Regeringens skrivelse 2010/11:140

2011 års redogörelse för företag med statligt ägande Skr. 2010/11:140

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 9 juni 2011

Jan Björklund

Peter Norman

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens företagsägande samt för verksamheten i de företag som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2010/11.

1

Innehållsförteckning	Skr. 2010/11:140
Inledning...................................................................................................	3
Bilaga Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010…..5
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 juni 2011..........	133

2

Inledning

Riksdagen har fattat beslut om att regeringen ska lämna en årlig redogörelse för företag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Redogörelsen har under åren utvecklats både till form och innehåll. Syftet är att beskriva statens företagsägande och de värden som finns i de statligt ägda företagen. Verksamhetsberättelsen för företag med statligt ägande utgör regeringens årliga redogörelse (bilagan).

Verksamhetsberättelsen liksom delårsrapporterna finns tillgängliga på regeringens webbplats: www.regeringen.se.

I det följande lämnas uppgifter om hur förvaltningen av statens företagsägande utvecklades under 2010 och fram till och med maj 2011. I redovisningen ingår dels information om aktiebolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels information om organisationen Svenska Skeppshypotekskassan.

I verksamhetsberättelsen redogör regeringen för statens ägarpolicy och hur förvaltningen och företagen utvecklats under året. Värdeskapande är ett övergripande mål för förvaltningen av företag med statligt ägande. För staten som företagsägare innebär det bland annat att ge företagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och att fortsätta konkurrera på sina marknader, för att företagen i förlängningen ska kunna bidra till att behålla och skapa nya jobb. Det är inte självklart att staten ska äga dessa företag, men så länge staten är ägare är det viktigt att staten fortsätter att vara aktiv, agerar på ett professionellt sätt och är tydlig i sin ägarroll. För regeringen innebär det bland annat att gå igenom portföljen av företag för att pröva skälen för fortsatt statligt ägande, men också att gå igenom företagens olika uppdrag och inriktningar. En annan del av detta arbete är att se över statlig affärsverksamhet som bedrivits i myndighetsform, som kan leda till att nya statligt ägda företag bildas samtidigt som konkurrensen förbättras på vissa marknader. I avsnittet om ägarpolicyn finns information om statens förvaltningskostnader för bland annat interna kostnader och köpta tjänster. I år beskrivs i verksamhetsberättelsen hur processen för att nominera styrelseledamöter går till och styrelsens ansvar enligt aktiebolagslagen (2005:551). Dessutom finns ett utökat avsnitt som beskriver hur regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare har tillämpats i de statligt ägda företagen.

I verksamhetsberättelsen finns ett avsnitt om hållbar utveckling som beskriver hållbarhetsarbetet i de statligt ägda företagen. Denna gång finns två konkreta beskrivningar av hur två statligt ägda företag, Swedavia AB och Jernhusen AB, konkret arbetar med hållbarhetsfrågor. Därtill finns en tabell över hur de statligt ägda företagen har redovisat sitt hållbarhetsarbete.

Könsuppdelad statistik finns för VD, ledningsgrupp och styrelse. En sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga arvoden som utbetalats till revisorer presenteras. Vidare redovisas en konsoliderad balans- och resultaträkning. I samma avsnitt finns en sammanfattande redovisning över beslutade utdelningar och anslag till statligt ägda företag.

Skr. 2010/11:140

3

Liksom tidigare år i regeringens rapportering till riksdagen finns Skr. 2010/11:140 företagspresentationer som innehåller en sammanfattad ekonomisk

redovisning, en presentation av företagets verksamhet och mål samt en utvärdering av det gångna verksamhetsåret. Mål redovisas och utvärderas såsom finansiella mål, verksamhetsmål samt samhällsekonomiska och sektorpolitiska mål. I syfte att tydliggöra bakgrunden och motiven till att staten äger de enskilda företagen inleds varje företagspresentation med en ingress som ger en översiktlig bild av företagets historik och verksamhet. Som ett komplement till denna översikt finns propositionsförteckningar för respektive företag. I företagspresentationen finns även information om de styrelser som utsetts på årsstämmorna under våren 2011.

Därutöver redovisas styrelseledamöternas och ordförandens arvoden. Av presentationen framgår också om företaget har etikpolicy, jämställdhetspolicy, miljöpolicy, miljöledningssystem, redovisning enligt IFRS (International Financial Reporting Standards) och hållbarhets- redovisning enligt GRI (Global Reporting Initiative) samt könsfördelning för företagets anställda, ledningsgrupp och styrelse. För att den intresserade själv ska kunna finna mer information om respektive företag finns även information om företagens webbadresser.

En namnförteckning över bolagsstämmovalda styrelseledamöter redovisas. Information lämnas om tid för inval i styrelse, födelseår samt nuvarande titel eller sysselsättning.

Bilagan (verksamhetsberättelsen) finns endast i det tryckta dokumentet och alltså inte i det elektroniska dokumentet av skrivelsen.

4

Skr. 2010/11:140

Bilaga

De statliga företagen i korthet

Ekonomi i korthet

FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE TOTALT

Mdkr	2010	2009	Förändring, %
Nettoomsättning	373,0	352,2	6
Nettoomsättning, inkl intressebolag	446,7	429,5	4
Resultat före värdeförändringar	67,3	53,2	27
Värdeförändringar	4,3	1,2	261
Rörelseresultat	71,6	54,4	32
Resultat före skatt	65,8	42,4	55
Resultat efter skatt	55,6	34,7	60
Bruttoinvesteringar	57,3	122,2	–44
Kassaflöde från den löpande verksamheten (exkl SBAB & SEK)	69,5	62,8	11
Summa eget kapital	349,9	341,3	3
Balansomslutning	1 556,8	1Œ598,3	–3
Medelantal anställda (tusental)	102,0	94,7	8
Medelantal anställda, inkl intressebolag (tusental)	189,6	189,4	0
Utdelning	38,5	21,1	82
Uppskattat värde	600	620	–3
Avkastning på eget kapital (%)	16	10
Soliditet (%)	19	18

NETTOOMSÄTTNING				RESULTAT FÖRE SKATT
Mdkr				Mdkr
400				80
300				60
200				40
100				20
0	2008	2009	2010	0	2008	2009	2010

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL	ANTAL ANSTÄLLDA
%	Tusental
20	120

15				90
10				60
5				30
0	2008	2009	2010	0	2008	2009	2010

BRUTTOINVESTERINGAR

Mdkr

160

120
80
40
0	2008	2009	2010

VÄRDEUTVECKLING

Mdkr

800

600
400
200
0	2008	2009	2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

1

5

Skr. 2010/11:140

Bilaga

Staten är en betydande företagsägare i Sverige. I den statliga bolagsportföljen finns 60 hel- och delägda företag, tre är börsnoterade. Staten har ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare. Det övergripande målet för regeringen är att företagen ska skapa värde och i förekommande fall se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs.

6

Skr. 2010/11:140

Bilaga

FörorD

Ett resultatmässigt bra år

2010 var ett framgångsrikt år för de statligt ägda företagen. Det sammanlagda resultatet efter skatt förbättrades med 60 procent, från 34,7 till 55,6 miljarder kronor. Utdelningarna blev drygt 38 miljarder kronor till statskassan.

Värdeskapande som öVergripande mål

De statligt ägda företagen representerar stora värden, cirka 600 miljarder kronor. Regeringen förvaltar företagen på riksdagens uppdrag. Företagen ägs gemensamt av hela svenska folket. Det är ett stort och viktigt ansvar att förvalta dessa väl. Regeringen prövar kontinuerligt det statliga ägandet, men så länge staten äger har den ansvar för att vara en aktiv och professionell ägare.

minskat statligt ägande – försäljning aV aktier i nordea

Regeringens ambition sedan tidigare är att minska det statliga ägandet av företag. I februari sålde regeringen 6,3 procent av aktierna i Nordea till ett värde av cirka 19 miljarder kronor. Intäkterna används för att minska statsskulden och stärka Sve- rige inför nästa kris. Efter beslut i riksdagen har regeringen inte längre bemyndigande att minska ägandet i TeliaSonera, SBAB och PostNord. Vi arbetar utifrån de nya förutsättningarna från riksdagen, och kan konstatera att vi fortfarande har mandat för att minska ägandet i Nordea, SAS, Bilprovningen och Arbets- livsresurs.

nya företag till företagsportföljen

Som ett led i regeringens arbete att effektivisera förvaltningen och öka konkurrensen har ett antal nya företag bildats. Bland de nya företagen finns Metria AB, från tidigare verksamhet inom Lantmäteriet och Ersättningsmark i Sverige, som delades ut av Sveaskog. Under 2010 bildades bland andra Infranord AB, Sweda- via AB samt Apoteksgruppen, APL och Apotekens Service.

I årets verksamhetsberättelse finns ett avsnitt som beskriver vad omregleringen av apoteksmarknaden har inneburit för det tidigare monopolföretaget Apoteket och för de nya aktörerna på apoteksmarknaden.

Utredning om förValtningen aV statligt ägda företag

Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att se över hur Regeringskansliets förvaltning av företag med statligt ägande bör bedrivas och organiseras. I dag bedrivs huvuddelen av den operativa statsförvaltningen via myndigheter som regeringen styr. Förvaltningen av de statliga föreagen utgör ett undantag. Utredningen ska presenteras senast i januari 2012.

ersättningar till ledande befattningshaVare

Det finns höga förväntningar på hur de statligt ägda företagen och dess företrädare ska uppträda. När staten äger företag ska den vara en professionell, tydlig och ansvarsfull ägare. I det lig- ger att ha rimliga, välavvägda och transparent redovisade ersätt- ningar och andra anställningsvillkor till sina ledande befatt-

ningshavare. De ska dessutom präglas av måttfullhet. Regeringen har tydliga riktlinjer för detta och följer upp hur dessa har tillämpats. Resultatet av den senaste uppföljningen finns redovisat i ett särskilt avsnitt här i verksamhetsberättelsen.

hållbarhetsrapportering enligt gri

Arbetet med hållbarhetsfrågorna är fortsatt prioriterat. För 2010 gör 49 av 53 (92 procent) av de statligt ägda företagen en hållbar- hetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Det kan jämföras med 30 procent bland de 100 största företagen på börsen. Flera företag har ökat redovisningsambitionen och i princip alla GRI-rappor- ter är kvalitetsgranskade. Vi vet att kravet på redovisning leder till bland annat ett mer strukturerat arbete och att hållbarhets- frågorna blir mer prioriterade hos ledning och styrelse. Att arbeta med hållbarhetsfrågor är en långsiktigt pågående uppgift med fokus på förbättring. Vi kommer att fortsätta att utveckla vårt arbete inom detta viktiga område.

fler kVinnor i ledningen

Vi ser hur arbetet med att öka andelen kvinnor i de statligt ägda företagens styrelser har gett resultat. Andelen kvinnor som är styrelseordförande har ökat från 22 procent 2006 till 37 procent i år. I börsbolagen är endast 3 procent kvinnor styrelseordförande. Därtill är nästan hälften, 49 procent, av styrelseledamöterna i de helstatligt ägda företagen kvinnor. Glädjande är också att se att andelen kvinnor i ledningarna för de statligt ägda företagen ökar rejält. Nästan 25 procent av VD:arna är kvinnor, i fjol var ande- len 11 procent. Andelen kvinnor i ledningsgrupperna ökar också till 39 procent från 35 procent i fjol. Det finns många kvalifice- rade kvinnor som är beredda att ta ansvar när man väl an- stränger sig för att hitta dem. Här är statligt ägda företag verk- liga föredömen.

Men det finns mer att göra. Exempelvis vill jag se fler personer med annan etnisk bakgrund på ledande befattningar i företa- gen. För på samma sätt som vi behöver både kvinnors och mäns kompetens i styrelser och företagsledningar behöver vi personer med olika erfarenheter, ålder och bakgrund. I årets verksam- hetsberättelse har vi valt att med ett nytt avsnitt beskriva hur regeringen arbetar med att sätta samman och utse styrelser.

Stockholm i juni 2011

Peter Norman

Finansmarknadsminister,

ansvarig minister för de statligt ägda företagen

Verksamhetsberättelse För Företag meD statligt äganDe 2010

3

7

Skr. 2010/11:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Händelser i korthet

Arlanda prisat för sitt miljöarbete

Vid en ceremoni i Milano den 17 juni vann Stockholm-Arlanda Airport som första flygplats ACI Europes nyinstiftade miljöpris. Arlanda får priset med motiveringen ”For outstanding achievement in environmental performance and an innovative approach to environmental management”. ACI är en världsomspännande organisation för 1 530 flygplatser i 175 länder över hela världen.

SAS miljöcertifieras

SAS koncernen mottog i september både ISO14001 och EMAS certifikat från Bureau Veritas. Därmed är SAS, Blue1 och Widerøe de enda flygbolag i världen som har båda certifieringarna. Flygfraktsverksamheten SAS Cargo är ISO14001 certifierade sedan tidigare.

Förbättrat hållbarhetsarbete i de statligt ägda företagen

I samband med ett seminarium i september 2010 publicerade Näringsdepartementet en forskningsrapport från Företagsekonomiska institutionen på Uppsala universitet om effekterna av kravet på hållbarhetsredovisning. Kravet har lett till att hållbarhets- frågorna har kommit högre upp på agendan hos företagen. Engagemanget, medve- tenheten och kunskapsnivån hos styrelser och ledning har ökat. Redovisningen har bidragit till bättre rutiner och ställer krav på ett mer strukturerat arbete.

Teracom levererar	Konkurrens för SJ
SR:s nya datanät	Den 1 oktober 2010 avreglerades den
Medieoperatören Teracom har i skarp	svenska persontrafiken helt vilket innebär
	att vilket järnvägsföretag som helst får an-
konkurrens med de ledande leverantö-
	söka om att köra tåg på samtliga järnvägs-
rerna av datanät i Sverige fått förtroendet
	linjer och därmed konkurrera med SJ.
från Sveriges Radio att leverera deras
nya datanät.

Företag bildade 2010

Den 1 januari 2010 bildades Infranord AB då Banverket Produktions tidigare verksam- het överfördes i aktiebolagsform.

Den 1 april 2010 bolagiserades flygplatsverk- samheten inom Luftfartsverket och blev det statligt ägda företaget Swedavia.

Omformningen av den svenska apoteks- marknaden har lett till att tre nya bolag bil- dats: Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL, vars huvudområde är läkemedelstill- verkning, Apotekens Service som sysslar med infrastruktur och informationsdataba- ser samt Apoteksgruppen, en rikstäckande kedja för småföretagare.

Sedan 1 juli 2010 är European Spallation Source ESS AB ett självständigt aktiebolag. ESS ska planera och bygga den europeiska spallationskällan i Lund med ett centrum för databearbetning i Köpenhamn.

Regeringen beslutade i december 2010 att bilda finansieringsbolaget Inlandsinnovation AB med säte i Östersund.

4	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

8

Skr. 2010/11:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Vattenfall invigde vattenpark i havet

Vattenfall invigde den 23 september 2010 världens största havsbaserade vind- kraftpark Thanet utanför Englands sydostkust. Vindkraftparken består av 100 tur- biner och har en kapacitet på 300 MW.

LKAB 120 år

Den 18 december 2010 fyllde LKAB 120 år. Händelsen firades med ett stort jubileum i Kiruna, Svappavaara, Malmberget, Luleå och Narvik. LKAB står för 90 procent av järnmalmsproduktio- nen i Europa. Den globala järnmalmsmarknaden präglas av stark efterfrågan, och LKAB planerar tre nya gruvor före år 2015 för att öka produktionskapa- citeten av färdiga produkter med 35 procent.

Sverige och Miljöstyrningsrådet bäst på grön upphandling

I en ny, omfattande EU-studie om grön och hållbar offentlig upphandling placerar sig Sve- rige och Miljöstyrningsrådet i topp jämfört med andra ledande medlemsländer. Miljöstyrnings- rådets arbete med att ta fram konkreta hjälp- medel och miljökrav för offentlig upphandling får högst betyg av alla.

Ny vision för Svanen antagen av de nordiska miljöministrarna

År 2015 ska det nordiska miljömärket Svanen vara erkänt som ett av de mest effektiva frivilliga konsumentpolitiska redskapen för miljö genom att erbjuda ett tillförlitligt verktyg för konsumen- ter som vill konsumera miljö- anpassat. Klimataspekterna

ska lyftas fram tydligare som ett kriterium för miljömärket.

SBAB blir SBAB Bank AB

Den 30 november 2010 beviljade Finansin- spektionen SBAB tillstånd att bedriva bank- rörelse. Vid den extra bolagsstämman i mars antogs ny bolagsordning och besluta- des om nytt namn – SBAB Bank AB (publ).

Företag bildade 2011

Ersättningsmark i Sverige AB utdelades den 29 april 2011 av Sveaskog till staten. Bolaget äger skogsmark som ska användas som ersättningsmark för skyddsvärd skog.

Verksamheten inom Lantmäteriets division Metria bolagiserades den 1 maj 2011. Bo- laget säljer analyser, tjänster och produkter baserade på geografisk information.

Ändrat ägande

Minskat ägande i Nordea Bank

I februari sålde staten 255 miljoner aktier i Nordea Bank. Den totala försäljningslik- viden uppgick till cirka 19 mdkr som ska användas för att amortera på statsskul- den. Efter försäljningen uppgår statens ägarandel till 13,5 procent.

Staten deltog i återköpsprogram i TeliaSonera

Svenska staten deltog i TeliaSoneras återköps- program med sin pro-rata-andel, och erhöll där- med 3,7 mdkr. Det innebär att svenska staten bibehåller sin ägarandel om cirka 37,3 procent. TeliaSoneras styrelse ska återköpa aktier till ett belopp om cirka 10 mdkr.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

5

9

Skr. 2010/11:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Botniabanan invigd!

Den 28 augusti 2010 invigdes Botniabanan, elva år efter att bygget startades. Botniabanan består av 19 mil ny järnväg, 143 broar och 25 kilometer tunnlar. Botniabanan, som bildar en länk efter kusten mellan Ådalsbanan i söder och stambanenätet i norr, är den största järnvägssatsning som har fullbordats i Sverige sedan 1937. Banan är den första järnväg i landet som har byggts för upp till 250 kilometer i timmen.

Voksenåsen firade 50 år

I närvaro av kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia samt Norges kung Harald V och drottning Sonja firades den 1 oktober 2010 Voksenåsens 50-årsjubileeum. Voksenåsen är Norges nationalgåva till Sverige som tack for hjälpen under krigsåren och åren strax efter krigsslutet. Det var 55 år sedan, den 9 maj 1955, som den dåvaran- de norska statsministern Einar Gerhardsen överlämnade det offici- ella gåvobrevet till den svenske statsministern Tage Erlander och fem år senare skedde den officiella invigningen i närvaro av de norska och svenska kungaparen.

Rymdbolaget och Esrange viktigt nav för Galileo

I december 2010 invigdes Galileos mark- station på Esrange Space Center, Rymd- bolagets operationella bas för rymdverk- samhet. Galileo är Europas oberoende satellitnavigeringssystem. Ceremonin hölls av representanter från de två europeiska organisationerna som tillsammans driver Galileo: ESA (European Space Agency) och EU.

Infranord bygger ny järnväg i Kiruna

Infranord har tilldelats uppdraget att som ut- förandeentreprenör bygga en ny järnväg väs- ter om samhället och gruvan i Kiruna. Pro- jektet påbörjas omgående och ska vara helt färdigt 2013. Beställare är Trafikverket och kontraktet värderas till cirka 200 mnkr.

Systembolaget inför gemensam uppförandekod i inköpsvillkoren

Den 1 januari 2012 inför Systembolaget	rättigheter. Framförallt innehåller den kon-
och övriga nordiska detaljhandelsmonopol	ventioner och rekommendationer från den
en gemensam uppförandekod (Code of	internationella arbetarorganisationen ILO.
Conduct) i sina inköpsvillkor. Uppförande-	Under 2011 diskuteras uppförandekoden
koden är baserad på internationella kon-	med dryckesleverantörerna, för att den se-
ventioner som tillvaratar de anställdas	dan ska kunna införlivas i inköpsvillkoren.

6	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

10

Skr. 2010/11:140

Bilaga

HÄNDELSER I KORTHET

Nya fynd i Malmberget

LKAB har funnit stora mängder brytvärd järnmalm djupare ner i malmkrop- pen Printzsköld, som lutar in under delar av centrala Malmberget. Malmen kommer att brytas och tas upp via den nya huvudnivån M1250 som just nu byggs. Verksamheten beräknas trygga jobben under 10–15 års tid.

Bilprovningen och Systembolaget hållbara

Drygt 3 000 personer har bedömt 151 före- tag utifrån miljö och socialt ansvarstagande. Bäst i Sverige på hållbarhet anses daglig- varuhandeln. Systembolaget hamnar på nionde plats och Bilprovningen på tionde.

Nytt 25-årigt avtal mellan Specialfastigheter och Polisen

Regeringen har gett sitt godkännande till ett 25-årigt hyresavtal mellan Säkerhetspolisen och Specialfastigheter Sverige AB. Säkerhets- polisens verksamhet i Stockholmsområdet kommer att samlas i en nyuppförd byggnad i stadsdelen Ingenting i Solna.

Ny 18-årsgräns för köp av lotter

Den 1 oktober 2010 införde Svenska Spel 18-årsgräns vid köp av lotter. Införandet är ett led i att stärka bolagets spelansvar gent- emot kunderna. Samtliga koncernens pro- dukter har i och med detta 18-årsgräns för- utom Casino Cosmopol som har 20 år.

Nya apotek öppnade

Apoteket har öppnat 24 nya apotek sedan i mars 2010, varav 13 under det fjärde kvartalet.

Sveaskog och Smurfit Kappa i Piteå tecknar miljardavtal

I september undertecknade Sveaskog och Smurfit Kappa ett avtal som innebär att Sveaskog kommer att leverera cirka 2 miljo- ner kubikmeter massaved till Smurfit Kap- pas fabrik i Piteå. Avtalet är värt drygt en miljard kronor årligen.

SAS – Europas mest punktliga flygbolag

Enligt analysföretaget FlightStats var SAS Europas punktligaste flygbolag under 2009 och 2010.

Nya investeringar för Fouriertransform

Fouriertransform investerade under 2010 i åtta nya företag. Sedan starten i december 2009 har investeringsbeslut tagits om 356 mnkr i investeringar i tio företag.

Fouriertransform bildades i december 2009 under fordonskrisen för att investera i kommersialiserbara investerings- och FoU-projekt inom fordonsklustret.

Fortsatt stark opinion för Systembolaget

Sedan 2001 mäter SIFO på uppdrag av Systembolaget svenska folkets inställning till alkoholmonopolet. Under 2010 svarade i genomsnitt 66 procent ja på frågan om Systembolaget ska behålla ensamrätten på detaljhandelsförsäljning av starköl, vin och sprit. Det är en ökning med 17 procentenhe- ter sedan mätningarna började år 2003.

Utredning om förvaltningen av företag med statligt ägande

Regeringen har tillsatt en utredning om hur Regeringskansliets förvaltning av företag med statligt ägande bör bedrivas och organiseras. Utredningens resultat ska redovisas i januari 2012. Regeringen har utsett Hans Dalborg till utredare.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

7

11

Skr. 2010/11:140

Bilaga

FÖRETAGSEXEMPEL – POSTNORD

Staten ska vara ansvarsfull och aktiv som ägare. En del i det är att gå igenom det statliga ägandet och pröva skälen till fortsatt ägande. Här följer två exempel på förändringar i företag där staten som ägare haft en aktiv roll i viktiga föränd- ringar – samgåendet mellan svenska Posten AB och Post Danmark och omreglering av apoteksmarknaden och ombild- ningen av Apoteket.

POSTNORD

Grunden är lagd

Post- och logistikmarknaderna är konkurrensutsatta och genomgår snabba förändringar både i Norden och globalt. För att skapa en stark och långsiktigt uthållig aktör inom logistik och samtidigt garantera upprätthållandet av posttjänsten enades svenska och danska staten 2008 om att slå samman de två statliga postbolagen Posten och Post Danmark och bilda Posten Norden AB. Under maj 2011 bytte Posten Norden namn till PostNord AB.

När avtalet undertecknades 2009 var det startskottet för den första fusionen mellan två statliga postbolag i världen. Hemtagningen av de kostnadssynergier om 1 mdkr som identifierades vid samgåendet löper enligt plan. Resultaten nås genom att nationella hänsyn lades åt sidan. Inom områden som bland annat IT, inköp och administration kunde stora besparingar genomföras genom att de mest kommersiella och kostnadseffektiva lösningarna från respektive land valdes. Därutöver har

BREVVOLYMERNA VÄNTAS FORTSÄTTA SJUNKA

Miljoner brev per år

Danmark Sverige

3 500

3 000

2 500

2 000

1 500

1 000

500

0

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

TIDSLINJE

1993

Den svenska postmarknaden avregleras.

nya potentiella synergier från exempelvis ökad enhetlighet i processer, kundservice och logistik identifierats. Under de senaste tio åren har verksamheten utvecklats från stora förluster i den svenska delen till att bli ett lönsamt bolag som årligen lämnar god utdelning till ägarna. Det sammanslagna PostNord ägs till 60 procent av svenska staten och till 40 procent av danska staten och rösterna delas 50/50 mellan ägarna. PostNord utsätts för betydande konkurrens i två avseenden; dels konkurrens från elektronisk kommunikation, som ersätter en allt större mängd brev, och dels ökande konkurrens från andra marknadsaktörer

inom kommunikation och logistik. Möjligheten att effektivt hantera dessa utmaningar ökar genom att verksamheten är både storskalig och effektiv.

Brevvolymerna i Europa och i Danmark har minskat med omkring 40 procent på tio år och i Danmark, där konkurrensen från digitala alterna- tiv har varit som kraftigast, har minskningen uppgått till 18 procent, bara under de två senaste åren. Den negativa volymtillväxten för brev bedöms fortsätta under de närmaste åren som en följd av konkurrensen från elektronisk kommunikation. Detta gör att ytterligare förändringar och kostnadsanpassningar kommer att behöva göras framgent inom den traditionella postorganisationen för att verksamheten ska kunna fortsätta att drivas lönsamt.

Inom PostNords andra huvudmarknader logistik, e-handel och reklam är trenderna annorlunda. Logistikmarknaden i Norden växer med hög korrelation med tillväxten i ekonomin i stort. Marknaden för e-handel,

2001		2002
	Posten blir ledande
	paketdistributör inom
	Norden och Östersjö-		Svensk Kassa-
	området.		service bildas.

8	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

12

Skr. 2010/11:140

Bilaga

FÖRETAGSEXEMPEL – POSTNORD

till vilken PostNord är en leverantör, växer med tvåsiffriga tal. Även marknaden för direkt marknadsföring växer i Sverige.

Norden betraktas i allt högre utsträckning som en marknad för både logistik- och kommunikationstjänster. Genom samgåendet har det sam- manslagna bolaget fått en större hemmamarknad vilket ger kraft att både tackla utmaningarna med minskade volymer och substitution och samtidigt vara offensiva och innovativa inom de delar av marknaden som växer.

Inom logistikområdet vill PostNord växa minst i takt med marknaden och har för avsikt att integrera nya tjänsteområden, men även ta plats i den konsolidering som sker i marknaden genom förvärv när tillfälle bjuds. Som ägare har svenska staten stöttat bolaget i de nödvändiga förändringar och den konsolidering bolaget har behövt delta i för att anpassa sig till den förändrade marknaden.

Från och med 2013 ska alla EU-länders postmarknader vara liberali- serade enligt EU:s tredje postdirektiv. Fler länder blir alltså tillgängliga för fler aktörer vilket väntas påskynda den strukturomvandling som redan pågår.

Förutom att PostNord verkar på en konkurrensutsatt marknad har bolaget ett samhällsuppdrag fastställt i lagen när det gäller brev och lätta paket. PostNord kommer fortsatt att säkerställa god postservice i hela Sverige och hela Danmark och kommer att fortsätta distribuera försändelser över natten.

Varje arbetsdag hanterar PostNord 29 miljoner försändelser och det innebär att verksamheten påverkar miljön. För att belasta miljön så lite som möjligt har företaget beslutat att minska koldioxidutsläppen med 40 procent till 2020. Det är ett mål som kommer att kräva betydande omställningar och investeringar, framförallt när det gäller transporter och energianvändning i lokaler.

POSTNORD BLICKAR”FRAMÅT

Lars Idermark har som ny VD för PostNord AB fått uppgiften att både gasa och bromsa samtidigt. Den traditionella brev- verksamheten måste anpassas för att hantera konkurrensen och nedgången i brevvolymerna inom kommunikationsaffä- ren. Samtidigt ska tillväxtmöjligheterna på logistiksidan tillvaratas.

– Att vi utvecklat och ställt om verksamheten relativt genomgri- pande de senaste åren hänger intimt ihop med vårt dubbla upp- drag: att både upprätthålla den lagstadgade servicenivån och samtidigt skapa värde för ägarna, menar Lars Idermark.

Fusionen har genererat kostnadsminskningar, genom rationalise- ringar och stordriftsfördelar, vilket är centralt för att upprätthålla lönsamheten när intäkterna från den traditionella posthante- ringen minskar. I Danmark är nedgången dramatisk medan Sverige än så länge har klarat sig något bättre.

Lars Idermark menar att det även finns möjligheter att skapa synergier på intäktssidan:

– Intäktssynergier är alltid svårare att specificera men när man träffas och delar erfarenheter över gränserna uppstår också idéer för hur man kan göra saker bättre. Om man dessutom känner sin kund och vet var kunden är på väg finns det alltid möjlighet att skapa nya affärer. PostNord är starka när det gäller produktion, men det finns fortsatt potential att utveckla verksamheten på marknadssidan.

Postmarknaden kommer att fortsätta förändras. För att utveckla PostNord i minst samma takt och riktning som marknaden krävs fortsatta investeringar i nya anläggningar och nya tjänster. Lars Idermark håller också dörren öppen för att utveckla och växa genom bolagsförvärv. Inför den fullbordade europeiska avregle- ringen av postmarknaderna 2013 menar han att PostNord ska vara väl rustade för sitt dubbla uppdrag, att leverera service till medborgarna och värde för ägarna.

– Sverige och Danmark har kommit långt. Den svenska markna- den har varit avreglerad sedan 1993 och Post Danmark har under flera år haft ett riskkapitalbolag som delägare. Det betyder att PostNord under lång tid har levt under ett förändringstryck som gör att koncernen står väl rustad för att möta de förändringar som sker.

2005		2006		2008
	CVC Capital Partners köper 22% av aktierna i Post Danmark.
	Post Danmark köper 50% av den belgiska posten DePost-
	LaPoste.
	Post Danmark köper 51% av Transpostgruppen A/S.				Kassaservice läggs ned.
	Danska posten blir delvis privatägt.		Strålfors köps.		Fusionen annonseras.

2010		2011
	Posten Norden		Posten Norden byter
	bildas.		namn till PostNord AB.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

9

13

Skr. 2010/11:140

Bilaga

FÖRETAGSEXEMPEL – APOTEKSBOLAGEN

APOTEKSBOLAGEN

En ny apoteksmarknad tar form

Omformningen av den svenska apoteksmarknaden är klar. Cirka två tredjedelar av Apotekets apotek har sålts och konsumenterna kan nu välja mellan ett tjugotal olika apotekskedjor. Många receptfria läkemedel finns tillgängliga i bensinstationer, varuhus och livsmedels- butiker. Och kunderna tycker att öppettider, service och utbud av produkter och tjänster blivit bättre.

Omregleringen av den svenska apoteksmarknaden syftar till en bättre tillgänglighet, bättre service, ett bättre serviceutbud, ökad mångfald och låga läkemedelskostnader, samtidigt som en säker och ändamålsenlig läkemedelsförsörjning och läkemedelsanvändning ska bibehållas.

Förändringen har inneburit en stor omställning för Apoteket, som har haft ensamrätt på handel med läkemedel sedan 1971. På bara några år har företaget gått från monopol och ett tydligt samhällsuppdrag till att bli en av många aktörer på en konkurrensutsatt marknad.

Men kunderna är positiva. I en SIFO-undersökning som Sveriges Apoteksförening låtit göra är svaren entydigt positiva och en av de kvalitetsaspekter som förbättrats är servicen.

– Den nya apoteksmarknaden är en succé. Resultatet visar att en konkurrensutsatt apoteksmarknad levererar, säger Johan Wallér, VD på Sveriges Apoteksförening, den nya branschorganisationen för apoteksak- törer.

OMSORGSFULLT GENOMFÖRD FÖRSÄLJNINGSPROCESS

Som Apotekets moderbolag, juli 2008–april 2010, hade nybildade Apoteket Omstrukturering (OAB) i uppdrag att leda och övervaka omstruktureringen av Apoteket. Uppgiften har främst varit att leda försäljningsprocessen, men också att säkerställa att samtliga apotek kan ta del av samhällsviktig IT-infrastruktur och servicefunktioner.

De apotek som skulle säljas delades in i åtta kluster med lite olika sammansättning. Intresset var mycket stort och i slutomgången fanns flera bud på samtliga kluster. I slutet av 2009 slöts avtal med köparna. Sedan tillstånd erhållits av Läkemedelsverket tillträdde de nya ägarna under januari och februari 2010.

Totalt överlämnades 465 apotek på ett ansvarsfullt sätt till nya ägare, med bibehållen trygghet för kunderna. Det totala försäljningspriset uppgick till närmare 6 mdkr och gav upphov till en realisationsvinst om 4 430 mnkr.

APOTEKSGRUPPEN FÖR SMÅFÖRETAGARE

Samtidigt överfördes 150 apotek till den nybildade Apoteksgruppen, en rikstäckande kedja för småföretagare som samverkar genom en central serviceorganisation. Apoteksgruppen erbjuder stöd och stordriftsfördelar när det gäller till exempel inköp, marknadsföring, ekonomi och IT. En gemensam grafisk profil har tagits fram under året och marknadsfö- ringen inriktas på att stärka varumärket och öka kännedomen om Apo- teksgruppen. I medlemsavtalet regleras bland annat hyresavtal, tjänste- avtal och hembud.

Under 2010 såldes 89 apotek till enskilda entreprenörer och målet är att sälja resterande apotek under 2011. Apoteksgruppens medlemmar har möjlighet att öppna flera apotek och Apoteksgruppen kommer också att ansluta nya medlemmar som vill öppna nya apotek.

APOTEKET LEDANDE PÅ DEN NYA MARKNADEN

Apotekets mål är att vara den ledande apoteksaktören på den nya mark- naden. Apoteket har ett mycket starkt varumärke och fick fortsatt mycket goda omdömen i flera varumärkes- och kvalitetsmätningar under året. Bland annat fick Apoteket högsta betyg för förtroende och kund- nöjdhet bland apotekskedjorna.

– Vi möter hård konkurrens på alla våra marknader, Apotekets utma- ning är nu att behålla kundernas höga förtroende. Vi ska fortsätta utveckla erbjudanden, sortiment och samtidigt stärka vår rådgivande roll, säger Apotekets VD Ann Carlsson.

De största aktörerna var i december 2010 Apoteket, med en mark- nadsandel räknat i antal apotek på 31 procent, Apotek Hjärtat, med en andel på 23 procent, Kronans Droghandel, med 17 procent, Apoteks- gruppen med 14 procent och Medstop med 6 procent.

Flera internationella aktörer tillkom under året, förutom den tyska kedjan Doc Morris Apotek, som ägs av Celesio, även Alliance Boots, som startat en handlarägd kedja i samarbete med Farmaceutföretagarna.

10	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

14

Skr. 2010/11:140

Bilaga

FÖRETAGSEXEMPEL – APOTEKSBOLAGEN

RECEPTFRITT I MER ÄN 6 000 BUTIKER

För att ytterligare öka tillgängligheten får vissa receptfria läkemedel sedan den 1 november 2009 säljas på andra försäljningsställen än apotek. Försäljningen sker under vissa regler och den som vill sälja gör en anmälan till Läkemedelsverket. I april 2011 hade anmälan gjorts för cirka 6 150 service- och dagligvarubutiker. Under fjärde kvartalet 2010 svarade de för drygt 15 procent av den totala försäljningen. Storsäljarna är värktabletter, nikotinersättning och nässprej. Sedan reformen infördes har den totala försäljningen av receptfria läkemedel ökat med 12 pro- cent räknat i antal dygnsdoser.

SAMHÄLLSVIKTIGA SYSTEM TILLGÄNGLIGA FÖR ALLA AKTÖRER

Läkemedel är inte vilken vara som helst. Läkemedelsförsörjningen till vården och till allmänheten måste vara trygg och säker. IT-system och informationsdatabaser ska fungera utan avbrott.

Det nybildade Apotekens Service har övertagit samhällsviktig infra- struktur och informationsdatabaser från Apoteket. Här ingår bland annat e-receptregistret, läkemedelsförteckningen och högkostnadsdatabasen, allt sådant som ska vara tillgängligt för alla aktörer på den omreglerade apoteksmarknaden. Apotekens Service erbjuder dessa tjänster till alla öppenvårdsapotek på konkurrensneutrala villkor.

Apoteket har också delat ut dotterbolaget Apotek Produktion och Laboratorier (APL), som tillverkar läkemedel som inte tillhandahålls av läkemedelsindustrin, till staten.

ÖKAD KONKURRENS ÄVEN INOM VÅRD OCH OMSORG

Den 1 september 2008 blev det möjligt för landstingen att köpa läkeme- delsförsörjning från andra aktörer än Apoteket men först nu ökar konkur- rensen också på vård- och omsorgsmarknaden.

Apoteket Farmaci, som är ett dotterbolag till Apoteket, har landsting, kommuner och privata vårdgivare som kunder. Inriktningen är läkeme- delsförsörjning, drift av sjukhusapotek och kvalificerade rådgivnings- tjänster. Läkemedelsförsörjning är basen i verksamheten och under hela 2010 hade Apoteket Farmaci fortfarande leveransavtal med alla lands- ting.

Under året vann Apoteket Farmaci den stora upphandlingen av läke- medelsförsörjning och tillverkning av extemporeläkemedel för Region Skåne. Uppdragen för landstingen i Kalmar, Kronobergs, Blekinge, Gotlands och Västmanlands län vanns av nystartade apotekskedjan Vårdapoteket.

EU FÖLJER UTVECKLINGEN I SVERIGE

Den svenska omregleringen följs med stort intresse av andra länder i Europa. EU:s tjänstedirektiv undantar tjänster inom hälsosektorn och det är upp till varje land att bestämma om restriktioner kring ägande, etablering och försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek. Även om inga länder har statligt monopol är apoteksmarknaden hårt reglerad i de allra flesta länder i Europa. I 12 medlemsländer får endast apotekare äga apotek och i 17 får receptfria läkemedel bara säljas på apotek.

Samtidigt sker genomgripande förändringar där stora, internationellt verksamma företag, expanderar och integrerar vertikalt. I Storbritannien och Norge, där marknaderna sedan länge avreglerats, är det de stora apotekskedjorna som dominerar.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

11

15

Skr. 2010/11:140

Bilaga

Den lilla sjöjungfrun hade premiär i november 2010 på Dramaten i Stockholm. Kajsa Giertz och Marina Steinmos uppsättning var en av 27 produktioner på Kungliga Dramatiska Teatern under 2010. Foto: Sören Vilks/Dramaten

12	VerKSaMheTSberäTTelSe för föreTaG MeD STaTliGT äGanDe 2010

16

Skr. 2010/11:140

Bilaga

statens ägarpolicy 2011

Statens ägarpolicy

Aktivt ägande med värdeskapande i fokus

staten är en betydande bolagsägare i sverige. inom regeringskansliet förvaltas 601) bolag, varav 46 är hel- ägda och 14 är delägda.

Bolagen representerar stora värden och är stora arbetsgivare. Dessutom ägs de ytterst av hela svenska folket gemensamt. staten har därför ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare.

i statens ägarpolicy redogör regeringen för sina uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och sin inställning i vik- tiga principfrågor avseende bolagsstyrningen av samtliga statligt ägda bolag. Vägledande princip har varit att undvika upprepningar och dubbleringar av sådant som regleras i exempelvis svensk kod för bolagsstyrning (Koden) eller aktiebolagslagen (2005:551).

statens ägarpolicy tillämpas i majoritetsägda bolag med statligt ägande. i övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägarpolicyn tillämpas.2) Dessutom finns ytterligare bolag som förvaltas av andra myndigheter än regeringskansliet vilka på motsvarande sätt ska tillämpa statens ägarpolicy.

1. Regeringens uppdrag och mål

1.1 InlednIng

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens tillgångar så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och – i förekommande fall – att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs.

Staten äger såväl stora som små bolag i ett flertal branscher. Flera av bolagen har en stark marknadsposition inom respektive bransch. Det uppskattade sammanlagda värdet av de av Regerings- kansliet förvaltade statligt ägda bolagen uppgick i juni 2011 till cirka 600 mdkr.

Huvuddelen av de statligt ägda bolagen verkar på fullt konkur- rensutsatta marknader där staten som ägare aktivt driver värde- skapande åtgärder, såsom exempelvis olika strukturåtgärder.

Det finns bolag som inom ramen för affärsmässighet dessutom ska bidra till att särskilt beslutade samhällsuppdrag utförs. Slutli- gen finns det vissa företag som verkar på marknader med särskilda förbehåll där staten på ett påtagligt sätt styr verksamheten och där konkurrens helt eller delvis saknas.

För mer information se respektive bolagssida, sidorna 45–99. Regeringen anser att staten i princip inte ska äga bolag som ver-

kar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens – om bolaget inte har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag som är svårt att klara på något annat sätt. Det är viktigt så länge staten äger bolagen att de ges möjlighet att utvecklas och växa för att fortsätta att skapa värde för ägaren, och att den aktiva förvaltningen sker på ett professionellt sätt med värdeskapande som övergripande mål. Det är viktigt att staten hanterar sin ägarroll på ett ansvarsfullt, transparent och tydligt sätt. Statens bolagsstyrning ska fortlö- pande anpassas till de ökade och förändrade krav som ställs.

En del i att vara en ansvarsfull och aktiv ägare är att gå igenom det statliga ägandet och pröva skälen till fortsatt statligt ägande. En annan del i att vara en ansvarsfull och aktiv ägare är att gå ige- nom bolagens inriktningar och samhällsuppdrag, men också att se över annan statlig affärsverksamhet som bedrivs i myndighets- form, vilket kan innebära att nya statligt ägda bolag uppstår genom bolagiseringar av affärsdrivande verksamheter. Om dessa

1) Skeppshypotekskassan är inte ett aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig ställning, men räknas här in bland de statligt ägda bolagen och ska följa statens ägarpolicy i tillämpliga delar som om den vore ett aktiebolag.

2) Bolag som staten har ett bestämmande inflytande över på sätt som anges i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551).

VerKsamhetsBerättelse för företag meD statligt äganDe 2010

13

17

Skr. 2010/11:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2011

bolag verkar på kommersiella marknader med fungerande konkur- rens och bolaget inte har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag bör de på sikt säljas. Genomgångarna kan också leda till förändringar eller förtydliganden av vissa statligt ägda bolags uppdrag.

Statens bolagsstyrning ska vara tydlig och skötas målmedvetet. Bolagsstyrningen utövas på bolagsstämmor, genom en professio- nell och strukturerad styrelsenomineringsprocess med nomine- ring och utvärdering av styrelseledamöter samt genom dialog med styrelseordförande. Statens ägarpolicy, regeringens riktlinjer och beslut om en effektiv kapitalstruktur i bolagen är andra viktiga verktyg i bolagsstyrningen.

Målet att skapa värde medför krav på långsiktighet, effektivitet, lönsamhet, utvecklingsförmåga samt ett hållbart miljömässigt och socialt ansvarstagande.

Uppföljning och utvärdering av bolagen sker bland annat genom ekonomiska analyser, branschanalyser och olika typer av rapporter från bolagen. Även mål utöver ekonomiskt värdeskapande följs upp och utvärderas. Inom ramen för statens bolagsstyrning utvecklas statens ägarpolicy. Regeringen redogör för förvaltningen av bolag med statligt ägande i sin årliga skrivelse till riksdagen. Skrivelsen består huvudsakligen av verksamhetsberättelsen för företag med statligt ägande.

1.2 REGERINGENS FÖRVALTNINGSMANDAT

Regeringen ska aktivt förvalta de statligt ägda bolagen så att den långsiktiga finansiella värdeutvecklingen med hänsyn till rimlig risk blir den bästa möjliga för ägaren och, i förekommande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs. Regeringen förvaltar och förfogar enligt 9 kap. 8 § regeringsformen, förkor- tad RF, över statens tillgångar, om de inte avser riksdagens myn- digheter eller i lag har avsatts till särskild förvaltning. Enligt 9 kap. 9 § RF beslutar riksdagen om grunderna för förvaltningen av och förfogandet över statens tillgångar. Bestämmelser om förvärv och överlåtelse av egendom, däribland aktier och andelar i företag, finns i budgetlagen (2011:203). Enligt 8 kap. 3 § budget- lagen får regeringen inte utan riksdagens bemyndigande för- värva aktier eller andelar i ett företag eller på annat sätt öka sta- tens röst- eller ägarandel i ett företag. Regeringen får heller inte utan riksdagens bemyndigande tillskjuta kapital till ett företag. Enligt 8 kap. 4 § andra stycket budgetlagen får regeringen inte

BEMYNDIGANDEN ATT FÖRÄNDRA DET STATLIGA ÄGANDET1)

ORGANISATION

Riksdagen

Regeringen

Regeringskansliet

Finansdepartementet	Övriga departement med
	företagsansvar
Enheten för statligt ägande

utan riksdagens bemyndigande genom försäljning eller på annat sätt minska statens ägarandel i företag där staten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. Utöver vad som framgår av dessa bestämmelser behöver reger- ingen under vissa förutsättningar även riksdagens godkännande vid väsentliga ändringar av bolagens inriktning. Detta är ramen för det förvaltningsmandat regeringen har för förvaltningen av bolag med statligt ägande.

Riksdagsbeslut krävs inte för utdelningar, eftersom det ingår i den löpande förvaltningen. Det krävs inte heller riksdagsbeslut för förvärv, avyttringar eller nedläggningar som bolag genomför inom den verksamhetsinriktning som riksdagen beslutat. För en sammanställning över propositioner om de enskilda bolagen se sidorna 110–111. Statsministern har med stöd av 7 kap. 5 § RF givit statsrådet Peter Norman ansvaret i frågor som gäller statens företagsägande som ställer krav på en enhetlig ägarpolitik. Stats- rådet Peter Norman har även ansvaret för förvaltningen av huvuddelen av bolagen med ett statligt ägande.

1.3 BEMYNDIGANDEN

Regeringen har för närvarande riksdagens bemyndigande att minska eller avveckla ägandet i Arbetslivsresurs, Nordea Bank och SAS. Dessutom har riksdagen bemyndigat regeringen att förändra ägandet i Bilprovningen.

	Nuvarande	Bemyndigande att
Företag	ägarandel, %	förändra ägandet till, %	Beslut
Arbetslivsresurs	100	0	prop. 2006/07:100, bet. 2006/07:FIU21, rskr. 2006/07:222
Bilprovningen	52	0–100	prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162
Nordea Bank	13,5	0	prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217,
			prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr.1991/92:92
SAS	21,4	0	prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220

1) Regeringen har därtill bemyndiganden att minska ägandet i SweRoad och LFV Consulting (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:TU1, rskr. 2010/11:138) som i dag förvaltas av Trafikverket respek- tive Luftfartsverket, LFV.

14	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

18

Skr. 2010/11:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2011

2. Regeringskansliet

2.1 REGERINGSKANSLIETS FÖRVALTNINGSORGANISATION

Inom enheten för statligt ägande på Finansdepartementet finns samlade resurser och kompetens för förvaltningen av de statligt ägda bolagen. Detta ger goda förutsättningar för att bedriva en enhetlig ägarpolitik med tydliga mål och riktlinjer för bolagen. Enheten för statligt ägande ansvarar för förvaltningen av mer- parten av de statligt ägda bolagen som förvaltas av Regerings- kansliet. Sammantaget förvaltar Finansdepartementet 36 bolag. För övriga bolag ligger ansvaret för förvaltningen på andra departement. Dessa bolag förvaltas av Justitiedepartementet, Kulturdepartementet, Miljödepartementet, Näringsdeparte- mentet, Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet och Utrikesdepartementet.

I Regeringskansliet finns anställda som även är styrelseleda- möter i vissa av de statligt ägda bolagens styrelser. Denna styrel- semedverkan innebär bland annat att statens krav på kunskap om verksamheten tillgodoses och kommunikationen mellan bolagen och ägaren underlättas. Det finns sammanlagt 24 anställda i Regeringskansliet som är styrelseledamöter i statligt ägda bolag och av dessa är 10 kvinnor och 14 män. Regeringen ser kontinuerligt över hur bolagsstyrningen och förvaltningsmodel- len kan utvecklas.

Regeringen har utsett en särskild utredare vars uppdrag är att föreslå hur Regeringskansliets förvaltning av företag med stat- ligt ägande bör bedrivas och organiseras (dir. 2011:33). Uppdraget ska redovisas i januari 2012.

2.2 FÖRVALTNINGSKOSTNADER

Statens förvaltningskostnad för företag med statligt ägande uppgick under 2010 till 64,9 (81,8) mnkr, varav 33,4 (52,8) mnkr avsåg externt köpta tjänster och utredningar. De interna kostna- derna för enheten för statligt ägande omfattar huvudsakligen lönekostnader men också andra löpande kostnader såsom resor och kontorsmaterial. Köpta tjänster innefattar främst arvoden inom finansiell, ekonomisk och juridisk rådgivning samt fram- ställandet av verksamhetsberättelsen och Regeringskansliets delårsrapporter för företag med statligt ägande. De interna för- valtningskostnaderna för bolag som förvaltas på andra departe- ment redovisas inte här då de främst består av lönekostnader som även hänförs till respektive departements övriga arbetsupp- gifter.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

BOLAG – ANSVARSFÖRDELNING

Finansdepartementet	Justitiedepartementet
Akademiska Hus	Miljömärkning Sverige
Arbetslivsresurs
Bilprovningen	Kulturdepartementet
Bostadsgaranti	Dramaten
Ersättningsmark	Operan
Fouriertransform	Voksenåsen
GreenCargo
Göta kanalbolag	Miljödepartementet
Infranord	Svenska Miljöstyrningsrådet
Jernhusen
Lernia	Näringsdepartementet
LKAB	ALMI
Metria	Arlandabanan Infastructure
Nordea Bank	Botniabanan
PostNord	Inlandsinnovation
Preaktio	Innovationsbron
RISE	Norrland Center
Rymdbolaget	Svedab
Samhall	SweRoad
SAS	VisitSweden
SBAB
SEK	Socialdepartementet
SJ	APL
SOS Alarm	Apotekens Service
Specialfastigheter	Apoteket
Sveaskog	Apoteksgruppen
Svenska	Sbo
Skeppshypotekskassan	Swedsurvey
Svenska Spel	Systembolaget
Svevia
Swedavia	Utbildningsdepartementet
TeliaSonera	ESS
Teracom
Vasallen	Utrikesdepartementet
Vattenfall	Dom Shvestii
Vectura	Swedfund
Zenit Shipping

15

19

Skr. 2010/11:140

Bilaga

STATENS ÄGARPOLICY 2011

3. Ramverk för bolag med statligt ägande

3.1 LAGSTIFTNING

De statligt ägda bolagen lyder, med undantag för det som anges nedan, under samma lagar som privatägda bolag, till exempel aktiebolagslagen, årsredovisnings-, konkurrens-, bokförings- och insiderlagstiftningen. Aktiebolagslagen utgör det centrala ramverket för bolagen. Statligt ägda bolag lyder liksom privat- ägda bolag under aktiebolagslagen och det finns inte några sär- regler för statligt ägda bolag, frånsett att Riksrevisionen har rätt att utse revisorer i bolagen. I bolagsordningen anges föremålet för bolagets verksamhet vilket följer av de beslut som riksdagen fattat beträffande bolaget i fråga.

De statligt ägda bolagen kan liksom privatägda bolag som är verksamma inom en viss sektor exempelvis också lyda under sär- skild sektorslagstiftning, till exempel postlagen (1993:1684) och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Ansvaret för sådana regleringar ligger på andra enheter inom Regeringskans- liet än Finansdepartementets enhet för statligt ägande.

3.2 EU:S BESTÄMMELSER OM STATLIGT STÖD

EU:s bestämmelser om statligt stöd gäller för allt stöd från staten till företag, såväl statligt ägda som privatägda. Dessa regler är sär- skilt viktiga eftersom staten som aktieägare kan behöva lämna kapitaltillskott. Syftet med reglerna är att förhindra att en med- lemsstat snedvrider konkurrensen genom stöd som stärker den inhemska industrins konkurrenskraft till nackdel för företag i en annan medlemsstat. Enligt EU:s regelverk ska den så kallade marknadsekonomiska investerarprincipen (Market Economy Investor Principle, MEIP) tillämpas vid insatser av ägarkapital i statligt ägda bolag. Normalt är MEIP uppfylld om det kapitaltill- skott som lämnats sker på villkor och under förutsättningar som skulle ha accepterats av en privat investerare. Endast om med- lemsstaten vid tidpunkten för kapitaltillskottet har anledning att tro att insatsen långsiktigt kan ge tillräcklig avkastning, kan bedömningen bli att stödet anses vara i enlighet med EU:s bestämmelser om statligt stöd.

3.3 REDOVISNING AV ALLMÄNNA MEDEL

För företag som uppnår viss omsättning per år och som mottar medel eller andra förmåner från det allmänna, gäller särskilda regler för redovisning av finansiella förbindelser. Reglerna finns i det så kallade transparensdirektivet och har införts i svensk lagstiftning genom lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser med mera. Reglerna är uppställda för att EU-kom- missionen ska kunna få insyn för kontroll av bland annat kors- subventionering. En öppen redovisning ska gälla för vilka medel som tillförts och hur de används. Krav på särredovisning finns också för verksamhet som bedrivs av bland annat monopolföre- tag och andra företag i särställning, när dessa även bedriver kon- kurrensutsatt verksamhet.

RAMVERK

Statens ägarpolicy

Svensk kod för bolagsstyrning

Förvaltning skild	Lagstiftning, ABL,
från reglering	konkurrens etc.
Riksdagsbeslut	Regeringens
	förvaltningsmandat

3.4 KONFLIKTLÖSNING VID OFFENTLIG SÄLJVERKSAMHET PÅ MARKNADEN

De statligt ägda bolag där staten har ett dominerande inflytande omfattas av en reglering i konkurrenslagen (2008:579) som trädde i kraft den 1 januari 2010. Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket förbjuda ett sådant företag att i en verksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur tillämpa ett visst förfarande om det snedvrider förutsättningarna för en effektiv konkurrens eller om det hämmar förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. Samma gäller också för landstingsägda och kommunalägda bolag. Denna reglering går utöver den som gäller för andra företag enligt konkurrenslagen.

3.5 OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

Då de statligt ägda bolagen förvaltas av Regeringskansliet, som är en statlig myndighet, kan en handling som förvaras och enligt sär- skilda regler anses inkommen till, eller upprättad i Regeringskans- liet, vara allmän handling. Under vissa förutsättningar kan uppgif- ter i en allmän handling hållas hemliga. Uppgifterna kan bland annat hållas hemliga för att skydda det allmännas eller en enskilds ekonomiska intressen. Vissa uppgifter kan vara känsliga affärs- uppgifter. Det skulle därför i vissa fall kunna skada bolaget om uppgifterna lämnas ut. Det innebär att den som vill ta del av en handling kan begära att få tillgång till uppgifterna, men Reger- ingskansliet måste enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) göra en skadeprövning innan handlingen kan lämnas ut. Uppgifterna kan normalt lämnas ut om det kan ske utan skada för staten eller för de bolag som uppgifterna rör.

3.6 INTERNATIONELLT SAMARBETE

Sverige har aktivt deltagit i utvecklingen av OECD:s Guidelines on Corporate Governance of State-Owned Enterprises. Riktlin- jerna, som inte är bindande, togs fram 2005 och är ett väl använt stöd för att utveckla olika staters förvaltning av sina statligt ägda bolag. Den svenska regeringens principer för bolagsstyrning följer i stort dessa riktlinjer. Riktlinjerna finns på www.oecd.org/ dataoecd/46/51/34803211.pdf.

16	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

20

Skr. 2010/11:140

Bilaga

statens ägarpolicy 2011

4. Bolagsstyrning och förhållandet mellan ägare, styrelse och ledning

4.1 Tillämpning av SvenSk kod för bolagSSTyrning

I statligt majoritetsägda bolag ska Koden tillämpas. I övriga del- ägda bolag verkar staten i dialog med övriga ägare för att Koden ska tillämpas. Kodens övergripande syfte är att bidra till en för- bättrad styrning av svenska aktiebolag. Koden behandlar det beslutssystem genom vilket ägarna direkt eller indirekt styr bolaget. Reglerna berör de enskilda bolagsorganens organisation och arbetsformer samt samspelet mellan dessa. Koden ska till- lämpas enligt principen ”följ eller förklara”. En reviderad Kod trädde i kraft den 1 februari 2010. I vissa frågor har regeringen funnit skäl att, i överensstämmelse med Kodens princip ”följa eller förklara”, motivera vissa avvikelser därifrån. Nedan fram- går regeringens motivering till avvikelserna.

4.2 bolagSSTämman

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ och det forum där aktieägare formellt utövar sitt inflytande.

Utöver reglerna i aktiebolagslagen och Koden gäller följande principer för stämmor i bolag med statligt ägande. Riksdagsleda- möter har rätt att närvara vid bolagsstämmor i de bolag där sta- ten äger minst 50 procent av aktierna, under förutsättning att bolaget eller ett rörelsedrivande dotterbolag har fler än 50 anställda. Det är styrelsens ansvar att underrättelse om tid och plats för bolagsstämman skickas till riksdagens centralkansli i anslutning till utfärdandet av kallelsen till stämman. Riksdags- ledamöters önskan att närvara på bolagsstämma ska i förväg anmälas till bolaget och anmälan bör vara bolaget tillhanda senast en vecka före bolagsstämman.

I de statligt ägda bolagen bör allmänheten bjudas in att när- vara på bolagsstämman. Anmälan ska ske i förväg till bolaget och bör vara bolaget tillhanda senast en vecka före stämman. De statligt ägda bolagen bör anordna någon form av arrangemang i samband med årsstämman där även allmänheten bereds möjlig- het att ställa frågor till bolagsledningen.

Årsstämma i bolag med statligt ägande ska äga rum före den 30 april och utdelning ska ske senast två veckor efter respektive årsstämma. Se sidan 123 för information om datum för bolagens årsstämmor 2011.

4.3 bolagSordning

Genom bolagsordningen bestämmer ägaren bolagets verksam- hetsföremål och övriga angivna ramar. Regeringskansliet tilläm- par en mall för bolagsordning för de statligt ägda bolagen. Mal- len bygger på aktiebolagslagens regler för marknadsnoterade bolag, Koden och statens ägarpolicy.

4.4 ägaranviSningar

Utöver bolagsordningen används i de statligt ägda bolagen ytter- ligare ägaranvisningar i princip bara när bolag har samhällsupp- drag, erhåller statligt stöd, befinner sig i omstrukturering eller omreglering samt vid avregleringar eller vid andra väsentliga

förändringar. Ägaranvisningar ska till sitt innehåll vara rele- vanta, konkreta och tydliga och formaliseras genom beslut på bolagsstämma. En viktig aspekt vid ett samhällsuppdrag är att det är tydligt hur det finansieras, redovisas och följs upp.

4.5 kapiTalSTrukTur i STaTligT ägda bolag

Statens bolagsstyrning syftar till att de statligt ägda bolagen över tiden har en effektiv kapitalstruktur. Prövning och ställ- ningstaganden om kapitalisering och nivån på en effektiv kapi- talstruktur måste göras kontinuerligt mot bakgrund av omvärldsförändringar och förändrade verksamhetsförutsätt- ningar för bolagen. Detta innebär att en mängd interna och externa faktorer som rör bolagen beaktas och värderas, vilket kan leda till bedömningen att ett bolag har behov av att tillföras ytterligare kapital eller att utdela kapital.

För alla bolag bör ägaren och bolaget ta ställning till det enskilda bolagets behov av kapital och kapitalstruktur. Bolaget bör vara så effektivt kapitaliserat som möjligt för att med hän- syn till bolagets rörelserisk kunna bedriva sin verksamhet. Hän- syn måste också tas till framtida kapitalbehov.

Flera av de statligt ägda bolagen med särskilt beslutade sam- hällsuppdrag saknar lån, det vill säga är i princip helt finansie- rade av eget kapital. Även i denna typ av bolag måste dock ställ- ning tas till hur stort totalt eget kapital bolaget bör ha för att så effektivt som möjligt kunna bedriva sin verksamhet. Det finns ingen anledning för ägaren att ha mer kapital bundet i verksam- heten än som behövs för att nå de mål som ställts upp. Vid bedömningen av en lämplig kapitalstruktur måste även hänsyn tas till möjligheten för ägaren att lämna kapitaltillskott.

För att kapitalet i ett bolag ska användas så effektivt som möj- ligt måste ägaren beräkna en kostnad för kapitalet. Kapitalkost- naden ger motiv för bolaget att sträva efter ett effektivt kapital- utnyttjande samt att, utifrån begränsade resurser, prioritera bolagets kapital till exempel när det gäller investeringar. Kapi- talkostnaden överstiger alltid den riskfria räntan. Avkastnings- kravet för eget kapital måste överstiga kapitalkostnaden till- räckligt mycket för att motsvara risken i bolaget och ge rätt ekonomiska signaler i verksamheten.

4.6 ekonomiSka mål i STaTligT ägda bolag

Syftet med att fastställa ekonomiska mål är ur ett ägarperspek- tiv att:

• Säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företagsled- ning arbetar mot ambitiösa och långsiktiga mål.

• Uppnå effektiv användning av kapital genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital.

• Hålla bolagets finansiella risk på en rimlig nivå.

• Tillförsäkra ägaren hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagets framtida kapitalbehov och finan- siella ställning.

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

17

21

Skr. 2010/11:140

Bilaga

statens ägarpolicy 2011

• Möjliggöra och underlätta mätning, uppföljning och utvärde ring av bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

De ekonomiska målen definieras i huvudsak inom följande kate gorier:

• Lönsamhetsmål (till exempel avkastning på eget kapital eller rörelsemarginal)

• Kapitalstruktur (till exempel soliditet eller räntetäcknings grad)

• Utdelningsmål (till exempel andel av nettovinst eller eget kapital)

De ekonomiska målen beslutas av bolagsstämma och ska doku menteras direkt i stämmoprotokollet. Målen bör revideras då bestående förändringar sker, till exempel att lönsamheten i en bransch långsiktigt sjunker eller att ränteläget långsiktigt har förändrats. Se sidorna 37–39 avsnitt om mål och utvärdering.

4.7 OM STYRELSEN

Styrelsens ansvar

Styrelsen ansvarar för att de bolag där staten har ägarintressen sköts föredömligt inom de ramar lagstiftningen, bolagets bolags ordning och eventuella ytterligare ägaranvisningar samt statens ägarpolicy ger.

Styrelsenomineringsprocessen

Regeringens mål är att styrelserna ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och framtida utmaningar. Ledamöterna förväntas ha hög integritet och motsvara de krav på gott omdöme som förväntas av företrä dare för staten.

För de statligt ägda bolagen som inte är marknadsnoterade ersätter principerna nedan Kodens regler som berör beredning av beslut om nominering av styrelseledamöter och revisorer.

För dessa bolag tillämpas enhetliga och gemensamma princi per för en strukturerad styrelsenomineringsprocess. Syftet är att säkerställa en effektiv kompetensförsörjning till bolagens styrelser. I marknadsnoterade bolag där staten har ett betydande ägarintresse utser staten dock en ledamot i respektive valbered ning. Valberedningen är i första hand ett beredande organ för bolagsstämman i nomineringsfrågor.

Styrelsenomineringsprocessen koordineras av enheten för statligt ägande. För varje bolag analyserar en arbetsgrupp kom petensbehovet utifrån bolagets verksamhet, situation och fram tida utmaningar samt respektive styrelses sammansättning. Därefter fastställs eventuella rekryteringsbehov och rekryte ringsarbetet inleds. Urvalet av ledamöter görs utifrån en bred rekryteringsbas i syfte att ta till vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfarenheter. När processen avslutats ska gjorda nomineringar

offentliggöras enligt Koden. Genom ett enhetligt och strukture rat arbetssätt tillförsäkras kvalitet i hela nomineringsarbetet.

Styrelsens ordförande

Styrelsens ordförande väljs av bolagsstämman. Styrelseordfö randens särskilda roll behandlas i Koden och aktiebolagslagen. Om ordföranden lämnar sitt uppdrag under mandattiden ska ägaren i statligt ägda bolag snarast välja ny ordförande på en extra bolagsstämma. Detta är ett avsteg från aktiebolagslagen och Koden som anger att styrelsen kan utse ordföranden inom styrelsen.

De särskilda uppgifter som styrelseordföranden ska ha i sty relsearbetet följer av aktiebolagslagen och preciseras ytterligare i styrelsernas arbetsordningar. En sådan särskild uppgift som ålig ger styrelseordföranden är det så kallade samordningsansvaret. Styrelsen ska genom styrelseordföranden samordna sin syn med företrädare för ägaren när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden. Exempel på sådana särskilt viktiga avgöranden som ska samordnas kan vara större förvärv, fusioner eller avyttringar, men även beslut som innebär att bolagets riskprofil eller balans räkning förändras på ett avsevärt sätt. Det är styrelsen som har att bedöma i vilka fall samordning ska ske av styrelseordföran den med ägaren inför ett visst styrelsebeslut.

Styrelseledamöters oberoende

En avvikelse i förhållande till Koden är att styrelseledamöters oberoende i förhållande till staten som större ägare inte redovisas. Koden är huvudsakligen riktad mot bolag med ett spritt ägande. Skälet till Kodens krav på att bolag ska ha minst två styrelseleda möter som är oberoende i förhållande till större aktieägare och att samtliga styrelseledamöters oberoende till större ägare ska redovi sas är i huvudsak för att skydda minoritetsägare. I statligt helägda bolag samt i statligt delägda bolag med få ägare saknas därför skäl att redovisa denna form av oberoende. I marknadsnoterade bolag där staten har ett ägarintresse redovisas dock styrelseledamöter nas oberoende i förhållande till delägaren staten.

Styrelsens sammansättning

Utgångspunkten för varje nominering av en styrelseledamot ska vara kompetensbehovet i respektive bolags styrelse. Det är vik tigt att styrelsens sammansättning är sådan att styrelsen alltid har sådan branschkunskap eller annan kompetens som är direkt relevant för bolaget, även när bolaget utvecklas och omvärlden förändras. För att komma i fråga för ett styrelseuppdrag fordras en hög kompetens inom relevant löpande affärsverksamhet, affärsutveckling, branschkunskap, finansiella frågor eller inom andra relevanta områden. Därutöver krävs en stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa. Varje styrelseledamot ska kunna göra självständiga bedömningar av bolagets verksamhet.

För att uppnå effektiva styrelser bör antalet ledamöter inte

18	Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

22

Skr. 2010/11:140

Bilaga

statens ägarpolicy 2011

vara för många. Antalet ledamöter bör normalt vara 6–8 perso- ner. Regeringens avsikt är att endast ha ordinarie ledamöter i styrelserna och inga suppleanter. Vid behov kan en vice styrelse- ordförande utses av bolagsstämman. Sammansättningen av varje styrelse ska också vara sådan att balans uppnås avseende bakgrund, kompetensområde, erfarenhet och kön. För att uppnå balans avseende könsfördelning är målsättningen att andelen av vardera kön ska vara minst 40 procent.

Styrelsens arbetsformer

Regeringen anser att det är varje styrelses ansvar att bedöma behovet av att inrätta särskilda utskott. I de fall utskott inrättas ska Kodens och aktiebolagslagens principer vara vägledande för dess arbete. Även i övrigt ska Kodens principer vara vägledande för styrelsens arbetsformer. I statligt ägda bolag bör firmateck- ningsrätten dock enbart utövas av två eller flera personer i för- ening, varav minst en person ska vara styrelseledamot.

Verkställande direktör

En av styrelsens viktigaste uppgifter är att utse, utvärdera och vid behov entlediga verkställande direktören. Enligt aktiebo- lagslagen kan verkställande direktören ingå i styrelsen men får inte vara dess ordförande. Regeringen anser att det är viktigt att särskilja styrelsens och verkställande direktörens roller och där- för ska inte verkställande direktören vara ledamot i styrelsen.

Utvärdering av styrelserna

Styrelsens arbete ska utvärderas årligen. Enligt Koden är det sty- relseordförandens uppgift att tillse att utvärderingen genomförs och att valberedningen informeras om utvärderingens resultat.

I de statligt helägda bolagen ska Regeringskansliet i stället för valberedningen informeras om utvärderingens resultat. I Reger- ingskansliets arbete med styrelsenomineringsprocessen görs dess- utom en löpande egen utvärdering av samtliga statligt ägda bolags styrelser.

Styrelsens arvoden

Styrelseledamöter uppbär ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelseordförandes, eventuell vice styrelseordförandes och övriga ledamöters arvo- den, exklusive arbetsgivaravgifter som följer av lag, bestäms av bolagsstämman. Om styrelsearvode faktureras av ledamot inom ramen för näringsverksamhet bedriven i enskild firma med F-skattesedel eller via eget aktiebolag ska i samband med att stämmobeslutet om styrelsearvode behandlas anges att på beslu- tade arvoden tillkommer arbetsgivaravgifter/egenavgifter enligt lag att utbetalas till styrelseledamotens enskilda firma eller aktiebolag. Även arvoden till styrelseledamöter som arbetar i särskilt inrättade utskott inom styrelsen ska bestämmas genom beslut på bolagsstämma. Utgångspunkten är att arvodering kan

utgå för arbete i utskott som är av betydande omfattning eller komplexitet. Till anställda i Regeringskansliet som är styrelse- ledamöter i statligt ägda bolag utgår inget styrelse- eller utskottsarvode från bolaget.

Inför beslut på stämman om styrelsens arvoden ska en analys göras där arvodenas nivå jämförs med arvodena i andra jämför- bara bolag. Arvodena ska vara konkurrenskraftiga, men inte marknadsledande. Arvoden i de statligt ägda bolagen presente- ras på respektive bolags sida (sidorna 45–99).

Enligt aktiebolagslagen kan bolagsstämman besluta om even- tuell ersättning till arbetstagarrepresentanter. Huvudprincipen i statligt ägda bolag är att sådan ersättning inte utgår.

4.8 FÖREDÖME SoM BoLAGSÄGARE

Föredöme i miljömässigt och socialt ansvar

Bolags miljömässiga och sociala ansvar blir allt viktigare i ett affärsstrategiskt perspektiv för dess långsiktiga förmåga att kon- kurrera om kunder och skapa värde för sina ägare. Framtidens bolag ser en integrering av dessa frågor som en självklar del i den långsiktiga affärsstrategin och tar på detta sätt tillvara på nya affärsmöjligheter på marknader där anställda, affärspartners, kunder och leverantörer ställer allt högre krav.

Statligt ägda bolag ska ha en genomtänkt och förankrad policy och strategi för att hantera miljöhänsyn och socialt ansvarsta- gande såsom etik, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, bekämp- ning av korruption samt jämställdhet och mångfald. Arbetet ska kommuniceras såväl externt som internt. De statligt ägda bola- gen förväntas bedriva ett aktivt arbete i dessa frågor såväl i de egna bolagen som i samarbete med affärspartners, kunder och leverantörer.

Hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att driva arbetet med frågor som rör hållbar utveckling, miljömässigt och socialt ansvar framåt genom att systematiskt arbeta med tydlig rappor- tering och uppföljning. Till stöd för detta beslutade regeringen i november 2007 om riktlinjer för extern rapportering med utökade informationskrav för hållbarhetsredovisning med bland annat krav på att de statligt ägda bolagen ska presentera en håll- barhetsredovisning enligt Global Reporting Initiatives (GRI) internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning.

En viktig del i arbetet med hållbarhetsfrågor är att bolagen stödjer och följer de universella riktlinjer som finns kring miljö- hänsyn, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, och bekämpning av korruption. Särskilt viktigt är detta för bolag som har verksam- het eller upphandling i länder som brister i efterlevnad av grundläggande internationella ramverk. De universella riktlin- jerna är OECD:s riktlinjer för multinationella företag och de tio principerna i FN:s Global Compact (www.unglobalcompact. org). Dessa bägge verktyg bygger på internationella konventio- ner och avtal och har formulerats för bolag av bolag i samarbete med stater och det civila samhället. Genom sin globala inrikt-

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

19

23

Skr. 2010/11:140

Bilaga

statens ägarpolicy 2011

ning ger de ett utmärkt stöd för såväl privata som statligt ägda bolag.

Föredöme i jämställdhetsarbetet

De statligt ägda bolagens styrelser och ledningar ska vara ett föredöme i jämställdhetsarbetet. Regeringen ser det som en fort- löpande och angelägen uppgift att ta till vara den kompetens och erfarenhet som både kvinnor och män har, inte minst genom tillsättningar på chefsnivå. Regeringen anser att det är av stor vikt att öka andelen kvinnor i företagsledande ställning. De statligt ägda bolagen ska aktivt arbeta med jämställdhetsfrågor. Precis som staten som ägare ska vara ett föredöme genom en hög andel kvinnor i styrelserna, är det angeläget att de statligt ägda bolagen driver utvecklingen mot att även öka andelen kvinnor i företagsledande befattningar.

Föredöme i arbetet för mångfald och mot diskriminering

Regeringen anser att arbetet med mångfald är viktigt och förut- sätter att bolagen med statligt ägande beaktar detta i sin verk- samhet och personalpolitik. En ökande internationalisering ställer krav på hög och bred kompetens hos de anställda. Mång- faldsarbetets övergripande mål är att alla nuvarande och fram- tida medarbetares kompetens och erfarenheter ska tillvaratas i verksamheten och att diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörig- het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder inte förekommer i förhållande till vare sig anställda, affärspartners, kunder och leverantörer eller andra som bolagen kommer i kontakt med.

Extern rapportering

Ledord för förvaltningen av de statligt ägda bolagen är öppen- het, aktivt ägande samt ordning och reda. De statligt ägda bola- gen ägs ytterst gemensamt av det svenska folket, vilket ställer krav på en öppen och professionell informationsgivning. De

statligt ägda bolagen ska, utöver gällande redovisningslagstift- ning och god redovisningssed, i tillämpliga delar presentera års- redovisning, kvartalsrapporter samt bokslutskommuniké enligt de regler som gäller för marknadsnoterade bolag.

Rapporteringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda bolagens verksamhet, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av bolagens verksamhet och upp- satta mål. Regeringen beslutade den 29 november 2007 om rikt- linjer för extern rapportering för företag med statligt ägande. Riktlinjerna kompletterades då med utökade och tydligare informationskrav avseende hållbarhetsinformation. Regeringen förstärkte därmed sina högt ställda ambitioner på området genom att ställa tydligare krav på rapportering och redovisning av arbetet med hållbarhetsfrågorna i de nya riktlinjerna. För mer information, se riktlinjer för extern rapportering i sin helhet, sidorna 124–125.

Ersättningar till ledande befattningshavare

Regeringen beslutade den 20 april 2009 om nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Rimliga ersättningar är viktigt för förtroendet för näringslivet i stort och utgör för staten en central del i bolagsstyrningen. Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medve- tet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäk- rar sig om att den totala ersättningen är rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ända- målsenlig samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersätt- ningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara bolag utan präglas av måttfullhet. De i riktlinjerna angivna ersättningsprinciperna ska även vara vägledande för övriga anställda. Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. För riktlinjer för anställnings- villkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande i sin helhet se sidan 126.

20	Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

24

Skr. 2010/11:140

Bilaga

STATEnSäGARPOliCY2011

5. Uppföljning och utvärdering

5.1 ÖPPEN OCH TRANSPARENT RAPPORTERING

Regeringen lämnar årligen en skrivelse om företag med statligt ägande till riksdagen i syfte att ge en samlad och tydlig bild av förvaltningen och för att ge möjlighet att utvärdera hur förvalt- ningen har utvecklats under året. I skrivelsen redovisas bland annat den samlade ekonomiska utvecklingen för bolagen genom konsoliderade resultat- och balansräkningar. Sedan juli 1999 ger Regeringskansliet dessutom ut denna verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande. Verksamhetsberättelsen riktar sig till allmänheten, de statligt ägda bolagen, media och andra intressenter och ingår också som bilaga i regeringens årliga skri- velse till riksdagen. Regeringskansliet publicerar dessutom två delårsrapporter per år om utvecklingen i de statligt ägda bola- gen.

5.2 VAL AV REVISORER

Revisorernas uppdrag att oberoende granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning samt bolagets årsredovisning och bokföring är av central betydelse för staten som ägare. Ansva- ret för val av revisorer ligger alltid hos ägaren och val av revisorer beslutas på årsstämman. Från och med 2011 utses revisorerna för en mandatperiod om ett år. Det gäller dock inte Riksrevisionens revi- sorer, vars uppdrag följer av lagen (2002:1022) om revision av statlig

ARVODESÖVERSIKT – BOLAGENS ERSÄTTNING TILL REVISORER 2010

		Övriga			Andeltotala
	Revisions-	konsult-		Andel	revisions-
	intäkter,	tjänster,	Totalt,	revision,	arvoden,
Företag	mnkr	mnkr	mnkr	%	%
BDO	0,9	0,4	1,3	69,3	0,4
Deloitte	39,6	9,4	48,9	80,8	16,5
Ernst&Young	82,6	22,6	105,1	78,5	34,3
KPMG	18,7	22,8	41,5	45,0	7,8
GrantThornton	2,1	0,3	2,4	87,2	0,9
PwC	93,3	28,0	121,3	76,9	38,8
Övriga	3,4	1,6	4,9	68,4	1,4
Summa exkl
Riksrevisionen	240,4	85,1	325,5	73,9	100,0
Riksrevisionen	2,3	-	2,3	100,0

verksamhet med mera. Riksrevisionen kan förordna en eller flera revisorer att delta i den årliga revisionen. Vanligen hanteras det praktiska arbetet med upphandlingen av de revisorer som väljs av årsstämman av bolagets ekonomiavdelning, ett revisionsutskott eller annan lämplig funktion inom bolaget. Regeringskansliets för- valtare och handläggare följer upphandlingsprocessen från upp- handlingskriterier till urval och utvärdering. Det slutliga beslutet fattas sedan av ägaren på årsstämman. För det fall omval av reviso- rer övervägs, utvärderas alltid revisorernas arbete.

Systembolagetskavaraettmoderntocheffektivtdetaljhandelsföretagsommedansvarsäljeralkoholdryckerochförmedlarengoddryckeskultur.Företaget ärettavdebolagsomnåddesamtligaavsinafinansiellamålunder2010.Foto: Magnus Skoglöf/Systembolaget

VERKSAMhETSBERäTTElSEFÖRFÖRETAGMEDSTATliGTäGAnDE2010

21

25

Skr. 2010/11:140

Bilaga

STYRELSEN

Styrelsen – ägarens främsta verktyg

Styrelsen är ett av ägarens främsta verktyg för att utöva sin bolagsstyrning. Styrelsen väljs på bolags- stämma av aktieägaren. Styrelsen har det övergripande ansvaret för bolagets skötsel. Genom en strukturerad process för styrelsenominering säkerställs att styrelsen har den kompetens som behövs för bolagets bästa.

KOMPETENS OCH BALANSERAD KÖNSFÖRDELNING

Utgångspunkten för varje styrelsenominering är kompetensbe- hovet. Styrelsens sammansättning ska vara sådan att styrelsen alltid har branschkunskap eller annan för bolaget relevant kom- petens. För att komma i fråga för ett styrelseuppdrag i bolag med statligt ägande krävs hög kompetens inom bolagsstyrning, affärsverksamhet, affärsutveckling, branschkunskap, finansiella frågor eller inom andra relevanta områden. Dessutom krävs integritet och förmåga att se till bolagets bästa.

Styrelsens sammansättning ska också vara sådan att balans uppnås avseende bakgrund, kompetensområde, erfarenhet och kön. För att uppnå balans avseende könsfördelning är målsätt- ningen för regeringen att andelen av vardera kön ska vara minst 40 procent.

UTVÄRDERING AV STYRELSENS ARBETE

Styrelsens arbete utvärderas årligen. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning är det styrelseordförandens uppgift att se till att utvärderingen görs och att valberedningen informeras om utvärderingens resultat. Då det i de statligt helägda bolagen sak-

nas valberedning ska istället ansvarigt departement i Regerings- kansliet informeras om utvärderingens resultat. Därtill görs som en del i arbetet med styrelsenomineringsprocessen inom Reger- ingskansliet en löpande egen utvärdering av de statligt ägda bolagens styrelser.

STYRELSENOMINERINGSPROCESSEN – EN CENTRAL PROCESS I ÄGARSTYRNINGEN

Inom Finansdepartementets enhet för statligt ägande finns en funktion med specialistkompetens inom rekrytering med upp- gift att bereda och koordinera rekrytering och nominering av styrelseledamöter till de statligt ägda bolagens styrelser.

Styrelsenomineringsprocessen inleds med att en arbetsgrupp för varje bolag analyserar aktuellt kompetensbehov utifrån bola- gets verksamhet, aktuell situation och kommande utmaningar samt styrelsens sammansättning. Sedan fastställs eventuella rekryteringsbehov, varefter kravprofiler tas fram och rekryte- ringsarbetet startar med att söka kandidater. Därefter bereds och förankras kandidater inom Regeringskansliet. Genom ett regeringskanslibeslut fastställs sedan nomineringsbeslut, röstin- struktion till årsstämman, förordnande och fullmakt så att års- stämman kan besluta om val av styrelse.

Under 2010 bestod varje styrelse i genomsnitt av 6,8 (6,5) sty- relseledamöter. Styrelsernas storlek varierar från 3 till 9 ledamö- ter. I de statligt ägda företagen finns sammanlagt 390 styrelsele- damöter, varje år väljs cirka 60-70 nya styrelseledamöter.

Urvalet av ledamöter görs utifrån en bred rekryteringsbas i syfte att ta till vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfarenheter. Genom

Styrelsens ansvar

Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen för bolagets orga- nisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter, vilket bland annat innebär att styrelsen fastställer bolagets över- gripande strategi samt fattar viktigare strategiska beslut.

Vidare utser styrelsen VD och utfärdar instruktion för dennes förvaltning av bolaget. Styrelsen beslutar om vem som ska företräda företaget (firmateckning) och kallar aktie- ägarna till bolagsstämma.

Styrelsen fastställer årligen huvudinriktning för styrelsens arbete för det kommande verksamhetsåret. Arbetsordningen

reglerar bland annat antalet styrelsemöten, vilka ärenden som ska behandlas på möten, arbetsfördelningen inom styrelsen, styrelseordförandens särskilda åligganden, samt hur eventu- ella utskotts arbete ska bedrivas.

Styrelsen ansvarar bland annat för att skatter betalas in i tid och att årsredovisningar upprättas och lämnas in till Bolags- verket. Styrelsens ansvar är omfattande och ledamöterna kan i vissa fall bli personligt ansvariga för bolagets skulder.

22	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

26

Skr. 2010/11:140

Bilaga

STYRELSEN

STYRELSENOMINERINGSPROCESSEN

Beredning inom		Regeringskanslibeslut
Regeringskansliet		(nomineringsbeslut, instruktion,
		förordnande, fullmakt
Sökprocess	ÅRSSTÄMMA 2011	Årsstämma
Kompetensanalys
Styrelsens utvärdering		Ägarens utvärdering

ett enhetligt och strukturerat arbetssätt tillförsäkras kvalitet i hela nomineringsarbetet.

I de börsnoterade företagen Nordea Bank, SAS och Telia- Sonera, där staten tillhör de största ägarna, har staten under året haft representanter i valberedningarna.

STYRELSENS ARVODEN

Styrelseledamöter uppbär ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelsens arvoden bestäms av bolagsstämman. Till anställda i Regeringskansliet som är styrelseledamöter i statligt ägda bolag utgår inget sty- relse- eller utskottsarvode från bolaget.

Styrelseseminarium

Årligen arrangeras på inbjudan av ansvarigt statsråd ett seminarium för alla styrelseledamöter och VD:ar i de statligt ägda företagen. 2011 års styrelsesemina- rium hölls den 24 maj och temat var bolagsstyrning ur olika perspektiv. Bland talarna fanns Arne Karlsson, Ratos VD; Hans Dalborg, ordförande i Kollegiet för svensk bolagsstyrning och tidigare styrelseordförande i Nordea; Adine Grate Axén, styrelseledamot i en rad noterade och onoterade bolag och Thomas Franzén, tidigare chef för Riksgälden.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

23

27

Skr. 2010/11:140

Bilaga

STyRELSEn

Fler kvinnor i styrelserna än på börsen

antal styrelser meD balanseraD könsFörDelninG

Av de stämmovalda styrelseledamöterna var per den 15 maj 2011 i genomsnitt andelen kvinnor 46 procent och andelen män 54 procent i de statligt ägda bolagen. I de statligt helägda bolagen var andelen kvinnor 49 procent och andelen män 51 procent, att jämföra med börsens 24 procent kvinnor. I 37 (41 föregående år) av de statligt ägda företagen uppnåddes målsättningen om balans avseende könsfördelning, det vill säga att andelen av var- dera könet var minst 40 procent. I 20 företag uppnåddes inte målsättningen, i 14 av dessa företag var det övervikt av män, det vill säga mer än 60 procent män och mindre än 40 procent kvin- nor. I 6 av dessa företag var det övervikt av kvinnor. Se figur ”Antal styrelser med balanserad könsfördelning”.

Andelen kvinnor som styrelseordförande har ökat från 22 pro- cent 2006 till 37 procent 2011, att jämföra med 3,4 procent bland börsbolagen.

Antal styrelser1)	2007	2008	2009	2010 K = Kvinnor % M = Män %
50

40
30
20
10
0	0–19 K	20–39 K	40–60 K	61–80 K	81–100 K
	100–81 M	80–61 M	60–40 M	39–20 M	19–0 M
Diagrammet visar antal företag och könsfördelningen i styrelserna. I 37 av 57 företag
är könsfördelningen 40–60 procent kvinnor respektive män.

1) Baserat på antal styrelseuppdrag tillsatta av bolagsstämman. Omfattar samtliga företag med statligt ägande exklusive Zenit Shipping, Inlandsinnovation och det vilande bolaget Preaktio.

könsFörDelninG vD oCH leDninGsGrUpp1)

		2010 -12-31		2010-12-31		2009-12-31		2008-12-31
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Totalt	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
VD 2)	11	41	52	21	79	11	87	13	87
Ledningsgrupp 3)	141	220	361	39	62	35	65	31	69

I 12 av företagen finns ingen ledningsgrupp utöver VD.

1) Utvärderingen omfattar företag där statens ägarandel är större än 20 procent, exklusive avvecklingsföretag.

2) Per 2011-05-24 var antalet kvinnor som var VD:ar 14, baserat på samtliga statligt ägda företag exklusive avvecklingsföretagen och vilande företag var andelen 25 procent.

3) Exklusive VD.

könsFörDelninG – leDamöter UtseDDa av bolaGsstämman

		2011-05-31		2011-05-31		2010-05-31		2009-05-31		2008-06-05		2007-05-27
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Totalt	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
Hel- och delägda företag
Ordförande	21	36	57	37	63	33	67	33	67	33	67	27	73
Ledamöter	159	174	333	46	54	49	51	49	51	48	52	47	53
Summa ordförande och ledamöter	180	210	390	46	54	46	54	46	54	46	54	44	56
utsedda av bolagsstämman
Helägda företag
Ordförande	17	26	43	40	60	35	65	35	65	33	67	27	73
Ledamöter	123	122	245	49	51	49	51	49	51	49	51	50	50
Summa ordförande och ledamöter	140	148	288	49	51	49	51	48	52	48	52	47	53
utsedda av bolagsstämman

Regeringen eftersträvar balans avseende könsfördelning i styrelserna i de statligt ägda företagen. Per den 31 maj 2011 var andelen kvinnor 46 procent och andelen män 54 procent. I de helstatliga företagen var andelen kvinnor 49 procent och andelen män 51 procent. Andelen styrelseordförande som var kvinnor uppgick till 37 procent. Redovis- ningen ovan omfattar samtliga företag med statligt ägande exklusive avvecklingsbolaget Zenit Shipping, det vilande bolaget Preaktio samt Inlandsinnovation där extern styrelse ännu ej valts.

24	VERKSAMhETSBERäTTELSE föR föRETAg MED STATLIgT ägAnDE 2010

28

Skr. 2010/11:140

Bilaga

STYRELSEN

Några frågor till	”
Eva-Britt Gustafsson,
VD i Apoteksgruppen, styrelse-
ordförande i Akademiska Hus och
styrelseledamot i Svenska Spel

Du har erfarenhet som styrelsemedlem både i statliga och privata bolag. Finns det skillnader?

– Vad avser statligt ägda bolag finns ett stort allmän- intresse och bolagen kan ibland bedömas utifrån poli- tiska aspekter mer än affärsmässiga. När det gäller ägarstyrning i privatägda bolag varierar den mer efter ägarsituationen, dvs är det ett familjeföretag, finns en eller flera dominerande ägare, eller är bolaget börsno- terat.

Hur har styrelsearbetet förändrats de senaste åren. Vilka trender ser du?

– Styrelsens ansvar för bolaget har accentuerats till- sammans med ett ökat fokus på Corporate Governance- frågor. Styrelsen lägger ned mer tid på formalia och kontrollfrågor, inte minst genom det utökade utskotts- arbetet. Risken finns att styrelsens största ansvar, det vill säga att arbeta med de strategiska frågorna, riskerar att komma i andra hand.

Hur attraherar man duktiga styrelsemedlemmar?

– Framför allt genom att vara en tydlig ägare så att samtliga ledamöter förstår vilka spelregler som gäller och vilket uppdrag bolaget har. Arvoderingen är också viktig, arvodena måste hänga med i förhållande till kra- ven och den tid som åtgår för att göra ett gott styrelse- arbete.

Vad är det som lockar dig i styrelsearbetet?

– Det är intressant att arbeta med ett bolags utveckling och kunna bidra med sina erfarenheter. Man träffar också många personer med annan bakgrund och erfa- renhet än man själv besitter, vilket är väldigt utveck- lande.

Hur ser du på ordförandens roll gentemot övriga ledamöters?

– Styrelseordföranden har ett särskilt ansvar för bolaget och bör vara väl insatt i verksamheten. Kontakter med ägaren och VD:n tillhör ”vardagsjobbet” och tar mycket tid och kraft. Det kan gälla tolkning och diskussioner vad avser uppdragets innehåll och det strategiska arbetet.

Vad är viktigt att tänka på när man sätter samman en styrelse?

– Det viktiga är att ha en bra blandning av kompetenser och erfarenheter och gärna flera med kompetens inom bolagets kritiska områden så man får någon/några att bryta dessa frågor med. Styrelsemedlemmarna måste också kunna avsätta tillräckligt med tid. Man pratar säl- lan om styrelsemedlemmars personliga egenskaper, men för att det ska bli ett bra styrelsearbete är det en fördel med en viss prestigelöshet, parad med integritet.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

25

29

Skr. 2010/11:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Statligt ägda företag ska vara föredömen

De statligt ägda företagen ska vara föredömen vad gäller miljöansvar och socialt ansvar. De riktlinjer med krav på rapportering som införts har bidragit till för- bättring av företagens hållbarhetsarbete och ökat transparensen.

Företagens miljöansvar och sociala ansvar, de så kallade hållbar- hetsfrågorna, blir allt viktigare i ett affärsstrategiskt perspektiv för företags långsiktiga förmåga att konkurrera om sina kunder och skapa långsiktigt värde för sina ägare. Framtidens företag ser en integrering av dessa frågor som en självklar del av sin långsik- tiga affärsstrategi för att ta tillvara på nya affärsmöjligheter på marknader där anställda, affärspartners, kunder och leverantö- rer ställer allt högre krav. De statligt ägda företagen ska vara föredömen för andra företag och leda denna utveckling.

ÄGARSTYRNING OCH RAPPORTERING

Regeringen beslutade i november 2007 om nya riktlinjer för extern rapportering för de statligt ägda företagen med utökade informationskrav för hållbarhetsredovisning. Enligt dem ska de statligt ägda företagen inför årsstämman samtidigt med årsredo- visningen publicera en oberoende bestyrkt och kvalitetssäkrad hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiatives rikt- linjer (GRI). En ökad och förbättrad redovisning driver utveck- lingen och arbetet med hållbarhetsfrågorna framåt. Genom att använda GRI, den etablerade internationella standarden för hållbarhetsredovisning, som utgångspunkt ges möjlighet till jämförelser mellan företag inom branscher och sektorer både nationellt och internationellt. Företagens hållbarhetsarbete kan därmed bedömas både av ägare och andra intressenter. För sta- ten som ägare har hållbarhetsfrågorna och uppföljning av håll- barhetsarbetet en självklar plats som en del av en god ägarstyr- ning. De statligt ägda företagen ska vara föredömen och för staten som ägare är det viktigt att kunna följa upp detta.

FÖREDÖMEN PÅ HÅLLBARHETSREDOVISNING

Regeringens riktlinjer bygger på principen ”följa eller förklara”, som innebär att ett företag kan göra avvikelser från riktlinjerna om en tydlig förklaring anges. För 2010 publicerade i princip alla statligt ägda företag, 92 procent (49 av 53), en hållbarhetsredo- visning enligt GRI, vilket är en förbättring jämfört med 14 pro- cent 2007. Detta kan jämföras med börsens 100 största företag där cirka 30 procent av företagen hållbarhetsredovisar enligt GRI, vilket i och för sig är en förbättring från 15 procent 2007. Genomgången av de statligt ägda företagens hållbarhetsredovis- ningar visar att företagen har fortsatt att öka sin ambition under

2010 jämfört med föregående år. Samhall och Nordea Bank har höjt sin redovisningsnivå från ’C’ till ’B’.

STYRELSENS ANSVAR ENLIGT ÄGARPOLICY

Hållbarhetsfrågorna är en bolagsstyrningsfråga och både rikt- linjerna för extern rapportering och ägarpolicyn fastslår att de statligt ägda företagen ska ta ett såväl miljöansvar som socialt ansvar och vara föredömen inom jämställdhets- och mångfalds- arbetet. Staten som ägare kan utvärdera och följa upp företagens arbete och styrelsernas ansvar genom att granska och följa upp hållbarhetsrapporteringen. Företagen har själva bäst kunskap om vilka frågor som är mest relevanta och väsentliga bland annat utifrån de branscher företagen är verksamma i.

Arbetet med hållbarhetsfrågor ska vara ett pågående arbete, utifrån varje företags förutsättningar och utmaningar. Förbätt- ringen som ska vara i fokus och kraven på rapportering är verk- tyg för att driva utvecklingen framåt. Genom ett kontinuerligt förbättringsarbete stärks förutsättningarna för ett långsiktigt värdeskapande i företagen.

ANALYS OCH DIALOG MED INTRESSENTER

Även om kunskap om viktiga hållbarhetsfrågor finns internt i företagen är dialogen med företagens intressenter viktig. Genom att företagen i en intressent- och väsentlighetsanalys identifierar sina viktigaste intressenter och förtroendefrågor skapas en agenda med prioriteringar för förändring. Resultaten från intressentdialogerna kan redovisas i hållbarhetsredovis- ningen som ett sätt att ytterligare öka transparensen.

EXEMPEL PÅ INTRESSENTANALYS

Politiker	Lokalsamhälle
	Myndigheter
Ägare	Investerare

	FÖRETAGET
Leverantörer		Kunder

Medarbetare

Media

En viktig del av hållbarhetsarbetet är att ha en aktiv dialog med företagets intressenter. En intresseanalys identifierar intressenterna och vilka för- väntningar de har på företagen samt ger information om viktiga förtroende- frågor och stöd i att skapa en agenda för förändring.

26	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

30

Skr. 2010/11:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Intressentdialogerna bidrar till att fånga upp förväntningar och kritiska synpunkter men även möjligheter som kan uppstå genom hållbarhetsarbetet. Staten är en viktig intressent i rollen som ägare, och i ägarpolicyn (sidorna 13–21) framförs regeringens syn och förväntningar på de statligt ägda företagen kring bland annat hållbarhetsfrågor. Genom att föra dialog också med de andra intressenterna kan utvecklingen av hållbarhetsarbetet förstärkas ytterligare, liksom förtroendet från omgivningen generellt.

RISK OCH MÖJLIGHET

Genom att vara lyhörd för förväntningarna på företagets miljö- mässiga och sociala agerande kan ett företag identifiera och han- tera frågor som kan komma att bli kritiska längre fram i tiden.

Det kan förebygga incidenter som leder till negativ uppmärk- samhet som kan skada företagets förtroende från omgivningen och missgynna företagets affärsmässiga utveckling, som vid konsumentbojkotter eller offentliga missförtroendeförkla- ringar.

Integrerad rapportering – nästa steg efter GRI

Allt fler företag gör en hållbarhetsredovisning enligt GRI (Global Reporting Initiative), men nu höjs röster världen över om beho- vet av att gå ett steg längre till en rapportering som integrerar både finansiella, miljömässiga och sociala faktorer. Investerare och analytiker på finansmarknaden hör till de mest pådrivande. De vill ha en dokumentation som på ett tydligt sätt ger en kor- rekt bild av ett bolags hela verksamhet.

Sedan förra sommaren pågår arbetet med att ta fram en gemensam global standard för integrerad rapportering inom det nybildade nätverket International Integrated Reporting Committee, IIRC. IIRC bildades av GRI tillsammans med prins Charles A4S (Accounting for Sustainability), vars syfte är att ta fram riktlinjer och verktyg som underlättar att integrera hållbar- het i näringslivets besluts- och rapporteringsprocesser.

– Vi bemöter i dag problemen med klimatförändringar och överkonsumtion av våra naturtillgångar med bara en bråkdel av den kunskap som behövs för att göra bättre val, sade Prins Charles i ett filmat tal till deltagarna i World Congress of Accountants i Kuala Lumpur, Malaysia, november 2010. Lös- ningens kärna är bättre information om de breda och långtgå- ende konsekvenser som kommer av våra handlingar, så att det som kommer att ske i framtiden blir tydligare, mindre osäkert och därmed mindre svårberäknat.

TVÅ FRÅGOR TILL PAUL DRUCKMAN, EXECUTIVE BOARD CHAIR, HRH THE PRINCE OF WALES ACCOUNTING

Vad blir fördelarna med integrerad rapporte- ring jämfört med dagens finansiella rapporter kompletterade med hållbarhetsredovisning enligt GRI?

Nuvarande rapportering kräver organisering för att ta fram en sann och rättvisande redogörelse för den ekonomiska utveck- lingen i reviderade finansiella rapporter och i hållbarhets- eller CSR-rapporter. Men ingen av dessa rapporter kan helt fast- ställa de sociala, miljömässiga och ekonomiska sammanhang i

vilka ett företag verkar. Inte heller hur denna kontext påverkar företagets affärsrisker och möjligheter och kopplar dessa till affärsstrategin och affärsmodellen.

Integrerad rapportering tar upp de här frågorna och bidrar på så sätt till att sammanföra alla uppgifter som är relevanta för företagets resultat och påverkan. Målet är att skapa en djupare och mer heltäckande bild av de risker och möjligheter ett före- tag står inför. En integrerad rapport bör på ett klart och koncist sätt visa en organisations förmåga att skapa och upprätthålla värde på kort, medellång och lång sikt. Rapporteringen ska bidra till bättre långsiktiga beslut, både av företaget men även dess intressenter.

Det är bara genom att utveckla det övergripande ramverket för rapportering och genom att tillhandahålla en förstklassig integrerad bild av verksamheten som rapporteringen kan möta utmaningarna med att skapa en hållbar global ekonomi under det 21:a århundradet.

Tror du att GRI har spelat ut sin roll när den integrerade rappor- teringen blir verklighet i de flesta företag?

Den integrerade rapporteringen tillhandahåller principer och strategier för att sammanföra finansiell och icke-finansiell information på ett nytt sätt. Men integrerad rapportering behö- ver fortfarande underbyggas med mer detaljerade finansiella och icke-finansiella redovisningsstandarder, metoder och rikt- linjer. Det kommer att skapa mer detaljerad information som bättre möter företagets olika intressenters behov.

GRI G4-team är en del av IIRC:s (International Integrated Reporting Committee) arbetsgrupp och tillsammans med The Prince’s Accounting for Sustainability Project, stod GRI bakom IIRC:s etablering. Utvecklingen av G4-riktlinjer parallellt med utvecklingen av den internationella integrerade rapporteringen ger möjlighet att öka kvaliteten på hållbarhetsinformation så att den blir i nivå med finansiell information, en viktig byggsten för integrerade rapporter.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

27

31

Skr. 2010/11:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Ett företag som har ett medvetet hållbarhetsarbete kan i stäl- let få en kvalitetsstämpel som ger ökad konkurrenskraft och positivt påverkar varumärket när både kunder och medarbetare aktivt väljer att belöna det arbetet. En effektiv hushållning med naturresurser, såsom energibesparingar och minskad material- förbrukning, kan ge direkta ekonomiska fördelar, vilket attrahe- rar investerare. Långsiktigt kan en ökad medvetenhet om håll- barhetsfrågorna hjälpa företag att identifiera hållbara affärs- möjligheter och nya behov och på så sätt bidra till en hållbar utveckling.

TRANSPARENS OCH FÖRTROENDE GENOM RAPPORTERING

Genom en öppen kommunikationsprocess parallellt med håll- barhetsarbetet skapas förtroende för företagets arbete. Transpa- rens ger intressenterna insyn i det pågående arbetet, och gör det möjligt att följa stegvisa förbättringar och bättre förstå vilka utmaningar företagen möter.

De statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar ska vara kvalitetssäkrade genom oberoende granskning och ska publice- ras inför årsstämman samtidigt som årsredovisningen, eftersom

de tillsammans med den finansiella rapporteringen utgör grun- den för utvärdering av företagen.

INTERNATIONELL UTBLICK

Den svenska regeringens riktlinjer för statligt ägda företag var bland de första nationella riktlinjerna för hållbarhetsrapporte- ring för företag. Initiativet harmoniserar med den internatio- nella utvecklingen där hållbarhetsfrågorna ges allt större vikt, och där rapporteringsfrågorna är alltmer viktiga. I flera länder i Europa finns numera riktlinjer och andra regleringar för att företag ska rapportera sitt hållbarhetsarbete, exempelvis i Danmark ska de 1 100 största bolagen rapportera om sitt hållbar- hetsarbete, och i Holland och Spanien ska de statligt ägda företa- gen hållbarhetsrapportera. Många överstatliga organisationer har antagit eller uppdaterat riktlinjer för företag vad gäller soci- alt ansvar, miljöansvar och bolagsstyrningsansvar. Dessa initia- tiv skapar en länk mellan internationella konventioner och före- tagens ansvar genom att översätta allmänna principer till mer konkreta riktlinjer för företagens agerande.

VIKTIGA NORMSÄNDARE

Riktlinjerna för de statligt ägda företagens hållbarhetsrapportering harmoniserar med många av de internationella normerna, och blir sålunda en del av en internationell strävan efter en mer hållbar utveckling.

Några viktiga internationella normsändare är:

• OECD:s riktlinjer för multinationella företag var ett tidigt initiativ (1976) för att vägleda företag som agerar i en internationell miljö att efterleva de internationella ramverken för hållbarhet och ansvarsfullt företagande i alla delar av sin verksamhet. OECD-län- derna har åtagit sig att främja riktlinjerna genom att inrätta natio- nella kontaktpunkter. I Sverige är Utrikesdepartementet, genom sekretariatet Globalt Ansvar, ordförande i den nationella kontakt- punkten. Riktlinjerna inkluderar bland annat mänskliga rättigheter, miljö, konkurrens, korruption, skatt och produktansvar. Riktlinjerna är frivilliga men regeringen förväntar sig att svenska företag följer dem. En uppdatering av riktlinjerna har beslutats i maj 2011.

• Global Compact är ett globalt FN-initiativ som bygger på tio princi- per inom mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption som formulerats utifrån FN:s kärnkonventioner. Företag som anslu- ter sig till Global Compact arbetar för att integrera principerna i sina egna verksamheter. Sedan starten 2000 har antalet medlem- mar stadigt ökat och uppgår till över 8 700 företag från 130 län- der. Bland de statligt ägda företagen finns Apoteket, Nordea, PostNord, SBAB Bank, SAS, Sveaskog, SweRoad, Vattenfall och VisitSweden anslutna till Global Compact.

• Global Reporting Initiative (GRI) är riktlinjer för rapportering av hållbarhetsarbete, som inkluderar socialt, miljömässigt och ekono- miskt perspektiv. På så sätt är det ett stöd och verktyg för företag och organisationer att rapportera sitt arbete utifrån Global Com- pact och OECD:s riktlinjer. GRI syftar till att öka möjligheten att följa upp och utvärdera företagens hållbarhetsarbete och öka jäm- förbarheten.

28	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

32

Skr. 2010/11:140

Bilaga

Hållbar utveckling

i Sveaskogs ekopark Färna utanför Surahammar finns trollberget – ett område med äldre granskog. Hänglavarna i träden gör att miljön känns som hämtad ur en gammal saga. ekoparken innehåller värdefulla skogsmiljöer där många hotade arter trivs. Foto: Staffan Widstrand/ImageBank Sweden

verkSamHetSberättelSe För Företag med Statligt ägande 2010

29

33

Skr. 2010/11:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Fortsatt förbättrad hållbarhetskommunikation

En genomgång av hållbarhetsredovisningarna från de statligt ägda företagen, se tabell sidan 31, visar att 92 procent (49 av 53 företag) har för 2010 presenterat en separat eller integrerad håll- barhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer, vilket är en förbätt- ring jämfört med 14 procent 2007. Jämfört med 2009 är andelen rapporterande företag lägre (92 procent) men då antalet företag i den statliga företagsportföljen har ökat, har antalet GRI-rappor- ter ökat från 45 till 49.

Bland börsens 100 största företag gör 30 procent en hållbar- hetsredovisning enligt GRI. Ett företag (Botniabanan) har inte gjort någon hållbarhetsredovisning enligt GRI men har ett omfattande avsnitt i årsredovisningen som beskriver företagets hållbarhetsarbete och räknas därför in bland de företag som gjort en hållbarhetsredovisning men inte enligt GRI:s riktlinjer. Ett företag (Arlandabanan) har angivit en förklaring till avvikel- sen i bolagsstyrningsrapporten, i enlighet med riktlinjernas ”följa och förklara”. De nybildade företagen under 2009/2010

Fouriertransform, Infranord, Swedavia och ESS har presenterat en hållbarhetsredovisning enligt GRI för första gången. APL som blev fristående bolag från Apoteket AB i juli 2010 har inte presenterat någon hållbarhetsredovisning 2010, men har uppgett att de avser att göra en hållbarhetsredovisning 2011.

Enligt riktlinjerna ska hållbarhetsredovisningen vara kvali- tetssäkrad genom oberoende granskning, vilket de flesta företa- gen gjort, 94 procent, vilket kan jämföras med cirka 23 procent bland de 100 största börsnoterade företagen.

Genomgången visar att företagen fortsätter att öka sin ambi- tion för redovisningen under 2010 jämfört med 2009, dels genom att höja sin redovisningsnivå från ’C’ till ’B’ (Samhall) och dels genom att andelen bestyrkta hållbarhetsredovisningar har ökat från 83 procent 2009 till 94 procent 2010. Totalt 37 rapporterar enligt ”C”, 10 enligt ”B” och 2 enligt ”A”.

OLIKA TILLÄMPNINGSNIVÅER FÖR GRI-RAPPORTERING

TILLÄMPNINGSNIVÅ	C	B	A
GRI:s redovisningskrav	C+ = Med bestyrkanderapport	B+ = Med bestyrkanderapport	A+ = Med bestyrkanderapport
Beskrivningar av	Redovisa kriterierna 1.1, 2.1–2.10,	Redovisa alla kriterier	Redovisa alla kriterier
organisationens profil	3.1-3.8, 3.10-3.12, 4.1–4.4,
	4.14–4.15
Beskrivningar av angreppssätt för	Krävs ej	Krävs för varje indikatorkategori	Krävs för varje indikatorkategori
varje indikatorkategori

Redovisning av kärnindikatorer	Redovisa minst 10 indikatorer,
	varav minst en från varje kategori;
	samhälle, ekonomi, och miljö

Redovisa minst 20 indikatorer,	Med hänsyn till varje indikators
varav minst en från varje kategori;	betydelse, redovisa samtliga
samhälle, ekonomi, och miljö	kärnindikatorer eller förklara varför
	vissa ej redovisas.

GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning möjliggör tre olika redovisningsnivåer (”GRI Application Levels”) nämligen C, B, A beroende på redovisningens innehåll och omfattning. Nivå C är den lägsta nivån och lämpar sig för de företag som inte tidigare har gjort någon hållbarhetsredovisning. När redovisningen har genomgått extern granskning får företaget lägga till ett ”+” till den redovisningsnivå som egendeklareras, exempelvis B+.

30	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

34

Skr. 2010/11:140

Bilaga

HÅLLBAR uTVECKLING

redovisning av hållbarhetsrapportering 20101)

Företag	Hållbarhetsredovisning	GRI 2010	Nivå	Bestyrkt	Publicering
Akademiska Hus	Ja	Ja	B	Ja	April
ALMI	Ja (i ÅR)2)	Ja	C	Ja	Mars
APL 4)	Nej
Apotekens Service 4)	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Apoteket	Ja	Ja	B	Ja	Februari
Apoteksgruppen 4)	Nej
Arbetslivsresurs	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Arlandabanan Infrastructure	Nej
Bilprovningen	Ja (i ÅR)	Ja	B	Ja	Mars
Bostadsgaranti	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Botniabanan 3)	Ja (i ÅR)	Nej	Nej	Nej	Mars
Dramaten	Ja	Ja	C	Ja	Mars
ESS 4)	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Fouriertransform	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Green Cargo	Ja (i ÅR)	Ja	B	Ja	Mars
Göta kanalbolag	Ja (i ÅR)	Ja	C	Nej	April
Infranord 4)	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Innovationsbron	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Jernhusen	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Lernia	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
LKAB	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Miljömärkning Sverige	Ja	Ja	C	Nej	April
Nordea Bank	Ja	Ja	B	Ja	Mars
Operan	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
PostNord	Ja	Ja	C	Ja	Februari
RISE	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Rymdbolaget	Ja	Ja	C	Ja	April
Samhall	Ja (i ÅR)	Ja	B	Ja	Februari
SAS	Ja	Ja	A	Ja	Mars
SBAB	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
SEK	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
SJ	Ja	Ja	B	Ja	Mars
SOS Alarm	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Specialfastigheter	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Statens Bostadsomvandling	Ja	Ja	C	Nej	Mars
Sveaskog	Ja (i ÅR)	Ja	B	Ja	Mars
Svedab	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Svenska Miljöstyrningsrådet	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Svenska Skeppshypotekskassan	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Svenska Spel	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Svevia	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Swedavia 4)	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Swedesurvey	Ja	Ja	C	Ja	April
Swedfund	Ja	Ja	C	Ja	Mars
SweRoad	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Systembolaget	Ja (där ÅR inkluderas)	Ja	B	Ja	Mars
TeliaSonera	Ja	Ja	B	Nej	Mars
Teracom	Ja	Ja	C	Ja	Mars
Vasallen	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
Vattenfall	Ja	Ja	A	Ja	Mars
Vectura Consulting	Ja (i ÅR)	Ja	C	Ja	Mars
VisitSweden	Ja	Ja	C	Ja	Maj
Voksenåsen	Ja	Ja	C	Ja	Mars

1) Dom Shvetsii, Preaktio, Zenith Shipping, Norrland Center, Inlandsinnovation ingår ej i sammanställningen.

2) (i ÅR) betyder att hållbarhetsredovisningen publicerades i årsredovisningen.

3) Botniabanan har inte gjort någon hållbarhetsredovisning men har ett omfattande avsnitt i årsredovisningen som beskriver företagets hållbarhetsarbete och räknas därför in bland de företag som gjort en hållbarhetsredovisning men inte enligt GRI:s riktlinjer.

4) Nybildade företag, direktägda av staten 2010.

VERKSAMHETSBERäTTELSE FöR FöRETAG MED STATLIGT äGANDE 2010

31

35

Skr. 2010/11:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

Bland statens företag finns många goda exempel på ambitiöst och kreativt hållbarhetsarbete. Två av dem presenteras här, nämligen Jernhusens miljösmarta satsning på hållbar stadsutveckling och Swedavias pris- belönta klimatarbete på Stockholm Arlanda Airport.

JERNHUSEN

Hållbar stadsutveckling

Jernhusen har höga ambitioner för hållbarhet i fastighetsutvecklingspro- jekt. Redan på ritningsstadiet ställs krav på arkitekter och projektörer när det gäller sunda materialval, bra inomhusklimat och framförallt låg energiförbrukning. Som verktyg används olika miljöklassningssystem. Genom de centralt belägna markinnehaven kring stationerna finns – framför allt i de större städerna – möjligheten att bidra till en hållbar utveckling av hela staden. Antalet resenärer och besökare ökar med trygga och attraktiva stationer samt när nya arbetsplatser, bostäder, butiker och restauranger skapas på stationsområdena.

Fler väljer kollektivt resande om avståndet till en station är kort och då minskar också biltrafiken och därmed koldioxidutsläppen. Utveckling av stationsområdena innebär ett nära samarbete med kommuner och andra intressenter, där projekten mognar fram till väl integrerade delar av staden. I många fall finns potential att skapa såväl helt nya stadsde- lar som att bygga ihop befintliga.

Jernhusens nybyggda och klimatsmarta Kungsbrohuset i Stockholm är ett bevis för att miljösatsning lönar sig även företagsekonomiskt. Foto: Åke E:son Lindman/Jernhusen

– Vi valde huset på Kungsbron efter en ytterst noggrann process där vi värderade över 50 olika projekt. Faktorer som vägde”tungt var läge i Stockholm och storlek på lokalerna eftersom vi ville samla hela den svenska Schibsted-kon- cernen på en och samma plats. Under sökpro- cessen växte hållbarhetsaspekterna sig allt

starkare och blev en bidragande faktor till att vi valde just den här adressen. Miljöaspekten har också visat sig vara ett bra verktyg för att få med sig medarbetarna i själva flyttprojektet, säger Olof Brun- din, informationsdirektör för Schibsted Sverige AB.

KUNGSBROHUSET – MILJÖSMART IDAG SJÄLVKLART IMORGON

Närmare 40 procent av all energianvändning i världen kommer idag från byggnader där människor bor och arbetar. Det betyder att om byggnader skulle halvera sin energiförbrukning skulle världens energibehov kunna minska med cirka 20 procent. Kungsbrohuset har en energiförbrukning av köpt energi på 50 kWh per kvadratmeter och år vilket är cirka en tredjedel av vad ett genomsnittligt nybyggt kontorshus gör av med. För att komma hit har Jernhusen utnyttjat flera ganska enkla, men ändå ovanliga energikällor och lösningar för energibesparing. Mest känt är kanske att man i Kungsbrohuset använder överskottsvärme från Stock- holm Centralstation och de cirka 200 000 besökare som passerar där varje dygn.

Alla företag som valt att etablera sig i Kungsbrohuset menar att miljöprofilen varit en viktig orsak till val av ny adress. Visionen med Kungsbrohuset är att ta ett tydligt steg in i framtiden, att göra något miljösmart och redan nu visa vad som om några år kommer att vara självklart. Jernhusen vill på det här sättet också möta den ökande efter- frågan på miljöanpassade lösningar som dagens kommersiella hyresgäs- ter vill ha. En ambition var också att testa om miljöanpassningar verkli- gen kostar mer. Nu kan Jernhusen konstatera att den något högre inves- teringen ger en bättre avkastning än om endast minimikraven följts. Miljösatsning lönar sig, även företagsekonomiskt, såväl för projektör, fastighetsägare som för hyresgäster.

32	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

36

Skr. 2010/11:140

Bilaga

HÅLLBAR UTVECKLING

SWEDAVIA

Swedavia – Ett klimatarbete i världsklass

Klimatfrågan har länge varit prioriterad för Stockholm Arlanda Airport och fokuseringen på miljösmarta lösningar har gett resultat. Hösten 2009 ackrediterades Arlanda, som första flygplats i världen, till den högsta nivån i ett europeiskt pro- gram som graderar flygplatsers klimatarbete. Sedan 2010 är även Göteborg Landvetter Airport, Bromma Stockholm Airport och Umeå Airport ackrediterade enligt den högsta nivån. Förra året vann också Arlanda ACI Europes nyinstiftade miljöpris ”Eco-innovation Award”. ACI är en världsomspännande orga- nisation för 1 530 flygplatser i 175 länder över hela världen.

Sedan 2004 har Stockholm Arlanda flygplats mer än halverat sina koldioxidutsläpp. Idag värms de flesta byggnaderna på flygplatsen med fjärrvärme från biobränsle och elen som används är grön. Arlanda är dessutom den första flygplatsen i världen som trafikeras med biogasbus- sar. Flygplatsen har en nollvision för sina egna koldioxidutsläpp till 2020. Fram tills dess att utsläppen helt har fasats ut med egna åtgärder investerar flygplatsen i projekt som binder motsvarande mängd utsläpp, fast på annan plats i världen. Arlanda är därför klimatneutral i sin egen verksamhet.

HELHETSGREPP OM ENERGIFRÅGORNA

Trots att energin som flygplatsen förbrukar är förnybar, är energieffektivi- seringar en viktig del i klimatarbetet. År 2009 belönades Stockholm Arlanda Airport med Stora energipriset för sin affärsmodell, med vilken man tagit ett helhetsgrepp om flygplatsens energifrågor och minskat energianvändningen med en fjärdedel på fyra år. Listan på genomförda förbättringar kan göras lång: värmeåtervinning i terminalerna, effektivare ventilation, varvtalsreglerade elmotorer, snålare och bättre styrd belys- ning inomhus och utomhus. Sommaren 2009 togs dessutom världens största energilager, akvifären, i drift på flygplatsen. Akvifären, som är en underjordisk, naturlig, grundvattenreservoar i Brunkebergsåsen, fungerar som en stor termos. Med akvifären kan flygplatsen kylas respektive värmas energieffektivt under sommar respektive vinter.

En av de största utmaningarna i flygplatsens klimatarbete är att minska koldioxidutsläppen från marktransporter – att göra det smidigare och enklare att resa med tåg eller buss till Arlanda. År 2010 reste cirka 47 procent av resenärerna kollektivt, vilket är en hög andel även interna- tionellt sett. Målsättningen till 2012 är att öka andelen till mer än 50 procent. År 2005 införde också Stockholm Arlanda Airport ett system där miljötaxibilar ges förtur i framkallningssystemet utanför flygplatsens terminaler. Andelen miljötaxi på flygplatsen har sedan dess ökat från

År 2020 ska de egna koldioxidutsläppen vara lika med noll enligt Stockholm Arlanda Airports nollvision. Foto: Swedavia

cirka 1 procent till 88 procent i december 2010. Från 1 juli 2011 tillåts bara miljötaxi trafikera flygplatsen. Miljötaxisystemet ger en positiv effekt i hela regionen och systemet belönades med utmärkelsen Årets Miljöinitiativ vid Grand Travel Award 2011.

GRÖNA INFLYGNINGAR

Självklart samarbetar flygplatsen också med flygbolagen för att minska klimatpåverkan från flygtrafiken. År 2006 introducerades ”gröna inflyg- ningar” på Arlanda i samarbete med SAS. Vid en grön inflygning ”glid- flyger” planet under inflygningens sista etapp. Det gör att buller, bräns- leförbrukning och utsläpp minskar. Varje grön inflygning kan spara upp till 450 kg koldioxid.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

33

37

Skr. 2010/11:140

Bilaga

ERsäTTningaR och andRa ansTällningsvillkoR

Ersättningar och andra anställningsvillkor

Rimliga och välavvägda ersättningar till ledande befattningshavare i näringslivet är en viktig för troendefråga för staten som företagsägare och för näringslivet i övrigt.

Ersättningar – En viktig förtroEndEfråga

Händelserna i finanskrisen har spätt på en redan intensiv debatt om rörliga ersättningar. Kritiska röster har höjts mot höga ersättningar till ledande befattningshavare i företag och organi- sationer. I dag är sunda ersättningssystem en av de allra vikti- gaste förtroendefrågorna för näringslivet i Sverige och interna- tionellt. Det kan jämföras med andra viktiga förtroendefrågor som miljöansvar, god arbetsmiljö, konsumentskydd och andra frågor som företag utvecklat bra förhållningssätt till.

Ett arbete återstår kring ersättningsfrågor för att återskapa förlorat förtroende. Ersättningar kritiseras för att vara icke transparenta, beslutade på fel sätt och dåligt kontrollerade. Det är kritik som riktar sig mot själva systemen för bolagsstyrning. Ersättningar kritiseras också för att ha för höga nivåer och skapa en känsla av orättvisa både i samhället och i företagens organisa- tioner. I debatten kritiseras ersättningarna för att vara ineffek- tiva och inte legitima. Detta är en debatt som företag och ägare måste lyssna på och hantera. Det gäller särskilt staten som före- tagsägare och personer verksamma i statligt ägda företag.

För de statligt ägda företagen är rimliga och välavvägda ersätt- ningar till de ledande befattningshavarna en central del i ägar-

total Ersättning till vd

styrningen. Det finns höga förväntningar på hur de statligt ägda företagen och dess företrädare ska uppträda. När staten äger företag ska den vara en professionell, tydlig och ansvarsfull ägare. I det ligger att ha rimliga, väl avvägda och transparent redovisade ersättningar och andra anställningsvillkor till sina ledande befattningshavare.

riktlinjEr för anställningsvillkor

Den 20 april 2009 beslutade regeringen om nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Möjligheten att ge rörlig lön till ledande befatt- ningshavare togs bort i de nya riktlinjerna.

Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare finns i sin helhet på sidan 126. I företag där staten direkt eller indirekt är en av flera delägare bör regeringen i dialog med övriga ägare verka för att regeringens riktlinjer till- lämpas så långt som möjligt. Styrelserna i de statligt ägda företa- gen är ansvariga för att regeringens riktlinjer för anställnings- villkor för ledande befattningshavare tillämpas.

Enligt ersättningsprinciperna i riktlinjerna ska totalersätt- ningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till andra jämförbara företag utan ska präglas av måttfullhet. Riktlinjerna anger även att detta ska vara vägledande också för den totala ersättningen till övriga anställda.

total Ersättning till lEdandE bEfattningshavarE

Mnkr										Mnkr
30										10
										9
25										8
20										7
										6
15										5
										4
10										3
5										2
										1
0										0
0,1	0,2	0,3	0,4	0,5	0,6	0,7	0,8	0,9	Storlek	0,1	0,2	0,3	0,4	0,5	0,6	0,7	0,8	0,9	Storlek
övre kvartilen för statligt ägda företag i en viss storlek								övre kvartilen för jämförelseföretagen
median för statligt ägda företag i en viss storlek								median för jämförelseföretagen
undre kvartilen för statligt ägda företag i en viss storlek								undre kvartilen för jämförelseföretagen

För de statligt ägda företagen och jämförelseföretagen har en storleksbedömning mellan 0–1 gjorts baserad på företagens omsättning (viktning 40%), resultat, utlåning (för företag inom finansindustri), samt andra storleksfaktorer som antal anställda (viktning 25%), geografisk spridning, marknadssituation, marknadsandelar och strukturell påverkan.

Total ersättning avser alla fasta och rörliga ersättningar och förmåner till den anställde inklusive pension. För jämförelseföretag med rörlig lön har den räknats om till ”fast lön” med hjälp av fastlöneekvivalenten.

34	vERksamhETsbERäTTElsE FöR FöRETag mEd sTaTligT ägandE 2010

38

Skr. 2010/11:140

Bilaga

ERSÄTTNINGAR OCH ANDRA ANSTÄLLNINGSVILLKOR

UPPFÖLJNINGEN

På Finansdepartementets uppdrag har Novare Compensation AB undersökt hur regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare har efterföljts. Undersökningen bygger på information insamlad från företagen baserad på upp- gifter om ersättningar till ledande befattningshavare från före- tagens årsredovisningar. Därtill har marknadsdata använts från privata företag för att ta fram relevanta benchmarks för företag i jämförbara storlekar och branscher. För varje statligt ägt företag har 5–10 jämförelseföretag identifierats, sammanlagt ingår drygt 300 jämförelseföretag.

Utgångspunkten för undersökningen har varit huruvida total- ersättningen till VD och övriga ledande befattningshavare varit ”konkurrenskraftig men ej löneledande”, som det uttrycks i regeringens riktlinjer. Med totalersättning avses alla fasta och rörliga ersättningar och förmåner till den anställde inklusive pension. De delägda börsnoterade företagen TeliaSonera och Nordea Bank har valt att inte ingå i undersökningenŠ).

LÄGRE UTVECKLING ÄN MARKNADEN FÖR VD

Under perioden 2003–2010 har totalersättningen till VD:ar i statligt ägda företag ökat med 3,4 procent per år, vilket är lägre än marknadens ökning på 5,0 procent per år. Utvecklingen för totalersättning till VD:ar i de statligt ägda företagen har legat under marknadsgenomsnittet, och nivåmässigt ligger huvudde- len, 30 av 56, VD:ar runt marknadens undre kvartil. I ett företag är totalersättning till VD över marknadens övre kvartil. Fyra VD:ar har en totalersättning som är över 5 mnkr, som dock i relation till marknadsgenomsnittet inte är över den övre kvarti- len. Bland de åtta statligt ägda företagen som är verksamma i finansindustrin är totalersättningen i fem av dessa över mark- nadsgenomsnittets mediannivå men inte över den övre kvarti- len. Se figurerna på sidan 34.

STÖRRE SPRIDNING BLAND ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Övriga ledande befattningshavare ligger också i genomsnitt runt den undre kvartilen, men spridningen är större. Variationen är dock mycket stor mellan företag och mellan olika år. För övriga ledande befattningshavare skiljer sig totalersättningen mellan olika befattningar då det inom ledningsgrupper typiskt sett också finns olika ersättningsnivåer, exempelvis har CFO/ Finanschef högre totalersättning jämfört med andra befatt- ningar i samma ledningsgrupp. Lönespridningen inom enskilda företag är relativt stor, men mindre i jämförelse med privata företag. För de mindre företagen är totalersättningsnivån för övriga ledande befattningshavare under marknadens median. För de större bolagen (storlek 0,5–1,0) ligger de statligt ägda före- tagen i nivå med median och i några fall (tre företag) över median. Se figurerna på sidan 34.

1) Andra företag som inte ingår i undersökningen är det vilande företaget Preaktio, företagen under avveckling, Zenit Shipping och Norrland Center samt det delägda ryska företaget Dom Shvetsii.

Fast eller rörlig”ersättning?

Rikard Larsson är professor i före- tagsekonomi vid Lunds Universitet, partner på konsultbolaget Decision Dynamics och expert på motivation i organisationer.

– Det är för mycket fokus på yttre, monetära belöningar, trots att forskningen visar att mer än hälften av motivatio- nen kommer från inre, icke-monetära faktorer som arbetsuppgifter, kollegor och utvecklingsmöjligheter. Det är viktigt att arbeta mer med de inre belöningarna för att skapa motivation.

– De rörliga ersättningarna är dynamiskt motiverande och kan ge en tydlig styrning i en viss riktning, men är dyra och kan också styra personer att göra fel saker. De fasta ersättningarna erbjuder en nödvändig bred bas som ger en stabil grundmotivation. Om det enbart finns fasta ersättningar kan det också bli dyrt eftersom de har en lägre verkningskraft i att styra personer i vissa riktningar. Det behövs både och.

– Olika typer av personer motiveras av olika saker. De flesta motiveras mest av inre, icke-monetära belöningar, men det finns också grupper som är mycket motiverade av monetära belöningar, en del mer av rörligt medan andra mer av fast. Ett problem har varit att diskussionen drivs mycket av de som själva motiveras av rörliga ersätt- ningar och man förutsätter att alla andra tänker på samma sätt. Det gör de inte.

– Det finns i forskningen inget starkt stöd för att rörliga ersättningar styr ledningen att göra det som är bäst för ägarna. Tvärtom har det varit många exempel på felstyr- ningseffekter. Det finns en risk för en ökad kortsiktighet. Man gör aktiviteter som försämrar andra nyckelfaktorer för företagets värdeskapande som ej ingår i incitaments- systemet. Rörliga ersättningar bidrar snarare till att före- taget bättre kan konkurrera om de chefer som är mest intresserade av pengar.

– Det är svårare att konkurrera med enbart fasta löner. Rörliga ersättningar ger en extra motivationskomponent. Den är dock inte så stor som det framställs. Att vara att- raktiv som arbetsgivare avgörs till stor del av arbetsupp- gifter, arbetsmiljön, företagskulturen och utvecklande utmaningar.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

35

39

Skr. 2010/11:140

Bilaga

Ersättningar och andra anställningsvillkor

det tidigare regementet P10 i strängnäs ägs av vasallen. Företaget bildades för att i samarbete med kommuner och lokalt näringsliv utveckla och förädla nedlagda regementen och andra försvarsfastigheter till attraktiva och levande stadsdelar för nya verksamheter. Foto: Vasallen

För 2010 fanns utfall för rörlig lön till en person bland ledande befattningshavare som avsåg dennes tidigare tjänst. Under 2010 har personen tillträtt en ny tjänst som inte medför rörlig lön.

Pensionens andel av total ersättning minskar

Sedan 2003 har andelen pension minskat något som andel av totalersättning bland de statligt ägda företagen, största föränd- ringen kunde noteras 2004 och 2005 då andelen pension ökade i samband med att möjlighet till rörlig lön begränsades. Jämfört med den privata marknaden är pensionens andel av total ersätt- ning något större. För 2010 utgör pensionsförmåner cirka 22 pro- cent av totalersättning i genomsnitt för de statligt ägda företa- gen och för marknaden utgör motsvarande cirka 25 procent.

Andelen befattningshavare som har förmånsbestämd pension minskar. 2010 hade en tredjedel av alla VD:ar och hälften av övriga ledande befattningshavare förmånsbestämd pension. För

ledande befattningshavare är detta i huvudsak baserat på tillämp- liga kollektivavtal och är därmed inte i strid med riktlinjerna. I andra fall är det gamla avtal som ännu inte omförhandlats.

Enligt regeringens riktlinjer ska vid uppsägning från bolagets sida uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångs- vederlag ska inte utgå längre än i 18 månader. Den sammanlagda tiden för uppsägning och avgångsvederlag ska således inte över- stiga 24 månader, med undantag av fyra individer (av samman- lagt 391 individer i sammanställningen) har samtliga ledande befattningshavare 24 månader eller kortare sammanlagd upp- sägningstid och avgångsvederlag.

Enligt regeringens riktlinjer ska pensionsåldern i de statligt ägda företagen inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år. Tre VD:ar och 13 övriga ledande befattningshavare har en pensions- ålder lägre än 62 år.

36	vErksamhEtsbErättElsE För FörEtag mEd statligt ägandE 2010

40

Skr. 2010/11:140

Bilaga

uppföljning och utväRDeRing

Uppföljning och utvärdering

Regeringskansliet har i uppdrag att aktivt följa och förvalta statens tillgångar så att värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och – i de fall det är aktuellt – att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs. Detta sker genom fastställande, uppföljning och utvärdering av ekonomiska mål, samhällsekonomiska mål samt andra särskilda mål.

Beroende på vad målen avser fastställs de i styrelsen, på bolags stämman, via lag, genom regeringsbeslut eller avtal mellan staten och företaget. Målen följs upp regelbundet och utvärderas i sam band med den löpande förvaltningen. Rapporter om utfall jäm fört med uppsatta mål utgör beslutsunderlag för åtgärder och förändringar i företaget samt eventuella förändringar av målen. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av både företaget och ägaren innebär det att de också kommuniceras och följs upp på båda dessa nivåer. Hos ägaren sker det genom ”Verksamhetsbe rättelsen för företag med statligt ägande” och hos företaget i års redovisningen och i företagets interna uppföljning.

Ekonomiska mål

Syftet med de ekonomiska målen ur ett ägarperspektiv är att:

• Säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företags ledning arbetar mot ambitiösa och långsiktiga mål.

• Uppnå effektiv användning av kapital genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital.

• Hålla företagets finansiella risk på en rimlig nivå.

• Tillförsäkra ägaren hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till företagets framtida kapitalbehov och finansiella ställning.

• Möjliggöra och underlätta mätning, uppföljning och utvärde ring av företagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

De ekonomiska målen definieras i huvudsak inom följande kategorier:

• Lönsamhetsmål (till exempel avkastning på eget kapital eller rörelsemarginal)

• Kapitalstruktur (till exempel soliditet eller räntetäckningsgrad)

• Utdelningsmål (till exempel andel av nettovinst eller eget kapital)

Vilket mål och vilken definition som används i varje specifikt företag kan variera. Skillnaden beror bland annat på företagets branschtillhörighet, verksamhetens struktur, företagets finan siella situation och i vilken mognadsfas företaget befinner sig. Generellt sett ska företaget sträva efter att få en balans mellan verksamhetsrisken och den finansiella risken i företaget. Dessa ska tillsammans ge en rimlig total risk i företaget.

Kortfattat bestäms målen enligt följande:

• Ju högre risken i företaget är desto högre är kapitalkostnaden. Ju högre kapitalkostnaden är desto högre läggs golvet för lönsamhetsmålet.

• Ju högre rörelserisk desto högre andel eget kapital krävs.

• Ju lägre tillväxt i företaget desto högre kan utdelningsandelen vara.

För alla företag bör ägaren och företaget ta ställning till det enskilda företagets behov av kapital och kapitalstruktur. Företaget bör vara så effektivt kapitaliserat som möjligt för att med hänsyn till företagets rörelserisk kunna bedriva sin verk samhet. Hänsyn måste också tas till framtida kapitalbehov. Flera av de statligt ägda företagen med särskilt beslutade sam hällsuppdrag saknar lån, det vill säga är i princip helt finansie rade av eget kapital. Även i denna typ av företag måste dock ställning tas till hur stort totalt eget kapital företaget bör ha för att så effektivt som möjligt kunna bedriva sin verksamhet. Det finns ingen anledning för ägaren/staten att ha mer kapital bun det i verksamheten än som behövs för att nå de mål som ställts upp. Vid bedömningen av en lämplig kapitalstruktur måste även hänsyn tas till möjligheten för ägaren att lämna kapitaltillskott.

För att kapitalet i ett företag ska användas så effektivt som möjligt måste ägaren beräkna en kostnad för kapitalet. Kapi talkostnaden ger motiv för företaget att sträva efter ett effektivt kapitalutnyttjande samt att, utifrån begränsade resurser, prioritera företagets kapital till exempel när det gäller investeringar. Kapital kostnaden måste minst motsvara den riskfria räntan, annars har företaget inte något incitament att finansiera sin verksamhet med något annat än ägarens kapital, det vill säga genom lånat kapital. Kostnaden för eget kapital måste överstiga den riskfria räntan tillräckligt mycket för att motsvara risken i företaget och skapa rätt ekonomiska signaler i verksamheten.

De ekonomiska målen beslutas på bolagsstämman. Målen bör revideras då bestående förändringar sker, till exempel att lön samheten i en bransch långsiktigt sjunker eller att ränteläget långsiktigt har förändrats.

veRksamhetsbeRättelse föR föRetag meD statligt äganDe 2010

37

41

Skr. 2010/11:140

Bilaga

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

VERKSAMHETSRISK

Bedöms genom hur mycket verksamheten avkastar och variationen i avkastningen mellan olika år.

FINANSIELL RISK

Bedöms genom kapitalstrukturen och då främst genom andelen eget kapital.

KAPITALKOSTNAD FÖR EGET KAPITAL

5,2–15,2%

			+/– 3%
		0–4%
	5%
3,2%
Riskfria	Placerares	Eventuellt	Branschrisk1)
räntan	förväntade	påslag	(betavärde)
	riskpremium	för små
	för aktier	företag

1) Risken i denna bransch är högre än marknaden.

KONKURRENSUTSATTA STATLIGT ÄGDA FÖRETAG

De konkurrensutsatta statligt ägda företagen ska ges samma förutsättningar och ha samma krav på sin verksamhet som andra aktörer på marknaden. Därigenom säkerställs långsiktig konkurrenskraft, värdeutveckling samt effektiv användning av kapital. Dessutom minimeras risken för snedvridning av kon- kurrensen. Av dessa skäl är fastställandet och uppföljningen av ekonomiska mål för företagen som verkar under marknads- mässiga villkor en grundläggande del i bolagsstyrningen.

38

FÖRETAG MED I HUVUDSAK SÄRSKILT BESLUTADE SAMHÄLLSUPPDRAG

För företag med särskilt beslutade samhällsuppdrag sätts främst samhällsekonomiska mål varför kraven på ekonomiska mål kan avvika från vad som är gängse i verksamheter som bedrivs helt på marknadsmässiga villkor. Dessa företag strävar oftast istället efter ett effektivt kapitalutnyttjande samt att skapa största möjliga samhällsnytta.

Flera av de statligt ägda företagen har en målkonflikt mellan de ekonomiska målen och målen för det särskilt beslutade sam- hällsuppdraget. Exempelvis kan det finnas krav att en verksam- het ska ha en viss geografisk spridning över landet, trots att det inte är helt affärsmässigt befogat. Genom att fastställa ekono- miska mål tydliggörs dessa konflikter och ägaren och företagsled- ningen kan lättare göra prioriteringar. Ägaren och företaget bör därmed ställa upp ekonomiska mål för att mäta företagets effekti- vitet som ett komplement till de samhällsekonomiska målen.

SAMHÄLLSEKONOMISKA OCH SÄRSKILDA MÅL

De samhällsekonomiska målen kan variera betydligt mellan de olika företagen. Målen kan vara fastslagna i lag, men de kan även vara fastslagna i regeringsbeslut eller avtal mellan företaget och staten. Utvärderingen och uppföljningen baseras bland annat på:

• kvantitativa parametrar härledda ur samhällsekonomiska eller sektorpolitiska mål och

•effektivitets-/resultatkrav.

Kraven på till exempel kostnadseffektivitet kan vara högt ställda även om andra mål har stor betydelse.

För att mäta företagets effektivitet kan mått som relaterar de olika kostnadsposterna (till exempel personal- och lokalkostnader) till varandra eller till företagets intäkter användas. Även operativa, produktivitets- och/eller kostnadsmått som relaterar intäkter eller kostnader till antal anställda, eventuella anslag eller andra mått härledda ur samhällsekonomiska eller sektorspolitiska mål (till exempel antal anställda med arbetshandikapp i Samhall) kan användas. I de fall utfallen inte kan jämföras med andra företag görs jämförelse mellan åren och mot uppsatta mål.

Avseende särskilda mål är det en viktig del i den statliga ägar- politiken att de statligt ägda företagen har en genomtänkt stra- tegi för att hantera och informera om miljöhänsyn, sociala frågor, mänskliga rättigheter, jämställdhet, mångfald, etik och icke-finansiella risker, så kallad hållbarhetsinformation.

Se respektive företagssida för en utförligare beskrivning och definition av de olika målen (sidorna 45–99).

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

42

Skr. 2010/11:140

Bilaga

uppFölJning OCH utvärdering

Ekonomiska mål – mål och utfall 2010

	AvkAstningsmål					mArginAlmål				kApitAlstruktur					utdelningsmål
							ränte-				kapital-		primär-
	Avkastning		Avkastning		rörelse-		täcknings-				täcknings-		kapital-
	eget kapital		operativt kapital		marginal		grad (ggr)		soliditet		grad		relation		utdelning
%	mål	utfall	mål	utfall	mål	utfall	mål	utfall	mål	utfall	mål	utfall	mål	utfall	mål1)	utfall mnkr
Akademiska Hus	6,3	8,6							30–40	47,5					50	1 207
Apl2)	12–14	9,4							50	52,7					33	2
Apoteket2)	>20	77,3							25–30	56,6					>50	5 400
Apoteksgruppen2)	> 4	745							80	73					40	203
Arbetslivsresurs					5–8	26			30	56					50	56
Bilprovningen									35	59,7					40–60	258
Bostadsgaranti	5,5	26,9													33	12
green Cargo	10	neg							30	28					50	0
Jernhusen	12	12,8					2	5,1	35–45	39						1003)
lernia					5	6,2			40–50	60					30–50	25
lkAB	10	30,9							>50	71,7					30–50	5 000
nordea Bank		11,54)									11,5	11,5	9	9,8	>40	10 5505)
postnord															40	1 000
rymdbolaget	10	11,2													30–50	10
samhall	7	11,9							30	46					0	0
sAs	>256)	6,1							357)	28					30–40	0
sBAB	8,3	8,5													33	0
sek	7,5	9,9													30	301
sJ	10	6,7							30	48,4					33	90
sOs Alarm	8	1							30	31					58)	8
specialfastigheter	4,8	17,4							25–35	31,2					50	2639)
sveaskog	6	11	7	12,5			2	5,5							60	91610)
svenska skeppshypotekskassan									>10	22	>12	–			0	0
svenska spel					4 90811) 4 76611)										100	4 766
svevia	13	12,3							30	38					50–75	108
swedesurvey					5	neg			40	70					0	0
swedfund	2,34	5,7212)													0	0
sweroad					>0	neg			60–80	68					50	0
systembolaget	6,9	13,8				1,4			35	36,9					>50	302
teliasonera															>50	12 34913)
teracom	17	16							30	40					40–60	110
vasallen	6,5	neg					>2	2,5	>50	52					30–50	0
vattenfall	15	10					3,5–4,5	4,6							40–60	6 500
vectura	>15	1,1							<50	65					50–70	0

1) procent av årets resultat som delas ut till ägaren.

2) målen för Apl, Apoteket resp. Apoteksgruppen fastställdes på extra bolagsstämmor 2010-09-03, 2010-06-17 resp. 2010-09-15.

3) Jernhusen ska löpande dela ut det kapital som inte behövs i verksamheten med hänsyn tagen till övriga finansiella mål och strategier.

4) nordea Banks avkastning på eget kapital ska vara i nivå med de bästa bankerna i norden.

5) Avser hela utdelningen. statens del av detta är 13,5 procent, dvs ägarandeleni nordea.

6) CFrOi (Cash flow return on investment = Justerat eBitdAr i relation till sysselsatt kapital. eBitdAr = rörelseresultat före finansnetto, skatt, avskrivningar, resultatandelar i intressebolag, resultat från försäljning av anläggningstillgångar och leasingkostnader för flygplan.

7) Justerat soliditet: eget kapital dividerat med totalt kapital plus 7 gånger årliga operationella leasingkostnader.

8) utdelningsmålet uppgår till 5 procent av eget kapital.

9) utdelning 263 samt återbetalning till aktieägaren 77, totalt 340 mnkr.

10) inklusive dotterbolag.

11) resultat efter skatt i mnkr.

12) Bolaget ska eftersträva att den genomsnittliga avkastningen på eget kapital före skatt överstiger den genomsnittliga statsskuldsräntan med ett års löptid. Avkastningen ska mätas över rullande sjuårsperioder.

13) Avser hela utdelningen. statens del av detta är 37,3 procent, dvs ägarandelen i teliasonera.

För närmare information om företagens mål, se respektive företags sida, sid 45–99. Företag utan formulerade ekonomiska mål (i enlighet med ovan tabell) ingår inte i sammanställningen. vidare ingår inte de under 2010 nybildade företagen, vilande företag samt företag under avveckling. utelämnade företag kan ha andra mål.

verksAmHetsBerättelse För FöretAg med stAtligt ägAnde 2010

39

43

Skr. 2010/11:140

Bilaga

DeN STATLigA föReTAgSPORTföLjeN

Förbättrat resultat och ökade utdelningar

Under 2010 förbättrades resultatet efter skatt för före- tag med statligt ägande med 60 procent, 34,7 mdkr till 55,6 mdkr jämfört med 2009. Omsättningen ökade med 6 procent, från 352,2 mdkr till 373 mdkr. De totala utdelningarna ökade med 82 procent från 21,1 mdkr till 38,5 mdkr. Bland de företag som ger stora utdelningar är Vattenfall, LKAB, Apoteket, Svenska Spel, PostNord, TeliaSonera, Nordea Bank och Akademiska Hus.

Omsättningsökning

Omsättningen för företag med statligt ägande ökade med 9 pro- cent från 352,2 mdkr till 373,0 mdkr under 2010. Vattenfalls omsättning ökade med 4 procent från 205,4 mdkr till 213,6 mdkr. Vattenfalls andel av omsättningen uppgick till 57,3 pro- cent och 47,8 procent av total omsättning1). LKAB:s omsättning ökade med 146,9 procent från 11,6 mdkr till 28,5 mdkr. Vattenfall och LKAB stod för stora absoluta omsättningsökningar. De nybildade bolagen Infranord och Swedavia har påverkat omsätt- ningen positivt med 4,5 mdkr respektive 3,3 mdkr.

föRBättRat Resultat

Resultatet efter skatt uppgick till 55,6 (34,7) mdkr under 2010. Vattenfalls resultat efter skatt minskade med 2,0 procent från 13,4 mdkr till 13,2 mdkr. LKAB redovisade 8,4 mdkr bättre resul- tat efter skatt jämfört med samma period föregående år, vilket är en ökning från 0,7 mdkr till 9,1 mdkr. Akademiska hus, Ler- nia, LKAB, SEK, Specialfastigheter, Vasallen och Apoteket stod för stora resultatförbättringar i absoluta och procentuella tal.

1) Total omsättning definieras som nettoomsättning inklusive statens ägarandel av intressebolagens omsättning.

inVesteRingaR

Bruttoinvesteringarna minskade med 53 procent under 2010 jämfört med 2009 från 122,2 mdkr till 57,3 mdkr. Vattenfalls investeringar minskade med 61,2 mdkr från 103,0 mdkr till 41,8 mdkr. Minskningen förklaras av att ifjol ingick Vattenfalls för- värv av 49 procent av aktierna i N.V. Nuon Energy om 52 mdkr. Under 2010 bidrog Vattenfall med 73 procent av de totala inves- teringarna. Utöver Vattenfall redovisade även Green Cargo, Svevia, Specialfastigheter, RISE och Systembolaget lägre inves- teringar än samma period föregående år. Det nybildade företaget Swedavia påverkade investeringarna positivt med 0,5 mdkr.

kassaflöDe

Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive företagen inom den finansiella sektorn (SBAB och SEK) ökade med 11 pro- cent till 69,5 (62,8) mdkr. SJ, Svevia, Apoteket, Samhall, System- bolaget och Svensk Bilprovning redovisade försämrade kassaflö- den jämfört med föregående år. Lernia, Green Cargo, Sveaskog, Teracom och Kungliga Operan redovisade förbättrade kassaflö- den.

VäRDeföRänDRingaR

Värdeförändringarna uppgick till 4,3 (1,3) mdkr för perioden. Sveaskog, Vasallen, Jernhusen och Green Cargo redovisade posi- tiva värdeförändringar, medan SBAB, Swedfund och RISE redo- visade negativa värdeförändringar.

ökaDe utDelningaR

För verksamhetsåret 2010 ökade statens andel av utdelningarna från de statligt ägda företagen till 38,5 mdkr, en ökning med 82 procent jämfört med 2009. Bland de företag som har ökat sin utdelning finns LKAB, TeliaSonera, Apoteket, Vasallen och Vat- tenfall. I uppgiften om total utdelning ingår extra utdelning om 240 mnkr i PostNord (svenska statens andel), extra utdelning om 1 890 mnkr från SEK hänförlig till SEK:s försäljning av

Omsättning														Resultat föRe skatt
Mnkr				Kvartal		Rullande 12 månader					Mnkr 12 månader			Mnkr				Kvartal			Rullande 12 månader					Mnkr 12 månader
150 000													450 000	40 000													80 000
120 000													360 000	30 000													60 000
90 000													270 000	20 000													40 000
60 000													180 000
30 000													90 000	10 000													20 000
0	Q1	Q2	Q3	Q4	Q1	Q2	Q3	Q4	Q1	Q2	Q3	Q4	0	0	Q1	Q2	Q3	Q4	Q1	Q2	Q3	Q4	Q1	Q2	Q3	Q4	0
		2008				2009				2010						2008				2009				2010

40	VeRKSAMHeTSBeRäTTeLSe föR föReTAg MeD STATLigT ägANDe 2010

44

Skr. 2010/11:140

Bilaga

BRUTTOINVESTERINGAR1)

Mnkr	2010	2009	2008
Vattenfall	41•794	102•989	42•296
TeliaSonera	16•669	16•849	24•855
LKAB	3•973	3•543	4•732
SAS	2•493	4•661	4•455
Akademiska Hus	1•725	1•395	1•456
Teracom	1•528	488	1•239
Jernhusen	1•401	2•132	649
PostNord	1•277	–	–
SJ	858	596	1•010
Specialfastigheter	855	2•544	2•352
Botniabanan	692	1•378	2•107
Svevia	529	2•127	0
Swedavia	520	0	–
Green Cargo	437	928	909
Systembolaget	433	845	505
Sveaskog	299	458	172
Svenska Spel	298	437	708
Apoteket	287	360	253
Fouriertransform	272	44	0
Vasallen	213	427	421
APL	196	0	–
Apoteksgruppen	190	0	–
ALMI	107	58	48
Övriga företag	770	1•532	2•983

1) Sammanställningen visar företag vars bruttoinvesteringar överstiger 100 mnkr 2010. Intresseföretagens investeringar ingår ej i sammanställningen.

aktier i Swedbank, statens deltagande i TeliaSoneras återköps- program motsvarande 3 707 mnkr samt utdelning om 5 400 mnkr från Apoteket AB för bland annat sålda apotek.

ANSLAGSFINANSIERING

Bland de statligt ägda företagen finns ett antal företag som erhåller anslag från staten för att utföra vissa uppdrag eller sköta

DEN STATLIGA FÖRETAGSPORTFÖLJEN

FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER FRÅN FÖRSÄLJNING AV STATLIGT ÄGDA FÖRETAG

Under åren 2006 till 2010 genomförde regeringen försäljningar av statligt ägda företag till ett totalt värde av 119,1 mdkr, inklu- sive i huvudsak nettoskulder. Försäljningarna omfattade aktier i TeliaSonera, statens alla aktier i OMX, Vin & Sprit samt Vasakro- nan. Försäljningsintäkterna från dessa försäljningar uppgick till 98,9 mdkr, exklusive i huvudsak nettoskulder. Under 2011 har staten sålt 255 miljoner aktier i Nordea Bank. Den totala försälj- ningslikviden uppgick till cirka 19 mdkr.

Försäljningsintäkterna har använts till att amortera på stats- skulden för att därigenom minska statens skuldsättning och räntekostnader.

viss verksamhet. Exempelvis erhåller Samhall anslag för att genomföra sitt arbetsmarknadspolitiska kärnuppdrag att utveckla anställda med funktionsnedsättning och RISE för att investera i strategisk kompetens- och strategiutveckling. Göta kanalbolag erhåller anslag för att finansiera upprustningen av kanalen, ALMI för finansiering av verksamheten i de regionala dotterbolagen samt Operan och Dramaten som nationalscener för opera och balett respektive talteater. Se tabell sidan 42 över företag med viss anslagsfinansiering.

VÄRDERING AV PORTFÖLJEN AV STATLIGT ÄGDA FÖRETAG

Årligen görs en värdering av portföljen med de statligt ägda före- tagen som presenteras i verksamhetsberättelsen för företag med statligt ägande. Värdet per juni 2011 uppgår till 600 mdkr.

I värderingen ingår de 32 största företagen, inklusive de tre börs- bolagen. Värderingen har gjorts med utgångspunkt i värderings- metoder som är vedertagna på marknaden, vilket bland annat inkluderar kassaflödesvärdering. Börsbolagen värderas till mark- nadspris.

				OMSÄTTNINGSFÖRDELNING FÖR DE STÖRSTA FÖRETAGEN
VÄRDERING PORTFÖLJ MED STATLIGT ÄGDA FÖRETAG				PER DEN 31 DECEMBER 2010
Mdkr				Kvartal
1000				Vattenfall 47,8%
				TeliaSonera1) 23,2%
750				LKAB 6,2%
				Apoteket 5,7%
500				PostNord1) 5,4%
250				Systembolaget 5,3%
				SAS 1,9%
0		juni 2008 1) juni 2009 2) juni 2010		Övriga 4,5%
	juni 2007		juni 20113)

1)	Vin & Sprit och OMX ingår ej.	1) Omsättningen är omräknad till att motsvara ägarandelen.
2)	Vasakronan ingår ej.
3)	Minskat ägande i Nordea Bank.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

41

45

Skr. 2010/11:140

Bilaga

den statliga företagsportföljen

ANSLAG/omSÄTTNING FÖR 2010				RESULTATRÄKNING
			andel anslags-	Mnkr	2010	2009
Mnkr	anslag 2010 omsättning 2010		finansiering	nettoomsättning	372 952	352 171
alMi	137	869	16%	övriga intäkter	3 271	5 077
apotekens service	69	256	27%
				Kostnader	–318 287	–313 908
dramaten	216	267	81%
				resultat från andelar i intresseföretag	9 404	9 886
göta kanalbolag	20	56	36%
				Värdeförändringar	4 289	1 190
innovationsbron	85	90	95%
				Rörelseresultat	71 630	54 416
Miljömärkning sverige	4	47	9%
				finansiella intäkter	8 597	4 673
operan	426	499	85%
				finansiella kostnader	–14 418	–16 727
rise	264	1 465	18%
				Resultat före skatt	65 809	42 362
samhall	4 405	6 869	64%
				skatt	–15 249	–7 599
svenska Miljöstyrningsrådet	16	18	89%
				resultat från avvecklad verksamhet	5 029	–78
teracom	2	3 852	0%
Visitsweden	150	264	57%	Årets resultat	55 589	34 684
Voksenåsen	13	53	25%	Hänförbart till aktieägare i moderbolaget	55 405	34 141
Summa	5 803	14 558		Hänförbart till minoritetsintressen	184	543
Omsättningssiffrorna inkluderar nettoomsättning samt eventuella andra rörelseintäkter.				Summa	55 589	34 684
Swedfunds verksamhet med avskrivningslån, Swedpartnership, finansieras med anslag				BALANSRÄKNING
om årligen maximalt 34 mnkr (inklusive administration). Under 2010 tecknades låneavtal
				Mnkr	2010	2009
med små och medelstora företag om totalt 19 mnkr.
				Tillgångar
BESLUTAD UTDELNING FÖR 20101)				Materiella anläggningstillgångar	474 954	478 011
Mnkr	Ägarandel	2010	2009	immateriella tillgångar	53 597	67 872
akademiska Hus	100%	1 207	1 219	finansiella tillgångar	728 834	750 486
apl	100%	2	0
				omsättningstillgångar	299 374	301 971
apoteket 2)	100%	5 400	372
				Summa tillgångar	1 556 759	1 598 340
apoteksgruppen	100%	203	0	Eget kapital, avsättningar och skulder
arbetslivsresurs	100%	56	0
				eget kapital hänförbart till
Bilprovningen	52%	134	3
				aktieägare i moderbolaget	342 199	333 833
Bostadsgaranti	50%	12	12
				eget kapital hänförbart till
jernhusen	100%	100	100
				minoritetsintressen	7 681	7 456
lernia	100%	25	0	Summa eget kapital	349 880	341 289
lKaB	100%	5 000	500	långfristiga skulder (inkl avsättningar)	975 069	1 019 742
nordea Bank 3)	13,5%	1 417	2 120	Kortfristiga skulder (inkl avsättningar)	231 811	237 309
postnord 4)	60%	600	864	Totala skulder och eget kapital	1 556 759	1 598 340
rymdbolaget	100%	10	1
seK 5)	100%	2 191	518	KASSAFLÖDE
sj	100%	98	153	Mnkr	2010	2009
				Kassaflöde från löpande verksamhet	87 106	18 970
sos alarm	50%	4	4
				Kassaflöde från investeringsverksamhet	–41 452	–98 914
specialfastigheter	100%	340	310
				Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–42 131	59 727
sveaskog	100%	916	486
svenska spel	100%	4 766	4 977	ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
svevia	100%	108	59
				Mnkr	2010	2009
systembolaget	100%	302	345	Bruttoinvesteringar	57 295	122 206
teliasonera 6)	37%	8 258	3 738	av- och nedskrivningar	37 034	29 470
teracom	100%	110	110	omsättning som avser anslag från staten	5 653	5 474
Vasallen	100%	750	0	Beslutad utdelning	31 504	25 971
Vattenfall	100%	6 500	5 240	Medelantal anställda	102 026	94 672
Summa utdelning		38 509	21 131	Medelantal anställda, inkl intresseföretag	189 598	189 437
1) Avser utdelning verksamhetsåren 2009 och 2010.				soliditet (%)	19,4	18,1
2) Inklusive extra utdelning för sålda apotek.				avkastning på eget kapital (%)	16,4	10,5

3) Avser samtliga statens aktier i Nordea Bank. Växelkurs är SEK/EUR är per 2011-03-25. Statens ägande i Nordea Bank är uppdelat mellan svenska staten 6,4 procent och stabilitetsfonden 7,0 procent. Utdelningen hänförlig till stabilitets- fonden utbetalas till Riksgälden.

4) Inklusive svenska statens andel av extra utdelning.

5) Inklusive extra utdelning om 1 890 mnkr hänförlig till SEK:s försäljning av aktier i Swedbank.

6) Inklusive statens deltagande i TeliaSoneras återköpsprogram motsvarande 3 707 mnkr.

intressebolagen är exkluderade då omsättning för dessa bolag ej ingår i konsolideringen.

42	VerKsaMHetsBerÄttelse för företag Med statligt Ägande 2010

46

Skr. 2010/11:140

Bilaga

STATeNS ägANde i BörSNoTerAde föreTAg

Det börsnoterade aktieinnehavet

Marknadsvärdet på statens innehav i TeliaSonera, SAS samt Nordea Bank uppgick till 130,6 mdkr vid utgången av 2010.

Marknadsvärdet är beräknat på statens nuvarande ägarandel i Nordea Bank (13,5 procent). Utvecklingen motsvarar en ökning om 2 procent eller 2 mdkr jämfört med marknadsvärdet vid års- skiftet 2009/10. OMX Stockholm PI index ökade under samma period med 23 procent.

NyemissioN och aktiesammaNläggNiNg i sas

Den 9 februari 2010 tillkännagav styrelsen i SAS att en nyemis- sion, uppgående till 5 mdkr, skulle föreslås. I februari överläm- nade regeringen en proposition till riksdagen med förslag om att svenska staten skulle delta i SAS nyemission. Regeringen begärde också mandat att minska ägandet i SAS.

Statens andel i emissionen uppgick till omkring 1,1 mdkr. På SAS årsstämma den 7 april 2010 beslutades att genomföra en sammanläggning av aktier i SAS. 30 aktier lades samman till en aktie för att underlätta handeln i SAS-aktien och därmed för- bättra aktiens likviditet. Sista dagen för handel i bolagets aktier före sammanläggningen var den 4 juni 2010 och första dagen för handel efter sammanläggningen var den 7 juni 2010.

miNskat ägaNde i Nordea BaNk

Den 4 februari 2011 sålde staten 255 miljoner aktier i Nordea Bank för 74,5 kronor per aktie. Den totala försäljningslikviden uppgick till cirka 19 mdkr och ska användas för att amortera på statsskulden. Ägarandelen minskar genom försäljningen från 19,8 procent till 13,5 procent.

Börsvärde stateNs Noterade aktieiNNehav, mNkr

totalavkastNiNg stateNs BörsNoterade iNNehav JaN 2005–maJ 2010

300	OMX Stockholm Benchmark GI			Telia Sonera	SAS	Nordea
250
200
150
100
50
0
2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011

grafen ovan visar totalavkastning (kursutveckling och återinvesterad utdelning) för statens börsnoterade innehav sedan i januari 2005.

Nordea – kursutveckliNg

200	Index=100	OMX Stockholm Benchmark GI	Nordea
175
150
125
100
75
50
25
0

2005		2006	2007	2008	2009	2010	2011
sas – kursutveckliNg
300 Index=100				OMX Stockholm Benchmark GI			SAS
250
200
150
100
50
0
2005		2006	2007	2008	2009	2010	2011
teliasoNera – kursutveckliNg
200	Index=100			OMX Stockholm Benchmark GI			TeliaSonera
175
150
125
100
75
50
25
0
2005		2006	2007	2008	2009	2010	2011

			2009-		2010-		2010-		2010-		2010-		2011-
Bolag	ägarandel	Antal aktier	12-31	förändring 1)	03-31	förändring 1)	06-30	förändring 1)	09-30	förändring 1)	12-31	förändring 1)	02-11
TeliaSonera	37,3%	1 674 310 553	86 813	–1%	85 808	–3%	84 302	5%	91 417	3%	89 241	5%	91 250
SAS2)	21,4%	70 500 000	2 131	–33%	1 428	–18%	1 755	–17%	1 763	–26%	1 586	–23%	1 650
Nordea Bank3)	13,5%	544 181 711	39 671	–2%	38 773	–11%	35 317	–4%	38 202	0%	39 807	2%	40 324
Total			128 615	–2% 126 009		–6% 121 374		2%	131 381	2%	130 634	4%	133 223

1) förändring sedan 2009-12-31.

2) Nyemission i SAS AB. Antalet aktier ökade från 528 750 000 aktier till 2 115 000 000 aktier. Aktiesammanläggning i SAS 1:30 reducerar antalet aktier till 70 500 000.

3) Statens ägarandel minskade från 19,8 procent till 13,5 procent vilket motsvarar 255 miljoner aktier. Historiskt börsvärde är beräknat på statens nuvarande ägarandel.

VerkSAMHeTSBeräTTelSe för föreTAg Med STATligT ägANde 2010

43

47

Skr. 2010/11:140

Bilaga

företagsöversikt

45	akademiska hus
46	almi
47	aPl
48	apotekens service
49	apoteket
50	apoteksgruppen
51	arbetslivsresurs
52	arlandabanan infrastructure
53	bilprovningen
54	bostadsgaranti
55	botniabanan
56	dom shvetsii
57	dramaten
58	ess
59	fouriertransform
60	green Cargo
61	göta kanalbolag
62	infranord
63	innovationsbron
64	Jernhusen
65	lernia
66	lkab
67	miljömärkning sverige
68	nordea bank
69	norrland Center
70	Operan
71	Postnord
72	rise
73	rymdbolaget
74	samhall
75	sas
76	sbab
77	sek
78	sJ
79	sOs alarm
80	specialfastigheter
81	statens bostadsomvandling
82	sveaskog
83	svedab
84	svenska miljöstyrningsrådet
85	svenska skeppshypotekskassan
86	svenska spel
87	svevia
88	swedavia
89	swedesurvey
90	swedfund
91	sweroad
92	systembolaget
93	teliasonera
94	teracom
95	Vasallen
96	Vattenfall
97	Vectura Consulting
98	Visitsweden
99	Voksenåsen

från kaknästornet i stockholm styrs och kontrolleras teracoms radio- och tV-utsändningar, satellitkommunikation med mera.

Foto: Mats Lundqvist/Teracom

44	Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

48

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.akademiskahus.se • org nr 556459-9156 • AKADEMISKA HUS AKTIEBOLAG

Akademiska Hus bildades 1993 i sam- band med ombildningen av Byggnads- styrelsen. Företagets huvuduppgift är att erbjuda landets universitet och hög- skolor ändamålsenliga och sunda loka- ler för utbildning och forskning. Före- taget har också ett ansvar att som förvaltare tillvarata de stora ekonomis- ka och kulturella värden som finns i fastigheterna. Företaget verkar på marknadsmässiga villkor och i öppen konkurrens.

VERKSAMHET

Akademiska Hus är ett av Sveriges största fastighetsföretag. Universitet och högskolor är företagets största kundgrupp. Företagets verksamhet består i att äga, förvalta, projek- tera, bygga och utveckla fastigheterna så att kunderna ska kunna fokusera på sin utbild- ningsverksamhet. Kännetecknande för Akade- miska Hus verksamhet är långa kontrakt med stabila kunder. Omfattande investeringar görs årligen i ny- och ombyggnationer. Företaget har verksamhet över hela landet, från Malmö i söder till Kiruna i norr. Akademiska Hus ska skapa värdetillväxt genom god lönsamhet och en långsiktig fastighetsutveckling.

EKONOMI

Akademiska Hus hyresintäkter ökade till

4 983 (4 927) mnkr. Färdigställda ny-, om- och tillbyggnationer under året bidrar positivt med cirka 139 mnkr. Karolinska Science Park i Solna och Blåsenhus i Uppsala var de största under 2010. Indexjustering påverkar hyrorna negativt med cirka –30 mnkr. Driftsöverskottet uppgick till 3 134 (3149) mnkr och direktav- kastningen minskade till 6,7 (6,8) procent. Årets resultat efter skatt blev 2 124 (972) mnkr. Förbättringen förklaras av en liten positiv värdeförändring i förvaltningsfastigheterna, till skillnad från föregående års negativa värdeför- ändring. De orealiserade värdeförändringarna i förvaltningsfastigheter uppgick till 87 (–1 208) mnkr. Bruttoinvesteringarna uppgick till 1 725 (1 385) mnkr. Under året genomfördes försälj- ningar för 83 (0) mnkr.

MÅL

Akademiska Hus arbetar med mål inom fyra delområden; marknad, lönsamhet, fastigheter och medarbetare. Kundnyttan mäts bland annat med Nöjd-Kund-Index (NKI) där målet för 2010 var ett index uppgående till 72. Lönsamhetsmålet innebär att avkastningen på eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus 4 procentenheter, över en konjunkturcykel. Soliditeten ska

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Eva-Britt Gustafsson VD: Anette Henriksson

Ordf: Eva-Britt Gustafsson Led: Olof Ehrlén, Marianne Förander, Per Granath, Pia Sandvik Wiklund, Gunnar Svedberg, Maj-Charlotte Wallin, Ingemar Ziegler (Olle Ehrlén och Pia Sandvik Wiklund valdes vid årsstämman 2011 då Sigbrit Francke avgick) Arb rep: Tomas Jennlinger, Anders Larsson Revisor: Hans Warén, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 200 (190) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 100 (95) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

uppgå till mellan 30 och 40 procent. Miljö- målen ställs upp dels för det kommande året, dels långsiktigt. Huvudmålet är att mängden köpt energi, angivet i kWh/kvm ska minska med 40 procent till år 2025 jämfört med år 2000. Medarbetarnas trivsel mäts genom NMI (Nöjd-Medarbetar-Index). Här var målet för 2010 72.

UTDELNINGSPOLICY

Målet är att utdelningen ska uppgå till 50 procent av resultatet efter finansiella poster, exklusive orealiserade värdeförändringar, med avdrag för aktuell skatt. Vid beslut om utdel- ning ska hänsyn tas till koncernens kapital- struktur och kapitalbehov.

UTVÄRDERING

NKI blev 69 (70) av maximalt 100. NMI uppgick till 67 (70). Målen för NKI och NMI uppnåddes därmed inte. Soliditeten uppgick vid utgången av 2010 till 47,5 (47,3) pro- cent vilket överstiger målintervallet. Avkast- ningen på eget kapital efter schablonskatt uppgick till 8,6 (4,0) procent, vilket är högre än målet, som för 2010 utföll till 6,3 pro- cent. Målet är dock satt över en konjunktur- cykel och under den senaste femårsperioden har avkastning på eget kapital uppgått till mellan 6 och 13 procent. Målet har därmed uppnåtts. Den ökade avkastningen beror nästan uteslutande på positiva värdeföränd- ringar i fastigheterna. En utdelning om 1 207 (1 219) mnkr föreslogs för 2010, vilket är enligt policy. Mängden köpt energi blev för 2010 241 kwh/kvm och årsmålet var högst 254 kwh/kvm. Fortsätter den positiva utveck- lingen kan det långsiktiga målet uppnås.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Hyresintäkter	4 983	4 927
Övriga intäkter	193	188
Kostnader	–2 072	–2 001
Värdeförändringar fastigheter	87	–1 208
Rörelseresultat	3 184	1 906
Finansiella intäkter	233	381
Finansiella kostnader	–496	–957
Resultat före skatt	2 921	1 330
Skatt	–797	–358
Nettoresultat	2 124	972
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	2 124	972
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	49 516	47 744
Räntebärande anläggningstillgångar	2 573	2 251
Ej räntebärande omsättningstillgångar	556	599
Räntebärande omsättningstillgångar	881	1 193
Totala tillgångar	53 526	51 787
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart
till aktieägare i moderbolaget	25 406	24 476
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	25 406	24 476
Räntebärande avsättningar	216	252
Ej räntebärande avsättningar	7 067	6 574
Räntebärande långfristiga skulder	14 286	11 551
Ej räntebärande långfristiga skulder	22	25
Kortfristiga skulder	6 530	8 909
Totala skulder och eget kapital	53 526	51 787

KASSAFLÖDE, mnkr	2010		2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	2	444	1	761
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–1 459		–1	123
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–1	175	–771

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	8,6	4,0
Rt (genomsnitt), %	6,5	4,4
Soliditet, %	47,5	47,3
Lokalarea, tkvm	3 200	3 219
Marknadsvärde fastigheter, mnkr	49 497	47 723

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	1 207	1 219
Bruttoinvesteringar, mnkr	1 725	1 395
Av- och nedskrivningar, mnkr	8,8	8,4
Antal anställda i medeltal	401	399
Sjukfrånvaro, %	3,3	2,3
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem	ISO 14001
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor
		Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse
	Statens ägarandel 100%	22		47
		78	53		50		50

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
25		Mål
20
		Utfall
15
10
5
0	2009	2010
2008

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

45

49

Skr. 2010/11:140

Bilaga

ALMI FÖRETAGSPARTNER AB • org nr 556481-6204 • www.almi.se

ALMI:s uppdrag är att främja utveck- lingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag och stimulera nyfö- retagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv. ALMI ägs av staten och är moderbolag i en kon- cern med 17 regionala dotterbolag. Moderbolaget äger 51 procent av dot- terbolagen, övriga ägare är landsting, regionala självstyrelseorgan och kom- munala samverkansorgan.

VERKSAMHET

ALMI erbjuder finansiering (exportlån, mikrolån samt särskilda finansieringsformer för innovatö- rer) och affärsrådgivning till små och medel- stora företag, nya såväl som etablerade. Verk- samheten täcker hela processen från idé till lönsamt företag. Kreditgivning sker i samverkan med andra kreditgivare, banker är en viktig samarbetspartner. Under 2010 har 14 472 kunder tagit del av ALMI:s rådgivning och därutöver deltog 21 854 personer i seminarier. ALMI Invest, som finansieras av bland annat EU-medel och regional medfinansiering, har under 2009 påbörjat sin operativa verksamhet och har tillsammans med kommersiella investe- ringspartners genomfört ett tjugotal investe- ringar i små företag i expansionsfas. ALMI Invest består av sju regionalt baserade riskkapi- talfonder som totalt förvaltar över en miljard kronor.

EKONOMI

2010 uppgick ALMI:s driftsanslag från staten till 137 (135) mnkr. De regionala dotterbola- gen får driftsanslag från moderbolaget och de regionala ägarna. Koncernens resultat före minoritetsintressen uppgick till –79 (–59) mnkr. Moderbolagets resultat uppgick till –70 (–46) mnkr. Avkastningen på utlånade medel uppgick efter kreditförluster till 0,7 (0,9) procent. Kreditförlusterna i förhållande till utlåningsvolymen var 5,91 (5,99) procent.

MÅL

ALMI:s mål är att fler innovativa idéer kom- mersialiseras framgångsrikt, att fler livskraftiga företag startas och utvecklas samt att fler företag ökar sin konkurrenskraft och lönsam- het. ALMI:s utlåning till kvinnor och invand- rare ska vara högre än den procentuella andel som gäller för företagsstocken och nyföreta- gandet bland dessa grupper. Låneverksamhe- ten ska långsiktigt bedrivas så att kapitalet bevaras nominellt intakt.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Elisabeth Gauffin

VD: Göran Lundwall

Ordf: Elisabeth Gauffin Led: Ola Asplund, Jan Berg, Anna-Lena Cederström, Maria Masoomi, Gunilla von Platen, Inga Thoresson-Hallgren, Bertil Törsäter (Anna- Lena Cederström, Gunilla von Platen och Inga Thores- son-Hallgren valdes vid årsstämman 2011 då Thomas Bengtsson och Marita Skog avgick) Arb rep: Lars Jans- son Arb suppl: Anna-Lena Wester, Lars-Erik Wiik Revi- sor: Stefan Holmström, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 60 (60) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Företaget har inte utdelningskrav från ägaren.

UTVÄRDERING

Under 2010 har intresset för att starta före- tag varit mycket stort och efterfrågan på Almis nyföretagarrådgivning har ökat mar- kant. Totalt startades under 2010 5 299 företag som har fått rådgivning eller finansie- ring från Almi, vilket är en ökning med 26 procent jämfört med 2009. Utlåningen sjönk under 2010 tillbaka men låg fortfarande väsentligt högre än före finanskrisen. Nyutlå- ningen uppgick till totalt 2 112 (3 231) mnkr. Antalet krediter blev 3 836 (5 100). Antalet krediter till kvinnor och invandrare fortsatte dock att öka. Den totala andelen kvinnor bland låntagarna var 33 (32) procent och motsvarande för invandrare var 21 (17) procent. ALMI:s utlåning har medverkat till att banker och andra finansiärer lånat ut

7 710 mnkr till företagen under 2010, vilket innebär att för varje utlånad krona från ALMI så har företagen fått låna ytterligare 2,70 kronor från banker eller andra finansiärer.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	869	868
Kostnader	–932	–903
Rörelseresultat	–64	–35
Finansiella kostnader	–16	–24
Resultat före skatt	–79	–59
Nettoresultat	–75	–52
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–75	–52
Minoritetsintressen	–4	–7

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	290	210
Räntebärande anläggningstillgångar	4 449	4 308
Ej räntebärande omsättningstillgångar	105	98
Räntebärande omsättningstillgångar	2 326	2 619
Totala tillgångar	7 169	7 235
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	6 096	6 170
Minoritetens andel av eget kapital	155	159
Summa eget kapital	6 251	6 329
Ej räntebärande avsättningar	57	70
Långfristiga skulder	678	651
Ej räntebärande kortfristiga skulder	184	184
Totala skulder och eget kapital	7 169	7 235

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	487	1 696
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–119	–49
Kassaflöde från
finansieringssverksamhet	53	339

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	neg	neg
Rt (genomsnitt), %	neg	neg
Rsyss (genomsnitt), %	neg	neg
Soliditet, %	87,2	87,5

ÖVRIGT	2010	2009
Anslag från staten, mnkr	137	142
Bruttoinvesteringar, mnkr	109	58
Av- och nedskrivningar, mnkr	33	36
Antal anställda i medeltal	455	460
Sjukfrånvaro, %	2,5	3,3
Etikpolicy		Nej
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor	NYUTLÅNING, mnkr
Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse	3 500
					3 000
		38		38	2 500
50	50				2 000
		62		62	1 500
					1 000
					500
					0		2006		2008		2010
					2004
					2003	2005		2007		2009

46	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

50

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.apl.se • org nr 556758-1805 • APOTEK PRODUKTION OCH LABORATORIER AB

APL (Apotek Produktion & Laboratorier AB) har till huvudsaklig uppgift att till- verka och tillhandahålla extempore- läkemedel och lagerberedningar, det vill säga läkemedel som är anpassade till en enskild patient, klinik, djur eller djurbesättning eller tillverkas i små serier. Bolaget var tidigare ett dotterbo- lag till Apoteket AB, men ägs från den 30 juni 2010 direkt av staten.

VERKSAMHET

APL levererar i dag extemporeläkemedel till alla apoteksaktörer som etablerat sig på öppenvårdsmarknaden och även till sluten- vården. Efter lagändringar som trädde i kraft den 1 juni 2010 är extemporemarknaden konkurrensutsatt.

Företaget har ett särskilt ansvar fram till den 1 juli 2012 för att tillverka och leverera extemporeläkemedel och lagerberedningar på förfrågan från öppenvårdsapotek. APL erbju- der även utvecklings- och tillverkningstjänster åt Life Science.

EKONOMI

Under 2010 uppgick nettoomsättningen till 500,1 (510,7) mnkr medan rörelseresultatet blev 26,7 (47,1) mnkr. Resultatet efter skatt uppgick till 18,5 (21,2) mnkr. Bruttovinsten minskade med 8,1 procent till 104,7 mnkr, vilket huvudsakligen förklaras av kassationer av produkter som APL inte längre får tillhanda- hålla. Finansnettot uppgick till -1,9 (2,9) mnkr. Räntebärande nettoskuld uppgick till 100 mnkr, vilket var 80 mnkr högre än vid årsskiftet 2009/2010. Förändringen motsvarar lån till förvärv av fastigheterna där APL bedriver sin verksamhet.

MÅL

Soliditeten, beräknad som eget kapital i pro- cent av balansomslutningen, bör uppgå till omkring 50 procent. Räntabiliteten, beräknad som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital, bör uppgå till mellan 12 och 14 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Stefan Carlsson

VD: Eva Sjökvist Saers

Ordf: Stefan Carlsson Led: Johan Assarsson, Gunilla Högbom, Wenche Rolfsen, Eugen Steiner Arb rep: Göran Hammarström, Ulrika Tagesdotter Arb suppl: Johan Hammargren, Astrid Holdt Revisorer: Åsa Lundvall, Ernst & Young och lekmannarevisor opposi- tionsrådet Gun Drugge

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 130 tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelning bör, under förutsättning att aktie- bolagslagens utdelningsregler medger detta, uppgå till ett belopp motsvarande minst en tredjedel av årets resultat med beaktande av soliditetsmålet.

UTVÄRDERING

Soliditeten var 52,7 procent 2010, vilket var något högre än 2009 men i enlighet med målet om en soliditet på omkring 50 procent. Räntabiliteten uppgick till 9,4 procent, men hänsyn bör tas till kostnader av engångska- raktär som är knutna till frikopplingen av Apoteket AB. Utdelningen uppgår till 2,3 mnkr vilket är i enlighet med utdelningspoli- cyn.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010
Nettoomsättning	500
Övriga rörelseintäkter	1
Rörelsens kostnader	–474
Rörelseresultat	27
Ränteintäkter och liknande
resultatposter	0
Räntekostnader och liknande
resultatposter	–2
Resultat före skatt	25
Skatt	–6
Nettoresultat	19
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	19
Minoritetsintressen	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	217
Räntebärande anläggningstillgångar	0
Ej räntebärande omsättningstillgångar	135
Räntebärande omsättningstillgångar	25
Totala tillgångar	378
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	198
Minoritetens andel av eget kapital	0
Summa eget kapital	198
Långfristiga skulder	107
Kortfristiga skulder	73
Totala skulder och eget kapital	378

KASSAFLÖDE, mnkr	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	55
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–110
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–80

NYCKELTAL	2010
Re (genomsnitt), %	9,4
Rt (genomsnitt), %	7,1
Rsyss (genomsnitt), %	8,8
Soliditet, %	52,7

ÖVRIGT	2010
Utdelning, mnkr	2,3
Bruttoinvesteringar, mnkr	196
Av- och nedskrivningar, mnkr	–18,8
Antal anställda i medeltal	438
Etikpolicy	Ja
Jämställdhetspolicy	Ja
Miljöpolicy	Ja
Miljöledningssystem	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010	Nej

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor
		Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse
	Statens ägarandel 100%	24		43		40
			57
		76				60

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

47

51

Skr. 2010/11:140

Bilaga

APOTEKENS SERVICE AB • org nr 556763-4778 • www.apotekensservice.se

Apotekens Service bildades 2008 och har till huvudsaklig uppgift att ansvara för den infrastruktur i form av register och databaser som alla apoteksaktörer behöver ha tillgång till. Sedan den 26 mars 2010 ägs bolaget direkt av sta- ten.

VERKSAMHET

Apotekens Service ansvarar bland annat för de databaser och register som regleras genom lagen om receptregister, däribland högkost- nadsdatabasen, läkemedelsförteckningen och olika stödregister till dessa. Företaget har också till uppgift att framställa och redovisa nationell läkemedelsstatistik samt att inrätta och ansvara för ett elektroniskt expertstöd. Bolaget ska genom sin verksamhet skapa förutsättningar för en väl fungerande konkur- rens på apoteksmarknaden genom att ge öppenvårdsapoteken tillgång till databaser, register och annan samhällsnyttig infrastruk- tur på likvärdiga och icke-diskriminerande villkor.

EKONOMI

Apotekens Service verksamhet finansieras huvudsakligen genom att en avgift, som fastställs av Tandvårds- och läkemedelsför- månsverket (TLV), tas ut av apoteksaktörerna. Rörelsens intäkter uppgick under 2010 till 256 (89,6) mnkr. Rörelseresultatet uppgick till –1 tkr (–123,6 mnkr) och resultatet efter skatt uppgick till 1,5 (–96,5) mnkr.

MÅL

Apotekens Service verksamhet syftar till att göra samhällsnyttig infrastruktur tillgänglig för apoteksaktörerna och till att främja en patientsäker och kostnadseffektiv distribution av läkemedel. Syftet med företagets verksam- het är inte att generera vinst åt aktieägaren.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Olof Englund

VD: Ylva Hambraeus Björling

Ordf: Olof Englund Led: Eva Andersson, Angelica Frithiof, Mats Larson, Anitha Thornlund, Johan Wallér (Angelica Frithiof och Anitha Thornlund valdes vid års- stämman 2011 då Anitha Bondestam och Christina Wahrolin avgick) Revisorer: Erik Åström, Ernst & Young och lekmannarevisor riksdagsledamoten Magdalena Andersson

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 130 tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Apotekens Service vinst ska, i den mån den inte reserveras, användas för att främja före- tagets ändamål.

UTVÄRDERING

Apotekens Service vinstmedel disponeras så att 101,2 mnkr överförs i ny räkning. Företaget har under 2010 fullgjort sitt uppdrag att tillhanda- hålla infrastruktur till apoteksaktörerna samt att främja en patientsäker och kostnadseffektiv distribution av läkemedel på ett tillfredsställande sätt.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010
Nettoomsättning	187
Övriga intäkter	69
Rörelsens kostnader	256
Rörelseresultat	0
Ränteintäkter och liknande resultatposter	0
Räntekostnader och liknande resultatposter	0
Bokslutsdispositioner	2
Resultat före skatt	2
Skatt	0
Nettoresultat	2
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	2
Minoritetsintressen	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	16
Räntebärande anläggningstillgångar	48
Ej räntebärande omsättningstillgångar	41
Räntebärande omsättningstillgångar	104
Totala tillgångar	209
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	101
Minoritetens andel av eget kapital	0
Summa eget kapital	101
Obeskattade reserver	6
Kortfristiga skulder	102
Totala skulder och eget kapital	209

KASSAFLÖDE, mnkr	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	–69
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–5
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	5

NYCKELTAL	2010
Re (genomsnitt), %	1,5
Rt (genomsnitt), %	0,2
Rsyss (genomsnitt), %	0,5
Soliditet, %	71,0

ÖVRIGT	2010
Utdelning, mnkr	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	5
Av- och nedskrivningar, mnkr	–8
Antal anställda i medeltal	65
Etikpolicy	Ja
Jämställdhetspolicy	Ja
Miljöpolicy	Ja
Miljöledningssystem	Nej
Redovisar enligt IFRS	Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010	Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män		Kvinnor
		Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse
	Statens ägarandel 100%	35	27	50		50
		65	73

48 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

52

Skr. 2010/11:140

Bilaga

Apoteket AB (Apoteket) hade ensamrätt att sälja läkemedel till allmänheten fram till den 1 juli 2009, då en ny reglering av handeln med läkemedel trädde i kraft. Apoteket har därefter kvarstått som en central aktör i statlig ägo som ska agera utifrån samma villkor som de nya aktörerna på den konkurrensutsatta apoteksmarknaden.

VERKSAMHET

Apoteket har som främsta uppgift att sälja läkemedel till den svenska allmänheten. Försäljningen har under 2010 huvudsakligen skett via Apotekets öppenvårdsapotek. I glest befolkade områden sker även försäljning genom apoteksombud som Apoteket har avtal med. I början på 2010 slutfördes avyttringen av 465 apotek till fyra köpare som ett led i omregleringen av apoteksmarknaden. Dess- utom överfördes 150 apotek till den så kallade Apoteksgruppen för att drivas av småföretagare. Under 2010 etablerade Apo- teket 24 nya apotek. Per den 30 juni 2010 delade Apoteket ut dotterbolaget APL (Apotek Produktion & Laboratorier AB) till staten.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 26 275

(43 073) mnkr och rörelseresultatet uppgick till 63 (804) mnkr. I jämförbara apotek ökade nettoomsättningen med 1,9 procent. Resulta- tet efter skatt uppgick till 4 520 (532) mnkr, varav 4 430 mnkr utgör realisationsvinst avseende försäljning av dotterbolag. Försälj- ningen av läkemedel på recept svarade för 78 (77) procent av den totala försäljningen till konsument medan egenvårdsförsäljningen svarade för 22 (23) procent.

MÅL

Apoteket ska kvarstå som en central aktör i statlig ägo på apoteksmarknaden. Apoteket ska ges förutsättningar att agera utifrån samma villkor som de nya aktörerna. Reger- ingens ambition är att Apoteket ska fortsätta att vara en väl fungerande och konkurrens- kraftig aktör på den nya marknaden. Solidite- ten i koncernen, beräknad som eget kapital i procent av balansomslutningen, bör uppgå till mellan 25 och 30 procent. Räntabiliteten i koncernen, beräknad som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital, bör långsiktigt uppgå till minst 20 procent.

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

www.apoteket.se • org nr 556138-6532 • APOTEKET AB

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Christian W Jansson VD: Ann Carlsson

Ordf: Christian W Jansson Led: Lars Johan Jarnheimer, Gert Karnberger, Kristina Schauman, Elisabet Wenzlaff Arb rep: Carina Jansson, Carin Sällström Nilsson

Arb suppl: Malin Jonsson, Gunilla Larsson Revisorer: Åsa Lundvall, Ernst & Young och lekmannarevisor riks- dagsledamot Lars Elinderson

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 150 (150) tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Enligt ägardirektivet bör utdelning, under förutsättning att aktiebolagslagens regler medger detta, uppgå till ett belopp motsva- rande minst 50 procent av vinsten efter skatt med beaktande av soliditetsmålet.

UTVÄRDERING

Apoteket bedöms på ett tillfredsställande sätt fullgöra sitt uppdrag. Företaget bedöms ha uppfyllt målsättningen att vara en väl fun- gerande och konkurrenskraftig aktör på den nya marknaden. Koncernens soliditet översteg målet under 2010, medan räntabiliteten, justerad för realisationsvinst om 4 430 mnkr, endast uppgick till 2,5 procent. Rörelseresul- tatet belastades dock med engångsposter för omstrukturering och kostnader för utveckling av nya IT-system. Årets utdelning uppgår till 5,4 mdkr. Företaget har ett starkt varumärke och placerar sig väl i mätningar när det gäller kännedom om och attityd till företaget.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	26 275	43 073
Övriga intäkter	16	6
Kostnader	–26 228 –42 275
Resultat från andelar i intresseföretag	0	–1
Rörelseresultat	63	803
Realisationsvinst vid försäljning av
dotterbolag	4 430	0
Finansiella intäkter	33	13
Finansiella kostnader	–2	–10
Resultat före skatt	4 524	806
Skatt	–4	–274
Nettoresultat	4 520	532
Hänförbart till:	0	0
Aktieägare i moderbolaget	4 520	532

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Anläggningstillgångar	2 416	2 184
Ej räntebärande omsättningstillgångar	10 932	8 736
Räntebärande omsättningstillgångar	189	766
Totala tillgångar	13 537	11 686
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till moderbolaget	7 665	4 026
Summa eget kapital	7 665	4 026
Långfristiga skulder	725	749
Räntebärande kortfristiga skulder	2 000	1 750
Ej räntebärande kortfristiga skulder	3 147	5 161
Totala skulder och eget kapital	13 537	11 686

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	–11	890
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–424	–282
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–142	–852

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	77,3	13,5
Rsyss (genomsnitt), %	51,0	14,6
Soliditet, %	56,6	34,5

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	5 400	372
Bruttoinvesteringar, mnkr	287	360
Av- och nedskrivningar, mnkr	330	508
Antal anställda i medeltal	5 655	10 319
Sjukfrånvaro, %	3,6	3,9
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem	ISO 14001
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

KÖNSFÖRDELNING, %	Män		Kvinnor
Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse
15	20
		40
85	80	60

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

49

53

Skr. 2010/11:140

Bilaga

APOTEKSGRUPPEN I SVERIGE HOLDING AB • org nr 556481-5966 • www.apoteksgruppen.se

Apoteksgruppen i Sverige Holding AB är holdingbolag i Apoteksgruppen- koncernen, som omfattar 150 apotek i vilka småföretagare ges möjlighet att bli majoritetsdelägare.

VERKSAMHET

Företaget ansvarar bland annat för försälj- ningen av 150 apotek till småföretagare och för att skapa en serviceorganisation som stöd för småföretagarnas drift av apoteken genom samverkan kring till exempel inköp, distribu- tion, IT och kvalitet. I koncernen ingår dot- terbolagen Apoteksgruppen i Sverige AB och Apoteksgruppen i Sverige Förvaltning AB. Företaget ska även slutföra pågående uppdrag med anknytning till omregleringen av apo- teksmarknaden. Under omregleringsperioden var företaget moderbolag till Apoteket AB under namnet Apoteket Omstrukturering AB (OAB). Våren 2010 slutfördes under ledning av OAB avyttringen av 465 apotek från Apote- ket AB till fyra köpare. Apoteksgruppen med 150 apotek delades ut från Apoteket AB till moderbolaget. I mars 2010 delade OAB ut dotterbolaget Apotekens Service till staten och i april samma år delades Apoteket AB ut till staten. I samband med detta bytte OAB namn till Apoteksgruppen i Sverige Holding AB.

EKONOMI

Nettoomsättningen i koncernen minskade med 71,2 procent till 12 413 (43 076) mnkr. Minskningen beror på att stora delar av verksamheten överlåtits under 2010. Netto- omsättningen avseende kvarvarande verksam- het uppgick till 23 mnkr. Rörelseresultatet efter skatt uppgick till –233 (765) mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Birgitta Böhlin

VD: Eva-Britt Gustafsson

Ordf: Birgitta Böhlin Led: Gunvor Engström, Jan Forsberg, Peder Larsson, Ann-Christin Nykvist (Peder Larsson valdes vid årsstämman 2011) Revisorer: Erik Åström, Ernst & Young samt lekmannarevisor riksdags- ledamot Cecilia Widegren

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 130 (130) tkr.

Resultatet efter skatt uppgick till

4 806 (503) mnkr. Resultat för verksamheter under avveckling uppgick till 5 036 mnkr.

MÅL

Soliditeten i koncernen, beräknad som eget kapital i procent av balansomslutningen, bör uppgå till omkring 80 procent. Räntabiliteten i koncernen, beräknad som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital, bör långsiktigt uppgå till minst 4 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen bör, under förutsättning att aktiebolagslagens utdelningsregler medger detta, uppgå till ett belopp motsvarande 40 procent av årets resultat i koncernen med beaktande av soliditetsmålet.

UTVÄRDERING

Soliditeten 2010 var 72,9 procent, vilket är lägre än målet på omkring 80 procent. Räntabi- liteten uppgick till 12,7 procent och översteg därmed målet. Utdelningen uppgick till 203 mnkr. Avvikelserna från målen beror på de utdelningar och försäljningar av verksamheter som skett under 2010.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010
Nettoomsättning	23
Övriga rörelseintäkter	7
Rörelsens kostnader	–263
Rörelseresultat	–233
Ränteintäkter och liknande
resultatposter	7
Räntekostnader och liknande
resultatposter	–2
Resultat före skatt	–228
Skatt	5
Nettoresultat	4 806
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	4 806
Minoritetsintressen	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010
Tillgångar
Immateriella tillgångar	19
Materiella anläggningstillgångar	1
Finansiella anläggningstillgångar	167
Omsättningstillgångar	343
Tillgångar som innehas för försäljning	353
Totala tillgångar	883
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	645
Minoritetens andel av eget kapital	0
Summa eget kapital	645
Långfristiga skulder	0
Kortfristiga skulder	52
Skulder hänförliga till tillgångar
som ska säljas	186
Totala skulder och eget kapital	883

KASSAFLÖDE, mnkr	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet		462
Kassaflöde från investeringsverksamhet	5	910
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–6	997

NYCKELTAL	2010
Re (genomsnitt), %	745
Rt (genomsnitt), %	x
Rsyss (genomsnitt), %	x
Soliditet, %	73,0

ÖVRIGT	2010
Utdelning, mnkr	203
Bruttoinvesteringar, mnkr	198
Av- och nedskrivningar, mnkr	1
Antal anställda i medeltal	3 921
Sjukfrånvaro, %	4,3
Etikpolicy	Ja
Jämställdhetspolicy	Ja
Miljöpolicy	Ja
Miljöledningssystem	Nej
Redovisar enligt IFRS	Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010	Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor
		Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse
	Statens ägarandel 100%	7		43		40
			57			60
		93

50 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

54

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.arbetslivsresurs.se • org nr 556448-5638 • ARBETSLIVSRESURS AR AB (PUBL)

Företaget bildades hösten 2005 enligt ett beslut av Riksdagen1). Bildandet skedde genom att det av staten helägda Samhall delade ut det helägda dotterbolaget Samhall Resurs till ägaren, varefter före- taget förvärvade Arbetslivstjänster (ALT) av AMS. Företaget bytte sedan namn till Arbetslivsresurs AR AB.

VERKSAMHET

Basen i Arbetslivsresurs verksamhet är arbetslivsinriktad rehabilitering med tjänster som ska leda till återgång till arbetslivet. Företagets breda utbud av omställningstjäns- ter gör det lättare för uppsagda och långtids- arbetslösa personer att snabbare komma tillbaka till arbetsmarknaden. Med långsiktiga insatser bidrar Arbetslivsresurs till att för- bättra lönsamheten för sina kunder och minska sjukskrivningstalen.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick under året till 350 (246) mnkr vilket innebär en ökning med 104 mnkr. Rörelseresultatet förbättrades under året till 88,4 (26,2) mnkr på grund av kostnadsbesparingar, processförbättringar och effekter av projektavslut. Den 31 december 2010 uppgick soliditeten till 56,2 (25,5) procent och det egna kapitalet till 109,2 (44,6) mnkr. Bolagets nettokassa är starkt positiv.

MÅL

Företaget ska sträva efter att på marknads- mässiga villkor få god regional täckning över hela landet. Målet är att omsättningen ska öka med minst 5 procent per år. Målet för rörelsemarginalen är att den ska variera mellan 5 och 8 procent beroende på konjunk- tur- och marknadsläge. Soliditetsmålet upp- går till 30 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Hälften av nettovinsten efter skatt ska delas ut till ägarna under förutsättning att soliditetsmå- let är uppfyllt. Ingen utdelning beslutades i år eftersom soliditetsmålet ej var uppfyllt.

UTVÄRDERING

Företaget har genomfört en så kallad turn- around som följd av en förändrad leveransmo- dell, lägre overhead-kostnader, ny lönestruk-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Karin Kronstam

VD: Torsten Håkansta

Ordf: Karin Kronstam Led: Gillis Cullin, Johan Hallberg, Vivi Libietis, Bengt Marcusson, Elisabeth Wallin Mononen (Johan Hallberg och Bengt Marcusson valdes vid årsstämman 2011 då Tobias Henemark avgick) Arb rep: Lena Hansson, Benny Sandberg Arb suppl: Bo Olsson, Tina Rönnestam Revisor: Fredrik Westin, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 160 (160) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 80 (80) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

tur som förstärker medarbetarnas engage- mang samt en mycket positiv marknads- utveckling. Företaget har därefter fortsatt den positiva trenden. Arbetslivsresurs har under 2010 upplevt en god efterfrågan på bolagets omställningstjänster från trygghetsfonden TSL, vilket har bidragit till det positiva resul- tatet.

Tillväxt och marginal har under året översti- git långsiktiga mål. En del av resultatet är hänförligt till positiva projektavslut. Medelan- talet anställda uppgick under året till 231 (212) och företaget hade verksamhet i egna lokaler på 60 orter i Sverige. Bolagets ledning har aktivt arbetat med strategisk inriktning och framtida marknadspositionering. Det interna kultur- och värderingsarbetet fortgår för att bygga upp Arbetslivsresurs företagskul- tur och för att skapa en tydlighet i verksam- hetens inriktning och dess mål.

Bolaget fortsätter sitt hållbarhetsarbete med att göra sin andra hållbarhetsredovisning enligt GRI. Målet är att från detta utgångs- läge utveckla hållbarhetsredovisningen bland annat vad gäller effekterna av bolagets verk- samhet på samhället. Därutöver bör bolaget sträva efter att minska sin miljöpåverkan och förbättra medarbetarnas arbetsvillkor och arbetsmiljö.

1) Prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:AU1, rskr. 2005/06:109)

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	350	246
Övriga rörelseintäkter	1	0
Kostnader	–262	–220
Rörelseresultat	88	26
Resultat före skatt	80	26
Skatt	–15	8
Nettoresultat	65	34

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	13	23
Ej räntebärande omsättningstillgångar	46	66
Räntebärande omsättningstillgångar	147	86
Totala tillgångar	206	175
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	109	45
Summa eget kapital	109	45
Obeskattade reserver	10	0
Räntebärande långfristiga skulder	0	0
Räntebärande kortfristiga skulder	0	0
Ej räntebärande kortfristiga skulder	88	130
Totala skulder och eget kapital	206	175

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	62	110
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–1	0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	–24

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	80,4	122,5
Rt (genomsnitt), %	46,9	20,2
Soliditet, %	56	25,5
Rörelsemarginal, %	26	12

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	56	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	1	0
Av- och nedskrivningar, mnkr	4	4
Antal anställda i medeltal	228	212
Sjukfrånvaro, %	2,0	2,8
Etikpolicy	Ja	Ja
Jämställdhetspolicy	Ja	Ja
Miljöpolicy	Ja	Ja
Miljöledningssystem	Nej	Nej
Redovisar enligt IFRS	Nej	Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010	Ja	Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män	Kvinnor		SOLIDITET, %
	Statens ägarandel 100%	Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse		60			Mål
		30		50		50	40			Utfall
		70	100				20
							0
							2008	2009	2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

51

55

Skr. 2010/11:140

Bilaga

ARLANDABANAN INFRASTRUCTURE AKTIEBOLAG • org nr 556481-2385 • www.abanan.se

I syfte att knyta samman det svenska järnvägssystemet med Arlanda flygplats beslutade riksdagen 1994 om ett mel- lan staten och det privata näringslivet samfinansierat infrastrukturprojekt – Arlandabanan. Arlandabanan Infrastructure bildades för statens räk- ning för att genomföra projektet.

VERKSAMHET

Arlandabanan Infrastructure äger Arlanda- banan. Bolaget förvaltar Arlandabaneavtalen och svarar för att statens rättigheter och skyldigheter efterlevs. Arlandabanan omfattar järnvägen mellan Rosersberg, Arlanda flyg- plats och Odensala, stationsanläggningar på Arlanda flygplats samt stationsanläggningar på spår 1 och 2 på Stockholm Central. År 1995 fick A-Train AB, efter en anbudstävlan, uppdraget av staten att finansiera, bygga och driva Arlandabanan samt bedriva en snabb- tågspendeltrafik mellan Stockholm Central och Arlanda flygplats. A-Train AB får under avtalstiden utnyttja Arlandabanan Infrastruc- tures trafikeringsrätt på det statliga järnvägs- nätet för sin snabbtågspendel. Arlandabanan Infrastructure övervakar driften av järnvägs- anläggningen, snabbtågspendeln och annan järnvägstrafik på Arlandabanan. Fortlöpande förändringar i projektet ska enligt Arlanda- banan Project Agreement (Projektavtalet) godkännas av Arlandabanan Infrastructure. Detta kräver bland annat god insyn och kontroll av verksamheten. I syfte att integrera tågtrafiken från landets olika delar med den nationella och internationella flygtrafiken verkar Arlandabanan Infrastructure i samför- stånd med Swedavia AB och järnvägsföreta- gen för en utökad järnvägstrafik på Arlanda- banan.

EKONOMI

Företagets verksamhet finansieras via intäkter genom en särskild kontroll- och övervakningser- sättning från A-Train AB, markhyror från A-Train AB och via uppdragsersättning från Trafikverket.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Karin Starrin

VD: Ulf Lundin

Ordf: Karin Starrin (valdes vid årsstämman 2011 då Gunnar Malm avgick som ordf) Led: Elisabet Annell, Gunnar Björk, Hans Brändström Revisorer: Magnus Fa- gerstedt, Ernst & Young och Anders Herjevik, Riksrevi- sionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 107 (107) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 64,3 (64,3) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är

anställd i Regeringskansliet.

MÅL

Arlandabanan Infrastructure äger Arlandaba- nan och har det övergripande ansvaret för att Arlandabanan och snabbtågspendeln drivs i enlighet med de utgångspunkter och riktlinjer som fastställts för projektet. Arlandabanan Infrastructure verkar även för en utvecklad och integrerad tågtrafik på Arlandabanan och till Arlanda flygplats, bland annat genom utökad pendeltågstrafik i SL:s regi.

UTDELNINGSPOLICY

Inget utdelningskrav har fastställts från ägaren och bolagets verksamhet syftar inte till vinst. Staten har i stället rätt till vinstdelning (royalty) från A-Train AB med anledning av det lån som finns utställt av Riksgäldskontoret till A-Train AB.

UTVÄRDERING

Miljömässigt är tåget det bästa alternativet för transport till och från flygplatsen. Snabb- tågspendeln är en mycket uppskattad service med hög punktlighet och hög andel nöjda resenärer. A-Train AB utvecklas positivt vad avser lönsamhet. För att öka marknadsande- len tågresenärer till Arlanda flygplats krävs ett kompletterande utbud av trafik som täcker andra marknadssegment än vad snabbtågs- pendeln gör.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	63	65
Kostnader	–63	–65
Rörelseresultat	0	0
Resultat före skatt	0	0
Nettoresultat	0	0
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	0	0
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	1 688	1 758
Ej räntebärande omsättningstillgångar	19	20
Räntebärande omsättningstillgångar	11	13
Totala tillgångar	1 718	1 791
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	10	10
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	10	10
Långfristiga skulder	1 631	1 701
Kortfristiga skulder	77	80
Totala skulder och eget kapital	1 718	1 791

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	1	–4
Kassaflöde från investeringsverksamhet	0	0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Av- och nedskrivningar, mnkr	56	56
Antal anställda i medeltal	2	2
Etikpolicy		Nej
Jämställdhetspolicy		Nej
Miljöpolicy		Nej
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja1)

1) Redovisas under 2011.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor	ANTAL RESENÄRER TILL ARLANDA FLYGPLATS, miljoner
		Anställda		Styrelse			5
	Statens ägarandel 100%						4
		50	50	50	50		3
							2
							1
							0
							2008	2009	2010

52 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

56

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.bilprovningen.se • org nr 556089-5814 • AKTIEBOLAGET SVENSK BILPROVNING

Bilprovningen bildades 1963 och har haft ensamrätt på att utföra den tek- niska fordonskontrollen enligt föreskrif- ter i vägtrafikförordningen. Enligt be- slut av riksdagen konkurrensutsattes fordonsbesiktningsmarknaden från och med den 1 juli 2010 innebärande att nya aktörer kan ansöka om ackredite- ring för att besikta fordon.

VERKSAMHET

Omregleringen av besiktningsmarknaden förändrade förutsättningarna för Bilprovning- ens verksamhet. Bilprovningen ska på en konkurrensutsatt marknad möta kundens behov av tjänster kring fordonets trafiksäker- het, miljöpåverkan och driftsekonomi i sam- band med rådgivning och kontroll av fordon. Vidare ska Bilprovningen finnas nära kunden och erbjuda sina tjänster på det sätt som passar kunden. Genom ständig utveckling av det personliga mötet, tjänsteutbudet och medarbetarna förädlar Bilprovningen den positiva kundupplevelsen. Verksamheten under 2010 bestod till cirka 97 procent av obligatoriska kontroll- och registreringsbesikt- ningar i enlighet med EU-direktiv samt natio- nella lagar och föreskrifter.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 1523 (1508) mnkr och rörelseresultatet till 147 (40) mnkr. Resultatförbättringen förklaras huvudsakligen av minskade av- och nedskrivningar samt minskade personalkostnader. Årets nettore- sultat förbättrades därigenom till 96 (18) mnkr. Koncernens bruttoinvesteringar upp- gick till 33 (47) mnkr. Den finansiella ställ- ningen är fortsatt god med en soliditet på 60 (54) procent.

Noterbart är att priset för kontrollbesikt- ning är oförändrat sedan 2002. Styrelsens förslag till ordinarie utdelning i enlighet med fastställd utdelningspolicy om 58 (5) mnkr eller 1 442 (133) kr per aktie samt en extra- utdelning om 200 mnkr eller 5 000 kr per aktie fastställdes av årsstämman den 13 april 2011.

MÅL

Bilprovningens syfte är att främja trafiksäker- het och miljö genom kontroll av fordonsstan- darden. Verksamheten ska bedrivas med opartiskhet, god tillgänglighet och hög kvali- tet. Företaget strävar efter att fortlöpande förbättra styrningen av verksamheten genom tydliga, relevanta och konkreta mål. Förutom miljön och säkerhet finns sådana mål inom områdena kund, ägare, utveckling, medarbe- tare och process.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Kerstin Lindberg	VD: Magnus Ehrenstråhle
Göransson

Ordf: Kerstin Lindberg Göransson Vice ordf: Per Johansson Led: Ulf Blomgren, Anna Nilsson Ehle, Richard Reinius, Jacob Röjdmark, Christer Zetterberg (Jacob Röjdmark valdes vid årsstämman 2011 då Håkan Bryngelsson och Annika Sten Pärson avgick). Arb‡rep: Erik Jonasson, Joakim Rönnlund Arb suppl: Sonny Johansson, Stefan Sandqvist Revisorer: Lena Möllerström och Sten Olofsson, Grant Thornton samt Staffan Nyström, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr och till vice ordf 80 (80) tkr. Arvode till stämmoval- da ledamöter 65 (65) tkr. Arvode utgår inte till leda- mot som är anställd i Regeringskansliet.

Bolagets soliditet ska uppgå till 35 pro- cent, avkastning på sysselsatt kapital ska uppgå till 15 procent till och med 2013 och rörelsemarginalen ska uppgå till 10 procent 2013.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget ska över en konjunkturcykel ha som mål att dela ut 40–60 procent av nettovins- ten. Förslag till utdelning ska ske långsiktigt innebärande att bolaget varje år ska kunna hantera de kortsiktiga behoven av en korrekt kapitalisering samt att utdelningsförslaget alltid ska göras med hänsyn till en sund finansiell ställning i bolaget.

UTVÄRDERING

Verksamheten kännetecknas av god ekonomi och mycket nöjda kunder. Utfallet av Nöjd- Kund-Index Privatkunder, NKI Privatkunder, för år 2010 var 4,35 och för NKI Före- tagskunder år 2010 var 4,22 av 5 möjliga. Resultatutvecklingen var fortsatt positiv vilket berodde på en något högre omsättning samti- digt som kostnaderna var lägre jämfört med föregående år. Kostnadsminskningen förkla- ras till stor del av att det inte var möjligt att rekrytera ny besiktningspersonal under hösten 2010. Detta berodde delvis på oklarhet kring de nya kompetenskraven samt att det under hösten 2010 inte fanns någon ackrediterad organisation för certifiering av besiktningstek- niker. I december 2010 erhöll Bilprovningen från Swedac slutligen den ackreditering som var nödvändig för att få fortsätta besikta efter den 1 januari 2011.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	1 523	1 509
Övriga intäkter	6	9
Kostnader	–1 383	–1 478
Rörelseresultat	147	40
Finansiella intäkter	6	4
Finansiella kostnader	–4	–5
Resultat före skatt	148	40
Skatt	–52	–22
Nettoresultat	96	18
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	96	18
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	716	744
Räntebärande anläggningstillgångar	19	19
Ej räntebärande omsättningstillgångar	77	70
Räntebärande omsättningstillgångar	661	554
Tillgångar som innehas för försäljning	30	0
Totala tillgångar	1 503	1 387
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	897	743
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	897	743
Räntebärande avsättningar	182	185
Ej räntebärande avsättningar	54	36
Räntebärande långfristiga skulder	23	33
Ej räntebärande långfristiga skulder	26	28
Räntebärande kortfristiga skulder	10	10
Ej räntebärande kortfristiga skulder	312	352
Totala skulder och eget kapital	1 503	1 387

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	141	249
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–18	–44
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–16	–21

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	11,7	2,6
Rsyss (genomsnitt), %	14,7	4,8
Soliditet, %	59,7	53,5
Rörelsemarginal, %	9,7	2,6

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	258	5
Bruttoinvesteringar, mnkr	33	47
Av- och nedskrivningar, mnkr	93	154
Antal anställda i medeltal	1 658	1 851
Sjukfrånvaro, %	4,5	4,3
Etikpolicy		Nej
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem	ISO 14001
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %	KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor	SOLIDITET, %
Statens ägarandel 52%	Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse	60		Mål
	9							Utfall
Bilförsäkringsföretagen 12%					29	40
			43
Motorbranschens Riksförbund 12%
	91	57			71
Kungliga Automobil Klubben 5%						20
Motorförarnas Helnykterhets-
förbund 5%						0
Motormännens Riksförbund 5%						2008	2009	2010
Övriga 9%

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

53

57

Skr. 2010/11:140

Bilaga

AKTIEBOLAGET BOSTADSGARANTI • org nr 556071-9048 • www.bostadsgaranti.se

Aktiebolaget Bostadsgaranti bildades 1962 av dåvarande Svenska Bygg- nadsentreprenörföreningen och har sedan starten arbetat med konsument- skydd vid bostadsbyggande. Bostads- garanti tecknar säkerheter som bland annat ger köpare av bostadsrätter i ny- producerade bostadsrättsföreningar ökad trygghet.

Under 1976 introducerades en tio- årsgaranti för köpare av nyproducerade småhus. Garantin gjordes 1984 till vill- kor för statliga lån (senare räntesub- ventioner) till egnahem och småhus med bostadsrätt. Samma år förvärvade staten 50 procent av aktierna i företa- get. Riksdagen motiverade beslutet med att det mot bakgrund av företagets starka ställning var rimligt att staten skaffade sig ett inflytande över verk- samheten. Den formella kopplingen mellan subventionssystemet och garan- tiverksamheten har upphört.

VERKSAMHET

Bostadsgaranti ägs till lika delar av staten och Sveriges Byggindustrier. Bostadsgaranti och dess helägda dotterbolag, Försäkringsak- tiebolaget Bostadsgaranti, erbjuder garantier, säkerheter samt försäkringsprodukter med fokus på bygg- och bostadssektor. Hos För- säkrings AB Bostadsgaranti har kunderna sedan år 2000 kunnat teckna byggsäkerhets- (fullgörande) och byggfelsförsäkringar medan moderbolaget fortsatt erbjuder insats- och förskottsgarantier för bostadsrättsprojekt. Moderbolaget har också en omfattande kurs- verksamhet inom bostadsrättsområdet. För- säkringarna lämnas för såväl flerbostadshus som småhus. Volymmässigt är byggfelsförsäk- ringen den största produkten. Byggfelsförsäk- ringen är obligatorisk att teckna enligt lag vid byggande av bostäder för permanent bruk och ger ett skydd för konsumenterna mot byggfel och skador under tio år. Fullgörandeförsäkring är ett alternativ till bankgaranti när säkerhet ska ställas från byggentreprenören till bestäl- laren.

EKONOMI

Bostadsgaranti-koncernens nettoomsättning uppgick till 24 (22) mnkr. Inklusive premie-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Hans Wibom

VD: Kåre Eriksson

Ordf: Hans Wibom Led: Bo Antoni, Pether Fredholm, Kerstin Grönwall, Leif Ljungqvist, Jan Persson, Kristina Westerståhl Revisor: Gunilla Wernelind, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 74 (74) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 37 (37) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

intäkterna från dotterbolaget uppgick netto- omsättningen till 73 (56) mnkr. En ökning av bostadsbyggandet har kunnat noteras under 2010 jämfört med det mycket svaga 2009. Även avkastningen från placeringsportföl- jen bidrog till att resultatet var fortsatt posi-

tivt för såväl moderbolag som dotterbolag under 2010. En fortsatt stark marknadsposi- tion vad gäller garantier och försäkringspro- dukter ger också en grund för bolagets intjä- ningsförmåga. Koncernens resultat före skatt uppgick till 90 (90) mnkr. Marknadsvärdet på koncernens placeringstillgångar uppgick vid årsskiftet till 857 mnkr med en totalavkast- ning på 6,3 procent under 2010.

MÅL

Avkastningsmålet uttrycks som att avkast- ningen på genomsnittligt eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus 3 procentenheter, över en konjunkturcy- kel.

UTDELNINGSPOLICY

Minst 1/3 av årets resultat efter skatt ska delas ut.

UTVÄRDERING

Avkastningen på eget kapital uppgick för 2010 till cirka 27 procent och därmed över- träffades målet. För 2010 föreslås en utdel- ning på 12 mnkr, varav hälften tillfaller staten som ägare, vilket utgör 18 procent av koncernens nettovinst. Bolaget har upprättat en hållbarhetsredovisning för 2010 i enlighet med GRI:s riktlinjer.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	24	22
Övriga intäkter	1	1
Kostnader	–17	–15
Värdeförändringar	8	62
Rörelseresultat	16	70
Finansiella intäkter	49	43
Finansiella kostnader	–16	–25
Försäkringsföretagets tekniska resultat	33	4
Resultat före skatt	90	90
Skatt	–24	–23
Nettoresultat	66	67
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	66	67
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	1	1
Ej räntebärande omsättningstillgångar	416	378
Räntebärande omsättningstillgångar	885	818
Totala tillgångar	1 302	1 197
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	265	223
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	265	223
Ej räntebärande avsättningar	214	214
Ej räntebärande kortfristiga skulder	823	760
Totala skulder och eget kapital	1 302	1 197

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	57	47
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–11	–54
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–24	0

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	26,9	34,6
Rt (genomsnitt), %	51,8	10,7
Rsyss (genomsnitt), %	75,9	61,9
Soliditet, %	20,4	19,3

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	12	24
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	53
Av- och nedskrivningar, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	14	21
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS¦		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

	Anställda	Ledningsgrupp
Statens ägarandel 50%
Sveriges Byggindustrier 50%	43	40
	57	60

Styrelse	35			Mål
	30
				Utfall
29	25
	20
71	15
	10
	5	neg
	0
		2008	2009	2010

54	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

58

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.botniabanan.se • org nr 556558-1971 • BOTNIABANAN AB (PUBL)

Staten, kommunerna Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå, landstinget i Västernorrland samt Västerbottens läns landsting slöt 1997 ett avtal om byggande av Botniabanan. Projektet omfattar en 19 mil ny, enkel- spårig järnväg från Nyland, nordväst om Kramfors, via Örnsköldsvik till Umeå. För att genomföra projektet bil- dades Botniabanan AB den 1 juli 1998 med säte i Örnsköldsvik.

VERKSAMHET

Botniabanan möjliggör en effektivare trans- port, ger stora miljöfördelar och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling för samhället. Den samhällsnytta som eftersträvas är att skapa en järnväg av nationell betydelse och hög standard. I ett internationellt perspektiv blir Botniabanan en integrerad del av det europeiska järnvägsnätet. I ett regionalt perspektiv skapar Botniabanan bättre förut- sättningar för näringslivet i Norrland och bidrar till regional utveckling. Miljömässigt blir vinsterna betydande genom avlastningen av vägtrafiken.

Bolaget har tecknat ett hyresavtal med Trafikverket fram till 2050, som träder i kraft när en etapp överlämnats till myndigheten. Den 15 augusti 2010 överlämnades den tredje och sista etappen, sträckan Husum till Umeå C och Botniabanan invigdes officiellt den 28 augusti. Från halvårsskiftet 2011 avvecklas projektverksamheten och bolagets förvaltningsverksamhet tar vid.

EKONOMI

Produktion har år 2010 bedrivits främst på sträckan Stöcke till Umeå C. Investerings- kostnaden uppgick till 559 (1 250) mnkr, vilket var 12 procent lägre än budgeterat. Det lägre utfallet beror framförallt på lägre pro- duktionskostnader. Den slutgiltiga investe- ringskostnaden för Botniabanan, inklude- rande kvarvarande/upplupna investeringskost- nader, blev 16 826 mnkr, varav räntor 1 809 mnkr. I förhållande till den kostnadsram som tilldelats blev produktionskostnaden 622 mnkr lägre. Vid utgången av år 2010 uppgick anläggningsvärdet till 16 358 (16 120) mnkr. Investeringen finansieras med lån hos Riksgälden och med EU-bidrag. Vid årsskiftet 2010/11 uppgick låneskulden till 16 665 (16 103) mnkr.

2010 års hyresintäkter var 680 (306) mnkr, vilket var enligt plan. För år 2011 bedöms hyresintäkterna uppgå till 865 mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Anna Grönlund-	VD: Lennart Westberg
Krantz

Ordf: Anna Grönlund Krantz Led: Ulla-Maj Andersson, Elisabeth Annell, Hans Brändström, Lennart Holmlund, Christer Nilsson, Peter Nygårds, Elvy Söderström, Björn Östlund (Hans Brändström valdes vid årsstämman 2011 då Helena Lefvert avgick) Revisor: Per Wardhammar, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 85 (85) tkr och till vice ordförande 64 (64) tkr. Arvode till stäm- movalda ledamöter 42 (42) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

MÅL

För att uppnå ändamålen med Botniabanan ska bolaget på ett professionellt sätt och inom fastställd tidsplan och totalbudget, leda byggandet av den miljöanpassade järnvägen så att angivna funktionskrav uppfylls samti- digt som bolaget medverkar till en god arbets- miljö under både bygg- och driftsskedet.

När Botniabanan byggts och infrastruktur- förvaltningen överlämnats till Trafikverket ska bolaget förvalta investeringen på ett profes- sionellt sätt så att lån som finansierat Botnia- banan är återbetalda senast år 2050 och att ett gott samarbete med Trafikverket uppnås.

UTDELNINGSPOLICY

Med hänsyn till bolagets speciella uppdrag har ägarna beslutat att inte ålägga företaget några ekonomiska avkastnings- eller utdel- ningskrav.

UTVÄRDERING

Bolaget har överlämnat Botniabanan till Trafikverket enligt plan och uppställda krav.

Bolagets totalbudget är fastställd till 13 200 mnkr, exklusive räntor och i prisnivå januari 2003. Bolagets finansieringsram, inklusive ränta och i löpande penningvärde, är för närva- rande 18 000 mnkr. Bolaget har med god marginal genomfört investeringsprojektet inom tilldelad totalbudget och finansieringsram.

Med de hyresintäkter avtalet med Trafikverket genererar återbetalas lånen enligt plan.

Den successiva avvecklingen av organisatio- nen har kunnat genomföras på ett sätt som minimerat kostnader och störningar.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Rörelsens intäkter	1 239	1 556
Rörelsens kostnader	–803	–1 085
Rörelseresultat	436	471
Finansiella intäkter	2	1
Finansiella kostnader	–438	–472
Nettoresultat	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	16 358	16 120
Räntebärande anläggningstillgångar	307	174
Ej räntebärande omsättningstillgångar	102	48
Räntebärande omsättningstillgångar	215	4
Totala tillgångar	16 982	16 346
Eget kapital	1	1
Summa eget kapital	1	1
Långfristiga skulder	16 665	16 103
Kortfristiga skulder	316	242
Totala skulder och eget kapital	16 982	16 346

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	208	–209
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–559	–1	250
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	562	1	455

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	0	0
Rsyss (genomsnitt), %	2,6	3,0
Soliditet, %	0	0

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	0	0
Nettoinvesteringar, mnkr	559	1 250
Antal anställda i medeltal	58	79
Sjukfrånvaro, %	0,6	0,9
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem	ISO 14001
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Nej

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män		Kvinnor
		Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse
	Statens ägarandel 91%		17
	Kommunerna Kramfors,	36		44
	Örnsköldsvik, Nordmaling
		64	83	56
	och Umeå 9%

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

55

59

Skr. 2010/11:140

Bilaga

OAO DOM SHVETSII • reg nr P 4401.16.4

OAO Dom Shvetsii

Riksdagen beslutade hösten 1994 att svenska regeringen och St. Petersburgs stad skulle bilda ett aktiebolag, OAO Dom Shvetsii, (Dom Shvetsii). Syftet var att företaget skulle förvalta fastig- heter i St. Petersburg för etablering av ett Sverigehus med officiella, kulturella och kommersiella funktioner.

VERKSAMHET

Etableringen av ett Sverigehus i St. Peters- burg skulle ses som ett led i utvecklingen av relationerna mellan Sverige och Ryssland där Sverige har ett särskilt intresse av att utveckla förbindelserna med St. Petersburgs- området. Det ansågs angeläget att svenska myndigheter och svenskt näringsliv gavs en naturlig bas för sin verksamhet i St. Peters- burg. Projektet skulle genomföras på kom- mersiella villkor och med en långsiktig egen finansiell bärkraft. Företaget bildades genom ett trepartsavtal mellan svenska staten, St. Petersburgs stad och Skanska.

Dom Shvetsii förvaltar i dag en fastighet och är ett ryskt aktiebolag som ägs av Ladoga Holding AB (ett dotterbolag till CA Fastighe- ter) till 49 procent, svenska staten till 36 procent och av staden St. Petersburg till 15 procent. Dom Shvetsii har dispositionsrätten till Sverigehuset och till marken under 49 år, cirka 5 000 kvm uthyrningsbar yta. De största hyresgästerna är Sveriges generalkonsulat, Mannheimer Swartling, RBS, Nordic Council och Exportrådet.

Skanska sålde sina 49 procent i Dom Shvetsii till CA Fastigheter hösten 2008.

UTVÄRDERING

Dom Shvetsiis verksamhet är helt beroende av hur stor efterfrågan på lokaler i St. Peters- burg är. I dag är beläggningen i Sverigehuset 100 procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Jan Borekull	Ett managementbolag
	sköter VD:s åtagande

Ordf: Jan Borekull Led: Johan Damne, Håkan Erixon,

Hanna Lagercrantz, Kozelsky Vladislav Vilorgovich

Revisor: Dimitry Mikhaylov, Dimitry Mikhaylov

Consulting Bureau

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (0) USD. Arvode till stämmovalda ledamöter uppgår till 4 000

(4 000) USD. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	24	35
Rörelsekostnader	–15	–26
Rörelseresultat	9	9
Finansnetto	–2	–3
Resultat för skatt	7	6
Skatt	2	–2
Nettoresultat	5	4

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Anläggningstillgångar	21	21
Omsättningstillgångar	8	8
Totala tillgångar	29	29
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	–27	–24
Summa eget kapital	–27	–24
Räntebärande långfristiga skulder	54	47
Ej räntebärande kortfristiga skulder	2	45
Totala skulder och eget kapital	29	29
ÖVRIGT
Etikpolicy		Nej
Jämställdhetspolicy		Nej
Miljöpolicy		Nej
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Nej

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %	Män	Kvinnor	VAKANSGRAD, %
	Statens ägarandel 36%	Styrelse			25
		20			20
	CA Fastigheter 49%
					15
	Staden St. Petersburg 15%
		80			10
					5
					0
					2008	2009	2010

56 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

60

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.dramaten.se • org nr 556190-4201 • KUNGLIGA DRAMATISKA TEATERN AKTIEBOLAG

Dramaten är Sveriges nationalscen för talteater. Dramaten ska vara den i Sverige ledande institutionen inom tea- terns område och som nationalscen vara ett föredöme för andra institutio- ner vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. Dramaten ska vi- dare uppfylla nationella intressen ge- nom att främja det nationella kulturar- vet inom teaterns område och genom att vårda och främja det svenska språ- ket.

VERKSAMHET

Dramatens breda och varierande repertoar består av nyskriven dramatik, såväl svensk som utländsk, modern och klassisk samt teater särskilt riktad mot barn och unga.

Fjolårets satsning på barn och unga i form av Unga Dramaten med tre egna scener på Elverket, har etablerats mycket väl och nådde en beläggningsgrad på 95 procent. Barn- och ungdomspubliken har fördubblats jämfört med 2009. Under 2010 gavs 898 egna föreställningar på teaterns scener. Dessa besöktes av 266 162 personer. Beläggningen var 85 procent. Dramaten samverkar med ett stort antal parter, såväl nationella som inter- nationella. Ett nytt biljettsystem underlättar för besökarna att köpa biljetter och försälj- ningen via Internet ökade markant.

EKONOMI

Bidraget från staten uppgick under 2010 till 216,4 mnkr. Därutöver var de egna intäkterna 50,5 mnkr, varav biljettintäkter 42,8 mnkr. Verksamheten gav under 2010 ett negativt resultat på –2,6 mnkr.

MÅL

Som nationalscen ska Dramaten vara den ledande institutionen inom teaterns område och ha en varierad repertoar med god balans mellan klassisk och modern dramatik. Drama-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Daniel Sachs

VD: Marie-Louise Ekman

Ordf: Daniel Sachs Led: Jonas Andersson, Alice Kuhn- ke, Carina Brorman, Karl-Olof Hammarkvist, Gunvor Kronman, Lotta Lotass Arb rep: Elin Klinga, Kjäll Åker- blom Arb suppl: Thérèse Brunnander, Dick Sandin Re- visor: Lars Egenäs, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (34) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 30 (15) tkr.

ten ska vidare sträva efter högsta möjliga besökstal vid hemmascenerna och kontinuer- ligt utveckla publikarbetet i detta syfte. Repertoaren ska såvitt möjligt göras tillgäng- lig för en bred publik i hela landet bland annat genom gästspel och samarbete med radio och tv. Hantverksskickligheten i verkstä- der och ateljéer ska vara hög.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.

UTVÄRDERING

Dramaten har en varierad repertoar och arbetar systematiskt för att nå en större publik. Antal besökare liksom beläggningsgra- den har ökat markant. Ur konstnärlig såväl som publik synvinkel har satsningen på barn och unga varit framgångsrik. Med gästspel, turnéer och olika samarbeten med Sveriges Television och Folkets Hus och Parker når Dramaten sammantaget en stor publik runt om i landet.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	267	267
Kostnader	–272	270
Rörelseresultat	–5	–3
Finansiella intäkter	4	4
Finansiella kostnader	–2	–1
Resultat före skatt	–3	0
Bokslutsdispositioner	0	1
Nettoresultat	–3	1

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	11	13
Ej räntebärande omsättningstillgångar	16	15
Räntebärande omsättningstillgångar	45	53
Totala tillgångar	72	81
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	16	20
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	16	20
Obeskattade reserver	3	3
Ej räntebärande avsättningar	0	3
Ej räntebärande kortfristiga skulder	53	55
Totala skulder och eget kapital	72	81

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	–3	8
Kassaflöde från investeringsverksamhet	0	–5
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	neg	0
Rt (genomsnitt), %	neg	1,3
Soliditet, %	25	27

ÖVRIGT	2010	2009
Anslag från staten, mnkr	216	212
Bruttoinvesteringar, mnkr	4	5
Av- och nedskrivningar, mnkr	2	5
Antal anställda i medeltal	330	320
Sjukfrånvaro, %	2,7	2,8
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Nej
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

PRODUKTIONER, antal

40
30
20
10
0	2007	2008	2009	2010

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor		BELÄGGNING, %
Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse		100
		22				75
				43
53	47				57	50
		78
						25
						0	2007	2008	2009	2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

57

61

Skr. 2010/11:140

Bilaga

EUROPEAN SPALLATION SOURCE ESS AB • org nr 556792-4096 • www.ess-scandinavia.eu

European Spallation Source ESS AB (ESS AB) bildades 2010 och har till uppgift att projektera, konstruera, bygga, äga och driva forskningsanlägg- ningen European Spallation Source i Lund. ESS AB ägs sedan den 16 de- cember av svenska och danska staten. Danmark äger 26 procent av aktierna.

VERKSAMHET

ESS AB förbereder konstruktionen av forsk- ningsanläggningen European Spallation Source, som ska byggas i Lund med start 2013. När anläggningen står klar kommer den att vara världens främsta materialforsk- ningsanläggning som använder neutroner för att utforska material på atom- och molekyl- nivå. Bolaget samarbetar med de 16 länder som i dag deltar i projektet.

I projekteringsfasen ingår att uppdatera designen av anläggningen. Denna avser en uppdatering av kostnaderna för konstruktio- nen av anläggningen, inklusive den senaste teknikutvecklingen av accelerator och målsta- tion.

EKONOMI

Verksamheten i ESS AB startade den 1 juli 2010 och omsättningen för året uppgick till 0 kronor. Kostnaderna under perioden upp- gick till 47,7 mnkr vilket medför att rörelse- resultatet blev –47,7 mnkr. Resultatet efter skatt uppgick även det till –47,7 mnkr.

MÅL

ESS AB har som övergripande mål att bygga världens främsta neutronkälla för material- forskning. Målsättningen är att anläggningen ska vara världens första koldioxidneutrala forskningsanläggning i sitt slag.

UTDELNINGSPOLICY

Inga utdelningar görs.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Sven Landelius

VD: Colin Carlile

Ordf: Sven Landelius Led: Katarina Bjelke, Lars Börjesson, Per Eriksson, Lars Goldsmith, Lena Gustafsson, Lars Kolte, Inge Maerkedal Revisor: Kent Lindén, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 140 tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 70 tkr. Arvode ut- går inte till ledamot som är anställd i Regeringskans- liet eller vid danska Ministeriet.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010
Rörelsens kostnader	–48
Rörelseresultat	–48
Ränteintäkter och liknande
resultatposter	0
Räntekostnader och liknande
resultatposter	0
Resultat före skatt	–48
Skatt	0
Nettoresultat	–48
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–48
Minoritetsintressen	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	1
Räntebärande anläggningstillgångar	0
Ej räntebärande omsättningstillgångar	3
Räntebärande omsättningstillgångar	95
Totala tillgångar	99
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	79
Minoritetens andel av eget kapital	0
Summa eget kapital	79
Långfristiga skulder	0
Kortfristiga skulder	20
Totala skulder och eget kapital	99

KASSAFLÖDE, mnkr	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	–31
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–1
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	127

NYCKELTAL	2010
Re (genomsnitt), %	neg
Rt (genomsnitt), %	neg
Rsyss (genomsnitt), %	neg
Soliditet, %	80

ÖVRIGT	2010
Utdelning, mnkr	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	1
Av- och nedskrivningar, mnkr	34
Antal anställda i medeltal	44
Etikpolicy	Nej
Jämställdhetspolicy	Nej
Miljöpolicy	Nej
Miljöledningssystem	Nej
Redovisar enligt IFRS	Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010	Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %	Män	Kvinnor
		Styrelse
	Statens ägarandel 74%
	Danska staten 26%	38
		62

58 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

62

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.fouriertransform.se • org nr 556771-5700 • FOURIERTRANSFORM AKTIEBOLAG

Fouriertransform ska investera i kom- mersialiserbara investerings- och FoU- projekt inom fordonsklustret, med syfte att stärka svensk fordonsindustris inter- nationella konkurrenskraft.

Bakgrunden till bolagets bildande anges i regeringens proposition ”Staten som huvudman för bolag med verksam- het avseende forskning och utveckling och annan verksamhet inom fordons- klustret m m”1). Bolaget bildades i de- cember 2008 med ett eget kapital på cirka 3 mdkr.

VERKSAMHET

Fouriertransform är ett statligt ägt venture capitalbolag. Bolagets uppdrag är att bidra till att stärka det svenska fordonsklustrets internationella konkurrenskraft. Detta görs genom att på kommersiella grunder tillhanda- hålla kapital i olika former som till exempel aktiekapital, vinstandelslån och annat ägarka- pital. Fouriertransform investerar i verksam- heter som bedöms kunna bidra till att svensk fordonsrelaterad industri kan upprätthålla sin världsledande ställning, särskilt inom områ- dena miljö och säkerhet.

I bolagets uppdrag ingår även att vara en aktiv ägare som tillför kompetens till varje projekt, genom att bidra med kvalificerade styrelserepresentanter, såväl egna medarbe- tare som personer i bolagets nätverk, i alla delägda bolag.

Fouriertransform har till och med maj 2011 investerat i elva bolag: PowerCell, Norstel, NovaCast, FlexProp, EffPower, Alelion, El-Forest, Max Truck, Applied Nano Surfaces, Vicura och Jobro Plåtkomponenter. NovaCast försattes i konkurs i mars 2011.

EKONOMI

Periodens resultat efter skatt 2010 uppgick till 4,5 (8,3) mnkr. Resultatet hänför sig främst till ett finansnetto på 51,8 (20,9) mnkr. Kostnaderna avser främst personal-,

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Lars-Olof Gustavsson VD: Per Nordberg

Ordf: Lars-Olof Gustavsson Led: Lars Erik Fredriksson, Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, Hasse Johansson, Karin Kronstam, Lars Göran Moberg, Cecilia Schelin Seidegård Revisor: Hans Andersson, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

etablerings-, projekt- och konsulttjänster. Det totala kassaflödet inklusive investeringar uppgick till –196 (2 966) mnkr. Bolagets likvida medel och kortfristiga placeringar, aktie- och räntefonder, uppgick till 2 729

(2 965) mnkr vid årets slut. Den 31 decem- ber 2010 uppgick Fouriertransforms eget kapital till 3 012,9 (3 008,3) mnkr, varav årets vinst utgjorde 4,5 mnkr.

MÅL

Fouriertransforms styrelse har fastslagit att bolaget ska vara en långsiktig industriell partner som investerar på kommersiella grunder med ett avkastningsmål på 10–15 procent per år.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget saknar policy.

UTVÄRDERING

Bolaget befinner sig i en uppbyggnadsfas och investeringarna sker långsiktigt. Resultatet beror därför i huvudsak på finansnetto och kostnader för förvaltningsorganisationen.

1) Prop. 2008/09:95; bet 2008/09:FiU19; rskr. 2008/09:144

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Rörelsens intäkter	0	0
Rörelsens kostnader	–42	–9
Rörelseresultat	–41	–9
Ränteintäkter och liknande
resultatposter	112	21
Räntekostnader och liknande
resultatposter	–61	0
Resultat före skatt	10	12
Skatt	–5	–4
Nettoresultat	5	8
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	4	8
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	2	44
Räntebärande anläggningstillgångar	301	0
Ej räntebärande omsättningstillgångar	19	7
Räntebärande omsättningstillgångar	2 729	2 965
Totala tillgångar	3 052	3 016
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	3 013	3 008
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	3 013	3 008
Räntebärande långfristiga skulder	0	0
Ej räntebärande kortfristiga skulder	39	8
Totala skulder och eget kapital	3 052	3 016

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	81	10
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–278	–44
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	3 000

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	0,1	0,5
Rt (genomsnitt), %	2,3	0,8
Rsyss (genomsnitt), %	2,3	0,8
Soliditet, %	98,7	99,7

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	272	44
Av- och nedskrivningar, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	6	1
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor	INVESTERINGSPORTFÖLJ/ANTAL INVESTERINGAR
	Statens ägarandel 100%	Anställda	Styrelse				400		(9)		Bokfört värde
		17					300				investerings-
				43							portfölj
			57				200			( ) Antal
		83
							100				investeringar
								(1)
							0
								2009	2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

59

63

Skr. 2010/11:140

Bilaga

GREEN CARGO AB • org nr 556119-6436 • www.greencargo.com

Green Cargo, som är helägt av svenska staten, bildades år 2001 vid bolagise- ringen av affärsverket Statens Järnvägar. Vid bolagiseringen övertog Green Cargo affärsverkets godstrafik på järnväg. Målet är att Green Cargo ska vara ett lönsamt och framgångsrikt logistikföretag.

VERKSAMHET

Green Cargo är ett transport- och logistikföre- tag på den europeiska marknaden. Järnvägs- transporter utgör basen i verksamheten.

Biltransporter är ett komplement och kombi- nationen tåg och lastbil blir allt viktigare i företagets erbjudande. För att erbjuda hel- täckande logistiklösningar har Green Cargo också verksamhet inom tredjepartslogistik, vilket innefattar lagring, hantering och distri- bution.

Företagets största kunder finns inom indu- strierna stål, kemi, bil, verkstad och skog samt handel. Marknaden för godstransporter på järnväg blir alltmer internationell. En viktig förutsättning är den fortgående avregleringen. De etablerade järnvägsföretagen möter en ökad konkurrens med krav på förmåga att leverera med hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Kunderna efterfrågar effektiva internationella logistiklösningar. Järnvägen har varit långsam i att anpassa sig till ett gränslöst och integrerat Europa och därmed haft svårt att konkurrera med andra transportslag om internationella flöden.

Green Cargo har tagit och tar en aktiv roll i att utveckla såväl den nordiska som europe- iska järnvägslogistiken. Under 2010 har Green Cargo levererat ett positivt underlig- gande rörelseresultat. De samlade godsvoly- merna har fortfarande inte återhämtat sig efter finanskris och lågkonjunktur. Green Cargo arbetar själva och med bättre insatser från Trafikverkets sida för att återfå den kvalitet på leveranser som fanns innan vinter- problemen.

EKONOMI

Green Cargo-koncernens rörelseintäkter ökade jämfört med föregående år och uppgick till

6 196 (5 897) mnkr. Rörelseresultatet för- bättrades också från föregående år och blev –141 (–191) mnkr, främst tack vare högre omsättning samtidigt som driftskostnaderna ökat i lägre takt. Årets resultat belastades dock av kostnader av engångskaraktär på 154

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Håkan Buskhe

VD: Mikael Stöhr

Ordf: Håkan Buskhe Led: Margareta Alestig Johnson, Lars Erik Fredriksson, Anne Gynnerstedt, Ann-Christine Hvittfeldt, Lennart Pihl, Tryggve Stehn (Lars Erik Fredriksson och Ann-Christine Hvittfeldt valdes vid års- stämman 2011 då Lena Olving avgick. Björn Mikkelsen avgick vid årsskiftet 2010/2011) Arb rep: Stefan

Bieder, Peter Lundmark Arb suppl: Anders Gustavsson, Björn T Johansson Revisor: Hans Åkervall, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 260 (260) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 122 (122) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

(37) mnkr avseende ny organisation i moder- bolaget, integration av verksamheten i TGOJ samt avyttring av aktier i CargoNet AS.

MÅL

Ägarens långsiktiga finansiella målsättning för Green Cargo är en soliditet på 30 procent och en avkastning på eget kapital på 10 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Ordinarie utdelning ska uppgå till hälften av årets vinst efter skatt då soliditetsmålet har uppnåtts.

UTVÄRDERING

Green Cargo nådde år 2010 inte ägarens finansiella mål. För 2010 lämnade företaget ingen utdelning (0 mnkr). Inom tredjepartslo- gistiken har marknadsläget utvecklats mycket starkt. Utsikterna för verksamheten bedöms fortsatt vara mycket positiva. Under 2010 ökade transportvolymerna inom alla branscher med undantag för skogsindustrin. Uppgången mattades något under hösten men förväntas fortsatt ligga på en hög nivå även under 2011. Green Cargos verksamhet är exponerad för ett flertal risker, bland annat att produk- tionen till sin karaktär är kapitalintensiv, att konkurrensen på marknaden blir starkare och att den internationella affären är beroende av fungerande samarbete med andra logistik- företag. Utsikterna att nå ägarens finansiella mål 2011 är ganska goda.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	6 181	5 889
Övriga intäkter	15	8
Kostnader	–6 203	–6 065
Resultat från andelar i intresseföretag	–134	–23
Rörelseresultat	–141	–191
Finansiella intäkter	85	15
Finansiella kostnader	–76	–47
Resultat före skatt	–132	–223
Skatt	–7	49
Nettoresultat	–139	–174
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–140	–174
Minoritetsintressen	1	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	2 968	2 907
Räntebärande anläggningstillgångar	345	682
Ej räntebärande omsättningstillgångar	795	956
Räntebärande omsättningstillgångar	832	432
Totala tillgångar	4 940	4 977
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	1 245	1 393
Minoritetens andel av eget kapital	8	7
Summa eget kapital	1 253	1 400
Räntebärande avsättningar	4	8
Räntebärande långfristiga skulder	2 392	2 455
Räntebärande kortfristiga skulder	112	93
Ej räntebärande kortfristiga skulder	1 086	1 021
Skulder hänförliga till tillgångar
för försäljning	93	0
Totala skulder och eget kapital	4 940	4 977

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	318	75
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–323	153
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	403	29

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	neg	neg
Rsyss (genomsnitt), %	neg	neg
Soliditet, %	25	28
Volymer, miljarder bruttotonkm	22,6	23,9

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	437	928
Av- och nedskrivningar, mnkr	256	237
Antal anställda i medeltal	2 908	3 016
Sjukfrånvaro, %	3,6	3,3
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem	ISO 14001
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män	Kvinnor	AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
	Statens ägarandel 100%	Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse		10					Mål
		11	25			8					Utfall
				57	43	6
		89	75			4
						2		neg		neg
						0
							2009		2010
						2008

60 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

64

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.gotakanal.se • org nr 556197-7587 • AB GÖTA KANALBOLAG

Göta kanalbolag bildades år 1810 i samband med att byggandet av kana- len påbörjades. Bygget stod klart och invigdes 1832. Göta kanal är ett av de största byggnadsprojekt som genom- förts i Sverige. Kanalen sträcker sig från Sjötorp vid Vänern till Mem vid Slätbaken och är 190 km lång och har 58 slussar. Syftet med kanalen var att skapa en transportled för såväl varor som passagerare. Staten övertog ägan- det av företaget 1978. Företaget ansva- rar för att kanalen rustas upp, under- hålls och drivs så att kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt turistmål vidmakthålls.

VERKSAMHET

Företaget bedriver kanal- och fastighetsrörelse. Kanalrörelsen omfattar fritids- och passagerar- båtstrafik samt slussning, båtuppläggning, brounderhåll och museiverksamhet. I fastig- hetsrörelsen ingår förvaltning av skog, mark och fastigheter som såväl historiskt som praktiskt är kopplade till kanalen. Företaget bedriver också omfattande underhålls- och upprustningsverksamhet av kanalen och fastigheterna för att bevara och förbättra dess skick. Verksamheten sker i nära samarbete med kommuner och landsting, länsstyrelser och näringslivet längs kanalen.

EKONOMI

Under 2010 omsatte företaget cirka 55 (57) mnkr och redovisade ett resultat på 108 (109) tkr. Totalt uppgick intäkterna från kanal- och entreprenadrörelsen till 20,5 mnkr, oförändrat i förhållande till föregående år. Intäkterna från skogs- och fastighetsrörel- sen uppgick till 14,7 (12,2) mnkr. Företagets soliditet uppgick till 74 (77) procent. Statens bidrag uppgick under året till 19,9 mnkr för upprustning av det kulturhistoriska byggnads- verket. Bidrag om 1,5 mnkr erhölls från kommuner och övriga samarbetspartner.

MÅL

Riksdagen beslutade 1992 att det är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal rustas upp och drivs så att kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt turistmål kan vidmakthållas. Med hänsyn till

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Elisabeth Nilsson

VD: Anders Donlau

Ordf: Elisabeth Nilsson (valdes vid årsstämman 2011, då Björn Eriksson avgick) Led: Christer Berggren, Susanna Bervå, Ulf Larsson, Mikael Lundström, Renée Mohlkert (Christer Berggren, Ulf Larsson och Mikael Lundström valdes vid årsstämman 2011 då Elving Andersson, Gertrud Hermelin och Michael Thorén av- gick) Arb rep: Håkan Hultkrantz, Henric Stöök Arb suppl: Anders Hoff, Ismo Kutti Revisor: Lars-Inge Johansson, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 59 (59) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 40 (40) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

företagets uppdrag och med hänsyn till att staten ger ett årligt bidrag är det inte beslutat om några specifika ekonomiska mål eller krav. Generellt ska företaget genom egna medel och genom bidrag verka för en stabil finansiell ställning och en positiv ekonomisk utveckling av verksamheten.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas.

UTVÄRDERING

Göta kanal är i dag i gott skick men behov av mer omfattande reparationer av kajer har dock identifierats. Reparationer kommer att pågå kontinuerligt över tid. Företagets verk- samhet har fortsatt bidra till att öka kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt turistmål. Företaget har fortsatt att möta utvecklingen av den växande båt- och landturismen längs med kanalen genom ökad tillgänglighet och utökad service. Utbud och standard avseende boende, restauranger, toaletter och duschar har fortsatt förbättrats under året. Den ägda skogsmarken förvaltas effektivt och är miljöcertifierad enligt FCS. Samarbets- och marknadsföringsprojekt med andra intressenter har bidragit till att öka upplevelsen på och utmed kanalen. Företaget har en sund ekonomisk utveckling och bedri- ver ett aktivt jämställdhets- och miljöarbete.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	35	38
Övriga rörelseintäkter	20	19
Kostnader	–55	–57
Rörelseresultat	0	0
Finansiella intäkter	0	0
Finansiella kostnader	0	0
Resultat före skatt	0	0
Nettoresultat	0	0
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	0	0
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	38	36
Räntebärande anläggningstillgångar	5	5
Ej räntebärande omsättningstillgångar	8	9
Räntebärande omsättningstillgångar	5	5
Totala tillgångar	56	55
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	42	42
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	42	42
Räntebärande kortfristiga skulder	0	1
Ej räntebärande kortfristiga skulder	14	12
Totala skulder och eget kapital	56	55

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	5	2
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–4	4
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–1	–2

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	0,2	0,3
Soliditet, %	74,4	77,8
ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	4	2
Av- och nedskrivningar, mnkr	2	2
Antal anställda i medeltal	43	46
Sjukfrånvaro, %	1,9	1,2
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %	Män		Kvinnor
		Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse
	Statens ägarandel 100%	33	40	50	50
		67	60

INTÄKTER BÅTTRAFIK GÖTA KANAL, tkr (exkl moms)

8 000		Passagerar-
6 000		båtar
		Fritidsbåtar
4 000
2 000
0	2009	2010
2008

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

61

65

Skr. 2010/11:140

Bilaga

INFRANORD AB • org nr 556793-3089 • www.infranord.se

Sedan början av 2000-talet har den svenska järnvägsmarknaden avreglerats successivt och är i dag en av Europas mest konkurrensutsatta. Den 19 november 2009 beslöt riksdagen i en- lighet med regeringens förslag att en- heten Banverket Produktion vid dåva- rande Banverket skulle bolagiseras. Den 1 januari 2010 bildades Infranord AB.

VERKSAMHET

Infranord är Sveriges ledande järnvägsentre- prenör och levererar kompletta järnvägstek- niska tjänster och entreprenader med Sverige som bas. Infranord bedriver verksamhet inom drift och underhåll av järnvägsanläggningar och utför järnvägsentreprenader inom det område som kallas BEST, det vill säga bana, el, signal och tele. Under 2010 bildades dotterbolag i Köpenhamn och Oslo.

Infranord har etableringar på cirka 80 orter över hela Sverige och har cirka 3 000 medar- betare. Verksamheten är indelad i fem affärs- områden; Anläggning, Service, Maskin, Verkstad och Tele. Framtidsutsikterna på den nordiska järnvägsmarknaden är fortsatt mycket goda. Det finns ett generellt politiskt samförstånd om en fortsatt utbyggnad och modernisering av järnvägen för att kunna föra över transporter från väg till järnväg. I dagslä- get utnyttjas järnvägsanläggningarna i Sve- rige, Danmark och Norge maximalt och för att kunna möta den ökade efterfrågan på spår- bunden trafik krävs stora investeringar.

EKONOMI

Nettoomsättningen för 2010 ökade till 4 507 (4 414) mnkr och rörelseresultatet uppgick till 30 (–74) mnkr. Orderingången ökade under året med 16 procent till 4 992 mnkr och vid årets slut uppgick orderstocken till

5 129 mnkr, en förbättring med 11 procent jämfört med föregående år.

På en marknad som präglas av en växande konkurrens har Infranord haft en stark order- ingång under 2010. Inom affärsområde Service kan nämnas drift- och underhållskon- traktet för Stockholm Mitt, som är Sveriges mest trafikintensiva och tekniskt mest kom-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Jan Sundling

VD: Niklas F Reinikainen

Ordf: Jan Sundling Led: Agneta Kores, Sven Landelius, Gunilla Spongh, Ann-Christine Svärd, Michael Thorén, Ingemar Ziegler Arb rep: Håkan Englund, Jörgen Lundström Revisor: Tommy Mårtensson, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 380 tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 190 tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskans- liet.

plicerade tågsträcka samt drift- och under- hållskontraktet för Kust till kustbanan, Blekinge kustbana och Jönköping.

Inom affärsområde Anläggning har Infra- nord fått uppdraget att rusta upp spår och kontaktledning mellan Emmaboda och Karls- krona i samarbete med Peab samt att genom- föra en modernisering av järnvägssträckan Velanda–Pressebo vid Norge/Vänerbanan.

MÅL

16 procent på nettoresultatet i förhållande till genomsnittligt bokfört eget kapital. Soliditeten ska uppgå till minst 33 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska uppgå till 50-75 procent av resultatet efter skatt. Utdelning är endast aktuell om soliditetsmålet uppnåtts.

UTVÄRDERING

2010 var Infranords första verksamhetsår. Det har pågått ett intensivt arbete med att utveckla Infranords affär. Resultatförbättring är ett gott tecken på att Infranord är på rätt väg. Mål och utdelningpolicy beslutades vid årsstämman 2011.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010
Nettoomsättning	4 507
Övriga rörelseintäkter	2
Rörelsens kostnader	–4 479
Rörelseresultat	30
Ränteintäkter och liknande resultatposter	1
Räntekostnader och liknande resultatposter	–5
Resultat före skatt	26
Skatt	–7
Nettoresultat	19
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	19
Minoritetsintressen	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	658
Räntebärande anläggningstillgångar	1
Ej räntebärande omsättningstillgångar	1 107
Räntebärande omsättningstillgångar	1
Totala tillgångar	1 767
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	963
Minoritetens andel av eget kapital	0
Summa eget kapital	963
Avsättningar	44
Räntebärande långfristiga skulder	250
Ej räntebärande kortfristiga skulder	95
Totala skulder och eget kapital	685

KASSAFLÖDE, mnkr	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	–105
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–913
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	1 019

NYCKELTAL	2010
Re (genomsnitt), %	3,8
Rt (genomsnitt), %	1,7
Rsyss (genomsnitt), %	2,5
Soliditet, %	39,2

ÖVRIGT	2010
Utdelning, mnkr	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	43
Av- och nedskrivningar, mnkr	102
Antal anställda i medeltal	3 058
Etikpolicy	Ja
Jämställdhetspolicy	Ja
Miljöpolicy	Ja
Miljöledningssystem	Nej
Redovisar enligt IFRS	Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010	Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män	Kvinnor		SOLIDITET, %
	Statens ägarandel 100%	Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse			60	Utfall
		8	29	43		40
		92	71	57		20
						0
						2010

62 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

66

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.innovationsbron.se • org nr 556667-8412 • INNOVATIONSBRON AB

Innovationsbron AB:s insatser syftar till att öka samhällets avkastning på forsk- ningsinvesteringar genom att stötta affärsbyggande utifrån kunskapsrelate- rade idéer med marknadspotential. Bolaget bildades 2005 utifrån de sju regionala Teknikbrostiftelserna. Staten är via Näringsdepartementet majori- tetsägare med 83,7 procent av aktierna. Industrifonden äger resterande 16,3 procent.

VERKSAMHET

Innovationsbron arbetar i hela Sverige med att göra affärer av forskning och innovationer från universitet och högskolor, näringsliv, forskningsinstitut och offentlig sektor. Bola- get erbjuder ett nationellt strukturkapital i form av metoder, kompetens och kapital för att skapa internationellt konkurrenskraftiga nya företag och affärer ur både tjänste- och produktbaserad forskning och innovation. Bolagets verksamhet ligger i en marknads- kompletterande tidig fas där den höga risken negativt påverkar tillgången på kommersiella aktörer och investerare. Innovationsbrons viktigaste verktyg är såddverksamhet och affärsutveckling främst via insatser för att utveckla inkubatorer.

EKONOMI

Innovationsbrons verksamhet finansieras med medel från den egna kapitalförvaltningen, årliga kapitaltillskott och med anslag kopp- lade till specifika uppdrag. Som beskrivs i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1, utg.omr. 24, bet. 2010/11:NU1, rskr. 2009/10:132) avser regeringen att genomföra en utredning av statliga riskkapi- talaktörers uppdrag, investeringsinriktning och kapitalstruktur i syfte att finna en mer effektiv resursallokering och aktörsstruktur.

MÅL

Innovationsbrons uppdrag är att medverka till ett uthålligt innovationssystem för kommer- sialisering av kunskapsintensiva affärsidéer med målet att stärka den svenska konkur- renskraften och skapa förutsättningar för jobb i fler och växande företag. Innovationsbron arbetar utifrån visionen att Sverige ska vara internationellt ledande när det gäller kom- mersialisering av kunskapsrelaterade affärs- idéer och utveckling av hållbara tillväxtföre- tag.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Akbar Seddigh

VD: Peter Strömbäck

Ordf: Akbar Seddigh Led: Eva Lindqvist, Sofia Medin, Claes de Neergaard, Jonas Ohlsson, Ann-Christin Paul, Bengt Wallentin (Eva Lindqvist och Jonas Ohlsson valdes vid årsstämman 2011 då Gun-Britt Fransson och Leif Gustafsson avgick) Revisorer: Stefan Hult- strand, Ernst & Young och Filip Cassel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 105 (102) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 56 (54) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas då företaget inte har några utdelningskrav från ägarna.

UTVÄRDERING

Innovationsbron har under 2010 bland annat genomfört 79 ägarkapitalinvesteringar i direkt ägda bolag till ett värde av 76,8 mnkr. 22 bolag beviljades knappt 8 mnkr i villkorslån under första halvan av 2010. 24 projekt beviljades totalt 6 mnkr i insats mot royalty. 190 projekt beviljades knappt 16 mnkr i verifieringsmedel. Innovationsbron-koncernen hade vid årets slut direkta innehav i 145 portföljbolag. Vid årets slut hade koncernen även indirekta innehav genom delägande i 14 företag/fonder som i sin tur äger andelar i drygt 100 företag/projekt. Under året genomförde Innovationsbron-koncer- nen vidare investeringar i företag/fonder till ett värde av 13 mnkr. Insatsen för att utveckla inkubatorer har fortgått inom ramen för Innova- tionsbrons Inkubatorprogram. Innovationsbron har därutöver under 2010 lagt grunden till Business Incubation and Growth Sweden, Innovationsbrons nya satsning på inkubatorer och inkubatorutveckling.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	90	78
Kostnader	–240	–238
Rörelseresultat	–151	–161
Resultat från andelar i intresseföretag	–5	–1
Finansiella poster	4	–38
Resultat efter finansiella poster	–152	–199
Skatt	–	–1
Årets resultat	–152	–197
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	-152	–198
Minoritetsintressen	1	1

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	53	69
Räntebärande anläggningstillgångar	158	147
Ej räntebärande omsättningstillgångar	35	51
Räntebärande omsättningstillgångar	444	488
Totala tillgångar	690	755
Eget kapital, avsättningar och skulder
Summa eget kapital	540	606
Minoritetsintressen	1	1
Räntebärande långfristiga skulder	105	108
Ej räntebärande kortfristiga skulder	44	40
Totala skulder och eget kapital	690	755

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	–104	–179
Kassaflöde från investeringsverksamhet	46	16
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	82	159

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	neg	neg
Soliditet, %	78,3	80,3
ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	0	0
Investeringar, mnkr	88	77
Antal anställda i medeltal	78	64
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor	ÄGARKAPITALINVESTERINGAR, mnkr
		Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse		80
	Statens ägarandel 83,7%						70
	Industrifonden 16,3%			33			60
		51	49		43		50
				67			40
					57
							30
							20
							10
							0
							2008		2009	2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

63

67

Skr. 2010/11:140

Bilaga

JERNHUSEN AB • org nr 556584-2027 • www.jernhusen.se

Jernhusen äger, förvaltar och utvecklar stations- och verkstadsområden samt godsterminaler. Målsättningen är att Jernhusen ska vara en stark och värde- skapande aktör som på konkurrensneu- trala villkor kan tillgodose resenärers, trafikoperatörers och andra användares behov av fastigheter inom stations- och verkstadsområden.

VERKSAMHET

Jernhusen äger stationsområden, underhålls- depåer och godsterminaler på tillväxtorter och viktiga transportnoder. Utveckling sker av befintliga och nya stationsområden, under- hållsdepåer och godsterminaler. Bolaget utvecklar och levererar även tjänsteerbjudan- den i anslutning till dessa fastigheter. Under exploatering äger bolaget även andra fastighe- ter inom dessa områden. Fastigheter avyttras i form av byggrätter eller efter genomförda investeringar med beaktande av risk och avkastningskrav.

EKONOMI

Under 2010 steg intäkterna med 17 procent till 1 014 mnkr. Rörelseresultatet ökade under samma period till 442 (393) mnkr, främst tack vare utökat bestånd. En något sämre marginal förklarades av den kalla och snörika vintern. Resultatet efter skatt uppgick till 490 (43) mnkr. Den högre nettovinsten härrörde framförallt från orealiserade värde- förändringar i fastigheter.

MÅL

Jernhusen ska ge en konkurrenskraftig avkastning i jämförelse med motsvarande verksamhet. Soliditeten ska ligga i spannet 35–45 procent och räntetäckningsgraden uppgå till minst 2,0 gånger. Målet för avkast- ningen på eget kapital är 12 procent över en konjunkturcykel.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Rolf Lydahl

VD: Kerstin Gillsbro

Ordf: Rolf Lydahl Led: Björn Ekström, Kia Orback Pettersson, Rolf Torwald, Bo Wallin, Christel Wiman (Rolf Torwald och Christel Wiman valdes vid årsstäm- man 2011 då Richard Reinius avgick). Arb rep: Thomas Franzon Revisorer: Ingemar Rindstig och Magnus Fredmer, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 182 (182) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 95 (91) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Jernhusen ska löpande dela ut det kapital som inte behövs i verksamheten med hänsyn tagen till övriga finansiella mål och strategier.

UTVÄRDERING

Jernhusens höga avkastningsmål bygger på att en betydande del av värdeskapandet ska ske genom förädling av bolagets tillgångar.

Under 2010 nådde Jernhusen det långsiktiga målet om en avkastning på eget kapital på minst 12 (1) procent. Huvudskälet till för- bättringen stod att finna i återhämtningen i den svenska ekonomin, vilken medgav en generell sänkning av marknadens direktav- kastningskrav. Bolagets löpande intjäning är fortsatt god. Parat med en stark finansiell position har Jernhusen goda förutsättningar att med lönsamhet fortsätta sina kraftfulla investeringsinsatser i järnvägens sidosystem för att därmed bidra till målsättningen om en fördubblad tågtrafik fram till 2020.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Hyresintäkter	1 014	868
Fastighetskostnader	–516	–415
Driftsöverskott	498	453
Övriga kostnader	–56	–60
Rörelseresultat	442	393
Finansnetto	–98	–55
Resultat efter finansiella poster	344	338
Summa värdeförändringar	297	–290
Resultat före skatt	641	48
Skatt	–151	–5
Nettoresultat	490	43

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	9 734	9 079
Räntebärande anläggningstillgångar	449	450
Ej räntebärande omsättningstillgångar	204	140
Räntebärande omsättningstillgångar	20	57
Totala tillgångar	10 407	9 726
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart
till aktieägare i moderbolaget	4 003	3 611
Minoritetens andel av eget kapital	8	7
Summa eget kapital	4 011	3 618
Ej räntebärande långfristiga skulder	460	309
Räntebärande långfristiga skulder	5 346	5 194
Räntebärande kortfristiga skulder	1	85
Ej räntebärande kortfristiga skulder	589	520
Totala skulder och eget kapital	10 407	9 726

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	372		480
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–447	–2	205
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–75	1	705

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	12,8	1,3
Räntetäckningsgrad, ggr	5,1	8,5
Soliditet, %	39	37,2

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	100	100
Antal anställda i medeltal	158	128
Sjukfrånvaro, %	1,3	1,7
Etikpolicy		Nej
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem	ISO 14001
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

SOLIDITET, %

Anställda Ledningsgrupp Styrelse

Statens ägarandel 100%

57	43		40	33
		60
				67

60		Mål
45		Utfall
30
15
0	2009	2010
2008

64	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

68

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.lernia.se • org nr 556465-9414 • LERNIA AB

Lernia bildades år 1993 genom en bolagisering av AMU-gruppen. Då pro- ducerade och sålde företaget i huvud- sak arbetsmarknadsutbildningar. Lernia är i dag ett ledande företag inom kompetensförsörjning och erbju- der tjänster inom bemanning, utbild- ning, jobbcoachning och organisa- tionsutveckling på över 80 orter i hela Sverige.

VERKSAMHET

Lernia arbetar med att utveckla och matcha människors kompetens mot företagens behov. Med ett brett tjänsteutbud kan Lernia tillgo- dose kompetensbehov över hela arbetsmark- naden. Bolagets tjänster inom bemanning, jobbcoachning, organisationsutveckling och företagsutbildning stärker företags och orga- nisationers konkurrenskraft genom rätt kom- petens. Bolagets tjänster inom offentlig utbildning och jobbcoachning stärker indivi- dens möjligheter på arbetsmarknaden. Verk- samheten är organiserad i Lernia Utbildning, Lernia Bemanning, Lernia College samt Övriga segment. Lernia finns representerat över hela Sverige och är auktoriserat som bemannings-, utbildnings- och omställnings- företag av respektive branschorganisation.

EKONOMI

Under 2010 har Lernia genomfört genomgri- pande förändringar, dels för att bli en mer marknadsorienterad organisation, men också för att bättre kunna parera konjunktursväng- ningar i framtiden. Lernias nettoomsättning ökade under 2010 med 33 procent till 2 128 mnkr, främst genom en kraftig ökning inom bemanning. Rörelseresultatet ökade till 131 (–36) mnkr. Resultat efter finansiella poster och skatt uppgick till 131 (–36) mnkr. Både utbildning och bemanning har erfarit kraftigt stärkta marginaler under året, vilket vad gäller bemanning visar på en stark återhämt- ning för branschen under året. Nettoresultatet uppgick till 96 (–27) mnkr.

Lernias dotterbolags utveckling: Beman- ning omsatte 894 (430) mnkr under 2010. Utbildning omsatte 1 055 (909) mnkr. Col- lege omsatte 78 (67) mnkr. Övriga segment omsatte 98 (191) mnkr, detta framförallt beroende på nedgången i marknaden för omställningstjänster.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

tf Ordf: Karin Strömberg	tf VD: Helena Skåntorp
(sedan maj 2011)	(sedan mars 2011)

tf Ordf: Karin Strömberg Led: Sven-Runo Bergqvist, Kristina Ekengren, Peter Hägglund, Anna Klingspor, Helena Skåntorp, Birgitta Stymne Göransson (Peter Hägglund valdes vid årsstämman 2011 då Göran Sevebrant avgick) Arb rep: Erling Björkman, Inge Lindroth Arb suppl: Olle Eriksson, Ewa Wiklund Revisor: Kerstin Sundberg Jonsson, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 170 (170) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 86 (86) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

MÅL

Målet är att Lernia ska ha en rörelsemarginal om 5 procent över en rullande femårsperiod. Rörelsemarginal definieras som rörelseresul- tat efter avskrivningar i procent av årets nettoomsättning.

Bolaget ska ha en kapitalstruktur som stödjer bolagets strategi. Målet är att bolagets kapitalstruktur långsiktigt ska ha en solidi- tetsnivå på 40–50 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Bolagets utdelningspolicy är att bolaget långsiktigt delar ut minst 30–50 procent av nettovinsten till ägaren.

UTVÄRDERING

Lernia når inte upp till marginalmålet för de senaste fem åren, för 2009 var marginalen negativ. Rörelsemarginalen för 2010 var 6,2 procent. Bolagets soliditet uppgick vid utgången av året till 60 (62) procent. Utdel- ningen fastslogs till 25 (0) mnkr, vilket motsvarar 26 procent av nettoresultatet.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	2 117	1 591
Övriga intäkter	11	7
Kostnader	–1 997	–1 634
Rörelseresultat	131	–36
Finansiella intäkter	1	1
Finansiella kostnader	–1	0
Resultat före skatt	131	–35
Skatt	–35	8
Nettoresultat	96	–27
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	96	–27

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	186	185
Räntebärande anläggningstillgångar	0	0
Ej räntebärande omsättningstillgångar	560	350
Räntebärande omsättningstillgångar	176	194
Totala tillgångar	922	729
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	551	455
Summa eget kapital	551	455
Ej räntebärande avsättningar	13	26
Räntebärande långfristiga skulder	2	3
Räntebärande kortfristiga skulder	5	7
Ej räntebärande kortfristiga skulder	351	238
Totala skulder och eget kapital	922	729

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	14	–91
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–32	–18
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	19	neg
Rt (genomsnitt), %	14,3	neg
Rsyss (genomsnitt), %	42	neg
Soliditet, %	60	62

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	25	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	34	19
Av- och nedskrivningar, mnkr	15	16
Antal anställda i medeltal	2 880	2 317
Sjukfrånvaro, Tjänstemän, %	2,6	2,4
Sjukfrånvaro, Uthyrningskonsulter, %	3,7	4,5
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Nej
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %	Män		Kvinnor		RÖRELSEMARGINAL, %
	Statens ägarandel 100%	Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse		10						Mål
		33	30				8						Utfall
				43		57	6
		67	70				4
							2		neg		neg
							0
								2008		2009		2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

65

69

Skr. 2010/11:140

Bilaga

LUOSSAVAARA-KIIRUNAVAARA AKTIEBOLAG • org nr 556001-5835 • www.lkab.com

LKAB är en internationell högteknolo- gisk mineralkoncern och en världs- ledande producent av förädlade järn- malmsprodukter för ståltillverkning.

LKAB har, sedan företaget bildades 1890, varit med om att forma den svenska industrihistorien. Staten blev delägare i LKAB 1907 och sedan 1957 är företaget helägt av staten.

VERKSAMHET

LKAB tillverkar och levererar förädlade järn- malmsprodukter och tjänster som skapar mervärden för kunder på världsmarknaden. Andra närbesläktade produkter och tjänster som bygger på LKAB:s kunnande och som stödjer huvudaffären kan ingå i verksamhe- ten.

EKONOMI

Året präglades av höga leveransvolymer. För 2010 redovisar LKAB ett resultat före skatt på 12 350 (1 192) mnkr. Nettoomsättningen ökade med 147 procent och blev 28 533 (11 558) mnkr. Rörelseresultatet uppgick till 12 281 (659) mnkr. Resultatet från finan- siella poster blev 69 (533) mnkr. De skador på omgivande samhällen som gruvverksamhe- ten förorsakar har, efter ett intensivt arbete tillsammans med berörda parter, medfört att resultatet har belastats med 2 997 mnkr. LKAB lämnar en utdelning till ägaren på

5 000 (500) mnkr.

MÅL

Det övergripande ekonomiska målet är uthållig lönsamhet. Det långsiktiga genomsnittliga avkastningskravet, mätt över en konjunkturcy- kel, är 10 procent på eget kapital efter skatt. Målet är satt mot bakgrund av att branschen är kapitalkrävande och konjunkturberoende. Soliditeten ska uppgå till minst 50 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska långsiktigt utgöra 30–50 procent av resultatet efter skatt och anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Lars-Åke Helgesson VD: Lars-Eric Aaro

Ordf: Lars-Åke Helgesson (valdes vid årsstämman 2011 då Björn Sprängare avgick) Led: Stina Blombäck, Per-Ola Eriksson, Maija-Liisa Friman, Hanna Lagercrantz, Anna-Greta Sjöberg, Egil M. Ullebø, (Christer Berggren avgick vid årsstämman 2011)

Arb rep: Seija Forsmo, Tomas Strömberg, Jan Thelin Arb suppl: Stefan Fagerkull, Bertil Larsson, Pentti Rahkonen Revisorer: Peter Gustafsson, Deloitte och Filip Cassel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 570 (330) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 250 (160) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

UTVÄRDERING

Det ekonomiska resultatet har möjliggjorts av höga järnmalmspriser och höga leveransvoly- mer. LKAB levererade 26 miljoner ton järn- malm under 2010, vilket är det högsta på 2000-talet. Under november månad uppnåd- des rekordleveranser på totalt 2,65 miljoner ton järnmalmsprodukter. Koncernens investe- ringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 3 973 (3 543) mnkr och avser främst nya huvudnivåer i Kiruna och Malm- bergets underjordsgruvor. Under 2010 upp- nåddes ägarens mål för avkastning och solidi- tet. Avkastningen på eget kapital blev 30,9 procent och soliditeten uppgick till 72 pro- cent. LKAB:s hållbarhetsredovisning har liksom de föregående två åren en tyngdpunkt i den nordiska verksamheten, järnmalmsverk- samheten i Sverige och Norge, som utgör drygt 90 procent av omsättningen. Under 2010 har LKAB arbetat för att koncernens internationella mineralverksamhet inom Minelco-gruppen i större grad ska vara inte- grerad i rapporten.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	28 533	11 558
Övriga intäkter	322	263
Kostnader	–16 574	–11 162
Rörelseresultat	12 281	659
Finansiella intäkter	418	705
Finansiella kostnader	–349	–172
Resultat före skatt	12 350	1 192
Skatt	–3 267	–473
Nettoresultat	9 083	719
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	9 083	719
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	23 425	21 927
Räntebärande anläggningstillgångar	1 656	1 761
Ej räntebärande omsättningstillgångar	6 984	5 672
Räntebärande omsättningstillgångar	14 562	6 195
Totala tillgångar	46 629	35 555
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	33 419	25 375
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	33 419	25 375
Räntebärande avsättningar	1 893	1 979
Ej räntebärande avsättningar	7 924	5 575
Räntebärande långfristiga skulder	0	0
Ej räntebärande kortfristiga skulder	3 393	2 626
Totala skulder och eget kapital	46 629	35 555

KASSAFLÖDE, mnkr	2010		2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	12	767	2	888
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–6	852	–3 228
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–500		–2	800

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	30,9	2,8
Rt (genomsnitt), %	30,9	3,5
Rsyss (genomsnitt), %	40,5	3,9
Soliditet, %	71,7	71,4
Järnmalmsproduktion, miljoner ton	25,3	16,9

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	5 000	500
Bruttoinvesteringar, mnkr	3 973	3 543
Av- och nedskrivningar, mnkr	2 144	2 144
Antal anställda i medeltal	4 030	3 778
Sjukfrånvaro, %	2,6	2,8
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

	Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse		40		Mål
Statens ägarandel 100%
	15				30		Utfall
		33
			43	57	20
	85	67
					10
					0	2009	2010
					2008

66	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

70

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.svanen.se • org nr 556549-4191 • MILJÖMÄRKNING SVERIGE AKTIEBOLAG

Miljömärkning Sverige

Miljömärkning Sverige förvaltar på re- geringens uppdrag den nordiska miljö- märkningen Svanen och EU:s miljö- märkningssystem EU Ecolabel (Blomman). Syftet med såväl Svanen som EU Ecolabel är att ge konsumenter en möjlighet att välja de bästa produk- terna på marknaden från miljösynpunkt och att stimulera en produktutveckling som tar hänsyn till miljön. Miljömärkning Sverige bildades 1998 och ägs av sta- ten (10 procent) och Sveriges standar- diseringsråd, SSR (90 procent).

VERKSAMHET

Verksamheten grundas på kriterieutveckling, information och marknadsföring av miljö- märkningssystemen Svanen och EU Ecolabel samt produktkontroll med licensiering. Syftet med verksamheten är att underlätta för konsumenter att göra miljöanpassade val och att hjälpa producenter att miljöanpassa sina varor och tjänster. 2010 firade Svanen 20 år. Under året reviderades kriterier för sju pro- duktgrupper inom Svanen och sex inom EU Ecolabel. Nya krav på Svanenmärkta butiker infördes med energieffektivitet och brett sortiment av miljömärkta och ekologiska varor i fokus. En ny webbplats lanserades. De nordiska miljöministrarna beslutade om en gemensam vision för Svanen 2015. Vid årets slut fanns 1383 stycken aktiva Svanenlicen- ser i Sverige inom de 65 produktgrupperna och 24 licenser för EU Ecolabel.

EKONOMI

Verksamheten finansieras huvudsakligen genom avgifter från företag som har miljö- märkningslicenser samt genom statligt bidrag som 2010 motsvarade 9 procent av intäk- terna. Det statliga bidraget ska användas så att utvecklingen av miljömärkningen främjas och sker i enlighet med Sveriges internatio- nella åtaganden, vilket görs genom att delfi- nansiera kriteriearbetet inom de båda miljö- märkningssystemen och att göra EU:s system mer spritt och känt på den svenska markna- den. Företaget omsatte närmare 43 mnkr 2010 (exklusive statsbidrag).

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Christina Lindbäck

VD: Ragnar Unge

Ordf: Christina Lindbäck Led: Svante L. Axelsson, Yvonne Ingman, Gunilla Jarlbro, Peter Knutsson, Leif Löf (Gunilla Jarlbro valdes vid årsstämman 2011) Arb rep: Ingela Hellström, Ulla Sahlberg Revisor: Bengt Doyle, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 92 (92) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 20 (20) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

MÅL

Miljömärkning Sverige AB bidrar genom sitt arbete på ett betydande vis till målet för konsumentpolitiken, som lyder ”Konsumen- terna har makt och möjlighet att göra aktiva val”. Genom att ge förutsättningar för och stimulera utveckling och användning av pro- dukter som från miljösynpunkt är mindre belastande bidrar företaget till en mer hållbar konsumtion och därmed även till arbetet för ett hållbart samhälle. Ökat fokus har under senare år lagts på produktområden med stor bäring på klimatfrågan.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten syftar inte till att ge ägarna vinst, därför sker ingen utdelning av eventuell vinst till aktieägarna.

UTVÄRDERING

Bolaget har till uppgift att förvalta miljömärk- ningssystemen Svanen och EU Ecolabel och att bidra till att uppfylla konsument- och miljöpolitiska mål. Under 2010 har arbetet med att vidareutveckla den nordiska och europeiska miljömärkningen fortsatt. Nya kriterier har utvecklats och marknadsinsat- serna har varit omfattande. Bolagets vd har varit ordförande i EU:s miljömärknings- nämnd. Svanen är ett av Sveriges starkaste varumärken med en kännedom på 98 pro- cent. Att visa att miljömärkningen är en del av lösningen på klimatfrågan har varit en viktig uppgift. Uppdragen har utförts väl.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	43	39
Övriga rörelseintäkter	4	4
Kostnader	–46	–45
Rörelseresultat	1	–1
Finansnetto	1	3
Resultat före skatt	2	2
Nettoresultat	2	2

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	1	1
Räntebärande anläggningstillgångar	17	16
Ej räntebärande omsättningstillgångar	4	4
Räntebärande omsättningstillgångar	4	4
Totala tillgångar	26	25
Eget kapital, avsättningar och skulder
Summa eget kapital	21	19
Kortfristiga skulder	5	6
Totala skulder och eget kapital	26	25

NYCKELTAL	2010	2009
Soliditet, %	82	77
ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	0	0
Av- och nedskrivningar, mnkr	0	1
Antal anställda i medeltal	46	43
Sjukfrånvaro, %	2,4	1,6
Etikpolicy		Nej
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

ANTAL SVENSKA LICENSER, SVANEN OCH EU ECOLABEL

	Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse
Statens ägarandel 10%		17
Sveriges	37
Standardiseringsråd 90%			50	50
	63
		83

Svanen				EU Ecolabel
1500						25
1200						20
900						15
600						10
300						5
0	2006	2007	2008	2009	2010	0

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

67

71

Skr. 2010/11:140

Bilaga

NORDEA BANK AB • org nr 576406-0120 • www.nordea.com

I samband med 1992 års finansiella rekonstruktion av dåvarande Nordbanken förvärvade staten samtliga utestående aktier i banken. Åternotering genomför- des 1995 genom utförsäljning av 34,5 procent av statens innehav. Därefter har flera samgåenden skett under åren 1997–2001 (Merita, Unibank, Christia- nia Bank og Kreditkasse). I februari 2011 avyttrade staten 255 miljoner aktier, och har därefter en ägarandel som motsvarar 13,5 procent av bankens aktiekapital.

Regeringens avsikt är att fortsätta reducera det statliga ägandet i Nordea Bank.

VERKSAMHET

Nordea Bank är den ledande finanskoncernen i Norden och Östersjöregionen och erbjuder ett brett urval av produkter, tjänster och lösningar inom bank, kapitalförvaltning och försäkring.

Koncernens affärsorganisation består av fyra affärsområden: Nordic Banking, Corpo- rate Merchant Banking & Capital Markets, Shipping, Private Banking & Savings Pro- ducts samt New European Markets, Banking Products & Group Operations. Varje affärsom- råde ansvarar för finansiellt resultat, kundre- lationer, distribution, produkt- och affärsut- veckling och stöd.

Nordea Bank har cirka 11 miljoner kunder och cirka 1400 kontor. Aktien är noterad på börserna i Stockholm, Helsingfors och Köpen- hamn.

EKONOMI

Räntenettot minskade med 2 procent jämfört med 2009 till följd av lägre inlåningsintäkter och högre upplåningskostnader. Den sam- mantagna negativa effekten uppgick till över 400 miljoner euro. Intäktsbortfallet kompen- serades av en stark tillväxt för såväl utlåning som inlåning och högre utlåningsmarginaler. Utlåningen ökade med 11 procent och inlå- ningen med 15 procent. Marginalerna på företagsutlåningen var högre, medan inlå- ningsmarginalerna var oförändrade jämfört med 2009. Avgifts- och provisionsnettot återhämtade sig och steg med 27 procent. Provisioner från kapitalförvaltning ökade med 42 procent.

Kostnaderna ökade med 7 procent jämfört med 2009. Personalkostnaderna ökade med 2 procent. I lokala valutor ökade kostnaderna med 2 procent och personalkostnaderna

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Björn Wahlroos

VD: Christian Clausen

Ordf: Björn Wahlroos (valdes vid årsstämman 2011 då Hans Dalborg avgick) Vice ordf: Marie Ehrling Led: Stine Bosse, Svein Jacobsen, Tom Knutzen, Lars G Nordström, Sarah Russell, Björn Savén, Kari Stadigh Arb rep och suppl: Kari Ahola, Ole Lund Jensen, Steinar Nickelsen, Lars Oddestad Revisor: Caj Lindgren, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 252 (252) tusen euro och till vice ordförande 97,65 (97,65) tusen euro. Arvode till stämmovalda ledamöter 75,6 (75,6) tusen euro.

minskade med 2 procent. Jämfört med 2009 minskade kreditförlusterna med 41 procent till 879 miljoner euro, vilket motsvarar en kreditförlustrelation på 31 punkter (56 punk- ter). Här ingår även avsättningar hänförliga till det danska garantiprogrammet med 4 punkter (4 punkter).

Årets resultat ökade med 15 procent till 2 663 miljoner euro till följd av lägre kredit- förluster.

MÅL

Den riskjusterade avkastningen ska dubbleras på sju år. För att nå målet måste en årlig tillväxt på 10 procent i snitt uppnås. Totalav- kastningen ska vara bland de fem främsta av jämförbara europeiska finanskoncerner. Avkastning på eget kapital ska vara i nivå med de bästa jämförbara bankerna i Norden och är relativ gentemot konkurrenterna. Något absolut procentuellt mål används inte då avkastning på eget kapital varierar över tid och följer konjunkturen. Primärkapitalrelation ska vara 9,0 procent och kapitaltäckningsgra- den 11,5 procent under en konjunkturcykel. Nordea Banks miljömål för perioden 2008– 2016 är en reducering av energiförbrukning med 15 procent, resande med 30 procent samt papperskonsumtion med 50 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska överstiga 40 procent av årets resultat.

UTVÄRDERING

Nordea levererade för 2010 en relativ utveck- ling under sina mål. Kapitalnivåerna når dock målen.

RESULTATRÄKNING, miljoner euro	2010	2009
Räntenetto	5 159	5 281
Avgifts- och provisionsnetto	2 156	1 693
Nettoresultat av finansiella poster	1 837	1 946
Andelar i intresseföretagens resultat	66	48
Övriga rörelseintäkter	116	105
Summa rörelseintäkter	9 334	9 073
Personalkostnader	–2 784	–2 724
Övriga kostnader	–1 862	–1 639
Av-och nedskrivningar av materiella och
immateriella tillgångar	–170	–149
Summa rörelsekostnader	–4 816	–4 512
Kreditförluster	–879	–1 486
Nettoresultat vid försäljning
av anläggningstillgångar	0	0
Rörelseresultat	3 639	3 075
Skatt	–976	–757
Periodens resultat	2 663	2 318

BALANSRÄKNING, miljoner euro	2010	2009
Tillgångar
Summa tillgångar	580 839	507 544
Totala tillgångar	580 839	507 544
Eget kapital, avsättningar och skulder
Summa eget kapital	24 538	22 420
Summa skulder	556 301	485 124
Totala skulder och eget kapital	580 839	507 544

KASSAFLÖDE, miljoner euro	2010		2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	–2	198	13	624
Kassaflöde från investeringsverksamhet	1	667	–5	908
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–732			807

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	11,5	11,3
Utlåning till allmänheten, miljarder euro	314,2	282,4
Kostnad/Intäktsrelation, %	52	50
Primärkapitalrelation, %	9,8	10,2
Kapitaltäckningsgrad, %	11,5	11,9

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, EUR/aktie	0,29	0,25
Antal anställda i medeltal	33 809	33 347
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %	KÖNSFÖRDELNING, %		Män Kvinnor	KURSUTVECKLING 2010
	Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse	130	Nordea
Statens ägarandel 13,5%		14		120
Sampo plc 21,4%					OMX
	39		33	120
Nordeafonden 3,9%					Stockholm PI
	61	86	67	100
Swedbank Robur fonder 3,3%
				90	index=100
Övriga ägare 57,9%
				802010-01-04	2010-12-30

68 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

72

Skr. 2010/11:140

Bilaga

org nr 556098-5979 • NORRLAND CENTER AB

Norrland Center AB bildades 1991 i syfte att främja etableringar och ut- veckling av näringsverksamhet i Norrland, företrädesvis i Norrlands in- land. Företaget ägs till lika delar av staten genom Näringsdepartementet, stiftelsen Norrlandsfonden och Norrvidden Delägare Norr AB. Bolaget är under likvidation.

VERKSAMHET

Norrland Center har under året bedrivit kon- taktskapande verksamhet i samarbete med ett antal betalande kommuner i Norrland. Företaget har agerat som lots, rådgivare och samtalspartner både till företag och till kom- muner för att främja etableringar i regionen. Under året utvärderade styrelsen verksamhe- ten och konstaterade att marknaden för bolagets tjänster minskat och bedömdes otillräcklig för att driva verksamheten vidare. Styrelsen beslutade därför att avveckla verk- samheten och föreslå ägarna att likvidera bolaget. Vid årsstämman beslutade röstberät- tigade ägare att bifalla styrelsens förslag till likvidation. Staten har enligt aktieägaravtalet ingen rösträtt för sina aktier i bolaget. Samt- liga kundavtal har under året löpt ut eller avvecklats under ordnade former. Avveck- lingen av bolaget beräknas ske under 2011.

EKONOMI

Norrland Center AB:s resultat efter skatt 2010 uppgick till cirka 234 (117) tkr. Det egna kapitalet uppgick till cirka 13,6 (13,4) mnkr.

MÅL

Norrland Center har haft som mål att vara den aktör som kommuner i Norrland och företag i södra Sverige helst anlitat när det gäller affärs- och näringslivsutveckling i Norrland. Verksamheten ska bedrivas på sådant sätt att det ägarkapital som investe- rats i företaget hålls realt intakt.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Lars-Olov Söderström VD saknas, bolaget är under likvidation

Ordf: Lars-Olov Söderström Led: Peter Andersson, Ursula Tengelin Revisor: Peter Zell, KPMG

Likvidator: Advokat Ulf Nordekvist (från 12 april 2011)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (0) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 0 (0) tkr.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas då företaget inte har några utdelningskrav från ägarna.

UTVÄRDERING

Norrland Center har sedan starten 1991 på olika sätt medverkat till att etablera och utveckla cirka 130 verksamheter i Norrland. Antalet etablerade och bestående arbetstill- fällen uppgår till cirka 2500. Både den nationella och den internationella konkurren- sen om företagsetableringar är hård. Styrel- sens slutsatser om möjligheten att driva verksamheten vidare ligger i linje med Reger- ingskansliets bedömning. Marknaden för bolagets tjänster, och därmed verksamhetens omfattning, har varit vikande under flera år.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	2	2
Kostnader	–2	–3
Rörelseresultat	0	–1
Finansiella intäkter	0	1
Finansiella kostnader	0	0
Resultat före skatt	0	0
Nettoresultat	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Summa tillgångar	14	15
Totala tillgångar	14	15
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	14	13
Summa eget kapital	14	13
Ej räntebärande kortfristiga skulder	0	2
Totala skulder och eget kapital	14	15

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	0,2	0,1
Rt (genomsnitt), %	0,2	0,1
Rsyss (genomsnitt), %	0,2	0,1
Rop (genomsnitt), %	0,2	0,1
Soliditet, %	99,3	88,8

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Av- och nedskrivningar, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	1	2
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Nej

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män	Kvinnor
			Styrelse
	Statens ägarandel 33%
	Norrlandsfonden 33%	33
	Norrvidden Delägare Norr AB 33%
		67

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

69

73

Skr. 2010/11:140

Bilaga

KUNGLIGA OPERAN AKTIEBOLAG • org nr 556190-3294 • www.operan.se

Kungliga Operan AB är Sveriges national- scen för opera och balett. Operan ska vara den i Sverige ledande institutionen inom opera och balett och som national- scen vara ett föredöme för andra institu- tioner vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. I Operans uppdrag ligger också att vårda och främja det na- tionella kulturarvet inom operans och balettens område samt att genom hög kvalitet och bevarad nationell egenart kunna hävda sig väl i jämförelse med de främsta scenerna utomlands och det in- ternationella samarbetet.

VERKSAMHET

Kungliga Operan spelade under 2010 flera publikfavoriter som bidragit till en stor publik men även genreöverskridande som Gossen och kärleken till tre apelsiner i form av en dockopera riktad till barn 2–5 år genom ett samarbete mellan Dockteatern Tittut och Operan. Sammanlagt gavs 226 föreställningar på Stora scenen som sågs av 179 642 perso- ner. Två tidigare beställda verk uruppfördes under året och två nya musikdramatiska verk har beställts vilket bidrar positivt till utveck- lingen av operakonsten. Föreställningar liksom aktiviteter i regi av Operans barn- och ungdomsavdelning, Unga på Operan, nådde 23 000 barn och ungdomar. Unga på Operan är en integrerad del av nationalscenens verksamhet som bland annat erbjuder möjlig- heter för skolklasser att besöka operahuset, möta artister men inbjuds även till eget skapande.

Totalt besöktes Operan av 232 212 perso- ner. Genom utsändningar i Sveriges Television når Operan en än större publik, till exempel med baletten Nötknäpparen som sågs av 130 000 personer på juldagen. Därutöver direktsändes fem operapremiärer i Sveriges Radio och tre föreställningar sändes i det digitala biografnätet i samarbete med Folkets Hus och Parker.

EKONOMI

Det statliga bidraget uppgick 2010 till 426 mnkr. Därutöver uppgick de egna intäkterna till 73,3 mnkr varav biljettintäkterna utgjorde 56,2 mnkr. Verksamheten gav under 2010 ett positivt resultat på 8,8 mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Kristina Rennerstedt VD: Birgitta Svendén

Ordf: Kristina Rennerstedt Led: Katarina Bonde, Michael Christiansen, Karin Forseke, Dag Hallberg, Mira Helenius Martinsson, Leif Jakobsson, Lennart Låftman (Mira Helenius Martinsson valdes vid årsstäm- man 2011 då Stina Westerberg avgick) Arb rep: Gunilla Markström, Thomas Nylander, Jan-Erik Wik- ström Arb suppl: Anna Norrby, Martin Säfström Revi- sor: Kerstin Sundberg, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (34) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 30 (13) tkr.

MÅL

Som nationalscen ska Operan ha en varierad repertoar av opera och balett med god balans mellan klassiska och moderna verk. Operan ska vidare sträva efter höga besökstal och kontinuerligt utveckla publikarbetet i detta syfte. Repertoaren ska såvitt möjligt göras tillgänglig för en bred publik i hela landet. Hantverksskickligheten i verkstäder och ateljéer ska vara hög.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.

UTVÄRDERING

Operan uppvisar för 2010 en fortsatt hög genomsnittsbeläggning. Insatser görs för att nå en ny publik genom verksamheten Unga på Operan, riktat publikarbete och utveckling av den digitala kommunikationen. Genom framförallt samarbete med Folkets Hus och Parker och Sveriges Television görs föreställ- ningar tillgängliga för människor bosatta i hela landet.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	73	75
Statligt bidrag	426	411
Kostnader	–491	–498
Rörelseresultat	8	–12
Finansiella intäkter	1	1
Nettoresultat	9	–11

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	11	11
Ej räntebärande omsättningstillgångar	24	19
Räntebärande omsättningstillgångar	75	45
Totala tillgångar	110	75
Eget kapital, avsättningar och skulder
Summa eget kapital	12	3
Ej räntebärande kortfristiga skulder	98	72
Totala skulder och eget kapital	110	75

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	38	5
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–8	–5
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	118	neg
Rt (genomsnitt), %	neg	neg
Soliditet, %	11	4

ÖVRIGT	2010	2009
Anslag från staten, mnkr	426	411
Bruttoinvesteringar, mnkr	8	6
Av- och nedskrivningar, mnkr	8	17
Antal anställda i medeltal	544	562
Sjukfrånvaro, %	3	3
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

FÖRESTÄLLNINGAR, antal

400
300
200
100
0	2007	2008	2009	2010

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor	BELÄGGNING, %
	Statens ägarandel 100%		Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse		100				Opera
				46	33	50		50	75				Balett
		54							50
					67
									25
									0
									2007	2008	2009	2010

70 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

74

Skr. 2010/11:140

Bilaga

PostNord AB bildades genom samgåen- det mellan Post Danmark A/S och Posten AB 2009. Koncernen erbjuder kommunikations- och logistiklösningar till, från och inom Norden och har en nettoomsättning på cirka 42 mdkr och drygt 44 000 medarbetare. Moder- bolaget PostNord AB, som är ägare till de juridiska enheterna Post Danmark A/S och Posten AB, är ett svenskt pu- blikt bolag som ägs till 40 procent av den danska staten och till 60 procent av den svenska staten. Rösterna förde- las 50/50 mellan ägarna.

VERKSAMHET

I februari 2009 meddelade Näringsdeparte- mentet och det danska Transportministeriet att parterna undertecknat avtal för en sam- manslagning av Posten AB och Post Danmark A/S. Samgåendet mellan de båda företagen slutfördes den 24 juni 2009. PostNord är Nordens största företag inom kommunika- tions- och logistiktjänster. Marknaderna sträcker sig från flöden av fysiska brev och paket till delvis eller helt elektroniska tjäns- ter. PostNord tillhandahåller via de båda dotterbolagen Posten AB och Post Danmark A/S rikstäckande postservice i Sverige och Danmark till miljoner hushåll och företag. Varje dag hanterar PostNord cirka 30 miljoner försändelser med en världsledande ställning vad gäller leveranskvalitet. Företagskunderna står för mer än 90 procent av omsättningen. Via ett nätverk av dotterbolag och samarbets- partners förmedlar PostNord brev och paket till övriga Norden och resten av världen.

EKONOMI

Nettoomsättningen exklusive struktur- och valutaförändringar minskade med 2 procent till knappt 42 mdkr. Medan volymfallet dämpades på den svenska brevmarknaden, fortsatte den snabba minskningstakten i Danmark genom substitution till digitala alternativ. Affärsområdet Logistik påverkades av överkapacitet och prispress, men konjunk- turåterhämtningen bidrog till förbättrade volymer inom verksamheten.

Rörelseresultatet för koncernen exklusive omstruktureringskostnader ökade med 28 procent till 1 375 (284) mnkr. Det förbätt- rade resultatet trots intäktsfallet förklarades av kostnadsanpassningar till lägre volymer samt effekter av pågående åtgärdsprogram.

Periodens nettoresultat uppgick till 1 031 (2 414) mnkr. Minskningen förklarades

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 60,7%

Danska staten 39,3%

www.postnord.se • org nr 556771-2640 • POSTNORD AB

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Fritz H. Schur

VD: Lars Idermark

Ordf: Fritz H. Schur Led: Mats Abrahamsson, Ingrid Bonde, Gunnel Duveblad, Bjarne Hansen, Torben Janholt, Anne Birgitte Lundholt, Richard Reinius Arb rep: Lars Chemnitz, Alf Mellström, Kjell Strömbäck Arb suppl: Peder Madsen, Isa Merethe Rogild, Anne-Marie Ross Revisor: Lars Träff, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 600 (600) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 250 (250) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

främst av reavinsten under 2009 från försälj- ningen av B-post.

MÅL

Koncernen ska ha en avkastning på eget kapital på 10 procent över en konjunkturcy- kel, en soliditet på minst 35 procent och minst 40 procent av årets resultat ska delas ut till ägarna.

UTDELNINGSPOLICY

PostNord ska lämna en utdelning på minst 40 procent av nettoresultatet med hänsyn till företagets finansiella ställning och kapitalbe- hov. Utdelningen för år 2010 föreslås uppgå till 1 000 mnkr, varav svenska staten erhåller 60 procent motsvarande sin ägarandel av kapitalet.

UTVÄRDERING

Avkastningen på eget kapital om 8 procent understeg det långsiktiga målet för koncer- nen. Det ska dock ställas i ljuset av fortsatt tuffa marknadsförutsättningar inom koncer- nens båda dominerande verksamheter, kom- munikation och logistik. Ytterligare kostnads- anpassningar, synergieffekter av samgåendet samt en stark finansiell ställning gör att företaget har goda förutsättningar att möta en fortsatt svag efterfrågan.

PostNord är kvalitetsmässigt en av världens främsta postoperatörer. Under 2009 kom 93 (96) procent av inrikesbreven i Sverige fram dagen efter att de postats. Kravet på postfö- retag inom EU är 85 procent.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	41 669	44 633
Övriga intäkter	289	249
Kostnader	–40 589	–44 605
Andelar i intresseföretag	6	7
Rörelseresultat	1 375	284
Finansiella intäkter	174	188
Finansiella kostnader	–201	–251
Andelar i intresseföretag samt joint
venture	0	2 218
Resultat före skatt	1 342	2 439
Skatt	–317	–25
Nettoresultat	1 031	2 414
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	1 030	2 421
Minoritetsintressen	1	–7

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	15 394	17 483
Räntebärande anläggningstillgångar	155	149
Ej räntebärande omsättningstillgångar	6 594	7 086
Räntebärande omsättningstillgångar	3 640	4 853
Totala tillgångar	25 783	29 571
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	11 744	13 267
Minoritetens andel av eget kapital	9	91
Summa eget kapital	11 553	13 358
Räntebärande avsättningar	1 458	1 665
Ej räntebärande avsättningar	2 218	2 661
Räntebärande långfristiga skulder	1 047	1 193
Ej räntebärande långfristiga skulder	68	199
Räntebärande kortfristiga skulder	407	610
Ej räntebärande kortfristiga skulder	8 832	9 885
Totala skulder och eget kapital	25 783	29 571

KASSAFLÖDE, mnkr	2010		2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	1	824	640
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–1 199		3 327
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–1	782	–929

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	8,2	20
Rt (genomsnitt), %	5,6	9,2
Rsyss (genomsnitt), %	9.8	14,7
Soliditet, %	44,8	45

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	1 000	1 440
Bruttoinvesteringar, mnkr	1 277	1 923
Av- och nedskrivningar, mnkr	1 917	2 014
Antal anställda i medeltal	44 060	47 625
Sjukfrånvaro, %	5,1	5,0
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse				30			Utfall
		8					25
							20
	38					38
62		92	62				15
							10
							5
							0
							2008		2009	2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

71

75

Skr. 2010/11:140

Bilaga

RISE RESEARCH INSTITUTES OF SWEDEN HOLDING AB • org nr 556179-8520 • www.ri.se

Riksdagen beslutade hösten 1997 att bilda holdingföretaget IRECO i syfte att bland annat förvalta statens aktieande- lar i bolagiserade industriforskningsin- stitut1). Sedan den 1 januari 2007 är företaget helägt av staten2). Den 1 ja- nuari 2009 ändrade företaget namn till RISE Research Institutes of Sweden Holding AB.

VERKSAMHET

RISE äger och förvaltar aktier och andelar i företag som bedriver industrinära forskning. Företaget främjar industriforskningsinstitut- ens långsiktiga utveckling, teknisk utveckling och kompetensspridning inom svenskt näringsliv samt samverkan mellan institut, universitet, högskolor och svenskt näringsliv och en ändamålsenlig struktur för industri- forskningsinstituten. I RISE-koncernen ingår industriforskningskoncernerna Swerea AB, Swedish ICT Research AB, Innventia AB och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB. De tre förstnämnda ägs gemensamt med näringslivet medan SP är helägt av RISE.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 1 456 (628) mnkr. Resultatet blev en vinst på 58 (10) mnkr. Företaget har under året beslutat om fördelning av medel till strategisk kompetens- utveckling, SK-medel, som beslutats för 2010 med 468 (355) mnkr. Nettoomsätt- ningen i hela RISE-gruppen uppgick till

2 374 (2 229) mnkr. Resultatet blev en vinst på 72 (45) mnkr. SK-medlen uppgick för 2010 till cirka 18 (14) procent av gruppens omsättning.

MÅL

Efter nytt uppdrag och ombildning till RISE ska företaget samordna och utveckla statens ägarintressen i instituten. RISE ska vara ett förstärkt holdingbolag för att samla de svenska instituten i en konkurrenskraftig struktur med möjlighet att förse näringsliv och samhälle med teknisk forskning, utveck- ling och innovation och bidra till en hållbar samhällsutveckling. RISE är varken vinstdri- vande eller vinstutdelande. Instituten är vinstdrivande men inte vinstutdelande.

1) Prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284

2) Prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:NU1, rskr. 2007/06: 62

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Yngve Stade

VD: Peter Holmstedt

Ordf: Yngve Stade Led: Lars Erik Fredriksson, Anna Hultin Stigenberg, Thomas Johannesson, Pia Sandvik Wiklund, Marie Westrin (Marie Westrin valdes vid års- stämma 2011 då Madeleine Caesar avgick) Revisor: Olof Enerbäck, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 95 (90) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 50 (47) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas på grund av karaktä- ren på företagets verksamhet.

UTVÄRDERING

RISE har på ett effektivt sätt medverkat till att samtliga industriforskningsinstitut i grup- pen ombildats till aktiebolag. Företaget har på ett bra sätt utövat aktiv ägarstyrning. Företaget har genomfört en omstrukturering mot färre, större och mer internationellt slagkraftiga institut vilket resulterat i fyra industriforskningskoncerner. RISE är delägare i tre av dessa och helägare i ett. RISE har på ett aktivt sätt deltagit i processen att inte- grera SP i koncernen. Bolagets viktigaste uppgifter under 2010 har, förutom integratio- nen av SP, varit att fortsätta att anpassa verksamhet och organisation till det nya uppdraget samt tillämpa framtagna riktlinjer för SK-medlen.

RISE har på ett medvetet och aktivt sätt arbetat med de strategiskt viktiga framtidsfrå- gorna ägarstyrning, fördelning och uppfölj- ning av beviljade SK-medel samt ökad kund- nytta genom att möta och leva upp till indu- strins behov av industrirelevant forskning. Genom att främja industrirelevant forskning och utveckling har företaget bidragit till ökad tillväxt och stärkt konkurrenskraft. RISE har också under året aktivt arbetat med extern rapportering och hållbarhetsredovisning. Trots en komplicerad holdingbolagsstruktur har RISE lyckats ta fram en transparent hållbar- hetsredovisning som på ett bra sätt genom- lyser koncernens hållbarhetsfaktorer. RISE fick i december 2010 revisorsorganisationen Fars pris för bästa hållbarhetsredovisning 2010 i kategorin små och medelstora företag.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	1 456	628
Övriga intäkter	9	1
Kostnader	–1 399	–615
Resultat från andelar i intresseföretag	11	–1
Rörelseresultat	77	13
Finansiella intäkter	3	3
Finansiella kostnader	–4	–1
Resultat före skatt	76	16
Skatt	–18	–6
Nettoresultat	58	10
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	57	10
Minoritetsintressen	1	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	404	403
Räntebärande anläggningstillgångar	1	1
Ej räntebärande omsättningstillgångar	433	381
Räntebärande omsättningstillgångar	449	381
Totala tillgångar	1 287	1 166
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	699	642
Minoritetens andel av eget kapital	44	43
Summa eget kapital	743	685
Ej räntebärande avsättningar	34	38
Ej räntebärande kortfristiga skulder	510	443
Totala skulder och eget kapital	1 287	1 166

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	116	29
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–48	–189
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	429

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	8,1	2,2
Rt (genomsnitt), %	6,5	2,2
Rsyss (genomsnitt), %	11,2	3,7
Soliditet, %	57,7	58,8

ÖVRIGT	2010	2009
Anslag från staten, mnkr	468	355
Investeringar, mnkr	0,1	0,0
Av- och nedskrivningar, mnkr	53	15
Antal anställda i medeltal	1 285	1 236
Etikpolicy		Nej
Jämställdhetspolicy		Nej
Miljöpolicy		Nej
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män	Kvinnor	RISE-GRUPPENS OMSÄTTNING 2010, %
		Anställda	Styrelse
	Statens ägarandel 100%						Näringsliv 56%
		34	50	50			Kompetens- och struktur-

66	utvecklingsmedel 19%
	Forskningsanslag tagna
	i konkurrens 25%

72 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

76

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.ssc.se • org nr 556166-5836 • SVENSKA RYMDAKTIEBOLAGET

Svenska Rymdaktiebolaget, (Rymdbolaget), bedriver rymdverksam- het med kommersiell inriktning, svarar för driften av Esrange Space Center samt utövar annan med detta förenlig verksamhet. Företaget arbetar med ut- veckling, tester, uppsändning och drift av rymd- och flygsystem. Bolaget bilda- des 1972.

VERKSAMHET

Rymdbolaget utvecklar, sänder upp och handhar driften av rymdsystem. Rymdbola- gets verksamhet bedrivs genom fem operativa divisioner: Satellite Management Services, Space Systems, Sciences Service, Aerospace Services och Airborne Systems. Rymdbolaget äger också 100 procent i Universal Space Network Inc. (USN), LSE Space Engineering & Operations AG (LSE), ECAPS AB, SSC Chile SA och NanoSpace AB. USN tillhanda- håller markstationstjänster för satelliter på framförallt den amerikanska marknaden. LSE tillhandahåller konsulttjänster inom områ- dena satellitkontroll och satellitmarkstationer. ECAPS AB utvecklar och tillverkar miljövän- liga framdrivningssystem i första hand avsedda för rymdtillämpningar. SSC Chile SA driver en satellitstation norr om Santiago. NanoSpace AB bedriver utveckling inom området mikroelektromekaniska system för rymdtillämpningar. Under 2010 har satellit- systemet Prisma demonstrerat möjligheten för satelliter att autonomt mötas i rymden, ett så kallat rendez vous. Innovativa framdriv- ningssystem från ECAPS AB och NanoSpace AB har också rymdtestats med Prisma-satelli- terna under året.

EKONOMI

Rymdbolagets nettoomsättning uppgick till 934 (994) mnkr, en minskning med 6 pro- cent från föregående år. Förändringen beror främst på oregelbundenhet i koncernens projektverksamhet. Vidare har den stärkta svenska kronan inneburit att valutaomräknad omsättning minskat. Koncernens resultat före skatt uppgick till 34 (–15) mnkr. Årets resul- tat efter skatt uppgick till 62 (–23) mnkr. Resultatet har påverkats positivt av avyttring av minoritetsposter i SES SIRIUS AB och i Spot Image. Resultatet har samtidigt belas- tats med nedskrivningsbehov och omstruktu- reringskostnader. Räntabiliteten på eget

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Hans Karlander

VD: Lars Persson

Ordf: Hans Karlander (valdes vid årsstämman 2011 då Olof Rydh avgick) Led: Carl-Johan Blomberg, Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist, Hanna Lagercrantz, Lars Leijonborg, Per-Erik Mohlin, Fredrik Wilhelmsson Arb rep: Maria Hjerpe, Britt-Marie Åslund Arb suppl: Aurélie Domar- gård, Lennart Jonasson Revisor: Stefan Holmström, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 180 (160) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 90 (80) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

kapital uppgick till 11,2 (–4,4) procent. Soliditeten uppgick till 48 (47) procent. Styrelsen föreslår en utdelning på 626 kr per aktie, totalt 10,2 mnkr för år 2010.

MÅL

Rymdbolaget ska över en konjunkturcykel avkasta 10 procent på eget kapital. Bolaget har också ett eget miljömål som riktar in sig på att begränsa utsläppet av koldioxid.

UTDELNINGSPOLICY

Enligt av bolagsstämman beslutad utdelnings- policy ska Rymdbolaget långsiktigt dela ut 30–50 procent av nettovinsten.

UTVÄRDERING

Rymdbolaget har 2010 uppnått sitt avkast- ningsmål. Detta beror främst på betydande finansiella intäkter från avyttringar av mino- ritetsposter i SES SIRIUS AB och Spot Image.Rymdbolaget strävar efter att strate- giskt utveckla affärerna inom de verksamhe- ter som genererar stabila kassaflöden. Vad gäller miljömålet avseende koldioxidutsläpp så är det inte realistiskt att minska utsläpps- mängderna från nuvarande nivå eftersom bolaget befinner sig i ett expansivt skede med ökad global verksamhet. Dock kommer Rymdbolaget att följa upp utvecklingen och ta fram åtgärder och aktiviteter för att begränsa utsläppsmängderna.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	934	994
Övriga intäkter	31	25
Kostnader	–788	–1 005
Resultat från andelar i intresseföretag	1	–9
Rörelseresultat	–178	5
Finansiella intäkter	231	6
Finansiella kostnader	–19	–25
Resultat före skatt	34	–14
Skatt	28	–9
Nettoresultat	62	–23
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	62	–23
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	629	663
Räntebärande anläggningstillgångar	0	0
Ej räntebärande omsättningstillgångar	259	229
Räntebärande omsättningstillgångar	322	236
Totala tillgångar	1 210	1 128
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	575	528
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	575	528
Ej räntebärande långfristiga skulder	141	45
Räntebärande långfristiga skulder	135	259
Räntebärande kortfristiga skulder	24	15
Ej räntebärande kortfristiga skulder	335	281
Totala skulder och eget kapital	1 210	1 128

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	–1	40
Kassaflöde från investeringsverksamhet	209	–399
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–107	251

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	11,2	neg
Rt (genomsnitt), %	5,8	1
Rsyss (genomsnitt), %	4,5	1,4
Soliditet, %	47,5	46,8

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	10	813
Nettoinvesteringar, mnkr	–210	393
Av- och nedskrivningar, mnkr	119	70
Antal anställda i medeltal	659	643
Sjukfrånvaro, %	0,9	0,8
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
			Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse
	Statens ägarandel 100%							30					Mål
		24		25	29			20					Utfall
		76		75	71			10			neg
								0
								2008		2009		2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

73

77

Skr. 2010/11:140

Bilaga

SAMHALL AKTIEBOLAG • org nr 556448-1397 • www.samhall.se

Riksdagen beslutade 1992 att den då-	STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012
varande stiftelsen Samhall skulle om-
bildas till aktiebolag. Samhalls upp-
drag är att, som en del av den svenska
arbetsmarknadspolitiken, producera
varor och tjänster och genom detta ska-
pa meningsfulla och utvecklande arbe-	Ordf: Erik Strand	VD: Monica Lingegård
ten åt personer med funktionshinder.
Med ett starkt individperspektiv som	Ordf: Erik Strand (valdes vid årsstämman 2011 då
förenas med en lönsam affärsstruktur	Björn Wolrath avgick) Led: Bertil Carlsén, Kenneth
	Johansson, Eva-Lotta Kraft, Maria Nilsson, Anna Rolén,
ska Samhall erbjuda ett varierat utbud
	Michael Thorén, Gunnel Tolfes (Michael Thorén valdes
av arbetsuppgifter. På så sätt kan före-	vid årsstämman 2011 då Tobias Henmark avgick) Arb
taget arbeta för att stärka funktionshind-	rep: Hans Abrahamsson, Pia Litbo, Kerstin Mjönes Arb
	suppl: Ann-Christin Andersson, Björn-Ove Jönsson,
rades ställning på arbetsmarknaden.
	Yvonne Kvarnström Revisorer: Peter Ekberg fr o m
	2011, Deloitte (Per Wardhammar, PwC t o m 2010)
VERKSAMHET	och Anders Herjevik, Riksrevisionen
Samhall är i dag ledande i Sverige när det	Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (245)
gäller utveckling genom arbete för personer
	tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 125 (118) tkr.
med funktionshinder. Företaget har knappt
	Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger-
20000 anställda på cirka 250 orter i Sverige.
	ingskansliet.
Samhall levererar varor och tjänster till kunder
inom en rad olika områden som städning,
mark- fastighets- och äldreservice, tillverkning,
montering och förpackning, lager och logistik.	lämna företaget för arbete hos annan arbets-
I dag pågår även ett omfattande arbete för att	givare 2010, från och med 2011 gäller 6
undersöka alternativa affärsmodeller med ökad	procent. Minst 7 procents avkastning på eget
genomströmning och högre effektivitet.	kapital och en soliditet om minst 30 procent
	över en konjunkturcykel.

EKONOMI

Nettoomsättningen inklusive merkostnadser- sättning var 6 869 (6 801) mnkr, varav faktureringen uppgick till 2390 (2 287) mnkr och merkostnadsersättningen uppgick till 4220 (4220) mnkr. Avkastningen på eget kapital var 12 (–2) procent och soliditeten 46 (42) procent. Rörelseresultatet uppgick till 129 (–89) mnkr, förbättringen med 218 mnkr förklaras av bland annat högre efterfrå- gan och lägre personalkostnader. Resultatet påverkades även av tillfälligt sänkta kostnader för kollektivavtalade försäkringar 62 (65) mnkr.

MÅL

Målen för Samhall för år 2010 var: Minst 24,4 miljoner timmar av meningsfullt och utvecklande arbete ska erbjudas personer med funktionshinder. Minst 40 procent av de personer som rekryteras ska komma från prioriterade grupper (psykiskt funktionshin- der, utvecklingsstörning och personer med mer än ett funktionshinder). Minst 5 procent av de anställda med funktionshinder skulle

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy finns ej, uppkommer vinst ska vinstmedlen balanseras i ny räkning för främjande av företagets fortsatta verksamhet.

UTVÄRDERING

Samtliga ägarmål uppnåddes för 2010. Antalet arbetstimmar var 24,4 (24,6) miljoner. Rekryte- ringen från prioriterade grupper var 41 (45) procent. Av de anställda med funktionshinder lämnade 5,4 (5,4) procent företaget för annat arbete. Det operativa miljömålet som prioriteras är att minska koldioxidutsläpp från bilarna i Samhalls produktion. Det är den del av Sam- halls vagnpark där minskningen är tydligt styrbar genom att öka andelen miljöklassade bilar med miljövänligt bränsle. För 2010 var målet att koldioxidutsläppet skulle minska med 5 procent vilket dock inte uppnåddes eftersom många valde att tanka med bensin. Ett åtgärds- program är på plats för att minska denna resurspåverkan.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	6 796	6 686
Övriga intäkter	73	115
Kostnader	6 740	–6 890
Rörelseresultat	129	–89
Finansiella intäkter	27	48
Finansiella kostnader	0	0
Resultat före skatt	156	–41
Bokslutsdispositioner	0	24
Skatt	0	–8
Nettoresultat	156	–25
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	156	–25
Minoritetsintressen	156	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	107	111
Ej räntebärande omsättningstillgångar	635	553
Räntebärande omsättningstillgångar	2 275	2 282
Totala tillgångar	3 017	2 946
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	1 387	1 231
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	1 387	1 231
Obeskattade reserver	0	0
Ej räntebärande avsättningar	13	15
Ej räntebärande kortfristiga skulder	1 617	1 700
Totala skulder och eget kapital	3 017	2 946

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	15	90
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–22	–7
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	11,9	neg
Soliditet, %	46,0	41,8
Rekrytering från prioriterade grupper, %	41,0	45,0
Antal anställda med arbetshandikapp	18 414	19 141
Övergångar, antal	977	1 029
Övergångar, %	5,4	5,4
Arbetstimmar, tusental	24 410	24 617

ÖVRIGT	2010	2009
Bruttoinvesteringar, mnkr	25	23
Av- och nedskrivningar, mnkr	29	34
Totalt antal anställda	19 787	20 591
Sjukfrånvaro, %	10,5	10,8
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor	ANDEL ÖVERGÅNGAR, %
	Statens ägarandel 100%	Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse		6				Mål
		55	45	20	50		50	4				Utfall
				80				2
								0
								2007	2008	2009	2010

74 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

78

Skr. 2010/11:140

Bilaga

SAS bildades 1946 då de nationella flygbolagen i Sverige, Norge och Danmark enades om att driva sin verk- samhet i form av ett konsortium. Detta blev grunden för det skandinaviska luftfartspolitiska samarbetet. För att SAS skulle kunna verka under samma förutsättningar som övriga flygbolag på den internationella marknaden föränd- rades ägandestrukturen 2001. Aktierna i de nationella företagen byttes ut mot aktier i ett nytt, samlat moderbolag, SAS. Svenska staten är efter detta ägare till 21,4 procent av aktierna i SAS.

VERKSAMHET

SAS är Nordens största flygbolag och har som verksamhetsmål att erbjuda flygtransporter och därtill relaterade tjänster till den nordiska hemmamarknaden. Företaget har en stark marknadsposition om mellan 40–60 procent i de skandinaviska länderna. SAS är börsnoterat i Stockholm, Köpenhamn och Oslo. Flygmark- naden präglades under 2010 av återhämtning, speciellt inom interkontinental trafik. I Europa påverkades dock takten i återhämtningen av finansiell oro i euroområdet. Prisutvecklingen på många av koncernens marknader är fortfa- rande svag där överkapacitet råder. Då SAS under året lyckats förbättra kabinfaktorer med fler välfyllda flygplan har bolaget delvis motver- kat effekten från prispressen. Den förbättrade efterfrågan har på vissa marknader stabiliserat yielden, främst för interkontinental trafik. I takt med att kapacitet i ökande grad tillförs mark- naden finns dock risk för att dessa positiva effekter kan avta.

EKONOMI

Omsättningen minskade med 9,3 procent till 40 723 (44 918) mnkr, framförallt till följd av kapacitetsminskningar i linje med strate- gin Core SAS. Rörelseresultatet i kvarvarande verksamheter före engångskostnader och realisationsresultat blev 435 (–1754) mnkr. Årets resultat blev –2 218 (–2 947) mnkr. Resultatet per aktie blev –7,79 (18,20) kr. I februari 2010 meddelade styrelsen att kost- nadsprogrammet inom strategin Core SAS utökades med 2 mdkr till totalt 7,3 mdkr. Dessutom föreslog styrelsen en nyemission om cirka 5 mdkr som en del i att stärka SAS finansiella ställning. De tre statliga aktie- ägarna, samt Wallenbergstiftelsen, skulle delta i nyemissionen under förutsättning att vissa villkor var uppfyllda. Svenska staten deltog i april 2010 i nyemissionen med sin

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Fritz H. Schur VD: Rickard Gustafson

Ordf: Fritz H. Schur Led: Monica Caneman, Jens Erik Christensen, Dag Mejdell, Gry Mølleskog, Timo Peltola, Jacob Wallenberg Arb rep: Ulla Gröntvedt, Carsten Nielsen, Asbjørn Wikstad Revisor: Jan Palmqvist, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 585 (585) tkr, till förste vice ordförande 390 (390) tkr och till andre vice ordförande 345 tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 295 (295) tkr.

pro rata-andel. Emissionen blev övertecknad med 50,0 procent.

MÅL

SAS-koncernens lönsamhetsmål är en EBT- marginal på 7 procent, vilket motsvarar en CFROI på minst 25 procent.

UTDELNINGSPOLICY

SAS koncernens årliga utdelning fastställs med beaktande av koncernens resultat, finansiella ställning, kapitalbehov samt relevanta konjunkturförhållanden. Utdel- ningen ska över en konjunkturcykel ligga i nivån 30–40 procent av koncernens resultat efter schablonskatt. Vid negativa resultat ges som regel ingen utdelning för att säkerställa koncernens finansiella position.

UTVÄRDERING

SAS-koncernens EBIT-marginal före engångs- poster var –1,1 procent och föreslagen utdel- ning 0 kronor. Den totala kabinfaktorn stärk- tes generellt och blev som helhet under året den högsta någonsin för koncernen. Däremot råder fortsatt stor överkapacitet på vissa marknader i Norden vilket ledde till fortsatt yieldpress. Den successivt förbättrade efter- frågan under slutet av året ledde dock till stabiliserad yield främst på interkontinental trafik. Totalt transporterade SAS-koncernen 25,2 miljoner passagerare under 2010 vilket var en ökning med 1,3 procent.

SAS har under 2010 planenligt genomfört det kostnadsprogram som presenterades i februari 2009 i samband med den nya strate- gin Core SAS. Under året har kostnadsåtgär- derna givit en positiv resultateffekt om 3,6 mdkr. Återstående resultateffekt beräknas till omkring 2,0 mdkr, att genomföra under 2011–2012.

www.sasgroup.net • org nr 556606-8499 • SAS AB

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Intäkter	40 723	44	918
Personalkostnader	–13 473	–17 998
Övriga rörelsekostnader	–25 210	–25 912
Leasingkostnader flygplan	–1 815	–2 319
Av- och nedskrivningar	–1 867	–1 845
Resultat från andelar i intresseföretag	12	–258
Resultat vid försäljning av akier i
dotter- och intresseföretag	–73		429
Resultat vid försäljning av flygplan och
byggnder	–239		–97
Rörelseresultat	–1 942	–3 082
Finansiella intäkter	–263		304
Finansiella kostnader	1 304	–645
Resultat före skatt	3 060	–3 423
Skatt	799		803
Resultat från avvecklad verksamhet	43	–327
Årets resultat	–2 218	–2 947

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Summa anläggningstillgångar	30 591	29 636
Summa omsättningstillgångar	11 234	12 859
Totala tillgångar	41 825	42 495
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	14 438	11 389
Minoritetens andel av eget kapital	–	–
Summa eget kapital	14 438	11 389
Långfristiga skulder	13 932	13 069
Kortfristiga skulder	13 455	18 037
Totala skulder och eget kapital	41 825	42 495

KASSAFLÖDE, mnkr	2010		2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	–155		–3 414
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–1	796	–2	611
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	2	819	4	284

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	neg	neg
Rt (genomsnitt), %	neg	neg
Rsyss (genomsnitt), %	neg	neg
CFROI, %	6,1	1,4
Soliditet, %	28	27
Yield, kr	1,16	1,30
Enhetskostnad, SEK	0,95	1,01
Kabinfaktor, %	75,2	72,7

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	2 493	4 661
Av- och nedskrivningar, mnkr	1 867	1 845
Antal anställda i medeltal	14 862	17 371
Sjukfrånvaro, %	7,1	6,9
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem	ISO 14001
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor	KURSUTVECKLING 2010
			Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse			130
	Statens ägarandel 21,4%											SAS
					17				110
	Danska staten 14,3%			44		29			90			OMX
	Norska staten 14,3%	56										Stockholm PI
					83	71			70
	Knut och Alice Wallenbergs
									50			index=100
	Stiftelse 7,6%
									30
	Övriga ägare 42,4%
									2010-01-04		2010-12-30

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

75

79

Skr. 2010/11:140

Bilaga

SBAB BANK AB (PUBL) • org nr 556253-7513 • www.sbab.se

Vid en extra bolagsstämma den 16 mars 2011 beslutades att ändra SBAB:s bolagsordning. SBAB:s verksamhet är därmed att bedriva bankrörelse. SBAB ändrade i samband med detta namn till SBAB Bank AB (publ).

VERKSAMHET

SBAB:s affärsmodell bygger på distribution av bolån via Internet och telefon samt kredit- givning till företag och bostadsrättsföreningar samt att ta emot inlåning från konsumenter, företag och bostadsrättsföreningar. SBAB:s marknadsandel på den totala bolånemarkna- den för 2010 ökade till 9,6 (9,5) procent.

Den 22 april 2009 beslöt riksdagen i enlighet med regeringens förslag att SBAB utöver nuvarande verksamhet även får bedriva bankrörelse och annan finansiell verksamhet och sådan verksamhet som har ett naturligt samband därmed, i enlighet med lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrö- relse samt fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder. Finansin- spektionens tillstånd att bedriva bankrörelse erhölls den 30 november 2010. Den 16 mars 2011 hölls en extra bolagsstämma där SBAB ändrade sin bolagsordning och bytte namn till SBAB Bank AB (publ).

EKONOMI

SBAB:s rörelseresultat minskade under 2010 jämfört med föregående år och uppgick till 785 (1 289) mnkr. Minskningen förklaras främst av att nettoresultat av finansiella poster har utvecklats negativt, dels till följd av utvecklingen av poster inom säkringsredo- visningen, dels av att den del av likviditets- portföljen som värderas till verkligt värde har haft lägre värdeutveckling under året. Omkostnaderna uppgick till 604 (578) mnkr. Kostnadsökningen är hänförlig till ökade personalkostnader och kostnadsökningar relaterade till högre affärsvolymer samt högre konsultkostnader som har att göra med SBAB:s arbete med att bredda verksamheten. SBAB:s totala utlåning ökade med 10 pro- cent till 249 (226) mdkr. Även SBAB:s inlåningsvolym ökade och uppgick till 6,1 (4,7) mdkr. Kapitaltäckningsgraden, beräk- nad med tillämpning av övergångsregler, var 10,2 (9,2) procent och primärkapitalrelatio- nen, beräknad med tillämpning av övergångs- regler, var 8,7 (7,4) procent. Avkastning på eget kapital för innevarande år uppgick till 7,5 (13,8) procent.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Arne Liljedahl

VD: Eva Cederbalk

Ordf: Arne Liljedahl Led: Per-Anders Fasth, Jakob Grinbaum, Hanna Lagercrantz, Helena Levander, Karin Moberg, Lena Smeby-Udesen (Per-Anders Fasth valdes vid årsstämman 2011 då Lennart Francke avgick i fe- bruari 2011) Arb rep: Anna Christenson, Göran Thilén Revisor: Catarina Ericsson, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 174 tkr + 87 tkr i extraarvode (174 + 87) tkr. Arvode till stäm- movalda ledamöter 87 tkr + 43,5 tkr i extra arvode (87 + 43,5) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

MÅL

SBAB:s ekonomiska mål är att avkastningen på genomsnittligt eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus 5 procentenheter, över en konjunkturcykel.

UTDELNINGSPOLICY

Den av ägaren fastställda principen om utdelning är att en tredjedel av nettovinsten efter skatt ska delas ut till ägaren.

UTVÄRDERING

SBAB:s avkastning uttryckt som ett genom- snitt under femårsperioden 2006–2010 uppgick till 8,5 procent. För motsvarande period uppgick ägarens avkastningsmål till 8,3 procent.

SBAB har integrerat Corporate Responsibi- lity (CR) i företagets affärsplan. En CR-stra- tegi är fastställd i företagsledningen och en CR-policy är beslutad i styrelsen. SBAB:s fortsatta arbete med CR kommer att fokusera på kommunikation och utbildning i CR-frågor inom organisationen samt kunddialogen.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Räntenetto	1 762	1 519
Övriga rörelseintäkter	–333	455
Summa rörelseintäkter	1 429	1 974
Summa kostnader före kreditförluster	–604	–578
Kreditförluster, netto	–40	–107
Rörelseresultat	785	1 289
Skatt	–208	–338
Nettoresultat	577	951

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Utlåningsportfölj	249 103	225 976
Övriga tillgångar	67 822	68 099
Totala tillgångar	316 925	294 075
Eget kapital och skulder
Emitterade värdepapper m m	261 962	249 095
Övriga skulder	33 427	34 052
Efterställda skulder	5 508	3 551
Eget kapital inkl minoritetsintressen	8014	7 377
Totala skulder och eget kapital	308 911	294 075

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	2 125	–6 487
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–28	–28
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	2 000	0

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	7,5	13,8
Utlåning, mnkr	249 103	225 976
Primärkapitalrelation, %	8,7	7,4
Kapitaltäckningsgrad, %	10,2	9,2
Soliditet, %	2,5	2,5

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	28	28
Av- och nedskrivningar, mnkr	26	28
Antal anställda i medeltal	431	396
Sjukfrånvaro, %	2,5	2,6
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor
		Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse
	Statens ägarandel 100%	42	50	50		43	57
		58

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
10		Mål
8
		Utfall
6
4
2
0	2009	2010
2008

76	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

80

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.sek.se • org nr 556084-0315 • AKTIEBOLAGET SVENSK EXPORTKREDIT

Aktiebolaget Svensk Exportkredit (SEK) bildades av staten och affärsbankerna 1962 i syfte att ge den svenska indu- strin bättre tillgång till långfristig fi- nansiering och öka dess konkurrens- kraft. Sedan 2003 är staten ensam ägare till SEK. SEK:s huvuduppgift är att säkerställa tillgång till finansiella lösningar för export. SEK fungerar som ett oberoende kreditmarknadsbolag.

VERKSAMHET

SEK bedriver finansieringsverksamhet samt kan i övrigt engagera sig i svensk internatio- nell finansieringsverksamhet på kommersiella grunder. Verksamheten omfattar för närva- rande exportkrediter, långivning samt struktu- rerad finansiering och leasing till företag, offentlig sektor, finansiella institutioner och placerare. SEK är Nordens största upplånare på den internationella kapitalmarknaden. På uppdrag av svenska staten administrerar SEK det svenska systemet för statsstödda export- krediter till fast ränta (CIRR-systemet) och statens biståndskreditsystem. SEK:s totala volym av nya kundfinansieringslösningar under 2010 uppgick till 48,7 (122,5) mdkr. Utlåning till företag var 46,0 (100,5) mdkr, varav nya exportkrediter uppgick till 29,6 (54,0) mdkr. Utlåning till den offentliga sektorn (främst infrastrukturinvesteringar) uppgick till 2,3 (14,8) mdkr och till den finansiella sektorn uppgick den till 0,4 (6,2) mdkr.

EKONOMI

SEK:s kärnresultat uppgick till 1 549,71)

(1 599,3) mnkr. Det något minskade resulta- tet beror främst på en minskning av ränte- nettot. Rörelseresultatet, efter nedskrivningar och värdeförändringar, var 1 275,31) (2 368,6) mnkr, i detta ingår värderingseffekter på –175,0 (769,3) mnkr. Räntenettot uppgick till 1 898,5 (1 994,3) mnkr. Kapitaltäckningsgra- den var 22,4 (19,8) procent före beaktande av övergångsreglerna och 22,4 (18,7) procent enligt övergångsreglerna. SEK:s rating för långfristiga skulder är AA+ från Standard & Poor’s och Aa1 från Moody’s. Under fjärde kvartalet var räntenettot 507,1 (458,8) mnkr och resultat efter skatt 2 108,6 (497,2) mnkr. Den låneram om 100 mdkr som riksdagen beslutade om i prop. 2009/08:86 förlängdes att gälla även kommande år i budgetproposi- tionen för 2011 (prop. 2009/10:1) enligt regeringsbeslut som togs den 20 december 2010.

1) Exklusive påverkan av avyttring av aktier i Swedbank AB (se även under Utdelningspolicy)

STATENS ÄGARANDEL, %

Statens ägarandel 100%

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Lars Linder-Aronsson VD: Peter Yngwe

Ordf: Lars Linder-Aronsson (valdes vid årsstämman 2011 då Ulf Berg avgick) Led: Cecilia Ardström, Jan Belfrage, Lotta Mellström, Jan Roxendal, Eva Walder (Cecilia Ardström, Lotta Mellström valdes vid årsstäm- man 2011 då Karin Apelman, Helena Levander, Chris- tina Liffner, Risto Silander och Per Östensson avgick) Revisor: Jan Birgersson, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (165) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 120 (82) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

MÅL

SEK tillhandahåller medel- och långfristiga krediter för svenska exportaffärer. SEK ska främja utvecklingen av svenskt näringsliv och svensk exportindustri samt i övrigt engagera sig i svensk internationell finansieringsverk- samhet på kommersiella grunder. Verksamhe- ten ska drivas så att den ger en tillfredsstäl- lande avkastning på satsat kapital. SEK:s avkastningsmål innebär att avkastningen efter skatt över tiden ska vara 4 procentenheter högre än den riskfria räntan.

UTDELNINGSPOLICY

SEK:s utdelningspolicy syftar till att för staten långsiktigt generera marknadsmässig avkastning på eget kapital och alltid ha riskkapital som väl överstiger legala krav. Utdelningen ska vara 30 procent av vinsten efter skatt över en konjunkturcykel. Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman att utdel- ningen ska uppgå till 301,0 mnkr motsva- rande cirka 30 procent av årets resultat efter skatt. Den 15 december 2010 sålde SEK sitt aktieinnehav i Swedbank AB och delade ut hela den realiserade vinsten efter skatt; 1 890,0 mnkr till staten.

UTVÄRDERING

SEK har under året uppfyllt sin roll att främja utvecklingen av svenskt näringsliv och svensk exportindustri genom sin kreditgivning som varit inriktad mot exportindustrin. SEK har dessutom varit framgångsrik i sin upplåning. SEK har med hjälp av låneramen (se under Ekonomi) kunnat lämna lånelöften som gjort att svenska exportföretag har kunnat offerera fler exportaffärer. Låneramen har förlängts att gälla under 2011.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Räntenetto	1 898	1 994
Provisionsintäkter	20	26
Provisionskostnader	–20	–26
Nettoresultat finansiella transaktioner	2 498	1 103
Summa rörelseintäkter	4 396	3 097
Allmänna administrationskostnader	–452	–471
Avskrivningar, icke-finansiella tillgångar	–13	–11
Övriga rörelsekostnader	0	0
Återvunna kreditförluster	1	37
Nedskrivning av finansiella tillgångar	8	–283
Rörelseresultat	3 940	2 369
Skatt	–1 048	–642
Nettoresultat	2 892	1 727

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Summa tillgångar	339 688	371 588
Totala tillgångar	339 688	371 588
Skulder, avsättningar och eget kapital
Summa skulder och avsättningar	327 118	358 133
Summa eget kapital	12 570	13 455
Summa skulder, avsättningar och	339 688	371 588
eget kapital

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	15 522	–37	333
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–42		–3
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	24 311	31	193

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	9,9	10,9
Primärkapitalrelation, %	22,4	17,9
Kapitaltäckningsgrad, %	22,4	18,7

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	2 191	518
Bruttoinvesteringar, mnkr	42	3
Av- och nedskrivningar, mnkr	92	294
Antal anställda i medeltal	228	211
Sjukfrånvaro, %	2,6	2,1
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor	NYA KUNDFINANSIERINGSLÖSNINGAR, mnkr
Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse
								Exportkrediter 29,6
56	44		43	50		50		Övrig utlåning till exportörer 16,4
		57						Utlåning till den publika sektorn 2,3

Utlåning till den finansiella sektorn 0,4

Totalt 48,7

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

77

81

Skr. 2010/11:140

Bilaga

SJ AB • org nr 556196-1599 • www.sj.se

SJ, som är helägt av svenska staten, bildades år 2001 i samband med bola- giseringen av affärsverket Statens Järnvägar. Vid bolagiseringen övertog SJ affärsverkets persontrafik på järn- väg. Målet är att SJ ska vara ett mo- dernt resetransportföretag som i alla avseenden och uthålligt agerar affärs- mässigt och kommersiellt.

VERKSAMHET

SJ är den största operatören av persontrafik på järnväg i Sverige. Tågtrafiken i koncernen bedrivs främst inom moderbolaget SJ samt i dotterbolaget Stockholmståg och Norrlands- tåg. Övriga dotterbolag och intresseföretag bedriver verksamhet med nära anknytning till SJ:s kärnverksamhet.

SJ är huvudsakligen verksamt på markna- den för interregionala eller långväga resor. Företaget verkar inom två typer av trafik, kommersiell trafik och avtalstrafik (som upphandlas i konkurrens av Trafikverket (tidigare Rikstrafiken) eller regionala trafikhu- vudmän). SJ driver båda typer av trafik på affärsmässiga grunder i konkurrens med andra tågoperatörer (från och med 1 oktober 2010), bil, flyg och buss.

SJ står för cirka 55 procent av den totala tågtrafiken i Sverige. SJ expanderar både i Sverige och utomlands gällande egentrafiken. Under 2010 utökades trafiken till Köpen- hamn med avgångar till Odense. I Sverige har trafiken utökats mellan Stockholm och Umeå och mellan Örnsköldsvik och Umeå.

EKONOMI

Rörelsens intäkter uppgick till 8 717 (8 790) mnkr. Intäkterna har påverkats negativt av den stränga vintern under första och fjärde kvarta- let. Detta kompenserades till viss del av posi- tiva intäktseffekter av Eyjafjallajökulls utbrott i början av andra kvartalet när flygtrafiken delvis stod stilla. Koncernens rörelseresultat blev 439 (629) mnkr, vilket är 30 procent lägre än föregående år. De svåra vinterförhållandena under första och sista kvartalet ledde till bland annat skadade, inställda och försenade tåg vilket påverkat resultatet negativt med totalt 362 mnkr, både i form av lägre intäkter och högre kostnader såsom restidsgaranti, ersätt- ningstrafik och fordonsskador. Under andra kvartalet påverkades resultatet positivt med cirka 66 mnkr till följd av vulkanutbrottet på Island. Avkastningen på det egna kapitalet sjönk till 6,7 (11,2) procent. Soliditeten

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Jonas Iversen VD: Jan Forsberg

Ordf: Jonas Iversen (valdes vid årsstämman 2011 då Ulf Adelsohn avgick) Led: Eivor Andersson, Lars-Olof Gustavsson, Lena Olving, Richard Reinius, Caroline Sundewall, Gunilla Wikman (Lena Olving, Richard Reinius och Gunilla Wikman valdes vid årsstämman 2011 då Björn Mikkelsen, Elisabeth Salander Björklund och Ingela Tuvegarn avgick) Arb rep: Per Hammarqvist, Erik Johannesson, Thomas Winäs Revisorer: Lars Träff, Ernst & Young och Per Redemo, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 260 (260) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 122 (122) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

uppgick per den 31 december till 48,4 (41,0) procent.

MÅL

Ägarens långsiktiga finansiella målsättning för SJ är en soliditet på 30 procent och en avkastning på eget kapital uppgående till 10 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Ordinarie utdelning ska uppgå till en tredjedel av årets vinst, då soliditetsmålet har uppnåtts. Därutöver ska extra utdelning ske om detta erfordras för att uppnå en effektiv kapitalstruk- tur.

UTVÄRDERING

SJ har under verksamhetsåret 2010 inte nått ägarens finansiella mål. Företaget lämnade en utdelning om 90 (153) mnkr. Resandet med SJ minskade under första och fjärde kvartalet och totalt minskade nettoomsätt- ningen med 117 mnkr under 2010. SJ är exponerat för ett antal risker där minskad efterfrågan på grund av lågkonjunkturen och effekter av den kommande avregleringen av persontrafiken utgör stora risker. SJ:s punkt- lighet påverkades mycket negativt av det ovanligt stränga vintervädret under första och sista kvartalet 2010. De många störningarna i trafiken som sträng kyla och stora mängder snö över hela landet skapade, ledde till försämringar i punktligheten.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	8 627	8 741
Övriga intäkter	90	49
Kostnader	–8 270	–8 163
Resultat från andelar i intresseföretag	–8	2
Rörelseresultat	439	629
Finansiella intäkter	75	133
Finansiella kostnader	–108	–140
Resultat före skatt	406	622
Skatt	–112	–162
Nettoresultat	294	460
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	294	460

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	6 594	6 597
Räntebärande anläggningstillgångar	412	497
Ej räntebärande omsättningstillgångar	1 179	596
Räntebärande omsättningstillgångar	1 091	2 800
Totala tillgångar	9 276	10 490
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	4 486	4 306
Summa eget kapital	4 486	4 306
Räntebärande långfristiga skulder	2 365	3 505
Ej räntebärande långfristiga skulder	423	772
Räntebärande kortfristiga skulder	140	137
Ej räntebärande kortfristiga skulder	1 862	1 770
Totala skulder och eget kapital	9 276	10 490

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	751	1	329
Kassaflöde från investeringsverksamhet	554	–1 858
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–1 743	–1	304

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	6,7	11,2
Rsyss (genomsnitt), %	6,2	9,6
Soliditet, %	48,4	41,0
Resande, personkilometer, miljoner	6 774	7 038
Beläggningsgrad, %	54	54
Antal resor, miljoner	37,8	36,3

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	90	153
Bruttoinvesteringar, mnkr	858	595
Av- och nedskrivningar, mnkr	667	639
Antal anställda i medeltal	4 262	4 439
Sjukfrånvaro, %	5,2	4,6
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda		Ledningsgrupp	Styrelse		15		Mål
Statens ägarandel 100%					12
							Utfall
61	39	38	43	57	9
		62			6
					3
					0	2009	2010
					2008

78	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

82

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.sosalarm.se • org nr 556159-5819 • SOS ALARM SVERIGE AB

SOS Alarm Sverige AB bildades 1972 i syfte att samordna samhällets alarme- ringsfunktioner och möjliggöra snabba och effektiva hjälpinsatser. Bolaget ägs till 50 procent av svenska staten och till 50 procent av Sveriges Kommuner och Landsting via SKL Företag AB.

SOS Alarms huvuduppgift är att på uppdrag av staten ansvara för SOS- tjänsten i Sverige genom att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112.

VERKSAMHET

SOS Alarms affärsidé är att utveckla, erbjuda och utföra tjänster för ett tryggare samhälle. Genom bolagets centrala roll i samband med nödsituationer utgör SOS Alarm en viktig länk i samhällets krisberedskap. Bolaget ansvarar för nödnumret 112 inom Sverige och verk- samheten regleras i ett avtal med staten. SOS Alarm samordnar och förmedlar larmsamtal via 18 centraler i Sverige till räddningstjäns- ten och samarbetar med sjö-, flyg-, och fjällräddning samt polisen. Under 2010 tog SOS Alarm emot cirka 20 miljoner anrop varav 3,5 miljoner nödsamtal.

För landstingens räkning utförs uppdrag inom ambulansalarmering och ambulansdiri- gering. Primärkommunerna anlitar bolaget för alarmering av kommunal räddningstjänst. Till offentlig sektor och näringsliv erbjuder SOS Alarm flera andra samhällsnära, trygghetsska- pande säkerhets- och jourtjänster, bland annat trygghetslarm, automatlarm, person- larm, jourteleförmedling samt samordning och dirigering av samhällsfinansierade trans- porter. Nödnumret 112, krisberedskap samt räddnings- och vårdtjänster står för cirka 64 procent av omsättningen och säkerhets- och larmtjänster för resterande del.

EKONOMI

Nettoomsättningen ökade med 1,8 procent till 822 (808) mnkr. Larmcentralverksamhe- terna ökade sin omsättning med 2,2 procent från 774 till 791 mnkr. Den relativt låga ökningen mot föregående år är hänförlig till en allmänt låg prisuppräkning samt att ersätt- ningen för 112-tjänsten är oförändrad. Rörel- seresultatet uppgick till 4,4 (18,5) mnkr. Som en följd av det strategiska förändringsar- betet som inleddes 2010 har omstrukture- ringskostnader av engångskaraktär belastat resultatet med 12,8 mnkr. Callcenterverk- samheten har bidragit med ett rörelseresultat om 8,3 (7,4) mnkr. Finansnettot uppgick till 1,2 (3,5) mnkr och resultatet efter skatt minskade till 1,9 (14,1) mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Johnny Magnusson

VD: Johan Hedensiö

Ordf: Johnny Magnusson Led: Bo Anderson, Tommy Bernevång Forsberg, Göran Gunnarsson, Maria Khorsand, Ingrid Lennerwald, Lotta Mellström, Ewa Ställdal, Håkan Sörman Arb rep: Liselotte Bäckström, Rasmus Rasmussen Arb suppl: Margareta Lundén, Ann-Catrin Lööf Revisor: Magnus Fagerstedt, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (85) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 60 (45) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

MÅL

SOS Alarm ska enligt avtal med staten ha en genomsnittlig svarstid på 112-anrop på 8 sekunder och årligen avge en rapport till Försvarsdepartementet om kvaliteten i 112-tjänsten. Avkastningen på eget kapital ska långsiktigt uppgå till 8 procent och soliditeten till 30 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen ska motsvara 5 procent av eget kapital. Dock ska hänsyn alltid tas till omvärlds- förändringar, bolagets verksamhetsförutsätt- ningar samt ekonomiska ställning.

UTVÄRDERING

Den genomsnittliga svarstiden 2010 var 6,7 sekunder, vilket innebar att målet på 8 sek- under hölls. SOS Alarm bedriver ständigt kvalitetsarbete i syfte att förutom svarstiden förkorta den totala alarmeringstiden, samt att säkerställa att den nödställde alltid får rätt hjälp så effektivt som möjligt. För andra aspekter på hur avtalet om 112-tjänsten har uppfyllts hänvisas till separat rapport.

Soliditeten uppgick till 31 procent och avkastningen på eget kapital till 1 procent. De åtgärder som vidtagits och kommer att vidtagas till följd av det strategiska föränd- ringsarbetet förväntas leda till en varaktigt lägre kostnadsnivå och långsiktigt stärkt konkurrenskraft. För 2011 och på längre sikt förväntas en återgång till en resultatnivå i linje med de av ägarna uppsatta målen. För 2010 föreslås en utdelning om 8,1 mnkr vilket är enligt policy.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	822	808
Övriga intäkter	1	3
Kostnader	–819	–792
Rörelseresultat	4	19
Finansiella intäkter	2	4
Finansiella kostnader	0	–1
Resultat före skatt	6	22
Skatt	–2	–6
Nettoresultat	4	16
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	2	14
Minoritetsintressen	2	2

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Räntebärande anläggningstillgångar	1	1
Ej räntebärande anläggningstillgångar	261	233
Ej räntebärande omsättningstillgångar	235	241
Räntebärande omsättningstillgångar	46	45
Totala tillgångar	543	520
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	162	168
Minoritetens andel av eget kapital	7	6
Summa eget kapital	169	174
Ej räntebärande avsättningar	33	32
Räntebärande långfristiga skulder	0	0
Ej räntebärande kortfristiga skulder	341	314
Totala skulder och eget kapital	543	520

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	89	76
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–79	–75
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–8	–13

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	1	8
Rsyss (genomsnitt), %	3	13
Soliditet, %	31	33
Genomsnittlig svarstid, sekunder	6,7	6,8

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	8	8
Bruttoinvesteringar, mnkr	80	75
Av- och nedskrivningar, mnkr	53	54
Antal anställda i medeltal	867	874
Sjukfrånvaro, %	3,6	3,1
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %	KÖNSFÖRDELNING, %		Män		Kvinnor	AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
	Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse		8		Mål
Statens ägarandel 50%
						6		Utfall
Sveriges Kommuner och Landsting,
	37	36			44
SKL 50%				56		4
	63	64
						2
						0	2009	2010
						2008

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

79

83

Skr. 2010/11:140

Bilaga

SPECIALFASTIGHETER SVERIGE AB • org nr 556537-5945 • www.specialfastigheter.se

Specialfastigheter bildades år 1997. Bakgrunden till bildandet av Specialfastigheter var att skilja den statliga fastighetsförvaltningen från brukandet av lokaler och mark. Dessutom skulle en rättvisande bild ges av mark- och lokalkostnaderna i statsbudgeten, både när det gäller fastighetsförvaltningens resultat- och balansräkningar och de brukande myn- digheternas eller uppdragsgivarnas kostnader. Fastighetsförvaltningen skulle vidare bedrivas med ett mark- nadsmässigt avkastningskrav.

VERKSAMHET

Specialfastigheter äger fastigheter byggda för speciella ändamål, till exempel kriminalvårds- fastigheter, polisfastigheter och ungdoms- vårdshem. Fastigheterna är anpassade till hyresgästen och ska långsiktigt stötta hyres- gästernas verksamhet. Verksamheten bedrivs över hela Sverige. De tre största hyresgästerna är Kriminalvården, Rikspolisstyrelsen och Statens Institutionsstyrelse. Inför kommande år ökar bolaget sitt fokus på fastigheter med höga säkerhetskrav. Ett av de största pågående projekten är säkerhetspolisens nya huvudkon- tor i Solna.

EKONOMI

Specialfastigheters nettoomsättning ökade till 1 686 (1 487) mnkr. Ökningen förklaras huvudsakligen av tillkommande hyra för avslutade projekt samt förvärvet av fastighe- ten Fruktkorgen 1, Rådhuset i Stockholm. Driftsöverskottet förbättrades till 1 309

(1 141) mnkr. Årets resultat ökade till 804 (300) mnkr. Ökningen beror på ökade intäk- ter samt positiva orealiserade värdeföränd- ringar på förvaltningsfastigheter, 77 (–439) mnkr. Bruttoinvesteringarna uppgick under året till 852 (2 544) mnkr.

MÅL

Specialfastigheter sätter upp mål utifrån fyra perspektiv; Hyresgäst, Socialt ansvar, Process och Samhälle/ägare. Hyresgästperspektivet mäts genom NKI (Nöjd-Kund-Index) där målet för 2011, då nästa mätning görs, uppgår till 75. Medarbetarperspektivet mäts genom medarbetarenkäter NMI (Nöjd-Medar- betar-Index) där målet för 2011 uppgår till 4,3. Processperspektivet mäts genom direktavkastning, där målet för 2011 uppgår till 7,6 procent. Ägarperspektivet mäts

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Sven Landelius

VD: Peter Karlström

Ordf: Sven Landelius Led: Christel Armstrong-Darvik, Jan Berg, Birgitta Böhlin, Marianne Förander, Nina Linander, Per Håkan Westin, Carina Wång (Birgitta Böhlin valdes vid årsstämman 2011) Arb rep: Lena Nibell, Björn Sundström, Roger Törngren Revisor: Peter Gustafsson, Deloitte

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 190 (180) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 95 (90) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

genom avkastning på genomsnittligt eget kapital, som över en konjunkturcykel ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus 2,5 procentenheter, det vill säga för 2010 4,8 procent. Bolagets soliditet bör uppgå till mellan 25–35 procent. Special- fastigheter har dessutom ett antal miljömål, varav minskad energiförbrukning är priorite- rat.

UTDELNINGSPOLICY

Koncernens utdelning bör vara 50 procent av årets resultat efter skatt, efter återläggning av årets värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt. Vid beslut om utdelning tas hänsyn till koncernens ekonomiska ställning.

UTVÄRDERING

Direktavkastningen år 2010 var 8,3 (8,0) procent och avkastningen på eget kapital 17,4 (6,5) procent. För 2010 uppnåddes avkastningsmålet på eget kapital som var 4,8 procent. Avkastningen på eget kapital ska dock utvärderas över en konjunkturcykel där Specialfastigheter även har överträffat målet, med ett utfall på 10,1 procent jämfört med målet på 5,7 procent. Soliditeten ökade till 31,2 (29,7) procent och är därmed inom målintervallet. För 2010 föreslås utdelningen uppgå till 263 (310) mnkr samt en återbetal- ning till aktieägaren på 77 mnkr, vilket där- med är enligt policy. I bolagets senaste NKI uppnåddes resultatet 74 av maximalt 100. NMI gav 4,3 på en femgradig skala. Special- fastigheter har kontinuerligt minskat sin energiförbrukning, vilket gäller också för 2010.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Hyres- och förvaltningsintäkter	1 553	1 342
Övriga intäkter	133	145
Driftskostnader	–377	–346
Driftsöverskott	1 309	1 141
Övriga rörelsekostnader	–52	–52
Fastighetsförsäljningar	11	–1
Värdeförändringar	77	–439
Rörelseresultat	1 345	649
Finansnetto	–243	–233
Resultat före skatt	1 102	416
Skatt	–298	–116
Nettoresultat	804	300

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	16 477	15 524
Ej räntebärande omsättningstillgångar	119	119
Räntebärande omsättningstillgångar	295	439
Totala tillgångar	16 891	16 082
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	5 266	4 772
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	5 266	4 772
Räntebärande långfristiga skulder	5 755	6 267
Ej räntebärande långfristiga skulder	1 842	1 618
Räntebärande kortfristiga skulder	3 266	2 751
Ej räntebärande kortfristiga skulder	756	674
Totala skulder och eget kapital	16 891	16 082

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	1 153		697
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–844	–2	539
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–236	1	896

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	17,4	6,5
Rt (genomsnitt), %	9,2	4,9
Soliditet, %	31,2	29,7
Lokalarea, tkvm	1 120	1 101
Marknadsvärde fastigheter, mnkr	16 171	15 242

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	340	310
Bruttoinvesteringar, mnkr	855	2 544
Av- och nedskrivningar, mnkr	1	2
Antal anställda i medeltal	106	101
Sjukfrånvaro, %	1,7	2,0
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse		20			Mål
Statens ägarandel 100%
				15			Utfall
19	20
81	80	50	50	10
				5
				0	neg
					2008	2009	2010

80	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

84

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.sbo.se • org nr 556329-2977 • STATENS BOSTADSOMVANDLING AB SBO

Statens Bostadsomvandling AB Sbo bildades 2004 för att komplettera den verksamhet som bedrivs inom ramen för Statens bostadskreditnämd (BKN) med att bistå kommuner som har ett övermäktigt åtagande för boendet. Syftet med bolagets verksamhet är att ta hand om tomma bostäder i det kom- munala fastighetsbeståndet och på kommersiella villkor omvandla dem till annat ändamål.

VERKSAMHET

Bolaget ska praktiskt medverka till att bostads- marknaden kommer i balans på orter med vikande befolkning. Verksamheten innebär att bolaget av kommunen eller det kommunala bostadsbolaget köper bostäder som står tomma för att sedan omvandla dem till annan verksamhet. De övertaliga lägenheterna ska i första hand omvandlas för att tillgodose ett långsiktigt och efterfrågat behov på orten. När bostadsmarknaden är i balans ska fastighe- terna säljas till kommunen eller annan lämplig ägare. I sista hand ska bostäderna avvecklas genom miljömässig rivning.

Bolaget fick under 2009 ett utvidgat upp- drag och kan nu verka i svaga kommuner med vikande befolkningsunderlag även om kommu- nen inte har ett avtal med BKN. Detta innebär att 107 kommuner nu kan ta del av bolagets tjänster. I dag äger bolaget fastigheter i 21 orter i 17 kommuner. Bolagets fastighetsbe- stånd kan delas upp i tre kategorier, färdig- ställda fastigheter i förvaltning (cirka 475 lägenheter, 30 800 kvm), pågående ombygg- nationer (cirka 132 lägenheter, 8 400 kvm) och projekt under planering (cirka 115 lägen- heter, 12 500 kvm).

EKONOMI

Bolaget har ökat hyresintäkterna till 17,1 (15,9) mnkr. Uthyrningsgraden har samtidigt ökat till 89 (85) procent. Årets resultat uppgår till –2,7 (4,6) mnkr. Rörelseresulta- tet har till följd av ökade nedskrivningar minskat med 10 mnkr till –19 mnkr. Kassa- flödet har förbättrats från –7,0 mnkr till 8,6 mnkr samtidigt som fastighetsinvestering- arna har ökat till 63,6 (25,4) mnkr.

MÅL

Bolaget har ett särskilt samhällsuppdrag att stödja kommuner med övertalighet i bostads- beståndet. Det ekonomiska målet för hela

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Rolf Åbjörnsson

VD: Ann Eriksson

Ordf: Rolf Åbjörnsson Led: Andreas Giaever, Cathrine Holgersson, Brita Saxton, Björn Sundström (Brita Saxton valdes vid årsstämman 2011 då Christina Rogestam avgick) Revisor: Lars Nordenö, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 68 (68) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 34 (34) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

koncernen är att minst 37 procent av de samlade projektkostnaderna ska ha återvunnits då projekten avslutas. Detta mål bryts ner till styrning för alla fastighetsinvesteringar och mäts varje kvartal. Målet för samhällsuppdra- get mäts dels genom antal lägenheter som genom bolaget får ny användning dels genom att följa upp flyttkedjor som uppstår när lägen- heter omvandlas. Samhällsnyttan mäts också genom årliga enkäter till kommuner och hyres- gäster där målet är 80 procent nöjda samar- betspartners. Bolagets miljömål är att halvera energikostnaderna för de förvärvade fastighe- terna.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy finns inte då företaget saknar utdelningskrav.

UTVÄRDERING

Det ekonomiska målet tillgodoses, balansräk- ningen för 2010 överstiger ursprungligt kapital som tillförts bolaget. Sedan Statens Bostads- omvandling bildades 2004 har cirka 640 tomma lägenheter undgått rivning. Uppfölj- ningar som gjorts visar att cirka hälften av de som flyttar in i bostäder som anpassats för äldre flyttar från hus, därmed har insatsen bidragit till inflyttning genom ökad tillgång till hus till försäljning. Kommunen minskar samtidigt kostnaderna för bostadsanpassningar och kostnaderna för den sociala servicen kan hållas nere genom minskat resande.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	17	16
Övriga intäkter	1	0
Kostnader	–38	–25
Rörelseresultat	–20	–9
Finansiella intäkter	21	17
Finansiella kostnader	0	0
Resultat före skatt	1	8
Skatt	–4	–3
Nettoresultat	–3	5
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–3	5
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	140	95
Ej räntebärande omsättningstillgångar	11	11
Räntebärande omsättningstillgångar	434	485
Totala tillgångar	585	591
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	552	555
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	552	555
Ej räntebärande kortfristiga skulder	33	36
Totala skulder och eget kapital	585	591

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	13	15
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–4	–22
NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	neg	0,9
Rt (genomsnitt), %	0,2	1,4
Rsyss (genomsnitt), %	0,3	1,5
Soliditet, %	94,3	94,0
ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	64	25
Av- och nedskrivningar, mnkr	17	6
Antal anställda i medeltal	8	6
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män	Kvinnor	FLYTTKEDJOR – uppföljning av inflyttning till ett trygghetsboende, %
			Anställda		Styrelse
	Statens ägarandel 100%							Bostadsrätt 7%
		50		50	40			Hyresrätt 42%
								Villa 33%
					60

Annan kommun 8%

Uppgift saknas 10%

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

81

85

Skr. 2010/11:140

Bilaga

SVEASKOG AB • org nr 556558-0031 • www.sveaskog.se

Sveaskog har sitt ursprung i Domänverket	STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012
som bolagiserades 1992. Sveaskog är i
dag Sveriges största skogsägare och för-
valtar totalt 4,3 miljoner hektar mark.
Bolagets förtydligade uppdrag pekar på
att Sveaskog ska vara en oberoende aktör
på virkesmarknaden med kärnverksam-	Ordf: Göran Persson	VD: Gunnar Olofsson
het inom skogsbruk. Verksamheten ska
drivas på affärsmässig grund och gene-	Ordf: Göran Persson Led: Eva Färnstrand, Marianne
rera en marknadsmässig avkastning.	Förander, Thomas Hahn, Carina Håkansson, Birgitta
	Johansson-Hedberg, Elisabeth Nilsson, Anna-Stina
VERKSAMHET	Nordmark-Nilsson, Mats Ringesten Arb rep: Eva-Lisa
	Lindvall, Sture Persson Arb suppl: Per Eriksson, Kurt
Sveaskog förvaltar 3,3 miljoner hektar pro-	Larsson Revisorer: Mikael Eriksson och Martin Jansson,
duktiv skogsmark, vilket utgör 14 procent av	PwC samt Filip Cassel, Riksrevisionen
Sveriges skogsmark. Bolagets skogsinnehav är
spritt över hela Sverige men har sin tyngd-	Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 400 (400)
punkt i norra Sverige. Skogen är viktig som	tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 150 (145) tkr.
råvara för skogsindustrin och skapar syssel-	Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger-
sättning och rekreationsmöjligheter. Bolaget	ingskansliet.
säljer framförallt timmer, massaved och
biobränsle till sina kunder. Bolaget bedriver
ett långsiktigt hållbart skogsbruk där man
bland annat avsätter 20 procent av den	skogs markförsäljningsprogram har målet att
produktiva skogsmarken som naturvårdsareal	på sikt avyttra 10 procent av den egna skogs-
och etablerar totalt 36 ekoparker. Det pågår	marken (beräknat på innehavet 2002).
också ett markförsäljningsprogram där bola-	Bolagets ekonomiska mål har dock revide-
get säljer skogsmark till enskilda för att bidra	rats under 2011, där de nya måtten utgörs av
till tillköps- och omarronderingsmöjligheter,	direktavkastning, avkastning på eget kapital
särskilt i glesbygd. Riksdagen beslutade	samt soliditet.
vidare att Sveaskogs uppdrag att tillhanda-
hålla ersättningsmark till staten skulle upp-	UTDELNINGSPOLICY
höra men att en överföring av högst 100 000	Ordinarie utdelning ska långsiktigt motsvara
hektar produktiv skogsmark ska ske till staten	minst 60 procent av resultatet efter skatt,
för att användas som ersättningsmark.	exklusive ej kassaflödespåverkande värdeför-
	ändringar enligt IFRS. Hänsyn ska tas till
EKONOMI	Sveaskogs konsolideringsbehov och ekono-
Nettoomsättning för 2010 uppgick till 6 951	miska ställning i övrigt.
(6 034) mnkr. Bolagets omsättning ökade
med 15 procent som en följd av högre priser	UTVÄRDERING
och viss ökning av volymerna. Det operativa	Under 2010 uppgick direktavkastningen till
rörelseresultatet ökade till 1 280 (924) mnkr.	5,4 procent, avkastningen på operativt kapi-
Resultatandelen från Setra uppgick till 27	tal till 12,5 procent och avkastningen på eget
(–139) mnkr. Rörelseresultatet efter reavin-	kapital till 11,0 procent, vilket uppfyller de
ster och värdeförändringar i skogsinnehavet	satta målen. Räntetäckningsgraden ökade till
ökade till 3 031 (2 915) mnkr, där reavinster	5,5 (2,8) ggr vilket är över det satta målinter-
från markförsäljningen uppgick till 262 (407)	vallet. Skuldsättningsgraden uppgick till 0,27
mnkr och värdeförändring av skogskapitalet,	(0,34) ggr, vilket är under målintervallet.
enligt IAS 41, till 1 462 (1 723) mnkr.	För verksamhetsåret 2010 har styrelsen,
	enligt policy, föreslagit en kontantutdelning
MÅL	på 756 mnkr, samt ett tillskott på 159 mnkr
Bolagets direktavkastningsmål uppgår till	genom utdelning av aktier i det nybildade
minst 3,5 procent, avkastningsmålet på	bolaget Ersättningsmark i Sverige AB. Totalt
operativt kapital (rörelseresultat efter värde-	föreslås således utdelningar om 916 mnkr till
förändringar) ska uppgå till minst 7 procent	staten. Bolaget gjorde 155 affärer under
och avkastningen på eget kapital till minst 6	2010 inom markförsäljningsprogrammet
procent. Bolagets räntetäckningsgrad ska	omfattande 23 406 hektar mark. Sveaskog
långsiktigt uppgå till 2,0 men kan variera i	har nu totalt sålt 6,52 procent av sitt skogs-
intervallet 1,5–2,5 ggr. Skuldsättningsgraden	innehav enligt markförsäljningsprogrammet.
bör ligga inom intervallet 0,3–0,7 ggr. Svea-

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	6 951	6 034
Övriga intäkter	29	16
Kostnader	–4 476	–5 126
Reavinster i fastighetsförsäljning	262	407
Värdeförändring skog	1 462	1 723
Resultat från andelar i intresseföretag	27	–139
Rörelseresultat	3 031	2 915
Finansnetto	–257	–271
Resultat före skatt	2 774	2 644
Skatt	–719	–720
Resultat från avvecklad verksamhet	0	0
Nettoresultat	2 055	1 924
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	2 055	1 924

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	31 022	31 063
Ej räntebärande omsättningstillgångar	4 088	2 660
Räntebärande omsättningstillgångar	526	506
Totala tillgångar	35 636	34 229
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart
till aktieägare i moderbolaget	19 516	17 898
Summa eget kapital	19 516	17 898
Räntebärande avsättningar	756	802
Ej räntebärande avsättningar	8 353	8 204
Räntebärande långfristiga skulder	2 078	3 169
Ej räntebärande långfristiga skulder	6	18
Räntebärande kortfristiga skulder	2 911	2 566
Ej räntebärande kortfristiga skulder	2 016	1 572
Totala skulder och eget kapital	35 636	34 229

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	744	534
Kassaflöde från investeringsverksamhet	509	522
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–1 233	–1 289

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	11,0	11,3
Rop (genomsnitt), %	12,5	12,3
Räntetäckningsgrad, ggr	5,5	2,8
Skuldsättningsgrad, ggr	0,27	0,34
Soliditet, %	55	52
Verkligt värde skog, mnkr	29 103	28 028

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	916	487
Bruttoinvesteringar, mnkr	299	458
Av- och nedskrivningar, mnkr	89	77
Antal anställda i medeltal	964	958
Sjukfrånvaro, %	2,4	2,4
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
RedovisarenligtIFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse	12		Mål
Statens ägarandel 100%				10
						Utfall
19				8
			33
	50	50		6
81			67
				4
				2
				0	2009	2010
				2008

82	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

86

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.svedab.se • org nr 556432-9083 • SVENSK-DANSKA BROFÖRBINDELSEN SVEDAB AKTIEBOLAG

Svedabs uppgift är dels att genom sitt delägarskap i Öresundsbrokonsortiet, äga och förvalta den svenska 50-procen- tiga ägarandelen av Öresundsbron, dels att äga och förvalta de svenska landan- slutningarna till bron. Konsortiet äger den 16 km långa avgiftsfinansierade kust-till-kustförbindelsen. Broför- bindelsen omfattar både väg- och järn- vägstrafik. Konsortiet ansvarar för finan- siering, prissättning, drift och underhåll, kundservice och marknadsföring av an- läggningen.

VERKSAMHET

Svedabs verksamhet är i allt väsentligt inrik- tad på ekonomisk koncern- och bolagsförvalt- ning. Svedab ska genom sitt delägarskap i konsortiet aktivt verka för en affärsmässig och sund utveckling av Öresundsbron. Svedab ska se till att driften och underhållet av de svenska landanslutningarna är kostnadseffek- tiv och sker med samma miljö- och säkerhets- krav som gäller för Sveriges infrastruktur i övrigt.

EKONOMI

Kostnaderna för byggnation och drift av Öresundsförbindelsen ska till största delen täckas av avgifter från vägtrafikanterna. Järnvägen bidrar med resterande del som styrs av ett indexerat fastprisavtal. Konsortiet finansierar sin verksamhet genom lån på den öppna marknaden och Svedab genom lån i Riksgälden. Omsättningen minskade med 5 procent under 2010, vilket förklaras av den stärkta svenska kronan. Rörelsemarginalen stärktes från 51 till 54 procent. Konsortiets skuld fortsatte att minska.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Karin Starrin

VD: Ulf Lundin

Ordf: Karin Starrin Led: Elisabeth Annell, Gunnar Björk, Hans Brändström (Gunnar Malm avgick vid års- stämman 2011) Revisor: Mats Åkerlund, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 127 (128) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 64 (64) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

MÅL

Riksdagens fastlagda mål för Svedab är att lånen ska vara återbetalda senast år 2040. Driften av den fasta väg- och järnvägsförbin- delsen mellan Malmö och Köpenhamn ska ge såväl privatresenärer som näringsliv en säker och miljövänlig transport.

UTDELNINGSPOLICY

Ägaren har inte fastställt några krav på utdel- ning.

UTVÄRDERING

Öresundsbron fortsätter att bidra till att stärka Öresundsregionen. Gränsen mellan Sverige och Danmark spelar allt mindre roll för arbetskraft, fritidsresande och boende. Trafikutvecklingen över Öresundsbron var mycket positiv fram till och med första halv- året 2008, men har sedan dess stagnerat som en följd av den finansiella krisen och den därpå följande lågkonjunkturen. Konsorti- ets finansieringsmodell har visat sig vara förhållandevis robust. Prognoserna visar att konsortiets lån beräknas vara återbetalda före 2035 och Svedabs lån före 2040.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	980	1 033
Kostnader	–453	–510
Rörelseresultat	527	523
Finansiella intäkter	57	78
Finansiella kostnader	–598	–698
Värdeförändringar	–165	–283
Resultat före skatt	–706	–903
Skatt	48	99
Nettoresultat	–131	–281
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–131	–281
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	13 529	15 256
Räntebärande anläggningstillgångar	1 924	1 881
Ej räntebärande omsättningstillgångar	206	287
Räntebärande omsättningstillgångar	2 882	1 564
Totala tillgångar	18 541	18 988
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	–1 261	–1 382
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	–1 261	–1 382
Ej räntebärande avsättningar	0	0
Räntebärande långfristiga skulder	15 350	17 244
Räntebärande kortfristiga skulder	4 011	2 550
Ej räntebärande kortfristiga skulder	441	576
Totala skulder och eget kapital	18 541	18 988

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	783	831
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–49	–42
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	16	–1 167

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	neg	neg
Rt (genomsnitt), %	3,1	3,1
Rsyss (genomsnitt), %	3,2	3,9
Soliditet, %	neg	neg

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	92	92
Av- och nedskrivningar, mnkr	245	295
Antal anställda i medeltal	92	92
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män	Kvinnor	PERSONRESOR ÖRESUNDSBRON, miljoner
	Statens ägarandel 100%	Anställda		Styrelse					20				Bil
		47		50	50			15					Tåg
			53					10
								5
								0
								2007		2008	2009	2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

83

87

Skr. 2010/11:140

Bilaga

AKTIEBOLAGET SVENSKA MILJÖSTYRNINGSRÅDET • org nr 556514-0749 • www.msr.se

Miljöstyrningsrådet (MSR) bildades 1995 för att vara svenskt registrerings- organ enligt EU:s miljöstyrnings- och revisionsförordning, EMAS. Verksam- heten har sedan utvecklats och omfat- tar i dag även att ansvara för det inter- nationella systemet för miljövaru- deklarationer (EPD) samt för att förvalta och utveckla system för hållbar offentlig och annan professionell upp- handling (Miljöstyrningsrådets upp- handlingskriterier).

VERKSAMHET

Miljöstyrningsrådet förvaltar och vidareut- vecklar tre frivilliga system på miljöområdet. EMAS beskriver hur man stegvis bedriver ett förebyggande miljöledningsarbete i vilket ingår att planera, genomföra, följa upp och ständigt förbättra en organisations miljö- prestanda. EPD är ett system för miljövaru- deklarationer som innebär ett sätt att fakta- baserat beskriva produkters och tjänsters miljöprestanda utifrån ett livscykelperspektiv

– från råvaruutvinning till slutlig avfallshante- ring. Det tredje systemet är Miljöstyrningsrå- dets upphandlingskriterier, som ger vägled- ning för upphandlande enheter inom stat, kommun och landsting samt näringsliv för att på bästa sätt kunna inkludera miljöaspekter i samband med upphandling. Arbetet med att utarbeta kriterier som stöd vid upphandling av ett antal vanligt förekommande produkt- områden är viktiga delar i verksamheten liksom information inom området miljöanpas- sad upphandling.

EKONOMI

Verksamheten finansieras via registrerings- och årsavgifter från de organisationer som ansluter sig till EMAS- och EPD-systemen. Därutöver får företaget vissa intäkter från projektverksamhet inom verksamhetsområ- dena. För verksamheten med regeringens handlingsplan för miljöanpassad offentlig upphandling har bolaget fått ett statsbidrag på 11 mnkr under 2010. Omsättningen uppgick till 18 (14) mnkr.

MÅL

Miljöstyrningsrådet ska stödja näringsliv och offentlig förvaltning att vidareutveckla sitt miljöarbete på ett systematiskt och kostnads- effektivt sätt. Bolaget ska även ge dem som öppet beskriver syftet med och resultatet av sitt miljöarbete ett erkännande som kan förstås såväl nationellt som internationellt. Ett mål för upphandlingsverksamheten är att

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Lars Parkbring

VD: Sven-Olof Ryding

Ordf: Lars Parkbring Led: Annika Christensson, Ted Ekman, Kerstin Grönman, Lars Jonsson, Marie Larsson, Annaa Mattsson, Inger Strömdahl, Peter Wenster (Johan Gerklev avgick i mars 2011) Revisorer: Magnus Fagerstedt och Mikael Sjölander, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 45 (45) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 10,3 (10) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

underlätta för upphandlarna i kravställandet så att den tid och de resurser man satsar, förutom att ge ett bra avtal, också resulterar i största möjliga miljönytta. Det ekonomiska målet är att verksamheterna kring EMAS och EPD ska ge ett tillräckligt överskott för att möjliggöra utökade och förbättrade informa- tionstjänster. Förutom att MSR:s verksamhet syftar till att främja en hållbar utveckling, har bolaget även mål för att förbättra den påver- kan på miljö, samhälle och ekonomi som uppstår till följd av bolagets och dess anställ- das aktiviteter.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten syftar inte till att vara vinstdri- vande.

UTVÄRDERING

Arbetet att som så kallat behörigt organ in- formera om EMAS på hemsidan www.emas.se fortsatte. Där finns information om EMAS- förordningen, regler för att ansluta sig till systemet samt EMAS-registrerade organisatio- ner. Motsvarande arbete genomförde Miljö- styrningsrådet också avseende det internatio- nella EPD-systemet. Arbetet med upphand- lingsverksamhet under 2010 präglades till stor del av regeringens handlingsplan för miljökrav vid offentlig upphandling. Det har inneburit ett omfattande informations- och kriterieutvecklingsarbete samt vägledning för upphandlare. Bolaget redovisar i sin hållbar- hetsredovisning nyckeltal för påverkan från den egna verksamheten, bland annat utsläpp av växthusgaser, personalsituationen inklusive omsättning, sjukfrånvaro och utbildning, samt ekonomiska nyckeltal.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män	Kvinnor
			Anställda	Styrelse
	Statens ägarandel 85%
	Sveriges kommuner	43
	och landsting 10%			50 50
		57
	Svenskt Näringsliv 5%

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	2	2
Övriga intäkter	16	12
Kostnader	–18	–14
Rörelseresultat	0	0
Resultat före skatt	0	0
Nettoresultat	0	0
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	0	0
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Anläggningstillgångar	1	1
Ej räntebärande omsättningstillgångar	2	2
Räntebärande omsättningstillgångar	6	8
Totala tillgångar	9	11
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	3	3
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	3	3
Avsättningar	1	0
Ej räntebärande kortfristiga skulder	5	9
Totala skulder och eget kapital	9	12

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	0	0
Kassaflöde från investeringsverksamhet	0	0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	1,6	0
Rt (genomsnitt), %	1,9	1,9
Soliditet, %	38,3	30,1

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Av- och nedskrivningar, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	14	11
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

EPD-REGISTRERINGAR, antal

150
120
90
60
30
0	2006	2007	2008	2009	2010

EMAS-REGISTRERINGAR, %

120
90
60
30
0	2006	2007	2008	2009	2010

84	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

88

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.skeppshypotek.se • org nr 262000-1046 • SVENSKA SKEPPSHYPOTEKSKASSAN

Svenska Skeppshypotekskassan (Kassan) bildades 1929 med uppgift att underlätta finansieringen för svenska rederier och medverka till svenska handelsflottans föryngring. För verksamheten i Kassan gäller lagen (1980:1097) om Svenska Skeppshypotekskassan. Kassan är inte ett aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig ställning. Regeringen utser styrelse och revisorer samt beviljar styrelsen ansvarsfrihet.

VERKSAMHET

Svenska Skeppshypotekskassans uppgift är att medverka till föryngringen och modernise- ringen av den svenska handelsflottan. Kassan finansierar rederiverksamhet med svenskt ägande eller utländskt ägande med bety- dande svenskt intresse och lämnar i huvudsak långfristiga lån mot säkerhet i svenskt eller utländskt skepp. Verksamheten bedrivs affärsmässigt och i konkurrens med andra kreditinstitut. På uppdrag av regeringen administrerar Kassan också Rederinämndens angelägenheter.

EKONOMI

Kassans rörelse har lämnat en vinst på 62 (61) mnkr. Räntenettot har ökat med 1 mnkr jämfört med 2009.

Några kreditförluster har inte uppstått. Kassan hade vid utgången av 2010 inte några osäkra krediter eller krediter med ränteeftergifter. Under 2009 och 2010 har dock amorteringsanstånd på totalt cirka 42 mnkr beviljats. Marknadsvärdena på fartyg har det senaste året generellt sjunkit, så gäller även för Kassans belånade fartyg. Det har medfört att ett antal lån har en belånings- grad som är högre än vad Kassan normalt tillämpar. Inga av dessa engagemang bedöms i dagsläget vara osäkra krediter.

Avkastningen på genomsnittlig balansom- slutning uppgick till 0,8 (0,7) procent och avkastningen på eget kapital blev 4,2 (4,3) procent. Kassans soliditet uppgick till 22,0 (19,0) procent. Enligt regelverket, Basel II, uppgår Kassans kapitalkrav till 512 (592) mnkr och kapitaltäckningskvoten till 2,97 (2,47).

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Erling Gustafsson

VD: Lars Johanson

Ordf: Erling Gustafsson Vice ordf: Lars Höglund Led: Tomas Abrahamsson, Kristina Ekengren, Lars Höglund, Anders Källsson, Fredrik Lantz, Agneta Rodosi Suppl: Karin Barth, Håkan Larsson, Jan-Olof Selén Revisorer: Harald Jagner, Deloitte, och lekmannarevisor Ewa Widgren från Näringsdepartementet

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 120 (120) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 48 (48) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

MÅL

Syftet med Kassans verksamhet är att under- lätta finansieringen för rederiverksamhet med svenskt ägande eller utländskt ägande med betydande svenskt intresse. Ägaren har inte ställt upp några ekonomiska mål för Kassan. Lagen stipulerar dock att Kassans behållna årsvinst ska avsättas till en reservfond (eget kapital). Reservfonden ska användas till att täcka eventuella förluster i rörelsen.

UTDELNINGSPOLICY

Kassans vinst behålls i sin helhet i verksam- heten i enlighet med lagen (1980:1097) om Svenska Skeppshypotekskassan. Utdelnings- policy saknas och Kassan lämnar därför ingen utdelning.

UTVÄRDERING

Det finns inga av ägaren fastställda mål att utvärdera.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Ränteintäkter	128	185
Kostnader	–66	–124
Rörelseresultat	62	61
Resultat före skatt	62	61
Nettoresultat	62	61
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	62	61
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Räntebärande anläggningstillgångar	6 231	7 222
Ej räntebärande omsättningstillgångar	16	24
Räntebärande omsättningstillgångar	680	452
Totala tillgångar	6 927	7 698
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	1 521	1 459
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	1 521	1 459
Ej räntebärande avsättningar	9	10
Räntebärande långfristiga skulder	5 382	6 215
Ej räntebärande kortfristiga skulder	15	14
Totala skulder och eget kapital	6 927	7 698

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	70	62
Kassaflöde från investeringsverksamhet	0	0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	158	294

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	4,2	4,3
Rt (genomsnitt), %	0,8	0,7
Kapitalbas, mnkr	1 521	1 459
Soliditet, %	22	19

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Av- och nedskrivningar, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	8	8
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

UTLÅNING TILL REDERIER, mnkr

Anställda		Styrelse	8 000
Statens ägarandel 100%
			6 000
		25
50	50	75	4 000
			2 000
			0	2007	2008	2009	2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

85

89

Skr. 2010/11:140

Bilaga

AB SVENSKA SPEL • org nr 556450-1812 • www.svenskaspel.se

AB Svenska Spel startades 1997 efter en sammanslagning av AB Tipstjänst och Svenska Penninglotteriet AB. Svenska Spels tillstånd att anordna lot- terier, nummerspel och vadhållning på idrottstävlingar, spel på värdeautomater, kasinospel och pokerspel över Internet lämnas av regeringen. Nuvarande till- stånd för verksamheten löper ut den 31 december 2011.

VERKSAMHET

Svenska Spels uppdrag från staten är att, efter tillstånd av regeringen, anordna spel och lotterier på ett socialt ansvarsfullt sätt. Bolaget bedriver verksamheten inom tre affärsområden; Spel & Lotterier, Vegas och Casino Cosmopol.

EKONOMI

Nettoomsättningen från spelverksamhet med mera uppgick till 7 885 (8 096) mnkr. Rörel- seresultatet uppgick till 4 795 (4 921) mnkr. Resultatet efter finansiella poster och skatt uppgick till 4 766 (4 977) mnkr. Det lägre resultatet jämfört med 2009 kan i huvudsak härledas till minskade intäkter genom ökad konkurrens, genomförda spelansvarsåtgärder samt minskade finansiella intäkter.

MÅL

Regeringens ambition är att bedriva en ansvars- full spelpolitik i syfte att säkerställa en sund och säker spelmarknad. Sociala skyddshänsyn ska stå i förgrunden för svensk spelpolitik. De statligt kontrollerade bolagen ska i sin mark- nadsföring av verksamheten ha en socialt ansvarstagande inriktning i syfte att inte upp- fattas som alltför påträngande. Svenska Spel ska beakta konsumenternas intresse av ett trovärdigt alternativ till illegal spelverksamhet. En väl utbyggd service i såväl storstad som glesbygd ska eftersträvas. I uppdraget ligger också att sociala skyddshänsyn ska prioriteras när spelformer utvecklas och i övrig verksam- het. Bolaget ska anta en försiktighetsprincip när det gäller nya spel och nya marknader. Risken för bedrägerier och olagligt spel ska också beaktas. Maximal säkerhet i spelhante- ringen ska eftersträvas. Utifrån bolagets upp- drag ska verksamheten bedrivas kostnadseffek- tivt.

Spelarna ska erbjudas ett attraktivt spelut- bud, men samtidigt ges goda möjligheter att kontrollera sitt spelande genom information, utbildning och exempelvis spelbudgetar och spelkoll.

Styrelsen fastställer därutöver interna ekono- miska mål för verksamheten grundade på en avvägning mellan ansvarstagande och resultat- nivå. För 2010 uppgick koncernens resultatmål

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Anitra Steen

VD: Anders Hägg

Ordf: Anitra Steen (valdes vid årsstämman 2011 då Margareta Winberg avgick) Led: Björn Fries, Catarina Fritz, Eva-Britt Gustafsson, Lena Jönsson, Michael Thorén, Christer Åberg (Catarina Fritz, Michael Thorén och Christer Åberg valdes vid årsstämman 2011 då Stefan Borg och Lena Borgström Melinder avgick) Arb rep: Anders Andersson, Martina Ravn Arb suppl: Peter Cernvall, Roland Norbäck Revisorer: Per Wardhammar, PwC och Anders Herjevik, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 93 (93) tkr. Arvode ut- går inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

efter finansiella poster och skatt till 4 908 (5 094) mnkr. Utfallet är 141 mnkr lägre än målet, en avvikelse på 2,9 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Alla, till utdelning tillgängliga, vinstmedel ska disponeras på sätt som regeringen föreskriver. I vinstdispositionen föreslås 4 766 mnkr förde- las till staten.

UTVÄRDERING

Svenska Spel har under 2010 uppfyllt de mål som regering och riksdag ställt upp.

Svenska Spel uppfyller branschorganisatio- nen European Lotteries krav för spelansvar och certifierades i början av året på högsta nivå.

Svenska Spel har därmed ett etablerat och integrerat spelansvarsprogram och en utvecklad dialog med bolagets intressenter. Förvärvet av dotterbolaget Playscan AB är en del av Svenska Spels framtida strategi inom spelansvar. Från 1 oktober 2010 gäller 18 års åldersgräns vid köp av Svenska Spels lotter. Därmed har Svenska Spel infört åldersgräns på samtliga spelformer. För att öka kunskapen om problemspelande inrättade Svenska Spel under året ett forsk- ningsråd i syfte att genom ökad kunskap för- bättra det förebyggande arbetet.

En omorganisation som startades under 2009 har under året färdigställts och arbetet har fortsatt med att utveckla den interna effek- tiviteten och sänka kostnaderna enligt uppdrag. Sedan februari 2010 lyder bolaget under lagen om offentlig upphandling, vilket innebär att bolaget för närvarande anpassar sin verksamhet till de offentliga upphandlingsreglerna.

Bolaget har för fjärde året i rad upprättat hållbarhetsredovisning för 2010 i enlighet med GRI:s riktlinjer.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning från spelverksamheten	7 885	8 096
Aktiverat arbete för egen räkning	3	15
Personalkostnader	–989	–971
Övriga externa kostnader	–1 758	–1 890
Av- och nedskrivningar	–346	–329
Rörelseresultat	4 795	4 921
Finansiella poster	–27	56
Skatt	–2	0
Nettoresultat	4 766	4 977
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	4 766	4 977
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	1 224	1 373
Räntebärande anläggningstillgångar	1 525	1 469
Ej räntebärande omsättningstillgångar	1 664	1 754
Räntebärande omsättningstillgångar	3 073	3 404
Totala tillgångar	7 486	8 000
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	4 766	4 977
Summa eget kapital	4 766	4 977
Ej räntebärande avsättningar	12	13
Ej räntebärande långfristiga skulder	1 321	1 264
Ej räntebärande kortfristiga skulder	1 387	1 746
Totala skulder och eget kapital	7 486	8 000

KASSAFLÖDE, mnkr	2010		2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	5	785	5	737
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–294		–365
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–4	977	–5	108

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	97,8	98,7
Rt (genomsnitt), %	63,0	63,6
Soliditet, %	63,7	62,2

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	4 766	4 977
Bruttoinvesteringar, mnkr	298	437
Av- och nedskrivningar, mnkr	346	329
Antal anställda i medeltal	1 764	1 748
Sjukfrånvaro, %	3,8	3,8
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor		NETTOSPELINTÄKTER PER AFFÄRSOMRÅDE 2010, %
		Anställda		Ledningsgrupp		Styrelse
	Statens ägarandel 100%									Spel och lotterier 67%
			43	40	43					Vegas 21%
		57						57		Casino Cosmopol 12%
				60

86 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

90

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.svevia.se • org nr 556768-9848 • SVEVIA AB (PUBL)

Svevia, som tidigare var en del av Vägverket, är sedan den 1 januari 2009 ett helägt statligt bolag som be- driver entreprenad-, service- och uthyr- ningsverksamhet inom trafik-, mark-, bygg- och anläggningsområdet. Svevias affärsidé är att bygga och sköta om Sveriges vägar och infrastruktur.

VERKSAMHET

Tidigare Vägverket Produktion – numera Svevia AB – bedriver entreprenad-, service- och uthyrningsverksamhet inom trafik-, mark-, bygg- och anläggningsområdet. Verk- samheten har bedrivits i bolagsliknande form utan subventioner och varit helt konkurrens- utsatt sedan 2001. Skälen till bolagiseringen var att öka förutsättningarna för konkurrens- neutralitet och eliminera grunden för miss- tankar om korssubventioner på marknaden för byggande, underhåll och drift av vägar.

Marknadstrenden visar ett stort utbud av offentliga infrastrukturprojekt, men ett min- dre utbud av privata och kommunala projekt. Väginvesteringar förväntas stå tillbaka något till förmån för järnvägsinvesteringar kom- mande period. Marknaden för drift och under- håll bedöms som god under det kommande året, men trenden med ökande konkurrens kommer att fortsätta, sannolikt med fler aktörer än tidigare på såväl väg- som järn- vägssidan. Priskonkurrens präglar vägdrifts- marknaden. Förväntan är att kommunerna ökar sin upphandling av externa entreprenörer avseende sommar- och vinterdrift på sikt. Inom energisektorn minskade investeringarna under 2010, dock påverkades investeringsni- vån inom vindenergi positivt. Svevia är i dag en aktör inom denna nisch.

EKONOMI

Nettoomsättning för 2010 uppgick till 8 093 (7 941) mnkr och rörelseresultatet uppgick till 204 (148) mnkr. Lönsamhetsförbättringen var framförallt hänförbar till strukturella åtgärder inom verksamhetsområdena Belägg- ning, med bättre resursutnyttjande, samt ökat resultatbidrag från Fastighet och Maskin, där sänkta reparationskostnader har bidragit. Vidare har resultatet tidigare varit påverkat av bolagiseringskostnader. Regionerna har däremot minskat sitt resultatbidrag. Den på många håll snörika vintern har påverkat omsättningen så att flera anläggningsprojekt har fått en kortare säsong medan större insatser har krävts inom drift och underhåll. Orderingången ökade med 2 procent och

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Christina Rogestam VD: Per-Olof Wedin

Ordf: Christina Rogestam Led: Christer Bådholm, Pia Gideon, Johanna Hagelberg, Patrik Jönsson, Ola Salmén, Johan Trouvé (Johanna Hagelberg valdes vid årsstämman 2011 då Åsa Söderström-Jerring avgick) Arb rep: Martin Harr, Moody Israelsson Arb suppl: Christer Dahlberg, Jan Salkert Revisorer: Tommy Mårtensson, Deloitte samt Leif Lundin, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 400 (400) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 200 (200) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

uppgick till 7 544 (7 428) mnkr och order- stocken minskade till 5 953 (6 502) mnkr vid årsskiftet.

MÅL

Regeringens vision och målsättning är att bolaget ska vara ett lönsamt och framgångs- rikt anläggnings- och driftföretag som bygger på hållbar utveckling och i alla avseenden agerar affärsmässigt och kommersiellt. Svevia har sedan bolagsstämman i april 2010 det långsiktiga avkastningsmålet 13 procent och soliditetsmålet 30 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Ordinarie utdelning ska motsvara 50–75 procent av årets resultat efter skatt. Vid förslag till utdelning ska hänsyn tas till bola- gets framtida kapitalbehov och eventuella investerings- och förvärvsplaner. Utdelning är endast aktuellt om soliditetsmålet är uppnått.

UTVÄRDERING

Under 2010 uppgick avkastningen på eget kapital till drygt 12,3 procent. För jämförbar- het på längre sikt kommer resultatet att behöva justeras positivt för avskrivningar av goodwill, som försvinner i samband med övergången till IFRS-redovisning. Bolaget anses därför ha uppfyllt avkastningsmålet. Soliditeten uppgick till 38 procent vid årskif- tet, vilket är högre än det satta målvärdet. För verksamhetsåret 2010 har styrelsen, enligt policy, föreslagit en utdelning på 108 mnkr.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	8 093	7 941
Kostnader för produktion	–7 446	–7 291
Kostnader för försäljning och
administration	–443	–502
Rörelseresultat	204	148
Finansnetto	21	18
Resultat före skatt	225	166
Skatt	–56	–48
Nettoresultat	169	118
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	169	118
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	974	1 002
Räntebärande anläggningstillgångar	502	445
Ej räntebärande omsättningstillgångar	2 185	1 976
Räntebärande omsättningstillgångar	80	630
Totala tillgångar	3 741	4 053
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	1 425	1 316
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	1 425	1 316
Ej räntebärande avsättningar	299	264
Ej räntebärande kortfristiga skulder	2 017	2 163
Räntebärande kortfristiga skulder	0	310
Totala skulder och eget kapital	3 741	4 053

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	–30		219
Kassaflöde från investeringsverksamhet	239	–1	537
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–370	1	507

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	12,3	9,4
Rt (genomsnitt), %	5,8	8,4
Rsyss (genomsnitt), %	14,9	21,6
Soliditet, %	38,1	32,5

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	108	59
Bruttoinvesteringar, mnkr	108	2 127
Av- och nedskrivningar, mnkr	142	143
Antal anställda i medeltal	2 818	2 811
Sjukfrånvaro, %	2,2	2,1
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

	Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse	15	Mål
Statens ägarandel 100%				12
	9				Utfall
		33	33	9
	91	67	67	6
				3
				0	2010
				2009

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

87

91

Skr. 2010/11:140

Bilaga

SWEDAVIA AB • org nr 556797-0818 • www.swedavia.se

Swedavia som tidigare var en del av	STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012
Luftfartsverket, är sedan 1 april 2010 ett
helägt statligt bolag som äger, driver och
utvecklar 13 flygplatser i Sverige.
Ungefär hälften av intäkterna kommer
direkt eller indirekt från flygtrafiken via
avgifter från flygbolagen. Den andra hälf-	Ordf: Ingemar Skogö	VD: Torborg Chetkovich
ten kommer från övrig kommersiell verk-
samhet såsom uthyrning av lokaler för	Ordf: Ingemar Skogö Led: Karin Apelman, Lars
handel och kontor, arrenden, parkerings-	Backemar, Anders Ehrling, Anna Elgh, Adine Grate Axén,
	Hans Jeppsson, Christopher Onajin, Lottie Svedenstedt
verksamhet samt reklamplatser.
	Arb rep: Lars Andersson, Robert Olsson Revisorer: Mag-

nus Fagerstedt, Ernst & Young

VERKSAMHET

Luftfartsverket delades till följd av de skilda affärsförutsättningar som gäller för flygtrafik- tjänsten respektive flygplatserna. För flyg- platsverksamheten skapar bolagiseringen bättre affärsmöjligheter och statens flygplat- ser samlas i ett bolag. Swedavia är en viktig del i den nationella och internationella kol- lektivtrafiken. Bolaget är i det sammanhanget bra positionerat för att skapa den tillgänglig- het Sverige behöver och underlätta resande, affärer och möten. Swedavias uppdrag inne- bär också att bolaget inte utan regeringens godkännande får lägga ner eller överlåta någon av de flygplatser som ingår i det, av regeringen vid var tid genom beslut fast- ställda, nationella basutbudet av flygplatser.

Sedan mars 2009 består det nationella basutbudet av flygplatserna: Göteborg/Land- vetter, Kiruna, Luleå, Malmö, Ronneby, Stockholm/Arlanda, Stockholm/Bromma, Umeå, Visby och Åre/Östersund. Uppdraget säkerställer ett effektivt och långsiktigt håll- bart flygtransportsystem som garanterar en grundläggande interregional tillgänglighet i hela landet.

EKONOMI

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 440 tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 220 tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskans- liet.

på Island, vilket stoppade eller störde flygtra- fiken, uppskattas till en resultatpåverkan på cirka 55 mnkr. Det stränga vintervädret under fjärde kvartalet har inneburit högre driftskost- nader än normalt för att hålla flygtrafiken verksam.

MÅL

Från 2011 gäller sedan årsstämman 28 april 2011 ett avkastningskrav på 9,0 procent på eget kapital (inklusive värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt) över en konjunkturcykel. Mål för bolagets soliditet är 35 procent.

UTDELNINGSPOLICY

När soliditetsmålet uppnåtts ska årlig utdel- ning ske med 30–50 procent av årsresultatet efter återläggning av årets värdeförändringar och skatt som hör till dessa.

Koncernens nettoomsättning för perioden, det	UTVÄRDERING
vill säga 1 april till 31 december 2010,	Ekonomiska mål beslutades av årsstämman
uppgick till 3 277 mnkr. Rörelseresultatet	28 april 2011 och gäller tills vidare för
uppgick till 420 mnkr och rörelsemarginalen	perioden 2011–2014.
blev 12,8 procent. Resultatet före skatt
uppgick till 192 mnkr. Resultatet efter skatt
uppgick totalt till 21 mnkr. Vulkanutbrottet

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010
Rörelsens intäkter	3 277
Rörelsens kostnader	–2 857
Rörelseresultat	420
Ränteintäkter och liknande
resultatposter	11
Räntekostnader och liknande
resultatposter	–239
Resultat före skatt	192
Skatt	–6
Uppskjuten skatt	–165
Nettoresultat	21
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	15
Minoritetsintressen	6

BALANSRÄKNING, mnkr	2010
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	10 655
Räntebärande anläggningstillgångar	210
Ej räntebärande omsättningstillgångar	296
Räntebärande omsättningstillgångar	751
Totala tillgångar	11 912
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	3 618
Minoritetens andel av eget kapital	9
Summa eget kapital	3 627
Avsättningar	1 239
Räntebärande långfristiga skulder	4 029
Räntebärande kortfristiga skulder	2 127
Ej räntebärande kortfristiga skulder	890
Totala skulder och eget kapital	3 017

KASSAFLÖDE, mnkr	2010
Kassaflöde från löpande verksamhet	746
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–591
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	140

NYCKELTAL	2010
Re (genomsnitt), %	0,4
Rt (genomsnitt), %	3,6
Rsyss (genomsnitt), %	3,93
Soliditet, %	30,4

ÖVRIGT	2010
Utdelning, mnkr	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	520
Av- och nedskrivningar, mnkr	630
Antal anställda i medeltal	2 496
Etikpolicy	Ja
Jämställdhetspolicy	Nej
Miljöpolicy	Ja
Miljöledningssystem	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010	Ja

Samtliga uppgifter avser perioden april–december 2010.

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
	Statens ägarandel 100%	Anställda		Ledningsgrupp			Styrelse		0,5			Utfall
									0,4
			45	50	50		56	44	0,3
		55
									0,2		Mål beslutades
									0,1		av årsstämman
									0,0		28 april 2011.
									2010

88 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

92

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.swedesurvey.se • org nr 556469-2530 • SWEDESURVEY AKTIEBOLAG

Swedesurvey tillhandahåller svenskt kunnande och erfarenhet utomlands inom lantmäteriområdet, med fokus på juridiska och tekniska frågor angående fastighetssystem, geografisk informa- tion och fastighetsinformation. Denna kompetens hämtas främst från Lantmäteriet. Verksamheten sker ofta i form av institutionellt samarbete och den tjänsteexport som bedrivs inom Swedesurvey är en del av bidraget till den svenska politiken för global utveck- ling.

VERKSAMHET

Bolagets uppgift är att globalt tillhandahålla kunnande och erfarenhet inom lantmäteriom- rådet, som ett verktyg att främja hållbar utveckling, minskad fattigdom och ekonomisk tillväxt. Verksamheten omfattar frågor som rör grundläggande politiska och juridiska förhål- landen, utveckling av system etc. för fastig- hetsbildning, fastighetsregistrering och inskrivning, värdering och geodetisk mätning, aktiviteter för att skapa en infrastruktur för samhällets informationsförsörjning av fastig- hets- och geografisk information samt olika former av samhällsplanering. Tjänster tillhan- dahålls på affärsmässiga villkor med finansie- ring direkt från kund alternativt genom bilate- rala/multilaterala organisationer.

EKONOMI

Rörelsens intäkter under 2010 uppgick till 42 (58) mnkr. Resultatet efter finansiella poster uppgick till –5 (–3) mnkr, och rörelse- marginalen blev –8,5 (–4,1) mnkr. Ur ekono- misk synpunkt var 2010 ett svagt år för bolaget. Den globala finanskrisen och den följande lågkonjunkturen har även under 2010 påverkat verksamheten, detta då pågå- ende samt planerade projekt ej kunnat slutfö- ras eller genomföras som planerat.

MÅL

Den långsiktiga visionen för bolaget är att i samverkan med Lantmäteriet förbli en ledande, välkänd och välrenommerad leveran- tör av tjänster och produkter inom fastighets- system och geografisk information, som med tillfredsställande lönsamhet utvecklar och ökar svensk tjänsteexport inom verksamhetsområ- det. Verksamhetens mål koncentreras även till insatser som medverkar till att bekämpa

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Anders Ågren

VD: Jan Zakariasson

Ordf: Anders Ågren Led: Kevian Ash-hami, Helen Fasth Gillstedt, Siv Hellén, Lars Jansson, Monica

Lagerqvist Nilsson (Kevian Ash-hami och Helen Fasth Gillstedt valdes vid årsstämman 2011 då Eva Gianko och Peter Ljung avgick) Revisor: Annika Wedin, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (60) tkr Arvode till stämmovalda ledamöter 35 (35) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

fattigdom och ge ekonomisk, ekologisk och social utveckling samt till att bidra till kvinnors rättigheter och deras ekonomiska egenmakt bland annat genom att medverka till kvinnors rätt till mark. Bolagets målsättning för 2010 var att öka omsättningen till minst 90 mnkr. Rörelsemarginalen, det vill säga rörelseresulta- tet efter avskrivningar i procent av omsätt- ningen bör senast 2011 uppgå till minst 5 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget har inte någon fastställd utdelnings- policy då överskottet återinvesterats i bolaget i syfte att stärka kapitalbildningen och verk- samhetens långsiktiga utveckling.

UTVÄRDERING

Ur ekonomisk synpunkt var 2010 ett svagt år för Swedesurvey. För att vända trenden med minskande omsättning har bolaget beslutat om en ny strategisk inriktning, formulerad i en ny affärsplan. Landfrågornas betydelse för fattig- domsbekämpning och hållbar utveckling har fortsatt varit i fokus. Verksamhetsinriktningen går alltmer mot en marknad där projekten finansieras av kunderna själva eller av multila- terala utvecklingsorgan. Nationella reformpro- gram för att skapa hållbar ekonomisk utveck- ling, där landfrågorna är en viktig komponent, genomförs i många länder. Den effektivisering av lantmäteriverksamheten i utvecklingslän- derna som Swedesurvey medverkar till bidrar i hög grad till en rättvis och global utveckling, fattigdomsbekämpning, att främja kvinnors rättigheter, ökad säkerhet samt till en bättre miljö.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	42	58
Kostnader	–46	–61
Rörelseresultat	–4	–3
Finansnetto	–1	0
Resultat före skatt	–5	–3
Skatt	0	0
Nettoresultat	–5	–3
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–5	–3
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	1	2
Ej räntebärande omsättningstillgångar	14	47
Räntebärande omsättningstillgångar	21	15
Totala tillgångar	36	64
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	25	30
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	25	30
Obeskattade reserver	0	0
Räntebärande avsättningar	4	4
Ej räntebärande avsättningar	0	0
Ej räntebärande kortfristiga skulder	7	30
Totala skulder och eget kapital	36	64

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	6	–4
Kassaflöde från investeringsverksamhet	0	1
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	neg	neg
Rt (genomsnitt), %	neg	neg
Rsyss (genomsnitt), %	neg	neg
Soliditet, %	69,6	48,9

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	13	15
Sjukfrånvaro, %	0,5	1,5
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Nej
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

OMSÄTTNING, mnkr

	Anställda		Ledningsgrupp	Styrelse		125
	Statens ägarandel 100%		25			100
54		46		50	50	75
			75			50

25

0

		Mål
		Utfall
2008	2009	2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

89

93

Skr. 2010/11:140

Bilaga

SWEDFUND INTERNATIONAL AB • org nr 556436-2084 • www.swedfund.se

Swedfund är ett av staten helägt bolag som bidrar med etableringsstöd, risk- kapital och kunnande för investeringar i Afrika, Asien, Latinamerika och vissa länder i Östeuropa. Investeringarna ska vara ekonomiskt, miljömässigt och so- cialt hållbara och bidra till att nå må- len för Sveriges politik för global ut- veckling (PGU) och det svenska utvecklingssamarbetet.

VERKSAMHET

Swedfund ska tillsammans med strategiska partners etablera bärkraftiga och affärsmäs- sigt drivna företag genom riskkapitalsats- ningar i form av aktier, lån och/eller garantier, primärt i samband med direktinvesteringar.

Investeringar ska ske i länder som enligt OECD/DAC:s definition kvalificerar sig för utvecklingsfinansiering inklusive länder i Östeuropa som inte är EU-medlemmar, samt Ryssland. Fokus vad gäller utvecklingslän- derna ska vara de fattigaste länderna och länder i demokratisk transition. Engage- mangen ska vara sådana att de inte bedöms kunna realiseras med enbart kommersiell finansiering.

Vid utgången av 2010 var Swedfund verk- sam i 43 (36) länder och hade 93 (81) kontrakterade engagemang. Cirka 46 procent av portföljen avsåg investeringar i Afrika och 53 procent skedde i något av de fattigaste länderna. Cirka 43 procent av portföljen är direkta aktieinvesteringar, 34 procent är lån och 23 procent är fondinvesteringar.

Sedan 2009 ansvarar Swedfund för etable- ringsstöd genom Swedpartnership (avskriv- ningslån, före detta Startprogrammen). Verk- samheten finansieras genom ett årligt anslag om maximalt 34 mnkr, varav 4 mnkr för administration. Under 2010 tecknades låne- avtal med små och medelstora företag om totalt 19 mnkr.

EKONOMI

Swedfunds totala kapital uppgick 2010 till 2 710 (2 674) mnkr med en soliditet på 79,6 (79,5) procent. Under året tillfördes bolaget ett kapitaltillskott på 100 mnkr. Resultat efter finansnetto uppgick till –108,2 (–92,5) mnkr och resultat efter bokslutsdis- positioner och skatt uppgick till –64,3 (–3,3) mnkr. Bolaget befinner sig i en expansions- fas. Nyinvesteringar i aktier förväntas ge avkastning först om cirka 6–10 år. Vinsten i bolag som bedriver riskkapitalverksamhet varierar också kraftigt över åren beroende på uppnådda resultat vid avyttringar.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Lars Gårdö

VD: Björn Blomberg

Ordf: Lars Gårdö Led: Claes Ekström, Mia Horn af Rantzien, Stina Mossberg, Maria Norrfalk, Elisabeth Westberg, Per Östensson (Charlotte Petri Gornitzka av- gick vid årsstämman 2011) Revisor: Peter Nilsson, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 108 (108) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 55 (55) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

MÅL

Swedfund ska bidra till målet för Sveriges politik för global utveckling. Målen för bolagets verksamhet är målet för internationellt utveck- lingssamarbete respektive målet för reformsam- arbetet i Östeuropa. Swedfund ska eftersträva att den genomsnittliga avkastningen på det egna kapitalet före skatt överstiger den genom- snittliga statsskuldsräntan med ett års löptid över rullande sjuårsperioder.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget har inte några utdelningskrav från ägaren.

UTVÄRDERING

Swedfund har under 2010 utvecklat sin modell för analys av investeringarnas utveck- lingseffekter och bidrag till målen för verk- samheten. De förväntade utvecklingseffek- terna av en investering granskas inför styrel- sens beslut och en uppföljning av effekterna görs löpande och i samband med avyttringar. I hållbarhetsredovisningen redogörs för inves- teringarnas övergripande resultat, bland annat vad gäller finansiellt utfall, bidrag till ekonomisk tillväxt, ansvarsfullt företagande och privatsektorutveckling.

Bolaget har den senaste sjuårsperioden väl uppfyllt avkastningsmålet med en genom- snittlig avkastning på 5,72 procent (genom- snittlig statsskuldsränta: 2,34 procent).

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	103	87
Övriga intäkter	13	10
Kostnader	–122	–111
Värdeförändringar	–118	–108
Rörelseresultat	–124	–122
Finansiella intäkter	17	31
Finansiella kostnader	–1	–1
Bokslutsdispositioner	18	90
Resultat före skatt	–90	–2
Skatt	26	–1
Nettoresultat	–64	–3
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–64	–3
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	28	2
Ej räntebärande omsättningstillgångar	72	47
Räntebärande omsättningstillgångar	3 305	3 334
Totala tillgångar	3 405	3 383
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	2 710	2 674
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	2 710	2 674
Obeskattade reserver	0	18
Räntebärande avsättningar	1	1
Räntebärande långfristiga skulder	444	428
Räntebärande kortfristiga skulder	173	171
Ej räntebärande kortfristiga skulder	77	91
Totala skulder och eget kapital	3 405	3 383

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	–385	–382
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–75	–118
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	161	734

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt 7 år), %	5,72	6,94
Soliditet, %	79,6	79,5
ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Av- och nedskrivningar, mnkr	128	118
Antal anställda i medeltal	37,5	36
Sjukfrånvaro, %	0,7	1,0
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män		Kvinnor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL FÖRE SKATT, %
	Statens ägarandel 100%	Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse		15				Mål
		44	43	43			10				Utfall
		56	57	57			5
							0
							2008		2009	2010

90 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

94

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.sweroad.se • org nr 556224-1652 • SWEDISH NATIONAL ROAD CONSULTING AKTIEBOLAG

SweRoad är, i enlighet med riksdagsbe- slut fattat 1982, ett av staten helägt bolag som förvaltas av Trafikverket. Verksamheten genomförs i nära intressegemenskap med Trafikverket. Resursbasen är främst den kunskap och erfarenhet som finns inom verket och andra myndigheter inom transport- området. Trafikverkets exportverksam- het bedrivs normalt i form av samar- bete i projektform med motsvarande myndigheter i utlandet. SweRoad verk- ställer och administrerar internationella samarbetsprojekt och bedriver den upphandlade, kommersiella verksam- heten i eget namn.

VERKSAMHET

SweRoad utför konsulttjänster utanför Sverige, främst till myndigheter och inom områdena väg och transport, trafiksäkerhet och institu- tionsuppbyggnad. Tjänsterna tillhandahålls på kommersiella villkor med finansiering direkt från kund eller genom nationellt och multilate- ralt bistånd. Bolagets tjänster präglas av hög kompetens, insikt om uppdragsgivarens villkor och hög kvalitet i genomförande av uppdrag. Verksamhet har under året, förutom Sverige, bedrivits i 17 länder fördelade på Europa (Albanien, Bosnien-Hercegovina, Cypern, Danmark, Moldavien, Ryssland och Serbien), Afrika (Etiopien, Lesotho, Malawi, Marocko, Namibia och Sierra Leone), Mellanöstern (Iran och Yemen) samt Asien (Azerbajdzjan och Georgien).

EKONOMI

Faktureringen uppgick under 2010 till 25,9 (45,4) mnkr. Kostnaderna uppgick till 35,3 (55,5) mnkr och rörelseresultatet blev –9,4 (–10,1) mnkr. Nettoresultatet, efter boksluts- dispositioner och skatt, uppgick till –8,0 (–5,9) mnkr. Rörelsemarginalen uppgick till –36 procent.

MÅL

SweRoad har en nära anknytning till Tra- fikverket, vars strategiska avsikt för export- verksamheten är att möjliggöra verkets vision ”Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt”. Detta görs genom att svenskt väg- och trafik- kunnande görs tillgängligt för omvärlden. Den

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Ingemar Skogö

VD: Gunnar Tunkrans

Ordf: Ingemar Skogö Led: Sture Eriksson, Katarina Norén, Hans Ring (Katarina Norén valdes vid årsstäm- man 2011 då Christer Agerback och Carina Lundberg Markow avgick) Arb rep: Klas-Ove Kindlund Arb suppl: Jonas Hermansson Revisor: Ove Olsson, BDO Stock- holm

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 64 (85) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 43 (85) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Trafikverket.

internationella kompetensen i Trafikverket ska systematiskt utvecklas och underhållas så att de transportpolitiska målen nås på ett effek- tivt sätt och Sveriges, verkets och övriga svenska aktörers intressen kan tillvaratas. De policydokument som Trafikverket fastställt och som i tillämpliga delar gäller för Swe- Road utgör rättesnöre för verksamheten.

SweRoad har en affärsetisk policy och försäkrar sig om att inga kränkningar av mänskliga rättigheter sker inom det område företaget har inflytande över. Trafikverket fastställer årligen resultatkrav för bolaget. För 2010 var målet att rörelsemarginalen skulle vara bättre än 0 procent.

UTDELNINGSPOLICY

Under 2009 fastställde Trafikverket en utdel- ningsprincip för SweRoad. Den gäller när soliditeten ligger i intervallet 60–80 procent och innebär att 50 procent av årets resultat, efter bokslutsdispositioner och skatt, ska delas ut.

UTVÄRDERING

2010 har bolaget inte nått upp till de upp- ställda målen för verksamheten. Det beror framförallt på minskad omsättning men även på att bolaget gjort reserveringar för befarade kundförluster.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	26	45
Kostnader	–35	–55
Rörelseresultat	–9	–10
Finansiella intäkter	0	0
Finansiella kostnader	–1	–1
Resultat före skatt	–10	–11
Bokslutsdispositioner	0	4
Skatt	2	1
Nettoresultat	–8	–6
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–8	–6
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	2	1
Ej räntebärande omsättningstillgångar	17	18
Räntebärande omsättningstillgångar	14	19
Totala tillgångar	33	38
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	23	31
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	23	31
Obeskattade reserver	0	0
Ej räntebärande kortfristiga skulder	10	7
Totala skulder och eget kapital	33	38

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	–4	–10
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–2	0
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	–2

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	neg	neg
Rt (genomsnitt), %	neg	neg
Rsyss (genomsnitt), %	neg	neg
Soliditet, %	68	80

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	0	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	2	1
Av- och nedskrivningar, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	18	31
Sjukfrånvaro, %	0,8	0,4
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män	Kvinnor		AVKASTNING PÅ EGET KAPTIAL, %
			Anställda	Styrelse
	Statens ägarandel 100%					12				Utfall
						10
		28		25		8
		72		75		6
						4
						2		neg	neg
						0
						2008		2009	2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

91

95

Skr. 2010/11:140

Bilaga

SYSTEMBOLAGET AKTIEBOLAG • org nr 556059-9473 • www.systembolaget.se

Systembolaget är det särskilda bolag, ägt av staten, som enligt alkohollagen (2010:1622) ensamt ska svara för de- taljhandeln med spritdrycker, vin och starköl. Systembolagets verksamhet regleras i alkohollagen, i ett avtal mel- lan företaget och staten och i ett ägar- direktiv. 1997 slog EG-domstolen fast att ett statligt detaljhandelsmonopol för alkoholdrycker utformat och anpassat såsom det svenska Systembolaget inte strider mot EG-rätten.

VERKSAMHET

Huvuduppgiften för Systembolaget är att med ensamrätt sälja alkoholdrycker till allmänhe- ten, vilket har ett socialpolitiskt syfte och begränsar tillgängligheten till alkohol. Begränsningen sker genom att ha kontroll över butiksetableringar och öppettider, se till att alkoholdrycker inte lämnas ut till personer som är under 20 år, är märkbart påverkade eller då det finns särskild anledning anta att personen har för avsikt att langa vidare. Systembolaget ska vara ett modernt, effektivt detaljhandelsföretag som med ansvar säljer alkoholdrycker och förmedlar en god dryckes- kultur. Under 2010 såldes 454 (449) miljo- ner liter alkoholdrycker, en ökning med 1,2 procent. Försäljningsvolymen av vin ökade med 3,6 procent, starköl och sprit minskade något. Den andel av alkoholen som konsume- ras i Sverige och som är inköpt på Systembo- laget är nu den högsta sedan mätningar inleddes i mitten av 1990-talet.

EKONOMI

Nettoomsättningen ökade till 24 115

(23 360) mnkr främst till följd av ökad försälj- ningsvolym och högre inköpspriser. Resultatet minskade till 396 (467) mnkr.

MÅL

Bolaget ska utveckla och tydliggöra det sociala ansvaret att bidra till att alkoholens negativa effekter minskas i en verksamhet som utmärks av god service och ekonomisk effektivitet. För att mäta hur väl bolaget axlar det sociala ansvaret så finns det bland annat mål för genomförd ålderskontroll. Kundernas nöjdhet mäts i ett Nöjd-Kund-Index (NKI) där kun- derna sätter betyg på bolaget, dess butiker och

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Cecilia Schelin	VD: Magdalena Gerger
Seidegård

Ordf: Cecilia Schelin Seidegård Vice ordf: Gert Karnberger Led: Thord Andersson, Sven Andréasson, Johan Gernandt, Carl B Hamilton, Annika Nilsson, Kerstin Wigzell (Thord Andersson valdes vid årsstäm- man 2011 då Lena Furmark-Löfgren avgick) Arb rep: Maj-Britt Eriksson, Anna Holgersson Arb suppl: Erik Bergström, Maria Åström Revisorer: Torsten Lyth, Ernst & Young och Carin Rytoft Drangel, Riksrevisionen

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 210 (180) tkr och till vice ordförande 109 (109) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 87 (87).

medarbetare. Allmänhetens förtroende för bolaget och dess detaljhandelsmonopol mäts i ett särskilt opinionsindex (OPI). De finansiella målen består av soliditetsmål, räntabilitetsmål samt mål för handelsmarginal och effektivitet.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningen bör uppgå till ett belopp motsva- rande minst hälften av vinsten efter skatt, med beaktande av soliditetsmålet på cirka 35 procent. Om vinsten varaktigt överstiger räntabilitetsmålet bör detta på sikt komma kunderna till godo genom anpassning av handelsmarginalen.

UTVÄRDERING

Målet för ålderskontrollen 2010 uppfylldes. NKI uppgick till målsättningen 78 procent. Andelen av befolkningen som har förtroende för och vill behålla detaljhandelsmonopolet uppgick till målet 66 procent, vilket är en väsentlig ökning jämfört med 49 procent då mätningarna inleddes 2001. Bolaget nådde 2010 samtliga finansiella mål. Soliditeten uppgick till 36,9 (37,5) procent, räntabilite- ten på eget kapital till 13,8 (16,1) procent, handelsmarginalen till 21,8 (22,2) procent och aktieutdelning fastställdes till 100 pro- cent av årets resultat.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010		2009
Nettoomsättning	24	115	23 360
Övriga intäkter		299	401
Kostnader	–24	083 –23 367
Rörelseresultat		331	394
Finansiella intäkter		123	125
Finansiella kostnader		–58	–52
Resultat före skatt		396	467
Skatt		–94	–122
Nettoresultat		302	345
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget		302	345
Minoritetsintressen		0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	1 274	1 280
Räntebärande anläggningstillgångar	1 349	1 783
Ej räntebärande omsättningstillgångar	1 076	1 027
Räntebärande omsättningstillgångar	2 176	1 804
Totala tillgångar	5 875	5 894
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	2 170	2 213
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	2 170	2 213
Ej räntebärande avsättningar	185	204
Ej räntebärande kortfristiga skulder	3 520	3 477
Totala skulder och eget kapital	5 875	5 894

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	506	778
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–173	18
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–345	–201

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	13,8	16,1
Rt (genomsnitt), %	7,7	9,2
Rsyss (genomsnitt), %	20,8	24,2
Soliditet, %	36,9	37,5

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	302	345
Bruttoinvesteringar, mnkr	433	845
Av- och nedskrivningar, mnkr	267	239
Antal anställda i medeltal	3 255	3 219
Sjukfrånvaro, %	4,9	5,1
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor	GENOMFÖRDA ÅLDERSKONTROLLER, BUTIK, %
	Statens ägarandel 100%	Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse		100				Mål
								80				Utfall
		36		43	38			60
		64	57		62			40
								20
								0
								2007	2008	2009	2010

92 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

96

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.teliasonera.se • org nr 556103-4249 • TELIASONERA AKTIEBOLAG

Telia bildades 1993 genom bolagise- ringen av Televerket. 2000 börsintrodu- cerades Telia, varvid statens ägande minskade till drygt 70 procent. Efter ett riksdagsbeslut, som tillåter reger- ingen att utan begränsningar förändra i ägandet, slogs Telia samman med fin- ska Sonera och TeliaSonera bildades. Under våren 2007 sålde svenska sta- ten cirka 8 procentenheter av sitt inne- hav och ägandet uppgår därefter till 37,3 procent.

VERKSAMHET

TeliaSonera är ett ledande telekommunika- tionsföretag i Norden och Baltikum med starka positioner inom mobil kommunikation i Eurasien, Turkiet och Ryssland. TeliaSonera finns i 20 länder, intressebolag inkluderat. Verksamheten omfattar fast och mobil tele- foni samt Internet- och datakommunikation. Vid årsskiftet hade koncernen 156,5 miljoner abonnemang inkluderande både konsolide- rade verksamheter och intressebolag. Telia- Sonera är indelad i en produkt- och regionba- serad affärsorganisation: Mobilitetstjänster, Bredbandstjänster, Eurasien samt Övrig verksamhet.

EKONOMI

Nettoomsättningen i lokala valutor och exklu- sive förvärv ökade 3,5 procent. Nettoomsätt- ningen påverkades negativt av valutakursför- ändringar samt av avyttringar. Eurasien och Mobilitetstjänster utgjorde tillväxtmotorer. EBITDA före engångsposter ökade till 36œ977 (36œ666) mnkr och marginalen var 34,7 (33,6) procent, delvis till följd av effektivise- ringsåtgärder i Sverige och Finland men också som en konsekvens av stärkt lönsamhet i Eurasien. Spanska Yoigo redovisade positivt resultat i fjärde kvartalet. Nettoresultat hän- förligt till moderbolagets ägare steg med 12,7 procent till 21œ257 (18 854) mnkr. CAPEX ökade i absoluta tal till 14 934 (14 007) mnkr och i relation till nettoomsättningen till 14,0 (12,8) procent. Det fria kassaflödet försämrades till 12œ901 (16œ643) mnkr, huvudsakligen till följd av högre betald skatt.

MÅL

TeliaSonera har uttryckt sina finansiella mål för 2010 i form av framtidsutsikter: Omsätt- ningstillväxten i lokala valutor och exklusive förvärv förväntas bli cirka 4 procent. Valuta-

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Anders Narvinger

VD: Lars Nyberg

Ordf: Anders Narvinger Led: Maija-Liisa Friman, Ingrid Jonasson Blank, Conny Karlsson, Timo Peltola, Lars Renström, Jon Risfelt, Per-Arne Sandström Arb rep: Agneta Ahlström, Magnus Brattström, Stefan Carlsson Revisor: Göran Tidström, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 1100 (1 000) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 450 (425) tkr.

kursförändringar kan komma att ha bety- dande påverkan på redovisade belopp i svenska kronor. TeliaSonera förväntar sig att ökningen i den påverkbara kostnadsmassan under 2011 kommer att understiga tillväxten i nettoomsättningen i lokala valutor och exklusive förvärv. EBITDA-marginalen 2011 förväntas förbättras jämfört med 2010. Capex kommer att drivas av fortsatta investeringar i såväl bredbands- och mobilkapacitet som nätutbyggnad i Eurasien. Capex i förhållande till nettoomsättningen förväntas bli 13–14 procent 2011, exklusive kostnader för licen- ser och spektrum.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy för 2010 innebär att ordina- rie utdelning ska vara minst 50 procent av nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare. Bolagets kapitalstruktur ska baseras på en solid kreditvärdering på lång sikt (A– till BBB+).

UTVÄRDERING

Nettoomsättningen förväntades vara något högre för 2010 jämfört med 2009 och utfallet var en ökning om 3,5 procent. Den påverkbara kost- nadsmassan i lokala valutor och exklusive förvärv för 2010 förväntades bli oförändrad jämfört med föregående år, utfallet var en ökning med 1,3 procent. EBITDA-marginalen förväntades vara något högre 2010 än 2009, utfallet var 34,7 (33,6) procent. Capex förvän- tades vara något lägre än 15 procent av omsätt- ningen, utfallet var 14,0 procent. Värdet av innehavet på börsen ökade med 3 procent under 2010. Bolaget genomför ett återköps- program och höjer utdelningen.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	106 582	109 161
Övriga intäkter	2 072	1 106
Kostnader	–84 392	–87 958
Resultat från andelar i intresseföretag	7 821	8 015
Rörelseresultat	32 083	30 324
Finansiella intäkter	530	481
Finansiella kostnader	–2 677	–3 191
Resultat före skatt	29 936	27 614
Skatt	–6 374	–6 334
Nettoresultat	23 562	21 280
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	21 257	18 854
Minoritetsintressen	2 305	2 426

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	206 811	217 180
Räntebärande anläggningstillgångar	4 531	5 130
Ej räntebärande omsättningstillgångar	21 388	23 146
Räntebärande omsättningstillgångar	17 821	24 214
Totala tillgångar	250 551	269 670
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	125 907	135 372
Minoritetens andel av eget kapital	6 758	7 127
Summa eget kapital	132 665	142 499
Räntebärande avsättningar	757	680
Ej räntebärande avsättningar	22 473	24 945
Räntebärande långfristiga skulder	60 563	63 664
Ej räntebärande långfristiga skulder	1 593	1 589
Räntebärande kortfristiga skulder	4 873	8 169
Ej räntebärande kortfristiga skulder	27 627	28 124
Totala skulder och eget kapital	250 551	269 670

KASSAFLÖDE, mnkr	2010		2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	27	434	30	610
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–16 476		–17 627
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–17	736	–2	568

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	17,8	15,5
Rsyss (genomsnitt), %	16,9	15,2
Soliditet, %	48,0	49,1

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	12 349	10 104
Bruttoinvesteringar, mnkr	16 669	16 849
Av- och nedskrivningar, mnkr	13 479	12 932
Antal anställda i medeltal	27 697	28 815
Sjukfrånvaro, %	2,1	1,7
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %	KÖNSFÖRDELNING, %		Män Kvinnor	KURSUTVECKLING 2010
	Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse	130		TeliaSonera
Statens ägarandel 37,3%				120
		23				OMX
Finska staten 13,7%	44		25	110
Swedbank Robur-fonder 3,1%						Stockholm PI
	56
		77	75	100
Alecta 2,4%
				90		index=100
Övriga ägare 43,5%
				80
					2010-01-04	2010-12-30

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

93

97

Skr. 2010/11:140

Bilaga

TERACOM GROUP AB • org nr 55684232-4856 • www.teracom.se

Teracom var fram till 1992 en del av Televerket. I dag är koncernen en av de ledande marknätsoperatörerna i Europa. Koncernen har ett nordiskt tillväxtfokus med nät och betal-tv som viktigaste tjänster. Bolaget investerar löpande i att utveckla sändningstekniken för att öka kapaciteten i marknäten. Under året har koncernen därmed kunnat lanserat hdtv och flera nya tv-kanaler. Den förbättrade kapaciteten gör även att 3D-sändningar kan inledas 2011.

VERKSAMHET

Teracom Group AB distribuerar radio och tv till hushåll i Sverige, Danmark och Finland. Kunderna är hushåll, public servicebolag och kommersiella tv-bolag. Dessutom hyr flera mobiloperatörer plats i företagets infrastruktur. Koncernen består av infrastrukturbolagen Teracom Sverige och Teracom Danmark samt tillhandahåller betal-tv via Boxer Sverige, Boxer Danmark samt Digi TV Plus i Finland. Den finska verksamheten ägs i dag till 53 procent. Antalet betal-tv abonnenter uppgick till 944 (969). Den nya koncernstrukturen bildas under våren 2011, efter beslut i riksda- gen (Prop. 2010/11:1, Bet. 2010/11:NU1, rskr. 2010/11:132).

EKONOMI

Koncernens omsättning ökade under året med 13 (14) procent till 3 852 (3 408) mnkr, ökningen beror primärt på tillväxt i nya enheter. Rörelsemarginalen uppgick till 8 (15) procent och avkastningen på eget kapi- tal uppgick till 12 (16) procent. Segmentet Betal-tv stod för 71 procent av verksamhe- tens externa intäkter. Rörelseresultatet upp- gick till 293 (496) mnkr och årets resultat efter skatt var 201 (269) mnkr. Teracom gjorde under 2010 investeringar i anlägg- ningstillgångar för 284 (239) mnkr samt förvärvade företag för 1 241 (201) mnkr. Kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 789 (286) mnkr. Koncernen ökade den externa långfristiga upplåningen med 1 150 mnkr under 2010. Balansomslut- ningen ökade med 1 508 mnkr under år 2010 och uppgick till 5 698 (4 190) mnkr.

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Åsa Sundberg

VD: Crister Fritzson

Ordf: Åsa Sundberg Led: Kristina Axberg Bohman, Maria Curman, Ingrid Engström, Lars Grönberg, Johan Hallberg, Urban Lindskog, Nils Petter Tetlie (Nils Petter Tetlie valdes vid årsstämman 2011. Johan Hallberg valdes och Tobias Henmark avgick vid extra- stämma 1 juni 2011) Arb rep: John-Olof Blomkvist, Claes-Göran Persson Arb suppl: Magnus Axhner, Stig-Arne Celin Revisor: Sten Håkansson, PwC

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 190 (190) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 95 (95) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

MÅL

Målet för koncernens soliditet är 30 procent. Avkastningen på eget kapital, beräknad som resultat efter schablonskatt i förhållande till genomsnittligt justerat eget kapital, ska långsiktigt uppgå till 17 procent på eget kapital. Dessa mål speglar den tillväxtplan som bolaget antagit samt bolagets specifika förutsättningar. Prioriterade hållbarhetsområ- den är nöjdare kunder och medarbetare, förbättrad driftssäkerhet, skydd mot korrup- tion och årliga minskade utsläpp av växthus- gaser.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningsandelen ska uppgå till 40–60 procent av nettoresultatet.

UTVÄRDERING

Soliditeten uppgick till 31 (40) procent och avkastningen på eget kapital uppgick till 12 (16) procent. Styrelsen föreslår en utdelning på 110 (110) mnkr. Bolagets avkastning på eget kapital har över en period med god marginal överstigit uppsatta mål. Årets avkastning understeg dock långsiktigt mål.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	3 852	3 408
Övriga intäkter	9	9
Kostnader	–3 568	–2 921
Rörelseresultat	293	496
Finansiella intäkter	37	16
Finansiella kostnader	–49	–29
Resultat före skatt	281	483
Skatt	–80	–214
Årets resultat från avvecklad verksamhet	0	–78
Nettoresultat	201	191
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	201	191
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	4 718	3 187
Ej räntebärande omsättningstillgångar	586	921
Räntebärande omsättningstillgångar	394	82
Totala tillgångar	5 698	4 190
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	1 743	1 685
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	1 743	1 685
Räntebärande avsättningar	1	3
Ej räntebärande avsättningar	361	446
Räntebärande långfristiga skulder	2 136	780
Ej räntebärande långfristiga skulder	70	65
Räntebärande kortfristiga skulder	76	1
Ej räntebärande kortfristiga skulder	1 311	1 210
Totala skulder och eget kapital	5 698	4 190

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	789	286
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–1 528	–519
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	301	293

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	12	16
Rt (genomsnitt), %	6	12
Rsyss (genomsnitt), %	10	22
Soliditet, %	31	40

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	110	110
Bruttoinvesteringar, mnkr	1 528	488
Av- och nedskrivningar, mnkr	349	281
Antal anställda i medeltal	707	638
Sjukfrånvaro, %	1,7	2,0
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %

Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse		25		Mål
Statens ägarandel 100%				20
						Utfall
24	30	50	50	15
76	70			10
				5
				0	2009	2010
				2008

94	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

98

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.vasallen.se • org nr 556475-4793 • VASALLEN AB

Vasallen bildades 1997 för att i samar- bete med kommuner och lokalt närings- liv utveckla och förädla nedlagda rege- menten och andra försvarsfastigheter till attraktiva och levande stadsdelar för nya verksamheter, för att sedan avyttra dessa. Under 2009 utvecklades uppdra- get till att också omfatta andra typer av fastigheter i syfte att öka Vasallens att- raktivitet på marknaden inför en fram- tida försäljning. Bolaget har under 2011 inlett en försäljningsprocess av de kvar- varande tillgångarna.

VERKSAMHET

Vasallen är ett fastighetsutvecklingsbolag som i dag arbetar med utvecklingsprojekt på nio orter: Östersund, Sollefteå, Kristinehamn, Strängnäs, Vaxholm, Södertälje, Borås, Visby och Karlskrona. I Falun och Karlskrona består fastigheterna i huvudsak av obebyggd mark. Utöver detta äger Vasallen dessutom en kon- torsfastighet i Hannover, Tyskland. Huvudkon- toret ligger i Örebro och totalt har bolaget 46 anställda.

Bolaget har totalt förvärvat 24 fastighetsbe- stånd över hela Sverige. Av dessa är 17 i dag utvecklade och sålda. Under 2010 sålde Vasallen ett flertal fastigheter för drygt 1,4 mdkr. Vasallens investeringar i fastigheterna har hittills uppgått till 4 250 mnkr. Intäkterna från försäljningarna uppgår till 4 000 mnkr och 2 400 mnkr har delats ut till ägaren.

I maj 2009 beslutade riksdagen om utvid- gat uppdrag för Vasallen (prop. 2008/09:172) som i korthet innebar att bolaget har möjlig- het att genomföra kompletterande förvärv av andra utvecklingsfastigheter än försvarsrelate- rade. I enlighet med tidigare riksdagsbeslut bör ägandet i Vasallen avvecklas.

EKONOMI

Nettoomsättningen ökade under 2010 till 255 (245) mnkr varav hyresintäkterna utgjorde 220 (217) mnkr. Driftsöverskottet från fastigheterna ökade till 97 (77) mnkr som en följd av fortsatt ökade hyresintäkter och lägre drift-/underhållskostnader. Resulta- tet efter skatt ökade till 472 (–26) mnkr. Det kraftigt förbättrade resultatet beror på värde- ökningar i fastighetsbeståndet på totalt 416 mnkr. Totalt investerades 213 (427) mnkr i anläggningarna under 2010 medan försälj- ningen av tillgångar medförde ett inflöde på 1 426 mnkr.

MÅL

Vasallens övergripande verksamhetsmål är att förädla fastighetsbeståndet så att fastigheterna

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Charlotte Axelsson

VD: Håkan Steinbüchel

Ordf: Charlotte Axelsson Led: Peter Almström, Biljana Bozic, Agneta Kores, Leif Ljungqvist, Liia Nõu, Tomas Werngren (Leif Ljungqvist valdes vid årsstämman 2011 då Michael Thorén avgick) Arb rep: Håkan Andershed, Charlotta Westerberg Revisor: Ingemar Rindstig, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgick till 135 (130) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 67 (64) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Re- geringskansliet.

blir intressanta förvärvsobjekt på marknaden. Avkastning på eget kapital över en femårspe- riod ska motsvara den femåriga statsobliga- tionsräntan plus 4 procent. Soliditeten ska vara minst 50 procent och räntetäckningsgra- den överstiga 2. Varje dotterbolag ska uppnå ett positivt driftsnetto efter tre års verksamhet. Vasallen mäter också Nöjd-Kund-Index (NKI) där målet är lägst index 80. Vasallen har dessutom en rad olika specifika miljö- och hållbarhetsmål.

UTDELNINGSPOLICY

Vasallen ska ge en marknadsmässig utdelning till ägaren. Målet är att utdelningen ska uppgå till 30–50 procent av resultatet efter skatt.

UTVÄRDERING

Avkastningen på eget kapital uppgick i genomsnitt mellan 2006–2010 till 8,9 procent och för 2010 uppgick avkastningen till 33 procent. Den kraftiga förbättringen beror till största delen på värdeökningar i fastighetsbeståndet.

Soliditeten ökade under året, från 52 till 73 procent, främst som en följd av försälj- ningarna av fastighetstillgångar under året.

Räntetäckningsgraden var 3,0 (2,5) för 2010 och uppnådde därmed målet. NKI uppgick till 87 (87) av maximalt 100.

Som en följd av fastighetsförsäljningarna under 2010 samt den goda resultatutveck- lingen föreslås att bolaget delar ut 750 mnkr till ägaren, vilket är betydligt högre än policy. De flesta miljömål uppnåddes under 2009, till exempel målet att utsläppen av CO2 årligen ska minska med 5 procent. En mins- kad energiförbrukning är den mest priorite- rade frågan i Vasallens hållbarhetsarbete.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Hyresintäkter	220	217
Övriga Intäkter	35	28
Kostnader	–192	–205
Värdeförändring	416	–70
Rörelseresultat	479	–30
Finansnetto	–19	–17
Resultat före skatt	460	–47
Skatt	12	21
Nettoresultat	472	–26
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	472	–26
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	1 420	2 242
Ej räntebärande omsättningstillgångar	72	69
Räntebärande omsättningstillgångar	815	4
Totala tillgångar	2 307	2 315
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	1 673	1 201
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	1 673	1 201
Ej räntebärande avsättningar	129	132
Räntebärande kortfristiga skulder	400	813
Ej räntebärande kortfristiga skulder	105	169
Totala skulder och eget kapital	2 307	2 315

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	9	65
Kassaflöde från investeringsverksamhet	1 215	–598
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	–413	536

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	33	neg
Direktavkastning, %	5	4
Soliditet, %	73	52
Lokalarea, tkvm	441	597
Marknadsvärde, förvaltningsfastigheter,
mnkr	1 402	2 222
Uthyrningsgrad, %	42	52

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	750	0
Bruttoinvesteringar, mnkr	213	427
Antal anställda i medeltal	55	60
Sjukfrånvaro, %	2,1	4,0
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor		AVKASTNING PÅ JUSTERAT EGET KAPITAL, %
	Statens ägarandel 100%		Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse			40						Mål
		38			43	43				30						Utfall
				57					57	20
		62
										10
										0		neg		neg
											2008		2009		2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

95

99

Skr. 2010/11:140

Bilaga

VATTENFALL AKTIEBOLAG • org nr 556036-2138 • www.vattenfall.se

Vattenfall AB bildades 1992 efter riks-	STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012
dagsbeslut 1991 med motiven att effek-
tivisera förvaltningen av statens kapital,
möjliggöra konkurrens på samma villkor
som konkurrenterna och ta vara på af-
färsmöjligheter utomlands. Riksdagen
har beslutat att Vattenfall ska generera	Ordf: Lars G Nordström	VD: Øystein Løseth
en marknadsmässig avkastning genom
att affärsmässigt bedriva energiverksam-	Ordf: Lars G Nordström Led: Eli Arnstad, Ingrid Bonde,
het, så att bolaget är ett av de bolag	Christer Bådholm, Håkan Erixon, Lone Foenss Schröder,
	Patrik Jönsson, Cecilia Vieweg (Ingrid Bonde och
som leder utvecklingen mot miljömäs-
	Håkan Erixon valdes vid årsstämman 2011) Arb rep:
sigt hållbar energiproduktion.	Carl-Gustaf Angelin, Johnny Bernhardsson Arb suppl:
	Lars Carlsson, Lars-Göran Johansson, Per-Ove Lööv
VERKSAMHET	Revisorer: Hamish Mabon, Ernst & Young och Per
	Redemo, Riksrevisionen
Vattenfall producerar, distribuerar och säljer i
dag el och värme i Sverige, Danmark, Fin-	Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 580 (580)
land, Tyskland, Polen, Nederländerna och
	tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 280 (280) tkr.
Belgien. Vattenfall är en av Europas största
	Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger-
elproducenter och Västeuropas största värme-	ingskansliet.
producent. Under 2010 genererade Vattenfall
totalt 173 TWh el, 63 TWh gas och 45 TWh	ringar, ska uppgå till 3,5–4,5 ggr. Rating ska
värme. Vattenfall finns inom alla delar av
värdekedjan, det vill säga produktion, distri-	vara inom single A-kategorin, från såväl
bution och försäljning.	Moody’s som Standard & Poor’s.
Vattenfall presenterade i september 2010
en ny strategisk inriktning som bygger på fyra	UTDELNINGSPOLICY
fundament: 1) ökat fokus på lönsamhet och	Utdelningen ska långsiktigt uppgå till 40–60
värdeskapande, 2) fokus på tre kärnmarkna-	procent av resultatet efter skatt. De årliga
der – Sverige, Tyskland och Nederländerna,	besluten om utdelning ska dock beakta
3) tre huvudprodukter – el, värme och gas, 4)	genomförandet av bolagets strategi, bolagets
minskad koldioxidexponering och tillväxt	finansiella ställning samt övriga ekonomiska
inom elproduktion med låga koldioxidutsläpp,	mål.
inklusive gas.
	UTVÄRDERING
EKONOMI	Vattenfall har inte uppnått ägarens finansiella
Vattenfalls nettoomsättning ökade under	mål med avseende på avkastning på eget
2010 med 4 procent till 214 mdkr. Rörelse-	kapital sedan 2007. För 2010 uppgick
resultatet (EBIT) exklusive jämförelsestörande	avkastningen till 10,0 (9,5) procent.
poster ökade med 27,7 procent till 39,9	Bolaget har fortsatt single A-rating och
mdkr. Resultatförbättringen förklaras främst	arbetet med att förbättra den finansiella
av högre produktionsvolymer, lägre kostnader	ställningen fortgår. Den nya strategiska inrikt-
samt förbättrat resultat inom tradingverksam-	ningen har fokus på att förbättra bolagets
heten. De jämförelsestörande posterna upp-	avkastning och stärka balansräkningen under
gick till 10,1 mdkr varav 4,3 mdkr från	de kommande åren. Detta sker genom bland
nedskrivning av goodwill relaterad till Busi-	annat kostnadsminskningar, minskat investe-
ness group Benelux samt 5,1 mdkr relaterad	ringsprogram och försäljning av delar som ej
till nedskrivning av 50 hertz Transmission	ingår i kärnverksamheten. Kassaflödesränte-
GmbH i Tyskland.	täckningsgraden uppgick till 4,6 ggr för
Totalt uppgick investeringarna till 41,8	2010. Utdelningen utgör 50 procent av
mdkr under 2010.	nettovinsten och är enligt utdelningspolicy.

MÅL

Avkastning på eget kapital ska långsiktigt uppgå till minst 15 procent. Kassaflödesrän- tetäckningsgraden, efter ersättningsinveste-

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	213 572	205 407
Övriga intäkter	2 169	3 790
Kostnader	–186 512	–182 569
Resultat från andelar i intresseföretag	624	1 310
Rörelseresultat	29 853	27 938
Finansiella intäkter	2 514	2 814
Finansiella kostnader	–10 944	–13 018
Resultat före skatt	21 423	17 734
Skatt	–8 238	–4 286
Nettoresultat	13 185	13 448
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	12 997	12 896
Minoritetsintressen	188	552

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	343 569	375 543
Räntebärande anläggningstillgångar	44 694	41 961
Ej räntebärande omsättningstillgångar	109 296	127 683
Räntebärande omsättningstillgångar	43 873	56 940
Totala tillgångar	541 432	602 127
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	126 704	135 620
Minoritetens andel av eget kapital	6 917	6 784
Summa eget kapital	133 621	142 404
Räntebärande avsättningar	80 631	86 291
Ej räntebärande avsättningar	36 125	35 953
Räntebärande långfristiga skulder	153 528	184 678
Ej räntebärande långfristiga skulder	8 409	7 480
Räntebärande kortfristiga skulder	41 940	33 625
Ej räntebärande kortfristiga skulder	87 178	11 696
Totala skulder och eget kapital	541 432	602 127

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	41 321	46 246
Kassaflöde från
investeringsverksamhet	–34 783	–83 040
Kassaflöde från
finansieringsverksamhet	–5 147	27 822

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	10,0	11,4
Soliditet, %	24,7	23,7
Kassaflödesräntetäckningsgrad, ggr	4,6	4,3
Avkastning på nettotillgångar, %	9,1	10,0

ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, mnkr	6 500	5 240
Bruttoinvesteringar, mnkr	41 794	102 989
Av- och nedskrivningar, mnkr	30 853	23 839
Antal anställda i medeltal	38 459	36 655
Sjukfrånvaro, %	1,3	2,6
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %

KÖNSFÖRDELNING, %

Män

Kvinnor

AVKASTNING PÅ SYNLIGT EGET KAPITAL, %

Anställda	Ledningsgrupp	Styrelse		20		Mål
Statens ägarandel 100%
	10			15		Utfall
24
	90	50	50	10
76				5
				0	2009	2010
				2008

96	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

100

Skr. 2010/11:140

Bilaga

www.vectura.se • org nr 556767-9849 • VECTURA CONSULTING AB

Vectura Consulting bildades 2009 i sam- band med bolagiseringen och samman- slagningen av Vägverket Konsult och Banverket Projektering. Företaget bedri- ver konsultverksamhet huvudsakligen inom transportinfrastruktur. Riksdagens skäl till bolagiseringen var främst att öka förutsättningarna för konkurrensneutrali- tet, eliminera grunden för misstankar om korssubventionering samt öka produktivi- teten på marknaden.

VERKSAMHET

Vectura är Sveriges ledande konsult avseende transportslagsövergripande infrastrukturlös- ningar. Verksamheten är indelad i tjänsteområ- den som täcker alla behov inom transportinfra- struktur från tidiga skeden med transportslags- övergripande utredningar och analyser till projektering, projekt- och byggledning samt drift och underhåll. Med cirka 1 100 konsulter finns företaget på 40 orter i Sverige samt i Norge och Danmark. Till väsentliga kundgrup- per räknas Trafikverket, kommuner, trafikhu- vudmän, systemleverantörer, hamnar, kombi- terminaler och energiföretag.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 1 156

(1 083) mnkr och debiteringsgraden till 71 (72) procent. Det operativa resultatet uppgick till 48 (63) mnkr vilket motsvarar en marginal på 4,1 (5,8) procent. 2010 var Vecturas andra verksamhetsår och sedan starten har verksamhetens omfattning vuxit samtidigt som omfattande bolagiserings- och fusionsar- bete genomförts. I jämförelse mellan åren är föregående års operativa resultat något högt då vissa kostnader under 2009 klassificera- des som omställningskostnader medan de under 2010 belastat det operativa resultatet. Rörelseresultatet uppgick till 8 (1) mnkr och rörelsemarginal till 0,7 (0,1) procent.

MÅL

Vecturas övergripande mål är att vara den ledande teknikkonsulten inom transportinfra- struktur och uppnå god och uthållig lönsam- het minst i nivå med andra företag i bran- schen. Långsiktigt ska avkastning på eget kapital uppgå till minst 15 procent och soliditeten till högst 50 procent.

Vectura ska bli den mest framstående teknikkonsultföretaget inom hållbarhetsfrågor och vara branschens attraktivaste arbetsgi- vare. Hälften av anbuden ska innehålla avsnitt kring hållbarhetslösningar och hur de

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Kajsa Lindståhl

VD: Jan Colliander

Ordf: Kajsa Lindståhl Led: Anders Bäck, Bengt Göransson, Bert-Ove Johansson, Birgitta Johansson Hedberg, Lise Langseth, Lotta Mellström Arb rep: Lars Andersson, Jan Bielak Arb suppl: Karin Danielsson, Niclas Jaråker Revisor: Björn Ohlsson, Ernst & Young

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tsk Arvode till stämmovalda ledamöter 150 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.

kan stärka kundens egna affärer. Hållbarhets- index ska i medarbetarenkät uppgå till 8,0 på en 10-gradig skala år 2011.

UTDELNINGSPOLICY

Ordinarie utdelning ska uppgå till 50–70 procent av årets resultat. Vid varje utdel- ningstillfälle ska hänsyn tas till bolagets framtida kapitalbehov och eventuella investe- rings- och förvärvsplaner.

UTVÄRDERING

Det allmänna konjunkturläget påverkade infrastrukturbranschen negativt under 2010 och de kortsiktiga svängningarna var kraftiga och priskonkurrensen mycket hård. Vectura har på två år etablerat en framgångsrik verk- samhet där lönsamheten har förbättrats men det återstår mycket till den lönsamhetsnivå som bolaget siktar på i ett längre perspektiv. Den genomsnittliga lönsamheten i branschen var 6,8 procent under 2010. Nettoresultatet påverkades negativt av överavskrivningar vilket även bidrog till att målet på avkastning på eget kapital inte uppnåddes. Ingen utdel- ning lämnas för 2010. Soliditeten uppgick till 65 procent.

Hållbarhetsindex i medarbetarenkäten uppgick till 6,5 vilket är en ökning med 0,2. Ett program med syfte att förankra hållbarhet som förhållningssätt har bidragit till ökningen. Bolagets främsta påverkan på miljön är den indirekta genom att föreslå hållbara lösningar till kunder i samband med försäljning och genomförande av uppdrag. Vectura lyckades öka försäljningen av tjänster med hållbarhetsprofil i så kallade tidiga skeden med 42 procent.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	1 157	1 083
Kostnader	–1 149	–1 082
Rörelseresultat	8	1
Finansiella intäkter	1	1
Finansiella kostnader	–2	–2
Resultat efter finansiella poster	7	0
Bokslutsdispositioner	–14	–4
Resultat före skatt	–7	–4
Skatt	1	0
Nettoresultat	–6	–4
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	–6	–4
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	230	243
Räntebärande anläggningstillgångar	0	1
Ej räntebärande omsättningstillgångar	309	250
Räntebärande omsättningstillgångar	58	95
Totala tillgångar	597	589
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	378	383
Minoritetens andel av eget kapital		0
Summa eget kapital	378	383
Obeskattade reserver	17	4
Räntebärande avsättningar	7	7
Ej räntebärande långfristiga skulder	0	2
Ej räntebärande kortfristiga skulder	195	193
Totala skulder och eget kapital	597	589

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	–7	–6
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–30	–286
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	387

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	1,1	neg
Operativ marginal, %	4,1	5,8
Debiteringsgrad, %	71	72
Soliditet, %	65	66

ÖVRIGT	2010	2009
Bruttoinvesteringar, mnkr	31	286
Av- och nedskrivningar, mnkr	42	45
Antal anställda i medeltal	1 061	1 013
Sjukfrånvaro, %	2,7	1,9
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %				Män		Kvinnor		AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %
	Statens ägarandel 100%		Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse			20			Mål
		30			40	43				15			Utfall
										10
				60					57
		70
										5
										0	neg
											2009	2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

97

101

Skr. 2010/11:140

Bilaga

V.S. VISITSWEDEN AB • org nr 556500-7621 • www.visitsweden.com

VisitSweden är ett kommunikationsbo- lag med ansvar för marknadsföringen av Sverige som turistland utomlands samt för varumärket Sverige och Sverigebilden. Turistnäringen har en samhällsekonomisk och tillväxtpolitisk betydelse och är föremål för statligt engagemang i de flesta länder. VisitSweden ägs till lika delar av staten och turistnäringen genom Svensk Turism AB.

VERKSAMHET

VisitSweden har som huvudsaklig uppgift att utomlands svara för den övergripande mark- nadsföringen av Sverige som turistland, både genom imagemarknadsföring av varumärket Sverige och genom marknadsföring av svenska upplevelser och destinationer.

Staten finansierar bolagets basverksamhet och den övergripande marknadsföringen av Sverige som varumärke, det vill säga Nation Branding, medan näringen finansierar riktade aktiviteter och produktmarknadsföring i anslutning till bolagets verksamhet. Huvud- kontoret är placerat i Stockholm. Bolaget arbetar med målgruppsinriktad marknads- föring på följande marknader: Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Japan, Kina, Nederländerna, Norge, Ryssland, Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA. En viktig del av marknadsföringen är, förutom de mer traditionella kanalerna, webbplatsen www.visitsweden.com.

EKONOMI

Nettoomsättningen uppgick till 264,1 (196,7) mnkr. Statens anslag uppgick 2010 till 150 mnkr (grundanslag 90 mnkr/år samt en treårig tillfällig satsning på 50 mnkr/år, 2010–2012 och en tvåårig tillfällig satsning på 10 mnkr/år 2009–2010).

MÅL

Det övergripande målet för turistpolitiken är att Sverige ska ha en hög attraktionskraft som turistland och ha en långsiktigt konkurrens- kraftig turistnäring, som bidrar till hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i alla delar av landet. VisitSweden ska medverka till att

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Elizabeth Nyström

VD: Thomas Brühl

Ordf: Elizabeth Nyström Led: Peter Clason, Elisabeth Haglund, Marcus Hellqvist, Jan Kårström, Karin Mattsson Weijber, Gunilla Mitchell, Magnus Nilsson Suppl: Hans Gerremo, Patric Sjöberg (Hans Gerremo valdes vid årsstämman 2011 då Mats Svensson av- gick) Revisor: Benny Wieweg, KPMG

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 50 (50) tkr och till stämmovalda suppleanter 25 (25) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

turismen ökar genom övergripande marknads- föring utomlands av Sverige som turistland och genom riktade aktiviteter i form av pro- dukt- och destinationsmarknadsföring. Bola- get har även ett ansvar för varumärket Sverige och Sverigebilden.

UTDELNINGSPOLICY

Utdelningspolicy saknas då bolaget inte har några utdelningskrav från ägarna.

UTVÄRDERING

VisitSweden har bedrivit verksamheten enligt den inriktning som ägarna fastställt. Verksam- hetsåret 2010 var för sjunde året i rad ett rekordår för svensk turistnäring. Antalet utländska gästnätter ökade med 4,1 procent jämfört med 2009. Värdet av svensk turismexport växer och exportvärdet, det vill säga utländska privat- och affärsresenärers konsumtion i Sverige, hade under 2009 ett värde av 93,6 mdkr (+130,3 procent sedan 2000) och 13,6 mdkr i momsintäkter från den utländska konsumtionen i Sverige (+147,3 procent sedan 2000).

I en internationell jämförelse från World Economic Forum ligger Sverige på femte plats av 139 länder i Travel and Tourism Competitive Report och fortsatte att ta mark- nadsandelar på den europeiska marknaden.

RESULTATRÄKNING, mnkr	2010	2009
Nettoomsättning	264	197
Kostnader	–246	–195
Rörelseresultat	18	2
Resultat före skatt	18	1,5
Nettoresultat	18	2
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	18	2
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, mnkr	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	4	3
Ej räntebärande omsättningstillgångar	43	27
Räntebärande omsättningstillgångar	52	34
Totala tillgångar	99	64
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	40	23
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	40	23
Ej räntebärande kortfristiga skulder	59	41
Totala skulder och eget kapital	99	64

KASSAFLÖDE, mnkr	2010	2009
Kassaflöde från löpande verksamhet	21	9
Kassaflöde från investeringsverksamhet	–2	–1
Kassaflöde från finansieringsverksamhet	0	0

NYCKELTAL	2010	2009
Re (genomsnitt), %	58,5	9,1
Rt (genomsnitt), %	30,7	3,6
Soliditet, %	40,7	35,7

ÖVRIGT	2010	2009
Anslag från staten, mnkr	150	112
Bruttoinvesteringar, mnkr	2	1
Av- och nedskrivningar, mnkr	2	1
Antal anställda i medeltal	71	66
Sjukfrånvaro, %	0,9	2,3
Etikpolicy		Ja
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Nej
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %			Män		Kvinnor		ANTAL UTLÄNDSKA GÄSTNÄTTER, miljoner
		Anställda	Ledningsgrupp			Styrelse				15
	Statens ägarandel 50%								12
	Svensk Turism AB 50%	34		45	50			50	9
		66	55						6
									3
									0
									2008		2009	2010

98 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

102

Skr. 2010/11:140

Bilaga

Voksenåsen är Norges nationalgåva till Sverige. Verksamheten har till syfte att stärka samhörigheten mellan svenskar och norrmän samt öka den ömsesidiga kunskapen om ländernas samhällsliv, språk och kultur.

VERKSAMHET

Voksenåsen är en hotell- och konferensverk- samhet och en mötesplats för kultur- och samhällsliv i Norge och Sverige. Programverk- samheten innehåller en stor variation på teman inom områden som språk och kultur, ländernas gemensamma historia, dagsaktu- ella politiska och ekonomiska frågor, närings- liv, turism och regionalt samarbete samt Sverige och Norges internationella engage- mang. Aktiviteterna på Voksenåsen upptar även den mer långsiktiga utvecklingen i de svensk-norska relationerna. Ett flertal projekt riktar sig till ungdomar och studenter som till exempel SommerAkademiet i samarbete med högskolor i Oslo och Stockholm, Språk- og kulturkursene för lärar- och journaliststuden- ter samt Kulturkurser för utomnordiska yngre författare och andra konstnärer.

EKONOMI

Det statliga bidraget uppgick under 2010 till 9,9 mnkr. Från och med 2009 får Voksen- åsen även bidrag från norska staten med 1,5 miljoner norska kronor. Verksamhetens totala omsättning uppgick till 48,5 miljoner norska kronor. Verksamheten gav under 2010 ett positivt resultat med 386 843 norska kronor.

MÅL

Målet är att Voksenåsen ska vara en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat debattforum för kultur- och samhällslivet i Norge och Sverige. Programverksamheten ska främja samhörigheten mellan svenskar och norrmän, värna om yttrandefriheten och arbeta för

www.voksenaasen.no • org nr 934792785 • VOKSENÅSEN A/S

STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012

Ordf: Eva Eriksson

VD: Karl Einar Ellingsen

Ordf: Eva Eriksson Led: Jan Andréasson, Azka Baig, Sverre Jervell, Ingrid Lomfors, Ingegerd Lusensky, Inge Lönning, Christina Mattson, Ellen Marie Saethre- McGuirk (Azka Baig, Ellen Marie Saethre-McGuirk val- des vid årsstämman 2011 då Johan J Jakobsen och Tove Veierod avgick) Revisor: Eystein O. Hjelme, Kjelstrup & Wiggen, Oslo

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 33,9 tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 8,2 tkr.

respekt och tolerans i ett mångkulturellt samhälle. Målet är vidare att erbjuda gästerna en boendemiljö som hävdar sig väl i konkur- rens med liknande anläggningar i Oslo-områ- det samt att uppnå god lönsamhet med bibehållen respekt för Voksenåsens grundläg- gande syfte.

UTDELNINGSPOLICY

Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.

UTVÄRDERING

Voksenåsen har en programverksamhet som innehåller en stor variation av teman rele- vanta för båda länderna. Voksenåsen strävar efter att bygga upp ett omfattande kontaktnät med myndigheter och organisationer i de båda länderna och är en vital mötesplats för det svensk-norska. Hotellverksamheten har utvecklats positivt med ökad beläggning. Särskilda insatser under jubileumsåret 2010 har medverkat till ökad kännedom om institu- tionen.

RESULTATRÄKNING, miljoner NOK	2010	2009
Nettoomsättning	40	39
Övriga intäkter	13	14
Kostnader	–53	–55
Rörelseresultat	0	–2
Resultat före skatt	0	–2
Nettoresultat	0	–2
Hänförbart till:
Aktieägare i moderbolaget	0	–2
Minoritetsintressen	0	0

BALANSRÄKNING, miljoner NOK	2010	2009
Tillgångar
Ej räntebärande anläggningstillgångar	15	15
Räntebärande anläggningstillgångar	5	5
Ej räntebärande omsättningstillgångar	0	0
Totala tillgångar	20	20
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital hänförbart till
aktieägare i moderbolaget	8	8
Minoritetens andel av eget kapital	0	0
Summa eget kapital	8	8
Räntebärande långfristiga skulder	6	6
Ej räntebärande kortfristiga skulder	6	6
Totala skulder och eget kapital	20	20

NYCKELTAL	2010	2009
Soliditet, %	42,1	40
ÖVRIGT	2010	2009
Utdelning, miljoner NOK	0	0
Bruttoinvesteringar, miljoner NOK	0	2
Av- och nedskrivningar, miljoner NOK	0	2
Antal anställda i medeltal	47	46
Sjukfrånvaro, %	5,5	7,5
Etikpolicy		Nej
Jämställdhetspolicy		Ja
Miljöpolicy		Ja
Miljöledningssystem		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010		Ja

STATENS ÄGARANDEL, %		KÖNSFÖRDELNING, %		Män		Kvinnor	ANTAL SÅLDA RUM, tusental
		Anställda	Ledningsgrupp		Styrelse			20
	Statens ägarandel 100%	40	20	33			15
		60	80	67			10
							5
							0
							2008		2009	2010

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

99

103

Skr. 2010/11:140

Bilaga

bolag under aVVeckling samt Vilande bolag 2010

Bolag under avveckling

Zenit Shipping AktiebolAg (under likvidAtion) 556031-2919

Zenit Shipping bildades under 1930-talet som ett dotterbolag till det då privata AB Götaverken i syfte att stå som beställare av fartyg som byggdes för varvets egen räkning. 1977 förstatligades AB Götaverken och blev ett dotterbolag till Svenska Varv AB. Efter förstatligandet fick Zenit Shipping en aktivare roll, under sjöfartskrisen överläts kundfordringar för vilka beställarna inte kunde fullgöra sina betalningar till Zenit Shipping.

Riksdagen beslöt våren 1983 att rekonstruera Svenska Varv AB varvid Zenit Shipping blev ett instrument. Alla nödlidande engagemang överfördes till Zenit Shipping med resultat att Svenska Varv AB:s balansräkning kunde saneras. Zenit Shipping tillfördes 3 000 mnkr.

Under år 1985 träffades en uppgörelse med Riksgäldskontoret att genom villkorade medelstillskott successivt täcka förlusterna vid avvecklande av fartyg inom en ram av 1 700 mnkr. Till och

med år 1989 hade bolaget tillgodoräknat sig 1 181 mnkr. Under åren 1990–1995 har detta belopp till fullo återbetalats. Av övrigt tillskott på 1 093 mnkr har hittills 107 mnkr återbetalats. Som mest har Zenit Shipping kontrollerat 6400000 dwt fördelat på cirka 40 fartyg. Enligt riksdagsbeslut har samtliga fartyg avytt- rats. Influtna medel används för återbetalning till Riksgäldskon- toret för tidigare villkorade tillskott.

Riksdagen har den 19 december 2006 bemyndigat regeringen (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:NU1, rskr. 2006/07:62) att avveckla Zenit Shipping. Det åligger regeringen att bedöma och avgöra lämplig avveckling. Under huvuddelen av 2010 har Zenit Shipping förvaltats av en utsedd likvidator med uppgift att genomföra en avveckling av bolaget genom en frivillig likvida- tion. Avvecklingen beräknas ske under 2011.

Vilande bolag

preAktio Ab 556511-7990

Preaktio, tidigare V&S Latin America AB, är ett vilande statligt helägt aktiebolag.

I samband med att den aktiepost som V&S ägde i distribu- tionsbolaget Beam Global Spirits & Wine, Inc. (Beam) skulle för- säljas under sommaren 2008, delade V&S ut sitt dotterbolag V&S Latin America AB till staten. Enligt ett aktieägaravtal som V&S slutit med den andra aktieägaren i Beam, Fortune Brands, Inc. (Fortune) skulle V&S:s aktiepost i Beam återförsäljas till Fortune vid ägarbyte i V&S. För att möjliggöra försäljningen av

V&S till Pernod Ricard S.A. överförde V&S aktieposten i Beam till sitt dotterbolag V&S Latin America AB.

Preaktios verksamhetsföremål är att äga och förvalta aktier. Bolaget förvaltar även bifirmorna Stattum, Statsföretag och Fortia. I juli 2008 såldes aktieposten i Beam till Fortune för en köpeskilling om USD 455 033 903. Medlen har varit placerade på räntebärande konto i Nordea Bank. Huvuddelen av beloppet kunde som utdelningsbara medel inbetalas till staten i januari 2009. Förvaltningen av Preaktio sköts av Finansdepartementet.

100	Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

104

Skr. 2010/11:140

Bilaga

nybildade bolag 2010/2011

Nybildade bolag

InlandsInnovatIon aB 556819-2263

Riksdagen beslutade den 8 december 2010, i enlighet med reger- ingens förslag, att bemyndiga regeringen att i aktiebolagsform bedriva finansieringsverksamhet och annan verksamhet för att främja innovation och företagande i norra Sveriges inland (prop. 2010/11:2 bet. 2010/11:FiU11, rskr. 2010/11:75). Den 9 december 2010 beslutade regeringen att i enlighet med riksdagens bemyn- digande ge bolaget ett kapitaltillskott på 2 mdkr och därefter har Inlandsinnovation AB bildats. Riksdagens beslut innebar vidare

ErsättnIngsmark I svErIgE aB 556820-8499

Den 23 juni 2010 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag att Sveaskog skulle överföra 100 000 hektar produktiv skogsmark från Sveaskog till staten för att därefter användas som ersättningsmark. Överföringen skulle ske genom utdelning av fastigheter eller av aktier i ett av Sveaskog AB ägt dotterbolag. Den 28 april 2011 beslutade årsstämman godkänna styrelsens

mEtrIa aB 556799-2242

Den 16 mars 2011 beslutade riksdagen i enlighet med regeringens förslag att verksamheten inom division Metria inom Lantmäte- riet skulle bolagiseras (prop. 2010/11:53, bet. 2010/11:CU10, rskr.

2010/11:188). Den 1 maj 2011 bildades bolaget Metria AB. Bolaget är statligt ägt men agerar på en konkurrensutsatt marknad.

att regeringen ska återkomma med en redovisning av bolagets verksamhet och att regeringen bör avvakta med att sätta i gång den praktiska verksamheten tills riksdagen har behandlat den begärda kompletteringen. Regeringen beslutade den 17 febru- ari 2011 om en skrivelse för överlämnande till riksdagen, 2010/11:74 Redovisning av inriktningen av verksamheten hos Inlandsinnovation AB. Riksdagen lade skrivelsen till hand- lingarna i maj 2011 (bet. 2010/11:NU16, rskr. 2010/11:252).

förslag om utdelning av bolaget Ersättningsmark i Sverige AB. Bolaget innehöll 100 000 hektar produktiv skogsmark till ett bokfört värde av 59 mnkr samt ett aktieägartillskott från Svea- skog om 100 mnkr. Utdelningen verkställdes den 29 april 2011. Naturvårdsverket ansvarar för att byta den produktiva skogs- marken mot skyddsvärd skog.

Metria säljer analyser, tjänster och produkter baserade på geo- grafisk information. Bolaget är etablerat på 35 platser i Sverige och har cirka 340 anställda. Huvudkontoret ligger i Gävle och omsättningen uppgår till cirka 400 mnkr.

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

101

105

Skr. 2010/11:140

Bilaga

sverige och danmark har en vision om en dynamisk öresundsregion där människor och varor rör sig enkelt över gränserna. när öresundsbron skulle byggas bildade svenska staten bolaget svedab, som äger de svenska landanslutningarna. tillsammans med sin danska motsvarighet a/s Øresund, äger de också öresundsbrokonsortiet, företaget som äger bron och sköter den dagliga driften. Foto: Drago Prvulovic/Öresundsbron

102	Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

106

Skr. 2010/11:140

Bilaga

Viktiga händelser och historik

Viktiga händelser och historik

förvaltningen av de statligt ägda bolagen har sedan 1969 i princip varit samlad inom regeringskansliet. det övergripande ansvaret har växlat mellan olika departement och ligger numera på finansdepartemen- tet. här följer en kort sammanfattning över viktigare händelser i det statliga ägandet sedan 1969.

1969 Industridepartementet

1969 bildas dit flertalet av de statliga företagen förs.

1970 Statsföretag bildas för att samordna de stora aktie bolagen inom gruv, stål, skogs och petrokemiska branschernamed flera. Apoteksbolagetbildas.

1974 PKbanken bildas genom att Postbanken och Sveriges

Kreditbank går ihop.

1977 Svenska Varv bildas i samband med att staten övertar SalénInvests aktier i Götaverken. I koncernen ingår också Arendal, Cityvarvet, Finnboda Varf, Karlskronavarvet, Udde vallavarvet och Öresundsvarvet. En omfattande omstruktu rering påbörjas.

1978 SSAB, Skandinaviens ledande ståltillverkare, bildas i en rekonstruktion av Sveriges tre största handelsstålverk. Staten och Statsföretag äger 75 procent och Gränges 25 procent av SSAB.

1979 Kockums införlivas i Svenska Varv.

1980 SSAB och Statsföretag

1980 svarar tillsammans för 20 procentav landets industri investeringar.

1981 Staten överlåter sin hälf tenandel i ASEAATOM till ASEA. Industrigruppen JAS bildas där staten är delägare genom Förenade Fabriksverken (FFV).

1982 Svenska Varv rekonstrueras. Nedläggningen av storvar ven fortsätter.

1984 Nokia köper 70 procent av tvtillverkaren Luxor.

1985 Statsföretag byter namn till Procordia. Procordia

omstruktureras genom försäljning och köp av företag.

1986 Det statligt helägda Sveriges Petroleum (SP)och Olje konsumenternas förbund (OK)går ihop och bildar OK Petro leum med statliga finska Neste som delägare. Första delprivati seringen av SSAB sker genom att Gränges andel köps in och en tredjedel av aktierna i SSAB säljs till ett fåtal institutioner.

1987 Procordia börsnoteras i samband med en nyemission. Statenövertar Grängesbergs Gruvor från SSAB.

1988 Affärsverket Statens Järnvägar delas, Banverket får ansvar för bannätet och affärsverket Statens Järnvägar (SJ)för tågtrafiken.

1988

1989 Procordia, Pharmacia och Volvos livsmedelsbolag Provendor går samman och bildar den nya Procordiakoncernen med Volvo och staten som största ägare med vardera 42,5 procent av rösterna. SSABaktierna noteras på Stockholms Fondbörs Alista.

1990 PKbanken köper Nordbanken. Förvaltningsaktiebolaget

Fortia bildas.

1991 Riksdagen beslutar att helt eller delvis privatisera 35 företagoch att avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia. Affärs verket FFV ombildas till aktiebolag.

1992 Domänverket blir Domän AB. Statens Vattenfallsverk blir Vattenfall AB och därmed avskiljs stomkraftnätet och utlandsförbindelser i ett nytt affärsverk – Affärsverket Svenska Kraftnät. Statens ägarandel i SSAB bjuds ut i ett publikt erbju dande i form av köprätter i kombination med en statsobligation.

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

103

107

Skr. 2010/11:140

Bilaga

Viktiga händelser och historik

1992

SBAB blir helt konkurrensutsatt. SAS förvärvar 50 procent av Linjeflyg och bildar ett helt integrerat inrikesflyg. Gota Bank går i konkurs och förvärvas av staten. Securum bildas för att ta hand om de problemkrediter som uppstått i Nordbanken till följd av finanskrisen.

1993 Byggnadsstyrelsen

1993 upphör och myndigheter och verk kan agera fritt på fastig- hetsmarknaden. Vasakronan övertar statens kommersiella fastigheter. Volvo och staten kommer överens om att verka för en uppdelning av Procordia i två delar. Staten blir huvudägare i Pharmacia AB, inriktat på läkemedel, och Volvo blir huvudägare i

AB Procordia som verkar inom branscherna för livsmedel, tobak med mera. Regeringen säljer 75 procent av statens aktier i för- svarskoncernen Celsius och aktien noteras på Stockholms Fond- börs A-lista. Assi AB och Domän AB slås samman till AssiDo- män AB, som lägger bud på NCB. Securum skjuter till 10 mdkr för att rädda Nordbanken.

1994 A-Banan projekt AB bildas för att bygga Arlandabanan. Det är det första infrastrukturella projektet i Sverige som sam- finansieras av staten och näringslivet. Posten blir aktiebolag.

Under året säljs det resterande innehavet i SSAB, OKP samt delar av AssiDomän AB och Pharmacia.

1995 V&S Vin & Sprits monopol upphör. Pharmacia och det amerikanska läkemedelsbolaget UpJohn går ihop.

1996 AmuGruppens situation blir kritisk under hösten och staten skjuter till 600 mnkr för att rädda företaget från konkurs.

1997 SBL Vaccin säljs till

1997 Active i Malmö. Svenska Pen- ninglotteriet och Tipstjänst AB går ihop och byter namn till Svenska Spel. Merita och Nordbanken offentliggör sin avsikt att gå samman och bilda MeritaNordbanken.

1998 Arbetsmarknads-, Kommunikations-, Närings- och Handelsdepartementen slås samman till Näringsdepartementet. Det sektorpolitiska ansvaret och ägarfrågorna åtskiljs i ökad utsträckning.

1999 Resterande aktieinnehav i Pharmacia & UpJohn säljs. Sveaskog AB bildas genom överföring av skogstillgångar från AssiDomän. Staten säljer sina aktier i SAQ Kontroll och VPC.

2000	2000 Aktieinnehavet i
	Celsius (25 procent av kapitalet
	och 62 procent av rösterna)
	säljs till Saab. Telia börsintro-
	duceras i juni. Vattenfall blir
	ett av Nordeuropas största
	energibolag genom förvärven
	av de tyska energibolagen
	VEAG och LAUBAG för 14

mdkr. Nordea Bank blir en nordisk bank efter samgåenden med UniDanmark och norska Kreditkassen. Den svenska statens ägarandel sjunker till 18,2 procent.

104	Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

108

Skr. 2010/11:140

Bilaga

Viktiga händelser och historik

2001 Affärsverket SJ som har ombildats till aktiebolag omstruk- tureras vid årsskiftet till tre rörelsedrivande företag/koncerner: SJ, Green Cargo och Swedcarrier med dotterbolag. Sveaskog för- värvar AssiDomän AB. Aktieägarna i SAS tre moderbolag byter sina aktier mot samma antal nyemitterade aktier i SAS AB, det nybildade moderbolaget för SAS-koncernen.

2002 Telia och finska Sonera går samman till TeliaSonera. Där- med skapas den ledande teleoperatören i Norden.

2003 Statens aktier i Svenska Skogsplantor överlåts till det likaså helstatligt ägda Sveaskog. Den svenska staten förvärvar ABB:s innehav om 35 procent i Svensk Exportkredit (SEK)och blir efter förvärvet ensam ägare till SEK.

2004 Bothia Garanti AB

2004 namnändras till Statens Bostadsomvandling AB.

2005 Staten skjuter till 600 mnkr till Green Cargo. ”Svensk kod för bolagsstyrning” (Koden), som syftar till att bidra till en förbättrad styrning av svenska

aktiebolag, börjar tillämpas av Stockholmsbörsen från den 1 juli. Ett nytt statligt ägt bolag, Innovationsbron, bildas och i decem- ber beslutar riksdagen att utvidga SBAB:s uppdrag till att även omfatta inlåning från allmänheten.

2006 Staten avyttrar den sista aktien i SAKAB AB. Sveriges

Rese-och Turistråd AB byter namn till VisitSweden.

2007 Staten säljer i maj drygt 359 miljoner aktier i TeliaSonera för 18 mdkr. Efter detta uppgår statens ägarandel till 37,3 pro- cent. I juni fattar Riksdagen beslut om regeringens proposition om försäljning av vissa statligt ägda företag.

2008 Regeringen minskar det

2008 statliga ägandet genom att sälja statens innehav i OMX till Borse Dubai, i Vin&Sprit till franska Pernod Ricard och i Vasakronan till AP Fastigheter. SEK och ALMI tillförs nytt kapital, i samband med detta överlåts aktierna i Venantius till SEK. I december bildas Fouriertransform för att inves-

tera i forsknings-och utvecklingsverksamhet inom fordonsklustret.

2009 I januari bildas före-

2009 tagen Svevia och Vectura Con- sulting från tidigare verksam- heter inom Banverket och Vägverket. Staten deltar i nyemissioner i Nordea Bank och SAS. Samgåendet mellan Posten och Post Danmark slut- förs och det nya bolaget Posten Norden bildas. Apoteksmono- polet avvecklas.

2010 Infranord AB bildas av Banverket Produktions verksam- het och Swedavia AB tar över flygplatsverksamheten från Luft- fartsverket. Staten deltar i nyemission i SAS. De första privatägda apoteken öppnas och de statliga apoteksbolagen omstruktureras till att bli fyra av staten direktägda aktiebolag. I april bildas ESS AB som ska planera och bygga den europeiska spallationskällan i Lund och ett centrum för databearbetning i Köpenhamn. I december bildas Inlandsinnovation AB. Bolaget ska bedriva finansieringsverksamhet och annan verksamhet för att främja innovation och företagande i norra Sveriges inland.

2010

2011 Den 1 januari flyttas det övergripande ansvaret och för- valtningen av merparten av de statligt ägda bolagen över från Näringsdepartementet till Finansdepartementet.

I februari säljer svenska staten 255 miljoner aktier i Nordea

Bank och därmed minskar staten sitt ägande från 19,9 procent

till 13,5 procent. Ersättningsmark i Sverige AB utdelas den 29 april 2011 av Sveaskog till staten. Bolaget äger 100 000 hektar pro- duktiv skogsmark som ska användas som ersättningsmark för skyddsvärd skog. Den 1 maj bildas bolaget Metria AB. Metriasäljeranalyser, tjänster och produkter baserade på geografisk information.

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

105

109

Skr. 2010/11:140

Bilaga

RedovisningspRincipeR

Redovisningsprinciper

Företag som ingår i den konsoliderade redovisningen är dels aktiebolag där statens aktieinnehav förvaltas av Regeringskans- liet, dels organisationen Svenska Skeppshypotekskassan. Den konsoliderade redovisningen är en sammanställning av finan- siell information som upprättats av de berörda bolagen. I den konsoliderade redovisningen ingår inte aktiebolag som ägs av statliga myndigheter eller statliga stiftelser. Företag där staten har en ägarandel som understiger 20 procent eller är under avveckling, ingår inte heller i den konsoliderade redovisningen. Intresseföretag, med en ägarandel överstigande 20 procent, har medräknats efter ägarandel vad gäller resultat.

Den konsoliderade redovisningen bygger som framgått på finansiell information som upprättats och inrapporterats av res- pektive företag. Denna konsoliderade redovisning är inte att jämställa med en regelrätt koncernredovisning. Anledningen till detta är att de statligt ägda företagen tillsammans inte utgör en koncern i vanlig bemärkelse och därför upprättas inte heller en koncernredovisning enligt ett formellt regelverk. Samman- ställningen syftar därför till att på bästa möjliga sätt ge en sam- lad och tydlig bild av förvaltningen av de statligt ägda företagen, i finansiella termer. För att möjliggöra detta utan att tillämpa konsolideringsmetoder enligt gällande regelverk lämnas nedan en beskrivning av grunderna för sammanställningen.

Inrapporteringen till Regeringskansliet från företag med stat- ligt ägande baseras på den gängse presentationsform som gäller inom näringslivet. Resultaträkning, balansräkning och kassaflö- desanalys har dock komprimerats.

I inrapporteringen för den konsoliderade redovisningen har vissa justeringar gjorts och för dessa ansvarar Regeringskansliet (se nedan). Företagsbeskrivningarna som presenterar respektive företag, på sidorna 45–99, baseras på företagens egna uppgifter. Till följd av olika beräkningsmetoder kan de nyckeltal som redo- visats i den konsoliderade redovisningen skilja sig från de nyck- eltal företagen själva redovisat (se definitioner sidan 107).

För den konsoliderade redovisningen gäller följande:

• De företag som ingår i sammanställningen är av olika karak- tär, storlek och tillämpar till viss del olika regelverk vid upp- rättandet av sina finansiella rapporter. Inrapporteringen till Regeringskansliet är en komprimerad uppställningsform med inslag av både IFRS och svenska redovisningsprinciper, där bolagen redovisat i enlighet med de principer som tillämpas i respektive företag. En del företag, bland annat de finansiella företagen som redovisar enligt ÅRKL, anpassar sin inrappor-

tering till Regeringskansliets inrapporteringsformat för att konsolideringen ska bli praktiskt genomförbar.

• Av regeringens riktlinjer om finansiell rapportering i företag med statligt ägande framgår att de statliga företagens finan- siella rapporter bör upprättas med utgångspunkt från de krav som ställs på noterade bolag. Från och med 2005 ska noterade bolag inom EU upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IFRS, sådana som de har antagits av EU.

• Intresseföretag har redovisats enligt kapitalandelsmetoden. Innebörden är att resultatet efter skatt i intresseföretaget motsvarande statens ägarandel har tagits in i den konsolide- rade resultaträkningen på en rad i rörelseresultatet. På mot- svarande sätt har ägarens andel i intresseföretagets eget kapi- tal tillförts den konsoliderade balansräkningen.

• Dotterföretag i vilka det finns en minoritet har justerats i resultaträkning och balansräkning. Justeringen innebär att minoritetens andel i dotterföretagets resultat redovisas som en avdragspost i anslutning till resultat från andelar i intresse- företag. Minoritetens andel i dotterföretagets kapital redovi- sas som en separat post i det egna kapitalet i koncernbalans- räkningen.

• Transaktioner mellan företag som ingår i sammanställningen har inte eliminerats. Detta överensstämmer inte med sedvan- liga konsolideringsmetoder för koncerninterna mellanhavan- den. Skälet till detta är, som inledningsvis beskrevs, att företa- gen tillsammans inte utgör en egentlig koncern. Av denna anledning finns inte heller det underlag som erfordras för att möjliggöra sådana elimineringar tillgängligt hos de inrappor- terande företagen.

• Vissa nyckeltal har inte beräknats för de finansiella företagen. Skälet till detta är framförallt att det kapital som de finan- siella företagen binder i rörelsen är av en annan karaktär jäm- fört med det stora flertalet övriga företag.

• Jämförelsesiffror för 2009 saknas för de nybildade bolagen Infranord AB och Swedavia AB. Separata jämförelsesiffror för Apotekens Service AB, Apotek Produktion och Laboratorier AB och Apoteksgruppen i Sverige Holding AB saknas då jäm- förelsesiffrorna även är inkluderade i Apoteket AB:s ekono- miska information för 2009.

• Den ekonomiska informationen för PostNord är pro forma för de två första kvartalen 2009.

För information om redovisningsprinciper i respektive företag hänvisas till respektive företags årsredovisning.

106	veRksamhetsbeRättelse föR föRetag med statligt ägande 2010

110

Skr. 2010/11:140

Bilaga

definitiOner OCh förkOrtningar

Definitioner och förkortningar

Antal anställda i medeltal – Omräknat till års- anställda.

Avkastning på eget kapital (Re) – generell. resultat efter skatt hänförbart till aktieägare i moderbolaget i relation till genomsnittligt eget kapital hänförbart till aktieägare i moderbolaget.

S. 45 (Akademiska Hus) – resultat efter finansiella poster med avdrag för full skatt i relation till genomsnittligt eget kapital.

S. 60 (Green Cargo) – Årets resultat dividerat med genomsnittligt eget kapital.

S. 64 (Jernhusen) – rullande 12-månaders re- sultat efter skatt i procent av genomsnittligt eget kapital.

S. 90 (Swedfund) – resultat efter skatt hän- förbart till aktieägare i moderbolaget i relation till avkastning på eget kapital före skatt beräk- nat som ett genomsnitt under den senaste sju- årsperioden.

S. 93 (TeliaSonera) – Årets resultat hänförligt till moderbolagets ägare uttryckt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.

S. 94 (Teracom) – Årets resultat dividerat med justerat eget kapital.

S. 95 (Vasallen) – Årets resultat i förhållande till genomsnittligt justerat eget kapital.

S. 96 (Vattenfall) – Årets resultat hänförbart till aktieägare i moderbolaget i procent av medelvärdet av periodens eget kapital hänför- bart till aktieägare i moderbolaget exklusive säkringsreserv.

Avkastning på nettotillgångar – rörelseresultat plus diskonteringseffekter hänförbara till avsättningar i relation till ett vägt medelvärde av årets nettotillgångar. nettotillgångar defi- nieras som balansomslutning med avdrag för ej räntebärande skulder, avsättningar, ränte- bärande fordringar, medel i kärnavfallsfonden och likvida medel.

Avkastning på operativa tillgångar – rörelse- resultat i relation till genomsnittliga operativa tillgångar där operativa tillgångar avser till- gångar som inte är finansiella och påverkar finansnettot.

Avkastning på sysselsatt kapital (Rsyss)

– resultat efter finansiella poster plus finan- siella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Avkastning på totalt kapital (Rt) – resultat efter finansnetto med återläggning av finan- siella kostnader i procent av totalt kapital.

Kassaflödesräntetäckningsgrad

Sid. 96 (Vattenfall) – internt tillförda medel plus finansiella poster exkl diskonteringseffek- ter hänförbara till avsättningar och avkastning från kärnavfallsfonden dividerat med finan- siella poster exkl diskonteringseffekter hänför- bara till avsättning och avkastning från kärn- avfallsfonden.

Nettoskuldsättning – kort- och långfristiga räntebärande skulder och räntebärande avsätt- ningar minus räntebärande omsättnings- och anläggningstillgångar inklusive aktier i intresseföretag.

Operativt kapital – balansomslutningen redu- cerad med icke räntebärande skulder och räntebärande tillgångar.

Räntetäckningsgrad

S. 82 (Sveaskog) – rörelseresultat före värde- förändring i skogsinnehavet exklusive reavin- ster fastighetsförsäljning plus finansiella in- täkter dividerat med finansiella kostnader.

Sjukfrånvaro – total sjukfrånvaro bland samt- liga anställda under året i relation till samtliga anställdas ordinarie arbetstid. Uppgift om sjukfrånvaro lämnas inte om gruppen, som uppgiften avser, understiger 10 personer eller om sjukfrånvaron kan hänföras till en enskild individ.

Skuldsättningsgrad

S. 82 (Sveaskog) – räntebärande nettoskuld dividerad med justerat eget kapital.

Soliditet – generell. eget kapital inklusive minoritetens andel i förhållande till balansom- slutningen.

S. 93 (TeliaSonera) – Justerat eget kapital och minoritetsandelar uttryckt i procent av balans- omslutningen.

Sysselsatt kapital – balansomslutningen redu- cerad med icke räntebärande skulder.

Totalt kapital – balansomslutning.

Utdelning – Uppgifter om utdelning för 2010 avser beslutad utdelning vid årsstämman som hölls 2011.

Branschspecifika nyckeltal finansbolag

Kapitaltäckningsgrad – kapitalbas i relation med riskvägt belopp, enligt övergångsreglerna.

Kostnads/Intäktsrelation – totala rörelsekost- nader i relation med totala rörelseintäkter.

Primärkapitalrelation – Primärkapital i relation med riskvägt belopp, enligt övergångsreglerna.

flygbolag

CFROI, Cash flow return On investments – avkastningsmått inom flygindustrin. avkast- ningen mäts som; rörelseresultat före avskriv- ningar och leasingkostnader dividerat med bo- lagets justerade sysselsatta kapital.

EBITDAR, Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation, Amortization and Rent – rörelseresultat före finansnetto, skatt, avskriv- ningar, resultatandelar i intressebolag, resultat från försäljning av anläggningstillgångar och leasingkostnader för flygplan.

Enhetskostnad – flygverksamhetens totala rörelsekostnader inklusive kapacitetskostnad för flygplan minskat med ej trafikrelaterade in- täkter per antalet tillgängliga passagerarsäten multiplicerat med sträcka som flygs.

Enhetsintäkt (yield) – genomsnittlig trafik- intäkt per antal betalande passagerare multip- licerat med sträcka i kilometer som flygs.

Kabinfaktor – beläggningsgrad. mäts som antal betalande passagerare i förhållande till antal tillgängliga passagerarsäten.

spelbolag

Vinnarnas andel – andel spelintäkter som åter- betalas till vinnarna.

förkortningar e.t. – ej tillämpligt.

u.s. – Uppgift saknas.

EMAS – eU:s miljöstyrnings- och revisions- ordning (eco management and audit scheme).

EPD – internationellt system för miljövaru- deklarationer.

FSC – miljö- och rättvisemärkning av skogs- bruket (forest stewardship Council)

GRI – global reporting initiative, internatio- nella riktlinjer för hållbarhetsredovisning.

IFRS – international financial reporting standards.

ISO 14001 – ett miljöledningssystem enligt den internationella miljöstandarden isO 14001 ger en välkänd kvalitetsstämpel på miljöarbetet.

TWh – terawattimme, energienhet.

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

107

111

Skr. 2010/11:140

Bilaga

företag med statligt ägande i siffror

Företag med statligt ägande i siffror

Sammanfattande tabell för företag med Statligt ägande1)

	omsättning,		rörelseresultat,		resultat efter skatt,		avkastning eget		Utdelning,		antal
		mnkr	mnkr		mnkr		kapital, %		mnkr		anställda
Helägda, 100% ägande	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009
akademiska hus	5 176	5 115	3 184	1906	2 124	972	9	4	1 207	1219	401	399
almi	869	868	–79	–59	79	–52	neg	neg	0	0	455	460
aPl	501		27		19		9		2		438
apotekens service	256		0		2		2		0		65
apoteket ab	26 291	43 079	63	803	4 520	532	77	14	5 400	372	5 655	10319
apoteksgruppen	23		–233		4 806		745		203		3 921
arbetslivsresurs	350	246	88	26	65	34	80	123	56	0	228	212
arlandabanan infrastructure	63	65	0	0	0	0	0	0	0	0	2	2
dramaten	267	267	–5	–3	–3	1	neg	5	0	0	330	320
fouriertransform	0	0	–41	–9	5	8	0	0	0	0	6	1
green Cargo	6 196	5 897	–141	–191	–139	–174	neg	neg	0	0	2 908	3016
göta kanalbolag	55	57	0	0	0	0	0	0	0	0	43	46
infranord	4 509		30		19		4		0		3 058
Jernhusen	1 014	868	442	393	490	43	13	1	100	100	158	150
lernia	2 128	1 598	131	–36	96	–27	19	neg	0	0	2 880	2317
lkab	28 855	11 821	12 281	659	9 083	719	31	3	5 000	500	4 030	3778
operan	499	486	8	–12	9	–11	118	neg	0	0	544	562
rise	1 465	629	77	13	58	10	8	2	0	0	1 285	1236
rymdbolaget	965	1 019	–179	14	62	–23	11	neg	10	813	659	643
samhall	6 869	6 801	129	–89	156	–25	12	neg	0	0	16 280	16743
sbab	1 762	1519	785	1289	577	951	8	14	0	0	431	396
sek	1 918	2 020	3 940	2369	2 892	1727	9,9	10,9	2 191	518	228	211
sJ	8 717	8 790	439	629	294	460	7	11	0	153	4 262	4439
specialfastigheter	1 686	1 487	1 345	649	804	300	17	7	340	310	106	101
statens bostadsomvandling	17	16	–20	–9	–3	5	neg	1	0	0	8	6
sveaskog	6 980	6 050	3 031	2 915	2 055	1924	11	11	916	487	964	958
svedab	980	1033	527	523	–131	–281	neg	neg	0	0	92	92
svenska skeppshypotekskassan	128	185	62	61	62	61	4	4	0	0	8	8
svenska spel	7 885	8 096	4 795	4921	4 766	4977	98	99	4 766	4977	1 764	1748
svevia	8 093	7 941	204	148	169	118	12	9	108	60	2 818	2 811
swedavia	3 277		420		15		0		0		2 496
swedesurvey	42	58	–4	–3	–5	–3	neg	neg	0	0	13	15
swedfund	103	87	–124	–122	–64	–3	6	7	0	0	38	35
sweroad	26	45	–9	–10	–8	–6	neg	neg	0	0	18	31
systembolaget	24 414	23 761	331	394	302	345	14	16	302	345	3 255	3219
teracom	3 861	3 417	293	496	201	191	12	16	110	110	707	638
Vasallen	255	245	479	–30	472	–26	33	neg	750	0	55	60
Vattenfall	215 741	209 197	29 853	27938	13 185	13448	10	11	6 500	5 240	38 459	36655
Vectura Consulting	1 157	1 083	8	1	–6	–4	1,1	neg	0	0	1 061	1013
Voksenåsen	53	53	0	–2	0	–2	0	neg	0	0	47	46

1) dom shvetsii, miljömärkning sverige, nordea, Preaktio och Zenit ingår ej i sammanställningen. för nybildade företag saknas jämförelsesiffror för 2009.

108	Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

112

Skr. 2010/11:140

Bilaga

företag med statligt ägande i siffror

Sammanfattande tabell för företag med Statligt ägande1)

	omsättning,		rörelseresultat,		resultat efter skatt,		avkastning eget		Utdelning,		antal
		mnkr		mnkr		mnkr	kapital, %			mnkr	anställda
delägda bolag (ägarandel i %)	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009	2010	2009
bilprovningen (52)	1 529	1 518	147	40	96	18	12	3	5	5	1 658	1851
bostadsgaranti (50)	25	23	17	8	66	67	27	35	12	24	21	21
botniabanan (91)	1 239	1556	436	471	0	0	0	0	0	0	58	79
ess (74)	0		–48		–48		neg		0		44
innovationsbron (84)	90	78	–151	–161	–152	–197	neg	neg	0	0	78	64
miljömärkning sverige (10)	47	43	1	–1	2	2	11	13	0	0	46	43
nordea	5 159	5 281	3 639	3075	2 663	2318	12	11	1 168	9738	33 809	33347
norrland Center (33)	2	2	0	–1	0	0	0	0	0	0	1	2
Postnord (pro forma siffror 2009)	41 958	44 882	1 375	284	1 031	2414	8	20	1 000	1440	44 060	47625
sas (21,4)	40 723	44918	–1 942	–3082	–2 218	–2947	neg	neg	0	0	14 862	17 371
sos alarm (50)	823	811	4	19	4	14	1	8	8	8	867	874
svenska miljöstyrningsrådet (85)	18	14	0	0	0	0	3	3	0	0	14	11
teliasonera (37,3)	108 654	110 267	32 083	30324	23 562	21280	18	15	12 349	10104	27 697	28 815
Visitsweden (50)	264	197	18	2	18	2	59	10	0	0	71	66

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

109

113

Skr. 2010/11:140

Bilaga

propositionsförteckningar

Propositionsförteckningar

Företag / ProPosition

Akademiska Hus

(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:fiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:fiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:fiU25, rskr. 1997/98:252)

(prop. 2010/11:1 utgiftsområde 24, bet 2010/11:fiU2, rskr. 2010/11:139, 140)

ALMI

(prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:nU11, rskr. 1993/94:80) (prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:fiU17, rskr. 2008/09:47) (prop. 2009/10:148, bet. 2009/10:nU25)

APL, Apotekens Service, Apoteket, Apoteksgruppen

(prop. 1970:74, bet. 1970:2lU, rskr. 1970:234)

(prop. 1984/85:170, bet. 1984/85:soU29, rskr. 1984/85:357) (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:nU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 1996/97:27, bet. 1996/97:soU5, rskr. 1996/97:58)

(prop. 2001/02:63, bet. 2001/02:soU10, rskr. 2001/02:194) (prop. 2004/05:70, bet. 2004/05:soU13, rskr. 2004/05:217) (prop. 2005/06:70, bet. 2005/06:soU15, rskr. 2005/06:198) (prop. 2006/07:78, bet. 2006/07:soU12, 2006/07:153)

(prop. 2007/08:87, bet. 2007/08:soU 17, 2007/08:182) (prop. 2007/08:142, bet. 2007/08:soU20, 2007/08:255) (prop.2008/09:145, bet. 2008/09: soU21, rskr.2008/09:226) (prop.2008/09:190, bet. 2008/09: soU25, rskr.2008/09:288) (prop.2009/10:96, bet. 2009/10: soU10, rskr.2009/10:222) (prop.2009/10:138, bet. 2009/10: soU23)

Arbetslivsresurs

(soU 2006:25)

(prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:aU1, rskr. 2005/06:109, rskr 2005/06:110) (prop. 2006/07:100, bet. 2006/07:fiU21, rskr. 2006/07:222)

(prop. 2008/09:2, bet. 2008/09:fiU11, rskr. 2006/07:55)

Arlandabanan Infrastructure

(prop. 1993/94:39, bet. 1993/94:tU6, rskr. 1993/94:74) (prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:tU36, rskr. 1993/94:436) (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:tU1, rskr. 2005/06:81) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:tU1, rskr. 2006/07:35)

Bilprovningen

(prop. 1963:91, sU 1963:83, bet. 3lU 1963:22, rskr. 1963:198) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:nU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1993/94:167, bet. 1993/94:tU35, rskr. 1993/94:433) (prop. 1994/95:69, bet. 1994/95:tU8, rskr. 1994/95:137)

(prop. 1996/97:1 utgiftsområde 22, bet. 1996/97:tU1, rskr. 1996/97:115) (prop. 2009/10:32, bet. 2009/10:tU8, rskr. 2009/10:161)

(prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:nU10, rskr. 2009/10:162)

Bostadsgaranti

(prop. 1983/84:41, bet. 1983/84:boU8, rskr. 1983/84:64)

Botniabanan

(prop. 1997/98:62, bet1997/98:tU10, rskr. 1997/98:266) (prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:fiU20, rskr. 1998/99:256) (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:tU1, rskr. 2001/02:125) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:tU1, rskr. 2006/07:35)

Dom Shvetsii

(prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:fiU4, rskr. 1994/95:75)

Dramaten

(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:krU20, rskr. 1992/93:315) (prop.1996/97:3, bet. 1996/97:krU1, rskr. 1996/97:129) (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:krU5, rskr. 2009/10:145)

ESS

(prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160)

(prop. 2009/10:1 utgiftsområde 16, bet. 2009/10:UbU1, rskr. 2009/10:126)

Fouriertransform

(prop. 2008/09:95, bet. 2008/09:fiU 19, rskr. 2008/09:144)

Green Cargo

(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:tU11, rskr 1999/00:238) (prop. 2003/04:127 bet. 2003/04:nU15, rskr 2003/04:286 )

Göta kanalbolag

(prop. 1977/78:119, bet. 1977/78:tU22, rskr. 1977/78:291) (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:nU33, rskr. 1991/92:351) (prop. 1992/93:51, bet. 1992/93:nU15)

(prop. 1993/94:100, bet. 1993/94:nU16, rskr. 1993/94:224)

Företag / ProPosition

Infranord

(prop. 2009/10:10, bet. 2009/10:tU5, rskr. 2009/10:59)

Inlandsinnovation

(prop. 2010/11:2, bet. 2010/11:fiU11, rskr. 2010/11;75) (skr. 2010/11:74, bet. 2010/11:nU16)

Innovationsbron

(prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:nU1, rskr 2004/05:117) (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/2009:160) (sfs 2009:268)

Jernhusen

(prop. 1999/00:78, bet. 1999/2000:tU11, rskr. 1999/2000:238)

Lernia

(prop. 1992/93:152, bet. 1992/93:aU6, rskr. 1992/93:175) (prop. 1993/94:126, bet. 1993/94:UbU10, rskr.1993/94:341) (prop. 1995/96:145, bet. 1995/96:Ubu8, rskr. 1995/96:224) (prop. 1996/97:55, bet. 1996/97:aU6, rskr. 1996/97:108) (skr. 1996/97:95)

LKAB

(prop. 1883:18) (prop. 1882:14) (prop. 1907:107) (prop. 1927:241) (prop. 1934:270)

(prop. 1977/78:96, bet. 1977/78:nU50, rskr. 1977/78:225) (prop. 1978/79:87, bet. 1978/79:nU30, rskr. 1978/79:240) (prop. 1979/80:79, bet. 1979/80:nU72, rskr. 1979/80:380) (prop. 1981/82:32, bet. 1981/82:tU7, rskr. 1981/82:116)

(prop. 1981/82:56, bet. 1981/82:nU13, rskr. 1981/82:82) (prop. 1980/81:128, bet. 1980/81:nU48, rskr. 1980/81:301) (prop. 1982/83:120, bet. 1982/83:nU38, rskr. 1982/83:306) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:nU10, rskr. 1991/92:92)

Metria

(prop. 2010/11:53, bet. 2010/11:cU10, rskr. 2010/11:188)

Miljömärkning Sverige

(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:nU1)

(prop. 2005/06:105, bet. 2005/06:lU33, rskr. 2005/06:377)

Nordea Bank

(prop. 1991/92:21, bet. 1991/92:nU4, rskr. 1991/92:8) (prop. 1991/92:153, bet. 1991/92:nU36, rskr. 1991/92:352) (prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:nU16, rskr. 2006/07:217)

Norrland Center

(prop. 1989/90:76, bet 1989/90:aU13, rskr. 1989/90:346) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:nU10, rskr. 1991/92:92)

Operan

(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:krU20, rskr. 1992/93:315) (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:krU1, rskr. 1996/97:129) (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:krU5, rskr. 2009/10:145)

PostNord

(prop. 1992/93:132, bet. 1992/93:tU11, rskr. 1992/93:152) (prop. 1993/94:38, bet. 1993/94:tU9, rskr. 1993/94:119) (prop. 1995/96:218, bet. 1996/97:tU6, rskr. 1996/97:34) (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:tU13, rskr. 1997/98:304) (prop. 1998/99:95, bet. 1998/99:tU11, rskr. 1998/99:237) (prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:nU13, rskr. 2007/08:253) (prop. 2009/10:216, bet. 2009/10:tU19)

RISE

(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:fiU20, rskr. 1996/97:284) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:nU1, rskr. 2006/07:62) (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160)

Rymdbolaget

(prop. 1972:48, bet. 1972:nU37, rskr. 1972:216)

(prop. 1978/79:142, bet. 1978/79:nU36, rskr. 1978/79:292) (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:nU21, rskr. 1985/86:305

Samhall

(prop. 1977/78:30, bet. 1977/78:aU16, rskr 1977/78:74)

(prop. 1978/79:25 bil 9, 1 & 2, bet. 1978/79:aU17, rskr. 1978/79:118) (prop. 1978/79:139, bet. 1978/79:aU29, rskr. 1978/79:293)

(prop. 1982/83:149, bet. 1982/83:aU25, rskr. 1982/83:153) (prop. 1991/92:91, bet. 1991/91:aU16, rskr. 1991/92:249)

110	Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

114

Skr. 2010/11:140

Bilaga

propositionsförteckningar

Företag / ProPosition

SAS

(prop. 1996/97:126, bet. 1996/97:tU09, rskr. 1996/97:232) (prop. 2000/01:124, bet. 2000/01:tU17), bet. 1999/00:tU1 (prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:fiU40, rskr. 2008/09:192) (prop. 2009/10:121, bet. 2008/09: fiU35, rskr. 2009/10:220)

SBAB

(prop. 1993/94:76, bet. 1993/94:boU06, rskr. 1993/94:115) (prop. 1993/94:228, bet. 1993/94:boU20, rskr. 1993/94:374) (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95:boU20, rskr. 1994/95:417)

(prop. 2001/02:1 bilaga 6, utg.omr.2, 2001/02:fiU2, rskr. 2001/02:129) (prop. 2005:06:1, bet. 2005/06:fiU2, 2005/06:126–128)

(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:nU16, rskr. 2006/07:217) (prop. 2008/09:104, bet. 2008/09:fiU39, rskr. 2008/09:217)

SEK

(prop. 1981/82:181, 1981/82:nU52, rskr. 2002/03:428) (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:nU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 2002/03:142, 2002/03:nU14, rskr. 2002/03:244) (prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:fiU1, rskr. 2008/09:47) (prop. 2008/09:86, bet. 2008/09:nU12, rskr. 2008/09:125)

SJ

(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:tU11, rskr. 1999/2000:238) (prop. 2002/03:86, bet. 2002/03:nU13, rskr. 2002/03:343)

(prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:tU5, rskr. 2005/06:308) (skr. 2001/02:141, bet. 2001/02:tU14, rskr. 2001/02:281) (prop. 2008/09:176, bet. 2008/09:tU18, rskr. 2008/09:293)

SOS Alarm

(prop. 1972:129, bet. 1972:tU20, rskr. 1972:329) (prop.1990/91:87, bet. 1990/91:tU28, rskr. 1990/91:369) (prop.1992/93:132, bet. 1992/93:tU11, rskr. 1992/93:152) (prop.1992/93:200, bet. 1992/93:tU30, rskr. 1992/93:943) (prop.1993/94:150, bet. 1993/94:tU38, rskr. 1993/94:432)

Specialfastigheter

(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:fiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:fiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:fiU25, rskr. 1997/98:252)

Statens Bostadsomvandling

(prop. 1997/98:119, bet. 1997/98:boU10, rskr. 1997/98:306) (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:fiU27, rskr. 1997/98:317) (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:nU4, rskr. 2001/02:118)

(prop. 2001/02:58, bet. 2001/02:boU4, rskr. 2001/02:160) (prop. 2001/02:100, bet. 2001/02:fiU21, rskr. 2001/02:326) (prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:fiU11, rskr. 2003/04:49)

Sveaskog

(prop. 1998/99:1 utgiftsområde 24, bet. 1998/99:nU1, rskr. 1998/99:108) (prop. 1999/2000:1 utgiftsområde 24, bet. 1999/2000:nU1, rskr. 1999/2000:111)

(prop. 2001/02:39, bet. 2001/02:nU7, rskr. 2001/02:108) (prop. 2002/03:24, bet. 2002/03:nU4, rskr. 2002/03:107)

(prop. 2004/05:1 utgiftsområde 24, bet. 2004/05:nUi, rskr. 2004/05:117) (prop. 2009/10:169, bet. 2009/10:nU22, rskr. 2009/10:384)

Svedab

(prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:tU31, rskr. 1990/91:379 ) (prop. 1992/93:100 bil. 7, bet. 1994/95:tU2, rskr. 1994/95:50) (prop. 1996/97:161, bet. 1997/98:tU6, rskr. 1997/98:32) (prop. 1999/2000:66, bet. 1999/2000:tU10)

(prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:tU2, rskr. 2001/02:126) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:tU1, rskr. 2006/07:35)

Svenska Miljöstyrningsrådet

(prop. 1994/95:101, bet. 1994/95:JoU9, rskr. 1994/95:86)

(prop. 2003/04:1 utgiftsområde 20, bet. 2003/04:mJU1, rskr. 2003/04:103)

Svenska Skeppshypotekskassan

lagen (1980:1097) om svenska skeppshypotekskassan

Svenska Spel

(prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:fiU14, rskr. 1995/96:248)

Svevia

(prop. 2008/09:23, bet.2008/09:tU4, rskr. 2008/09:76)

Företag / ProPosition

Swedavia

(prop. 2009/10:16, bet. 2009/10:tU7, rskr. 2009/10:114)

Swedesurvey

(prop. 1992/93:100 bilaga 15, bet. 1992/93:boU14, rskr. 1992/93:217)

Swedfund

(prop. 1977/78:135, bet. 1978/79:UU1, rskr. 1978/79:9)

(prop. 1991/92:100 bilaga 4, bet. 1991/92:UU15, rskr. 1991/92:210) (prop. 2008/09:52, bet. 2008/09:UU9, rskr. 2008/09:74)

SweRoad

(prop. 1981/82:137, bet.1981/82:tU29, rskr. 1981/82:259)

Systembolaget

(prop. 1976/77:108, bet. 1976/77: skU 40, rskr. 1976/77:231) (prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:soU22, rskr. 1993/94:249) (prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:soU9, rskr. 1994/95:106)

(prop. 1998/99:134, bet. 1999/00:soU14, rskr. 1999/00:42) (prop. 2000/01:97, bet. 2000/01:soU19, rskr. 2000/01:260) (prop. 2002/03:87, bet. 2002/03:soU16, rskr. 2002/03:152) (prop. 2003/04:161, bet. 2004/05:soU6, rskr. 2004/05:38)

(prop. 2005/06:30, bet. 2005/06:soU12, rskr. 2005/06:157) (prop. 2007/08:119, bet. 2007/08:soU19, rskr. 2007/08:209) (prop. 2009/10:125)

(bet. 2010/11:soU4 rskr. 2010/11:36)

TeliaSonera

(prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:tU30, rskr. 1992/93:443) (prop. 1997/98:121, bet. 1997/98nU:14, rskr. 1992/93:308) (prop. 1998/99:99, bet. 1998/99:nU14, rskr. 1998/99:260)

(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:nU16, rskr. 2006/07:217)

(prop. 1999/2000:84, bet. 1999/2000:nU18, rskr. 1999/2000:204) (bet. 2000/01:nU11, rskr. 2000/01:272)

Teracom

(prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:krU28, rskr. 1991/92:329) (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:kU17, rskr. 1996/97:178)

(prop. 1998/99:1, utg. omr. 17, bet. 1998/99:krU1, rskr. 1998/99:55) (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:krU1, rskr. 2000/01:59) (prop. 2001/02:76, bet. 2001/02:krU07, rskr. 2001/02:149)

(prop. 2002/03: 110, bet. 2002/03:tU06, rskr. 2002/03:228) (prop. 2002/03:64, bet. 2002/03:krU07, rskr. 2002/03:195) (prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:kU33, rskr. 2002/03:196)

(prop. 2003/04:118, bet. 2003/04:kU24, rskr. 2003/04:231) (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:nU1, rskr. 2005/06:121)

Vasallen

(prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:föU1, rskr. 1996/97:36) (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:fiU20, rskr. 1996/97:284)

(prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:föU2, rskr. 1999/2000:168) (prop. 2000/01:100, bet. 2000/01:fiU20, rskr. 2000/01:288) (prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:fiU21, rskr. 2002/03:235) (prop. 2004/05:5, bet. 2004/05:föU4, föU5, rskr. 2004/05:143) (prop. 2008/09:172, bet 2008/09:fiU41, rskr. 2008/09:263)

VisitSweden

(prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet. 1994/95:krU28, rskr. 1994/95:395)

(prop. 2004/05:56, bet. 2004/05:nU13, rskr. 2004/05:295)

Vattenfall

(prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:nU38, rskr. 1990/91:318) (prop. 1991/92:49, bet. 1991/92:nU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:nU12, rskr. 1996/97:272) (prop. 2009/10:179, bet. 2009/10:nU23, rsk. 2009/10:325)

Vectura Consulting

(prop. 2008/09:23, bet.2008/09:tU4, rskr. 2008/09:76)

Voksenåsen

(prop. 1960:88, bet. 1960:sU78, rskr 1960:205)

(prop. 1976/77:25, bet. 1976/77: krU27, rskr. 1976/77:72) (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98: krU1, rskr. 1997/98:97)

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

111

115

Skr. 2010/11:140

Bilaga

förändringar i företagsledningar och styrelser

Förändringar i företagsledningar och styrelser

Verkställande direktörer

	företag	tillträdande	avgående
	akademiska hus	anette henriksson	mikael lundström
	akademiska hus	kerstin lindberg göransson (nov 2011)	anette henriksson (nov 2011)
	aPl	eva sjökvist saers
	apotekens service	ylva hambreus björling
	apoteket	ann carlsson	stefan carlsson
	apoteksgruppen	eva-britt gustafsson
	ess	colin carlile
	Jernhusen	kerstin gillsbro	Per berggren
	lernia	helena skåntorp (tf)	mattias kjellberg
	norrland center		örjan granström
	Postnord	lars idermark	lars g nordström
	samhall	monica lingegård	birgitta böhlin
	sas	rickard gustafson	mats Jansson
	sveaskog	Per-olof Wedin (okt 2011)	gunnar olofsson (okt 2011)
	svedab	Ulf lundin	lars christiansson
	svenska spel	lennart käll (nov 2011)	anders hägg (nov 2011)
	svevia	rekrytering pågår	Per-olof Wedin (okt 2011)
	swedavia	torborg chetkovich
	swedesurvey	Jan Zakariasson	hans-erik Wiberg
	styrelseordförande
	företag	tillträdande	avgående
	aPl	stefan carlsson
	apotekens service	olof englund
	apoteksgruppen	birgitta böhlin
	arlandabanan infrastructure	karin starrin	gunnar malm
	ersättningsmark i sverige	gunnar olofsson
	göta kanalbolag	elisabeth nilsson	björn eriksson
	lernia	karin strömberg	bertil Villard
	lkab	lars-Åke helgesson	björn sprängare
	metria	christina rogestam
	nordea	björn Wahlroos	hans dalborg
	samhall	erik strand	björn Wolrath
	rymdbolaget	hans karlander	olof rydh
	sek	lars linder-aronson	Ulf berg
	svenska spel	anitra steen	margareta Winberg
	sJ	Jonas iversen	Ulf adelsohn
	Vattenfall	lars g nordström	lars Westerberg
	styrelseledamöter
	företag	tillträdande	avgående
	arlandabanan infrastructure		gunnar malm
	akademiska hus	olof ehrlén
	akademiska hus	Pia sandvik Wiklund	sigbrit francke
	almi	inga thoresson-hallgren	thomas bengtsson
	almi	gunilla von Platen
	apotekens service	anitha thornlund	anitha bondestam
	apotekens service	angelica frithiof	christina Wahrolin
	arbetslivsresurs	Johan hallberg	tobias henmark
	arbetslivsresurs	bengt marcusson
	bilprovningen	Jacob röjdmark	annika sten Pärson
	bilprovningen		håkan bryngelsson
	botniabanan	hans brändström	helena lefvert
	ersättningsmark i sverige	solveig aspholm
	ersättningsmark i sverige	Per matses
112		Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

116

Skr. 2010/11:140

Bilaga

förändringar i företagsledningar och styrelser

StyrelSeledamöter

företag	tillträdande	avgående
green cargo	lars erik fredriksson	björn mikkelsen
green cargo	ann-christine hvittfeldt	lena olving
göta kanalbolag	Ulf larsson	elving andersson
göta kanalbolag	mikael lundström	gertrud hermelin
göta kanalbolag	christer berggren	michael thorén
Jernhusen		richard reinius
Jernhusen	rolf torwald
Jernhusen	christel Wiman
lernia	Peter hägglund	göran sevebrant
lkab		christer berggren
metria	Peter ljung
metria	anders Ågren
metria	marienette radebo
metria	gunvor engström
metria	Johan hallberg
miljömärkning sverige	gunilla Jarlbro
operan	mira helenius martinsson	stina Westerberg
rise	marie Westrin	madeleine caesar
sbab	Per-anders fasth	lennart francke
sbo	brita saxton	christina rogestam
sek	cecilia ardström	risto silander
sek	lotta mellström	Per östensson
sek		karin apelman
sek		helena levander
sek		christina liffner
sJ	richard reinius	björn mikkelsen
sJ	gunilla Wikman	ingela tuvegarn
sJ	lena olving	elisabeth salander björklund
specialfastigheter	birgitta böhlin
svedab		gunnar malm
svenska miljöstyrningsrådet	marie larsson	sofia ahlroth
svenska miljöstyrningsrådet	kerstin grönman	anna sander
svenska miljöstyrningsrådet	ted ekman	stefan holm
svenska miljöstyrningsrådet	lars Jonsson
svenska spel	christer Åberg	stefan borg
svenska spel	catarina fritz	lena melinder
svenska spel	michael thorén
svevia	Johanna hagelberg	Åsa söderström-Jerring
swedfund		charlotte Petri gornitzka
swedfund	mia horn af rantzien	håkan Åkesson
sweroad		carina lundberg-markow
sweroad	katarina norén	christer agerback
swedesurvey	kevian ash-hami	Peter ljung
swedesurvey	helen fasth gillstedt	eva gianko
systembolaget	thord andersson	lena furmark-löfgren
teracom	nils Petter tetlie
Vattenfall	håkan erixon
Vattenfall	ingrid bonde
Visitsweden	hans gerremo, suppleant	mats svensson, suppleant
Voksenåsen	azka baig	Johan J Jakobsen
Voksenåsen	ellen marie saethre-mcguirk	tove Veireod

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

113

117

Skr. 2010/11:140

Bilaga

ansVarsfördelning inom regeringskansliet för företag med statligt ägande

Ansvarsfördelning inom Regeringskansliet för företag med statligt ägande

AnsvArig minister och stAtssekreterAre

Peter norman	finansmarknadsminister
erik thedéen	statssekreterare, finansdepartementet
FinAnsdepArtementets enhet För stAtligt ägAnde
Jonas iversen	enhetschef
Christer berggren	göta kanalbolag
Pål bergström	analys
kristina ekengren	lernia, nordea bank, svenska skeppshypotekskassan, teliasonera
maurice forslund	ärendehantering
lars erik fredriksson	green Cargo, fouriertransform, rise Analys: lkab, oeCd, sJ
malin fries	Juridik
marianne förander	akademiska hus, ersättningsmark i sverige, sas, specialfastigheter, sveaskog
Johan hallberg	arbetslivsresurs, metria, teracom Analys: samhall, svevia, teliasonera
martin Janhäll	analys
Patrik Jönsson	svevia, Vattenfall
katarina karinsdotter	Verksamhetsplanering, budgetsamordning (föräldraledig)
hanna lagercrantz	lkab, rymdbolaget, sbab
Jenny lahrin	Juridik
leif ljungqvist	bostadsgaranti, Vasallen Analys: akademiska hus, specialfastigheter, sveaskog, Vattenfall
lotta mellström	sek, sos alarm, Vectura Consulting Analys: nordea bank, sbab
helena malmborg	enhetsassistent
Christopher onajin	Preaktio, swedavia Analys: rymdbolaget, sas, svenska skeppshypotekskassan
therese Pelow	budgetsamordning
frida ragnhäll	styrelsenomineringsprocessen
therese reinfeldt	styrelsenomineringsprocessen
richard reinius	bilprovningen, Jernhusen, Postnord, sJ
kerstin sahlin	Chefsassistent
daniel sunesson	analys
michael thorén	infranord, samhall, svenska spel
maude Wallerstedt sjöberg	assistent
Vakant	extern ekonomisk information, ägarstyrnings- och hållbarhetsfrågor
Vakant	extern ekonomisk information, kvartalsrapporter
Vakant	Corporate finance

114	Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

118

Skr. 2010/11:140

Bilaga

ansVarsfördelning inom regeringskansliet för företag med statligt ägande

Personer inom andra dePartement med företagsansvar

Justitiedepartementet
marita axelsson	miljömärkning sverige
Kulturdepartementet
birgit gunnarsson	Voksenåsen
Ulrika lindblad	dramaten, operan
Miljödepartementet
malena swanson falk	svenska miljöstyrningsrådet
Näringsdepartementet
maria olofsson	inlandsinnovation
Per engström	innovationsbron
marcus hellqvist	Visitsweden
orestis Papadopoulos	arlandabanan infrastrucure, botniabanan, svedab, sweroad
maria olofsson	almi
Socialdepartementet
Pia fagerström	systembolaget
monica lagerqvist nilsson	swedesurvey
martin Pohjanen	statens bostadsomvandling
helena santesson kurti	aPl, apotekens service, apoteket, apoteksgruppen
Utbildningsdepartementet
anna-karin dahlén	ess, european spallation source
Utrikesdepartementet
Vakant	dom shvetsii
anna Centerstig	swedfund

Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

115

119

Skr. 2010/11:140

Bilaga

bolagsstämmoValda styrelseledamöter

Bolagsstämmovalda styrelseledamöter

	EftErnamn	förnamn	född	titEl	StYrElSE
	abrahamsson	mats	1960	Professor logistik linköpings Universitet	Postnord (2009)
	abrahamsson	tomas	1952	Vice förbundsordförande seko	svenska skeppshypotekskassan (2002)
	adelsohn	Ulf	1942	diverse styrelseuppdrag	sJ (2002, avgick 2011), ordf
	agerback	Christer	1946	regionchef trafikverket	sweroad (2006, avgick 2011)
	alestig Johnson	margareta	1961	Cfo JCe group	green Cargo (2010)
	almström	Peter	1958	fondförvaltare Carnegie investment bank	Vasallen (2010)
	anderson	bo	1951	senior adviser	sos alarm sverige (2006)
	andersson	eva	1965	generalsekreterare i sveriges	apotekens service (2008)
				Privattandläkarförening
	andersson	Jonas	1950	Vd stiftelsen framtidens kultur	dramaten (2006)
	andersson	elving	1953	regionrådsersättare	göta kanalbolaget (1999, avgick 2011)
	andersson	Peter	1962	Vd norrvidden fastigheter	norrlandcenter (1998)
	andersson	eivor	1961	Vd Coop marknad	sJ (2005)
	andersson	thord	1961	enhetschef i regionförbundet örebro	systembolaget (2011)
	andreasson	Jan	1958	generalkonsul	Voksenåsen (2010)
	andréasson	sven	1952	överläkare beroendecentrum stockholm och	systembolaget (2007)
				avdelningschef statens folkhälsoinstitut
	annell	elisabeth	1945	diverse styrelseuppdrag	arlandabanan infrastructure (2009), botniabanan (2009), svedab
					(2007)
	antoni	bo	1948	Vd sveriges byggindustrier	bostadsgaranti (2008)
	apelman	karin	1961	generaldirektör exportkreditnämnden	sek (2003, avgick 2011), swedavia (2010)
	ardström	Cecilia	1965	head of group treasury tele2	sek (2011)
	armstrong	Christel	1953	Vd stena fastigheter	specialfastigheter (2005)
	arnstad	eli	1962	diverse styrelseuppdrag	Vattenfall (2008)
	ash-hami	keivan	1955	Vd Civitas nova	swedesurvey (2011)
	aspholm	solveig	1957	Chefsjurist sveaskog	ersättningsmark i sverige (2011)
	asplund	ola	1953	svenska metallindustriarbetarförbundet	almi (2004)
	assarsson	Johan	1962	regiondirektör Västra götaland	aPl (2010)
	axberg bohman	kristina	1959	Cfo manpower	teracom (2007)
	axelsson	svante l.	1947	Vd silf	miljömärkning sverige ab (2007)
	axelsson	Charlotte	1948	Vd hsb stockholm	Vasallen (2010), ordf
	backemar	lars	1950	egen konsultverksamhet	swedavia (2010)
	bah kuhnke	alice	1972	miljö- och Csr-chef Åf	dramaten (2006)
	baig	azka	1972	Journalist	Voksenåsen (2011)
	barth	karin	1951	Vice klubbordförande seko	svenska skeppshypotekskassan (2007), suppl
	belfrage	Jan	1944	diverse styrelseuppdrag	sek (2010)
	bengtsson	thomas	1972	ämnesråd näringsdepartementet	almi (2008, avgick 2011)
	berg	Ulf	1951	Vd exportrådet	sek (avgick 2011), ordf
	berg	Jan	1953	egen konsultverksamhet	specialfastigheter (2009)
	bergenheim	hans	1960	Vd lateus ab	svenska spel (2010)
	berggren	Christer	1944	kansliråd finansdepartementet	göta kanalbolag (2011), lkab (2001, avgick 2011)
	bergqvist	sven-runo	1943	Vd i stiftelsen statshälsan	lernia (2002)
	bernevång forsberg	tommy	1959	kommunpolitisk sekreterare, kristdemokraternas	sos alarm (2007)
				riksorganisation
	bervå	susanna	1959	fd Vd ark travel	göta kanalbolag (2009)
	bjelke	katarina	1965	departementsråd Utbildningsdepartementet	ess (2010)
	björk	gunnar	1944	diverse styrelseuppdrag	arlandabanan infrastructure (2007), svedab (2009)
	blomberg	Carl-Johan	1952	Cfo micronic laser systems	svenska rymdaktiebolaget (2007)
	blombäck	stina	1951	hållbarhets- och energidirektör billerud ab	lkab (2002)
	bonde	katarina	1958	diverse styrelseuppdrag	operan (2005)
	bonde	ingrid	1959	Vd amf Pension	Postnord (2009), Vattenfall (2011)
	bondestam	anitha	1941	ledamot i Centrala etikprövningsnämnden	apotekens service (2008, avgick 2011)
	borekull	Jan	1950	Vd Ca fastigheter, st Petersburg	dom shvetsii (2008), ordf
	borg	stefan	1945	docent karolinska institutet	svenska spel (2007, avgick 2011)
	bosse	stine	1960	fd Vd trygVesta a/s	nordea (2008)
	brorman	Carina	1958	kommunikationsdirektör e.on nordic	dramaten (2008)
116				Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

120

Skr. 2010/11:140

Bilaga

bolagsstämmoValda styrelseledamöter

EftErnamn	förnamn	född	titEl	StYrElSE
bryngelson	håkan	1948	diverse styrelseuppdrag	bilprovningen (2009, avgick 2011)
brändström	hans	1958	departementsråd näringsdepartementet	arlandabanan infrastructure (2007), svedab (2007)
buskhe	håkan	1963	Vd saab ab	green Cargo (2007, ordf 2009), ordf
bådholm	Christer	1943	arb ordf bombardier	svevia (2008), Vattenfall (2002)
bäck	anders	1958	Vice Vd och ekonomidirektör Jernhusen	Vectura (2008)
böhlin	birgitta	1948	fd Vd samhall	apoteksgruppen (2008), ordf, specialfastigheter (2011)
börjesson	lars	1957	Professor i kondenserade materiens fysik	ess (2010)
Caesar	madeleine	1949	fd Vd kk-stiftelsen	rise holding ab (1997, avgick 2011)
Caneman	monica	1954	diverse styrelseuppdrag	sas (2010)
Carlsén	bertil	1960	Cfo billerud	samhall (2010)
Carlsson	stefan	1954	konsult solving efeso	aPl (2008), ordf
Christensen	Jens erik	1950	diverse styrelseuppdrag	sas (2006)
Christensson	annika	1967	miljöchef landstinget blekinge	svenska miljöstyrningsrådet (2009)
Christiansen	mikael	1945	fd Vd det kongelige teater	operan (2009)
Clason	Peter	1963	Vd american express i norden	Visitsweden (2007)
Cullin	gillis	1944	diverse styrelseuppdrag	arbetslivsresurs (2009)
Curman	maria	1950	Vd bonnier books	teracom (2007)
dalborg	hans	1941	diverse styrelseuppdrag	nordea (1998,ordf, avgick 2011)
damne	Johan	1963	Vd Ca fastigheter	dom shvetsii (2008)
duveblad	gunnel	1955	diverse styrelseuppdrag	Postnord (2009)
ehrlén	olof	1949	fd Vd och koncernchef nCC	akademiska hus ( 2011)
ehrling	marie	1955	diverse styrelseuppdrag	nordea (2007)
ehrling	anders	1959	Vd och koncernchef scandic hotels	swedavia (2010)
ekengren	kristina	1969	kansliråd finansdepartementet	lernia (2010), svenska skeppshypotekskassan (2010)
ekman	ted	1981	expert almega	svenska miljöstyrningsrådet (2010)
ekström	björn	1944	teknisk direktör stockholms läns landsting	Jernhusen (2007)
ekström	Claes	1958	Partner altor equity Partners	swedfund (2008)
elgh	anna	1963	Varuflödesdirektör lantmännen	swedavia (2010)
englund	olof	1954	diverse styrelseuppdrag	apotekens service (2008), ordf
engström	gunvor	1950	landshövding blekinge län	apoteksgruppen (2008), metria (2011)
engström	ingrid	1958	Vice Vd hr direktör seb	teracom (2003)
ericsson	sture	1955	Vd stiftelsen teknikdalen	sweroad (2007)
eriksson	Per	1949	rektor lunds Universitet	ess ab (2010)
eriksson	björn	1945	fd landshövding östergötlands län	göta kanalbolag (2002, avgick 2011), ordf
eriksson	Per-ola	1946	landshövding norrbottens län	lkab (2004)
eriksson	eva	1947	landshövding Värmlands län	Voksenåsen (2008), ordf
erixon	håkan	1961	diverse styrelseuppdrag	dom shvetsii (2010), Vattenfall (2011)
fasth	Per-anders	1960	diverse styrelseuppdrag	sbab (2011)
fasth gillstedt	helen	1962	diverse styrelseuppdrag	swedesurvey (2011)
foenss schröder	lone	1960	egen företagare	Vattenfall (2003)
forsberg	Jan	1951	Vd sJ	apoteksgruppen (2008)
forseke	karin	1955	direktör	operan (2006)
francke	lennart	1950	egen konsultverksamhet	sbab (2009, avgick 2011)
franke	sigbrit	1942	senior advisor	akademiska hus (2001, avgick 2011)
fredholm	Pether	1957	Vd Jsb	ab bostadsgaranti (2010)
fredriksson	lars erik	1964	departementssekreterare finansdepartementet	fouriertransform (2009), green Cargo (2011), rise (2010)
fries	björn	1951	senior adviser intellecta	svenska spel (2007)
friman	maija-liisa	1953	diverse styrelseuppdrag	lkab (2008), teliasonera (2007)
frithiof	angelica	1961	konsult och författare	apotekens service ab (2011)
fritz	Catarina	1963	Cfo frösunda ab	svenska spel (2011)
fräjdin-hellqvist	Ulla-britt	1954	diverse styrelseuppdrag	fouriertransform (2009), rymdbolaget (2007)
furmark löfgren	lena	1961	Politiskt sakkunnig socialdepartementet	systembolaget (2007, avgick 2011)
färnstrand	eva	1951	diverse styrelseuppdrag	sveaskog (2008)
förander	marianne	1967	ämnesråd finansdepartementet	akademiska hus (2003), specialfastigheter (2006), sveaskog
				(2010)
gauffin	elisabeth	1959	Vice förbundsordförande lrf	almi (2008), ordf
gernandt	Johan	1943	advokat	systembolaget (2007)
Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010				117

121

Skr. 2010/11:140

Bilaga

bolagsstämmoValda styrelseledamöter

EftErnamn

förnamn född

titEl

StYrElSE

gerremo	hans	1949
giaever	andreas	1974
gianko	eva	1962
gideon	Pia	1955
goldschmidt	lars	1955
granath	Per	1954
grate-axén	adine	1961
grinbaum	Jakob	1949
grönberg	lars	1949
grönlund- krantz	anna	1971
grönman	kerstin	1960
grönwall	kerstin	1948
gunnarsson	göran	1950
gustafsson	lena	1949
gustafsson	erling	1958
gustafsson	eva-britt	1950
gustavsson	lars-olof	1943
gynnerstedt	anne	1957
gårdö	lars	1941
göransson	bengt	1938
hagelberg	Johanna	1972
haglund	elisabeth	1957
hahn	thomas	1964
hallberg	Johan	1974
hallberg	dag	1942
hamilton	Carl b	1946
hammarkvist	karl-olof	1945
helenius martinsson	mira
helgesson	lars-Åke	1941
hellén	siv	1949
hellqvist	marcus	1974
henmark	tobias	1968
hermelin	gertrud	1944
holgersson	Cathrine	1969
holmlund	lennart	1946
horn af rantzien	mia	1953
hultin stigenberg	anna	1963
hvittfeldt	ann-Christine	1966
håkansson	Carina	1961
hägglund	Peter	1966
högbom	gunilla	1958
höglund	lars	1958
ingman	yvonne	1953
Jacobsen	svein s	1951
Jacobsson-libietis	Vivi	1952
Jakobsen	Johan J	1937
Jakobsson	leif	1953
Jansson	Christian W	1949
Jansson	lars	1947
Jarlbro	gunilla	1953
Jarnheimer	lars Johan	1960
Jeppsson	hans	1956
Jervell	sverre	1943
Johannesson	thomas	1943

Vd slao	Visitsweden (2011), suppl
departementssekreterare näringsdepartementet	sbo (2009)
Vd arsis group	swedesurvey (2005, avgick 2011)
Partner Wikman gideon & Partners	svevia (2008)
Vice gd dansk industri	ess ab (2010)
Vd humana group	akademiska hus (2005)
diverse styrelseuppdrag	swedavia (2010)
diverse styrelseuppdrag	sbab (2010)
diverse styrelseuppdrag	teracom (2005)
konsult Jkl	botniabanan (2007), ordf
kansliråd miljödepartementet	svenska miljöstyrningsrådet (2010)
miljöchef kPa Pension	ab bostadsgaranti (2009)
Vd sl	sos alarm (2007)
rektor Umeå Universitet	ess (2010)
fd Vd sjätte aP-fonden	svenska skeppshypotekskassan (2007), ordf
Vd apoteksgruppen	akademiska hus (2007), svenska spel (2008), ordf
styrelseordförande four seasons	fouriertransform (2009), sJ (2005), ordf
Venture Capital ab
Chefsjurist saab	green Cargo (2007)
diverse styrelseuppdrag	swedfund international (2001) ordf
egen konsultverksamhet	Vectura (2008)
inköpschef Vattenfall	svevia (2011)
Vd hotel tylösand	Visitsweden (2004)
forskare stockholms Universitet	sveaskog (2007)
ämnessakkunnig finansdepartementet	arbetslivsresurs (2011), metria (2011)
fd Vd göteborgsoperan	operan (2007)
riksdagsledamot (fp)	systembolaget (2007)
Professor	dramaten (2006)
Chef norrdans	operan (2010)
fd Vd stora	lkab (2000, ordf 2011), ordf
direktör nordiska investeringsbanken	swedesurvey (2006)
departementssekreterare näringsdepartementet	Visitsweden (2010)
fd departementssekreterare finansdepartementet	teracom (2003), samhall (2003, avgick 2011), arbetslivsresurs
	(2005, avgick 2011)
ledamot landstingsfullmäktige östergötland	göta kanalbolaget (2007, avgick 2011)
Vd gavlefastigheter	sbo (2010)
Umeå kommun	botniabanan (1998)
ambassadör Utrikesdepartementet	swedfund (2010)
director sandvik tooling	rise (2007)
Product operation director haléns ab	green Cargo (2011)
Vd dala kraft	sveaskog (2010)
Vd sse ifl executive education	lernia (2011)
fd Vd locum	aPl (2010)
skeppsredare	svenska skeppshypotekskassan (2007)
Vice Vd och näringspolitisk chef svensk handel	miljömärkning sverige (2006)
diverse styrelseuppdrag	nordea (2008)
Utredare skl	arbetslivsresurs (2001)
konsult	Voksenåsen (2005, avgick 2011)
Verkställande direktör	operan (2008)
Vd kappahl	apoteket (2009) ordf
Planeringsdirektör och ställföreträdande gd	swedesurvey (2009)
lantmäteriet
Professor i medie- och kommunikationsvetenskap	miljömärkning sverige (2011)
diverse styrelseuppdrag	apoteket (2009)
konsult	swedavia (2010)
diplomat	Voksenåsen (2008)
fd Vd innventia	rise (2007)

118	Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

122

Skr. 2010/11:140

Bilaga

bolagsstämmoValda styrelseledamöter

EftErnamn	förnamn	född	titEl	StYrElSE
Johansson	hasse	1949	fd foU Chef scania	fouriertransform (2009)
Johansson	kenneth	1956	riksdagsledamot	samhall (2004)
Johansson	bert-ove	1962	Vd newsec investment ab och	Vectura (2008)
			newsec Corporate finance ab
Johansson-hedberg	birgitta	1947	diverse styrelseuppdrag	sveaskog (2001), Vectura (2008)
Jonasson blank	ingrid	1962	diverse styrelseuppdrag	teliasonera (2010)
Jonsson	lars	1962	Vd yttra konsumentkommunikation	svenska miljöstyrningsrådet (2010)
Jönsson	lena	1958	gd fortifikationsverket	svenska spel (2007)
Jönsson	Patrik	1971	kansliråd finansdepartementet	svevia (2008), Vattenfall (2010)
karlander	hans	1953	delägare, karnell	svenska rymdaktiebolaget (2011), ordf
karlsson	Conny	1955	diverse styrelseuppdrag	teliasonera (2007)
karnberger	gert	1943	fd Vd Clas ohlson	systembolaget (2009), apoteket (2009)
khorsand	maria	1957	Vd sP sveriges tekniska forskningsinstitut	sos alarm (2009)
klingspor	anna	1959	sr advisor differ ab	lernia (2009)
knutsson	Peter	1965	enhetschef konsumentenheten	miljömärkning sverige (2010)
knutzen	tom	1962	koncernchef danisco	nordea (2007)
kolte	lars	1950	Chefsförhandlare danska Vetenskapsministeriet	ess (2010)
kores	agneta	1960	Vd familjebostäder göteborg	infranord (2009), Vasallen (2009)
kraft	eva-lotta	1951	diverse styrelseuppdrag	samhall (2007)
kronman	gunvor	1963	Vd hanaholmen	dramaten (2009)
kronstam	karin	1950	diverse styrelseuppdrag	arbetslivsresurs (2005) ordf, fouriertransform (2009)
kårström	Jan	1944	Vd Viking line skandinavien	Visitsweden (2003)
källsson	anders	1944	direktör erik tun	svenska skeppshypotekskassan (2007), suppl
lagercrantz	hanna	1970	departementssekreterare finansdepartementet	dom shvetsii (2009, avgick 2011), lkab (2010), rymdbolaget
				(2008), sbab (2010)
lagerqvist nilsson	monica	1967	kansliråd miljödepartementet	swedesurvey (2004)
landelius	sven	1946	diverse styrelseuppdrag	ess (2010) ordf, specialfastigheter (2007) ordf, infranord (2009)
langseth	lise	1961	Vd svensk betong	Vectura (2008)
lantz	fredrik	1963	direktör stena line scandinavia	svenska skeppshypotekskassan (2007)
larsson	mats	1952	styrelseordförande läkemedelsverket	apotekens service ab (2008)
larsson	Peder	1957	fd Vd iCa sverige	apoteksgruppen (2008)
larsson	Ulf	1955	Vd Junibacken	göta kanalbolag (2011)
larsson	marie	1953	Chef naturvårdsverket	svenska miljöstyrningsrådet (2010)
larsson	håkan	1947	diverse styrelseuppdrag	svenska skeppshypotekskassan (2004)
lefvert	helena	1946	ämnesråd näringsdepartementet	botniabanan (2009)
leijonborg	lars	1949	fd statsråd och partiledare folkpartiet	svenska rymdaktiebolaget (2010)
lennerwald	ingrid	1948	regionråd skåne	sos alarm (2007)
levander	helena	1957	Vd nordic investor services	sbab (2004), sek (2004, avgick 2011)
liffner	Christina	1950	ekonom	sek (2003, avgick 2011)
liljedahl	arne	1950	diverse styrelseuppdrag	sbab (2010), ordf
linander	nina	1959	rekryteringskonsult stanton Chase international	specialfastigheter (2006)
lindberg göransson	kerstin	1956	flygplatsdirektör arlanda	bilprovningen (2007), ordf
lindbäck	Christina	1963	miljöchef ragn-sells	miljömärkning sverige (2010), ordf
linder-aronson	lars	1953	Vd Ventshare management	sek (2011), ordf
lindqvist	eva	1955	diverse styrelseuppdrag	innovationsbron (2010)
lindskog	Urban	1965	fd Vvd 42 networks	teracom (2007)
lindståhl	kajsa	1943	diverse styrelseuppdrag, egen konsultverksamhet	Vectura (2008), ordf
ljung	Peter	1958	egen konsultverksamhet accella	metria (2011), swedesurvey (2009, avgick 2011)
ljungqvist	leif	1971	departementssekretare finansdepartementet	ab bostadsgaranti (2009)
lomfors	ingrid	1957	tidigare chef göteborgs stadsmuseum	Voksenåsen (2006)
lotass	lotta	1964	ledamot svenska akademien	dramaten (2010)
lundberg-markow	Carina	1959	Chef ansvarsfullt ägande folksam	sweroad (2009, avgick 2011)
lundström	mikael	1961	senior advisor nai svefa	göta kanalbolag (2011)
lusensky	ingegerd	1950	rektor biskops-arnö	Voksenåsen (2007)
lydahl	rolf	1945	Vd sofielunds gård	Jernhusen (2003)
låftman	lennart	1945	direktör	operan (2006)
Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010				119

123

Skr. 2010/11:140

Bilaga

bolagsstämmoValda styrelseledamöter

EftErnamn

förnamn född

titEl

StYrElSE

löf	leif	1947
lönning	inge	1938
maerkedahl	inge	1953
magnusson	Johnny	1952
malm	gunnar	1950
marcusson	bengt	1949
masoomi	maria	1965
matses	Per	1958
mattsson	annaa	1951
mattsson Weijbek	karin	1972
mattsson	Christina	1947
medin	sofia	1972
mejdell	dag	1957
melinder	lena	1957
mellström	lotta	1970
mikkelsen	björn	1962
mitchell	gunilla	1950
moberg	lars göran	1943
moberg	karin	1963
mohlin	Per-erik	1946
mohlkert	renée	1960
mossberg	stina	1952
mölleskog	gry	1962
narvinger	anders	1948
neergaard	Claes de	1949
nilsson	Christer	1945
nilsson	elisabeth	1953
nilsson	maria	1957
nilsson	annika	1971
nilsson	magnus	1961
nilsson-ehle	anna	1951
nordmark-nilsson	anna-stina	1956
nordström	lars g	1943
norén	katarina	1963
norrfalk	maria	1952
nou	liia	1965
nygårds	Peter	1950
nykvist	ann-Christin	1948
nyström	elizabeth	1942
ohlsson	Jonas	1968
olofsson	gunnar	1955
olving	lena	1956
onajin	Christoher	1973
orback Pettersson	kia	1959
Parkbring	lars	1942
Paul	ann-Christine	1953
Pehrson	biljana	1970
Peltola	timo	1946
Persson	Jan	1957
Persson	göran	1949
Petri gornitzka	Charlotte	1959
Pihl	lennart	1950
radebo	marinette	1963
reinius	richard	1967

grundare kemibolaget i bromma	miljömärkning sverige
Professor	Voksenåsen (2008)
Vice generaldirektör forsknings- og	ess (2010)
innovationsstyrelsen
oppositionsråd Västra götaland	sos alarm (2007), ordf
generaldirektör trafikverket	arlandabanan infrastructure (2010, avgick 2011) ordf, svedab
	(2010, avgick 2011)
fd Vd Carema Care	arbetslivsresurs (2011)
grundare marias etnokök	almi (2007)
Cfo sveaskog	ersättningsmark i sverige (2011)
konsult	svenska miljöstyrningsrådet (1998)
ordförande riksidrottsförbundet	Visitsweden (2002)
styresman nordiska museet	Voksenåsen (2009)
departementssekretare näringsdepartementet	innovationsbron (2008)
Vd Posten norge	sas (2008)
Chefsjurist boxer access tV	svenska spel (2004, avgick 2011)
kansliråd finansdepartementet	sek (2011), sos alarm (2010), Vectura (2008)
director Consulting deloitte	green Cargo (2003, avgick 2010), sJ (2002, avgick 2010)
Vd Västsvenska turistrådet	Visitsweden (2005)
diverse styrelseuppdrag	fouriertransform (2009)
diverse styrelseuppdrag	sbab (2009)
diverse styrelseuppdrag	rymdbolaget (1998)
Vd östgötacorrespondenten	göta kanalbolag (2006)
Vd ramboll natura	swedfund (2007)
sr Client Partner korn ferry international	sas ab (2010)
diverse styrelseuppdrag	teliasonera (2010), ordf
Vd industrifonden	innovationsbron (2005)
kramfors kommun	botniabanan (1998)
landshövding östergötlands län	göta kanalbolag (2011), ordf, sveaskog (2010)
egen konsultverksamhet	samhall (2009)
ekonomichef abf	systembolaget (2006)
Vd svensk turism	Visitsweden (2009)
Vd safer	bilprovningen (2007)
diverse styrelseuppdrag	sveaskog (2006)
diverse styrelseuppdrag	nordea (1998)
Chef för verksamhetsområde resultatenheter	sweroad (2011)
landshövding dalarna	swedfund (2007)
Cfo Pandox	Vasallen (2009)
bankdirektör swedbank	botniabanan (2007)
gd statens Pensionsverk	apoteksgruppen (2008)
egen företagare	Visitsweden (2004), ordf
Vd osstell	innovationsbron (2010)
fd Vd sveaskog	ersättningsmark i sverige (2011), ordf
Vice Vd och operativ Chef saab	green Cargo (2008, avgick 2011), sJ (2011)
departementsekreterare finansdepartementet	swedavia (2010)
Partner konceptverkstan	Jernhusen (2004)
fd Vd göteborgs stads upphandlings ab	svenska miljöstyrningsrådet (2004), ordf
Vd PP Polymer	innovationsbron (2009)
Vice Vd east Capital	Vasallen (2006)
diverse styrelseuppdrag	sas (2005), teliasonera (2004)
ekonomichef Peab sverige	bostadsgaranti (2002)
fd statsminister	sveaskog (2008), ordf
gd sida	swedfund (2010, avgick 2011)
diverse styrelseuppdrag	green Cargo (2010)
informationsdirektör säkerhets- och	metria (2011)
försvarsföretagen
ämnesråd finansdepartementet	bilprovningen (2010), Jernhusen (2005, avgick 2011), Postnord
	(2009), sJ (2011)

120	Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

124

Skr. 2010/11:140

Bilaga

bolagsstämmoValda styrelseledamöter

EftErnamn	förnamn	född	titEl	StYrElSE
rennerstedt	kristina	1952	fd gd kulturrådet	operan (2009), ordf
renström	lars	1951	Vd alfa laval	teliasonera (2009)
ring	hans	1954	trafikverket	sweroad (2010)
ringesten	mats	1950	Partner neuman & nydahl	sveaskog (2009)
risfelt	Jon	1961	diverse styrelseuppdrag	teliasonera (2007)
rodosi	agneta	1957	finansdirektör akademiska hus	svenska skeppshypotekskassan (1998)
rogestam	Christina	1943	Utredare	metria (2011) ordf, sbo (2004, avgick 2011), svevia (2008), ordf
rolén	anna	1951	generalsekreterare internationell kompetens	samhall (2009)
rolfsen	Wenche	1952	diverse styrelseuppdrag	aPl (2010)
roxendal	Jan	1953	Vd gambro holding	sek (2007)
russell felth	sarah	1962	Ceo aegon asset management	nordea (2010)
rydh	olof	1942	fd gd ekn	rymdbolaget (2006, avgick 2011), ordf
röjdmark	Jacob	1965	Vd och grundare ture invest	bilprovningen (2011)
sachs	daniel	1970	Vd Proventus	dramaten (2007, ordf 2009), ordf
saethre-mcguirk	ellen marie	1975	forskningsledare	Voksenåsen (2011)
salander björklund	elisabet	1958	Vd bergvik skog	sJ (2008, avgick 2011)
salmén	ola	1954	Cfo sandvik	svevia (2008)
sandström	ingemar	1945	kommunalråd nordmalings kommun	botniabanan (2007)
sandström	Per arne	1947	diverse styrelseuppdrag	teliasonera (2010)
sandvik Wiklund	Pia	1964	Vd länsförsäkringar Jämtland	rise (2009), akademiska hus (2011)
savén	björn	1950	arbetande ordförande industrikapital	nordea (2006), Vattenfall (2009)
saxton	brita	1954	gd trafikanalys	sbo (2011)
schauman	kristina	1965	tf Cfo apoteket	apoteket (2009)
schelin seidegård	Cecilia	1954	landshövding gotland	fouriertransform (2009), systembolaget (2008), ordf,
schur	fritz h.	1951	ordf. fritz schur group	Postnord (2009), ordf, sas (2001, ordf 2008), ordf
seddigh	akbar	1943	diverse styrelseuppdrag	innovationsbron (2007), ordf
selén	Jan-olof	1944	fd gd sjöfartsverket	svenska skeppshypotekskassan (2005), suppl
sevebrant	göran	1945	fd Vd samhall	lernia (2004, avgick 2011)
silander	risto	1957	diverse styrelseuppdrag	sek (2004, avgick 2011)
sjöberg	anna-greta	1967	Vd Crispa	lkab (2005)
sjöberg	Patric	1964	Vd stockholmsmässan	Visitsweden (2010), suppl
skog	marita	1958	regional utvecklingsdirektör landstinget	almi (2008)
skogö	ingemar	1949	landshövding i Västmanlands län	swedavia (2010), ordf, sweroad (2009), ordf
skåntorp	helena	1960	diverse styrelseuppdrag	lernia (2010)
smeby-Udesen	lena	1961	Cfo andra aP-fonden	sbab (2009)
spongh	gunilla	1966	Cfo mekonomen	infranord (2009)
sprängare	björn	1940	diverse styrelseuppdrag	lkab (1997, avgick 2011), ordf
stade	yngve	1945	fd Chef foU storaenso	rise (2006), ordf
stadigh	kari	1955	Vd sampo	nordea (2010)
starrin	karin	1947	generaltulldirektör	arlandabanan infrastructure (2009, ordf 2011), svedab (2007), ordf
steen	anitra	1949	diverse styrelseuppdrag	svenska spel (2011), ordf
stehn	tryggve	1952	President skf automotive division	green Cargo (2008)
steiner	eugen	1954	Partner healthcap	aPl (2010)
sten Pärson	annika	1963	Partner lowe Plus	bilprovningen (2005, avgick 2011)
strand	erik	1951	generalsekreterare riksidrottsförbundet	samhall (2011), ordf
strömberg	karin	1956	delägare Pharmarelations ab	lernia (2010)
strömdahl	inger	1951	miljörådgivare svenskt näringsliv	svenska miljöstyrningsrådet (2001)
ställdal	ewa	1949	Vice Vd bactiguard	sos alarm (2004)
sundberg	Åsa	1959	Partner Provider Venture Partners	teracom (2008), ordf
sundewall	Caroline	1958	företagskonsult	sJ (2010)
sundling	Jan	1947	diverse styrelseuppdrag	infranord (2009), ordf
sundström	björn	1946	ekonom kommunförbundet	sbo (2004)
svedberg	gunnar	1947	Vd innventia	akademiska hus (2009)
svedenstedt	lottie	1957	diverse styrelseuppdrag	swedavia (2010)
svensson	mats	1962	fd Vd holiday Club	Visitsweden (2009, avgick 2011), suppl
svärd	ann-Christine	1955	konsult	infranord (2009)
söderström	elvy	1953	örnsköldsviks kommun	botniabanan (1998)
Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010				121

125

Skr. 2010/11:140

Bilaga

bolagsstämmoValda styrelseledamöter

EftErnamn

förnamn född

titEl

StYrElSE

söderström	lars-olov	1952
söderström-Jerring	Åsa	1957
sörman	håkan	1952
tengelin	Ursula	1956
tetlie	nils Petter	1965
thorén	michael	1969
thoresson-hallgren	inga	1958
thornlund	anitha	1963
tolfes	gunnel	1958
torwald	rolf	1949
trouvé	Johan	1960
tuvegarn	ingela	1951
törsäter	bertil	1949
Ullebø	egil m.	1941
Wahlroos	björn	1952
Wahrolin	Christina	1946
Walder	eva	1951
Wallenberg	Jacob	1956
Wallentin	bengt	1950
Wallér	Johan	1969
Wallin	maj Charlotte	1953
Wallin	bo	1942
Wallin mononen	elisabeth	1959
Veierod	tove	1941
Wenster	Peter	1947
Wenzlaff	elisabeth	1955
Werngren	tomas	1961
Westberg	elisabeth	1948
Westerberg	stina	1965
Westerberg	lars	1948
Westerståhl	kristina	1962
Westin	Per håkan	1946
Westrin	marie	1958
Wibom	hans	1949
Vieweg	Cecilia	1955
Wigzell	kerstin	1945
Wikman	gunilla	1959
Wilhelmsson	fredrik	1963
Villard	bertil	1952
Wiman	Christel	1950
Winberg	margareta	1947
Winskog	thomas	1946
Wolrath	björn	1943
von Platen	gunilla	1972
Wång	Carina	1966
Zetterberg	Christer	1941
Ziegler	ingemar	1947
Åberg	Christer	1966
Åbjörnsson	rolf	1941
Ågren	anders	1947
östensson	Per	1959
östlund	björn	1957

Vd stiftelsen norrlandsfonden	norrlandcenter (1993), ordf
diverse styrelseuppdrag	svevia (2010, avgick 2011)
Vd sveriges kommuner och landsting, skl	sos alarm (2005)
generalsekreterare Cancerfonden	norrlandcenter (2003)
Vd fujifilm sverige	teracom (2011)
kansliråd finansdepartementet	göta kanalbolag (2010, avgick 2011), infranord (2009), samhall
	(2011) svenska spel (2011), Vasallen (2009, avgick 2011),
departementsråd näringsdepartementet	almi (2011)
Chefsjurist Carlsberg sverige	apotekens service ab (2011)
hr- och managementkonsult	samhall (2010)
direktör lrt Consulting	Jernhusen (2011)
Vd Västsvenska inudstri- och handelskammaren	svevia (2010)
sjukhusdirektör södra älvsborgs sjukhus	sJ (2003, avgick 2011)
regionutvecklingsdirektör Västra götaland	almi (2007)
direktör	lkab (2001)
styrelseordförande sampo	nordea (2008, ordf 2011), ordf
företrädare för handikappsförbundens	apotekens service (2008, avgick 2011)
samarbetsorgan
departementsråd Utrikesdepartementet	sek (2009)
direktör	sas ab (2001), vice ordf
koncernchef och ordförande marakanda	innovationsbron ab (2008)
Vd sveriges apoteksförening	apotekens service (2010)
Vd afa försäkring	akademiska hus (2004)
fd departementsråd näringsdepartementet	Jernhusen (2003)
Personaldirektör lantmännen	arbetslivsresurs (2006)
direktör	Voksenåsen (2001, avgick 2011)
geolog svenska kommunförbundet	svenska miljöstyrningsrådet (2001)
Chefsjurist Volvo Personvagnar	apoteket (2009)
Vd kommuninvest i sverige	Vasallen (2007)
senior advisor	swedfund (2003)
direktör svensk musik	operan (2008)
diverse styrelseuppdrag	Vattenfall (2008, avgick 2011), ordf
Chef konsumenternas bank-och finansbyrå	bostadsgaranti (2008)
diverse styrelseuppdrag	specialfastigheter sverige (2008)
Utvecklingschef ericsson	rise (2011)
Verkställande ledamot Wallenbergstiftelserna	bostadsgaranti (2008), ordf
Chefsjurist electrolux	Vattenfall (2009)
diverse styrelseuppdrag	systembolaget (2009)
kommunikationsrådgivare	sJ (2011)
grundare Wilhelmsson management ab	rymdbolaget (2009)
advokat och delägare Vinge	lernia (2007), ordf
Vd kfs	Jernhusen (2011)
diverse styrelseuppdrag	svenska spel (2008, avgick 2011), ordf
förbundsdirektör svenska taxiförbundet	bilprovningen (2007)
direktör	samhall (2000, ordf 2007, avgick 2011)
styrelseordförande Xzakt kundrelation	almi (2011)
Cfo micronic myclata	specialfastigheter sverige (2003)
förbundsordförande kungliga automobilklubben	bilprovningen (2007)
diverse styrelseuppdrag	akademiska hus (2007), infranord (2009)
Vd arla sverige	svenska spel (2011)
advokat danowsky & Partners	sbo (2007), ordf
direktör nerga ab	metria (2011), swedesurvey (2005, ordf 2009), ordf
ämnesråd finansdepartementet	swedfund (2010), sek (2010, avgick 2011)
Chef verksamhetsområde trafik trafikverket	botniabanan (2009)

122	Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

126

Skr. 2010/11:140

Bilaga

företagens rapportdatum 2011

Företagens rapportdatum

	Årsstämma	DelÅrsrapport	DelÅrsrapport	DelÅrsrapport	Bokslutskommuniké
Företag	2011	jan–mars 2011	jan–juni 2011	jan–sep 2011	jan–Dec 2011
akademiska hus	2011-04-27	2011-04-27	2011-07-15	2011-10-28	2012-02-08
almi	i.u.	2011-05-31	2011-08-31	2011-11-30	i.u.
apotek produktion och laboratorier	2011-04-27	2011-04-26	2011-08-23	2011-10-24	2012-02-15
apotekens service	2011-04-12	2011-04-30	2011-08-15	2011-10-30	2011-02-15
apoteket	2011-04-28	2011-04-29	2011-08-15	2011-10-28	i.u.
apoteksgruppen	2011-04-26	2011-04-30	2011-08-15	2011-10-23	2012-02-15
arbetslivsresurs	2011-04-13	2011-04-13	2011-08-17	2011-10-27	2012-02-11
arlandabanan infrastructure	2011-04-28	i.u.	2011-08-17	i.u.	i.u.
bilprovningen	2011-04-13	2011-04-29	2011-08-15	2011-10-31	i.u.
bostadsgaranti	2011-04-13	i.u.	i.u.	i.u.	i.u.
botniabanan	2011-04-14	i.u.	2011-09-09	i.u.	i.u.
dramaten	2011-04-28	i.u.	i.u.	i.u.	i.u.
ess	2011-03-25	2011-04-30	2011-08-15	2011-10-31	2012-02-15
fouriertransform	2011-04-20	2011-04-20	2011-07-20	2011-10-25	2012-02-08
green Cargo	2011-04-27	2011-04-29	2011-08-12	2011-10-28	2012-02-03
göta kanalbolag	2011-03-23	i.u.	i.u.	i.u.	i.u.
infranord	2011-04-28	2011-04-15	2011-07-15	2011-10-15	2012-02-15
innovationsbron	2011-04-26	i.u.	i.u.	i.u.	i.u.
Jernhusen	2011-04-28	2011-04-28	2011-07-20	2011-10-24	2011-02-08
lernia	2011-03-31	2011-04-29	2011-08-15	2011-10-31	2012-02-13
lkab	2011-04-27	2011-04-27	2011-08-15	2011-10-26	februari 2012
norrland Center	2011-02-16	i.u.	i.u.	i.u.	i.u.
operan	2011-04-15	2011-05-20	2011-09-09	2011-11-18	i.u.
postnord	2011-04-14	2011-05-18	2011-08-30	2011-11-09	2011-02-28
rise	2011-04-19	2011-04-27	2011-08-24	2011-10-21	2012-02-16
rymdbolaget	2011-04-29	2011-05-15	2011-09-02	2011-11-15	2012-02-15
samhall	2011-04-11	2011-04-21	2011-08-12	2011-10-24	2012-01-31
sas	2011-04-11	2011-05-10	2011-08-17	2011-11-08	i.u.
sbab	2011-04-14	2011-04-29	2011-07-22	2011-10-28	i.u.
sek	2011-04-29	2011-04-29	2011-07-22	2011-10-25	2012-02-02
sJ	2011-04-28	april 2011	augusti 2011	oktober 2011	februari 2012
sos alarm sverige	2011-04-14	2011-04-30	2011-08-13	2011-10-29	2012-01-31
specialfastigheter	2011-04-26	2011-04-28	2011-07-15	2011-10-20	i.u.
statens bostadsomvandling	2011-04-13	2011-05-20	2011-09-09	2011-11-18	2012-03-15
sveaskog	2011-04-28	2011-04-28	2011-07-21	2011-10-27	2012-01-27
svedab	2011-04-27	2011-05-02	2011-08-15	2011-10-31	2012-01-16
svenska miljöstyrningsrådet	2011-03-31	i.u.	i.u.	i.u.	i.u.
svenska skeppshypotekskassan	i.u.	i.u.	i.u.	i.u.	i.u.
svenska spel	2011-04-19	2011-04-18	2011-06-15	2011-10-25	2012-02-28
svevia	2011-04-26	2011-04-27	2011-07-22	2011-10-27	i.u.
swedavia	2011-04-28	2011-04-29	2011-08-15	2011-10-28	i.u.
swedesurvey	2011-04-28	i.u.	i.u.	i.u.	i.u.
swedfund	2011-04-27	2011-04-30	2011-08-31	2011-10-31	2012-01-31
sweroad	2011-04-04	2011-04-30	2011-08-23	2011-10-24	i.u.
systembolaget	2011-03-24	2011-04-26	2011-08-23	2011-10-24	2012-02-15
teliasonera	2011-04-06	2011-04-19	2011-07-20	2011-10-19	i.u.
teracom	2011-04-14	2011-04-28	i.u.	i.u.	i.u.
Vasallen	2011-04-27	2011-04-28	2011-08-15	2011-10-26	2012-01-31
Vattenfall	2011-04-27	2011-05-05	2011-07-28	2011-10-27	2011-10-02
Vectura Consulting	2011-04-27	2011-04-29	2011-07-20	2011-10-26	2012-02-15
Visitsweden	2011-03-24	i.u.	i.u.	i.u.	i.u.
Voksenåsen	2011-04-28	2011-04-26	2011-08-23	2011-10-24	2012-02-15
Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010					123

127

Skr. 2010/11:140

Bilaga

riktlinjer för extern rapportering beslutade den 29 noVember 2007

Riktlinjer för extern rapportering

regeringen beslutade den 29 november 2007 om nedanstående riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande. dessa ersätter de tidigare riktlinjerna som beslutades 2002. riktlinjerna har kompletterats med utökade och tydligare informa- tionskrav avseende hållbarhetsinformation. de statligt ägda företagen lyder under samma lagar som privatägda företag, exempel- vis aktiebolagslagen, bokförings- och årsredovisningslagen. riktlinjerna är ett komplement till gällande redovisningslagstiftning och god redovisningssed. företagen ska senast från och med det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2008 rapportera enligt riktlinjerna.

inledning

staten är en betydande företagsägare i sverige. företagen representerar stora värden och företagen ägs ytterst gemensamt av svenska folket, vilket ställer krav på en öppen och professionell informationsgivning.

informationsgivning

ledord för regeringens förvaltning är öppenhet, aktivt ägande samt ordning och reda. övergri- pande mål med förvaltningen av företagen är att skapa värde och att i förekommande fall se till att uttryckta samhällsintressen infrias. de statligt ägda företagens externa rapportering, som omfattar årsredovisning, kvartalsrapporter, bolagsstyrningsrapport, rapport om intern kontroll och hållbarhetsredovisning, ska vara lika transparent som i börsnoterade företag. rapporteringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda företagens verksamhet, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av företagens verksamhet och uppsatta mål. regeringen kommer att utvär- dera efterlevnaden av riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande. utvärderingen kommer att redovisas i regering- ens årliga skrivelse till riksdagen om företag med statligt ägande. en ansvarsfull och profes- sionell ägare bör bland annat ta ansvar för frågor om hållbar utveckling, som till exempel frågor som rör etik, miljö, mänskliga rättighe- ter, jämställdhet och mångfald. det är alla företags ansvar, men de statligt ägda företagen ska vara föredömen och ligga i framkant i arbetet med detta. regeringen förstärker sina högt ställda ambitioner på området och genom dessa riktlinjer ställer regeringen tydligare krav på rapportering och redovisning. i statens ägarpolicy anges att styrelserna i de statligt ägda företagen ansvarar för frågor som rör exempelvis etik, miljö, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald. att företagen har en genomtänkt strategi för att hantera dessa hållbarhetsfrågor är en viktig del av regeringens ägarpolicy. arbetet ska kommuniceras såväl internt som externt. hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att driva arbetet med hållbar utveckling framåt genom att systematiskt arbeta med tydlig rapportering och uppföljning. styrelserna i de statligt ägda företagen ansva- rar för att företagen presenterar en hållbarhets- redovisning enligt global reporting initiative (gri):s riktlinjer som tillsammans med övrig finansiell rapportering utgör ett samlat under- lag för utvärdering och uppföljning. gri:s riktlinjer är internationella normgivande riktlin- jer för hållbarhetsredovisning.

riktlinjernas tillämpning

företag med statligt ägande ska tillämpa dessa riktlinjer. i de fall staten är en av flera ägare avser regeringen att i samråd med företaget

och övriga ägare verka för att dessa riktlinjer tillämpas även i de delägda företagen.

riktlinjerna bygger på principen ”följa eller förklara”, som innebär att ett företag kan göra avvikelser från riktlinjerna om en tydlig förkla- ring med motivering till avvikelsen anges. den konstruktionen gör riktlinjerna tillämpbara med bibehållen relevans bland alla företag, oavsett storlek eller bransch, utan att ge avkall på redo- visning och rapporteringens huvudsyfte. styrelsen ska i årsredovisningen beskriva och ange hur riktlinjerna har tillämpats under det senaste räkenskapsåret, samt kommentera eventuella avvikelser.

ansvarsförhållanden

styrelserna i de statligt ägda företagen ansvarar för att företagens redovisning och rapportering följer dessa beslutade riktlinjer. företagen ska snarast och senast från och med det räken- skapsår som inleds den 1 januari 2008 rappor- tera enligt riktlinjerna. styrelserna i de statligt ägda företagen ansvarar för att företagen, utöver gällande redovisningslagstiftning och god redo- visningssed, i tillämpliga delar presenterar årsredovisning, kvartalsrapporter, samt boksluts- kommuniké enligt omx nordic exchange stock- holm ab:s regler i noteringsavtal. det innebär också att företagen ska redovisa en bolagsstyr- ningsrapport och en rapport om intern kontroll enligt svensk kod för bolagsstyrning.

företagen ska också möta de krav som finns i lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. därutöver ansvarar styrel- serna för att företagen presenterar en hållbar- hetsredovisning enligt gri:s riktlinjer. de regelverk som omger företag förändras och uppdateras löpande över tiden. de statligt ägda företagen förväntas följa utvecklingen och förändringar i lagar, normer och rekommenda- tioner i takt med att de förändras. styrelsen ska följa utvecklingen och skyndsamt besluta om relevanta åtgärder till följd av förändring- arna.

principer för extern rapportering och rapporteringsansvar

årsredovisning

de statligt ägda företagen ska i årsredovis- ningen enligt bland annat årsredovisningslagen (1995:1554) Årl ge en rättvisande bild av utvecklingen av företagens verksamhet, ställ- ning och resultat i enlighet med lagar och praxis. i detta ingår exempelvis:

• affärsidé, strategi, verksamhet, marknad, kunder och konkurrenter samt organisation.

• risker och riskhantering, möjligheter och hot, känslighetsanalys som beskriver företa- gets huvudsakliga finansiella risker.

• en beskrivning av företagets väsentliga icke-finansiella risker och osäkerhetsfaktorer av betydelse för att förstå företagets resultat, ställning och framtidsutsikter.

• investeringar, förvärv och väsentliga händel- ser som inträffat under räkenskapsåret och efter dess slut.

• företagets verksamhet inom forskning och utveckling.

• styrelsens arbete och sammansättning under året.

• ersättning till ledande befattningshavare och beskrivning av incitamentsprogram.

Därutöverska årsredovisningen innehålla en redovisning av, eller information om:

• beslutade finansiella och icke finansiella mål, fastställd utdelningspolicy, verksam- hetsmål och måluppfyllelse.

• företagets etiska principer, uppförandekod och jämställdhetspolicy.

• företagets arbete med hållbarhetsfrågor, inklusive arbete med jämställdhets, mång- fald och andra etiska frågor.

• regeringens uppdrag till företaget, mål kopplade till uppdraget och mätningar av måluppfyllelse såsom exempelvis kund- undersökningar. dessa uppdrag kan vara formulerade på olika sätt för olika företag, exempelvis i propositioner, riksdags- skrivelser, betänkanden, sou och bolagsord- ningar.

• företagets arbete med beaktande av reger- ingens riktlinjer och de policies som berör alla företag med statligt ägande, såsom exempelvis ägarpolicyn, dessa riktlinjer och riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare.

hållbarhetsredovisning

en hållbarhetsredovisning enligt gri:s riktlinjer ska publiceras på respektive företags hemsida i samband med publiceringen av företagets årsre- dovisning. hållbarhetsredovisningen kan antingen vara en fristående rapport eller ingå som en del i årsredovisningsdokumentet.

i en hållbarhetsredovisning enligt gri:s riktlinjer ingår exempelvis:

• redogörelse och kort analys av vilka hållbar- hetsfrågor som bedömts som viktiga för företaget med motivering varför.

• tydlig redovisning av risker och möjligheter med hänsyn till hållbarhetsfrågor, i synner- het sådana icke-finansiella risker och möjlig- heter som behövs för förståelsen av företa- gets utveckling, resultat och ställning.

• en tydlig redovisning av genomförd intres- sentanalys och intressentdialog i syfte att identifiera och ta ställning till väsentliga risker och möjligheter med hänsyn till håll- barhetsfrågor för företagets viktigaste intres- senter.

• redogörelse för företagets strategier och anpassning till kraven om hållbar utveckling samt hur strategi och anpassning påverkar företagets resultat och ställning nu och i framtiden.

124	Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

128

Skr. 2010/11:140

Bilaga

RIKTLINJER FÖR EXTERN RAPPORTERING BESLUTADE DEN 29 NOVEMBER 2007

Översikt av principer för redovisning av finansiell och icke-finansiell information

	FINANSIELL INFORMATION
MOTIV	Följa och bedöma företagens ekonomiska utveckling
KÄLLA	Lag och standard
GRUNDPRINCIP	IFRS
ÅRLIG	Årsredovisning
	Bokslutskommuniké

ICKE-FINANSIELL INFORMATION

Följa och bedöma företagens bolagsstyrning, hållbarhetsarbete och utförande av ev. samhällsuppdrag

Riktlinjer	Beslut av ägare
Bolagskoden	Bolagsstämmobeslut
	(Regeringens riktlinjer)
GRI
	(Riksdagsbeslut)
Hållbarhetsredovisning	Redovisning av uppfyllelse
Bolagsstyrningsrapport
	av ev. samhälllsuppdrag
Rapport för intern kontroll

UNDER ÅRET	Kvartalsrapporter	Förekommande nyckeltal
LÖPANDE	Särskilda pressmeddelanden/informationsinsatser. Öppenhet gentemot allmänhet och media.

Lagar och rekommendationer som ger vägledning

Lagar och direktiv: Exempel på normgivande instanser:

• aktiebolagslagen (2005:551) ABL

• bokföringslagen (1999:1078) BFL

• årsredovisningslagen (1995:1554) ÅRL

• lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, ÅRKL

• lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, ÅRFL

• lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m m

• lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

• International Accounting Standards Board, IASB

• Bokföringsnämnden

• Nasdaq OMX Nordic

• Rådet för finansiell rapportering

• Europeiska gemenskapens institutioners rekommendationer som antas av branschorganisationen för revisorer och rådgivare, Far

• Kollegiet för svensk bolagsstyrning

• Global Reporting Initiative, GRI

• SFF (Sveriges Finansanalytikers Förening)

• Redovisning av företagets ställningstaganden i egna policydokument och i form av interna- tionella konventioner, såsom exempelvis FN:s Global Compact.

• Redogörelse för hur det aktiva hållbarhetsar- betet bedrivs med mål, handlingsplaner, ansvarsfördelning, utbildningssatsningar samt styr- och incitamentssystem för upp- följning.

• En tydlig redovisning av resultat och mål med utgångspunkt i valda resultatindikato- rer. Dessa ska kompletteras med löpande text som förklarar utfall i förhållande till mål tillsammans med redovisning av nya mål.

• Redovisningsprinciper som tydliggör företa- gets utgångspunkter för redovisningen och avgränsningen för densamma.

Hållbarhetsredovisningen ska vara kvalitetssäk- rad genom oberoende granskning och bestyr-

kande. Tidpunkten för avgivandet av redovis- ningen ska följa årsredovisningens rapporte- ringscykel.

Kvartalsrapporter

Företagen ska kvartalsvis publicera kvartalsrap- porter.

Tidplan för publicering av rapporter

Företagen ska publicera kvartalsrapporter, bokslutskommunikéer samt årsredovisningar på företagets hemsida. Årsredovisningen bör finnas tillgänglig både i tryckt format och i PDF- format publicerad på företagets hemsida. Avseende hållbarhetsredovisning och delårsrap- porter ska de finnas tillgängliga i PDF-format på företagets hemsida.

• Årsredovisningen ska publiceras senast den 31 mars.

• Hållbarhetsredovisning ska publiceras senast den 31 mars.

• Bolagsstyrningsrapport och rapport om intern kontroll ska publiceras senast den 31 mars.

• Bokslutskommunikén (Q4) ska senast publice- ras den 15 februari.

• Halvårsrapporten (Q2) ska publiceras senast den 15 augusti.

• Kvartalsrapporter för januari–mars (Q1) ska publiceras senast den 30 april.

• Kvartalsrapporter för januari–september (Q3) ska publiceras senast den 30 oktober.

Utvärdering

Efterlevnaden av dessa riktlinjer kommer att utvärderas och redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen om företag med statligt ägande.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

125

129

Skr. 2010/11:140

Bilaga

RIKTLINJER FÖR ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE BESLUTADE DEN 20 APRIL 2009

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare

Regeringen beslutade den 20 april 2009 om nedanstående riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande.

INLEDNING

Staten är en betydande företagsägare i Sverige. Staten har ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare. Regeringen förvaltar de statligt ägda företagen. Regeringens övergri- pande mål med förvaltningen av företagen är att skapa värde och i förekommande fall se till att de uttryckta samhällsintressena infrias. Rimliga och väl avvägda ersättningar till de ledande befattningshavarna är en central del för att uppnå det målet. Rimliga ersättningar är även viktiga för förtroendet för näringslivet.

Regeringens förvaltning av de statligt ägda företagen ska vara både öppen och tydlig. De statligt ägda företagens externa rapportering ska därför vara minst lika genomlyst som de noterade företagens. Detta gäller även ersätt- ningar till de ledande befattningshavarna.

Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningsha- varna på ett medvetet, ansvarsfullt och trans- parent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik och företagskultur.

Regeringen kommer att följa upp och utvär- dera efterlevnaden av dessa riktlinjer. Utvärde- ringen avser att behandla hur företagen tilläm- pat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvärderingen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande.

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Dessa riktlinjer ersätter regeringens tidigare riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande (2008-07-03). Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befatt- ningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal med ledande befattningshavare som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas.

Riktlinjerna utgör en del av den statliga ägarpolicyn1). Riktlinjerna avser företag som staten genom sitt ägande har ett bestämmande inflytande över på motsvarande sätt som anges i 1škap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551). Dessa företag ska vidare tillämpa riktlinjerna i sina dotterföretag. I övriga företag där staten direkt eller genom ett företag är delägare bör regeringen respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

STYRELSENS ANSVARSOMRÅDE

Styrelserna i de statligt ägda företagen ska på motsvarande sätt som i noterade företag, föreslå bolagsstämman riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för beslut och därmed tillämpa reglerna för detta som huvud- sakligen finns i 8 kap. 51–54 §§ aktiebolagsla- gen (2005:551). Styrelsens förslag till

1) Ingår i verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande (regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag med statligt ägande).

riktlinjer ska vara förenliga med regeringens riktlinjer.

Av styrelsens förslag till riktlinjer ska bland annat framgå

• hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa riktlinjer, och

• att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar bolagets kostnad innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom de riktlinjer som beslutats av bolagsstämman.

Styrelsen ska säkerställa att den verkstäl- lande direktören tillser att företagets ersätt- ningar till övriga anställda bygger på ersätt- ningsprinciperna enligt nedan.

Styrelsen ska redovisa de särskilda skäl som finns för att i ett enskilt fall avvika från reger- ingens riktlinjer.

ERSÄTTNINGSPRINCIPER

Den totala ersättningen till ledande befatt- ningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara företag utan präglas av måttfullhet. Detta ska vara vägledande också för den totala ersättningen till övriga anställda.

Rörlig lön ska inte ges till ledande befatt- ningshavare. Med beaktande av övriga princi- per i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda.

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pen- sionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall företaget avtalar om en förmånsbestämd pensionsför- mån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar översti- gande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. Företagets kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av företaget efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.

Vid uppsägning från företagets sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från företagets sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från det uppsägande företaget reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångs- vederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå.

Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

REDOVISNING

De statligt ägda företagen ska redovisa ersätt- ningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att de statligt ägda företagen ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersätt- ningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktie- bolag. Reglerna för detta återfinns huvudsak- ligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

Styrelsen ska vid årsstämman redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska bolagets revisor inför varje årsstämma lämna ett skriftligt och undertecknat yttrande till styrelsen avseende om revisorn anser att de riktlinjer som gällt sedan föregående årsstämma har följts eller inte.

Härutöver ska även styrelsens ordförande vid årsstämman muntligen redogöra för de ledande befattningshavarnas ersättningar och hur de förhåller sig till de av bolagsstämman beslu- tade riktlinjerna.

DEFINITIONER

• Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra perso- ner i företagets ledning. Denna krets motsvaras av de personer som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551). Det omfattar exempelvis personer som ingår i ledningsgrupper eller liknande organ och chefer som är direkt under- ställda den verkställande direktören.

• Med ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag. Även ersättning från företag i samma koncern ska inkluderas.

• Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmå- ner.

• Med rörlig lön avses exempelvis incita- mentsprogram, gratifikationer, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersättningar.

• Med avgiftsbestämd pension (premiebe- stämd pension) avses att pensionspre- mien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen.

• Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

• Med dotterföretag avses de juridiska personer som avses i 1škap. 11 § aktie- bolagslagen (2005:551).

126	VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010

130

Skr. 2010/11:140

Bilaga

adressregister

Adressregister

Akademiska Hus	Bilprovningen	Göta kanalbolag	Nordea Bank
box 483	box 508	box 3	smålandsgatan 17
401 27 göteborg	162 15 Vällingby	591 21 motala	105 71 stockholm
telefon: 031-63 24 00	telefon: 08-759 21 00	telefon: 0141-20 20 50	telefon: 08-614 78 00
info@akademiskahus.se	kundtjanst@bilprovningen.se	info@gotakanal.se	www.nordea.com
www.akademiskahus.se	www.bilprovningen.se	www.gotakanal.se
			Norrland Center
ALMI Företagspartner	Bostadsgaranti	Infranord	c/o Ulf nordekvist
box 70394	box 26029	box 1803	box 415
107 24 stockholm	100 41 stockholm	171 21 solna	101 28 stockholm
telefon: 08-709 89 00	telefon: 08-545 047 00	telefon: 010-121 10 00	telefon: 070-602 69 25
info@almi.se	abo@bostadsgaranti.se	info@infranord.se
www.almi.se	www.bostadsgaranti.se	www.infranord.se	Operan
			box 16094
APL	Botniabanan	Inlandsinnovation	103 22 stockholm
box 5071	box 158	info@inlandsinnovation.se	telefon: 08-791 43 00
141 05 kungens kurva	891 24 örnsköldsvik	www.inlandsinnovation.se	reception@operan.se
telefon: 010-447 96 00	telefon: 0660-29 49 00		www.operan.se
info@apl.se	info@botniabanan.se	Innovationsbron
www.apl.se	www.botniabanan.se	box 70407	PostNord
		107 25 stockholm	105 00 stockholm
Apotekens Service	Dom Shvetsii	telefon: 08-587 919 20	telefon: 08-781 10 00
ringvägen 100, uppgång d	190 031 kazanskaya	info@innovationsbron.se	info@postnord.se
118 60 stockholm	44 s:t Petersburg, ryssland	www.innovationsbron.se	www.postnord.se
telefon: 010-458 62 00
info@apotekensservice.se	Dramaten	Jernhusen	RISE
www.apotekensservice.se	box 5037	box 520	box 3072
	102 41 stockholm	101 30 stockholm	103 61 stockholm
Apoteket	telefon: 08-665 61 00	telefon: 08-410 626 00	telefon: 08-56 64 82 50
118 81 stockholm	info@dramaten.se	info@jernhusen.se	info@ri.se
telefon: 010-447 50 00	www.dramaten.se	www.jernhusen.se	www.ri.se
apoteket.sverige@apoteket.se
www.apoteket.se	Ersättningsmark	Lernia	Rymdbolaget
	105 22 stockholm	box 1181	box 4207
Apoteksgruppen	telefon: 08-655 91 00	111 91 stockholm	171 04 solna
box 7264		telefon: 08-701 65 00	telefon: 08-627 62 00
103 89 stockholm	ESS, European Spallation Source	info@lernia.se	info@ssc.se
telefon: 08-563 022 00	box 117	www.lernia.se	www.ssc.se
info@apoteksgruppen.se	221 00 lund
www.apoteksgruppen.se	telefon: 046-222 00 00	LKAB	Samhall
	info@esss.se	box 952	box 27705
Arbetslivsresurs	www.ess-scandinavia.se	971 28 luleå	115 91 stockholm
box 3088		telefon: 0920-380 00	telefon: 08-553 411 00
103 61 stockholm	Fouriertransform	info@lkab.com	samhall.info@samhall.se
telefon: 020-258 258	sveavägen 17	www.lkab.com	www.samhall.se
info@arbetslivsresurs.se	111 57 stockholm
www.arbetslivsresurs.se	telefon: 08-410 406 00	Metria	SAS
	info@fouriertransform.se	801 83 gävle	195 87 stockholm
Arlandabanan Infrastructure	www.fouriertransform.se	telefon: 010-121 80 00	telefon: 08-797 00 00
box 70378		marknad@metria.se	www.sasgroup.net
107 24 stockholm	Green Cargo	www.metria.se
telefon: 08-22 40 10	box 39		SBAB
info@abanan.se	171 11 solna	Miljömärkning Sverige	box 27308
www.abanan.se	telefon: 010-455 40 00	118 80 stockholm	102 54 stockholm
	info@greencargo.com	telefon: 08-55 55 24 00	telefon: 0771-45 30 00
	www.greencargo.com	info@svanen.se	kundcenter@sbab.se
		www.svanen.se	www.sbab.se
Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010			127

131

Skr. 2010/11:140

Bilaga

adressregister

SEK	Svenska Skeppshypotekskassan	TeliaSonera
klarabergsviadukten 61-63	box 11010	stureplan 8
box 194	404 21 göteborg	106 63 stockholm
101 23 stockholm	telefon: 031-80 61 60	telefon: 08-504 550 00
telefon: 08-613 83 00	loan@skeppshypotek.se	teliasonera@teliasonera.com
info@sek.se	www.skeppshypotek.se	www.teliasonera.com
www.sek.se
	Svenska Spel	Teracom
SJ	621 80 Visby	box 1366
105 50 stockholm	telefon: 0498-26 35 00	172 27 sundbyberg
telefon: 010-751 60 00	kundservice@svenskaspel.se	telefon: 08-555 420 00
info@sj.se	www.svenskaspel.se	info@teracom.se
www.sj.se		www.teracom.se
	Svevia
SOS Alarm	box 4018	Vasallen
box 5776	171 04 solna	box 244
114 87 stockholm	telefon: 08-404 10 00	701 44 örebro
telefon: 08-407 30 00	kontakt@svevia.se	telefon: 019-764 86 00
webb@sosalarm.se	www.svevia.se	info@vasallen.se
www.sosalarm.se		www.vasallen.se
	Swedavia
Specialfastigheter	190 45 stockholm-arlanda	Vattenfall
box 632	telefon: 08-797 60 00	162 87 stockholm
581 07 linköping	swedavia@swedavia.se	telefon: 08-739 50 00
telefon: 013-24 92 00	www.swedavia.se	www.vattenfall.com
info@specialfastigheter.se
www.specialfastigheter.se	Swedesurvey	Vectura Consulting
	801 82 gävle	svetsarvägen 24
Sbo, Statens Bostadsomvandling	telefon: 026-63 33 00	box 46
sjögatan 23	info@swedesurvey.se	171 11 solna
852 34 sundsvall	www.swedesurvey.se	telefon: 0771-159 159
telefon: 060-16 21 20		info@vectura.se
info@sbo.se	Swedfund	www.vectura.se
www.sbo.se	sveavägen 24-26
	box 3286	VisitSweden
Sveaskog	103 65 stockholm	box 3030
torsgatan 4	telefon: 08-725 94 00	103 61 stockholm
105 22 stockholm	info@swedfund.se	telefon: 08-789 10 00
telefon: 08-655 90 00	www.swedfund.se	info@visitsweden.com
info@sveaskog.se		www.visitsweden.com
www.sveaskog.se	SweRoad
	box 4021	Voksenåsen A/S
Svedab	171 04 solna	Ullveien 4
box 4044	telefon: 08-799 79 80	nO-0791 Oslo, norge
203 11 malmö	sweroad@sweroad.se	telefon: +47-22 81 15 00
telefon: 040-660 98 80	www.sweroad.se	hotell@voksenaasen.no
svedab@svedab.se		www.voksenaasen.no
www.svedab.se	Systembolaget
	103 84 stockholm
Svenska Miljöstyrningsrådet	telefon: 08-503 300 00
Vasagatan 15-17	kundtjanst@systembolaget.se
111 20 stockholm	www.systembolaget.se
telefon: 08-700 66 90
info@msr.se
www.msr.se

128	Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010

132

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 juni 2011.

Närvarande: Statsrådet Björklund, ordförande, och statsråden Bildt,

Olofsson, Larsson, Erlandsson, Carlgren, Hägglund, Carlsson, Borg,

Sabuni, Adelsohn Liljeroth, Norman, Engström, Elmsäter-Svärd,

Ullenhag.

Föredragande: Statsrådet Norman.

Regeringen beslutar skrivelse 2010/11:140 2011 års redogörelse för företag med statligt ägande.

133

Elanders Sverige AB, 2011