Regeringens skrivelse 2010/11:140
2011 års redogörelse för företag med statligt ägande Skr. 2010/11:140
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 9 juni 2011
Jan Björklund
Peter Norman
(Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens företagsägande samt för verksamheten i de företag som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2010/11.
1
Innehållsförteckning |
Skr. 2010/11:140 |
Inledning................................................................................................... |
3 |
Bilaga Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010…..5 |
|
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 juni 2011.......... |
133 |
2
Inledning
Riksdagen har fattat beslut om att regeringen ska lämna en årlig redogörelse för företag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Redogörelsen har under åren utvecklats både till form och innehåll. Syftet är att beskriva statens företagsägande och de värden som finns i de statligt ägda företagen. Verksamhetsberättelsen för företag med statligt ägande utgör regeringens årliga redogörelse (bilagan).
Verksamhetsberättelsen liksom delårsrapporterna finns tillgängliga på regeringens webbplats: www.regeringen.se.
I det följande lämnas uppgifter om hur förvaltningen av statens företagsägande utvecklades under 2010 och fram till och med maj 2011. I redovisningen ingår dels information om aktiebolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels information om organisationen Svenska Skeppshypotekskassan.
I verksamhetsberättelsen redogör regeringen för statens ägarpolicy och hur förvaltningen och företagen utvecklats under året. Värdeskapande är ett övergripande mål för förvaltningen av företag med statligt ägande. För staten som företagsägare innebär det bland annat att ge företagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och att fortsätta konkurrera på sina marknader, för att företagen i förlängningen ska kunna bidra till att behålla och skapa nya jobb. Det är inte självklart att staten ska äga dessa företag, men så länge staten är ägare är det viktigt att staten fortsätter att vara aktiv, agerar på ett professionellt sätt och är tydlig i sin ägarroll. För regeringen innebär det bland annat att gå igenom portföljen av företag för att pröva skälen för fortsatt statligt ägande, men också att gå igenom företagens olika uppdrag och inriktningar. En annan del av detta arbete är att se över statlig affärsverksamhet som bedrivits i myndighetsform, som kan leda till att nya statligt ägda företag bildas samtidigt som konkurrensen förbättras på vissa marknader. I avsnittet om ägarpolicyn finns information om statens förvaltningskostnader för bland annat interna kostnader och köpta tjänster. I år beskrivs i verksamhetsberättelsen hur processen för att nominera styrelseledamöter går till och styrelsens ansvar enligt aktiebolagslagen (2005:551). Dessutom finns ett utökat avsnitt som beskriver hur regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare har tillämpats i de statligt ägda företagen.
I verksamhetsberättelsen finns ett avsnitt om hållbar utveckling som beskriver hållbarhetsarbetet i de statligt ägda företagen. Denna gång finns två konkreta beskrivningar av hur två statligt ägda företag, Swedavia AB och Jernhusen AB, konkret arbetar med hållbarhetsfrågor. Därtill finns en tabell över hur de statligt ägda företagen har redovisat sitt hållbarhetsarbete.
Könsuppdelad statistik finns för VD, ledningsgrupp och styrelse. En sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga arvoden som utbetalats till revisorer presenteras. Vidare redovisas en konsoliderad balans- och resultaträkning. I samma avsnitt finns en sammanfattande redovisning över beslutade utdelningar och anslag till statligt ägda företag.
Skr. 2010/11:140
3
Liksom tidigare år i regeringens rapportering till riksdagen finns Skr. 2010/11:140 företagspresentationer som innehåller en sammanfattad ekonomisk
redovisning, en presentation av företagets verksamhet och mål samt en utvärdering av det gångna verksamhetsåret. Mål redovisas och utvärderas såsom finansiella mål, verksamhetsmål samt samhällsekonomiska och sektorpolitiska mål. I syfte att tydliggöra bakgrunden och motiven till att staten äger de enskilda företagen inleds varje företagspresentation med en ingress som ger en översiktlig bild av företagets historik och verksamhet. Som ett komplement till denna översikt finns propositionsförteckningar för respektive företag. I företagspresentationen finns även information om de styrelser som utsetts på årsstämmorna under våren 2011.
Därutöver redovisas styrelseledamöternas och ordförandens arvoden. Av presentationen framgår också om företaget har etikpolicy, jämställdhetspolicy, miljöpolicy, miljöledningssystem, redovisning enligt IFRS (International Financial Reporting Standards) och hållbarhets- redovisning enligt GRI (Global Reporting Initiative) samt könsfördelning för företagets anställda, ledningsgrupp och styrelse. För att den intresserade själv ska kunna finna mer information om respektive företag finns även information om företagens webbadresser.
En namnförteckning över bolagsstämmovalda styrelseledamöter redovisas. Information lämnas om tid för inval i styrelse, födelseår samt nuvarande titel eller sysselsättning.
Bilagan (verksamhetsberättelsen) finns endast i det tryckta dokumentet och alltså inte i det elektroniska dokumentet av skrivelsen.
4
Skr. 2010/11:140
Bilaga
De statliga företagen i korthet
Ekonomi i korthet
FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE TOTALT
Mdkr |
2010 |
2009 |
Förändring, % |
Nettoomsättning |
373,0 |
352,2 |
6 |
Nettoomsättning, inkl intressebolag |
446,7 |
429,5 |
4 |
Resultat före värdeförändringar |
67,3 |
53,2 |
27 |
Värdeförändringar |
4,3 |
1,2 |
261 |
Rörelseresultat |
71,6 |
54,4 |
32 |
Resultat före skatt |
65,8 |
42,4 |
55 |
Resultat efter skatt |
55,6 |
34,7 |
60 |
Bruttoinvesteringar |
57,3 |
122,2 |
|
Kassaflöde från den löpande verksamheten (exkl SBAB & SEK) |
69,5 |
62,8 |
11 |
Summa eget kapital |
349,9 |
341,3 |
3 |
Balansomslutning |
1 556,8 |
1Œ598,3 |
|
Medelantal anställda (tusental) |
102,0 |
94,7 |
8 |
Medelantal anställda, inkl intressebolag (tusental) |
189,6 |
189,4 |
0 |
Utdelning |
38,5 |
21,1 |
82 |
Uppskattat värde |
600 |
620 |
|
Avkastning på eget kapital (%) |
16 |
10 |
|
Soliditet (%) |
19 |
18 |
|
NETTOOMSÄTTNING |
|
RESULTAT FÖRE SKATT |
|
||||
Mdkr |
|
|
|
Mdkr |
|
|
|
400 |
|
|
|
80 |
|
|
|
300 |
|
|
|
60 |
|
|
|
200 |
|
|
|
40 |
|
|
|
100 |
|
|
|
20 |
|
|
|
0 |
2008 |
2009 |
2010 |
0 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
|
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL |
ANTAL ANSTÄLLDA |
% |
Tusental |
20 |
120 |
15 |
|
|
|
90 |
|
|
|
10 |
|
|
|
60 |
|
|
|
5 |
|
|
|
30 |
|
|
|
0 |
2008 |
2009 |
2010 |
0 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
|
BRUTTOINVESTERINGAR
Mdkr
160
120 |
|
|
|
80 |
|
|
|
40 |
|
|
|
0 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
VÄRDEUTVECKLING
Mdkr
800
600 |
|
|
|
400 |
|
|
|
200 |
|
|
|
0 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
1 |
5
Skr. 2010/11:140
Bilaga
Staten är en betydande företagsägare i Sverige. I den statliga bolagsportföljen finns 60 hel- och delägda företag, tre är börsnoterade. Staten har ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare. Det övergripande målet för regeringen är att företagen ska skapa värde och i förekommande fall se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs.
6
Skr. 2010/11:140
Bilaga
FörorD
Ett resultatmässigt bra år
2010 var ett framgångsrikt år för de statligt ägda företagen. Det sammanlagda resultatet efter skatt förbättrades med 60 procent, från 34,7 till 55,6 miljarder kronor. Utdelningarna blev drygt 38 miljarder kronor till statskassan.
Värdeskapande som öVergripande mål
De statligt ägda företagen representerar stora värden, cirka 600 miljarder kronor. Regeringen förvaltar företagen på riksdagens uppdrag. Företagen ägs gemensamt av hela svenska folket. Det är ett stort och viktigt ansvar att förvalta dessa väl. Regeringen prövar kontinuerligt det statliga ägandet, men så länge staten äger har den ansvar för att vara en aktiv och professionell ägare.
minskat statligt ägande – försäljning aV aktier i nordea
Regeringens ambition sedan tidigare är att minska det statliga ägandet av företag. I februari sålde regeringen 6,3 procent av aktierna i Nordea till ett värde av cirka 19 miljarder kronor. Intäkterna används för att minska statsskulden och stärka Sve- rige inför nästa kris. Efter beslut i riksdagen har regeringen inte längre bemyndigande att minska ägandet i TeliaSonera, SBAB och PostNord. Vi arbetar utifrån de nya förutsättningarna från riksdagen, och kan konstatera att vi fortfarande har mandat för att minska ägandet i Nordea, SAS, Bilprovningen och Arbets- livsresurs.
nya företag till företagsportföljen
Som ett led i regeringens arbete att effektivisera förvaltningen och öka konkurrensen har ett antal nya företag bildats. Bland de nya företagen finns Metria AB, från tidigare verksamhet inom Lantmäteriet och Ersättningsmark i Sverige, som delades ut av Sveaskog. Under 2010 bildades bland andra Infranord AB, Sweda- via AB samt Apoteksgruppen, APL och Apotekens Service.
I årets verksamhetsberättelse finns ett avsnitt som beskriver vad omregleringen av apoteksmarknaden har inneburit för det tidigare monopolföretaget Apoteket och för de nya aktörerna på apoteksmarknaden.
Utredning om förValtningen aV statligt ägda företag
Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att se över hur Regeringskansliets förvaltning av företag med statligt ägande bör bedrivas och organiseras. I dag bedrivs huvuddelen av den operativa statsförvaltningen via myndigheter som regeringen styr. Förvaltningen av de statliga föreagen utgör ett undantag. Utredningen ska presenteras senast i januari 2012.
ersättningar till ledande befattningshaVare
Det finns höga förväntningar på hur de statligt ägda företagen och dess företrädare ska uppträda. När staten äger företag ska den vara en professionell, tydlig och ansvarsfull ägare. I det lig- ger att ha rimliga, välavvägda och transparent redovisade ersätt- ningar och andra anställningsvillkor till sina ledande befatt-
ningshavare. De ska dessutom präglas av måttfullhet. Regeringen har tydliga riktlinjer för detta och följer upp hur dessa har tillämpats. Resultatet av den senaste uppföljningen finns redovisat i ett särskilt avsnitt här i verksamhetsberättelsen.
hållbarhetsrapportering enligt gri
Arbetet med hållbarhetsfrågorna är fortsatt prioriterat. För 2010 gör 49 av 53 (92 procent) av de statligt ägda företagen en hållbar- hetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer. Det kan jämföras med 30 procent bland de 100 största företagen på börsen. Flera företag har ökat redovisningsambitionen och i princip alla
fler kVinnor i ledningen
Vi ser hur arbetet med att öka andelen kvinnor i de statligt ägda företagens styrelser har gett resultat. Andelen kvinnor som är styrelseordförande har ökat från 22 procent 2006 till 37 procent i år. I börsbolagen är endast 3 procent kvinnor styrelseordförande. Därtill är nästan hälften, 49 procent, av styrelseledamöterna i de helstatligt ägda företagen kvinnor. Glädjande är också att se att andelen kvinnor i ledningarna för de statligt ägda företagen ökar rejält. Nästan 25 procent av VD:arna är kvinnor, i fjol var ande- len 11 procent. Andelen kvinnor i ledningsgrupperna ökar också till 39 procent från 35 procent i fjol. Det finns många kvalifice- rade kvinnor som är beredda att ta ansvar när man väl an- stränger sig för att hitta dem. Här är statligt ägda företag verk- liga föredömen.
Men det finns mer att göra. Exempelvis vill jag se fler personer med annan etnisk bakgrund på ledande befattningar i företa- gen. För på samma sätt som vi behöver både kvinnors och mäns kompetens i styrelser och företagsledningar behöver vi personer med olika erfarenheter, ålder och bakgrund. I årets verksam- hetsberättelse har vi valt att med ett nytt avsnitt beskriva hur regeringen arbetar med att sätta samman och utse styrelser.
Stockholm i juni 2011
Peter Norman
Finansmarknadsminister,
ansvarig minister för de statligt ägda företagen
Verksamhetsberättelse För Företag meD statligt äganDe 2010 |
3 |
7
Skr. 2010/11:140
Bilaga
HÄNDELSER I KORTHET
Händelser i korthet
Arlanda prisat för sitt miljöarbete
Vid en ceremoni i Milano den 17 juni vann
SAS miljöcertifieras
SAS koncernen mottog i september både ISO14001 och EMAS certifikat från Bureau Veritas. Därmed är SAS, Blue1 och Widerøe de enda flygbolag i världen som har båda certifieringarna. Flygfraktsverksamheten SAS Cargo är ISO14001 certifierade sedan tidigare.
Förbättrat hållbarhetsarbete i de statligt ägda företagen
I samband med ett seminarium i september 2010 publicerade Näringsdepartementet en forskningsrapport från Företagsekonomiska institutionen på Uppsala universitet om effekterna av kravet på hållbarhetsredovisning. Kravet har lett till att hållbarhets- frågorna har kommit högre upp på agendan hos företagen. Engagemanget, medve- tenheten och kunskapsnivån hos styrelser och ledning har ökat. Redovisningen har bidragit till bättre rutiner och ställer krav på ett mer strukturerat arbete.
Teracom levererar |
Konkurrens för SJ |
|
SR:s nya datanät |
Den 1 oktober 2010 avreglerades den |
|
Medieoperatören Teracom har i skarp |
svenska persontrafiken helt vilket innebär |
|
att vilket järnvägsföretag som helst får an- |
||
konkurrens med de ledande leverantö- |
||
söka om att köra tåg på samtliga järnvägs- |
||
rerna av datanät i Sverige fått förtroendet |
||
linjer och därmed konkurrera med SJ. |
||
från Sveriges Radio att leverera deras |
||
|
||
nya datanät. |
|
Företag bildade 2010
Den 1 januari 2010 bildades Infranord AB då Banverket Produktions tidigare verksam- het överfördes i aktiebolagsform.
Den 1 april 2010 bolagiserades flygplatsverk- samheten inom Luftfartsverket och blev det statligt ägda företaget Swedavia.
Omformningen av den svenska apoteks- marknaden har lett till att tre nya bolag bil- dats: Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL, vars huvudområde är läkemedelstill- verkning, Apotekens Service som sysslar med infrastruktur och informationsdataba- ser samt Apoteksgruppen, en rikstäckande kedja för småföretagare.
Sedan 1 juli 2010 är European Spallation Source ESS AB ett självständigt aktiebolag. ESS ska planera och bygga den europeiska spallationskällan i Lund med ett centrum för databearbetning i Köpenhamn.
Regeringen beslutade i december 2010 att bilda finansieringsbolaget Inlandsinnovation AB med säte i Östersund.
4 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
8
Skr. 2010/11:140
Bilaga
HÄNDELSER I KORTHET
Vattenfall invigde vattenpark i havet
Vattenfall invigde den 23 september 2010 världens största havsbaserade vind- kraftpark Thanet utanför Englands sydostkust. Vindkraftparken består av 100 tur- biner och har en kapacitet på 300 MW.
LKAB 120 år
Den 18 december 2010 fyllde LKAB 120 år. Händelsen firades med ett stort jubileum i Kiruna, Svappavaara, Malmberget, Luleå och Narvik. LKAB står för 90 procent av järnmalmsproduktio- nen i Europa. Den globala järnmalmsmarknaden präglas av stark efterfrågan, och LKAB planerar tre nya gruvor före år 2015 för att öka produktionskapa- citeten av färdiga produkter med 35 procent.
Sverige och Miljöstyrningsrådet bäst på grön upphandling
I en ny, omfattande
Ny vision för Svanen antagen av de nordiska miljöministrarna
År 2015 ska det nordiska miljömärket Svanen vara erkänt som ett av de mest effektiva frivilliga konsumentpolitiska redskapen för miljö genom att erbjuda ett tillförlitligt verktyg för konsumen- ter som vill konsumera miljö-
ska lyftas fram tydligare som ett kriterium för miljömärket.
SBAB blir SBAB Bank AB
Den 30 november 2010 beviljade Finansin- spektionen SBAB tillstånd att bedriva bank- rörelse. Vid den extra bolagsstämman i mars antogs ny bolagsordning och besluta- des om nytt namn – SBAB Bank AB (publ).
Företag bildade 2011
Ersättningsmark i Sverige AB utdelades den 29 april 2011 av Sveaskog till staten. Bolaget äger skogsmark som ska användas som ersättningsmark för skyddsvärd skog.
Verksamheten inom Lantmäteriets division Metria bolagiserades den 1 maj 2011. Bo- laget säljer analyser, tjänster och produkter baserade på geografisk information.
Ändrat ägande
Minskat ägande i Nordea Bank
I februari sålde staten 255 miljoner aktier i Nordea Bank. Den totala försäljningslik- viden uppgick till cirka 19 mdkr som ska användas för att amortera på statsskul- den. Efter försäljningen uppgår statens ägarandel till 13,5 procent.
Staten deltog i återköpsprogram i TeliaSonera
Svenska staten deltog i TeliaSoneras återköps- program med sin
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
5 |
9
Skr. 2010/11:140
Bilaga
HÄNDELSER I KORTHET
Botniabanan invigd!
Den 28 augusti 2010 invigdes Botniabanan, elva år efter att bygget startades. Botniabanan består av 19 mil ny järnväg, 143 broar och 25 kilometer tunnlar. Botniabanan, som bildar en länk efter kusten mellan Ådalsbanan i söder och stambanenätet i norr, är den största järnvägssatsning som har fullbordats i Sverige sedan 1937. Banan är den första järnväg i landet som har byggts för upp till 250 kilometer i timmen.
Voksenåsen firade 50 år
I närvaro av kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia samt Norges kung Harald V och drottning Sonja firades den 1 oktober 2010 Voksenåsens
Rymdbolaget och Esrange viktigt nav för Galileo
I december 2010 invigdes Galileos mark- station på Esrange Space Center, Rymd- bolagets operationella bas för rymdverk- samhet. Galileo är Europas oberoende satellitnavigeringssystem. Ceremonin hölls av representanter från de två europeiska organisationerna som tillsammans driver Galileo: ESA (European Space Agency) och EU.
Infranord bygger ny järnväg i Kiruna
Infranord har tilldelats uppdraget att som ut- förandeentreprenör bygga en ny järnväg väs- ter om samhället och gruvan i Kiruna. Pro- jektet påbörjas omgående och ska vara helt färdigt 2013. Beställare är Trafikverket och kontraktet värderas till cirka 200 mnkr.
Systembolaget inför gemensam uppförandekod i inköpsvillkoren
Den 1 januari 2012 inför Systembolaget |
rättigheter. Framförallt innehåller den kon- |
och övriga nordiska detaljhandelsmonopol |
ventioner och rekommendationer från den |
en gemensam uppförandekod (Code of |
internationella arbetarorganisationen ILO. |
Conduct) i sina inköpsvillkor. Uppförande- |
Under 2011 diskuteras uppförandekoden |
koden är baserad på internationella kon- |
med dryckesleverantörerna, för att den se- |
ventioner som tillvaratar de anställdas |
dan ska kunna införlivas i inköpsvillkoren. |
6 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
10
Skr. 2010/11:140
Bilaga
HÄNDELSER I KORTHET
Nya fynd i Malmberget
LKAB har funnit stora mängder brytvärd järnmalm djupare ner i malmkrop- pen Printzsköld, som lutar in under delar av centrala Malmberget. Malmen kommer att brytas och tas upp via den nya huvudnivån M1250 som just nu byggs. Verksamheten beräknas trygga jobben under
Bilprovningen och Systembolaget hållbara
Drygt 3 000 personer har bedömt 151 före- tag utifrån miljö och socialt ansvarstagande. Bäst i Sverige på hållbarhet anses daglig- varuhandeln. Systembolaget hamnar på nionde plats och Bilprovningen på tionde.
Nytt
Regeringen har gett sitt godkännande till ett
Ny
Den 1 oktober 2010 införde Svenska Spel
Nya apotek öppnade
Apoteket har öppnat 24 nya apotek sedan i mars 2010, varav 13 under det fjärde kvartalet.
Sveaskog och Smurfit Kappa i Piteå tecknar miljardavtal
I september undertecknade Sveaskog och Smurfit Kappa ett avtal som innebär att Sveaskog kommer att leverera cirka 2 miljo- ner kubikmeter massaved till Smurfit Kap- pas fabrik i Piteå. Avtalet är värt drygt en miljard kronor årligen.
SAS – Europas mest punktliga flygbolag
Enligt analysföretaget FlightStats var SAS Europas punktligaste flygbolag under 2009 och 2010.
Nya investeringar för Fouriertransform
Fouriertransform investerade under 2010 i åtta nya företag. Sedan starten i december 2009 har investeringsbeslut tagits om 356 mnkr i investeringar i tio företag.
Fouriertransform bildades i december 2009 under fordonskrisen för att investera i kommersialiserbara investerings- och
Fortsatt stark opinion för Systembolaget
Sedan 2001 mäter SIFO på uppdrag av Systembolaget svenska folkets inställning till alkoholmonopolet. Under 2010 svarade i genomsnitt 66 procent ja på frågan om Systembolaget ska behålla ensamrätten på detaljhandelsförsäljning av starköl, vin och sprit. Det är en ökning med 17 procentenhe- ter sedan mätningarna började år 2003.
Utredning om förvaltningen av företag med statligt ägande
Regeringen har tillsatt en utredning om hur Regeringskansliets förvaltning av företag med statligt ägande bör bedrivas och organiseras. Utredningens resultat ska redovisas i januari 2012. Regeringen har utsett Hans Dalborg till utredare.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
7 |
11
Skr. 2010/11:140
Bilaga
FÖRETAGSEXEMPEL – POSTNORD
Staten ska vara ansvarsfull och aktiv som ägare. En del i det är att gå igenom det statliga ägandet och pröva skälen till fortsatt ägande. Här följer två exempel på förändringar i företag där staten som ägare haft en aktiv roll i viktiga föränd- ringar – samgåendet mellan svenska Posten AB och Post Danmark och omreglering av apoteksmarknaden och ombild- ningen av Apoteket.
POSTNORD
Grunden är lagd
Post- och logistikmarknaderna är konkurrensutsatta och genomgår snabba förändringar både i Norden och globalt. För att skapa en stark och långsiktigt uthållig aktör inom logistik och samtidigt garantera upprätthållandet av posttjänsten enades svenska och danska staten 2008 om att slå samman de två statliga postbolagen Posten och Post Danmark och bilda Posten Norden AB. Under maj 2011 bytte Posten Norden namn till PostNord AB.
När avtalet undertecknades 2009 var det startskottet för den första fusionen mellan två statliga postbolag i världen. Hemtagningen av de kostnadssynergier om 1 mdkr som identifierades vid samgåendet löper enligt plan. Resultaten nås genom att nationella hänsyn lades åt sidan. Inom områden som bland annat IT, inköp och administration kunde stora besparingar genomföras genom att de mest kommersiella och kostnadseffektiva lösningarna från respektive land valdes. Därutöver har
BREVVOLYMERNA VÄNTAS FORTSÄTTA SJUNKA
Miljoner brev per år
Danmark Sverige
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1000
500
0
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
TIDSLINJE
1993
Den svenska postmarknaden avregleras.
nya potentiella synergier från exempelvis ökad enhetlighet i processer, kundservice och logistik identifierats. Under de senaste tio åren har verksamheten utvecklats från stora förluster i den svenska delen till att bli ett lönsamt bolag som årligen lämnar god utdelning till ägarna. Det sammanslagna PostNord ägs till 60 procent av svenska staten och till 40 procent av danska staten och rösterna delas 50/50 mellan ägarna. PostNord utsätts för betydande konkurrens i två avseenden; dels konkurrens från elektronisk kommunikation, som ersätter en allt större mängd brev, och dels ökande konkurrens från andra marknadsaktörer
inom kommunikation och logistik. Möjligheten att effektivt hantera dessa utmaningar ökar genom att verksamheten är både storskalig och effektiv.
Brevvolymerna i Europa och i Danmark har minskat med omkring 40 procent på tio år och i Danmark, där konkurrensen från digitala alterna- tiv har varit som kraftigast, har minskningen uppgått till 18 procent, bara under de två senaste åren. Den negativa volymtillväxten för brev bedöms fortsätta under de närmaste åren som en följd av konkurrensen från elektronisk kommunikation. Detta gör att ytterligare förändringar och kostnadsanpassningar kommer att behöva göras framgent inom den traditionella postorganisationen för att verksamheten ska kunna fortsätta att drivas lönsamt.
Inom PostNords andra huvudmarknader logistik,
2001 |
2002 |
|||
|
Posten blir ledande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
paketdistributör inom |
|
|
|
|
Norden och Östersjö- |
|
|
Svensk Kassa- |
|
området. |
|
|
service bildas. |
|
|
|
|
|
|
|
8 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
|
|
|
||
|
|
|
|
12
Skr. 2010/11:140
Bilaga
FÖRETAGSEXEMPEL – POSTNORD
till vilken PostNord är en leverantör, växer med tvåsiffriga tal. Även marknaden för direkt marknadsföring växer i Sverige.
Norden betraktas i allt högre utsträckning som en marknad för både logistik- och kommunikationstjänster. Genom samgåendet har det sam- manslagna bolaget fått en större hemmamarknad vilket ger kraft att både tackla utmaningarna med minskade volymer och substitution och samtidigt vara offensiva och innovativa inom de delar av marknaden som växer.
Inom logistikområdet vill PostNord växa minst i takt med marknaden och har för avsikt att integrera nya tjänsteområden, men även ta plats i den konsolidering som sker i marknaden genom förvärv när tillfälle bjuds. Som ägare har svenska staten stöttat bolaget i de nödvändiga förändringar och den konsolidering bolaget har behövt delta i för att anpassa sig till den förändrade marknaden.
Från och med 2013 ska alla
Förutom att PostNord verkar på en konkurrensutsatt marknad har bolaget ett samhällsuppdrag fastställt i lagen när det gäller brev och lätta paket. PostNord kommer fortsatt att säkerställa god postservice i hela Sverige och hela Danmark och kommer att fortsätta distribuera försändelser över natten.
Varje arbetsdag hanterar PostNord 29 miljoner försändelser och det innebär att verksamheten påverkar miljön. För att belasta miljön så lite som möjligt har företaget beslutat att minska koldioxidutsläppen med 40 procent till 2020. Det är ett mål som kommer att kräva betydande omställningar och investeringar, framförallt när det gäller transporter och energianvändning i lokaler.
POSTNORD BLICKAR”FRAMÅT
Lars Idermark har som ny VD för PostNord AB fått uppgiften att både gasa och bromsa samtidigt. Den traditionella brev- verksamheten måste anpassas för att hantera konkurrensen och nedgången i brevvolymerna inom kommunikationsaffä- ren. Samtidigt ska tillväxtmöjligheterna på logistiksidan tillvaratas.
– Att vi utvecklat och ställt om verksamheten relativt genomgri- pande de senaste åren hänger intimt ihop med vårt dubbla upp- drag: att både upprätthålla den lagstadgade servicenivån och samtidigt skapa värde för ägarna, menar Lars Idermark.
Fusionen har genererat kostnadsminskningar, genom rationalise- ringar och stordriftsfördelar, vilket är centralt för att upprätthålla lönsamheten när intäkterna från den traditionella posthante- ringen minskar. I Danmark är nedgången dramatisk medan Sverige än så länge har klarat sig något bättre.
Lars Idermark menar att det även finns möjligheter att skapa synergier på intäktssidan:
– Intäktssynergier är alltid svårare att specificera men när man träffas och delar erfarenheter över gränserna uppstår också idéer för hur man kan göra saker bättre. Om man dessutom känner sin kund och vet var kunden är på väg finns det alltid möjlighet att skapa nya affärer. PostNord är starka när det gäller produktion, men det finns fortsatt potential att utveckla verksamheten på marknadssidan.
Postmarknaden kommer att fortsätta förändras. För att utveckla PostNord i minst samma takt och riktning som marknaden krävs fortsatta investeringar i nya anläggningar och nya tjänster. Lars Idermark håller också dörren öppen för att utveckla och växa genom bolagsförvärv. Inför den fullbordade europeiska avregle- ringen av postmarknaderna 2013 menar han att PostNord ska vara väl rustade för sitt dubbla uppdrag, att leverera service till medborgarna och värde för ägarna.
– Sverige och Danmark har kommit långt. Den svenska markna- den har varit avreglerad sedan 1993 och Post Danmark har under flera år haft ett riskkapitalbolag som delägare. Det betyder att PostNord under lång tid har levt under ett förändringstryck som gör att koncernen står väl rustad för att möta de förändringar som sker.
2005 |
2006 |
2008 |
|||
|
CVC Capital Partners köper 22% av aktierna i Post Danmark. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Post Danmark köper 50% av den belgiska posten DePost- |
|
|
|
|
|
LaPoste. |
|
|
|
|
|
Post Danmark köper 51% av Transpostgruppen A/S. |
|
|
|
Kassaservice läggs ned. |
|
Danska posten blir delvis privatägt. |
|
Strålfors köps. |
|
Fusionen annonseras. |
2010 |
2011 |
||
|
|
|
|
|
Posten Norden |
|
Posten Norden byter |
|
bildas. |
|
namn till PostNord AB. |
|
|
|
|
|
|
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
9 |
|
|
|
||
|
|
|
|
13
Skr. 2010/11:140
Bilaga
FÖRETAGSEXEMPEL – APOTEKSBOLAGEN
APOTEKSBOLAGEN
En ny apoteksmarknad tar form
Omformningen av den svenska apoteksmarknaden är klar. Cirka två tredjedelar av Apotekets apotek har sålts och konsumenterna kan nu välja mellan ett tjugotal olika apotekskedjor. Många receptfria läkemedel finns tillgängliga i bensinstationer, varuhus och livsmedels- butiker. Och kunderna tycker att öppettider, service och utbud av produkter och tjänster blivit bättre.
Omregleringen av den svenska apoteksmarknaden syftar till en bättre tillgänglighet, bättre service, ett bättre serviceutbud, ökad mångfald och låga läkemedelskostnader, samtidigt som en säker och ändamålsenlig läkemedelsförsörjning och läkemedelsanvändning ska bibehållas.
Förändringen har inneburit en stor omställning för Apoteket, som har haft ensamrätt på handel med läkemedel sedan 1971. På bara några år har företaget gått från monopol och ett tydligt samhällsuppdrag till att bli en av många aktörer på en konkurrensutsatt marknad.
Men kunderna är positiva. I en
– Den nya apoteksmarknaden är en succé. Resultatet visar att en konkurrensutsatt apoteksmarknad levererar, säger Johan Wallér, VD på Sveriges Apoteksförening, den nya branschorganisationen för apoteksak- törer.
OMSORGSFULLT GENOMFÖRD FÖRSÄLJNINGSPROCESS
Som Apotekets moderbolag, juli
De apotek som skulle säljas delades in i åtta kluster med lite olika sammansättning. Intresset var mycket stort och i slutomgången fanns flera bud på samtliga kluster. I slutet av 2009 slöts avtal med köparna. Sedan tillstånd erhållits av Läkemedelsverket tillträdde de nya ägarna under januari och februari 2010.
Totalt överlämnades 465 apotek på ett ansvarsfullt sätt till nya ägare, med bibehållen trygghet för kunderna. Det totala försäljningspriset uppgick till närmare 6 mdkr och gav upphov till en realisationsvinst om 4 430 mnkr.
APOTEKSGRUPPEN FÖR SMÅFÖRETAGARE
Samtidigt överfördes 150 apotek till den nybildade Apoteksgruppen, en rikstäckande kedja för småföretagare som samverkar genom en central serviceorganisation. Apoteksgruppen erbjuder stöd och stordriftsfördelar när det gäller till exempel inköp, marknadsföring, ekonomi och IT. En gemensam grafisk profil har tagits fram under året och marknadsfö- ringen inriktas på att stärka varumärket och öka kännedomen om Apo- teksgruppen. I medlemsavtalet regleras bland annat hyresavtal, tjänste- avtal och hembud.
Under 2010 såldes 89 apotek till enskilda entreprenörer och målet är att sälja resterande apotek under 2011. Apoteksgruppens medlemmar har möjlighet att öppna flera apotek och Apoteksgruppen kommer också att ansluta nya medlemmar som vill öppna nya apotek.
APOTEKET LEDANDE PÅ DEN NYA MARKNADEN
Apotekets mål är att vara den ledande apoteksaktören på den nya mark- naden. Apoteket har ett mycket starkt varumärke och fick fortsatt mycket goda omdömen i flera varumärkes- och kvalitetsmätningar under året. Bland annat fick Apoteket högsta betyg för förtroende och kund- nöjdhet bland apotekskedjorna.
– Vi möter hård konkurrens på alla våra marknader, Apotekets utma- ning är nu att behålla kundernas höga förtroende. Vi ska fortsätta utveckla erbjudanden, sortiment och samtidigt stärka vår rådgivande roll, säger Apotekets VD Ann Carlsson.
De största aktörerna var i december 2010 Apoteket, med en mark- nadsandel räknat i antal apotek på 31 procent, Apotek Hjärtat, med en andel på 23 procent, Kronans Droghandel, med 17 procent, Apoteks- gruppen med 14 procent och Medstop med 6 procent.
Flera internationella aktörer tillkom under året, förutom den tyska kedjan Doc Morris Apotek, som ägs av Celesio, även Alliance Boots, som startat en handlarägd kedja i samarbete med Farmaceutföretagarna.
|
|
|
|
|
10 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
|
|
|
||
|
|
|
|
14
Skr. 2010/11:140
Bilaga
FÖRETAGSEXEMPEL – APOTEKSBOLAGEN
RECEPTFRITT I MER ÄN 6 000 BUTIKER
För att ytterligare öka tillgängligheten får vissa receptfria läkemedel sedan den 1 november 2009 säljas på andra försäljningsställen än apotek. Försäljningen sker under vissa regler och den som vill sälja gör en anmälan till Läkemedelsverket. I april 2011 hade anmälan gjorts för cirka 6 150 service- och dagligvarubutiker. Under fjärde kvartalet 2010 svarade de för drygt 15 procent av den totala försäljningen. Storsäljarna är värktabletter, nikotinersättning och nässprej. Sedan reformen infördes har den totala försäljningen av receptfria läkemedel ökat med 12 pro- cent räknat i antal dygnsdoser.
SAMHÄLLSVIKTIGA SYSTEM TILLGÄNGLIGA FÖR ALLA AKTÖRER
Läkemedel är inte vilken vara som helst. Läkemedelsförsörjningen till vården och till allmänheten måste vara trygg och säker.
Det nybildade Apotekens Service har övertagit samhällsviktig infra- struktur och informationsdatabaser från Apoteket. Här ingår bland annat
Apoteket har också delat ut dotterbolaget Apotek Produktion och Laboratorier (APL), som tillverkar läkemedel som inte tillhandahålls av läkemedelsindustrin, till staten.
ÖKAD KONKURRENS ÄVEN INOM VÅRD OCH OMSORG
Den 1 september 2008 blev det möjligt för landstingen att köpa läkeme- delsförsörjning från andra aktörer än Apoteket men först nu ökar konkur- rensen också på vård- och omsorgsmarknaden.
Apoteket Farmaci, som är ett dotterbolag till Apoteket, har landsting, kommuner och privata vårdgivare som kunder. Inriktningen är läkeme- delsförsörjning, drift av sjukhusapotek och kvalificerade rådgivnings- tjänster. Läkemedelsförsörjning är basen i verksamheten och under hela 2010 hade Apoteket Farmaci fortfarande leveransavtal med alla lands- ting.
Under året vann Apoteket Farmaci den stora upphandlingen av läke- medelsförsörjning och tillverkning av extemporeläkemedel för Region Skåne. Uppdragen för landstingen i Kalmar, Kronobergs, Blekinge, Gotlands och Västmanlands län vanns av nystartade apotekskedjan Vårdapoteket.
EU FÖLJER UTVECKLINGEN I SVERIGE
Den svenska omregleringen följs med stort intresse av andra länder i Europa. EU:s tjänstedirektiv undantar tjänster inom hälsosektorn och det är upp till varje land att bestämma om restriktioner kring ägande, etablering och försäljning av receptfria läkemedel utanför apotek. Även om inga länder har statligt monopol är apoteksmarknaden hårt reglerad i de allra flesta länder i Europa. I 12 medlemsländer får endast apotekare äga apotek och i 17 får receptfria läkemedel bara säljas på apotek.
Samtidigt sker genomgripande förändringar där stora, internationellt verksamma företag, expanderar och integrerar vertikalt. I Storbritannien och Norge, där marknaderna sedan länge avreglerats, är det de stora apotekskedjorna som dominerar.
|
|
|
|
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
11 |
|
|
|
||
|
|
|
|
15
Skr. 2010/11:140
Bilaga
Den lilla sjöjungfrun hade premiär i november 2010 på Dramaten i Stockholm. Kajsa Giertz och Marina Steinmos uppsättning var en av 27 produktioner på Kungliga Dramatiska Teatern under 2010. Foto: Sören Vilks/Dramaten
12 |
VerKSaMheTSberäTTelSe för föreTaG MeD STaTliGT äGanDe 2010 |
16
Skr. 2010/11:140
Bilaga
statens ägarpolicy 2011
Statens ägarpolicy
Aktivt ägande med värdeskapande i fokus
staten är en betydande bolagsägare i sverige. inom regeringskansliet förvaltas 601) bolag, varav 46 är hel- ägda och 14 är delägda.
Bolagen representerar stora värden och är stora arbetsgivare. Dessutom ägs de ytterst av hela svenska folket gemensamt. staten har därför ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare.
i statens ägarpolicy redogör regeringen för sina uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och sin inställning i vik- tiga principfrågor avseende bolagsstyrningen av samtliga statligt ägda bolag. Vägledande princip har varit att undvika upprepningar och dubbleringar av sådant som regleras i exempelvis svensk kod för bolagsstyrning (Koden) eller aktiebolagslagen (2005:551).
statens ägarpolicy tillämpas i majoritetsägda bolag med statligt ägande. i övriga bolag där staten är delägare verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägarpolicyn tillämpas.2) Dessutom finns ytterligare bolag som förvaltas av andra myndigheter än regeringskansliet vilka på motsvarande sätt ska tillämpa statens ägarpolicy.
1. Regeringens uppdrag och mål
1.1 InlednIng
Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta statens tillgångar så att den långsiktiga värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och – i förekommande fall – att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs.
Staten äger såväl stora som små bolag i ett flertal branscher. Flera av bolagen har en stark marknadsposition inom respektive bransch. Det uppskattade sammanlagda värdet av de av Regerings- kansliet förvaltade statligt ägda bolagen uppgick i juni 2011 till cirka 600 mdkr.
Huvuddelen av de statligt ägda bolagen verkar på fullt konkur- rensutsatta marknader där staten som ägare aktivt driver värde- skapande åtgärder, såsom exempelvis olika strukturåtgärder.
Det finns bolag som inom ramen för affärsmässighet dessutom ska bidra till att särskilt beslutade samhällsuppdrag utförs. Slutli- gen finns det vissa företag som verkar på marknader med särskilda förbehåll där staten på ett påtagligt sätt styr verksamheten och där konkurrens helt eller delvis saknas.
För mer information se respektive bolagssida, sidorna
kar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens – om bolaget inte har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag som är svårt att klara på något annat sätt. Det är viktigt så länge staten äger bolagen att de ges möjlighet att utvecklas och växa för att fortsätta att skapa värde för ägaren, och att den aktiva förvaltningen sker på ett professionellt sätt med värdeskapande som övergripande mål. Det är viktigt att staten hanterar sin ägarroll på ett ansvarsfullt, transparent och tydligt sätt. Statens bolagsstyrning ska fortlö- pande anpassas till de ökade och förändrade krav som ställs.
En del i att vara en ansvarsfull och aktiv ägare är att gå igenom det statliga ägandet och pröva skälen till fortsatt statligt ägande. En annan del i att vara en ansvarsfull och aktiv ägare är att gå ige- nom bolagens inriktningar och samhällsuppdrag, men också att se över annan statlig affärsverksamhet som bedrivs i myndighets- form, vilket kan innebära att nya statligt ägda bolag uppstår genom bolagiseringar av affärsdrivande verksamheter. Om dessa
1)Skeppshypotekskassan är inte ett aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig ställning, men räknas här in bland de statligt ägda bolagen och ska följa statens ägarpolicy i tillämpliga delar som om den vore ett aktiebolag.
2)Bolag som staten har ett bestämmande inflytande över på sätt som anges i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551).
VerKsamhetsBerättelse för företag meD statligt äganDe 2010 |
13 |
17
Skr. 2010/11:140
Bilaga
STATENS ÄGARPOLICY 2011
bolag verkar på kommersiella marknader med fungerande konkur- rens och bolaget inte har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag bör de på sikt säljas. Genomgångarna kan också leda till förändringar eller förtydliganden av vissa statligt ägda bolags uppdrag.
Statens bolagsstyrning ska vara tydlig och skötas målmedvetet. Bolagsstyrningen utövas på bolagsstämmor, genom en professio- nell och strukturerad styrelsenomineringsprocess med nomine- ring och utvärdering av styrelseledamöter samt genom dialog med styrelseordförande. Statens ägarpolicy, regeringens riktlinjer och beslut om en effektiv kapitalstruktur i bolagen är andra viktiga verktyg i bolagsstyrningen.
Målet att skapa värde medför krav på långsiktighet, effektivitet, lönsamhet, utvecklingsförmåga samt ett hållbart miljömässigt och socialt ansvarstagande.
Uppföljning och utvärdering av bolagen sker bland annat genom ekonomiska analyser, branschanalyser och olika typer av rapporter från bolagen. Även mål utöver ekonomiskt värdeskapande följs upp och utvärderas. Inom ramen för statens bolagsstyrning utvecklas statens ägarpolicy. Regeringen redogör för förvaltningen av bolag med statligt ägande i sin årliga skrivelse till riksdagen. Skrivelsen består huvudsakligen av verksamhetsberättelsen för företag med statligt ägande.
1.2 REGERINGENS FÖRVALTNINGSMANDAT
Regeringen ska aktivt förvalta de statligt ägda bolagen så att den långsiktiga finansiella värdeutvecklingen med hänsyn till rimlig risk blir den bästa möjliga för ägaren och, i förekommande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs. Regeringen förvaltar och förfogar enligt 9 kap. 8 § regeringsformen, förkor- tad RF, över statens tillgångar, om de inte avser riksdagens myn- digheter eller i lag har avsatts till särskild förvaltning. Enligt 9 kap. 9 § RF beslutar riksdagen om grunderna för förvaltningen av och förfogandet över statens tillgångar. Bestämmelser om förvärv och överlåtelse av egendom, däribland aktier och andelar i företag, finns i budgetlagen (2011:203). Enligt 8 kap. 3 § budget- lagen får regeringen inte utan riksdagens bemyndigande för- värva aktier eller andelar i ett företag eller på annat sätt öka sta- tens röst- eller ägarandel i ett företag. Regeringen får heller inte utan riksdagens bemyndigande tillskjuta kapital till ett företag. Enligt 8 kap. 4 § andra stycket budgetlagen får regeringen inte
BEMYNDIGANDEN ATT FÖRÄNDRA DET STATLIGA ÄGANDET1)
ORGANISATION
Riksdagen
Regeringen
Regeringskansliet
Finansdepartementet |
|
Övriga departement med |
|
|
företagsansvar |
Enheten för statligt ägande |
|
|
|
|
|
utan riksdagens bemyndigande genom försäljning eller på annat sätt minska statens ägarandel i företag där staten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar. Utöver vad som framgår av dessa bestämmelser behöver reger- ingen under vissa förutsättningar även riksdagens godkännande vid väsentliga ändringar av bolagens inriktning. Detta är ramen för det förvaltningsmandat regeringen har för förvaltningen av bolag med statligt ägande.
Riksdagsbeslut krävs inte för utdelningar, eftersom det ingår i den löpande förvaltningen. Det krävs inte heller riksdagsbeslut för förvärv, avyttringar eller nedläggningar som bolag genomför inom den verksamhetsinriktning som riksdagen beslutat. För en sammanställning över propositioner om de enskilda bolagen se sidorna
1.3 BEMYNDIGANDEN
Regeringen har för närvarande riksdagens bemyndigande att minska eller avveckla ägandet i Arbetslivsresurs, Nordea Bank och SAS. Dessutom har riksdagen bemyndigat regeringen att förändra ägandet i Bilprovningen.
|
Nuvarande |
Bemyndigande att |
|
Företag |
ägarandel, % |
förändra ägandet till, % |
Beslut |
Arbetslivsresurs |
100 |
0 |
prop. 2006/07:100, bet. 2006/07:FIU21, rskr. 2006/07:222 |
Bilprovningen |
52 |
prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162 |
|
Nordea Bank |
13,5 |
0 |
prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217, |
|
|
|
prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr.1991/92:92 |
SAS |
21,4 |
0 |
prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220 |
1)Regeringen har därtill bemyndiganden att minska ägandet i SweRoad och LFV Consulting (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:TU1, rskr. 2010/11:138) som i dag förvaltas av Trafikverket respek- tive Luftfartsverket, LFV.
14 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
18
Skr. 2010/11:140
Bilaga
STATENS ÄGARPOLICY 2011
2. Regeringskansliet
2.1REGERINGSKANSLIETS FÖRVALTNINGSORGANISATION
Inom enheten för statligt ägande på Finansdepartementet finns samlade resurser och kompetens för förvaltningen av de statligt ägda bolagen. Detta ger goda förutsättningar för att bedriva en enhetlig ägarpolitik med tydliga mål och riktlinjer för bolagen. Enheten för statligt ägande ansvarar för förvaltningen av mer- parten av de statligt ägda bolagen som förvaltas av Regerings- kansliet. Sammantaget förvaltar Finansdepartementet 36 bolag. För övriga bolag ligger ansvaret för förvaltningen på andra departement. Dessa bolag förvaltas av Justitiedepartementet, Kulturdepartementet, Miljödepartementet, Näringsdeparte- mentet, Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet och Utrikesdepartementet.
I Regeringskansliet finns anställda som även är styrelseleda- möter i vissa av de statligt ägda bolagens styrelser. Denna styrel- semedverkan innebär bland annat att statens krav på kunskap om verksamheten tillgodoses och kommunikationen mellan bolagen och ägaren underlättas. Det finns sammanlagt 24 anställda i Regeringskansliet som är styrelseledamöter i statligt ägda bolag och av dessa är 10 kvinnor och 14 män. Regeringen ser kontinuerligt över hur bolagsstyrningen och förvaltningsmodel- len kan utvecklas.
Regeringen har utsett en särskild utredare vars uppdrag är att föreslå hur Regeringskansliets förvaltning av företag med stat- ligt ägande bör bedrivas och organiseras (dir. 2011:33). Uppdraget ska redovisas i januari 2012.
2.2FÖRVALTNINGSKOSTNADER
Statens förvaltningskostnad för företag med statligt ägande uppgick under 2010 till 64,9 (81,8) mnkr, varav 33,4 (52,8) mnkr avsåg externt köpta tjänster och utredningar. De interna kostna- derna för enheten för statligt ägande omfattar huvudsakligen lönekostnader men också andra löpande kostnader såsom resor och kontorsmaterial. Köpta tjänster innefattar främst arvoden inom finansiell, ekonomisk och juridisk rådgivning samt fram- ställandet av verksamhetsberättelsen och Regeringskansliets delårsrapporter för företag med statligt ägande. De interna för- valtningskostnaderna för bolag som förvaltas på andra departe- ment redovisas inte här då de främst består av lönekostnader som även hänförs till respektive departements övriga arbetsupp- gifter.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010
BOLAG – ANSVARSFÖRDELNING
Finansdepartementet |
Justitiedepartementet |
Akademiska Hus |
Miljömärkning Sverige |
Arbetslivsresurs |
|
Bilprovningen |
Kulturdepartementet |
Bostadsgaranti |
Dramaten |
Ersättningsmark |
Operan |
Fouriertransform |
Voksenåsen |
GreenCargo |
|
Göta kanalbolag |
Miljödepartementet |
Infranord |
Svenska Miljöstyrningsrådet |
Jernhusen |
|
Lernia |
Näringsdepartementet |
LKAB |
ALMI |
Metria |
Arlandabanan Infastructure |
Nordea Bank |
Botniabanan |
PostNord |
Inlandsinnovation |
Preaktio |
Innovationsbron |
RISE |
Norrland Center |
Rymdbolaget |
Svedab |
Samhall |
SweRoad |
SAS |
VisitSweden |
SBAB |
|
SEK |
Socialdepartementet |
SJ |
APL |
SOS Alarm |
Apotekens Service |
Specialfastigheter |
Apoteket |
Sveaskog |
Apoteksgruppen |
Svenska |
Sbo |
Skeppshypotekskassan |
Swedsurvey |
|
|
Svenska Spel |
Systembolaget |
|
|
Svevia |
|
Swedavia |
Utbildningsdepartementet |
|
|
TeliaSonera |
ESS |
|
|
Teracom |
|
Vasallen |
Utrikesdepartementet |
|
|
Vattenfall |
Dom Shvestii |
|
|
Vectura |
Swedfund |
|
|
Zenit Shipping |
|
15
19
Skr. 2010/11:140
Bilaga
STATENS ÄGARPOLICY 2011
3. Ramverk för bolag med statligt ägande
3.1 LAGSTIFTNING
De statligt ägda bolagen lyder, med undantag för det som anges nedan, under samma lagar som privatägda bolag, till exempel aktiebolagslagen,
De statligt ägda bolagen kan liksom privatägda bolag som är verksamma inom en viss sektor exempelvis också lyda under sär- skild sektorslagstiftning, till exempel postlagen (1993:1684) och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Ansvaret för sådana regleringar ligger på andra enheter inom Regeringskans- liet än Finansdepartementets enhet för statligt ägande.
3.2 EU:S BESTÄMMELSER OM STATLIGT STÖD
EU:s bestämmelser om statligt stöd gäller för allt stöd från staten till företag, såväl statligt ägda som privatägda. Dessa regler är sär- skilt viktiga eftersom staten som aktieägare kan behöva lämna kapitaltillskott. Syftet med reglerna är att förhindra att en med- lemsstat snedvrider konkurrensen genom stöd som stärker den inhemska industrins konkurrenskraft till nackdel för företag i en annan medlemsstat. Enligt EU:s regelverk ska den så kallade marknadsekonomiska investerarprincipen (Market Economy Investor Principle, MEIP) tillämpas vid insatser av ägarkapital i statligt ägda bolag. Normalt är MEIP uppfylld om det kapitaltill- skott som lämnats sker på villkor och under förutsättningar som skulle ha accepterats av en privat investerare. Endast om med- lemsstaten vid tidpunkten för kapitaltillskottet har anledning att tro att insatsen långsiktigt kan ge tillräcklig avkastning, kan bedömningen bli att stödet anses vara i enlighet med EU:s bestämmelser om statligt stöd.
3.3 REDOVISNING AV ALLMÄNNA MEDEL
För företag som uppnår viss omsättning per år och som mottar medel eller andra förmåner från det allmänna, gäller särskilda regler för redovisning av finansiella förbindelser. Reglerna finns i det så kallade transparensdirektivet och har införts i svensk lagstiftning genom lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser med mera. Reglerna är uppställda för att
RAMVERK
Statens ägarpolicy
Svensk kod för bolagsstyrning
Förvaltning skild |
|
Lagstiftning, ABL, |
från reglering |
|
konkurrens etc. |
|
|
|
|
|
|
Riksdagsbeslut |
|
Regeringens |
|
förvaltningsmandat |
|
|
|
|
|
|
|
3.4KONFLIKTLÖSNING VID OFFENTLIG SÄLJVERKSAMHET PÅ MARKNADEN
De statligt ägda bolag där staten har ett dominerande inflytande omfattas av en reglering i konkurrenslagen (2008:579) som trädde i kraft den 1 januari 2010. Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket förbjuda ett sådant företag att i en verksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur tillämpa ett visst förfarande om det snedvrider förutsättningarna för en effektiv konkurrens eller om det hämmar förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens. Samma gäller också för landstingsägda och kommunalägda bolag. Denna reglering går utöver den som gäller för andra företag enligt konkurrenslagen.
3.5OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS
Då de statligt ägda bolagen förvaltas av Regeringskansliet, som är en statlig myndighet, kan en handling som förvaras och enligt sär- skilda regler anses inkommen till, eller upprättad i Regeringskans- liet, vara allmän handling. Under vissa förutsättningar kan uppgif- ter i en allmän handling hållas hemliga. Uppgifterna kan bland annat hållas hemliga för att skydda det allmännas eller en enskilds ekonomiska intressen. Vissa uppgifter kan vara känsliga affärs- uppgifter. Det skulle därför i vissa fall kunna skada bolaget om uppgifterna lämnas ut. Det innebär att den som vill ta del av en handling kan begära att få tillgång till uppgifterna, men Reger- ingskansliet måste enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) göra en skadeprövning innan handlingen kan lämnas ut. Uppgifterna kan normalt lämnas ut om det kan ske utan skada för staten eller för de bolag som uppgifterna rör.
3.6 INTERNATIONELLT SAMARBETE
Sverige har aktivt deltagit i utvecklingen av OECD:s Guidelines on Corporate Governance of
16 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
20
Skr. 2010/11:140
Bilaga
statens ägarpolicy 2011
4. Bolagsstyrning och förhållandet mellan ägare, styrelse och ledning
4.1 Tillämpning av SvenSk kod för bolagSSTyrning
I statligt majoritetsägda bolag ska Koden tillämpas. I övriga del- ägda bolag verkar staten i dialog med övriga ägare för att Koden ska tillämpas. Kodens övergripande syfte är att bidra till en för- bättrad styrning av svenska aktiebolag. Koden behandlar det beslutssystem genom vilket ägarna direkt eller indirekt styr bolaget. Reglerna berör de enskilda bolagsorganens organisation och arbetsformer samt samspelet mellan dessa. Koden ska till- lämpas enligt principen ”följ eller förklara”. En reviderad Kod trädde i kraft den 1 februari 2010. I vissa frågor har regeringen funnit skäl att, i överensstämmelse med Kodens princip ”följa eller förklara”, motivera vissa avvikelser därifrån. Nedan fram- går regeringens motivering till avvikelserna.
4.2 bolagSSTämman
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ och det forum där aktieägare formellt utövar sitt inflytande.
Utöver reglerna i aktiebolagslagen och Koden gäller följande principer för stämmor i bolag med statligt ägande. Riksdagsleda- möter har rätt att närvara vid bolagsstämmor i de bolag där sta- ten äger minst 50 procent av aktierna, under förutsättning att bolaget eller ett rörelsedrivande dotterbolag har fler än 50 anställda. Det är styrelsens ansvar att underrättelse om tid och plats för bolagsstämman skickas till riksdagens centralkansli i anslutning till utfärdandet av kallelsen till stämman. Riksdags- ledamöters önskan att närvara på bolagsstämma ska i förväg anmälas till bolaget och anmälan bör vara bolaget tillhanda senast en vecka före bolagsstämman.
I de statligt ägda bolagen bör allmänheten bjudas in att när- vara på bolagsstämman. Anmälan ska ske i förväg till bolaget och bör vara bolaget tillhanda senast en vecka före stämman. De statligt ägda bolagen bör anordna någon form av arrangemang i samband med årsstämman där även allmänheten bereds möjlig- het att ställa frågor till bolagsledningen.
Årsstämma i bolag med statligt ägande ska äga rum före den 30 april och utdelning ska ske senast två veckor efter respektive årsstämma. Se sidan 123 för information om datum för bolagens årsstämmor 2011.
4.3 bolagSordning
Genom bolagsordningen bestämmer ägaren bolagets verksam- hetsföremål och övriga angivna ramar. Regeringskansliet tilläm- par en mall för bolagsordning för de statligt ägda bolagen. Mal- len bygger på aktiebolagslagens regler för marknadsnoterade bolag, Koden och statens ägarpolicy.
4.4 ägaranviSningar
Utöver bolagsordningen används i de statligt ägda bolagen ytter- ligare ägaranvisningar i princip bara när bolag har samhällsupp- drag, erhåller statligt stöd, befinner sig i omstrukturering eller omreglering samt vid avregleringar eller vid andra väsentliga
förändringar. Ägaranvisningar ska till sitt innehåll vara rele- vanta, konkreta och tydliga och formaliseras genom beslut på bolagsstämma. En viktig aspekt vid ett samhällsuppdrag är att det är tydligt hur det finansieras, redovisas och följs upp.
4.5 kapiTalSTrukTur i STaTligT ägda bolag
Statens bolagsstyrning syftar till att de statligt ägda bolagen över tiden har en effektiv kapitalstruktur. Prövning och ställ- ningstaganden om kapitalisering och nivån på en effektiv kapi- talstruktur måste göras kontinuerligt mot bakgrund av omvärldsförändringar och förändrade verksamhetsförutsätt- ningar för bolagen. Detta innebär att en mängd interna och externa faktorer som rör bolagen beaktas och värderas, vilket kan leda till bedömningen att ett bolag har behov av att tillföras ytterligare kapital eller att utdela kapital.
För alla bolag bör ägaren och bolaget ta ställning till det enskilda bolagets behov av kapital och kapitalstruktur. Bolaget bör vara så effektivt kapitaliserat som möjligt för att med hän- syn till bolagets rörelserisk kunna bedriva sin verksamhet. Hän- syn måste också tas till framtida kapitalbehov.
Flera av de statligt ägda bolagen med särskilt beslutade sam- hällsuppdrag saknar lån, det vill säga är i princip helt finansie- rade av eget kapital. Även i denna typ av bolag måste dock ställ- ning tas till hur stort totalt eget kapital bolaget bör ha för att så effektivt som möjligt kunna bedriva sin verksamhet. Det finns ingen anledning för ägaren att ha mer kapital bundet i verksam- heten än som behövs för att nå de mål som ställts upp. Vid bedömningen av en lämplig kapitalstruktur måste även hänsyn tas till möjligheten för ägaren att lämna kapitaltillskott.
För att kapitalet i ett bolag ska användas så effektivt som möj- ligt måste ägaren beräkna en kostnad för kapitalet. Kapitalkost- naden ger motiv för bolaget att sträva efter ett effektivt kapital- utnyttjande samt att, utifrån begränsade resurser, prioritera bolagets kapital till exempel när det gäller investeringar. Kapi- talkostnaden överstiger alltid den riskfria räntan. Avkastnings- kravet för eget kapital måste överstiga kapitalkostnaden till- räckligt mycket för att motsvara risken i bolaget och ge rätt ekonomiska signaler i verksamheten.
4.6 ekonomiSka mål i STaTligT ägda bolag
Syftet med att fastställa ekonomiska mål är ur ett ägarperspek- tiv att:
•Säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företagsled- ning arbetar mot ambitiösa och långsiktiga mål.
•Uppnå effektiv användning av kapital genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital.
•Hålla bolagets finansiella risk på en rimlig nivå.
•Tillförsäkra ägaren hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagets framtida kapitalbehov och finan- siella ställning.
Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010 |
17 |
21
Skr. 2010/11:140
Bilaga
statens ägarpolicy 2011
•Möjliggöra och underlätta mätning, uppföljning och utvärde ring av bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.
De ekonomiska målen definieras i huvudsak inom följande kate gorier:
•Lönsamhetsmål (till exempel avkastning på eget kapital eller rörelsemarginal)
•Kapitalstruktur (till exempel soliditet eller räntetäcknings grad)
•Utdelningsmål (till exempel andel av nettovinst eller eget kapital)
De ekonomiska målen beslutas av bolagsstämma och ska doku menteras direkt i stämmoprotokollet. Målen bör revideras då bestående förändringar sker, till exempel att lönsamheten i en bransch långsiktigt sjunker eller att ränteläget långsiktigt har förändrats. Se sidorna
4.7 OM STYRELSEN
Styrelsens ansvar
Styrelsen ansvarar för att de bolag där staten har ägarintressen sköts föredömligt inom de ramar lagstiftningen, bolagets bolags ordning och eventuella ytterligare ägaranvisningar samt statens ägarpolicy ger.
Styrelsenomineringsprocessen
Regeringens mål är att styrelserna ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och framtida utmaningar. Ledamöterna förväntas ha hög integritet och motsvara de krav på gott omdöme som förväntas av företrä dare för staten.
För de statligt ägda bolagen som inte är marknadsnoterade ersätter principerna nedan Kodens regler som berör beredning av beslut om nominering av styrelseledamöter och revisorer.
För dessa bolag tillämpas enhetliga och gemensamma princi per för en strukturerad styrelsenomineringsprocess. Syftet är att säkerställa en effektiv kompetensförsörjning till bolagens styrelser. I marknadsnoterade bolag där staten har ett betydande ägarintresse utser staten dock en ledamot i respektive valbered ning. Valberedningen är i första hand ett beredande organ för bolagsstämman i nomineringsfrågor.
Styrelsenomineringsprocessen koordineras av enheten för statligt ägande. För varje bolag analyserar en arbetsgrupp kom petensbehovet utifrån bolagets verksamhet, situation och fram tida utmaningar samt respektive styrelses sammansättning. Därefter fastställs eventuella rekryteringsbehov och rekryte ringsarbetet inleds. Urvalet av ledamöter görs utifrån en bred rekryteringsbas i syfte att ta till vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfarenheter. När processen avslutats ska gjorda nomineringar
offentliggöras enligt Koden. Genom ett enhetligt och strukture rat arbetssätt tillförsäkras kvalitet i hela nomineringsarbetet.
Styrelsens ordförande
Styrelsens ordförande väljs av bolagsstämman. Styrelseordfö randens särskilda roll behandlas i Koden och aktiebolagslagen. Om ordföranden lämnar sitt uppdrag under mandattiden ska ägaren i statligt ägda bolag snarast välja ny ordförande på en extra bolagsstämma. Detta är ett avsteg från aktiebolagslagen och Koden som anger att styrelsen kan utse ordföranden inom styrelsen.
De särskilda uppgifter som styrelseordföranden ska ha i sty relsearbetet följer av aktiebolagslagen och preciseras ytterligare i styrelsernas arbetsordningar. En sådan särskild uppgift som ålig ger styrelseordföranden är det så kallade samordningsansvaret. Styrelsen ska genom styrelseordföranden samordna sin syn med företrädare för ägaren när bolaget står inför särskilt viktiga avgöranden. Exempel på sådana särskilt viktiga avgöranden som ska samordnas kan vara större förvärv, fusioner eller avyttringar, men även beslut som innebär att bolagets riskprofil eller balans räkning förändras på ett avsevärt sätt. Det är styrelsen som har att bedöma i vilka fall samordning ska ske av styrelseordföran den med ägaren inför ett visst styrelsebeslut.
Styrelseledamöters oberoende
En avvikelse i förhållande till Koden är att styrelseledamöters oberoende i förhållande till staten som större ägare inte redovisas. Koden är huvudsakligen riktad mot bolag med ett spritt ägande. Skälet till Kodens krav på att bolag ska ha minst två styrelseleda möter som är oberoende i förhållande till större aktieägare och att samtliga styrelseledamöters oberoende till större ägare ska redovi sas är i huvudsak för att skydda minoritetsägare. I statligt helägda bolag samt i statligt delägda bolag med få ägare saknas därför skäl att redovisa denna form av oberoende. I marknadsnoterade bolag där staten har ett ägarintresse redovisas dock styrelseledamöter nas oberoende i förhållande till delägaren staten.
Styrelsens sammansättning
Utgångspunkten för varje nominering av en styrelseledamot ska vara kompetensbehovet i respektive bolags styrelse. Det är vik tigt att styrelsens sammansättning är sådan att styrelsen alltid har sådan branschkunskap eller annan kompetens som är direkt relevant för bolaget, även när bolaget utvecklas och omvärlden förändras. För att komma i fråga för ett styrelseuppdrag fordras en hög kompetens inom relevant löpande affärsverksamhet, affärsutveckling, branschkunskap, finansiella frågor eller inom andra relevanta områden. Därutöver krävs en stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa. Varje styrelseledamot ska kunna göra självständiga bedömningar av bolagets verksamhet.
För att uppnå effektiva styrelser bör antalet ledamöter inte
18 |
Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010 |
22
Skr. 2010/11:140
Bilaga
statens ägarpolicy 2011
vara för många. Antalet ledamöter bör normalt vara
Styrelsens arbetsformer
Regeringen anser att det är varje styrelses ansvar att bedöma behovet av att inrätta särskilda utskott. I de fall utskott inrättas ska Kodens och aktiebolagslagens principer vara vägledande för dess arbete. Även i övrigt ska Kodens principer vara vägledande för styrelsens arbetsformer. I statligt ägda bolag bör firmateck- ningsrätten dock enbart utövas av två eller flera personer i för- ening, varav minst en person ska vara styrelseledamot.
Verkställande direktör
En av styrelsens viktigaste uppgifter är att utse, utvärdera och vid behov entlediga verkställande direktören. Enligt aktiebo- lagslagen kan verkställande direktören ingå i styrelsen men får inte vara dess ordförande. Regeringen anser att det är viktigt att särskilja styrelsens och verkställande direktörens roller och där- för ska inte verkställande direktören vara ledamot i styrelsen.
Utvärdering av styrelserna
Styrelsens arbete ska utvärderas årligen. Enligt Koden är det sty- relseordförandens uppgift att tillse att utvärderingen genomförs och att valberedningen informeras om utvärderingens resultat.
I de statligt helägda bolagen ska Regeringskansliet i stället för valberedningen informeras om utvärderingens resultat. I Reger- ingskansliets arbete med styrelsenomineringsprocessen görs dess- utom en löpande egen utvärdering av samtliga statligt ägda bolags styrelser.
Styrelsens arvoden
Styrelseledamöter uppbär ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelseordförandes, eventuell vice styrelseordförandes och övriga ledamöters arvo- den, exklusive arbetsgivaravgifter som följer av lag, bestäms av bolagsstämman. Om styrelsearvode faktureras av ledamot inom ramen för näringsverksamhet bedriven i enskild firma med
utgå för arbete i utskott som är av betydande omfattning eller komplexitet. Till anställda i Regeringskansliet som är styrelse- ledamöter i statligt ägda bolag utgår inget styrelse- eller utskottsarvode från bolaget.
Inför beslut på stämman om styrelsens arvoden ska en analys göras där arvodenas nivå jämförs med arvodena i andra jämför- bara bolag. Arvodena ska vara konkurrenskraftiga, men inte marknadsledande. Arvoden i de statligt ägda bolagen presente- ras på respektive bolags sida (sidorna
Enligt aktiebolagslagen kan bolagsstämman besluta om even- tuell ersättning till arbetstagarrepresentanter. Huvudprincipen i statligt ägda bolag är att sådan ersättning inte utgår.
4.8 FÖREDÖME SoM BoLAGSÄGARE
Föredöme i miljömässigt och socialt ansvar
Bolags miljömässiga och sociala ansvar blir allt viktigare i ett affärsstrategiskt perspektiv för dess långsiktiga förmåga att kon- kurrera om kunder och skapa värde för sina ägare. Framtidens bolag ser en integrering av dessa frågor som en självklar del i den långsiktiga affärsstrategin och tar på detta sätt tillvara på nya affärsmöjligheter på marknader där anställda, affärspartners, kunder och leverantörer ställer allt högre krav.
Statligt ägda bolag ska ha en genomtänkt och förankrad policy och strategi för att hantera miljöhänsyn och socialt ansvarsta- gande såsom etik, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, bekämp- ning av korruption samt jämställdhet och mångfald. Arbetet ska kommuniceras såväl externt som internt. De statligt ägda bola- gen förväntas bedriva ett aktivt arbete i dessa frågor såväl i de egna bolagen som i samarbete med affärspartners, kunder och leverantörer.
Hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att driva arbetet med frågor som rör hållbar utveckling, miljömässigt och socialt ansvar framåt genom att systematiskt arbeta med tydlig rappor- tering och uppföljning. Till stöd för detta beslutade regeringen i november 2007 om riktlinjer för extern rapportering med utökade informationskrav för hållbarhetsredovisning med bland annat krav på att de statligt ägda bolagen ska presentera en håll- barhetsredovisning enligt Global Reporting Initiatives (GRI) internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning.
En viktig del i arbetet med hållbarhetsfrågor är att bolagen stödjer och följer de universella riktlinjer som finns kring miljö- hänsyn, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, och bekämpning av korruption. Särskilt viktigt är detta för bolag som har verksam- het eller upphandling i länder som brister i efterlevnad av grundläggande internationella ramverk. De universella riktlin- jerna är OECD:s riktlinjer för multinationella företag och de tio principerna i FN:s Global Compact (www.unglobalcompact. org). Dessa bägge verktyg bygger på internationella konventio- ner och avtal och har formulerats för bolag av bolag i samarbete med stater och det civila samhället. Genom sin globala inrikt-
Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010 |
19 |
23
Skr. 2010/11:140
Bilaga
statens ägarpolicy 2011
ning ger de ett utmärkt stöd för såväl privata som statligt ägda bolag.
Föredöme i jämställdhetsarbetet
De statligt ägda bolagens styrelser och ledningar ska vara ett föredöme i jämställdhetsarbetet. Regeringen ser det som en fort- löpande och angelägen uppgift att ta till vara den kompetens och erfarenhet som både kvinnor och män har, inte minst genom tillsättningar på chefsnivå. Regeringen anser att det är av stor vikt att öka andelen kvinnor i företagsledande ställning. De statligt ägda bolagen ska aktivt arbeta med jämställdhetsfrågor. Precis som staten som ägare ska vara ett föredöme genom en hög andel kvinnor i styrelserna, är det angeläget att de statligt ägda bolagen driver utvecklingen mot att även öka andelen kvinnor i företagsledande befattningar.
Föredöme i arbetet för mångfald och mot diskriminering
Regeringen anser att arbetet med mångfald är viktigt och förut- sätter att bolagen med statligt ägande beaktar detta i sin verk- samhet och personalpolitik. En ökande internationalisering ställer krav på hög och bred kompetens hos de anställda. Mång- faldsarbetets övergripande mål är att alla nuvarande och fram- tida medarbetares kompetens och erfarenheter ska tillvaratas i verksamheten och att diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörig- het, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder inte förekommer i förhållande till vare sig anställda, affärspartners, kunder och leverantörer eller andra som bolagen kommer i kontakt med.
Extern rapportering
Ledord för förvaltningen av de statligt ägda bolagen är öppen- het, aktivt ägande samt ordning och reda. De statligt ägda bola- gen ägs ytterst gemensamt av det svenska folket, vilket ställer krav på en öppen och professionell informationsgivning. De
statligt ägda bolagen ska, utöver gällande redovisningslagstift- ning och god redovisningssed, i tillämpliga delar presentera års- redovisning, kvartalsrapporter samt bokslutskommuniké enligt de regler som gäller för marknadsnoterade bolag.
Rapporteringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda bolagens verksamhet, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av bolagens verksamhet och upp- satta mål. Regeringen beslutade den 29 november 2007 om rikt- linjer för extern rapportering för företag med statligt ägande. Riktlinjerna kompletterades då med utökade och tydligare informationskrav avseende hållbarhetsinformation. Regeringen förstärkte därmed sina högt ställda ambitioner på området genom att ställa tydligare krav på rapportering och redovisning av arbetet med hållbarhetsfrågorna i de nya riktlinjerna. För mer information, se riktlinjer för extern rapportering i sin helhet, sidorna
Ersättningar till ledande befattningshavare
Regeringen beslutade den 20 april 2009 om nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Rimliga ersättningar är viktigt för förtroendet för näringslivet i stort och utgör för staten en central del i bolagsstyrningen. Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medve- tet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäk- rar sig om att den totala ersättningen är rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ända- målsenlig samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersätt- ningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara bolag utan präglas av måttfullhet. De i riktlinjerna angivna ersättningsprinciperna ska även vara vägledande för övriga anställda. Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. För riktlinjer för anställnings- villkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande i sin helhet se sidan 126.
20 |
Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010 |
24
Skr. 2010/11:140
Bilaga
STATEnSäGARPOliCY2011
5. Uppföljning och utvärdering
5.1 ÖPPEN OCH TRANSPARENT RAPPORTERING
Regeringen lämnar årligen en skrivelse om företag med statligt ägande till riksdagen i syfte att ge en samlad och tydlig bild av förvaltningen och för att ge möjlighet att utvärdera hur förvalt- ningen har utvecklats under året. I skrivelsen redovisas bland annat den samlade ekonomiska utvecklingen för bolagen genom konsoliderade resultat- och balansräkningar. Sedan juli 1999 ger Regeringskansliet dessutom ut denna verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande. Verksamhetsberättelsen riktar sig till allmänheten, de statligt ägda bolagen, media och andra intressenter och ingår också som bilaga i regeringens årliga skri- velse till riksdagen. Regeringskansliet publicerar dessutom två delårsrapporter per år om utvecklingen i de statligt ägda bola- gen.
5.2 VAL AV REVISORER
Revisorernas uppdrag att oberoende granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning samt bolagets årsredovisning och bokföring är av central betydelse för staten som ägare. Ansva- ret för val av revisorer ligger alltid hos ägaren och val av revisorer beslutas på årsstämman. Från och med 2011 utses revisorerna för en mandatperiod om ett år. Det gäller dock inte Riksrevisionens revi- sorer, vars uppdrag följer av lagen (2002:1022) om revision av statlig
ARVODESÖVERSIKT – BOLAGENS ERSÄTTNING TILL REVISORER 2010
|
|
Övriga |
|
|
Andeltotala |
|
|
|
Andel |
||||
|
intäkter, |
tjänster, |
Totalt, |
revision, |
arvoden, |
|
Företag |
mnkr |
mnkr |
mnkr |
% |
% |
|
BDO |
0,9 |
0,4 |
1,3 |
69,3 |
0,4 |
|
Deloitte |
39,6 |
9,4 |
48,9 |
80,8 |
16,5 |
|
Ernst&Young |
82,6 |
22,6 |
105,1 |
78,5 |
34,3 |
|
KPMG |
18,7 |
22,8 |
41,5 |
45,0 |
7,8 |
|
GrantThornton |
2,1 |
0,3 |
2,4 |
87,2 |
0,9 |
|
PwC |
93,3 |
28,0 |
121,3 |
76,9 |
38,8 |
|
Övriga |
3,4 |
1,6 |
4,9 |
68,4 |
1,4 |
|
Summa exkl |
|
|
|
|
|
|
Riksrevisionen |
240,4 |
85,1 |
325,5 |
73,9 |
100,0 |
|
Riksrevisionen |
2,3 |
- |
2,3 |
100,0 |
|
|
verksamhet med mera. Riksrevisionen kan förordna en eller flera revisorer att delta i den årliga revisionen. Vanligen hanteras det praktiska arbetet med upphandlingen av de revisorer som väljs av årsstämman av bolagets ekonomiavdelning, ett revisionsutskott eller annan lämplig funktion inom bolaget. Regeringskansliets för- valtare och handläggare följer upphandlingsprocessen från upp- handlingskriterier till urval och utvärdering. Det slutliga beslutet fattas sedan av ägaren på årsstämman. För det fall omval av reviso- rer övervägs, utvärderas alltid revisorernas arbete.
Systembolagetskavaraettmoderntocheffektivtdetaljhandelsföretagsommedansvarsäljeralkoholdryckerochförmedlarengoddryckeskultur.Företaget ärettavdebolagsomnåddesamtligaavsinafinansiellamålunder2010.Foto: Magnus Skoglöf/Systembolaget
VERKSAMhETSBERäTTElSEFÖRFÖRETAGMEDSTATliGTäGAnDE2010 |
21 |
25
Skr. 2010/11:140
Bilaga
STYRELSEN
Styrelsen – ägarens främsta verktyg
Styrelsen är ett av ägarens främsta verktyg för att utöva sin bolagsstyrning. Styrelsen väljs på bolags- stämma av aktieägaren. Styrelsen har det övergripande ansvaret för bolagets skötsel. Genom en strukturerad process för styrelsenominering säkerställs att styrelsen har den kompetens som behövs för bolagets bästa.
KOMPETENS OCH BALANSERAD KÖNSFÖRDELNING
Utgångspunkten för varje styrelsenominering är kompetensbe- hovet. Styrelsens sammansättning ska vara sådan att styrelsen alltid har branschkunskap eller annan för bolaget relevant kom- petens. För att komma i fråga för ett styrelseuppdrag i bolag med statligt ägande krävs hög kompetens inom bolagsstyrning, affärsverksamhet, affärsutveckling, branschkunskap, finansiella frågor eller inom andra relevanta områden. Dessutom krävs integritet och förmåga att se till bolagets bästa.
Styrelsens sammansättning ska också vara sådan att balans uppnås avseende bakgrund, kompetensområde, erfarenhet och kön. För att uppnå balans avseende könsfördelning är målsätt- ningen för regeringen att andelen av vardera kön ska vara minst 40 procent.
UTVÄRDERING AV STYRELSENS ARBETE
Styrelsens arbete utvärderas årligen. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning är det styrelseordförandens uppgift att se till att utvärderingen görs och att valberedningen informeras om utvärderingens resultat. Då det i de statligt helägda bolagen sak-
nas valberedning ska istället ansvarigt departement i Regerings- kansliet informeras om utvärderingens resultat. Därtill görs som en del i arbetet med styrelsenomineringsprocessen inom Reger- ingskansliet en löpande egen utvärdering av de statligt ägda bolagens styrelser.
STYRELSENOMINERINGSPROCESSEN – EN CENTRAL PROCESS I ÄGARSTYRNINGEN
Inom Finansdepartementets enhet för statligt ägande finns en funktion med specialistkompetens inom rekrytering med upp- gift att bereda och koordinera rekrytering och nominering av styrelseledamöter till de statligt ägda bolagens styrelser.
Styrelsenomineringsprocessen inleds med att en arbetsgrupp för varje bolag analyserar aktuellt kompetensbehov utifrån bola- gets verksamhet, aktuell situation och kommande utmaningar samt styrelsens sammansättning. Sedan fastställs eventuella rekryteringsbehov, varefter kravprofiler tas fram och rekryte- ringsarbetet startar med att söka kandidater. Därefter bereds och förankras kandidater inom Regeringskansliet. Genom ett regeringskanslibeslut fastställs sedan nomineringsbeslut, röstin- struktion till årsstämman, förordnande och fullmakt så att års- stämman kan besluta om val av styrelse.
Under 2010 bestod varje styrelse i genomsnitt av 6,8 (6,5) sty- relseledamöter. Styrelsernas storlek varierar från 3 till 9 ledamö- ter. I de statligt ägda företagen finns sammanlagt 390 styrelsele- damöter, varje år väljs cirka
Urvalet av ledamöter görs utifrån en bred rekryteringsbas i syfte att ta till vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfarenheter. Genom
Styrelsens ansvar
Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen för bolagets orga- nisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter, vilket bland annat innebär att styrelsen fastställer bolagets över- gripande strategi samt fattar viktigare strategiska beslut.
Vidare utser styrelsen VD och utfärdar instruktion för dennes förvaltning av bolaget. Styrelsen beslutar om vem som ska företräda företaget (firmateckning) och kallar aktie- ägarna till bolagsstämma.
Styrelsen fastställer årligen huvudinriktning för styrelsens arbete för det kommande verksamhetsåret. Arbetsordningen
reglerar bland annat antalet styrelsemöten, vilka ärenden som ska behandlas på möten, arbetsfördelningen inom styrelsen, styrelseordförandens särskilda åligganden, samt hur eventu- ella utskotts arbete ska bedrivas.
Styrelsen ansvarar bland annat för att skatter betalas in i tid och att årsredovisningar upprättas och lämnas in till Bolags- verket. Styrelsens ansvar är omfattande och ledamöterna kan i vissa fall bli personligt ansvariga för bolagets skulder.
22 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
26
Skr. 2010/11:140
Bilaga
STYRELSEN
STYRELSENOMINERINGSPROCESSEN
Beredning inom |
|
Regeringskanslibeslut |
Regeringskansliet |
|
(nomineringsbeslut, instruktion, |
|
|
förordnande, fullmakt |
Sökprocess |
ÅRSSTÄMMA 2011 |
Årsstämma |
Kompetensanalys |
|
|
Styrelsens utvärdering |
|
Ägarens utvärdering |
ett enhetligt och strukturerat arbetssätt tillförsäkras kvalitet i hela nomineringsarbetet.
I de börsnoterade företagen Nordea Bank, SAS och Telia- Sonera, där staten tillhör de största ägarna, har staten under året haft representanter i valberedningarna.
STYRELSENS ARVODEN
Styrelseledamöter uppbär ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelsens arvoden bestäms av bolagsstämman. Till anställda i Regeringskansliet som är styrelseledamöter i statligt ägda bolag utgår inget sty- relse- eller utskottsarvode från bolaget.
Styrelseseminarium
Årligen arrangeras på inbjudan av ansvarigt statsråd ett seminarium för alla styrelseledamöter och VD:ar i de statligt ägda företagen. 2011 års styrelsesemina- rium hölls den 24 maj och temat var bolagsstyrning ur olika perspektiv. Bland talarna fanns Arne Karlsson, Ratos VD; Hans Dalborg, ordförande i Kollegiet för svensk bolagsstyrning och tidigare styrelseordförande i Nordea; Adine Grate Axén, styrelseledamot i en rad noterade och onoterade bolag och Thomas Franzén, tidigare chef för Riksgälden.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
23 |
27
Skr. 2010/11:140
Bilaga
STyRELSEn
Fler kvinnor i styrelserna än på börsen |
antal styrelser meD balanseraD könsFörDelninG |
Av de stämmovalda styrelseledamöterna var per den 15 maj 2011 i genomsnitt andelen kvinnor 46 procent och andelen män 54 procent i de statligt ägda bolagen. I de statligt helägda bolagen var andelen kvinnor 49 procent och andelen män 51 procent, att jämföra med börsens 24 procent kvinnor. I 37 (41 föregående år) av de statligt ägda företagen uppnåddes målsättningen om balans avseende könsfördelning, det vill säga att andelen av var- dera könet var minst 40 procent. I 20 företag uppnåddes inte målsättningen, i 14 av dessa företag var det övervikt av män, det vill säga mer än 60 procent män och mindre än 40 procent kvin- nor. I 6 av dessa företag var det övervikt av kvinnor. Se figur ”Antal styrelser med balanserad könsfördelning”.
Andelen kvinnor som styrelseordförande har ökat från 22 pro- cent 2006 till 37 procent 2011, att jämföra med 3,4 procent bland börsbolagen.
Antal styrelser1) |
|
2007 |
|
2008 |
|
2009 |
|
2010 K = Kvinnor % M = Män % |
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
0 |
|||||
|
|||||
|
|||||
Diagrammet visar antal företag och könsfördelningen i styrelserna. I 37 av 57 företag |
|||||
är könsfördelningen |
|
1)Baserat på antal styrelseuppdrag tillsatta av bolagsstämman. Omfattar samtliga företag med statligt ägande exklusive Zenit Shipping, Inlandsinnovation och det vilande bolaget Preaktio.
könsFörDelninG vD oCH leDninGsGrUpp1)
|
|
2010 |
|||||||
Kvinnor (K), Män (M) |
K, st |
M, st |
Totalt |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
VD 2) |
11 |
41 |
52 |
21 |
79 |
11 |
87 |
13 |
87 |
Ledningsgrupp 3) |
141 |
220 |
361 |
39 |
62 |
35 |
65 |
31 |
69 |
I 12 av företagen finns ingen ledningsgrupp utöver VD.
1)Utvärderingen omfattar företag där statens ägarandel är större än 20 procent, exklusive avvecklingsföretag.
2)Per
3)Exklusive VD.
könsFörDelninG – leDamöter UtseDDa av bolaGsstämman
|
|
||||||||||||
Kvinnor (K), Män (M) |
K, st |
M, st |
Totalt |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
K, % |
M, % |
Hel- och delägda företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ordförande |
21 |
36 |
57 |
37 |
63 |
33 |
67 |
33 |
67 |
33 |
67 |
27 |
73 |
Ledamöter |
159 |
174 |
333 |
46 |
54 |
49 |
51 |
49 |
51 |
48 |
52 |
47 |
53 |
Summa ordförande och ledamöter |
180 |
210 |
390 |
46 |
54 |
46 |
54 |
46 |
54 |
46 |
54 |
44 |
56 |
utsedda av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Helägda företag |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ordförande |
17 |
26 |
43 |
40 |
60 |
35 |
65 |
35 |
65 |
33 |
67 |
27 |
73 |
Ledamöter |
123 |
122 |
245 |
49 |
51 |
49 |
51 |
49 |
51 |
49 |
51 |
50 |
50 |
Summa ordförande och ledamöter |
140 |
148 |
288 |
49 |
51 |
49 |
51 |
48 |
52 |
48 |
52 |
47 |
53 |
utsedda av bolagsstämman |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Regeringen eftersträvar balans avseende könsfördelning i styrelserna i de statligt ägda företagen. Per den 31 maj 2011 var andelen kvinnor 46 procent och andelen män 54 procent. I de helstatliga företagen var andelen kvinnor 49 procent och andelen män 51 procent. Andelen styrelseordförande som var kvinnor uppgick till 37 procent. Redovis- ningen ovan omfattar samtliga företag med statligt ägande exklusive avvecklingsbolaget Zenit Shipping, det vilande bolaget Preaktio samt Inlandsinnovation där extern styrelse ännu ej valts.
24 |
VERKSAMhETSBERäTTELSE föR föRETAg MED STATLIgT ägAnDE 2010 |
28
Skr. 2010/11:140
Bilaga
STYRELSEN
Några frågor till |
” |
VD i Apoteksgruppen, styrelse- |
|
ordförande i Akademiska Hus och |
|
styrelseledamot i Svenska Spel |
|
|
Du har erfarenhet som styrelsemedlem både i statliga och privata bolag. Finns det skillnader?
– Vad avser statligt ägda bolag finns ett stort allmän- intresse och bolagen kan ibland bedömas utifrån poli- tiska aspekter mer än affärsmässiga. När det gäller ägarstyrning i privatägda bolag varierar den mer efter ägarsituationen, dvs är det ett familjeföretag, finns en eller flera dominerande ägare, eller är bolaget börsno- terat.
Hur har styrelsearbetet förändrats de senaste åren. Vilka trender ser du?
– Styrelsens ansvar för bolaget har accentuerats till- sammans med ett ökat fokus på Corporate Governance- frågor. Styrelsen lägger ned mer tid på formalia och kontrollfrågor, inte minst genom det utökade utskotts- arbetet. Risken finns att styrelsens största ansvar, det vill säga att arbeta med de strategiska frågorna, riskerar att komma i andra hand.
Hur attraherar man duktiga styrelsemedlemmar?
– Framför allt genom att vara en tydlig ägare så att samtliga ledamöter förstår vilka spelregler som gäller och vilket uppdrag bolaget har. Arvoderingen är också viktig, arvodena måste hänga med i förhållande till kra- ven och den tid som åtgår för att göra ett gott styrelse- arbete.
Vad är det som lockar dig i styrelsearbetet?
– Det är intressant att arbeta med ett bolags utveckling och kunna bidra med sina erfarenheter. Man träffar också många personer med annan bakgrund och erfa- renhet än man själv besitter, vilket är väldigt utveck- lande.
Hur ser du på ordförandens roll gentemot övriga ledamöters?
– Styrelseordföranden har ett särskilt ansvar för bolaget och bör vara väl insatt i verksamheten. Kontakter med ägaren och VD:n tillhör ”vardagsjobbet” och tar mycket tid och kraft. Det kan gälla tolkning och diskussioner vad avser uppdragets innehåll och det strategiska arbetet.
Vad är viktigt att tänka på när man sätter samman en styrelse?
– Det viktiga är att ha en bra blandning av kompetenser och erfarenheter och gärna flera med kompetens inom bolagets kritiska områden så man får någon/några att bryta dessa frågor med. Styrelsemedlemmarna måste också kunna avsätta tillräckligt med tid. Man pratar säl- lan om styrelsemedlemmars personliga egenskaper, men för att det ska bli ett bra styrelsearbete är det en fördel med en viss prestigelöshet, parad med integritet.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
25 |
29
Skr. 2010/11:140
Bilaga
HÅLLBAR UTVECKLING
Statligt ägda företag ska vara föredömen
De statligt ägda företagen ska vara föredömen vad gäller miljöansvar och socialt ansvar. De riktlinjer med krav på rapportering som införts har bidragit till för- bättring av företagens hållbarhetsarbete och ökat transparensen.
Företagens miljöansvar och sociala ansvar, de så kallade hållbar- hetsfrågorna, blir allt viktigare i ett affärsstrategiskt perspektiv för företags långsiktiga förmåga att konkurrera om sina kunder och skapa långsiktigt värde för sina ägare. Framtidens företag ser en integrering av dessa frågor som en självklar del av sin långsik- tiga affärsstrategi för att ta tillvara på nya affärsmöjligheter på marknader där anställda, affärspartners, kunder och leverantö- rer ställer allt högre krav. De statligt ägda företagen ska vara föredömen för andra företag och leda denna utveckling.
ÄGARSTYRNING OCH RAPPORTERING
Regeringen beslutade i november 2007 om nya riktlinjer för extern rapportering för de statligt ägda företagen med utökade informationskrav för hållbarhetsredovisning. Enligt dem ska de statligt ägda företagen inför årsstämman samtidigt med årsredo- visningen publicera en oberoende bestyrkt och kvalitetssäkrad hållbarhetsredovisning enligt Global Reporting Initiatives rikt- linjer (GRI). En ökad och förbättrad redovisning driver utveck- lingen och arbetet med hållbarhetsfrågorna framåt. Genom att använda GRI, den etablerade internationella standarden för hållbarhetsredovisning, som utgångspunkt ges möjlighet till jämförelser mellan företag inom branscher och sektorer både nationellt och internationellt. Företagens hållbarhetsarbete kan därmed bedömas både av ägare och andra intressenter. För sta- ten som ägare har hållbarhetsfrågorna och uppföljning av håll- barhetsarbetet en självklar plats som en del av en god ägarstyr- ning. De statligt ägda företagen ska vara föredömen och för staten som ägare är det viktigt att kunna följa upp detta.
FÖREDÖMEN PÅ HÅLLBARHETSREDOVISNING
Regeringens riktlinjer bygger på principen ”följa eller förklara”, som innebär att ett företag kan göra avvikelser från riktlinjerna om en tydlig förklaring anges. För 2010 publicerade i princip alla statligt ägda företag, 92 procent (49 av 53), en hållbarhetsredo- visning enligt GRI, vilket är en förbättring jämfört med 14 pro- cent 2007. Detta kan jämföras med börsens 100 största företag där cirka 30 procent av företagen hållbarhetsredovisar enligt GRI, vilket i och för sig är en förbättring från 15 procent 2007. Genomgången av de statligt ägda företagens hållbarhetsredovis- ningar visar att företagen har fortsatt att öka sin ambition under
2010 jämfört med föregående år. Samhall och Nordea Bank har höjt sin redovisningsnivå från ’C’ till ’B’.
STYRELSENS ANSVAR ENLIGT ÄGARPOLICY
Hållbarhetsfrågorna är en bolagsstyrningsfråga och både rikt- linjerna för extern rapportering och ägarpolicyn fastslår att de statligt ägda företagen ska ta ett såväl miljöansvar som socialt ansvar och vara föredömen inom jämställdhets- och mångfalds- arbetet. Staten som ägare kan utvärdera och följa upp företagens arbete och styrelsernas ansvar genom att granska och följa upp hållbarhetsrapporteringen. Företagen har själva bäst kunskap om vilka frågor som är mest relevanta och väsentliga bland annat utifrån de branscher företagen är verksamma i.
Arbetet med hållbarhetsfrågor ska vara ett pågående arbete, utifrån varje företags förutsättningar och utmaningar. Förbätt- ringen som ska vara i fokus och kraven på rapportering är verk- tyg för att driva utvecklingen framåt. Genom ett kontinuerligt förbättringsarbete stärks förutsättningarna för ett långsiktigt värdeskapande i företagen.
ANALYS OCH DIALOG MED INTRESSENTER
Även om kunskap om viktiga hållbarhetsfrågor finns internt i företagen är dialogen med företagens intressenter viktig. Genom att företagen i en intressent- och väsentlighetsanalys identifierar sina viktigaste intressenter och förtroendefrågor skapas en agenda med prioriteringar för förändring. Resultaten från intressentdialogerna kan redovisas i hållbarhetsredovis- ningen som ett sätt att ytterligare öka transparensen.
EXEMPEL PÅ INTRESSENTANALYS
Politiker |
Lokalsamhälle |
|
Myndigheter |
Ägare |
Investerare |
|
|
FÖRETAGET |
|
|
|
Leverantörer |
Kunder |
||||
|
Medarbetare
Media
En viktig del av hållbarhetsarbetet är att ha en aktiv dialog med företagets intressenter. En intresseanalys identifierar intressenterna och vilka för- väntningar de har på företagen samt ger information om viktiga förtroende- frågor och stöd i att skapa en agenda för förändring.
26 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
30
Skr. 2010/11:140
Bilaga
HÅLLBAR UTVECKLING
Intressentdialogerna bidrar till att fånga upp förväntningar och kritiska synpunkter men även möjligheter som kan uppstå genom hållbarhetsarbetet. Staten är en viktig intressent i rollen som ägare, och i ägarpolicyn (sidorna
RISK OCH MÖJLIGHET
Genom att vara lyhörd för förväntningarna på företagets miljö- mässiga och sociala agerande kan ett företag identifiera och han- tera frågor som kan komma att bli kritiska längre fram i tiden.
Det kan förebygga incidenter som leder till negativ uppmärk- samhet som kan skada företagets förtroende från omgivningen och missgynna företagets affärsmässiga utveckling, som vid konsumentbojkotter eller offentliga missförtroendeförkla- ringar.
Integrerad rapportering – nästa steg efter GRI
Allt fler företag gör en hållbarhetsredovisning enligt GRI (Global Reporting Initiative), men nu höjs röster världen över om beho- vet av att gå ett steg längre till en rapportering som integrerar både finansiella, miljömässiga och sociala faktorer. Investerare och analytiker på finansmarknaden hör till de mest pådrivande. De vill ha en dokumentation som på ett tydligt sätt ger en kor- rekt bild av ett bolags hela verksamhet.
Sedan förra sommaren pågår arbetet med att ta fram en gemensam global standard för integrerad rapportering inom det nybildade nätverket International Integrated Reporting Committee, IIRC. IIRC bildades av GRI tillsammans med prins Charles A4S (Accounting for Sustainability), vars syfte är att ta fram riktlinjer och verktyg som underlättar att integrera hållbar- het i näringslivets besluts- och rapporteringsprocesser.
– Vi bemöter i dag problemen med klimatförändringar och överkonsumtion av våra naturtillgångar med bara en bråkdel av den kunskap som behövs för att göra bättre val, sade Prins Charles i ett filmat tal till deltagarna i World Congress of Accountants i Kuala Lumpur, Malaysia, november 2010. Lös- ningens kärna är bättre information om de breda och långtgå- ende konsekvenser som kommer av våra handlingar, så att det som kommer att ske i framtiden blir tydligare, mindre osäkert och därmed mindre svårberäknat.
TVÅ FRÅGOR TILL PAUL DRUCKMAN, EXECUTIVE BOARD CHAIR, HRH THE PRINCE OF WALES ACCOUNTING
Vad blir fördelarna med integrerad rapporte- ring jämfört med dagens finansiella rapporter kompletterade med hållbarhetsredovisning enligt GRI?
Nuvarande rapportering kräver organisering för att ta fram en sann och rättvisande redogörelse för den ekonomiska utveck- lingen i reviderade finansiella rapporter och i hållbarhets- eller
vilka ett företag verkar. Inte heller hur denna kontext påverkar företagets affärsrisker och möjligheter och kopplar dessa till affärsstrategin och affärsmodellen.
Integrerad rapportering tar upp de här frågorna och bidrar på så sätt till att sammanföra alla uppgifter som är relevanta för företagets resultat och påverkan. Målet är att skapa en djupare och mer heltäckande bild av de risker och möjligheter ett före- tag står inför. En integrerad rapport bör på ett klart och koncist sätt visa en organisations förmåga att skapa och upprätthålla värde på kort, medellång och lång sikt. Rapporteringen ska bidra till bättre långsiktiga beslut, både av företaget men även dess intressenter.
Det är bara genom att utveckla det övergripande ramverket för rapportering och genom att tillhandahålla en förstklassig integrerad bild av verksamheten som rapporteringen kan möta utmaningarna med att skapa en hållbar global ekonomi under det 21:a århundradet.
Tror du att GRI har spelat ut sin roll när den integrerade rappor- teringen blir verklighet i de flesta företag?
Den integrerade rapporteringen tillhandahåller principer och strategier för att sammanföra finansiell och
GRI
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
27 |
31
Skr. 2010/11:140
Bilaga
HÅLLBAR UTVECKLING
Ett företag som har ett medvetet hållbarhetsarbete kan i stäl- let få en kvalitetsstämpel som ger ökad konkurrenskraft och positivt påverkar varumärket när både kunder och medarbetare aktivt väljer att belöna det arbetet. En effektiv hushållning med naturresurser, såsom energibesparingar och minskad material- förbrukning, kan ge direkta ekonomiska fördelar, vilket attrahe- rar investerare. Långsiktigt kan en ökad medvetenhet om håll- barhetsfrågorna hjälpa företag att identifiera hållbara affärs- möjligheter och nya behov och på så sätt bidra till en hållbar utveckling.
TRANSPARENS OCH FÖRTROENDE GENOM RAPPORTERING
Genom en öppen kommunikationsprocess parallellt med håll- barhetsarbetet skapas förtroende för företagets arbete. Transpa- rens ger intressenterna insyn i det pågående arbetet, och gör det möjligt att följa stegvisa förbättringar och bättre förstå vilka utmaningar företagen möter.
De statligt ägda företagens hållbarhetsredovisningar ska vara kvalitetssäkrade genom oberoende granskning och ska publice- ras inför årsstämman samtidigt som årsredovisningen, eftersom
de tillsammans med den finansiella rapporteringen utgör grun- den för utvärdering av företagen.
INTERNATIONELL UTBLICK
Den svenska regeringens riktlinjer för statligt ägda företag var bland de första nationella riktlinjerna för hållbarhetsrapporte- ring för företag. Initiativet harmoniserar med den internatio- nella utvecklingen där hållbarhetsfrågorna ges allt större vikt, och där rapporteringsfrågorna är alltmer viktiga. I flera länder i Europa finns numera riktlinjer och andra regleringar för att företag ska rapportera sitt hållbarhetsarbete, exempelvis i Danmark ska de 1 100 största bolagen rapportera om sitt hållbar- hetsarbete, och i Holland och Spanien ska de statligt ägda företa- gen hållbarhetsrapportera. Många överstatliga organisationer har antagit eller uppdaterat riktlinjer för företag vad gäller soci- alt ansvar, miljöansvar och bolagsstyrningsansvar. Dessa initia- tiv skapar en länk mellan internationella konventioner och före- tagens ansvar genom att översätta allmänna principer till mer konkreta riktlinjer för företagens agerande.
VIKTIGA NORMSÄNDARE
Riktlinjerna för de statligt ägda företagens hållbarhetsrapportering harmoniserar med många av de internationella normerna, och blir sålunda en del av en internationell strävan efter en mer hållbar utveckling.
Några viktiga internationella normsändare är:
•OECD:s riktlinjer för multinationella företag var ett tidigt initiativ (1976) för att vägleda företag som agerar i en internationell miljö att efterleva de internationella ramverken för hållbarhet och ansvarsfullt företagande i alla delar av sin verksamhet.
•Global Compact är ett globalt
•Global Reporting Initiative (GRI) är riktlinjer för rapportering av hållbarhetsarbete, som inkluderar socialt, miljömässigt och ekono- miskt perspektiv. På så sätt är det ett stöd och verktyg för företag och organisationer att rapportera sitt arbete utifrån Global Com- pact och OECD:s riktlinjer. GRI syftar till att öka möjligheten att följa upp och utvärdera företagens hållbarhetsarbete och öka jäm- förbarheten.
28 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
32
Skr. 2010/11:140
Bilaga
Hållbar utveckling
i Sveaskogs ekopark Färna utanför Surahammar finns trollberget – ett område med äldre granskog. Hänglavarna i träden gör att miljön känns som hämtad ur en gammal saga. ekoparken innehåller värdefulla skogsmiljöer där många hotade arter trivs. Foto: Staffan Widstrand/ImageBank Sweden
verkSamHetSberättelSe För Företag med Statligt ägande 2010 |
29 |
33
Skr. 2010/11:140
Bilaga
HÅLLBAR UTVECKLING
Fortsatt förbättrad hållbarhetskommunikation
En genomgång av hållbarhetsredovisningarna från de statligt ägda företagen, se tabell sidan 31, visar att 92 procent (49 av 53 företag) har för 2010 presenterat en separat eller integrerad håll- barhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjer, vilket är en förbätt- ring jämfört med 14 procent 2007. Jämfört med 2009 är andelen rapporterande företag lägre (92 procent) men då antalet företag i den statliga företagsportföljen har ökat, har antalet
Bland börsens 100 största företag gör 30 procent en hållbar- hetsredovisning enligt GRI. Ett företag (Botniabanan) har inte gjort någon hållbarhetsredovisning enligt GRI men har ett omfattande avsnitt i årsredovisningen som beskriver företagets hållbarhetsarbete och räknas därför in bland de företag som gjort en hållbarhetsredovisning men inte enligt GRI:s riktlinjer. Ett företag (Arlandabanan) har angivit en förklaring till avvikel- sen i bolagsstyrningsrapporten, i enlighet med riktlinjernas ”följa och förklara”. De nybildade företagen under 2009/2010
Fouriertransform, Infranord, Swedavia och ESS har presenterat en hållbarhetsredovisning enligt GRI för första gången. APL som blev fristående bolag från Apoteket AB i juli 2010 har inte presenterat någon hållbarhetsredovisning 2010, men har uppgett att de avser att göra en hållbarhetsredovisning 2011.
Enligt riktlinjerna ska hållbarhetsredovisningen vara kvali- tetssäkrad genom oberoende granskning, vilket de flesta företa- gen gjort, 94 procent, vilket kan jämföras med cirka 23 procent bland de 100 största börsnoterade företagen.
Genomgången visar att företagen fortsätter att öka sin ambi- tion för redovisningen under 2010 jämfört med 2009, dels genom att höja sin redovisningsnivå från ’C’ till ’B’ (Samhall) och dels genom att andelen bestyrkta hållbarhetsredovisningar har ökat från 83 procent 2009 till 94 procent 2010. Totalt 37 rapporterar enligt ”C”, 10 enligt ”B” och 2 enligt ”A”.
OLIKA TILLÄMPNINGSNIVÅER FÖR
TILLÄMPNINGSNIVÅ |
C |
B |
A |
|
|
|
|
GRI:s redovisningskrav |
C+ = Med bestyrkanderapport |
B+ = Med bestyrkanderapport |
A+ = Med bestyrkanderapport |
Beskrivningar av |
Redovisa kriterierna 1.1, |
Redovisa alla kriterier |
Redovisa alla kriterier |
organisationens profil |
|
|
|
|
|
|
|
Beskrivningar av angreppssätt för |
Krävs ej |
Krävs för varje indikatorkategori |
Krävs för varje indikatorkategori |
varje indikatorkategori |
|
|
|
Redovisning av kärnindikatorer |
Redovisa minst 10 indikatorer, |
|
varav minst en från varje kategori; |
|
samhälle, ekonomi, och miljö |
Redovisa minst 20 indikatorer, |
Med hänsyn till varje indikators |
varav minst en från varje kategori; |
betydelse, redovisa samtliga |
samhälle, ekonomi, och miljö |
kärnindikatorer eller förklara varför |
|
vissa ej redovisas. |
GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning möjliggör tre olika redovisningsnivåer (”GRI Application Levels”) nämligen C, B, A beroende på redovisningens innehåll och omfattning. Nivå C är den lägsta nivån och lämpar sig för de företag som inte tidigare har gjort någon hållbarhetsredovisning. När redovisningen har genomgått extern granskning får företaget lägga till ett ”+” till den redovisningsnivå som egendeklareras, exempelvis B+.
30 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
34
Skr. 2010/11:140
Bilaga
HÅLLBAR uTVECKLING
redovisning av hållbarhetsrapportering 20101)
Företag |
Hållbarhetsredovisning |
GRI 2010 |
Nivå |
Bestyrkt |
Publicering |
Akademiska Hus |
Ja |
Ja |
B |
Ja |
April |
ALMI |
Ja (i ÅR)2) |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
APL 4) |
Nej |
|
|
|
|
Apotekens Service 4) |
Ja (i ÅR) |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
Apoteket |
Ja |
Ja |
B |
Ja |
Februari |
Apoteksgruppen 4) |
Nej |
|
|
|
|
Arbetslivsresurs |
Ja (i ÅR) |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
Arlandabanan Infrastructure |
Nej |
|
|
|
|
Bilprovningen |
Ja (i ÅR) |
Ja |
B |
Ja |
Mars |
Bostadsgaranti |
Ja |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
Botniabanan 3) |
Ja (i ÅR) |
Nej |
Nej |
Nej |
Mars |
Dramaten |
Ja |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
ESS 4) |
Ja (i ÅR) |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
Fouriertransform |
Ja (i ÅR) |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
Green Cargo |
Ja (i ÅR) |
Ja |
B |
Ja |
Mars |
Göta kanalbolag |
Ja (i ÅR) |
Ja |
C |
Nej |
April |
Infranord 4) |
Ja (i ÅR) |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
Innovationsbron |
Ja |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
Jernhusen |
Ja |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
Lernia |
Ja (i ÅR) |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
LKAB |
Ja (i ÅR) |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
Miljömärkning Sverige |
Ja |
Ja |
C |
Nej |
April |
Nordea Bank |
Ja |
Ja |
B |
Ja |
Mars |
Operan |
Ja (i ÅR) |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
PostNord |
Ja |
Ja |
C |
Ja |
Februari |
RISE |
Ja |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
Rymdbolaget |
Ja |
Ja |
C |
Ja |
April |
Samhall |
Ja (i ÅR) |
Ja |
B |
Ja |
Februari |
SAS |
Ja |
Ja |
A |
Ja |
Mars |
SBAB |
Ja (i ÅR) |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
SEK |
Ja (i ÅR) |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
SJ |
Ja |
Ja |
B |
Ja |
Mars |
SOS Alarm |
Ja |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
Specialfastigheter |
Ja (i ÅR) |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
Statens Bostadsomvandling |
Ja |
Ja |
C |
Nej |
Mars |
Sveaskog |
Ja (i ÅR) |
Ja |
B |
Ja |
Mars |
Svedab |
Ja |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
Svenska Miljöstyrningsrådet |
Ja |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
Svenska Skeppshypotekskassan |
Ja (i ÅR) |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
Svenska Spel |
Ja |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
Svevia |
Ja (i ÅR) |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
Swedavia 4) |
Ja (i ÅR) |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
Swedesurvey |
Ja |
Ja |
C |
Ja |
April |
Swedfund |
Ja |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
SweRoad |
Ja |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
Systembolaget |
Ja (där ÅR inkluderas) |
Ja |
B |
Ja |
Mars |
TeliaSonera |
Ja |
Ja |
B |
Nej |
Mars |
Teracom |
Ja |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
Vasallen |
Ja (i ÅR) |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
Vattenfall |
Ja |
Ja |
A |
Ja |
Mars |
Vectura Consulting |
Ja (i ÅR) |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
VisitSweden |
Ja |
Ja |
C |
Ja |
Maj |
Voksenåsen |
Ja |
Ja |
C |
Ja |
Mars |
1)Dom Shvetsii, Preaktio, Zenith Shipping, Norrland Center, Inlandsinnovation ingår ej i sammanställningen.
2)(i ÅR) betyder att hållbarhetsredovisningen publicerades i årsredovisningen.
3)Botniabanan har inte gjort någon hållbarhetsredovisning men har ett omfattande avsnitt i årsredovisningen som beskriver företagets hållbarhetsarbete och räknas därför in bland de företag som gjort en hållbarhetsredovisning men inte enligt GRI:s riktlinjer.
4)Nybildade företag, direktägda av staten 2010.
VERKSAMHETSBERäTTELSE FöR FöRETAG MED STATLIGT äGANDE 2010 |
31 |
35
Skr. 2010/11:140
Bilaga
HÅLLBAR UTVECKLING
Bland statens företag finns många goda exempel på ambitiöst och kreativt hållbarhetsarbete. Två av dem presenteras här, nämligen Jernhusens miljösmarta satsning på hållbar stadsutveckling och Swedavias pris- belönta klimatarbete på Stockholm Arlanda Airport.
JERNHUSEN
Hållbar stadsutveckling
Jernhusen har höga ambitioner för hållbarhet i fastighetsutvecklingspro- jekt. Redan på ritningsstadiet ställs krav på arkitekter och projektörer när det gäller sunda materialval, bra inomhusklimat och framförallt låg energiförbrukning. Som verktyg används olika miljöklassningssystem. Genom de centralt belägna markinnehaven kring stationerna finns – framför allt i de större städerna – möjligheten att bidra till en hållbar utveckling av hela staden. Antalet resenärer och besökare ökar med trygga och attraktiva stationer samt när nya arbetsplatser, bostäder, butiker och restauranger skapas på stationsområdena.
Fler väljer kollektivt resande om avståndet till en station är kort och då minskar också biltrafiken och därmed koldioxidutsläppen. Utveckling av stationsområdena innebär ett nära samarbete med kommuner och andra intressenter, där projekten mognar fram till väl integrerade delar av staden. I många fall finns potential att skapa såväl helt nya stadsde- lar som att bygga ihop befintliga.
Jernhusens nybyggda och klimatsmarta Kungsbrohuset i Stockholm är ett bevis för att miljösatsning lönar sig även företagsekonomiskt. Foto: Åke E:son Lindman/Jernhusen
– Vi valde huset på Kungsbron efter en ytterst noggrann process där vi värderade över 50 olika projekt. Faktorer som vägde”tungt var läge i Stockholm och storlek på lokalerna eftersom vi ville samla hela den svenska
starkare och blev en bidragande faktor till att vi valde just den här adressen. Miljöaspekten har också visat sig vara ett bra verktyg för att få med sig medarbetarna i själva flyttprojektet, säger Olof Brun- din, informationsdirektör för Schibsted Sverige AB.
KUNGSBROHUSET – MILJÖSMART IDAG SJÄLVKLART IMORGON
Närmare 40 procent av all energianvändning i världen kommer idag från byggnader där människor bor och arbetar. Det betyder att om byggnader skulle halvera sin energiförbrukning skulle världens energibehov kunna minska med cirka 20 procent. Kungsbrohuset har en energiförbrukning av köpt energi på 50 kWh per kvadratmeter och år vilket är cirka en tredjedel av vad ett genomsnittligt nybyggt kontorshus gör av med. För att komma hit har Jernhusen utnyttjat flera ganska enkla, men ändå ovanliga energikällor och lösningar för energibesparing. Mest känt är kanske att man i Kungsbrohuset använder överskottsvärme från Stock- holm Centralstation och de cirka 200 000 besökare som passerar där varje dygn.
Alla företag som valt att etablera sig i Kungsbrohuset menar att miljöprofilen varit en viktig orsak till val av ny adress. Visionen med Kungsbrohuset är att ta ett tydligt steg in i framtiden, att göra något miljösmart och redan nu visa vad som om några år kommer att vara självklart. Jernhusen vill på det här sättet också möta den ökande efter- frågan på miljöanpassade lösningar som dagens kommersiella hyresgäs- ter vill ha. En ambition var också att testa om miljöanpassningar verkli- gen kostar mer. Nu kan Jernhusen konstatera att den något högre inves- teringen ger en bättre avkastning än om endast minimikraven följts. Miljösatsning lönar sig, även företagsekonomiskt, såväl för projektör, fastighetsägare som för hyresgäster.
|
|
32 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
36
Skr. 2010/11:140
Bilaga
HÅLLBAR UTVECKLING
SWEDAVIA
Swedavia – Ett klimatarbete i världsklass
Klimatfrågan har länge varit prioriterad för Stockholm Arlanda Airport och fokuseringen på miljösmarta lösningar har gett resultat. Hösten 2009 ackrediterades Arlanda, som första flygplats i världen, till den högsta nivån i ett europeiskt pro- gram som graderar flygplatsers klimatarbete. Sedan 2010 är även Göteborg Landvetter Airport, Bromma Stockholm Airport och Umeå Airport ackrediterade enligt den högsta nivån. Förra året vann också Arlanda ACI Europes nyinstiftade miljöpris
Sedan 2004 har Stockholm Arlanda flygplats mer än halverat sina koldioxidutsläpp. Idag värms de flesta byggnaderna på flygplatsen med fjärrvärme från biobränsle och elen som används är grön. Arlanda är dessutom den första flygplatsen i världen som trafikeras med biogasbus- sar. Flygplatsen har en nollvision för sina egna koldioxidutsläpp till 2020. Fram tills dess att utsläppen helt har fasats ut med egna åtgärder investerar flygplatsen i projekt som binder motsvarande mängd utsläpp, fast på annan plats i världen. Arlanda är därför klimatneutral i sin egen verksamhet.
HELHETSGREPP OM ENERGIFRÅGORNA
Trots att energin som flygplatsen förbrukar är förnybar, är energieffektivi- seringar en viktig del i klimatarbetet. År 2009 belönades Stockholm Arlanda Airport med Stora energipriset för sin affärsmodell, med vilken man tagit ett helhetsgrepp om flygplatsens energifrågor och minskat energianvändningen med en fjärdedel på fyra år. Listan på genomförda förbättringar kan göras lång: värmeåtervinning i terminalerna, effektivare ventilation, varvtalsreglerade elmotorer, snålare och bättre styrd belys- ning inomhus och utomhus. Sommaren 2009 togs dessutom världens största energilager, akvifären, i drift på flygplatsen. Akvifären, som är en underjordisk, naturlig, grundvattenreservoar i Brunkebergsåsen, fungerar som en stor termos. Med akvifären kan flygplatsen kylas respektive värmas energieffektivt under sommar respektive vinter.
En av de största utmaningarna i flygplatsens klimatarbete är att minska koldioxidutsläppen från marktransporter – att göra det smidigare och enklare att resa med tåg eller buss till Arlanda. År 2010 reste cirka 47 procent av resenärerna kollektivt, vilket är en hög andel även interna- tionellt sett. Målsättningen till 2012 är att öka andelen till mer än 50 procent. År 2005 införde också Stockholm Arlanda Airport ett system där miljötaxibilar ges förtur i framkallningssystemet utanför flygplatsens terminaler. Andelen miljötaxi på flygplatsen har sedan dess ökat från
År 2020 ska de egna koldioxidutsläppen vara lika med noll enligt Stockholm Arlanda Airports nollvision. Foto: Swedavia
cirka 1 procent till 88 procent i december 2010. Från 1 juli 2011 tillåts bara miljötaxi trafikera flygplatsen. Miljötaxisystemet ger en positiv effekt i hela regionen och systemet belönades med utmärkelsen Årets Miljöinitiativ vid Grand Travel Award 2011.
GRÖNA INFLYGNINGAR
Självklart samarbetar flygplatsen också med flygbolagen för att minska klimatpåverkan från flygtrafiken. År 2006 introducerades ”gröna inflyg- ningar” på Arlanda i samarbete med SAS. Vid en grön inflygning ”glid- flyger” planet under inflygningens sista etapp. Det gör att buller, bräns- leförbrukning och utsläpp minskar. Varje grön inflygning kan spara upp till 450 kg koldioxid.
|
|
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
33 |
37
Skr. 2010/11:140
Bilaga
ERsäTTningaR och andRa ansTällningsvillkoR
Ersättningar och andra anställningsvillkor
Rimliga och välavvägda ersättningar till ledande befattningshavare i näringslivet är en viktig för troendefråga för staten som företagsägare och för näringslivet i övrigt.
Ersättningar – En viktig förtroEndEfråga
Händelserna i finanskrisen har spätt på en redan intensiv debatt om rörliga ersättningar. Kritiska röster har höjts mot höga ersättningar till ledande befattningshavare i företag och organi- sationer. I dag är sunda ersättningssystem en av de allra vikti- gaste förtroendefrågorna för näringslivet i Sverige och interna- tionellt. Det kan jämföras med andra viktiga förtroendefrågor som miljöansvar, god arbetsmiljö, konsumentskydd och andra frågor som företag utvecklat bra förhållningssätt till.
Ett arbete återstår kring ersättningsfrågor för att återskapa förlorat förtroende. Ersättningar kritiseras för att vara icke transparenta, beslutade på fel sätt och dåligt kontrollerade. Det är kritik som riktar sig mot själva systemen för bolagsstyrning. Ersättningar kritiseras också för att ha för höga nivåer och skapa en känsla av orättvisa både i samhället och i företagens organisa- tioner. I debatten kritiseras ersättningarna för att vara ineffek- tiva och inte legitima. Detta är en debatt som företag och ägare måste lyssna på och hantera. Det gäller särskilt staten som före- tagsägare och personer verksamma i statligt ägda företag.
För de statligt ägda företagen är rimliga och välavvägda ersätt- ningar till de ledande befattningshavarna en central del i ägar-
total Ersättning till vd
styrningen. Det finns höga förväntningar på hur de statligt ägda företagen och dess företrädare ska uppträda. När staten äger företag ska den vara en professionell, tydlig och ansvarsfull ägare. I det ligger att ha rimliga, väl avvägda och transparent redovisade ersättningar och andra anställningsvillkor till sina ledande befattningshavare.
riktlinjEr för anställningsvillkor
Den 20 april 2009 beslutade regeringen om nya riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Möjligheten att ge rörlig lön till ledande befatt- ningshavare togs bort i de nya riktlinjerna.
Regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare finns i sin helhet på sidan 126. I företag där staten direkt eller indirekt är en av flera delägare bör regeringen i dialog med övriga ägare verka för att regeringens riktlinjer till- lämpas så långt som möjligt. Styrelserna i de statligt ägda företa- gen är ansvariga för att regeringens riktlinjer för anställnings- villkor för ledande befattningshavare tillämpas.
Enligt ersättningsprinciperna i riktlinjerna ska totalersätt- ningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till andra jämförbara företag utan ska präglas av måttfullhet. Riktlinjerna anger även att detta ska vara vägledande också för den totala ersättningen till övriga anställda.
total Ersättning till lEdandE bEfattningshavarE
Mnkr |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mnkr |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,1 |
0,2 |
0,3 |
0,4 |
0,5 |
0,6 |
0,7 |
0,8 |
0,9 |
Storlek |
0,1 |
0,2 |
0,3 |
0,4 |
0,5 |
0,6 |
0,7 |
0,8 |
0,9 |
Storlek |
övre kvartilen för statligt ägda företag i en viss storlek |
|
övre kvartilen för jämförelseföretagen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
median för statligt ägda företag i en viss storlek |
|
|
median för jämförelseföretagen |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
undre kvartilen för statligt ägda företag i en viss storlek |
|
undre kvartilen för jämförelseföretagen |
|
|
|
|
|
|
|
För de statligt ägda företagen och jämförelseföretagen har en storleksbedömning mellan
Total ersättning avser alla fasta och rörliga ersättningar och förmåner till den anställde inklusive pension. För jämförelseföretag med rörlig lön har den räknats om till ”fast lön” med hjälp av fastlöneekvivalenten.
34 |
vERksamhETsbERäTTElsE FöR FöRETag mEd sTaTligT ägandE 2010 |
38
Skr. 2010/11:140
Bilaga
ERSÄTTNINGAR OCH ANDRA ANSTÄLLNINGSVILLKOR
UPPFÖLJNINGEN
På Finansdepartementets uppdrag har Novare Compensation AB undersökt hur regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare har efterföljts. Undersökningen bygger på information insamlad från företagen baserad på upp- gifter om ersättningar till ledande befattningshavare från före- tagens årsredovisningar. Därtill har marknadsdata använts från privata företag för att ta fram relevanta benchmarks för företag i jämförbara storlekar och branscher. För varje statligt ägt företag har
Utgångspunkten för undersökningen har varit huruvida total- ersättningen till VD och övriga ledande befattningshavare varit ”konkurrenskraftig men ej löneledande”, som det uttrycks i regeringens riktlinjer. Med totalersättning avses alla fasta och rörliga ersättningar och förmåner till den anställde inklusive pension. De delägda börsnoterade företagen TeliaSonera och Nordea Bank har valt att inte ingå i undersökningenŠ).
LÄGRE UTVECKLING ÄN MARKNADEN FÖR VD
Under perioden
STÖRRE SPRIDNING BLAND ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Övriga ledande befattningshavare ligger också i genomsnitt runt den undre kvartilen, men spridningen är större. Variationen är dock mycket stor mellan företag och mellan olika år. För övriga ledande befattningshavare skiljer sig totalersättningen mellan olika befattningar då det inom ledningsgrupper typiskt sett också finns olika ersättningsnivåer, exempelvis har CFO/ Finanschef högre totalersättning jämfört med andra befatt- ningar i samma ledningsgrupp. Lönespridningen inom enskilda företag är relativt stor, men mindre i jämförelse med privata företag. För de mindre företagen är totalersättningsnivån för övriga ledande befattningshavare under marknadens median. För de större bolagen (storlek
1)Andra företag som inte ingår i undersökningen är det vilande företaget Preaktio, företagen under avveckling, Zenit Shipping och Norrland Center samt det delägda ryska företaget Dom Shvetsii.
Fast eller rörlig”ersättning?
Rikard Larsson är professor i före- tagsekonomi vid Lunds Universitet, partner på konsultbolaget Decision Dynamics och expert på motivation i organisationer.
– Det är för mycket fokus på yttre, monetära belöningar, trots att forskningen visar att mer än hälften av motivatio- nen kommer från inre,
– De rörliga ersättningarna är dynamiskt motiverande och kan ge en tydlig styrning i en viss riktning, men är dyra och kan också styra personer att göra fel saker. De fasta ersättningarna erbjuder en nödvändig bred bas som ger en stabil grundmotivation. Om det enbart finns fasta ersättningar kan det också bli dyrt eftersom de har en lägre verkningskraft i att styra personer i vissa riktningar. Det behövs både och.
– Olika typer av personer motiveras av olika saker. De flesta motiveras mest av inre,
– Det finns i forskningen inget starkt stöd för att rörliga ersättningar styr ledningen att göra det som är bäst för ägarna. Tvärtom har det varit många exempel på felstyr- ningseffekter. Det finns en risk för en ökad kortsiktighet. Man gör aktiviteter som försämrar andra nyckelfaktorer för företagets värdeskapande som ej ingår i incitaments- systemet. Rörliga ersättningar bidrar snarare till att före- taget bättre kan konkurrera om de chefer som är mest intresserade av pengar.
– Det är svårare att konkurrera med enbart fasta löner. Rörliga ersättningar ger en extra motivationskomponent. Den är dock inte så stor som det framställs. Att vara att- raktiv som arbetsgivare avgörs till stor del av arbetsupp- gifter, arbetsmiljön, företagskulturen och utvecklande utmaningar.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
35 |
39
Skr. 2010/11:140
Bilaga
Ersättningar och andra anställningsvillkor
det tidigare regementet P10 i strängnäs ägs av vasallen. Företaget bildades för att i samarbete med kommuner och lokalt näringsliv utveckla och förädla nedlagda regementen och andra försvarsfastigheter till attraktiva och levande stadsdelar för nya verksamheter. Foto: Vasallen
För 2010 fanns utfall för rörlig lön till en person bland ledande befattningshavare som avsåg dennes tidigare tjänst. Under 2010 har personen tillträtt en ny tjänst som inte medför rörlig lön.
Pensionens andel av total ersättning minskar
Sedan 2003 har andelen pension minskat något som andel av totalersättning bland de statligt ägda företagen, största föränd- ringen kunde noteras 2004 och 2005 då andelen pension ökade i samband med att möjlighet till rörlig lön begränsades. Jämfört med den privata marknaden är pensionens andel av total ersätt- ning något större. För 2010 utgör pensionsförmåner cirka 22 pro- cent av totalersättning i genomsnitt för de statligt ägda företa- gen och för marknaden utgör motsvarande cirka 25 procent.
Andelen befattningshavare som har förmånsbestämd pension minskar. 2010 hade en tredjedel av alla VD:ar och hälften av övriga ledande befattningshavare förmånsbestämd pension. För
ledande befattningshavare är detta i huvudsak baserat på tillämp- liga kollektivavtal och är därmed inte i strid med riktlinjerna. I andra fall är det gamla avtal som ännu inte omförhandlats.
Enligt regeringens riktlinjer ska vid uppsägning från bolagets sida uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångs- vederlag ska inte utgå längre än i 18 månader. Den sammanlagda tiden för uppsägning och avgångsvederlag ska således inte över- stiga 24 månader, med undantag av fyra individer (av samman- lagt 391 individer i sammanställningen) har samtliga ledande befattningshavare 24 månader eller kortare sammanlagd upp- sägningstid och avgångsvederlag.
Enligt regeringens riktlinjer ska pensionsåldern i de statligt ägda företagen inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år. Tre VD:ar och 13 övriga ledande befattningshavare har en pensions- ålder lägre än 62 år.
36 |
vErksamhEtsbErättElsE För FörEtag mEd statligt ägandE 2010 |
40
Skr. 2010/11:140
Bilaga
uppföljning och utväRDeRing
Uppföljning och utvärdering
Regeringskansliet har i uppdrag att aktivt följa och förvalta statens tillgångar så att värdeutvecklingen blir den bästa möjliga och – i de fall det är aktuellt – att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs. Detta sker genom fastställande, uppföljning och utvärdering av ekonomiska mål, samhällsekonomiska mål samt andra särskilda mål.
Beroende på vad målen avser fastställs de i styrelsen, på bolags stämman, via lag, genom regeringsbeslut eller avtal mellan staten och företaget. Målen följs upp regelbundet och utvärderas i sam band med den löpande förvaltningen. Rapporter om utfall jäm fört med uppsatta mål utgör beslutsunderlag för åtgärder och förändringar i företaget samt eventuella förändringar av målen. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av både företaget och ägaren innebär det att de också kommuniceras och följs upp på båda dessa nivåer. Hos ägaren sker det genom ”Verksamhetsbe rättelsen för företag med statligt ägande” och hos företaget i års redovisningen och i företagets interna uppföljning.
Ekonomiska mål
Syftet med de ekonomiska målen ur ett ägarperspektiv är att:
•Säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företags ledning arbetar mot ambitiösa och långsiktiga mål.
•Uppnå effektiv användning av kapital genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital.
•Hålla företagets finansiella risk på en rimlig nivå.
•Tillförsäkra ägaren hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till företagets framtida kapitalbehov och finansiella ställning.
•Möjliggöra och underlätta mätning, uppföljning och utvärde ring av företagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.
De ekonomiska målen definieras i huvudsak inom följande kategorier:
•Lönsamhetsmål (till exempel avkastning på eget kapital eller rörelsemarginal)
•Kapitalstruktur (till exempel soliditet eller räntetäckningsgrad)
•Utdelningsmål (till exempel andel av nettovinst eller eget kapital)
Vilket mål och vilken definition som används i varje specifikt företag kan variera. Skillnaden beror bland annat på företagets branschtillhörighet, verksamhetens struktur, företagets finan siella situation och i vilken mognadsfas företaget befinner sig. Generellt sett ska företaget sträva efter att få en balans mellan verksamhetsrisken och den finansiella risken i företaget. Dessa ska tillsammans ge en rimlig total risk i företaget.
Kortfattat bestäms målen enligt följande:
•Ju högre risken i företaget är desto högre är kapitalkostnaden. Ju högre kapitalkostnaden är desto högre läggs golvet för lönsamhetsmålet.
•Ju högre rörelserisk desto högre andel eget kapital krävs.
•Ju lägre tillväxt i företaget desto högre kan utdelningsandelen vara.
För alla företag bör ägaren och företaget ta ställning till det enskilda företagets behov av kapital och kapitalstruktur. Företaget bör vara så effektivt kapitaliserat som möjligt för att med hänsyn till företagets rörelserisk kunna bedriva sin verk samhet. Hänsyn måste också tas till framtida kapitalbehov. Flera av de statligt ägda företagen med särskilt beslutade sam hällsuppdrag saknar lån, det vill säga är i princip helt finansie rade av eget kapital. Även i denna typ av företag måste dock ställning tas till hur stort totalt eget kapital företaget bör ha för att så effektivt som möjligt kunna bedriva sin verksamhet. Det finns ingen anledning för ägaren/staten att ha mer kapital bun det i verksamheten än som behövs för att nå de mål som ställts upp. Vid bedömningen av en lämplig kapitalstruktur måste även hänsyn tas till möjligheten för ägaren att lämna kapitaltillskott.
För att kapitalet i ett företag ska användas så effektivt som möjligt måste ägaren beräkna en kostnad för kapitalet. Kapi talkostnaden ger motiv för företaget att sträva efter ett effektivt kapitalutnyttjande samt att, utifrån begränsade resurser, prioritera företagets kapital till exempel när det gäller investeringar. Kapital kostnaden måste minst motsvara den riskfria räntan, annars har företaget inte något incitament att finansiera sin verksamhet med något annat än ägarens kapital, det vill säga genom lånat kapital. Kostnaden för eget kapital måste överstiga den riskfria räntan tillräckligt mycket för att motsvara risken i företaget och skapa rätt ekonomiska signaler i verksamheten.
De ekonomiska målen beslutas på bolagsstämman. Målen bör revideras då bestående förändringar sker, till exempel att lön samheten i en bransch långsiktigt sjunker eller att ränteläget långsiktigt har förändrats.
veRksamhetsbeRättelse föR föRetag meD statligt äganDe 2010 |
37 |
41
Skr. 2010/11:140
Bilaga
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING
VERKSAMHETSRISK
Bedöms genom hur mycket verksamheten avkastar och variationen i avkastningen mellan olika år.
FINANSIELL RISK
Bedöms genom kapitalstrukturen och då främst genom andelen eget kapital.
KAPITALKOSTNAD FÖR EGET KAPITAL
|
|
|
+/– 3% |
|
|
|
|
|
5% |
|
|
3,2% |
|
|
|
|
|
|
|
Riskfria |
Placerares |
Eventuellt |
Branschrisk1) |
räntan |
förväntade |
påslag |
(betavärde) |
|
riskpremium |
för små |
|
|
för aktier |
företag |
|
1) Risken i denna bransch är högre än marknaden.
KONKURRENSUTSATTA STATLIGT ÄGDA FÖRETAG
De konkurrensutsatta statligt ägda företagen ska ges samma förutsättningar och ha samma krav på sin verksamhet som andra aktörer på marknaden. Därigenom säkerställs långsiktig konkurrenskraft, värdeutveckling samt effektiv användning av kapital. Dessutom minimeras risken för snedvridning av kon- kurrensen. Av dessa skäl är fastställandet och uppföljningen av ekonomiska mål för företagen som verkar under marknads- mässiga villkor en grundläggande del i bolagsstyrningen.
38
FÖRETAG MED I HUVUDSAK SÄRSKILT BESLUTADE SAMHÄLLSUPPDRAG
För företag med särskilt beslutade samhällsuppdrag sätts främst samhällsekonomiska mål varför kraven på ekonomiska mål kan avvika från vad som är gängse i verksamheter som bedrivs helt på marknadsmässiga villkor. Dessa företag strävar oftast istället efter ett effektivt kapitalutnyttjande samt att skapa största möjliga samhällsnytta.
Flera av de statligt ägda företagen har en målkonflikt mellan de ekonomiska målen och målen för det särskilt beslutade sam- hällsuppdraget. Exempelvis kan det finnas krav att en verksam- het ska ha en viss geografisk spridning över landet, trots att det inte är helt affärsmässigt befogat. Genom att fastställa ekono- miska mål tydliggörs dessa konflikter och ägaren och företagsled- ningen kan lättare göra prioriteringar. Ägaren och företaget bör därmed ställa upp ekonomiska mål för att mäta företagets effekti- vitet som ett komplement till de samhällsekonomiska målen.
SAMHÄLLSEKONOMISKA OCH SÄRSKILDA MÅL
De samhällsekonomiska målen kan variera betydligt mellan de olika företagen. Målen kan vara fastslagna i lag, men de kan även vara fastslagna i regeringsbeslut eller avtal mellan företaget och staten. Utvärderingen och uppföljningen baseras bland annat på:
•kvantitativa parametrar härledda ur samhällsekonomiska eller sektorpolitiska mål och
•
Kraven på till exempel kostnadseffektivitet kan vara högt ställda även om andra mål har stor betydelse.
För att mäta företagets effektivitet kan mått som relaterar de olika kostnadsposterna (till exempel personal- och lokalkostnader) till varandra eller till företagets intäkter användas. Även operativa, produktivitets- och/eller kostnadsmått som relaterar intäkter eller kostnader till antal anställda, eventuella anslag eller andra mått härledda ur samhällsekonomiska eller sektorspolitiska mål (till exempel antal anställda med arbetshandikapp i Samhall) kan användas. I de fall utfallen inte kan jämföras med andra företag görs jämförelse mellan åren och mot uppsatta mål.
Avseende särskilda mål är det en viktig del i den statliga ägar- politiken att de statligt ägda företagen har en genomtänkt stra- tegi för att hantera och informera om miljöhänsyn, sociala frågor, mänskliga rättigheter, jämställdhet, mångfald, etik och
Se respektive företagssida för en utförligare beskrivning och definition av de olika målen (sidorna
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010
42
Skr. 2010/11:140
Bilaga
uppFölJning OCH utvärdering
Ekonomiska mål – mål och utfall 2010
|
AvkAstningsmål |
|
|
mArginAlmål |
|
|
kApitAlstruktur |
|
|
utdelningsmål |
||||||
|
|
|
|
|
|
|
ränte- |
|
|
kapital- |
primär- |
|
|
|||
|
Avkastning |
Avkastning |
rörelse- |
täcknings- |
|
|
täcknings- |
kapital- |
|
|
||||||
|
eget kapital |
operativt kapital |
marginal |
grad (ggr) |
soliditet |
grad |
relation |
utdelning |
||||||||
% |
mål |
utfall |
mål |
utfall |
mål |
utfall |
mål |
utfall |
mål |
utfall |
mål |
utfall |
mål |
utfall |
mål1) |
utfall mnkr |
Akademiska Hus |
6,3 |
8,6 |
|
|
|
|
|
|
47,5 |
|
|
|
|
50 |
1 207 |
|
Apl2) |
9,4 |
|
|
|
|
|
|
50 |
52,7 |
|
|
|
|
33 |
2 |
|
Apoteket2) |
>20 |
77,3 |
|
|
|
|
|
|
56,6 |
|
|
|
|
>50 |
5 400 |
|
Apoteksgruppen2) |
> 4 |
745 |
|
|
|
|
|
|
80 |
73 |
|
|
|
|
40 |
203 |
Arbetslivsresurs |
|
|
|
|
26 |
|
|
30 |
56 |
|
|
|
|
50 |
56 |
|
Bilprovningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
35 |
59,7 |
|
|
|
|
258 |
|
Bostadsgaranti |
5,5 |
26,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
33 |
12 |
green Cargo |
10 |
neg |
|
|
|
|
|
|
30 |
28 |
|
|
|
|
50 |
0 |
Jernhusen |
12 |
12,8 |
|
|
|
|
2 |
5,1 |
39 |
|
|
|
|
|
1003) |
|
lernia |
|
|
|
|
5 |
6,2 |
|
|
60 |
|
|
|
|
25 |
||
lkAB |
10 |
30,9 |
|
|
|
|
|
|
>50 |
71,7 |
|
|
|
|
5 000 |
|
nordea Bank |
|
11,54) |
|
|
|
|
|
|
|
|
11,5 |
11,5 |
9 |
9,8 |
>40 |
10 5505) |
postnord |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 |
1 000 |
rymdbolaget |
10 |
11,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
samhall |
7 |
11,9 |
|
|
|
|
|
|
30 |
46 |
|
|
|
|
0 |
0 |
sAs |
>256) |
6,1 |
|
|
|
|
|
|
357) |
28 |
|
|
|
|
0 |
|
sBAB |
8,3 |
8,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
33 |
0 |
sek |
7,5 |
9,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
301 |
sJ |
10 |
6,7 |
|
|
|
|
|
|
30 |
48,4 |
|
|
|
|
33 |
90 |
sOs Alarm |
8 |
1 |
|
|
|
|
|
|
30 |
31 |
|
|
|
|
58) |
8 |
specialfastigheter |
4,8 |
17,4 |
|
|
|
|
|
|
31,2 |
|
|
|
|
50 |
2639) |
|
sveaskog |
6 |
11 |
7 |
12,5 |
|
|
2 |
5,5 |
|
|
|
|
|
|
60 |
91610) |
svenska skeppshypotekskassan |
|
|
|
|
|
|
|
|
>10 |
22 |
>12 |
– |
|
|
0 |
0 |
svenska spel |
|
|
|
|
4 90811) 4 76611) |
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
4 766 |
|
svevia |
13 |
12,3 |
|
|
|
|
|
|
30 |
38 |
|
|
|
|
108 |
|
swedesurvey |
|
|
|
|
5 |
neg |
|
|
40 |
70 |
|
|
|
|
0 |
0 |
swedfund |
2,34 |
5,7212) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
0 |
sweroad |
|
|
|
|
>0 |
neg |
|
|
68 |
|
|
|
|
50 |
0 |
|
systembolaget |
6,9 |
13,8 |
|
|
|
1,4 |
|
|
35 |
36,9 |
|
|
|
|
>50 |
302 |
teliasonera |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
>50 |
12 34913) |
teracom |
17 |
16 |
|
|
|
|
|
|
30 |
40 |
|
|
|
|
110 |
|
vasallen |
6,5 |
neg |
|
|
|
|
>2 |
2,5 |
>50 |
52 |
|
|
|
|
0 |
|
vattenfall |
15 |
10 |
|
|
|
|
4,6 |
|
|
|
|
|
|
6 500 |
||
vectura |
>15 |
1,1 |
|
|
|
|
|
|
<50 |
65 |
|
|
|
|
0 |
1)procent av årets resultat som delas ut till ägaren.
2)målen för Apl, Apoteket resp. Apoteksgruppen fastställdes på extra bolagsstämmor
3)Jernhusen ska löpande dela ut det kapital som inte behövs i verksamheten med hänsyn tagen till övriga finansiella mål och strategier.
4)nordea Banks avkastning på eget kapital ska vara i nivå med de bästa bankerna i norden.
5)Avser hela utdelningen. statens del av detta är 13,5 procent, dvs ägarandeleni nordea.
6)CFrOi (Cash flow return on investment = Justerat eBitdAr i relation till sysselsatt kapital. eBitdAr = rörelseresultat före finansnetto, skatt, avskrivningar, resultatandelar i intressebolag, resultat från försäljning av anläggningstillgångar och leasingkostnader för flygplan.
7)Justerat soliditet: eget kapital dividerat med totalt kapital plus 7 gånger årliga operationella leasingkostnader.
8)utdelningsmålet uppgår till 5 procent av eget kapital.
9)utdelning 263 samt återbetalning till aktieägaren 77, totalt 340 mnkr.
10)inklusive dotterbolag.
11)resultat efter skatt i mnkr.
12)Bolaget ska eftersträva att den genomsnittliga avkastningen på eget kapital före skatt överstiger den genomsnittliga statsskuldsräntan med ett års löptid. Avkastningen ska mätas över rullande sjuårsperioder.
13)Avser hela utdelningen. statens del av detta är 37,3 procent, dvs ägarandelen i teliasonera.
För närmare information om företagens mål, se respektive företags sida, sid
verksAmHetsBerättelse För FöretAg med stAtligt ägAnde 2010 |
39 |
43
Skr. 2010/11:140
Bilaga
DeN STATLigA föReTAgSPORTföLjeN
Förbättrat resultat och ökade utdelningar
Under 2010 förbättrades resultatet efter skatt för före- tag med statligt ägande med 60 procent, 34,7 mdkr till 55,6 mdkr jämfört med 2009. Omsättningen ökade med 6 procent, från 352,2 mdkr till 373 mdkr. De totala utdelningarna ökade med 82 procent från 21,1 mdkr till 38,5 mdkr. Bland de företag som ger stora utdelningar är Vattenfall, LKAB, Apoteket, Svenska Spel, PostNord, TeliaSonera, Nordea Bank och Akademiska Hus.
Omsättningsökning
Omsättningen för företag med statligt ägande ökade med 9 pro- cent från 352,2 mdkr till 373,0 mdkr under 2010. Vattenfalls omsättning ökade med 4 procent från 205,4 mdkr till 213,6 mdkr. Vattenfalls andel av omsättningen uppgick till 57,3 pro- cent och 47,8 procent av total omsättning1). LKAB:s omsättning ökade med 146,9 procent från 11,6 mdkr till 28,5 mdkr. Vattenfall och LKAB stod för stora absoluta omsättningsökningar. De nybildade bolagen Infranord och Swedavia har påverkat omsätt- ningen positivt med 4,5 mdkr respektive 3,3 mdkr.
föRBättRat Resultat
Resultatet efter skatt uppgick till 55,6 (34,7) mdkr under 2010. Vattenfalls resultat efter skatt minskade med 2,0 procent från 13,4 mdkr till 13,2 mdkr. LKAB redovisade 8,4 mdkr bättre resul- tat efter skatt jämfört med samma period föregående år, vilket är en ökning från 0,7 mdkr till 9,1 mdkr. Akademiska hus, Ler- nia, LKAB, SEK, Specialfastigheter, Vasallen och Apoteket stod för stora resultatförbättringar i absoluta och procentuella tal.
1)Total omsättning definieras som nettoomsättning inklusive statens ägarandel av intressebolagens omsättning.
inVesteRingaR
Bruttoinvesteringarna minskade med 53 procent under 2010 jämfört med 2009 från 122,2 mdkr till 57,3 mdkr. Vattenfalls investeringar minskade med 61,2 mdkr från 103,0 mdkr till 41,8 mdkr. Minskningen förklaras av att ifjol ingick Vattenfalls för- värv av 49 procent av aktierna i N.V. Nuon Energy om 52 mdkr. Under 2010 bidrog Vattenfall med 73 procent av de totala inves- teringarna. Utöver Vattenfall redovisade även Green Cargo, Svevia, Specialfastigheter, RISE och Systembolaget lägre inves- teringar än samma period föregående år. Det nybildade företaget Swedavia påverkade investeringarna positivt med 0,5 mdkr.
kassaflöDe
Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive företagen inom den finansiella sektorn (SBAB och SEK) ökade med 11 pro- cent till 69,5 (62,8) mdkr. SJ, Svevia, Apoteket, Samhall, System- bolaget och Svensk Bilprovning redovisade försämrade kassaflö- den jämfört med föregående år. Lernia, Green Cargo, Sveaskog, Teracom och Kungliga Operan redovisade förbättrade kassaflö- den.
VäRDeföRänDRingaR
Värdeförändringarna uppgick till 4,3 (1,3) mdkr för perioden. Sveaskog, Vasallen, Jernhusen och Green Cargo redovisade posi- tiva värdeförändringar, medan SBAB, Swedfund och RISE redo- visade negativa värdeförändringar.
ökaDe utDelningaR
För verksamhetsåret 2010 ökade statens andel av utdelningarna från de statligt ägda företagen till 38,5 mdkr, en ökning med 82 procent jämfört med 2009. Bland de företag som har ökat sin utdelning finns LKAB, TeliaSonera, Apoteket, Vasallen och Vat- tenfall. I uppgiften om total utdelning ingår extra utdelning om 240 mnkr i PostNord (svenska statens andel), extra utdelning om 1 890 mnkr från SEK hänförlig till SEK:s försäljning av
Omsättning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Resultat föRe skatt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Mnkr |
|
|
|
Kvartal |
Rullande 12 månader |
Mnkr 12 månader |
Mnkr |
|
|
|
Kvartal |
|
Rullande 12 månader |
|
Mnkr 12 månader |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
150 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
450 000 |
40 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 000 |
120 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
360 000 |
30 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
90 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
270 000 |
20 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
40 000 |
60 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
180 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
30 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
90 000 |
10 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
0 |
Q1 |
Q2 |
Q3 |
Q4 |
Q1 |
Q2 |
Q3 |
Q4 |
Q1 |
Q2 |
Q3 |
Q4 |
0 |
0 |
Q1 |
Q2 |
Q3 |
Q4 |
Q1 |
Q2 |
Q3 |
Q4 |
Q1 |
Q2 |
Q3 |
Q4 |
0 |
|
|
2008 |
|
|
2009 |
|
|
2010 |
|
|
|
|
2008 |
|
|
2009 |
|
|
2010 |
|
|
40 |
VeRKSAMHeTSBeRäTTeLSe föR föReTAg MeD STATLigT ägANDe 2010 |
44
Skr. 2010/11:140
Bilaga
BRUTTOINVESTERINGAR1)
Mnkr |
2010 |
2009 |
2008 |
Vattenfall |
41•794 |
102•989 |
42•296 |
TeliaSonera |
16•669 |
16•849 |
24•855 |
LKAB |
3•973 |
3•543 |
4•732 |
SAS |
2•493 |
4•661 |
4•455 |
Akademiska Hus |
1•725 |
1•395 |
1•456 |
Teracom |
1•528 |
488 |
1•239 |
Jernhusen |
1•401 |
2•132 |
649 |
PostNord |
1•277 |
– |
– |
SJ |
858 |
596 |
1•010 |
Specialfastigheter |
855 |
2•544 |
2•352 |
Botniabanan |
692 |
1•378 |
2•107 |
Svevia |
529 |
2•127 |
0 |
Swedavia |
520 |
0 |
– |
Green Cargo |
437 |
928 |
909 |
Systembolaget |
433 |
845 |
505 |
Sveaskog |
299 |
458 |
172 |
Svenska Spel |
298 |
437 |
708 |
Apoteket |
287 |
360 |
253 |
Fouriertransform |
272 |
44 |
0 |
Vasallen |
213 |
427 |
421 |
APL |
196 |
0 |
– |
Apoteksgruppen |
190 |
0 |
– |
ALMI |
107 |
58 |
48 |
Övriga företag |
770 |
1•532 |
2•983 |
1)Sammanställningen visar företag vars bruttoinvesteringar överstiger 100 mnkr 2010. Intresseföretagens investeringar ingår ej i sammanställningen.
aktier i Swedbank, statens deltagande i TeliaSoneras återköps- program motsvarande 3 707 mnkr samt utdelning om 5 400 mnkr från Apoteket AB för bland annat sålda apotek.
ANSLAGSFINANSIERING
Bland de statligt ägda företagen finns ett antal företag som erhåller anslag från staten för att utföra vissa uppdrag eller sköta
DEN STATLIGA FÖRETAGSPORTFÖLJEN
FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER FRÅN FÖRSÄLJNING AV STATLIGT ÄGDA FÖRETAG
Under åren 2006 till 2010 genomförde regeringen försäljningar av statligt ägda företag till ett totalt värde av 119,1 mdkr, inklu- sive i huvudsak nettoskulder. Försäljningarna omfattade aktier i TeliaSonera, statens alla aktier i OMX, Vin & Sprit samt Vasakro- nan. Försäljningsintäkterna från dessa försäljningar uppgick till 98,9 mdkr, exklusive i huvudsak nettoskulder. Under 2011 har staten sålt 255 miljoner aktier i Nordea Bank. Den totala försälj- ningslikviden uppgick till cirka 19 mdkr.
Försäljningsintäkterna har använts till att amortera på stats- skulden för att därigenom minska statens skuldsättning och räntekostnader.
viss verksamhet. Exempelvis erhåller Samhall anslag för att genomföra sitt arbetsmarknadspolitiska kärnuppdrag att utveckla anställda med funktionsnedsättning och RISE för att investera i strategisk kompetens- och strategiutveckling. Göta kanalbolag erhåller anslag för att finansiera upprustningen av kanalen, ALMI för finansiering av verksamheten i de regionala dotterbolagen samt Operan och Dramaten som nationalscener för opera och balett respektive talteater. Se tabell sidan 42 över företag med viss anslagsfinansiering.
VÄRDERING AV PORTFÖLJEN AV STATLIGT ÄGDA FÖRETAG
Årligen görs en värdering av portföljen med de statligt ägda före- tagen som presenteras i verksamhetsberättelsen för företag med statligt ägande. Värdet per juni 2011 uppgår till 600 mdkr.
I värderingen ingår de 32 största företagen, inklusive de tre börs- bolagen. Värderingen har gjorts med utgångspunkt i värderings- metoder som är vedertagna på marknaden, vilket bland annat inkluderar kassaflödesvärdering. Börsbolagen värderas till mark- nadspris.
|
|
|
|
OMSÄTTNINGSFÖRDELNING FÖR DE STÖRSTA FÖRETAGEN |
VÄRDERING PORTFÖLJ MED STATLIGT ÄGDA FÖRETAG |
PER DEN 31 DECEMBER 2010 |
|||
Mdkr |
|
|
|
Kvartal |
|
|
|
|
|
1000 |
|
|
|
Vattenfall 47,8% |
|
|
|
TeliaSonera1) 23,2% |
|
|
|
|
|
|
750 |
|
|
|
LKAB 6,2% |
|
|
|
|
Apoteket 5,7% |
500 |
|
|
|
PostNord1) 5,4% |
250 |
|
|
|
Systembolaget 5,3% |
|
|
|
SAS 1,9% |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
juni 2008 1) juni 2009 2) juni 2010 |
|
Övriga 4,5% |
juni 2007 |
juni 20113) |
|
1) |
Vin & Sprit och OMX ingår ej. |
1) Omsättningen är omräknad till att motsvara ägarandelen. |
2) |
Vasakronan ingår ej. |
|
3) |
Minskat ägande i Nordea Bank. |
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
41 |
45
Skr. 2010/11:140
Bilaga
den statliga företagsportföljen
ANSLAG/omSÄTTNING FÖR 2010 |
|
|
|
|
RESULTATRÄKNING |
|
|
|
|
|
|
andel anslags- |
Mnkr |
2010 |
2009 |
||
Mnkr |
anslag 2010 omsättning 2010 |
finansiering |
nettoomsättning |
372 952 |
352 171 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
alMi |
137 |
869 |
16% |
övriga intäkter |
3 271 |
5 077 |
||
apotekens service |
69 |
256 |
27% |
|||||
Kostnader |
||||||||
dramaten |
216 |
267 |
81% |
|
||||
|
resultat från andelar i intresseföretag |
9 404 |
9 886 |
|||||
göta kanalbolag |
20 |
56 |
36% |
|
||||
|
Värdeförändringar |
4 289 |
1 190 |
|||||
innovationsbron |
85 |
90 |
95% |
|
|
|
|
|
Rörelseresultat |
71 630 |
54 416 |
||||||
Miljömärkning sverige |
4 |
47 |
9% |
|
||||
|
finansiella intäkter |
8 597 |
4 673 |
|||||
operan |
426 |
499 |
85% |
|
||||
|
finansiella kostnader |
|||||||
rise |
264 |
1 465 |
18% |
|
||||
|
Resultat före skatt |
65 809 |
42 362 |
|||||
samhall |
4 405 |
6 869 |
64% |
|
||||
|
skatt |
|||||||
svenska Miljöstyrningsrådet |
16 |
18 |
89% |
|
||||
|
resultat från avvecklad verksamhet |
5 029 |
||||||
teracom |
2 |
3 852 |
0% |
|
||||
Visitsweden |
150 |
264 |
57% |
|
Årets resultat |
55 589 |
34 684 |
|
|
|
|
|
|||||
Voksenåsen |
13 |
53 |
25% |
|
Hänförbart till aktieägare i moderbolaget |
55 405 |
34 141 |
|
Summa |
5 803 |
14 558 |
|
|
Hänförbart till minoritetsintressen |
184 |
543 |
|
Omsättningssiffrorna inkluderar nettoomsättning samt eventuella andra rörelseintäkter. |
Summa |
55 589 |
34 684 |
|||||
|
|
|
||||||
Swedfunds verksamhet med avskrivningslån, Swedpartnership, finansieras med anslag |
BALANSRÄKNING |
|
|
|||||
om årligen maximalt 34 mnkr (inklusive administration). Under 2010 tecknades låneavtal |
|
|
||||||
Mnkr |
2010 |
2009 |
||||||
med små och medelstora företag om totalt 19 mnkr. |
|
|
|
|||||
|
|
|
Tillgångar |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
||
BESLUTAD UTDELNING FÖR 20101) |
|
|
|
Materiella anläggningstillgångar |
474 954 |
478 011 |
||
Mnkr |
Ägarandel |
2010 |
2009 |
|
immateriella tillgångar |
53 597 |
67 872 |
|
akademiska Hus |
100% |
1 207 |
1 219 |
|
finansiella tillgångar |
728 834 |
750 486 |
|
apl |
100% |
2 |
0 |
|
||||
|
omsättningstillgångar |
299 374 |
301 971 |
|||||
apoteket 2) |
100% |
5 400 |
372 |
|
||||
|
Summa tillgångar |
1 556 759 |
1 598 340 |
|||||
apoteksgruppen |
100% |
203 |
0 |
|
Eget kapital, avsättningar och skulder |
|
|
|
arbetslivsresurs |
100% |
56 |
0 |
|
|
|
||
|
eget kapital hänförbart till |
|
|
|||||
Bilprovningen |
52% |
134 |
3 |
|
|
|
||
|
aktieägare i moderbolaget |
342 199 |
333 833 |
|||||
Bostadsgaranti |
50% |
12 |
12 |
|
||||
|
eget kapital hänförbart till |
|
|
|||||
jernhusen |
100% |
100 |
100 |
|
|
|
||
|
minoritetsintressen |
7 681 |
7 456 |
|||||
lernia |
100% |
25 |
0 |
|
Summa eget kapital |
349 880 |
341 289 |
|
lKaB |
100% |
5 000 |
500 |
|
långfristiga skulder (inkl avsättningar) |
975 069 |
1 019 742 |
|
nordea Bank 3) |
13,5% |
1 417 |
2 120 |
|
Kortfristiga skulder (inkl avsättningar) |
231 811 |
237 309 |
|
postnord 4) |
60% |
600 |
864 |
|
Totala skulder och eget kapital |
1 556 759 |
1 598 340 |
|
rymdbolaget |
100% |
10 |
1 |
|
|
|
|
|
seK 5) |
100% |
2 191 |
518 |
|
KASSAFLÖDE |
|
|
|
sj |
100% |
98 |
153 |
|
Mnkr |
2010 |
2009 |
|
|
Kassaflöde från löpande verksamhet |
87 106 |
18 970 |
|||||
sos alarm |
50% |
4 |
4 |
|
||||
|
Kassaflöde från investeringsverksamhet |
|||||||
specialfastigheter |
100% |
340 |
310 |
|
||||
|
Kassaflöde från finansieringsverksamhet |
59 727 |
||||||
sveaskog |
100% |
916 |
486 |
|
||||
|
|
|
|
|||||
svenska spel |
100% |
4 766 |
4 977 |
|
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR |
|
|
|
svevia |
100% |
108 |
59 |
|
|
|
||
|
Mnkr |
2010 |
2009 |
|||||
systembolaget |
100% |
302 |
345 |
|
Bruttoinvesteringar |
57 295 |
122 206 |
|
teliasonera 6) |
37% |
8 258 |
3 738 |
|
av- och nedskrivningar |
37 034 |
29 470 |
|
teracom |
100% |
110 |
110 |
|
omsättning som avser anslag från staten |
5 653 |
5 474 |
|
Vasallen |
100% |
750 |
0 |
|
Beslutad utdelning |
31 504 |
25 971 |
|
Vattenfall |
100% |
6 500 |
5 240 |
|
Medelantal anställda |
102 026 |
94 672 |
|
Summa utdelning |
|
38 509 |
21 131 |
|
Medelantal anställda, inkl intresseföretag |
189 598 |
189 437 |
|
1) Avser utdelning verksamhetsåren 2009 och 2010. |
|
|
|
soliditet (%) |
19,4 |
18,1 |
||
2) Inklusive extra utdelning för sålda apotek. |
|
|
|
avkastning på eget kapital (%) |
16,4 |
10,5 |
3)Avser samtliga statens aktier i Nordea Bank. Växelkurs är SEK/EUR är per
4)Inklusive svenska statens andel av extra utdelning.
5)Inklusive extra utdelning om 1 890 mnkr hänförlig till SEK:s försäljning av aktier i Swedbank.
6)Inklusive statens deltagande i TeliaSoneras återköpsprogram motsvarande 3 707 mnkr.
intressebolagen är exkluderade då omsättning för dessa bolag ej ingår i konsolideringen.
42 |
VerKsaMHetsBerÄttelse för företag Med statligt Ägande 2010 |
46
Skr. 2010/11:140
Bilaga
STATeNS ägANde i BörSNoTerAde föreTAg
Det börsnoterade aktieinnehavet
Marknadsvärdet på statens innehav i TeliaSonera, SAS samt Nordea Bank uppgick till 130,6 mdkr vid utgången av 2010.
Marknadsvärdet är beräknat på statens nuvarande ägarandel i Nordea Bank (13,5 procent). Utvecklingen motsvarar en ökning om 2 procent eller 2 mdkr jämfört med marknadsvärdet vid års- skiftet 2009/10. OMX Stockholm PI index ökade under samma period med 23 procent.
NyemissioN och aktiesammaNläggNiNg i sas
Den 9 februari 2010 tillkännagav styrelsen i SAS att en nyemis- sion, uppgående till 5 mdkr, skulle föreslås. I februari överläm- nade regeringen en proposition till riksdagen med förslag om att svenska staten skulle delta i SAS nyemission. Regeringen begärde också mandat att minska ägandet i SAS.
Statens andel i emissionen uppgick till omkring 1,1 mdkr. På SAS årsstämma den 7 april 2010 beslutades att genomföra en sammanläggning av aktier i SAS. 30 aktier lades samman till en aktie för att underlätta handeln i
miNskat ägaNde i Nordea BaNk
Den 4 februari 2011 sålde staten 255 miljoner aktier i Nordea Bank för 74,5 kronor per aktie. Den totala försäljningslikviden uppgick till cirka 19 mdkr och ska användas för att amortera på statsskulden. Ägarandelen minskar genom försäljningen från 19,8 procent till 13,5 procent.
Börsvärde stateNs Noterade aktieiNNehav, mNkr
totalavkastNiNg stateNs BörsNoterade iNNehav JaN
300 |
OMX Stockholm Benchmark GI |
Telia Sonera |
SAS |
Nordea |
||
|
|
|
|
|
|
|
250 |
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
|
150 |
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
grafen ovan visar totalavkastning (kursutveckling och återinvesterad utdelning) för statens börsnoterade innehav sedan i januari 2005.
Nordea – kursutveckliNg
200 |
Index=100 |
OMX Stockholm Benchmark GI |
Nordea |
175 |
|
|
|
150 |
|
|
|
125 |
|
|
|
100 |
|
|
|
75 |
|
|
|
50 |
|
|
|
25 |
|
|
|
0 |
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
|
sas – kursutveckliNg |
|
|
|
|
|
||
300 Index=100 |
|
|
OMX Stockholm Benchmark GI |
SAS |
|||
250 |
|
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
150 |
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
|
teliasoNera – kursutveckliNg |
|
|
|
|
|||
200 |
Index=100 |
|
|
OMX Stockholm Benchmark GI |
TeliaSonera |
||
175 |
|
|
|
|
|
|
|
150 |
|
|
|
|
|
|
|
125 |
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
75 |
|
|
|
|
|
|
|
50 |
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
|
|
|
2009- |
|
2010- |
|
2010- |
|
2010- |
|
2010- |
|
2011- |
Bolag |
ägarandel |
Antal aktier |
förändring 1) |
förändring 1) |
förändring 1) |
förändring 1) |
förändring 1) |
||||||
TeliaSonera |
37,3% |
1 674 310 553 |
86 813 |
85 808 |
84 302 |
5% |
91 417 |
3% |
89 241 |
5% |
91 250 |
||
SAS2) |
21,4% |
70 500 000 |
2 131 |
1 428 |
1 755 |
1 763 |
1 586 |
1 650 |
|||||
Nordea Bank3) |
13,5% |
544 181 711 |
39 671 |
38 773 |
35 317 |
38 202 |
0% |
39 807 |
2% |
40 324 |
|||
Total |
|
|
128 615 |
2% |
131 381 |
2% |
130 634 |
4% |
133 223 |
1)förändring sedan
2)Nyemission i SAS AB. Antalet aktier ökade från 528 750 000 aktier till 2 115 000 000 aktier. Aktiesammanläggning i SAS 1:30 reducerar antalet aktier till 70 500 000.
3)Statens ägarandel minskade från 19,8 procent till 13,5 procent vilket motsvarar 255 miljoner aktier. Historiskt börsvärde är beräknat på statens nuvarande ägarandel.
VerkSAMHeTSBeräTTelSe för föreTAg Med STATligT ägANde 2010 |
43 |
47
Skr. 2010/11:140
Bilaga
företagsöversikt
45 |
akademiska hus |
46 |
almi |
47 |
aPl |
48 |
apotekens service |
49 |
apoteket |
50 |
apoteksgruppen |
51 |
arbetslivsresurs |
52 |
arlandabanan infrastructure |
53 |
bilprovningen |
54 |
bostadsgaranti |
55 |
botniabanan |
56 |
dom shvetsii |
57 |
dramaten |
58 |
ess |
59 |
fouriertransform |
60 |
green Cargo |
61 |
göta kanalbolag |
62 |
infranord |
63 |
innovationsbron |
64 |
Jernhusen |
65 |
lernia |
66 |
lkab |
67 |
miljömärkning sverige |
68 |
nordea bank |
69 |
norrland Center |
70 |
Operan |
71 |
Postnord |
72 |
rise |
73 |
rymdbolaget |
74 |
samhall |
75 |
sas |
76 |
sbab |
77 |
sek |
78 |
sJ |
79 |
sOs alarm |
80 |
specialfastigheter |
81 |
statens bostadsomvandling |
82 |
sveaskog |
83 |
svedab |
84 |
svenska miljöstyrningsrådet |
85 |
svenska skeppshypotekskassan |
86 |
svenska spel |
87 |
svevia |
88 |
swedavia |
89 |
swedesurvey |
90 |
swedfund |
91 |
sweroad |
92 |
systembolaget |
93 |
teliasonera |
94 |
teracom |
95 |
Vasallen |
96 |
Vattenfall |
97 |
Vectura Consulting |
98 |
Visitsweden |
99 |
Voksenåsen |
från kaknästornet i stockholm styrs och kontrolleras teracoms radio- och
Foto: Mats Lundqvist/Teracom
44 |
Verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande 2010 |
48
Skr. 2010/11:140
Bilaga
www.akademiskahus.se • org nr
Akademiska Hus bildades 1993 i sam- band med ombildningen av Byggnads- styrelsen. Företagets huvuduppgift är att erbjuda landets universitet och hög- skolor ändamålsenliga och sunda loka- ler för utbildning och forskning. Före- taget har också ett ansvar att som förvaltare tillvarata de stora ekonomis- ka och kulturella värden som finns i fastigheterna. Företaget verkar på marknadsmässiga villkor och i öppen konkurrens.
VERKSAMHET
Akademiska Hus är ett av Sveriges största fastighetsföretag. Universitet och högskolor är företagets största kundgrupp. Företagets verksamhet består i att äga, förvalta, projek- tera, bygga och utveckla fastigheterna så att kunderna ska kunna fokusera på sin utbild- ningsverksamhet. Kännetecknande för Akade- miska Hus verksamhet är långa kontrakt med stabila kunder. Omfattande investeringar görs årligen i ny- och ombyggnationer. Företaget har verksamhet över hela landet, från Malmö i söder till Kiruna i norr. Akademiska Hus ska skapa värdetillväxt genom god lönsamhet och en långsiktig fastighetsutveckling.
EKONOMI
Akademiska Hus hyresintäkter ökade till
4 983 (4 927) mnkr. Färdigställda
MÅL
Akademiska Hus arbetar med mål inom fyra delområden; marknad, lönsamhet, fastigheter och medarbetare. Kundnyttan mäts bland annat med
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012
Ordf:
Ordf:
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 200 (190) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 100 (95) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.
uppgå till mellan 30 och 40 procent. Miljö- målen ställs upp dels för det kommande året, dels långsiktigt. Huvudmålet är att mängden köpt energi, angivet i kWh/kvm ska minska med 40 procent till år 2025 jämfört med år 2000. Medarbetarnas trivsel mäts genom NMI
UTDELNINGSPOLICY
Målet är att utdelningen ska uppgå till 50 procent av resultatet efter finansiella poster, exklusive orealiserade värdeförändringar, med avdrag för aktuell skatt. Vid beslut om utdel- ning ska hänsyn tas till koncernens kapital- struktur och kapitalbehov.
UTVÄRDERING
NKI blev 69 (70) av maximalt 100. NMI uppgick till 67 (70). Målen för NKI och NMI uppnåddes därmed inte. Soliditeten uppgick vid utgången av 2010 till 47,5 (47,3) pro- cent vilket överstiger målintervallet. Avkast- ningen på eget kapital efter schablonskatt uppgick till 8,6 (4,0) procent, vilket är högre än målet, som för 2010 utföll till 6,3 pro- cent. Målet är dock satt över en konjunktur- cykel och under den senaste femårsperioden har avkastning på eget kapital uppgått till mellan 6 och 13 procent. Målet har därmed uppnåtts. Den ökade avkastningen beror nästan uteslutande på positiva värdeföränd- ringar i fastigheterna. En utdelning om 1 207 (1 219) mnkr föreslogs för 2010, vilket är enligt policy. Mängden köpt energi blev för 2010 241 kwh/kvm och årsmålet var högst 254 kwh/kvm. Fortsätter den positiva utveck- lingen kan det långsiktiga målet uppnås.
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2010 |
2009 |
Hyresintäkter |
4 983 |
4 927 |
Övriga intäkter |
193 |
188 |
Kostnader |
||
Värdeförändringar fastigheter |
87 |
|
Rörelseresultat |
3 184 |
1 906 |
Finansiella intäkter |
233 |
381 |
Finansiella kostnader |
||
Resultat före skatt |
2 921 |
1 330 |
Skatt |
||
Nettoresultat |
2 124 |
972 |
Hänförbart till: |
|
|
Aktieägare i moderbolaget |
2 124 |
972 |
Minoritetsintressen |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2010 |
2009 |
Tillgångar |
|
|
Ej räntebärande anläggningstillgångar |
49 516 |
47 744 |
Räntebärande anläggningstillgångar |
2 573 |
2 251 |
Ej räntebärande omsättningstillgångar |
556 |
599 |
Räntebärande omsättningstillgångar |
881 |
1 193 |
Totala tillgångar |
53 526 |
51 787 |
Eget kapital, avsättningar och skulder |
|
|
Eget kapital hänförbart |
|
|
till aktieägare i moderbolaget |
25 406 |
24 476 |
Minoritetens andel av eget kapital |
0 |
0 |
Summa eget kapital |
25 406 |
24 476 |
Räntebärande avsättningar |
216 |
252 |
Ej räntebärande avsättningar |
7 067 |
6 574 |
Räntebärande långfristiga skulder |
14 286 |
11 551 |
Ej räntebärande långfristiga skulder |
22 |
25 |
Kortfristiga skulder |
6 530 |
8 909 |
Totala skulder och eget kapital |
53 526 |
51 787 |
KASSAFLÖDE, mnkr |
2010 |
2009 |
||
Kassaflöde från löpande verksamhet |
2 |
444 |
1 |
761 |
Kassaflöde från investeringsverksamhet |
123 |
|||
Kassaflöde från finansieringsverksamhet |
175 |
NYCKELTAL |
2010 |
2009 |
Re (genomsnitt), % |
8,6 |
4,0 |
Rt (genomsnitt), % |
6,5 |
4,4 |
Soliditet, % |
47,5 |
47,3 |
Lokalarea, tkvm |
3 200 |
3 219 |
Marknadsvärde fastigheter, mnkr |
49 497 |
47 723 |
ÖVRIGT |
2010 |
2009 |
Utdelning, mnkr |
1 207 |
1 219 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
1 725 |
1 395 |
Av- och nedskrivningar, mnkr |
8,8 |
8,4 |
Antal anställda i medeltal |
401 |
399 |
Sjukfrånvaro, % |
3,3 |
2,3 |
|
|
|
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
ISO 14001 |
|
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010 |
|
Ja |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
|
Män |
|
Kvinnor |
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
|||
|
|
Statens ägarandel 100% |
22 |
|
47 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
78 |
53 |
50 |
50 |
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % |
||
25 |
|
Mål |
20 |
|
|
|
Utfall |
|
15 |
|
|
10 |
|
|
5 |
|
|
0 |
2009 |
2010 |
2008 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
45 |
49
Skr. 2010/11:140
Bilaga
ALMI FÖRETAGSPARTNER AB • org nr
ALMI:s uppdrag är att främja utveck- lingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag och stimulera nyfö- retagandet i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv. ALMI ägs av staten och är moderbolag i en kon- cern med 17 regionala dotterbolag. Moderbolaget äger 51 procent av dot- terbolagen, övriga ägare är landsting, regionala självstyrelseorgan och kom- munala samverkansorgan.
VERKSAMHET
ALMI erbjuder finansiering (exportlån, mikrolån samt särskilda finansieringsformer för innovatö- rer) och affärsrådgivning till små och medel- stora företag, nya såväl som etablerade. Verk- samheten täcker hela processen från idé till lönsamt företag. Kreditgivning sker i samverkan med andra kreditgivare, banker är en viktig samarbetspartner. Under 2010 har 14 472 kunder tagit del av ALMI:s rådgivning och därutöver deltog 21 854 personer i seminarier. ALMI Invest, som finansieras av bland annat
EKONOMI
2010 uppgick ALMI:s driftsanslag från staten till 137 (135) mnkr. De regionala dotterbola- gen får driftsanslag från moderbolaget och de regionala ägarna. Koncernens resultat före minoritetsintressen uppgick till
MÅL
ALMI:s mål är att fler innovativa idéer kom- mersialiseras framgångsrikt, att fler livskraftiga företag startas och utvecklas samt att fler företag ökar sin konkurrenskraft och lönsam- het. ALMI:s utlåning till kvinnor och invand- rare ska vara högre än den procentuella andel som gäller för företagsstocken och nyföreta- gandet bland dessa grupper. Låneverksamhe- ten ska långsiktigt bedrivas så att kapitalet bevaras nominellt intakt.
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012
Ordf: Elisabeth Gauffin |
VD: Göran Lundwall |
Ordf: Elisabeth Gauffin Led: Ola Asplund, Jan Berg,
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 60 (60) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.
UTDELNINGSPOLICY
Företaget har inte utdelningskrav från ägaren.
UTVÄRDERING
Under 2010 har intresset för att starta före- tag varit mycket stort och efterfrågan på Almis nyföretagarrådgivning har ökat mar- kant. Totalt startades under 2010 5 299 företag som har fått rådgivning eller finansie- ring från Almi, vilket är en ökning med 26 procent jämfört med 2009. Utlåningen sjönk under 2010 tillbaka men låg fortfarande väsentligt högre än före finanskrisen. Nyutlå- ningen uppgick till totalt 2 112 (3 231) mnkr. Antalet krediter blev 3 836 (5 100). Antalet krediter till kvinnor och invandrare fortsatte dock att öka. Den totala andelen kvinnor bland låntagarna var 33 (32) procent och motsvarande för invandrare var 21 (17) procent. ALMI:s utlåning har medverkat till att banker och andra finansiärer lånat ut
7 710 mnkr till företagen under 2010, vilket innebär att för varje utlånad krona från ALMI så har företagen fått låna ytterligare 2,70 kronor från banker eller andra finansiärer.
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2010 |
2009 |
Nettoomsättning |
869 |
868 |
Kostnader |
||
Rörelseresultat |
||
Finansiella kostnader |
||
Resultat före skatt |
||
Nettoresultat |
||
Hänförbart till: |
|
|
Aktieägare i moderbolaget |
||
Minoritetsintressen |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2010 |
2009 |
Tillgångar |
|
|
Ej räntebärande anläggningstillgångar |
290 |
210 |
Räntebärande anläggningstillgångar |
4 449 |
4 308 |
Ej räntebärande omsättningstillgångar |
105 |
98 |
Räntebärande omsättningstillgångar |
2 326 |
2 619 |
Totala tillgångar |
7 169 |
7 235 |
Eget kapital, avsättningar och skulder |
|
|
Eget kapital hänförbart till |
|
|
aktieägare i moderbolaget |
6 096 |
6 170 |
Minoritetens andel av eget kapital |
155 |
159 |
Summa eget kapital |
6 251 |
6 329 |
Ej räntebärande avsättningar |
57 |
70 |
Långfristiga skulder |
678 |
651 |
Ej räntebärande kortfristiga skulder |
184 |
184 |
Totala skulder och eget kapital |
7 169 |
7 235 |
KASSAFLÖDE, mnkr |
2010 |
2009 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
487 |
1 696 |
Kassaflöde från investeringsverksamhet |
||
Kassaflöde från |
|
|
finansieringssverksamhet |
53 |
339 |
NYCKELTAL |
2010 |
2009 |
Re (genomsnitt), % |
neg |
neg |
Rt (genomsnitt), % |
neg |
neg |
Rsyss (genomsnitt), % |
neg |
neg |
Soliditet, % |
87,2 |
87,5 |
ÖVRIGT |
2010 |
2009 |
Anslag från staten, mnkr |
137 |
142 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
109 |
58 |
Av- och nedskrivningar, mnkr |
33 |
36 |
Antal anställda i medeltal |
455 |
460 |
Sjukfrånvaro, % |
2,5 |
3,3 |
|
|
|
Etikpolicy |
|
Nej |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
|
Nej |
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010 |
|
Ja |
STATENS ÄGARANDEL, %
KÖNSFÖRDELNING, % |
|
Män |
Kvinnor |
NYUTLÅNING, mnkr |
|
|
|
|
|
||
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
3 500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
38 |
|
38 |
2 500 |
|
|
|
|
|
|
50 |
50 |
|
2 000 |
|
|
|
|
|
|
||
62 |
|
62 |
1 500 |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
1 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
500 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
2006 |
2008 |
2010 |
||
|
|
|
|
|
2004 |
||||||
|
|
|
|
|
2003 |
2005 |
2007 |
2009 |
46 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
50
Skr. 2010/11:140
Bilaga
www.apl.se • org nr
APL (Apotek Produktion & Laboratorier AB) har till huvudsaklig uppgift att till- verka och tillhandahålla extempore- läkemedel och lagerberedningar, det vill säga läkemedel som är anpassade till en enskild patient, klinik, djur eller djurbesättning eller tillverkas i små serier. Bolaget var tidigare ett dotterbo- lag till Apoteket AB, men ägs från den 30 juni 2010 direkt av staten.
VERKSAMHET
APL levererar i dag extemporeläkemedel till alla apoteksaktörer som etablerat sig på öppenvårdsmarknaden och även till sluten- vården. Efter lagändringar som trädde i kraft den 1 juni 2010 är extemporemarknaden konkurrensutsatt.
Företaget har ett särskilt ansvar fram till den 1 juli 2012 för att tillverka och leverera extemporeläkemedel och lagerberedningar på förfrågan från öppenvårdsapotek. APL erbju- der även utvecklings- och tillverkningstjänster åt Life Science.
EKONOMI
Under 2010 uppgick nettoomsättningen till 500,1 (510,7) mnkr medan rörelseresultatet blev 26,7 (47,1) mnkr. Resultatet efter skatt uppgick till 18,5 (21,2) mnkr. Bruttovinsten minskade med 8,1 procent till 104,7 mnkr, vilket huvudsakligen förklaras av kassationer av produkter som APL inte längre får tillhanda- hålla. Finansnettot uppgick till
MÅL
Soliditeten, beräknad som eget kapital i pro- cent av balansomslutningen, bör uppgå till omkring 50 procent. Räntabiliteten, beräknad som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital, bör uppgå till mellan 12 och 14 procent.
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012
Ordf: Stefan Carlsson |
VD: Eva Sjökvist Saers |
Ordf: Stefan Carlsson Led: Johan Assarsson, Gunilla Högbom, Wenche Rolfsen, Eugen Steiner Arb rep: Göran Hammarström, Ulrika Tagesdotter Arb suppl: Johan Hammargren, Astrid Holdt Revisorer: Åsa Lundvall, Ernst & Young och lekmannarevisor opposi- tionsrådet Gun Drugge
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 130 tkr.
UTDELNINGSPOLICY
Utdelning bör, under förutsättning att aktie- bolagslagens utdelningsregler medger detta, uppgå till ett belopp motsvarande minst en tredjedel av årets resultat med beaktande av soliditetsmålet.
UTVÄRDERING
Soliditeten var 52,7 procent 2010, vilket var något högre än 2009 men i enlighet med målet om en soliditet på omkring 50 procent. Räntabiliteten uppgick till 9,4 procent, men hänsyn bör tas till kostnader av engångska- raktär som är knutna till frikopplingen av Apoteket AB. Utdelningen uppgår till 2,3 mnkr vilket är i enlighet med utdelningspoli- cyn.
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2010 |
Nettoomsättning |
500 |
Övriga rörelseintäkter |
1 |
Rörelsens kostnader |
|
Rörelseresultat |
27 |
Ränteintäkter och liknande |
|
resultatposter |
0 |
Räntekostnader och liknande |
|
resultatposter |
|
Resultat före skatt |
25 |
Skatt |
|
Nettoresultat |
19 |
Hänförbart till: |
|
Aktieägare i moderbolaget |
19 |
Minoritetsintressen |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2010 |
Tillgångar |
|
Ej räntebärande anläggningstillgångar |
217 |
Räntebärande anläggningstillgångar |
0 |
Ej räntebärande omsättningstillgångar |
135 |
Räntebärande omsättningstillgångar |
25 |
Totala tillgångar |
378 |
Eget kapital, avsättningar och skulder |
|
Eget kapital hänförbart till |
|
aktieägare i moderbolaget |
198 |
Minoritetens andel av eget kapital |
0 |
Summa eget kapital |
198 |
Långfristiga skulder |
107 |
Kortfristiga skulder |
73 |
Totala skulder och eget kapital |
378 |
KASSAFLÖDE, mnkr |
2010 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
55 |
Kassaflöde från investeringsverksamhet |
|
Kassaflöde från finansieringsverksamhet |
NYCKELTAL |
2010 |
Re (genomsnitt), % |
9,4 |
Rt (genomsnitt), % |
7,1 |
Rsyss (genomsnitt), % |
8,8 |
Soliditet, % |
52,7 |
ÖVRIGT |
2010 |
Utdelning, mnkr |
2,3 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
196 |
Av- och nedskrivningar, mnkr |
|
Antal anställda i medeltal |
438 |
|
|
Etikpolicy |
Ja |
Jämställdhetspolicy |
Ja |
Miljöpolicy |
Ja |
Miljöledningssystem |
Ja |
Redovisar enligt IFRS |
Nej |
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010 |
Nej |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
|
Män |
|
Kvinnor |
|
|
||||||
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
|
||||
|
|
|
Statens ägarandel 100% |
24 |
|
43 |
|
40 |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
57 |
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
76 |
|
|
60 |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
47 |
51
Skr. 2010/11:140
Bilaga
APOTEKENS SERVICE AB • org nr
Apotekens Service bildades 2008 och har till huvudsaklig uppgift att ansvara för den infrastruktur i form av register och databaser som alla apoteksaktörer behöver ha tillgång till. Sedan den 26 mars 2010 ägs bolaget direkt av sta- ten.
VERKSAMHET
Apotekens Service ansvarar bland annat för de databaser och register som regleras genom lagen om receptregister, däribland högkost- nadsdatabasen, läkemedelsförteckningen och olika stödregister till dessa. Företaget har också till uppgift att framställa och redovisa nationell läkemedelsstatistik samt att inrätta och ansvara för ett elektroniskt expertstöd. Bolaget ska genom sin verksamhet skapa förutsättningar för en väl fungerande konkur- rens på apoteksmarknaden genom att ge öppenvårdsapoteken tillgång till databaser, register och annan samhällsnyttig infrastruk- tur på likvärdiga och
EKONOMI
Apotekens Service verksamhet finansieras huvudsakligen genom att en avgift, som fastställs av Tandvårds- och läkemedelsför- månsverket (TLV), tas ut av apoteksaktörerna. Rörelsens intäkter uppgick under 2010 till 256 (89,6) mnkr. Rörelseresultatet uppgick till
MÅL
Apotekens Service verksamhet syftar till att göra samhällsnyttig infrastruktur tillgänglig för apoteksaktörerna och till att främja en patientsäker och kostnadseffektiv distribution av läkemedel. Syftet med företagets verksam- het är inte att generera vinst åt aktieägaren.
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012
Ordf: Olof Englund |
VD: Ylva Hambraeus Björling |
Ordf: Olof Englund Led: Eva Andersson, Angelica Frithiof, Mats Larson, Anitha Thornlund, Johan Wallér (Angelica Frithiof och Anitha Thornlund valdes vid års- stämman 2011 då Anitha Bondestam och Christina Wahrolin avgick) Revisorer: Erik Åström, Ernst & Young och lekmannarevisor riksdagsledamoten Magdalena Andersson
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 130 tkr.
UTDELNINGSPOLICY
Apotekens Service vinst ska, i den mån den inte reserveras, användas för att främja före- tagets ändamål.
UTVÄRDERING
Apotekens Service vinstmedel disponeras så att 101,2 mnkr överförs i ny räkning. Företaget har under 2010 fullgjort sitt uppdrag att tillhanda- hålla infrastruktur till apoteksaktörerna samt att främja en patientsäker och kostnadseffektiv distribution av läkemedel på ett tillfredsställande sätt.
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2010 |
Nettoomsättning |
187 |
Övriga intäkter |
69 |
Rörelsens kostnader |
256 |
Rörelseresultat |
0 |
Ränteintäkter och liknande resultatposter |
0 |
Räntekostnader och liknande resultatposter |
0 |
Bokslutsdispositioner |
2 |
Resultat före skatt |
2 |
Skatt |
0 |
Nettoresultat |
2 |
Hänförbart till: |
|
Aktieägare i moderbolaget |
2 |
Minoritetsintressen |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2010 |
Tillgångar |
|
Ej räntebärande anläggningstillgångar |
16 |
Räntebärande anläggningstillgångar |
48 |
Ej räntebärande omsättningstillgångar |
41 |
Räntebärande omsättningstillgångar |
104 |
Totala tillgångar |
209 |
Eget kapital, avsättningar och skulder |
|
Eget kapital hänförbart till |
|
aktieägare i moderbolaget |
101 |
Minoritetens andel av eget kapital |
0 |
Summa eget kapital |
101 |
Obeskattade reserver |
6 |
Kortfristiga skulder |
102 |
Totala skulder och eget kapital |
209 |
KASSAFLÖDE, mnkr |
2010 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
|
Kassaflöde från investeringsverksamhet |
|
Kassaflöde från finansieringsverksamhet |
5 |
NYCKELTAL |
2010 |
Re (genomsnitt), % |
1,5 |
Rt (genomsnitt), % |
0,2 |
Rsyss (genomsnitt), % |
0,5 |
Soliditet, % |
71,0 |
ÖVRIGT |
2010 |
Utdelning, mnkr |
0 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
5 |
Av- och nedskrivningar, mnkr |
|
Antal anställda i medeltal |
65 |
|
|
Etikpolicy |
Ja |
Jämställdhetspolicy |
Ja |
Miljöpolicy |
Ja |
Miljöledningssystem |
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
Nej |
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010 |
Ja |
|
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
|||||
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
||||
|
|
|
Statens ägarandel 100% |
35 |
27 |
50 |
50 |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
65 |
73 |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
48 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010
52
Skr. 2010/11:140
Bilaga
Apoteket AB (Apoteket) hade ensamrätt att sälja läkemedel till allmänheten fram till den 1 juli 2009, då en ny reglering av handeln med läkemedel trädde i kraft. Apoteket har därefter kvarstått som en central aktör i statlig ägo som ska agera utifrån samma villkor som de nya aktörerna på den konkurrensutsatta apoteksmarknaden.
VERKSAMHET
Apoteket har som främsta uppgift att sälja läkemedel till den svenska allmänheten. Försäljningen har under 2010 huvudsakligen skett via Apotekets öppenvårdsapotek. I glest befolkade områden sker även försäljning genom apoteksombud som Apoteket har avtal med. I början på 2010 slutfördes avyttringen av 465 apotek till fyra köpare som ett led i omregleringen av apoteksmarknaden. Dess- utom överfördes 150 apotek till den så kallade Apoteksgruppen för att drivas av småföretagare. Under 2010 etablerade Apo- teket 24 nya apotek. Per den 30 juni 2010 delade Apoteket ut dotterbolaget APL (Apotek Produktion & Laboratorier AB) till staten.
EKONOMI
Nettoomsättningen uppgick till 26 275
(43 073) mnkr och rörelseresultatet uppgick till 63 (804) mnkr. I jämförbara apotek ökade nettoomsättningen med 1,9 procent. Resulta- tet efter skatt uppgick till 4 520 (532) mnkr, varav 4 430 mnkr utgör realisationsvinst avseende försäljning av dotterbolag. Försälj- ningen av läkemedel på recept svarade för 78 (77) procent av den totala försäljningen till konsument medan egenvårdsförsäljningen svarade för 22 (23) procent.
MÅL
Apoteket ska kvarstå som en central aktör i statlig ägo på apoteksmarknaden. Apoteket ska ges förutsättningar att agera utifrån samma villkor som de nya aktörerna. Reger- ingens ambition är att Apoteket ska fortsätta att vara en väl fungerande och konkurrens- kraftig aktör på den nya marknaden. Solidite- ten i koncernen, beräknad som eget kapital i procent av balansomslutningen, bör uppgå till mellan 25 och 30 procent. Räntabiliteten i koncernen, beräknad som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital, bör långsiktigt uppgå till minst 20 procent.
STATENS ÄGARANDEL, %
www.apoteket.se • org nr
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012
Ordf: Christian W Jansson VD: Ann Carlsson
Ordf: Christian W Jansson Led: Lars Johan Jarnheimer, Gert Karnberger, Kristina Schauman, Elisabet Wenzlaff Arb rep: Carina Jansson, Carin Sällström Nilsson
Arb suppl: Malin Jonsson, Gunilla Larsson Revisorer: Åsa Lundvall, Ernst & Young och lekmannarevisor riks- dagsledamot Lars Elinderson
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 300 (300) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 150 (150) tkr.
UTDELNINGSPOLICY
Enligt ägardirektivet bör utdelning, under förutsättning att aktiebolagslagens regler medger detta, uppgå till ett belopp motsva- rande minst 50 procent av vinsten efter skatt med beaktande av soliditetsmålet.
UTVÄRDERING
Apoteket bedöms på ett tillfredsställande sätt fullgöra sitt uppdrag. Företaget bedöms ha uppfyllt målsättningen att vara en väl fun- gerande och konkurrenskraftig aktör på den nya marknaden. Koncernens soliditet översteg målet under 2010, medan räntabiliteten, justerad för realisationsvinst om 4 430 mnkr, endast uppgick till 2,5 procent. Rörelseresul- tatet belastades dock med engångsposter för omstrukturering och kostnader för utveckling av nya
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2010 |
2009 |
Nettoomsättning |
26 275 |
43 073 |
Övriga intäkter |
16 |
6 |
Kostnader |
||
Resultat från andelar i intresseföretag |
0 |
|
Rörelseresultat |
63 |
803 |
Realisationsvinst vid försäljning av |
|
|
dotterbolag |
4 430 |
0 |
Finansiella intäkter |
33 |
13 |
Finansiella kostnader |
||
Resultat före skatt |
4 524 |
806 |
Skatt |
||
Nettoresultat |
4 520 |
532 |
Hänförbart till: |
0 |
0 |
Aktieägare i moderbolaget |
4 520 |
532 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2010 |
2009 |
Tillgångar |
|
|
Anläggningstillgångar |
2 416 |
2 184 |
Ej räntebärande omsättningstillgångar |
10 932 |
8 736 |
Räntebärande omsättningstillgångar |
189 |
766 |
Totala tillgångar |
13 537 |
11 686 |
Eget kapital, avsättningar och skulder |
|
|
Eget kapital hänförbart till moderbolaget |
7 665 |
4 026 |
Summa eget kapital |
7 665 |
4 026 |
Långfristiga skulder |
725 |
749 |
Räntebärande kortfristiga skulder |
2 000 |
1 750 |
Ej räntebärande kortfristiga skulder |
3 147 |
5 161 |
Totala skulder och eget kapital |
13 537 |
11 686 |
KASSAFLÖDE, mnkr |
2010 |
2009 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
890 |
|
Kassaflöde från investeringsverksamhet |
||
Kassaflöde från finansieringsverksamhet |
NYCKELTAL |
2010 |
2009 |
Re (genomsnitt), % |
77,3 |
13,5 |
Rsyss (genomsnitt), % |
51,0 |
14,6 |
Soliditet, % |
56,6 |
34,5 |
ÖVRIGT |
2010 |
2009 |
Utdelning, mnkr |
5 400 |
372 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
287 |
360 |
Av- och nedskrivningar, mnkr |
330 |
508 |
Antal anställda i medeltal |
5 655 |
10 319 |
Sjukfrånvaro, % |
3,6 |
3,9 |
|
|
|
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
ISO 14001 |
|
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010 |
|
Ja |
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
|
15 |
20 |
|
|
|
|
|
40 |
|
|
85 |
80 |
60 |
|
|
|
|
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
49 |
53
Skr. 2010/11:140
Bilaga
APOTEKSGRUPPEN I SVERIGE HOLDING AB • org nr
Apoteksgruppen i Sverige Holding AB är holdingbolag i Apoteksgruppen- koncernen, som omfattar 150 apotek i vilka småföretagare ges möjlighet att bli majoritetsdelägare.
VERKSAMHET
Företaget ansvarar bland annat för försälj- ningen av 150 apotek till småföretagare och för att skapa en serviceorganisation som stöd för småföretagarnas drift av apoteken genom samverkan kring till exempel inköp, distribu- tion, IT och kvalitet. I koncernen ingår dot- terbolagen Apoteksgruppen i Sverige AB och Apoteksgruppen i Sverige Förvaltning AB. Företaget ska även slutföra pågående uppdrag med anknytning till omregleringen av apo- teksmarknaden. Under omregleringsperioden var företaget moderbolag till Apoteket AB under namnet Apoteket Omstrukturering AB (OAB). Våren 2010 slutfördes under ledning av OAB avyttringen av 465 apotek från Apote- ket AB till fyra köpare. Apoteksgruppen med 150 apotek delades ut från Apoteket AB till moderbolaget. I mars 2010 delade OAB ut dotterbolaget Apotekens Service till staten och i april samma år delades Apoteket AB ut till staten. I samband med detta bytte OAB namn till Apoteksgruppen i Sverige Holding AB.
EKONOMI
Nettoomsättningen i koncernen minskade med 71,2 procent till 12 413 (43 076) mnkr. Minskningen beror på att stora delar av verksamheten överlåtits under 2010. Netto- omsättningen avseende kvarvarande verksam- het uppgick till 23 mnkr. Rörelseresultatet efter skatt uppgick till
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012
Ordf: Birgitta Böhlin |
VD: |
Ordf: Birgitta Böhlin Led: Gunvor Engström, Jan Forsberg, Peder Larsson,
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 250 (250) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 130 (130) tkr.
Resultatet efter skatt uppgick till
4 806 (503) mnkr. Resultat för verksamheter under avveckling uppgick till 5 036 mnkr.
MÅL
Soliditeten i koncernen, beräknad som eget kapital i procent av balansomslutningen, bör uppgå till omkring 80 procent. Räntabiliteten i koncernen, beräknad som årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital, bör långsiktigt uppgå till minst 4 procent.
UTDELNINGSPOLICY
Utdelningen bör, under förutsättning att aktiebolagslagens utdelningsregler medger detta, uppgå till ett belopp motsvarande 40 procent av årets resultat i koncernen med beaktande av soliditetsmålet.
UTVÄRDERING
Soliditeten 2010 var 72,9 procent, vilket är lägre än målet på omkring 80 procent. Räntabi- liteten uppgick till 12,7 procent och översteg därmed målet. Utdelningen uppgick till 203 mnkr. Avvikelserna från målen beror på de utdelningar och försäljningar av verksamheter som skett under 2010.
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2010 |
Nettoomsättning |
23 |
Övriga rörelseintäkter |
7 |
Rörelsens kostnader |
|
Rörelseresultat |
|
Ränteintäkter och liknande |
|
resultatposter |
7 |
Räntekostnader och liknande |
|
resultatposter |
|
Resultat före skatt |
|
Skatt |
5 |
Nettoresultat |
4 806 |
Hänförbart till: |
|
Aktieägare i moderbolaget |
4 806 |
Minoritetsintressen |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2010 |
Tillgångar |
|
Immateriella tillgångar |
19 |
Materiella anläggningstillgångar |
1 |
Finansiella anläggningstillgångar |
167 |
Omsättningstillgångar |
343 |
Tillgångar som innehas för försäljning |
353 |
Totala tillgångar |
883 |
Eget kapital, avsättningar och skulder |
|
Eget kapital hänförbart till |
|
aktieägare i moderbolaget |
645 |
Minoritetens andel av eget kapital |
0 |
Summa eget kapital |
645 |
Långfristiga skulder |
0 |
Kortfristiga skulder |
52 |
Skulder hänförliga till tillgångar |
|
som ska säljas |
186 |
Totala skulder och eget kapital |
883 |
KASSAFLÖDE, mnkr |
2010 |
|
Kassaflöde från löpande verksamhet |
|
462 |
Kassaflöde från investeringsverksamhet |
5 |
910 |
Kassaflöde från finansieringsverksamhet |
997 |
NYCKELTAL |
2010 |
Re (genomsnitt), % |
745 |
Rt (genomsnitt), % |
x |
Rsyss (genomsnitt), % |
x |
Soliditet, % |
73,0 |
ÖVRIGT |
2010 |
Utdelning, mnkr |
203 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
198 |
Av- och nedskrivningar, mnkr |
1 |
Antal anställda i medeltal |
3 921 |
Sjukfrånvaro, % |
4,3 |
|
|
Etikpolicy |
Ja |
Jämställdhetspolicy |
Ja |
Miljöpolicy |
Ja |
Miljöledningssystem |
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
Ja |
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010 |
Ja |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
|
Män |
|
Kvinnor |
|
|
||||||
|
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
|||||
|
|
|
Statens ägarandel 100% |
7 |
|
43 |
|
40 |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
57 |
|
60 |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
93 |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
50 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010
54
Skr. 2010/11:140
Bilaga
www.arbetslivsresurs.se • org nr
Företaget bildades hösten 2005 enligt ett beslut av Riksdagen1). Bildandet skedde genom att det av staten helägda Samhall delade ut det helägda dotterbolaget Samhall Resurs till ägaren, varefter före- taget förvärvade Arbetslivstjänster (ALT) av AMS. Företaget bytte sedan namn till Arbetslivsresurs AR AB.
VERKSAMHET
Basen i Arbetslivsresurs verksamhet är arbetslivsinriktad rehabilitering med tjänster som ska leda till återgång till arbetslivet. Företagets breda utbud av omställningstjäns- ter gör det lättare för uppsagda och långtids- arbetslösa personer att snabbare komma tillbaka till arbetsmarknaden. Med långsiktiga insatser bidrar Arbetslivsresurs till att för- bättra lönsamheten för sina kunder och minska sjukskrivningstalen.
EKONOMI
Nettoomsättningen uppgick under året till 350 (246) mnkr vilket innebär en ökning med 104 mnkr. Rörelseresultatet förbättrades under året till 88,4 (26,2) mnkr på grund av kostnadsbesparingar, processförbättringar och effekter av projektavslut. Den 31 december 2010 uppgick soliditeten till 56,2 (25,5) procent och det egna kapitalet till 109,2 (44,6) mnkr. Bolagets nettokassa är starkt positiv.
MÅL
Företaget ska sträva efter att på marknads- mässiga villkor få god regional täckning över hela landet. Målet är att omsättningen ska öka med minst 5 procent per år. Målet för rörelsemarginalen är att den ska variera mellan 5 och 8 procent beroende på konjunk- tur- och marknadsläge. Soliditetsmålet upp- går till 30 procent.
UTDELNINGSPOLICY
Hälften av nettovinsten efter skatt ska delas ut till ägarna under förutsättning att soliditetsmå- let är uppfyllt. Ingen utdelning beslutades i år eftersom soliditetsmålet ej var uppfyllt.
UTVÄRDERING
Företaget har genomfört en så kallad turn- around som följd av en förändrad leveransmo- dell, lägre
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012
Ordf: Karin Kronstam |
VD: Torsten Håkansta |
Ordf: Karin Kronstam Led: Gillis Cullin, Johan Hallberg, Vivi Libietis, Bengt Marcusson, Elisabeth Wallin Mononen (Johan Hallberg och Bengt Marcusson valdes vid årsstämman 2011 då Tobias Henemark avgick) Arb rep: Lena Hansson, Benny Sandberg Arb suppl: Bo Olsson, Tina Rönnestam Revisor: Fredrik Westin, KPMG
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 160 (160) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 80 (80) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.
tur som förstärker medarbetarnas engage- mang samt en mycket positiv marknads- utveckling. Företaget har därefter fortsatt den positiva trenden. Arbetslivsresurs har under 2010 upplevt en god efterfrågan på bolagets omställningstjänster från trygghetsfonden TSL, vilket har bidragit till det positiva resul- tatet.
Tillväxt och marginal har under året översti- git långsiktiga mål. En del av resultatet är hänförligt till positiva projektavslut. Medelan- talet anställda uppgick under året till 231 (212) och företaget hade verksamhet i egna lokaler på 60 orter i Sverige. Bolagets ledning har aktivt arbetat med strategisk inriktning och framtida marknadspositionering. Det interna kultur- och värderingsarbetet fortgår för att bygga upp Arbetslivsresurs företagskul- tur och för att skapa en tydlighet i verksam- hetens inriktning och dess mål.
Bolaget fortsätter sitt hållbarhetsarbete med att göra sin andra hållbarhetsredovisning enligt GRI. Målet är att från detta utgångs- läge utveckla hållbarhetsredovisningen bland annat vad gäller effekterna av bolagets verk- samhet på samhället. Därutöver bör bolaget sträva efter att minska sin miljöpåverkan och förbättra medarbetarnas arbetsvillkor och arbetsmiljö.
1)Prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:AU1, rskr. 2005/06:109)
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2010 |
2009 |
Nettoomsättning |
350 |
246 |
Övriga rörelseintäkter |
1 |
0 |
Kostnader |
||
Rörelseresultat |
88 |
26 |
Resultat före skatt |
80 |
26 |
Skatt |
8 |
|
Nettoresultat |
65 |
34 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2010 |
2009 |
Tillgångar |
|
|
Ej räntebärande anläggningstillgångar |
13 |
23 |
Ej räntebärande omsättningstillgångar |
46 |
66 |
Räntebärande omsättningstillgångar |
147 |
86 |
Totala tillgångar |
206 |
175 |
Eget kapital, avsättningar och skulder |
|
|
Eget kapital hänförbart till |
|
|
aktieägare i moderbolaget |
109 |
45 |
Summa eget kapital |
109 |
45 |
Obeskattade reserver |
10 |
0 |
Räntebärande långfristiga skulder |
0 |
0 |
Räntebärande kortfristiga skulder |
0 |
0 |
Ej räntebärande kortfristiga skulder |
88 |
130 |
Totala skulder och eget kapital |
206 |
175 |
KASSAFLÖDE, mnkr |
2010 |
2009 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
62 |
110 |
Kassaflöde från investeringsverksamhet |
0 |
|
Kassaflöde från finansieringsverksamhet |
0 |
NYCKELTAL |
2010 |
2009 |
Re (genomsnitt), % |
80,4 |
122,5 |
Rt (genomsnitt), % |
46,9 |
20,2 |
Soliditet, % |
56 |
25,5 |
Rörelsemarginal, % |
26 |
12 |
ÖVRIGT |
2010 |
2009 |
Utdelning, mnkr |
56 |
0 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
1 |
0 |
Av- och nedskrivningar, mnkr |
4 |
4 |
Antal anställda i medeltal |
228 |
212 |
Sjukfrånvaro, % |
2,0 |
2,8 |
|
|
|
Etikpolicy |
Ja |
Ja |
Jämställdhetspolicy |
Ja |
Ja |
Miljöpolicy |
Ja |
Ja |
Miljöledningssystem |
Nej |
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
Nej |
Nej |
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010 |
Ja |
Ja |
|
STATENS ÄGARANDEL, % |
|
KÖNSFÖRDELNING, % |
|
Män |
|
Kvinnor |
|
|
SOLIDITET, % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
Statens ägarandel 100% |
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
|
Styrelse |
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mål |
|||||
|
|
|
|
|
30 |
|
50 |
50 |
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utfall |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
70 |
100 |
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
|
2009 |
2010 |
|
|
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
51 |
55
Skr. 2010/11:140
Bilaga
ARLANDABANAN INFRASTRUCTURE AKTIEBOLAG • org nr
I syfte att knyta samman det svenska järnvägssystemet med Arlanda flygplats beslutade riksdagen 1994 om ett mel- lan staten och det privata näringslivet samfinansierat infrastrukturprojekt – Arlandabanan. Arlandabanan Infrastructure bildades för statens räk- ning för att genomföra projektet.
VERKSAMHET
Arlandabanan Infrastructure äger Arlanda- banan. Bolaget förvaltar Arlandabaneavtalen och svarar för att statens rättigheter och skyldigheter efterlevs. Arlandabanan omfattar järnvägen mellan Rosersberg, Arlanda flyg- plats och Odensala, stationsanläggningar på Arlanda flygplats samt stationsanläggningar på spår 1 och 2 på Stockholm Central. År 1995 fick
EKONOMI
Företagets verksamhet finansieras via intäkter genom en särskild kontroll- och övervakningser- sättning från
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012
Ordf: Karin Starrin |
VD: Ulf Lundin |
Ordf: Karin Starrin (valdes vid årsstämman 2011 då Gunnar Malm avgick som ordf) Led: Elisabet Annell, Gunnar Björk, Hans Brändström Revisorer: Magnus Fa- gerstedt, Ernst & Young och Anders Herjevik, Riksrevi- sionen
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 107 (107) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 64,3 (64,3) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är
anställd i Regeringskansliet.
MÅL
Arlandabanan Infrastructure äger Arlandaba- nan och har det övergripande ansvaret för att Arlandabanan och snabbtågspendeln drivs i enlighet med de utgångspunkter och riktlinjer som fastställts för projektet. Arlandabanan Infrastructure verkar även för en utvecklad och integrerad tågtrafik på Arlandabanan och till Arlanda flygplats, bland annat genom utökad pendeltågstrafik i SL:s regi.
UTDELNINGSPOLICY
Inget utdelningskrav har fastställts från ägaren och bolagets verksamhet syftar inte till vinst. Staten har i stället rätt till vinstdelning (royalty) från
UTVÄRDERING
Miljömässigt är tåget det bästa alternativet för transport till och från flygplatsen. Snabb- tågspendeln är en mycket uppskattad service med hög punktlighet och hög andel nöjda resenärer.
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2010 |
2009 |
Nettoomsättning |
63 |
65 |
Kostnader |
||
Rörelseresultat |
0 |
0 |
Resultat före skatt |
0 |
0 |
Nettoresultat |
0 |
0 |
Hänförbart till: |
|
|
Aktieägare i moderbolaget |
0 |
0 |
Minoritetsintressen |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2010 |
2009 |
Tillgångar |
|
|
Ej räntebärande anläggningstillgångar |
1 688 |
1 758 |
Ej räntebärande omsättningstillgångar |
19 |
20 |
Räntebärande omsättningstillgångar |
11 |
13 |
Totala tillgångar |
1 718 |
1 791 |
Eget kapital, avsättningar och skulder |
|
|
Eget kapital hänförbart till |
|
|
aktieägare i moderbolaget |
10 |
10 |
Minoritetens andel av eget kapital |
0 |
0 |
Summa eget kapital |
10 |
10 |
Långfristiga skulder |
1 631 |
1 701 |
Kortfristiga skulder |
77 |
80 |
Totala skulder och eget kapital |
1 718 |
1 791 |
KASSAFLÖDE, mnkr |
2010 |
2009 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
1 |
|
Kassaflöde från investeringsverksamhet |
0 |
0 |
Kassaflöde från finansieringsverksamhet |
0 |
0 |
ÖVRIGT |
2010 |
2009 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
0 |
0 |
Av- och nedskrivningar, mnkr |
56 |
56 |
Antal anställda i medeltal |
2 |
2 |
|
|
|
Etikpolicy |
|
Nej |
Jämställdhetspolicy |
|
Nej |
Miljöpolicy |
|
Nej |
Miljöledningssystem |
|
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
|
Nej |
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010 |
|
Ja1) |
1) Redovisas under 2011.
|
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
|
Män |
|
Kvinnor |
|
|
ANTAL RESENÄRER TILL ARLANDA FLYGPLATS, miljoner |
|||||||||||||||
|
|
|
||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Styrelse |
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
Statens ägarandel 100% |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
50 |
50 |
50 |
50 |
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
52 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010
56
Skr. 2010/11:140
Bilaga
www.bilprovningen.se • org nr
Bilprovningen bildades 1963 och har haft ensamrätt på att utföra den tek- niska fordonskontrollen enligt föreskrif- ter i vägtrafikförordningen. Enligt be- slut av riksdagen konkurrensutsattes fordonsbesiktningsmarknaden från och med den 1 juli 2010 innebärande att nya aktörer kan ansöka om ackredite- ring för att besikta fordon.
VERKSAMHET
Omregleringen av besiktningsmarknaden förändrade förutsättningarna för Bilprovning- ens verksamhet. Bilprovningen ska på en konkurrensutsatt marknad möta kundens behov av tjänster kring fordonets trafiksäker- het, miljöpåverkan och driftsekonomi i sam- band med rådgivning och kontroll av fordon. Vidare ska Bilprovningen finnas nära kunden och erbjuda sina tjänster på det sätt som passar kunden. Genom ständig utveckling av det personliga mötet, tjänsteutbudet och medarbetarna förädlar Bilprovningen den positiva kundupplevelsen. Verksamheten under 2010 bestod till cirka 97 procent av obligatoriska kontroll- och registreringsbesikt- ningar i enlighet med
EKONOMI
Nettoomsättningen uppgick till 1523 (1508) mnkr och rörelseresultatet till 147 (40) mnkr. Resultatförbättringen förklaras huvudsakligen av minskade av- och nedskrivningar samt minskade personalkostnader. Årets nettore- sultat förbättrades därigenom till 96 (18) mnkr. Koncernens bruttoinvesteringar upp- gick till 33 (47) mnkr. Den finansiella ställ- ningen är fortsatt god med en soliditet på 60 (54) procent.
Noterbart är att priset för kontrollbesikt- ning är oförändrat sedan 2002. Styrelsens förslag till ordinarie utdelning i enlighet med fastställd utdelningspolicy om 58 (5) mnkr eller 1 442 (133) kr per aktie samt en extra- utdelning om 200 mnkr eller 5 000 kr per aktie fastställdes av årsstämman den 13 april 2011.
MÅL
Bilprovningens syfte är att främja trafiksäker- het och miljö genom kontroll av fordonsstan- darden. Verksamheten ska bedrivas med opartiskhet, god tillgänglighet och hög kvali- tet. Företaget strävar efter att fortlöpande förbättra styrningen av verksamheten genom tydliga, relevanta och konkreta mål. Förutom miljön och säkerhet finns sådana mål inom områdena kund, ägare, utveckling, medarbe- tare och process.
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012
Ordf: Kerstin Lindberg |
VD: Magnus Ehrenstråhle |
Göransson |
|
Ordf: Kerstin Lindberg Göransson Vice ordf: Per Johansson Led: Ulf Blomgren, Anna Nilsson Ehle, Richard Reinius, Jacob Röjdmark, Christer Zetterberg (Jacob Röjdmark valdes vid årsstämman 2011 då Håkan Bryngelsson och Annika Sten Pärson avgick). Arb‡rep: Erik Jonasson, Joakim Rönnlund Arb suppl: Sonny Johansson, Stefan Sandqvist Revisorer: Lena Möllerström och Sten Olofsson, Grant Thornton samt Staffan Nyström, Riksrevisionen
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 100 (100) tkr och till vice ordf 80 (80) tkr. Arvode till stämmoval- da ledamöter 65 (65) tkr. Arvode utgår inte till leda- mot som är anställd i Regeringskansliet.
Bolagets soliditet ska uppgå till 35 pro- cent, avkastning på sysselsatt kapital ska uppgå till 15 procent till och med 2013 och rörelsemarginalen ska uppgå till 10 procent 2013.
UTDELNINGSPOLICY
Bolaget ska över en konjunkturcykel ha som mål att dela ut
UTVÄRDERING
Verksamheten kännetecknas av god ekonomi och mycket nöjda kunder. Utfallet av Nöjd-
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2010 |
2009 |
Nettoomsättning |
1 523 |
1 509 |
Övriga intäkter |
6 |
9 |
Kostnader |
||
Rörelseresultat |
147 |
40 |
Finansiella intäkter |
6 |
4 |
Finansiella kostnader |
||
Resultat före skatt |
148 |
40 |
Skatt |
||
Nettoresultat |
96 |
18 |
Hänförbart till: |
|
|
Aktieägare i moderbolaget |
96 |
18 |
Minoritetsintressen |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2010 |
2009 |
Tillgångar |
|
|
Ej räntebärande anläggningstillgångar |
716 |
744 |
Räntebärande anläggningstillgångar |
19 |
19 |
Ej räntebärande omsättningstillgångar |
77 |
70 |
Räntebärande omsättningstillgångar |
661 |
554 |
Tillgångar som innehas för försäljning |
30 |
0 |
Totala tillgångar |
1 503 |
1 387 |
Eget kapital, avsättningar och skulder |
|
|
Eget kapital hänförbart till |
|
|
aktieägare i moderbolaget |
897 |
743 |
Minoritetens andel av eget kapital |
0 |
0 |
Summa eget kapital |
897 |
743 |
Räntebärande avsättningar |
182 |
185 |
Ej räntebärande avsättningar |
54 |
36 |
Räntebärande långfristiga skulder |
23 |
33 |
Ej räntebärande långfristiga skulder |
26 |
28 |
Räntebärande kortfristiga skulder |
10 |
10 |
Ej räntebärande kortfristiga skulder |
312 |
352 |
Totala skulder och eget kapital |
1 503 |
1 387 |
KASSAFLÖDE, mnkr |
2010 |
2009 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
141 |
249 |
Kassaflöde från investeringsverksamhet |
||
Kassaflöde från finansieringsverksamhet |
NYCKELTAL |
2010 |
2009 |
Re (genomsnitt), % |
11,7 |
2,6 |
Rsyss (genomsnitt), % |
14,7 |
4,8 |
Soliditet, % |
59,7 |
53,5 |
Rörelsemarginal, % |
9,7 |
2,6 |
ÖVRIGT |
2010 |
2009 |
Utdelning, mnkr |
258 |
5 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
33 |
47 |
Av- och nedskrivningar, mnkr |
93 |
154 |
Antal anställda i medeltal |
1 658 |
1 851 |
Sjukfrånvaro, % |
4,5 |
4,3 |
|
|
|
Etikpolicy |
|
Nej |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
ISO 14001 |
|
Redovisar enligt IFRS |
|
Ja |
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer 2010 |
|
Ja |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
|
Män |
Kvinnor |
SOLIDITET, % |
|
|
|
Statens ägarandel 52% |
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
60 |
|
Mål |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
9 |
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
Bilförsäkringsföretagen 12% |
|
|
|
29 |
40 |
|
||
|
|
43 |
|
|
|
|||
Motorbranschens Riksförbund 12% |
|
|
|
|
|
|
||
91 |
57 |
|
71 |
|
|
|
||
Kungliga Automobil Klubben 5% |
|
|
20 |
|
|
|||
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
||
Motorförarnas Helnykterhets- |
|
|
|
|
|
|
|
|
förbund 5% |
|
|
|
|
|
0 |
|
|
Motormännens Riksförbund 5% |
|
|
|
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
Övriga 9% |
|
|
|
|
|
|
|
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
53 |
57
Skr. 2010/11:140
Bilaga
AKTIEBOLAGET BOSTADSGARANTI • org nr
Aktiebolaget Bostadsgaranti bildades 1962 av dåvarande Svenska Bygg- nadsentreprenörföreningen och har sedan starten arbetat med konsument- skydd vid bostadsbyggande. Bostads- garanti tecknar säkerheter som bland annat ger köpare av bostadsrätter i ny- producerade bostadsrättsföreningar ökad trygghet.
Under 1976 introducerades en tio- årsgaranti för köpare av nyproducerade småhus. Garantin gjordes 1984 till vill- kor för statliga lån (senare räntesub- ventioner) till egnahem och småhus med bostadsrätt. Samma år förvärvade staten 50 procent av aktierna i företa- get. Riksdagen motiverade beslutet med att det mot bakgrund av företagets starka ställning var rimligt att staten skaffade sig ett inflytande över verk- samheten. Den formella kopplingen mellan subventionssystemet och garan- tiverksamheten har upphört.
VERKSAMHET
Bostadsgaranti ägs till lika delar av staten och Sveriges Byggindustrier. Bostadsgaranti och dess helägda dotterbolag, Försäkringsak- tiebolaget Bostadsgaranti, erbjuder garantier, säkerheter samt försäkringsprodukter med fokus på bygg- och bostadssektor. Hos För- säkrings AB Bostadsgaranti har kunderna sedan år 2000 kunnat teckna byggsäkerhets- (fullgörande) och byggfelsförsäkringar medan moderbolaget fortsatt erbjuder insats- och förskottsgarantier för bostadsrättsprojekt. Moderbolaget har också en omfattande kurs- verksamhet inom bostadsrättsområdet. För- säkringarna lämnas för såväl flerbostadshus som småhus. Volymmässigt är byggfelsförsäk- ringen den största produkten. Byggfelsförsäk- ringen är obligatorisk att teckna enligt lag vid byggande av bostäder för permanent bruk och ger ett skydd för konsumenterna mot byggfel och skador under tio år. Fullgörandeförsäkring är ett alternativ till bankgaranti när säkerhet ska ställas från byggentreprenören till bestäl- laren.
EKONOMI
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012
Ordf: Hans Wibom |
VD: Kåre Eriksson |
Ordf: Hans Wibom Led: Bo Antoni, Pether Fredholm, Kerstin Grönwall, Leif Ljungqvist, Jan Persson, Kristina Westerståhl Revisor: Gunilla Wernelind, KPMG
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 74 (74) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 37 (37) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Reger- ingskansliet.
intäkterna från dotterbolaget uppgick netto- omsättningen till 73 (56) mnkr. En ökning av bostadsbyggandet har kunnat noteras under 2010 jämfört med det mycket svaga 2009. Även avkastningen från placeringsportföl- jen bidrog till att resultatet var fortsatt posi-
tivt för såväl moderbolag som dotterbolag under 2010. En fortsatt stark marknadsposi- tion vad gäller garantier och försäkringspro- dukter ger också en grund för bolagets intjä- ningsförmåga. Koncernens resultat före skatt uppgick till 90 (90) mnkr. Marknadsvärdet på koncernens placeringstillgångar uppgick vid årsskiftet till 857 mnkr med en totalavkast- ning på 6,3 procent under 2010.
MÅL
Avkastningsmålet uttrycks som att avkast- ningen på genomsnittligt eget kapital ska motsvara den femåriga statsobligationsräntan plus 3 procentenheter, över en konjunkturcy- kel.
UTDELNINGSPOLICY
Minst 1/3 av årets resultat efter skatt ska delas ut.
UTVÄRDERING
Avkastningen på eget kapital uppgick för 2010 till cirka 27 procent och därmed över- träffades målet. För 2010 föreslås en utdel- ning på 12 mnkr, varav hälften tillfaller staten som ägare, vilket utgör 18 procent av koncernens nettovinst. Bolaget har upprättat en hållbarhetsredovisning för 2010 i enlighet med GRI:s riktlinjer.
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2010 |
2009 |
Nettoomsättning |
24 |
22 |
Övriga intäkter |
1 |
1 |
Kostnader |
||
Värdeförändringar |
8 |
62 |
Rörelseresultat |
16 |
70 |
Finansiella intäkter |
49 |
43 |
Finansiella kostnader |
||
Försäkringsföretagets tekniska resultat |
33 |
4 |
Resultat före skatt |
90 |
90 |
Skatt |
||
Nettoresultat |
66 |
67 |
Hänförbart till: |
|
|
Aktieägare i moderbolaget |
66 |
67 |
Minoritetsintressen |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2010 |
2009 |
Tillgångar |
|
|
Ej räntebärande anläggningstillgångar |
1 |
1 |
Ej räntebärande omsättningstillgångar |
416 |
378 |
Räntebärande omsättningstillgångar |
885 |
818 |
Totala tillgångar |
1 302 |
1 197 |
Eget kapital, avsättningar och skulder |
|
|
Eget kapital hänförbart till |
|
|
aktieägare i moderbolaget |
265 |
223 |
Minoritetens andel av eget kapital |
0 |
0 |
Summa eget kapital |
265 |
223 |
Ej räntebärande avsättningar |
214 |
214 |
Ej räntebärande kortfristiga skulder |
823 |
760 |
Totala skulder och eget kapital |
1 302 |
1 197 |
KASSAFLÖDE, mnkr |
2010 |
2009 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
57 |
47 |
Kassaflöde från investeringsverksamhet |
||
Kassaflöde från finansieringsverksamhet |
0 |
NYCKELTAL |
2010 |
2009 |
Re (genomsnitt), % |
26,9 |
34,6 |
Rt (genomsnitt), % |
51,8 |
10,7 |
Rsyss (genomsnitt), % |
75,9 |
61,9 |
Soliditet, % |
20,4 |
19,3 |
ÖVRIGT |
2010 |
2009 |
Utdelning, mnkr |
12 |
24 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
0 |
53 |
Av- och nedskrivningar, mnkr |
0 |
0 |
Antal anställda i medeltal |
14 |
21 |
|
|
|
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
|
Nej |
Redovisar enligt IFRS¦ |
|
Ja |
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010 |
|
Ja |
STATENS ÄGARANDEL, % |
|
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
|
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, % |
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Statens ägarandel 50% |
|
|
|
|
|
|
|
Sveriges Byggindustrier 50% |
43 |
40 |
|
|||
|
|
||
|
|
57 |
60 |
Styrelse |
35 |
|
|
Mål |
|
30 |
|
|
|
|
|
|
Utfall |
|
29 |
25 |
|
|
|
|
|
|
||
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
71 |
15 |
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
5 |
neg |
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
|
|
|
54 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
58
Skr. 2010/11:140
Bilaga
www.botniabanan.se • org nr
Staten, kommunerna Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå, landstinget i Västernorrland samt Västerbottens läns landsting slöt 1997 ett avtal om byggande av Botniabanan. Projektet omfattar en 19 mil ny, enkel- spårig järnväg från Nyland, nordväst om Kramfors, via Örnsköldsvik till Umeå. För att genomföra projektet bil- dades Botniabanan AB den 1 juli 1998 med säte i Örnsköldsvik.
VERKSAMHET
Botniabanan möjliggör en effektivare trans- port, ger stora miljöfördelar och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling för samhället. Den samhällsnytta som eftersträvas är att skapa en järnväg av nationell betydelse och hög standard. I ett internationellt perspektiv blir Botniabanan en integrerad del av det europeiska järnvägsnätet. I ett regionalt perspektiv skapar Botniabanan bättre förut- sättningar för näringslivet i Norrland och bidrar till regional utveckling. Miljömässigt blir vinsterna betydande genom avlastningen av vägtrafiken.
Bolaget har tecknat ett hyresavtal med Trafikverket fram till 2050, som träder i kraft när en etapp överlämnats till myndigheten. Den 15 augusti 2010 överlämnades den tredje och sista etappen, sträckan Husum till Umeå C och Botniabanan invigdes officiellt den 28 augusti. Från halvårsskiftet 2011 avvecklas projektverksamheten och bolagets förvaltningsverksamhet tar vid.
EKONOMI
Produktion har år 2010 bedrivits främst på sträckan Stöcke till Umeå C. Investerings- kostnaden uppgick till 559 (1 250) mnkr, vilket var 12 procent lägre än budgeterat. Det lägre utfallet beror framförallt på lägre pro- duktionskostnader. Den slutgiltiga investe- ringskostnaden för Botniabanan, inklude- rande kvarvarande/upplupna investeringskost- nader, blev 16 826 mnkr, varav räntor 1 809 mnkr. I förhållande till den kostnadsram som tilldelats blev produktionskostnaden 622 mnkr lägre. Vid utgången av år 2010 uppgick anläggningsvärdet till 16 358 (16 120) mnkr. Investeringen finansieras med lån hos Riksgälden och med
2010 års hyresintäkter var 680 (306) mnkr, vilket var enligt plan. För år 2011 bedöms hyresintäkterna uppgå till 865 mnkr.
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012
Ordf: Anna Grönlund- |
VD: Lennart Westberg |
Krantz |
|
Ordf: Anna Grönlund Krantz Led:
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 85 (85) tkr och till vice ordförande 64 (64) tkr. Arvode till stäm- movalda ledamöter 42 (42) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.
MÅL
För att uppnå ändamålen med Botniabanan ska bolaget på ett professionellt sätt och inom fastställd tidsplan och totalbudget, leda byggandet av den miljöanpassade järnvägen så att angivna funktionskrav uppfylls samti- digt som bolaget medverkar till en god arbets- miljö under både bygg- och driftsskedet.
När Botniabanan byggts och infrastruktur- förvaltningen överlämnats till Trafikverket ska bolaget förvalta investeringen på ett profes- sionellt sätt så att lån som finansierat Botnia- banan är återbetalda senast år 2050 och att ett gott samarbete med Trafikverket uppnås.
UTDELNINGSPOLICY
Med hänsyn till bolagets speciella uppdrag har ägarna beslutat att inte ålägga företaget några ekonomiska avkastnings- eller utdel- ningskrav.
UTVÄRDERING
Bolaget har överlämnat Botniabanan till Trafikverket enligt plan och uppställda krav.
Bolagets totalbudget är fastställd till 13 200 mnkr, exklusive räntor och i prisnivå januari 2003. Bolagets finansieringsram, inklusive ränta och i löpande penningvärde, är för närva- rande 18 000 mnkr. Bolaget har med god marginal genomfört investeringsprojektet inom tilldelad totalbudget och finansieringsram.
Med de hyresintäkter avtalet med Trafikverket genererar återbetalas lånen enligt plan.
Den successiva avvecklingen av organisatio- nen har kunnat genomföras på ett sätt som minimerat kostnader och störningar.
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2010 |
2009 |
Rörelsens intäkter |
1 239 |
1 556 |
Rörelsens kostnader |
||
Rörelseresultat |
436 |
471 |
Finansiella intäkter |
2 |
1 |
Finansiella kostnader |
||
Nettoresultat |
0 |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2010 |
2009 |
Tillgångar |
|
|
Ej räntebärande anläggningstillgångar |
16 358 |
16 120 |
Räntebärande anläggningstillgångar |
307 |
174 |
Ej räntebärande omsättningstillgångar |
102 |
48 |
Räntebärande omsättningstillgångar |
215 |
4 |
Totala tillgångar |
16 982 |
16 346 |
Eget kapital |
1 |
1 |
Summa eget kapital |
1 |
1 |
Långfristiga skulder |
16 665 |
16 103 |
Kortfristiga skulder |
316 |
242 |
Totala skulder och eget kapital |
16 982 |
16 346 |
KASSAFLÖDE, mnkr |
2010 |
2009 |
|
Kassaflöde från löpande verksamhet |
208 |
||
Kassaflöde från investeringsverksamhet |
250 |
||
Kassaflöde från finansieringsverksamhet |
562 |
1 |
455 |
NYCKELTAL |
2010 |
2009 |
Re (genomsnitt), % |
0 |
0 |
Rsyss (genomsnitt), % |
2,6 |
3,0 |
Soliditet, % |
0 |
0 |
ÖVRIGT |
2010 |
2009 |
Utdelning, mnkr |
0 |
0 |
Nettoinvesteringar, mnkr |
559 |
1 250 |
Antal anställda i medeltal |
58 |
79 |
Sjukfrånvaro, % |
0,6 |
0,9 |
|
|
|
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Ja |
Miljöledningssystem |
ISO 14001 |
|
Redovisar enligt IFRS |
|
Nej |
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010 |
|
Nej |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
||||||
|
|
|||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
||||
|
|
|
Statens ägarandel 91% |
|
17 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
Kommunerna Kramfors, |
36 |
44 |
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
Örnsköldsvik, Nordmaling |
|
|
|
|
|||||
|
|
|
64 |
83 |
56 |
|
|
|
|
|||
|
|
|
och Umeå 9% |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
55 |
59
Skr. 2010/11:140
Bilaga
OAO DOM SHVETSII • reg nr P 4401.16.4
OAO Dom Shvetsii
Riksdagen beslutade hösten 1994 att svenska regeringen och St. Petersburgs stad skulle bilda ett aktiebolag, OAO Dom Shvetsii, (Dom Shvetsii). Syftet var att företaget skulle förvalta fastig- heter i St. Petersburg för etablering av ett Sverigehus med officiella, kulturella och kommersiella funktioner.
VERKSAMHET
Etableringen av ett Sverigehus i St. Peters- burg skulle ses som ett led i utvecklingen av relationerna mellan Sverige och Ryssland där Sverige har ett särskilt intresse av att utveckla förbindelserna med St. Petersburgs- området. Det ansågs angeläget att svenska myndigheter och svenskt näringsliv gavs en naturlig bas för sin verksamhet i St. Peters- burg. Projektet skulle genomföras på kom- mersiella villkor och med en långsiktig egen finansiell bärkraft. Företaget bildades genom ett trepartsavtal mellan svenska staten, St. Petersburgs stad och Skanska.
Dom Shvetsii förvaltar i dag en fastighet och är ett ryskt aktiebolag som ägs av Ladoga Holding AB (ett dotterbolag till CA Fastighe- ter) till 49 procent, svenska staten till 36 procent och av staden St. Petersburg till 15 procent. Dom Shvetsii har dispositionsrätten till Sverigehuset och till marken under 49 år, cirka 5 000 kvm uthyrningsbar yta. De största hyresgästerna är Sveriges generalkonsulat, Mannheimer Swartling, RBS, Nordic Council och Exportrådet.
Skanska sålde sina 49 procent i Dom Shvetsii till CA Fastigheter hösten 2008.
UTVÄRDERING
Dom Shvetsiis verksamhet är helt beroende av hur stor efterfrågan på lokaler i St. Peters- burg är. I dag är beläggningen i Sverigehuset 100 procent.
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012
Ordf: Jan Borekull |
Ett managementbolag |
|
sköter VD:s åtagande |
Ordf: Jan Borekull Led: Johan Damne, Håkan Erixon,
Hanna Lagercrantz, Kozelsky Vladislav Vilorgovich
Revisor: Dimitry Mikhaylov, Dimitry Mikhaylov
Consulting Bureau
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 0 (0) USD. Arvode till stämmovalda ledamöter uppgår till 4 000
(4 000) USD. Arvode utgår inte till ledamot som är an- ställd i Regeringskansliet.
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2010 |
2009 |
Nettoomsättning |
24 |
35 |
Rörelsekostnader |
||
Rörelseresultat |
9 |
9 |
Finansnetto |
||
Resultat för skatt |
7 |
6 |
Skatt |
2 |
|
Nettoresultat |
5 |
4 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2010 |
2009 |
Tillgångar |
|
|
Anläggningstillgångar |
21 |
21 |
Omsättningstillgångar |
8 |
8 |
Totala tillgångar |
29 |
29 |
Eget kapital, avsättningar och skulder |
|
|
Eget kapital |
||
Summa eget kapital |
||
Räntebärande långfristiga skulder |
54 |
47 |
Ej räntebärande kortfristiga skulder |
2 |
45 |
Totala skulder och eget kapital |
29 |
29 |
ÖVRIGT |
|
|
Etikpolicy |
|
Nej |
Jämställdhetspolicy |
|
Nej |
Miljöpolicy |
|
Nej |
Miljöledningssystem |
|
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
|
Nej |
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010 |
|
Nej |
|
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
VAKANSGRAD, % |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statens ägarandel 36% |
Styrelse |
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
CA Fastigheter 49% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
Staden St. Petersburg 15% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2008 |
2009 |
2010 |
|
|
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
56 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010
60
Skr. 2010/11:140
Bilaga
www.dramaten.se • org nr
Dramaten är Sveriges nationalscen för talteater. Dramaten ska vara den i Sverige ledande institutionen inom tea- terns område och som nationalscen vara ett föredöme för andra institutio- ner vad gäller utveckling, förnyelse och konstnärlig kvalitet. Dramaten ska vi- dare uppfylla nationella intressen ge- nom att främja det nationella kulturar- vet inom teaterns område och genom att vårda och främja det svenska språ- ket.
VERKSAMHET
Dramatens breda och varierande repertoar består av nyskriven dramatik, såväl svensk som utländsk, modern och klassisk samt teater särskilt riktad mot barn och unga.
Fjolårets satsning på barn och unga i form av Unga Dramaten med tre egna scener på Elverket, har etablerats mycket väl och nådde en beläggningsgrad på 95 procent. Barn- och ungdomspubliken har fördubblats jämfört med 2009. Under 2010 gavs 898 egna föreställningar på teaterns scener. Dessa besöktes av 266 162 personer. Beläggningen var 85 procent. Dramaten samverkar med ett stort antal parter, såväl nationella som inter- nationella. Ett nytt biljettsystem underlättar för besökarna att köpa biljetter och försälj- ningen via Internet ökade markant.
EKONOMI
Bidraget från staten uppgick under 2010 till 216,4 mnkr. Därutöver var de egna intäkterna 50,5 mnkr, varav biljettintäkter 42,8 mnkr. Verksamheten gav under 2010 ett negativt resultat på
MÅL
Som nationalscen ska Dramaten vara den ledande institutionen inom teaterns område och ha en varierad repertoar med god balans mellan klassisk och modern dramatik. Drama-
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012
Ordf: Daniel Sachs |
VD: |
Ordf: Daniel Sachs Led: Jonas Andersson, Alice Kuhn- ke, Carina Brorman,
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 60 (34) tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 30 (15) tkr.
ten ska vidare sträva efter högsta möjliga besökstal vid hemmascenerna och kontinuer- ligt utveckla publikarbetet i detta syfte. Repertoaren ska såvitt möjligt göras tillgäng- lig för en bred publik i hela landet bland annat genom gästspel och samarbete med radio och tv. Hantverksskickligheten i verkstä- der och ateljéer ska vara hög.
UTDELNINGSPOLICY
Verksamheten ska inte vara vinstdrivande.
UTVÄRDERING
Dramaten har en varierad repertoar och arbetar systematiskt för att nå en större publik. Antal besökare liksom beläggningsgra- den har ökat markant. Ur konstnärlig såväl som publik synvinkel har satsningen på barn och unga varit framgångsrik. Med gästspel, turnéer och olika samarbeten med Sveriges Television och Folkets Hus och Parker når Dramaten sammantaget en stor publik runt om i landet.
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2010 |
2009 |
Nettoomsättning |
267 |
267 |
Kostnader |
270 |
|
Rörelseresultat |
||
Finansiella intäkter |
4 |
4 |
Finansiella kostnader |
||
Resultat före skatt |
0 |
|
Bokslutsdispositioner |
0 |
1 |
Nettoresultat |
1 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2010 |
2009 |
Tillgångar |
|
|
Ej räntebärande anläggningstillgångar |
11 |
13 |
Ej räntebärande omsättningstillgångar |
16 |
15 |
Räntebärande omsättningstillgångar |
45 |
53 |
Totala tillgångar |
72 |
81 |
Eget kapital, avsättningar och skulder |
|
|
Eget kapital hänförbart till |
|
|
aktieägare i moderbolaget |
16 |
20 |
Minoritetens andel av eget kapital |
0 |
0 |
Summa eget kapital |
16 |
20 |
Obeskattade reserver |
3 |
3 |
Ej räntebärande avsättningar |
0 |
3 |
Ej räntebärande kortfristiga skulder |
53 |
55 |
Totala skulder och eget kapital |
72 |
81 |
KASSAFLÖDE, mnkr |
2010 |
2009 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
8 |
|
Kassaflöde från investeringsverksamhet |
0 |
|
Kassaflöde från finansieringsverksamhet |
0 |
0 |
NYCKELTAL |
2010 |
2009 |
Re (genomsnitt), % |
neg |
0 |
Rt (genomsnitt), % |
neg |
1,3 |
Soliditet, % |
25 |
27 |
ÖVRIGT |
2010 |
2009 |
Anslag från staten, mnkr |
216 |
212 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
4 |
5 |
Av- och nedskrivningar, mnkr |
2 |
5 |
Antal anställda i medeltal |
330 |
320 |
Sjukfrånvaro, % |
2,7 |
2,8 |
|
|
|
Etikpolicy |
|
Ja |
Jämställdhetspolicy |
|
Ja |
Miljöpolicy |
|
Nej |
Miljöledningssystem |
|
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
|
Nej |
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010 |
|
Ja |
PRODUKTIONER, antal
40 |
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
20 |
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
0 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
STATENS ÄGARANDEL, %
KÖNSFÖRDELNING, % |
|
Män |
Kvinnor |
BELÄGGNING, % |
|
|
|
|||
Anställda |
Ledningsgrupp |
|
Styrelse |
100 |
|
|
|
|
||
|
|
22 |
|
|
|
75 |
|
|
|
|
|
|
|
43 |
|
|
|
|
|
|
|
53 |
47 |
|
|
57 |
50 |
|
|
|
|
|
|
78 |
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR FÖRETAG MED STATLIGT ÄGANDE 2010 |
57 |
61
Skr. 2010/11:140
Bilaga
EUROPEAN SPALLATION SOURCE ESS AB • org nr
European Spallation Source ESS AB (ESS AB) bildades 2010 och har till uppgift att projektera, konstruera, bygga, äga och driva forskningsanlägg- ningen European Spallation Source i Lund. ESS AB ägs sedan den 16 de- cember av svenska och danska staten. Danmark äger 26 procent av aktierna.
VERKSAMHET
ESS AB förbereder konstruktionen av forsk- ningsanläggningen European Spallation Source, som ska byggas i Lund med start 2013. När anläggningen står klar kommer den att vara världens främsta materialforsk- ningsanläggning som använder neutroner för att utforska material på atom- och molekyl- nivå. Bolaget samarbetar med de 16 länder som i dag deltar i projektet.
I projekteringsfasen ingår att uppdatera designen av anläggningen. Denna avser en uppdatering av kostnaderna för konstruktio- nen av anläggningen, inklusive den senaste teknikutvecklingen av accelerator och målsta- tion.
EKONOMI
Verksamheten i ESS AB startade den 1 juli 2010 och omsättningen för året uppgick till 0 kronor. Kostnaderna under perioden upp- gick till 47,7 mnkr vilket medför att rörelse- resultatet blev
MÅL
ESS AB har som övergripande mål att bygga världens främsta neutronkälla för material- forskning. Målsättningen är att anläggningen ska vara världens första koldioxidneutrala forskningsanläggning i sitt slag.
UTDELNINGSPOLICY
Inga utdelningar görs.
STYRELSE OCH REVISORER VALDA FÖR 2011/2012
Ordf: Sven Landelius |
VD: Colin Carlile |
Ordf: Sven Landelius Led: Katarina Bjelke, Lars Börjesson, Per Eriksson, Lars Goldsmith, Lena Gustafsson, Lars Kolte, Inge Maerkedal Revisor: Kent Lindén, KPMG
Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 140 tkr. Arvode till stämmovalda ledamöter 70 tkr. Arvode ut- går inte till ledamot som är anställd i Regeringskans- liet eller vid danska Ministeriet.
RESULTATRÄKNING, mnkr |
2010 |
Rörelsens kostnader |
|
Rörelseresultat |
|
Ränteintäkter och liknande |
|
resultatposter |
0 |
Räntekostnader och liknande |
|
resultatposter |
0 |
Resultat före skatt |
|
Skatt |
0 |
Nettoresultat |
|
Hänförbart till: |
|
Aktieägare i moderbolaget |
|
Minoritetsintressen |
0 |
BALANSRÄKNING, mnkr |
2010 |
Tillgångar |
|
Ej räntebärande anläggningstillgångar |
1 |
Räntebärande anläggningstillgångar |
0 |
Ej räntebärande omsättningstillgångar |
3 |
Räntebärande omsättningstillgångar |
95 |
Totala tillgångar |
99 |
Eget kapital, avsättningar och skulder |
|
Eget kapital hänförbart till |
|
aktieägare i moderbolaget |
79 |
Minoritetens andel av eget kapital |
0 |
Summa eget kapital |
79 |
Långfristiga skulder |
0 |
Kortfristiga skulder |
20 |
Totala skulder och eget kapital |
99 |
KASSAFLÖDE, mnkr |
2010 |
Kassaflöde från löpande verksamhet |
|
Kassaflöde från investeringsverksamhet |
|
Kassaflöde från finansieringsverksamhet |
127 |
NYCKELTAL |
2010 |
Re (genomsnitt), % |
neg |
Rt (genomsnitt), % |
neg |
Rsyss (genomsnitt), % |
neg |
Soliditet, % |
80 |
ÖVRIGT |
2010 |
Utdelning, mnkr |
0 |
Bruttoinvesteringar, mnkr |
1 |
Av- och nedskrivningar, mnkr |
34 |
Antal anställda i medeltal |
44 |
|
|
Etikpolicy |
Nej |
Jämställdhetspolicy |
Nej |
Miljöpolicy |
Nej |
Miljöledningssystem |
Nej |
Redovisar enligt IFRS |
Nej |
Rapportering enligt GRI:s riktlinjer för 2010 |
Ja |
STATENS ÄGARANDEL, % |
KÖNSFÖRDELNING, % |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
|||||
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Styrelse |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Statens ägarandel 74% |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
Danska staten 26% |
38 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
|