Regeringens skrivelse 2010/11:108
Redovisning av skatteutgifter 2011
Regeringens skrivelse 2010/11:108
Redovisning av skatteutgifter 2011
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 13 april 2011
Fredrik Reinfeldt
Anders Borg
(Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I denna skrivelse redogör regeringen för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, s.k. skatteutgifter. Därmed ges ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten. Skrivelsen är uppdelad i tre delar. I den första delen beskrivs den jämförelsenorm och de beräkningsmetoder som används i redovisningen. Vidare diskuteras kort relationen mellan skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet. Den första delen avslutas med en sammanfattning av skatteutgifterna för 2011 och ett tematiskt avsnitt med en djupare beskrivning av skatteutgifter inom koldioxidbeskattningen. I den andra delen av skrivelsen presenteras en sammanfattande tabell över skatteutgifterna. I den tredje och sista delen ges en mer ingående beskrivning av de enskilda skatteutgifterna.
Redovisning av skatteutgifter 2011
Skr. 2010/11:108
Innehållsförteckning
7
| Skr. 2010/11:108 | ||
| Tabell- och figurförteckning | ||
| Tabell 1. | Skatteutgifter och skattesanktioner uttryckt i procent av skatteintäkterna för | |
| respektive skatteslag m.m. Beräkningarna bygger på prognoser för 2011. ................ | 10 | |
| Tabell 2. | Skatt enligt norm för olika skatteslag 2011.................................................................. | 13 |
| Tabell 3. | Skatteutgifter fördelade på skatteslag och utgiftsområde........................................... | 20 |
| Figur 1. Koldioxidskatt 2011 och 2015 utanför EU ETS för olika användningsområden | ||
| och bränslen, 2011 års prisnivå...................................................................................... | 18 | |
8
Skr. 2010/11:108
I Bakgrund, metod och sammanfattning
1 Inledning
Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak som utgifter på statsbudgetens utgiftssida. Men det finns också stöd eller utgifter som går via skattesystemet, s.k. skatteutgifter. Skatteutgifterna påverkar statsbudgetens inkomstsida. I denna skrivelse redovisar regeringen skatteutgifter för åren
En återrapportering av skatteutgifterna sker i utgiftsbilagorna i budgetpropositionen. Vid denna återrapportering redovisas även nytillkomna och reviderade skatteutgifter. Däremot sker ingen uppdatering av skatteutgifterna som redovisas i denna skrivelse.
Redovisningen av skatteutgifter fyller i allt väsentligt två syften. Det första och mest centrala är att synliggöra de stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på budgetens utgiftssida. Detta för att ge ett bredare underlag för prioritering mellan olika stöd. Det andra syftet härrör från ett önskemål om att beskriva graden av enhetlighet i skattereglerna. En sådan beskrivning kräver – liksom synliggörandet av stöden – att en norm för skatteuttaget preciseras. En sådan precisering kan ske på flera olika sätt. I den redovisning som lämnas här utgår jämförelsenormen från enhetlig beskattning. Detta innebär att beskattningen inom varje inkomstslag i princip ska vara enhetlig och utan undantag. Typiskt sett innebär en skatteutgift, enligt principen om enhetlig beskattning, att skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är förenligt med normen. Ett exempel på en skatteutgift enligt denna norm är den reducerade mervärdesskattesatsen på livsmedel som är 12 procent. Normen är i detta fall 25 procent och skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan 25 och 12 procent multiplicerat med underlaget.
Förutom skatteutgifter redovisas i förekommande fall även skattesanktioner, där skatteuttaget är högre än den angivna normen. Ett exempel på en skattesanktion är den särskilda skatt som utgår på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Denna skatt tas endast ut för sådan el som produceras i kärnkraftverk och är därför att betrakta som en skattesanktion.
Om en skatteutgift slopas leder det i normalfallet till högre skatteintäkter och därmed till en budgetförstärkning för offentlig sektor på samma sätt som om en utgift på statsbudgetens utgiftssida slopas. Allmänt sett gäller att ett givet skatteuttag kan uppnås genom en lägre skattesats om den bas skatten tas ut på breddas. En sådan breddning kan ske genom att antalet skatteutgifter minskas. I sammanhanget bör dock beaktas att ett bibehållande av en skatteutgift kan vara samhällsekonomiskt mer effektivt än ett slopande.
1.1Disposition
För att öka transparensen, överskådligheten och användbarheten av redovisningen delas skrivelsen in i tre delar, del
I den första delen beskrivs hur skatteutgifterna bör betraktas ur ett budgetperspektiv. I avsnittet redogörs för skatteutgifternas omfattning relativt de totala skatteintäkterna. För att kunna identifiera en skatteutgift sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm. Avsnittet innehåller beskrivningar av de jämförelsenormer som har valts för de olika skatteslagen och här behandlas också relationen mellan skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet. Vidare beskrivs de beräkningsmetoder som används och det redogörs dels för vilka skatteutgifter som har tillkommit sedan föregående års redovisning, dels för de största skatteutgifterna inom de olika skatteslagen. Den första delen avslutas med ett tematiskt avsnitt där en djupare beskrivning av t.ex. en
9
Skr. 2010/11:108
skatteutgift eller ett skatteutgiftsområde ges. I årets redovisning beskrivs skatteutgifter inom koldioxidbeskattningen närmare.
I den andra delen redovisas samtliga identifierade skatteutgifter och skattesanktioner för åren
Redovisningens avslutande del ger en kort textbeskrivning av varje enskild skatteutgift. I delen presenteras en förteckning över samtliga identifierade och redovisade skatteutgifter och aktuella lagrum anges i de beskrivande texterna.
2Skatteutgifterna ur ett budgetperspektiv och i relation till de totala skatteintäkterna
Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika utgiftsområden som t.ex. bostad, miljö, arbetsmarknad eller näringsliv i syfte att stärka dessa områden. Ur ett budgetperspektiv kan de därför ofta jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. De borde därför behandlas i likhet med utgifterna och inkluderas i de resultatredovisningar som regelbundet lämnas avseende olika utgiftsområden. En sådan redovisning är en förutsättning för en mer rättvisande jämförelse av stöd som lämnas över statsbudgeten inom olika områden. Den redovisning av skatteutgifter som nu föreligger syftar emellertid till att synliggöra de indirekta stöd som skatteutgifterna utgör på budgetens inkomstsida.
Även om skatteutgifter oftast kan ses som medel inom specifika utgiftsområden, finns det även skatteutgifter som uppkommit till följd av den praktiska hanteringen i skattesystemet. Det kan vara av administrativa skäl såsom enkelhet, legitimitet eller för att undvika oacceptabla konsekvenser för den enskilde. I sådana fall är skatteutgiften skattetekniskt motiverad.
Även om de skattetekniskt motiverade skatteutgifterna medför ett stöd för de grupper eller verksamheter som berörs så saknar de direkt koppling till budgetens utgiftssida genom att de inte inkluderas i de resultatredovisningar som regelbundet lämnas avseende olika utgiftsområden.
I denna skrivelse anges – för varje skatteutgift – ett visst utgiftsområde eller att skatteutgiften är skattetekniskt motiverad.
2.1Skatteutgifternas omfattning
I tabell 1 redovisas skatteutgifter och skattesanktioner i procent av skatteintäkterna för olika skatteslag samt skattereduktioner och krediteringar på skattekonto. Redovisningen avser: (i) skatteutgifter som utgör medel inom specifika utgiftsområden, (ii) skattetekniskt motiverade skatteutgifter och (iii) samtliga skatteutgifter. Beräkningarna bygger på prognoser för 2011.
Tabell 1. Skatteutgifter och skattesanktioner uttryckt i procent av skatteintäkterna för respektive skatteslag m.m. Beräkningarna bygger på prognoser för 2011.
| Specifika | Skattetekniskt | Samtliga | ||
| utgiftsområden | motiverade | |||
| Skatteutgifter | ||||
| 1. | Direkt skatt på | |||
| arbete | 2 | 0 | 2 | |
| 2. | Indirekt skatt på | |||
| arbete | 6 | 0 | 6 | |
| 3. | Skatt på kapital | 57 | 8 | 65 |
| 4. | Skatt på | |||
| företagsvinster | 4 | 6 | 10 | |
| 5. | Mervärdesskatt | 18 | 2 | 20 |
| 6. | Punktskatter | 39 | 1 | 40 |
| 7. | Skattereduktioner* | 1 | 0 | 1 |
| 8. | Kreditering på | |||
| skattekonto* | 0 | 0 | 0 | |
| Skattesanktioner | ||||
| 9. | Indirekt skatt på | |||
| arbete | 0 | 4 | 4 | |
| 10. Skatt på kapital | 15 | 1 | 16 | |
| 11. Punktskatter | 5 | 0 | 5 | |
| 12. Samtliga | ||||
| skatteutgifter och | 13 | 1 | 14 | |
| skattesanktioner* | ||||
* Anges som procent av totala skatteintäkterna för samtliga skatteslag.
Procentandelarna i tabell 1 bör tolkas med viss försiktighet då redovisningen av skatteutgifterna av olika skäl inte är fullständig. Bl.a. är dataunderlaget i vissa fall bristfälligt. Tabellen ger dock en översiktlig helhetsbild av skatteutgifternas relativa betydelse.
I tabell 1, rad
10
kontot, rad
För de specifika utgiftsområdena uppgår samtliga skatteutgifter och skattesanktioner till 13 procent av de totala skatteintäkterna. Motsvarande andel för de skattetekniskt motiverade skatteutgifterna är endast 1 procent. Samtliga skatteutgifter uppgår därmed till 14 procent av de totala skatteintäkterna.
Skatt på kapital och punktskatter har de högsta procentuella andelarna skatteutgifter av samtliga skatteslag. Det är främst den relativt låga beskattningen av avkastning och kapitalvinst på egna hem samt den skattekredit som uppstår vid värdeförändring på eget hem och bostadsrätt som förklarar den höga andelen skatteutgifter av skatt på kapitalinkomster.
Skatteutgifter för punktskatter som är knutna till specifika utgiftsområden uppgår till 39 procent av punktskatteintäkterna medan de skattetekniskt motiverade skatteutgifterna endast uppgår till 1 procent av punktskatteintäkterna.
3 Beskrivning av jämförelsenorm
Den jämförelsenorm som har använts vid beräkningen av skatteutgifterna i denna skrivelse utgår i huvudsak från principen om enhetlig beskattning. Detta innebär att beskattningen inom varje inkomstslag i princip ska vara enhetlig och utan undantag. Därför preciseras jämförelsenormen separat inom vart och ett av de olika skatteslagen inkomstskatt, indirekt beskattning av förvärvsinkomst, mervärdesskatt och punktskatt. Efter preciseringen sammanfattas normen utifrån de skattesatser som den implicerar inom varje skatteslag.
Med en jämförelsenorm baserad på enhetlig beskattning är det relativt enkelt att identifiera olika skatteutgifter. Normen innebär emellertid att ingen hänsyn tas till de motiv som ligger bakom en skatteutgift. Vid en strikt tillämpning tolkas alla avvikelser, oavsett syfte, som skatteutgifter. Avsnittet avslutas därför med en diskussion om skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet.
Skr. 2010/11:108
3.1Norm för inkomstbeskattning
För inkomstbeskattningen finns en gemensam norm för vad som är en inkomst. Den innebär att den samlade inkomsten som ska beskattas motsvaras av summan av konsumtionsutgifterna och nettoförmögenhetens förändring under beskattningsperioden. Beskattningsperiodens längd ska vara ett kalenderår eller ett 12 månader långt räkenskapsår.
Det finns dock ingen gemensam norm för vilken skattenivå som ska gälla för de olika inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverksamhet. Olika skattenivåer är således förenligt med normen.
Olika grad av progressivitet i skatteskalan eller olika skatteuttag på arbetsinkomster jämfört med övriga inkomster anses vara förenligt med normen. Vidare är skattereduktioner förenliga med normen under förutsättning att de är generella och inte gynnar vissa grupper av skattskyldiga. Därutöver har följande preciseringar gjorts av normen för inkomstbeskattningen:
•Sparande ska ske med beskattade inkomster.
•Värdeförändringar ska beskattas när de uppkommer och inte vid realisationstillfället. Om värdeförändringen är negativ ska en skatterestitution – dvs. en negativ skattebetalning – medges.
•Värdet av oavlönat hemarbete och fritid ska inte ingå i skattebasen.
•Offentliga transfereringar ska utgöra skattepliktig inkomst.
•Den implicita avkastningen som egnahemsägaren eller bostadsrättsinnehavaren erhåller i form av boendet ska utgöra skattepliktig inkomst.
•Avskrivningar i näringsverksamhet ska hanteras efter ekonomisk livslängd.
•Endast ränteutgifter för lån till investeringar där avkastningen är skattepliktig ska vara avdragsgilla.
3.2Norm för indirekt beskattning av förvärvsinkomster
Normen för indirekt beskattning av förvärvsinkomster är att socialavgifter och allmän löneavgift eller särskild löneskatt ska utgå på all ersättning för utfört arbete med en enhetlig skattesats för respektive skatt eller avgift.
11
Skr. 2010/11:108
Ersättningar som är förmånsgrundande för olika socialförsäkringar ska ingå i underlaget för socialavgifter och allmän löneavgift. Övriga ersättningar för utfört arbete ska ingå i underlaget för särskild löneskatt.
3.3Norm för mervärdesskatt
Normen för mervärdesskatt är att i princip all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster ska beskattas med 25 procent. Undantaget från skatteplikt när det gäller uthyrning av fast egendom redovisas dock inte som en skatteutgift. Skälet är att skatteplikt för sådana tjänster skulle innebära en icke neutral beskattning av boende i hyresrätt och egnahem. Vidare anses det förhållandet att omsättning av finansiella tjänster och försäkringstjänster inte omfattas av mervärdesskatteplikt utgöra en del av normen.
Destinationsprincipen ska tillämpas vid internationella transaktioner, dvs. normen innebär att mervärdesskatt tas ut i det land där en vara eller tjänst konsumeras. Vidare innebär normen att offentlig myndighetsutövning inte är skattepliktig. Enligt normen är varor och tjänster som subventioneras med offentliga medel inte skattepliktig. Detta gäller för de fall den ingående mervärdesskatten är högre än den utgående mervärdesskatten på det subventionerade priset.
3.4Norm för punktskatter
Redovisningen av skatteutgifter för punktskatter omfattar energi- och koldioxidskatter inklusive den särskilda skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Energiskatten tar sikte på energianvändningen och normen är därför att all energiförbrukning ska belastas med samma skatt per kWh.
En differentiering av skatteuttaget mellan el och övriga bränslen för uppvärmnings- och drivmedelsändamål är förenlig med normen. Skälet är att el och övriga bränslen är olika typer av energislag. För övriga bränslen är det förenligt med normen att differentiera mellan uppvärmning och drivmedel. Motivet är att energiskatten på drivmedel inte bara fyller övergripande fiskala syften utan också fångar upp vissa samhällsekonomiska kostnader av vägtrafiken såsom slitage på väg, bullerstörning och olyckor.
För förbrukning av el motsvaras normen av normalskattesatsen på el. För förbrukning av bränslen som används till uppvärmningsändamål motsvaras normen av skattesatsen på eldningsolja. För bränsle som används som drivmedel utgörs normen av skattesatsen för bensin i miljöklass 1, se tabell 2, avsnitt 3.5.
Normen för koldioxidskatt utgår från att skatten är avsedd att utgöra ett pris på utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. Enligt normen ska skatten därför vara proportionell mot de koldioxidutsläpp som respektive fossilt bränsle ger upphov till. Implicit speglar skattenivån en monetär värdering av den skada som en enhet utsläppt koldioxid från fossilt bränsle medför. Denna skada är densamma oavsett var utsläppen kommer ifrån. Därför sätts normen för koldioxidskatten lika med normalskattesatsen oberoende av om det fossila bränslet används för uppvärmning eller som drivmedel. Inom EU:s system för handel med utsläppsrätter utgör normen noll koldioxidskatt, se vidare avsnitt 6.
Energi- och koldioxidskatterna är endast avsedda att träffa bränsle som används som drivmedel eller för uppvärmning. Skattefriheten för bränsle som används som råvara betraktas därför inte som en skatteutgift.
Energiskatten på el är endast avsedd att träffa förbrukningen av el. Skattebefrielse för bränsle som används för elproduktion betraktas inte som en skatteutgift.
3.5Skatt enligt norm för olika skatteslag
I tabell 2 redovisas skatt enligt norm för olika skatteslag. Skatteutgifterna utgörs av avvikelsen från skatt enligt normen för respektive skatteslag. För inkomstbeskattning finns, förutom för inkomst av kapital, ingen enhetlig skattesats då normen t.ex. inkluderar progressiv beskattning.
12
Tabell 2. Skatt enligt norm för olika skatteslag 2011
| Skatt enligt norm | |
| Indirekt beskattning av förvärvsinkomster | |
| Arbetsgivaravgift | 31,42% |
| Egenavgift | 29,71% |
| Särskild löneskatt | 24,26% |
| Inkomstbeskattning | |
| Skatt på inkomst av tjänst1 | Ingen enhetlig sats |
| Skatt på inkomst av näringsverksamhet1 | Ingen enhetlig sats |
| Skatt på kapital | 30,00% |
| Mervärdesskatt | 25,00% |
| Punktskatter | |
| Energiskatt på el | 28,3 öre/kWh |
| Energiskatt på eldningsolja | 8,0 öre/kWh |
| Energiskatt på bensin i miljöklass 1 | 33,8 öre/kWh |
| Koldioxidskatt | 105 öre/kg koldioxid |
1 Se vidare avsnitt 4.2 och 4.4.
3.6Skatteutgifter och samhällsekonomisk effektivitet
Normen om enhetlig beskattning innebär att ingen hänsyn tas till de motiv som ligger bakom en skatteutgift. Vid en strikt tillämpning tolkas alla avvikelser, oavsett syfte, som skatteutgifter. En del skatteutgifter kan emellertid bidra till en förbättrad samhällsekonomisk effektivitet.
Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används för att skapa så hög välfärd i samhället som möjligt. Marknadsmisslyckanden, i form av exempelvis externa effekter – när en ekonomisk transaktion påverkar en tredje part – och skattekilar mellan konsument- och producentpriser, snedvrider resursallokeringen i samhället.
Snedvridningen leder till en ineffektiv resursallokering – så kallade dödviktsförluster uppstår. En annan resursallokering skulle kunna leda till förbättrad samhällsekonomisk effektivitet. Det kan därför vara samhällsekonomiskt motiverat med avvikelser från enhetlig beskattning om de förbättrar effektiviteten och därmed välfärden i samhället. Utifrån en strikt tillämpning av normen om enhetlig beskattning utgör sådana åtgärder en skatteutgift. De bidrar emellertid till en förbättrad samhällsekonomisk effektivitet och bör därför inte fullt ut jämföras med övriga skatteutgifter. Enhetlig beskattning leder i dessa fall till en välfärdsförlust.
Skr. 2010/11:108
En viktig fråga är således om en skatteutgift kan anses förbättra den samhällsekonomiska effektiviteten och därmed välfärden. Hur en skatteutgift påverkar välfärden är beroende på vilken värdegrund – t.ex. vilken vikt som läggs på fördelningen av tillgångar – bedömningen utgår från. En vanligt förekommande förenkling är att en åtgärd antas leda till ökad välfärd om vinsterna för dem som vinner på en regelförändring kan kompensera förlusterna för dem som förlorar på den. Vinnarna av en skatteutgift är typiskt de som agerar på den aktuella marknaden, tillhör målgruppen för åtgärden eller påverkas av den externa effekt som internaliseras. Förlorarna kan vara svåra att identifiera då effekterna av en förändrad resursallokering kan vara vitt spridda i ekonomin. Förutom den offentliga sektorn, som förlorar skatteintäkter, är de troliga förlorarna de som agerar på närliggande marknader, tillhör en likartad eller konkurrerande målgrupp eller bidrar till den externa effekten. Det demokratiska beslutssystemet måste värdera förändringen och anse att den nya fördelningen är acceptabel.
Utifrån ekonomisk teori har ett antal indikatorer på att en skatteutgift kan förbättra den samhällsekonomiska effektiviteten identifierats. Dessa indikatorer är att;
•realinkomsten ökar,
•sysselsättningen ökar,
•dödviktsförluster, dvs. snedvridning av resursallokeringen, minskar, eller
•negativa (positiva) externa effekter minskar (ökar).
Även om det vore önskvärt att göra en kvantitativ bedömning av en skatteutgifts bidrag till förbättrad samhällsekonomisk effektivitet är detta oftast inte praktiskt möjligt då det ställer stora krav på data och metod. En kvalitativ bedömning går dock oftast att göra.
4 Beräkningsmetoder
Beräkningen av skatteutgifterna baseras på en periodiserad redovisning, vilket innebär att skatteeffekterna avser det år den underliggande ekonomiska aktiviteten sker. Uppbördsförskjutningar beaktas således inte.
Den grundläggande beräkningsmetoden för skatteutgifterna är statisk. Det innebär att ingen hänsyn tas till effekter på skattebasernas
13
Skr. 2010/11:108
storlek som eventuellt uppkommer genom skattereglernas effekt på individers och företags beteenden. Innebörden av detta kan t.ex. vara att ett slopande av en skatteutgift inte ger en så stor intäktsförstärkning som den statiskt beräknade effekten indikerar. Se tabell 3. Skatteutgifter fördelade på skattelag och utgiftsområde.
På utgiftssidan återfinns både skattepliktiga och skattefria transfereringar. För att kunna jämföras med endera av dessa beräknas och redovisas skatteutgifterna både netto och brutto.
4.1Netto- och bruttoberäkningar
För att förstå redovisningen är det centralt att förstå skillnaden mellan netto- och bruttokostnad. Den illustreras enklast med ett exempel från utgiftssidan. Antag en skattepliktig transferering som uppgår till 167 miljoner kronor, dvs. 167 miljoner kronor betalas ut. Detta är transfereringens bruttokostnad. Eftersom transfereringen är skattepliktig betalar mottagarna skatt på den. Detta medför att en del av transfereringen betalas tillbaka. Om marginalskatten är 40 procent betalas 67 miljoner kronor i skatt (=167*0,4). Transfereringens nettokostnad, dvs. försvagningen av de offentliga finanserna, uppgår då till 100 miljoner kronor
Den nettoberäknade skatteutgiften anger också försvagningen av de offentliga finanserna. I detta fall utgörs försvagningen av det intäktsbortfall som skatteutgiften leder till. Om en skatteutgift medför ett bortfall på t.ex. 100 miljoner kronor är detta skatteutgiftens nettokostnad. Nettoberäkningen kan jämföras direkt med en skattefri transferering på utgiftssidan.
För att skatteutgiften ska kunna jämföras med ett skattepliktigt stöd på utgiftssidan måste den räknas upp med den aktuella marginalskatten. Om detta görs fås utgiftsekvivalenten, dvs. hur mycket skatteutgiften motsvarar i skattepliktig transferering. Utgiftsekvivalenten är alltså lika med den bruttoberäknade skatteutgiften. För en skatteutgift som uppgår till 100 miljoner kronor
| netto blir, | med | en marginalskattesats på |
| 40 procent, | den | bruttoberäknade skatteut- |
giften 167 miljoner kronor
4.2Marginalskatternas betydelse
Marginalskatten är central vid bruttoberäkningar av skatteutgifter och för nettoberäkningen av skatteutgifter i inkomstslaget tjänst. Marginalskatten varierar med inkomstens storlek, typ av inkomst och skattesubjektets ålder. Inkomster som berättigar till jobbskatteavdrag beskattas generellt lägre än inkomster som inte berättigar till jobbskatteavdrag. Vid beräkning av skatteutgifter spelar det således roll om inkomsten berättigar till jobbskatteavdrag. Om så är fallet används den genomsnittliga marginalskatten för arbetsinkomster, dvs. marginalskatten inklusive jobbskatteavdrag. Om inkomsten inte berättigar till jobbskatteavdrag används den genomsnittliga marginalskatten för inkomster utan rätt till jobbskatteavdrag.
Det förhöjda grundavdraget för de som fyllt 65 år vid årets ingång innebär att skatteuttaget varierar med ålder. I de fall en skatteutgift endast berör antingen de över 65 år eller de under 65 år används den genomsnittliga marginalskatten för den aktuella åldersgruppen.
4.3Socialavgifter och särskild löneskatt
Skattefria ersättningar och förmåner minskar den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Även underlaget för socialavgifter minskar. Ett minskat underlag innebär att den förmånsgrundande inkomsten för olika socialförsäkringar sänks, vilket minskar statens utgifter. Statens utgifter minskar dock inte med lika mycket som inbetalningarna till systemet minskar då det i socialavgifterna finns en skattedel, som inte ger rätt till några förmåner. På icke förmånsgrundande inkomster ska i stället för socialavgifter särskild löneskatt betalas. Skatteutgiften vad gäller socialavgifterna utgörs därför enbart av den särskilda löneskatten och inte hela socialavgiften. Totalt uppgår skatteutgiften för skattefria ersättningar och förmåner därmed till skatt på dels inkomst av tjänst, dels särskild löneskatt.
4.4Organisationsformens betydelse
För näringsverksamhet beror skatteutgiftens storlek av den organisationsform som näringsverksamheten bedrivs i. För aktiebolag och
14
ekonomiska föreningar, där inkomst av näringsverksamhet beskattas med bolagsskatt, innebär en lägre beskattningsbar inkomst att statens bolagsskatteintäkter minskar. För enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag, där inkomst av näringsverksamhet beskattas på liknande sätt som inkomst av tjänst, innebär en sänkt beskattningsbar inkomst att även underlaget för socialavgifter minskar. Skatteutgiften utgörs därför av dels inkomst av tjänst, dels särskild löneskatt.
4.5Saldopåverkande och icke saldopåverkande skatteutgifter
Flertalet skatteutgifter påverkar det offentliga budgetsaldot genom att minska skatteintäkterna. Dessa skatteutgifter klassas som saldopåverkande och redovisas både netto- och bruttoberäknade.
En del skatteutgifter påverkar inte budgetsaldot. Enligt normen för inkomstbeskattning ska offentliga transfereringar utgöra skattepliktig inkomst. Detta innebär att skattebefrielsen av vissa transfereringar definieras som skatteutgift. Exempel på skattefria transfereringar är barnbidrag och bostadstillägg för pensionärer.
Skatteutgiften utgörs i dessa fall av den höjning av transfereringen som skulle behöva göras om den skattebeläggs för att få samma storlek på transfereringen efter skatt, som den skattefria transfereringen. Höjningen av transfereringen ökar de offentliga utgifterna, men samtidigt ökar skatteintäkterna med samma belopp. Budgetsaldot påverkas således inte. Skattebefrielsen av vissa transfereringar klassificeras därför som icke saldopåverkande skatteutgifter.
För de icke saldopåverkande skatteutgifterna beräknas endast ett bruttobelopp, som visar hur mycket utgifterna för den ifrågavarande transfereringen skulle behöva höjas om transfereringen var föremål för beskattning.
5Sammanfattning av skatteutgifter 2011
I detta avsnitt anges vilka skatteutgifter som tillkommit sedan föregående år. Andra förändringar av större betydelse tas också upp.
Skr. 2010/11:108
Därtill, under avsnitt 5.2, kommenteras de största skatteutgifterna inom respektive skatteslag.
5.1Nyheter
Från och med den 1 januari 2010 (infördes retroaktivt den 1 juli 2010) gäller i vissa fall en nedsättning av egenavgifterna (3 kap.
Avkastningen för eget hem och bostadsrätt har tidigare beräknats utifrån den reala statslåneräntan. Detta gav upphov till fluktuationer mellan åren som inte kan anses hänförliga till fluktuationer i avkastningen för eget hem eller bostadsrätt. Från och med i år beräknas avkastningen i stället utifrån ett schablonmässigt antagande om 2 procents avkastning.
Beträffande skatteutgifter relaterade till koldioxidskatt har vissa ändringar gjorts. Ändringarna innebär att principen om ett mål ett medel också ska avspeglas i redovisningen av skatteutgifter. Detta innebär att normen för koldioxidskatt för utsläpp inom EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) är noll kronor per kilogram koldioxid. Denna ändring innebär dels att koldioxidskatt för produktion av värme och kraftvärme inom EU ETS utgör en skattesanktion, dels att koldioxidskattebefrielse för torv och den nedsatta koldioxidskatten på bränsle i kraftvärmeverk utgår eftersom dessa utsläpp i allt väsentligt ingår i EU ETS. En ytterligare konsekvens är att skatteutgiften för den nedsatta koldioxidskatten inom industrin minskar eftersom en stor del av utsläppen ingår i EU ETS. För en utförligare beskrivning av skatteutgifterna för koldioxidskatt se del III där enskilda skatteutgifter beskrivs. En ytterligare nyhet är att skatteutgifter nu redovisas för energiskatt och koldioxidskatt relaterade till diesel i viss gruvindustriell verksamhet.
5.2Saldopåverkande skatteutgifter
För inkomståret 2011 förväntas de totala saldopåverkande skatteutgifterna uppgå till 150 miljarder kronor netto och 258 miljarder kronor brutto. När det gäller skattesanktioner förväntas dessa uppgå till 25,4 miljarder kronor netto och 34,2 miljarder kronor brutto.
15
Skr. 2010/11:108
Uppgifter om den samlade omfattningen bör dock, av skäl som anförts i avsnitt 2, tolkas med försiktighet.
5.2.1Inkomstbeskattning
Den största skatteutgiften inom tjänsteinkomstbeskattningen är avdrag för resor till och från arbetet, som för inkomståret 2011 beräknas uppgå till ca 4,6 miljarder kronor netto och 7,1 miljarder kronor brutto.
Den största skatteutgiften inom kapitalinkomstbeskattningen förväntas inkomståret 2011 vara avkastning på eget hem och bostadsrätt. För inkomståret 2011 bedöms skatteutgiften uppgå till 12,1 miljarder kronor netto vilket motsvarar 17,3 miljarder kronor brutto.
5.2.2Indirekt beskattning av förvärvsinkomster
Bland de skatteutgifter som rör socialavgifter är nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år den största. Inkomståret 2011 beräknas skatteutgiften uppgå till 13,2 miljarder kronor netto och 18 miljarder kronor brutto.
5.2.3Mervärdesskatt
Den största skatteutgiften inom mervärdesskatteområdet uppstår genom den reducerade skattesatsen för livsmedel. Inkomståret 2011 beräknas denna skatteutgift uppgå till ca 23 miljarder kronor netto och ca 31 miljarder kronor brutto.
5.2.4Punktskatter
Inom punktskatteområdet ger nedsatt energiskatt för elförbrukning inom industrin upphov till skatteutgifter motsvarande 13 miljarder kronor netto och knappt 18 miljarder kronor brutto inkomståret 2011.
5.2.5Skattereduktioner
En skattereduktion minskar den slutliga skatten genom avräkning mot statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, inkomst av näringsverksamhet, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Skattereduktionerna beräknas sammanlagt uppgå till
13,7 miljarder kronor netto och 21 miljarder kronor brutto inkomståret 2011. Den enskilt största skatteutgiften är skattereduktion för
5.2.6Kreditering på skattekonto
Det finns ett antal stöd som efter beviljande tillgodoförs mottagaren genom kreditering på skattekontot. Den största skatteutgiften avser stöd för nystartsjobb vilken beräknas uppgå till 4,1 miljarder kronor netto och 5,5 miljarder kronor brutto.
5.2.7Skattesanktioner
Den största enskilda skattesanktionen uppgår till knappt 11 miljarder kronor netto och 14,6 miljarder kronor brutto 2011 och avser socialavgifter på icke förmånsgrundade ersättningar för arbete.
5.3Icke saldopåverkande skatteutgifter
De icke saldopåverkande skatteutgifter som redovisas här beräknas för inkomståret 2011 uppgå till knappt 34 miljarder kronor brutto.
6Skatteutgifter relaterade till koldioxidskatten
Den svenska koldioxidskatten utgår från en generell nivå som bestäms av beslutsfattarnas (riksdagens) värdering av minskade koldioxidutsläpp från den svenska hushålls- och servicesektorn. För utsläpp av koldioxid är grundprincipen att all fossil bränsleförbrukning ska påföras koldioxidskatt eller omfattas av ett utsläppshandelssystem (prop. 2009/10:41 s. 119).
Koldioxidskatten bör, ur kostnadseffektivitetssynpunkt, vara neutral mellan olika fossila bränslen och i allt väsentligt heltäckande, så att varje kilogram koldioxid kostar lika mycket att släppa ut oberoende av bränsle och hur bränslet används. Sverige har sedan 1991 beskattat utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. Beskattningen har från början kännetecknats av neutralitet dels genom att det varit fossilt innehåll av kol som varit utgångspunkten för att bestämma basen för
16
beskattning, dels genom att skatten varit generell för breda grupper av användare.
Skillnader i koldioxidskatt mellan olika användare kan dock vara samhällsekonomiskt motiverat.
Ett motiv är om risk finns för att koldioxidläckage uppstår. Koldioxidläckage uppstår när utsläppen flyttar till länder som inte är bundna av utsläppsreduktioner genom internationella åtaganden. Risken för koldioxidläckage beror på hur ett framtida globalt klimatavtal efter 2012 ser ut. Grovt sett kan bränsleförbrukning från hushålls- och servicesektorn inte flytta, medan bränsleförbrukning inom industrin riskerar att flytta på ett sådant sätt att koldioxidläckage uppstår.
Ett andra motiv är om koldioxidutsläppen prissätts via andra styrmedel såsom EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). Utsläpp av koldioxid från svenska anläggningar som ingår i EU ETS regleras på
Riksdagen har beslutat (prop. 2009/10:41; bet. 2009/10:SkU21, rskr. 2009/10:122, SFS 2009:1495 och 2009:1497) att koldioxidskatten på bränslen för uppvärmning inom industrin utanför EU ETS samt
Skr. 2010/11:108
dioxidskatten kan därmed förbättra den samhällsekonomiska effektiviteten.
Av figur 1, som visar beslutade skatteregler 2011 och 2015, framgår att merparten av koldioxidutsläppen utanför EU ETS har den generella och högsta nivån på koldioxidskatt. Det går också att utläsa att ändringarna som träder i kraft 2015 medför att skatteutgifterna totalt sett minskar:
•Den generella nedsättningen för växthus- och jordbruksnäringen, samt för industrin, minskar.
•Den särskilda nedsättningen för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen, samt för industrin, upphör.
•Nedsättningen för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen minskar.
•Skatteutgiften för naturgas som driv-
medel upphör.
Av figur 1 framgår också att ca 10 procent av de totala koldioxidutsläppen utanför EU ETS är helt befriade från koldioxidskatt. Bland de koldioxidskattebefriade utsläppen återfinns de som kommer från bandrift, inrikes luftfart, inrikes sjöfart och råvarubränslen samt avfallsförbränning. Skälen till att inte beskatta dessa är en kombination av samhällsekonomiska och
17
Skr. 2010/11:108
beskattades koldioxidutsläppen från förbränning av hushållsavfall fr.o.m. den 1 juli 2006 t.o.m. den 30 september 2010. Slopandet av skatten motiverades främst med att skatten hade en obetydlig styreffekt. När koldioxidutsläpp från avfallsförbränning till största delen omfattas av EU ETS från och med 2013 innebär det, liksom för luftfartens utsläpp, att dessa koldioxidutsläpp prissätts där. Det finns därmed inget samhälls-
ekonomiskt skäl till att därutöver ha koldioxidskatt på dessa utsläpp.
Sammanfattningsvis kan vissa skatteutgifter på koldioxidskatteområdet vara samhällsekonomiskt motiverade. Så länge som den generella och internationellt sett höga koldioxidskattenivån i Sverige används som norm bör viss försiktighet beträffande ytterligare minskade nedsättningar iakttas i syfte att inte riskera ett stort koldioxidläckage.
Figur 1. Koldioxidskatt 2011 (streckad linje och fyrkanter) och 2015 (heldragen linje och trianglar) utanför EU ETS för olika användningsområden och bränslen, 2011 års prisnivå*
| 1,20 | Naturgas, drivmedel | Övriga energisektorn | ||||||||||||||
| Diesel, arbetsmaskiner | Diesel | Bensin | ||||||||||||||
| (jordbruk, skogsbruk och | ||||||||||||||||
| 1,00 | vattenbruk) | |||||||||||||||
| 0,8 procent, | ||||||||||||||||
| Olja, naturgas,gasol | ||||||||||||||||
| uppvärmning | ||||||||||||||||
| för uppvärmning | ||||||||||||||||
| kg | 0,80 | |||||||||||||||
| Industrinivån | ||||||||||||||||
| per | ||||||||||||||||
| (30% / 60%) | ||||||||||||||||
| Kronor | 0,60 | |||||||||||||||
| 0,40 | ||||||||||||||||
| 0,20 | Sjötransporter (inkl. fiske), luftfart, bandrift, råvarubränslen, avfallsförbränning | |||||||||||||||
| 0,00 | ||||||||||||||||
| 0 | 2 | 4 | 6 | 8 | 10 | 12 | 14 | 16 | 18 | 20 | 22 | 24 | 26 | 28 | 30 | |
Koldioxidutsläpp, miljoner ton
* I figuren framgår endast skillnad i skatteutgifter mellan 2011 och 2015. Därmed framgår inte att höjningar av koldioxidskatten görs stegvis för naturgas som används som drivmedel och att även återbetalningen av koldioxidskatt för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen minskar stegvis. Uppgifter om koldioxidutsläppen (från Naturvårdsverket) avser år 2008.
18
Skr. 2010/11:108
II Redovisning av samtliga skatteutgifter
1 Inledning
I tabell 3 redovisas skatteutgifterna uppdelade på skatteslag för inkomståren
I redovisningen av skatteutgifter beaktas endast beslutade regelförändringar. Ett
De icke saldopåverkande skatteutgifterna har inte fördelats på utgiftsområden då de inte påverkar statsbudgetens saldo. För dessa skatteutgifter beräknas endast ett bruttobelopp, som visar hur mycket utgifterna för den ifrågavarande transfereringen skulle behöva öka om transfereringen var föremål för inkomstbeskattning.
| 2 | Utgiftsområden (UO) 2011 |
| Nummer | Utgiftsområde |
| 01 | Rikets styrelse |
| 02 | Samhällsekonomi och finansförvaltning |
| 03 | Skatt, tull och exekution |
| 04 | Rättsväsendet |
| 05 | Internationell samverkan |
| 06 | Försvar och samhällets krisberedskap |
| 07 | Internationellt bistånd |
| 08 | Migration |
09Hälsovård, sjukvård och social omsorg
10Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
11Ekonomisk trygghet vid ålderdom
12Ekonomisk trygghet för familjer och barn
13Integration och jämställdhet
14Arbetsmarknad och arbetsliv
15Studiestöd
16Utbildning och universitetsforskning
17Kultur, medier, trossamfund och fritid
18Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik
19Regional tillväxt
20Allmän miljö- och naturvård
21Energi
22Kommunikationer
23Areella näringar, landsbygd och livsmedel
24Näringsliv
25Allmänna bidrag till kommuner
26Statsskuldsräntor m.m.
27Avgiften till Europeiska unionen
19
Skr. 2010/11:108
| Tabell 3. Skatteutgifter fördelade på skatteslag och utgiftsområde | ||||||||||||
| Mdkr | Brutto | Netto | ||||||||||
| 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | |||||
| SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER | ||||||||||||
| A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag | ||||||||||||
| A1 | ST | Schablonberäknad kapitalavkastning i fåmansaktiebolag | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| A2 | UO24 | Löneunderlaget i fåmansaktiebolag | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| A3 | UO24 | Kapitalvinst på kvalificerade andelar | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| A4 | UO11 | Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| A5 | UO24 | Underskott i aktiv näringsverksamhet m.m. | 0,03 | 0,04 | 0,04 | 0,06 | 0,02 | 0,02 | 0,03 | 0,03 | ||
| A6 | UO11 | Avdrag för pensionspremier | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| A7 | UO24 | Sjöinkomstavdrag | 0,22 | 0,22 | 0,22 | 0,23 | 0,15 | 0,15 | 0,15 | 0,15 | ||
| A8 | ST | Personaloptioner | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| Avdrag för kostnader I tjänst | ||||||||||||
| A9 | UO14 | Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete, dubbel | 1,15 | 1,21 | 1,25 | 1,32 | 0,75 | 0,79 | 0,82 | 0,86 | ||
| bosättning och hemresor | ||||||||||||
| A10 | UO14 | Avdrag för resor till och från arbetet | 6,65 | 7,11 | 7,45 | 8,02 | 4,35 | 4,63 | 4,86 | 5,21 | ||
| A11 | UO14 | Avdrag för utbildningsresor vid omstrukturering | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| A12 | UO14 | Avdrag för inställelseresor | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| Skattefria förmåner och ersättningar | ||||||||||||
| A13 | UO24 | Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner | 0,45 | 0,46 | 0,48 | 0,49 | 0,20 | 0,20 | 0,21 | 0,21 | ||
| A14 | UO14 | Förmån av resa vid anställningsintervju | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| A15 | UO14 | Förmån av utbildning vid omstrukturering m.m. | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| A16 | UO20 | Förmån av miljöanpassade bilar | 0,67 | 0,63 | 0,17 | 0,20 | 0,45 | 0,41 | 0,11 | 0,13 | ||
| A17 | ST | Stipendier | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| A18 | ST | Personalrabatter m.m. | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| A19 | ST | Vissa ersättningar och förmåner till |
- | - | - | - | - | - | - | - | ||
| A20 | ST | Ersättningar och förmåner till personal vid Europaskolor | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| A21 | ST | Hittelön m.m. | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| A22 | ST | Ersättning för blod m.m. | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| A23 | ST | Inkomst från försäljning av vilt växande bär | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| A24 | ST | Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| A25 | UO05 | Kostnadsersättning till viss personal på SIPR | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | ||
| A26 | ST | Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| A27 | ST | Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| A28 | UO14 | Personalvård | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| A29 | UO09 | Förmån av privatfinansierade hälso- och sjukvård | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| A30 | UO24 | Utjämning av småföretagares inkomst | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| A31 | UO14 | Flyttersättningar från arbetsgivare | ||||||||||
| B. Intäkter I näringsverksamhet | ||||||||||||
| B1 | UO23 | Uttag av bränsle | 0,21 | 0,21 | 0,22 | 0,22 | 0,13 | 0,13 | 0,13 | 0,14 | ||
| B2 | UO23 | Avverkningsrätt till skog | - | - | - | - | - | - | - | - | ||
| B3 | UO24 | Kapitalvinst på näringsfastigheter | 3,49 | 3,75 | 4,08 | 4,49 | 2,20 | 2,36 | 2,55 | 2,78 | ||
20
Skr. 2010/11:108
| Mdkr | Brutto | Netto | ||||||||
| 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | |||
| C. Kostnader i näringsverksamhet | ||||||||||
| C1 | UO14 | Avdrag för resor till och från arbetet | - | - | - | - | - | - | - | - |
| C2 | UO24 | - | - | - | - | - | - | - | - | |
| C3 | UO24 | Koncernbidragsdispens | - | - | - | - | - | - | - | - |
| C4 | UO24 | Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar | - | - | - | - | - | - | - | - |
| C5 | UO23 | Anläggning av ny skog m.m. | 0,40 | 0,46 | 0,51 | 0,57 | 0,23 | 0,27 | 0,30 | 0,33 |
| C6 | ST | Skadeförsäkringsföretag | 0,87 | 1,09 | 1,22 | 1,44 | 0,64 | 0,80 | 0,90 | 1,06 |
| C7 | ST | Överavskrivningar avseende inventarier | 4,28 | 5,65 | 6,64 | 8,26 | 3,13 | 4,12 | 4,87 | 6,05 |
| C8 | ST | Periodiseringsfonder | 0,28 | 0.36 | 0,37 | 0,47 | 0,17 | 0,23 | 0,23 | 0,29 |
| C9 | ST | Substansminskning | - | - | - | - | - | - | - | - |
| C10 | UO23 | Skogsavdrag | - | - | - | - | - | - | - | - |
| C11 | UO19 | Bidrag till regionala utvecklingsbolag | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 |
| C12 | UO17 | Bidrag till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet | 0,01 | 0,01 | 0,01 | 0,01 | 0,01 | 0,01 | 0,01 | 0,01 |
| C13 | ST | Nedskrivning av lager och pågående arbete | 0,04 | 0,05 | 0,06 | 0,08 | 0,03 | 0,04 | 0,05 | 0,06 |
| C14 | ST | 0,04 | 0,05 | 0,06 | 0,08 | 0,03 | 0,03 | 0,04 | 0,05 | |
| C15 | ST | Räntefördelning vid generationsskiften | - | - | - | - | - | - | - | - |
| D. Intäkter i kapital | ||||||||||
| D1 | UO18 | Avkastning eget hem | 17,13 | 17,32 | 17,55 | 18,37 | 11,99 | 12,12 | 12,29 | 12,86 |
| D2 | UO18 | Avkastning bostadsrättsfastighet | 6,70 | 6,87 | 7,04 | 7,21 | 4,69 | 4,81 | 4,93 | 5,05 |
| D3 | UO24 | Utdelning och kapitalvinst på aktier i onoterade bolag | 0,82 | 0,88 | 0,93 | 0,99 | 0,58 | 0,62 | 0,65 | 0,69 |
| D4 | UO24 | Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade aktier | 5,74 | 6,05 | 6,43 | 6,82 | 4,02 | 4,23 | 4,50 | 4,77 |
| D5 | UO24 | Utdelning av aktier | ||||||||
| D6 | UO24 | Utdelning och kapitalvinst på andelar i oäkta | 0,03 | 0,03 | 0,03 | 0,04 | 0,03 | 0,02 | 0,03 | 0,03 |
| bostadsrättsföreningar | ||||||||||
| D7 | ST | Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt1 | 41,62 | 2,94 | 5,72 | 17,59 | 29,14 | 2,06 | 4,00 | 12,31 |
| D8 | ST | Värdeförändring på aktier m.m. | 4,91 | 3,09 | 3,24 | 3,40 | 3,44 | 2,16 | 2,27 | 2,38 |
| D9 | UO18 | Nedsatt kapitalvinstskatt vid försäljning av eget hem och | ||||||||
| bostadsrätt2 | 29,79 | 3,46 | 4,47 | 8,33 | 20,85 | 2,42 | 3,13 | 5,83 | ||
| D10 | UO11 | Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel | 14,26 | 13,93 | 18,86 | 22,77 | 9,98 | 9,75 | 13,20 | 15,94 |
| D11 | ST | Nedsatt avkastningsskatt på |
0,25 | 0,24 | 0,32 | 0,39 | 0,17 | 0,17 | 0,23 | 0,27 |
| D12 | ST | Schablonmässigt underlag för avkastningsskatt | - | - | - | - | - | - | - | - |
| D13 | ST | Framskjuten beskattning vid andelsbyte | - | - | - | - | - | - | - | - |
| D14 | ST | 0,03 | 0,04 | 0,05 | 0,06 | 0,02 | 0,03 | 0,03 | 0,04 | |
| E. Kostnader i kapital | ||||||||||
| E1 | UO18 | Ränteutgifter för egnahem | - | - | - | - | - | - | - | - |
| E2 | ST | Konsumtionskrediter | - | - | - | - | - | - | - | - |
| E3 | ST | Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m. | - | - | - | - | - | - | - | - |
| F. Socialavgifter | ||||||||||
| F1 | UO19 | Regional nedsättning av egenavgifter | 0,09 | 0,09 | 0,09 | 0,10 | 0,06 | 0,06 | 0,06 | 0,07 |
| F2 | UO14 | Nedsättning av egenavgifter för personer som vid årets ingång inte | ||||||||
| har fyllt 26 år | 0,07 | 0,07 | 0,08 | 0,08 | 0,05 | 0,05 | 0,05 | 0,06 | ||
| F3 | UO19 | Regional nedsättning av arbetsgivaravgifter | 0,51 | 0,52 | 0,54 | 0,56 | 0,38 | 0,39 | 0,40 | 0,41 |
| F4 | UO14 | Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång | ||||||||
| inte har fyllt 26 år | 17,18 | 17,95 | 18,90 | 19,94 | 12,66 | 13,23 | 13,93 | 14,70 | ||
| F5 | UO14 | Generell nedsättning av egenavgifter | 1,44 | 1,52 | 1,61 | 1,71 | 1,01 | 1,06 | 1,13 | 1,20 |
| F6 | ST | Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel | - | - | - | - | - | - | - | - |
21
Skr. 2010/11:108
| Mdkr | Brutto | Netto | ||||||||
| 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | |||
| G. Särskild löneskatt | ||||||||||
| G1 | UO24 | Ersättning skiljemannauppdrag | - | - | - | - | - | - | - | - |
| G2 | UO17 | Ersättning till idrottsutövare | - | - | - | - | - | - | - | - |
| G3 | UO24 | Nedsatta socialavgifter för egenföretagare som fyllt 65 år och är | ||||||||
| födda 1938 eller senare | 0,35 | 0,36 | 0,39 | 0,41 | 0,24 | 0,25 | 0,27 | 0,29 | ||
| G4 | UO24 | Inga socialavgifter för egenföretagare som är födda 1937 eller | ||||||||
| tidigare | 0,13 | 0,13 | 0,14 | 0,15 | 0,09 | 0,09 | 0,10 | 0,10 | ||
| G5 | UO24 | Nedsatta socialavgifter för anställda som fyllt 65 år och som är födda | ||||||||
| 1938 eller senare | 2,30 | 2,40 | 2,50 | 2,60 | 1,70 | 1,77 | 1,84 | 1,92 | ||
| G6 | UO24 | Inga socialavgifter för anställda som är födda 1937 eller tidigare | 0,40 | 0,30 | 0,30 | 0,30 | 0,30 | 0,22 | 0,22 | 0,22 |
| H. Mervärdesskatt | ||||||||||
| Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger ej) | ||||||||||
| H1 | UO18 | Försäljning av tomtmark och byggnader | 2,90 | 2,92 | 2,95 | 3,02 | 2,14 | 2,15 | 2,17 | 2,22 |
| H2 | UO17 | Försäljning av konstverk < 300 000 kr/år | - | - | - | - | - | - | - | - |
| H3 | ST | Lotterier | 5,81 | 6,13 | 6,56 | 6,98 | 4,29 | 4,52 | 4,83 | 5,15 |
| H4 | UO18 | Uttagsbeskattning avseende vissa fastighetstjänster | - | - | - | - | - | - | - | - |
| Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger) | ||||||||||
| H5 | UO09 | Läkemedel | 2,15 | 2,31 | 2,52 | 2,74 | 1,58 | 1,70 | 1,85 | 2,02 |
| H6 | ST | Internationell personbefordran | 0,87 | 0,91 | 0,95 | 1,00 | 0,64 | 0,67 | 0,70 | 0,74 |
| Skattesats 6 eller 12 procent (avdragsrätt föreligger) | ||||||||||
| H7 | UO22 | Personbefordran | 7,65 | 8,36 | 9,25 | 10,28 | 5,64 | 6,16 | 6,81 | 7,58 |
| H8 | UO17 | Allmänna nyhetstidningar och tidsskrifter | 2,46 | 2,65 | 2,89 | 3,14 | 1,81 | 1,96 | 2,13 | 2,32 |
| H9 | UO17 | Böcker och broschyrer | 1,16 | 1,26 | 1,36 | 1,48 | 0,86 | 0,93 | 1,01 | 1,09 |
| H10 | UO17 | Entréavgiftsbelagda kulturella föreställningar3 | 1,58 | 1,67 | 1,78 | 1,90 | 1,17 | 1,23 | 1,32 | 1,40 |
| H11 | UO17 | Kommersiell idrott | 4,99 | 5,45 | 6,03 | 6,71 | 3,68 | 4,02 | 4,45 | 4,94 |
| H12 | UO24 | Transport i skidliftar | 0,22 | 0,24 | 0,25 | 0,27 | 0,16 | 0,17 | 0,19 | 0,20 |
| H13 | UO17 | Upphovsrätter4 | 0,48 | 0,50 | 0,53 | 0,55 | 0,35 | 0,37 | 0,39 | 0,41 |
| H14 | UO17 | Entré djurparker | 0,09 | 0,09 | 0,10 | 0,10 | 0,06 | 0,07 | 0,07 | 0,07 |
| H15 | UO12 | Livsmedel | 30,75 | 31,34 | 32,71 | 34,19 | 22,66 | 23,10 | 24,11 | 25,20 |
| H16 | UO24 | Rumsuthyrning | 2,50 | 2,63 | 2,82 | 3,00 | 1,84 | 1,94 | 2,08 | 2,21 |
| H17 | UO17 | Försäljning av konstverk =300 000 kr/år | 0,02 | 0,02 | 0,03 | 0,03 | 0,02 | 0,02 | 0,02 | 0,02 |
| Undantag från skattskyldighet | ||||||||||
| H18 | UO17 | Omsättning i ideella föreningar | 0,26 | 0,27 | 0,28 | 0,30 | 0,19 | 0,20 | 0,21 | 0,22 |
| Avdrag för ingående skatt | ||||||||||
| H19 | ST | Ingående skatt på jordbruksarrende | - | - | - | - | - | - | - | - |
| I. Punktskatter | ||||||||||
| Energiskatt | ||||||||||
| I1 | UO22 | Energiskatt på diesel i motordrivna fordon | 12,03 | 11,27 | 12,08 | 10,79 | 8,87 | 8,31 | 8,90 | 7,95 |
| I2 | UO22 | Energiskattebefrielse för naturgas och gasol som drivmedel | 0,17 | 0,17 | 0,19 | 0,19 | 0,12 | 0,13 | 0,14 | 0,14 |
| I3 | UO22 | Energiskattebefrielse för biodrivmedel | 2,33 | 2,50 | 2,94 | 2,94 | 1,72 | 1,84 | 2,17 | 2,17 |
| I4 | UO22 | Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift | 1,38 | 1,42 | 1,49 | 1,49 | 1,01 | 1,05 | 1,10 | 1,10 |
| I5 | UO22 | Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift | 0,03 | 0,03 | 0,03 | 0,03 | 0,02 | 0,02 | 0,02 | 0,02 |
| I6 | ST | Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart | 0,69 | 0,71 | 0,73 | 0,73 | 0,51 | 0,53 | 0,54 | 0,54 |
| I7 | UO22 | Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart | 1,05 | 1,04 | 1,09 | 1,09 | 0,77 | 0,77 | 0,80 | 0,80 |
| I8 | UO19 | Nedsatt energiskatt på elförbrukning i vissa kommuner | 1,24 | 1,24 | 1,27 | 1,29 | 0,91 | 0,91 | 0,93 | 0,95 |
| I9 | UO21 | Differentierat skatteuttag på fossila bränslen för uppvärmning | 0,67 | u | u | u | 0,50 | u | u | u |
22
Skr. 2010/11:108
| Mdkr | Brutto | Netto | ||||||||
| 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | |||
| I10 | UO21 | Energiskattebefrielse för biobränslen, torv m.m. för uppvärmning | 6,68 | 6,56 | 6,79 | 6,81 | 4,92 | 4,84 | 5,00 | 5,02 |
| I11 | UO21 | Nedsatt energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk | 0,48 | 0,52 | 0,51 | 0,51 | 0,35 | 0,38 | 0,38 | 0,38 |
| I12 | UO21 | Nedsatt energiskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin | 0,12 | 0,08 | 0,07 | 0,07 | 0,09 | 0,06 | 0,05 | 0,05 |
| I13 | UO24 | Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom industrin | 0,93 | 1,14 | 1,18 | 1,19 | 0,68 | 0,84 | 0,87 | 0,88 |
| I14 | UO23 | Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom växthus- och | ||||||||
| jordbruksnäringen | 0,14 | 0,11 | 0,11 | 0,11 | 0,10 | 0,08 | 0,08 | 0,08 | ||
| I15 | UO24 | Nedsatt energiskatt på el som används inom industrin | 16,98 | 17,71 | 18,62 | 19,01 | 12,51 | 13,05 | 13,73 | 14,01 |
| I16 | UO23 | Nedsatt energiskatt på el som används inom växthus- och | ||||||||
| jordbruksnäringen | 0,60 | 0,61 | 0,62 | 0,64 | 0,44 | 0,45 | 0,46 | 0,47 | ||
| I17 | UO24 | Befrielse från energiskatt på el vid deltagande i program för | ||||||||
| energieffektivisering inom industrin | 0,20 | 0,20 | 0,20 | 0,20 | 0,15 | 0,15 | 0,15 | 0,15 | ||
| I18 | UO24 | Nedsatt energiskatt för diesel i gruvindustriell verksamhet | 0,11 | 0,10 | 0,10 | 0,12 | 0,08 | 0,07 | 0,07 | 0,09 |
| Koldioxidskatt | ||||||||||
| I19 | UO24 | Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom industrin | ||||||||
| utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter | 1,35 | 1,20 | 1,24 | 1,24 | 0,99 | 0,89 | 0,91 | 0,91 | ||
| I20 | UO22 | Nedsatt koldioxidskatt för naturgas och gasol som drivmedel | 0,04 | 0,03 | 0,03 | 0,02 | 0,03 | 0,02 | 0,03 | 0,02 |
| I21 | UO24 | Nedsatt koldioxidskatt för diesel i gruvindustriell verksamhet | 0,20 | 0,17 | 0,17 | 0,17 | 0,15 | 0,12 | 0,12 | 0,12 |
| I22 | UO24 | Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom | ||||||||
| industrin | 0,01 | 0,01 | 0,01 | 0,01 | 0,01 | 0,01 | 0,01 | 0,01 | ||
| I23 | UO23 | Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus | ||||||||
| och jordbruksnäringen | 0,03 | 0,02 | 0,02 | 0,02 | 0,02 | 0,01 | 0,01 | 0,01 | ||
| I24 | UO23 | Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och | ||||||||
| jordbruksnäringen | 0,43 | 0,38 | 0,39 | 0,39 | 0,32 | 0,28 | 0,29 | 0,29 | ||
| I25 | UO23 | Nedsatt koldioxidskatt för diesel till arbetsmaskiner inom jord- och | ||||||||
| skogsbruksnäringen | 1,36 | 1,29 | 1,29 | 1,04 | 1,00 | 0,95 | 0,95 | 0,77 | ||
| I26 | UO21 | Nedsatt koldioxidskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin | 0,04 | 0,03 | 0,02 | 0,02 | 0,03 | 0,02 | 0,02 | 0,02 |
| I27 | UO22 | Koldioxidskattebefrielse för bandrift | 0,02 | 0,03 | 0,03 | 0,03 | 0,02 | 0,02 | 0,02 | 0,02 |
| I28 | UO22 | Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart | 0,97 | 0,97 | 1,01 | 1,02 | 0,72 | 0,71 | 0,75 | 0,75 |
| I29 | ST | Koldioxidskattebefrielse för inrikes sjöfart | 0,62 | 0,64 | 0,65 | 0,65 | 0,45 | 0,47 | 0,48 | 0,48 |
| J. Skattereduktioner m.m. | ||||||||||
| J1 | UO24 | Skattereduktion för sjöinkomst | 0,12 | 0,12 | 0,12 | 0,12 | 0,08 | 0,08 | 0,08 | 0,08 |
| J2 | UO14 | Skattereduktion för |
2,05 | 2,24 | 2,46 | 2,73 | 1,34 | 1,46 | 1,61 | 1,77 |
| J3 | UO14 | Skattereduktion för |
19,97 | 18,40 | 15,31 | 12,31 | 13,06 | 12,00 | 10,00 | 8,00 |
| J4 | UO18 | Begränsad fastighetsavgift för pensionärer | 0,17 | 0,23 | 0,23 | 0,22 | 0,12 | 0,16 | 0,16 | 0,16 |
| K. Kreditering på skattekonto | ||||||||||
| K1 | UO14 | Stöd för nystartsjobb | 3,82 | 5,52 | 6,08 | 6,05 | 2,82 | 4,07 | 4,48 | 4,46 |
| K2 | UO12 | Jämställdhetsbonus | 0,18 | 0,23 | 0,26 | 0,30 | 0,12 | 0,15 | 0,17 | 0,19 |
| K3 | UO22 | Sjöfartsstöd | 1,82 | 1,87 | 1,93 | 1,99 | 1,34 | 1,38 | 1,42 | 1,46 |
| K4 | UO18 | Investeringsstimulans till hyres- och studentbostäder | 1,02 | 0,02 | u | u | 1,02 | 0,02 | u | u |
L. Skattskyldighet
| L1 | ST | Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund |
| L2 | ST | Kyrkor, vissa hushållningssällskap, sjukvårds- och |
| barhärtighetsinrättningar | ||
| L3 | ST | Akademier, arbetslöshetskassor, vissa stiftelser m.m. |
| L4 | ST | Ägare av vissa fastigheter |
| - | - | - | - | - | - | - | - |
| - | - | - | - | - | - | - | - |
| - | - | - | - | - | - | - | - |
| - | - | - | - | - | - | - | - |
23
Skr. 2010/11:108
| Mdkr | Brutto | Netto | ||||||||
| 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | |||
| M. Skattesanktioner | ||||||||||
| Kostnader i kapital | ||||||||||
| M1 | ST | Begränsning i avdragsgilla ränteutgifter | ||||||||
| M2 | ST | Begränsning av skattereduktion | ||||||||
| M3 | UO18 | Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och småhus | ||||||||
| M4 | UO24 | Fastighetsskatt på lokaler | ||||||||
| M5 | UO24 | Fastighetsskatt på industri- och elproduktionsenheter | ||||||||
| Socialavgifter | ||||||||||
| M6 | ST | Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete | ||||||||
| Punktskatter | ||||||||||
| M7 | UO21 | Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer | ||||||||
| M8 | UO21 | Koldioxidskatt på fossila bränslen i kraftvärmeverk inom EU:s system | ||||||||
| för handel med utsläppsrätter | ||||||||||
| M9 | UO21 | Koldioxidskatt på fossila bränslen i värmeverk inom EU:s system för | ||||||||
| handel med utsläppsrätter | ||||||||||
| N. EJ SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER | ||||||||||
| Skattefria transfereringar | ||||||||||
| N1 | Näringsbidrag | - | - | - | - | |||||
| N2 | Avgångsvederlag till jordbrukare | - | - | - | - | |||||
| N3 | Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden | - | - | - | - | |||||
| N4 | Flyttningsersättningar av allmänna medel | - | - | - | - | |||||
| N5 | Totalförsvarspliktigas och rekryters ersättningar och förmåner | 0,05 | 0,05 | 0,05 | 0,05 | |||||
| N6 | Barnbidrag m.m. | 15,02 | 15,24 | 15,27 | 15,40 | |||||
| N7 | Särskilt pensionstillägg och vårdnadsbidrag | 0,10 | 0,11 | 0,11 | 0,11 | |||||
| N8 | Handikappersättning m.m. | 0,59 | 0,55 | 0,53 | 0,52 | |||||
| N9 | Bistånd | 3,62 | 3,66 | 3,65 | 3,58 | |||||
| N10 | Underhållsstöd | 1,75 | 1,72 | 1,69 | 1,67 | |||||
| N11 | Bidrag till adoption | - | - | - | - | |||||
| N12 | Bostadstillägg | 5,39 | 4,84 | 4,67 | 4,51 | |||||
| N13 | Bostadsbidrag | 1,28 | 1,22 | 1,15 | 1,07 | |||||
| N14 | Studiestöd m.m. | 5,24 | 5,34 | 5,37 | 5,39 | |||||
| N15 | Skattefria pensioner | 0,27 | 0,26 | 0,27 | 0,27 | |||||
| N16 | Äldreförsörjningsstöd | 0,20 | 0,18 | 0,19 | 0,19 | |||||
| N17 | Ersättning till nyanlända invandrare | 0,52 | 0,54 | 0,54 | 0,53 | |||||
1,2 Beräkningen bygger på observerad samt prognostiserad utveckling för fastighetsprisindex. Beloppet kan därför fluktuera avsevärt mellan åren.
3Biografföreställningar var tidigare särredovisade men redovisas nu i enlighet med ML under samma post som entréavgiftsbelagda kulturella föreställningar.
4Basen för upphovsrätter har uppdaterats med ny statistik över försäljningen av upphovsrätter.
24
Skr. 2010/11:108
III Beskrivning av enskilda skatteutgifter
| 1 | Inledning | 2 | Förkortningar |
| I denna del ges en förteckning över och en | I beskrivningarna används följande förkort- | ||
| beskrivning av samtliga skatteutgifter och | ningar: | ||
| skattesanktioner. Beskrivningarna innehåller | |||
| även hänvisningar till aktuella lagrum. | EES | Europeiska ekonomiska | |
| samarbetsområdet | |||
| IL | Inkomstskattelag (1999:1229) | ||
| LSE | Lag (1994:1776) om skatt på energi | ||
| ML | Mervärdesskattelag (1994:200) | ||
| SFS | Svensk författningssamling | ||
25
26
27
28
29
Skr. 2010/11:108
4 Beskrivning av skatteutgifter
A Inkomst av tjänst och allmänna avdrag
A1 Schablonberäknad kapitalavkastning i fåmansaktiebolag
Aktiva ägare till kvalificerade andelar i fåmansaktiebolag kan ta ut ersättning i form av både kapital- och tjänsteinkomst. Eftersom skattesatserna för dubbelbeskattad tjänste- och dubbelbeskattad kapitalinkomst skiljer sig åt förebyggs skatteplanering genom regler som schablonmässigt begränsar hur stor del av inkomsten som får tas ut i inkomstslaget kapital.
För företag med hög kapitalavkastning medför dessa s.k.
Reglerna för schablonbeskattad kapitalavkastning finns i 57 kap. IL. Utdelningsutrymmet för kapitalbeskattning (gränsbeloppet) beräknas enligt antingen förenklingsregeln eller huvudregeln. Vid tillämpning av huvudregeln beräknas utdelningsutrymmet genom att en s.k. klyvningsränta multipliceras med ett kapitalunderlag som är tänkt att motsvara det insatta aktiekapitalet. Klyvningsräntan uppgår till summan av statslåneräntan den sista november föregående år och nio procentenheter. I vissa fall tillkommer ett lönebaserat utrymme, se skatteutgift A2. Enligt förenklingsregeln får ägare till kvalificerade andelar gemensamt ta ut ett schablonbelopp som uppgår till högst 2,5 inkomstbasbelopp i inkomstslaget kapital.
En skatteutgift uppkommer i den mån reglerna tillämpas, såvida den schablonberäknade kapitalavkastningen överstiger den faktiska kapitalavkastningen. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. Skatteutgiften består av skillnaden i skattesats mellan tjänste- och kapitalinkomst.
Denna skillnad ökar till följd av att endast 2/3 av utdelningen i inkomstslaget kapital tas upp till beskattning (se skatteutgift D4) medan tjänsteinkomsten tas upp i sin helhet.
A2 Löneunderlaget i fåmansaktiebolag
Enligt 57 kap. 11 § jämfört med
En skatteutgift uppkommer i den mån huvudregeln tillämpas och lönekravet är uppfyllt, såvida det lönebaserade utrymmet resulterar i att avkastning på arbete beskattas i inkomstslaget kapital. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt och består i skillnaden mellan dubbelbeskattad tjänste- och dubbelbeskattad kapitalinkomst.
A3 Kapitalvinst på kvalificerade andelar
Enligt 57 kap.
A4 Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension
Arbetsgivarens kostnader ska inte tas upp till beskattning hos arbetstagaren om kostnaderna avser tryggande av utfästelse om pension genom till exempel betalning av premie för
30
pensionsförsäkring på visst sätt och inom vissa ramar (11 kap. 6 § IL). Utfästelsen utgör en ersättning för utfört arbete som inte är förmånsgrundande i socialförsäkringssystemen och ligger därför till grund för särskild löneskatt. Skatteutgiften för skatt på inkomst av tjänst är beroende av skillnaden i marginalskatt vid avsättning och utbetalning av pensionen.
A5 Underskott i aktiv näringsverksamhet m.m.
Underskott av aktiv näringsverksamhet får dras av som allmänt avdrag under vissa förutsättningar (maximalt under 5 års tid med högst 100 000 kronor per år; restriktionerna gäller dock inte litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet) (64 kap.
A6 Avdrag för pensionspremier
Enligt 59 kap. IL får avdrag göras för erlagda premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton. Avdragen är begränsade till 12 000 kronor. Om marginalskatten vid utbetalningen av pensionen är lägre än vid inbetalningen av premien uppstår en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
A7 Sjöinkomstavdrag
Skattskyldiga som har haft sjöinkomst under hela beskattningsåret ges sjöinkomstavdrag som uppgår till 36 000 kronor om fartyget till övervägande del går i fjärrfart och 35 000 kronor om det går i närfart (64 kap. 2 § IL). Om man inte har arbetat ombord hela året ges avdrag för varje dag som sjöinkomst uppbärs. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
A8 Personaloptioner
Beskattning av personaloptionsförmån sker först när en personaloption utnyttjas eller
Skr. 2010/11:108
överlåts (10 kap. 11 § andra stycket IL). För de personer som utnyttjar eller överlåter en personaloption är räntan på denna skattekredit en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
A9 Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor
Den som har tillfälligt arbete på annan ort än hemorten eller flyttat till annan ort på grund av arbete men har kvar den tidigare bostaden kan under vissa förutsättningar få avdrag för den ökning av levnadskostnaderna som därigenom uppkommer (12 kap.
A10 Avdrag för resor till och från arbetet
Skäliga utgifter för arbetsresor ska dras av vid inkomsttaxeringen, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han behöver använda något transportmedel (12 kap. 26 § IL). Om arbetsresorna görs med bil ska vissa förutsättningar vara uppfyllda (12 kap.
A11 Avdrag för utbildningsresor vid omstrukturering
Skattskyldiga som har skattefri förmån av utbildning eller annan åtgärd enligt 11 kap. 17 § IL ska göra avdrag enligt
31
Skr. 2010/11:108
A12 Avdrag för inställelseresor
Om den skattskyldige har haft utgifter för resa mellan två platser inom EES i samband med tillträdande eller frånträdande av tjänst, s.k. inställelseresa, är kostnader som till den del de överstiger 9 000 kronor avdragsgilla vid inkomsttaxeringen (12 kap. 2 och 25 §§ IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
A13 Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner
Vissa förmåner och ersättningar till utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner kan under vissa förutsättningar undantas från beskattning (11 kap.
A14 Förmån av resa vid anställningsintervju
Förmån av resa till eller från anställningsintervju mellan två platser inom EES och ersättning för sådan resa som inte överstiger kostnaden för resan är inte skattepliktig (11 kap. 26 § IL.) Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A15 Förmån av utbildning vid omstrukturering m.m.
Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd som är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta förvärvsarbeta vid risk för arbetslöshet på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet ska inte tas upp till beskattning (11 kap. 17 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A16 Förmån av miljöanpassade bilar
Förmånsvärdet för en bil som – helt eller delvis – är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja och som därför har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, sätts ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den närmast jämförbara bilen utan sådan teknik (61 kap. 8 a § IL). Vidare gäller att förmånsvärdet för förmånsbilar som drivs med elektricitet eller annan gas än gasol utgörs av 60 procent av förmånsvärdet för jämförbar bil utan miljöanpassad teknik. Den maximala nedsättningen får inte överstiga 16 000 kronor per år. För alkoholdrivna bilar utgör i stället förmånsvärdet 80 procent av förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Den maximala nedsättningen får inte överstiga 8 000 kronor per år. De två senare nedsättningarna är tidsbegränsade till och med inkomståret 2011. Skatteutgiften uppstår till följd av det nedsatta förmånsvärdet och avser inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A17 Stipendier
Enligt 8 kap. 5 § IL är stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning undantagna från inkomstbeskattning. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är undantagna från inkomstbeskattning om de inte utgör ersättning för arbete för utbetalarens räkning och inte betalas ut periodiskt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
| A18 | Personalrabatter m.m. | ||||
| Personalrabatter | beskattas | normalt | inte | ||
| (11 kap. | 13 § IL). | Reseförmåner | med | ||
| inskränkande | villkor | som | tillhandahålls | ||
anställda inom t.ex. flyg eller järnväg beskattas enligt en schablon (61 kap.
32
A19 Vissa ersättningar och förmåner till EU- parlamentariker
De resekostnadsersättningar, ersättningar för utgifter i samband med sjukdom, graviditet eller barnafödande och kostnadsersättningar för utövande av uppdraget som Europaparlamentet betalar ut till sina ledamöter är enligt 11 kap. 28 § IL inte skattepliktiga. Ersättningar för utgifter i samband med sjukdom, graviditet eller barnafödande som ges till före detta ledamöter som har pension eller efterlevandepension från Europaparlamentet ska inte heller beskattas. Detsamma gäller de försäkringsförmåner som ges ut av Europaparlamentet och de inbetalningar som görs till den frivilliga pensionsfonden. Det senare gäller också inbetalningar som görs av före detta ledamöter som förvärvat rättigheter i fonden. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A20 Ersättningar och förmåner till personal vid Europaskolor
Ersättningar och förmåner som Europaskolorna ger ut till personal som är eller varit utstationerade vid dessa skolor tas inte upp till beskattning (11 kap. 21 a § IL). Detsamma gäller efterlevande till sådan personal. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A21 Hittelön m.m.
Enligt 8 kap. 30 § IL är hittelön, ersättningar till den som har räddat personer eller tillgångar i fara och ersättningar till den som har bidragit till eller avsett att bidra till att bl.a. förebygga brott skattefria om inte ersättningarna hänför sig till anställning eller uppdrag. Eftersom ersättningarna i princip är ersättning för prestation utgör skattebefrielsen en skatteutgift avseende skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A22 Ersättning för blod m.m.
Sedvanliga ersättningar till den som har lämnat organ, blod eller modersmjölk är skattefria (8 kap. 29 § IL). Eftersom ersättningarna i
Skr. 2010/11:108
princip är ersättning för prestation utgör skattebefrielsen en skatteutgift avseende skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A23 Inkomst från försäljning av vilt växande bär
Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar som den skattskyldige har plockat själv är skattefria upp till 12 500 kronor (8 kap. 28 § IL). Detta gäller inte om plockningsverksamheten utgör näringsverksamhet eller om ersättningen utgör lön eller liknande förmån. Eftersom inkomsterna är ersättning för utfört arbete utgör skattebefrielsen en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A24 Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands
Ersättningar och förmåner till utomlands stationerad personal vid statlig myndighet ska inte tas upp till beskattning, om ersättningen eller förmånen är föranledd av stationeringen och avser vissa förmåner och ersättningar, t.ex. bostad på stationeringsorten och medföljandetillägg för make, maka eller sambo som på grund av stationeringen går miste om egen förvärvsinkomst (11 kap. 21 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A25 Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI
Ersättningar för ökade levnadskostnader eller för skolavgifter för barn och förmån av bostad är inte skattepliktig när ersättningen anvisats av styrelsen för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) till forskare vid SIPRI som är utländska medborgare, kontraktsanställda på bestämd tid och vid tidpunkten för anställningen inte bosatta i Sverige (11 kap. 21 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
33
Skr. 2010/11:108
A26 Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands
Den s.k. ettårsregeln ger skattefrihet i Sverige för tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands i minst ett år i samma land även om ingen beskattning skett i verksamhetslandet och detta beror på lagstiftning eller administrativ praxis i det landet eller annat avtal än skatteavtal (3 kap. 9 § IL). Detta gäller inte för anställningar hos staten, landsting, kommuner, församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport. Inte heller gäller ettårsregeln för europaparlamentariker. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A27 Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg
Skattefrihet gäller för anställning ombord på utländskt fartyg som huvudsakligen går i oceanfart om anställningen och vistelsen utomlands varat minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod och avsett anställning hos arbetsgivare som hör hemma i en stat inom EES (3 kap. 12 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A28 Personalvård
Enligt 11 kap. 11 § IL är personalvårdsförmåner skattefria. Med personalvårdsförmåner avses förmåner av mindre värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete. Som personalvårdsförmåner räknas inte rabatter, förmåner som den anställde får byta ut mot kontant ersättning, förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem. Som personalvårdsförmån räknas bland annat sådana förfriskningar och enklare förtäring i samband med arbete som inte kan anses som måltid samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård (11 kap. 12 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A29 Förmån av privatfinansierad hälso- och sjukvård
Förmån av hälso- och sjukvård ska inte tas upp till beskattning om förmånen avser vård i Sverige som inte är offentligfinansierad eller vård utomlands (11 kap. 18 § IL). Arbetsgivaren har å andra sidan ingen avdragsrätt för kostnaden (16 kap. 22 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.
A30 Utjämning av småföretagares inkomst
Inkomstutjämnande åtgärder i små företag, t.ex. avsättningar till skogskonto (21 kap. IL) och periodiseringsfond (30 kap. IL) samt överavskrivningar (18 kap. IL), leder till en skatteutgift när åtgärderna medför att ägarens marginalskatt blir olika vid avsättning och uttag. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
A31 Flyttningsersättningar från arbetsgivare
Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av arbetsgivaren (11 kap. 27 § IL). Om ersättningen för utgifter för flyttning också omfattar ersättning för körning med egen bil, ska denna ersättning dock tas upp till beskattning till den del den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 § IL. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst i de fall där ersättningen betalas av arbetsgivaren.
B Intäkter i näringsverksamhet
B1 Uttag av bränsle
Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverksamhet skattepliktigt. Uttag av bränsle för uppvärmning är dock undantaget från skatteplikt om fastigheten är taxerad som lantbruksenhet (22 kap. 9 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.
34
B2 Avverkningsrätt till skog
Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten när bindande avtal träffats. Enligt gällande lagstiftning tillämpas dock i detta fall kontantprincipen, vilket innebär att beskattningen skjuts upp, varför en räntefri kredit uppstår i näringsverksamhet (21 kap. 2 § IL). I princip borde räntan på krediten utgöra underlag för skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.
B3 Kapitalvinst på näringsfastigheter
Kapitalvinst på enskildas näringsfastigheter beskattas som kapitalinkomst (13 kap. 6 § IL). Skatteutgiften avser att en större del av näringsinkomsten beskattas som kapitalinkomst än vad som är normenligt. För denna del kan skatteutgiften beräknas ur skillnaden mellan skattesatsen för näringsinkomst (inklusive särskild löneskatt) och kapitalinkomstskattesatsen.
C Kostnader i näringsverksamhet
C1 Avdrag för resor till och från arbetet
Skäliga utgifter för arbetsresor ska dras av vid inkomsttaxeringen, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han behöver använda något transportmedel (12 kap. 26 § IL). Om arbetsresorna görs med bil ska vissa förutsättningar vara uppfyllda (12 kap.
C2
I vissa fall kan en skattskyldig få avräkning för den skatt som skulle ha utgått i det andra
Skr. 2010/11:108
avtalslandet även om sådan skatt inte har erlagts. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.
C3 Koncernbidragsdispens
Regeringen kan i vissa fall medge att avdrag får göras för lämnade bidrag trots att reglerna för koncernbidrag inte är uppfyllda (35 kap. 8 § IL). Detta förutsätter dels att avdraget redovisas öppet, dels att den verksamhet som bedrivs av berörda företag ska vara av samhällsekonomiskt intresse. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.
C4 Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar
Ekonomiska föreningar får, enligt 39 kap. 22 § IL, göra avdrag för rabatter, utdelningar m.m. trots att dessa inte är skattepliktiga hos mottagaren. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.
C5 Anläggning av ny skog m.m.
Utgifter för anläggning av ny skog och dikning som främjar skogsbruk ska kostnadsföras direkt. Utgifter för inköp samt plantering av träd och buskar för frukt- eller bärodling får dras av direkt (21 kap. 3 § och 20 kap. 17 § IL). Skatteutgiften utgörs av ränteeffekten på den omedelbara avskrivningen och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.
C6 Skadeförsäkringsföretag
I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlighet att göra extra avsättningar till s.k. säkerhetsreserv. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och utgörs av räntan på den skattekredit som det extra avdraget medför.
C7 Överavskrivningar avseende inventarier
Den planmässiga avskrivningstiden bestäms av tillgångens ekonomiska livslängd, medan den skattemässiga avskrivningstiden bestäms enligt
35
Skr. 2010/11:108
lag (18 kap. IL). Detta innebär att planmässiga och skattemässiga avskrivningar endast undantagsvis överensstämmer. Lagstiftningen tillåter att en tillgång skrivs av snabbare än vad som är ekonomiskt motiverat av förslitning. Genom överavskrivningarna uppstår en skattekredit; inkomstskatten multiplicerad med den ackumulerade överavskrivningen. Skatteutgiften utgörs av räntan på skattekrediten och avser inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.
C8 Periodiseringsfonder
Periodiseringsfonden är en vinstanknuten reserveringsmöjlighet i företaget, där medel kan reserveras under högst sex år (30 kap. IL). Reserveringsmöjligheten innebär att inkomstbeskattningen skjuts upp. För juridiska personer är periodiseringsfonderna räntebelagda och därmed medför juridiska personers periodiseringsfonder inga skatteutgifter. För enskilda näringsidkare och för fysiska personer som är delägare i handelsbolag utgörs skatteutgiften av räntan på skattekrediten. Skatteutgiften avser inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.
C9 Substansminskning
Huvudregeln vad gäller avdrag för substansminskningar är ingen skatteutgift. Enligt en alternativregel får avdraget uppgå till högst 75 procent av täktmarkens allmänna saluvärde då utvinningen påbörjades (20 kap.
C10 Skogsavdrag
Vid avyttring av skog får fysisk person under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet, medan avdraget för juridiska personer är begränsat till 25 procent. Vid taxeringen för ett visst beskattningsår får avdrag göras med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten (21 kap.
saknas anledning att ge avdrag när värdeökningen på skogstillväxten överstiger gjorda uttag. Skatteutgiften uppkommer genom den schablon som är vald för beräkning av avdragets storlek och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.
C11 Bidrag till regionala utvecklingsbolag
Avdrag får göras för bidrag som lämnas till regionalt utvecklingsbolag (16 kap. 12 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.
C12 Bidrag till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet
Avdrag får göras för bidrag som lämnas till Tekniska museet (16 kap. 10 § IL) och Svenska Filminstitutet (16 kap. 11 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt.
C13 Nedskrivning av lager och pågående arbeten
Enligt en alternativregel kan lager (gäller inte fastigheter och värdepapper) tas upp till 97 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet (17 kap. 4 § IL).
C14
Skogsägare och författare m.fl. som bedriver enskild firma har ofta oregelbundna inkomster. För att möjliggöra en resultatutjämning tillåts dessa göra avdrag för belopp som sätts in på skogskonto, skogsskadekonto eller upphovsmannakonto (21 kap.
36
Kontoinsättningen medför att egenavgiften skjuts upp, där skattedelen utgörs av särskild löneskatt. Skatteutgiften utgörs av den räntefria skattekrediten.
C15 Räntefördelning vid generationsskiften
Förvärvas en näringsfastighet genom arv, testamente, bodelning med anledning av makes död eller äktenskapsskillnad eller genom gåva kan förvärvaren undvika negativ räntefördelning till den del det negativa fördelningsunderlaget är hänförligt till förvärvet (33 kap.
D Intäkter i kapital
D1 Avkastning eget hem
Med eget hem avses ett småhus som inte upplåts med hyresrätt eller bostadsrätt. Den direkta avkastningen i form av boendet i eget hem beskattas inte som inkomst av kapital. Däremot utgår kommunal fastighetsavgift på bostäder enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader som innehåller bostäder är nedsatt under de första 10 åren. Varje byggnad tilldelas ett särskilt värdeår (som kan förändras genom ombyggnader). Nedsättningen av fastighetsavgiften innebär att för de fem första inkomståren efter värdeåret utgår ingen fastighetsavgift och för de därpå följande fem åren är avgiften nedsatt till hälften. Direktavkastningen antas schablonmässigt motsvara marknadsvärdet på egnahemsfastigheten multiplicerat med två procentenheter. Skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan kapitalskatten på fastighetens reala direktavkastning och den fastighetsavgift som betalas enligt gällande regler.
D2 Avkastning bostadsrättsfastighet
Den direkta avkastningen i form av boendet i privatbostadsföretag (äkta bostadsrättsförening) beskattas inte som inkomst av kapital (42 kap. 28 § IL). Däremot utgår
Skr. 2010/11:108
kommunal fastighetsavgift på bostäder enligt lagen om kommunal fastighetsavgift
Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader som innehåller bostäder är nedsatt under de första 10 åren. Varje byggnad tilldelas ett särskilt värdeår (som kan förändras genom ombyggnader). Nedsättningen av fastighetsavgiften innebär att för de fem första inkomståren efter värdeåret utgår ingen fastighetsavgift och för de därpå följande fem åren är avgiften nedsatt till hälften. Direktavkastningen antas schablonmässigt motsvara det sammanlagda marknadsvärdet på privatbostadsföretagets bostadsrättslägenheter multiplicerat med två procentenheter.
Skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan kapitalskatten på fastighetens reala direktavkastning och den fastighetsavgift som betalas enligt gällande regler.
D3 Utdelning och kapitalvinst på aktier i onoterade bolag
Enligt 42 kap. 15 a § IL beskattas kapitalinkomster för delägare i onoterade bolag skattesatsen 25 procent istället för 30 procent, vilket är normen för kapitalinkomster. Den lägre skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.
D4 Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade aktier
För den del av utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar som understiger gränsbeloppet tas fr.o.m. inkomståret 2006 endast 2/3 upp till beskattning enligt 57 kap. 20 och 21 §§ IL. Den effektiva skatten på kapitalavkastningen blir således 20 procent, vilket är lägre än normen för kapitalinkomster. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital.
D5 Utdelning av aktier
Beskattning av aktieutdelning i form av aktier skjuts i det fall ett antal villkor är uppfyllda upp till dess att mottagaren säljer aktierna, se den s.k. lex Asea, 42 kap. 16 § IL. Räntan på denna skattekredit är en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital.
37
Skr. 2010/11:108
D6 Utdelning och kapitalvinst på andelar i oäkta bostadsrättsföreningar
Andelar i oäkta bostadsrättsföreningar omfattas av lättnadsreglerna till och med utgången av år 2011. Lättnadsreglerna motsvarar de regler i 43 kap. IL som gällde för utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade bolag före inkomståret 2006. Lättnadsreglerna medför en skattelättnad. 70 procent av statslåneräntan multiplicerat med ett speciellt definierat underlag (i princip omkostnadsbeloppet för bostadsrätten) undantas från beskattning i inkomstslaget kapital. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital.
D7 Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt
Enligt normen ska värdeförändringar beskattas löpande på årsbasis (alternativt ska skatterestitution medges) och inte som fallet är i dag, när de realiseras, dvs. avyttras. Enligt 47 kap. IL ges dessutom möjlighet till uppskov även då vinsten har realiserats. Dessa uppskovsmöjligheter ger upphov till en skattekredit. En schablonintäkt på 1,67 procent av uppskovsbeloppet på en realiserad vinst tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital. Detta motsvarar en icke avdragsgill ränta på hela uppskovsbeloppet på 0,5 procent. Skillnaden mellan gällande uppskovsregler och en beskattning av uppskov i inkomstslaget kapital utgör en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.
D8 Värdeförändring på aktier m.m.
Enligt normen ska värdeförändringar beskattas (alternativt ska skatterestitution ges) när de uppkommer och inte, som fallet är i dag, när de realiseras. Uppskovet ger upphov till en skattekredit. Räntan på denna skattekredit är en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.
D9 Nedsatt kapitalvinstbeskattning vid försäljning av eget hem och bostadsrätt
Enligt 45 kap. 33 § och 46. kap. 18 § IL tas tjugotvå trettiondelar av den kapitalvinst som
realiseras vid försäljning av eget hem och bostadsrättupp till beskattning i inkomstslaget kapital. Den återstående del som inte beskattas ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.
D10 Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel
Avkastningen på medel reserverade för pensionsändamål beskattas lägre än normen för kapitalinkomster. Avkastningsskatt tas enligt 9 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ut med 15 procent på en schablonmässigt beräknad avkastning. Den lägre skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.
D11 Nedsatt avkastningsskatt på K- försäkringar
Avkastningen på kapital placerat i kapitalförsäkringar beskattas lägre än normen för kapitalinkomster. Avkastningsskatt tas enligt 9 § lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel ut med 27 procent av en schablonberäknad avkastning. Uttaget av avkastningsskatt är detsamma för avtal om tjänstepensions som är jämförbara med kapitalförsäkringar. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital.
D12 Schablonmässigt underlag för avkastningsskatt
Underlaget för avkastningsskatt utgörs enligt 3 § lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel av kapitalunderlaget, vilket för skattskyldiga försäkringsbolag utgörs av värdet av bolagets tillgångar med avdrag för finansiella skulder vid beskattningsårets ingång, multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan året före beskattningsåret. Om den faktiska avkastningen på försäkringskapital över- eller understiger den schablonmässigt framräknade avkastningen uppstår en skatteutgift respektive en skattesanktion avseende skatt på inkomst av kapital.
38
D13 Framskjuten beskattning vid andelsbyte
Reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten tillämpas när fysiska personer gör andelsbyten om vissa villkor är uppfyllda (48 a kap.
D14
Skogsägare och författare m.fl. som bedriver enskild firma har ofta oregelbundna inkomster. Tillsammans med en progressiv beskattning kan detta leda till att de missgynnas relativt personer med jämna inkomster. För att möjliggöra en resultatutjämning tillåts dessa göra avdrag för belopp som sätts in på skogskonto, skogsskadekonto eller upphovsmannakonto. Insättningen begränsas i tid till 10 år på skogskonto, 20 år på skogsskadekonto och 5 år på upphovsmannakonto. Räntan på kontona beskattas med den lägre skattesatsen 15 procent istället för 30 procent, vilket är normen för kapitalinkomster (lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.). Den lägre skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital.
E Kostnader i kapital
E1 Ränteutgifter för egnahem
Enligt 42 kap. 1 § IL ska samtliga ränteutgifter dras av. Enligt normen ska endast ränteutgifter för lån till investeringar där avkastningen är skattepliktig få dras av. Detta innebär att ränteutgifter för egnahem är en skatteutgift i den mån fastighetsavgiften understiger avkastningen från egnahem multiplicerat med en skattesats på 30 procent. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital.
Skr. 2010/11:108
E2 Konsumtionskrediter
Enligt 42 kap. 1 § IL ska samtliga ränteutgifter dras av. Enligt normen ska endast ränteutgifter för lån till investeringar där avkastningen är skattepliktig få dras av. Detta innebär att ränteutgifter för lån till konsumtion är en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital.
E3 Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m.
Kapitalförluster på marknadsnoterade delägarrätter ska dras av i sin helhet, kapitalförluster på sådana andelar i svenska aktiebolag och utländska juridiska personer som inte är noterade eller kvalificerade ska dras av till fem sjättedelar och kapitalförluster på kvalificerade andelar ska dras av till två tredjedelar mot skattepliktiga vinster på sådana tillgångar, 48 kap. 20 § IL. Till den del förluster inte kan dras av mot sådana tillgångar ska 70 procent, fem sjättedelar av 70 procent respektive två tredjedelar av 70 procent dras av, 48 kap. 20 a § IL. Huvudregeln är att 70 procent av förlusten får dras av. Skatteutgiften avser inkomst av kapital.
F Socialavgifter
F1 Regional nedsättning av egenavgifter
Enligt lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) ska en enskild näringsidkare med fast driftställe i stödområde A vid beräkning av egenavgifter göra ett avdrag från egenavgifterna med 10 procent av avgiftsunderlaget upp till 180 000 kronor, dvs. högst 18 000 kronor per år.
39
Skr. 2010/11:108
F2 Nedsättning av egenavgifter för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år
För personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år har egenavgifterna och den allmänna löneavgiften satts ned (3 kap. 15 a § socialavgiftslagen) och 3 § lagen om allmän löneavgift). Nedsättningen innebär att egenavgifterna för unga uppgår till hela ålderspensionsavgiften samt en fjärdedel av de övriga avgifterna. Skatteutgiften avser egenavgifter.
F3 Regional nedsättning av arbetsgivaravgifter
Enligt lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkning enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) får arbetsgivare med fast driftställe i stödområde A göra ett avdrag från arbetsgivaravgifterna med 10 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 7 100 kronor per kalendermånad. Nedsättningen gäller inte för kommuner, landsting, statliga myndigheter, statliga affärsdrivande verk eller registrerade trossamfund. Vidare är
F4 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år
För personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år har arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften satts ned (2 kap. 28 § socialavgiftslagen och 3 § lagen om allmän löneavgift). Nedsättningen innebär att arbetsgivaravgifterna för unga uppgår till hela ålderspensionsavgiften samt en fjärdedel av de övriga avgifterna. Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter.
F5 Generell nedsättning av egenavgifter
Från egenavgifterna ska, under vissa förutsättningar, ett avdrag göras med 5 procent av avgiftsunderlaget. Nedsättningen kan som
mest uppgå till 10 000 kronor per år (3 kap.
F6 Förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel
Enligt 61 kap. 10 § IL ska förmån av fritt eller delvis fritt drivmedel värderas till marknadsvärdet multiplicerat med faktorn 1,2. Hela förmånsvärdet, dvs. även den del av förmånsvärdet som överstiger marknadsvärdet, är pensionsgrundande och förmånsgrundande i flertalet övriga socialförsäkringar. Underlaget för socialavgifter uppgår däremot endast till drivmedlets marknadsvärde. Skatteutgiften avser socialavgifter.
G Särskild löneskatt
G1 Ersättning skiljemannauppdrag
Ersättning för skiljemannauppdrag ingår inte i underlaget för socialavgifter om parterna är av utländsk nationalitet enligt 2 kap. 20 § socialavgiftslagen. Skatteutgiften avser särskild löneskatt.
G2 Ersättning till idrottsutövare
Ersättning som en idrottsutövare erhåller från en skattebefriad ideell förening med huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet och som under året inte överstiger ett halvt prisbasbelopp är enligt 2 kap. 19 § socialavgiftslagen undantagen från socialavgifter. Er- sättningen är inte förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför särskild löneskatt.
G3 Nedsatta socialavgifter för egenföretagare som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare
För egenföretagare som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare, dvs. de som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet (SFS 2006:1339), ska enbart ålderspensionsavgiften betalas (3 kap. 15 § socialavgiftslagen). Skatteutgiften avser särskild löneskatt.
40
G4 Inga socialavgifter för egenföretagare som är födda 1937 eller tidigare
För egenföretagare som är födda 1937 eller tidigare, dvs. de som omfattas av det gamla ålderspensionssystemet (SFS 2007:1250), ska inga socialavgifter betalas (övergångsbestämmelse 5 i SFS 2000:980). Skatteutgiften avser särskild löneskatt.
G5 Nedsatta socialavgifter för anställda som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare
För anställda som har fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare, dvs. de som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet (SFS 2006:1339) ska enbart ålderspensionsavgiften betalas (2 kap. 27 § socialavgiftslagen). Skatteutgiften avser särskild löneskatt.
G6 Inga socialavgifter för anställda som är födda 1937 eller tidigare
För anställda som är födda 1937 eller tidigare, dvs. de som omfattas av det gamla ålderspensionssystemet (SFS 2007:1250), ska inga socialavgifter betalas (övergångsbestämmelse 5 i SFS 2000:980). Skatteutgiften avser särskild löneskatt.
H Mervärdesskatt
H1 Försäljning av tomtmark och byggnader
Försäljning av fastigheter är enligt 3 kap. 2 § ML undantaget från mervärdesskatteplikt. Vid försäljning av nybyggda en- och flerbostadshus är det förädlingsvärde som uppstår vid försäljningen undantaget från mervärdesskatt, trots att det enligt normen borde beskattas. Undantaget ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
H2 Försäljning av konstverk <
300 000 kr/år
Vid försäljning av konstverk för under 300 000 kronor per år är enligt 1 kap. 2 a § ML försäljningsbeloppet undantaget från mer-
Skr. 2010/11:108
värdesskatt under förutsättning att upphovsmannen eller dennes dödsbo står för försäljningen. Undantaget ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
H3 Lotterier
Lotterier får enligt
H4 Uttagsbeskattning avseende vissa fastighetstjänster
Vissa fastighetstjänster som utförs av anställda hos en ägare till en näringsfastighet (t.ex. ett hyreshus) som inte är skattskyldig till moms för fastigheten och där lönekostnaden för dessa tjänster inte överstiger 300 000 kronor (inklusive avgifter som grundas på lönen) under ett år, är mervärdesskattebefriade. Enligt 2 kap. 8 § ML görs det en så kallad uttagsbeskattning, en mervärdesbeskattning om 25 procent, för tjänster som fastighetsägaren utför åt sig själv på den egna fastigheten med anställd personal där lönekostnaden överstiger 300 000 kronor per år. Skatteutgiften avser den mervärdesskattebefriade kostnaden för tjänster under detta belopp.
H5 Läkemedel
För läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljs till sjukhus gäller kvalificerat undantag från mervärdesskatt enligt 3 kap. 23 § och 10 kap. 11 § ML. Det innebär att försäljningen är undantagen från mervärdesskatt men ingående mervärdesskatt är avdragsgiltig. (Vid försäljning av icke receptbelagda läkemedel inkluderas dock mervärdesskatt.) Skattebefrielsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
H6 Internationell personbefordran
Transport till eller från utlandet räknas som export. Detta innebär att en resa från ort i Sverige till en ort i utlandet i sin helhet är
41
Skr. 2010/11:108
undantagen från skatteplikt enligt 5 kap. 9 § ML. Skattebefrielsen gäller både
H7 Personbefodran
Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för personbefordran nedsatt till 6 procent. Skattesatsen gäller för resor i kollektivtrafik och taxiresor, samt turist- och charterresor, sightseeingturer och liknande, oavsett vilket transportmedel som används. Mervärdesskattenivån gäller dock inte om resemomentet är av underordnad betydelse. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
H8 Allmänna nyhetstidningar och tidsskrifter
Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för tidningar och tidskrifter nedsatt till 6 procent. Skattesatsen gäller även radiotidningar för synskadade och andra varor som gör skrift tillgänglig för läshandikappade. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
H9 Böcker och broschyrer
Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för böcker, broschyrer och liknande alster nedsatt till 6 procent. Detta gäller även bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
H10 Entréavgiftsbelagda kulturella föreställningar
Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för entréavgift till konserter,
H11 Kommersiell idrott
Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för omsättning av tjänster inom idrottsområdet där verksamheten bedrivs kommersiellt, t.ex. i bolagsform, nedsatt till 6 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
H12 Transport i skidliftar
Av 7 kap. 1 § ML följer att mervärdesskatten för transport i skidlift är nedsatt till 6 procent. Transport i skidlift räknas som antingen idrottstjänst eller personbefordran. Transport i skidlift sker normalt med syfte att nyttja nedfarterna i skidanläggningen och därmed som utnyttjande av idrottsanläggning. I de fall den som köper en transport i skidlift inte utnyttjar nedfarterna i anläggningen, t.ex. då liftanläggningen är öppen sommartid, kan transportmomentet anses vara det dominerande, och transporten faller därför under kategorin personbefordran. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
H13 Upphovsrätter
Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för upphovsrätter nedsatt till 6 procent. Skattesatsen gäller för upplåtelse eller överlåtelse av vissa upphovsrättsligt skyddade litterära eller konstnärliga verk. Nedsättningen gäller inte för upplåtelse eller överlåtelse av fotografier, reklamprodukter, system och program för automatisk databehandling eller film eller liknande upptagning av information. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
H14 Entré till djurparker
Enligt 7 kap. 1 § ML är mervärdesskatten för entréavgift till djurparker nedsatt till 6 procent. Nedsättningen gäller även för guidning i djurparker. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
42
H15 Livsmedel
Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för denna kategori nedsatt till 12 procent. Till kategorin räknas inte vatten från vattenverk, spritdrycker, vin och starköl. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
H16 Rumsuthyrning
Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för denna verksamhet nedsatt till 12 procent. Nedsättningen gäller rumsuthyrning inom ramen för hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
H17 Försäljning av konstverk =
300 000 kr/år
Enligt 7 kap. 1 § ML är skattesatsen för försäljning av konstverk för 300 000 kr per år eller mer nedsatt till 12 procent. Detta gäller om försäljningen görs av upphovsmannen eller dennes dödsbo. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
H18 Omsättning i ideella föreningar
Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verksamhet räknas inte som yrkesmässig verksamhet om föreningen är befriad från inkomstskatt för omsättningen ifråga. Av 4 kap. 8 § ML följer att denna verksamhet inte är skattskyldig. Detta ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
H19 Ingående skatt på jordbruksarrende
Avdragsrätt föreligger för hela den ingående skatten på jordbruksarrende, även om värdet av bostad ingår i arrendet, enligt 8 kap. 10 § ML. Detta ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt.
Skr. 2010/11:108
I Punktskatter
I1 Energiskatt på diesel i motordrivna fordon
I 2 kap. 1 § LSE anges energiskattesatserna på bränslen. Skattesatsen för diesel i miljöklass 1 jämförs med skattesatsen för bensin i miljöklass 1, vilken utgör normen på hela transportområdet. I praktiken utgörs nästan all bensin- och dieselanvändning av miljöklass 1. År 2011 motsvarar skattesatsen för bensin i den främsta miljöklassen 33,8 öre/kWh medan diesel i den främsta miljöklassen, dvs. miljö-
| klass 1, beskattas med | motsvarande | |
| 15,3 öre/kWh. | Skatteutgiften | utgörs av |
| mellanskillnaden | i skattesats. | Skatteutgiften |
för diesel uppgår därför till 18,5 öre/kWh. Riksdagen har beslutat att höja skatten på diesel till motsvarade 17,3 öre/kWh år 2013.
I2 Energiskattebefrielse för naturgas och gasol som drivmedel
Enligt 2 kap. 1 § första stycket 4 a och 5 a LSE betalas ingen energiskatt för naturgas och gasol som drivmedel. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.
I3 Energiskattebefrielse för biodrivmedel
Enligt 7 kap. 4 § LSE gäller energiskattebefrielse för biogas. Övriga biodrivmedel ges skattebefrielse genom dispensbeslut av regeringen, med stöd av 2 kap. 12 § LSE. Under 2011 ges befrielse för låginblandning endast upp till och med 6,5 volymprocent biodrivmedel i bensin och 5 volymprocent biodrivmedel diesel. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.
| I4 | Energiskattebefrielse för elförbrukning |
| vid bandrift |
Enligt 11 kap. 9 § 1 LSE gäller energiskattebefrielse för elförbrukning för bandrift (t.ex. järnväg och tunnelbana). Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.
43
Skr. 2010/11:108
I5 Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift
Enligt 6 a kap. 1 § 2 LSE gäller energiskattebefrielse för bränsle för bandrift (t.ex. dieseldrivna järnvägsfordon). Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1.
I6 Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart
Energiskattebefrielse för bränsle som används vid yrkesmässig sjöfart följer av 6 a kap. 1 § 3 och 4 samt 9 kap. 3 §
I7 Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart
Energiskattebefrielse för flygfotogen, flygbensin och andra bränslen än bensin vid yrkesmässig luftfart gäller enligt 6 a kap. 1 § 5 samt 9 kap. 3 § 4 LSE. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. Flygbränsle som förbrukas i luftfartyg beskattas när luftfartyget används för privat ändamål.
I8 Nedsatt energiskatt på elförbrukning i vissa kommuner
I 11 kap. 3 § LSE anges energiskattesatserna på el. Normen för skatt på el utgörs av den skattesats som merparten av de svenska hushållen och serviceföretagen betalar. Den uppgår till 28,3 öre/kWh 2011. I samtliga kommuner i Västerbottens, Norrbottens, och Jämtlands län, Sollefteå, Ånge och Örnsköldsvik i Västernorrlands län, Ljusdal i Gävleborgs län, Torsby i Värmlands län, och Malung, Mora, Orsa, och Älvdalen i Dalarnas län är dock skattesatsen för el som förbrukas inom dessa sektorer nedsatt till 18,7 öre/kWh. Skatteutgiften uppgår till 9,6 öre/kWh.
| I9 | Differentierat skatteuttag på fossila |
| bränslen för uppvärmning |
Skatteutgifterna beräknas som skillnaden mellan skattesatsen på eldningsolja och skattesatserna på de olika energislagen. Skattesatsen för eldningsolja motsvarade 7,9 öre/kWh år 2010. År 2010 motsvarade skattesatsen för gasol 1,2 öre/kWh, för naturgas 2,3 öre/kWh och för kol 4,4 öre/kWh. Skatteutgifterna uppgick år 2010 till 6,7 öre/kWh för gasol, till 5,6 öre/kWh för naturgas och till 3,5 öre/kWh för kol. Enligt 2 kap. 1 § LSE motsvarar skattesatserna på eldningsolja och de olika energislagen 8,0 öre/kWh år 2011. Därmed upphör denna skatteutgift.
I10 Energiskattebefrielse för biobränsle, torv m.m. för uppvärmning
Ingen skatt utgår på biobränsle, torv m.m. som används för uppvärmning. Energiskattebefrielse för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter m.m. samt för biogas gäller enligt 7 kap.
I11 Nedsatt energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk
Enligt 6 a kap. 3 § LSE gäller befrielse från energiskatt med 70 procent för den del av bränslet som vid kraftvärmeproduktion förbrukas för framställning av värme utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter. Inom handelssystemet gäller befrielse från energiskatt med 70 procent enligt 6 a kap. 1 § 17 a. Energiskattebefrielse på den del av bränslet som motsvarar elproduktionen enligt 6 a kap. 1 § 7 LSE, grundar sig på tvingande unionsrätt (artikel 14.1 a i rådets direktiv 2003/96/EG) Skatteutgiften beräknas enbart på värmeproduktionen. Normen motsvaras av full energiskatt, motsvarande 8,0 öre/kWh.
44
I12 Nedsatt energiskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin
Av 9 kap. 5 § LSE följer att bränslen som används för att framställa fjärrvärme som levereras för förbrukning i industrins tillverkningsprocess medges befrielse från 70 procent av energiskatten och nedsatt energiskatt till 0,5 öre/kWh på el. Normen utgörs av full energiskatt på bränsle och normalskattesatsen på el.
I13 Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom industrin
För industrin inom och utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter gäller enligt 6 a kap. 1 § 9 LSE energiskattebefrielse med 70 procent för användning av fossila bränslen i tillverkningsprocessen. Normen utgörs av full energiskatt på bränsle.
I14 Nedsatt energiskatt på uppvärmningsbränslen inom växthus- och jordbruksnäringen
Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gäller energiskattebefrielse med 70 procent för användning av fossila bränslen för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig växthusodling eller i annan
I15 Nedsatt energiskatt på el som används inom industrin
I 11 kap. 3 § LSE anges energiskattesatserna på el. El som används i tillverkningsprocesser
| inom | industrisektorn | beskattas | med | ||
| 0,5 öre/kWh. | Normen | utgörs av | normal- | ||
| skattesatsen | på el, | vilket | motsvarar | ||
| 28,3 öre/kWh. | |||||
I16 Nedsatt energiskatt på el som används inom växthus- och jordbruksnäringen
El som används vid yrkesmässig växthusodling eller i annan
Skr. 2010/11:108
0,5 öre/kWh (11 kap. 3 § respektive 11 kap.
12 § LSE). Normen utgörs av normalskattesatsen på el.
I17 Befrielse från energiskatt på el vid deltagande i program för energieffektivisering inom industrin
För energiintensiva industriföretag, som deltar i program för energieffektivisering gäller befrielse från energiskatten på el (11 kap. 9 §
I18 Nedsatt energiskatt för diesel i gruvindustriell verksamhet
Enligt 6 a kap. 1 § 13 LSE gäller energiskattebefrielse med 84 procent för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet. Beskattningen följer den beskattning som gäller för uppvärmningsbränsle inom industrin. Det innebär att den procentuella nedsättningen av skatten på diesel ger en skattenivå som motsvarar energiskatten för uppvärmningsolja inom industrin. Beräkningen av skatteutgiften utgår från skattesatsen på diesel i miljöklass 1.
I19 Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen inom industrin utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter
För industrin utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter gäller enligt 6 a kap. 1 § 9 b LSE koldioxidskattebefrielse med 70 procent för användning av fossila bränslen i tillverkningsprocessen. Normen utgörs av full koldioxidskattesats, dvs. motsvarande 105 öre/kg koldioxid. Riksdagen har även beslutat att koldioxidskattebefrielsen sänkts till 40 procent från och med år 2015.
45
Skr. 2010/11:108
I20 Nedsatt koldioxidskatt för naturgas och gasol som drivmedel
Enligt 2 kap. 1 § första stycket 4 a och 5 a LSE är koldioxidskattesatsen för naturgas och gasol som drivmedel nedsatt jämfört med den som gäller för andra ändamål, dvs. uppvärmning. Nedsättningen motsvarar 30 procent av koldioxidskattesatsen för både naturgas och gasol. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har även beslutat att nedsättningen för både naturgas och gasol ska motsvara 20 procent år 2013 och 0 procent år 2015. Därmed upphör skatteutgiften år 2015.
I21 Nedsatt koldioxidskatt för diesel i gruvindustriell verksamhet
Enligt 6 a kap. 1 § 13 LSE gäller koldioxidskattebefrielse med 70 procent för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att skattebefrielsen sänks till 40 procent från och med år 2015.
I22 Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom industrin
Enligt 9 kap. 9 § LSE medges energiintensiva industriföretag nedsättning av koldioxidskatten, utöver den generella nedsättningen, om koldioxidskatten överstiger 1,2 procent av det enskilda företagets försäljningsvärde. För det överskjutande beloppet sätts skatten ned till 24 procent. EU:s minimiskattesatser måste dock alltid respekteras. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att slopa den särskilda nedsättningsregeln från och med 2015. Skatteutgiften upphör därmed.
I23 Särskild nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen
Enligt 9 kap. 9 § LSE medges energiintensiva företag inom
1,2 procent av det enskilda företagets försäljningsvärde. För det överskjutande beloppet sätts skatten ned till 24 procent. EU:s minimiskattesatser måste dock alltid respekteras. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att slopa den särskilda nedsättningsregeln från och med 2015. Skatteutgiften upphör därmed.
I24 Nedsatt koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen
Enligt 6 a kap. 1 § 10 och 11 LSE gäller koldioxidskattebefrielse med 70 procent för användning av fossila bränslen för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid yrkesmässig växthusodling eller i annan jord-
I25 Nedsatt koldioxidskatt för diesel till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen
Enligt 6 a kap. 2 a § LSE gäller nedsatt koldioxidskatt för diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässig
I26 Nedsatt koldioxidskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin
Av 9 kap. 5 § LSE följer att bränslen som används för att framställa fjärrvärme som levereras för förbrukning i industrins tillverkningsprocess medges befrielse från 70 procent av koldioxidskatten. Skatteutgiften beräknas enbart för värmeanläggningar utanför EU:s system för handel för utsläppsrätter. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. Riksdagen har beslutat att nedsättning medges med 40 procent från och med år 2015.
46
I27 Koldioxidskattebefrielse för bandrift
Enligt 6 a kap. 1 § 2 LSE gäller koldioxidskattebefrielse för bränsle för bandrift (t.ex. dieseldrivna järnvägsfordon). Normen utgörs av full koldioxidskattesats.
I28 Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart
Koldioxidskattebefrielse för flygfotogen, flygbensin och andra bränslen än bensin vid yrkesmässig luftfart gäller enligt 6 a kap. 1 § 5 samt 9 kap. 3 § 4 LSE. Flygbränsle som förbrukas i luftfartyg beskattas när luftfartyget används för privat ändamål. Normen utgörs av full koldioxidskattesats.
I29 Koldioxidskattebefrielse för inrikes sjöfart
Koldioxidskattebefrielse för bränsle som används vid yrkesmässig sjöfart följer av 6 a kap. 1 § 3 och 4 samt 9 kap. 3 §
J Skattereduktioner
J1 Skattereduktion för sjöinkomst
Skattskyldiga med sjöinkomst under hela beskattningsåret har enligt 67 kap. 3 § IL rätt till skattereduktion med 14 000 kronor per år om fartyget till övervägande del gått i fjärrfart och med 9 000 kronor per år om det gått i närfart. Om den skatteskyldige haft sjöinkomst under endast en del av året, ska reduktion medges för varje dag som sjöinkomst innehas.
J2 Skattereduktion för
Fysiska personer som köper s.k.
Skr. 2010/11:108
mervärdesskatt för det utförda arbetet och 50 procent av värdet av
J3 Skattereduktion för
Fysiska personer som köper reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad
J4 Begränsad fastighetsavgift för pensionärer
Från och med 2008 är fastighetsavgiften på småhus som används som permanentbostad begränsad för pensionärer. Personer som vid ingången av året har fyllt 65 år eller som under året uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning ska maximalt behöva betala 4 procent av sin inkomst i fastighetsavgift (lagen (2008:862) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift). Reglerna omfattar även personer som fått ersättning enligt lagstiftning om social trygghet i annan stat inom EES om den kan jämställas med sjuk- eller aktivitetsersättning. Fastighetsavgiften kan som mest reduceras till ett med prisbasbeloppet indexerat spärrbelopp. För 2011 uppgår detta till 2 922 kronor.
47
Skr. 2010/11:108
Begränsningen utgör en skatteutgift, som avser skatt på inkomst av kapital.
K Kreditering på skattekonto
K1 Stöd för nystartsjobb
Enligt förordningen (2006:1481) om stöd för nystartsjobb utgår stöd till arbetsgivare som anställer personer som kvalificerar sig för ett nystartsjobb. Olika tidsbegränsningar gäller för stödet beroende på hur den anställde kvalificerat sig för stödet. Stödet är konstruerat som en kreditering på arbetsgivarens skattekonto.
K2 Jämställdhetsbonus
Enligt lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus får den förälder som har tagit ut flest dagar med föräldrapenning jämställdhetsbonus för de dagar som föräldrapenning har tagits ut av den andra föräldern. Jämställdhetsbonusen lämnas som en kreditering på skattekontot.
K3 Sjöfartsstöd
Enligt förordningen (2001:770) om sjöfartsstöd ges sjöfartsstöd, under vissa förutsättningar, till arbetsgivare genom att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på sjöinkomst. Krediteringen utgör en skatteutgift.
K4 Investeringsstimulans till hyres- och studentbostäder
Enligt förordningen (2003:506) om investeringsstimulans för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder utgick investeringsstimulans för byggande av mindre hyres- och studentbostäder som påbörjades under perioden 1 januari 2003 t.o.m. den 31 december 2006. Beloppsmässigt motsvarar den en sänkning av mervärdesskattesatsen från 25 till 6 procent vid inköp av varor och tjänster som avser den stödberättigade delen av bygg- eller ombyggnadsprojekten. Beloppet krediteras
fastighetsägarens skattekonto i efterhand. Det som redovisas är en bedömning av den offentligfinansiella effekten till följd av projekt påbörjade senast 31 december 2006.
L Skattskyldighet
L1 Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund
Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund är enligt bestämmelserna i 7 kap.
L2 Kyrkor, vissa hushållningssällskap, sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar
Vissa juridiska personer är enligt 7 kap. 15 § IL befriade från skattskyldighet för all inkomst utom vissa rörelseinkomster.
L3 Akademier, arbetslöshetskassor, vissa stiftelser m.m.
Juridiska personer som anges i 7 kap.
L4 Ägare av vissa fastigheter
Ägare av fastigheter som avses i 3 kap.
M Skattesanktioner
M1 Begränsning i avdragsgilla ränteutgifter
Enligt normen ska samtliga ränteutgifter vara avdragsgilla om lånet avser investeringar för vilka avkastningen är skattepliktig. Enligt
48
67 kap. 10 § IL reduceras avdraget till 21 procent i stället för 30 procent till den del nettoränteutgiften (efter beaktande av andra skattepliktiga kapitalinkomster och avdragsgilla kapitalutgifter) överstiger 100 000 kronor. Detta ger en skattesanktion på inkomst av kapital.
M2 Begränsning av skattereduktion
Skattereduktioner begränsas till summan av andra skatter (67 kap. 2 § IL). När det gäller t.ex. skattereduktion för hushållsarbete innebär detta att i de fall där summan av andra skatter inte är tillräcklig stor uppstår ingen skatteutgift enligt J2. För skattereduktion för underskott av kapital (67 kap. 10 § IL) innebär detta emellertid en skattesanktion. Skattesanktionen avser skatt på kapitalinkomst.
M3 Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och småhus
Enligt 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt ska statlig fastighetsskatt betalas för vissa hyreshus och småhus. Skatten på dessa fastigheter är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar inkomstskatten, en skattesanktion.
M4 Fastighetsskatt på lokaler
Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska statlig fastighetsskatt betalas för lokaler i hyreshus. Fastighetsskatten på lokaler är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar inkomstskatten, en skattesanktion.
M5 Fastighetsskatt på industri- och elproduktionsenheter
Enligt 3 § lagen om statlig fastighetsskatt ska statlig fastighetsskatt betalas på industri- och
Skr. 2010/11:108
elproduktionsenheter. Fastighetsskatten på industri- och elproduktionsenheter är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar inkomstskatten, en skattesanktion.
M6 Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete
Inom socialförsäkringssystemet finns förmånstak som begränsar den ersättning som kan erhållas. På ersättning för arbete som ligger över förmånstaken utgår dock socialavgifter och allmän löneavgift trots att denna ersättning inte är förmånsgrundande (2 kap.
M7 Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer
Enligt lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt tas skatt ut på den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorer. Skatten uppgår till 12 648 kronor per megawatt termisk effekt och kalendermånad. Skatten kan likställas med en extra skatt som lagts på vissa företag och är därför att betrakta som en skattesanktion.
M8 Koldioxidskatt på fossila bränslen i kraftvärmeverk inom EU:s system för handel med utsläppsrätter
Enligt 6 a kap. 1 § 17 a LSE gäller för fossila bränslen som förbrukas vid samtidig produktion av värme och el i kraftvärmeverk att koldioxidskatt betalas med 7 procent på den del av bränslet som motsvarar värmepro-
49
Skr. 2010/11:108
duktionen om anläggningen ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Inom handelssystemet utgörs normen av noll koldioxidskattesats.
M9 Koldioxidskatt på fossila bränslen i värmeverk inom EU:s system för handel med utsläppsrätter
Enligt 6 a kap. 1 § 17 b LSE gäller, för fossila bränslen som förbrukas i annan värmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter än kraftvärmeproduktion eller framställning av värme i en industrianläggning, att koldioxidskatt betalas med 94 procent av koldioxidskatten. Normen utgörs av noll koldioxidskattesats.
N Skattefria transfereringar
N1 Näringsbidrag
Med näringsbidrag avses stöd utan återbetalningskrav som lämnas till näringsidkare för näringsverksamheten bl.a. av staten, Europeiska gemenskaperna, landsting och kommuner (29 kap. 2 § IL). Om bidraget används för finansiering av en icke avdragsgill utgift är bidraget i sin helhet att betrakta som en skatteutgift då sådana bidrag inte ska tas upp till beskattning (29 kap. 4 § IL). Om bidraget däremot används för finansiering av en tillgång som får skrivas av med årliga värdeminskningsavdrag är skatteutgiften enbart en skattekredit. Bidraget fungerar i dessa fall som en direktavskrivning. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.
N2 Avgångsvederlag till jordbrukare
Statliga avgångsvederlag till jordbrukare som upphör med sitt jordbruk ska inte tas upp till beskattning om jordbrukaren har fått särskilt övergångsbidrag av statsmedel till jordbruket, eller hade varit berättigad till att få sådant bidrag, om han inte upphört med jordbruket (29 kap. 15 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet.
N3 Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden
Vissa bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden är pensionsgrundande enligt förordningen (1983:190) om pensionsgrundande konstnärsbidrag m.m. Eftersom bidraget är pensionsgrundande bör den betraktas som ersättning för utfört arbete. Från och med inkomståret 1999 beläggs bidragen med statlig ålderspensionsavgift (2 § 16 lagen [1998:676] om statlig ålderspensionsavgift]). Skatteutgiften utgörs av särskild löneskatt med avdrag för den delen av pensionsavgiften som ej grundar förmån.
N4 Flyttningsersättningar av allmänna medel
Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av arbetsgivaren (11 kap. 27 § IL). Om ersättningen för utgifter för flyttning också omfattar ersättning för körning med egen bil, ska denna ersättning dock tas upp till beskattning till den del den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 § IL. Flyttningsbidrag som lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter är skattefria. I de fall som ersättningen betalas av allmänna medel är den att betraktas som en skattefri transferering. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
50
N5 Totalförsvarspliktigas och rekryters ersättningar och förmåner
Enligt 11 kap. 25 § IL är dagersättningar och tillägg till sådana ersättningar, månadsersättningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, befattningspenningar, utbildningspremier, utryckningsbidrag samt avgångsvederlag till totalförsvarspliktiga eller till de som genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter skattefria. Familjebidrag till totalförsvarspliktiga eller till rekryter är skattepliktigt endast om bidraget betalas ut i form av näringsbidrag. Även annan personal inom det svenska totalförsvaret som avlönas enligt ovan beskrivna grunder är skattebefriade. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
N6 Barnbidrag m.m.
Enligt 8 kap. 9 § IL är barnbidrag, förlängt barnbidrag och barnpension till den del pensionen inte överstiger 0,4 prisbasbelopp eller, vid pension efter båda föräldrarna, 0,8 prisbasbelopp, inte skattepliktiga. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
N7 Särskilt pensionstillägg och vårdnadsbidrag
Särskilt pensionstillägg enligt 73 kap. socialförsäkringsbalken och vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag är enligt 11 kap. 32 § IL skattefritt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
N8 Handikappersättning m.m.
Ersättningar förknippade med nedsatt funktionsförmåga är, i enlighet med 8 kap. 15– 20 §§ IL, skattefria. Dessa innefattar bl.a. handikappersättning, vissa försäkringsersättningar, bidrag till handikappade för att skaffa eller anpassa motorfordon, hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas ut av kommunala eller landstingskommunala medel till en vårdbehövande. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
Skr. 2010/11:108
N9 Bistånd
Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och liknande ersättningar är skattefria (8 kap. 11 § IL). Detta gäller också bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
N10 Underhållsstöd
Underhållsstöd enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd är skattefritt (8 kap. 9 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
N11 Bidrag till adoption
Bidrag till adoption är enligt 8 kap. 9 § IL skattefritt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
N12 Bostadstillägg
Bostadstillägg enligt socialförsäkringsbalken och kommunalt bostadstillägg till handikappade är enligt 8 kap. 10 § IL skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
N13 Bostadsbidrag
Enligt 8 kap. 10 § IL är bostadsbidrag enligt socialförsäkringsbalken skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
N14 Studiestöd m.m.
Enligt 11 kap. 34 § IL är vissa ersättningar i samband med studier skattefria. Detta gäller t.ex. utvecklingsersättningar enligt lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program och studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
N15 Skattefria pensioner
En andel av barnpension och en andel av livränta är skattefria (11 kap.
51
Skr. 2010/11:108
N16 Äldreförsörjningsstöd
Äldreförsörjningsstöd enligt 74 kap. socialförsäkringsbalken och liknande ersättningar är skattefria (8 kap. 11 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
N17 Ersättningar till nyanlända invandrare
Ersättningar enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare är skattefria (8 kap. 13 § IL). Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst.
52