Årsredovisning för staten 2010

Regeringens skrivelse 2011/12:101

Årsredovisning för staten 2011

Regeringens skrivelse 2011/12:101

Årsredovisning för staten 2011

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 12 april 2012

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2011. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utveckl- ingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter och nationellt inty- gande samt avgifter till och bidrag från EU. En redovisning av åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen lämnas. Vidare lämnas information om myndigheter som fått revisionsberättelse med avvikande mening eller reservation.

Sammanfattning

Skr. 2011/12:101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2011

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Den svenska ekonomin uppvisade en stark återhämtning under 2010 och första halvåret 2011. Under slutet av 2011 bromsade dock den svenska ekonomin in kraftigt.

Utfallet för den offentliga sektorns finansiella sparande har efter två år med negativt sparande uppvisat ett litet positivt utfall för 2011.

Utgiftstaket för 2011 klarades med en margi- nal på 74 miljarder kronor. Utgifterna under ut- giftstaket uppgick till 28,3 procent som andel av bruttonationalprodukten (BNP). Överskottet i statens budget uppgick till 68 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 69 miljarder kronor jämfört med 2010.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 37 miljarder kronor. Jämfört med 2010 har resultatet försämrats med 17 miljarder kronor. Statsskulden har minskat med 38 miljarder kronor. Som andel av BNP har statsskulden minskat från 33,4 procent 2010 till 30,8 procent 2011.

I följande tabell redovisas några nyckeltal av- seende det ekonomiska utfallet 2011 jämfört med 2010.

Miljarder kronor
	Utfall	Procent	Utfall	Procent
	2011	av BNP1	2010	av BNP2
Den offentliga
sektorns
finansiella
sparande	4	0,1	-2	-0,1

Statens
budgetsaldo	68	1,9	-1	0,0

Utgiftstak	1 063	30,4	1 024	30,7
Takbegränsade
utgifter	989	28,3	986	29,6
Statens netto-
förmögenhet	-317	-9,1	-351	-10,5
Statsskuld	1 075	30,8	1 113	33,4

Årets överskott i
resultaträkningen	37	1,1	54	1,6

Garantiför-
bindelser3	1 595	45,6	1 471	44,2
EU-avgiften4	30,6	0,9	30,4	0,9
Nettoflöde till EU4	18,3	0,5	17,4	0,5

1Prel. BNP för 2011 uppgår till 3 495 miljarder kronor (löpande priser).

2Rev. BNP för 2010 uppgår till 3 331 miljarder kronor (löpande priser).

3Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

4Kassamässiga uppgifter.

Skr. 2011/12:101

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå till 1 procent av BNP i genomsnitt över en

konjunkturcykel.		Utfallet för	2011 blev
4 miljarder	kronor, motsvarande		0,1 procent
av BNP.	Det	genomsnittliga	sparandet

2002–2011 motsvarade 0,7 procent av BNP. Eftersom denna period kännetecknas av ett resursutnyttjande som var något svagare än normalt bedöms det finansiella sparandet vara i linje med överskottsmålet.

Utgiftstaket klarades

Utgiftstaket för staten har sedan det infördes budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar utgiftsområdena 1–25 och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad utsträckning kan påverka dessa utgifter på kort sikt.

Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2011 uppgick till 1 063 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 989 miljarder kronor. Utgiftstaket klarades därmed med en marginal på 74 miljarder kronor.

Statens resultat- och balansräkningar

Resultaträkningen

Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgick till 37 miljarder kronor, vilket var en minskning med 17 miljarder kronor jämfört med 2010. Försämringen av resultatet beror bl.a. på att nettokostnaden för statsskulden ökade med 23 miljarder kronor.

Skatteintäkterna uppgick till 996 miljarder kronor och utgjorde 89 procent av de totala intäkterna. Direkta skatter på arbete ökade med 16 miljarder kronor jämfört med 2010. Förändringen förklaras framför allt av att lönesumman ökat med 5,7 procent. Skatte-

reduktionerna ökade med 9,8 miljarder kronor. Arbetsgivaravgifterna ökade med 24 miljarder kronor till följd av lönesummans utveckling.

Skatt på kapital minskade med 4,5 miljarder kronor jämfört med 2010. Skatt på kapital från hushåll minskade med 10,7 miljarder kronor och skatt på företagsvinster ökade med 4,8 miljarder kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 6,7 miljarder kronor. Skatt på energi och miljö minskade med 2,7 miljarder kronor.

Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 837 miljarder kronor, vilket är en ökning med 5,9 miljarder kronor jämfört med 2010. Transfereringar till hushåll har under 2011 netto minskat marginellt. Bland transfereringar till hushåll har kostnaderna

för arbetsmarknadsområdet			minskat	med
5 miljarder	kronor. Arbetslöshetsersättningen
minskade	med	4,6 miljarder	kronor	och
aktivitetsstödet		minskade med 0,8 miljarder

kronor. Kostnaderna för ålderspensioner vid

sidan av	statens	budget	minskade	med
0,5 miljarder	kronor,	vilket	beror på	den

automatiska balanseringen inom pensions- systemet. Kostnaden för sjukpenning ökade med 2,5 miljarder kronor medan aktivitets- och sjukersättningen minskade med 5,6 miljarder kronor. Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 3,3 miljarder kronor jämfört med 2010, trots att kommunerna fick ett tillfälligt konjunkturstöd på 13 miljarder kronor 2010. Ökningen förklaras huvudsakligen av en ökning av den kommunalekonomiska utjämningen med 12,7 miljarder kronor och den s.k. kommunmomsen med 4,2 miljarder kronor. Den kommunalekonomiska utjämningen har ökat som kompensation för ytterligare sänkning av skatten för pensionärer genom förhöjt grundavdrag. Transfereringar till utlandet ökade med 2,7 miljarder kronor, varav kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag ökade med 1,1 miljarder kronor och avgiften till EU ökade med 0,3 miljarder kronor.

Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade med drygt 12 miljarder kronor jämfört med 2010. Kostnader för personal ökade med nära 16 miljarder kronor, främst till följd av att avsättningen för tjänstepensioner ökade. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgi- varavgifter ökade med 3,8 miljarder kronor, vil- ket motsvarar en ökning med 3,6 procent.

Resultat från andelar i hel- och delägda företag påverkade utfallet positivt med 36,3 miljarder

kronor, vilket är en minskning med 9,8 miljarder kronor jämfört med 2010. Luossavaara- Kiirunavaara AB förbättrade sitt resultat med 1,9 miljarder kronor. Resultatet för Apoteket AB försämrades med 4,1 miljarder kronor jämfört med föregående år, vilket förklaras av en försäljning av dotterbolag som medförde en realisationsvinst på 4,4 miljarder kronor 2010. Jämfört med 2010 försämrades resultatet för Vattenfall AB med 1,9 miljarder kronor, AB Svensk Exportkredit med 1,5 miljarder kronor och Sveaskog Holding AB med 1,2 miljarder kronor.

Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 35,2 miljarder kronor. Det är en kostnadsökning med 23 miljarder kronor jämfört med 2010, bl.a. på grund av minskade orealiserade valutavinster.

Balansräkningen

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mel- lan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev ne- gativ och uppgick till -317 miljarder kronor vid utgången av 2011, vilket motsvarar -9,1 procent av BNP. I förhållande till 2010 förbättrades nettoförmögenheten med 34 miljarder kronor. Den positiva förändringen i nettoförmög- enheten är hänförbar till årets överskott på 37 miljarder kronor. Därutöver påverkades nettoförmögenheten negativt med 3 miljarder kronor till följd av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars och skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen.

Den konsoliderade statsskulden minskade med 38 miljarder kronor till 1 075 miljarder kro- nor vid utgången av 2011. Lån i svenska kronor minskade med 12 miljarder kronor medan lånen i utländsk valuta minskade med 26 miljarder kronor

Utfallet för statens budget

Inkomster

Inkomsterna på statens budget uppgick till 872,4 miljarder kronor 2011. Jämfört med beräkningen i statens budget för 2011 blev utfallet av inkomsterna 39,4 miljarder kronor högre.

Statens skatteintäkter beräknas uppgå till 798 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än budget.

Skr. 2011/12:101

De totala skatteintäkterna beräknas uppgå till 1 556 miljarder kronor, vilket är 17,4 miljarder kronor högre än budget. De största skillnaderna

finns under	skatt	på arbete	(16 miljarder
kronor), skatt på		kapital	från hushåll
(-9 miljarder	kronor),	skatt på	företagsvinster
(7 miljarder	kronor)	samt	mervärdesskatt

(4 miljarder kronor).

Utgifter

Utgifter m.m. på statens budget uppgick till 805 miljarder kronor, vilket är 22 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i statens budget för 2011. På ändringsbudget anvisades 12 miljarder kronor, varav 10 miljarder kronor avsåg anslaget 1:1 Räntor på statsskulden. I förhållande till totalt anvisat (statens budget och ändringsbudget) blev utgifterna 34 miljarder kronor lägre. Det beror framför allt på att posten Kassamässig korrigering blev 21 miljarder kronor lägre än budget.

Statliga garantier och krediter

Statliga garantiåtaganden ökade med ca 120 miljarder kronor jämfört med 2010 och uppgick till 1 595 miljarder kronor vid utgången av 2011. De statliga garantiåtagandena har som


andel	av BNP ökat			från 44 procent		2010	till
46 procent		2011.	Störst är insättningsgarantin
som	uppgick		till	1 139 miljarder		kronor,
kreditgarantier			inklusive		exportgarantier
summerade		till	335 miljarder		kronor		och

garantier om tillförsel av kapital uppgick till 112 miljarder kronor.

Statens externa utlåning med kreditrisk

uppgick till	221 miljarder	kronor,	varav
190 miljarder	kronor avser	studielån.	Drygt

29 miljarder kronor av utlåningen bedöms som osäkra fordringar varav 27 miljarder kronor är hänförliga till studielån.

Skr. 2011/12:101

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanter- ingen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande:

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, om- fattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Redovisning av EU-medel

Kassamässigt (enligt statens budget) uppgick Sveriges avgift till EU till 30,6 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 12,3 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 18,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med ca 0,9 miljarder kronor jämfört med 2010.

Skr. 2011/12:101

Innehållsförteckning


Sammanfattning ..........................................................................................................................			7
Årsredovisningen för staten 2011..................................................................................			21
1	Uppföljning av de budgetpolitiska målen...........................................................		27
	1.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande.......................................	27
	1.2	Utgiftstak för staten .............................................................................	30
	1.3	Budgeteringsmarginalens användning .................................................	32
2	Utfallet för statens budget...................................................................................		37
	2.1	Statens budgetsaldo 2011......................................................................	37
	2.1.1	Statens budget 2010 och 2011..............................................................	38
	2.2	Inkomster på statens budget 2011 .......................................................	39
	2.2.1	Prognosförutsättningar ........................................................................	39
	2.2.2	Totala skatteintäkter.............................................................................	42
	2.2.3	Övriga inkomster..................................................................................	48
	2.3	Utgifter på statens budget 2011...........................................................	54
	2.3.1	Makroekonomiska förutsättningar och beslut....................................	54
	2.3.2	Sammanfattning ....................................................................................	57
	2.3.3	Indragningar ..........................................................................................	59
	2.3.4	Överskridanden.....................................................................................	59
	2.4	Utfall per utgiftsområde.......................................................................	61
	2.4.1	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse...........................................................	62
	2.4.2	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.................	64
	2.4.3	Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution..........................................	69
	2.4.4	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet............................................................	71
	2.4.5	Utgiftsområde 5 Internationell samverkan .........................................	75
	2.4.6	Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.....................	76
	2.4.7	Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd .............................................	80
	2.4.8	Utgiftsområde 8 Migration ..................................................................	84
	2.4.9	Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ..................	85

2.4.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp ..............................................................................................		88
2.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom........................		91
2.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn...........		93
2.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet..................................		95
2.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.................................		97
2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd .............................................................		101
2.4.16 Utgiftsområde 16	Utbildning och universitetsforskning.................	103
2.4.17 Utgiftsområde 17	Kultur, medier, trossamfund och fritid...............	108

2.4.18Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

	byggande samt konsumentpolitik......................................................		110
2.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt....................................................			112
2.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ...............................			113
2.4.21	Utgiftsområde 21 Energi....................................................................		116
2.4.22	Utgiftsområde 22	Kommunikationer................................................	118
2.4.23	Utgiftsområde 23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel..........	123
2.4.24	Utgiftsområde 24	Näringsliv..............................................................	125
2.4.25	Utgiftsområde 25	Allmänna bidrag till kommuner ..........................	127

Skr. 2011/12:101

	2.4.26	Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m..........................................	128
	2.4.27	Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.........................	131
	2.4.28	Förändring av anslagsbehållningar......................................................	132
	2.4.29	Myndigheters m.fl. in-och utlåning i Riksgäldskontoret, netto.......	134
	2.4.30	Kassamässig korrigering......................................................................	136
	2.4.31	Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ........................	138
	2.5	Underliggande saldo och engångseffekter .........................................	140
	2.6	Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget ................	141
	2.7	Beställningsbemyndiganden................................................................	144
3	Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys ..................................		147
	3.1	Resultaträkning....................................................................................	147
	3.1.1	Intäkter.................................................................................................	148
	3.1.2	Kostnader.............................................................................................	149
	3.1.3	Transfereringar ....................................................................................	149
	3.1.4	Kostnader för statens egen verksamhet .............................................	151
	3.1.5	Resultat från andelar i hel- och delägda företag.................................	151
	3.1.6	Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter
		och kostnader.......................................................................................	151
	3.2	Balansräkning.......................................................................................	151
	3.2.1	Nettoförmögenheten ..........................................................................	153
	3.2.2	Övriga förändringar i balansräkningen...............................................	153
	3.3	Finansieringsanalys..............................................................................	155
	3.3.1	Statens verksamhet ..............................................................................	155
	3.3.2	Investeringar ........................................................................................	155
	3.3.3	Utlåning ...............................................................................................	156
	3.3.4	Finansiella aktiviteter ..........................................................................	156
	3.3.5	Statens nettoupplåning........................................................................	156
	3.3.6	Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget...	156
	3.4	Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ...............................	157
	3.4.1	Redovisningsprinciper samt resultat- och balansräkning..................	157
	3.4.2	Utfallet för statens budget..................................................................	164
	3.4.3	Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget...................	164
	3.5	Noter ....................................................................................................	166
	3.5.1	Noter till resultaträkningen ................................................................	166
	3.5.2	Noter till balansräkningen ..................................................................	187
	3.5.3	Noter till finansieringsanalysen..........................................................	215
4	Utvecklingen av statsskulden.............................................................................		221
	4.1	Statsskuldens fördelning och löptid...................................................	222
	4.2	Statsskuldens kostnader ......................................................................	224
5	Redovisning och riskanalys av statliga krediter och garantier..........................		229
	5.1	Statliga garantier ..................................................................................	229
	5.1.1	Garantiportföljens sammansättning...................................................	230
	5.1.2	De olika garantityperna.......................................................................	233
	5.1.3	Förväntade kostnader i statens samlade garantiportfölj ...................	237
	5.1.4	Tillgångar i garantiverksamheten........................................................	238
	5.1.5	Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och
		tillgångar i garantiverksamheten.........................................................	239
	5.1.6	Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på statens
		finanser.................................................................................................	240

			Skr. 2011/12:101
	5.2	Statlig utlåning med kreditrisk...........................................................	242
	5.2.1	Kreditportföljens sammansättning ....................................................	242
	5.2.2	De olika lånen med kreditrisk ............................................................	243
	5.3	Stabilitetsfonden .................................................................................	245
	5.4	Samlad analys av statens risker...........................................................	246
	5.4.1	Fortsatt utvecklingsbehov..................................................................	247
	5.4.2	Kreditrisk – den ordinarie portföljen.................................................	247
	5.4.3	Likviditetsrisk – den ordinarie portföljen .........................................	248
	5.4.4	Risker i den finansiella sektorn ..........................................................	249
6	Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.............................		253

6.1Redovisningsskyldighet för EU-medel i den svenska

	statsförvaltningen................................................................................	253
6.1.1	Innehållet i regeringens intygande avseende EU-medel...................	253
6.2	Räkenskapssammanställning av EU-medel .......................................	254
6.2.1	Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen...............	255
6.2.2	Resultaträkning ...................................................................................	256
6.2.3	Balansräkning ......................................................................................	257
6.2.4	Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning ..............	257
6.3	Bedömning av ansvariga myndigheter ...............................................	258

6.3.1Myndighetsledningarnas intygande av räkenskaperna och

	bedömning av den interna styrningen och kontrollen .....................	258
6.3.2	Ekonomistyrningsverkets iakttagelser ..............................................	259

6.3.3Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar

	och ledningens förvaltning .................................................................	260
6.4	Regeringens intygande avseende EU-medel .....................................	261

6.5Europeiska revisionsrättens årsrapport om

	budgetgenomförandet ........................................................................	261
6.5.1	Väsentliga iakttagelser budgetåret 2010 ............................................	262
6.5.2	Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige ..................................	262

6.5.3Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens

	iakttagelser...........................................................................................	262
6.6	Redovisning av samtliga EU-medel ...................................................	262
6.6.1	Avgiften till EU:s budget ...................................................................	262
6.6.2	Redovisningen i statens budget..........................................................	263
6.6.3	Redovisning i resultaträkningen.........................................................	265

Bilagor:

Bilaga 1 Specifikation av inkomster på statens budget

Bilaga 2 Specifikation av utgifter på statens budget

Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden

Bilaga 4 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter

Bilaga 5 Tabellsamling

Bilaga 6 Statliga myndigheter m.m.

Bilaga 7 Ordlista

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 april 2012

Skr. 2011/12:101

Tabellförteckning

1.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande...........................................................		28
1.2	Det finansiella sparandet i delsektorerna.................................................................		28
1.3	Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot
		överskottsmålet.....................................................................................................	29
1.4	Utgiftstak för staten..................................................................................................		30
1.5	Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2011 ...............................................		31
1.6	Takbegränsade utgifter..............................................................................................		32
1.7	Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för
		2011 till utfallet för 2011 ......................................................................................	32
2.1	Utfallet för statens budget 2011...............................................................................		37
2.2	Utfallet för statens budget 2010 och 2011...............................................................		38
2.3	Skattereformer 2011..................................................................................................		39
2.4	Antaganden i 2012 års ekonomiska vårproposition jämfört med
		budgetpropositionen för 2011..............................................................................	40
2.5	Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för
		staten och slutligt utfall ........................................................................................	41
2.6	Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens
		budget för 2010 och 2011.....................................................................................	43
2.7	Övriga inkomster, sammanfattning .........................................................................		48
2.8	Inkomster av statens verksamhet, översikt..............................................................		49
2.9	Rörelseöverskott .......................................................................................................		49
2.10		Ränteinkomster .......................................................................................................	49
2.11		Aktieutdelning 2010 och 2011................................................................................	50
2.12		Inkomster av försåld egendom...............................................................................	51
2.13		Återbetalning av lån ................................................................................................	51
2.14		Kalkylmässiga inkomster ........................................................................................	52
2.15		Statliga pensionsavgifter .........................................................................................	52
2.16		Bidrag m.m. från EU...............................................................................................	53
2.17		Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet................................................	54
2.18		Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto...................................	54
2.19		Skillnad mellan utfall och budget för 2011 ............................................................	55
2.20		Makroekonomiska förutsättningar ........................................................................	55
2.21		Utgifter på statens budget 2011 .............................................................................	57
2.22		Indragningar 2011 ...................................................................................................	59
2.23		Medgivna överskridanden 2011..............................................................................	60
2.24		Icke medgivna överskridanden 2011......................................................................	60
2.25.UO 1 Anslag............................................................................................................			62
2.26		UO 1 Beställningsbemyndiganden ........................................................................	62
2.27		UO 1 Garantier .......................................................................................................	63
2.28		UO 1 Inomstatliga lån ............................................................................................	63
2.29 UO 2 Anslag............................................................................................................			64
2.30		UO 2 Beställningsbemyndiganden ........................................................................	65

		Skr. 2011/12:101
2.31 UO 2 Utlåning........................................................................................................		65
2.32	UO 2 Garantier.......................................................................................................	65
2.33	UO 2 Inomstatliga lån............................................................................................	66
2.34	UO 2 Övriga krediter.............................................................................................	66
2.35 UO 3 Anslag...........................................................................................................		69
2.36 UO 4 Anslag...........................................................................................................		71
2.37 UO 5 Anslag...........................................................................................................		75
2.38	UO 5 Beställningsbemyndiganden........................................................................	75
2.39 UO 6 Anslag...........................................................................................................		76
2.40	UO 6 Beställningsbemyndiganden........................................................................	77
2.41	UO 6 Garantier.......................................................................................................	77
2.42	UO 6 Inomstatliga lån............................................................................................	78
2.43	UO 6 Övriga krediter.............................................................................................	78
2.44 UO 7 Anslag...........................................................................................................		80
2.45	Utfall för bistånd 2002–2011 .................................................................................	81
2.46	UO 7 Beställningsbemyndiganden........................................................................	81
2.47	UO 7 Garantier.......................................................................................................	82
2.48	UO 7 Övriga krediter.............................................................................................	82
2.49 UO 8 Anslag...........................................................................................................		84
2.50	UO 8 Beställningsbemyndiganden........................................................................	84
2.51 UO 9 Anslag...........................................................................................................		85
2.52	UO 9 Beställningsbemyndiganden........................................................................	86
2.53 UO 10 Anslag .........................................................................................................		88
2.54	UO 10 Beställningsbemyndiganden......................................................................	89
2.55 UO 11 Anslag .........................................................................................................		91
2.56	UO 11 Övriga krediter...........................................................................................	92
2.57 UO 12 Anslag .........................................................................................................		93
2.58 UO 13 Anslag .........................................................................................................		95
2.59	UO 13 Beställningsbemyndiganden......................................................................	96
2.60 UO 13 Utlåning......................................................................................................		96
2.61 UO 14 Anslag .........................................................................................................		97
2.62	Arbetslöshet............................................................................................................	98
2.63	UO 14 Beställningsbemyndiganden......................................................................	99
2.64 UO 15 Anslag .......................................................................................................		101
2.65	UO 15 Beställningsbemyndiganden....................................................................	102
2.66 UO 15 Utlåning....................................................................................................		102
2.67 UO 16 Anslag .......................................................................................................		103
2.68	UO 16 Beställningsbemyndiganden....................................................................	105
2.69	UO 16 Garantier...................................................................................................	105
2.70 UO 17 Anslag .......................................................................................................		108
2.71	UO 17 Beställningsbemyndiganden....................................................................	109
2.72 UO 17 Utlåning....................................................................................................		109
2.73 UO 18 Anslag .......................................................................................................		110
2.74	UO 18 Beställningsbemyndiganden....................................................................	110
2.75	UO 18 Garantier...................................................................................................	111
2.76	UO 18 Övriga krediter.........................................................................................	111
2.77 UO 19 Anslag .......................................................................................................		112
2.78	UO 19 Beställningsbemyndiganden....................................................................	112
2.79 UO 20 Anslag .......................................................................................................		113
2.80	UO 20 Beställningsbemyndiganden....................................................................	114
2.81 UO 21 Anslag .......................................................................................................		116

Skr. 2011/12:101

2.82 UO 21 Beställningsbemyndiganden ....................................................................			117
2.83 UO 21 Utlåning ....................................................................................................			117
2.84 UO 21 Inomstatliga lån ........................................................................................			117
2.85 UO 22 Anslag........................................................................................................			118
2.86 UO 22 Beställningsbemyndiganden ....................................................................			119
2.87 UO 22 Utlåning ....................................................................................................			119
2.88 UO 22 Garantier ...................................................................................................			120
2.89 UO 22 Inomstatliga lån ........................................................................................			120
2.90 UO 23 Anslag........................................................................................................			123
2.91 UO 23 Beställningsbemyndiganden ....................................................................			124
2.92 UO 23 Garantier ...................................................................................................			124
2.93 UO 24 Anslag........................................................................................................			125
2.94 UO 24 Beställningsbemyndiganden ....................................................................			126
2.95 UO 24 Utlåning ....................................................................................................			126
2.96 UO 24 Garantier ...................................................................................................			126
2.97 UO 25 Anslag........................................................................................................			127
2.98 UO 26 Anslag........................................................................................................			128
2.99 Räntor på statsskulden 2007–2011, fördelning på anslagets komponenter.......			129
2.100		Räntor och valutakurser 2007–2011 årsgenomsnitt..........................................	129
2.101 UO 27 Anslag......................................................................................................			131
2.102		Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m.
		2007–2011............................................................................................................	132
2.103		Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under
		något av åren 2007–2011.....................................................................................	133
2.104		Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto......................	134
2.105		Myndigheters räntekonto ...................................................................................	134
2.106		Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret ...................................................	135
2.107		Kassamässig korrigering......................................................................................	137
2.108		Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget........................................	139
2.109		Statens budgetsaldo justerat för större engångseffekter 2011..........................	140
2.110		Realekonomisk fördelning av statens budget....................................................	142
2.111		Beställningsbemyndiganden 2011 ......................................................................	144
3.1	Resultaträkning........................................................................................................		148
3.2	Balansräkning...........................................................................................................		151
3.3	Finansieringsanalys..................................................................................................		155
3.4	Samband mellan resultaträkningens överskott och utfallet för statens budget
		2011......................................................................................................................	156
3.5	Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget......................................		165
4.1	Statliga myndigheters innehav av statspapper 2011 ..............................................		221
4.2	Regeringens riktlinjer för 2011...............................................................................		222
5.1	Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2011-12-31 ...........................................		230
5.2	Garantiramar och utfärdade garantier 2011-12-31................................................		232
5.3	Avsättningar för förväntade garantikostnader 2011-12-31 (exklusive
		insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital).....	237
5.4	Tillgång i garantiverksamheten 2011-12-31 (exklusive stabilitetsfonden) ..........		239
5.5	Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i
		garantiverksamheten 2011-12-31 (exklusive insättningsgarantin,
		investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital).......................................	240
5.6	Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2011 .....................................		240
5.7	Flöden i garantiverksamheten under 2011.............................................................		241
5.8	Statens utlåning med kreditrisk 2011-12-31..........................................................		242

		Skr. 2011/12:101
5.9	Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2011-12-31...........................		243
5.10		Den ordinarie garanti- och kreditportföljens nominella omfattning ................	248
5.11		Förväntade kostnader och osäkra fordringar i den ordinarie garanti- och
		kreditportföljen ..................................................................................................	248
5.12		Förväntade infrianden och mest trolig mängd infrianden för garantierna i
		den ordinarie portföljen per 2011–12–31..........................................................	248
6.1	Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013 ..............................		256
6.2	Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013 .................................		257
6.3	Utfall på anslag och inkomsttitlar fleråriga budgetramen 2007–2013.................		257
6.4	Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) ..................................................		264
6.5	Anslag som motsvaras av återflöde från EU-budgeten (utfall)...........................		265

Skr. 2011/12:101

Diagramförteckning

2.1	Faktiskt och underliggande saldo på statens budget 1991-2011 ..........................	140
2.2	Procentuell fördelning av utgifter på statens budget 2011, realekonomiskt
	fördelade ..............................................................................................................	141
2.3	Transfereringar på statens budget fördelade efter mottagarkategori 2011 ..........	143
3.1	Statens inkomster....................................................................................................	148
3.2	Statens kostnader ....................................................................................................	149
3.3	Transfereringar per sektor.......................................................................................	149
5.1	Garantiåtaganden 2007–2011..................................................................................	231
5.2	Omfattningen av bankgarantiprogrammet............................................................	234
5.3	Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och
	administrationskostnader samt saldo för betalningsflödet 2007-2011............	241
5.4	Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar
	2007-2011 ............................................................................................................	243
5.5	Stabilitetsfondens utveckling över tiden, inklusive Nordeaaktierna
	värderade till marknadsvärde..............................................................................	246

Årsredovisningen för staten 2011

Skr. 2011/12:101

Årsredovisningen för staten 2011

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.

Årsredovisningen för staten 2011 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive af- färsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.

Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och AP-fonderna ingår dock inte. Inte heller ingår premiepensionssystemets tillgångar och skulder med dess avkastning i konsolideringen.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myn- digheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovis- nings- och värderingsprinciper som i så stor ut- sträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovis- ningen sker dock fortlöpande. Under de drygt

tio år som årsredovisning för staten tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad grad tydlig- gjorts, bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträck- ning invärderats och redovisats samt att redovis- ning enligt bokföringsmässiga principer vidare- utvecklats. Gällande principer och förutsätt- ningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprin- ciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2011 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2011 i resultat- och balansräkning- arna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2010.

Statens budget omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2011 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpropositio- nen för 2011, dels med utfallet för 2010.

Ekonomistyrningsverket och Riksgälds- kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2012/388).

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mel- lan olika redovisningar är att olika principer til- lämpas i räkenskaperna och i statens budget. Be- roende på utgångspunkt kan en enskild ekono- misk händelse få delvis olika konsekvenser och

Skr. 2011/12:101

utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovis- ningarna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenska- perna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekom- mendationer från FN samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.

Förändringar i årets skrivelse

Innehållet i årets skrivelse har setts över med anledning av nya bestämmelser i budgetlagen och omfattar endast sådan redovisning som budgetlagen ställer krav på. Vidare har innehållet strukturerats så att det bättre och tydligare anknyter till riksdagens beslut och utskottens ansvars- och beredningsområden. Redovisningen av utfallet för statens budget per utgiftsområde omfattar därför, utöver utfallet för anslag, även utfallet för beställningsbemyndiganden, utlåning, garantier och övriga krediter. Redovisningen per utgiftsområde omfattar vidare Riksrevisionens iakttagelser med anledning av effektivitets- granskning som hör till utgiftsområdet samt en redogörelse för de myndigheter som fått revisionsberättelse med reservation eller avvikande mening.

En annan nyhet är att regeringen för första gången i årets skrivelse gör en bedömning av om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild.

Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse

Årsredovisningen för staten bygger huvudsakli- gen på underlag som har lämnats av Ekonomi- styrningsverket och Riksgäldskontoret. Ekono- mistyrningsverkets underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balans- räkning och finansieringsanalys, statsskuldens

utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter. Redovisningen har i öv- rigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatteintäkter och uppföljningen av över- skottsmålet. Stora delar av skatteintäkterna är beräkningar som fortfarande grundas på en pro- gnos (se avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att beräkna skatteintäkterna i årsre- dovisningen för staten är desamma som används för att ta fram prognoser i regeringens budget- propositioner. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppfölj- ningen sker beskrivs närmare i regeringens skri- velse 2010/11:79 Ramverk för finanspolitiken.

En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovis- ningar, vilka ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsled- ningarnas intygande om att myndighetens årsre- dovisning ger en rättvisande bild.

En kvalitetskontroll sker även genom etable- rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen inne- fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rap- porterade finansiella information överensstäm- mer med deras respektive årsredovisningar, for- mella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighets- kontroller och analys av poster samt dokumen- terade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsoliderings- arbetet.

Riksrevisionens årliga revision

Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2011

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat drygt 240 myndigheters årsredovisningar för 2011.

Revisorn uttalar sig med avvikande mening när det finns väsentliga fel som är genomgri- pande och årsredovisningen som helhet därige- nom inte ger en rättvisande bild. Revisionsbe- rättelse med reservation lämnas när revisorn inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. I vissa fall lämnar Riks- revisionen ett uttalande utan reservation eller avvikande mening men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.

För 2011 har Riksrevisionen lämnat två revis- ionsberättelser med reservation och två med av- vikande mening. Fyra myndigheter har erhållit revisionsberättelser med upplysning. De myn- digheter som fått revisionsberättelse med avvi- kande mening, reservation eller upplysning åter- ges utgiftsområdesvis i kapitel 2.

I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet revisionsberättelser med reservation eller avvikande mening för 2007–2011. Antalet revis- ionsberättelser med reservation eller avvikande mening har varierat något under perioden men är generellt sett lågt. Det låga antalet bör ses som en indikation på att kvaliteten i myndigheternas årsredovisningar överlag är god och att de ger en rättvisande bild av verksamheten.

Antal revisionsberättelser med reservation eller avvikande mening1 2007–2011

	2007	2008	2009	2010	2011
Summa	10	5	12	2	4

1 Till och med 2009 användes begreppet invändning i revisionsberättelsen.

Granskning av årsredovisningen för staten 2010

Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av stat- lig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen granska årsredovisningen för staten. Riksrevisionens bedömning avseende Årsredovisningen för sta- ten 2010 var att ”årsredovisningen för staten i allt väsentligt är upprättad i enlighet med 38 § lagen om statsbudgeten och regeringsbeslut 16 december 2010 (Fi2010/5683) avseende normering av avgränsning och former för uppställning av resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys”.

I revisionsberättelsen (Fi2011/2494) har Riks- revisionen lämnat upplysningar av särskild bety- delse. Dels om att de normer och principer som tillämpats för upprättandet av årsredovisningen inte följer ett enhetligt fastställt regelverk för re- dovisning upprättat för att uppnå en rättvisande

Skr. 2011/12:101

bild, dels att regeringen inte intygar i årsredovis- ningen att redovisningen ger en rättvisande bild.

Finansutskottet har kommenterat upplysningen i revisionsberättelsen (bet. 2010/11:FiU33) och konstaterar att skälet till detta inte är att redovisningsprinciperna för årsredovisningen har förändrats utan att Riksre- visionen sedan 2010 tillämpar nya internationella standarder för sin granskning. Finansutskottet förutsätter att regeringen återkommer i Årsre- dovisning för staten 2011 med en bedömning av hur redovisningen kan utvecklas och anpassas till internationella redovisningsstandarder.

Anpassning till internationella redovisnings- standarder

Regeringen har med anledning av Riksrevisonens synpunkter och finansutskottets påpekanden gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att göra en jämförelse mellan redovisningsregler som till- lämpas i årsredovisningen för staten och inter- nationella redovisningsstandarder (IPSAS1 och IFRS2). Ekonomistyrningsverket ska redogöra för väsentliga avvikelser och där det bedöms lämpligt lämna förslag till kompletteringar i syfte att ytterligare utveckla och anpassa redovis- ningen i staten till internationella standarder. En lägesrapport lämnades till regeringen den 14 februari 2012 (Fi2012/698). Uppdraget ska slutredovisas till regeringen senast den 15 december 2012.

Regeringen avvaktar med sin bedömning tills Ekonomistyrningsverket har slutredovisat upp- draget. Ekonomistyrningsverkets viktigaste iakttagelser och bedömningar i lägesrapporten sammanfattas nedan.

Generellt kan sägas att det statliga regelverket inte är uppbyggt på samma sätt som de inter- nationella regelverken. De internationella stan- darderna är mycket mer detaljerade och reglerar många enskilda företeelser, medan de statliga reglerna är mer kortfattade och utformade som en sammanhållen enhet. Författningssamlings- förordningen begränsar möjligheterna att låta de

1 Redovisningsstandard som ges ut av International Public Sector Accounting Standards Board (IPSASB)

2 Redovisningsstandard som ges ut av International Accounting Standards Board (IASB)

Skr. 2011/12:101

statliga reglerna vara beskrivande och innehålla exempel.

Redovisningsreglerna i det statliga regelverket är på vissa punkter allmänt hållna och att i det fall det saknas redovisningsregler eller utfyllande tolkning av reglerna i staten, kan vägledning hämtas från relevanta rekommendationer från nationella och internationella normeringsorgan inom redovisningsområdet. De statliga redovis- ningsreglerna i främst förordningen om årsredo- visning och budgetunderlag och förordningen om myndigheters bokföring bygger till stor del på redovisningsreglerna för privata företag i Sve- rige, vilka i sin tur bygger på internationella re- dovisningsstandarder. Det finns således en indi- rekt koppling till de internationella regelverken, även om det statliga regelverket inte är uppbyggt på exakt samma sätt.

En stor skillnad mellan det statliga regelverket och de internationella regelverken är vilka tilläggsupplysningar som krävs. Kraven på upplysningar i IPSAS, som är starkt påverkade av IFRS, är mycket långtgående och detaljerade. Inriktningen i staten har hittills varit att inte ha med alla detaljerade krav på tilläggsupplysningar som finns i IPSAS-standarderna i det statliga regelverket. Bedömningen har varit att det skulle bli svåröverskådligt och att det är information som inte är efterfrågad.

Ekonomistyrningsverket har gjort följande preliminära slutsatser i lägesrapporten. Den genomgång som har gjorts av ett antal standarder pekar på att de definitioner och redovisningsprinciper som används i staten till stor del överensstämmer med definitioner och redovisningsprinciper enligt IPSAS. Ett eventuellt införande av IPSAS som en enhetlig norm för redovisningen i staten skulle dock innebära stora konsekvenser för regelgivningen i staten och påverka redovisningen inom flera områden.

Ekonomistyrningsverket kommer i det fortsatta arbetet att göra en djupare analys av skillnaderna mellan regelverken och utifrån detta bedöma om det är lämpligt att komplettera det statliga regelverket. Om en sådan komplettering skulle innebära att IPSAS ska tillämpas i sin helhet, är det sannolikt att tidigare principiella ståndpunkter för uppbyggnaden av det statliga regelverket måste omprövas. En sådan ändring bedöms av Ekonomistyrningsverket bli mycket tidskrävande och kostsam. En annan form av komplettering kan innebära att regelverket i vissa delar ytterligare utvecklas utifrån IPSAS medan det nuvarande principbaserade statliga regelverket behålls. Anpassningar kan behövas för att det svenska regelverket i så stor utsträckning som möjligt ska vara jämförbar med regelverket i främst andra EU-länder.

Uppföljning av de budgetpolitiska målen

Skr. 2011/12:101

1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta avsnitt redovisas uppföljningen av de budgetpolitiska målen för 2011, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2012 års ekonomiska vårproposition.

1.1Den offentliga sektorns finansiella sparande

Regeringen angav i 2007 års ekonomiska vår- proposition att ett överskottsmål för den offent- liga sektorn om i genomsnitt 1 procent av BNP över konjunkturcykeln bör upprätthållas. I rege- ringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79) ges en närmare beskrivning av det finanspolitiska ramverket och hur regeringen tillämpar detta.

Definitioner av finansiellt sparande och överskotts- målet

Det finansiella sparandet för den offentliga sek- torn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella net- toförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansi- ella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder.

Överskottsmålet är preciserat som att den offentliga sektorns faktiska finansiella sparande ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Att målet är formule- rat i termer av ett genomsnitt i stället för ett år- ligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av

stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas, och därmed bli pro- cyklisk, för att säkerställa att det årliga målet uppnås. Det finns således goda skäl för att for- mulera ett överskottsmål för det finansiella spa- randet som ett genomsnitt över en konjunktur- cykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från målsatt nivå ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när överskottsmålet i efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet och den kommunala sektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssek- torn.

Det finansiella sparandet 2011

Den offentliga sektorns finansiella sparande 2011 visade ett överskott på 4 miljarder kronor, motsvarande 0,1 procent av BNP. I budgetpro- positionen för 2011 beräknades ett underskott på 14 miljarder kronor eller 0,4 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev således 18 miljarder kronor högre än beräknat. Den ekonomiska utvecklingen blev bättre än väntat. En starkare tillväxt främst för 2010 medförde att BNP-nivån 2011 blev 1,5 procent högre än be- räknat. Både inkomster och utgifter blev högre än beräknat. Det gäller i synnerhet för den kommunala sektorn, medan statens utgifter blev lägre än beräknat. Den offentliga sektorns skatteintäkter och utgifter blev ungefär lika mycket högre än budgetpropositionen för 2011.

Skr. 2011/12:101

Det högre finansiella sparandet beror främst på att övriga inkomster och då främst kapitalinkomsterna blev högre än beräknat. Utfallet innebär att den offentliga sektorns finanser förstärktes mellan 2010 och 2011 (se tabell 1.1).

Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

	2011	2011	Utfall-	2010
	BP2011	Utfall	BP2011	Utfall
Inkomster	1 704	1 735	31	1 684

Skatter och avgifter	1 531	1 5461	15	1 510
Övriga inkomster	173	190	17	174
Utgifter	1 718	1 731	13	1 686
Finansiellt sparande	-14	4	18	-2

Procent av BNP	-0,4	0,1	0,5	-0,1

Anm.: Nationalräkenskaperna för 2011 är preliminära och kan komma att ändras. 1 Drygt 40 procent av utfallet för skatter och avgifter för 2011 är fortfarande baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Regeringens bedömning är att skatteintäkterna för den offentliga sektorn beräk- nas uppgå till 1 549 miljarder kronor och är därmed ca 3 miljarder kronor högre än publicerade siffror i nationalräkenskaperna (se tabell 2.6).

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Mer än hela den offentliga sektorns överskott 2011 är hänförligt till ålderspensionssystemet. Statens och den kommunala sektorns finansiella sparande visade underskott. Statens och ålderspensionssystemets finansiella sparande blev bättre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2011. Jämfört med 2010 förstärktes statens och ålderspensionssystemets finansiella sparande medan den kommunala sektorns finansiella sparande försämrades (se tabell 1.2).

Tabell 1.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna

Miljarder kronor

	2011	2011	Utfall-	2010
	BP2011	Utfall	BP2011	Utfall
Staten	-19	-5	14	-14

Ålderspensionssystemet	13	19	6	6

Kommunala sektorn	-7	-10	-3	6

Anm.: Nationalräkenskaperna för 2011 är preliminära och kan komma att ändras. Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljningen av överskottsmålet

För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med överskottsmålet används ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren för vilka det finns nationalräkenskapsutfall, för närvarande perioden 2002–2011. Syftet med denna redovisning är att bedöma i vilken

utsträckning målet nåtts, och om det funnits systematiska fel i styrningen av finanspolitiken som minskar sannolikheten för att överskottsmålet ska nås i framtiden. Vid bedömningen av detta tioårsgenomsnitt bör hänsyn även tas till det genomsnittliga konjunkturläget under den aktuella perioden.

Därutöver redovisas historiska värden för de två indikatorer regeringen använder i den framåtblickande utformningen av finans- politiken: ett sjuårigt centrerat glidande medel- värde för det finansiella sparandet och en bedömning av det strukturella sparandet. Syftet med den senare redovisningen är endast att visa dessa indikatorers värden under utfallsåren.

Det sjuåriga glidande medelvärdet för ett visst angivet år omfattar sparandet justerat för större engångseffekter det angivna året, samt tre år före och efter det angivna året. Det sjuåriga glidande medelvärdet för 2008 omfattar följaktligen perioden 2004–2011. En fördel med sjuårs- indikatorn är att den är enkel att beräkna och transparent. Den beaktar även konjunkturläget i viss utsträckning eftersom den är beräknad utifrån sparandet under flera år. Enkelheten gör dock att den inte beaktar konjunkturläget på ett mer exakt sätt. Det finns en risk att beräkningen kommer att omfatta fler högkonjunkturår än lågkonjunkturår eller vice versa. Detta gäller särskilt under en period som kännetecknas av en global kris och flera år av svagt resursutnyttjande som den nuvarande. För att värdera indikatorns värden på ett mer korrekt sätt bör därför hänsyn tas till det genomsnittliga resursutnyttjandet under den period för vilken den beräknas. Om det sjuåriga glidande medelvärdet för det finansiella sparandet ligger nära 1, samtidigt som det sjuåriga glidande medelvärdet för BNP-gapet ligger nära noll under samma tidsperiod, indikerar detta att det finansiella sparandet ligger i linje med överskottsmålet.

Regeringen gör också en beräkning av det så kallade strukturella sparandet vilket direkt justerar det faktiska finansiella sparandet för konjunkturläget. Det strukturella sparandet justerar även för större engångseffekter och extraordinära nivåer på hushållens kapitalvinster. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt konjunkturläge. Exempelvis visar ett positivt strukturellt sparande att det finns ett underliggande överskott i de offentliga

Skr. 2011/12:101

finanserna, även om underskott tillfälligt upp- stått till följd av ett svagt konjunkturläge.

Beräkningen av det strukturella sparandet är förknippad med stor osäkerhet. Beräkningen baseras på en bedömning av resursutnyttjandet i form av ett BNP-gap, dvs. skillnaden mellan faktisk BNP och potentiell BNP, och en bedömning av hur de offentliga finanserna påverkas av variationer i resursutnyttjandet. För potentiell BNP redovisas aldrig något utfall, utan varje bedömare gör sin egen uppskattning av dess nuvarande och historiska värden. Ofta revideras synen på BNP-gapet såväl framåt som bakåt i tiden, vilket inte bara beror på en förändrad syn på konjunkturläget utan också på revideringar av utfallsstatistik. Även bedömningen av det offentliga sparandets konjunkturkänslighet är osäker. Den bygger oftast på en empirisk skattning av ett genom- snittligt förhållande under en längre tidsperiod, medan varje enskild konjunkturförändring har egenheter som gör att den avviker från den genomsnittliga utvecklingen. I tabell 1.3 redovisas den bedömning av det strukturella sparandet som regeringen gör i 2012 års ekonomiska vårproposition.

Avstämning av överskottsmålet till och med 2011

År 2011 uppgick det faktiska finansiella sparandet till 0,1 procent av BNP (se tabell 1.3). Det genomsnittliga finansiella sparandet under 2002–2011 uppgick till 0,7 procent av BNP. Under samma period var det genomsnittliga resursutnyttjandet lägre än normalt enligt

regeringens	uppskattning	av	BNP-
gapet, -0,9 procent av potentiell			BNP.

Det konjunkturjusterade tioårssnittet för det finansiella sparandet 2002–2011 beräknas därför till 1,2 procent av BNP vid den bedömda nivån på det finansiella sparandets elasticitet med avseende på BNP-gapet på 0,55 (0,7 + 0,9 * 0,55 = 1,2). Det strukturella sparandet 2011 beräknas till 0,7 procent av BNP.

Ett problem vid bedömningen av hur konjunkturen påverkar sparandet i den offentliga sektorn är möjligheten att konjunkturcyklerna inte är symmetriska. Den nuvarande globala konjunkturavmattningen medförde exempelvis negativa BNP-gap 2009 och 2010 som är mycket stora i ett historiskt perspektiv. Resurs- utnyttjandet bedöms vara svagt även 2011 (se tabell 1.3). Det är osannolikt att dessa stora negativa gap kommer att motsvaras av lika stora positiva gap när konjunkturen åter vänder uppåt. Om BNP-gapen inte är noll i genomsnitt över en konjunkturcykel kan inte det bakåtblickande tioårssnittet justeras fullt ut för det genom- snittliga BNP-gapet om den ska vara en rätt- visande indikator för överskottsmålet. Vid bedömningen av om det finansiella sparandet varit förenligt med överskottsmålet måste därför vikt även läggas vid det ojusterade tioårssnittet. En samlad bedömning av det ojusterade och justerade tioårssnittet indikerar då att det finansiella sparandet i genomsnitt var i linje med överskottsmålet 2002–2011.

Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011
Finansiellt sparande	3,6	1,6	-1,5	-1,3	0,4	1,9	2,2	3,6	2,2	-1,0	-0,1	0,1
Bakåtblickande tioårssnitt										1,2	0,8	0,7
Konjunkturjusterat1										1,5	1,3	1,2
Sjuårsindikatorn				0,8	0,9	0,9	1,0	1,2	1,2

Konjunkturjusterat1				1,0	0,9	0,8	1,4	1,7	1,7
Strukturellt sparande	1,8	1,8	–0,8	-0,2	0,6	1,7	0,8	1,2	1,7	2,8	1,3	0,7

BNP-gap	0,7	-0,5	-0,8	-1,4	-0,7	-0,8	1,7	3,0	0,3	-6,5	-2,7	-1,0

Sjuårssnitt				-0,3	0,1	0,2	-0,6	-0,8	-0,8
Bakåtblickande tioårssnitt										-0,5	-0,8	-0,9

Anm.: Nationalräkenskaperna för 2011 är preliminära och kan komma att ändras.

1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet adderas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten -0,55. Den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn är inte identiskt lika med ett sjuårssnitt för det strukturella sparandet eftersom det strukturella sparandet även justeras för extraordinära kapitalvinster. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Skr. 2011/12:101

Tabell 1.3 visar även hur det finansiella sparandet och uppskattningen av BNP-gapet utvecklas mätta som sjuåriga centrerade glidande medelvärden. För 2003–2008 visar tabellen att det genomsnittliga finansiella sparandet under perioderna 2000–2006, 2001– 2007, 2002–2008, 2003–2009, 2004–2010 respektive 2005–2011, ligger nära 1 procent av BNP med en viss tendens att öka mot slutet av perioden. Samtidigt beräknas motsvarande sjuåriga medelvärden för BNP-gapet vara nära noll de första åren för att sjunka något mot slutet. Detta kan tolkas som att det finansiella sparandet var i linje med överskottsmålet under den första delen av perioden, och att det finns en viss tendens till att sparandet ligger något över målet mot slutet av perioden, värderat med denna indikator.

Sammantaget bedöms det finansiella sparandet i den offentliga sektorn 2000–2011 vara i linje med överskottsmålet, både mätt med sjuårsindikatorn och det bakåtblickande tioårssnittet.

1.2Utgiftstak för staten

Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997. Fastställda utgiftstak har klarats samtliga år (se tabell 1.4).

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- perspektiv. Utgiftstaket är den tidiga, övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att taket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det

Tabell 1.4 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

2001

2002

2003

2004

medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida.

Utgiftstaket för staten är därför ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budget- disciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. En viktig uppgift för utgiftstaket är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara finanser. Nivån på utgiftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifterna. Tillsammans med överskottsmålet är utgiftstaket styrande för det totala skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.

De utgifter som omfattas av utgiftstaket är utgifterna under utgiftsområdena 1–25 och utgiftsområde 27, samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning på kort sikt kan påverka dessa utgifter. De takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna.

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Utgiftstaket, ursprungligt fast-
ställd nivå	767	810	847	877	894	931	949	971	989	1 018	1 050

Tekniska justeringar	24	2	-25	-19	-24	-24	0	-14	0	6	13

Reella justeringar1							-11
Utgiftstak, slutligt fastställt	791	812	822	858	870	907	938	957	989	1 024	1 063

Takbegränsade utgifter	786,3	811,6	819,1	855,6	864,3	895,2	910,1	943,4	964,6	985,9	989,0
Budgeteringsmarginal	4,7	0,4	2,9	2,4	5,7	11,8	27,9	13,6	24,4	38,1	74,0

Budgeteringsmarginal, procent
av takbegränsade utgifter	0,6	0,0	0,4	0,3	0,7	1,3	3,1	1,4	2,5	3,9	7,5

Anm: För åren 1997–2000 se Årsredovisning för staten 2009

1Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Det är inte en teknisk justering, utan en faktisk sänkning av utgiftstaket.

I budgetpropositionen för 2009 föreslog re- geringen att utgiftstakets nivå för 2011 skulle uppgå till 1 050 miljarder kronor.3 Riksdagen be- slutade i enlighet med förslaget. Därefter har vissa budgetförändringar föranlett tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen.

De tekniska justeringar som gjorts sedan ut- giftstaket för 2011 ursprungligen fastställdes redovisas i tabell 1.5. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Sammantaget har utgiftstakets nivå 2011 höjts med 13 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar. Flertalet av dem hänför sig till budgetförändringar som föranlett justering av statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel leder en höjning av det särskilda grundavdraget till pensionärer till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämras. Som kompensation höjdes statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån, en förändring som motiverade en teknisk justering av utgiftstaket.

Skr. 2011/12:101

Tabell 1.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2011

Miljarder kronor

	2011
Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2009)	1 050
Tekniska justeringar i BP 2010

Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. höjt
särskilt grundavdrag till pensionärer	3,50

Reglering kommunal-ekonomisk utjämning pga. breddad
bas kommunal fastighetsavgift	-0,13

Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. höjt
utjämningsbelopp Sverige-Danmark	0,28

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för
LSS-kostnader	0,55

Bruttobudgetering stöd till idrotten	0,76

Sänkning av takbegränsade utgifter till följd av
kostnadsmässig budgetering	-0,82

Ny nivå i BP 2010	1 054
Tekniska justeringar i BP 2011

Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt
grundavdrag till pensionärer	7,50

Bruttoredovisning av avgifter hos Transportstyrelsen	1,09
Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt
utjämningsbelopp Sverige-Danmark	0,19
Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för
LSS-kostnader	0,21
Ny nivå i BP 2011	1 063

Inga tekniska justeringar av utgiftstaket för 2011 i BP 2012

Slutligt utgiftstak	1 063

Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de


takbegränsade	utgifterna,		2011	till
989 miljarder kronor.		Därmed	underskred
utgifterna utgiftstaket		med en	marginal	på
74 miljarder kronor (se tabell 1.6).

De takbegränsade utgifterna blev 16,2 miljar- der kronor lägre än den av riksdagen antagna budgeten för 2011. Detta förklaras främst av lägre utgifter inom följande utgiftsområden:

Utgiftsområde		Mdkr
14	Arbetsmarknad	-6,3
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	-3,5
15	Studiestöd	-1,7
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	-1,5

3 Regeringen lämnade en bedömning av utgiftstaket för 2011 i 2008 års ekonomiska vårproposition. Den nivå på utgiftstaket som regeringen senare föreslog i budgetpropositionen för 2009 var densamma som bedömningen i 2008 års ekonomiska vårproposition, med undantag för tekniska justeringar.

Skr. 2011/12:101

Inom några områden blev utgifterna högre än den av riksdagen antagna budgeten för 2011:

Utgiftsområde		Mdkr
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	2,0
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	1,0
8	Migration	0,4

I avsnitt 2, Utfallet för statens budget, redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.

Tabell 1.6 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

	SB	Utfall	Utfall-	Utfall
	20111	2011	SB 2011	2010
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor	783,0	767,0	-16,0	763
Ålderspensionssystemet
vid sidan av statens
budget	222,2	222,0	-0,2	222,9

Takbegränsade utgifter	1 005,2	989,0	-16,2	985,9
Budgeteringsmarginal	57,8	74,0	16,2	38,1

Utgiftstak för staten	1 063	1 063		1 024

1 Den av riksdagen i december 2010 fastställda budgeten för 2011, dvs. exkl. riksdagens beslut om ändringsbudgetar 2011.

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 222 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i budgeten för 2011.

1.3Budgeteringsmarginalens användning

Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2011 på den nivå som regeringen föreslog i budgetpropo- sitionen för 2009. Budgeteringsmarginalen upp-


gick	då till 48,7 miljarder kronor. I utfallet			för
2011	uppgick budgeteringsmarginalen			till
74,0 miljarder kronor.		Det	betyder	att

budgeteringsmarginalen har blivit 25,3 miljarder kronor större sedan utgiftstaket för 2011 fastställdes. I tabell 1.7 redovisas hur använd- ningen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på effekter av nya förslag, reviderad pris- och löne- omräkning, reviderade makroekonomiska förut- sättningar, volymförändringar och övriga fakto- rer.

Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fast- ställandet av utgiftstaket för 2011 till utfallet för 2011

Miljarder kronor

	2011
Budgeteringsmarginal i budgetproposi-
tionen för 2009	48,7

Reformer	-26,7
Reviderad pris- och löneomräkning	4,4
Övriga makroekonomiska förändringar	11,3
Volymförändringar	9,6
Övrigt1	26,7
Total förändring av budgeteringsmargi-
nalen	25,3

Budgeteringsmarginal i utfallet för
2011	74,0

Anm: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- len, alltså högre utgifter.

1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar

Sedan utgiftstaket fastställdes har riksdagen, på förslag från regeringen, sammantaget anvisat 26,7 miljarder kronor för reformer. I 2009 års ekonomiska vårproposition (prop. 2008/09:100) aviserade regeringen högre statsbidrag till kommunsektorn fr.o.m. 2011 samt högre bidrag till kommunsektorn för läkemedelsbidrag. Förslag i propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97) som bl.a. inriktade sig på arbetslösa, medförde högre anvisade medel om knappt en miljard kronor 2011. I budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.) föreslog regeringen bl.a. ökade resurser till rättsväsendet och utbildningsområdet samt förstärkta insatser till personer som lämnar sjukförsäkringen. I budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.) föreslog regeringen ett tillfälligt statsbidrag till kommunsektorn på 3 miljarder kronor 2011, samt åtgärder inom bl.a. arbetsmarknadspolitiken, utbildning och hälso- och sjukvård.

Makroekonomiska förändringar har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 11,3 miljarder kronor större. De flesta utgiftsdrivande faktorer, så som nivån på priser, löner, marknadsräntor och bruttonationalinkomsten (BNI), har blivit lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.). Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program, däremot, har blivit högre. I första hand förklaras dessa skillnader mot bedömningen i budget- propositionen för 2009 av den stora revidering

av de makroekonomiska förutsättningarna i samband med att finanskrisen slog till som pre- senterades i 2009 års ekonomiska vårproposit- ion.

Sammantaget har t.ex. utgifterna för internationellt bistånd bidragit till att budgete- ringsmarginalen blivit ca 2,1 miljarder kronor större, till följd av att nivån på bruttonationalinkomsten 2011 blev lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2009. På motsvarande sätt har utgifterna för sjuk- och aktivitetsersättning inom utgiftsområde 10 blivit lägre, och därmed bidragit till en större budgeteringsmarginal, till följd av att prisnivån och därmed prisbasbeloppet för 2011 blivit lägre. Vidare har utgifterna för studiemedelsräntor inom utgiftsområde 15 blivit lägre till följd av lägre marknadsräntor och utgifterna i pensions- systemet har blivit lägre till följd av att lönesumman och därmed inkomstindex blivit lägre.

Arbetsmarknadsrelaterade utgifter har dock bidragit till att budgeteringsmarginalen blivit mindre till följd av makroekonomiska föränd- ringar. I 2009 års ekonomiska vårproposition reviderades arbetsmarknadsrelaterade utgifter upp kraftigt till följd av högre arbetslöshet. Från och med budgetpropositionen för 2010 har dessa utgifter emellertid successivt reviderats ner när det gradvis blivit klart att de makroekonomiska effekterna av finanskrisen skulle bli förhållande- vis begränsade på ett par års sikt och den samlade effekten på budgeteringsmarginalen för 2011 har därmed blivit relativt liten i förhållande till de uppskattningar som gällde i 2009 års ekono- miska vårproposition.

Utgiftsförändringar till följd av ändrade voly- mer har medfört att budgeteringsmarginalen bli- vit 9,6 miljarder kronor större. Det är i första hand på två områden som volymerna blivit lägre. Antalet personer med sjukersättning var färre i utfallet för 2011 än bedömningen i budgetpro- positionen för 2011. Mätt som helårsekvivalenter

uppgick antalet	sjukersatta 2011	till	ca
354 000 vilket är	ca 7 procent	färre	än

bedömningen i budgetpropositionen för 2009. Antalet personer med tilläggspension och personer med inkomstpension uppgick i utfallet för 2011 till 1 807 600 respektive 942 100. Det är ca 1,6 respektive 3,2 procent färre än i budgetpropositionen för 2009.

Utgiftsförändringar till följd av övriga fakto- rer kan föranledas av nya prognosmetoder, ju-

Skr. 2011/12:101

steringar till följd av ny information, korriger- ingar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. änd- ringar i EU:s regelverk. Sammantaget har bud- geteringsmarginalen blivit 26,7 miljarder kronor större till följd av övriga faktorer.4

En betydande del av utgiftsförändringarna till följd av övriga faktorer härrör från bedömningen av pensionssystemets utgifter. Både i 2009 års ekonomiska vårproposition och i budget- propositionen för 2010 redovisades pensions- systemets utgifter med olika beräkningstekniska antaganden i avvaktan på ett arbete inom Försäkringskassan och pensionsgruppen med att utreda beräkningsmetoden för balanstalet.

I 2009 års ekonomiska vårproposition redovisades utgifterna i pensionssystemet med ett antagande om ett balanstal på 1,0000.5 Mellan vårpropositionen och budgetpropositionen för 2010 hänfördes endast en mindre del av föränd- ringen av den bedömda utgiftsnivån till makroe- konomiska faktorer, motsvarande förändringen av inkomstindex. Den del av utgiftsförändringen som var hänförlig till att balanstalet reviderades ned, ca 7 miljarder kronor, redovisades som öv- riga faktorer.

Även i den följande budgetpropositionen för 2010 var den bedömda utgiftsnivån i pensions- systemet 2011 högre till följd av ett beräknings- tekniskt antagande i avvaktan på utredningen av beräkningsmetoden för balanstalet, än den skulle varit om utgifterna beräknats med balansering utan det beräkningstekniska antagandet. I den därpå följande vårpropositionen beräknades ut- gifterna i pensionssystemet utan beräkningstek- niskt antagande. Övergången till att beräkna pensionssystemets utgifter enligt den överens- kommelse som pensionsgruppen gjorde bedöm- des medföra att utgifterna till följd av övriga faktorer blev ca 6,5 miljarder kronor lägre i 2010 års ekonomiska vårproposition än i budget- propositionen för 2010.

Under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen bedömdes utgifterna bli 2,2 miljarder kronor lägre till följd av övriga faktorer. Det berodde dels på att tullavgiften bedömdes bli lägre till följd av lägre tullintäkter

4Inklusive förändring av anslagsbehållningar.

5Försäkringskassan hade fastställt balanstalet för 2010 till 0,9672.

Skr. 2011/12:101

från tredje land, dels på att Sveriges andel av EU:s samlade BNI minskade.

Vidare har utfallet för 2011 på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, jämfört med ursprungligt anslagna medel för 2011. Sammantaget är det ca 10 miljarder kronor av anslagna medel som under budgetåret inte har utnyttjats, till följd av övriga faktorer. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2.

De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anslagna medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftsområde 6 Försvar och samhällets

krisberedskap,		utgiftsområde		9 Hälsovård,
sjukvård och		social	omsorg,	utgiftsområde
13	Integration	och jämställdhet,		utgiftsområde
22 Kommunikationer			samt	utgiftsområde
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Utfallet för statens budget

Skr. 2011/12:101

2 Utfallet för statens budget

Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska årsredovisningen för staten innehålla utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt av statens lånebehov. Statens lånebehov är det- samma som saldot på statens budget men med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten amorterar på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver öka sin upp- låning.

Med statens budget avses i det följande den ursprungliga budgeten antagen av riksdagen i december 2010 (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU10, rskr. 2010/11:144).

När jämförelse görs mot totalt anvisade medel avses såväl statens ursprungliga budget som de ändringsbudgetar som beslutats under året. Indrag av anslagsbelopp framgår inte i detta avsnitt. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomsterna på statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifterna på statens budget.

2.1Statens budgetsaldo 2011

Budgetsaldot uppgick 2011 till 68 miljarder kronor (tabell 2.1). I budgeten beräknades saldot till 6 miljarder kronor. Utfallet blev därmed 62 miljarder kronor bättre än beräknat i statens budget.

Inkomsterna	beräknades	uppgå	till
833 miljarder kronor i statens		budget.	Det

slutliga utfallet blev drygt 872 miljarder kronor, således 39 miljarder kronor högre än beräknat. Avvikelsen förklaras främst av att statens skatteinkomster översteg beräkningen i budge- ten med 41,5 miljarder kronor. Statens skatte-

intäkter, dvs. periodiserade skatter som avser in- komståret 2011, beräknas bli 0,8 miljarder kronor högre än beräknat i budgeten. Skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatte- inkomster utgörs av periodiseringar. Periodiser- ingarna beräknas bli 40,7 miljarder kronor högre än budget. De högre periodiseringarna beror på att både uppbördsförskjutningar och betalnings- förskjutningar ökar inkomsterna på statens budget. Övriga inkomster blev 2,1 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten. Skillnaden förklaras främst av att avräkningar m.m. i anslut- ning till skattesystemet blev högre än beräknat.

Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2011

Miljoner kronor

				Skillnad
				mot
	Statens	Ändrings		statens
	budget1	budget	Utfall 2011	budget
Totala inkomster	832 988		872 417	39 429
Statens
skatteinkomster	798 460		839 974	41 514
Övriga inkomster	34 528		32 443	-2 085

Totala utgifter	826 784	12 234	804 616	-22 168

Utgiftsområden
exkl. statsskulds-
räntor m.m.	784 476	1 734	766 987	-17 489

Statsskulds-
räntor m.m.	25 970	10 500	34 491	8 521

Förändring av
anslags-
behållningar	-1 508			1 508
Myndigheters
m.fl. in- och
utlåning i RGK,
netto	-4 473		1 600	6 073

Kassamässig
korrigering	22 319		1 537	-20 782

Budgetsaldo	6 204		67 801	61 597

Skr. 2011/12:101

Det slutliga utfallet för utgifter m.m. på statens budget blev 805 miljarder kronor, vilket är 22 miljarder kronor lägre än den ursprungligen fastställda budgeten. Det beror på olika faktorer, men framför allt att Kärnavfallsfondens inlåning i Riksgäldskontoret ökade med 9 miljarder kronor samtidigt som de lån som Riksbanken tog i Riksgäldskontoret 2009 för att stärka

valutareserven	har sjunkit		med	6 miljarder
kronor. Båda	dessa	lån	påverkar posten
Myndigheters	m.fl.	in-	och	utlåning i

Riksgäldskontoret, netto. Utgifterna för utgifts- område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 6 miljarder kronor lägre än i statens budget eftersom arbetslösheten blev lägre än vad som beräknades i budgeten. Utgifterna för utgiftsom- råde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev nästan 4 miljarder kronor lägre än i statens budget. För utgiftsområdet 26 Statsskuldsräntor m.m. blev utfallet i stället 8,5 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Till stor del förklaras detta av att räntor i svenska lån blev 6 miljarder kronor högre än beräknat och att valutakursförlusterna blev nästan 4 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. På ändringsbudget anvisades ytterligare 10,5 miljarder kronor för att täcka valutakursförluster och en förändrad låne- plan. I samband med bildandet av stabilitetsfonden planerade regeringen att insättningsgarantifonden och stabilitetsfonden skulle slås samman. Vid en sådan sammanslagning förutsattes att insättnings- garantifondens innehav av statsobligationer skulle säljas och likvida medel sättas in på konto i Riksgäldskontoret, vilket skulle medföra en kassamässig korrigering i statens budget 2011. Beroende på överväganden om regelverket inom Europeiska unionen har sammanslagningen inte genomförts. Det medför en skillnad mellan utfall och statens budget på 21 miljarder kronor. Motsvarande skillnad med motsatt tecken har påverkat Riksgäldskontorets nettoutlåning, vilket innebär att detta inte påverkat budgetsaldot.

Saldot på statens budget påverkades positivt av engångseffekter som uppgick till 36 miljarder kronor under 2011. År 2010 var engångs- effekterna också positiva men något mindre och uppgick till 23 miljarder kronor. Den största positiva engångseffekten under 2011 avsåg försäljningen av aktier i Nordea Bank AB. Staten avyttrade i februari ca en tredjedel av sitt aktie-

innehav, vilket inbringade 19 miljarder kronor. Kärnavfallsfondens inlåning i Riksgäldskontoret ökade kraftigt, med 9 miljarder kronor, vilket tillfälligt minskade nettoutlåningen och därmed förbättrade saldot på statens budget. En annan positiv engångseffekt under nettoutlåningen avsåg valutavinster på Riksbankens lån i Riksgäldskontoret. Lånet som togs i dollar och euro 2009 för att förstärka valutareserven motsvarade ursprungligen 97 miljarder kronor. Under 2011 har lånet minskat med 6 miljarder kronor till följd av valutakursvinster vid omsätt- ning av underliggande lån. Vidare har Post- och Telestyrelsen vid två tillfällen under 2011 auktionerat ut 4G-tillstånd, vilket sammanlagt inbringade 3 miljarder kronor.

2.1.1Statens budget 2010 och 2011

I tabell 2.2 redovisas utfallet på statens budget för 2010 och 2011. Statens budget visar för 2011 ett överskott på 68 miljarder kronor jämfört med ett underskott på 1 miljard kronor 2010, en förbättring med 69 miljarder kronor.

Tabell 2.2 Utfallet för statens budget 2010 och 2011

Miljoner kronor

			Skillnad
	Utfall 2011	Utfall 2010	mot 2010
Totala inkomster	872 417	779 521	92 896
Statens skatteinkomster	839 974	779 473	60 502

Övriga inkomster	32 443	48	32 395

Totala utgifter m.m.	804 616	780 573	24 043
Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor m.m.	766 987	763 028	3 959
Statsskuldsräntor m.m.	34 491	23 361	11 130

Myndigheters m.fl. in-
och utlåning i
Riksgäldskontoret, netto	1 600	-9 225	10 825
Kassamässig
korrigering	1 537	3 409	-1 871

Budgetsaldo	67 801	-1 052	68 853

De totala inkomsterna ökade med 92,9 miljarder kronor (11,9 procent) mellan 2010 och 2011.


Statens	skatteinkomster			ökade	med
60,5 miljarder kronor (7,8 procent).
Direkta skatter på arbete beräknas öka med
15,8 miljarder		kronor	(3,3 procent), indirekta
skatter	på	arbete	beräknas öka		med

19,0 miljarder kronor (4,8 procent) och skatt på konsumtion och insatsvaror beräknas öka med

6,7 miljarder kronor (1,5 procent). Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter som är hänförliga till 2011, beräknas sammantaget öka med 8,1 miljarder kronor.

Övriga inkomster ökade med 32,4 miljarder kronor jämfört med 2010 varav inkomster av försåld egendom ökade med 23,0 miljarder kronor.

De totala utgifterna ökade med 24 miljarder kronor (3,1 procent) mellan 2010 och 2011. Ut- gifterna för utgiftsområden exklusive utgiftsom-

råde 26 Statsskuldsräntor m.m.	ökade med
4 miljarder kronor (0,5 procent).	Den största

ökningen var inom utgiftsområde 25 Allmänna

bidrag till	kommuner, som ökade med
12 miljarder	kronor (16,3 procent). Utgifterna

inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

ökade	med	knappt		3 miljarder kronor
(9,5 procent).			Inom	utgiftsområde
14 Arbetsmarknad-			och arbetsliv minskade i
stället	utgifterna		med	5 miljarder kronor
(7,7 procent).		Utgifterna		inom utgiftsområde

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi-

kapp minskade med		4 miljarder		kronor
(4,1 procent)	och	inom	utgiftsområde
24 Näringsliv	minskade		utgifterna	med

3 miljarder kronor (36,9 procent). Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riks-

gäldskontoret, netto ökade med 11 miljarder kronor samtidigt som utfallet för posten Kassa- mässig korrigering minskade med 2 miljarder kronor. Nettoutlåningen ökade framför allt till följd av att Apoteket AB:s försäljningsinkomster togs ut från konto i Riksgäldskontoret 2011. År 2010 sattes försäljningsinkomsterna in, vilket ger en skillnad mellan åren på 12 miljarder kronor. Myndigheternas räntekontobehållningar ökade långsammare än 2010, vilket medför en skillnad på 7 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren re- duceras framför allt av ökad inlåning från Kärn-

avfallsfonden	som påverkar		jämförelsen med
9 miljarder kronor åt motsatt håll.
Utgifterna	under	utgiftsområde 26 Stats-
skuldsräntor	m.m.	ökade	med 11 miljarder

kronor (47,6 procent). Ökningen beror på flera saker men en stor orsak är högre räntebetal- ningar på lån i svenska kronor, vilket bland annat förklaras av att de korta räntorna steg jämfört med 2010.

Skr. 2011/12:101

2.2Inkomster på statens budget 2011

Inkomsterna på statens budget 2011 blev drygt 872 miljarder kronor, vilket är 39 miljarder kro- nor högre än budget. Statens skatteinkomster uppgick 2011 till 840 miljarder kronor och öv- riga inkomster uppgick till drygt 32 miljarder kronor.

I tabell 2.6 redovisas totala skatteintäkter och inkomster för 2010 och 2011. I tabellen redovi- sas även skillnaden mellan utfall och statens budget. Statens budget för 2011 baserades på de prognoser som redovisades i budgetproposi- tionen för 2011.

2.2.1Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. En analys av hur inkoms- terna har utvecklats jämfört med budgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och för- ändringar i regelverken.

Regeringen föreslog och aviserade i budget- propositionen för 2011 skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 7 miljarder kronor.

Tabell 2.3 Skattereformer 2011

Miljarder kronor

Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna

Skatt på arbete	-8

Skatt på kapital	2

Skatt på konsumtion och insatsvaror	0
Övriga skatter	-1

Summa skattebeslut	-7

Källa: Egna beräkningar.

Intäkterna från skatt på arbete bedömdes minska med knappt 8 miljarder kronor till följd av för- höjt grundavdrag för pensionärer.

Reformerna inom skatt på kapital bedömdes öka intäkterna med drygt 2 miljarder kronor, varav höjningen av fastighetsskatten på vatten- kraftverk stod för 1,5 miljarder kronor och höj- ningen av stämpelskatt för 0,7 miljarder kronor. För skatt på konsumtion aviserades en rad för- ändringar. Nettoeffekten på intäkterna bedöm- des dock vara mycket liten.

Skr. 2011/12:101

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna beror i stor ut- sträckning på hur ekonomin utvecklas. I tabell 2.4 redovisas några av de makro- ekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2012 års ekono- miska vårproposition. I tabellen jämförs dessa med antagandena i budgetpropositionen för 2011.

Tabell 2.4 Antaganden i 2012 års ekonomiska vårproposi- tion jämfört med budgetpropositionen för 2011

Procentuell utveckling om inget annat anges.

	2010	2011
BNP, marknadspris1	7,2	4,9
Diff. BP11	1,4	0,0

Arbetade timmar	2,7	3,0
Diff. BP11	0,9	2,0

Timlön2	0,3	2,6
Diff. BP11	-0,6	0,2

Utbetald lönesumma, skatteunderlag	3,1	5,6
Diff. BP11	0,3	2,1

Arbetslöshet3	8,4	7,5
Diff. BP11	0,0	-0,5
Arbetsmarknadspolitiska program4	3,7	3,5
Diff. BP11	-0,1	0,2

Hushållens konsumtionsutgifter1	5,1	3,4
Diff. BP11	0,5	-0,5

Kommunal medelutdebitering5	31,56	31,55
Diff. BP11	0,0	0,0

Statslåneränta5	2,8	2,6
Diff. BP11	-0,1	-0,7

KPI juni-juni6	0,9	2,7
Diff. BP11	0,0	1,2

Inkomstbasbelopp7	51,1	52,1
Diff. BP11	0,0	0,0
Prisbasbelopp7	42,4	42,8
Diff. BP11	0,0	0,0

Inkomstindex	139,7	142,3
Diff. BP11	0,0	0,0

Skiktgräns7	372,1	383,0
Diff. BP11	0,0	0,0

Övre skiktgräns7	532,7	548,3
Diff. BP11	0,0	0,0

1Löpande priser, procentuell förändring.

2Enligt nationalräkenskapernas definition.

3Arbetslöshet 15–74 år.

4Procent av arbetskraften.

5Procent.

6Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år.

7Tusental kronor.

En viktig variabel för prognosen av skatt på ar- bete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin. Intäkterna påverkas också av konsument- prisindex (KPI), som används för att justera skiktgränserna i skattesystemet.6 Om lönerna i samhället ökar mer än KPI, så hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter.

Skatt på energi påverkas av KPI eftersom skattesatserna omräknas med KPI.7 Hushållens konsumtionsutgifter påverkar intäkterna från såväl mervärdesskatt som punktskatter.

Lönesumman 2011 blev väsentligt högre än prognosen i budgetpropositionen för 2011. Upprevideringen av lönesumman beror främst på att arbetade timmar blev högre än förväntat. Utfallet för BNP-tillväxten 2011 var helt i linje med prognosen, 4,9 procent.

Bedömningar om utfallet för 2011

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000 Statens skatteinkomster är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publicering av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000 Statens skatteinkomster ett fastställt utfall 2011, eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten.

Nedan redovisas berörda inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlarna i inkomsttitel- gruppen:

1100 Direkta skatter på arbete
1110 Inkomstskatter	nov 2012
1120 Allmän pensionsavgift	nov 2012
1140 Skattereduktioner	nov 2012
1200 Indirekta skatter på arbete
1210 Arbetsgivaravgifter, 1218	aug 2012
1240 Egenavgifter	nov 2012
1270 Särskild löneskatt, 1274	nov 2012
1280 Nedsättningar, 1283-1284	nov 2012
1300 Skatt på kapital
1310 Skatt på kapital, hushåll	nov 2012

6För skatt på arbete avseende 2011 används förändringen av KPI under perioden juni 2009–juni 2010.

72011 års skattesatser ökade med förändringen av KPI under perioden juni 2009–juni 2010.

Skr. 2011/12:101

1320 Skatt på företagsvinster	nov 2012
1340 Avkastningsskatt, 1341-1342	nov 2012
1350 Fastighetsskatt	nov 2012
1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror
1410 Mervärdesskatt, 1411	aug 2012
1600 Restförda och övriga skatter
1620 Övriga skatter, hushåll	maj 2013
1630 Övriga skatter, företag	maj 2013

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

1810 Skatter till andra sektorer	nov 2012
1900 Periodiseringar
1910 Uppbördsförskjutningar	maj 2013
1920 Betalningsförskjutningar	nov 2012

För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med taxeringsutfallet för 2011, vilket blir känt i november 2012.

För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) och mervärdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i augusti 2012, när skattedeklarationerna för juli är kända.

För inkomsthuvudgruppen 1600 Restförda och övriga skatter fastställs utfallet inte förrän i maj 2013, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomst- titel 1631). Detta innebär även att uppbördsför- skjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2010 och 2011 på inkomst- titlarna 1621, 1631 samt 1911 är således fortfarande bedömningar vid tidpunkten för publicering av denna årsredovisning.

Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning för staten och slutligt utfall

I tabell 2.5 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt

utfall för åren 2005–2009. Skillnaden har uppgått till mellan 0,7 och 13,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,1 till 1,8 procent av utfallet för sta- tens skatteintäkter.

För 2005 innebär det att skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall blev 13,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,8 procent av statens skatteintäkter. Det beror främst på att skatt på kapital blev högre än beräknat.

För 2006 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 6,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,8 procent av statens skatteintäkter. Det förklaras till största delen av att skatt på kapital blev högre vilket till viss del motverkades av att skatt på arbete blev lägre än beräknat.

För 2007 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 5,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,7 procent av statens skatteintäkter. Det förklaras till största delen av att skatt på kapital blev högre än beräknat.

För 2008 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 0,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,1 procent av statens skatteintäkter. Detta är i linje med prognos.

För 2009 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 7,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,1 procent av statens skatteintäkter. Det förklaras främst av att skatt på kapital blev högre än beräknat.

Tabell 2.5 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall

Miljarder kronor

Inkomstår	2005	2006	2007	2008	2009
Skatt på arbete	3,2	-2,1	1,5	3,3	-0,5
Skatt på kapital	10,7	7,8	4,8	-2,3	11,4
Skatt på konsumtion och insatsvaror	-0,9	1,7	0,4	0,1	-0,8
Restförda och övriga skatter	1,9	0,1	0,6	0,5	-0,6
Totala skatteintäkter	14,9	7,4	7,2	1,7	9,5
Avgår: EU-skatter	0,0	0,3	0,1	0,1	0,3
Offentliga sektorns skatteintäkter	14,9	7,1	7,1	1,6	9,2
Avgår: Kommunal inkomstskatt	2,0	0,0	1,4	0,9	0,8
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet	-0,4	0,5	-0,1	0,1	0,5
Statens skatteintäkter	13,4	6,7	5,9	0,7	7,9
Procent av utfall	1,8	0,8	0,7	0,1	1,1

Skr. 2011/12:101

2.2.2Totala skatteintäkter

De totala skatteintäkterna beräknas uppgå till 1 556,1 miljarder kronor, vilket är 17,4 miljarder kronor högre än budget. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU- skatter, kommunalskatt och avgifter till ålders- pensionssystemet, beräknas uppgå till 797,7 mil- jarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än i budgeten.

Det är främst högre intäkter från skatt på ar- bete som förklarar avvikelserna gentemot bud- get. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.

I tabell 2.6 nedan redovisas såväl skatteintäk- ter som inkomster samt avvikelser mot budget.

För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas progno- ser för 2011.

Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatterna har en direkt koppling till den ekono- miska utveckling och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.

Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör EU. Det kvarstående be- loppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspensionssystemet och staten.

Skr. 2011/12:101

Tabell 2.6 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2010 och 2011

Miljarder kronor

	Beräknat utfall	Beräknat utfall	Skillnad mot statens budget
Inkomstår	2011	2010	2011	2010
Skatt på arbete	908,7	873,9	16,3	9,3
Direkta skatter	490,5	474,7	9,2	-2,4
Kommunal inkomstskatt	541,3	522,9	12,8	9,0
Statlig inkomstskatt	45,1	42,5	3,3	0,4
Allmän pensionsavgift	93,7	89,2	0,3	2,0
Skattereduktioner m.m.	-189,6	-179,9	-7,1	-13,8
Artistskatt	0,1	0,1	0,0	0,0
Indirekta skatter	418,2	399,2	7,1	11,7
Arbetsgivaravgifter	428,1	403,9	11,0	11,8
Egenavgifter	13,5	12,2	1,0	0,7
Särskild löneskatt	34,2	33,1	-0,2	1,5
Nedsättningar	-29,7	-24,6	-4,0	-1,7
Skatt på tjänstegruppliv	1,0	1,1	0,1	0,0
Avgifter till premiepensionssystemet	-28,9	-26,4	-0,9	-0,7
Skatt på kapital	187,0	191,5	-2,7	34,4
Skatt på kapital, hushåll	23,8	34,5	-9,1	10,6
Skatt på företagsvinster	111,4	106,6	6,6	25,3
Avkastningsskatt	11,5	11,9	0,3	-2,0
Fastighetsskatt och fastighetsavgift	27,7	26,4	0,8	0,4
Stämpelskatt	8,0	9,0	-2,3	0,8
Kupongskatt m.m.	4,6	3,1	1,0	-0,7
Skatt på konsumtion och insatsvaror	456,3	449,6	0,6	32,0
Mervärdesskatt	333,0	324,6	3,8	29,2
Skatt på tobak	11,9	10,6	1,1	-0,7
Skatt på alkohol	12,2	12,1	-0,5	0,0
Energiskatt	40,6	41,2	-1,4	1,0
Koldioxidskatt	25,4	27,3	-1,5	1,2
Övriga skatter på energi och miljö	4,5	4,7	-0,2	-0,3
Skatt på vägtrafik	15,7	16,4	-0,5	0,0
Skatt på import	5,7	5,7	-0,5	0,9
Övriga skatter	7,4	7,1	0,3	0,7
Restförda och övriga skatter	4,1	2,1	3,3	7,1
Restförda skatter	-6,3	-5,7	0,3	3,5
Övriga skatter	10,4	7,8	3,0	3,6
Totala skatteintäkter	1 556,1	1 517,1	17,4	82,8
Avgår, EU-skatter	-7,2	-7,1	0,5	-1,0
Offentliga sektorns skatteintäkter	1 548,8	1 510,0	17,9	81,8
Avgår, kommunala inkomstskatter	-555,7	-537,0	-12,8	-8,9
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet	-195,4	-183,5	-4,3	-5,0
Statens skatteintäkter	797,7	789,6	0,8	67,9
Periodiseringar	42,3	-10,1	40,7	-9,8
Statens skatteinkomster	840,0	779,5	41,5	58,1
Övriga inkomster	32,4	0,0	-2,1	-1,6
Inkomster på statens budget	872,4	779,5	39,4	56,5

Skr. 2011/12:101

Skatt på arbete

Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indi- rekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- ersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete be- står till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på ar- bete redovisas också skattereduktionerna.

Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utveckl- ingen av utbetalda löner och transfereringar.

Posterna under direkta skatter fastställs i taxe- ringen 2012 och uppgifterna för 2011 är därmed ett bedömt utfall, grundat på en prognos.

År 2011 beräknas skatt på arbete uppgå till 908,7 miljarder kronor. Jämfört med budgeten har intäkterna reviderats upp med 16,3 miljarder kronor.

Den högre lönesummeutvecklingen har medfört att skatteintäkterna från direkta och in- direkta skatter (inklusive skattereduktioner) blev 9,2 respektive 7,1 miljarder kronor högre än budgeten. Skattereduktionen för husarbeten blev ca 5 miljarder kronor högre än budgeten, vilket minskar intäkterna från skatt på arbete med samma belopp.

Direkta skatter

De direkta skatterna på arbete består av in- komstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2010 blev utfallet för de direkta skatterna 474,7 miljar- der kronor. År 2011 beräknas intäkterna uppgå till 490,5 miljarder kronor. Att utvecklingstakten för de direkta skatterna inte fullt ut följer lönesummans ökningstakt beror på regeländringar i form av ökat grundavdrag för pensionärer samt högre skattereduktioner.

Sammantaget har de direkta skatterna 2011 reviderats upp med ca 9,2 miljarder kronor jäm- fört med budget, vilket främst beror på att den kommunala inkomstskatten blev 12,8 miljarder kronor högre än beräknat. Denna effekt motverkades dock av att skattereduktionen för husarbeten (ROT- och RUT-avdrag) blev högre än vad som beräknades i budgeten.

Kommunal inkomstskatt

År 2011 beräknas intäkterna från den kommu- nala inkomstskatten uppgå till 541,3 miljarder kronor. Jämfört med budget har intäkterna för 2011 reviderats upp med 12,8 miljarder kronor. Detta förklaras framförallt av det förbättrade konjunkturläget med fler arbetade timmar som konsekvens.

Statlig inkomstskatt

Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas uppgå till 45,1 miljarder kronor 2011. I jämfö- relse med 2010 ökar den statliga inkomstskatten med 2,6 miljarder kronor. Prognosen för 2011 är 3,3 miljarder kronor högre än budget, vilket för- klaras av att timlöneökningen 2011 blev högre än väntat.

Allmän pensionsavgift

Den allmänna pensionsavgiften tas ut på för- värvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäk- terna följer därför utvecklingen av skatteun- derlaget för direkta skatter. Prognosen för 2011 beräknas bli desamma som i budgeten och be- räknas därmed uppgå till 94 miljarder kronor.

Skattereduktioner

År 2011 utgör den totala skattereduktionen 189,6 miljarder kronor, vilket är 7,1 miljarder kronor högre än budget. Avvikelsen beror på högre skattereduktion för husarbeten (ROT- och RUT-avdrag), vilket svarade för 5 miljarder kronor, högre jobbskatteavdrag, vilket svarade för 1 miljard kronor och högre avdrag för allmän pensionsavgift, som svarade för 1 miljard kronor.

I jämförelse med 2010 ökar de totala skattere- duktionerna med 9,7 miljarder kronor. Ök- ningen förklaras av den högre lönesumman som ger ökat avdrag för den allmänna pensionsavgif- ten, högre jobbskatteavdrag på grund av fler sysselsatta samt högre skattereduktion för husarbeten. Alla skattskyldiga som betalar all- män pensionsavgift får en skattereduktion med 100 procent av pensionsavgiften, vilket innebär att skattereduktion för allmän pensionsavgift beräknas uppgå till 94 miljarder kronor.

Indirekta skatter

De indirekta skatterna på arbete utgör 46 pro- cent av skatt på arbete och beräknas 2011 uppgå till 418,2 miljarder kronor. Jämfört med föregå- ende inkomstår ökar intäkterna med 4,8 procent. Till skillnad från de direkta skatterna, där mer- parten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet.

Arbetsgivaravgifter

Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. Prognosen för 2011 är 11 miljarder kronor högre än budget. Det huvudsakliga skälet till de högre intäkterna är en högre lönesumma än beräknat.

Jämfört med 2010 är utfallet 24,2 miljarder kronor högre, vilket motsvarar en ökning med 6,0 procent.

Särskild löneskatt

År 2011 beräknas den särskilda löneskatten bli 34,2 miljarder kronor. Jämfört med budgeten har intäkterna reviderats ned med 0,2 miljarder kro- nor.

Nedsättningar

Jämfört med budgeten för 2011 beräknas ned- sättningarna bli 4 miljarder kronor högre. I hu- vudsak är det nedsatta socialavgifter för unga som antogs vara lägre i budgeten för 2011.

Nedsättningarna beräknas bli 5 miljarder kro- nor högre jämfört med 2010.

Skatt på kapital

Skatt på kapital omfattar bland annat skatt på hushållens kapitalinkomster, skatt på företags- vinster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2011 beräknas skatt på kapital utgöra 12 procent av de totala skattein- täkterna. Skatt på företagsvinster utgör mer än hälften av skatt på kapital.

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst.

De flesta skatter i undergruppen skatt på ka- pital fastställs i den årliga taxeringen i november året efter inkomståret. Undantagen är kupong- skatten och stämpelskatten, som fastställs må-

Skr. 2011/12:101

nadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2011 fortfarande är en prognos.

Skatt på kapital, hushåll

Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna kan variera kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt när de ackumulerade vins- terna realiseras.

Utfallet för hushållens skatt på kapital beräk- nas bli 23,8 miljarder kronor 2011. Det är 9,1 miljarder kronor lägre än budget. Revideringen beror framför allt på att hushållens ränteutgifter blev högre än väntat.

Skatt på företagsvinster

Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar in- komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Be- skattningen utgår från bolagens bokföringsmäs- siga resultat, men vissa skattemässiga justeringar görs för att få fram den beskattningsbara in- komsten.

Utfallet för skatt på företagsvinster bedöms bli drygt 111,4 miljarder kronor 2011. Jämfört med budgeten har prognosen reviderats upp med 6,6 miljarder kronor. Intäkterna från bolags- skatten har återhämtat sig betydligt snabbare efter lågkonjunkturen 2008–2009 än i beräk- ningen till statens budget för 2011. Intäkterna ökade kraftigt 2010 och bedöms fortsätta öka även 2011, om än i måttligare takt.

Avkastningsskatt

Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på till- gångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen be- ror avkastningsskatten på statslåneräntan året

före beskattningsåret. Skattesatsen 2011			var
15 procent	på	pensionsförsäkringar	och

27 procent på kapitalförsäkringar. Från och med

2012	är skattesatsen på		kapitalförsäkringar
30 procent.
Intäkterna från		avkastningsskatten		beräknas
bli	11,5 miljarder	kronor	2011,	vilket är

0,3 miljarder kronor högre än i budgeten.

Skr. 2011/12:101

Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighets- skatt

År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskat- ten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgiften för småhus uppgick 2011 till 6 512 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads- delen i hyreshus uppgick till 1 302 kronor per lägenhet, dock högst 0,4 procent av taxerings- värdet. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppet.

Intäkterna från den kommunala fastighetsav- giften 2011 beräknas uppgå till 14,9 miljarder kronor, varav knappt 12 miljarder kronor för småhus och drygt 3 miljarder kronor från bo- stadsdelen i hyreshus. Jämfört med beräkningen till budgeten har prognosen reviderats upp med 0,1 miljarder kronor.

Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av hy- reshus som avser lokaler samt på industrifastig- heter. Den statliga fastighetsskatten för 2011 be- räknas uppgå till 12,8 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än i budgeten.

Stämpelskatt

Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2011 blev 8 miljarder kronor, vilket är 2,3 miljarder kronor lägre än i budgeten. Det lägre utfallet beror på en sämre utveckling på fastighetsmarknaden än väntat, både vad gäller priser och omsättning på fastigheter.

Kupongskatt

Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta ut- omlands och som fått utdelning från svenskt ak- tiebolag.

Kupongskatten uppgick till 4,6 miljarder kro- nor 2011, vilket är 1 miljard kronor högre än i budgeten.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på im- port bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2011 uppgick intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror till 456,3 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än i budgeten. Konjunkturin- bromsningen i slutet av 2011 medförde att punktskatterna sjönk men det kompenserades av att ökningen i hushållens konsumtion medförde högre skatteintäkter från mervärdesskatten.

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på den totala konsumtionen och på sam- mansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna är starkt kopplade till pris- ökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervär- desskatt även av offentlig konsumtion, samt för- brukning och investeringar i både privat och of- fentlig sektor.

Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 333 miljarder kronor 2011, vilket är nästan 4 miljarder kronor högre än budgeten. Det är en följd av att hushållens konsumtion ökade mer än väntat under 2011.

Punktskatter

Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbruk- ning av vissa varor och tjänster. Punktbeskatt- ning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi.

Punktskatterna skiljer sig från exempelvis mervärdesskatten i det avseende att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspris.

Intäkterna från punktskatterna uppgick 2011 till 123,4 miljarder kronor, vilket är drygt 3 miljarder kronor lägre än budgeten.

Skatt på tobak

Intäkterna från skatt på tobak uppgick 2011 till nästan 12 miljarder kronor. Det är drygt 1 miljard kronor högre än budgeten och kan för- klaras både av en viss bunkringseffekt och att tobaksbolagen skattade av mer tobak innan skattehöjningen som ägde rum efter årsskiftet.

Skatt på alkohol

Skatt på alkohol gav intäkter på 12,2 miljarder kronor 2011, vilket är ungefär 0,5 miljarder kro- nor lägre än budgeten och förklaras av en något lägre alkoholförsäljning.

Energi- och koldioxidskatt

Intäkterna från energiskatten uppgick till nästan 41 miljarder kronor och intäkterna från koldi- oxidskatten till drygt 25 miljarder kronor. In- täkterna för båda dessa var ungefär 1,5 miljarder kronor lägre än väntat och förklaras dels av det milda vädret i slutet på året, vilket medförde lägre elkonsumtion, dels av den inbromsade konjunkturen, vilket innebar lägre användning av drivmedel och oljeprodukter.

Skatt på import

Skatt på import blev 0,5 miljarder kronor lägre än väntat 2011 och uppgick till nästan 6 miljarder kronor. Det lägre utfallet för skatt på import be- ror på att varuimporten blev något lägre.

Övriga skatter

Intäkterna från övriga skatter uppgick 2011 till drygt 7 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än väntat.

Restförda och övriga skatter

Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av Skatte- verkets tidigare fattade taxeringsbeslut samt di- verse inkomster som förs till exempelvis Insätt- ningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, Av- gifter till Kärnavfallsfonden m.fl.

Restförda skatter är 0,3 miljarder kronor högre än budgeten och övriga skatter är 3,0 miljarder kronor högre än i budgeten.

Skr. 2011/12:101

Periodiseringar

År 2011 beräknas periodiseringarna uppgå till 42,3 miljarder kronor. Jämfört med budget har periodiseringarna för 2011 reviderats upp med 40,7 miljarder kronor. De högre periodisering- arna beror på att både uppbördsförskjutningar och betalningsförskjutningar ökar inkomsterna på statens budget. Uppbördsförskjutningarna beror på att lönesumman 2011 och därmed kommunalskatterna utvecklades betydligt bättre än i beräkningen till statens budget. Eftersom utbetalningen av kommunalskatterna avseende 2011 fastställdes i december 2010 bidrar de högre kommunalskatterna till att statens skatte- inkomster ökar 2011. Även betalnings- förskjutningarna blev högre än beräknat. Huvudförklaringen till detta är att kommunernas skatteunderlag 2009 utvecklades betydligt sämre än i de beräkningar som de preliminära utbetalningarna till kommunerna byggde på. Detta har medfört att kommuner och landsting har betalat tillbaka de för stora förskotten de fått under 2009.

Uppskjuten beskattning

Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjlig- heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för upp- skjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrät- terna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspens- ionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dess- utom kan företag göra skattemässiga avskriv- ningar som är större än den beräknade ekono- miska värdeminskningen (s.k. över- avskrivningar).

Enligt de skattepolitiska riktlinjer som antogs av riksdagen våren 2008 (prop. 2007/08:100 av- snitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259) bör detta slag av uppskjuten beskattning undvi- kas.

Skr. 2011/12:101

De fordringar som är kopplade till olika for- mer av uppskjuten beskattning borde egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redo- visning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ett ytterli- gare skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vil- ken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran vilket gör skattningen än mer osäker.

2.2.3Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto.

Utfallet för 2011 uppgick till totalt 32 443 miljoner kronor och var därmed samman- taget 2 085 miljoner kronor lägre än vad som beräknades budgeten. Övriga inkomster blev 32 395 miljoner kronor högre 2010.

Tabell 2.7 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2011	2011	2011	2010
Inkomster av statens
verksamhet	50 457	55 333	4 876	41 783
Inkomster av försåld
egendom	25 000	23 124	-1 876	167

Återbetalning av lån	1 491	1 452	-39	1 687

Kalkylmässiga
inkomster	10 927	11 086	158	8 940

Bidrag m.m. från EU	13 092	12 328	-764	12 978

Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet	-66 315	-70 768	-4 453	-65 528

Utgifter som
redovisas som
krediteringar på
skattekonto	-125	-112	13	21

Övriga inkomster	34 528	32 443	-2 085	48

Inkomster av statens verksamhet

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk, Riks- banken och statens fastighetsförvaltning. Vidare redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga av- gifter, försäljningsinkomster, böter samt övriga inkomster av statens verksamhet. Inkomsterna under denna inkomsttyp uppgick till 55 333 miljoner kronor för 2011 och var därmed 4 876 miljoner kronor (9,7 procent) högre än beräknat i statens budget.

För 2011 blev Inkomster av statens verksam- het 13 550 miljoner kronor (32,4 procent) högre än 2010. De högre inkomsterna beror främst på

att Inkomster	av statens aktier ökade med
10 050 miljoner	kronor (59,6 procent) mellan

åren. Övriga inkomster av statens verksamhet ökade med 3 225 miljoner kronor.

Tabell 2.8 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2011	2011	2011	2010
Rörelseöverskott	6 123	6 699	576	6 044

Överskott av statens
fastighetsförvaltning	343	313	-30	460

Ränteinkomster	6 134	5 891	-243	6 821
Inkomster av statens
aktier	24 000	26 926	2 926	16 876

Offentligrättsliga
avgifter	11 799	10 219	-1 580	9 894
Försäljningsinkomster	334	260	-74	65

Böter m.m.	1 214	1 304	90	1 127

Övriga inkomster av
statens verksamhet	510	3 722	3 212	497

Inkomster av statens
verksamhet	50 457	55 333	4 876	41 783

Rörelseöverskott

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Rörelseöverskott uppgick till 6 699 miljoner kronor och var därmed 576 miljoner kronor (9,4 procent) högre än beräknat i statens budget. Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 6 200 miljoner kronor, vilket är 500 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Affärsverket Svenska Kraftnät inlevererade ut- delning uppgick till 499 miljoner kronor, vilket är 91 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget.

Under 2011 blev inkomsterna av Rörelseöver- skott 655 miljoner kronor (10,8 procent) högre än 2010.

Tabell 2.9 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2011	2011	2011	2010
Luftfartsverkets
inlevererade överskott	10		-10

Affärsverket Svenska
Kraftnäts inlevererade
utdelning och
inleverans av
motsvarighet till
statlig skatt	408	499	91	244
Inlevererat överskott
av statsstödd
exportkredit	5		-5

Riksbankens
inlevererade överskott	5 700	6 200	500	5 800

Rörelseöverskott	6 123	6 699	576	6 044

Skr. 2011/12:101

Överskott av statens fastighetsförvaltning

Inkomsterna av Överskott av statens fastighetsförvaltning blev 313 miljoner kronor och var därmed 30 miljoner kronor (8,7 procent) lägre än beräknat i statens budget. Överskottet

från Statens	fastighetsverk	uppgick	till
168 miljoner	kronor och överskottet		från
Fortifikationsverket uppgick		till 145 miljoner

kronor. Vad gäller överskottet från Statens fastighetsverk består detta av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2010 om 89 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2011 om 78 miljoner kronor. Vad gäller överskottet från Fortifikationsverket består detta av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2010 om 79 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2011 om 66 miljoner kronor.

Under 2011 blev Överskott av statens fastighetsförvaltning 147 miljoner kronor lägre än 2010.

Ränteinkomster

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Ränte- inkomster uppgick till 5 891 miljoner kronor för 2011 och var därmed 243 miljoner kronor (3,9 procent) lägre än beräknat i statens budget.

Räntor på skattekonto m.m., netto uppgick till 1 245 miljoner kronor, vilket är en ökning med 133 miljoner kronor jämfört med statens budget. Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 uppgick till 4 540 miljoner kronor, vilket är 274 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget.

Ränteinkomsterna blev 930 miljoner kronor lägre än 2010.

Tabell 2.10 Ränteinkomster

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2011	2011	2011	2010
Räntor på näringslån	0	-1	0	-1

Räntor på studielån	4 869	4 591	-278	5 004

Övriga ränteinkomster	1 265	1 300	35	1 818
Ränteinkomster	6 134	5 891	-243	6 821

Inkomster av statens aktier

Inkomster av statens aktier (utdelningar) uppgick till 26 926 miljoner kronor, vilket är 2 926 miljoner kronor (12,2 procent) högre än beräknat i statens budget. Utdelningar, som bolagen betalade ut under 2011, hänför sig till

Skr. 2011/12:101


räkenskapsåret	2010.	Utbetalda		utdelningar
under 2010 och 2011 redovisas i tabell 2.10.
Utdelningen	från	LKAB		uppgick till
5 000 miljoner	kronor,	vilket	är 4 500 miljoner
kronor högre	än	2010.	Enligt bolagets

årsredovisning för 2010 är det ekonomiska resultatet det bästa någonsin. Utdelning från Apoteket AB uppgick till 5 400 miljoner kronor, vilket var en extra utdelning till följd av försäljningen av apoteket under 2009. Utdelningen från Apoteksgruppen i Sverige Holding AB uppgick till 203 miljoner kronor. Utdelning från Svenska Exportkredit AB

uppgick till	301 miljoner kronor, vilket är
2 107 miljoner	kronor lägre jämfört med

föregående år. Enligt bolagets årsredovisning framgår att en extra utdelning gjordes i

december 2010	med	1 890 miljoner kronor.
Utdelningen	från TeliaSonera uppgick			till
4 604 miljoner kronor,		en	ökning	med

837 miljoner kronor jämfört med 2010. Enligt bolagets årsredovisning framgår beslut om att utdelningen per aktie ökade från 2,25 kr/aktie 2010 till 2,75 kr/aktie 2011. Utdelningen från Vattenfall AB uppgick till 6 500 miljoner kronor, vilket är 1 260 miljoner kronor högre än 2010.

Totalt	ökade	aktieutdelningarna		med
10 050 miljoner kronor (59,6 procent)				mellan
2010 och 2011.

Tabell 2.11 Aktieutdelning 2010 och 2011
Miljoner kronor
		Utfall 2011	Utfall 2010	Skillnad
Akademiska Hus		1 207	1 219	-12

Apoteket AB		5 400	0	5 400

Apotek Prod & Lab AB		2	0	2
Apoteksgruppen i Sv
Holding AB		203	177	26

Arbetslivsresurs AB		56	0	56

Bostadsgaranti AB		6	12	-6

Green Cargo		0	0	0
Infranord (f.d. Banverket)		0	195	-195

Kasernen		0	0	0

Lernia AB		25	0	25

LKAB		5 000	500	4 500

Metria		12	0	12

Nordea		678	1 248	-570
Nordiska
investeringsbanken		0	0	0

Posten Norden AB (Posten
AB)		607	874	-267
Preaktio AB		0	8	-8

Rymdbolaget	10	1	9

SBAB	0	0	0

SJ	90	153	-63
SKD-företagen AB	0	0	0

SOS Alarm	4	4	0

Specialfastigheter AB	263	310	-47

Statens väg och
baninvest AB	0	0	0
Sveaskog Holding AB	756	487	269

Svensk Bilprovning AB	134	3	131

Svensk Exportkredit AB	301	2 408	-2 107

Svenska Geologiska AB	0	0	0

Svevia AB	108	60	48

(Swedcarrier) Jernhusen
AB	100	100	0

Swedish Space Corp	0	0	0

TeliaSonera	4 604	3 767	837

Teracom	110	110	0

Vasallen	750	0	750
Vattenfall AB	6 500	5 240	1 260

Summa	26 926	16 876	10 050

Offentligrättsliga avgifter
Inkomsterna	under		inkomsthuvudgruppen
Offentligrättsliga		avgifter		uppgick		till
10 219 miljoner		kronor	och	var	därmed
1 580 miljoner	kronor (13,4 procent)				lägre	än

beräknat i statens budget. Den största avvikelsen avser Finansieringsavgift från arbetslöshetskas- sor. Utfallet blev 4 492 miljoner kronor, vilket är 1 745 miljoner kronor lägre än i statens budget. Arbetslöshetsavgiften, som är en del av finansie- ringsavgiften från arbetslöshetskassorna, baseras på utbetalda bidrag till arbetslöshetsersättning. Eftersom bidragen till arbetslöshetsersättning blev lägre än vad som ursprungligen beräknades i statens budget har även inbetalda arbetslöshets-

avgifter blivit lägre (se även			avsnitt 2.4.14
Arbetsmarknad och arbetsliv)
Offentligrättsliga avgifter blev			325 miljoner
kronor	(3,3 procent)	högre	än	2010.

Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor har

minskat	med	1 389 miljoner	kronor
(21,8 procent) jämfört med 2010			medan

Avgifter för körkort- och motorfordon ökade med 1 520 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det är framförallt inkomsterna från avgifter från luftfarts- och vägtrafikområdet som har ökat. Även inkomsterna från avgifter för järnvägs- och sjöfartsområdet har ökat sedan föregående år bland annat på grund av att

avgifter används för första gången som finansieringskälla. Ökningen beror på att Trans- portstyrelsen övergått till en ny finansieringsmodell som innebär att samtliga trafikslag finansieras på ett enhetligt sätt.

Försäljningsinkomster

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Försäljningsinkomster uppgick till 260 miljoner kronor, vilket är 74 miljoner kronor (22,2 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. För inkomsttiteln Offentlig lag-

ring,	försäljningsintäkter	blev	utfallet
201 miljoner kronor, vilket		är	79 miljoner

kronor lägre än beräknat i statens budget. Om vissa förutsättningar är uppfyllda köper och lagrar Statens jordbruksverk bl.a. spannmål, skummjölksprodukter, nötkött och smör åt EU. Skillnaden mellan utfall och statens budget beror på en minskad försäljning av varor som lagrats.

Under 2011 blev Försäljningsinkomster 195 miljoner kronor högre än 2010. Utfallet för Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev 194 miljoner kronor högre.

Böter m.m.

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Böter m.m. uppgick till 1 304 miljoner kronor och var därmed 90 miljoner kronor (7,4 procent) högre än beräknat i statens budget. Utfallet för inkomsttiteln Bötesmedel blev 1 112 miljoner kronor, vilket är 58 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statens budget. I statens budget beräknades Sanktionsavgifter m.m. uppgå till 50 miljoner kronor, medan utfallet uppgick till 61 miljoner kronor. I statens budget beräknades Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll uppgå till 13 miljoner kronor, medan utfallet uppgick till 32 miljoner kronor.

Inkomsterna av Böter m.m. blev 177 miljoner kronor (15,7 procent) högre än 2010.

Övriga inkomster av statens verksamhet

Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 3 722 miljoner kronor under 2011 och blev därmed 3 212 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Det högre utfallet beror på inkomster från försäljning av frekvens- utrymme för användande av radiosändare (främst tillstånd för 4 G). Auktionsinkomsterna under 2011 uppgick till 3 100 miljoner kronor.

Övriga inkomster av statens verksamhet ökade med 3 225 miljoner kronor jämfört med 2010.

Skr. 2011/12:101

Inkomster av försåld egendom

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier.

Inkomsterna under denna inkomsttyp uppgick till 23 124 miljoner kronor för 2011 och var därmed 1 876 miljoner kronor (7,5 procent) lägre än beräknat i statens budget.

För 2011 blev Inkomster av försåld egendom 22 957 miljoner kronor högre än 2010. De högre inkomsterna hänför sig främst till försäljningen av aktier i Nordea Bank AB med 18 982 miljoner kronor och TeliaSonera med 3 707 miljoner kronor. Staten äger 37,3 procent av aktier i TeliaSonera och deltog i bolagets återköpsprogram av aktier.

Tabell 2.12 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2011	2011	2011	2010
Inkomster av försåld
egendom	25 000	23 124	-1 876	167

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studiemedel avseende lån tagna före 1989. Under året uppgick återbetalningarna till 1 452 miljoner kronor och var därmed 39 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget.

Återbetalning av lån blev 235 miljoner kronor lägre än 2010.

Tabell 2.13 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2011	2011	2011	2010
Återbetalning av
näringslån	4	5	1	6

Återbetalning av
studielån	1 441	1 402	-40	1 602

Återbetalning av
övriga lån	46	46	0	79

Återbetalning av lån	1 491	1 452	-39	1 687

Skr. 2011/12:101

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensions-

avgifter.	Inkomsterna	uppgick	till
11 086 miljoner kronor, vilket		är 158 miljoner

kronor (1,4 procent) högre än i statens budget.

Utfallet för	Statliga	pensionsavgifter blev
10 534 miljoner	kronor,	vilket är 154 miljoner
kronor högre än budget.

Kalkylmässiga inkomster blev 2 146 miljoner kronor (24,0 procent) högre än 2010. Statliga

pensionsavgifter	ökade	med	2 144 miljoner
kronor.

Tabell 2.14 Kalkylmässiga inkomster
Miljoner kronor
	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2011	2011	2011	2010
Avskrivningar och
amorteringar	547	552	4	550

varav avskrivningar på
fastigheter	543	552	9	550

varav uppdrags-
myndigheters
komplementkostnader	4		-4
Statliga
pensionsavgifter	10 380	10 534	154	8 390

Kalkylmässiga inkomster	10 927	11 086	158	8 940

Statliga pensionsavgifter

Avgifterna för den statliga tjänstepensioneringen uppgick till 8 675 miljoner kronor under 2011. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 962 miljoner kronor. Administ- rationskostnaderna för det statliga tjänstepens- ionssystemet blev 190 miljoner kronor under 2011.

Tabell 2.15 Statliga pensionsavgifter

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2011	2011	2011	2010
Statlig
tjänstepensionering		8 675		6 846

Särskild löneskatt på
pensionskostnader		1 962		1 547

Statlig
grupplivförsäkring		48		86

Premieskatt, gruppliv		37		67

Statlig
personskadeförsäkring		9		43

Avdrag för
administrations-
kostnader		-190		-186

Administration,
personskadeförsäkring		-8		-11

Statliga pensionsavgifter	10 380	10 534	154	8 390

Bidrag m.m. från EU

Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från EU:s jordbruks- fonder, bidrag från EU till landsbygds- utvecklingen och fiskenäringen, bidrag från

Europeiska	regionala utvecklingsfonden		och
europeiska	socialfonden,	bidrag	till

transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från EU.

Inkomsterna uppgick till 12 328 miljoner kronor och var därmed 764 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än i statens budget. Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 8 671 miljoner kronor, vilket var 1 334 miljoner kronor lägre än budget. Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen blev 598 miljoner kronor lägre än väntat och Gårdsstödet blev 331 miljoner kronor lägre än budget. Orsaken till de lägre utfallen är främst att utbetalningar på budgetens utgiftssida förskjutits till 2012 och därmed även bidragen från EU (Se utgifts- område 23 Areella näringar, landsbygd och livs- medel.)

Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 237 miljoner kronor lägre än i statens budget. Det lägre utfallet beror på nega- tiva kursdifferenser till följd av kronans förstärk- ning gentemot euron. Ersättningar för bidrag som Statens jordbruksverk betalat ut i förskott i kronor till bidragsmottagarna, både rekvireras och betalas ut i euro från EU:s jordbruksfonder med viss eftersläpning.

Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden samt Europeiska socialfonden blev 404 miljoner kronor respektive 212 miljoner kronor högre än ursprungligen beräknat i statens budget.

Jämfört med 2010 blev bidragen från EU 650 miljoner kronor (5,0 procent) lägre. Bidragen från EU:s jordbruksfonder minskade totalt med 1 558 miljoner kronor. Det är fram- förallt gårdsstödet som blivit lägre i år (-798 miljoner kronor), Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen minskade med 362 miljoner kronor och bidragen för offentlig lagring minskade med 182 miljoner kronor. Däremot ökade inkomsterna från Europeiska regionala utvecklingsfonden med 909 miljoner kronor.

Tabell 2.16 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2011	2011	2011	2010
Bidrag från EG:s
jordbruksfond	10 005	8 671	-1 334	10 230

varav Gårdsstöd	6 360	6 029	-331	6 827

varav Kompletterande
åtgärder perioden
1995-1999		0	0

varav Övriga
interventioner	157	135	-22	217

varav Exportbidrag	10	1	-9	56

varav Djurbidrag	335	307	-28	347

varav Offentlig
lagring	33	-75	-108	107
varav Miljö-, struktur-
och regionala
åtgärder perioden
2000-2006				-2

varav EU:s
landsbygdsfond 2007-
2013				2 884
varav övriga bidrag
från Europeiska
garantifonden för
jordbruket	12	-226	-237	-207

varav bidrag från EU
till landsbygds-
utvecklingen	3 099	2 501	-598
Bidrag från EU till
fiskenäringen	73	50	-23	102

Bidrag från
Europeiska regionala
utvecklingsfonden	1 440	1 844	404	872

Bidrag från
Europeiska
socialfonden	976	1 188	212	1 151

Skr. 2011/12:101

Bidrag till
transeuropeiska
nätverk	350	419	69	391

Övriga bidrag från EU	248	155	-93	232

Bidrag m.m. från EU	13 092	12 328	-764	12 978

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU- skatter och utjämningsavgifter för LSS- kostnader (Lagen om stöd- och service för vissa funktionshindrade). Vidare ingår avräkningar, intäkter som förs till fonder och kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner.

I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till -66 315 miljoner kronor. Utfallet blev

- 70 768 miljoner kronor.		Skillnaden	mot
beräkningen i	statens	budget blev	således
- 4 453 miljoner	kronor.	Orsaken är	främst

högre avräkning och kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner.

Jämfört med 2010 har Avräkningar m.m. i

anslutning till	skattesystemet	har	ökat med
5 240 miljoner	kronor, vilket	främst	beror på

högre kompensation för mervärdesskatt till kommuner.

Skr. 2011/12:101

Tabell 2.17 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2011	2011	2011	2010
Tillkommande skatter	10 437	10 285	-153	9 937

EU-skatter	7 629	7 270	-359	7 003

varav Momsbaserad
EU-avgift	1 478	1 564	86	1 444

varav Tullmedel	5 834	5 447	-387	5 300

varav Jordbrukstullar
och sockeravgifter	317	259	-58	259
varav Avgifter till
EU:s
omstruktureringsfond
för sockersektorn		0	0	0

Kommunala
utjämningsavgifter,
LSS-kostnader	2 808	3 015	207	2 933
Utjämningsavgift för
LSS-kostnader	2 808	3 015	207	2 933

Avräkningar	-76 752	-81 053	-4 301	-75 465

Intäkter som förs till
fonder	-3 812	-4 422	-610	-4 031

Kompensation för
mervärdesskatt	-72 940	-76 631	-3 691	-71 434

varav Avräknad
mervärdesskatt,
statliga myndigheter	-24 986	-26 944	-1 958	-25 965

varav Kompensation
för mervärdesskatt,
kommuner	-47 955	-49 687	-1 732	-45 469

Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet	-66 315	-70 768	-4 453	-65 528

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redo- visas som krediteringar på skattekonto. Utfallet för Jämställdhetsbonus blev -113 miljoner kro- nor, vilket var 12 miljoner kronor lägre jämfört med statens budget. De skattekrediteringar som tidigare redovisades under denna inkomsttyp har upphört eller flyttats till utgiftssidan på statens budget.

Tabell 2.18 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2011	2011	2011	2010
Anställningsstöd		0	0	0

Stöd till
utbildningsvikariat		0	0	0

Stöd till utbildning av
personal i vård och
äldreomsorg		0	0	48
Jämställdhetsbonus	-125	-113	12	-27

Utgifter som redovisas
som krediteringar på
skattekonto	-125	-113	12	-27

2.3Utgifter på statens budget 2011


Utgifterna		på statens budget			är indelade i
27 utgiftsområden.			Därutöver		ingår även
posterna	förändring		av	anslagsbehållningar
(endast	vid	budgetering),		Riksgäldskontorets

nettoutlåning och kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.

En större förbrukning än totalt anvisade medel för ett visst år kan finansieras genom att myndigheterna utnyttjar ingående anslagsspa- rande eller anslagskredit eller, i undantagsfall, genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet överskridande.

2.3.1Makroekonomiska förutsättningar och beslut

Skillnaden mellan utfallet och de beräknade ut- gifterna i den ursprungliga budgeten, som fast- ställdes av riksdagen den 21 december 2010, redovisas i tabell 2.19.

Utfallet för budgetens utgifter blev 22,2 miljarder kronor lägre än i den ursprungliga budgeten. Denna skillnad kan delas in i tre kate- gorier; skillnad till följd av förändrade makroekonomiska förutsättningar, skillnad till följd av beslut och skillnad till följd av övriga förklaringsfaktorer.

Tabell 2.19 Skillnad mellan utfall och budget för 2011

Miljarder kronor

		Makro-
	Totalt	förutsätt-		Övrigt2
	Totalt	ningar	Beslut	Övrigt2
Utgiftsområden,	-16,0	-5,5	0,6	-11,1
exklusive räntor1
Statsskuldsräntor m.m.	8,6	9,8	0,0	-1,2
Myndigheters m.fl. in-	-14,7	-7,4	1,0	-8,3
och utlåning i RGK3
Summa utgifter.	-22,2	-3,1	1,6	-20,7

1Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.

2Under Övrigt ingår förändring av anslagsbehållningar med -1,5 miljarder kronor.

3RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.

Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen

Skillnader till följd av makroekonomiska förut-

sättningar medförde		att utgifterna	blev
3,1 miljarder kronor lägre än i statens budget.
Utgifterna	för	statsskuldsräntor	blev

9,8 miljarder kronor högre bland annat till följd av högre valutakursförluster än beräknat, trots att kronan i genomsnitt blev något starkare än beräknat mot US-dollarn och euron. Utgifterna för räntor på lån i svenska kronor blev också högre än beräknat, även om de genomsnittliga femårs- och sexmånadersräntorna blev lägre. Det utgiftsmässiga utfallet på ränteanslaget påverkas emellertid av många tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldför- valtningsteknik. Hela skillnaden för statsskulds- räntorna klassificeras som makroberoende utom den del som beror på annat lånebehov än beräk- nat, vilken redovisas under övrigt.

Utgifterna för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 7,4 miljarder kronor lägre främst till följd av valutakursvinster vid omsätt- ning av Riksbankens lån i Riksgäldskontoret.

Skillnaden mellan utfall och budget för samt- liga utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev - 5,5 miljarder kro- nor. För utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utgifterna 6,1 miljarder kronor lägre än anvisat i statens budget till följd av den makroekonomiska utvecklingen. I huvudsak förklaras detta av att andelen öppet arbetslösa som fick arbetslöshetsersättning blev lägre än beräknat.

Skr. 2011/12:101

Tabell 2.20 Makroekonomiska förutsättningar

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2011	2011	2011	2010
Procentuell förändring
från föregående år:

BNP (fp)	6,1	3,7	3,9	0,2

KPI (årsgenomsnitt)	1,2	1,5	3,0	1,5
Antal sysselsatta, 15-
74 år	1,1	1,1	2,1	1,0

Nivåer:

Öppen arbetslöshet,
16-64 år, procent av
arbetskraften1	6,0	5,5	5,4	-0,1
Personer i åtgärder,
procent av
arbetskraften	3,8	3,5	3,6	0,1

SEK/euro	9,6	9,1	9,0	0,0

SEK/USD	7,2	7,1	6,5	-0,6

3-mån ränta,
årsgenomsnitt2	0,5	2,0	1,7	-0,4
5-årig statsobligation,
årsgenomsnitt	2,3	2,9	2,3	-0,6

Prisbasbelopp, tkr	42,4	42,8	42,8	0,0

fp=fasta priser, SB=Statens budget.

1Exklusive heltidsstuderande arbetssökande

2Regeringens prognos i budgeten avser 6-månaders ränta

Skillnader till följd av beslut
De totala utgifterna	på statens budget	blev
1,6 miljarder kronor högre till följd av beslut.
Riksgäldskontorets	nettoutlåning	blev

1,0 miljard kronor högre till följd av beslut. Det beror på att en planerad sammanslagning av insättningsgarantifonden och stabilitetsfonden inte genomförts. Därmed inbetalades inte heller några insättningsgarantiavgifter till stabilitets- fondens konto i Riksgäldskontoret.

Skillnader till följd av övriga orsaker

De totala utgifterna i statens budget minskade till följd av övriga orsaker med 20,7 miljarder kronor jämfört med den ursprungliga budgeten.

Utfallet för utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 11,1 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten.

För utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev utgifterna 1,2 miljarder kronor lägre än anvisat i statens budget, för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utgifterna 3,7 miljarder kronor lägre än anvisat, för utgiftsområde 22 Kommunikationer blev utfallet 2,2 miljarder kronor lägre än anvisat och för utgiftsområde 23

Skr. 2011/12:101

Areella näringar, landsbygd och livsmedel blev utgifterna 1,5 miljarder kronor lägre än anvisat.

Utgifterna för Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret (inklusive kassamässig korrigering) blev 8,3 miljarder kronor lägre än i budgeten. Utgifterna för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 8,5 miljarder kronor lägre än beräknat.

Huvudförklaringen är att Kärnavfallsfondens inlåning i Riksgäldskontoret ökade med 8,9 miljarder kronor.

I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde m.m. finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungliga budgeten.

Skr. 2011/12:101

2.3.2Sammanfattning

Tabell 2.21 Utgifter på statens budget 2011

Miljoner kronor

		Statens	Ändrings-			Utfall-Statens	Utfall-Totalt
		budget	budget	Totalt anvisat	Utfall	budget	anvisat
UO 1	Rikets styrelse	11 333	45	11 378	11 188	-145	-190

	Samhällsekonomi och
UO 2	finansförvaltning	12 998	2	13 000	12 894	-104	-106

UO 3	Skatt, tull och exekution	10 009	42	10 051	9 910	-99	-140

UO 4	Rättsväsendet	36 758	166	36 924	37 164	406	240

UO 5	Internationell samverkan	2 002	5	2 006	1 892	-110	-114

	Försvar och samhällets
UO 6	krisberedskap	45 306		45 306	44 153	-1 153	-1 153

UO 7	Internationellt bistånd	30 513	-650	29 863	29 199	-1 314	-664

UO 8	Migration	7 157	875	8 032	7 572	415	-460

	Hälsovård, sjukvård och social
UO 9	omsorg	60 067	20	60 087	56 538	-3 528	-3 548
	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
UO 10	handikapp	93 841		93 841	95 800	1 959	1 959

UO 11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	40 624	119	40 743	41 590	966	847

	Ekonomisk trygghet för familjer och
UO 12	barn	73 092		73 092	71 994	-1 098	-1 098

UO 13	Integration och jämställdhet	6 028	531	6 558	4 968	-1 060	-1 590

UO 14	Arbetsmarknad och arbetsliv	69 632	474	70 106	63 285	-6 346	-6 820

UO 15	Studiestöd	23 472	0	23 472	21 813	-1 659	-1 659

UO 16	Utbildning och universitetsforskning	54 532		54 532	53 685	-846	-846

	Kultur, medier, trossamfund och
UO 17	fritid	12 195	15	12 210	11 952	-243	-258

	Samhällsplanering,
	bostadsförsörjning, byggande samt
UO 18	konsumentpolitik	1 282	11	1 293	1 110	-172	-183

UO 19	Regional tillväxt	3 510		3 510	3 222	-288	-288

UO 20	Allmän miljö- och naturvård	5 129	16	5 144	5 069	-60	-76

UO 21	Energi	2 870	14	2 884	2 918	48	34

UO 22	Kommunikationer	40 125		40 125	38 710	-1 415	-1 415

	Areella näringar, landsbygd och
UO 23	livsmedel	17 867	25	17 891	16 372	-1 495	-1 520

UO 24	Näringsliv	5 474	26	5 500	5 368	-105	-132

UO 25	Allmänna bidrag till kommuner	88 025		88 025	88 023	-1	-1

UO 26	Statsskuldsräntor m.m.	25 970	10 500	36 470	34 491	8 521	-1 979

UO 27	Avgiften till Europeiska unionen	30 637		30 637	30 596	-42	-42
	Förändring av anslagsbehållningar	-1 508		-1 508		1 508	1 508

Summa		808 938	12 234	821 172	801 478	-7 460	-19 694

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i
Riksgäldskontoret, netto		-4 473		-4 473	1 600	6 073	6 073

Kassamässig korrigering		22 319		22 319	1 537	-20 782	-20 782
Summa utgifter på statens budget		826 784	12 234	839 018	804 616	-22 168	-34 402

Anm.: Med statens budget avses här den ursprungliga budgeten antagen av riksdagen i december 2010, exkl. ändringsbudget

Skr. 2011/12:101

Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel redovisas i tabell 2.21.

Utgifterna på statens budget uppgick till 804,6 miljarder kronor och blev därmed 22,2 miljarder kronor (2,7 procent) lägre än beräkningen i statens ursprungliga budget. I förhållande till totalt anvisat (statens budget och ändringbudget) blev utgifterna 34,4 miljarder kronor lägre.

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto (nettoutlåningen) blev 6,1 miljarder kronor högre än totalt beräknat, vilket kan förklaras av i huvudsak tre orsaker. I samband med bildandet av stabiliseringsfonden planerade regeringen att insättningsgaranti- fonden och stabilitetsfonden skulle slås samman. Beroende på överväganden om regelverket inom Europeiska unionen har sammanslagningen inte genomförts. Det medför en skillnad mellan utfall och statens budget på 21 miljarder kronor. En annan orsak var att Kärnavfallsfondens inlåning i Riksgäldskontoret ökade med 8,9 miljarder kronor. Under hösten 2011 ersattes inte inlösta eller sålda statsobligationer med nya obligationer, som en följd av det låga ränteläget. I stället placerades stora belopp tillfälligt på konto i Riksgäldskontoret. Kärnavfallsfondens inlåning var inte specificerad i statens budget. En tredje orsak rör det lån som Riksbanken tog i Riksgäldskontoret under 2009 för att förstärka valutareserven. Lånet har under 2011 sjunkit i värde med 5,9 miljarder kronor främst beroende på valutakursförändringar. Lånet var beräknat till noll kronor i statens budget. I avsnitt 2.4.29 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto redovisas ytterligare orsaker.

Den kassamässiga korrigeringen beräknades till 22,3 miljarder kronor i statens budget. Utfallet blev endast 1,5 miljarder kronor, vilket beror på den uteblivna sammanslagningen av insättningsgarantifonden och stabilitetsfonden som påverkar både den kassamässiga korrigeringen och nettoutlåningen med olika tecken.

Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev 801,5 miljarder kronor, vilket är 7,5 miljarder kronor (0,9 procent) lägre än i beräkningen i statens budget. I förhållande till totalt anvisat (ursprunglig budget och ändringsbudget) blev utgifterna 19,7 miljarder kronor lägre. De största skillnaderna mot totalt anvisat räknas upp nedan.

Utfallet för utgiftsområdet 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick till 63,3 miljarder kronor, vilket är 6,3 miljarder kronor (9,1 procent) lägre jämfört med beräkningen i statens budget. Arbetslösheten och därmed utgifterna för arbetslöshetsersättningen blev lägre än vad som beräknades i budgeten. Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev 56,5 miljarder kronor, vilket är 3,5 miljarder kronor (5,9 procent) lägre än anvisat. I budgeten beräknades stödet för tandvårdsförmåner öka, men utnyttjandet ligger kvar på samma nivå som 2010. Även bidrag till läkemedelsförmånerna blev lägre än beräknat i statens budget eftersom avtalet mellan staten och Sveriges kommuner och landsting inte var klart vid fastställandet av statens budget. Utgifterna för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 21,8 miljarder kronor, vilket är 1,7 miljarder kronor lägre än anvisat på statens budget. Förklaringen till det låga utfallet är att antalet studerande med studiebidrag blev lägre än förväntat. Utfallet för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel uppgick till 16,4 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor lägre än anvisat. Orsaken till det lägre utfallet är att utgifter för anslaget 1:24 Från EG- budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur som avser 2011 inte reglerades 2011 utan kommer att belasta budgeten 2012. Utfallet för utgiftsområde 22 Kommunikationer blev 38,7 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kronor lägre än anvisat på budgeten. Orsaken till det lägre utfallet är förseningar i såväl investeringar som drift och underhåll av vägar. Exempel på försenade projekt är Bana-väg i Väst, Motala-Mjölby och projektet E4 i Sundsvall.

Högre utgifter än anvisat på statens budget

blev	det	främst	inom	utgiftsområde
26 Statsskuldsräntor			m.m. som	uppgick till
34,5 miljarder		kronor, vilket är		8,5 miljarder

kronor högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. På ändringsbudget anvisades 10,5 miljarder kronor för att täcka ökade kostnader för valutakursförluster och en förändrad låneplan. Utgifterna för räntor på lån i svenska kronor blev 6,0 miljarder kronor högre än beräknat, trots att årsgenomsnitten för räntenivåerna blev lägre än väntat. Valutakursförlusterna (netto) blev 3,8 miljarder kronor högre än beräknat, trots att kronan blev starkare än väntat. Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp blev 95,8 miljarder kronor, vilket är 2,0 miljarder kronor högre än anvisat på statens budget. Det är främst utgifterna för sjukpenning som blev högre än anvisat eftersom antalet sjukpenningdagar blev högre än vad som beräknades i budgeten.

2.3.3Indragningar

Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl.

Under 2011 har det gjorts indragningar av anslagsmedel uppgående till totalt 39,4 miljarder kronor. Det är en ökning med 6,9 miljarder kronor jämfört med 2010. De 35 största indragningarna svarar för 94 procent av totalbeloppet under 2011. I tabell 2.22 redovisas

samtliga		indragningar		som		är	större	än
100 miljoner kronor.
Den		största indragningen				uppgick		till
16,1 miljarder			kronor	och	avser		bidrag till
arbetslöshetsersättning				och	aktivitetsstöd. Den
näst	största		indragningen			uppgick		till
2,1 miljarder			kronor	och	avser		bidrag	till
lönegarantiersättning. Båda					dessa		indragningar
avser indragning av anslagssparande.

Tabell 2.22 Indragningar 2011
Miljoner kronor
UO/Anslag
01 4:1		Regeringskansliet m.m.						519

06 1:1		Förbandsverksamhet och beredskap						219

		Anskaffning av materiel och
06 1:3		anläggningar						205
		Vidmakthållande, avveckling m.m. av
06 1:4		materiel och anläggningar						161

09 1:4		Tandvårdsförmåner m.m.						1 685

09 1:5		Bidrag för läkemedelsförmånerna						133

09 1:8		Bidrag till psykiatri						110
		Kostnader för statlig
09 4:5		assistansersättning						418

		Stimulansbidrag och åtgärder inom
09 5:1		äldrepolitiken						139
10 1:1		Sjukpenning och rehabilitering m.m.						1 691

10 1:2		Aktivitets- och sjukersättningar m.m.						635

10 1:4		Arbetsskadeersättningar m.m.						142

11 1:3		Bostadstillägg till pensionärer						213

		Skr. 2011/12:101

12	1:2	Föräldraförsäkring	289

		Kommunersättningar vid
13	1:2	flyktingmottagande	175

		Bidrag till arbetslöshetsersättning och
14	1:2	aktivitetsstöd	16 080

		Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
14	1:3	program och insatser	969

14	1:4	Lönebidrag och Samhall m.m.	716

		Europeiska socialfonden m.m. för
14	1:6	perioden 2007-2013	1 311

14	1:11	Bidrag till lönegarantiersättning	2 082
		Europeiska socialfonden m.m. för
14	22:1 (2008)	perioden 2000-2006	213

15	1:2	Studiemedel m.m.	1 343

		Utveckling av skolväsendet och annan
16	1:5	pedagogisk verksamhet	179

		Fortbildning av lärare och
16	1:10	förskolepersonal	527

19	1:1	Regionala tillväxtåtgärder	120

19	1:2	Transportbidrag	133
		Sanering och återställning av
20	1:4	förorenade områden	177

20	34:10	Stöd till klimatinvesteringar
(2008)			213
		Stöd för konvertering från
21	1:8 (2010)	direktverkande elvärme m.m.	203

22	1:1	Väghållning	378

22	1:12	Transportstyrelsen	144

23	1:11	Gårdsstöd och djurbidrag m.m.	1 134
		Intervention och exportbidrag för
23	1:12	jordbruksprodukter	536

		Åtgärder för landsbygdens miljö och
23	1:23	struktur	1 679
		Från EU-budgeten finansierade
		åtgärder för landsbygdens miljö och
23	1:24	struktur	2 010

		Övriga indragningar	2 494
Summa			39 375

2.3.4Överskridanden

Medgivna överskridanden

Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen (2011:203) får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit motsvarande högst tio procent av det anvisade anslaget (anslagskredit) tas i anspråk. Följande år ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp motsvarande den ianspråktagna anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas, om detta är

Skr. 2011/12:101

nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas. Regeringen fattade efter höständringsbudgeten beslut om ett medgivet överskridande för 2011.

Tabell 2.23 Medgivna överskridanden 2011

Miljoner kronor

		Medgivet över- Utnyttjat medgivet
UO/Anslag		skridande	överskridande

	Bidrag till
	lönegaranti-
14 1:11	ersättning	300	235
Summa		300	235

I statens budget anvisades 976 miljoner kronor på det under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning. På ändringsbudget anvisades ytterligare 474 miljoner kronor. Regeringen medgav dessutom att anslaget fick överskridas med 300 miljoner kronor (regeringsbeslut den 1 december 2011). Hela anslagskrediten på 145 miljoner kronor utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 235 miljoner kronor.

Icke medgivna överskridanden

Utöver de medgivna överskridandena har ett icke medgivet överskridande av anslag gjorts, vilket redovisas i tabell 2.24.

Totalt anvisade medel på anslaget 1:13 Bokföringsnämnden inom utgiftsområde

2 Samhällsekonomi	och	finansförvaltning
uppgick till 11,3 miljoner		kronor för 2011.

Totalt anvisade medel inklusive anslagskredit på 1,1 miljoner kronor har använts. Utgifterna uppgick till 13,6 miljoner kronor, vilket innebär att anslaget överskreds med 1,2 miljoner kronor. Orsaken är att Bokföringsnämnden i december 2011 fakturerades för retroaktiva pensionspremier, något man inte kunnat förutse.

Tabell 2.24 Icke medgivna överskridanden 2011

Miljoner kronor

		Ingående	Årets				Utgående	Icke medgivet
		överförings-	anvisade	Totalt anvisade		Anslags-	överförings-	över-
UO/Anslag		belopp	medel	medel	Utgifter	kredit	belopp	skridande
02 1:13	Bokföringsnämnden	0,1	11,2	11,3	13,6	1,11)	-2,3	-1,2
Summa		0,1	11,2	11,3	13,6	1,1	-2,3	-1,2

1 Bokföringsnämndens överskridande i sin egen årsredovisning är -2,0 miljoner kronor eftersom den av regeringen beslutade anslagskrediten var 0,3 miljoner kronor.

Skr. 2011/12:101

2.4Utfall per utgiftsområde

I följande avsnitt presenteras utfallet per utgifts- område närmare. Tabellerna över anslagen visar i huvudsak utfallet på de största anslagen inom utgiftsområdet. De visar även anslag vars utfall avviker från statens budget mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock endast om utfallet avviker mer än 50 procent. Inledningsvis kommenteras skillnader mellan budgeterade belopp och utfall. Avslutningsvis jämförs även utfallet för 2011 med utfallet 2010.

Redovisningen per utgiftsområde har utvecklats till att utöver anslagsutfallet även omfatta utfall för de övriga finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde. Dessutom lämnas redogörelser för Riksrevisionens iakttagelser avseende både årlig revision och effektivitets- revision fördelad på berörda utgiftsområden. På detta sätt erhålls en samlad bild per utgiftsområde över i princip samtliga finansiella befogenheter som lämnats inom området och vilka iakttagelser Riksrevisionen gjort inom detsamma.

Redovisningen av finansiella befogenheter omfattar utfall avseende anslag, beställnings- bemyndiganden, statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Även utfall för bemyndiganden om kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker redovisas. Flertalet av de finansiella befogenheterna lämnas i form av årliga bemyndiganden i samband med budgetpropositionen och ändringsbudgetar. I de fall bemyndigandet har lämnats i budgetpropositionen för 2011 eller i ändrings- budgetarna för detta år görs inte någon hänvisning till riksdagsbeslutet. Om däremot bemyndigandet har lämnats före 2011 görs en hänvisning.

Regeringen tillämpar följande ordning för hantering av Riksrevisionens iakttagelser i årsredovisningen för staten. När det gäller effektivitetsrevisionens rapporter lämnar regeringen en redovisning av de rapporter som lämnats av Riksrevisionen under räkenskapsåret och de rapporter som lämnats tidigare men som regeringen ännu inte slutbehandlat. I de fall regeringen lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av effektivitetsrapporten, vilket alltid

sker enligt den nya ordning som tillämpas fr.o.m. 2011, och regeringen därmed anser frågan slutbehandlad, anges detta. I de fall ytterligare åtgärder vidtagits eller avses vidtas redogörs för detta. När det gäller den årliga revisionens rapporter redovisas dessa i de fall revisionen lämnat en rapport med avvikande mening, reservation eller upplysning. En redogörelse för regeringens åtgärder med anledning av den årliga revisionen lämnas i budgetpropositionen. Redovisningen lämnas per utgiftsområde. I bilaga 4 finns en sammanställning över slutbehandlade slutrapporter.

Efter de 27 utgiftsområdesavsnitten redogörs för posterna Förändring av anslagsbehållningar, Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto och Kassamässig korrigering, vilka ingår på budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget.

En mer utförlig redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2 och av samtliga beställnings- bemyndiganden i bilaga 3.

Skr. 2011/12:101

2.4.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslag

Tabell 2.25.UO 1 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2011	2011	2011	2011	2011	2010
4:1	Regeringskansliet m.m.	6 251	0	6 106	-145	-2,3	6 305
5:1	Länsstyrelserna m.m.	2 349	0	2 346	-3	-0,1	2 321

2:1	Riksdagens ledamöter och partier m.m.	832	0	834	2	0,3	800

2:2	Riksdagens förvaltningsanslag	683	0	662	-20	-3,0	657

8:2	Presstöd	567	0	565	-2	-0,4	570

1:1	Kungliga hov- och slottsstaten	122	0	121	-1	-1,2	141

6:1	Allmänna val och demokrati	30	45	57	27	89,8	272
	Övriga anslag	499	1	497	-2	-0,3	591

Summa		11 333	45	11 188	-145	-1,3	11 657

Utgiftsområdet omfattar utgifter för statschefen, riksdagen och Regeringskansliet. Även utgifter för länsstyrelserna, allmänna val och stöd till politiska partier ingår i utgiftsområdet.

Utfallet uppgick till 11 188 miljoner kronor, vilket var 145 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 6 106 miljoner kronor, vilket är 145 miljo- ner kronor lägre än anvisat i budgeten. Anslaget används för Regeringskansliets förvaltnings- kostnader. Riksdagen beslutade om en neddragning av anslaget med 300 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen, vilket bland annat lett till att antalet anställda minskat vid Regeringskansliet.

Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati tillfördes nästan 45 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för 2011 för att finansiera Valprövningsnämndens beslut om omval i Västra Götalands läns landsting och i valkretsen Örebro Nordöstra den 15 maj 2011. Av de tillförda medlen avsåg 40 miljoner kronor kostnader för genomförande av valet och 5 miljoner kronor partiernas informationsinsatser.

Under 2011 blev utfallet för utgiftsområdet 468 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än 2010. Utgifterna på anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 57 miljoner kronor. Det är 215 miljoner kronor lägre jämfört med 2010,

vilket kan förklaras med att det då hölls allmänna val till riksdagen, kommun- och landstings- fullmäktige. Utgifterna på anslaget 4:1 Regerings- kansliet m.m. blev 199 miljoner kronor (3,1 pro- cent) lägre än 2010, vilket beror på att antalet årsarbetskrafter vid Regeringskansliet har minskat med 191 personer till 4 229 årsarbets- krafter under 2011.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.26 UO 1 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2011-12-31
	Allmänna val och
6:1	demokrati	15	8

6:6	Stöd till politiska partier	170	128

Summa		185	136

Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 185 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgår till 136 miljoner kronor.

Garantier

Tabell 2.27 UO 1 Garantier

		Utestående åtaganden
Garanti	Garantiram	2011-12-31
Kreditgarantier till
UD-anställda 1)		1

1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor (UD2000/1146/P-AV).

Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtidiga garantiengagemang om 50 miljoner kronor. Till täckning för statens kostnader och för förluster på grund av infriade garantiåtaganden ska låntagaren betala en avgift på vid betalningstidpunkten utestående belopp (dnr UD2000/1146).

Inomstatliga lån

Tabell 2.28 UO 1 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån	Låneram	Lån 2011-12-31
Riksdagsförvaltningens
investeringar som används i
verksamheten	100	59

Riksdagsförvaltningens
investeringar i fastigheter och
tekniska anläggningar	200	116

Summa	300	175

Skr. 2011/12:101

Inom utgiftsområdet har låneramar beslutats om 300 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2011 var 175 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2009:31 Tillsynen av överförmyndarna – uppföljningsgranskning

Riksrevisionen har granskat länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndarna. Granskningen är en uppföljning av den tidigare granskningen Länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndare (RiR 2006:5).

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 utg.omr. 1 avsnitt 8.5).

Regeringen har därefter lämnat ytterligare förslag till åtgärder i propositionen Ändring av viss länsstyrelseverksamhet (prop. 2011/12:31). I den föreslås att länsstyrelsernas tillsyn över överförmyndarna ska koncentreras till sju länsstyrelser.

Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2011/12:KU2, rskr. 2011/12:135). Lag- ändringarna träder i kraft den 1 juli 2012.

Regeringen har även tillsatt en utredning med syfte att skapa bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2012.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Skr. 2011/12:101

2.4.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslag

Tabell 2.29 UO 2 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2011	2011	2011	2011	2011	2010
1:5	Statliga tjänstepensioner m.m.	10 785	0	10 678	-107	-1,0	10 101
1:9	Statistiska centralbyrån	532	0	526	-6	-1,2	493

1:10	Bidragsfastigheter	340	0	341	1	0,2	283

1:12	Riksgäldskontoret	307	0	302	-5	-1,5	283

1:11	Finansinspektionen	286	0	299	13	4,6	263

1:15	Riksrevisionen	299	0	287	-12	-4,1	298

	Övriga anslag	449	2	461	12	2,7	423
Summa		12 998	2	12 894	-104	-0,8	12 144

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän of- fentlig förvaltning inklusive utgifter för de stat- liga tjänstepensionerna, statistik, fastighetsför- valtning, finansiell tillsyn och finansförvaltning m.m.

Utfallet uppgick till 12 894 miljoner kronor och blev därmed 104 miljoner kronor (0,8 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens bud-

get.
Utfallet	för	anslaget	1:5 Statliga
tjänstepensioner	m.m.	blev	10 678 miljoner

kronor, vilket är 107 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i budgeten. Det beror bl.a. på att utgifterna för premiebefrielser och person- skadeförsäkringar blev lägre än vad som beräk-

nades i budgeten.
Utfallet	för	anslaget	1:9 Statistiska

centralbyrån blev 526 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget ökades tillfälligt 2011 med 15 miljoner kronor för att säkerställa god kvalitet i Statistiska centralbyråns statistik- produkter.

På anslaget 1:11 Finansinspektionen uppgick utgifterna till 299 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I budgetpropositionen för 2011 anförde regeringen att arbetet med att stärka regelverket för och tillsynen över de finansiella företagen har intensifierats inom Finansinspektionen. Det gäller även på internationell nivå och inom EU. Syftet är att

minska risken för allvarliga finansiella kriser. Detta finansierades med anslagssparande.

För utgiftsområdet blev utfallet 750 miljoner kronor (6,2 procent) högre än 2010. Utgifterna på anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m.

ökade med 577 miljoner kronor (5,7 procent). Det beror främst på att förmånsutbetalningarna har ökat på grund av att pensionerna har räknats upp.

Utgifterna på anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ökade med 58 miljoner kronor till 341 miljoner kronor (20,4 procent), till följd av ökade under- hållsåtgärder. Utgiftsökningen var ett resultat av den anslagsökning med 60 miljoner kronor som gjordes 2011. Ökningen finansierades genom att Statens fastighetsverk betalade in en del av sitt balanserade resultat till staten.

Utfallet för anslaget 1:11 Finansinspektionen ökade med 36 miljoner kronor (13,7 procent) på grund av det intensifierade arbetet inom myndighetens område för att minska riskerna för finansiella kriser.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.30 UO 2 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2011-12-31
	Verksamhetsstöd för den
	statliga
1:3	budgetprocessen	45	0

1:10	Bidragsfastigheter	30	0

Summa		75	0

Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 75 miljoner kronor. Inga åtaganden har ingåtts.

Utlåning

Tabell 2.31 UO 2 Utlåning

Miljoner kronor

Utlåning	Låneram	Lån 2011-12-31
Kredit till Lettland 1)	EUR 720	0
Kredit till Island 2)	EUR 495	EUR 495
Riksbanken 3)		86 367
Premiepensionssystemet		1 042
Riksgäldskontorets övertagande
av Venantius statsgaranterade
obligationslån m.m. 4)	4 500	497

1prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:FiU2, rskr. 2009/10:163

2prop. 2008/09:106, bet. 2008/09:FiU34, rskr. 2008/09:177 och prop. 2010/11:132, bet: 2010/11:FiU36, rskr. 2010/11:310

3Lån till Riksbanken ges med stöd av dåvarande 1 § lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning, numera 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

4prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU2, rskr. 2006/07:80

Sverige beslutade i samband med finanskrisen 2008 att stödja Island och Lettland med lån för att motverka finanskrisens effekter i dessa länder. Lånet till Lettland har inte betalats ut eftersom Lettlands ekonomiska läge har stabiliserats. Möjligheten för Lettland att utnyttja krediten upphörde den 22 december 2011. Lån till Island lämnades under 2009 och 2010 med 247,5 miljoner euro. I slutet av de- cember 2011 betalades återstående 247,5 mil- joner euro ut.

Av de statsgaranterade obligationslånen m.m. som Riksgäldskontoret övertog från Venantius AB 2007 återstår 497 miljoner kronor. Skulden uppgick ursprungligen till drygt 4 100 miljoner kronor och Venantius AB betalade in motsvarande belopp till Riksgäldskontoret, som redovisade mot inkomsttitel. När lånen förfaller

Skr. 2011/12:101

till betalning redovisas återbetalningen mot kassamässig korrigering.

Garantier

Tabell 2.32 UO 2 Garantier

Miljoner kronor

			Utestående
		Utestående	åtaganden
		åtaganden	utländsk
Garanti	Garantiram	2011-12-31	valuta
Insättningsgarantin 1)	Obegränsad	1 138 533
Garanti till insättare i
utländska instituts
filialer i Sverige 2)	Obegränsad
Investerarskyddet 3)	Obegränsad	-
Bankgarantier 4)	Obegränsad	90 735
Garantikapital,
Europeiska
investeringsbanken
(EIB) 5)	6 565 EUR	58 721	6 565 EUR
Garantikapital,
Nordiska
investeringsbanken
(NIB)	1 963 EUR	17 562	1 963 EUR

Nordiska
investeringsbanken,
projektinvesteringslån
6)	671 EUR	6 000	671 EUR
	671 EUR	6 000	671 EUR

Garantikapital,
Europeiska
utvecklingsbanken
(EBRD)	542 EUR	4 845	542 EUR

Garantikapital,
Europarådets
utvecklingsbank (CEB)
7)	124 EUR	1 107	124 EUR
	124 EUR	1 107	124 EUR

Pensionsgaranti (inkl
efterborgen)
Akademiska Hus 8	Obegränsad	56
A/O Dom Shvetsii 9)	100	36
Summa		1 317 595

1Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2010.

2Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa insättare.

3Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.

4Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.

5prop. 2008/09:116, bet. 2008/09:FiU36, rskr. 2008/09:200

6prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16

7prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104. Riksdagens godkännande till kapitalhöjning i CEB avser 2012. Kapitalhöjningen trädde dock formellt sett i kraft redan den 31 december 2011.

8I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350. Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12 2010.

9prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75

En samlad redovisning av statens garanti- åtaganden lämnas i avsnitt 5.1.

Skr. 2011/12:101

Inomstatliga lån

Tabell 2.33 UO 2 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån	Låneram	Lån 2011-12-31
Statens fastighetsverks
investeringar i fastigheter	12 300	11 268

Fortifikationsverkets investeringar i
mark, anläggningar och lokaler	9 700	8 981

Riksrevisionen -
anläggningstillgångar som används
i verksamheten	17	7
7 AP-fondens investeringar i
anläggningstillgångar som används
i verksamheten	5	0

Summa	22 022	20 257

Inom utgiftsområdet har låneramar beslutats om 22 022 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2011 var 20 257 miljoner kronor.

Övriga krediter

Tabell 2.34 UO 2 Övriga krediter

Miljoner kronor

		Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret	Kredit	2011-12-31
Insättningsgarantin	Obegränsad	0

Investerarskyddet	Obegränsad	0

Garantier till banker m.m. för
skuldförbindelser	Obegränsad	0

Kredit för infriande av
kapitalgarantier till
internationella finansiella
institutioner 1)	Obegränsad	0
Kredit för infriande av
Riksgäldskontorets garantier
(ordinarie garantireserv) 2)	Obegränsad	0
För Riksgäldskontorets
utlåningsverksamhet 2)	Obegränsad	0
7 AP-fondens kredit på räntekonto	185	110

Kammarkollegiets behov av
likviditet för inrättande av nya
myndigheter	355	0

Statens tjänstepensionsverk -
behov av likviditet i
pensionshanteringen	100	2

Kammarkollegiets kredit för
statliga försäkringssystemet 3)	100	0
Summa		112

1prop. 2001/02:1 Förslag till finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU1 s. 290-292, rskr. 2001/02:34

2Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av dåvarande 1 § lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning, numera 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).

3prop. 1995/96:105, bet. 1995:96:FiU11, rskr. 1995/96:191

Inom utgiftsområdet har krediter beviljats för bl.a. insättningsgarantin och investerarskyddet. Ingen av dessa krediter har behövt utnyttjas. Totalt för utgiftsområdet har krediter utnyttjats om totalt 112 miljoner kronor vid utgången av 2011.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2010:3 Från många till en – sammanslagningar av myndigheter

Riksrevisionen har granskat effekterna av sammanslagningarna av Skatteverket, Försäk- ringskassan och Åklagarmyndigheten under 2004–2005 till s.k. enmyndigheter. Enligt Riks- revisionen har enmyndighetsreformerna skapat bättre förutsättningar för rättslig styrning och fördelning av resurser samt lett till minskade variationer i handläggningstider vid Skatteverket.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i bud- getpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 utg.omr. 2 avsnitt 3.5.1, utg.omr. 3 avsnitt 2.5, utg.omr. 4 avsnitt 3.6 samt utg.omr. 10 avsnitt 3.7.5).

Riksdagen har därefter genom ett tillkännagivande begärt att regeringen ska åter- komma till riksdagen med en redovisning som visar i vilken utsträckning sammanslagningarna av Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan har lett till att rättstillämp- ningen blivit mer enhetlig (framst. 2009/10:RRS30, bet. 2010/11:KU8, rskr. 2010/11:154).

I regeringens skrivelse Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till rege- ringen (skr. 2011/12:75) uttalar regeringen att den anser att rapporten, i de delar den berör Skatteverket, är slutbehandlad. Regeringen avser därför att lägga de delar av skrivelsen som berör Skatteverket till handlingarna.

RiR 2010:13 Säkerheten i statens betalningar

Riksrevisionen har granskat säkerheten i statens betalningar som en fördjupad granskning och uppföljning av Riksrevisionens rapport Krisberedskap i betalningssystemet (RiR 2007:28).

Regeringens överväganden med anledning av denna rapport redovisades i budget- propositionerna för 2011 respektive 2012 (prop. 2010/11:1 utg.omr. 2 avsnitt 10.2 och 10.3 samt

prop. 2011/12:1 utg.omr. 2 avsnitt 10.2 och 10.3).

Riksdagen har med anledning av Riksrevisionens framställan givit tillkänna att regeringen bör återkomma till riksdagen under första kvartalet 2012 med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra säkerheten i statens betalningar (framst. 2010/11:RRS5, bet. 2010/11:FiU22, rskr. 2010/11:167).

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i rege- ringens skrivelse Stärkt säkerhet i statens betal- ningar (skr. 2011/12:91). Regeringen avser att i kommande budgetpropositioner lämna en över- gripande redovisning av ytterligare åtgärder som vidtagits för att förbättra säkerheten i statens betalningar. Av skrivelsen framgår även att en proposition om stärkt krisberedskap i det centrala betalningssystemet planeras. Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2010:18 Informationsutbyte mellan myndigheter med ansvar för trygghetssystem

Riksrevisionen har granskat om regeringen och myndigheterna har använt de möjligheter för utökat elektroniskt informationsutbyte som lag och teknik erbjuder.

Riksrevisionens rapport kommer att beredas tillsammans med den slutrapport Ekonomi- styrningsverket lämnade den 22 februari 2012 från det s.k. Samverkansuppdraget avseende felaktiga utbetalningar som myndigheten har haft det samordnade ansvaret för.

Regeringen avser att återkomma i budgetpro- positionen för 2013 med redogörelse för de åtgärder som övervägs med anledning av rapporten.

RiR 2011:4 IT inom statsförvaltningen – Har myndigheterna på ett rimligt sätt prövat frågan om outsourcing bidrar till en ökad effektivitet?

Riksrevisionen har granskat om myndigheterna på ett rimligt sätt prövat frågan om outsourcing av IT-verksamhet bidrar till en ökad effektivitet.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i rege- ringens skrivelse Riksrevisionens granskning av IT inom statsförvaltningen och statliga IT- projekt (skr. 2010/11:138).

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Skr. 2011/12:101

RiR 2011:5 Statliga IT-projekt som överskrider budget

Riksrevisionen har granskat om det är vanligt att statliga IT-utvecklingsprojekt överskrider sin budget.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2010/11:106).

RiR 2011:9 Myndigheternas insatser för finansiell stabilitet – Lärdomar i ljuset av utvecklingen i Baltikum 2005–2007

Riksrevisionen har granskat Riksbankens och Finansinspektionens arbete med finansiell stabilitet under 2005–2007 i ljuset av den risk som bankernas expansion i Baltikum innebar.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i rege- ringens skrivelse Riksrevisionens granskning av myndigheternas insatser för finansiell stabilitet (skr. 2010/11:161). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2011/12:FiU15, rskr. 2011/12:117).

RiR 2011:11 Tydlighet och transparens i budgetpropositionen för 2011 – redovisningen av finans- och sysselsättningspolitiska ramverk

Riksrevisionen har granskat regeringens redovis- ning av de finans- och sysselsättningspolitiska ramverken i budgetpropositionen för 2011.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i rege- ringens skrivelse Riksrevisionens rapport om redovisningen av finans- och sysselsättningspo- litiska ramverk i budgetpropositionen för 2011 (skr. 2010/11:148). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2011/12:FiU1, rskr. 2011/12:32).

Skr. 2011/12:101

RiR 2011:20 Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten?

Riksrevisionen har granskat om statens arbete med att motverka bidragsbrott är effektivt och om det blivit effektivare sedan bidragsbrotts- lagen (2007:612) infördes 2007.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i rege- ringens skrivelse Riksrevisionens rapport om effektiviteten i statens arbete med att motverka bidragsbrott (skr. 2011/12:30). Granskningsrap- porten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2011/12:SfU7, rskr. 2011/12:173).

RiR 2011:24 Statliga myndigheters tjänsteexport

Riksrevisionen har granskat hur myndigheter bedriver sin tjänsteexport och huruvida rege- ringens styrning av myndigheternas tjänste- export ger ett tillräckligt underlag för att kunna förse riksdagen med rättvisande information.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i rege- ringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statliga myndigheters tjänsteexport (skr. 2011/12:52). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2011:26 Stabilitetsfonden – Gör den skäl för namnet?

Riksrevisionen har granskat om stabilitets- fondens utformning är effektiv för att uppnå de mål som riksdagen upprättat och om den använts i enlighet med riksdagens intentioner.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i rege- ringens skrivelse Riksrevisionens rapport om stabilitetsfonden (skr. 2011/12:71). Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2011:29 Miljökrav i offentlig upphandling

– är styrningen mot klimatmålet effektiv?

Riksrevisionen har granskat om regeringen och berörda myndigheter använder styrmedlet miljö- krav i offentlig upphandling på ett effektivt sätt så att det bidrar till etappmålet för 2020 för det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimat- påverkan.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma till riksda- gen senast den 20 april 2012 med en särskild skrivelse om de eventuella åtgärder som rege- ringen avser att vidta med anledning av Riks- revisionens iakttagelser.

2011:30 Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket – Regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2012

Riksrevisionen har granskat om inriktningen av finanspolitiken i budgetpropositionen för 2012 stämmer överens med det finanspolitiska ram- verket.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma till riks- dagen under 2012 med en särskild skrivelse om de åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.

Skr. 2011/12:101

2.4.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Anslagsutfall

Tabell 2.35 UO 3 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2011	2011	2011	2011	2011	2010
1:1	Skatteverket	6 689	40	6 667	-22	-0,3	6 230
1:2	Kronofogdemyndigheten	1 731	2	1 671	-60	-3,5	1 621

1:3	Tullverket	1 589	0	1 573	-16	-1,0	1 534

Summa		10 009	42	9 910	-99	-1,0	9 385

Utgiftsområdet utgörs av beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter.

Utfallet uppgick till 9 910 miljoner kronor och blev därmed 99 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens

budget.
Utfallet för	anslaget	1:1 Skatteverket blev
6 667 miljoner	kronor,	vilket är 22 miljoner

kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I höständringsbudgeten tilldelades anslaget ytterligare 40 miljoner kronor med anledning av en ny skatteförfarandelag.

Utgifterna på anslaget 1:2 Kronofogde- myndigheten uppgick till 1 671 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Anslaget anvisades ytterligare 2 miljoner kronor i höständringsbudgeten för att Kronofogdemyndigheten skulle kunna anpassa IT-stödet till den nya skatteförfarandelagen.

För utgiftsområdet blev utgifterna 525 miljo- ner kronor (5,6 procent) högre än 2010. Utgifterna på anslaget 1:1 Skatteverket ökade med 436 miljoner kronor (7,0 procent). Det beror på att myndigheten nyrekryterat personal, gjort stora it-satsningar samt minskat semesterlöneskulden.

Utgifterna för anslaget 1:2 Kronofogde- myndigheten ökade med 51 miljoner kronor (3,1 procent) jämfört med föregående år. Det beror på en organisationsförändring och på stora kostnader för avskrivningar och nedskrivningar avseende immateriella anläggningstillgångar.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2010:3 Från många till en – sammanslagningar av myndigheter

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 utg.omr. 2 avsnitt 3.5.1, utg.omr. 3 avsnitt 2.5, utg.omr. 4 avsnitt 3.6 samt utg.omr. 10 avsnitt 3.7.5).

Riksdagen har därefter genom ett tillkännagivande begärt att regeringen ska återkomma till riksdagen med en redovisning som visar i vilken utsträckning samman- slagningarna av Skatteverket, Åklagar- myndigheten och Försäkringskassan har lett till att rättstillämpningen blivit mer enhetlig (framst. 2009/10:RRS30, bet. 2010/11:KU8, rskr. 2010/11:154).

I regeringens skrivelse Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2011/12:75) uttalar regeringen att den anser att rapporten, i de delar den berör Skatteverket, är slutbehandlad. Regeringen avser därför att lägga de delar av skrivelsen som berör Skatteverket till hand- lingarna.

Skr. 2011/12:101

RiR 2011:10 Biodrivmedel för bättre klimat – Hur används skattebefrielsen?

Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning och till vilka kostnader skattebefrielsen av biodrivmedel bidrar till att uppnå klimatmålen.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport

om skattebefrielse för biodrivmedel (skr. 2010/11:162). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2011/12:SkU5, rskr. 2011/12:138).

Skr. 2011/12:101

2.4.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslag

Tabell 2.36 UO 4 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2011	2011	2011	2011	2011	2010
1:1	Polisorganisationen	19 688	0	19 704	17	0,1	18 883
1:6	Kriminalvården	7 450	0	7 503	54	0,7	7 164

1:5	Sveriges Domstolar	4 742	0	4 816	75	1,6	4 572

1:12	Rättsliga biträden m.m.	1 726	180	2 002	277	16,0	1 804

	Övriga anslag	3 153	-14	3 138	-15	-0,5	3 063

Summa		36 758	166	37 164	406	1,1	35 486

Utgiftsområdet omfattar bl.a. myndigheter inom polisväsendet, domstolsväsendet, åklagarväsendet, kriminalvården och anslaget för rättsliga biträden.

Utfallet uppgick till 37 164 miljoner kronor och blev därmed 406 miljoner kronor (1,1 pro- cent) högre än vad som anvisades i statens

budget.
Anslaget		1:12 Rättsliga biträden	anvisades
ytterligare		180 miljoner kronor på	ändrings-
budget.	Det är utgifterna för		offentliga
försvarare,		offentliga	biträden,

målsägandebiträden, rättshjälp samt utgifter för bevisning, tolkar och parter m.m. som har ökat. Det beror dels på ökat antal omfattande brott- mål med många åtalade i respektive mål, dels på att utgifterna för offentliga biträden, rättshjälp och företrädare för barn har ökat.

För	utgiftsområdet	blev	utgifterna
1 678 miljoner kronor (4,7 procent)			högre än

2010. Höjningen är en följd av de satsningar som gjorts inom rättsväsendet de senaste åren. Bland annat uppnåddes målet om 20 000 poliser under 2010. Utgifterna på anslaget 1:1 Polisorganisationen ökade med 821 miljoner kronor (4,5 procent). Både lönekostnader och driftskostnader ökade vid Polisen under 2011. Utgifterna för anslaget 1:6 Kriminalvården ökade med 339 miljoner kronor (4,7 procent), vilket till största delen beror på ökade lokal- kostnader. Under året har nya häkten och avdelningar tagits i drift som bl.a. häktena i Sollentuna, Göteborg och Helsingborg. Dessutom ökade utgifterna på anslagen 1:5 Sveriges Domstolar med 245 miljoner kronor

(5,3 procent) och 1:12 Rättsliga biträden med

198 miljoner kronor (11,0 procent) under 2011.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2009:12 Hanteringen av unga lagöverträdare – en utdragen process

Riksrevisionen har granskat rättsväsendets hantering av unga lagöverträdare.

Regeringen har vidtagit åtgärder med anledning av rapporten. I regleringsbreven för 2011 och 2012 har Rikspolisstyrelsen fått i upp- drag att stödja polismyndigheterna att hålla de lagstadgade tidsfristerna avseende ungdoms- ärenden. Vilka åtgärder som vidtagits för att korta handläggningstiderna i dessa ärenden ska också redovisas. Åklagarmyndigheten ska enligt regleringsbreven för 2011 och 2012 redovisa i vilken utsträckning de lagstadgade besluts- fristerna avseende unga lagöverträdare har hållits. Även vilka åtgärder myndigheten vidtagit för att korta genomströmningstiderna i dessa ärenden ska redovisas. Myndigheternas redovisningar från föregående år framgår av årsredovisningarna för 2011.

Vidare har Brottsförebyggande rådet enligt regleringsbrevet för 2011 fått i uppdrag att ta fram en kunskapssammanställning om stra- tegiska brott bland unga och lämna förslag på hur denna kunskap kan användas i det före- byggande arbetet med att förhindra att unga hamnar i kriminalitet. Uppdraget redovisades i december 2011. Brottsförebyggande rådet ska enligt regleringsbrevet för 2011 och 2012

Skr. 2011/12:101

redovisa handläggningstiderna hos polis- myndigheterna, Åklagarmyndigheten och domstolarna för mål och ärenden som avser unga gärningsmän. Myndighetens redovisning från föregående år framgår av årsredovisningen för 2011.

Regeringen beslutade den 3 mars 2011 (dnr Ju2011/1906) att inrätta en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper. Insatsgrupperna ska fokusera på att stödja ungdomar som riskerar att bli vanekriminella så att de kan bryta sin kriminella bana. Insatsgrupperna ska dessutom arbeta för att stötta ungdomar som tillhör kriminella gäng att lämna desamma. Uppdraget ska redovisas den 31 oktober 2012.

Riksdagen har genom ett tillkännagivande begärt att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om en snabbare rättslig prövning av ungdomsbrott (bet. 2010/11:JuU12, rskr. 2010/11:175). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2013.

RiR 2009:27 Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott

Riksrevisionen har granskat Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.6). Regeringen har därefter i Kriminalvårdens regleringsbrev för 2011 och 2012 angett att det återfallsförebyggande arbetet är ett prioriterat område. Av regleringsbrevet för 2011 framgår vidare att Kriminalvården bl.a. ska utgå från Riksrevisionens granskning i sitt förbättringsarbete.

Kriminalvårdens åtgärder redovisas i samband med årsredovisningen för 2011 och en bedömning av resultatet av de åtgärder som vidtagits med anledning av de identifierade bristerna kommer att redovisas i års- redovisningen för 2012.

Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att granskningen inte föranleder några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Rapporten anses därmed vara slutbehandlad.

RiR 2010:3 Från många till en – sammanslagningar av myndigheter

Riksrevisionen har granskat enmyndighets- reformerna av Försäkringskassan, Skatteverket och Åklagarmyndigheten.

Regeringen har i likhet med tidigare år i regleringsbreven för 2011 och 2012 ställt krav på Åklagarmyndigheten att analysera skillnader i verksamhetsresultat mellan åklagarkamrar. Regeringen har i regleringsbreven även ålagt Åklagarmyndigheten att redovisa vilka åtgärder myndigheten vidtagit för att minska skillnaderna mellan åklagarkamrarna både när det gäller verksamhetsresultat och rättstillämpning. Av regleringsbrevet för 2011 framgår också att Åklagarmyndigheten inom ramen för utvecklingen av myndighetens interna styrning och kontroll ska redovisa hur myndigheten fortsatt arbetar för att implementera enmyndighetsreformen fullt ut. Myndighetens redovisning av arbetet under föregående år framgår av årsredovisningen för 2011.

Regeringen har vidare gett Åklagarmyndigheten i uppdrag att inrätta en mer sammanhållen och ändamålsenlig struktur för myndighetens rättsliga tillsyn för att möjliggöra en ökad enhetliget i rättstillämpningen (dnr Ju2011/4130). Uppdraget redovisades i december 2011.

Regeringen avser, i enlighet med riksdagens beslut, att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2013.

RiR 2010:10 Hanteringen av mängdbrott – en kärnuppgift för polis och åklagare

Riksrevisionen har granskat polisens och Åklagarmyndighetens hantering av mängdbrott.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.6). Därutöver har regeringen i regleringsbreven för 2011 gett Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och

Skr. 2011/12:101

Domstolverket i uppdrag att fortsätta förbättra

mot vinning av brottslighet utgör, bedömer

hanteringen

mängdbrott.

Uppdraget

Riksrevisionen

att

ytterligare

förbättringar

redovisades i oktober 2011. I regleringsbreven

behöver vidtas för att åstadkomma en

för

2012

ställs

fortsatt

krav

på

helhetssyn. Myndigheterna bör också utnyttja

Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen att

möjligheterna i den befintliga lagstiftningen fullt

redovisa hur bekämpningen av mängdsbrott har

ut, vilket inte sker i dag.

utvecklats samt att göra en bedömning av

I granskningen pekar Riksrevisionen bl.a. på

behovet av vilka åtgärder som krävs för att

att insatserna mot vinning av brottslighet

bekämpningen av mängdbrott ska förbättras

genomgående bör tidigareläggas av samtliga

ytterligare.

granskade myndigheter. Vidare påpekas att det

Regeringen avser att återkomma till riksdagen

finns en risk för att insatser mot vinning av

i denna fråga i budgetpropositionen för 2013.

brottslighet som saknar anknytning till

organiserad

brottslighet

inte

prioriteras

RiR

2010:23

Polisens brottsförebyggande

tillräckligt

myndigheterna. Riksrevisionen

arbete – har ambitionerna uppnåtts?

anser också att de granskade myndigheterna

Riksrevisionen

har

granskat

polisens

saknar uppföljning av utfallet av såväl egna som

brottsförebyggande arbete.

gemensamma insatser mot vinning av

Regeringen har vidtagit åtgärder med

brottslighet och att det saknas tillräckligt med

anledning av granskningsrapporten. Rikspolis-

kompetens och kunskaper inom myndigheterna

styrelsen och Brottsförebyggande rådet har fått

om centrala verktyg som myndigheterna kan

ett

gemensamt

återrapporteringskrav

som

använda i arbetet mot vinning av brottslighet.

framgår av respektive myndighets regleringsbrev

Riksrevisionens

rekommendationer

till

för 2011. Myndigheterna ska tillsammans

regeringen är bl.a. att utveckla styrningen och

redogöra för hur polisens strategiska

uppföljningen av insatser mot vinning av

brottsförebyggande arbete kan utvecklas.

brottslighet och att se över reglerna om sekretess

Brottsförebyggande rådet och Rikspolis-

och utbyte av information även på andra

styrelsen har i samband med årsredovisningen

områden än samverkan mot grov organiserad

för 2011 återrapporterat hur polisens strategiska

brottslighet.

brottsförebyggande

arbete

kan

utvecklas.

Regeringen har vidtagit vissa åtgärder för att

Regeringen har i regleringsbreven för 2011 och

komma tillrätta med problemen. Berörda

2012 gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att

myndigheter har bl.a. ett återrapporteringskrav i

redovisa vilka åtgärder som vidtagits inom ramen

regleringsbrevet för 2011 och 2012 som innebär

för det brottsförebyggande arbetet.

att myndigheterna ska redovisa och analysera de

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

åtgärder som myndigheten har vidtagit för att

vidareutveckla arbetet

med

brottsutbytesfrågor

RiR 2010:26 Statens insatser för att komma åt

på såväl strategisk som operativ nivå.

vinster från brottslig verksamhet – ett bättre

Myndigheterna ska också redovisa och

samarbete ger högre utbyte

kommentera det kvantitativa resultatet av

Riksrevisionen har granskat statens insatser mot

myndighetens arbete att spåra, säkra, förverka

vinning av brottslighet. Bakgrunden är att

och återföra vinster av brott. Myndigheternas

ekonomisk vinning är en av de främsta

redovisning av arbetet under föregående år

drivkrafterna bakom en stor del av

framgår av årsredovisningarna för 2011. Som

brottsligheten. Genom att öka rättsväsendets

Riksrevisionen också uppmärksammar i sin

möjligheter att ta ifrån gärningsmannen utbytet

granskning, gav regeringen 2009 berörda

av brottet i samband med lagföringen, kan

myndigheter i uppdrag att bilda en

drivkrafterna att begå brott minskas.

myndighetsgemensam

nationell

specialist-

Riksrevisionens övergripande slutsats är att

funktion

för

brottsutbytesfrågor

(dnr

det finns brister i delar av de statliga insatserna

Ju2008/8737). En utvärdering av brottsutbytes-

mot vinning av brottslighet. Därmed blir de

funktionens verksamhet ska redovisas till

samlade insatserna inte effektiva och utfallet

regeringen i maj 2012.

relativt blygsamt. Även om regeringen och

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

myndigheterna

fortlöpande

har

genomfört

förbättringar i det system som statens insatser

Skr. 2011/12:101

RiR 2011:18 Brottsutsatt – myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott

Riksrevisionen har granskat hur Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar, Kronofogdemyndigheten och Brottsoffer- myndigheten hanterar brottsskadestånd. Polisens och målsägandebiträdenas insatser berörs till viss del av granskningen. Riksrevisionen har även granskat hur regeringen styr detta område.

Regeringen har redovisat sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott (skr. 2011/12:32). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2011/12:JuU7, rskr. 2011/12:129).

RiR 2011:25 IT-stödet i rättskedjan

Riksrevisionen har granskat hur Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården har skapat förutsättningar för utveckling av ett effektivt IT- stöd i rättskedjan och hur regeringen styr detta område.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i

regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om IT-stödet i rättskedjan (skr. 2011/12:72). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

RiR 2011:27 Att hantera brottmål effektivt – En utmaning för regeringen och rättsväsendet

Riksrevisionen har utifrån de samlade iakttagelserna från granskningarna av effektiviteten i rättsväsendet och brottmålsprocessen analyserat orsakerna till effektivitetsbristerna. Riksrevisionen har särskilt analyserat regeringens och myndigheternas styrning 2000–2011. Analyserna omfattar styrningen utifrån de mest centrala målen för rättsväsendet; minskad brottslighet och minskat antal återfall i brott, kortare genom- strömningstider och ökad uppklaring. Dessutom har Riksrevisionen granskat styrningen av samverkan samt kompetensförsörjningen, kunskapsstödet och organisationskulturen inom rättsväsendet.

Regeringen har redovisat sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om att hantera brottmål effektivt – en utmaning för regeringen och rättsväsendet (skr. 2011/12:135). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.

Skr. 2011/12:101

2.4.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Anslag

Tabell 2.37 UO 5 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2011	2011	2011	2011	2011	2010
1:1	Avgifter till internationella organisationer	1 449	0	1 347	-102	-7,0	0
	Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt
1:4	diverse kostnader för rättsväsendet	4	5	8	4	108,4	3

1:1 2010	Bidrag till vissa internationella organisationer	0	0	0	0	0,0	1 475

	Övriga anslag	549	0	537	-12	-2,2	520

Summa		2 002	5	1 892	-110	-5,5	1 998

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser

med	andra	stater	och	internationella
organisationer.
Utfallet uppgick till			1 892 miljoner		kronor
och	var	därmed	110 miljoner		kronor

(5,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

För 2011 uppfördes det nya anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer på statens budget på grund av ny hantering av

valutakursförändringar. På	anslaget anvisades
1 449 miljoner. Utgifterna	som redovisas på

anslaget är avgifter som Sverige är folkrättsligt bundet att betala via sitt medlemskap i bland annat Förenta nationerna (FN), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Belastningen på anslaget påverkas av såväl valutakursförändringar som antalet freds- och säkerhetsfrämjande insatser.

På anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet redovisas bl.a. ekonomiskt bistånd till nödställda svenska medborgare i samband med hemresa vid exempelvis allvarlig sjukdom eller dödsfall. I

höständringsbudgeten anvisades ytterligare nästan 5 miljoner kronor för ökade utgifter beroende på att ett stort antal personer befunnit sig i de krisdrabbade områdena i Nordafrika och Japan.

De totala utgifterna för Internationell samverkan blev 106 miljoner kronor (5,3 pro- cent) lägre än 2010. Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer blev 128 miljoner kronor lägre än 2010.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.38 UO 5 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

		Beställnings-	Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2011-12-31
1:9	Svenska institutet	8	2

	Samarbete inom
1:11	Östersjöregionen	147	89
Summa		155	91

Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 155 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgår till 91 miljoner kronor.

Skr. 2011/12:101

2.4.6Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslag

Tabell 2.39 UO 6 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2011	2011	2011	2011	2011	2010
1:1	Förbandsverksamhet och beredskap	21 175	0	20 583	-592	-2,8	20 581
1:3	Anskaffning av materiel och anläggningar	9 126	0	8 799	-327	-3,6	10 324

	Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel
1:4	och anläggningar	6 639	0	6 678	38	0,6	6 399

1:2	Fredsfrämjande förbandsinsatser	2 311	0	2 014	-297	-12,9	2 219
2:4	Krisberedskap	1 154	0	1 126	-28	-2,5	1 214

	Gemensam radiokommunikation för skydd och
2:5	säkerhet	122	0	291	169	138,5	255

1:7	Officersutbildning m.m.	255	0	214	-41	-16,1	245

2:8	Avvecklingsmyndigheten för SRV, KBM och SPF	45	0	2	-43	-96,1	89
	Övriga anslag	4 479	0	4 448	-31	-0,7	4 339

Summa		45 306	0	44 153	-1 153	-2,5	45 665

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.

Utfallet uppgick till 44 153 miljoner kronor och var därmed 1 153 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet på anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 20 583 miljoner kronor, vilket är 592 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Orsaken är främst att Försvarsmakten under 2011 beslutade att minska övningsverksamheten till en lägre nivå än ursprungligen planerat. Beslutet föranleddes av tidiga signaler om risk för överskridande av anslaget till följd av högre ledighetsskuld, högre pensionsavgifter samt att kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän anställts tidigare under året än planerat. Av de anvisade medlen drogs 219 miljoner kronor in eftersom de avsåg statlig ålderspensionsavgift baserad på dagersättning för värnpliktiga. Försvarsmakten betalar inte längre denna avgift eftersom värnplikten är vilande.

Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev 8 799 miljoner kronor, 327 miljoner kronor lägre än anvisat på statens budget. Orsaken är delvis att anslaget var belagt med en utgiftsbegränsning på

300 miljoner kronor, som fick disponeras av Försvarsmakten först efter beslut av regeringen.

Utfallet för anslaget 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser blev 2 014 miljoner kronor, 297 miljoner kronor lägre än anvisat på statens budget. Utgifterna för insatserna i Afghanistan har blivit lägre bl.a. på grund av lägre utgifter för drift och utveckling av baser samt lägre utgifter för transporter. Utgifterna för insatsen i Libyen blev lägre än beräknat, vilket bl.a. beror på att budgeten för ammunition inte utnyttjades, lägre flygtidsuttag och lägre kostnader i basområdet än planerat.

Utfallet	för	anslaget	2:5 Gemensam
kommunikation för		skydd och	säkerhet blev

291 miljoner kronor, 169 miljoner kronor högre än anvisat på statens budget. Det innebär att anslagssparande från 2010 har utnyttjats. Ingående överföringsbelopp uppgick till 308 miljoner kronor. Anslaget har under 2011 i huvudsak finansierat underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten Rakel. Anslutningsgraden till det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel är lägre än förväntat, vilket medför ett underskott i verksamheten. Underskottet uppgick 2011 till 216 miljoner kronor.

Under 2011 blev utgifterna för utgiftsområdet 1 512 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än

föregående år. Utfallet på anslaget 1:3 Anskaff- ning av materiel och anläggningar minskade med 1 526 miljoner kronor (14,8 procent), vilket är ca 300 miljoner kronor mer än planerat. Även här

är orsaken	delvis	utgiftsbegränsningen på
300 miljoner	kronor.	Utfallet för anslaget

1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser blev 205 mil- joner kronor lägre (9,2 procent) jämfört med föregående år. Anslaget minskades 2011 med 250 miljoner kronor med anledning av den nya personalförsörjningen med färre kontrakts- anställda i internationella tjänster. Utfallet på anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar ökade med 279 miljo- ner kronor (4,3 procent) i enlighet med fastställd investeringsplan.

Beställningsbemyndiganden

Tabell 2.40 UO 6 Beställningsbemyndiganden

Miljoner kronor

			Utestående
		Beställnings-	åtaganden
Anslag	Anslagsnamn	bemyndigande	2011-12-31
	Anskaffning av materiel
1:3	och anläggningar	44 800	33 515
	Vidmakthållande,
	avveckling m.m. av
	materiel och
1:4	anläggningar	15 100	13 581

	Förebyggande åtgärder
	mot jordskred och andra
2:2	naturolyckor	40	35
2:4	Krisberedskap	560	548

	Strålsäkerhets-
3:1	myndigheten	90	68

Summa		60 590	47 748

Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndi- ganden beslutats om 60 590 miljoner kronor. De

utestående	åtagandena uppgår		till	47 748 mil-
joner kronor.
Beställningsbemyndigandet			för	anslaget
1:3 Anskaffning		av materiel och anläggningar
fastställdes	i	budgeten till	44 800 miljoner

kronor. Utestående åtaganden vid årets slut

uppgick till 33 515 miljoner kronor,	vilket är
11 285 miljoner kronor lägre än	beslutat

bemyndigande och en minskning med 3 803 mil- joner kronor jämfört med 2010. Orsaken till skillnaden är främst att vissa åtaganden krävde regeringens särskilda medgivande. Dessa åtagande var fortfarande under beredning vid utgången av året, vilket innebar att

Skr. 2011/12:101

Försvarsmakten fick skjuta på ett antal större beställningar under 2011.

Bemyndiganderamen för anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar fastställdes i budgeten till 15 100 miljoner kronor. Utestående åtaganden vid årets slut uppgick till 13 581 miljoner kronor, vilket är 1 519 miljoner kronor lägre än beslutat bemyndigande och en minskning med 1 369 mil- joner kronor jämfört med föregående år. Orsaken till skillnaden är att Försvarsmakten tidigt under 2011 bedömde att bemyndigandet inte var tillräcklig varför man avvaktade med att göra en större beställning. Försvarsmakten beslutade även i november att generellt avvakta med alla nya åtaganden som inte var nödvändiga, vilket innebar att mycket få beställningar genomfördes i december.

Garantier

Tabell 2.41 UO 6 Garantier

Miljoner kronor

		Utestående åtaganden
Garanti	Garantiram	2011-12-31
Stiftelsen Gällöfsta
kurscentrum 1	6,5	12

1 prop. 1983/84:100 bilaga 6 s.9, bet. 1983/84:FöU15, och bet. 1984/85:FöU4

Hösten 2004 beslutade riksdagen om en statlig garanti på 6,5 miljoner kronor jämte ränta som säkerhet för ett banklån till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum. Lånet avsåg finansiering av en utbyggnad för att få balans mellan service- och lärarkapacitet samt förläggnings- och arbetsutrymmen. Garantins värde vid utgången av 2011 var 12 miljoner kronor.

Skr. 2011/12:101

Inomstatliga lån

Tabell 2.42 UO 6 Inomstatliga lån

Miljoner kronor

Inomstatliga lån	Låneram	Lån 2011-12-31
Beredskapsinvesteringar inom
ramen för Myndigheten för
samhällsskydd och beredskaps-
verksamhet	500	229

Beredskapsinvesteringar inom
ramen för Socialstyrelsens
verksamhet	350	185

Summa	850	414

Krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden	40 000

Inom utgiftsområdet har låneramar beslutats om 850 miljoner kronor, exklusive den särskilda krediten för krig och krigsfara på 40 000 mil- joner kronor. Utestående lån var 414 miljoner kronor vid utgången av 2011.

Övriga krediter

Tabell 2.43 UO 6 Övriga krediter

Miljoner kronor

		Utnyttjad kredit
Övriga krediter i Riksgäldskontoret	Kredit	2011-12-31
Försvarets materielverks behov
av rörelsekapital	15 500	2 494

Försvarsexportmyndighetens
behov av rörelsekapital	3 000	1 145

Summa	18 500	3 639

Inom utgiftsområdet har räntekontokrediter beviljats om 18 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter uppgick vid utgången av 2011 till 3 639 miljoner kronor.

Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision

Försvarsmakten

Försvarsmakten har, avseende dess årsredo- visning för 2011, fått en revisionsberättelse med upplysning. Revisorn lämnar en upplysning när denne vill fästa uppmärksamheten på viktig information i årsredovisningen. Riksrevisionen lämnar följande upplysningar av särskild betydelse.

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamheten på sidan 39 i årsredovisningen, som beskriver att Försvarsmakten och Försvarets materielverk

under 2011 genomfört omförhandlingar av leve- rans och fakturering i ett antal materielprojekt. Leveranser för planerade belopp har erhållits genom att förseningar i vissa projekt kompen- serats med tidigareläggning av leveranser och fakturering i andra projekt.

Försvarets materielverk

Försvarets materielverk har, avseende dess årsredovisning för 2011, fått en revisions- berättelse med upplysning. Revisorn lämnar en upplysning när denne vill fästa uppmärk- samheten på viktig information i årsredo- visningen. Riksrevisionen lämnar följande upplysningar av särskild betydelse.

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamheten på sidorna 17–19 i årsredovisningen, som beskriver att Försvarets materielverk och Försvarsmakten under 2011 genomfört omförhandlingar av leve- rans och fakturering i ett antal materielprojekt. Detta till följd av ändring av verksamhetsmässiga eller finansiella förutsättningar hos Försvarets materielverk, Försvarsmakten eller extern leve- rantör.

Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision

RiR 2008:29 Skyddet för farligt gods

Riksrevisionen har granskat om regeringen och ansvariga myndigheter har skapat tillräckliga förutsättningar för att farligt gods ska skyddas mot antagonistiska hot, t.ex. terrorism.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelsen Samhällets krisberedskap – stärkt samverkan för ökad säkerhet (skr. 2009/10:124) och i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.6).

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2011:13 Leverans på utsatt tid? En granskning av försvarets internationella materielsamarbeten

Riksrevisionen har granskat försvarets inter- nationella materielsamarbeten.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om försvarets internationella materielsamarbeten (skr. 2011/12:14). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2011/12:FöU3, rskr. 2011/12:157).

RiR 2011:14 Svenska bidrag till internationella insatser

Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av svenska bidrag till internationella insatser.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om svenska bidrag till internationella insatser (skr. 2011/12:18). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2011/12:UU13, rskr. 2011/12:144).

Skr. 2011/12:101

RiR 2011:15 Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser

Riksrevisionen har granskat hur Försvarsmakten kan bistå samhället i händelse av kris.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser (skr. 2011/12:19). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.

Riksdagen har med anledning av regeringens skrivelse givit regeringen tillkänna att styrning och uppföljning av Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser bör förbättras och att regeringen bör säkerställa att samverkan mellan Försvarsmakten och det övriga samhället sker (bet. 2011/12:FöU2, rskr. 2011/12:131).

Frågan bereds inom Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma om det fortsatta arbetet i kommande budgetpropositioner.

Skr. 2011/12:101

2.4.7Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Anslag

Tabell 2.44 UO 7 Anslag

Miljoner kronor

						Utfall-SB
		SB	ÄB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2011	2011	2011	2011	2011	2010
1:1	Biståndsverksamhet	28 101	-666	26 834	-1 267	-4,5	24 304

2:1	Reformsamarbete i Östeuropa	1 332	0	1 309	-23	-1,7	1 308

	Övriga anslag	1 079	15	1 056	-24	-2,2	1 057
Summa		30 513	-650	29 199	-1 314	-4,3	26 669

Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete och reformsamarbete i Östeuropa.

Utfallet uppgick till 29 199 miljoner kronor och var därmed 1 314 miljoner kronor (4,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utgifterna för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 26 834 miljoner kronor, vilket är 1 267 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i statens budget. Anslaget minskades med 666 miljoner kronor i ändringsbudget för att finansiera ökade utgifter för ersättningar och bostadskostnader under utgiftsområde 8 samt ökade utgifter för Sidas förvaltning. Utgifterna för anslaget 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa uppgick till 1 309 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget.

För 2011 godkände riksdagen Sveriges medverkan i kapitalhöjningarna i Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB), Afrikanska utveck- lingsbanken (AfDB) och Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB). Godkännandet för AsDB gavs redan i samband med budget- propositionen för 2010. Kapitalhöjningarna innebar dels ett bemyndigande att öka de statliga garantiåtagandena, vilka redovisas i tabell 2.47, dels att Sverige skulle inbetala 112 miljoner kronor till AsDB under 2011–2015, 437 miljoner kronor till AfDB under 2011–2018 och 39 miljoner kronor till IDB under 2011–2015.

Inbetalningarna		belastar	anslaget
1:1 Biståndsverksamhet.		Under	2011 har
15 miljoner	kronor	inbetalats	till AsDB,
51 miljoner	kronor till AfDB och 8 miljoner

kronor till IDB.

Vidare har riksdagen för 2011 bemyndigat regeringen att besluta om ett kapitaltillskott på 250 miljoner kronor till Swedfund International AB. Under 2011 har hela beloppet betalats till


bolaget.	Medlen		har	belastat	anslaget
1:1 Biståndsverksamhet.
År 2011	blev utgifterna			för utgiftsområdet
2 530 miljoner		kronor (9,5 procent)			högre	än
2010. Jämfört		med	2010	har utgifterna		för

1:1 Biståndsverksamhet ökat med 2 530 miljoner kronor (10,4 procent). Bland annat har biståndet till Afrika samt utbetalningar till internationella finansieringsinstitut ökat. Utgifterna till globala utvecklingsinsatser har minskat medan organisations- och temastöd tillkommit.

Anslagstilldelningen för utgiftsområdet är huvudsakligen baserad på Bruttonational- inkomstens (BNI) utveckling. Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år och är en procent av BNI. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen.

Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD:s bistånds- kommitté DAC, som ansvarar för att biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under senvåren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än utgiftsområde 7, som kan klassificeras som bistånd enligt DAC:s definition. Från biståndsramen görs avräkningar dels för biståndsklassificerade kostnader inom andra utgiftsområden, dels med belopp motsvarande de bilaterala skuldavskrivningarna som Sverige gör. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser huvudsakligen kostnader för flyktingar från biståndsländer, administration

Skr. 2011/12:101

Tabell 2.45 Utfall för bistånd 2002–2011

Miljoner kronor

	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011
Totalt utbetalt
bistånd 1	19 554	19 388	19 996	25 120	29 161	29 320	31 607	34 713	32 651	36 380
Totalt bistånd i pro-
cent av BNI 2	0,83	0,79	0,78	0,94	1,02	0.93