	278
5	En skatteförfarandelag..................................................................			279
	5.1	Skatteförfarandet samlas i en lag ...................................		279
	5.2	Lagens struktur...............................................................		282
	5.3	Språket ...........................................................................		285
		5.3.1	Allmänt..........................................................	285
		5.3.2	Ändrade eller nya begrepp, termer och
			uttryck ...........................................................	285
6	Föreskrifter – lag, förordning eller myndighetsföreskrifter? ........			289
	6.1	Gällande rätt...................................................................		289
	6.2	Föreskrifter som får meddelas av regeringen.................		290
7	Lagens tillämpning		.......................................................................	292
	7.1	Vilka skatter och avgifter ska tas ut enligt lagen?..........		292

Prop. 2010/11:165

1276

	7.2	Behovet av s.k. likställighetsbestämmelser ...................		297	Prop. 2010/11:165
	7.3	Proportionalitetsprincipen .............................................		300
8	Företrädare ...................................................................................			303
	8.1	Större möjligheter att använda deklarationsombud .......		303
		8.1.1	Nuvarande bestämmelser om deklaration
			genom ombud ...............................................	303
		8.1.2	Skatteverkets utvärdering .............................	305
		8.1.3	Fler än ett deklarationsombud ......................	307
		8.1.4	Ett generellt system för
			deklarationsombud .......................................	309
		8.1.5	Företrädare som är uppgiftsskyldiga ska
			få utse deklarationsombud............................	313
		8.1.6	Ombud för dödsbo........................................	315
	8.2	Uppgifter som har lämnats för någon annans räkning...		316
		8.2.1	Huvudregeln .................................................	316
		8.2.2	Presumtionsregeln ........................................	317
9	Registrering..................................................................................			319
	9.1	Anmälan för registrering ...............................................		319
	9.2	Anmälan för registrering för mervärdesskatt.................		320
	9.3	Avregistrering................................................................		321
10	Preliminär skatt ............................................................................			323
	10.1	Dagens preliminärskattesystem i korthet.......................		323
	10.2	Ett godkännande för F-skatt ska ersätta F-skattsedeln...		324
	10.3	Förutsättningarna för F-skatt .........................................		328
		10.3.1	Ett komplicerat regelverk ska bli enklare .....	328
		10.3.2	Ändrade förutsättningar för F-skatt ..............	329
	10.4	Bestämmelserna om skatteavdrag förenklas..................		332
		10.4.1	Inget skatteavdrag för dricks ........................	332
		10.4.2	Undantagsbestämmelser som ska slopas ......	333
		10.4.3	Skatteavdrag från viss ersättning även om
			mottagaren är godkänd för F-skatt................	336
		10.4.4	Skatteavdrag från annan avkastning än
			ränta och utdelning .......................................	336
		10.4.5	När förmån av framtida förvärv av värde-
			papper senast ska räknas med i underlaget
			för beräkning av skatteavdrag.......................	339
	10.5	Lättare att få den preliminära skatten anpassad efter
		den beräknade inkomsten ..............................................		340
11	Deklarationer, kontrolluppgifter och övriga uppgifter .................			343
	11.1	En teknikneutral lagstiftning .........................................		343
	11.2	Minskat uppgiftslämnande ............................................		348
		11.2.1	Uppgiftsskyldigheter som infördes för att
			kontrollera ”stoppreglerna” slopas ...............	348
		11.2.2	Pensionsstiftelser ska inte behöva lämna
			särskilda uppgifter ........................................	350
		11.2.3	Handelsbolag ska inte behöva under-
			teckna särskilda uppgifter.............................	351
					1277

11.2.4 Enklare att lämna uppgifter om insättningar på skogs-, skogsskade- och

	upphovsmannakonto .....................................	352
11.2.5	Enskilda näringsidkare behöver inte
	längre lämna kontrolluppgifter om räntor .....	353

11.2.6 Kontrolluppgifter ska inte behöva lämnas

för ersättningar och förmåner som har
redovisats i en skattedeklaration ...................	355

11.2.7 Ökat utrymme för att redovisa punktskatt

för beskattningsår..........................................

357

11.3 Redovisning av skatt enligt lagen om särskild

	inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ...........		358
11.4	Särskild skattedeklaration för utomlands bosatta...........		361
11.5	Redovisning av mervärdesskatt......................................		362
	11.5.1	Gällande regler..............................................	362
	11.5.2	Möjligheten att redovisa i självdeklara-
		tionen slopas..................................................	365
	11.5.3	Ökat utrymme för att redovisa mervärdes-
		skatt för beskattningsår .................................	369
	11.5.4	Från vilken tidpunkt gäller en ändring
		mellan kalenderkvartal och
		kalendermånad?.............................................	371
	11.5.5	Från vilken tidpunkt gäller en ändring
		från eller till beskattningsår? .........................	375
11.6	Inkomstdeklaration.........................................................		377

11.7 När fysiska personer och dödsbon ska lämna

	inkomstdeklaration.........................................................		379
	11.7.1	Kalenderårsanknutet förfarande ....................	379
	11.7.2	Inga förändrade regler för den sista
		deklarationen för den som har flyttat
		utomlands eller avlidit...................................	381
	11.7.3	Avyttring av värdepapper bör även i
		fortsättningen redovisas en gång varje
		beskattningsår................................................	384
	11.7.4	Avyttring av privatbostad bör även i
		fortsättningen redovisas den 2 maj................	385
	11.7.5	Uthyrning av bostad bör även i
		fortsättningen redovisas den 2 maj................	390
11.8	När juridiska personer ska lämna inkomstdeklaration ...		391
	11.8.1	Gällande regler..............................................	391
	11.8.2	Deklarationstidpunkterna i de nordiska
		länderna.........................................................	392
	11.8.3	Deklarationstidpunkt beroende på
		beskattningsår................................................	392

11.9 Särskilda uppgifter om inkomst som är undantagna

	från skatteplikt ...............................................................	400
11.10	Uppgift till den som kontrolluppgift gäller för...............	401
11.11	Föreläggande – kontroll av egen uppgiftsskyldighet......	403
12 Dokumentation .............................................................................		405
12.1	Kassaregister..................................................................	405

Prop. 2010/11:165

1278

12.2	Omsättning av investeringsguld ....................................		407
12.3	Föreläggande .................................................................		408
13 Utredning och kontroll.................................................................			409
13.1	Skatteverkets utredningsskyldighet ...............................		409
13.2	Skatteverkets kommunikationsskyldighet .....................		410
13.3	Besök och annat personligt sammanträffande ...............		411
13.4	Revision	.........................................................................	412
	13.4.1	Omsättning av investeringsguld ...................	412
	13.4.2	Tredjemansrevision ......................................	413
13.5	Tillsyn över ................kassaregister och kontrollbesök		414
14 Ersättning för kostnader ........för ombud, biträde eller utredning			415
14.1	Gällande ..............................................................regler		415

14.2 Ersättning ska kunna beviljas i fler ärenden och mål

		än i dag	..........................................................................	417
	14.3	Tiden för begäran om omprövning och överklagande...		418
	14.4	Verkställighet ................................................................		419
	14.5	Utredningens ..............övriga förslag och bedömningar		419
15	Tvångsåtgärder.............................................................................			422
	15.1	Förbud mot ...........att förena ett föreläggande med vite		422
	15.2	Bevissäkring ..............................................– försegling		426
	15.3	Betalningssäkring ..........................................................		430
		15.3.1 .........	Betalningssäkring och kontrollavgifter	430
		15.3.2 ................................	Underrättelse om beslut	431
		15.3.3	Automatiskt upphävande av beslut om
		..........................................	betalningssäkring	433
16	Undantag från kontroll.................................................................			434

16.1 Undantag av handlingar ska kunna göras vid alla

	kontroller	.......................................................................	434
16.2	Undantag av uppgifter från föreläggande......................		435
17 Särskilda avgifter .........................................................................			437
17.1	Skattetillägg...................................................................		437
17.2	2003 års skattetilläggsreform ........................................		438
	17.2.1 .........................	Regeringens utgångspunkter	438
	17.2.2 ....................	En definition av oriktig uppgift	439
	17.2.3	Större genomslag för normalt tillgängligt
	............................................	kontrollmaterial	439
	17.2.4 ............................	Befrielse från skattetillägg	440
	17.2.5 ....	Ny procentsats för vissa periodiseringsfel	447
	17.2.6	Utvidgat förbud mot att förena ett
	..................................	föreläggande med vite	448
	17.2.7 ........	Anstånd med betalning av skattetillägg	448
17.3	Skatteverkets ...................tolkning av befrielsereglerna		448
	17.3.1	I vilka fall ska bedömningen bli mer
	................................	nyanserad och generös?	448
	17.3.2 .............................	Hel eller delvis befrielse?	449
	17.3.3 ..........................................	Ursäktligt – hälsa	450
	17.3.4 ............................	Ursäktligt – felbedömning	450

Prop. 2010/11:165

1279

	17.3.5	Ursäktligt – vilseledande eller miss -
		visande kontrolluppgifter ..............................	452
	17.3.6	Oskäligt – oproportionerligt ..........................	452
	17.3.7	Oskäligt – lång handläggningstid ..................	455
	17.3.8	Oskäligt – dömd för skattebrott .....................	456
17.4	Skatteverkets tillämpning i praktiken.............................		456
17.5	Praxis från Regeringsrätten............................................		458
17.6	Har syftena med reformen uppnåtts? .............................		467
17.7	Åtgärder för att ytterligare stärka rättssäkerheten ..........		475
	17.7.1	Nivåerna för delvis befrielse bör tas bort ......	475
	17.7.2	Ökat utrymme för frivillig rättelse ................	478
	17.7.3	Inget skattetillägg för oriktiga uppgifter
		som kan rättas med ledning av normalt
		tillgängligt kontrollmaterial ...........................	479
	17.7.4	Inget skattetillägg vid skönsbeskattning
		om skatten bestäms enligt normalt
		tillgängligt kontrollmaterial ...........................	483
	17.7.5	Sänkt procentsats för skattetillägg på icke
		gjort skatteavdrag ..........................................	484
17.8	Skattetillägg utan sakprövning.......................................		486
17.9	Skönstaxeringsspekulation ska motverkas .....................		487
17.10	Beslut om kontrollavgift ................................................		489
17.11	Tulltillägg	.......................................................................	490
18 Beslut om skatter och avgifter ......................................................			494
18.1	Elektroniska .........................................................beslut		494

18.2 Termen beskattningsbeslut används inte i

	skatteförfarandelagen.....................................................		497
18.3	Beslut om särskild inkomstskatt.....................................		498
18.4	Beslut om slutlig skatt....................................................		502
18.5	Företrädaransvar.............................................................		505
	18.5.1	Ansvar när anmälan om F-skatt inte har
		gjorts…..........................................................505
	18.5.2	Företrädaransvar för överskjutande
		punktskatt samt mervärdesskatt och
		punktskatt som har återbetalats med för
		högt belopp....................................................	507
	18.5.3	Betalningsskyldighet vid skattebrott .............	508
	18.5.4	Är frågan om utökad betalningsskyldighet
		vid skattebrott tillräckligt utredd? .................	513
19 Betalning och återbetalning av skatter och avgifter......................			516
19.1	Skattekontosystemet.......................................................		516
	19.1.1	Skattekontot används för utbetalning av
		statligt stöd ....................................................	517
	19.1.2	Kreditering på skattekontot är inte
		detsamma som utbetalning............................	517
19.2	Fortsatt kreditering av statligt stöd på skattekontot........		518
19.3	Skattekonton som inte längre används...........................		521
	19.3.1	Möjligheterna att avsluta skattekonton..........	521
	19.3.2	Mindre överskott som inte har kunnat
		återbetalas ska tillfalla staten.........................	522

Prop. 2010/11:165

1280

19.4	Avräkningsordningen ....................................................		524
	19.4.1	Avräkning ska i första hand göras från
		skatteskuld som inte har lämnats för
		indrivning .....................................................	524
	19.4.2	Avräkningsordning för betalare som har
		mer än ett skattekonto...................................	525
	19.4.3	Avräkning om en skatt eller avgift som
		omfattas av ackord sätts ned.........................	526
19.5	Åtgärder för att motverka ”skattebyten”........................		527
	19.5.1	Skattebyte .....................................................	527
	19.5.2	Problem med skattebyten..............................	527
	19.5.3	Anstånd ska inte registreras på skatte-
		kontot före förfallodagen..............................	533
19.6	Preliminär och slutlig skatt – ränta och betalningstid....		535
	19.6.1	Bakgrunden till gällande regler ....................	535
	19.6.2	Betalningstiden för preliminär skatt .............	539
	19.6.3	Betalningstiden för slutlig skatt....................	540
	19.6.4	Enhetliga regler för ränteberäkning inom
		skattekontosystemet......................................	547

19.7 Slutlig skatt bör även i fortsättningen hanteras på

skattekontot ...................................................................

551

19.8 Överskott på skattekontot som motsvarar slutlig

	skatt att betala................................................................		553
19.9	Sidobetalningsansvaret på skattekontot.........................		554
	19.9.1	Skatter och avgifter som omfattas av ett
		sidobetalningsansvar ska hanteras i
		skattekontosystemet......................................	554
	19.9.2	Förändrade ränteregler för sido-
		betalningsansvar ...........................................	559

19.10 Mindre belopp ska återbetalas automatiskt bara till

konto..............................................................................

562

19.11 Betalning och återbetalning av skatt eller avgift för

kommuner och landsting ...............................................		564
19.12 Anstånd med att betala skatter och avgifter...................		566
19.12.1 Ökat utrymme för anstånd ............................		566
19.12.2	Anstånd med betalning av kontrollavgift......	571
19.12.3	Ersättning för ställd anståndssäkerhet ..........	573

19.13 Förtidsåterbetalning av mervärdesskatt och

	punktskatt	......................................................................	574
20 Omprövning samt överklagande och ändring i beslut på grund
av skatteavtal................................................................................			576
20.1	Handläggningstider .......................................................		576
20.2	Skattenämndernas roll i förfarandet ..............................		580
	20.2.1	Dagens reglering...........................................	580
	20.2.2	Kritiken mot skattenämnderna......................	582
	20.2.3	Skattenämnderna bör avskaffas ....................	584

20.3 Beslut som ska omprövas enligt skatteför-

farandelagen ..................................................................

591

20.4 Återbetalning av skatter och avgifter som har tagits

ut i strid med EU-rätten .................................................

595

Prop. 2010/11:165

1281

20.5 Omprövning med hänvisning till ny eller ändrad

praxis från EU-domstolen ..............................................

598

20.6 Förlängd tid för begäran om omprövning av beslut

	som meddelas sent .........................................................	602
20.7	Omprövning till fördel på initiativ av Skatteverket........	605
20.8	Ändringar av skatte- eller avgiftsbeslut i efterhand .......	609
20.9	Vitesförelägganden ska få överklagas............................	613

20.10 Rätten för kommuner och landsting att överklaga

		slopas .............................................................................	617
	20.11	Återkallelse av överklagande .........................................	619
	20.12	Det allmänna ombudets överklagande ...........................	620
21	Verkställighet................................................................................		623
	21.1	Höjd beloppsgräns för indrivning ..................................	623
	21.2	Återtagande av indrivningsuppdrag ...............................	625
	21.3	Mindre underskott ska kunna falla bort..........................	627
22	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ................................		629
23	Följdändringar ..............................................................................		639
	23.1	Allmänt ..........................................................................	639

23.2 Lagen om redovisning, betalning och kontroll av

mervärdesskatt för elektroniska tjänster.........................

641

23.3 Lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för

utomlands bosatta...........................................................

642

23.4 Lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för

	utomlands bosatta artister m.fl. ......................................		644
23.5	Inkomstskattelagen (1999:1229)....................................		645
23.6	Socialavgiftslagen (2000:980) .......................................		646
24 Konsekvenser................................................................................			648
24.1	Skatteförfarandet i en lag ...............................................		648
24.2	Större möjligheter att använda deklarationsombud........		650
24.3	Preliminär skatt ..............................................................		652
	24.3.1	Ett godkännande för F-skatt ska ersätta
		F-skattsedeln .................................................	652
	24.3.2	Ändrade förutsättningar för F-skatt...............	652
	24.3.3	Bestämmelserna om skatteavdrag
		förenklas........................................................	653
	24.3.4	Lättare att få den preliminära skatten
		anpassad efter den beräknade inkomsten ......	654
24.4	Minskat uppgiftslämnande.............................................		654

24.5 Skatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ska

	tas ut enligt skatteförfarandelagen..................................	656
24.6	Redovisning av mervärdesskatt......................................	658
24.7	Tidpunkt för inkomstdeklaration....................................	660

24.8 Ersättning för kostnader för ombud, biträde eller

	utredning ........................................................................	661
24.9	Skattetillägg ...................................................................	663
24.10	Betalning och återbetalning av skatter och avgifter .......	664
	24.10.1 Tidpunkt för betalning av skatt för andra
	juridiska personer än dödsbon.......................	664

Prop. 2010/11:165

1282

24.10.2	Enhetliga regler för ränteberäkning..............	666	Prop. 2010/11:165
24.10.3	Anstånd med betalning .................................	668

24.10.4 Övriga betalnings- och återbetalnings-

frågor.. .......................................................... 669

24.11 Omprövning samt överklagande och ändring i beslut

	på grund av skatteavtal ..................................................	670
	24.11.1 Skattenämnderna ersätts av särskilt
	kvalificerade beslutsfattare...........................	670
	24.11.2 Ändringar av skatte- eller avgiftsbeslut i
	efterhand.......................................................	671
	24.11.3 Överklagande av vitesföreläggande..............	673
24.12	Sammanfattning.............................................................	675
Del 2 Författningskommentar
25 Författningskommentar................................................................		693
25.1	Förslaget till skatteförfarandelag...................................	693
	AVDELNING I. INNEHÅLL, TILLÄMPNING
	OCH DEFINITIONER .................................................	693
	1 kap. Lagens innehåll...................................................	693
	2 kap. Lagens tillämpning	693
	3 kap. Definitioner och förklaringar..............................	698
	AVDELNING II. FÖRETRÄDARE.............................	708
	4 kap. Uppgifter som har lämnats för någon annans
	räkning…. .......................................................... 708
	5 kap. Uppgifts- och betalningsskyldiga företrädare.....	709
	6 kap. Ombud….. .......................................................... 711
	AVDELNING III. REGISTRERING............................	718
	7 kap. Registrering ........................................................	718
	AVDELNING IV. PRELIMINÄR SKATT ..................	721
	8 kap. Preliminärskattesystemets grunder .....................	721
	9 kap. Godkännande för F-skatt ....................................	722
	10 kap. Skatteavdrag för preliminär skatt......................	728
	11 kap. Beräkning av skatteavdrag för preliminär
	skatt…… ..........................................................	738
	12 kap. Skattetabeller ....................................................	748
	AVDELNING V. SÄRSKILD INKOMSTSKATT ......	750
	13 kap. Redovisning och betalning av särskild
	inkomstskatt .....................................................	751
	AVDELNING VI. KONTROLLUPPGIFTER,
	DEKLARATIONER OCH ÖVRIGA UPPGIFTER.....	755
	14 kap. Syftet med kontrolluppgifter.............................	755
	15 kap. Kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget
	tjänst……......................................................... 756

1283

16 kap. Kontrolluppgift om intäkt och avdrag i		Prop. 2010/11:165
inkomstslaget näringsverksamhet .....................	761
17 kap. Kontrolluppgift om ränteinkomster och
annan avkastning på fordringsrätter..................	763
18 kap. Kontrolluppgift om ränteutgifter .......................	764
19 kap. Kontrolluppgift om avkastning på
delägarrätter ......................................................	766
20 kap. Kontrolluppgift om avyttring av andelar i
investeringsfonder och fondföretag ..................	767
21 kap. Kontrolluppgift om avyttring av fordrings-
rätter och andra delägarrätter än andelar i
investeringsfonder och fondföretag ..................	769
22 kap. Kontrolluppgift om vissa andra förhållanden....	771
23 kap. Kontrolluppgift om utländska förhållanden.......	776
24 kap. Övriga bestämmelser om kontrolluppgifter.......	780
25 kap. Undantag från kontrolluppgiftsskyldighet.........	782
26 kap. Skattedeklaration...............................................	783
27 kap. Skalbolagsdeklaration .......................................	810
28 kap. Preliminär inkomstdeklaration ..........................	812
29 kap. Syftet med inkomstdeklaration..........................	815
30 kap. Vem ska lämna en inkomstdeklaration?............	815
31 kap. Vad ska en inkomstdeklarationen innehålla? ....	817
32 kap. När och var ska en inkomstdeklaration
lämnas?.. ...........................................................827
33 kap. Särskilda uppgifter ............................................	830
34 kap. Informationsuppgifter........................................	834
35 kap. Periodiska sammanställningar...........................	841
36 kap. Anstånd med att lämna deklaration och
särskilda uppgifter.............................................	844
37 kap. Föreläggande .....................................................	847
38 kap. Formkrav ...........................................................	856
AVDELNING VII. DOKUMENTATION.....................	858
39 kap. Dokumentationsskyldighet................................	858
AVDELNING VIII. UTREDNING OCH
KONTROLL…… .........................................................	866
40 kap. Skatteverkets skyldighet att utreda och
kommunicera ....................................................	866
41 kap. Revision ...........................................................	869
42 kap. Tillsyn över kassaregister och kontrollbesök ....	874
AVDELNING IX. ERSÄTTNING FÖR
KOSTNADER FÖR OMBUD, BITRÄDE ELLER
UTREDNING…............................................................879
43 kap. Ersättning för kostnader för ombud, biträde
eller utredning...................................................	879
AVDELNING X. TVÅNGSÅTGÄRDER ....................	882
44 kap. Vitesföreläggande..............................................	882
45 kap. Bevissäkring......................................................	885	1284

46 kap. Betalningssäkring .............................................

901 Prop. 2010/11:165

AVDELNING XI. UNDANTAG FRÅN
KONTROLL……......................................................... 920
47 kap. Uppgifter och handlingar som ska undantas
från kontroll......................................................	920
AVDELNING XII. SÄRSKILDA AVGIFTER............	926
48 kap. Förseningsavgift ...............................................	926
49 kap. Skattetillägg......................................................	934
50 kap. Kontrollavgift ...................................................	956
51 kap. Befrielse från särskilda avgifter........................	963
52 kap. Beslut om särskilda avgifter .............................	965
AVDELNING XIII. BESLUT OM SKATTER
OCH AVGIFTER.........................................................	971
53 kap. Beslut om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter,
mervärdesskatt och punktskatt .........................	971
54 kap. Beslut om särskild inkomstskatt .......................	974
55 kap. Beslut om preliminär skatt................................	978
56 kap. Beslut och besked om slutlig skatt....................	987
57 kap. Skönsmässiga beslut om skatter och avgifter ...	992
58 kap. Beslut om säkerhet för slutlig skatt för
skalbolag ..........................................................	994
59 kap. Ansvar för skatter och avgifter .........................	997
60 kap. Beslut om befrielse från skatteavdrag,
arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och
punktskatt.......................................................	1011
AVDELNING XIV. BETALNING OCH
ÅTERBETALNING AV SKATTER OCH
AVGIFTER…… ........................................................	1012
61 kap. Skattekonton ...................................................	1012
62 kap. Betalning av skatter och avgifter ....................	1017
63 kap. Anstånd med betalning av skatter och
avgifter… .......................................................	1030
64 kap. Återbetalning av skatter och avgifter..............	1045
65 kap. Ränta……....................................................... 1052
66 kap. Omprövning....................................................	1069
67 kap. Överklagande och ändring i beslut på grund
av skatteavtal..................................................	1121
AVDELNING XVI. VERKSTÄLLIGHET ................	1166
68 kap. Besluts verkställbarhet....................................	1166
69 kap. Verkställighet av beslut om bevissäkring och
betalningssäkring............................................	1169
70 kap. Indrivning .......................................................	1181
71 kap. Övriga bestämmelser om verkställighet..........	1186
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ...............	1190

1285

25.2	Förslaget till lag om redovisning, betalning och	Prop. 2010/11:165
	kontroll av mervärdesskatt för elektroniska tjänster ....1204
25.3	Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen
	(1970:624)....................................................................	1210
25.4	Förslaget till lag om ändring i skattebrottslagen
	(1971:69)......................................................................	1213
25.5	Förslaget till lag om ändring i
	fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ..........................	1215
25.6	Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om
	stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter...................	1217
25.7	Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:676) om
	skatt på ränta på skogskontomedel m.m.......................	1219
25.8	Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om
	särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ................	1221
25.9	Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591) om
	särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister
	m.fl...............................................................................	1225
25.10	Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen
	(1994:200)....................................................................	1232
25.11	Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:189) om
	förhandsbesked i skattefrågor ......................................	1236
25.12	Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om
	punktskattekontroll av transporter m.m. av alkohol-
	varor, tobaksvaror och energiprodukter .......................	1237
25.13	Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
	(1999:1229)..................................................................	1241
25.14	Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen
	(2000:980)....................................................................	1257
25.15	Förslaget till lag om ändring i tullagen (2000:1281)....	1262
25.16	Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:629) om
	trängselskatt .................................................................	1268
25.17	Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen
	(2006:227)....................................................................	1269
Del 3 Bilagor
Bilaga 1 Skatteförfarandeutredningens sammanfattning av betänkandet
Skatteförfarandet (SOU 2009:58)..............................................		1288
Bilaga 2 Skatteförfarandeutredningens lagförslag ...................................		1297
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna till betänkandet
Skatteförfarandet (SOU 2009:58)..............................................		1519
Bilaga 4 Sammanfattning av promemorian Artistskattens infogning i
skattekontosystemet...................................................................		1520
Bilaga 5 Lagförslagen i promemorian Artistskattens infogning i
skattekontosystemet...................................................................		1521
		1286

Bilaga 6	Förteckning över remissinstanserna till promemorian	Prop. 2010/11:165
	Artistskattens infogning i skattekontosystemet.........................	1531
Bilaga 7	Lagförslagen i promemorian Ändringar av skattebeslut i
	efterhand samt återföring av avdrag för avsättningar till
	periodiseringsfonder................................................................	1532
Bilaga 8	Förteckning över remissinstanserna till promemorian
	Ändringar av skattebeslut i efterhand samt återföring
	av avdrag för avsättningar till periodiseringsfonder................	1538
Bilaga 9	Lagrådsremissens förslag till lagtext.......................................	1539
Bilaga 10	Lagrådets yttrande...................................................................	1781
Bilaga 11	Regelförenkling.......................................................................	1841
Bilaga 12	Antal beslut om skattetillägg...................................................	1843
Bilaga 13	Skattetillägg – totala belopp....................................................	1844
Bilaga 14	Skattebyten – exempel ............................................................	1845
Bilaga 15	Paragrafnyckel – skatteförfarandelagen ..................................	1849
Bilaga 16	Paragrafnyckel – taxeringslagen .............................................	1869
Bilaga 17	Paragrafnyckel – skattebetalningslagen ..................................	1872
Bilaga 18	Paragrafnyckel – lagen om självdeklarationer och
	kontrolluppgifter .....................................................................	1881

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 september 2011… .. 1886

1287

Skatteförfarandeutredningens sammanfattning av betänkandet Skatteförfarandet (SOU 2009:58)

Arbetets inriktning

En del av utredningens uppdrag är att förtydliga och förenkla lagstiftningen på skatteförfarandeområdet. Vi har valt att fullgöra den uppgiften genom att skapa en gemensam lag för i stort sett hela skatte- förfarandet. Under arbetets gång har det blivit alltmer tydligt att det är den bästa lösningen. Det har emellertid också inneburit ett omfattande arbete och tagit större delen av utredningstiden i anspråk.

Vid sidan av arbetet med en ny skatteförfarandelag har vi också utrett ett antal frågor som är särskilt utpekade i våra direktiv. Det rör sig om ett flertal frågor av olika karaktär. Några frågor som särskilt bör nämnas är utvärderingen av lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. (ersättningslagen), utvärderingen av bestäm- melserna om skattetillägg efter 2003 års reform och skattenämndernas framtid. En fråga av stor praktisk betydelse är utvärderingen av skatte- kontosystemet.

Den viktigaste utgångspunkten för vårt arbete har varit att minska den administrativa bördan för företag och andra enskilda. Det har genomsyrat hela arbetet. Samtidigt ska förslagen bidra till en effektivisering av Skatteverkets administration. Vi har också beaktat intresset av effektiv kontroll.

Det förslag som enligt vår bedömning är av störst betydelse är förslaget till en ny skatteförfarandelag. I det följande redogör vi för fördelarna med en sådan lag. Därefter beskriver vi några av utredningens övriga förslag.

En skatteförfarandelag

De bestämmelser som i dag går under namnet ”skatteförfarandet” finns i huvudsak i taxeringslagen (1990:324), skattebetalningslagen (1997:483) och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter (de tre stora lagarna).

De tre stora lagarna på skatteförfarandeområdet kompletteras av lagar om särskilda anteckningsskyldigheter (t.ex. skyldigheten att föra perso- nalliggare), tvångsåtgärder (t.ex. betalningssäkring) och ersättning för kostnader för biträde och ombud. Det rör sig totalt om åtta lagar.

Problemen med att bestämmelserna om skatteförfarandet är utspridda på så många lagar är:

1. För många bestämmelser och hänvisningar. Det finns t.ex. dubbla bestämmelser om särskilda avgifter och överklagande samt omfat- tande hänvisningar från t.ex. skattebetalningslagen till taxeringslagens bestämmelser om revision och undantagande av handlingar.

2. Gränsdragningsproblem. Gränsdragningen mellan taxeringslagen och skattebetalningslagen är t.ex. oklar.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 1

1288

3. Obefogade skillnader i sak mellan bestämmelser i samma ämne. Ett	Prop. 2010/11:165
exempel är att skatteförfarandets sex vitesförbud skiljer sig åt när det	Bilaga 1
gäller vilka gärningar som omfattas (tre olika varianter). Som
exempel bör också nämnas att skattetillägg enligt taxeringslagen
enbart kan tas ut om mervärdesskatt felaktigt har tillgodoräknats
medan skattetillägg enlig skattebetalningslagen även kan tas ut när
mervärdesskatt redovisats med för lågt belopp.

4. Bestämmelser med samma innebörd i sak men olika ordalydelser. Omprövningsfristerna i taxeringslagen och skattebetalningslagen ut- trycks t.ex. på olika sätt trots att fristerna är lika långa.

5. Rörig begreppsapparat. I dag används t.ex. ett flertal olika begrepp för att beskriva tolvmånadersperioder (beskattningsår, inkomstår, kalenderår och taxeringsår).

6. Bestämmelser som hänger ihop ges i olika lagar. Som exempel kan nämnas att bestämmelser om revision finns i taxeringslagen medan förutsättningarna för tvångsrevision ges i tvångsåtgärdslagen.

7. Svårt att vid reformer bedöma behovet av lagändringar. Att förfaran- det är utspritt leder lätt till att följdändringar glöms bort eller att bestämmelser som inte längre har någon betydelse glöms kvar.

Lösningen är att samla skatteförfarandet i en lag – skatteförfarandelagen
Tillsammans innebär problemen att bestämmelserna om skatteförfarandet
i dag är svåra att överblicka, läsa och förstå. Företag och de som arbetar
med skatteförfarandet hos Skatteverket eller på rådgivningsbyråer får
därför sannolikt lägga ner onödigt mycket tid på att orientera sig i
förfarandet. Ännu mer besvärligt är det för alla enskilda som med ojämna
intervaller måste ta reda på vad som gäller.
Enligt vår mening råder det ingen tvekan om att lösningen på
problemen är att samla skatteförfarandet i en lag. Fördelarna är många.
Med en lag blir det färre bestämmelser och behovet av hänvisningar
försvinner nästan helt.
De obefogade skillnader i sak som i dag finns mellan bestämmelser i
samma ämne har uppkommit på grund av att skatteförfarandet varit
utspritt på flera lagar. När bestämmelserna nu ersätts av en gemensam
bestämmelse försvinner skillnaderna. Till exempel ersätts sex vitesförbud
av ett. Problemet med att bestämmelser har olika ordalydelser men
samma betydelse i sak försvinner med automatik när bestämmelserna
slås samman till en.
När definitioner och förklaringar samlas i en lag tydliggörs vilka
definitioner som behövs och vilka som kan undvaras, vilket skapar goda
förutsättningar för att samordna och strama upp dagens något röriga
begreppsapparat. I skatteförfarandelagen används t.ex. inte begreppen
inkomstår och taxeringsår utan endast beskattningsår och kalenderår.
Att skatteförfarandet har varit utspritt på flera lagar har lett till att
bestämmelser som skulle tjäna på att ges i samma lag har hamnat i olika
lagar. Ett exempel är att bestämmelserna om revision och bestäm-	1289

melserna om de tvångsåtgärder som får användas om den reviderade inte samverkar finns i olika lagar. I skatteförfarandelagen ges bestämmelserna i nära anslutning till varandra, vilket är en fördel för dem som ska tilläm- pa regelverket.

Genom att skatteförfarandet samlas i en lag blir det lättare att analysera vilka lagändringar som behövs för att genomföra en reform. Dessutom förbättras förutsättningarna för att i framtiden hålla en hög kvalité på lagstiftningen.

Den enda risk vi ser med att samla skatteförfarandet i en lag är att omfattningen i sig kan göra lagen svårtillgänglig. Vi har därför lagt stor vikt vid att ge lagen en struktur som gör den överskådlig. Lagen är disponerad i en i huvudsak kronologisk ordning utifrån handläggningen av ett skatteärende. Indelningen av lagen i avdelningar underlättar för tillämparen. Det gör också den i första kapitlet intagna innehållsför- teckningen. Vårt mål har varit att lagen ska vara användarvänlig och vi har därför strävat efter att språket ska vara enkelt och rubrikerna informativa. Den omständigheten att lagen är omfattande är därför enligt vår bedömning inte något skäl för att välja en annan lösning. Den stora fördelen är att nu finns allt på ett ställe.

Vi anser sammanfattningsvis att fördelarna med att samla skatteför- farandet i en lag är betydande. Effekten av att förfarandet i fortsättningen kommer att finnas i en lag är när det gäller företagens administrativa kostnader inte mätbar, men har enligt vår bedömning stor betydelse.

Större möjligheter att deklarera med deklarationsombud

Kravet på att firmatecknaren ska skriva under en deklaration orsakar stora administrativa kostnader för företagen. Kostnaderna kan minskas avsevärt genom att använda deklarationsombud. Vi föreslår därför ett generellt system för deklarationsombud.

Dagens bestämmelser om deklarationsombud innehåller ett flertal begränsningar. Det är t.ex. bara vissa skattedeklarationer som omfattas av regleringen. Begränsningarna ska enligt vårt förslag tas bort. Alla deklarationsskyldiga ska i fortsättningen kunna använda deklarations- ombud. Samtliga skattedeklarationer och även deklarationsskyldigheten för inkomst (den nuvarande självdeklarationen) ska omfattas. Den som deklarerar genom ombud ska även i fortsättningen deklarera elektroniskt.

Nya deklarationstidpunkter för juridiska personer

Enligt dagens regler ska alla, såväl juridiska som fysiska personer, lämna självdeklaration den 2 maj. Den stora koncentrationen leder till en mycket hög arbetsbelastning för redovisningskonsulter och andra deklarationsmedhjälpare. Många deklarationsskyldiga behöver därför begära anstånd med att deklarera. Som exempel kan nämnas att närmare 80 procent av aktiebolagen brukar få anstånd. Det skapar onödig administration.

Vi föreslår att juridiska personer ska deklarera senast den 1 i den sjunde månaden efter beskattningsårets utgång. Förslaget innebär att

Prop. 2010/11:165

Bilaga 1

1290

dagens enda deklarationsdatum ersätts med fem. Juridiska personer med	Prop. 2010/11:165
kalenderår som beskattningsår ska deklarera senast den 1 juli. För	Bilaga 1
juridiska personer med ett brutet räkenskapsår som beskattningsår gäller
deklarationstillfällena den 1 mars, den 1 november respektive den
15 december. Fysiska personer ska även i fortsättningen deklarera den
2 maj.
Juridiska personer som deklarerar elektroniskt ska dessutom få
ytterligare en månad på sig för att deklarera.
Förslaget leder till en utjämning av arbetsbelastningen för deklara-
tionsmedhjälpare och Skatteverket. Härigenom kommer de deklarations-
skyldiga att kunna få bättre service. Den administration som anstånds-
hanteringen innebär kommer också att minska betydligt.
Som framgår av nästa avsnitt är en annan aspekt av förslaget att det
öppnar för en likabehandling av juridiska personer oberoende av vilket
räkenskapsår som tillämpas.
När ska juridiska personer med brutet räkenskapsår betala skatt?
Dagens reglering är inte likformig när det gäller bestämmelserna om när
juridiska personer ska deklarera och betala skatt. Juridiska personer med
brutet räkenskapsår som beskattningsår har förmånligare villkor än
juridiska personer med kalenderår som beskattningsår. Några sakliga skäl
för att ge juridiska personer med brutna räkenskapsår längre frister för
redovisning och betalning av skatt finns givetvis inte. Våra förslag
innebär att dagens skillnader försvinner.
En juridisk person med brutet räkenskapsår har längre tid från
räkenskapsårets utgång till dess deklaration ska lämnas än vad som gäller
för en juridisk person med kalenderåret som räkenskapsår. Skillnaden är
8, 6 eller 4 månader beroende på vilket brutet räkenskapsår som gäller.
Tidpunkten då den slutliga skatten senast ska betalas förskjuts på mot-
svarande sätt.
Som ovan sagts föreslår vi att juridiska personer ska deklarera senast
den 1 i den sjunde månaden efter beskattningsårets utgång. Det innebär
att beslut om slutlig skatt kan fattas tidigare än i dag och att betal-
ningsfristen för slutlig skatt blir likformig.
Dagens bestämmelser om betalning av preliminär skatt innebär en
ytterligare skattekredit för juridiska personer med brutna räkenskapsår.
Skattekrediten är en följd av att ett nystartat företag med brutet
räkenskapsår inte betalar någon preliminär skatt under det första ka-
lenderåret. Den första preliminärskatteinbetalningen ska göras först den
12 februari under det andra kalenderåret då verksamhet bedrivs.
Enligt vårt förslag ska preliminär skatt i fortsättningen betalas för
beskattningsåret. Oberoende av om beskattningsåret är ett kalenderår
eller ett brutet år ska preliminär skatt betalas fr.o.m. andra månaden i
beskattningsåret t.o.m. månaden efter beskattningsåret. Den ordningen
gäller i dag för den som har kalenderår som beskattningsår och kommer
alltså i fortsättningen att gälla generellt.
	1291

Redovisning av mervärdesskatt

Små företag med ett beskattningsunderlag på högst en miljon kronor får redovisa mervärdesskatt för beskattningsår i självdeklarationen, dvs. i samband med att inkomsterna från näringsverksamheten deklareras.

Övriga skattskyldiga ska redovisa mervärdesskatt i en skattedeklaration för kalendermånad eller kalenderkvartal.

Handelsbolag och den som inte ska lämna självdeklaration får dock redovisa mervärdesskatt för beskattningsår i en skattedeklaration om beskattningsunderlaget uppgår till högst 200 000 kronor.

Det är bra att riktigt små företag får redovisa mervärdesskatt för beskattningsår eftersom det håller nere de administrativa kostnaderna. Den möjligheten ska givetvis finnas kvar.

Att det finns två sätt att redovisa mervärdesskatt – självdeklaration eller skattedeklaration – gör dock att det förekommer att mervärdesskatt redovisas dubbelt och att personer som överhuvudtaget inte är skatt- skyldiga för mervärdesskatt lämnar uppgifter om mervärdesskatt i själv- deklarationer.

Vi föreslår därför att mervärdesskatt inte längre ska få redovisas i samband med att inkomst deklareras utan i fortsättning ska mer- värdesskatt alltid redovisas i en skattedeklaration. Gränsen för att få redovisa för beskattningsår ska alltjämt vara högst en miljon kronor i beskattningsunderlag. En nyhet är dock att denna gräns även ska gälla för handelsbolag och skattskyldiga som inte ska deklarera inkomst, vilket innebär att fler får möjlighet att redovisa för beskattningsår.

Ökade möjligheter att få ersättning för biträdeskostnader

Den som behöver ett biträde i ett ärende eller mål om skatt eller avgift beviljas inte alltid ersättning för nödvändiga biträdekostnader. Det beror på att ersättning i princip bara beviljas om den enskilde får bifall till sin talan (framgångskravet). Framgångskravet innebär vidare att den enskil- de inte vet om ersättning kommer att beviljas förrän ärendet eller målet avgjorts slutligt.

Vi föreslår därför att framgångskravet slopas. De som behöver ett biträde och som i dag får ersättning med hänvisning till att de har haft framgång med sin talan kommer att få ersättning även i fortsättningen. Det som är nytt är att de som i dag vägras ersättning på grund av att de inte vinner kommer att kunna få ersättning i framtiden, givetvis under förutsättning att det har behövts ett biträde.

Utan framgångskrav kan beslut om själva rätten till ersättning med- delas redan när ärendet eller målet inleds. Vi föreslår att den enskilde ska kunna få ett tidigt beslut i ersättningsfrågan och att beslutet ska få överklagas direkt, dvs. innan avgörandet i huvudfrågan. Hur stor ersättning som ska beviljas ska dock beslutas i samband med att huvudfrågan avgörs.

Avslutningsvis bör nämnas att ersättning ska kunna beviljas i samtliga ärenden och mål enligt skatteförfarandelagen, vilket innebär att ersätt- ning kan beviljas i fler ärenden och mål än i dag.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 1

1292

Skattetillägg

En del av vårt uppdrag är att utvärdera och analysera tillämpningen av regelverket för skattetillägg efter lagändringarna år 2003.

Vi har konstaterat att det ännu inte gått tillräckligt lång tid för att det i alla delar ska vara möjligt att dra slutsatser om hur skattetilläggs- bestämmelserna efter 2003 års reform kommer att tillämpas. Redan nu kan dock konstateras att bestämmelserna om skattetillägg har blivit mer nyanserade och att riskerna för konflikter med Europakonventionens krav har minskat. Tillämpningen av befrielsereglerna har blivit gene- rösare och flexiblare. En negativ effekt av reformen är dock att regle- ringen har blivit komplex och svåröverskådlig.

Enligt vårt förslag ska följande justeringar av bestämmelserna göras för att ytterligare förstärka rättssäkerhetsaspekterna:

• Nivåerna för delvis befrielse från skattetillägg ska tas bort.

• Utrymmet för frivillig rättelse ska bli större.

• Normalt tillgängligt kontrollmaterial ska få större betydelse.

• Procentsatsen för skattetillägg för den som inte gjort skatteavdrag ska sänkas till fem procent.

Avslutningsvis bör nämnas att en fråga som har diskuterats i utredningen är om skattetillägg och straff enligt skattebrottslagen (1971:69) kan aktualiseras för samma gärning utan att det strider mot dubbel- bestraffningsförbudet i artikel 4.1 i sjunde tilläggsprotokollet till Europa- konventionen. Vår bedömning är att den frågan bör utredas i ett annat sammanhang.

Utvärderingen av skattekontosystemet

Vi har också utvärderat skattekontosystemet. Så gott som alla skatter och avgifter hanteras i skattekontosystemet. Alla som är skattskyldiga har ett skattekonto där samtliga transaktioner registreras. Principerna för skatte- kontot är att skatter och avgifter debiteras på kontot medan inbetalningar till kontot krediteras. Det finns inte någon avräkningsordning avseende särskilda skatter eller avgifter. Inbetalningarna räknas i stället av mot den sammanlagda skulden på kontot. Avsaknaden av särskild avräknings- ordning är central för skattekontots funktion. Skattekontot är ett effektivt system för hanteringen av betalning och återbetalning av skatter och avgifter. Det fungerar i de flesta avseenden utmärkt.

Regleringen av hur skattekontot ska fungera är relativt sparsam. Vi föreslår därför ett antal bestämmelser som ger ett tydligare lagstöd för den praktiska hanteringen.

Som ovan sagts är avsaknaden av avräkningsordning för särskilda skatter och avgifter det som gör skattekontot effektivt. I vissa fall leder det dock till problem. Problem uppkommer när det är nödvändigt att avgöra om en skatt eller avgift är betald. Det gäller exempelvis vid tillämpningen av bestämmelserna om ansvar för någon annans skatt. I samband med beslut om anstånd eller nedsättning av en skatt eller avgift som lämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning kan också

Prop. 2010/11:165

Bilaga 1

1293

problem uppstå. Hanteringen på skattekontot av ett sådant beslut innebär att anstånds- eller nedsättningsbeloppet krediteras på kontot och därmed kan tas i anspråk för betalning av andra skatter eller avgifter än de som beslutet avser, s.k. skattebyte. För den skattskyldige kan det vara svårt att förstå varför skulden hos Kronofogdemyndigheten kvarstår trots att an- stånd medgivits eller skatten satts ned. Vi föreslår några åtgärder som ska minska dessa problem.

Utvärderingen har vidare visat att det finns problem med ränte- beräkningen när det gäller slutlig skatt. Mot bakgrund av dessa problem föreslår vi förändrade regler för ränteberäkning och betalningsfrister på slutlig skatt. Dessa frågor behandlas i följande avsnitt.

Ränta i skattekontosystemet

Grunden för beräkningen av ränta i skattekontosystemet är enkel. Kost- nadsränta beräknas när kontot visar underskott och intäktsränta när kontot visar överskott.

Ränta på slutlig skatt att betala, s.k. kvarskatt beräknas dock retro- aktivt, vilket är komplicerat. Retroaktiv ränteberäkning innebär att kvarskatten debiteras retroaktivt men fiktivt. Utifrån denna fiktiva debi- tering räknas sedan saldot på skattekontot om dag för dag under hela ränteperioden. Retroaktiv kostnadsränta beräknas för dagar då skatte- kontot visar underskott.

Det som bl.a. gör den retroaktiva ränteberäkningen komplicerad är att olika startdagar och olika räntenivåer gäller för belopp under respektive över en brytpunkt på 20 000 kronor.

Att kostnadsränta ska beräknas fram till förfallodagen komplicerar ränteberäkningen ytterligare. Ett sätt att lösa det problemet är att bara beräkna kostnadsränta på kvarskatt fram till och med beslutsdagen, dvs. göra perioden mellan beslutsdagen och förfallodagen räntefri. Det kräver dock en kortare betalningstid än 90 dagar.

I syfte att förenkla ränteberäkningen föreslår vi att dagens brytpunkt på 20 000 kronor för startdatum och räntenivå slopas. Den s.k. mellan- kostnadsräntan försvinner och i fortsättningen ska alltid låg kostnads- ränta beräknas på kvarskatt.

Vi föreslår också att kostnadsränta inte längre ska beräknas mellan beslutsdagen och förfallodagen. Det ska gälla alla beslut och inte bara beslut om slutlig skatt. Förslaget gör att Skatteverket till skillnad från i dag kan lämna besked om hur stort belopp som måste betalas in på förfallodagen.

Vidare föreslår vi att betalningstiden för slutlig skatt förkortas från 90 dagar till 30 dagar.

Generösare anståndsregler

Vi föreslår generösare regler för anstånd. Anstånd ska beviljas om det är tveksamt hur mycket skatt den skattskyldige kommer att behöva betala. Det ska inte, som i dag, bara gälla när den enskilde begärt omprövning eller överklagat utan i alla fall där den enskilde eller Skatteverket tar

Prop. 2010/11:165

Bilaga 1

1294

initiativ till en nedsättning, t.ex. genom ett ackordsförslag. Vi föreslår	Prop. 2010/11:165
också, mot bakgrund av Skatteverkets nya borgenärsroll, att verket ska få	Bilaga 1
bevilja anstånd om det är till fördel för det allmänna.
Den som begär omprövning av eller överklagar ett skattetillägg får
anstånd om han eller hon begär det (automatiskt anstånd). Av rättssäker-
hetsskäl föreslår vi att det även ska gälla kontrollavgifter.
Vi förslår också att den som har behövt ställa säkerhet för att få
anstånd ska få ersättning för kostnaderna om skatten betalas i rätt tid. I
dag är det bara den som får bifall till sin talan som kan få ersättning.
Skattenämnderna ska avskaffas
Utredningens bedömning är att lekmannaledamöterna i skattenämnderna
inte på ett tillfredsställande sätt bidrar till ökad rättssäkerhet och kvalité i
beslutsfattandet. Nämnderna är inte heller en effektiv form för inflytande
och insyn i Skatteverkets verksamhet. Vi föreslår därför att nämnderna
ska avskaffas.
Allmänhetens behov av inflytande och insyn i Skatteverkets
verksamhet ska tillgodoses genom informella organ som t.ex. Intressent-
rådet och regionala företagsråd.
Beslut i ärenden som tidigare fattats av skattenämnd, ska i fortsätt-
ningen fattas av Skatteverkets tjänstemän. Vi föreslår att en särskilt
kvalificerad beslutsfattare som tidigare inte prövat ärendet ska avgöra
tvistiga omprövningsärenden. I övrigt ska Skatteverket reglera vilken
beslutsordning som ska gälla. Verket har inom de ramarna goda för-
utsättningar för att organisera beslutsfattandet så att effektivitet och
kvalité främjas.
En tid efter det att nämnderna har avskaffats bör en utvärdering göras
av hur insyn, inflytande och beslutsfattande fungerar i praktiken.
Omprövning på grund av praxis från EG-domstolen
Skatteverket får inte ompröva en fråga som har avgjorts av allmän
förvaltningsdomstol. Om den som beslutet gäller begär omprövning, får
dock Skatteverket ompröva ett avgörande från länsrätten eller kammar-
rätten som avviker från rättstillämpningen i ett senare avgörande från
Regeringsrätten.
Bakgrunden till undantaget för ny eller ändrad praxis är att den som
inte överklagat har möjlighet att vid ändrad praxis få rättelse genom att
begära omprövning. För den som överklagat och där domstolens
avgörande fått laga kraft innebär dock bestämmelsen om att Skatteverket
inte får ompröva en fråga som avgjorts av domstol att det inte finns
någon möjlighet att få rättelse.
Denna omotiverade skillnad mellan den som överklagat och fått sin
fråga prövad av domstol och den som inte överklagat var skälet till att
Skatteverket gavs befogenhet att på begäran ompröva beslut av länsrätt
och kammarrätt vid ny eller ändrad praxis från Regeringsrätten.
Sveriges medlemskap i EU innebär att sådana skillnader numer även
kan uppkomma när ett avgörande från EG-domstolen innebär ny eller	1295

ändrad praxis. Den som inte överklagat kan då med hänvisning till	Prop. 2010/11:165
avgörandet begära omprövning medan den möjligheten är stängd för den	Bilaga 1
som fått sin fråga prövad av domstol.
Vi föreslår därför att Skatteverkets befogenhet att ompröva domstols-
avgöranden även ska omfatta avgöranden som avviker från ny eller
ändrad praxis från EG-domstolen. Befogenheten ska inte bara gälla
avgöranden från länsrätten och kammarrätten utan även Regeringsrätten.
Vitesförelägganden ska få överklagas
I dag får vitesförelägganden inte överklagas. Det innebär att prövningen
av vitesföreläggandet skjuts upp till utdömandet av vitet. Problemet med
det är att den som har invändningar mot föreläggandet måste riskera att
vitet döms ut för att få det prövat. Vi föreslår därför att vitesföreläggan-
den ska få överklagas.
Betalningsskyldighet vid skattebrott
Ett skattebrott leder ofta till att skatt undandras. Om det är den
skattskyldige som döms för skattebrottet blir han eller hon ansvarig för
skatten i vanlig ordning. Är den skattskyldige en juridisk person kan
vidare företrädare göras ansvariga för skatten enligt bestämmelserna om
företrädaransvar. Det kan dock i sällsynta fall förekomma att den som
döms för skattebrott inte kan göras ansvarig för skatten utan får behålla
vinningen av sitt brott. Det är otillfredsställande. Vi föreslår därför en ny
form av solidariskt betalningsansvar för den som dömts för skattebrott.
Ansvaret ska bara gälla den som har fällts till ansvar för brott enligt
skattebrottslagen och som inte annars är eller kan göras ansvarig för den
skatt eller avgift som undandragits genom den brottsliga handlingen. Om
ett ansvar för hela skulden framstår som oskäligt ska betalningsansvaret
beslutas till ett lägre belopp.
Det solidariska ansvaret kommer att vara en direkt följd av att en
person fällts till ansvar i en avslutad brottmålsprocess. Någon prövning
av subjektiva rekvisit eller andra grundläggande förutsättningar liknande
den som sker inför ett beslut om företrädaransvar, krävs därför inte när
betalningsskyldigheten på grund av brott avgörs. Den skälighetsbedöm-
ning som enligt förslaget ska göras vid den efterföljande prövningen av
ansvarsbeloppets storlek liknar den som Skatteverket redan i dag utför i
samband med beslut om särskilda avgifter. Mot denna bakgrund föreslås
att Skatteverket som första instans får besluta om betalningsansvar på
grund av brott.

1296

Skatteförfarandeutredningens lagförslag

Förslag till skatteförfarandelag (0000:000)

Härigenom föreskrivs följande.

Avd. I Innehåll, tillämpningsområde och definitioner

1 kap. Lagens innehåll

1 § I denna lag finns bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatter och avgifter. Bestämmelserna avser

– lagens tillämpningsområde (2 kap.),

– definitioner och förklaringar (3 kap.),

Avd. II Företrädare

– uppgifter som lämnas för någon annans räkning (4 kap.),

– uppgiftsskyldiga företrädare (5 kap.),

– ombud (6 kap.),

Avd. III Registrering

– registrering (7 kap.),

Avd. IV Preliminär skatt

– preliminärskattesystemets grunder (8 kap.),

– godkännande för F-skatt (9 kap.),

– skatteavdrag för preliminär skatt (10 kap.),

– beräkning av skatteavdrag för preliminär skatt (11 kap.),

– skattetabeller (12 kap.),

Avd. V Särskild inkomstskatteredovisning

– särskild inkomstskatteredovisning (13 kap.),

Avd. VI Uppgifts- och dokumentationsskyldighet

– syftet med kontrolluppgifter (14 kap.),

– kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst (15 kap.),

– kontrolluppgift om intäkt och avdrag i inkomstslaget näringsverk- samhet (16 kap.),

– kontrolluppgift om ränta och annan avkastning på fordringsrätter (17 kap.),

– kontrolluppgift om ränteutgifter (18 kap.),

– kontrolluppgift om avkastning på delägarrätter (19 kap.),

– kontrolluppgift om avyttring av andelar i investeringsfonder (20 kap.),

– kontrolluppgift om avyttring av fordringsrätter och andra delägar- rätter än andelar i investeringsfonder (21 kap.),

– kontrolluppgift om vissa andra förhållanden (22 kap.),

– kontrolluppgift om utländska förhållanden (23 kap.),

– bestämmelser för alla kontrolluppgifter (24 kap.),

– undantag från kontrolluppgiftsskyldighet (25 kap.),

– skattedeklaration (26 kap.),

– skalbolagsdeklaration (27 kap.),

– preliminär deklaration (28 kap.),

– deklarationsskyldighet för inkomst (29 kap.),

– vem som är deklarationsskyldig för inkomst (30 kap.),

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1297

– uppgifter som omfattas av deklarationsskyldigheten för inkomst	Prop. 2010/11:165
(31 kap.),	Bilaga 2
– när deklarationsskyldigheten för inkomst ska fullgöras (32 kap.),
– särskilda uppgifter (33 kap.),
– informationsuppgifter (34 kap.),
– periodiska sammanställningar (35 kap.),
– anstånd med att deklarera och lämna särskilda uppgifter (36 kap.),
– föreläggande (37 kap.),
– formkrav för lagens uppgiftsskyldigheter (38 kap.),
– dokumentationsskyldighet (39 kap.),

Avd. VII Ersättning för kostnader för biträde

– ersättning för kostnader för biträde (40 kap.),

Avd. VIII Utredning och kontroll

– Skatteverkets skyldighet att utreda och kommunicera (41 kap.),

– revision (42 kap.),

– tillsyn över kassaregister och kontrollbesök (43 kap.),

Avd. IX Tvångsåtgärder

– vite (44 kap.),

– bevissäkring (45 kap.),

– betalningssäkring (46 kap.),

Avd. X Undantag från kontroll

– handlingar och uppgifter som inte får granskas (47 kap.),

Avd. XI Särskilda avgifter

– förseningsavgift (48 kap.),

– skattetillägg (49 kap.),

– kontrollavgift (50 kap.),

– befrielse från särskilda avgifter (51 kap.),

– beslut om särskilda avgifter (52 kap.),

Avd. XII Beslut om skatter och avgifter

– beslut om arbetsgivaravgifter, skatteavdrag, mervärdesskatt och punktskatt (53 kap.),

– beslut om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (54 kap.),

– beslut om preliminär skatt (55 kap.),

– beslut om slutlig skatt (56 kap.),

– skönsmässiga beslut om skatt (57 kap.),

– beslut om undantag från skalbolagsbeskattning (58 kap.),

– ansvar för skatter och avgifter (59 kap.),

– beslut om befrielse från arbetsgivaravgifter, skatteavdrag, mervär- desskatt och punktskatt (60 kap.),

Avd. XIII Betalning och återbetalning av skatter och avgifter

– skattekonton (61 kap.),

– betalning av skatter och avgifter (62 kap.),

– anstånd med betalning av skatter och avgifter (63 kap.),

– återbetalning av skatter och avgifter (64 kap.),

– ränta (65 kap.),

Avd. XIV Omprövning och överklagande

– omprövning (66 kap.),

– överklagande (67 kap.),

1298

Avd. XV Verkställighet	Prop. 2010/11:165
– besluts verkställbarhet (68 kap.),	Bilaga 2

– verkställighet av beslut om tvångsåtgärder (69 kap.),

– indrivning (70 kap.), och

– övriga bestämmelser om verkställighet (71 kap.).

2 kap. Lagens tillämpningsområde

1 § Lagen gäller för skatt, dock inte skatt som tas ut enligt

1. kupongskattelagen (1970:624),

2. lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,

3. lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel,

4. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,

5. lagen (2004:629) om trängselskatt, och

6. vägtrafikskattelagen (2006:227).

2 § Lagen gäller också för avgifter enligt

1. begravningslagen (1990:1144),

2. lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,

3. lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

4. lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund,

5. socialavgiftslagen (2000:980), och

6.lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.

3 § Lagen gäller inte för skatt som ska tas ut enligt mervärdesskattelagen (1994:200) vid import av varor eller för punktskatt som ska betalas till Tullverket.

4 § Lagen gäller inte för punktskattepliktiga varor som

1. är omhändertagna med stöd av lagen (1998:506) om punktskatte- kontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energi- produkter, eller

2. omfattas av ett beslut om skatt enligt samma lag.

Om ett beslut som avses i första stycket upphävs, ska dock den här lagen anses ha varit tillämplig som om beslutet aldrig hade fattats.

5 § Lagen gäller inte heller för mervärdeskatt som ska redovisas och betalas enligt lagen (0000:000) om redovisning, betalning och kontroll av mervärdesskatt för elektroniska tjänster från tredje land.

3 kap. Definitioner och förklaringar

Var finns definitioner och förklaringar?

1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen.

1299

Bestämmelser om betydelsen av följande termer och uttryck finns dessutom i nedan angivna paragrafer:

beslut om punktskatt i 53 kap. 1 och 5 §§ deklarationsombud i 6 kap. 4 § frisörverksamhet i 39 kap. 2 § granskningsledare i 45 kap. 2 § huvudinkomst i 11 kap. 3 § journalminne i 43 kap. 2 §

kassaregister i 39 kap. 2 § kontrollremsa i 43 kap. 2 § regelbunden ersättning i 11 kap. 2 § restaurangverksamhet i 39 kap. 2 § slutlig skatt i 56 kap. 5 och 6 §§

torg- och marknadshandel i 39 kap. 2 §.

Betydelsen framgår av någon annan lag

2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområden som i de lagar enligt vilka skatten eller avgiften bestäms. Det gäller dock inte om annat anges i denna lag.

Arbetsgivaravgifter

3 § Med arbetsgivaravgifter avses

1. arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980),

2. skatt enligt 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, och

3. avgift enligt 1 och 3 §§ lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.

Beskattningsår

4 § Vad som avses med beskattningsår framgår av följande uppställning:

__________________________________________________________

För	avses med beskattningsår
1. skatt enligt	beskattningsår enligt 1 kap. 13–
a) inkomstskattelagen	15 §§ inkomstskattelagen
(1999:1229),

b) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

c) lagen (1990:661) om avkast- ningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–5, och

d) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, samt avgift enligt

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1300

e) lagen	(2007:1398) om kom-	Prop. 2010/11:165
munal fastighetsavgift		Bilaga 2
2. skatt enligt lagen (1991:586)		det kalenderår då ersättningen be-
om särskild inkomstskatt för utom-		talas ut
lands bosatta
3. skatt	enligt mervärdesskat-	beskattningsår enligt 1 kap. 14 §
telagen (1994:200) som ska redo-		mervärdesskattelagen
visas för redovisningsperioder
4. annan mervärdesskatt		det kalenderår då den felaktiga de-
		biteringen gjorts eller förvärvet
		skett
5. punktskatt som ska redovisas		samma beskattningsår som i 1 kap.
för redovisningsperioder		14 § mervärdesskattelagen
6. annan punktskatt		det kalenderår då den skatteplik-
		tiga händelsen inträffat
7. övriga skatter		det kalenderår som skatten ska be-
		talas för
8. arbetsgivaravgifter och avgif-		det kalenderår som avgiften ska
ter som ingår i slutlig skatt		betalas för.

__________________________________________________________

Med beskattningsår för fysisk person avses dock i fråga om preliminär skatt alltid kalenderår.

Europeiska ekonomiska intressegrupperingar

5 § Det som sägs om handelsbolag gäller även europeiska ekonomiska intressegrupperingar.

Handling

6 § Med handling avses framställning i skrift eller bild och upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med hjälp av tekniska hjälpmedel.

Hemortskommun

7 § Med hemortskommun avses den kommun där den fysiska personen var folkbokförd den 1 november året före beslutsåret.

För den som var bosatt eller stadigvarande vistades här i landet under någon del av beslutsåret, men som inte var folkbokförd här den 1 november föregående år, avses med hemortskommun den kommun där den fysiska personen först var bosatt eller stadigvarande vistades.

För den som på grund av väsentlig anknytning till Sverige är obe- gränsat skattskyldig, avses med hemortskommun den kommun som anknytningen var starkast till under året före beslutsåret.

1301

Juridisk person

8 § Med juridisk person avses också dödsbon och handelsbolag.

Mervärdesskatt

Felaktigt debiterad mervärdesskatt

9 § Med mervärdesskatt och skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200) avses även belopp enligt 1 kap. 1 § tredje stycket samma lag och den som är skyldig att betala sådant belopp.

Överskjutande ingående mervärdesskatt

10 § Med överskjutande ingående mervärdesskatt avses den del av ingående mervärdesskatt som överstiger utgående mervärdesskatt.

Näringsverksamhet

11 § Med näringsverksamhet avses verksamhet av sådant slag att intäkter i verksamheten enligt bestämmelserna i 13 kap. inkomstskattelagen räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten eller, när verksamheten bedrivs av ett handelsbolag, för någon delägare i bolaget.

Punktskatt

12 § Med punktskatt avses skatt enligt

1. lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

2. lagen (1972:820) om skatt på spel,

3. lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,

4. lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,

5. 2 § första stycket 6 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

6. lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.,

7. lagen (1991:1482) om lotteriskatt,

8. lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.,

9. lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

10. lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

11. lagen (1994:1776) om skatt på energi,

12. lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

13. lagen (1999:673) om skatt på avfall,

14. lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer,

och

15. lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1302

Överskjutande punktskatt	Prop. 2010/11:165
	Bilaga 2
13 § Med överskjutande punktskatt avses det belopp med vilket avdragen
överstiger skattens bruttobelopp.
Särskilda avgifter
14 § Förseningsavgift, skattetillägg	och kontrollavgift är särskilda
avgifter som ska tillfalla staten.

Verksamhetslokal

15 § Med verksamhetslokal avses utrymmen som huvudsakligen används i verksamhet som medför eller kan antas medföra bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078) eller som bedrivs av annan juridisk person än dödsbo.

Med verksamhetslokal likställs markområden, transportmedel, förvaringsplatser och andra utrymmen som disponeras eller kan antas disponeras i verksamheten.

Proportionalitetsprincipen

16 § Av proportionalitetsprincipen följer att beslut enligt denna lag får fattas bara om skälen för beslutet uppväger det intrång eller men i övrigt som beslutet innebär för den som beslutet gäller eller något annat motstående intresse.

Avd. II Företrädare

4 kap. Uppgifter som lämnas för någon annans räkning

1 § Om en uppgift lämnas av en behörig företrädare för en uppgifts- skyldig, anses uppgiften lämnad av den uppgiftsskyldige.

2 § Om en uppgift lämnas för en juridisk person, anses uppgiften lämnad av den juridiska personen, om det inte var uppenbart att uppgifts- lämnaren saknade behörighet att företräda den juridiska personen.

5 kap. Uppgiftsskyldiga företrädare

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om företrädare som ska lämna
uppgifter om och betala skatter och avgifter. Bestämmelserna ges i
följande ordning:
– ombud för en generalrepresentation (2 §),	1303

– representant för ett enkelt bolag eller ett partrederi (3 §),

– huvudman för en mervärdesskattegrupp (4 §), och

– skatterepresentant för en utländsk försäkringsgivare (5 §).

Ombud för en generalrepresentation

2 § Om ett utländskt skadeförsäkringsföretag bedriver verksamhet i Sverige genom generalrepresentation, ska ett sådant ombud som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige fullgöra deklarations- skyldigheten och betala skatter och avgifter för verksamheten samt i övrigt företräda företaget i frågor som rör sådana skatter och avgifter.

Underlag för kontroll av skatteredovisningen ska finnas tillgängligt hos ombudet.

Representant för ett enkelt bolag eller ett partrederi

3 § Om en verksamhet bedrivs genom ett enkelt bolag eller ett partrederi, ska Skatteverket efter ansökan av samtliga delägare besluta att den av delägarna som dessa föreslår ska vara representant. Representanten ska redovisa och betala arbetsgivaravgifter, avdragen skatt, mervärdesskatt och punktskatt för verksamheten och i övrigt företräda bolaget eller partrederiet i frågor som rör sådan skatt.

Underlag för kontroll av skatteredovisningen ska finnas tillgängligt hos representanten.

Beslutet innebär inte att övriga delägare befrias från sina skyldigheter om representanten inte fullgör sina skyldigheter.

Huvudman för en mervärdesskattegrupp

4 § Om Skatteverket har beslutat att näringsidkare får bilda en mervärdesskattegrupp, ska den huvudman som verket utsett för gruppen enligt 6 a kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200) redovisa och betala mervärdesskatt för den verksamhet som gruppen bedriver och i övrigt företräda gruppen i frågor som rör sådan skatt.

Underlag för kontroll av skatteredovisningen ska finnas tillgängligt hos grupphuvudmannen.

Skatterepresentant för en utländsk försäkringsgivare

5 § Om en utländsk försäkringsgivare inte bedriver sin verksamhet här i landet från en sekundäretablering enligt lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, ska den skatterepresentant som avses i 3 § andra stycket lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. redovisa och betala skatt enligt den

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1304

lagen och i övrigt företräda försäkringsgivaren i frågor som rör sådan	Prop. 2010/11:165
skatt.	Bilaga 2
Underlag för kontroll av skatteredovisningen ska finnas tillgängligt hos
representanten.

6 kap. Ombud

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– ombud för en utländsk företagare (2 och 3 §§), och

– deklarationsombud (4–8 §§).

I 38 kap. 4 § andra stycket 3 finns en bestämmelse om ombud för ett dödsbo.

Ombud för en utländsk företagare

2 § En utländsk företagare som är skattskyldig enligt mervärdesskatte- lagen (1994:200) ska företrädas av ett ombud som är godkänt av Skatteverket. Ombudet ska enligt fullmakt av företagaren svara för redovisningen av mervärdesskatt för den verksamhet som skattskyl- digheten omfattar och i övrigt företräda företagaren i frågor som gäller mervärdesskatt.

Underlag för kontroll av skatteredovisningen ska finnas tillgängligt hos ombudet.

3 § En utländsk företagare behöver inte utse ett ombud om Sverige har en särskild överenskommelse om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar och utbyte av information i skatteärenden med det land där företagaren har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller sitt fasta etableringsställe eller är bosatt eller stadigvarande vistas. En sådan överenskommelse ska ha en räckvidd som är likartad med den som föreskrivs i

1. rådets förordning (EG) nr 1798/2003 av den 7 oktober 2003 om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt och om upphävande av förordning (EEG) nr 218/92, samt

2. rådets direktiv 2008/55/EG av den 26 maj 2008 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som har avseende på vissa avgifter, tullar, skatter och andra åtgärder.

Deklarationsombud

Definition

4 § Ett deklarationsombud är en fysisk person som den deklarations- skyldige har utsett och som är godkänd av Skatteverket som ombud för den deklarationsskyldige.

1305

Ett deklarationsombuds behörighet

5 § Ett deklarationsombud får

1. deklarera elektroniskt,

2. ta del av de deklarations- och skattekontouppgifter som den deklarationsskyldige har direktåtkomst till,

3. komplettera deklarerade uppgifter, och

4. begära anstånd med att deklarera.

Om deklarationsombudet har utsetts av en utländsk företagare som är skyldig att utse ett ombud enligt 2 och 3 §§, får deklarationsombudet dock inte företräda företagaren i frågor som gäller mervärdesskatt.

Vem kan godkännas som deklarationsombud?

6 § Skatteverket ska godkänna ett deklarationsombud om han eller hon kan antas vara lämplig för uppdraget.

Vid bedömningen av ett deklarationsombuds lämplighet ska Skatte- verket särskilt beakta om ombudet

1. kan antas ha de kunskaper och erfarenheter som ett deklarations- ombud behöver med hänsyn till redovisnings- och skattefrågornas art,

2. har dömts för brott i näringsverksamhet eller annan ekonomisk brottslighet,

3. har visat sig oskicklig eller annars olämplig att ha hand om redovisning av skatter eller avgifter till det allmänna, eller

4. saknar fast adress eller annars lever under sådana omständigheter att han eller hon kan antas vara svår att nå eller ha svårt att fullgöra sitt uppdrag.

Om den deklarationsskyldige begär det, ska godkännandet begränsas till en viss tid.

7 § Den som är underårig, är i konkurs, har näringsförbud eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara deklarations- ombud.

Återkallelse

8 § Skatteverket ska återkalla ett godkännande som deklarationsombud om

1. ombudet eller den deklarationsskyldige begär det,

2. uppdraget har upphört att gälla, eller

3. det har visat sig att ombudet inte är lämplig för uppdraget.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1306

Avd. III Registrering

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

7 kap. Registrering

Vem ska registreras?

1 § Skatteverket ska registrera

1. den som är skyldig att göra skatteavdrag,

2. den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter,

3. den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200), med undantag för den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 samma lag,

4. den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen,

5. den som gör sådant gemenskapsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket mervärdesskattelagen,

6. den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen,

7. den som är skattskyldig och redovisningsskyldig enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

8. den som är skattskyldig enligt

a) lagen (1972:820) om skatt på spel,

b) 4 § första stycket 1 lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,

c) lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel,

d) lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.,

e) lagen (1991:1482) om lotteriskatt,

f) 10, 13 eller 15 § eller 16 § första stycket eller 38 § 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

g) 9, 12, 14 eller 15 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

h) 4 kap. 3, 6, 8 eller 9 §, 12 § första stycket 1 eller 14 § eller 11 kap. 5 § första stycket 1 eller 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi,

i) lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus,

j) lagen (1999:673) om skatt på avfall,

k) lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer,

eller

l) lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m., och

9. den som är skyldig att använda kassaregister enligt 39 kap. 4–6 §§. Om den som ska registreras enligt första stycket har en företrädare

enligt 5 kap. ska dock företrädaren registreras i stället.

Anmälan för registrering

2 § Den som avser att bedriva näringsverksamhet och som ska registreras ska anmäla sig för registrering hos Skatteverket innan näringsverk- samheten påbörjas eller övertas.

Den som driver flera verksamheter som medför skattskyldighet för mervärdesskatt, ska göra en anmälan för varje verksamhet.

1307

Den vars verksamhet är yrkesmässig bara enligt 4 kap. 3 § första stycket 1 eller 2 och andra stycket mervärdesskattelagen (1994:200) och som ska redovisa mervärdesskatten för beskattningsår, ska anses ha fullgjort anmälningsskyldigheten genom att lämna en skattedeklaration.

3 § Om den som ska anmäla sig för registrering är skyldig att använda kassaregister, ska anmälan innehålla uppgift om de kassaregister som finns i verksamheten.

4 § Om en uppgift som ligger till grund för registreringen ändras, ska den som är registrerad underrätta Skatteverket om ändringen inom två veckor.

Föreläggande

5 § Skatteverket får förelägga den som inte fullgör sina skyldigheter enligt 2–4 §§ att fullgöra dem eller att lämna uppgifter som verket behöver för att avgöra om någon sådan skyldighet finns.

Avregistrering

6 § Skatteverket får avregistrera den som inte längre ska vara registrerad. Om den som inte längre ska vara registrerad begär det, ska Skatteverket besluta om avregistrering.

Om den som inte längre bedriver näringsverksamhet begär att få bli avregistrerad, får Skatteverket besluta att registreringen ska bestå till dess att avvecklingen av verksamheten har slutförts.

Avd. IV Preliminär skatt

8 kap. Preliminärskattesystemets grunder

1 § Preliminär skatt ska betalas för beskattningsåret med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten för samma år.

2 § Den preliminära skatten ska betalas enligt särskild debitering (F-skatt eller särskild A-skatt) eller genom skatteavdrag (A-skatt).

Bestämmelser om beslut om debitering av preliminär skatt och beslut om preliminär A-skatt finns i 55 kap.

3 § F-skatt ska betalas av den som är godkänd för F-skatt.

Av 10 kap. framgår att skatteavdrag i vissa fall ska göras även för den som är godkänd för F-skatt.

4 § Skatteavdrag ska göras av den som betalar ut ersättning för arbete, ränta eller utdelning enligt bestämmelserna i 10 kap.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1308

5 § Särskild A-skatt ska betalas av den skattskyldige om Skatteverket har	Prop. 2010/11:165
beslutat det.	Bilaga 2
Skatteverket får besluta om särskild A-skatt för den som inte är
godkänd för F-skatt, om överensstämmelsen mellan den preliminära
skatten och den beräknade slutliga skatten därigenom kan antas bli bättre
än om bara skatteavdrag görs.

9 kap. Godkännande för F-skatt

Förutsättningarna för godkännande

1 § Den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige ska efter ansökan godkännas för F-skatt.

Beslut om godkännande för F-skatt ska dock inte fattas, om

1. det finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas,

2. ansökan bara grundar sig på en delägares intäkter från ett handels- bolag, eller

3. den sökande eller någon som ska prövas enligt 2 §

a) inom de senaste två åren har brutit mot villkor som har meddelats enligt 3 § eller på annat sätt missbrukat ett godkännande för F-skatt och missbruket inte är obetydligt,

b) inte har redovisat eller betalat skatter eller avgifter enligt denna lag eller motsvarande utländska skatter eller avgifter i en utsträckning som inte är obetydlig,

c) inte har följt ett föreläggande att deklarera inkomst eller lämna sådana särskilda uppgifter som avses i 33 kap. 4 §, eller bara har lämnat eller godkänt så bristfälliga uppgifter att de uppenbarligen inte kan läggas till grund för beskattning,

d) har näringsförbud, eller

e) är i konkurs.

Om det finns särskilda skäl, får beslut om godkännande för F-skatt fattas trots att det enligt andra stycket 3 finns hinder mot godkännande.

2 § Prövningen enligt 1 § andra stycket 3 ska

1. om den sökande är ett fåmansföretag även avse företagsledare i företaget och andra fåmansföretag som han eller hon är eller under de senaste två åren har varit företagsledare i, och

2. om den sökande är eller under de senaste två åren har varit företagsledare i fåmansföretag även avse företaget.

Prövningen av fåmansföretaget ska bara avse missförhållanden som kan hänföras till företagsledaren.

Det som sägs i första och andra styckena om fåmansföretag gäller också fåmanshandelsbolag.

1309

F-skatt med villkor	Prop. 2010/11:165
3 § Skatteverket får besluta att ett godkännande för F-skatt för en fysisk	Bilaga 2
person ska förenas med villkoret att det bara får åberopas i personens
näringsverksamhet.
Skatteverket får besluta att ett godkännande för F-skatt som inte har
förenats med villkor enligt första stycket ska bytas ut mot ett godkän-
nande med sådant villkor.
Återkallelse av godkännande för F-skatt
4 § Skatteverket ska återkalla ett godkännande för F-skatt om

1. innehavaren begär det, eller

2. förutsättningarna för godkännande för F-skatt inte är uppfyllda enligt 1 § andra stycket.

Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket avstå från återkallelse enligt första stycket 2.

10 kap. Skatteavdrag för preliminär skatt

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– skyldighet att göra skatteavdrag (2 §),

– huvudregeln för skatteavdrag från ersättning för arbete (3 §),

– undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag från ersättning för arbete (4–12 §§),

– anmälningsskyldighet för utbetalare (13 §),

– huvudregeln för skatteavdrag från ränta, utdelning och annan avkast- ning (14 §),

– undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag från ränta och utdelning (15–17 §§),

– skyldighet att lämna uppgift om skatteavdrag (18 §),

– återbetalning av skatteavdrag (19 §), och

– föreläggande att göra och lämna uppgift om skatteavdrag (20 §).

Skyldighet att göra skatteavdrag

2 § Den som betalar ut ersättning för arbete, ränta eller utdelning som är skattepliktig enligt inkomstskattelagen (1999:1229) ska göra skatte- avdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Skatteavdrag ska göras vid varje tillfälle då utbetalning sker.

Skatteavdrag ska göras från ersättning för arbete – huvudregeln

3 § Skatteavdrag ska göras från kontant ersättning för arbete.
Som ersättning för arbete räknas i denna lag även	1310

1. pension,	Prop. 2010/11:165
2. livränta som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,	Bilaga 2

3. ersättning på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tecknats

isamband med tjänst om ersättningen inte utgör livränta,

4. engångsbelopp på grund av personskada,

5. sjukpenning och annan ersättning som avses i 11 kap. 24, 30, 31, 34 och 36 §§ samt 15 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229),

6. ersättning för förlorad arbetsförtjänst och för intrång i närings- verksamhet,

7. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan liknande periodisk utbetalning som givaren enligt inkomstskattelagen ska dra av i inkomstslaget näringsverksamhet,

8. behållning på pensionssparkonto som ska avskattas enligt 58 kap. 33 § inkomstskattelagen på grund av att pensionssparavtalet har upphört att gälla eller att behållningen tagits i anspråk vid utmätning, konkurs eller ackord,

9. ersättning för ökade levnadskostnader som lämnas vid sådan tjänsteresa som avses i 12 kap. 6 § inkomstskattelagen, till den del ersättningen överstiger

a) de schablonbelopp som anges i 12 kap. 6 a, 10–15, 17 och 21 §§ inkomstskattelagen, eller

b) den faktiska utgiften när det gäller kostnad för logi,

10. andra ersättningar för kostnader i tjänsten än de som avses i 9, till den del ersättningen avser kostnader som det är uppenbart att mottagaren inte får dra av vid beskattningen, och

11. annan kontant ersättning som betalas ut med anledning av tjänsten.

Undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag från ersättning för arbete

Begränsade belopp

4 § Skatteavdrag ska inte göras, om

1. ersättningen är mindre än 100 kronor,

2. det kan antas att det som utbetalaren sammanlagt kommer att betala ut till mottagaren under kalenderåret är mindre än 1 000 kronor,

3. det kan antas att det som utbetalaren sammanlagt kommer att betala ut till mottagaren under kalenderåret är mindre än 10 000 kronor och

a) utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo,

b) ersättningen inte utgör utgift i en näringsverksamhet som utbetalaren bedriver,

c) utbetalaren och mottagaren inte har kommit överens om att skatte- avdrag ska göras från ersättningen, samt

d) det inte är fråga om sådan ersättning till en förmyndare, god man eller förvaltare som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken, eller

4. ersättningen betalas ut till en idrottsutövare av en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet och det kan antas att det som föreningen sammanlagt

1311

kommer att betala ut under kalenderåret är mindre än ett halvt pris- basbelopp.

Vissa ersättningar och betalningsmottagare

5 § Skatteavdrag ska inte göras från

1.ersättning som ett handelsbolag betalar ut till en delägare i bolaget,

2. sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 § inkomst- skattelagen (1999:1229), till mottagare som har debiterats preliminär skatt för beskattningsåret, eller

3. ersättning till staten, landsting, kommuner eller kommunalförbund.

6 § Skatteavdrag från ersättning som betalas ut till utländska juridiska personer ska bara göras om ersättningen betalas ut för näringsverksamhet som mottagaren bedriver från ett fast driftställe i Sverige.

7 § Om ersättning omfattas av ett beslut om särskild inkomst- skatteredovisning och utbetalaren känner till beslutet, ska skatteavdrag inte göras enligt bestämmelserna i detta kapitel utan enligt bestämmel- serna i 13 kap.

Beslut om befrielse från skatteavdrag

8 § Skatteverket får besluta att skatteavdrag inte ska göras från en viss ersättning för arbete om

1. ersättningen betalas ut till någon som inte är skattskyldig för den i Sverige och överenskommelse inte har träffats med den stat där ersättningen ska beskattas om att skatteavdrag ska göras här i landet, eller

2. skatteavdraget, med hänsyn till den skattskyldiges inkomst- eller anställningsförhållanden eller av andra särskilda skäl, skulle medföra avsevärda besvär för utbetalaren.

9 § Skatteverket får besluta att skatteavdrag inte ska göras från ersättning till en mottagare som

1. är obegränsat skattskyldig här i landet men utför arbete i en annan stat som Sverige har träffat överenskommelse med för undvikande av att preliminär skatt tas ut i mer än en av staterna, eller

2. är bosatt i en sådan stat som anges i 1 men utför arbete här i landet. Första stycket gäller bara om avdrag för preliminär skatt på grund av

arbetet görs i den andra staten.

Mottagare som är godkänd för F-skatt

10 § Skatteavdrag ska inte göras, om den som tar emot ersättning för arbete är godkänd för F-skatt antingen när ersättningen bestäms eller när den betalas ut.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1312

Om mottagaren är godkänd för F-skatt med villkor enligt 9 kap. 3 §,	Prop. 2010/11:165
gäller första stycket bara om godkännandet åberopas skriftligen.	Bilaga 2
11 § Den som betalar ut ersättning för arbete får godta en uppgift om
godkännande för F-skatt från mottagaren om den lämnas i en handling
som upprättas i samband med uppdraget och som innehåller nödvändiga
identifikationsuppgifter.
Om utbetalaren känner till att en uppgift om godkännande för F-skatt
är oriktig, får den inte godtas.
12 § Även om mottagaren är godkänd för F-skatt, ska skatteavdrag göras
från ersättning från semesterkassa samt från pension, sjukpenning och
annan ersättning som avses i 3 § andra stycket.

Anmälningsskyldighet för utbetalare

13 § Om skatteavdrag inte ska göras enligt 10 eller 11 § på grund av godkännande för F-skatt och det är uppenbart att den som utför arbetet är att anse som anställd hos utbetalaren, ska utbetalaren skriftligen anmäla detta till Skatteverket. Anmälan ska göras senast den dag då arbetsgivar- deklaration ska lämnas för den redovisningsperiod då utbetalningen gjordes.

I 59 kap. 7–9 §§ finns bestämmelser om ansvar för den som inte gör anmälan enligt första stycket.

Skatteavdrag ska göras från ränta, utdelning och annan avkastning – huvudregeln

14 § Skatteavdrag ska göras från sådan ränta och utdelning som lämnas i pengar och som kontrolluppgift ska lämnas om enligt 17 eller 19 kap.

Skatteavdrag ska också göras från sådan annan avkastning som kontrolluppgift ska lämnas om enligt 17 kap. 1 § andra stycket eller 19 kap. 1 § andra stycket, om avkastningen betalas ut tillsammans med ränta eller utdelning som avses i första stycket.

Undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag från ränta och utdelning

15 § Skatteavdrag ska inte göras från ränta eller utdelning

1. till fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige,

2. som enligt skatteavtal är helt undantagen från beskattning i Sverige,

eller

3. som ett utländskt företag ska lämna kontrolluppgift om enligt

23 kap. 5 §.
16 § Skatteavdrag ska inte göras från ränta
1. på ett konto, om räntan är mindre än 100 kronor,	1313

2. på ett förfogarkonto som avses i 17 kap. 6 § andra stycket, om räntan	Prop. 2010/11:165
är mindre än 1 000 kronor,	Bilaga 2

3. på ett konto för klientmedel, eller

4. som betalas ut tillsammans med ett annat belopp, om utbetalaren inte vet hur stor del av utbetalningen som utgör ränta och därför ska redovisa hela beloppet i kontrolluppgift enligt 17 kap. 5 § andra stycket.

Skatteavdrag ska inte heller göras från räntekompensation som för- värvaren av en fordringsrätt eller delägarrätt betalar till överlåtaren för intjänad ränta som ännu inte ska betalas ut.

17 § Skatteavdrag ska inte göras från utdelning

1. på aktier i ett svenskt aktiebolag som inte är avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 3 kap. 8 § försäkrings- rörelselagen (1982:713), eller

2. på andelar i en svensk ekonomisk förening.

Skyldighet att lämna uppgift om skatteavdrag

18 § Den som betalar ut ersättning för arbete ska vid varje utbetalnings- tillfälle lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets belopp.

Återbetalning av skatteavdrag

19 § Om den för vars räkning skatteavdrag har gjorts kan visa att ett avdrag har gjorts med för högt belopp och beloppet ännu inte har betalats in till Skatteverket, ska den som har gjort skatteavdraget skyndsamt betala tillbaka mellanskillnaden mot kvitto.

Återbetalning som grundas på ett beslut om preliminär A-skatt i samband med konkurs eller utmätning ska göras till konkursboet respek- tive Kronofogdemyndigheten.

Föreläggande att göra eller lämna uppgift om skatteavdrag

20 § Skatteverket får förelägga den som inte fullgör sin skyldighet att göra skatteavdrag eller att lämna uppgift till mottagaren om skatte- avdragets belopp, att fullgöra sin skyldighet.

11 kap. Beräkning av skatteavdrag för preliminär skatt

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– definitioner (2 och 3 §§),

– underlag för beräkning av skatteavdrag från ersättning för arbete (4– 15 §§),

– skatteavdrag från ersättning för arbete till en fysisk person (16–
23 §§),
– skatteavdrag från ersättning för arbete till en juridisk person (24 §),	1314

– skatteavdrag från ränta, utdelning och annan avkastning (25 och	Prop. 2010/11:165
26 §§), och	Bilaga 2
– skyldighet att följa och visa upp beslut (27 §).

Definitioner

2 § Med regelbunden ersättning avses sådan ersättning för arbete till en fysisk person som avser en bestämd tidsperiod och betalas ut vid regelbundet återkommande tillfällen.

3 § Med huvudinkomst avses sådan regelbunden ersättning till en fysisk person som utgör dennes huvudsakliga ersättning för arbete.

Detsamma gäller ersättning som inte är regelbunden men som betalas ut tillsammans med huvudinkomst.

Underlag för beräkning av skatteavdrag från ersättning för arbete

4 § I underlaget för beräkning av skatteavdrag ska det ingå

1. kontant ersättning för arbete som en utbetalare ska göra skatteavdrag från enligt 10 kap.,

2. värdet av förmåner som

a) ges ut av utbetalaren, och

b) är skattepliktiga enligt inkomstskattelagen (1999:1229), samt

3. ersättning som enligt 7 § anses utgiven av utbetalaren, om skatte- avdrag enligt 10 kap. skulle ha gjorts från motsvarande ersättning som ges ut direkt av utbetalaren.

I 12–15 §§ finns bestämmelser om nedsättning av underlaget.

Förmån av personaloptioner

5 § En sådan förmån att i framtiden förvärva värdepapper som avses i 10 kap. 11 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) ska anses ut- given av den i vars tjänst rättigheten har förvärvats.

Rabatt, bonus eller annan förmån

6 § Rabatt, bonus eller annan förmån som ges ut på grund av kundtrohet eller liknande, ska anses utgiven av den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen.

Ersättning från utlandet som har sin grund i en anställning i Sverige

7 § En ersättning eller en annan förmån än som avses i 5 § som har getts ut av en fysisk person som är bosatt utomlands eller av en utländsk

1315

juridisk person, ska anses utgiven av den hos vilken mottagaren är anställd i Sverige om

1. ersättningen eller förmånen kan anses ha sin grund i anställningen,

och

2. det inte finns något anställningsförhållande mellan utgivaren av förmånen eller ersättningen och mottagaren.

När ska förmånerna och ersättningarna beaktas?

8 § En förmån som avses i 5 § ska räknas med i underlaget då rättigheten utnyttjas eller överlåts, dock senast när utgivaren får kännedom om det.

Förmåner och ersättningar som avses i 6 och 7 §§ ska räknas med i underlaget först när den som ska anses som utgivare har fått kännedom om dem.

Värdering av förmåner

9 § Förmåner ska värderas enligt bestämmelserna i 61 kap. 2–17 a §§ inkomstskattelagen (1999:1229) om inte annat följer av 10 eller 11 §.

10 § Värdet av förmån av bostad här i landet som inte är semesterbostad eller bostad som avses i 61 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229) ska beräknas enligt sådana värdetabeller som avses i 2 kap. 10 a § 1 socialavgiftslagen (2000:980).

Om Skatteverket har bestämt värdet av en bostadsförmån vid beräkning av underlag för arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 10 c § social- avgiftslagen, ska detta värde användas.

11 § Om Skatteverket har bestämt värdet av en bil- eller kostförmån vid beräkning av underlag för arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 10 b § socialavgiftslagen (2000:980), ska detta värde användas.

Hemresor

12 § Om en utbetalare begär det får Skatteverket besluta att underlaget för beräkning av skatteavdrag ska bestämmas utan hänsyn till förmån av fri hemresa eller ersättning för kostnad för hemresa med allmänna kommunikationer.

Första stycket gäller bara till den del förmånen eller ersättningen inte överstiger det belopp som får dras av enligt 12 kap. 24 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Inställelseresor

13 § Underlaget för beräkning av skatteavdrag ska bestämmas utan hänsyn till förmån av fri resa inom Europeiska ekonomiska samarbets-

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1316

området i samband med tillträdande eller frånträdande av anställning	Prop. 2010/11:165
eller uppdrag eller till ersättning för kostnader för sådan resa.	Bilaga 2

Förmån av hushållsarbete

14 § Underlaget för beräkning av skatteavdrag ska bestämmas utan hänsyn till förmån av hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) om den som utfört arbetet när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut

1. är godkänd för F-skatt, eller

2. har en sådan handling om motsvarande kontroll som avses i 67 kap. 17 § inkomstskattelagen.

Första stycket gäller bara förmån upp till ett värde av 100 000 kronor per beskattningsår.

Avdrag för utgifter i arbetet

15 § Avdrag för utgifter i arbetet får göras om

1. den som tar emot ersättningen är en fysisk person som får dra av utgifterna vid beskattningen, och

2. utgifterna kan beräknas uppgå till minst 10 procent av mottagarens ersättning från utbetalaren under beskattningsåret.

Utgifterna ska beräknas enligt sådan schablon som avses i 2 kap. 21 § tredje stycket socialavgiftslagen (2000:980). Om Skatteverket har bestämt hur utgifterna ska beräknas enligt 2 kap. 21 § fjärde stycket socialavgiftslagen, ska denna beräkning användas.

Skatteavdrag från ersättning för arbete till en fysisk person

16 § Från ersättning för arbete som betalas ut till en fysisk person ska skatteavdrag göras enligt beslut om preliminär A-skatt. Ett beslut om att skatteavdrag ska göras enligt skattetabell ska dock inte tillämpas i de fall som avses i 20 §.

Av 21 och 22 §§ framgår att ett förhöjt skatteavdrag ska göras i vissa fall.

Under januari får skatteavdrag göras enligt den skattetabell som senast tillämpats under det föregående beskattningsåret.

Allmän eller särskild skattetabell?

17 § Skatteavdrag ska, om inte annat föreskrivs i 18 eller 19 §, göras enligt en allmän skattetabell om ersättningen är mottagarens huvud- inkomst. Om ersättningen inte är regelbunden, ska skatteavdrag dock göras enligt en särskild skattetabell för engångsbelopp.

1317

18 § Skatteavdrag ska göras enligt en särskild skattetabell för sjuk- penning m.m., om ersättningen för arbete är sådan som avses i 11 kap. 24, 30 eller 31 § eller 15 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Första stycket gäller inte om ersättningen är vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag.

19 § Skatteavdrag ska göras enligt en särskild skattetabell för sjömän om ersättningen är sjöinkomst och mottagarens huvudinkomst. Om ersätt- ningen inte är regelbunden, ska dock skatteavdrag göras enligt en särskild skattetabell för engångsbelopp.

Skatteavdrag med 30 procent

20 § Från ersättning för arbete som betalas ut till en fysisk person ska skatteavdrag göras med 30 procent av underlaget, om ersättningen

1. inte är mottagarens huvudinkomst och inte heller sådan sjukpenning m.m. som avses i 18 §,

2. avser arbete som är avsett att pågå kortare tid än en vecka,

3. avser arbete som redovisas i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 5 §, eller

4. är sådan som avses i 10 kap. 12 § och mottagaren är godkänd för F-skatt.

Obligatorisk förhöjning av skatteavdraget

21 § Ett förhöjt skatteavdrag ska göras från ersättning för arbete till en fysisk person om

1. utbetalaren inte har inhämtat uppgift från Skatteverket om vilket skatteavdrag som ska göras,

2. den som ska ta emot ersättningen inte har visat upp ett beslut om preliminär A-skatt trots att utbetalaren begärt det, och

3. ersättningen är mottagarens huvudinkomst.

Ett förhöjt skatteavdrag ska göras enligt den skattetabell som närmast motsvarar skattesatsen för kommunal inkomstskatt för den ort där utbetalaren har sitt kontor eller där ersättningen i annat fall betalas ut, ökat med 10 procent av avdraget enligt tabellen.

Frivillig förhöjning av skatteavdraget

22 § Om den som tar emot ersättning för arbete begär det, ska utbetalaren göra ett förhöjt skatteavdrag från huvudinkomst. Utbetalaren ska göra avdrag med det begärda beloppet senast från och med det första utbetalningstillfälle som infaller två veckor efter begäran.

Utbetalaren får inte göra skatteavdrag enligt första stycket om Skatteverket har omprövat ett beslut om preliminär A-skatt på begäran av ett konkursbo eller Kronofogdemyndigheten enligt 66 kap. 14 §.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1318

Skatteavdrag från förskott

23 § Skatteavdrag från ersättning för arbete som betalas ut i form av förskott, ska beräknas till så stor del av skatteavdraget på hela ersättningen som det utbetalda beloppet utgör av hela ersättningen.

Om hela ersättningen inte är känd när förskottet betalas ut, ska skatteavdraget beräknas som om förskottet utgör hela ersättningen för den aktuella tidsperioden.

När resterande belopp betalas ut, ska skatteavdrag göras med åter- stående del av det sammanlagda avdraget för hela ersättningen.

Skatteavdrag från ersättning för arbete till en juridisk person

24 § Från ersättning för arbete som betalas ut till en juridisk person ska skatteavdrag göras med 30 procent av underlaget om inte Skatteverket har beslutat om en särskild beräkningsgrund.

Skatteavdrag från ränta, utdelning och annan avkastning

25 § Skatteavdrag från ränta, utdelning och annan avkastning som avses i 10 kap. 14 § ska göras med 30 procent om inte annat följer av ett beslut om särskild beräkningsgrund eller 26 §.

26 § Skatteavdrag från ränta eller utdelning på utländska värdepapper ska göras med så stort belopp att det tillsammans med den skatt som dras av i utlandet uppgår till 30 procent av räntan eller utdelningen.

Skyldighet att följa och visa upp beslut

27 § En utbetalare ska följa ett beslut om särskild beräkningsgrund enligt 55 kap. 9 § senast två veckor efter det att utbetalaren fick del av det. Detsamma gäller ett beslut om omprövning av beslut om preliminär A-skatt.

Om ett beslut om särskild beräkningsgrund meddelas efter den 18 januari beskattningsåret, ska den som beslutet avser genast visa upp det för den som ska göra skatteavdraget. Skyldigheten att visa upp ett sådant beslut gäller oberoende av när det meddelas om beslutet avser en juridisk person.

12 kap. Skattetabeller

1 § Allmänna och särskilda skattetabeller ska fastställas för varje kalenderår enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1319

Allmänna skattetabeller	Prop. 2010/11:165
2 § De allmänna skattetabellerna ska ange skatteavdraget	Bilaga 2
	på olika
inkomstbelopp, beräknade för en månad eller kortare tid.

3 § De allmänna skattetabellerna ska grundas på att

1. inkomsten är oförändrad under året,

2. mottagaren bara kommer att beskattas för den inkomst som anges i tabellen,

3. mottagaren inte ska betala någon annan skatt eller avgift än

a) kommunal inkomstskatt,

b) statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster,

c) begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144),

d) avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och

e) avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund,

4. mottagaren inte kommer att medges något annat avdrag än grund- avdrag vid beskattningen, och

5. mottagaren kommer att medges skattereduktion för arbetsinkomst och allmän pensionsavgift enligt 67 kap. 4–9 §§ inkomstskattelagen (1999:1229).

Av tabellerna ska också skatteavdraget framgå

1. för den som inte är skyldig att betala allmän pensionsavgift, och

2. för den som inte har rätt till skattereduktion för arbetsinkomst enligt 67 kap. 4–9 §§ inkomstskattelagen.

Särskilda skattetabeller

4 § De särskilda skattetabellerna för sjukpenning m.m. ska för olika sjukpenninggrundande inkomster enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring ange det skatteavdrag som ska göras från en viss ersättning uttryckt i procent. I övrigt gäller 3 § första stycket.

5 § De särskilda skattetabellerna för sjömän ska grundas på att den skattskyldige har rätt till sjöinkomstavdrag enligt 64 kap. inkomst- skattelagen (1999:1229) och skattereduktion enligt 67 kap. 3 § samma lag. I övrigt gäller bestämmelserna i 3 §.

6 § De särskilda skattetabellerna för engångsbelopp ska för olika års- inkomster ange det skatteavdrag som ska göras från ett visst engångsbelopp uttryckt i procent. Tabellerna ska grundas på en för landet genomsnittlig sammanlagd skatte- och avgiftssats.

1320

Avd. V Särskild inkomstskatteredovisning

13 kap. Särskild inkomstskatteredovisning

Beslut om särskild inkomstskatteredovisning

1 § Skatteverket beslutar om skatt för en fysisk person ska redovisas och betalas enligt bestämmelserna för skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (särskild inkomstskatte- redovisning). I ett beslut om särskild inkomstskatteredovisning ska Skatteverket ange om

1. utbetalaren av den skattepliktiga ersättningen ska göra skatteavdrag enligt 3 §, och

2. mottagaren har inkomster som är undantagna från skatteplikt.

2 § Om Skatteverket har beslutat om särskild inkomstskatteredovisning, ska den som beslutet gäller genast visa upp beslutet för utbetalaren.

Skatteavdrag för särskild inkomstskatt

3 § En utbetalare som är hemmahörande i Sverige och som betalar ut kontant ersättning som är skattepliktig enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ska göra skatteavdrag för sådan skatt om

1. Skatteverket i ett beslut om särskild inkomstskatteredovisning har angett att skatteavdrag ska göras, och

2. utbetalaren känner till beslutet.

4 § I fråga om skatteavdrag för särskild inkomstskatt för utomlands bosatta gäller bestämmelserna om

1. befrielse från skatteavdrag i 10 kap. 9 § första stycket 2 och andra stycket,

2. skyldighet att lämna uppgift om skatteavdrag i 10 kap. 18 §, och

3. värdering av förmåner vid beräkning av underlag för skatteavdrag i 11 kap. 9–11 §§.

När ska den skattskyldige redovisa och betala in skatten?

5 § Om utbetalaren är hemmahörande i utlandet, ska den som tar emot ersättning som är skattepliktig enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta redovisa och betala skatten.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1321

Avd. VI Uppgifts- och dokumentationsskyldighet

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

14 kap. Syftet med kontrolluppgifter

1 § Kontrolluppgifter ska lämnas för andra än uppgiftslämnaren själv till ledning för

1. bestämmande av underlag för att ta ut skatt eller avgift enligt

a) inkomstskattelagen (1999:1229),

b) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

c) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–5 och 7–9 nämnda lag,

d) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

e) lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,

f) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,

2. bestämmande av

a) skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

b) avgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

c) egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980),

3. registrering av skatteavdrag,

4. skattereduktion,

5. beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

6. beskattning enligt

a) lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

b) lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., och

7. beskattning utomlands.

15 kap. Kontrolluppgift om intäkt i inkomstslaget tjänst

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– skyldighet att lämna kontrolluppgift (2 §),

– för vem och av vem kontrolluppgift ska lämnas (3–7 §§),

– undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift (8 §),

– kontrolluppgiftens innehåll (9–11 §§), och

– värdering av ersättningar och förmåner (12 §).

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

2 § Kontrolluppgift ska lämnas om utgiven ersättning och förmån som utgör intäkt i inkomstslaget tjänst. Kontrolluppgift ska inte lämnas om ersättningen eller förmånen är skattefri av någon annan anledning än förhållanden hos mottagaren.

Som utgiven ersättning räknas även

1. behållning på pensionssparkonto som ska skattas av i inkomstslaget tjänst enligt 58 kap. 33 § inkomstskattelagen (1999:1229), och

1322

2. belopp som utgör intäkt i inkomstslaget tjänst och som enligt en	Prop. 2010/11:165
bestämmelse i inkomstskattelagen eller någon annan lag ska anses som	Bilaga 2
utbetalt.
I 22 kap. 10 och 11 §§ finns bestämmelser om skyldighet att lämna
kontrolluppgift om omständigheter som medför eller kan medföra
avskattning i inkomstslaget tjänst av pensionsförsäkring eller av sådana
avtal om tjänstepension som är jämförbara med pensionsförsäkring.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

För vem ska kontrolluppgift lämnas?

3 § Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

Den som ska lämna kontrolluppgift – huvudregeln

4 § Kontrolluppgift ska lämnas av den som har gett ut ersättningen eller förmånen.

Förmån av personaloptioner

5 § Kontrolluppgift om sådan förmån av personaloptioner som avses i 10 kap. 11 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämnas av den i vars tjänst rättigheten har förvärvats.

Rabatt, bonus eller annan förmån

6 § Om ersättningen eller förmånen utgörs av rabatt, bonus eller annan förmån som har getts ut på grund av kundtrohet eller liknande, ska kontrolluppgift lämnas av den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för ersättningen eller förmånen.

Ersättning från utlandet som har sin grund i en anställning i Sverige

7 § Om en ersättning eller en annan förmån än som avses i 5 § har getts ut av en fysisk person som är bosatt utomlands eller av en utländsk juridisk person, ska kontrolluppgift lämnas av den hos vilken mottagaren är anställd i Sverige om

1. ersättningen eller förmånen kan anses ha sin grund i anställningen,

och

2. det inte finns något anställningsförhållande mellan utgivaren av ersättningen eller förmånen och mottagaren.

1323

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

8 § Kontrolluppgift behöver inte lämnas om

1. sådan ersättning eller förmån för arbete som en fysisk person eller ett dödsbo har gett ut, under förutsättning att

a) ersättningen eller förmånen inte motsvarar en utgift i en närings- verksamhet,

b) skatteavdrag inte har gjorts, och

c) det som mottagaren har fått sammanlagt haft ett lägre värde än 1 000 kronor för hela året,

2. sådan ersättning eller förmån för arbete som har getts ut i annat fall än som avses i 1, under förutsättning att

a) det som mottagaren har fått sammanlagt haft ett lägre värde än 100 kronor för hela året, och

b) skatteavdrag inte har gjorts, eller

3. ersättning eller förmån som har redovisats i en förenklad arbets- givardeklaration.

Kontrolluppgiftens innehåll

9 § I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1. värdet av den ersättning eller förmån som har getts ut,

2. den tid ersättningen eller förmånen avser, om den bara avser del av

året,

3. antalet dagar med sjöinkomst samt på vilket fartyg och i vilket fartområde tjänstgöringen ägt rum,

4. om Skatteverket har bestämt värdet av en förmån enligt 2 kap. 10 b eller 10 c § socialavgiftslagen (2000:980),

5. om ersättningen ges ut på grund av tjänstepensionsförsäkring eller sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229), samt

6. arbetsställenummer enligt lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m., om ett sådant har tilldelats.

Om kontrolluppgiften avser en ersättning med ett sådant engångs- belopp på grund av personskada som avses i 11 kap. 38 § inkomst- skattelagen, ska det i kontrolluppgiften anges om engångsbelopp på grund av samma skada har getts ut tidigare samt i så fall med vilket belopp och under vilket utbetalningsår.

10 § I kontrolluppgiften ska det anges om den uppgiftsskyldige ska betala arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980) på de ersättningar och förmåner som omfattas av uppgiftsskyldigheten.

11 § Om den uppgiftsskyldige har gett ut ersättning för sådana utgifter som avses i 12 kap. 2 § första och andra styckena inkomstskattelagen (1999:1229) och enligt 10 kap. 3 § 9 eller 10 inte är skyldig att göra skatteavdrag från ersättningen, är det tillräckligt att det i kontrolluppgiften anges att sådan ersättning har getts ut.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1324

Värdering av ersättningar och förmåner	Prop. 2010/11:165
12 § Värdet av ersättningar och förmåner som har getts ut i annat än	Bilaga 2
pengar ska beräknas i enlighet med bestämmelserna i 61 kap. inkomst-
skattelagen (1999:1229).
Vid beräkning av värdet av kostförmån och bilförmån får
bestämmelserna i 61 kap. 18, 19 och 19 b §§ inkomstskattelagen
tillämpas bara om Skatteverket beslutat det enligt 2 kap. 10 b §
socialavgiftslagen (2000:980).
Värdet av förmån av bostad här i landet som inte är semesterbostad
eller bostad som avses i 61 kap. 3 a § inkomstskattelagen ska beräknas
enligt sådana värdetabeller som avses i 2 kap. 10 a § 1 socialavgiftslagen.
Om Skatteverket har bestämt värdet enligt 2 kap. 10 c § socialavgifts-
lagen, ska detta värde användas.

16 kap. Kontrolluppgift om intäkt och avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

1 § Kontrolluppgift ska lämnas om följande ersättningar och förmåner som ska hänföras till inkomstslaget näringsverksamhet:

1. ersättning och förmån som har getts ut för arbete och som utgivaren har gjort eller varit skyldig att göra skatteavdrag från,

2. sjukpenning och annan sådan ersättning som avses i 15 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229),

3. sådant utbetalt stöd eller efterskänkt belopp som avses i 29 kap. inkomstskattelagen,

4. betalning för

a) nyttjandet av eller rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, inklusive biograffilm, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod, eller

b) upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur,

5. uttag och utbetalning enligt

a) 21 kap. 36 § inkomstskattelagen från ett skogskonto eller ett skogsskadekonto, och

b) 32 kap. 8 § samma lag från ett upphovsmannakonto. Kontrolluppgift ska också lämnas om överlåtelse, pantsättning eller

övertagande av medel på

1. skogskonto eller skogsskadekonto enligt 21 kap. 40 och 41 §§ inkomstskattelagen, och

2. upphovsmannakonto enligt 32 kap. 11 § första stycket 1 eller 2 samma lag.

2 § Kontrolluppgift ska lämnas om insättning på
1. skogskonto eller skogsskadekonto enligt 21 kap. inkomstskattelagen
(1999:1229), och	1325

2. upphovsmannakonto enligt 32 kap. samma lag.	Prop. 2010/11:165
I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om tidpunkten för insättningen.	Bilaga 2

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

3 § Kontrolluppgift ska lämnas för

1. fysiska personer,

2. juridiska personer i de fall som avses i 1 § första stycket 1 och 4, samt

3. kontohavaren om uppgiften avser skogskonto, skogsskadekonto eller upphovsmannakonto.

4 § Vem som ska lämna kontrolluppgifter som avses i detta kapitel framgår av följande uppställning:

Kontrolluppgift om avses i		ska lämnas av
1	§ första stycket 1–4	den som gett ut ersättningen eller
1	§ första stycket 5 och andra	förmånen
		det kontoförande kreditinstitutet.
stycket samt 2 §

17 kap. Kontrolluppgift om ränta och annan avkastning på fordringsrätt

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

1 § Kontrolluppgift ska lämnas om ränteinkomster.

Kontrolluppgift ska också lämnas om annan avkastning än kapitalvinst som hänför sig till fordringsrätter och som utgör intäkt i inkomstslaget kapital.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

2 § Kontrolluppgift om ränteinkomster eller annan avkastning ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

3 § Kontrolluppgift ska lämnas av den som har tillgodoräknat eller betalat ut ränta eller avkastning.

Uppgiftsskyldiga är andra juridiska personer än dödsbon.

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

4 § Kontrolluppgift om ränteinkomster eller annan avkastning behöver

inte lämnas

1326

1. för ett konto som det inte finns personnummer för och som har	Prop. 2010/11:165
öppnats före den 1 januari 1985, om räntan understiger 100 kronor under	Bilaga 2
året eller, om kontot innehas av mer än en person, räntan för var och en
av dem understiger 100 kronor,

2. om den sammanlagda räntan på konton i annat fall än som avses i 1 understiger 100 kronor under året för en person, och

3. för skogskonto, skogsskadekonto, upphovsmannakonto och pensionssparkonto.

Kontrolluppgiftens innehåll

5 § I kontrolluppgiften ska uppgifter lämnas om tillgodoräknad eller utbetald ränta eller annan avkastning än kapitalvinst.

Om den uppgiftsskyldige inte kan ange hur stor del av utbetalt belopp som utgör ränta, ska uppgift om det sammanlagda utbetalda beloppet lämnas i kontrolluppgiften.

När två eller flera personer innehar ett konto

6 § Om ett konto innehas av två eller flera personer, ska räntan fördelas mellan dem efter deras andelar i räntan eller, om dessa andelar inte är kända för den uppgiftsskyldige, i lika stora andelar.

Om ett konto innehas av fler än fem personer och en person förfogar över kontot, behöver kontrolluppgift lämnas endast för den person som förfogar över kontot.

18 kap. Kontrolluppgift om ränteutgifter

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

1 § Kontrolluppgift ska lämnas om ränteutgifter.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

2 § Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

3 § Kontrolluppgift ska lämnas av den som har tagit emot ränta. Uppgiftsskyldiga är andra juridiska personer än dödsbon.

En enskild person som bara har tagit emot dröjsmålsränta behöver inte lämna kontrolluppgift.

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

4 § Kontrolluppgift om ränta behöver inte lämnas om den sammanlagda
räntan för en person understiger 100 kronor under året.	1327

Kontrolluppgiftens innehåll

5 § I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om mottagen ränta.

Om någon del av räntan har betalats i förskott, ska uppgift bara lämnas om den del av räntan som avser tiden till och med den 31 januari året efter beskattningsåret.

När två eller flera personer är betalningsansvariga för en skuld

6 § Om två eller flera personer är betalningsansvariga för en skuld, ska räntan fördelas mellan dem efter deras andelar i räntan eller, om dessa andelar inte är kända för den uppgiftsskyldige, i lika stora andelar.

Om en skuld är gemensam för fler än fem personer, behöver kontroll- uppgift bara lämnas för den person som kan anses som företrädare för dem.

19 kap. Kontrolluppgift om avkastning på delägarrätter

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

1 § Kontrolluppgift ska lämnas om utdelning och ränta på delägarrätter. Kontrolluppgift ska också lämnas om annan avkastning än kapitalvinst

som hänför sig till delägarrätten och som utgör intäkt i inkomstslaget kapital.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

2 § Kontrolluppgift om utdelning, ränta eller annan avkastning ska lämnas för sådana fysiska personer och dödsbon som har mottagit eller tillgodoräknats avkastningen.

3 § Kontrolluppgiften ska lämnas av den som har betalat ut eller tillgodoräknat utdelningen, räntan eller annan avkastning.

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

4 § Kontrolluppgift ska inte lämnas om avyttring av tillgångar på pensionssparkonto.

Kontrolluppgiftens innehåll

5 § I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om utbetald eller tillgodo- räknad utdelning, ränta och annan avkastning.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1328

När fler än fem personer innehar en depå eller ett konto	Prop. 2010/11:165
	Bilaga 2

6 § Om en depå eller ett konto innehas av fler än fem personer och en person förfogar över depån eller kontot, behöver kontrolluppgift bara lämnas för den person som förfogar över depån eller kontot.

20 kap. Kontrolluppgift om avyttring av andelar i investeringsfonder

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

1 § Kontrolluppgift ska lämnas om avyttring av andelar i en investeringsfond eller i ett sådant fondföretag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om investeringsfonder.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

2 § Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

3 § Kontrolluppgift om avyttring genom inlösen ska lämnas av

1. sådana fondbolag som avses i 1 kap. 1 § första stycket 7 lagen (2004:46) om investeringsfonder eller, om förvaltningen av fonden har övergått till ett förvaringsinstitut, av detta,

2. värdepappersbolag och kreditinstitut som förvaltar specialfonder enligt 1 kap. 5 § lagen om investeringsfonder,

3. förvaltningsbolag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 6 eller 8 § lagen om investeringsfonder, och

4. fondföretag som driver verksamhet här i landet enligt 1 kap. 7 eller 9 § lagen om investeringsfonder.

Om ett fondföretag har slutit avtal med ett värdepappersinstitut om att ombesörja försäljning och inlösen av andelar, ska kontrolluppgiften i stället lämnas av värdepappersinstitutet.

Om en andel är förvaltarregistrerad ska i stället förvaltaren lämna kontrolluppgiften.

4 § Kontrolluppgift om annan avyttring än inlösen av andelar i en investeringsfond eller ett sådant fondföretag som avses i 1 kap. 7 eller 9 § lagen (2004:46) om investeringsfonder ska lämnas av förvaltare, om andelarna är förvaltarregistrerade.

Om en andel i ett fondföretag inte är förvaltarregistrerad, ska kontrolluppgift lämnas av värdepappersinstitut i de fall de medverkar vid avyttringen.

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift

5 § Kontrolluppgift ska inte lämnas om avyttring av tillgångar på
pensionssparkonto.	1329

Kontrolluppgiftens innehåll	Prop. 2010/11:165
	Bilaga 2

6 § I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1. kapitalvinst eller kapitalförlust,

2. slag av fond,

3. fondens identifikationsuppgifter, och

4. om fonden är marknadsnoterad.

Om den uppgiftsskyldige saknar uppgift om ersättning vid avyttring, ska vid beräkning av kapitalvinst eller kapitalförlust andelens marknads- värde på avyttringsdagen användas. Om avyttringsdagen inte är känd, ska marknadsvärdet på dagen då avyttringen registrerades användas.

Om uppgift saknas om anskaffningsutgift, ska uppgift lämnas om ersättningen vid avyttringen efter avdrag för utgifterna för avyttringen i stället för kapitalvinsten eller kapitalförlusten.

21 kap. Kontrolluppgift om avyttring av fordringsrätter och andra delägarrätter än andelar i investeringsfonder

Skyldighet att lämna kontrolluppgift

1 § Kontrolluppgift ska lämnas om

1. avyttring av andra delägarrätter än som avses i 20 kap. 1 § och av fordringsrättter, om inte kontrolluppgift ska lämnas enligt 2,

2. slutförande av options- och terminsaffärer, som inte innebär förvärv eller försäljning av egendom, samt

3. utfärdande av optioner.

För vem och av vem ska kontrolluppgift lämnas?

2 § Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon.

3 § Kontrolluppgift ska lämnas av

1. värdepappersinstitut i de fall de medverkar vid avyttring av delägarrätt eller fordringsrätt och kontrolluppgift inte ska lämnas av dem som avses i 2–6,

2. värdepappersinstitut i de fall de registrerar en option eller en termin eller på annat sätt medverkar vid utfärdandet av optionen eller vid slutförandet av options- eller terminsaffären,

3. kreditmarknadsföretag,

4. garantimyndigheten enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller lagen (1999:158) om investerarskydd,

5. den som har betalat ut ersättning vid avyttring genom inlösen, och

6. försäkringsgivare som har betalat ut ersättning på grund av sådan försäkring som ett värdepappersbolag har tecknat för skadestånds- skyldighet som det kan komma att ådra sig när tjänster utförs i rörelsen.

1330

Undantag från skyldigheten att lämna kontrolluppgift	Prop. 2010/11:165
4 § Kontrolluppgift ska inte lämnas om avyttring av tillgångar	Bilaga 2
	på
pensionssparkonto.
Kontrolluppgiftens innehåll
5 § I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1. vid avyttringen av delägarrätterna eller fordringsrätterna, slut- förandet av options- eller terminsaffären eller utfärdandet av en option, den ersättning som har överenskommits efter avdrag för försäljnings- provision och liknande utgifter,

2. antalet delägarrätter eller fordringsrätter,

3. deras slag och sort, samt

4. den kontanta ersättningen vid sådana byten av andelar som avses i 48 a kap. 2 § och 49 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Om ett terminsavtal slutförs genom att den ena parten säljer en tillgång samtidigt som samma part förvärvar en mindre tillgång av samma slag, får uppgift lämnas om bruttoersättningen vid försäljningen.

6 § Om en utbetalning avser även annat än ersättning för delägarrätter eller fordringsrätter och den uppgiftsskyldige inte kan ange hur stor del av utbetalt belopp som utgör ersättning för sådana rätter, ska uppgift om det sammanlagda utbetalda beloppet lämnas i kontrolluppgiften.

När delägarrätter eller fordringsrätter ägs gemensamt av flera personer

7 § Om delägarrätter eller fordringsrätter ägs gemensamt av flera personer och det vid avyttringen upprättas en rapport enligt 8 kap. 27 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, behöver kontrolluppgift bara lämnas för den som anges i rapporten.

22 kap. Kontrolluppgift om vissa andra förhållanden

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna kontroll- uppgift om

– överlåtelse av andelar i privatbostadsföretag och vissa andra bostads- företag (2 och 3 §§),

– upplåtelse av privatbostad eller en bostad som innehas med hyresrätt (4 §),

– samfällighet (5 och 6 §§),

– räntebidrag (7 §),

– pensionsförsäkringar och pensionssparkonton (8 och 9 §§),

– avskattning av pensionsförsäkring (10 §),

– tjänstepensionsavtal (11 §),

1331

– underlag för avkastningsskattskatt på pensionsförsäkringar och tjän- stepensionsavtal (12 §),

– skattereduktion för förmån av hushållsarbete (13 §),

– elcertifikat (14 §), och

– utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläpps- minskningar (15 §).

Överlåtelse av privatbostadsrätt och av andelar i vissa bostadsföretag

2 § Kontrolluppgift ska lämnas om överlåtelse av en privatbostadsrätt. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av

privatbostadsföretaget.

I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1. lägenhetens beteckning,

2. tidpunkten för överlåtelsen och för överlåtarens förvärv,

3. ersättningen vid överlåtelsen,

4. om överlåtaren förvärvade privatbostadsrätten efter år 1983, ersättningen vid detta förvärv,

5. överlåtarens andel av innestående medel i inre reparationsfond eller liknande fond vid avyttringen och, om överlåtaren förvärvade privat- bostadsrätten efter år 1973, vid detta förvärv,

6. kapitaltillskott som lämnats efter utgången av 1973 och som över- låtaren enligt 46 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229) får räkna in i omkostnadsbeloppet, samt

7. om överlåtaren förvärvade privatbostadsrätten senast år 1973, överlåtarens andel av privatbostadsföretagets förmögenhet den 1 januari 1974, beräknad enligt 46 kap. 14 § inkomstskattelagen.

3 § Kontrolluppgift ska lämnas om överlåtelse av en medlems eller en delägares andel i en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag som inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 § inkomstskattelagen (1999:1229) för att vara ett privatbostadsföretag men som tillhandahåller bostäder åt sina medlemmar eller delägare i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget, om det till andelen är knutet en sådan bostad.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av sådana svenska ekonomiska föreningar eller svenska aktiebolag som avses i första stycket.

I kontrolluppgiften ska följande uppgifter lämnas:

1. bostadens beteckning,

2. tidpunkten för överlåtelsen och för överlåtarens förvärv,

3. ersättningen vid överlåtelsen, samt

4. om överlåtaren förvärvade andelen efter år 1983, ersättningen vid detta förvärv.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1332

Upplåtelse av privatbostad eller bostad som innehas med hyresrätt

4 § Om den som har betalat ut ersättning för arbete även har gett ut ersättning eller förmån på grund av att mottagaren har upplåtit en privatbostad eller en bostad som innehas med hyresrätt, ska utbetalaren lämna kontrolluppgift om hyresersättningen. Detta gäller dock bara om utbetalaren har gjort eller varit skyldig att göra skatteavdrag från ersättningen för arbete.

Samfällighet

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

5 § Kontrolluppgift ska lämnas om utdelning till delägare i sådana samfälligheter som avses i 6 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229).

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som förvaltar samfälligheten.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om utbetald utdelning och hur stor del av utdelningen som kommer från intäkt av skogsbruk som bedrivs i samfälligheten.

6 § Om en privatbostadsfastighet har del i en annan samfällighet än som avses i 6 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), ska kontrolluppgift lämnas om den del av privatbostadsfastighetens andel av samfällighetens inkomster som är avkastning av kapital och som överstiger 600 kronor.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som förvaltar samfälligheten.

Räntebidrag

7 § Kontrolluppgift ska lämnas om statliga räntebidrag för bostadsända- mål.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av Boverket.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om utbetalt räntebidrag eller eftergiven återbetalningsskyldighet.

Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton

8 § Kontrolluppgift ska lämnas om pensionsförsäkringar och pensions-
sparkonton.
Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av
försäkringsgivare, understödsföreningar och pensionssparinstitut.
I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om betalda premier och gjorda
inbetalningar som avdrag får göras för enligt 59 kap. 2 § inkomst-
skattelagen (1999:1229).	1333

9 § Kontrolluppgift ska lämnas om

1. sådan överföring av hela värdet i en pensionsförsäkring som avses i 58 kap. 18 § tredje stycket inkomstskattelagen (1999:1229), och

2. försäkringsgivares eller understödsförenings överlåtelse eller över- föring av en pensionsförsäkring till en annan försäkringsgivare eller understödsförening eller till en annan del av försäkringsgivarens eller understödsföreningens verksamhet.

Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av den försäkringsgivare eller understödsförening som har överfört värdet i försäkringen eller överlåtit eller överfört försäkringen.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om det överlåtna eller överförda värdet. Kontrolluppgiften ska också innehålla nödvändiga identifika- tionsuppgifter för försäkringstagaren, den försäkrade och den mottagande försäkringsgivaren eller understödsföreningen.

Avskattning av pensionsförsäkring

10 § Kontrolluppgift ska lämnas om omständigheter som medför eller kan medföra avskattning av en pensionsförsäkring enligt 58 kap. 19 eller 19 a § inkomstskattelagen (1999:1229).

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare och understödsföreningar.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om den omständigheten som medför eller kan medföra avskattning och det kapital som hänför sig till försäkringen när omständigheten inträffar. Kontrolluppgiften ska också innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter för försäkringstagaren och den försäkrade.

Tjänstepensionsavtal

11 § Kontrolluppgift som avses i 9 och 10 §§ ska också lämnas av utländska tjänstepensionsinstitut om avtal om tjänstepension som är jämförbara med pensionsförsäkring.

Underlag för avkastningsskatt på pensionsförsäkringar och tjänstepensionsavtal

12 § Kontrolluppgift ska lämnas om sådan försäkring eller sådant avtal om tjänstepension som avses i 2 § första stycket 7–9 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av försäkringsgivare, understödsföreningar och tjänstepensionsinstitut.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om värdet av försäkringen eller avtalet om tjänstepension vid närmast föregående års utgång. Värdet av försäkringen respektive värdet av avtalet om tjänstepension ska beräknas enligt bestämmelserna i 3 § åttonde respektive tionde stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1334

Kontrolluppgiften ska också innehålla uppgift om försäkringen är en	Prop. 2010/11:165
pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring, eller om avtalet om	Bilaga 2
tjänstepension är jämförbart med en pensionsförsäkring eller en
kapitalförsäkring.

Skattereduktion för förmån av hushållsarbete

13 § Kontrolluppgift ska lämnas om underlag för skattereduktion i fråga om förmån av sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), om den som utfört arbetet var godkänd för F-skatt vid någon av de tidpunkter som anges i 67 kap. 16 § 1 eller var godkänd för något motsvarande enligt 67 kap. 17 § samma lag.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som har gett ut förmånen.

Elcertifikat

14 § Kontrolluppgift ska lämnas om avyttring av elcertifikat. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av

Affärsverket svenska kraftnät.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om antalet avyttrade elcertifikat och försäljningspriset.

Utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar

15 § Kontrolluppgift ska lämnas om avyttring av utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av Statens energimyndighet.

I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om antalet avyttrade utsläpps- rätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar.

23 kap. Kontrolluppgift om utländska förhållanden

Betalningar till och från utlandet

1 § Kontrolluppgift ska lämnas om direkta och indirekta betalningar som överstiger 150 000 kronor eller utgör delbetalningar av en summa som överstiger 150 000 kronor, om betalningarna görs

1. till utlandet från en obegränsat skattskyldig,

2. från utlandet till en obegränsat skattskyldig, eller

3. inom landet mellan en obegränsat skattskyldig och en begränsat skattskyldig.

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska och juridiska personer av den

som har förmedlat betalningen.

1335

I kontrolluppgiften om betalning till utlandet ska uppgift lämnas om

1. betalningens belopp i använd valuta,

2. betalningsdatum,

3. valutakod,

4. vilket land som betalningen gjorts till,

5. vad betalningen avser, och

6. betalningsmottagaren.

I kontrolluppgiften om betalning från utlandet ska uppgift lämnas om

1. betalningens belopp i använd valuta,

2. betalningsdatum,

3. valutakod, och

4. vilket land som betalningen kommer från.

Begränsat skattskyldiga

2 § Kontrolluppgifter enligt 15 kap., 16 kap. 1 § första stycket 4 och 5 a, samt andra stycket 1, 17, 19, 20 och 21 kap. samt 22 kap. 2, 3 och 9– 11 §§ ska även lämnas för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga.

Kontrolluppgift enligt 22 kap. 10 § ska också avse omständigheter som medför eller kan medföra avskattning enligt 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

3 § Kontrolluppgifter enligt 16 kap. 1 § första stycket 4 ska även lämnas för juridiska personer som är begränsat skattskyldiga.

Utländska försäkringar

4 § Den som har förmedlat en utländsk försäkring som avses i 21 kap. 12 § ska lämna sådana uppgifter att försäkringsgivaren och försäkrings- tagaren kan identifieras.

Förbindelse från utländska företag att lämna kontrolluppgift

5 § Utländska företag som driver bankverksamhet, värdepappersrörelse, fondverksamhet, finansieringsverksamhet eller försäkringsverksamhet i Sverige utan att inrätta en filial eller motsvarande etablering här, ska innan verksamheten inleds ge in en skriftlig förbindelse till Finansinspektionen om att lämna kontrolluppgifter i enlighet med bestämmelserna i denna lag.

Skyldigheten att lämna en sådan förbindelse gäller inte ett utländskt företag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som på grund av bestämmelser i den staten är förhindrat att lämna kontrolluppgifter. Skyldigheten gäller inte heller försäkringsgivare inom EES som bara meddelar pensionsförsäkring enligt 58 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1336

6 § Försäkringsgivare som meddelar försäkring från fast driftställe utan-	Prop. 2010/11:165
för Sverige men i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbets-	Bilaga 2
området, ska för varje pensionsförsäkringsavtal ge in ett skriftligt
åtagande till Skatteverket om att lämna kontrolluppgifter om
pensionsförsäkring enligt 15 och 22 kap. samt 2 §.
Första stycket gäller också utländska tjänstepensionsinstitut som ingår
sådana avtal om tjänstepension som är jämförbara med en pensions-
försäkring.
Åtagandet ska innehålla nödvändiga identifikationsuppgifter för
försäkringsgivaren, försäkringstagaren, den försäkrade och pensions-
försäkringsavtalet.
En kopia av försäkringsavtalet ska lämnas in tillsammans med
åtagandet.

24 kap. Bestämmelser för alla kontrolluppgifter

När ska kontrolluppgifter lämnas?

Huvudregeln

1 § Kontrolluppgifter ska lämnas för varje kalenderår och ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari närmast följande kalenderår.

Kontrolluppgifter om pensionsförsäkringar och tjänstepensionsavtal

2 § Kontrolluppgift som avses i 22 kap. 9–11 §§ ska ha kommit in inom 14 dagar från den dag då den omständighet som utlöste kontrollupp- giftsskyldigheten inträffade.

Kontrolluppgifter om skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto

3 § Kontrolluppgift som avses i 16 kap. 2 § ska ha kommit in senast den 30 juni närmast följande kalenderår.

Uppgifter som ska finnas i alla kontrolluppgifter

4 § En kontrolluppgift ska innehålla

1. nödvändiga identifikationsuppgifter för den uppgiftsskyldige och den som kontrolluppgiften lämnas för,

2. uppgift om avdragen skatt och innehållen utländsk källskatt, samt

3. uppgift om huruvida den person som kontrolluppgiften lämnas för är företagsledare, närstående till en sådan person eller delägare, om uppgiften lämnas av ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag.

1337

25 kap. Undantag från kontrolluppgiftsskyldighet

1 § Skyldigheten att lämna kontrolluppgifter gäller inte uppgifter som saknar betydelse för

1. bestämmande av underlag för att ta ut skatt eller avgift enligt de lagar som anges i 14 kap. 1 § 1,

2. bestämmande av underlag för egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980),

3. registrering av skatteavdrag,

4. beskattning enligt

– lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

– lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,

5. beräkningen av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, och

6. Sveriges åtaganden inom det internationella utbytet av information.

26 kap. Skattedeklaration

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att arbetsgivaravgifter, skatteavdrag, mervärdesskatt och punktskatt ska redovisas i en skattedeklaration.

2 § Bestämmelserna i kapitlet ges i följande ordning:

– vem som ska lämna en skattedeklaration (3 §§),

– vilken sorts skattedeklaration som ska lämnas (4–10 §§),

– redovisningsperioder (11–18 §§),

– vad de olika skattedeklarationerna ska innehålla (19–26 §§),

– när en skattedeklaration ska lämnas (27–38 §§), och

– särskilda bestämmelser om redovisning (39 och 40 §§).

Vem ska lämna skattedeklaration?

3 § En skattedeklaration ska lämnas av

1. den som är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivar- avgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det,

2. den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200),

3. den som ska registreras enligt 7 kap. 1 § första stycket 4 eller 5,

4. den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen,

5. den som är skattskyldig för punktskatt enligt någon av de lagar som anges i 3 kap. 12 §, och

6. den som är skattskyldig och ska redovisa skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1338

Vilken sorts skattedeklaration ska lämnas?	Prop. 2010/11:165
Arbetsgivardeklaration	Bilaga 2
4 § Arbetsgivaravgifter och skatteavdrag ska redovisas i en arbetsgivar-
deklaration för redovisningsperioder.
Den som är registrerad ska lämna en arbetsgivardeklaration för varje
redovisningsperiod. Om den registrerade skriftligen upplyser Skattever-
ket om att det varken finns arbetsgivaravgifter eller skatteavdrag att
redovisa för en viss redovisningsperiod, behöver deklaration dock inte
lämnas för den perioden. Det gäller även om en förenklad arbets-
givardeklaration ska lämnas enligt 5 §.
Förenklad arbetsgivardeklaration
5 § En fysisk person eller ett dödsbo som har betalat ut ersättning för
arbete till en annan fysisk person får fullgöra skyldigheten att lämna
arbetsgivardeklaration för den ersättningen genom att lämna en förenklad
arbetsgivardeklaration, om ersättningen inte utgör utgift i en närings-
verksamhet som utbetalaren bedriver.
En förenklad arbetsgivardeklaration ska bara lämnas för redovisnings-
perioder då ersättning har betalats ut. En deklaration ska lämnas för varje
betalningsmottagare.
Mervärdesskattedeklaration
6 § Den som är skyldig att lämna en skattedeklaration enligt 3 § 2–4 ska,
om inte annat följer av 8 §, fullgöra skyldigheten genom att lämna en
mervärdesskattedeklaration för redovisningsperioder.
Den som är registrerad ska lämna en mervärdesskattedeklaration för
varje redovisningsperiod.
Punktskattedeklaration
7 § Punktskatt ska redovisas i en punktskattedeklaration för redovis-
ningsperioder om inte annat följer av 9 §.
Den som är registrerad ska lämna en punktskattedeklaration för varje
redovisningsperiod.
Särskilda skattedeklarationer
8 § Den som är betalningsskyldig bara på grund av felaktigt debiterad
mervärdesskatt enligt 1 kap. 2 e § mervärdesskattelagen (1994:200) ska
redovisa betalningen i en särskild skattedeklaration för varje felaktig
debitering.
	1339

Den som är skattskyldig bara på grund av förvärv av sådana nya transportmedel eller punktskattepliktiga varor som avses i 2 a kap. 3 § första stycket 1 eller 2 mervärdesskattelagen ska redovisa mervärdes- skatten i en särskild skattedeklaration för varje förvärv.

9 § Punktskatt ska redovisas i en särskild skattedeklaration för varje skattepliktig händelse, om den som är skyldig att lämna skattedeklaration är skattskyldig enligt

1. lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkohol- skatt, lagen (1994:1776) om skatt på energi eller lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel och inte ska registreras enligt 7 kap. 1 §,

2. 16 § första stycket lagen om tobaksskatt, 15 § lagen om alkoholskatt eller 4 kap. 9 § lagen om skatt på energi och inte företräds av en representant som är godkänd av Skatteverket, eller

3. lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m.

10 § Den som är skyldig att lämna skattedeklaration enligt 3 § 6 ska lämna en särskild inkomstskattedeklaration för varje skattepliktig ersätt- ning.

Redovisningsperioder

En kalendermånad är huvudregeln

11 § En redovisningsperiod omfattar en kalendermånad, om inte något annat särskilt föreskrivs.

Kalenderkvartal och beskattningsår för mervärdesskatt

12 § Om beskattningsunderlaget för mervärdesskatt, exklusive gemen- skapsinterna förvärv och import, beräknas uppgå till högst 40 miljoner för beskattningsåret ska redovisningsperioden för mervärdesskatt vara ett kalenderkvartal. Om samma underlag beräknas uppgå till högst en miljon kronor ska redovisningsperioden vara ett beskattningsår.

13 § För den som är skyldig att lämna skattedeklaration enligt 3 § 3 är redovisningsperioden ett kalenderkvartal.

Beslut om kortare period än kalenderkvartal eller beskattningsår

14 § Skatteverket ska besluta att redovisningsperioden för mervärdeskatt ska vara en kalendermånad i stället för tre eller en eller tre kalender- månader i stället för ett beskattningsår om

1. den deklarationsskyldige begär det, eller

2. det finns särskilda skäl.

Ett beslut enligt första stycket 1 ska gälla minst 24 på varandra följande kalendermånader, om inte särskilda skäl talar emot det.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1340

Från när gäller en ändring mellan kalenderkvartal och kalendermånad? Prop. 2010/11:165 Bilaga 2

15 § Ett beslut enligt 14 § 2 om att redovisningsperioden för mervärdesskatt ska vara en kalendermånad i stället för ett kalenderkvartal gäller från ingången av det kalenderkvartal som gått ut närmast före dagen för beslutet. Om beslutet meddelas efter den tidpunkt då deklaration enligt 27 § ska lämnas för kalenderkvartalet, ska dock beslutet gälla från ingången av det kalenderkvartal då det meddelades.

Om det finns särskilda skäl, gäller första stycket även beslut enligt 14 § första stycket 1.

16 § Om redovisningsperioden för mervärdesskatt ska ändras till en kalendermånad i stället för tre eller omvänt i andra fall än de som avses i 15 §, ska den nya redovisningsperioden börja gälla efter utgången av det kalenderkvartal då den deklarationsskyldige underrättade Skatteverket om ändringen eller Skatteverket beslutade ändringen.

Från när gäller en ändring från eller till beskattningsår?

17 § Om redovisningsperioden för mervärdesskatt ska ändras från eller till ett beskattningsår, ska ändringen gälla från ingången respektive utgången av det beskattningsår då den deklarationsskyldige underrättade Skatteverket om ändringen eller Skatteverket beslutade ändringen.

Beskattningsår som redovisningsperiod för punktskatt

18 § För den som kan beräknas redovisa punktskatt med ett nettobelopp på högst 50 000 kronor för beskattningsåret får Skatteverket besluta att redovisningsperioden för punktskatten ska vara ett beskattningsår.

Det som sägs 17 § gäller även beslut enligt första stycket.

Ett beslut enligt första stycket upphör att gälla om den deklarations- skyldige försätts i konkurs. Den pågående redovisningsperioden löper i sådana fall ut vid utgången av den kalendermånad då konkursbeslutet har fattats.

Vad ska de olika skattedeklarationerna innehålla?

Samtliga skattedeklarationer

19 § En skattedeklaration ska innehålla

1. nödvändiga identifikationsuppgifter,

2. uppgift om den redovisningsperiod som redovisning lämnas för, och

3. de ytterligare uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av skatten utöver de som ska lämnas enligt 20–26 §§.

1341

Arbetsgivardeklaration

20 § En arbetsgivardeklaration ska innehålla uppgifter om

1. den sammanlagda ersättning från vilken utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag,

2. sammanlagt avdraget belopp,

3. den sammanlagda ersättning som utbetalaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för,

4. sammanlagt avdrag enligt 2 kap. 21 § socialavgiftslagen (2000:980),

och

5. periodens sammanlagda avgifter.

21 § En förenklad arbetsgivardeklaration ska innehålla uppgift om

1. den ersättning som utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag för och betala arbetsgivaravgifter för,

2. verkställt skatteavdrag,

3. arbetsgivaravgifternas belopp, och

4. avdrag för sådan preliminär skattereduktion för hushållsarbete som avses i 17 § första stycket 2 lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete.

Mervärdesskattedeklaration

22 § En mervärdesskattedeklaration ska innehålla uppgift om

1. utgående skatt,

2. ingående skatt, och

3. omsättning, förvärv och överföringar av varor som transporteras mellan EG-länder.

En skattedeklaration som ska lämnas av en grupphuvudman ska innehålla uppgifter för hela gruppen.

Punktskattedeklaration

23 § En punktskattedeklaration ska innehålla uppgift om

1. skattens bruttobelopp,

2. yrkade avdrag, och

3. skattens nettobelopp.

24 § Till varje redovisningsperiod ska den punktskatt hänföras för vilken redovisningsskyldighet har inträtt under perioden.

Redovisningsskyldigheten inträder när affärshändelser, som grundar skattskyldighet, enligt god redovisningssed bokförs eller borde ha bokförts. Är den deklarationsskyldige inte bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) inträder redovisningsskyldigheten sam- tidigt med skattskyldigheten. Detsamma gäller om skattskyldigheten inträder vid händelser som inte föranleder någon bokföringsåtgärd.

Vid försäljning mot kredit får Skatteverket, om principerna för den redovisningsskyldiges bokföring föranleder det, besluta att redovisnings-

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1342

skyldigheten ska inträda vid beskattningsårets utgång, dock inte senare	Prop. 2010/11:165
än när betalning inflyter eller fordran diskonteras eller överlåts.	Bilaga 2
Om en deklarationsskyldig försätts i konkurs, inträder redovisnings-
skyldighet genast för de affärshändelser för vilka skattskyldighet har
inträtt före konkursbeslutet.
Särskilda skattedeklarationer
25 § En särskild skattedeklaration ska innehålla uppgift om

1. det förvärv eller den skattepliktiga händelse som deklarationen lämnas för, och

2. skatten på grund av förvärvet eller händelsen.

26 § En särskild inkomstskattedeklaration ska innehålla uppgift om

1. den skattepliktiga ersättningen, och

2. skatten på ersättningen.

När ska en skattedeklaration lämnas?

Mindre företag som ska lämna mervärdesskattedeklaration

27 § Den som är skyldig att lämna en mervärdesskattedeklaration ska, om inte annat följer av 28–36 §§, lämna skattedeklaration enligt följande uppställning:

Arbetsgivar-	Punktskatte-	Mervärdes-	ska ha kommit in
deklaration för	deklarationen	skatte-	till Skatteverket
redovisnings-	för redovis-	deklaration	senast den
perioden	ningsperioden	för redovisnings-
		perioden
januari	december	oktober–	12 februari
februari	januari	december	12 mars
mars	februari		12 april
april	mars	januari–mars	12 maj
maj	april		12 juni
juni	maj		12 juli
juli	juni	april–juni	17 augusti
augusti	juli		12 september
september	augusti		12 oktober
oktober	september	juli-september	12 november
november	oktober		12 december
december	november		17 januari

28 § Om Skatteverket har beslutat enligt 14 § att redovisningsperioden för mervärdesskatt ska vara en kalendermånad, ska mervärdesskatte-

1343

deklaration lämnas enligt bestämmelserna för punktskattedeklaration i	Prop. 2010/11:165
27 §.	Bilaga 2
29 § Om den deklarationsskyldige begär det, ska Skatteverket besluta att
mervärdesskattedeklaration som enligt 28 § ska lämnas enligt
bestämmelserna för punktskattedeklaration i 27 § i stället ska lämnas
enligt bestämmelserna i 31 §. Beslutet ska, om inte särskilda skäl talar
emot det, gälla minst tolv på varandra följande redovisningsperioder.
Deklarationstid när redovisningsperioden för mervärdesskatt kortas
30 § Den som saknar möjlighet att lämna mervärdesskattedeklaration i
rätt tid på grund av att redovisningsperioden ändrats från beskattningsår
eller från kalenderkvartal till kalendermånad, ska lämna mervärdesskatte-
deklaration senast vid den deklarationstidpunkt som kommer närmast
efter den dag då den deklarationsskyldige underättade Skatteverket om
ändringen eller Skatteverket beslutade ändringen.
Om mervärdesskattedeklaration enligt första stycket ska lämnas för
mer än en ny redovisningsperiod, får perioderna slås samman till en
period och redovisas i en deklaration.
Större företag som ska lämna mervärdesskattedeklaration
31 § Den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på beskattnings-
underlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för
beskattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor, ska
lämna skattedeklaration enligt följande uppställning, om inte Skatte-

verket har beslutat något annat enligt 32 §.

Arbetsgivar-, mervärdesskatte- och	ska ha kommit in till Skatteverket
punktskattedeklaration för redo-	senast den
visningsperioden
januari	26 februari
februari	26 mars
mars	26 april
april	26 maj
maj	26 juni
juni	26 juli
juli	26 augusti
augusti	26 september
september	26 oktober
oktober	26 november
november	27 december
december	26 januari
	1344

Tidigare redovisning av arbetsgivaravgifter

32 § Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket besluta att en sådan näringsidkare som avses i 31 § ska lämna arbetsgivardeklaration senast den 12 i månaden efter redovisningsperiodens utgång, i januari senast den 17.

Enbart arbetsgivar- och punktskattedeklaration

33 § Den som inte ska lämna mervärdesskattedeklaration eller som ska lämna mervärdesskattedeklaration för ett helt beskattningsår, ska lämna arbetsgivar- och punktskattedeklaration enligt följande uppställning:

Arbetsgivar- och punktskatte-	ska ha kommit in till Skatteverket
deklaration för redovisnings-	senast den
perioden
januari	12 februari
februari	12 mars
mars	12 april
april	12 maj
maj	12 juni
juni	12 juli
juli	17 augusti
augusti	12 september
september	12 oktober
oktober	12 november
november	12 december
december	17 januari

Särskilt föreskrivna redovisningsperioder

34 § Den som har en redovisningsperiod som är längre än en kalendermånad ska redovisa skatten i en skattedeklaration som ska ha kommit in till Skatteverket senast den 12 i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång, med undantag för månaderna januari och augusti då deklarationen i stället ska ha kommit in senast den 17.

Första stycket gäller inte den som enligt 12 eller 13 § har kalender- kvartal som redovisningsperiod för mervärdesskatt.

Kommuner och landsting

35 § Kommuner och landsting ska alltid lämna arbetsgivar- och punktskattedeklaration enligt uppställningen i 27 §. Mervärdesskatte- deklaration ska alltid lämnas enligt uppställningen för punktskatte- deklaration i den paragrafen. De skattedeklarationer som ska lämnas i

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1345

januari och augusti ska dock i stället ha kommit in till Skatteverket senast den 12 i månaden.

När ska särskilda skattedeklarationer lämnas
36	§ Särskilda skattedeklarationer ska, om inte annat följer av 37 eller
38	§, lämnas enligt följande uppställning.

Deklaration som avses i		ska ha kommit in till Skatteverket
		senast
8	§ första stycket	35 dagar efter utfärdandet av den
		felaktiga handlingen
8	§ andra stycket	35 dagar efter förvärvet
9	§ 1	fem dagar efter den skattepliktiga
		händelsen
9	§ 2	vid den skattepliktiga händelsen
9	§ 3	25 dagar efter den skattepliktiga
		händelsen
10 §		den 12 i månaden efter den månad
		då den skattepliktiga ersättningen
		kom den skattskyldige till del,

med undantag för månaderna januari och augusti då deklara- tionen i stället ska ha kommit in senast den 17

37 § Deklaration som avses i 9 § 1 och som ska lämnas av den som är skattskyldig enligt 11 kap. 5 § andra stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha kommit in till Skatteverket senast en månad efter dagen för tillsynsmyndighetens beslut.

38 § Om den som är skattskyldig enligt 9 § första stycket 5 eller 16 § fjärde stycket lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 8 § första stycket 5 lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 1 § 5 lagen (1994:1776) om skatt på energi inte har ställt säkerhet för skattens betalning, ska deklaration som avses i 9 § 1 ha kommit in till Skatteverket senast vid den skattepliktiga händelsen.

Särskilda bestämmelser om redovisning

Utländsk avgiftsskyldig

39 § Om den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person som saknar fast driftställe här i landet, får Skatteverket, om det finns särskilda skäl, gå med på att avgifterna redovisas på något annat sätt eller vid någon annan tidpunkt än som anges i detta kapitel.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1346

Viss verksamhet för sig	Prop. 2010/11:165
40 § Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, besluta att en viss	Bilaga 2
verksamhet ska redovisas för sig.

27 kap. Skalbolagsdeklaration

1 § I en skalbolagsdeklaration lämnas uppgifter till ledning för beslut om säkerhet för undantag från skalbolagsbeskattning enligt 25 a kap. 11 § eller 49 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229).

2 § Om ett avyttrat företag som är ett skalbolag vill att en avyttring ska undantas från skalbolagsbeskattning, ska företaget upprätta ett särskilt bokslut och lämna en skalbolagsdeklaration.

Om det är en andel i ett handelsbolag som har avyttrats, ska i stället den delägare som avyttrat andelen upprätta ett särskilt bokslut för bolaget och lämna skalbolagsdeklaration. Handelsbolaget ska lämna delägaren de uppgifter som behövs för deklarationen.

3 § Det särskilda bokslutet ska upprättas som om det avyttrade företagets beskattningsår avslutats vid tidpunkten för avyttringen eller, i fråga om handelsbolag, tillträdet. Företagets avsättningar till periodiseringsfond och ersättningsfond ska anses ha återförts.

Om det är en andel i ett handelsbolag som har avyttrats, ska säljaren ta upp så stor del av handelsbolagets överskott eller underskott samt kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av handelsbolagets näringsfastigheter och näringsbostadsrätter som belöper på den avyttrade andelen.

4 § En skalbolagsdeklaration ska innehålla

1. nödvändiga identifikationsuppgifter för den som avyttrat och för den som förvärvat,

2. uppgift om det avyttrade företagets över- eller underskott enligt det särskilda bokslutet,

3. uppgifter om de intäkts- och kostnadsposter som tagits upp i bokslutet, och

4. de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att beräkna resultatet.

5 § En skalbolagsdeklaration ska ha kommit in till Skatteverket senast 30 dagar efter avyttringen eller, i fråga om handelsbolag, tillträdet.

28 kap. Preliminär deklaration

1 § Preliminär deklaration lämnas till ledning för bestämmande av preliminär skatt.

1347

Skyldighet att lämna preliminär deklaration	Prop. 2010/11:165
Preliminär deklaration vid ansökan om godkännande för F-skatt	Bilaga 2
2 § Den som ansöker om godkännande för F-skatt ska lämna	en
preliminär deklaration till Skatteverket.
Preliminär deklaration inför beskattningsåret

3 § Den som är godkänd för F-skatt eller har särskild A-skatt ska lämna en preliminär deklaration om

1. den slutliga skatten för beskattningsåret beräknas överstiga motsvarande skatt för det senast deklarerade beskattningsåret, och

2. skillnaden är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden.

Deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket senast en månad före beskattningsårets ingång.

Preliminär deklaration under beskattningsåret

4 § Den som är godkänd för F-skatt eller har särskild A-skatt ska lämna en preliminär deklaration om

1. det kan antas att den slutliga skatten för beskattningsåret kommer att överstiga den debiterade preliminära skatten, och

2. skillnaden är betydande med hänsyn till den skattskyldiges förhållanden.

Deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket inom 14 dagar. När mindre än två månader återstår av beskattningsåret behöver deklaration dock inte lämnas.

Vad ska en preliminär deklaration innehålla?

5 § En preliminär deklaration ska innehålla uppgifter om beräknade inkomster och utgifter samt övriga uppgifter som behövs för att bestämma den preliminära skatten.

29 kap. Deklarationsskyldighet för inkomst

1 § Med deklarationsskyldighet för inkomst avses skyldigheten att lämna eller godkänna (deklarera) de uppgifter som behövs för att Skatteverket ska kunna

1. bestämma underlag för att ta ut skatt eller avgift enligt a) inkomstskattelagen (1999:1229),

b) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

c) 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvs- inkomster,

d) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i de fall

som avses i 2 § första stycket 1–5 och 7–9 samma lag,

1348

e) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,	Prop. 2010/11:165
f) lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,	Bilaga 2
g) 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och
h) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,

2. bestämma underlag för egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980),

3. bestämma skattereduktion, samt

4. beräkna pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

2 § Skatteverket ska före den 15 april underrätta fysiska personer och dödsbon som kan antas vara deklarationsskyldiga om de kontroll- uppgifter och övriga uppgifter som har kommit in som underlag för beslut om slutlig skatt.

3 § Om en uppgift som den deklarationsskyldige har fått underrättelse om enligt 2 § är korrekt, ska uppgiften godkännas. Andra uppgifter ska den deklarationsskyldige lämna till Skatteverket.

30 kap. Vem är deklarationsskyldig för inkomst?

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– fysiska personers deklarationsskyldighet (2 §),

– dödsbons deklarationsskyldighet (3 och 4 §§),

– deklarationsskyldighet för andra juridiska personer än dödsbon (5 §),

och

– skattefri inkomst (6 §).

Fysiska personers deklarationsskyldighet

2 § En fysisk person är deklarationsskyldig för inkomst om

1. intäkterna i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget närings- verksamhet i annat fall än som avses i 2 under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 42,3 procent av prisbasbeloppet,

2. sådan intäkt i inkomstslaget tjänst som avses i 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § samt 57 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller intäkt av passiv näringsverksamhet under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

3. intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan ränta eller utdelning som kontrolluppgift ska lämnas för enligt 17 eller 19 kap., har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,

4. han eller hon är begränsat skattskyldig och den skattepliktiga intäkten har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

5. underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensions- kostnader ska fastställas, eller

6. uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 11 § ska deklareras.

1349

Dödsbons deklarationsskyldighet

3 § Det som skulle ha gällt för den avlidne i fråga om deklara- tionsskyldighet för inkomst ska för dödsåret tillämpas på dödsboet.

4 § För år efter dödsåret är ett dödsbo deklarationsskyldigt för inkomst om

1. de skattepliktiga intäkterna, med undantag för sådan ränta eller utdelning som kontrolluppgift ska lämnas om enligt 17 eller 19 kap., har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,

2. underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensions- kostnader ska fastställas, eller

3. uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 11 § ska deklareras.

Deklarationsskyldighet för andra juridiska personer än dödsbon

5 § Deklarationsskyldiga för inkomst är

1. aktiebolag, ekonomiska föreningar och sådana stiftelser, andra liknande subjekt eller andra tillgångsmassor som enligt stiftelse- förordnande eller motsvarande bestämmelse har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss släkts, vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen,

2. sådana ideella föreningar och trossamfund som avses i 7 kap. 7 och 14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), om intäkterna under beskatt- ningsåret har överstigit grundavdraget enligt 63 kap. 11 § samma lag,

3. andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med undantag för dödsbon och handelsbolag, om de skattepliktiga intäkterna under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

4. andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensions- medel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, och

5. fondbolag och förvaringsinstitut för varje av bolaget eller institutet förvaltad investeringsfond.

Skattefri inkomst

6 § Vid bedömning av deklarationsskyldighet som är beroende av att intäkterna har uppgått till visst belopp, ska hänsyn inte tas till sådan intäkt som är skattefri eller som den fysiska personen inte är skattskyldig för enligt inkomstskattelagen (1999:1229).

Inkomst som enligt skatteavtal helt eller delvis ska undantas från beskattning i Sverige omfattas inte av första stycket.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1350

31 kap. Vilka uppgifter omfattas av deklarations- skyldigheten för inkomst?

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– uppgifter som ska deklareras i samtliga inkomstslag (2 och 3 §),

– uppgifter som ska deklareras i inkomstslaget tjänst (4 §),

– uppgifter som ska deklareras i inkomstslaget näringsverksamhet (5– 12 §§),

– uppgifter som ska deklareras i inkomstslaget kapital (13–16 §§),

– uppgift om tillkommande belopp (17 §),

– vissa andelsavyttringar m.m. (18–21 §§),

– uppgift för beräkning av egenavgifter (22 §),

– fåmansföretag (23–25 §§),

– uppgift om tillskott och uttag (26 §),

– uppgift om betalning till utlandet (27 §),

– uppgift som ekonomiska föreningar ska deklarera (28 §), och

– uppgift om skattereduktion för hushållsarbete (29 §).

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

Samtliga inkomstslag

2 § Den som är deklarationsskyldig för inkomst ska deklarera

1. nödvändiga identifikationsuppgifter,

2. uppgifter om de intäktsposter och kostnadsposter som ska hänföras till respektive inkomstslag,

3. uppgifter om de allmänna avdrag som den deklarationsskyldige har rätt till,

4. de uppgifter som behövs för beräkning av skatt eller avgift enligt

a) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

b) 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsin- komster,

c) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

d) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

e) 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

f) 34 kap. inkomstskattelagen (1999:1229),

g) 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980), och

h) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift,

5. de uppgifter som behövs för att beräkna pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, samt

6. de uppgifter som behövs för att avgöra om en begränsat skattskyldig uppfyller kraven för att få allmänna avdrag enligt 62 kap. 5–8 §§ eller grundavdrag enligt 63 kap. inkomstskattelagen.

3 § Den som är deklarationsskyldig för inkomst ska också deklarera de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att fatta riktiga beslut om slutlig skatt och pensionsgrundande inkomst.

1351

Inkomstslaget tjänst

Uppgift om kostnadsersättning

4 § Uppgift om kostnadsersättning som avses i 15 kap. 11 § behöver bara deklareras i den utsträckning avdrag görs för ökade levnadskostnader.

Inkomstslaget näringsverksamhet

Undantag

5 § Om makar tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet, behöver uppgifterna enligt 2 och 3 §§ om näringsverksamheten bara deklareras av en av makarna.

Uppgifter som Skatteverket behöver för att tillämpa bestämmelserna om fördelning av inkomsten mellan makar i 60 kap. 6–11 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska dock deklareras av båda makarna.

6 § Uppgifter om näringsverksamhet som ska lämnas enligt 33 kap. 4 § behöver inte deklareras.

Uppgift om utdelning eller annat förfogande över uppkommen vinst

7 § Om lagervärdet ska höjas enligt 17 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229), ska företaget deklarera uppgift om beslut om eller styrelsens förslag till utdelning eller annat förfogande över uppkommen vinst.

Uppgifter som dotterföretag ska deklarera

8 § Dotterföretag som redovisar intäkter i inkomstslaget näringsverksam- het ska deklarera

1. nödvändiga identifikationsuppgifter för moderföretaget,

2. nödvändiga identifikationsuppgifter för hela koncernens moderföre- tag om moderföretaget i sin tur är ett dotterföretag, samt

3. uppgifter om sitt aktie- eller andelsinnehav i moderföretaget och innehavets röstvärde.

Ägaruppgifterna ska avse förhållandena vid utgången av det senast avslutade beskattningsåret.

Uppgifter om näringsbetingade andelar och vissa andra tillgångar

9 § Den som har fått utdelning på en näringsbetingad andel som är marknadsnoterad ska deklarera uppgift om utdelningen om andelen har innehafts kortare tid än ett år när utdelningen rätteligen skulle ha tagits upp i räkenskaperna.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1352

Den som har avyttrat en näringsbetingad andel eller en näringsbetingad	Prop. 2010/11:165
aktiebaserad delägarrätt som är marknadsnoterad ska deklarera uppgift	Bilaga 2
om avyttringen om andelen eller delägarrätten har innehafts kortare tid
än ett år.
Uppgifter om ersättningsfond
10 § Den som har eller som under beskattningsåret har haft en
ersättningsfond ska deklarera uppgifter om
1. fondens ändamål,
2. fondens storlek,
3. fondens ianspråktagande, och
4. återfört avdrag för avsättning till fonden.
Fysiska personer ska dessutom i fråga om en sådan ersättningsfond för
byggnad eller markanläggning som avses i 31 kap. 5 § inkomst-
skattelagen (1999:1229) deklarera uppgift om hur stor del av fonden som
har återförts enligt 26 kap. 2 och 4–7 §§ den lagen.
Uppgift om skalbolag
11 § Den som har förvärvat tillgångar enligt 25 a kap. 18 § eller 49 a kap.
10 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska deklarera uppgift om detta.
Uppgifter om utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster
12 § Den som någon gång under beskattningsåret har haft andelar i en
utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster i sådan omfattning
eller på ett sådant sätt som anges i 39 a kap. 2 § inkomstskattelagen
(1999:1229) ska deklarera

1. nödvändiga identifikationsuppgifter för den juridiska personen,

2. uppgift om sitt andelsinnehav vid beskattningsårets utgång,

3. uppgift om röstvärdet för sina andelar vid beskattningsårets utgång,

och

4. uppgift om under året inträffade förändringar av andelsinnehavet eller av röstvärdet för andelarna.

Den som innehar andelarna vid beskattningsårets utgång ska dessutom deklarera sådana resultat- och balansräkningar som avses i 39 a kap. 11 § inkomstskattelagen.

Inkomstslaget kapital

Uppgifter om skulder och långivare

13 § Den som gör avdrag för ränteutgifter vid beräkning av resultatet i inkomstslaget kapital ska, om kontrolluppgift inte ska lämnas enligt

1353

18 kap., även deklarera de uppgifter som behövs för att identifiera långivaren.

Uppskovsbelopp

14 § Den som gör avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) vid avyttring av en privatbostads- fastighet eller en privatbostadsrätt ska deklarera uppgift om beteckningen på ersättningsbostaden.

Om ersättningsbostaden är en bostad i ett privatbostadsföretag eller i ett företag som avses i 47 kap. 5 b § inkomstskattelagen, ska även nödvändiga identifikationsuppgifter för företaget deklareras.

Om ersättningsbostaden förvärvas först året efter det då ursprungs- bostaden avyttrades, ska uppgifterna deklareras när deklarations- skyldigheten för det senare året fullgörs.

15 § En ägare av en ersättningsbostad med ett uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska, om ersättningsbostaden är belägen utomlands, deklarera uppgifter av det slag som avses i 14 § första och andra styckena samt övriga uppgifter som är av betydelse för uppskovsbeloppet.

16 § Om äganderätten till en ersättningsbostad har övergått till någon annan genom arv, testamente eller bodelning, ska dödsboet eller överlåtaren deklarera

1. nödvändiga identifikationsuppgifter för den nya ägaren,

2. de uppgifter som har deklarerats enligt 14 §, och

3. uppgift om storleken på uppskovsbelopp som enligt 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska återföras till beskattning vid av- yttring av ersättningsbostaden.

Första stycket gäller bara om äganderätten har övergått

1. genom arv eller testamente till en make, en sambo eller ett hemma- varande barn under 18 år, eller

2. vid bodelning med anledning av upphörande av ett sambo- förhållande, äktenskapsskillnad eller makens eller sambons död.

Tillkommande belopp

17 § Om kapitalvinsten vid avyttring av en tillgång inte kan beräknas på grund av att vinsten är beroende av någon händelse i framtiden, ska den skattskyldige deklarera uppgift om detta. Det gäller dock inte om uppgiften ska lämnas enligt 33 kap. 4 § andra stycket.

Vissa andelsavyttringar m.m.

18 § Den som enligt 49 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) begär uppskov med beskattningen vid ett uppskovsgrundande andelsbyte ska

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1354

deklarera de uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna besluta om	Prop. 2010/11:165
uppskovet.	Bilaga 2
Den som har fått uppskov ska årligen deklarera de uppgifter som är av
betydelse för om uppskovsbeloppet ska tas upp till beskattning.
19 § Den som innehar en andel som är kvalificerad enligt 57 kap. 7, 7 a
eller 7 b § inkomstskattelagen (1999:1229) ska deklarera de uppgifter
som behövs för att Skatteverket ska kunna

1. bedöma om verksamhetsvillkoret enligt 48 a kap. 6 a och 12 §§ inkomstskattelagen är uppfyllt,

2. besluta om kapitalbeloppet enligt 48 a kap. 8 a § inkomstskattelagen,

3. besluta om tjänstebelopp för utdelning och kapitalvinst

a) vid partiell fission enligt 48 kap. 18 d § inkomstskattelagen, och

b) vid andelsbyten enligt 48 a kap. 8 b §, samt

4. besluta om de tjänstebelopp som har fördelats enligt 48 kap. 18 e §, 48 a kap. 8 c § och 57 kap. 7 c § inkomstskattelagen.

Uppgifter om utdelning och kapitalvinst på andelarna ska också deklareras.

20 § Om äganderätten till andelar som har förvärvats genom sådant uppskovsgrundande andelsbyte som avses i 49 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) har övergått till någon annan genom arv, testamente, bodelning eller gåva och om andelen är en lagertillgång hos förvärvaren, ska denne deklarera

1. uppgift om antalet andelar som har förvärvats,

2. uppgift om uppskovsbeloppet för varje andel, och

3. nödvändiga identifikationsuppgifter för den som andelarna har övergått från.

Förvärvaren ska årligen deklarera de uppgifter som är av betydelse för om uppskovsbeloppet ska tas upp till beskattning.

21 § Om äganderätten till andelar som är kvalificerade enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b § inkomstskattelagen (1999:1229) har övergått till någon annan genom arv, testamente, bodelning eller gåva, ska förvärvaren deklarera

1. uppgift om antalet andelar som har förvärvats,

2. uppgift om tjänstebeloppen för varje andel, och

3. nödvändiga identifikationsuppgifter för den som andelarna har över- gått från.

Förvärvaren ska årligen deklarera de uppgifter som är av betydelse för frågan om tjänstebeloppet ska tas upp till beskattning.

Beräkning av egenavgifter

22 § Om ett avtal som avses i 2 kap. 7 § andra stycket socialavgiftslagen (2000:980) har träffats om att arbetsgivaravgifter ska betalas på en viss ersättning, ska den som får ersättningen deklarera uppgift om detta.

Om ett avtal som avses i 2 kap. 8 § socialavgiftslagen har träffats om att arbetsgivaravgifter inte ska betalas på en viss ersättning, ska den som får ersättningen deklarera uppgift om detta.

1355

Fåmansföretag

Uppgifter som fåmansföretag ska deklarera

23 § Fåmansföretag ska deklarera

1. nödvändiga identifikationsuppgifter för delägarna och närstående till dem, samt

2. uppgifter om varje delägares andelsinnehav och innehavets röst- värde.

Uppgifter enligt första stycket 1 behöver inte deklareras för en närstående som inte har tagit emot ersättning från företaget eller träffat avtal med eller företagit någon annan rättshandling med företaget.

Vid tillämpningen av denna paragraf gäller 57 kap. 3 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229).

24 § Fåmansföretag ska också deklarera

1. en sådan förteckning över penninglån och säkerheter som avses i 21 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551), och

2. en förteckning över utbetald vinstandelsränta till personer som avses

i24 kap. 6 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229).

Uppgifter som företagsledare, delägare och närstående ska deklarera

25 § Företagsledare och delägare i fåmansföretag som avses i 23 § samt deras närstående ska deklarera de uppgifter som Skatteverket behöver för att tillämpa bestämmelserna om utdelning och kapitalvinst på kvalifice- rade andelar i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229).

Skyldigheten gäller för fem beskattningsår efter det att företaget har upphört att vara ett fåmansföretag.

Tillskott och uttag

26 § En fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag ska deklarera uppgift om tillskott till och uttag från bolaget.

Bestämmelserna gäller inte delägare i europeiska ekonomiska intresse- grupperingar.

Betalning till utlandet

27 § Fåmansföretag, delägare i fåmanshandelsbolag, och enskilda näringsidkare ska deklarera uppgift om utgift som har tillgodoräknats mottagare i utlandet om den avser

1. annan ränta än dröjsmålsränta, eller

2. betalning för

a) nyttjandet av eller rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, inklusive biograffilm, patent,

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1356

varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig	Prop. 2010/11:165
tillverkningsmetod, eller	Bilaga 2
b) upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller
vetenskaplig natur.
Uppgiften behöver endast deklareras om utgiften ska dras av vid
beskattningen.

Uppgift som ekonomiska föreningar ska deklarera

28 § En ekonomisk förening ska deklarera uppgift om huruvida den är en ekonomisk förening enligt 1 kap. 1 § första eller tredje stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Skattereduktion för hushållsarbete

29 § Den som begär skattereduktion för hushållsarbete enligt 67 kap. 11– 19 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska deklarera uppgift om under- laget för skattereduktionen.

I fråga om förmån av sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap. 13 a och 13 b §§ inkomstskattelagen ska även sådana uppgifter som avses i 9 a § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete lämnas.

32 kap. När ska deklarationsskyldigheten för inkomst fullgöras?

Fysiska personer och dödsbon

1 § Fysiska personer och dödsbon ska deklarera inkomst senast den 2 maj året efter utgången av beskattningsåret.

Andra juridiska personer än dödsbon

2 § Andra juridiska personer än dödsbon ska deklarera inkomst för ett beskattningsår enligt följande uppställning:

Om beskattningsåret går ut den	ska den deklarationsskyldige
	deklarera senast den
31 december	1 juli
30 april	1 november
30 juni	15 december
31 augusti	1 mars

1357

Om beskattningsåret har en annan slutdag, ska den deklara-	Prop. 2010/11:165
tionsskyldige deklarera senast den dag som gäller för det beskattningsår i	Bilaga 2
första stycket som går ut närmast efter slutdagen.
Den som deklarerar elektroniskt får deklarera en månad senare än vad
som följer av första stycket.

33 kap. Särskilda uppgifter

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att särskilda uppgifter ska lämnas till ledning för

1. bedömning av stiftelsers, ideella föreningars och registrerade trossamfunds skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229),

2. beskattning av delägare i handelsbolag,

3. bestämmande av vilket fartområde ett fartyg går i,

4. kontroll av uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen när ersättningsbostaden är belägen utomlands, och

5. beslut om avräkning av utländsk skatt.

Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund

2 § Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är undantagna från skattskyldighet för inkomst ska lämna särskilda upp- gifter om

1. intäkter och kostnader under räkenskapsåret,

2. tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut, samt

3. övriga omständigheter som Skatteverket behöver kännedom om för att bedöma frågan om undantag från skattskyldighet.

Skyldigheten att lämna särskilda uppgifter gäller dock inte pensions- stiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

3 § Skatteverket får besluta om undantag från skyldigheten att lämna särskilda uppgifter enligt 2 § om uppgifterna inte behövs för kontroll av skattskyldigheten.

Undantaget ska avse en viss tid och får återkallas.

Handelsbolag

4 § Svenska handelsbolag och utländska handelsbolag med fast driftställe i Sverige ska till ledning för delägarnas beskattning lämna särskilda uppgifter om

1. näringsverksamheten enligt 31 kap. 2 och 3 §§,

2. varje delägares andel av bolagets inkomst av varje inkomstslag och näringsverksamhet,

3. varje delägares andel eller lott i bolaget, och

4. uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 11 §.

1358

Om ett handelsbolag har avyttrat en fastighet och kapitalvinsten inte	Prop. 2010/11:165
kan beräknas på grund av att den är beroende av någon händelse i	Bilaga 2
framtiden, ska bolaget lämna uppgift om detta.

Ersättningsbostad i utlandet

5 § Den som inte är deklarationsskyldig för inkomst och som äger en ersättningsbostad i utlandet med ett uppskovsbelopp enligt 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), ska lämna särskilda uppgifter om sådana förhållanden som avses i 31 kap. 15 §.

Uppgifter som redare ska lämna

6 § Redare ska för tillämpning av 64 kap. 2 § och 67 kap. 3 § inkomst- skattelagen (1999:1229) lämna särskilda uppgifter om

1. storleken av de fartyg som redaren ska använda i sin närings- verksamhet,

2. vilka entreprenörer som redaren anlitar för sin verksamhet, och

3. de förhållanden som Skatteverket behöver kännedom om för att bestämma vilka fartområden fartygen går i.

Nedsättning av utländsk skatt

7 § Den som har fått avräkning av utländsk skatt från sin inkomstskatt enligt bestämmelser i skatteavtal eller enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt och därefter har fått nedsättning av den utländska skatten, ska lämna särskild uppgift om nedsättningen.

När ska särskilda uppgifter lämnas?

8 § Särskilda uppgifter enligt 2 och 4 §§ ska ha kommit in till Skatteverket senast den sista dagen för deklaration enligt 32 kap. 2 §.

9	§ Särskilda uppgifter enligt	5–7 §§ ska lämnas enligt följande
uppställning:
Särskilda uppgifter enligt		ska ha kommit in till Skatteverket
		senast
5	§	den 2 maj året efter beskattnings-
		året
6	§	den 1 oktober före det kalenderår
		uppgifterna avser
7	§	tre månader efter den dag då den
		som beslutet om nedsättning av
		utländsk skatt gäller fick del av det

1359

Redares uppgiftsskyldighet vid ändrade förhållanden	Prop. 2010/11:165
10 § Om någon uppgift som en redare har lämnat enligt 6 § inte längre	Bilaga 2
stämmer, ska redaren inom två veckor underrätta Skatteverket om
ändringen.

34 kap. Informationsuppgifter

Syftet med informationsuppgifter

1 § Informationsuppgifter lämnas för att någon annan ska kunna fullgöra sin uppgiftsskyldighet.

Uppgifter till den deklarationsskyldige

Uppgifter till företagsledare samt delägare i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag

2 § Onoterade företag som omfattas av 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) samt fåmanshandelsbolag ska till företagsledare och delägare samt närstående till dem lämna alla uppgifter som dessa behöver för att kunna beräkna sina intäkter från företaget eller handelsbolaget.

Uppgifter till medhjälpande make i enskild näringsverksamhet

3 § Om makar tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet och den ena är företagsledande make medan den andra är medhjälpande make, ska den företagsledande maken till den medhjälpande maken lämna de uppgifter om verksamheten som behövs för beräkningen av överskottet eller underskottet i verksamheten.

Uppgifter till den kontrolluppgiftsskyldige

Förmån av personaloptioner

4 § Den som har utnyttjat eller överlåtit sådan rättighet som avses i 10 kap. 11 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) ska till den kontrolluppgiftsskyldige lämna de uppgifter som behövs för att kontroll- uppgiftsskyldigheten ska kunna fullgöras.

Rabatt, bonus eller annan förmån
5 § Den som har utnyttjat sådan rabatt, bonus eller annan förmån som
avses i 15 kap. 6 § ska till den kontrolluppgiftsskyldige lämna de	1360

uppgifter som behövs för att kontrolluppgiftsskyldigheten ska kunna	Prop. 2010/11:165
fullgöras.	Bilaga 2
Det som sägs i första stycket gäller även den som har tagit emot sådan
ersättning eller förmån som avses i 15 kap. 7 §.
Betalningar till och från utlandet
6 § Den som har gjort en sådan betalning till eller från utlandet som
avses i 23 kap. 1 § ska till den kontrolluppgiftsskyldige lämna de
uppgifter som behövs för att kontrolluppgiftsskyldigheten ska kunna
fullgöras.
Uppgifter om anskaffningsutgift för andelar i investeringsfonder
7 § Fondbolag som ska föra eller låta föra ett register enligt 4 kap. 11 §
lagen (2004:46) om investeringsfonder ska, då en förvaltare ska föras in i
registret enligt 4 kap. 12 § den lagen, lämna förvaltaren uppgifter om den
genomsnittliga anskaffningsutgiften för de andelar i en investeringsfond
som tillhör en andelsägare och som har registrerats på förvaltaren i stället
för andelsägaren.
Vid byte av en förvaltare eller om förvaltaren inte längre ska vara
införd i registret, ska den förvaltare som andelarna i investeringsfonden
flyttas från lämna den nya förvaltaren eller fondbolaget uppgifter om den
genomsnittliga anskaffningsutgiften för de andelar som flyttas.
När ska uppgifter till den kontrolluppgiftsskyldige lämnas?
8 § Uppgifter som avses i 4 och 5 §§ ska lämnas senast månaden efter det
att skyldigheten att lämna kontrolluppgift uppkom, dock inte senare än
den 15 januari påföljande år.
Uppgifter som avses i 6 och 7 §§ ska lämnas snarast och senast den
15 januari året efter det år som uppgiften gäller.
Anmälan om uteblivna informationsuppgifter
9 § Om den som är skyldig att lämna uppgifter till den kontroll-
uppgiftsskyldige inte gör det, ska den kontrolluppgiftsskyldige snarast
anmäla detta till Skatteverket.

35 kap. Periodiska sammanställningar

1 § Den som är registrerad eller skyldig att anmäla sig för registrering för mervärdesskatt enligt 7 kap. 1 § ska lämna en periodisk sammanställning över omsättning, förvärv och överföring av varor som transporteras

mellan EG-länder.

1361

2	§ En periodisk sammanställning ska lämnas för varje kalenderkvartal.	Prop. 2010/11:165
3	§ En periodisk sammanställning ska ha kommit in till Skatteverket	Bilaga 2
senast den 5 i andra månaden efter utgången av det kalenderkvartal som
sammanställningen avser.

36 kap. Anstånd med att deklarera och lämna särskilda uppgifter

Ansökan om anstånd

1 § Anstånd beviljas efter ansökan från den som ska deklarera eller lämna särskilda uppgifter.

Anstånd enligt 3 § beviljas dock efter ansökan från den som i näringsverksamhet hjälper annan att deklarera.

Deklarationsskyldighet för inkomst och särskilda uppgifter

Fysiska personer och dödsbon

2 § Om det finns särskilda skäl, ska Skatteverket bevilja en fysisk person eller ett dödsbo anstånd med att

1. deklarera inkomst, och

2. lämna särskilda uppgifter enligt 33 kap. 5 §.

Anstånd längre än till den 31 maj får beviljas bara om det finns synnerliga skäl.

3 § Anstånd med att deklarera inkomst ska beviljas för fysiska personer och dödsbon som anlitar deklarationshjälp om hjälpen lämnas i en näringsverksamhet. Om den som ska lämna deklarationshjälpen har misskött tidigare anstånd, får anstånd vägras.

Anstånd får beviljas längst till och med den 15 juni.

Juridiska personer

4 § Om det finns synnerliga skäl, ska Skatteverket bevilja en annan juridisk person än ett dödsbo anstånd med att

1. deklarera inkomst, och

2. lämna särskilda uppgifter enligt 33 kap. 2 eller 4 §.

Skattedeklaration

5 § Om det finns särskilda skäl, ska Skatteverket bevilja en deklara-
tionsskyldig anstånd med att lämna skattedeklaration.
Om förhållandena har ändrats så att det inte längre finns förutsättningar
för anståndet, ska anståndet återkallas.	1362

37 kap. Föreläggande	Prop. 2010/11:165
	Bilaga 2

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om föreläggande att

– fullgöra uppgiftsskyldighet (2 §),

– medverka personligen (3 §), och

– lämna uppgift (4–10 §§).

Föreläggande att fullgöra uppgiftsskyldighet

2 § Skatteverket får förelägga den som inte har fullgjort en uppgifts- skyldighet enligt 16–36 kap. att fullgöra skyldigheten.

Ett föreläggande enligt första stycket får inte enbart avse komplettering av arbetsställenummer enligt 16 kap. 9 §.

Föreläggande att medverka personligen

3 § Skatteverket får förelägga den som har deklarerat genom ett deklarationsombud eller ett ombud för ett dödsbo att personligen eller genom behörig ställföreträdare bekräfta eller komplettera deklarerade uppgifter.

Föreläggande att lämna uppgift

Deklarera

4 § Skatteverket får även förelägga den som inte är skyldig att deklarera att göra det.

Kommande utbetalningar av ersättning för arbete

5 § Skatteverket får förelägga den som ger ut ersättning för arbete att lämna uppgift om den ersättning som kan antas komma att betalas ut under mottagarens beskattningsår.

Kontroll av egen uppgiftsskyldighet

6 § Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara uppgifts- skyldig enligt 15–35 kap. att lämna uppgift som behövs för kontroll av skyldigheten.

7 § Skatteverket får dessutom förelägga den som är eller kan antas vara skyldig att redovisa punktskatt att lämna varuprov.

1363

Kontroll av någon annans uppgiftsskyldighet

8 § Skatteverket får förelägga en fysisk person och ett dödsbo i andra fall än som avses i 17 och 18 kap. att lämna kontrolluppgift om

1. sådan ersättning för utfört arbete som har betalats till en namngiven näringsidkare, eller

2. ränta från en namngiven låntagare.

9 § Skatteverket får förelägga den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) eller som är en annan juridisk person än ett dödsbo, att lämna en uppgift om en rättshandling med någon annan.

Föreläggandet ska avse förhållanden som är av betydelse för kontroll av att andra än den som föreläggs

1. har fullgjort uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap., eller

2. kan fullgöra sådan uppgiftsskyldighet.

10 § Om det finns särskilda skäl får även någon annan person än som avses i 9 § föreläggas att lämna en sådan uppgift som avses i den paragrafen.

38 kap. Formkrav för lagens uppgiftsskyldigheter

Fastställt formulär

1 § Uppgifter som ska deklareras ska lämnas eller godkännas enligt ett fastställt formulär.

2 § Fastställda formulär ska även användas för att lämna

1. kontrolluppgifter,

2. åtagande att lämna kontrolluppgifter om pensionsförsäkringar,

3. särskilda uppgifter, och

4. periodiska sammanställningar.

Uppgifter som ska undertecknas

3 § Följande uppgifter ska undertecknas

1. deklarerade uppgifter, och

2. särskilda uppgifter som ska lämnas av

– stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund enligt 33 kap. 2 §, och

– en ägare av en ersättningsbostad i utlandet enligt 33 kap. 5 §.

Vem ska underteckna uppgifterna?

4 § Uppgifterna ska undertecknas av den uppgiftsskyldige eller behörig ställföreträdare.

Ett ombud får dock underteckna uppgifter i följande fall:

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1364

1. Ett deklarationsombud får underteckna uppgifter som deklareras	Prop. 2010/11:165
elektroniskt.	Bilaga 2

2. Ett ombud för en utländsk företagare får underteckna uppgifter i en mervärdesskattedeklaration.

3. En dödsbodelägare som är ombud för ett dödsbo får underteckna deklarerade uppgifter.

39 kap. Dokumentationsskyldighet

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att dokumentera uppgifter för den som

– är uppgiftsskyldig enligt bestämmelserna i 15–35 kap. (3 §),

– säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort (4–11 §§),

– upplåter en plats för torg och marknadshandel (12 §),

– bedriver restaurang- eller frisörverksamhet (13 §),

– är näringsidkare och omsätter investeringsguld som avses i 1 kap. 18 § mervärdesskattelagen (1994:200) (14 §), eller

– genomför transaktioner med begränsat skattskyldiga (15 och 16 §§). Kapitlet innehåller även bestämmelser om föreläggande (17 §).

Definitioner

2 § I denna lag avses med

kassaregister: kassaapparat, kassaterminal, kassasystem och liknande apparatur för registrering av försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort,

torg- och marknadshandel: all handel utom sådan som en närings- idkare stadigvarande bedriver i permanenta lokaler eller i omedelbar anslutning till dessa,

restaurangverksamhet: näringsverksamhet som avser restaurang, var- med även avses pizzabutik och annat liknande avhämtningsställe, gatukök, kafé, personalmatsal, catering och centralkök,

frisörverksamhet: näringsverksamhet som avser hårvård. Näringsverksamhet som huvudsakligen avser annan verksamhet än

restaurang- eller frisörverksamhet ska dock inte anses som sådan verksamhet.

Generell dokumentationsskyldighet

3 § Den som är uppgiftsskyldig enligt bestämmelserna i 15–35 kap. ska i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller annan lämplig dokumentation se till att det finns underlag för att fullgöra uppgifts- skyldigheten och för kontroll av uppgiftsskyldigheten och beskattningen.

1365

Kontantbranschen

Vem ska använda kassaregister?

4 § Den som i näringsverksamhet säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort ska använda ett kassaregister.

5 § Skyldigheten att använda ett kassaregister gäller inte för den som

1. bara i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort,

2. är befriad från skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för inkomst från sådan försäljning som avses i 4 §,

3. bedriver taxitrafik enligt 1 kap. 3 § 2 yrkestrafiklagen (1998:490),

4. säljer varor eller tjänster genom sådana distansavtal eller hem- försäljningsavtal som avses i distans- och hemförsäljningslagen (2005:59),

5. säljer varor eller tjänster med hjälp av en varuautomat eller annan liknande automat eller i en automatiserad affärslokal,

6. anordnar automatspel enligt lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel eller enligt lotterilagen (1994:1000), eller

7. bedriver torg- och marknadshandel.

6 § Vid tillämpningen av 4 och 5 §§ ska självständiga verksamheter inom ramen för en näringsverksamhet bedömas var för sig.

Registrering i kassaregister

7 § All försäljning och annan löpande användning av ett kassaregister ska registreras i kassaregistret.

Vid varje försäljning ska ett av kassaregistret framställt kvitto tas fram och erbjudas kunden.

Krav som ett kassaregister ska uppfylla

8 § Ett kassaregister ska

1. på ett tillförlitligt sätt visa

a) alla registreringar som har gjorts, samt

b) programmeringar och inställningar som utgör behandlingshistorik enligt bokföringslagen (1999:1078).

9 § Ett kassaregister ska vara certifierat.

Om kassaregistret innefattar en certifierad kontrollenhet gäller kravet på certifiering inte övriga delar av kassaregistret. Dessa delar av kassa- registret ska i stället omfattas av en tillverkardeklaration.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1366

Bemyndiganden	Prop. 2010/11:165
	Bilaga 2
10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om certifiering.
Beslut om undantag
11 § Skatteverket får i enskilda fall besluta	om undantag från
skyldigheten att använda kassaregister om

1. behovet av tillförlitligt underlag för skattekontroll kan tillgodoses på annat sätt, eller

2. en viss skyldighet av tekniska orsaker är oskälig.

Undantag får förenas med villkor.

Torg- och marknadshandel

12 § Den som upplåter en plats för torg- och marknadshandel ska dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för den som platsen upplåts till och dennes företrädare.

Restaurang- eller frisörverksamhet

13 § Den som bedriver restaurang- eller frisörverksamhet ska i en personalliggare löpande dokumentera nödvändiga identifikations- uppgifter för de personer som är verksamma i näringsverksamheten. Personalliggaren ska finnas tillgänglig för Skatteverket i verksamhets- lokalen.

Skyldigheten att föra personalliggare gäller dock inte för

1. enskild näringsverksamhet där bara näringsidkaren, dennes make eller barn under 16 år är verksamma, och

2. fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag där bara företagsledaren, dennes make eller barn under 16 år är verksamma.

Om en personalliggare ska föras, gäller dokumentationsskyldigheten även personer som anges i andra stycket.

Omsättning av investeringsguld

14	§ En näringsidkare som omsätter investeringsguld som avses i 1 kap.
18	§ mervärdesskattelagen (1994:200) i Sverige eller till ett annat EG-
land ska vid transaktioner som			uppgår	till ett belopp	motsvarande
10	000 kronor eller mer	dokumentera		nödvändiga identifikations-
uppgifter för köparen.
Första stycket gäller		även	för transaktioner som		understiger

10 000 kronor men som kan antas ha samband med en annan transaktion och tillsammans med denna uppgår till minst detta belopp. Om summan

1367

inte är känd vid tidpunkten för en transaktion, ska identiteten kontrolleras så snart summan av transaktionerna uppgår till minst 10 000 kronor.

Bestämmelserna i 2 kap. 2 § första stycket 1, 3 § första stycket 2, 5 § 2 a och 6 § lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt ska även gälla vid transaktioner som avses i första stycket.

Internprissättning

15 § Den som är skattskyldig för inkomst av en näringsverksamhet ska dokumentera transaktioner med ett företag som är begränsat skattskyldigt enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen (1999:1229), om det finns en sådan ekonomisk intressegemenskap som anges i 14 kap. 20 § samma lag.

Om den ekonomiska intressegemenskapen uteslutande kan hänföras till ett företags direkta eller indirekta kapitalinnehav i ett eller flera andra företag, behöver transaktionerna dokumenteras bara om kapitalandelen i varje led uppgår till mer än 50 procent.

16 § Dokumentationen ska innehålla de uppgifter som behövs för en bedömning av om resultatet av näringsverksamheten ska korrigeras enligt 14 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Föreläggande

17 § Skatteverket får förelägga

1. den som ska använda ett kassaregister att fullgöra sina skyldigheter enligt 7–9 §§, och

2. den som bedriver restaurang- eller frisörverksamhet att fullgöra sina skyldigheter enligt 13 §.

Avd. VII Ersättning för kostnader för biträde

40 kap. Ersättning för kostnader för biträde

Rätten till ersättning

1 § Rätt till ersättning har den som i ett ärende eller mål behöver biträde för att ta till vara sin rätt.

Begränsningar i rätten till ersättning

2 § Ersättning får enbart avse kostnader som har behövts för att ta till vara sökandens rätt.

3 § Ersättning får inte beviljas för kostnader som avser skyldigheterna att 1. deklarera,

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1368

	2. lämna uppgifter,	Prop. 2010/11:165
	3. dokumentera uppgifter, eller	Bilaga 2
	4. föra räkenskaper.
4	§ Ersättning får inte beviljas för sökandens arbete eller tidsspillan.
5	§ Ersättning får inte beviljas för kostnader som har ersatts eller kan
komma att ersättas enligt annan författning eller avtal.

Förfarandet

6 § Ansökan om rätt till ersättning ska göras hos den myndighet som handlägger ärendet eller målet. Sökanden ska ange den ersättning som begärs innan ärendet eller målet avgörs eller avslutas på annat sätt.

7 § En för sen begäran om ersättning får prövas om förseningen beror på något ursäktligt misstag.

Avd. VIII Utredning och kontroll

41 kap. Skatteverkets skyldighet att utreda och kommunicera

Skatteverkets utredningsskyldighet

1 § Skatteverket ska se till att ärendena blir tillräckligt utredda.

Skatteverkets kommunikationsskyldighet

2 § Om ett ärende som avser myndighetsutövning mot en enskild har tillförts uppgifter av någon annan än den som ärendet gäller, får det inte avgöras utan att den som ärendet gäller har underrättats om uppgifterna och fått tillfälle att yttra sig över dem.

Första stycket gäller inte om

1. avgörandet inte går den som det gäller emot,

2. uppgiften saknar betydelse eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att den som ärendet gäller underrättas och får tillfälle att yttra sig,

3. det finns risk att en underrättelse skulle göra det avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller

4. avgörandet inte kan skjutas upp.

Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).

3 § Ett ärende som avser myndighetsutövning mot en enskild och som
har initierats av Skatteverket, får inte avgöras till nackdel för den som
ärendet gäller utan att denne har fått tillfälle att yttra sig i frågan. Om det	1369

är uppenbart obehövligt, behöver den som ärendet gäller inte få tillfälle	Prop. 2010/11:165
att yttra sig.	Bilaga 2
4 § Om det kan antas att den som ett ärende om slutlig skatt gäller inte är
deklarationsskyldig, får beslut om slutlig skatt fattas på grundval av
kontrolluppgift om intäkter i inkomstslaget kapital utan att den som
ärendet gäller har underrättats om och fått tillfälle att yttra sig över
kontrolluppgiften.

42 kap. Revision

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om revision. Bestämmelserna i kapitlet ges i följande ordning:

– syftet med en revision (2 §),

– personer som får revideras (3 §),

– beslut om revision (4 och 5 §§),

– samverkan (6 §),

– revisorns befogenheter (7 §),

– den reviderades skyldigheter (8–11 §§), och

– revisionens avslutande (12 och 13 §§).

Syftet med en revision

2 § Skatteverket får besluta om revision för att kontrollera

1. att uppgiftsskyldighet fullgjorts riktigt och fullständigt,

2. att förutsättningar finns att fullgöra uppgiftsskyldighet som kan antas uppkomma,

3. skatteupplag enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi,

4. att den som ansökt om återbetalning, kompensation eller nedsättning av punktskatt i fall som avses i 53 kap. 5 § 2 har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter,

5. att den som ansökt om återbetalning av punktskatt i fall som avses i 53 kap. 5 § 1 har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter,

6. att den som har upplåtit plats för torg- och marknadshandel fullgjort sina skyldigheter, eller

7. att den som har omsatt investeringsguld har fullgjort sina skyldigheter.

Skatteverket får besluta om revision också för att inhämta uppgifter av betydelse för kontroll enligt första stycket 1–4 av någon annan än den som revideras.

Vem får revideras?

3 § Revision får göras hos

1. den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokförings-

lagen (1999:1078),

1370

2. någon annan juridisk person än dödsbo,	Prop. 2010/11:165
3. den som har anmält sig för registrering,	Bilaga 2

4. den som har ansökt om eller är godkänd för F-skatt,

5. sådant ombud för en utländsk företagare som avses i 6 kap. 2 och 3 §§,

6. sådan representant som avses i 16 § andra stycket lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 15 § andra stycket lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller 4 kap. 9 § andra stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi,

7. den som har ansökt om godkännande som upplagshavare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,

8. den som har ansökt om registrering som varumottagare enligt lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi,

9. den som har ansökt om godkännande som skattebefriad förbrukare enligt lagen om alkoholskatt eller lagen om skatt på energi, och

10. den som har ansökt om godkännande som lagerhållare enligt lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel, lagen om tobaksskatt eller lagen om skatt på energi.

Beslut om revision

4 § Ett beslut om revision ska innehålla

1. uppgift om syftet med revisionen,

2. uppgift om möjligheten att undanta handlingar och uppgifter från kontroll, och

3. förordnande av de tjänstemän som ska verkställa revisionen (revisorer).

Av uppgift som avses i första stycket 1 behöver inte framgå vilken person eller rättshandling som kontrollen avser om

1. beslutet om revision avser en sådan revision som avses i 2 § andra stycket, och

2. det finns särskilda skäl för att inte nämna personen eller rätts- handlingen.

5 § Innan en revision verkställs ska den reviderade underrättas om beslutet om revision.

Underrättelsen får ske i samband med att revisionen verkställs om

1. kontroll som avses i 7 § 2–6 behöver genomföras och kontrollen skulle förlora sin betydelse om den som ska revideras underrättas i förväg,

2. revisionen ska genomföras i samband med ett kontrollbesök enligt 43 kap. 9 § och är begränsad till handlingar som rör personalen, eller

3. det följer av bestämmelserna om underrättelse om beslut om bevissäkring.

1371

Samverkan

6 § En revision ska genomföras i samverkan med den reviderade och på ett sådant sätt att den inte onödigt hindrar verksamheten. Om den reviderade inte samverkar, kan tvångsåtgärder beslutas enligt 44 kap. 1 § och 45 kap.

Kravet på samverkan gäller inte om tvångsåtgärden bevissäkring har beslutats på grund av att det finns en påtaglig risk för sabotage.

Revisorns befogenheter

7 § Vid en revision får revisorn

1. granska räkenskapsmaterial och andra handlingar som rör verksam- heten,

2. inventera kassan,

3. granska lager och inventarier,

4. besiktiga lokaler och byggnader som används i verksamheten,

5. ta prov på varor, och

6. prova teknisk utrustning som används i verksamheten.

Den reviderades skyldigheter

8 § Den reviderade ska lämna tillträde till verksamhetslokalerna för

1. granskning av handlingar enligt 7 § 1 om granskningen inte utan svårighet kan genomföras på någon annan plats, och

2. sådana åtgärder som avses i 7 § 2–6.

I andra fall än som avses i första stycket får en revision genomföras i verksamhetslokalerna om den reviderade går med på det. Revisionen ska genomföras i verksamhetslokalerna om den reviderade begär det och revisionen kan genomföras där utan betydande svårighet.

9 § Den reviderade ska tillhandahålla revisorn de handlingar och lämna de upplysningar som behövs för revisionen. Om handlingar ska granskas på någon annan plats än i verksamhetslokalerna, ska den reviderade på begäran och mot kvitto överlämna handlingarna till revisorn.

10 § Den reviderade ska på begäran ge revisorn tillfälle att använda tekniska hjälpmedel för att granska upptagning som kan uppfattas bara med sådana hjälpmedel.

Första stycket gäller inte om

1. den reviderade tillhandahåller en kopia av upptagningen, och

2. kopian utan svårighet kan granskas med tekniska hjälpmedel som revisorn har tillgång till.

I det fall som avses i andra stycket ska den reviderade ge revisorn möjlighet att kontrollera att kopian stämmer överens med den upptagning som finns hos den reviderade.

Vid granskning enligt första stycket eller kontroll enligt tredje stycket får bara de tekniska hjälpmedel och sökbegrepp användas, som behövs

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1372

för att tillgodose ändamålet med revisionen. Granskningen får	inte	Prop. 2010/11:165
verkställas via telenät.		Bilaga 2
11 § Den reviderade ska ge revisorn den hjälp som behövs	vid
revisionen.

Revisionens avslutande

12 § En revision får inte pågå längre tid än nödvändigt.

Skatteverket ska snarast meddela den reviderade om resultatet av revisionen.

13 § Skatteverket ska återlämna räkenskapsmaterial och andra handlingar till den reviderade så snart som möjligt och senast när revisionen avslutats.

Om den reviderade försatts i konkurs när handlingarna ska återlämnas, ska Skatteverket

1. överlämna handlingarna till konkursförvaltaren, och

2. underrätta den reviderade om att handlingarna överlämnats till konkursförvaltaren.

43 kap. Tillsyn över kassaregister och kontrollbesök

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om kontrollbesök och tillsyn. Bestämmelserna i kapitlet ges i följande ordning:

– definitioner (2 §),

– tillsyn över kassaregister (3–5 §§),

– kontrollbesök (6–9 §§), och

– gemensamma bestämmelser (10 och 11 §§).

Definitioner

2 § Med journalminne avses dokumentation av den löpande registre- ringen i kassaregistret i elektronisk form.

Med kontrollremsa avses dokumentation av den löpande registreringen i kassaregistret i pappersform.

Tillsyn över kassaregister

3 § Skatteverket utövar tillsyn över att den som är skyldig att använda kassaregister har kassaregister och att de kassaregister som används i verksamheten uppfyller föreskrivna krav.

4 § Skatteverket har för tillsynen rätt att få tillträde till verksamhets- lokaler där verksamheten bedrivs.

1373

Polismyndigheten ska på Skatteverkets begäran lämna det biträde som behövs för tillsynen.

5 § Om Skatteverket begär det, ska den som är eller kan antas vara skyldig att använda kassaregister tillhandahålla de handlingar och lämna de upplysningar som behövs för tillsynen.

Kontrollbesök

Kontantbranschen

6 § Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den som är eller kan antas vara skyldig att använda kassaregister fullgör sina skyldigheter. Verket får vid ett sådant besök räkna kunder, kontrollköpa, göra kvittokontroll och inventera kassan.

Kontrollen får bara genomföras i en verksamhetslokal dit allmänheten har tillträde. Kundräkning får även ske på en allmän plats i anslutning till en sådan lokal.

7 § Om Skatteverket begär det, ska den som har kontrollerats enligt 6 § tillhandahålla kontrollremsa, uppgifter från journalminne eller tömnings- kvitto för kontroll av hur försäljningar har registrerats i kassaregistret.

Torg- och marknadshandel

8 § Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att identifiera de personer som bedriver eller kan antas bedriva torg- och marknadshandel. Verket får vid ett sådant besök kontrollera godkännande för F-skatt och ställa frågor om verksamheten.

Kontrollen får bara genomföras på en plats där torg- och marknads- handel bedrivs.

Restaurang- och frisörverksamhet

9 § Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den som är eller kan antas vara skyldig att föra personalliggare fullgör sina skyldigheter. Verket får vid ett sådant besök begära att en person som utför eller kan antas utföra arbetsuppgifter i verksamheten styrker sin identitet. Uppgifterna får stämmas av mot personalliggaren.

Kontrollen får bara genomföras i en verksamhetslokal.

Gemensamma bestämmelser

10 § Den som enligt ett beslut om tillsyn eller kontrollbesök ska kontrolleras ska underrättas om beslutet så snart det kan ske utan att kontrollen förlorar sin betydelse.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1374

11 § Tillsyn och kontrollbesök ska genomföras på ett sådant sätt att	Prop. 2010/11:165
verksamheten inte hindras i onödan.	Bilaga 2

Avd. IX Tvångsåtgärder

44 kap. Vite

När får ett föreläggande förenas med vite?

1 § Den som vid en revision inte fullgör sina skyldigheter att till- handahålla handlingar eller lämna upplysningar enligt 42 kap. 9 och 10 §§ får föreläggas vid vite att fullgöra dem.

2 § Den som vid tillsyn eller kontroll inte fullgör sina skyldigheter enligt 43 kap. 5 eller 7 § får föreläggas vid vite att fullgöra dem.

3 § Även i andra fall än som avses i 1 och 2 §§ får ett föreläggande förenas med vite om det finns anledning att anta att föreläggandet inte följs.

Vitesförbud

4 § Ett föreläggande får inte förenas med vite om

1. det finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en gärning som är straffbelagd eller kan leda till kontrollavgift eller skattetillägg, och

2. föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen.

Om den som ska föreläggas är en juridisk person, gäller första stycket även ställföreträdare för den juridiska personen.

Behörig länsrätt

5 § Frågor om utdömande av vite prövas av den länsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av den förelagde när ansökan om utdömande görs.

45 kap. Bevissäkring

Innehåll och definitioner

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om bevissäkring. Bevissäkring är

– revision i verksamhetslokalerna (3 §),

– eftersökande och omhändertagande av handlingar (4–11 §§), och

– försegling av lokal, förvaringsplats eller annat utrymme (12 §).

Bestämmelser om beslut om bevissäkring finns i 13–17 §§.

1375

2 § Med granskningsledare avses den som förordnats av Skatteverket att vara granskningsledare.

Med risk för sabotage avses att det finns risk för att den som bevissäkringen gäller kommer att undanhålla, förvanska eller förstöra det som får kontrolleras.

Revision i verksamhetslokalerna

3 § En revision får genomföras i den reviderades verksamhetslokaler om den reviderade är skyldig att lämna tillträde till lokalerna och

1. den reviderade inte fullgör sina skyldigheter att medverka, eller

2. det finns en påtaglig risk för sabotage.

Eftersökande och omhändertagande

4 § Om ett beslut om revision i verksamhetslokalerna meddelats får handlingar som behövs för revisionen eftersökas i verksamhetslokalerna och tas om hand för granskning om inte annat följer av andra stycket.

Om revisionen beslutats enligt 3 § 1 gäller första stycket bara om handlingen inte tillhandahållits inom rimlig tid eller om det finns en påtaglig risk för sabotage.

5 § Om den reviderade har gått med på att revisionen genomförs i verksamhetslokalerna, får handlingar som påträffas eller granskas tas om hand.

6 § När en revision genomförs på någon annan plats än i verksamhets- lokalerna får en handling som behövs för revisionen eftersökas i verksamhetslokalerna och tas om hand för granskning om

1. den reviderade inte har följt ett föreläggande om att lämna ut handlingen, eller

2. det finns en påtaglig risk för sabotage.

7 § En handling som behövs för en revision får även eftersökas i utrymme som inte utgör den reviderades verksamhetslokaler och tas om hand för granskning om

1. det finns särskild anledning att anta att handlingen finns i utrymmet,

och

2. den reviderade inte har följt ett föreläggande om att lämna ut handlingen, eller

3. det finns en påtaglig risk för sabotage.

8 § Om ett föreläggande att lämna ut en handling vid annan kontroll än revision inte har följts och det finns särskild anledning att anta att handlingen finns hos den som har förelagts, får handlingen eftersökas och tas om hand för granskning.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1376

9 § Hos den som inte får revideras men som kan föreläggas att lämna	Prop. 2010/11:165
kontrolluppgift enligt 37 kap. 8 § får handling som han eller hon kan	Bilaga 2
föreläggas att lämna uppgift om eftersökas och tas om hand utan
föregående föreläggande om det finns

1. särskild anledning att anta att handlingen kommer att påträffas hos personen,

2. påtaglig risk för sabotage om personen föreläggs, och

3. ett betydande intresse av att handlingen granskas.

10 § Om det finns särskilda skäl, behöver den som uppgifterna avser eller de uppgifter som söks inte anges i ett beslut om åtgärd enligt 9 §.

11 § Beslut om åtgärd enligt 9 § får inte meddelas för att samla in uppgifter för att förbereda kontroll av andra än den som granskas.

Försegling av lokal, förvaringsplats eller annat utrymme

12 § Lokal, förvaringsplats eller annat utrymme får förseglas för att skydda handlingar som ska

1. granskas enligt 3 § eller tas om hand enligt 4 §,

2. tas om hand enligt 5 § om

a) handlingarna inte kan föras från platsen, och

b) det finns en befarad risk för sabotage, eller

3. tas om hand enligt 6–9 §§ om handlingarna inte omedelbart kan föras från platsen.

Beslut om bevissäkring

13 § Beslut om bevissäkring enligt 3 och 6–9 §§ fattas av länsrätten på ansökan av granskningsledaren.

Beslut enligt 4, 5 och 12 §§ fattas av granskningsledaren.

14 § Frågor om bevissäkring prövas av den länsrätt som är behörig att pröva ett överklagande av den som bevissäkringen gäller när ansökan görs.

15 § Om det finns en påtaglig risk för sabotage och risken är akut, får granskningsledaren besluta om

1. bevissäkring enligt 3 och 6 §§, samt

2. bevissäkring enligt 7 och 8 §§ om åtgärden ska genomföras i en verksamhetslokal.

Om granskningsledaren har beslutat om åtgärd enligt första stycket, ska han eller hon så snart som möjligt och senast inom fem dagar ansöka om bevissäkring hos länsrätten. Om länsrätten avslår ansökan, ska omhändertagna handlingar återlämnas och övriga insamlade uppgifter förstöras.

1377

16 § Ett beslut om bevissäkring ska innehålla uppgift om möjligheten att	Prop. 2010/11:165
undanta handlingar och uppgifter från kontroll.	Bilaga 2
17 § Den som ett beslut om bevissäkring gäller ska underrättas om
beslutet omedelbart.
Underrättelse får dock ske i samband med att åtgärden verkställs om
det finns en påtaglig risk för sabotage om den som beslutet gäller
underrättas i förväg.

46 kap. Betalningssäkring

Innehåll och tillämpningsområde

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att Skatteverket får ansöka hos länsrätten om att en betalningsskyldigs egendom ska tas i anspråk för att säkerställa betalningen av skatt, avgift och ränta (betalningssäkring). Bestämmelserna ges i följande ordning:

– avgifter som undantas från betalningssäkring (2 §),

– betalningssäkring enligt överenskommelse med en annan stat (3 §),

– förutsättningarna för betalningssäkring (4–6 §§),

– när förutsättningar inte längre finns (7–9 §§),

– tidsfrist när betalningsskyldigheten inte är fastställd (10 och 11 §§),

– beslut om att ta egendom i förvar (12 §),

– behörig länsrätt (13 §),

– muntlig förhandling (14 §),

– underrättelse om beslut (15 §), och

– ersättning för skada (16–18 §§).

Avgifter som undantas från betalningssäkring

2 § Betalningssäkring får inte användas för

1. begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144), och

2. avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund.

Betalningssäkring enligt överenskommelse med en annan stat

3 § Om det följer av en överenskommelse mellan Sverige och en annan stat, får betalningssäkring även användas för att säkerställa betalningen av en utländsk fordran.

Förutsättningarna för betalningssäkring

4 § Betalningssäkring ska beslutas om
1. det finns en påtaglig risk för att den som är betalningsskyldig
försöker dra sig undan skyldigheten, och	1378

2. betalningsskyldigheten avser ett betydande belopp.	Prop. 2010/11:165
5 § Om betalningsskyldigheten inte är fastställd, får	Bilaga 2
	betalningssäkring

beslutas bara om det är sannolikt att skyldigheten kommer att fastställas. En betalningssäkring får i sådana fall inte avse högre belopp än vad fordran sannolikt kommer att fastställas till.

6 § Betalningssäkring får inte beslutas förrän den tidsperiod som betalningsskyldigheten avser har gått ut.

När förutsättningar inte längre finns

7 § Ett beslut om betalningssäkring ska upphävas om

1. det inte längre finns förutsättningar för beslutet, eller

2. beslutet av någon annan anledning inte bör kvarstå.

8 § Länsrätten ska pröva om ett beslut om betalningssäkring ska upphävas om Skatteverket eller den betalningsskyldige begär det eller om det annars finns skäl för det.

Den betalningsskyldige ska upplysas om rätten att begära att ett beslut om betalningssäkring ska upphävas.

9 § Länsrättens befogenhet enligt 8 § att pröva om ett beslut om betalningssäkring ska upphävas gäller även beslut som har överklagats.

Ett överklagande av länsrättens beslut faller om länsrätten själv ändrar beslutet så som den betalningsskyldige begär. Om länsrätten ändrar beslutet på ett annat sätt än den betalningsskyldige begär, ska överklagandet anses omfatta det nya beslutet.

Tidsfrist när betalningsskyldigheten inte är fastställd

10 § Ett beslut om betalningssäkring för en betalningsskyldighet som inte är fastställd upphör att gälla, om Skatteverket inte har fastställt betalningsskyldigheten eller ansökt om fastställelse hos länsrätten inom sex månader räknat från den dag då betalningssäkringen beslutades.

Om det finns särskilda skäl, får länsrätten på ansökan av Skatteverket förlänga tidsfristen med tre månader i taget.

11 § Om ett beslut om betalningssäkring har upphört att gälla enligt 10 §, får betalningssäkring på samma grund beslutas först efter det att Skatteverket har fastställt betalningsskyldigheten eller ansökt om fastställelse hos länsrätten.

1379

Beslut om att ta egendom i förvar

12 § Om det finns en akut risk för att egendom som kan betalningssäkras undanskaffas, får den som Skatteverket förordnat som granskningsledare besluta att ta egendomen i förvar.

Om egendom har tagits i förvar, ska granskningsledaren så snart som möjligt och senast inom fem dagar ansöka om betalningssäkring hos länsrätten. Gör inte verket det eller avslår länsrätten ansökan, ska egendomen genast lämnas tillbaka. Om betalningssäkring beslutas, ska egendomen bli kvar i förvar till dess att beslutet verkställs om inte länsrätten bestämmer något annat.

Behörig länsrätt

13 § Frågor om betalningssäkring prövas av den länsrätt som är behörig att pröva ett överklagande från den som betalningssäkringen gäller när ansökan görs.

Muntlig förhandling

14 § Länsrätten och kammarrätten ska hålla muntlig förhandling i mål om betalningssäkring om den betalningsskyldige begär det. Om det finns anledning att anta att en ansökan om betalningssäkring kommer att avslås eller att ett beslut om betalningssäkring kommer att upphävas behövs dock inte muntlig förhandling.

Underrättelse om beslut

15 § Den betalningsskyldige ska omedelbart underrättas om ett beslut om betalningssäkring.

Underrättelse får dock ske i samband med att beslutet verkställs om det finns risk för att den betalningsskyldige skaffar undan egendom som kan betalningssäkras.

Ersättning för skada

16 § Om betalningssäkring har beslutats för en betalningsskyldighet som inte var fastställd och som inte heller senare fastställs slutligt, ska staten ersätta den betalningsskyldige för ren förmögenhetsskada. Detsamma gäller om betalningssäkringen fastställs slutligt men till ett väsentligt lägre belopp än det som har betalningssäkrats.

Första stycket gäller inte kostnader som omfattas av bestämmelserna om ersättning för kostnader för biträde.

17 § Ersättning kan vägras eller sättas ned om

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1380

1. den betalningsskyldige inte har fullgjort uppgiftsskyldighet eller på	Prop. 2010/11:165
annat sätt genom vållande medverkat till skadan, eller	Bilaga 2
2. det annars är oskäligt att ersättning lämnas.
18 § Frågor om ersättning prövas på det sätt som gäller för skadestånds-
anspråk mot staten.

Avd. X Undantag från kontroll

47 kap. Handlingar och uppgifter som inte får granskas

1 § Vid en kontroll får Skatteverket inte granska handlingar som

1. inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2 § rättegångsbalken, eller

2. har ett betydande skyddsintresse och det finns särskilda omständigheter som gör att innehållet inte bör komma till någon annans kännedom.

Förbudet mot att granska handlingar som avses i första stycket 2 gäller bara om handlingens skyddsintresse är större än dess betydelse för kontrollen.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även föreläggande att lämna uppgifter.

2 § En handling som inte får granskas ska på begäran av den som är föremål för revision, bevissäkring eller tillsyn över kassaregister undantas från kontrollen. Detsamma gäller handlingar som inte omfattas av revisionen, bevissäkringen eller tillsynen.

3 § Beslut om undantag fattas av den länsrätt som är behörig att pröva ett överklagande från den som begär undantag när begäran görs.

Den handling som begäran avser ska ges in till länsrätten. Om Skatteverket redan har handlingen ska verket omedelbart försegla handlingen och överlämna den till länsrätten.

4 § Om en uppgift i en sådan upptagning som avses i 3 kap. 6 § ska undantas och revisorns rätt enligt 42 kap. 10 § att själv använda tekniska hjälpmedel för att granska upptagningen behöver begränsas för att uppgiften inte ska bli tillgänglig för revisorn får länsrätten besluta om sådana begränsningar.

5 § Om den enskilde begär det, ska länsrätten pröva om beslut om undantag kan fattas utan att rätten granskar handlingen.

6 § Om en handling har undantagits, får Skatteverket inte återge eller åberopa innehållet i handlingen eller uppgiften.

1381

Avd. XI Särskilda avgifter

48 kap. Förseningsavgift

Huvudregeln för förseningsavgift

1 § En särskild avgift (förseningsavgift) ska tas ut om den som ska deklarera inkomst eller lämna skattedeklaration, periodisk samman- ställning eller särskilda uppgifter, inte gör det i rätt tid.

Förseningsavgift ska dock inte tas ut om det är fråga om

1. en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 5 §,

2. en särskild skattedeklaration för redovisning av mervärdesskatt enligt 26 kap. 8 § andra stycket,

3. särskilda uppgifter som redare ska lämna enligt 33 kap. 6 §, eller

4. särskilda uppgifter om nedsättning av utländsk skatt enligt 33 kap. 7 §.

Förseningsavgift om uppgifterna är bristfälliga

2 § Den uppgiftsskyldige ska inte anses ha deklarerat inkomst eller lämnat särskilda uppgifter, om de uppgifter som har lämnats eller godkänts är så bristfälliga att de uppenbarligen inte kan läggas till grund för beskattningen.

Undantagen

Fysiska personer i utlandet

3 § Förseningsavgift ska inte tas ut av en fysisk person som inte deklarerar inkomst i rätt tid om han eller hon

1. är bosatt utomlands eller stadigvarande vistas utomlands vid deklarationstidpunkten, och

2. deklarerar senast den 31 maj.

Om uppgifterna inte är undertecknade

4 § Om grunden för att ta ut förseningsavgift är att den som ska deklarera inkomst eller lämna särskilda uppgifter inte har undertecknat uppgifterna enligt 38 kap. 3 §, ska Skatteverket förelägga den uppgiftsskyldige att göra det. Förseningsavgift ska tas ut bara om föreläggandet inte följs. Avgiften ska i sådana fall bestämmas enligt 6 §.

Inte mer än en förseningsavgift för skattedeklaration

5 § Om en deklarationsskyldig vid ett deklarationstillfälle är försenad med mer än en skattedeklaration ska bara en förseningsavgift tas ut.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1382

Förseningsavgiftens storlek		Prop. 2010/11:165
		Bilaga 2
6 § Förseningsavgiftens storlek framgår av följande uppställning:
Om förseningsavgiften gäller	uppgår den till
aktiebolags eller ekonomisk förenings	5 000 kronor
deklarationsskyldighet för inkomst
någon annans deklarationsskyldighet för	1 000 kronor
inkomst
särskilda uppgifter	1 000 kronor
periodisk sammanställning	1 000 kronor
skattedeklaration	500 kronor

Förseningsavgiften för skattedeklaration uppgår dock till 1 000 kronor om det är fråga om en deklaration som ska lämnas efter föreläggande.

Flera förseningsavgifter

7 § Om den som ska deklarera inkomst utan föreläggande eller lämna särskilda uppgifter, inte har gjort det inom tre månader från den tidpunkt då skyldigheten enligt denna lag skulle ha fullgjorts, ska en andra förseningsavgift tas ut.

Om skyldigheten inte har fullgjorts efter ytterligare två månader, ska en tredje förseningsavgift tas ut.

Vid tillämpningen av första stycket ska hänsyn inte tas till den förlängda deklarationsfrist som gäller för andra juridiska personer än dödsbon som deklarerar elektroniskt.

49 kap. Skattetillägg

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att en särskild avgift (skattetillägg) ska tas ut vid oriktig uppgift, skönsbeskattning och när skatteavdrag inte gjorts. Bestämmelserna ges i följande ordning:

– tillämpningsområdet för skattetillägg (2 och 3 §§),

– skattetillägg vid oriktig uppgift (4 och 5 §§),

– skattetillägg vid skönsbeskattning (6 och 7 §§),

– skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut (8 §),

– skattetillägg när skatteavdrag inte gjorts (9 §),

– när skattetillägg inte ska tas ut (10 §),

– beräkning av skattetillägg vid oriktig uppgift (11–14 §§),

– beräkning av skattetillägg vid skönsbeskattning (15 och 16 §§),

– beräkning av skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattnings- beslut (17 §),

– beräkning av skattetillägg när skatteavdrag inte gjorts (18 §),

– underlaget ska bestämmas utan hänsyn till andra frågor (19 §),

– rätträkning (20 §), och

– mer än en procentsats (21 §).

1383

Tillämpningsområdet för skattetillägg

2 § Skattetillägg ska inte tas ut på skatt som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

3 § Skattetillägg ska tas ut på följande avgifter:

1. avgift enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980),

2. avgift enligt 1 och 3 §§ lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, samt

3. avgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.

Det som sägs om skatt i detta kapitel gäller även dessa avgifter.

Skattetillägg vid oriktig uppgift

4 § Skattetillägg ska tas ut av den som på något annat sätt än muntligen

1. under förfarandet har lämnat en oriktig uppgift till ledning för egen beskattning, eller

2. har lämnat en oriktig uppgift i ett mål om egen beskattning. Skattetillägg enligt första stycket 2 får dock bara tas ut om uppgiften

inte har godtagits efter prövning i sak.

5 § En uppgift ska anses vara oriktig om det klart framgår att

1. en lämnad uppgift är felaktig, eller

2. en uppgift som ska lämnas till ledning för beskattningen har utelämnats.

En uppgift ska dock inte anses vara oriktig om

1. uppgiften tillsammans med övriga uppgifter som lämnats eller godkänts utgör tillräckligt underlag för ett riktigt beslut, eller

2. den uppenbart inte kan läggas till grund för ett beslut.

Skattetillägg vid skönsbeskattning

6 § Skattetillägg ska tas ut vid skönsbeskattning.

7 § Ett beslut om skattetillägg vid skönsbeskattning på grund av att den deklarationsskyldige inte har deklarerat ska undanröjas om

1. skattedeklaration lämnas inom två månader från utgången av den månad då beslutet meddelades, eller

2. inkomst deklareras inom fyra månader från utgången av den månad då beslutet meddelades.

Om den deklarationsskyldige gör sannolikt att han eller hon inte har fått kännedom om skattetillägget före utgången av den månad då beslutet meddelades, ska fristen i stället räknas från den dag då den deklara- tionsskyldige fick sådan kännedom.

Uppgifterna ska ha kommit in till Skatteverket eller en allmän förvaltningsdomstol inom den angivna tiden.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1384

Skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut

8 § Skattetillägg ska tas ut av den som

1. har skönsbeskattats på grund av att inkomst inte har deklarerats,

2. inte har deklarerat inom den tid som sägs i 7 §, och

3. på Skatteverkets initiativ påförs ytterligare skatt genom omprövning. Skattetillägget ska inte undanröjas på grund av att inkomst senare

deklareras.

Om skattetillägg inte har tagits ut på grund av det första sköns- beskattningsbeslutet ska, vid tillämpningen av första stycket 2, det som sägs i 7 § om beslutet om skattetillägg och kännedom om skattetillägget i stället gälla skönsbeskattningsbeslutet och kännedom om skönsbeskatt- ningen.

Skattetillägg när skatteavdrag inte gjorts

9 § Skattetillägg ska tas ut av den som inte har fullgjort sin skyldighet att göra skatteavdrag.

När skattetillägg inte ska tas ut

10 § Skattetillägg ska inte tas ut

1. om den oriktiga uppgiften kan rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för Skatteverket och som har varit tillgängligt för verket inom ett år från utgången av beskattningsåret,

2. om den uppgiftsskyldige på eget initiativ har rättat den oriktiga uppgiften eller lämnat uppgift om att skatteavdrag inte gjorts, eller

3. om det skattebelopp som kunde ha undandragits genom felaktig- heten eller passiviteten är obetydligt.

Beräkning av skattetillägg vid oriktig uppgift

Huvudregeln

11 § Skattetillägg på sådan skatt som avses i 56 kap. 2 § 1–4 och 6 (skattetillägg på slutlig skatt) är 40 procent av den skatt som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha bestämts för den som lämnat uppgiften. Skattetillägg på annan skatt är 20 procent av den skatt som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha bestämts för eller felaktigt skulle ha tillgodoräknats den som lämnat uppgiften.

Normalt tillgängligt kontrollmaterial

12 § Om det av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för Skatteverket och som har varit tillgängligt för verket inom ett år från utgången av beskattningsåret framgår att en uppgift är oriktig, är

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1385

skattetillägget på slutlig skatt 10 procent och skattetillägget på annan	Prop. 2010/11:165
skatt 5 procent.	Bilaga 2

Periodiseringsfel

13 § Om den oriktiga uppgiften består i att ett belopp hänförts eller kan antas komma att hänföras till fel beskattningsår eller fel redovisnings- period, är

1. skattetillägget på slutlig skatt 10 procent,

2. skattetillägget på annan skatt

a) 2 procent om redovisningsperioden för skatten är högst tre månader och den uppgiftsskyldige hänfört eller kan anses ha avsett att hänföra beloppet till en period som löper ut högst fyra månader från den period som beloppet borde ha hänförts till, och

b) 5 procent i andra fall.

Underskott

14 § Om en oriktig uppgift skulle ha medfört ett sådant underskott av en näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst som inte utnyttjas samma år, ska skattetillägget inte beräknas på skatt utan i stället på en fjärdedel av det underskott som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, felaktigt skulle ha tillgodoräknats den som lämnat uppgiften.

Beräkning av skattetillägg vid skönsbeskattning

Huvudregeln

15 § Vid skönsbeskattning är skattetillägget på slutlig skatt 40 procent och skattetillägget på annan skatt 20 procent. Skattetillägget ska beräknas på

1. den skatt som till följd av skönsbeskattningen inte ska tillgodoräknas den uppgiftsskyldige, och

2. den skatt som till följd av skönsbeskattningen bestäms för den uppgiftsskyldige utöver vad som annars skulle ha bestämts enligt

a) de uppgifter som den uppgiftsskyldige har lämnat till ledning för beskattningen på annat sätt än muntligen, och

b) kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för Skatteverket och som har varit tillgängligt för verket inom ett år från utgången av beskattningsåret.

I den utsträckning en skönsbeskattning innefattar rättelse av en oriktig uppgift, ska skattetillägget beräknas enligt bestämmelserna i 11–14 §§.

1386

Underskott

16 § Om en skönsbeskattning har minskat ett sådant underskott av en näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst som inte utnyttjas samma år, ska skattetillägget inte beräknas på skatt utan i stället på en fjärdedel av denna minskning.

Om en skönsbeskattning beslutats på grund av att den som är skyldig att deklarera inkomst inte har gjort det och beslutet innebär att ett för tidigare år fastställt underskott av en näringsverksamhet eller i inkomstslaget tjänst utnyttjas, ska skattetillägget inte beräknas på skatt utan i stället på en fjärdedel av den del av underskottet som utnyttjas.

Beräkning av skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut

17 § Skattetillägg enligt 8 § vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut är 40 procent av den ytterligare skatt som tagits ut genom omprövnings- beslutet.

Beräkning av skattetillägg när skatteavdrag inte gjorts

18 § Skattetillägg som tas ut på grund av att skatteavdrag inte har gjorts är 5 procent av det skatteavdrag som skulle ha gjorts.

Underlaget ska bestämmas utan hänsyn till andra frågor

19 § När det underlag som skattetillägg ska beräknas på bestäms, ska hänsyn bara tas till förhållanden som rör den skattetilläggsgrundande frågan.

Rätträkning

20 § Innan ett skattetillägg beräknas, ska de ändringar göras av underlaget för inkomstskatt som gäller andra frågor än den som ligger till grund för skattetillägget. Det gäller dock inte ändringar som blir möjliga först på grund av rättelsen av den oriktiga uppgiften eller den skönsmässiga avvikelsen från lämnade uppgifter.

Mer än en procentsats

21 § När skattetillägg på slutlig skatt ska tas ut enligt mer än en procentsats, ska de belopp som skattetilläggen ska beräknas på bestämmas enligt följande.

Om skattetillägg ska beräknas på undandragen skatt, ska först skatten på summan av de undanhållna beloppen beräknas. Skatten ska därefter

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1387

fördelas på respektive undanhållet belopp efter den kvotdel som vart och	Prop. 2010/11:165
ett av de undanhållna beloppen utgör av de sammanlagda undanhållna	Bilaga 2
beloppen.
Om skattetillägg ska beräknas på minskning av underskott, ska den
sammanlagda minskningen fördelas på respektive undanhållet belopp
efter den kvotdel som vart och ett av de undanhållna beloppen utgör av
de sammanlagda undanhållna beloppen.
Om skattetillägget ska beräknas på såväl undandragen skatt som
minskning av underskott, ska beräkningen göras på varje underlag var för
sig.

50 kap. Kontrollavgift

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att en särskild avgift (kontrollavgift) ska tas ut av den som inte fullgör

– dokumentationsskyldigheten för kontantbranschen, restaurang- eller frisörverksamhet (2–7 §§), eller

– dokumentationsskyldigheten vid torg- och marknadshandel eller vid omsättning av investeringsguld (8 §).

Kontantbranschen samt restaurang- och frisörverksamhet

Kassaregister

2 § En kontrollavgift ska tas ut om Skatteverket vid tillsyn eller kontrollbesök finner att den som är skyldig att använda kassaregister

1. inte fullgör denna skyldighet, eller

2. inte har lämnat uppgift om de kassaregister som finns i verksam- heten enligt 7 kap. 3 och 4 §§.

3 § Kontrollavgiften är 10 000 kronor för varje kontrolltillfälle.

Om Skatteverket tidigare har tagit ut en kontrollavgift och en ny kontrollavgift ska tas ut för en överträdelse som har inträffat inom ett år, ska avgiften i stället vara 20 000 kronor.

Personalliggare

4 § En kontrollavgift ska tas ut om Skatteverket vid kontrollbesök finner att den som är skyldig att dokumentera identifikationsuppgifter i en personalliggare

1. inte fullgör denna skyldighet, eller

2. inte håller personalliggaren tillgänglig i verksamhetslokalen.

5 § Kontrollavgiften är

1. 10 000 kronor för varje kontrolltillfälle, och

2. 2 000 kronor för varje person som vid kontrollen är verksam och

inte är dokumenterad i en tillgänglig personalliggare.

1388

Om Skatteverket tidigare har tagit ut en kontrollavgift och en ny	Prop. 2010/11:165
kontrollavgift ska tas ut för en överträdelse som har inträffat inom ett år,	Bilaga 2
ska avgiften enligt första stycket 1 i stället vara 20 000 kronor.
När kontrollavgift inte får tas ut
6 § Kontrollavgift får inte tas ut för en överträdelse som omfattas av ett
vitesföreläggande.
7 § Om en kontrollavgift har beslutats enligt 2 eller 4 §, ska den som
beslutet gäller åtgärda bristen inom skälig tid. Under denna tid får en ny
kontrollavgift inte tas ut för samma brist.

Torg- och marknadshandel samt omsättning av investeringsguld

8 § Skatteverket ska ta ut en kontrollavgift av den som inte har fullgjort dokumentationsskyldigheten vid upplåtelse av plats för torg- och marknadshandel eller vid omsättning av investeringsguld.

Kontrollavgiften är 2 000 kronor för varje tillfälle då skyldigheten inte har fullgjorts.

51 kap. Befrielse från särskilda avgifter

1 § Skatteverket ska besluta om hel eller delvis befrielse från en särskild avgift om det är oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp.

Vid bedömningen ska det särskilt beaktas om

1. den felaktighet eller passivitet som lett till avgiften kan antas ha

– berott på ålder, hälsa eller liknande förhållande,

– berott på en felbedömning av en regel eller betydelsen av de faktiska förhållandena, eller

– föranletts av vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter,

2. avgiften inte står i rimlig proportion till felaktigheten eller passiviteten,

3. en oskäligt lång tid har gått efter det att Skatteverket har funnit anledning att anta att avgift ska tas ut utan att den som avgiften gäller kan lastas för dröjsmålet, eller

4. felaktigheten eller passiviteten även har medfört att den som avgiften gäller fällts till ansvar för brott enligt skattebrottslagen (1971:69) eller blivit föremål för förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken.

2 § Om beslut om slutlig skatt ändras enligt 66 kap. 34 § till följd av ett skatteavtal, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta om befrielse från särskild avgift.

1389

52 kap. Beslut om särskilda avgifter

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– beslut om förseningsavgift (2 §),

– tvåårsfristen för beslut om skattetillägg vid oriktig uppgift och skönsbeskattning (3 §),

– beslut efter tvåårsfristen (4–7 §§),

– beslut om skattetillägg på grund av att skatteavdrag inte gjorts (8 §),

– beslut om kontrollavgift (9 §), och

– att särskild avgift inte får beslutas för en person som har avlidit (10 §).

Beslut om förseningsavgift

2 § Ett beslut om att ta ut förseningsavgift ska meddelas inom två år från den dag då uppgiftsskyldigheten skulle ha fullgjorts.

Tvåårsfristen för beslut om skattetillägg vid oriktig uppgift och skönsbeskattning

3 § Ett beslut om att ta ut skattetillägg på grund av oriktig uppgift eller skönsbeskattning ska meddelas senast under andra året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Beslut efter tvåårsfristen

Skattetillägg vid för sen eller utebliven deklaration

4 § Om den som är deklarationsskyldig deklarerar efter utgången av året efter det kalenderår då beskattningsåret har gått ut, får ett beslut om skattetillägg meddelas inom ett år från deklarationsdagen.

Om den deklarationsskyldige inte har deklarerat alls, får beslutet meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Skattetillägg vid efterbeskattning

5 § Om efterbeskattning beslutas, får ett beslut om skattetillägg meddelas samtidigt.

Oriktig uppgift i ett omprövningsärende

6 § Ett beslut om skattetillägg på grund av en oriktig uppgift i ett omprövningsärende får meddelas samtidigt med beslutet i omprövnings- ärendet.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1390

Oriktig uppgift i ett mål om beskattning	Prop. 2010/11:165
7 § Ett beslut om skattetillägg på grund av en oriktig uppgift i ett mål om	Bilaga 2
beskattning får meddelas inom ett år från utgången av den månad då
domstolens beslut fick laga kraft.

Beslut om skattetillägg på grund av skatteavdrag inte gjorts

8 § Ett beslut om skattetillägg på grund av att skatteavdrag inte har gjorts ska meddelas senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår då avdraget skulle ha gjorts.

Om ansvar ska beslutas för den skatt som inte har dragits av, ska beslutet om skattetillägg meddelas samtidigt.

Beslut om kontrollavgift

9 § Ett beslut om att ta ut kontrollavgift ska meddelas inom två år från den dag då beslutet om kontroll meddelades.

Inget beslut för en person som har avlidit

10 § En särskild avgift får inte beslutas för en person som har avlidit.

Avd. XII Beslut om skatter och avgifter

53 kap. Beslut om arbetsgivaravgifter, skatteavdrag, mervärdesskatt och punktskatt

1 § Beslut om arbetsgivaravgifter, skatteavdrag, mervärdesskatt och punktskatt ska fattas för varje redovisningsperiod för sig med ledning av innehållet i skattedeklarationer och andra tillgängliga uppgifter.

För beslut om ansvar för den som betalat ut ersättning utan att göra skatteavdrag gäller bestämmelserna i 59 kap. 2–6 §§.

2 § Om en skattedeklaration har lämnats i rätt tid och på rätt sätt, anses ett beslut om skatten ha fattats i enlighet med deklarationen.

Även när en arbetsgivardeklaration eller en förenklad sådan kommer in för sent ska beslut om skatten anses ha fattats i enlighet med deklarationen om

1. beslut har fattats enligt första stycket och omprövning inte har begärts eller beslutats, och

2. en eller flera förenklade arbetsgivardeklarationer har lämnats.

3 § Om den som är registrerad inte behöver lämna någon arbets- givardeklaration till följd av bestämmelserna i 26 kap. 4 § andra stycket,

1391

anses skatteavdrag och arbetsgivaravgifter ha beslutats till noll kronor vid den tidpunkt då deklaration annars skulle ha lämnats.

4 § Om en skattedeklaration inte har lämnats i rätt tid och på rätt sätt eller om någon skatt inte har redovisats i deklarationen, ska varje oredovisad skatt anses ha beslutats till noll kronor. Redovisas skatten senare, anses ett beslut i stället ha fattats i enlighet med redovisningen, om inte ett beslut om omprövning har meddelats dessförinnan.

5 § Som beslut om punktskatt anses också

1. beslut om återbetalning av skatt enligt

a) 24 eller 25 § lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

b) 8 § lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,

c) 29 eller 30 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, eller

d) 28, 29 eller 30 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

2. beslut om återbetalning, kompensation eller nedsättning enligt 9 kap. 2, 3, 4, 5, 6, 8 a eller 9 §, 9 b § tredje stycket, 10 eller 11 §, 11 kap. 12 eller 13 § lagen (1994:1776) om skatt på energi.

54 kap. Beslut om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

1 § Om skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ska redovisas av den skattskyldige, ska beslut om skatten fattas för varje skattepliktig ersättning för sig med ledning av innehållet i en särskild inkomstskattedeklaration och andra tillgängliga uppgifter.

Det som sägs i 53 kap. 2 § första stycket och 4 § gäller även särskilda inkomstskattedeklarationer.

2 § Skatteverket får inom den tid och på det sätt som gäller för omprövning besluta att den som är skattskyldig enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ska betala skatt i andra fall än som avses i 1 §.

3 § Om skatteavdrag för skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta har gjorts med för högt belopp, ska Skatteverket efter ansökan besluta att den skattskyldige ska tillgodoräknas det överskjutande beloppet.

Ansökan ska vara skriftlig och ha kommit in till Skatteverket senast sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut. En ansökan som föranleds av en begäran enligt 4 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta får komma in inom den tid som gäller för begäran.

4 § Om särskild inkomstskatt har betalats in för en skattskyldig med hemvist i en stat som Sverige har träffat skatteavtal med och om det följer av avtalet att Sverige ska medge avräkning för skatt som har betalats i den andra staten, ska Skatteverket efter ansökan besluta att den

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1392

skattskyldige ska tillgodoräknas ett belopp motsvarande den skatt som	Prop. 2010/11:165
har betalats i den andra staten. Den skattskyldige får dock inte	Bilaga 2
tillgodoräknas ett högre belopp än inbetalad särskild inkomstskatt.

55 kap. Beslut om preliminär skatt

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– beslut om debitering av preliminär skatt (2–5 §§),

– beslut om preliminär A-skatt (6–13 §§), och

– ändrade skatte- eller avgiftssatser (14 §).

Beslut om debitering av preliminär skatt

2 § Skatteverket ska senast den 20 i den första månaden under beskattningsåret besluta om debitering av F-skatt och särskild A-skatt (beslut om debitering av preliminär skatt) för den som ska betala sådan skatt.

Om skyldigheten att betala F-skatt eller särskild A-skatt uppkommer senare, ska beslut om debitering av preliminär skatt fattas så snart som möjligt.

F-skatt och särskild A-skatt ska debiteras i en post. Skatt som inte uppgår till 2 400 kronor för beskattningsåret debiteras inte.

Beslut enligt schablon

3 § F-skatt och särskild A-skatt ska beräknas enligt schablon om inte annat följer av 4 §. Skatten ska beräknas till 110 procent av den slutliga skatt som bestämdes i det senaste beslutet om slutlig skatt enligt 56 kap. 5 §. Om den slutliga skatten understeg den ursprungligen debiterade preliminära skatten, beräknas dock skatten till 105 procent av den slutliga skatten.

För handelsbolag ska skatten i stället beräknas till belopp som motsvarar den senast beslutade slutliga skatten för bolaget.

Skatt som beräknas enligt schablon får inte tas ut med ett lägre belopp än den senast debiterade preliminära skatten.

Beslut enligt tillgängliga uppgifter om beräknade inkomster

4 § F-skatt och särskild A-skatt ska beräknas med ledning av tillgängliga uppgifter om beräknade inkomster om något beslut om debitering av preliminär skatt inte har fattats för beskattningsåret och

1. den skattskyldige har lämnat en preliminär deklaration, eller

2. det inte finns någon slutlig skatt att lägga till grund för en

schablonberäkning.

1393

Skatten får också i andra fall beräknas med ledning av tillgängliga uppgifter om beräknade inkomster om det leder till att den skattskyldiges preliminära skatt stämmer bättre överens med den beräknade slutliga skatten och förbättringen inte är obetydlig.

Hänsyn till andra belopp

5 § Vid beräkningen av F-skatt och särskild A-skatt ska om möjligt hänsyn tas till andra belopp som kan komma att läggas till eller dras ifrån den slutliga skatten enligt 56 kap. 8 § kap. andra stycket samt tredje stycket 1 och 2.

Beslut om preliminär A-skatt

6 § Skatteverket ska senast den 18 januari under beskattningsåret besluta om tillämplig skattetabell eller särskild beräkningsgrund (beslut om preliminär A-skatt) för en fysisk person som

1. inte är godkänd för F-skatt, eller

2. är godkänd för F-skatt med villkoret att godkännandet bara får åberopas i näringsverksamhet.

Om den som tidigare inte har haft inkomst som skatteavdrag ska göras från får sådan inkomst, ska beslut om preliminär A-skatt fattas så snart som möjligt.

7 § För en juridisk person får beslut om preliminär A-skatt fattas om förutsättningarna enligt 9 och 10 §§ är uppfyllda.

Tillämplig skattetabell

8 § Tillämplig skattetabell ska bestämmas med ledning av

1. den skattesats som för beskattningsåret gäller för den fysiska personen i hemortskommunen,

2. den avgiftssats som för beskattningsåret gäller för den fysiska personen enligt begravningslagen (1990:1144), om den inte ingår i avgiftssatsen enligt 3, och

3. den avgiftssats som för beskattningsåret gäller för den fysiska personen enligt de uppgifter som lämnats av ett trossamfund enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund.

Särskild beräkningsgrund för skatteavdrag

9 § Skatteverket får besluta att skatteavdrag ska göras enligt en särskild beräkningsgrund om

1. det leder till att den preliminära skatten stämmer bättre överens med den beräknade slutliga skatten, och

2. förbättringen inte är obetydlig.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1394

Ett beslut som avser ränta eller utdelning får endast innebära att	Prop. 2010/11:165
skatteavdrag inte ska göras alls från viss ränta eller utdelning.	Bilaga 2
10 § Ett beslut om särskild beräkningsgrund för ett handelsbolag får
fattas bara om det finns särskilda skäl.

11 § När Skatteverket bestämmer en särskild beräkningsgrund, ska

1. en juridisk persons kostnader för lön till delägare inte beaktas, och

2. hänsyn om möjligt tas till sådana belopp som kan komma att läggas till eller dras ifrån den slutliga skatten enligt 56 kap. 8 § andra stycket samt tredje stycket 1 och 2.

12 § När Skatteverket bestämmer en särskild beräkningsgrund, får bestämmelserna om justering av värdet av kost-, bil- och bostadsförmån i 61 kap. 18–20 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) tillämpas bara om det finns ett beslut om värdering enligt 2 kap. 10 b eller 10 c § socialavgiftslagen (2000:980).

13 § När Skatteverket bestämmer en särskild beräkningsgrund, får avdrag för utgifter i arbetet beräknas på annat sätt än enligt sådan schablon som avses i 2 kap. 21 § tredje stycket socialavgiftslagen (2000:980) endast om det finns ett beslut enligt 2 kap. 21 § fjärde stycket samma lag.

Ändrade skatte- eller avgiftssatser

14 § Om en skatte- eller avgiftssats har ändrats så sent att ändringen inte kan beaktas när beslut om debitering av preliminär skatt eller beslut om preliminär A-skatt fattas, ska den tidigare skatte- eller avgiftssatsen tillämpas.

56 kap. Beslut om slutlig skatt

1 § Skatteverket ska för varje beskattningsår besluta om slutlig skatt på grundval av deklarerade uppgifter, kontrolluppgifter och vad som i övrigt kommit fram vid utredning.

Underlag för skatt och avgift

2 § I beslut om slutlig skatt ska Skatteverket fastställa underlaget för att ta ut skatt eller avgift enligt

1. inkomstskattelagen (1999:1229),

2. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

3. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–5 och 7–9 den lagen,

4. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

5. lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och

1395

6. lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.

Undantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands

3 § Om en skattskyldig gör sannolikt att det efter beslutet om slutlig skatt kommer att finnas förutsättningar för att tillämpa bestämmelserna om undantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands i 3 kap. 9–13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), ska Skatteverket inte ta upp inkomsten till beskattning.

Avvikelser som avser mindre belopp

4 § Skatteverket får avstå från att besluta om avvikelser från deklarerade uppgifter som avser mindre belopp.

Skatternas och avgifternas storlek

5 § I beslut om slutlig skatt ska Skatteverket även bestämma storleken på följande skatter och avgifter:

1. skatt och avgift på de underlag som avses i 2 §,

2. skatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

3. begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144), om den inte ingår i avgiften enligt 5,

4. avgift enligt 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

5. avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund,

och

6. egenavgift enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980).

Skattereduktion

6 § I ett beslut om slutlig skatt ska Skatteverket utöver de skatte- reduktioner som ska göras enligt inkomstskattelagen (1999:1229) även göra de skattereduktioner som enligt andra lagar gäller för beskattningsåret.

Hur vissa avgifter ska beräknas

7 § När den slutliga skatten bestäms gäller att

1. egenavgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) beräknas med ledning av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av Försäkringskassan,

2. begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144), som inte ingår i avgift enligt 3, beräknas med ledning av den avgiftssats som för beskattningsåret gäller för den fysiska personen enligt de uppgifter som

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1396

lämnats för den församling eller kommun som avgiften ska betalas till,	Prop. 2010/11:165
och	Bilaga 2
3. avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat
trossamfund beräknas med ledning av den avgiftssats som för
beskattningsåret gäller för den fysiska personen enligt de uppgifter som
lämnats av trossamfundet.

Beräkning av om skatt ska betalas eller tillgodoräknas

8 § Efter ett beslut om slutlig skatt ska Skatteverket beräkna om den som beslutet gäller ska betala skatt eller tillgodoräknas skatt.

Från den slutliga skatten ska avdrag göras för

1. debiterad F-skatt och särskild A-skatt,

2. avdragen A-skatt,

3.A-skatt som ska betalas på grund av beslut enligt 59 kap. 3 § andra stycket,

4. skatt som har förts över från en stat som Sverige har träffat överenskommelse med om att ta ut och föra över skatt,

5. skatt som har betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för den tid under beskattningsåret då den som beslutet gäller varit obegränsat skattskyldig i Sverige,

6. skatt som har betalats enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen,

7. skatt som avser sådana återbetalningar som ska göras enligt rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar, senast ändrat genom rådets beslut 2004/ 587/EG, och

8. beslutad jämställdhetsbonus enligt 14 § första stycket lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus.

Till den slutliga skatten ska följande belopp läggas:

1. skatt som har betalats tillbaka enligt 64 kap. 5 § första stycket,

2. skatt som har förts över till en annan stat enligt 64 kap. 7 och 8 §§ första stycket,

3. preliminär skattereduktion enligt 17 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete,

4. skattetillägg som har beslutats med anledning av beslut om slutlig skatt, och

5. förseningsavgift som har beslutats för att deklarationsskyldighet för inkomst inte fullgjorts i rätt tid.

9 § Om debiterad preliminär skatt tillsammans med andra belopp som ska tillgodoräknas enligt 8 § andra stycket överstiger den slutliga skatten, med tillägg enligt 8 § tredje stycket, ska den debiterade preliminära skatten genom omprövning minskas med mellanskillnaden.

1397

Besked om slutlig skatt

10 § Ett besked om den slutliga skatten och om resultatet av beräkningen enligt 8 § ska skickas till fysiska personer och dödsbon senast den 15 december efter beskattningsårets utgång.

Till andra juridiska personer än dödsbon ska sådana besked skickas senast den 15 i tolfte månaden efter beskattningsårets utgång.

57 kap. Skönsmässiga beslut om skatt

1 § Om den som är skyldig att deklarera inte gjort det, ska skatten eller underlaget för skatten bestämmas till vad som framstår som skäligt med hänsyn till uppgifterna i ärendet (skönsbeskattning). Detsamma gäller om skatten eller underlaget för skatten inte kan beräknas tillförlitligt på grund av att deklarerade uppgifter eller det material som dessa grundas på är bristfälliga.

2 § Skönsbeskattning på grund av att den som är skyldig att deklarera inkomst inte har gjort det, får beslutas bara om ett föreläggande att deklarera har sänts ut till den deklarationsskyldige och föreläggandet inte har följts.

3 § Om arbetsgivaravgifter, skatteavdrag, mervärdesskatt eller punktskatt har bestämts till noll kronor på grund av att deklaration inte lämnats eller skatt inte redovisats och om uppgifterna i ärendet inte talar för något annat får skönsbeskattning ske enligt schablon.

Vid skönsbeskattning enligt schablon ska skatten bestämmas till det högsta av de belopp, beräknat per kalendermånad, som har bestämts för skatten vid någon av de tre närmast föregående redovisningsperioderna multiplicerat med antalet kalendermånader i den redovisningsperiod som skönsbeskattningen omfattar.

Första och andra styckena gäller inte

1. beslut om mervärdesskatt eller punktskatt, om endast överskjutande ingående mervärdesskatt eller överskjutande punktskatt har bestämts för de tre närmast föregående redovisningsperioderna, och

2. skatt som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration.

58 kap. Beslut om undantag från skalbolagsbeskattning

1 § Skatteverket ska på grundval av de uppgifter som har lämnats i en skalbolagsdeklaration besluta om säkerhet för slutlig skatt ska ställas för undantag från skalbolagsbeskattning enligt 25 a kap. 11 § eller 49 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229).

Vid prövningen ska hänsyn tas till tidigare ställda säkerheter och bestämmelserna i 59 kap. 27 § om ansvar för skatt för den som har avyttrat ett skalbolag. Om Skatteverket beslutar att säkerhet inte behöver ställas, gäller bestämmelserna om ansvar för skatt.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1398

Säkerhetens storlek

2 § Om säkerhet ska ställas, ska storleken bestämmas till summan av företagets obetalda inkomstskatt för närmast föregående beskattningsår och 26,3 procent av det överskott som redovisats i skalbolags- deklarationen. I fråga om handelsbolag ska säkerheten bara avse överskottet i skalbolagsdeklarationen.

Om en fysisk person har förvärvat en andel i ett handelsbolag, ska säkerhetens storlek bestämmas till 40 procent av överskottet.

Om flera skalbolagsdeklarationer lämnas, ska kompletterande säkerhet ställas för den ökning av överskottet som redovisas i förhållande till tidigare deklaration.

När ställd säkerhet får tas i anspråk

3 § Ställd säkerhet får tas i anspråk om den slutliga skatten inte betalas. Om flera säkerheter ställts ska skatten fördelas proportionellt mellan säkerheterna.

Ersättning för säkerhet som inte tagits i anspråk

4 § Om säkerheten inte behöver tas i anspråk, ska Skatteverket efter ansökan besluta om skälig ersättning för ställd säkerhet.

En ansökan om ersättning ska ha kommit in till Skatteverket senast en månad efter den dag då den slutliga skatten betalades. Om en ansökan kommer in för sent och förseningen är ursäktlig, får ansökan ändå prövas.

59 kap. Ansvar för skatter och avgifter

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– ansvar när skatteavdrag inte har gjorts (2–6 §§),

– ansvar när anmälan om F-skatt i anställningsförhållande inte gjorts (7–9 §§),

– betalningsmottagarens ansvar för arbetsgivaravgifter (10 §),

– ansvar för delägare i handelsbolag (11 §),

– företrädaransvar (12–21 §§),

– ansvar för den som dömts för skattebrott (22–24 §§),

– ansvar för redare (25 §),

– ansvar för näringsidkare i en mervärdesskattegrupp (26 §),

– ansvar för den som har avyttrat ett skalbolag (27 §),

– ansvar vid sammanläggning eller delning av investeringsfonder (28 §), och

– gemensamma bestämmelser (29 och 30 §§).

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1399

Ansvar när skatteavdrag inte har gjorts

2 § Skatteverket får besluta att den som har betalat ut ersättning utan att göra skatteavdrag ska betala det belopp som skulle ha dragits av.

3 § Om mottagaren ska betala slutlig skatt, får utbetalarens ansvar inte avse större belopp än vad som kan behövas för att betala den slutliga skatten för det beskattningsår som ersättningen avser.

Ett beslut om ansvar för utbetalaren ska även omfatta mottagaren. Det gäller dock inte om

1. beslut om slutlig skatt för beskattningsåret har fattats eller tiden för att fatta ett sådant beslut har gått ut, eller

2. mottagaren är ett handelsbolag.

4 § Om den skatt som skulle ha dragits av inte kan beräknas tillförlitligt, får skatten uppskattas till vad som framstår som skäligt.

5 § En utbetalare som har betalat skatt enligt 2 §, har rätt att kräva mottagaren på beloppet.

6 § Ett beslut om ansvar för den som inte har gjort skatteavdrag ska meddelas senast under sjätte året efter utgången av det kalenderår då avdraget skulle ha gjorts.

Ansvar när anmälan om F-skatt i anställningsförhållande inte gjorts

Förutsättningar för ansvar

7 § Skatteverket får besluta att den som i sin näringsverksamhet har betalat ut ersättning för arbete och inte har fullgjort skyldigheten att göra en anmälan om F-skatt i ett uppenbart anställningsförhållande enligt 10 kap. 13 §, är skyldig att betala det belopp som kan behövas för att betala skatten och avgifterna på ersättningen.

Ett beslut om ansvar får inte fattas om statens fordran mot den som tagit emot ersättningen har preskriberats.

Skatten och avgifterna på ersättningen

8 § Skatten och avgifterna på ersättningen för arbetet ska anses motsvara 60 procent av ersättningen.

Om mottagaren i sin tur betalar ersättning till den som utför arbetet, avses med skatten och avgifterna på ersättningen i stället skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på den ersättningen.

Andra stycket gäller inte om mottagaren är ett handelsbolag som i sin tur betalar ersättning till en delägare.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1400

Regressrätt

9 § En utbetalare som har betalat skatt eller avgift enligt 7 § har rätt att kräva mottagaren på beloppet.

Om arbetet har utförts av någon annan än mottagaren och föreskrivet skatteavdrag inte gjordes när ersättningen betalades ut till den som utförde arbetet, får också denne krävas på beloppet till den del det avser skatteavdrag.

Betalningsmottagarens ansvar för arbetsgivaravgifter

10 § Skatteverket får besluta att den som i näringsverksamhet har tagit emot ersättning för arbete ska betala arbetsgivaravgifter för ersättningen om

1. utbetalaren har befriats från sin betalningsskyldighet för avgifterna enligt 60 kap. 1 §,

2. mottagaren inte är godkänd för F-skatt, samt

3. det måste anses uppenbart för mottagaren att utbetalaren inte insåg att han eller hon var skyldig att betala arbetsgivaravgifter och saknade anledning att räkna med det.

Ett beslut om ansvar ska meddelas samtidigt med beslutet om befrielse.

Ansvar för delägare i handelsbolag

11 § Skatteverket beslutar om ansvar för delägare i handelsbolag enligt 2 kap. 20 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag avseende skatter och avgifter enligt denna lag.

Beslut om ansvar får inte fattas om statens fordran mot handelsbolaget har preskriberats.

Företrädaransvar

Förutsättningar för företrädaransvar

12 § Om en företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har gjort skatteavdrag eller inte gjort anmälan om F-skatt i ett uppenbart anställningsförhållande, är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala det belopp som den juridiska personen gjorts ansvarig för.

Betalningsskyldigheten är knuten till den tidpunkt vid vilken skatten ursprungligen skulle ha dragits av eller anmälan skulle ha gjorts.

13 § Om en företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte har betalat skatt eller avgift, är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala skatten eller avgiften.

Betalningsskyldigheten är knuten till den tidpunkt vid vilken skatten eller avgiften ursprungligen skulle ha betalats.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1401

Om Skatteverket enligt 66 kap. 33 § har hänfört skatt eller avgift som avser flera redovisningsperioder till en period, avses med ursprunglig tidpunkt för betalning förfallodagen för skatt eller avgift som redovisas i den perioden.

14 § Om en företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har lämnat oriktiga uppgifter som har lett till att den juridiska personen tillgodoräknats överskjutande ingående mervärdesskatt eller överskjutande punktskatt med ett för stort belopp, är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala beloppet. Detsamma gäller om de oriktiga uppgifterna har lett till att ingående mervärdesskatt eller punktskatt återbetalats med ett för högt belopp.

15 § Om det finns särskilda skäl, får företrädaren helt eller delvis befrias från betalningsskyldigheten.

Förfarandet

16 § Länsrätten beslutar om företrädaransvar på ansökan av Skatteverket. Ansökan ska göras hos den länsrätt som är behörig att pröva ett

överklagande av beslutet om den skatt eller avgift som ansvaret gäller.

17 § Skatteverket får inte ansöka om företrädaransvar om statens fordran mot den juridiska personen har preskriberats eller om det finns en överenskommelse om betalningsskyldighet.

18 § Länsrätten och kammarrätten ska hålla muntlig förhandling i ett mål om företrädaransvar om företrädaren begär det. Muntlig förhandling behövs dock inte, om betalningsskyldighet inte kommer att fastställas.

Företrädaren ska upplysas om sin rätt att begära muntlig förhandling.

Överenskommelse om företrädaransvar

19 § Skatteverket får träffa en överenskommelse med företrädaren om betalningsskyldigheten, om inte detta med hänsyn till företrädarens personliga förhållanden eller av annan anledning framstår som olämpligt från allmän synpunkt.

Om talan om företrädaransvar har väckts vid domstol när överens- kommelsen träffas, får överenskommelsen verkan först sedan talan i målet har återkallats och målet avskrivits.

20 § Om en överenskommelse fullföljs inom rätt tid, avstår staten från ytterligare anspråk mot företrädaren avseende de skulder som omfattas av överenskommelsen.

En överenskommelse som inte fullföljs inom rätt tid upphör att gälla. Belopp som företrädaren har betalat in till Skatteverket på grund av överenskommelsen ska då tillgodoräknas företrädaren. Den juridiska personens skulder ska ökas med motsvarande belopp.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1402

Regressrätt	Prop. 2010/11:165
21 § En företrädare som har betalat skatt eller avgift på grund av	Bilaga 2
företrädaransvar, har rätt att kräva den juridiska personen på beloppet.

Ansvar för den som dömts för skattebrott

22 § Om den som har fällts till ansvar för brott enligt skattebrottslagen (1971:69) inte är eller kan göras ansvarig för den skatte- eller avgiftsskuld som brottet bidragit till, får Skatteverket besluta att han eller hon tillsammans med övriga betalningsskyldiga personer är skyldig att betala den skatt eller avgift som skulden avser.

Ansvar ska inte beslutas om det är oskäligt.

23 § Ett beslut om betalningsskyldighet får inte meddelas innan domen i brottmålet har fått laga kraft och inte efter det att den fordran som ansvaret avser har preskriberats.

Om den som ansvaret gäller inom preskriptionstiden har åtalats för brott enligt skattebrottslagen (1971:69), eller delgetts underrättelse om misstanke om brottet enligt 14 § skattebrottslagen, får beslut om betal- ningsskyldighet meddelas inom två månader från den dag då domen fick laga kraft.

24 § Den som betalat skatt eller avgift enligt 22 §, har rätt att kräva den skattskyldige på beloppet.

Ansvar för redare

25 § Om den som betalar ut ersättning för arbete till sjömän har fast driftställe i Sverige bara på fartyg, svarar redaren för att utbetalaren fullgör sina förpliktelser som om redaren själv haft förpliktelserna.

En redare som har betalat skatt eller avgift enligt första stycket har rätt att kräva utbetalaren på beloppet.

Ansvar för näringsidkare i en mervärdesskattegrupp

26 § Om huvudmannen för en mervärdesskattegrupp inte har fullgjort skyldigheten att betala mervärdesskatt, är varje annan näringsidkare som ingår i gruppen tillsammans med huvudmannen skyldig att betala skatten till den del skatten hänför sig till verksamhet som gruppen bedrivit under den tid näringsidkaren varit medlem i gruppen.

Ansvar för den som har avyttrat ett skalbolag

27 § Om Skatteverket inte har begärt säkerhet för undantag från skal- bolagsbeskattning, är den som avyttrat andelen eller den aktiebaserade

delägarrätten i företaget tillsammans med företaget skyldig att betala

1403

företagets slutliga skatt. Om den avyttrade andelen avser ett handelsbolag är den som avyttrat andelen tillsammans med den som förvärvat andelen skyldig att betala förvärvarens slutliga skatt.

Betalningsansvar för den som avyttrat andelen eller den aktiebaserade delägarrätten får uppgå högst till det belopp som säkerhet skulle ha ställts för om sådan hade begärts.

Om det finns säkerhet för slutlig skatt, ska den tas i anspråk innan Skatteverket beslutar om betalningsskyldighet för den som avyttrat andelen eller den aktiebaserade delägarrätten.

Ansvar vid sammanläggning eller delning av investeringsfonder

28 § Om en investeringsfond har sammanlagts eller delats enligt 8 kap. 1 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, övergår rättigheter och skyldigheter när det gäller skatter och avgifter som avser tiden före ombildningen till den eller de nybildade fonderna. Vid delning fördelas rättigheterna och skyldigheterna mellan de nybildade fonderna i förhållande till fondernas värde vid delningen.

Gemensamma bestämmelser

Indrivning

29 § En regressfordran får drivas in på det sätt som gäller för indrivning av skatter och avgifter.

Preskription

30 § Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller för en regressfordran.

60 kap. Beslut om befrielse från arbetsgivaravgifter, skatteavdrag, mervärdesskatt och punktskatt

1 § Om det finns synnerliga skäl får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer helt eller delvis medge befrielse från

1. skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt eller punktskatt, och

2. betalningsskyldighet för den som inte har gjort skatteavdrag.

Om beslut om befrielse fattas enligt första stycket får motsvarande befrielse medges från skattetillägg, förseningsavgift och ränta.

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1404

Avd. XIII Betalning och återbetalning av skatter och avgifter

61 kap. Skattekonton

Vad ska registreras på ett skattekonto?

1 § På ett skattekonto ska Skatteverket registrera

1. skatter och avgifter som ska betalas eller tillgodoräknas,

2. belopp som ska dras ifrån eller läggas till slutlig skatt enligt 56 kap. 8 §, samt

3. inbetalningar och utbetalningar.

Skatter och avgifter som ska betalas enligt ett beslut om ansvar ska dock inte registreras. Ersättning ska inte heller registreras.

När ska registreringen på skattekontot göras?

Huvudregeln

2 § Belopp som ska betalas ska registreras på förfallodagen. Belopp som ska tillgodoräknas ska registreras så snart det finns underlag.

Anstånd

3 § Om anstånd med att betala skatt eller avgift har beviljats före skattens eller avgiftens förfallodag, ska anståndet registreras på förfallodagen.

Överskjutande ingående mervärdesskatt eller överskjutande punktskatt

4 § Om överskjutande ingående mervärdesskatt eller överskjutande punktskatt redovisas i månaden efter redovisningsperioden, ska den registreras den 12, i januari den 17, i denna månad. Överskjutande skatt som redovisas senare ska registreras den dag då redovisningen senast ska lämnas.

Årlig registrering av slutlig skatt m.m.

5 § Slutlig skatt och belopp som avses i 56 kap. 8 § ska registreras samtidigt. Beloppen ska registreras

1. på förfallodagen för slutlig skatt, om beräkningen enligt 56 kap. 8 § visar att slutlig skatt ska betalas, eller

2. så snart det finns underlag, om beräkningen visar att skatt ska tillgodoräknas.

6 § Registreringen ska göras så snart det finns underlag även om slutlig skatt ska betalas, om

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1405

1. det finns ett överskott på skattekontot som täcker den skatt som ska betalas, och

2. kontohavaren inte

a) har F-skatt eller särskild A-skatt, eller

b) har varit skyldig att lämna annan skattedeklaration än förenklad arbetsgivardeklaration under det innevarande beskattningsåret.

När ska skattekontot stämmas av?

7 § Skatteverket ska stämma av skattekontot

1. när den slutliga skatten har registrerats (årlig avstämning),

2. varje månad om något annat belopp än ränta har registrerats, och

3. när kontohavaren begär det, om inte särskilda skäl talar emot det.

62 kap. Betalning av skatter och avgifter

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– inbetalning till det särskilda kontot för skattebetalningar (2 §),

– när skatter och avgifter som redovisas i en skattedeklaration ska betalas (3 §),

– när F-skatt och särskild A-skatt ska betalas (4–7 §§),

– när övriga skatter och avgifter ska betalas (8 §),

– kommuner och landsting (9 §),

– avräkning (10–13 §§),

– vilken skatt eller avgift som är betald (14 och 15 §§),

– ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift (16 och 17 §§), samt

– inbetalda belopp som inte har kunnat tillgodoräknas någon (18 §).

Inbetalning till det särskilda kontot för skattebetalningar

2 § Skatter och avgifter ska betalas in till Skatteverkets särskilda konto för skattebetalningar.

Skatten eller avgiften är betald den dag betalningen har bokförts på det särskilda kontot.

När ska skatter och avgifter som redovisas i en skattedeklaration betalas?

3 § Skatter och avgifter som ska redovisas i en skattedeklaration ska vara betalda senast den dag då deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket.

För den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som exklusive gemenskapsinterna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor, är förfallodagen för

Prop. 2010/11:165

Bilaga 2

1406

den avdragna skatten och arbetsgivaravgifterna i stället den 12, i januari	Prop. 2010/11:165
den 17, i månaden efter redovisningsperioden.	Bilaga 2

När ska F-skatt och särskild A-skatt betalas?

Huvudregeln

4 § F-skatt och särskild A-skatt ska betalas med lika stora belopp varje månad. Betalning ska göras från och med beskattningsårets andra månad till och med månaden efter beskattningsårets utgång.

Förfallodagarna är

– den 17 i januari och augusti, och

– den 12 i övriga månader.

I augusti är förfallodagen dock den 12 för den som redovisar mervärdesskatt på beskattningsunderlag som exklusive gemenskaps- interna förvärv och import för beskattningsåret beräknas sammanlagt överstiga 40 miljoner kronor.

Kortare betalningsperiod för skatt som beslutas sent

5 § För F-skatt och särskild A-skatt som beslutas under perioden från och med den 21 i beskattningsårets första månad till och med den 20 i beskattningsårets sista månad gäller följande. Om beslutet fattas

1. senast den 20 i en månad, ska den första betalningen göras senast på förfallodagen i månaden efter beslutet, och

2. efter den 20 i en månad, ska den första betalningen göras senast på förfallodagen i den andra månaden efter beslutet.

Om F-skatt och särskild A-skatt beslutas efter den 2