Regeringens skrivelse 2011/12:101
Årsredovisning för staten 2011
Regeringens skrivelse 2011/12:101
Årsredovisning för staten 2011
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 12 april 2012
Fredrik Reinfeldt
Anders Borg
(Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2011. Skrivelsen omfattar en uppföljning av de budgetpolitiska målen, utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt övriga finansiella befogenheter, resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys, utveckl- ingen av statsskulden, redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter och nationellt inty- gande samt avgifter till och bidrag från EU. En redovisning av åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen lämnas. Vidare lämnas information om myndigheter som fått revisionsberättelse med avvikande mening eller reservation.
Sammanfattning
Skr. 2011/12:101
Sammanfattning
Det ekonomiska utfallet för 2011
Nyckeltal för det ekonomiska utfallet
Den svenska ekonomin uppvisade en stark återhämtning under 2010 och första halvåret 2011. Under slutet av 2011 bromsade dock den svenska ekonomin in kraftigt.
Utfallet för den offentliga sektorns finansiella sparande har efter två år med negativt sparande uppvisat ett litet positivt utfall för 2011.
Utgiftstaket för 2011 klarades med en margi- nal på 74 miljarder kronor. Utgifterna under ut- giftstaket uppgick till 28,3 procent som andel av bruttonationalprodukten (BNP). Överskottet i statens budget uppgick till 68 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 69 miljarder kronor jämfört med 2010.
Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 37 miljarder kronor. Jämfört med 2010 har resultatet försämrats med 17 miljarder kronor. Statsskulden har minskat med 38 miljarder kronor. Som andel av BNP har statsskulden minskat från 33,4 procent 2010 till 30,8 procent 2011.
I följande tabell redovisas några nyckeltal av- seende det ekonomiska utfallet 2011 jämfört med 2010.
Miljarder kronor |
|
|
|
|
|
Utfall |
Procent |
Utfall |
Procent |
|
2011 |
av BNP1 |
2010 |
av BNP2 |
Den offentliga |
|
|
|
|
sektorns |
|
|
|
|
finansiella |
|
|
|
|
sparande |
4 |
0,1 |
||
|
|
|
|
|
Statens |
|
|
|
|
budgetsaldo |
68 |
1,9 |
0,0 |
|
|
|
|
|
|
Utgiftstak |
1 063 |
30,4 |
1 024 |
30,7 |
Takbegränsade |
|
|
|
|
utgifter |
989 |
28,3 |
986 |
29,6 |
Statens netto- |
|
|
|
|
förmögenhet |
||||
Statsskuld |
1 075 |
30,8 |
1 113 |
33,4 |
|
|
|
|
|
Årets överskott i |
|
|
|
|
resultaträkningen |
37 |
1,1 |
54 |
1,6 |
|
|
|
|
|
Garantiför- |
|
|
|
|
bindelser3 |
1 595 |
45,6 |
1 471 |
44,2 |
30,6 |
0,9 |
30,4 |
0,9 |
|
Nettoflöde till EU4 |
18,3 |
0,5 |
17,4 |
0,5 |
1Prel. BNP för 2011 uppgår till 3 495 miljarder kronor (löpande priser).
2Rev. BNP för 2010 uppgår till 3 331 miljarder kronor (löpande priser).
3Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.
4Kassamässiga uppgifter.
7
Skr. 2011/12:101
Den offentliga sektorns finansiella sparande
Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå till 1 procent av BNP i genomsnitt över en
konjunkturcykel. |
Utfallet för |
2011 blev |
|
4 miljarder |
kronor, motsvarande |
0,1 procent |
|
av BNP. |
Det |
genomsnittliga |
sparandet |
Utgiftstaket klarades
Utgiftstaket för staten har sedan det infördes budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar utgiftsområdena
Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2011 uppgick till 1 063 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 989 miljarder kronor. Utgiftstaket klarades därmed med en marginal på 74 miljarder kronor.
Statens resultat- och balansräkningar
Resultaträkningen
Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgick till 37 miljarder kronor, vilket var en minskning med 17 miljarder kronor jämfört med 2010. Försämringen av resultatet beror bl.a. på att nettokostnaden för statsskulden ökade med 23 miljarder kronor.
Skatteintäkterna uppgick till 996 miljarder kronor och utgjorde 89 procent av de totala intäkterna. Direkta skatter på arbete ökade med 16 miljarder kronor jämfört med 2010. Förändringen förklaras framför allt av att lönesumman ökat med 5,7 procent. Skatte-
reduktionerna ökade med 9,8 miljarder kronor. Arbetsgivaravgifterna ökade med 24 miljarder kronor till följd av lönesummans utveckling.
Skatt på kapital minskade med 4,5 miljarder kronor jämfört med 2010. Skatt på kapital från hushåll minskade med 10,7 miljarder kronor och skatt på företagsvinster ökade med 4,8 miljarder kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 6,7 miljarder kronor. Skatt på energi och miljö minskade med 2,7 miljarder kronor.
Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 837 miljarder kronor, vilket är en ökning med 5,9 miljarder kronor jämfört med 2010. Transfereringar till hushåll har under 2011 netto minskat marginellt. Bland transfereringar till hushåll har kostnaderna
för arbetsmarknadsområdet |
minskat |
med |
||
5 miljarder |
kronor. Arbetslöshetsersättningen |
|||
minskade |
med |
4,6 miljarder |
kronor |
och |
aktivitetsstödet |
minskade med 0,8 miljarder |
kronor. Kostnaderna för ålderspensioner vid
sidan av |
statens |
budget |
minskade |
med |
0,5 miljarder |
kronor, |
vilket |
beror på |
den |
automatiska balanseringen inom pensions- systemet. Kostnaden för sjukpenning ökade med 2,5 miljarder kronor medan aktivitets- och sjukersättningen minskade med 5,6 miljarder kronor. Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 3,3 miljarder kronor jämfört med 2010, trots att kommunerna fick ett tillfälligt konjunkturstöd på 13 miljarder kronor 2010. Ökningen förklaras huvudsakligen av en ökning av den kommunalekonomiska utjämningen med 12,7 miljarder kronor och den s.k. kommunmomsen med 4,2 miljarder kronor. Den kommunalekonomiska utjämningen har ökat som kompensation för ytterligare sänkning av skatten för pensionärer genom förhöjt grundavdrag. Transfereringar till utlandet ökade med 2,7 miljarder kronor, varav kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag ökade med 1,1 miljarder kronor och avgiften till EU ökade med 0,3 miljarder kronor.
Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade med drygt 12 miljarder kronor jämfört med 2010. Kostnader för personal ökade med nära 16 miljarder kronor, främst till följd av att avsättningen för tjänstepensioner ökade. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgi- varavgifter ökade med 3,8 miljarder kronor, vil- ket motsvarar en ökning med 3,6 procent.
Resultat från andelar i hel- och delägda företag påverkade utfallet positivt med 36,3 miljarder
8
kronor, vilket är en minskning med 9,8 miljarder kronor jämfört med 2010. Luossavaara- Kiirunavaara AB förbättrade sitt resultat med 1,9 miljarder kronor. Resultatet för Apoteket AB försämrades med 4,1 miljarder kronor jämfört med föregående år, vilket förklaras av en försäljning av dotterbolag som medförde en realisationsvinst på 4,4 miljarder kronor 2010. Jämfört med 2010 försämrades resultatet för Vattenfall AB med 1,9 miljarder kronor, AB Svensk Exportkredit med 1,5 miljarder kronor och Sveaskog Holding AB med 1,2 miljarder kronor.
Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 35,2 miljarder kronor. Det är en kostnadsökning med 23 miljarder kronor jämfört med 2010, bl.a. på grund av minskade orealiserade valutavinster.
Balansräkningen
Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mel- lan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev ne- gativ och uppgick till
Den konsoliderade statsskulden minskade med 38 miljarder kronor till 1 075 miljarder kro- nor vid utgången av 2011. Lån i svenska kronor minskade med 12 miljarder kronor medan lånen i utländsk valuta minskade med 26 miljarder kronor
Utfallet för statens budget
Inkomster
Inkomsterna på statens budget uppgick till 872,4 miljarder kronor 2011. Jämfört med beräkningen i statens budget för 2011 blev utfallet av inkomsterna 39,4 miljarder kronor högre.
Statens skatteintäkter beräknas uppgå till 798 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än budget.
Skr. 2011/12:101
De totala skatteintäkterna beräknas uppgå till 1 556 miljarder kronor, vilket är 17,4 miljarder kronor högre än budget. De största skillnaderna
finns under |
skatt |
på arbete |
(16 miljarder |
kronor), skatt på |
kapital |
från hushåll |
|
kronor), |
skatt på |
företagsvinster |
|
(7 miljarder |
kronor) |
samt |
mervärdesskatt |
(4 miljarder kronor).
Utgifter
Utgifter m.m. på statens budget uppgick till 805 miljarder kronor, vilket är 22 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i statens budget för 2011. På ändringsbudget anvisades 12 miljarder kronor, varav 10 miljarder kronor avsåg anslaget 1:1 Räntor på statsskulden. I förhållande till totalt anvisat (statens budget och ändringsbudget) blev utgifterna 34 miljarder kronor lägre. Det beror framför allt på att posten Kassamässig korrigering blev 21 miljarder kronor lägre än budget.
Statliga garantier och krediter
Statliga garantiåtaganden ökade med ca 120 miljarder kronor jämfört med 2010 och uppgick till 1 595 miljarder kronor vid utgången av 2011. De statliga garantiåtagandena har som
andel |
av BNP ökat |
från 44 procent |
2010 |
till |
|||
46 procent |
2011. |
Störst är insättningsgarantin |
|||||
som |
uppgick |
till |
1 139 miljarder |
kronor, |
|||
kreditgarantier |
inklusive |
exportgarantier |
|||||
summerade |
till |
335 miljarder |
kronor |
och |
garantier om tillförsel av kapital uppgick till 112 miljarder kronor.
Statens externa utlåning med kreditrisk
uppgick till |
221 miljarder |
kronor, |
varav |
190 miljarder |
kronor avser |
studielån. |
Drygt |
29 miljarder kronor av utlåningen bedöms som osäkra fordringar varav 27 miljarder kronor är hänförliga till studielån.
Skr. 2011/12:101
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
Intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanter- ingen av
Rättvisande räkenskaper
Sammanställningen av
Betryggande intern styrning och kontroll
Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av
Redovisning av
Kassamässigt (enligt statens budget) uppgick Sveriges avgift till EU till 30,6 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 12,3 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU uppgick till 18,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med ca 0,9 miljarder kronor jämfört med 2010.
10
Skr. 2011/12:101
Innehållsförteckning
|
|
|
||
Sammanfattning .......................................................................................................................... |
7 |
|||
Årsredovisningen för staten 2011.................................................................................. |
21 |
|
||
1 |
Uppföljning av de budgetpolitiska målen........................................................... |
27 |
|
|
|
1.1 |
Den offentliga sektorns finansiella sparande....................................... |
27 |
|
|
1.2 |
Utgiftstak för staten ............................................................................. |
30 |
|
|
1.3 |
Budgeteringsmarginalens användning ................................................. |
32 |
|
2 |
Utfallet för statens budget................................................................................... |
37 |
|
|
|
2.1 |
Statens budgetsaldo 2011...................................................................... |
37 |
|
|
2.1.1 |
Statens budget 2010 och 2011.............................................................. |
38 |
|
|
2.2 |
Inkomster på statens budget 2011 ....................................................... |
39 |
|
|
2.2.1 |
Prognosförutsättningar ........................................................................ |
39 |
|
|
2.2.2 |
Totala skatteintäkter............................................................................. |
42 |
|
|
2.2.3 |
Övriga inkomster.................................................................................. |
48 |
|
|
2.3 |
Utgifter på statens budget 2011........................................................... |
54 |
|
|
2.3.1 |
Makroekonomiska förutsättningar och beslut.................................... |
54 |
|
|
2.3.2 |
Sammanfattning .................................................................................... |
57 |
|
|
2.3.3 |
Indragningar .......................................................................................... |
59 |
|
|
2.3.4 |
Överskridanden..................................................................................... |
59 |
|
|
2.4 |
Utfall per utgiftsområde....................................................................... |
61 |
|
|
2.4.1 |
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse........................................................... |
62 |
|
|
2.4.2 |
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning................. |
64 |
|
|
2.4.3 |
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.......................................... |
69 |
|
|
2.4.4 |
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet............................................................ |
71 |
|
|
2.4.5 |
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan ......................................... |
75 |
|
|
2.4.6 |
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap..................... |
76 |
|
|
2.4.7 |
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd ............................................. |
80 |
|
|
2.4.8 |
Utgiftsområde 8 Migration .................................................................. |
84 |
|
|
2.4.9 |
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg .................. |
85 |
|
2.4.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp .............................................................................................. |
|
88 |
2.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom........................ |
91 |
|
2.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn........... |
93 |
|
2.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet.................................. |
95 |
|
2.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv................................. |
97 |
|
2.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd ............................................................. |
101 |
|
2.4.16 Utgiftsområde 16 |
Utbildning och universitetsforskning................. |
103 |
2.4.17 Utgiftsområde 17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid............... |
108 |
2.4.18Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
|
byggande samt konsumentpolitik...................................................... |
110 |
|
2.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt.................................................... |
112 |
||
2.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ............................... |
113 |
||
2.4.21 |
Utgiftsområde 21 Energi.................................................................... |
116 |
|
2.4.22 |
Utgiftsområde 22 |
Kommunikationer................................................ |
118 |
2.4.23 |
Utgiftsområde 23 |
Areella näringar, landsbygd och livsmedel.......... |
123 |
2.4.24 |
Utgiftsområde 24 |
Näringsliv.............................................................. |
125 |
2.4.25 |
Utgiftsområde 25 |
Allmänna bidrag till kommuner .......................... |
127 |
Skr. 2011/12:101
|
2.4.26 |
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.......................................... |
128 |
|
2.4.27 |
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen......................... |
131 |
|
2.4.28 |
Förändring av anslagsbehållningar...................................................... |
132 |
|
2.4.29 |
Myndigheters m.fl. |
134 |
|
2.4.30 |
Kassamässig korrigering...................................................................... |
136 |
|
2.4.31 |
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ........................ |
138 |
|
2.5 |
Underliggande saldo och engångseffekter ......................................... |
140 |
|
2.6 |
Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget ................ |
141 |
|
2.7 |
Beställningsbemyndiganden................................................................ |
144 |
3 |
Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys .................................. |
147 |
|
|
3.1 |
Resultaträkning.................................................................................... |
147 |
|
3.1.1 |
Intäkter................................................................................................. |
148 |
|
3.1.2 |
Kostnader............................................................................................. |
149 |
|
3.1.3 |
Transfereringar .................................................................................... |
149 |
|
3.1.4 |
Kostnader för statens egen verksamhet ............................................. |
151 |
|
3.1.5 |
Resultat från andelar i hel- och delägda företag................................. |
151 |
|
3.1.6 |
Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter |
|
|
|
och kostnader....................................................................................... |
151 |
|
3.2 |
Balansräkning....................................................................................... |
151 |
|
3.2.1 |
Nettoförmögenheten .......................................................................... |
153 |
|
3.2.2 |
Övriga förändringar i balansräkningen............................................... |
153 |
|
3.3 |
Finansieringsanalys.............................................................................. |
155 |
|
3.3.1 |
Statens verksamhet .............................................................................. |
155 |
|
3.3.2 |
Investeringar ........................................................................................ |
155 |
|
3.3.3 |
Utlåning ............................................................................................... |
156 |
|
3.3.4 |
Finansiella aktiviteter .......................................................................... |
156 |
|
3.3.5 |
Statens nettoupplåning........................................................................ |
156 |
|
3.3.6 |
Samband mellan resultaträkningen och utfallet på statens budget... |
156 |
|
3.4 |
Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ............................... |
157 |
|
3.4.1 |
Redovisningsprinciper samt resultat- och balansräkning.................. |
157 |
|
3.4.2 |
Utfallet för statens budget.................................................................. |
164 |
|
3.4.3 |
Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget................... |
164 |
|
3.5 |
Noter .................................................................................................... |
166 |
|
3.5.1 |
Noter till resultaträkningen ................................................................ |
166 |
|
3.5.2 |
Noter till balansräkningen .................................................................. |
187 |
|
3.5.3 |
Noter till finansieringsanalysen.......................................................... |
215 |
4 |
Utvecklingen av statsskulden............................................................................. |
221 |
|
|
4.1 |
Statsskuldens fördelning och löptid................................................... |
222 |
|
4.2 |
Statsskuldens kostnader ...................................................................... |
224 |
5 |
Redovisning och riskanalys av statliga krediter och garantier.......................... |
229 |
|
|
5.1 |
Statliga garantier .................................................................................. |
229 |
|
5.1.1 |
Garantiportföljens sammansättning................................................... |
230 |
|
5.1.2 |
De olika garantityperna....................................................................... |
233 |
|
5.1.3 |
Förväntade kostnader i statens samlade garantiportfölj ................... |
237 |
|
5.1.4 |
Tillgångar i garantiverksamheten........................................................ |
238 |
|
5.1.5 |
Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och |
|
|
|
tillgångar i garantiverksamheten......................................................... |
239 |
|
5.1.6 |
Flöden i garantiverksamheten och dess påverkan på statens |
|
|
|
finanser................................................................................................. |
240 |
12
|
|
|
Skr. 2011/12:101 |
|
5.2 |
Statlig utlåning med kreditrisk........................................................... |
242 |
|
5.2.1 |
Kreditportföljens sammansättning .................................................... |
242 |
|
5.2.2 |
De olika lånen med kreditrisk ............................................................ |
243 |
|
5.3 |
Stabilitetsfonden ................................................................................. |
245 |
|
5.4 |
Samlad analys av statens risker........................................................... |
246 |
|
5.4.1 |
Fortsatt utvecklingsbehov.................................................................. |
247 |
|
5.4.2 |
Kreditrisk – den ordinarie portföljen................................................. |
247 |
|
5.4.3 |
Likviditetsrisk – den ordinarie portföljen ......................................... |
248 |
|
5.4.4 |
Risker i den finansiella sektorn .......................................................... |
249 |
6 |
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU............................. |
253 |
6.1Redovisningsskyldighet för
|
statsförvaltningen................................................................................ |
253 |
6.1.1 |
Innehållet i regeringens intygande avseende |
253 |
6.2 |
Räkenskapssammanställning av |
254 |
6.2.1 |
Redovisningsprinciper för räkenskapssammanställningen............... |
255 |
6.2.2 |
Resultaträkning ................................................................................... |
256 |
6.2.3 |
Balansräkning ...................................................................................... |
257 |
6.2.4 |
Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning .............. |
257 |
6.3 |
Bedömning av ansvariga myndigheter ............................................... |
258 |
6.3.1Myndighetsledningarnas intygande av räkenskaperna och
|
bedömning av den interna styrningen och kontrollen ..................... |
258 |
6.3.2 |
Ekonomistyrningsverkets iakttagelser .............................................. |
259 |
6.3.3Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar
|
och ledningens förvaltning ................................................................. |
260 |
6.4 |
Regeringens intygande avseende |
261 |
6.5Europeiska revisionsrättens årsrapport om
|
budgetgenomförandet ........................................................................ |
261 |
6.5.1 |
Väsentliga iakttagelser budgetåret 2010 ............................................ |
262 |
6.5.2 |
Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige .................................. |
262 |
6.5.3Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens
|
iakttagelser........................................................................................... |
262 |
6.6 |
Redovisning av samtliga |
262 |
6.6.1 |
Avgiften till EU:s budget ................................................................... |
262 |
6.6.2 |
Redovisningen i statens budget.......................................................... |
263 |
6.6.3 |
Redovisning i resultaträkningen......................................................... |
265 |
Bilagor:
Bilaga 1 Specifikation av inkomster på statens budget
Bilaga 2 Specifikation av utgifter på statens budget
Bilaga 3 Beställningsbemyndiganden
Bilaga 4 Sammanställning av slutbehandlade effektivitetsrapporter
Bilaga 5 Tabellsamling
Bilaga 6 Statliga myndigheter m.m.
Bilaga 7 Ordlista
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 april 2012
Skr. 2011/12:101
Tabellförteckning
1.1 |
Den offentliga sektorns finansiella sparande........................................................... |
28 |
|
1.2 |
Det finansiella sparandet i delsektorerna................................................................. |
28 |
|
1.3 |
Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot |
|
|
|
|
överskottsmålet..................................................................................................... |
29 |
1.4 |
Utgiftstak för staten.................................................................................................. |
30 |
|
1.5 |
Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2011 ............................................... |
31 |
|
1.6 |
Takbegränsade utgifter.............................................................................................. |
32 |
|
1.7 |
Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för |
|
|
|
|
2011 till utfallet för 2011 ...................................................................................... |
32 |
2.1 |
Utfallet för statens budget 2011............................................................................... |
37 |
|
2.2 |
Utfallet för statens budget 2010 och 2011............................................................... |
38 |
|
2.3 |
Skattereformer 2011.................................................................................................. |
39 |
|
2.4 |
Antaganden i 2012 års ekonomiska vårproposition jämfört med |
|
|
|
|
budgetpropositionen för 2011.............................................................................. |
40 |
2.5 |
Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för |
|
|
|
|
staten och slutligt utfall ........................................................................................ |
41 |
2.6 |
Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens |
|
|
|
|
budget för 2010 och 2011..................................................................................... |
43 |
2.7 |
Övriga inkomster, sammanfattning ......................................................................... |
48 |
|
2.8 |
Inkomster av statens verksamhet, översikt.............................................................. |
49 |
|
2.9 |
Rörelseöverskott ....................................................................................................... |
49 |
|
2.10 |
Ränteinkomster ....................................................................................................... |
49 |
|
2.11 |
Aktieutdelning 2010 och 2011................................................................................ |
50 |
|
2.12 |
Inkomster av försåld egendom............................................................................... |
51 |
|
2.13 |
Återbetalning av lån ................................................................................................ |
51 |
|
2.14 |
Kalkylmässiga inkomster ........................................................................................ |
52 |
|
2.15 |
Statliga pensionsavgifter ......................................................................................... |
52 |
|
2.16 |
Bidrag m.m. från EU............................................................................................... |
53 |
|
2.17 |
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet................................................ |
54 |
|
2.18 |
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto................................... |
54 |
|
2.19 |
Skillnad mellan utfall och budget för 2011 ............................................................ |
55 |
|
2.20 |
Makroekonomiska förutsättningar ........................................................................ |
55 |
|
2.21 |
Utgifter på statens budget 2011 ............................................................................. |
57 |
|
2.22 |
Indragningar 2011 ................................................................................................... |
59 |
|
2.23 |
Medgivna överskridanden 2011.............................................................................. |
60 |
|
2.24 |
Icke medgivna överskridanden 2011...................................................................... |
60 |
|
2.25.UO 1 Anslag............................................................................................................ |
62 |
||
2.26 |
UO 1 Beställningsbemyndiganden ........................................................................ |
62 |
|
2.27 |
UO 1 Garantier ....................................................................................................... |
63 |
|
2.28 |
UO 1 Inomstatliga lån ............................................................................................ |
63 |
|
2.29 UO 2 Anslag............................................................................................................ |
64 |
||
2.30 |
UO 2 Beställningsbemyndiganden ........................................................................ |
65 |
14
|
|
Skr. 2011/12:101 |
2.31 UO 2 Utlåning........................................................................................................ |
65 |
|
2.32 |
UO 2 Garantier....................................................................................................... |
65 |
2.33 |
UO 2 Inomstatliga lån............................................................................................ |
66 |
2.34 |
UO 2 Övriga krediter............................................................................................. |
66 |
2.35 UO 3 Anslag........................................................................................................... |
69 |
|
2.36 UO 4 Anslag........................................................................................................... |
71 |
|
2.37 UO 5 Anslag........................................................................................................... |
75 |
|
2.38 |
UO 5 Beställningsbemyndiganden........................................................................ |
75 |
2.39 UO 6 Anslag........................................................................................................... |
76 |
|
2.40 |
UO 6 Beställningsbemyndiganden........................................................................ |
77 |
2.41 |
UO 6 Garantier....................................................................................................... |
77 |
2.42 |
UO 6 Inomstatliga lån............................................................................................ |
78 |
2.43 |
UO 6 Övriga krediter............................................................................................. |
78 |
2.44 UO 7 Anslag........................................................................................................... |
80 |
|
2.45 |
Utfall för bistånd |
81 |
2.46 |
UO 7 Beställningsbemyndiganden........................................................................ |
81 |
2.47 |
UO 7 Garantier....................................................................................................... |
82 |
2.48 |
UO 7 Övriga krediter............................................................................................. |
82 |
2.49 UO 8 Anslag........................................................................................................... |
84 |
|
2.50 |
UO 8 Beställningsbemyndiganden........................................................................ |
84 |
2.51 UO 9 Anslag........................................................................................................... |
85 |
|
2.52 |
UO 9 Beställningsbemyndiganden........................................................................ |
86 |
2.53 UO 10 Anslag ......................................................................................................... |
88 |
|
2.54 |
UO 10 Beställningsbemyndiganden...................................................................... |
89 |
2.55 UO 11 Anslag ......................................................................................................... |
91 |
|
2.56 |
UO 11 Övriga krediter........................................................................................... |
92 |
2.57 UO 12 Anslag ......................................................................................................... |
93 |
|
2.58 UO 13 Anslag ......................................................................................................... |
95 |
|
2.59 |
UO 13 Beställningsbemyndiganden...................................................................... |
96 |
2.60 UO 13 Utlåning...................................................................................................... |
96 |
|
2.61 UO 14 Anslag ......................................................................................................... |
97 |
|
2.62 |
Arbetslöshet............................................................................................................ |
98 |
2.63 |
UO 14 Beställningsbemyndiganden...................................................................... |
99 |
2.64 UO 15 Anslag ....................................................................................................... |
101 |
|
2.65 |
UO 15 Beställningsbemyndiganden.................................................................... |
102 |
2.66 UO 15 Utlåning.................................................................................................... |
102 |
|
2.67 UO 16 Anslag ....................................................................................................... |
103 |
|
2.68 |
UO 16 Beställningsbemyndiganden.................................................................... |
105 |
2.69 |
UO 16 Garantier................................................................................................... |
105 |
2.70 UO 17 Anslag ....................................................................................................... |
108 |
|
2.71 |
UO 17 Beställningsbemyndiganden.................................................................... |
109 |
2.72 UO 17 Utlåning.................................................................................................... |
109 |
|
2.73 UO 18 Anslag ....................................................................................................... |
110 |
|
2.74 |
UO 18 Beställningsbemyndiganden.................................................................... |
110 |
2.75 |
UO 18 Garantier................................................................................................... |
111 |
2.76 |
UO 18 Övriga krediter......................................................................................... |
111 |
2.77 UO 19 Anslag ....................................................................................................... |
112 |
|
2.78 |
UO 19 Beställningsbemyndiganden.................................................................... |
112 |
2.79 UO 20 Anslag ....................................................................................................... |
113 |
|
2.80 |
UO 20 Beställningsbemyndiganden.................................................................... |
114 |
2.81 UO 21 Anslag ....................................................................................................... |
116 |
Skr. 2011/12:101
2.82 UO 21 Beställningsbemyndiganden .................................................................... |
117 |
||
2.83 UO 21 Utlåning .................................................................................................... |
117 |
||
2.84 UO 21 Inomstatliga lån ........................................................................................ |
117 |
||
2.85 UO 22 Anslag........................................................................................................ |
118 |
||
2.86 UO 22 Beställningsbemyndiganden .................................................................... |
119 |
||
2.87 UO 22 Utlåning .................................................................................................... |
119 |
||
2.88 UO 22 Garantier ................................................................................................... |
120 |
||
2.89 UO 22 Inomstatliga lån ........................................................................................ |
120 |
||
2.90 UO 23 Anslag........................................................................................................ |
123 |
||
2.91 UO 23 Beställningsbemyndiganden .................................................................... |
124 |
||
2.92 UO 23 Garantier ................................................................................................... |
124 |
||
2.93 UO 24 Anslag........................................................................................................ |
125 |
||
2.94 UO 24 Beställningsbemyndiganden .................................................................... |
126 |
||
2.95 UO 24 Utlåning .................................................................................................... |
126 |
||
2.96 UO 24 Garantier ................................................................................................... |
126 |
||
2.97 UO 25 Anslag........................................................................................................ |
127 |
||
2.98 UO 26 Anslag........................................................................................................ |
128 |
||
2.99 Räntor på statsskulden |
129 |
||
2.100 |
Räntor och valutakurser |
129 |
|
2.101 UO 27 Anslag...................................................................................................... |
131 |
||
2.102 |
Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. |
|
|
|
|
132 |
|
2.103 |
Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under |
|
|
|
|
något av åren |
133 |
2.104 |
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto...................... |
134 |
|
2.105 |
Myndigheters räntekonto ................................................................................... |
134 |
|
2.106 |
Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret ................................................... |
135 |
|
2.107 |
Kassamässig korrigering...................................................................................... |
137 |
|
2.108 |
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget........................................ |
139 |
|
2.109 |
Statens budgetsaldo justerat för större engångseffekter 2011.......................... |
140 |
|
2.110 |
Realekonomisk fördelning av statens budget.................................................... |
142 |
|
2.111 |
Beställningsbemyndiganden 2011 ...................................................................... |
144 |
|
3.1 |
Resultaträkning........................................................................................................ |
148 |
|
3.2 |
Balansräkning........................................................................................................... |
151 |
|
3.3 |
Finansieringsanalys.................................................................................................. |
155 |
|
3.4 |
Samband mellan resultaträkningens överskott och utfallet för statens budget |
|
|
|
|
2011...................................................................................................................... |
156 |
3.5 |
Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget...................................... |
165 |
|
4.1 |
Statliga myndigheters innehav av statspapper 2011 .............................................. |
221 |
|
4.2 |
Regeringens riktlinjer för 2011............................................................................... |
222 |
|
5.1 |
Statliga garantiåtaganden och utfästelser |
230 |
|
5.2 |
Garantiramar och utfärdade garantier |
232 |
|
5.3 |
Avsättningar för förväntade garantikostnader |
|
|
|
|
insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital)..... |
237 |
5.4 |
Tillgång i garantiverksamheten |
239 |
|
5.5 |
Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i |
|
|
|
|
garantiverksamheten |
|
|
|
investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital)....................................... |
240 |
5.6 |
Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2011 ..................................... |
240 |
|
5.7 |
Flöden i garantiverksamheten under 2011............................................................. |
241 |
|
5.8 |
Statens utlåning med kreditrisk |
242 |
16
|
|
Skr. 2011/12:101 |
|
5.9 |
Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori |
243 |
|
5.10 |
Den ordinarie garanti- och kreditportföljens nominella omfattning ................ |
248 |
|
5.11 |
Förväntade kostnader och osäkra fordringar i den ordinarie garanti- och |
|
|
|
|
kreditportföljen .................................................................................................. |
248 |
5.12 |
Förväntade infrianden och mest trolig mängd infrianden för garantierna i |
|
|
|
|
den ordinarie portföljen per |
248 |
6.1 |
Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen |
256 |
|
6.2 |
Balansräkning avseende fleråriga budgetramen |
257 |
|
6.3 |
Utfall på anslag och inkomsttitlar fleråriga budgetramen |
257 |
|
6.4 |
Avgift till och återflöde från EU (kassamässigt) .................................................. |
264 |
|
6.5 |
Anslag som motsvaras av återflöde från |
265 |
Skr. 2011/12:101
Diagramförteckning
2.1 |
Faktiskt och underliggande saldo på statens budget |
140 |
2.2 |
Procentuell fördelning av utgifter på statens budget 2011, realekonomiskt |
|
|
fördelade .............................................................................................................. |
141 |
2.3 |
Transfereringar på statens budget fördelade efter mottagarkategori 2011 .......... |
143 |
3.1 |
Statens inkomster.................................................................................................... |
148 |
3.2 |
Statens kostnader .................................................................................................... |
149 |
3.3 |
Transfereringar per sektor....................................................................................... |
149 |
5.1 |
Garantiåtaganden |
231 |
5.2 |
Omfattningen av bankgarantiprogrammet............................................................ |
234 |
5.3 |
Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och |
|
|
administrationskostnader samt saldo för betalningsflödet |
241 |
5.4 |
Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar |
|
|
243 |
|
5.5 |
Stabilitetsfondens utveckling över tiden, inklusive Nordeaaktierna |
|
|
värderade till marknadsvärde.............................................................................. |
246 |
18
Årsredovisningen för staten 2011
Skr. 2011/12:101
Årsredovisningen för staten 2011
Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen.
Årsredovisningen för staten 2011 har upprättats i enlighet med bestämmelserna i budgetlagen (2011:203) och enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet och ställningen samt förvaltningen av statens tillgångar.
Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive af- färsverken, under riksdagen och regeringen. Dessutom ingår Riksbankens grundfond som en tillgång hos staten.
Intäkter och kostnader, tillgångar och skulder samt betalningar som redovisas av Riksbanken och
Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myn- digheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Underlaget har kompletterats med ekonomiska händelser som inte har redovisats av myndigheterna, framför allt beräkningar av skatteintäkter som ännu inte har debiterats.
Redovisningen utgår från vedertagna redovis- nings- och värderingsprinciper som i så stor ut- sträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovis- ningen sker dock fortlöpande. Under de drygt
tio år som årsredovisning för staten tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad grad tydlig- gjorts, bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträck- ning invärderats och redovisats samt att redovis- ning enligt bokföringsmässiga principer vidare- utvecklats. Gällande principer och förutsätt- ningar beskrivs i avsnitt 3.4 Redovisningsprin- ciper och tilläggsupplysningar.
Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2011 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2011 i resultat- och balansräkning- arna, finansieringsanalys och noter med utfallet för 2010.
Statens budget omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2011 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpropositio- nen för 2011, dels med utfallet för 2010.
Ekonomistyrningsverket och Riksgälds- kontoret har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2012/388).
Olika avgränsningar av staten
Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mel- lan olika redovisningar är att olika principer til- lämpas i räkenskaperna och i statens budget. Be- roende på utgångspunkt kan en enskild ekono- misk händelse få delvis olika konsekvenser och
21
Skr. 2011/12:101
utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovis- ningarna.
Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenska- perna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekom- mendationer från FN samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen bl.a. genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten.
Förändringar i årets skrivelse
Innehållet i årets skrivelse har setts över med anledning av nya bestämmelser i budgetlagen och omfattar endast sådan redovisning som budgetlagen ställer krav på. Vidare har innehållet strukturerats så att det bättre och tydligare anknyter till riksdagens beslut och utskottens ansvars- och beredningsområden. Redovisningen av utfallet för statens budget per utgiftsområde omfattar därför, utöver utfallet för anslag, även utfallet för beställningsbemyndiganden, utlåning, garantier och övriga krediter. Redovisningen per utgiftsområde omfattar vidare Riksrevisionens iakttagelser med anledning av effektivitets- granskning som hör till utgiftsområdet samt en redogörelse för de myndigheter som fått revisionsberättelse med reservation eller avvikande mening.
En annan nyhet är att regeringen för första gången i årets skrivelse gör en bedömning av om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild.
Underlag för och kvalitetssäkring av årets skrivelse
Årsredovisningen för staten bygger huvudsakli- gen på underlag som har lämnats av Ekonomi- styrningsverket och Riksgäldskontoret. Ekono- mistyrningsverkets underlag omfattar utfallet för statens budget inklusive finansiella befogenheter i form av beställningsbemyndiganden, garantier etc. Vidare omfattar det resultaträkning, balans- räkning och finansieringsanalys, statsskuldens
utveckling samt redovisning av avgifter till och bidrag från EU. Riksgäldskontorets underlag omfattar redovisning och riskanalys av statliga garantier och krediter. Redovisningen har i öv- rigt kompletterats eller tagits fram internt inom Regeringskansliet. Det gäller t.ex. beräkningen av skatteintäkter och uppföljningen av över- skottsmålet. Stora delar av skatteintäkterna är beräkningar som fortfarande grundas på en pro- gnos (se avsnitt 3.4.1). Prognosmetoderna som används för att beräkna skatteintäkterna i årsre- dovisningen för staten är desamma som används för att ta fram prognoser i regeringens budget- propositioner. När det gäller uppföljningen av överskottsmålet utgår denna dels från officiell statistik från Statistiska centralbyrån, dels från de indikatorer som regeringen använder för att följa upp överskottsmålet i budgetpropositionen och den ekonomiska vårpropositionen. Hur uppfölj- ningen sker beskrivs närmare i regeringens skri- velse 2010/11:79 Ramverk för finanspolitiken.
En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker dels genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovis- ningar, vilka ligger till grund för resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt utfallet för statens budget, dels myndighetsled- ningarnas intygande om att myndighetens årsre- dovisning ger en rättvisande bild.
En kvalitetskontroll sker även genom etable- rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen inne- fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rap- porterade finansiella information överensstäm- mer med deras respektive årsredovisningar, for- mella kontroller, motpartsavstämning av mellanhavanden mellan myndigheter, rimlighets- kontroller och analys av poster samt dokumen- terade metoder för de beräkningar och förutsättningar som gäller för konsoliderings- arbetet.
Riksrevisionens årliga revision
Granskning av myndigheternas årsredovisningar 2011
Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat drygt 240 myndigheters årsredovisningar för 2011.
22
Revisorn uttalar sig med avvikande mening när det finns väsentliga fel som är genomgri- pande och årsredovisningen som helhet därige- nom inte ger en rättvisande bild. Revisionsbe- rättelse med reservation lämnas när revisorn inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande. I vissa fall lämnar Riks- revisionen ett uttalande utan reservation eller avvikande mening men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.
För 2011 har Riksrevisionen lämnat två revis- ionsberättelser med reservation och två med av- vikande mening. Fyra myndigheter har erhållit revisionsberättelser med upplysning. De myn- digheter som fått revisionsberättelse med avvi- kande mening, reservation eller upplysning åter- ges utgiftsområdesvis i kapitel 2.
I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet revisionsberättelser med reservation eller avvikande mening för
Antal revisionsberättelser med reservation eller avvikande mening1
|
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
Summa |
10 |
5 |
12 |
2 |
4 |
1 Till och med 2009 användes begreppet invändning i revisionsberättelsen.
Granskning av årsredovisningen för staten 2010
Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av stat- lig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen granska årsredovisningen för staten. Riksrevisionens bedömning avseende Årsredovisningen för sta- ten 2010 var att ”årsredovisningen för staten i allt väsentligt är upprättad i enlighet med 38 § lagen om statsbudgeten och regeringsbeslut 16 december 2010 (Fi2010/5683) avseende normering av avgränsning och former för uppställning av resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys”.
I revisionsberättelsen (Fi2011/2494) har Riks- revisionen lämnat upplysningar av särskild bety- delse. Dels om att de normer och principer som tillämpats för upprättandet av årsredovisningen inte följer ett enhetligt fastställt regelverk för re- dovisning upprättat för att uppnå en rättvisande
Skr. 2011/12:101
bild, dels att regeringen inte intygar i årsredovis- ningen att redovisningen ger en rättvisande bild.
Finansutskottet har kommenterat upplysningen i revisionsberättelsen (bet. 2010/11:FiU33) och konstaterar att skälet till detta inte är att redovisningsprinciperna för årsredovisningen har förändrats utan att Riksre- visionen sedan 2010 tillämpar nya internationella standarder för sin granskning. Finansutskottet förutsätter att regeringen återkommer i Årsre- dovisning för staten 2011 med en bedömning av hur redovisningen kan utvecklas och anpassas till internationella redovisningsstandarder.
Anpassning till internationella redovisnings- standarder
Regeringen har med anledning av Riksrevisonens synpunkter och finansutskottets påpekanden gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att göra en jämförelse mellan redovisningsregler som till- lämpas i årsredovisningen för staten och inter- nationella redovisningsstandarder (IPSAS1 och IFRS2). Ekonomistyrningsverket ska redogöra för väsentliga avvikelser och där det bedöms lämpligt lämna förslag till kompletteringar i syfte att ytterligare utveckla och anpassa redovis- ningen i staten till internationella standarder. En lägesrapport lämnades till regeringen den 14 februari 2012 (Fi2012/698). Uppdraget ska slutredovisas till regeringen senast den 15 december 2012.
Regeringen avvaktar med sin bedömning tills Ekonomistyrningsverket har slutredovisat upp- draget. Ekonomistyrningsverkets viktigaste iakttagelser och bedömningar i lägesrapporten sammanfattas nedan.
Generellt kan sägas att det statliga regelverket inte är uppbyggt på samma sätt som de inter- nationella regelverken. De internationella stan- darderna är mycket mer detaljerade och reglerar många enskilda företeelser, medan de statliga reglerna är mer kortfattade och utformade som en sammanhållen enhet. Författningssamlings- förordningen begränsar möjligheterna att låta de
1 Redovisningsstandard som ges ut av International Public Sector Accounting Standards Board (IPSASB)
2 Redovisningsstandard som ges ut av International Accounting Standards Board (IASB)
23
Skr. 2011/12:101
statliga reglerna vara beskrivande och innehålla exempel.
Redovisningsreglerna i det statliga regelverket är på vissa punkter allmänt hållna och att i det fall det saknas redovisningsregler eller utfyllande tolkning av reglerna i staten, kan vägledning hämtas från relevanta rekommendationer från nationella och internationella normeringsorgan inom redovisningsområdet. De statliga redovis- ningsreglerna i främst förordningen om årsredo- visning och budgetunderlag och förordningen om myndigheters bokföring bygger till stor del på redovisningsreglerna för privata företag i Sve- rige, vilka i sin tur bygger på internationella re- dovisningsstandarder. Det finns således en indi- rekt koppling till de internationella regelverken, även om det statliga regelverket inte är uppbyggt på exakt samma sätt.
En stor skillnad mellan det statliga regelverket och de internationella regelverken är vilka tilläggsupplysningar som krävs. Kraven på upplysningar i IPSAS, som är starkt påverkade av IFRS, är mycket långtgående och detaljerade. Inriktningen i staten har hittills varit att inte ha med alla detaljerade krav på tilläggsupplysningar som finns i
Ekonomistyrningsverket har gjort följande preliminära slutsatser i lägesrapporten. Den genomgång som har gjorts av ett antal standarder pekar på att de definitioner och redovisningsprinciper som används i staten till stor del överensstämmer med definitioner och redovisningsprinciper enligt IPSAS. Ett eventuellt införande av IPSAS som en enhetlig norm för redovisningen i staten skulle dock innebära stora konsekvenser för regelgivningen i staten och påverka redovisningen inom flera områden.
Ekonomistyrningsverket kommer i det fortsatta arbetet att göra en djupare analys av skillnaderna mellan regelverken och utifrån detta bedöma om det är lämpligt att komplettera det statliga regelverket. Om en sådan komplettering skulle innebära att IPSAS ska tillämpas i sin helhet, är det sannolikt att tidigare principiella ståndpunkter för uppbyggnaden av det statliga regelverket måste omprövas. En sådan ändring bedöms av Ekonomistyrningsverket bli mycket tidskrävande och kostsam. En annan form av komplettering kan innebära att regelverket i vissa delar ytterligare utvecklas utifrån IPSAS medan det nuvarande principbaserade statliga regelverket behålls. Anpassningar kan behövas för att det svenska regelverket i så stor utsträckning som möjligt ska vara jämförbar med regelverket i främst andra
24
1
Uppföljning av de budgetpolitiska målen
Skr. 2011/12:101
1 Uppföljning av de budgetpolitiska målen
I detta avsnitt redovisas uppföljningen av de budgetpolitiska målen för 2011, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2012 års ekonomiska vårproposition.
1.1Den offentliga sektorns finansiella sparande
Regeringen angav i 2007 års ekonomiska vår- proposition att ett överskottsmål för den offent- liga sektorn om i genomsnitt 1 procent av BNP över konjunkturcykeln bör upprätthållas. I rege- ringens skrivelse Ramverk för finanspolitiken (skr. 2010/11:79) ges en närmare beskrivning av det finanspolitiska ramverket och hur regeringen tillämpar detta.
Definitioner av finansiellt sparande och överskotts- målet
Det finansiella sparandet för den offentliga sek- torn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella net- toförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansi- ella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder.
Överskottsmålet är preciserat som att den offentliga sektorns faktiska finansiella sparande ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Att målet är formule- rat i termer av ett genomsnitt i stället för ett år- ligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av
stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas, och därmed bli pro- cyklisk, för att säkerställa att det årliga målet uppnås. Det finns således goda skäl för att for- mulera ett överskottsmål för det finansiella spa- randet som ett genomsnitt över en konjunktur- cykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från målsatt nivå ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när överskottsmålet i efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet och den kommunala sektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssek- torn.
Det finansiella sparandet 2011
Den offentliga sektorns finansiella sparande 2011 visade ett överskott på 4 miljarder kronor, motsvarande 0,1 procent av BNP. I budgetpro- positionen för 2011 beräknades ett underskott på 14 miljarder kronor eller 0,4 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev således 18 miljarder kronor högre än beräknat. Den ekonomiska utvecklingen blev bättre än väntat. En starkare tillväxt främst för 2010 medförde att
27
Skr. 2011/12:101
Det högre finansiella sparandet beror främst på att övriga inkomster och då främst kapitalinkomsterna blev högre än beräknat. Utfallet innebär att den offentliga sektorns finanser förstärktes mellan 2010 och 2011 (se tabell 1.1).
Tabell 1.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor
|
2011 |
2011 |
Utfall- |
2010 |
|
BP2011 |
Utfall |
BP2011 |
Utfall |
Inkomster |
1 704 |
1 735 |
31 |
1 684 |
|
|
|
|
|
Skatter och avgifter |
1 531 |
1 5461 |
15 |
1 510 |
Övriga inkomster |
173 |
190 |
17 |
174 |
Utgifter |
1 718 |
1 731 |
13 |
1 686 |
Finansiellt sparande |
4 |
18 |
||
|
|
|
|
|
Procent av BNP |
0,1 |
0,5 |
Anm.: Nationalräkenskaperna för 2011 är preliminära och kan komma att ändras. 1 Drygt 40 procent av utfallet för skatter och avgifter för 2011 är fortfarande baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Regeringens bedömning är att skatteintäkterna för den offentliga sektorn beräk- nas uppgå till 1 549 miljarder kronor och är därmed ca 3 miljarder kronor högre än publicerade siffror i nationalräkenskaperna (se tabell 2.6).
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Mer än hela den offentliga sektorns överskott 2011 är hänförligt till ålderspensionssystemet. Statens och den kommunala sektorns finansiella sparande visade underskott. Statens och ålderspensionssystemets finansiella sparande blev bättre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2011. Jämfört med 2010 förstärktes statens och ålderspensionssystemets finansiella sparande medan den kommunala sektorns finansiella sparande försämrades (se tabell 1.2).
Tabell 1.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna
Miljarder kronor
|
2011 |
2011 |
Utfall- |
2010 |
|
BP2011 |
Utfall |
BP2011 |
Utfall |
Staten |
14 |
|||
|
|
|
|
|
Ålderspensionssystemet |
13 |
19 |
6 |
6 |
|
|
|
|
|
Kommunala sektorn |
6 |
Anm.: Nationalräkenskaperna för 2011 är preliminära och kan komma att ändras. Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Principer för uppföljningen av överskottsmålet
För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med överskottsmålet används ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren för vilka det finns nationalräkenskapsutfall, för närvarande perioden
utsträckning målet nåtts, och om det funnits systematiska fel i styrningen av finanspolitiken som minskar sannolikheten för att överskottsmålet ska nås i framtiden. Vid bedömningen av detta tioårsgenomsnitt bör hänsyn även tas till det genomsnittliga konjunkturläget under den aktuella perioden.
Därutöver redovisas historiska värden för de två indikatorer regeringen använder i den framåtblickande utformningen av finans- politiken: ett sjuårigt centrerat glidande medel- värde för det finansiella sparandet och en bedömning av det strukturella sparandet. Syftet med den senare redovisningen är endast att visa dessa indikatorers värden under utfallsåren.
Det sjuåriga glidande medelvärdet för ett visst angivet år omfattar sparandet justerat för större engångseffekter det angivna året, samt tre år före och efter det angivna året. Det sjuåriga glidande medelvärdet för 2008 omfattar följaktligen perioden
Regeringen gör också en beräkning av det så kallade strukturella sparandet vilket direkt justerar det faktiska finansiella sparandet för konjunkturläget. Det strukturella sparandet justerar även för större engångseffekter och extraordinära nivåer på hushållens kapitalvinster. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt konjunkturläge. Exempelvis visar ett positivt strukturellt sparande att det finns ett underliggande överskott i de offentliga
28
Skr. 2011/12:101
finanserna, även om underskott tillfälligt upp- stått till följd av ett svagt konjunkturläge.
Beräkningen av det strukturella sparandet är förknippad med stor osäkerhet. Beräkningen baseras på en bedömning av resursutnyttjandet i form av ett
Avstämning av överskottsmålet till och med 2011
År 2011 uppgick det faktiska finansiella sparandet till 0,1 procent av BNP (se tabell 1.3). Det genomsnittliga finansiella sparandet under
regeringens |
uppskattning |
av |
BNP- |
gapet, |
BNP. |
Det konjunkturjusterade tioårssnittet för det finansiella sparandet
Ett problem vid bedömningen av hur konjunkturen påverkar sparandet i den offentliga sektorn är möjligheten att konjunkturcyklerna inte är symmetriska. Den nuvarande globala konjunkturavmattningen medförde exempelvis negativa
Tabell 1.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet
Procent av BNP respektive potentiell BNP
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
Finansiellt sparande |
3,6 |
1,6 |
0,4 |
1,9 |
2,2 |
3,6 |
2,2 |
0,1 |
||||
Bakåtblickande tioårssnitt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,2 |
0,8 |
0,7 |
Konjunkturjusterat1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,5 |
1,3 |
1,2 |
Sjuårsindikatorn |
|
|
|
0,8 |
0,9 |
0,9 |
1,0 |
1,2 |
1,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Konjunkturjusterat1 |
|
|
|
1,0 |
0,9 |
0,8 |
1,4 |
1,7 |
1,7 |
|
|
|
Strukturellt sparande |
1,8 |
1,8 |
0,6 |
1,7 |
0,8 |
1,2 |
1,7 |
2,8 |
1,3 |
0,7 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,7 |
1,7 |
3,0 |
0,3 |
|||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sjuårssnitt |
|
|
|
0,1 |
0,2 |
|
|
|
||||
Bakåtblickande tioårssnitt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anm.: Nationalräkenskaperna för 2011 är preliminära och kan komma att ändras.
1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet adderas med
29
Skr. 2011/12:101
Tabell 1.3 visar även hur det finansiella sparandet och uppskattningen av
Sammantaget bedöms det finansiella sparandet i den offentliga sektorn
1.2Utgiftstak för staten
Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997. Fastställda utgiftstak har klarats samtliga år (se tabell 1.4).
Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- perspektiv. Utgiftstaket är den tidiga, övergripande restriktionen som i termer av totala utgifter begränsar budgetprocessen från det att taket fastställs till dess att budgetåret är slut. Därmed understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det
Tabell 1.4 Utgiftstak för staten
Miljarder kronor
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida.
Utgiftstaket för staten är därför ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budget- disciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. En viktig uppgift för utgiftstaket är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara finanser. Nivån på utgiftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifterna. Tillsammans med överskottsmålet är utgiftstaket styrande för det totala skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.
De utgifter som omfattas av utgiftstaket är utgifterna under utgiftsområdena
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
Utgiftstaket, ursprungligt fast- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ställd nivå |
767 |
810 |
847 |
877 |
894 |
931 |
949 |
971 |
989 |
1 018 |
1 050 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tekniska justeringar |
24 |
2 |
0 |
0 |
6 |
13 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Reella justeringar1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftstak, slutligt fastställt |
791 |
812 |
822 |
858 |
870 |
907 |
938 |
957 |
989 |
1 024 |
1 063 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Takbegränsade utgifter |
786,3 |
811,6 |
819,1 |
855,6 |
864,3 |
895,2 |
910,1 |
943,4 |
964,6 |
985,9 |
989,0 |
Budgeteringsmarginal |
4,7 |
0,4 |
2,9 |
2,4 |
5,7 |
11,8 |
27,9 |
13,6 |
24,4 |
38,1 |
74,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal, procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
av takbegränsade utgifter |
0,6 |
0,0 |
0,4 |
0,3 |
0,7 |
1,3 |
3,1 |
1,4 |
2,5 |
3,9 |
7,5 |
Anm: För åren
1Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Det är inte en teknisk justering, utan en faktisk sänkning av utgiftstaket.
30
I budgetpropositionen för 2009 föreslog re- geringen att utgiftstakets nivå för 2011 skulle uppgå till 1 050 miljarder kronor.3 Riksdagen be- slutade i enlighet med förslaget. Därefter har vissa budgetförändringar föranlett tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har nivåerna på beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen.
De tekniska justeringar som gjorts sedan ut- giftstaket för 2011 ursprungligen fastställdes redovisas i tabell 1.5. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Sammantaget har utgiftstakets nivå 2011 höjts med 13 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar. Flertalet av dem hänför sig till budgetförändringar som föranlett justering av statsbidragen till kommuner och landsting. Till exempel leder en höjning av det särskilda grundavdraget till pensionärer till att kommunernas och landstingens skatteintäkter försämras. Som kompensation höjdes statsbidraget till kommunsektorn i motsvarande mån, en förändring som motiverade en teknisk justering av utgiftstaket.
Skr. 2011/12:101
Tabell 1.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2011
Miljarder kronor
|
2011 |
Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2009) |
1 050 |
Tekniska justeringar i BP 2010 |
|
|
|
Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. höjt |
|
särskilt grundavdrag till pensionärer |
3,50 |
|
|
Reglering |
|
bas kommunal fastighetsavgift |
|
|
|
Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. höjt |
|
utjämningsbelopp |
0,28 |
|
|
Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för |
|
0,55 |
|
|
|
Bruttobudgetering stöd till idrotten |
0,76 |
|
|
Sänkning av takbegränsade utgifter till följd av |
|
kostnadsmässig budgetering |
|
|
|
Ny nivå i BP 2010 |
1 054 |
Tekniska justeringar i BP 2011 |
|
|
|
Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt särskilt |
|
grundavdrag till pensionärer |
7,50 |
|
|
Bruttoredovisning av avgifter hos Transportstyrelsen |
1,09 |
Reglering kommunalekonomisk utjämning: höjt |
|
utjämningsbelopp |
0,19 |
Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för |
|
0,21 |
|
Ny nivå i BP 2011 |
1 063 |
|
|
Inga tekniska justeringar av utgiftstaket för 2011 i BP 2012 |
|
|
|
Slutligt utgiftstak |
1 063 |
Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de
takbegränsade |
utgifterna, |
2011 |
till |
|
989 miljarder kronor. |
Därmed |
underskred |
||
utgifterna utgiftstaket |
med en |
marginal |
på |
|
74 miljarder kronor (se tabell 1.6). |
|
|
De takbegränsade utgifterna blev 16,2 miljar- der kronor lägre än den av riksdagen antagna budgeten för 2011. Detta förklaras främst av lägre utgifter inom följande utgiftsområden:
Utgiftsområde |
Mdkr |
|
14 |
Arbetsmarknad |
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
|
15 |
Studiestöd |
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
3 Regeringen lämnade en bedömning av utgiftstaket för 2011 i 2008 års ekonomiska vårproposition. Den nivå på utgiftstaket som regeringen senare föreslog i budgetpropositionen för 2009 var densamma som bedömningen i 2008 års ekonomiska vårproposition, med undantag för tekniska justeringar.
31
Skr. 2011/12:101
Inom några områden blev utgifterna högre än den av riksdagen antagna budgeten för 2011:
Utgiftsområde |
Mdkr |
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp |
2,0 |
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
1,0 |
8 |
Migration |
0,4 |
I avsnitt 2, Utfallet för statens budget, redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.
Tabell 1.6 Takbegränsade utgifter
Miljarder kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
|
20111 |
2011 |
SB 2011 |
2010 |
Utgifter exkl. |
|
|
|
|
statsskuldsräntor |
783,0 |
767,0 |
763 |
|
Ålderspensionssystemet |
|
|
|
|
vid sidan av statens |
|
|
|
|
budget |
222,2 |
222,0 |
222,9 |
|
|
|
|
|
|
Takbegränsade utgifter |
1 005,2 |
989,0 |
985,9 |
|
Budgeteringsmarginal |
57,8 |
74,0 |
16,2 |
38,1 |
|
|
|
|
|
Utgiftstak för staten |
1 063 |
1 063 |
|
1 024 |
1 Den av riksdagen i december 2010 fastställda budgeten för 2011, dvs. exkl. riksdagens beslut om ändringsbudgetar 2011.
Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 222 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i budgeten för 2011.
1.3Budgeteringsmarginalens användning
Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2011 på den nivå som regeringen föreslog i budgetpropo- sitionen för 2009. Budgeteringsmarginalen upp-
gick |
då till 48,7 miljarder kronor. I utfallet |
för |
||
2011 |
uppgick budgeteringsmarginalen |
till |
||
74,0 miljarder kronor. |
Det |
betyder |
att |
budgeteringsmarginalen har blivit 25,3 miljarder kronor större sedan utgiftstaket för 2011 fastställdes. I tabell 1.7 redovisas hur använd- ningen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på effekter av nya förslag, reviderad pris- och löne- omräkning, reviderade makroekonomiska förut- sättningar, volymförändringar och övriga fakto- rer.
Tabell 1.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fast- ställandet av utgiftstaket för 2011 till utfallet för 2011
Miljarder kronor
|
2011 |
Budgeteringsmarginal i budgetproposi- |
|
tionen för 2009 |
48,7 |
|
|
Reformer |
|
Reviderad pris- och löneomräkning |
4,4 |
Övriga makroekonomiska förändringar |
11,3 |
Volymförändringar |
9,6 |
Övrigt1 |
26,7 |
Total förändring av budgeteringsmargi- |
|
nalen |
25,3 |
|
|
Budgeteringsmarginal i utfallet för |
|
2011 |
74,0 |
Anm: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- len, alltså högre utgifter.
1 Inklusive förändring av anslagsbehållningar
Sedan utgiftstaket fastställdes har riksdagen, på förslag från regeringen, sammantaget anvisat 26,7 miljarder kronor för reformer. I 2009 års ekonomiska vårproposition (prop. 2008/09:100) aviserade regeringen högre statsbidrag till kommunsektorn fr.o.m. 2011 samt högre bidrag till kommunsektorn för läkemedelsbidrag. Förslag i propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97) som bl.a. inriktade sig på arbetslösa, medförde högre anvisade medel om knappt en miljard kronor 2011. I budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.) föreslog regeringen bl.a. ökade resurser till rättsväsendet och utbildningsområdet samt förstärkta insatser till personer som lämnar sjukförsäkringen. I budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.) föreslog regeringen ett tillfälligt statsbidrag till kommunsektorn på 3 miljarder kronor 2011, samt åtgärder inom bl.a. arbetsmarknadspolitiken, utbildning och hälso- och sjukvård.
Makroekonomiska förändringar har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 11,3 miljarder kronor större. De flesta utgiftsdrivande faktorer, så som nivån på priser, löner, marknadsräntor och bruttonationalinkomsten (BNI), har blivit lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.). Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program, däremot, har blivit högre. I första hand förklaras dessa skillnader mot bedömningen i budget- propositionen för 2009 av den stora revidering
32
av de makroekonomiska förutsättningarna i samband med att finanskrisen slog till som pre- senterades i 2009 års ekonomiska vårproposit- ion.
Sammantaget har t.ex. utgifterna för internationellt bistånd bidragit till att budgete- ringsmarginalen blivit ca 2,1 miljarder kronor större, till följd av att nivån på bruttonationalinkomsten 2011 blev lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2009. På motsvarande sätt har utgifterna för sjuk- och aktivitetsersättning inom utgiftsområde 10 blivit lägre, och därmed bidragit till en större budgeteringsmarginal, till följd av att prisnivån och därmed prisbasbeloppet för 2011 blivit lägre. Vidare har utgifterna för studiemedelsräntor inom utgiftsområde 15 blivit lägre till följd av lägre marknadsräntor och utgifterna i pensions- systemet har blivit lägre till följd av att lönesumman och därmed inkomstindex blivit lägre.
Arbetsmarknadsrelaterade utgifter har dock bidragit till att budgeteringsmarginalen blivit mindre till följd av makroekonomiska föränd- ringar. I 2009 års ekonomiska vårproposition reviderades arbetsmarknadsrelaterade utgifter upp kraftigt till följd av högre arbetslöshet. Från och med budgetpropositionen för 2010 har dessa utgifter emellertid successivt reviderats ner när det gradvis blivit klart att de makroekonomiska effekterna av finanskrisen skulle bli förhållande- vis begränsade på ett par års sikt och den samlade effekten på budgeteringsmarginalen för 2011 har därmed blivit relativt liten i förhållande till de uppskattningar som gällde i 2009 års ekono- miska vårproposition.
Utgiftsförändringar till följd av ändrade voly- mer har medfört att budgeteringsmarginalen bli- vit 9,6 miljarder kronor större. Det är i första hand på två områden som volymerna blivit lägre. Antalet personer med sjukersättning var färre i utfallet för 2011 än bedömningen i budgetpro- positionen för 2011. Mätt som helårsekvivalenter
uppgick antalet |
sjukersatta 2011 |
till |
ca |
354 000 vilket är |
ca 7 procent |
färre |
än |
bedömningen i budgetpropositionen för 2009. Antalet personer med tilläggspension och personer med inkomstpension uppgick i utfallet för 2011 till 1 807 600 respektive 942 100. Det är ca 1,6 respektive 3,2 procent färre än i budgetpropositionen för 2009.
Utgiftsförändringar till följd av övriga fakto- rer kan föranledas av nya prognosmetoder, ju-
Skr. 2011/12:101
steringar till följd av ny information, korriger- ingar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. änd- ringar i EU:s regelverk. Sammantaget har bud- geteringsmarginalen blivit 26,7 miljarder kronor större till följd av övriga faktorer.4
En betydande del av utgiftsförändringarna till följd av övriga faktorer härrör från bedömningen av pensionssystemets utgifter. Både i 2009 års ekonomiska vårproposition och i budget- propositionen för 2010 redovisades pensions- systemets utgifter med olika beräkningstekniska antaganden i avvaktan på ett arbete inom Försäkringskassan och pensionsgruppen med att utreda beräkningsmetoden för balanstalet.
I 2009 års ekonomiska vårproposition redovisades utgifterna i pensionssystemet med ett antagande om ett balanstal på 1,0000.5 Mellan vårpropositionen och budgetpropositionen för 2010 hänfördes endast en mindre del av föränd- ringen av den bedömda utgiftsnivån till makroe- konomiska faktorer, motsvarande förändringen av inkomstindex. Den del av utgiftsförändringen som var hänförlig till att balanstalet reviderades ned, ca 7 miljarder kronor, redovisades som öv- riga faktorer.
Även i den följande budgetpropositionen för 2010 var den bedömda utgiftsnivån i pensions- systemet 2011 högre till följd av ett beräknings- tekniskt antagande i avvaktan på utredningen av beräkningsmetoden för balanstalet, än den skulle varit om utgifterna beräknats med balansering utan det beräkningstekniska antagandet. I den därpå följande vårpropositionen beräknades ut- gifterna i pensionssystemet utan beräkningstek- niskt antagande. Övergången till att beräkna pensionssystemets utgifter enligt den överens- kommelse som pensionsgruppen gjorde bedöm- des medföra att utgifterna till följd av övriga faktorer blev ca 6,5 miljarder kronor lägre i 2010 års ekonomiska vårproposition än i budget- propositionen för 2010.
Under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen bedömdes utgifterna bli 2,2 miljarder kronor lägre till följd av övriga faktorer. Det berodde dels på att tullavgiften bedömdes bli lägre till följd av lägre tullintäkter
4Inklusive förändring av anslagsbehållningar.
5Försäkringskassan hade fastställt balanstalet för 2010 till 0,9672.
33
Skr. 2011/12:101
från tredje land, dels på att Sveriges andel av EU:s samlade BNI minskade.
Vidare har utfallet för 2011 på flera områden blivit lägre, till följd av övriga faktorer, jämfört med ursprungligt anslagna medel för 2011. Sammantaget är det ca 10 miljarder kronor av anslagna medel som under budgetåret inte har utnyttjats, till följd av övriga faktorer. Orsakerna till att medel inte utnyttjats som planerat beskrivs för respektive utgiftsområde i avsnitt 2.
De utgiftsområden som uppvisar störst skillnad mellan anslagna medel och faktiskt utnyttjade medel, till följd av övriga faktorer, är utgiftsområde 6 Försvar och samhällets
krisberedskap, |
utgiftsområde |
9 Hälsovård, |
||
sjukvård och |
social |
omsorg, |
utgiftsområde |
|
13 |
Integration |
och jämställdhet, |
utgiftsområde |
|
22 Kommunikationer |
samt |
utgiftsområde |
||
23 |
Areella näringar, landsbygd och livsmedel. |
34
2
Utfallet för statens budget
Skr. 2011/12:101
2 Utfallet för statens budget
Enligt 10 kap. 6 § budgetlagen (2011:203) ska årsredovisningen för staten innehålla utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag samt av statens lånebehov. Statens lånebehov är det- samma som saldot på statens budget men med omvänt tecken. Ett positivt saldo innebär att staten amorterar på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver öka sin upp- låning.
Med statens budget avses i det följande den ursprungliga budgeten antagen av riksdagen i december 2010 (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:FiU10, rskr. 2010/11:144).
När jämförelse görs mot totalt anvisade medel avses såväl statens ursprungliga budget som de ändringsbudgetar som beslutats under året. Indrag av anslagsbelopp framgår inte i detta avsnitt. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 1 Specifikation av inkomsterna på statens budget och bilaga 2 Specifikation av utgifterna på statens budget.
2.1Statens budgetsaldo 2011
Budgetsaldot uppgick 2011 till 68 miljarder kronor (tabell 2.1). I budgeten beräknades saldot till 6 miljarder kronor. Utfallet blev därmed 62 miljarder kronor bättre än beräknat i statens budget.
Inkomsterna |
beräknades |
uppgå |
till |
833 miljarder kronor i statens |
budget. |
Det |
slutliga utfallet blev drygt 872 miljarder kronor, således 39 miljarder kronor högre än beräknat. Avvikelsen förklaras främst av att statens skatteinkomster översteg beräkningen i budge- ten med 41,5 miljarder kronor. Statens skatte-
intäkter, dvs. periodiserade skatter som avser in- komståret 2011, beräknas bli 0,8 miljarder kronor högre än beräknat i budgeten. Skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatte- inkomster utgörs av periodiseringar. Periodiser- ingarna beräknas bli 40,7 miljarder kronor högre än budget. De högre periodiseringarna beror på att både uppbördsförskjutningar och betalnings- förskjutningar ökar inkomsterna på statens budget. Övriga inkomster blev 2,1 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten. Skillnaden förklaras främst av att avräkningar m.m. i anslut- ning till skattesystemet blev högre än beräknat.
Tabell 2.1 Utfallet för statens budget 2011
Miljoner kronor
|
|
|
|
Skillnad |
|
|
|
|
mot |
|
Statens |
Ändrings |
|
statens |
|
budget1 |
budget |
Utfall 2011 |
budget |
Totala inkomster |
832 988 |
|
872 417 |
39 429 |
Statens |
|
|
|
|
skatteinkomster |
798 460 |
|
839 974 |
41 514 |
Övriga inkomster |
34 528 |
|
32 443 |
|
|
|
|
|
|
Totala utgifter |
826 784 |
12 234 |
804 616 |
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområden |
|
|
|
|
exkl. statsskulds- |
|
|
|
|
räntor m.m. |
784 476 |
1 734 |
766 987 |
|
|
|
|
|
|
Statsskulds- |
|
|
|
|
räntor m.m. |
25 970 |
10 500 |
34 491 |
8 521 |
|
|
|
|
|
Förändring av |
|
|
|
|
anslags- |
|
|
|
|
behållningar |
|
|
1 508 |
|
Myndigheters |
|
|
|
|
m.fl. in- och |
|
|
|
|
utlåning i RGK, |
|
|
|
|
netto |
|
1 600 |
6 073 |
|
|
|
|
|
|
Kassamässig |
|
|
|
|
korrigering |
22 319 |
|
1 537 |
|
|
|
|
|
|
Budgetsaldo |
6 204 |
|
67 801 |
61 597 |
|
|
|
|
|
37
Skr. 2011/12:101
Det slutliga utfallet för utgifter m.m. på statens budget blev 805 miljarder kronor, vilket är 22 miljarder kronor lägre än den ursprungligen fastställda budgeten. Det beror på olika faktorer, men framför allt att Kärnavfallsfondens inlåning i Riksgäldskontoret ökade med 9 miljarder kronor samtidigt som de lån som Riksbanken tog i Riksgäldskontoret 2009 för att stärka
valutareserven |
har sjunkit |
med |
6 miljarder |
|
kronor. Båda |
dessa |
lån |
påverkar posten |
|
Myndigheters |
m.fl. |
in- |
och |
utlåning i |
Riksgäldskontoret, netto. Utgifterna för utgifts- område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 6 miljarder kronor lägre än i statens budget eftersom arbetslösheten blev lägre än vad som beräknades i budgeten. Utgifterna för utgiftsom- råde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev nästan 4 miljarder kronor lägre än i statens budget. För utgiftsområdet 26 Statsskuldsräntor m.m. blev utfallet i stället 8,5 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. Till stor del förklaras detta av att räntor i svenska lån blev 6 miljarder kronor högre än beräknat och att valutakursförlusterna blev nästan 4 miljarder kronor högre än beräknat i den ursprungliga budgeten. På ändringsbudget anvisades ytterligare 10,5 miljarder kronor för att täcka valutakursförluster och en förändrad låne- plan. I samband med bildandet av stabilitetsfonden planerade regeringen att insättningsgarantifonden och stabilitetsfonden skulle slås samman. Vid en sådan sammanslagning förutsattes att insättnings- garantifondens innehav av statsobligationer skulle säljas och likvida medel sättas in på konto i Riksgäldskontoret, vilket skulle medföra en kassamässig korrigering i statens budget 2011. Beroende på överväganden om regelverket inom Europeiska unionen har sammanslagningen inte genomförts. Det medför en skillnad mellan utfall och statens budget på 21 miljarder kronor. Motsvarande skillnad med motsatt tecken har påverkat Riksgäldskontorets nettoutlåning, vilket innebär att detta inte påverkat budgetsaldot.
Saldot på statens budget påverkades positivt av engångseffekter som uppgick till 36 miljarder kronor under 2011. År 2010 var engångs- effekterna också positiva men något mindre och uppgick till 23 miljarder kronor. Den största positiva engångseffekten under 2011 avsåg försäljningen av aktier i Nordea Bank AB. Staten avyttrade i februari ca en tredjedel av sitt aktie-
innehav, vilket inbringade 19 miljarder kronor. Kärnavfallsfondens inlåning i Riksgäldskontoret ökade kraftigt, med 9 miljarder kronor, vilket tillfälligt minskade nettoutlåningen och därmed förbättrade saldot på statens budget. En annan positiv engångseffekt under nettoutlåningen avsåg valutavinster på Riksbankens lån i Riksgäldskontoret. Lånet som togs i dollar och euro 2009 för att förstärka valutareserven motsvarade ursprungligen 97 miljarder kronor. Under 2011 har lånet minskat med 6 miljarder kronor till följd av valutakursvinster vid omsätt- ning av underliggande lån. Vidare har Post- och Telestyrelsen vid två tillfällen under 2011 auktionerat ut
2.1.1Statens budget 2010 och 2011
I tabell 2.2 redovisas utfallet på statens budget för 2010 och 2011. Statens budget visar för 2011 ett överskott på 68 miljarder kronor jämfört med ett underskott på 1 miljard kronor 2010, en förbättring med 69 miljarder kronor.
Tabell 2.2 Utfallet för statens budget 2010 och 2011
Miljoner kronor
|
|
|
Skillnad |
|
Utfall 2011 |
Utfall 2010 |
mot 2010 |
Totala inkomster |
872 417 |
779 521 |
92 896 |
Statens skatteinkomster |
839 974 |
779 473 |
60 502 |
|
|
|
|
Övriga inkomster |
32 443 |
48 |
32 395 |
|
|
|
|
Totala utgifter m.m. |
804 616 |
780 573 |
24 043 |
Utgiftsområden exkl. |
|
|
|
statsskuldsräntor m.m. |
766 987 |
763 028 |
3 959 |
Statsskuldsräntor m.m. |
34 491 |
23 361 |
11 130 |
|
|
|
|
Myndigheters m.fl. in- |
|
|
|
och utlåning i |
|
|
|
Riksgäldskontoret, netto |
1 600 |
10 825 |
|
Kassamässig |
|
|
|
korrigering |
1 537 |
3 409 |
|
|
|
|
|
Budgetsaldo |
67 801 |
68 853 |
|
|
|
|
|
De totala inkomsterna ökade med 92,9 miljarder kronor (11,9 procent) mellan 2010 och 2011.
Statens |
skatteinkomster |
ökade |
med |
||
60,5 miljarder kronor (7,8 procent). |
|
||||
Direkta skatter på arbete beräknas öka med |
|||||
15,8 miljarder |
kronor |
(3,3 procent), indirekta |
|||
skatter |
på |
arbete |
beräknas öka |
med |
19,0 miljarder kronor (4,8 procent) och skatt på konsumtion och insatsvaror beräknas öka med
38
6,7 miljarder kronor (1,5 procent). Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter som är hänförliga till 2011, beräknas sammantaget öka med 8,1 miljarder kronor.
Övriga inkomster ökade med 32,4 miljarder kronor jämfört med 2010 varav inkomster av försåld egendom ökade med 23,0 miljarder kronor.
De totala utgifterna ökade med 24 miljarder kronor (3,1 procent) mellan 2010 och 2011. Ut- gifterna för utgiftsområden exklusive utgiftsom-
råde 26 Statsskuldsräntor m.m. |
ökade med |
4 miljarder kronor (0,5 procent). |
Den största |
ökningen var inom utgiftsområde 25 Allmänna
bidrag till |
kommuner, som ökade med |
12 miljarder |
kronor (16,3 procent). Utgifterna |
inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
ökade |
med |
knappt |
3 miljarder kronor |
|
(9,5 procent). |
|
Inom |
utgiftsområde |
|
14 Arbetsmarknad- |
och arbetsliv minskade i |
|||
stället |
utgifterna |
med |
5 miljarder kronor |
|
(7,7 procent). |
Utgifterna |
inom utgiftsområde |
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi-
kapp minskade med |
4 miljarder |
kronor |
||
(4,1 procent) |
och |
inom |
utgiftsområde |
|
24 Näringsliv |
minskade |
utgifterna |
med |
3 miljarder kronor (36,9 procent). Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riks-
gäldskontoret, netto ökade med 11 miljarder kronor samtidigt som utfallet för posten Kassa- mässig korrigering minskade med 2 miljarder kronor. Nettoutlåningen ökade framför allt till följd av att Apoteket AB:s försäljningsinkomster togs ut från konto i Riksgäldskontoret 2011. År 2010 sattes försäljningsinkomsterna in, vilket ger en skillnad mellan åren på 12 miljarder kronor. Myndigheternas räntekontobehållningar ökade långsammare än 2010, vilket medför en skillnad på 7 miljarder kronor. Skillnaden mellan åren re- duceras framför allt av ökad inlåning från Kärn-
avfallsfonden |
som påverkar |
jämförelsen med |
|
9 miljarder kronor åt motsatt håll. |
|||
Utgifterna |
under |
utgiftsområde 26 Stats- |
|
skuldsräntor |
m.m. |
ökade |
med 11 miljarder |
kronor (47,6 procent). Ökningen beror på flera saker men en stor orsak är högre räntebetal- ningar på lån i svenska kronor, vilket bland annat förklaras av att de korta räntorna steg jämfört med 2010.
Skr. 2011/12:101
2.2Inkomster på statens budget 2011
Inkomsterna på statens budget 2011 blev drygt 872 miljarder kronor, vilket är 39 miljarder kro- nor högre än budget. Statens skatteinkomster uppgick 2011 till 840 miljarder kronor och öv- riga inkomster uppgick till drygt 32 miljarder kronor.
I tabell 2.6 redovisas totala skatteintäkter och inkomster för 2010 och 2011. I tabellen redovi- sas även skillnaden mellan utfall och statens budget. Statens budget för 2011 baserades på de prognoser som redovisades i budgetproposi- tionen för 2011.
2.2.1Prognosförutsättningar
Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. En analys av hur inkoms- terna har utvecklats jämfört med budgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och för- ändringar i regelverken.
Regeringen föreslog och aviserade i budget- propositionen för 2011 skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 7 miljarder kronor.
Tabell 2.3 Skattereformer 2011
Miljarder kronor
Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna
Skatt på arbete |
|
|
|
Skatt på kapital |
2 |
|
|
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
0 |
Övriga skatter |
|
|
|
Summa skattebeslut |
Källa: Egna beräkningar.
Intäkterna från skatt på arbete bedömdes minska med knappt 8 miljarder kronor till följd av för- höjt grundavdrag för pensionärer.
Reformerna inom skatt på kapital bedömdes öka intäkterna med drygt 2 miljarder kronor, varav höjningen av fastighetsskatten på vatten- kraftverk stod för 1,5 miljarder kronor och höj- ningen av stämpelskatt för 0,7 miljarder kronor. För skatt på konsumtion aviserades en rad för- ändringar. Nettoeffekten på intäkterna bedöm- des dock vara mycket liten.
39
Skr. 2011/12:101
Makroekonomiska förutsättningar
Utvecklingen av skatteintäkterna beror i stor ut- sträckning på hur ekonomin utvecklas. I tabell 2.4 redovisas några av de makro- ekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2012 års ekono- miska vårproposition. I tabellen jämförs dessa med antagandena i budgetpropositionen för 2011.
Tabell 2.4 Antaganden i 2012 års ekonomiska vårproposi- tion jämfört med budgetpropositionen för 2011
Procentuell utveckling om inget annat anges.
|
2010 |
2011 |
BNP, marknadspris1 |
7,2 |
4,9 |
Diff. BP11 |
1,4 |
0,0 |
|
|
|
Arbetade timmar |
2,7 |
3,0 |
Diff. BP11 |
0,9 |
2,0 |
|
|
|
Timlön2 |
0,3 |
2,6 |
Diff. BP11 |
0,2 |
|
|
|
|
Utbetald lönesumma, skatteunderlag |
3,1 |
5,6 |
Diff. BP11 |
0,3 |
2,1 |
|
|
|
Arbetslöshet3 |
8,4 |
7,5 |
Diff. BP11 |
0,0 |
|
Arbetsmarknadspolitiska program4 |
3,7 |
3,5 |
Diff. BP11 |
0,2 |
|
|
|
|
Hushållens konsumtionsutgifter1 |
5,1 |
3,4 |
Diff. BP11 |
0,5 |
|
|
|
|
Kommunal medelutdebitering5 |
31,56 |
31,55 |
Diff. BP11 |
0,0 |
0,0 |
|
|
|
Statslåneränta5 |
2,8 |
2,6 |
Diff. BP11 |
||
|
|
|
KPI |
0,9 |
2,7 |
Diff. BP11 |
0,0 |
1,2 |
|
|
|
Inkomstbasbelopp7 |
51,1 |
52,1 |
Diff. BP11 |
0,0 |
0,0 |
Prisbasbelopp7 |
42,4 |
42,8 |
Diff. BP11 |
0,0 |
0,0 |
|
|
|
Inkomstindex |
139,7 |
142,3 |
Diff. BP11 |
0,0 |
0,0 |
|
|
|
Skiktgräns7 |
372,1 |
383,0 |
Diff. BP11 |
0,0 |
0,0 |
|
|
|
Övre skiktgräns7 |
532,7 |
548,3 |
Diff. BP11 |
0,0 |
0,0 |
1Löpande priser, procentuell förändring.
2Enligt nationalräkenskapernas definition.
3Arbetslöshet
4Procent av arbetskraften.
5Procent.
6Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år.
7Tusental kronor.
En viktig variabel för prognosen av skatt på ar- bete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin. Intäkterna påverkas också av konsument- prisindex (KPI), som används för att justera skiktgränserna i skattesystemet.6 Om lönerna i samhället ökar mer än KPI, så hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter.
Skatt på energi påverkas av KPI eftersom skattesatserna omräknas med KPI.7 Hushållens konsumtionsutgifter påverkar intäkterna från såväl mervärdesskatt som punktskatter.
Lönesumman 2011 blev väsentligt högre än prognosen i budgetpropositionen för 2011. Upprevideringen av lönesumman beror främst på att arbetade timmar blev högre än förväntat. Utfallet för
Bedömningar om utfallet för 2011
För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000 Statens skatteinkomster är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publicering av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000 Statens skatteinkomster ett fastställt utfall 2011, eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten.
Nedan redovisas berörda inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlarna i inkomsttitel- gruppen:
1100 Direkta skatter på arbete |
|
1110 Inkomstskatter |
nov 2012 |
1120 Allmän pensionsavgift |
nov 2012 |
1140 Skattereduktioner |
nov 2012 |
1200 Indirekta skatter på arbete |
|
1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 |
aug 2012 |
1240 Egenavgifter |
nov 2012 |
1270 Särskild löneskatt, 1274 |
nov 2012 |
1280 Nedsättningar, |
nov 2012 |
1300 Skatt på kapital |
|
1310 Skatt på kapital, hushåll |
nov 2012 |
6För skatt på arbete avseende 2011 används förändringen av KPI under perioden juni
72011 års skattesatser ökade med förändringen av KPI under perioden juni
40
Skr. 2011/12:101
1320 Skatt på företagsvinster |
nov 2012 |
1340 Avkastningsskatt, |
nov 2012 |
1350 Fastighetsskatt |
nov 2012 |
1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror |
|
1410 Mervärdesskatt, 1411 |
aug 2012 |
1600 Restförda och övriga skatter |
|
1620 Övriga skatter, hushåll |
maj 2013 |
1630 Övriga skatter, företag |
maj 2013 |
1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer
1810 Skatter till andra sektorer |
nov 2012 |
1900 Periodiseringar |
|
1910 Uppbördsförskjutningar |
maj 2013 |
1920 Betalningsförskjutningar |
nov 2012 |
För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med taxeringsutfallet för 2011, vilket blir känt i november 2012.
För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) och mervärdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i augusti 2012, när skattedeklarationerna för juli är kända.
För inkomsthuvudgruppen 1600 Restförda och övriga skatter fastställs utfallet inte förrän i maj 2013, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomst- titel 1631). Detta innebär även att uppbördsför- skjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2010 och 2011 på inkomst- titlarna 1621, 1631 samt 1911 är således fortfarande bedömningar vid tidpunkten för publicering av denna årsredovisning.
Skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisning för staten och slutligt utfall
I tabell 2.5 redovisas skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt
utfall för åren
För 2005 innebär det att skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall blev 13,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,8 procent av statens skatteintäkter. Det beror främst på att skatt på kapital blev högre än beräknat.
För 2006 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 6,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,8 procent av statens skatteintäkter. Det förklaras till största delen av att skatt på kapital blev högre vilket till viss del motverkades av att skatt på arbete blev lägre än beräknat.
För 2007 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 5,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,7 procent av statens skatteintäkter. Det förklaras till största delen av att skatt på kapital blev högre än beräknat.
För 2008 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 0,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,1 procent av statens skatteintäkter. Detta är i linje med prognos.
För 2009 blev skillnaden mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall 7,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,1 procent av statens skatteintäkter. Det förklaras främst av att skatt på kapital blev högre än beräknat.
Tabell 2.5 Totala skatteintäkter, skillnad mellan beräknat utfall i årsredovisningen för staten och slutligt utfall
Miljarder kronor
Inkomstår |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
Skatt på arbete |
3,2 |
1,5 |
3,3 |
||
Skatt på kapital |
10,7 |
7,8 |
4,8 |
11,4 |
|
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
1,7 |
0,4 |
0,1 |
||
Restförda och övriga skatter |
1,9 |
0,1 |
0,6 |
0,5 |
|
Totala skatteintäkter |
14,9 |
7,4 |
7,2 |
1,7 |
9,5 |
Avgår: |
0,0 |
0,3 |
0,1 |
0,1 |
0,3 |
Offentliga sektorns skatteintäkter |
14,9 |
7,1 |
7,1 |
1,6 |
9,2 |
Avgår: Kommunal inkomstskatt |
2,0 |
0,0 |
1,4 |
0,9 |
0,8 |
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet |
0,5 |
0,1 |
0,5 |
||
Statens skatteintäkter |
13,4 |
6,7 |
5,9 |
0,7 |
7,9 |
Procent av utfall |
1,8 |
0,8 |
0,7 |
0,1 |
1,1 |
41
Skr. 2011/12:101
2.2.2Totala skatteintäkter
De totala skatteintäkterna beräknas uppgå till 1 556,1 miljarder kronor, vilket är 17,4 miljarder kronor högre än budget. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU- skatter, kommunalskatt och avgifter till ålders- pensionssystemet, beräknas uppgå till 797,7 mil- jarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än i budgeten.
Det är främst högre intäkter från skatt på ar- bete som förklarar avvikelserna gentemot bud- get. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.
I tabell 2.6 nedan redovisas såväl skatteintäk- ter som inkomster samt avvikelser mot budget.
För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas progno- ser för 2011.
Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatterna har en direkt koppling till den ekono- miska utveckling och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.
Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör EU. Det kvarstående be- loppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspensionssystemet och staten.
42
Skr. 2011/12:101
Tabell 2.6 Totala skatteintäkter och inkomster på statens budget, jämfört med statens budget för 2010 och 2011
Miljarder kronor
|
Beräknat utfall |
Beräknat utfall |
Skillnad mot statens budget |
|
Inkomstår |
2011 |
2010 |
2011 |
2010 |
Skatt på arbete |
908,7 |
873,9 |
16,3 |
9,3 |
Direkta skatter |
490,5 |
474,7 |
9,2 |
|
Kommunal inkomstskatt |
541,3 |
522,9 |
12,8 |
9,0 |
Statlig inkomstskatt |
45,1 |
42,5 |
3,3 |
0,4 |
Allmän pensionsavgift |
93,7 |
89,2 |
0,3 |
2,0 |
Skattereduktioner m.m. |
||||
Artistskatt |
0,1 |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
Indirekta skatter |
418,2 |
399,2 |
7,1 |
11,7 |
Arbetsgivaravgifter |
428,1 |
403,9 |
11,0 |
11,8 |
Egenavgifter |
13,5 |
12,2 |
1,0 |
0,7 |
Särskild löneskatt |
34,2 |
33,1 |
1,5 |
|
Nedsättningar |
||||
Skatt på tjänstegruppliv |
1,0 |
1,1 |
0,1 |
0,0 |
Avgifter till premiepensionssystemet |
||||
Skatt på kapital |
187,0 |
191,5 |
34,4 |
|
Skatt på kapital, hushåll |
23,8 |
34,5 |
10,6 |
|
Skatt på företagsvinster |
111,4 |
106,6 |
6,6 |
25,3 |
Avkastningsskatt |
11,5 |
11,9 |
0,3 |
|
Fastighetsskatt och fastighetsavgift |
27,7 |
26,4 |
0,8 |
0,4 |
Stämpelskatt |
8,0 |
9,0 |
0,8 |
|
Kupongskatt m.m. |
4,6 |
3,1 |
1,0 |
|
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
456,3 |
449,6 |
0,6 |
32,0 |
Mervärdesskatt |
333,0 |
324,6 |
3,8 |
29,2 |
Skatt på tobak |
11,9 |
10,6 |
1,1 |
|
Skatt på alkohol |
12,2 |
12,1 |
0,0 |
|
Energiskatt |
40,6 |
41,2 |
1,0 |
|
Koldioxidskatt |
25,4 |
27,3 |
1,2 |
|
Övriga skatter på energi och miljö |
4,5 |
4,7 |
||
Skatt på vägtrafik |
15,7 |
16,4 |
0,0 |
|
Skatt på import |
5,7 |
5,7 |
0,9 |
|
Övriga skatter |
7,4 |
7,1 |
0,3 |
0,7 |
Restförda och övriga skatter |
4,1 |
2,1 |
3,3 |
7,1 |
Restförda skatter |
0,3 |
3,5 |
||
Övriga skatter |
10,4 |
7,8 |
3,0 |
3,6 |
Totala skatteintäkter |
1 556,1 |
1 517,1 |
17,4 |
82,8 |
Avgår, |
0,5 |
|||
Offentliga sektorns skatteintäkter |
1 548,8 |
1 510,0 |
17,9 |
81,8 |
Avgår, kommunala inkomstskatter |
||||
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet |
||||
Statens skatteintäkter |
797,7 |
789,6 |
0,8 |
67,9 |
Periodiseringar |
42,3 |
40,7 |
||
Statens skatteinkomster |
840,0 |
779,5 |
41,5 |
58,1 |
Övriga inkomster |
32,4 |
0,0 |
||
Inkomster på statens budget |
872,4 |
779,5 |
39,4 |
56,5 |
43
Skr. 2011/12:101
Skatt på arbete
Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indi- rekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- ersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete be- står till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på ar- bete redovisas också skattereduktionerna.
Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utveckl- ingen av utbetalda löner och transfereringar.
Posterna under direkta skatter fastställs i taxe- ringen 2012 och uppgifterna för 2011 är därmed ett bedömt utfall, grundat på en prognos.
År 2011 beräknas skatt på arbete uppgå till 908,7 miljarder kronor. Jämfört med budgeten har intäkterna reviderats upp med 16,3 miljarder kronor.
Den högre lönesummeutvecklingen har medfört att skatteintäkterna från direkta och in- direkta skatter (inklusive skattereduktioner) blev 9,2 respektive 7,1 miljarder kronor högre än budgeten. Skattereduktionen för husarbeten blev ca 5 miljarder kronor högre än budgeten, vilket minskar intäkterna från skatt på arbete med samma belopp.
Direkta skatter
De direkta skatterna på arbete består av in- komstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2010 blev utfallet för de direkta skatterna 474,7 miljar- der kronor. År 2011 beräknas intäkterna uppgå till 490,5 miljarder kronor. Att utvecklingstakten för de direkta skatterna inte fullt ut följer lönesummans ökningstakt beror på regeländringar i form av ökat grundavdrag för pensionärer samt högre skattereduktioner.
Sammantaget har de direkta skatterna 2011 reviderats upp med ca 9,2 miljarder kronor jäm- fört med budget, vilket främst beror på att den kommunala inkomstskatten blev 12,8 miljarder kronor högre än beräknat. Denna effekt motverkades dock av att skattereduktionen för husarbeten (ROT- och
Kommunal inkomstskatt
År 2011 beräknas intäkterna från den kommu- nala inkomstskatten uppgå till 541,3 miljarder kronor. Jämfört med budget har intäkterna för 2011 reviderats upp med 12,8 miljarder kronor. Detta förklaras framförallt av det förbättrade konjunkturläget med fler arbetade timmar som konsekvens.
Statlig inkomstskatt
Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas uppgå till 45,1 miljarder kronor 2011. I jämfö- relse med 2010 ökar den statliga inkomstskatten med 2,6 miljarder kronor. Prognosen för 2011 är 3,3 miljarder kronor högre än budget, vilket för- klaras av att timlöneökningen 2011 blev högre än väntat.
Allmän pensionsavgift
Den allmänna pensionsavgiften tas ut på för- värvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäk- terna följer därför utvecklingen av skatteun- derlaget för direkta skatter. Prognosen för 2011 beräknas bli desamma som i budgeten och be- räknas därmed uppgå till 94 miljarder kronor.
Skattereduktioner
År 2011 utgör den totala skattereduktionen 189,6 miljarder kronor, vilket är 7,1 miljarder kronor högre än budget. Avvikelsen beror på högre skattereduktion för husarbeten (ROT- och
I jämförelse med 2010 ökar de totala skattere- duktionerna med 9,7 miljarder kronor. Ök- ningen förklaras av den högre lönesumman som ger ökat avdrag för den allmänna pensionsavgif- ten, högre jobbskatteavdrag på grund av fler sysselsatta samt högre skattereduktion för husarbeten. Alla skattskyldiga som betalar all- män pensionsavgift får en skattereduktion med 100 procent av pensionsavgiften, vilket innebär att skattereduktion för allmän pensionsavgift beräknas uppgå till 94 miljarder kronor.
44
Indirekta skatter
De indirekta skatterna på arbete utgör 46 pro- cent av skatt på arbete och beräknas 2011 uppgå till 418,2 miljarder kronor. Jämfört med föregå- ende inkomstår ökar intäkterna med 4,8 procent. Till skillnad från de direkta skatterna, där mer- parten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet.
Arbetsgivaravgifter
Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. Prognosen för 2011 är 11 miljarder kronor högre än budget. Det huvudsakliga skälet till de högre intäkterna är en högre lönesumma än beräknat.
Jämfört med 2010 är utfallet 24,2 miljarder kronor högre, vilket motsvarar en ökning med 6,0 procent.
Särskild löneskatt
År 2011 beräknas den särskilda löneskatten bli 34,2 miljarder kronor. Jämfört med budgeten har intäkterna reviderats ned med 0,2 miljarder kro- nor.
Nedsättningar
Jämfört med budgeten för 2011 beräknas ned- sättningarna bli 4 miljarder kronor högre. I hu- vudsak är det nedsatta socialavgifter för unga som antogs vara lägre i budgeten för 2011.
Nedsättningarna beräknas bli 5 miljarder kro- nor högre jämfört med 2010.
Skatt på kapital
Skatt på kapital omfattar bland annat skatt på hushållens kapitalinkomster, skatt på företags- vinster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2011 beräknas skatt på kapital utgöra 12 procent av de totala skattein- täkterna. Skatt på företagsvinster utgör mer än hälften av skatt på kapital.
Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst.
De flesta skatter i undergruppen skatt på ka- pital fastställs i den årliga taxeringen i november året efter inkomståret. Undantagen är kupong- skatten och stämpelskatten, som fastställs må-
Skr. 2011/12:101
nadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2011 fortfarande är en prognos.
Skatt på kapital, hushåll
Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna kan variera kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt när de ackumulerade vins- terna realiseras.
Utfallet för hushållens skatt på kapital beräk- nas bli 23,8 miljarder kronor 2011. Det är 9,1 miljarder kronor lägre än budget. Revideringen beror framför allt på att hushållens ränteutgifter blev högre än väntat.
Skatt på företagsvinster
Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar in- komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Be- skattningen utgår från bolagens bokföringsmäs- siga resultat, men vissa skattemässiga justeringar görs för att få fram den beskattningsbara in- komsten.
Utfallet för skatt på företagsvinster bedöms bli drygt 111,4 miljarder kronor 2011. Jämfört med budgeten har prognosen reviderats upp med 6,6 miljarder kronor. Intäkterna från bolags- skatten har återhämtat sig betydligt snabbare efter lågkonjunkturen
Avkastningsskatt
Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på till- gångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen be- ror avkastningsskatten på statslåneräntan året
före beskattningsåret. Skattesatsen 2011 |
var |
||
15 procent |
på |
pensionsförsäkringar |
och |
27 procent på kapitalförsäkringar. Från och med
2012 |
är skattesatsen på |
kapitalförsäkringar |
||
30 procent. |
|
|
|
|
Intäkterna från |
avkastningsskatten |
beräknas |
||
bli |
11,5 miljarder |
kronor |
2011, |
vilket är |
0,3 miljarder kronor högre än i budgeten.
45
Skr. 2011/12:101
Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighets- skatt
År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskat- ten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgiften för småhus uppgick 2011 till 6 512 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostads- delen i hyreshus uppgick till 1 302 kronor per lägenhet, dock högst 0,4 procent av taxerings- värdet. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppet.
Intäkterna från den kommunala fastighetsav- giften 2011 beräknas uppgå till 14,9 miljarder kronor, varav knappt 12 miljarder kronor för småhus och drygt 3 miljarder kronor från bo- stadsdelen i hyreshus. Jämfört med beräkningen till budgeten har prognosen reviderats upp med 0,1 miljarder kronor.
Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av hy- reshus som avser lokaler samt på industrifastig- heter. Den statliga fastighetsskatten för 2011 be- räknas uppgå till 12,8 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än i budgeten.
Stämpelskatt
Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2011 blev 8 miljarder kronor, vilket är 2,3 miljarder kronor lägre än i budgeten. Det lägre utfallet beror på en sämre utveckling på fastighetsmarknaden än väntat, både vad gäller priser och omsättning på fastigheter.
Kupongskatt
Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta ut- omlands och som fått utdelning från svenskt ak- tiebolag.
Kupongskatten uppgick till 4,6 miljarder kro- nor 2011, vilket är 1 miljard kronor högre än i budgeten.
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på im- port bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2011 uppgick intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror till 456,3 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor högre än i budgeten. Konjunkturin- bromsningen i slutet av 2011 medförde att punktskatterna sjönk men det kompenserades av att ökningen i hushållens konsumtion medförde högre skatteintäkter från mervärdesskatten.
Mervärdesskatt
Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på den totala konsumtionen och på sam- mansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna är starkt kopplade till pris- ökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervär- desskatt även av offentlig konsumtion, samt för- brukning och investeringar i både privat och of- fentlig sektor.
Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 333 miljarder kronor 2011, vilket är nästan 4 miljarder kronor högre än budgeten. Det är en följd av att hushållens konsumtion ökade mer än väntat under 2011.
Punktskatter
Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbruk- ning av vissa varor och tjänster. Punktbeskatt- ning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi.
Punktskatterna skiljer sig från exempelvis mervärdesskatten i det avseende att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspris.
Intäkterna från punktskatterna uppgick 2011 till 123,4 miljarder kronor, vilket är drygt 3 miljarder kronor lägre än budgeten.
46
Skatt på tobak
Intäkterna från skatt på tobak uppgick 2011 till nästan 12 miljarder kronor. Det är drygt 1 miljard kronor högre än budgeten och kan för- klaras både av en viss bunkringseffekt och att tobaksbolagen skattade av mer tobak innan skattehöjningen som ägde rum efter årsskiftet.
Skatt på alkohol
Skatt på alkohol gav intäkter på 12,2 miljarder kronor 2011, vilket är ungefär 0,5 miljarder kro- nor lägre än budgeten och förklaras av en något lägre alkoholförsäljning.
Energi- och koldioxidskatt
Intäkterna från energiskatten uppgick till nästan 41 miljarder kronor och intäkterna från koldi- oxidskatten till drygt 25 miljarder kronor. In- täkterna för båda dessa var ungefär 1,5 miljarder kronor lägre än väntat och förklaras dels av det milda vädret i slutet på året, vilket medförde lägre elkonsumtion, dels av den inbromsade konjunkturen, vilket innebar lägre användning av drivmedel och oljeprodukter.
Skatt på import
Skatt på import blev 0,5 miljarder kronor lägre än väntat 2011 och uppgick till nästan 6 miljarder kronor. Det lägre utfallet för skatt på import be- ror på att varuimporten blev något lägre.
Övriga skatter
Intäkterna från övriga skatter uppgick 2011 till drygt 7 miljarder kronor, vilket är 0,3 miljarder kronor högre än väntat.
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av Skatte- verkets tidigare fattade taxeringsbeslut samt di- verse inkomster som förs till exempelvis Insätt- ningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, Av- gifter till Kärnavfallsfonden m.fl.
Restförda skatter är 0,3 miljarder kronor högre än budgeten och övriga skatter är 3,0 miljarder kronor högre än i budgeten.
Skr. 2011/12:101
Periodiseringar
År 2011 beräknas periodiseringarna uppgå till 42,3 miljarder kronor. Jämfört med budget har periodiseringarna för 2011 reviderats upp med 40,7 miljarder kronor. De högre periodisering- arna beror på att både uppbördsförskjutningar och betalningsförskjutningar ökar inkomsterna på statens budget. Uppbördsförskjutningarna beror på att lönesumman 2011 och därmed kommunalskatterna utvecklades betydligt bättre än i beräkningen till statens budget. Eftersom utbetalningen av kommunalskatterna avseende 2011 fastställdes i december 2010 bidrar de högre kommunalskatterna till att statens skatte- inkomster ökar 2011. Även betalnings- förskjutningarna blev högre än beräknat. Huvudförklaringen till detta är att kommunernas skatteunderlag 2009 utvecklades betydligt sämre än i de beräkningar som de preliminära utbetalningarna till kommunerna byggde på. Detta har medfört att kommuner och landsting har betalat tillbaka de för stora förskotten de fått under 2009.
Uppskjuten beskattning
Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjlig- heter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för upp- skjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrät- terna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspens- ionerna.
Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dess- utom kan företag göra skattemässiga avskriv- ningar som är större än den beräknade ekono- miska värdeminskningen (s.k. över- avskrivningar).
Enligt de skattepolitiska riktlinjer som antogs av riksdagen våren 2008 (prop. 2007/08:100 av- snitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259) bör detta slag av uppskjuten beskattning undvi- kas.
47
Skr. 2011/12:101
De fordringar som är kopplade till olika for- mer av uppskjuten beskattning borde egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redo- visning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. Ett ytterli- gare skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vil- ken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran vilket gör skattningen än mer osäker.
2.2.3Övriga inkomster
Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto.
Utfallet för 2011 uppgick till totalt 32 443 miljoner kronor och var därmed samman- taget 2 085 miljoner kronor lägre än vad som beräknades budgeten. Övriga inkomster blev 32 395 miljoner kronor högre 2010.
Tabell 2.7 Övriga inkomster, sammanfattning
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2011 |
2011 |
2011 |
2010 |
Inkomster av statens |
|
|
|
|
verksamhet |
50 457 |
55 333 |
4 876 |
41 783 |
Inkomster av försåld |
|
|
|
|
egendom |
25 000 |
23 124 |
167 |
|
|
|
|
|
|
Återbetalning av lån |
1 491 |
1 452 |
1 687 |
|
|
|
|
|
|
Kalkylmässiga |
|
|
|
|
inkomster |
10 927 |
11 086 |
158 |
8 940 |
|
|
|
|
|
Bidrag m.m. från EU |
13 092 |
12 328 |
12 978 |
|
|
|
|
|
|
Avräkningar m.m. i |
|
|
|
|
anslutning till |
|
|
|
|
skattesystemet |
||||
|
|
|
|
|
Utgifter som |
|
|
|
|
redovisas som |
|
|
|
|
krediteringar på |
|
|
|
|
skattekonto |
13 |
21 |
||
|
|
|
|
|
Övriga inkomster |
34 528 |
32 443 |
48 |
Inkomster av statens verksamhet
Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk, Riks- banken och statens fastighetsförvaltning. Vidare redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga av- gifter, försäljningsinkomster, böter samt övriga inkomster av statens verksamhet. Inkomsterna under denna inkomsttyp uppgick till 55 333 miljoner kronor för 2011 och var därmed 4 876 miljoner kronor (9,7 procent) högre än beräknat i statens budget.
För 2011 blev Inkomster av statens verksam- het 13 550 miljoner kronor (32,4 procent) högre än 2010. De högre inkomsterna beror främst på
att Inkomster |
av statens aktier ökade med |
10 050 miljoner |
kronor (59,6 procent) mellan |
åren. Övriga inkomster av statens verksamhet ökade med 3 225 miljoner kronor.
48
Tabell 2.8 Inkomster av statens verksamhet, översikt
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2011 |
2011 |
2011 |
2010 |
Rörelseöverskott |
6 123 |
6 699 |
576 |
6 044 |
|
|
|
|
|
Överskott av statens |
|
|
|
|
fastighetsförvaltning |
343 |
313 |
460 |
|
|
|
|
|
|
Ränteinkomster |
6 134 |
5 891 |
6 821 |
|
Inkomster av statens |
|
|
|
|
aktier |
24 000 |
26 926 |
2 926 |
16 876 |
|
|
|
|
|
Offentligrättsliga |
|
|
|
|
avgifter |
11 799 |
10 219 |
9 894 |
|
Försäljningsinkomster |
334 |
260 |
65 |
|
|
|
|
|
|
Böter m.m. |
1 214 |
1 304 |
90 |
1 127 |
|
|
|
|
|
Övriga inkomster av |
|
|
|
|
statens verksamhet |
510 |
3 722 |
3 212 |
497 |
|
|
|
|
|
Inkomster av statens |
|
|
|
|
verksamhet |
50 457 |
55 333 |
4 876 |
41 783 |
|
|
|
|
|
Rörelseöverskott
Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Rörelseöverskott uppgick till 6 699 miljoner kronor och var därmed 576 miljoner kronor (9,4 procent) högre än beräknat i statens budget. Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 6 200 miljoner kronor, vilket är 500 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget. Affärsverket Svenska Kraftnät inlevererade ut- delning uppgick till 499 miljoner kronor, vilket är 91 miljoner kronor högre än beräknat i statens budget.
Under 2011 blev inkomsterna av Rörelseöver- skott 655 miljoner kronor (10,8 procent) högre än 2010.
Tabell 2.9 Rörelseöverskott
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2011 |
2011 |
2011 |
2010 |
Luftfartsverkets |
|
|
|
|
inlevererade överskott |
10 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Affärsverket Svenska |
|
|
|
|
Kraftnäts inlevererade |
|
|
|
|
utdelning och |
|
|
|
|
inleverans av |
|
|
|
|
motsvarighet till |
|
|
|
|
statlig skatt |
408 |
499 |
91 |
244 |
Inlevererat överskott |
|
|
|
|
av statsstödd |
|
|
|
|
exportkredit |
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Riksbankens |
|
|
|
|
inlevererade överskott |
5 700 |
6 200 |
500 |
5 800 |
|
|
|
|
|
Rörelseöverskott |
6 123 |
6 699 |
576 |
6 044 |
Skr. 2011/12:101
Överskott av statens fastighetsförvaltning
Inkomsterna av Överskott av statens fastighetsförvaltning blev 313 miljoner kronor och var därmed 30 miljoner kronor (8,7 procent) lägre än beräknat i statens budget. Överskottet
från Statens |
fastighetsverk |
uppgick |
till |
168 miljoner |
kronor och överskottet |
från |
|
Fortifikationsverket uppgick |
till 145 miljoner |
kronor. Vad gäller överskottet från Statens fastighetsverk består detta av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2010 om 89 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2011 om 78 miljoner kronor. Vad gäller överskottet från Fortifikationsverket består detta av dels en definitiv inleverans av avkastningskrav för 2010 om 79 miljoner kronor, dels en preliminär inleverans av avkastningskrav för 2011 om 66 miljoner kronor.
Under 2011 blev Överskott av statens fastighetsförvaltning 147 miljoner kronor lägre än 2010.
Ränteinkomster
Utfallet för inkomsthuvudgruppen Ränte- inkomster uppgick till 5 891 miljoner kronor för 2011 och var därmed 243 miljoner kronor (3,9 procent) lägre än beräknat i statens budget.
Räntor på skattekonto m.m., netto uppgick till 1 245 miljoner kronor, vilket är en ökning med 133 miljoner kronor jämfört med statens budget. Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 uppgick till 4 540 miljoner kronor, vilket är 274 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget.
Ränteinkomsterna blev 930 miljoner kronor lägre än 2010.
Tabell 2.10 Ränteinkomster
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2011 |
2011 |
2011 |
2010 |
Räntor på näringslån |
0 |
0 |
||
|
|
|
|
|
Räntor på studielån |
4 869 |
4 591 |
5 004 |
|
|
|
|
|
|
Övriga ränteinkomster |
1 265 |
1 300 |
35 |
1 818 |
Ränteinkomster |
6 134 |
5 891 |
6 821 |
|
|
|
|
|
|
Inkomster av statens aktier
Inkomster av statens aktier (utdelningar) uppgick till 26 926 miljoner kronor, vilket är 2 926 miljoner kronor (12,2 procent) högre än beräknat i statens budget. Utdelningar, som bolagen betalade ut under 2011, hänför sig till
49
Skr. 2011/12:101
räkenskapsåret |
2010. |
Utbetalda |
utdelningar |
|
under 2010 och 2011 redovisas i tabell 2.10. |
||||
Utdelningen |
från |
LKAB |
uppgick till |
|
5 000 miljoner |
kronor, |
vilket |
är 4 500 miljoner |
|
kronor högre |
än |
2010. |
Enligt bolagets |
årsredovisning för 2010 är det ekonomiska resultatet det bästa någonsin. Utdelning från Apoteket AB uppgick till 5 400 miljoner kronor, vilket var en extra utdelning till följd av försäljningen av apoteket under 2009. Utdelningen från Apoteksgruppen i Sverige Holding AB uppgick till 203 miljoner kronor. Utdelning från Svenska Exportkredit AB
uppgick till |
301 miljoner kronor, vilket är |
2 107 miljoner |
kronor lägre jämfört med |
föregående år. Enligt bolagets årsredovisning framgår att en extra utdelning gjordes i
december 2010 |
med |
1 890 miljoner kronor. |
||
Utdelningen |
från TeliaSonera uppgick |
till |
||
4 604 miljoner kronor, |
en |
ökning |
med |
837 miljoner kronor jämfört med 2010. Enligt bolagets årsredovisning framgår beslut om att utdelningen per aktie ökade från 2,25 kr/aktie 2010 till 2,75 kr/aktie 2011. Utdelningen från Vattenfall AB uppgick till 6 500 miljoner kronor, vilket är 1 260 miljoner kronor högre än 2010.
Totalt |
ökade |
aktieutdelningarna |
med |
|
10 050 miljoner kronor (59,6 procent) |
mellan |
|||
2010 och 2011. |
|
|
|
|
|
|
|||
Tabell 2.11 Aktieutdelning 2010 och 2011 |
|
|||
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
Utfall 2011 |
Utfall 2010 |
Skillnad |
Akademiska Hus |
1 207 |
1 219 |
||
|
|
|
|
|
Apoteket AB |
|
5 400 |
0 |
5 400 |
|
|
|
|
|
Apotek Prod & Lab AB |
2 |
0 |
2 |
|
Apoteksgruppen i Sv |
|
|
|
|
Holding AB |
|
203 |
177 |
26 |
|
|
|
|
|
Arbetslivsresurs AB |
56 |
0 |
56 |
|
|
|
|
|
|
Bostadsgaranti AB |
6 |
12 |
||
|
|
|
|
|
Green Cargo |
|
0 |
0 |
0 |
Infranord (f.d. Banverket) |
0 |
195 |
||
|
|
|
|
|
Kasernen |
|
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Lernia AB |
|
25 |
0 |
25 |
|
|
|
|
|
LKAB |
|
5 000 |
500 |
4 500 |
|
|
|
|
|
Metria |
|
12 |
0 |
12 |
|
|
|
|
|
Nordea |
|
678 |
1 248 |
|
Nordiska |
|
|
|
|
investeringsbanken |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
Posten Norden AB (Posten |
|
|
|
|
AB) |
|
607 |
874 |
|
Preaktio AB |
|
0 |
8 |
|
|
|
|
|
|
Rymdbolaget |
10 |
1 |
9 |
|
|
|
|
SBAB |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
SJ |
90 |
153 |
|
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
SOS Alarm |
4 |
4 |
0 |
|
|
|
|
Specialfastigheter AB |
263 |
310 |
|
|
|
|
|
Statens väg och |
|
|
|
baninvest AB |
0 |
0 |
0 |
Sveaskog Holding AB |
756 |
487 |
269 |
|
|
|
|
Svensk Bilprovning AB |
134 |
3 |
131 |
|
|
|
|
Svensk Exportkredit AB |
301 |
2 408 |
|
|
|
|
|
Svenska Geologiska AB |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
Svevia AB |
108 |
60 |
48 |
|
|
|
|
(Swedcarrier) Jernhusen |
|
|
|
AB |
100 |
100 |
0 |
|
|
|
|
Swedish Space Corp |
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
TeliaSonera |
4 604 |
3 767 |
837 |
|
|
|
|
Teracom |
110 |
110 |
0 |
|
|
|
|
Vasallen |
750 |
0 |
750 |
Vattenfall AB |
6 500 |
5 240 |
1 260 |
|
|
|
|
Summa |
26 926 |
16 876 |
10 050 |
|
|
|
|
Offentligrättsliga avgifter |
|
|
|
|
||
Inkomsterna |
under |
inkomsthuvudgruppen |
||||
Offentligrättsliga |
avgifter |
uppgick |
till |
|||
10 219 miljoner |
|
kronor |
och |
var |
därmed |
|
1 580 miljoner |
kronor (13,4 procent) |
lägre |
än |
beräknat i statens budget. Den största avvikelsen avser Finansieringsavgift från arbetslöshetskas- sor. Utfallet blev 4 492 miljoner kronor, vilket är 1 745 miljoner kronor lägre än i statens budget. Arbetslöshetsavgiften, som är en del av finansie- ringsavgiften från arbetslöshetskassorna, baseras på utbetalda bidrag till arbetslöshetsersättning. Eftersom bidragen till arbetslöshetsersättning blev lägre än vad som ursprungligen beräknades i statens budget har även inbetalda arbetslöshets-
avgifter blivit lägre (se även |
avsnitt 2.4.14 |
|||
Arbetsmarknad och arbetsliv) |
|
|
||
Offentligrättsliga avgifter blev |
325 miljoner |
|||
kronor |
(3,3 procent) |
högre |
än |
2010. |
Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor har
minskat |
med |
1 389 miljoner |
kronor |
(21,8 procent) jämfört med 2010 |
medan |
Avgifter för körkort- och motorfordon ökade med 1 520 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det är framförallt inkomsterna från avgifter från luftfarts- och vägtrafikområdet som har ökat. Även inkomsterna från avgifter för järnvägs- och sjöfartsområdet har ökat sedan föregående år bland annat på grund av att
50
avgifter används för första gången som finansieringskälla. Ökningen beror på att Trans- portstyrelsen övergått till en ny finansieringsmodell som innebär att samtliga trafikslag finansieras på ett enhetligt sätt.
Försäljningsinkomster
Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Försäljningsinkomster uppgick till 260 miljoner kronor, vilket är 74 miljoner kronor (22,2 procent) lägre än vad som beräknades i statens budget. För inkomsttiteln Offentlig lag-
ring, |
försäljningsintäkter |
blev |
utfallet |
201 miljoner kronor, vilket |
är |
79 miljoner |
kronor lägre än beräknat i statens budget. Om vissa förutsättningar är uppfyllda köper och lagrar Statens jordbruksverk bl.a. spannmål, skummjölksprodukter, nötkött och smör åt EU. Skillnaden mellan utfall och statens budget beror på en minskad försäljning av varor som lagrats.
Under 2011 blev Försäljningsinkomster 195 miljoner kronor högre än 2010. Utfallet för Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev 194 miljoner kronor högre.
Böter m.m.
Utfallet för inkomsthuvudgruppen Böter m.m. uppgick till 1 304 miljoner kronor och var därmed 90 miljoner kronor (7,4 procent) högre än beräknat i statens budget. Utfallet för inkomsttiteln Bötesmedel blev 1 112 miljoner kronor, vilket är 58 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statens budget. I statens budget beräknades Sanktionsavgifter m.m. uppgå till 50 miljoner kronor, medan utfallet uppgick till 61 miljoner kronor. I statens budget beräknades Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll uppgå till 13 miljoner kronor, medan utfallet uppgick till 32 miljoner kronor.
Inkomsterna av Böter m.m. blev 177 miljoner kronor (15,7 procent) högre än 2010.
Övriga inkomster av statens verksamhet
Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 3 722 miljoner kronor under 2011 och blev därmed 3 212 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statens budget. Det högre utfallet beror på inkomster från försäljning av frekvens- utrymme för användande av radiosändare (främst tillstånd för 4 G). Auktionsinkomsterna under 2011 uppgick till 3 100 miljoner kronor.
Övriga inkomster av statens verksamhet ökade med 3 225 miljoner kronor jämfört med 2010.
Skr. 2011/12:101
Inkomster av försåld egendom
Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. inkomster av försålda byggnader och maskiner, mark och annan egendom som exempelvis gruvegendom och aktier.
Inkomsterna under denna inkomsttyp uppgick till 23 124 miljoner kronor för 2011 och var därmed 1 876 miljoner kronor (7,5 procent) lägre än beräknat i statens budget.
För 2011 blev Inkomster av försåld egendom 22 957 miljoner kronor högre än 2010. De högre inkomsterna hänför sig främst till försäljningen av aktier i Nordea Bank AB med 18 982 miljoner kronor och TeliaSonera med 3 707 miljoner kronor. Staten äger 37,3 procent av aktier i TeliaSonera och deltog i bolagets återköpsprogram av aktier.
Tabell 2.12 Inkomster av försåld egendom
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2011 |
2011 |
2011 |
2010 |
Inkomster av försåld |
|
|
|
|
egendom |
25 000 |
23 124 |
167 |
Återbetalning av lån
Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån där den största delen är återbetalning av studiemedel avseende lån tagna före 1989. Under året uppgick återbetalningarna till 1 452 miljoner kronor och var därmed 39 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget.
Återbetalning av lån blev 235 miljoner kronor lägre än 2010.
Tabell 2.13 Återbetalning av lån
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2011 |
2011 |
2011 |
2010 |
Återbetalning av |
|
|
|
|
näringslån |
4 |
5 |
1 |
6 |
|
|
|
|
|
Återbetalning av |
|
|
|
|
studielån |
1 441 |
1 402 |
1 602 |
|
|
|
|
|
|
Återbetalning av |
|
|
|
|
övriga lån |
46 |
46 |
0 |
79 |
|
|
|
|
|
Återbetalning av lån |
1 491 |
1 452 |
1 687 |
51
Skr. 2011/12:101
Kalkylmässiga inkomster
Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensions-
avgifter. |
Inkomsterna |
uppgick |
till |
11 086 miljoner kronor, vilket |
är 158 miljoner |
kronor (1,4 procent) högre än i statens budget.
Utfallet för |
Statliga |
pensionsavgifter blev |
10 534 miljoner |
kronor, |
vilket är 154 miljoner |
kronor högre än budget. |
|
Kalkylmässiga inkomster blev 2 146 miljoner kronor (24,0 procent) högre än 2010. Statliga
pensionsavgifter |
ökade |
med |
2 144 miljoner |
|
kronor. |
|
|
|
|
|
|
|
||
Tabell 2.14 Kalkylmässiga inkomster |
|
|
||
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2011 |
2011 |
2011 |
2010 |
Avskrivningar och |
|
|
|
|
amorteringar |
547 |
552 |
4 |
550 |
|
|
|
|
|
varav avskrivningar på |
|
|
|
|
fastigheter |
543 |
552 |
9 |
550 |
|
|
|
|
|
varav uppdrags- |
|
|
|
|
myndigheters |
|
|
|
|
komplementkostnader |
4 |
|
|
|
Statliga |
|
|
|
|
pensionsavgifter |
10 380 |
10 534 |
154 |
8 390 |
|
|
|
|
|
Kalkylmässiga inkomster |
10 927 |
11 086 |
158 |
8 940 |
|
|
|
|
|
Statliga pensionsavgifter
Avgifterna för den statliga tjänstepensioneringen uppgick till 8 675 miljoner kronor under 2011. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 962 miljoner kronor. Administ- rationskostnaderna för det statliga tjänstepens- ionssystemet blev 190 miljoner kronor under 2011.
Tabell 2.15 Statliga pensionsavgifter
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2011 |
2011 |
2011 |
2010 |
Statlig |
|
|
|
|
tjänstepensionering |
|
8 675 |
|
6 846 |
|
|
|
|
|
Särskild löneskatt på |
|
|
|
|
pensionskostnader |
|
1 962 |
|
1 547 |
|
|
|
|
|
Statlig |
|
|
|
|
grupplivförsäkring |
|
48 |
|
86 |
|
|
|
|
|
Premieskatt, gruppliv |
|
37 |
|
67 |
|
|
|
|
|
Statlig |
|
|
|
|
personskadeförsäkring |
|
9 |
|
43 |
|
|
|
|
|
Avdrag för |
|
|
|
|
administrations- |
|
|
|
|
kostnader |
|
|
||
|
|
|
|
|
Administration, |
|
|
|
|
personskadeförsäkring |
|
|
||
|
|
|
|
|
Statliga pensionsavgifter |
10 380 |
10 534 |
154 |
8 390 |
|
|
|
|
|
Bidrag m.m. från EU
Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från EU:s jordbruks- fonder, bidrag från EU till landsbygds- utvecklingen och fiskenäringen, bidrag från
Europeiska |
regionala utvecklingsfonden |
och |
|
europeiska |
socialfonden, |
bidrag |
till |
transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från EU.
Inkomsterna uppgick till 12 328 miljoner kronor och var därmed 764 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än i statens budget. Bidragen från EU:s jordbruksfonder uppgick till 8 671 miljoner kronor, vilket var 1 334 miljoner kronor lägre än budget. Bidragen från EU till landsbygdsutvecklingen blev 598 miljoner kronor lägre än väntat och Gårdsstödet blev 331 miljoner kronor lägre än budget. Orsaken till de lägre utfallen är främst att utbetalningar på budgetens utgiftssida förskjutits till 2012 och därmed även bidragen från EU (Se utgifts- område 23 Areella näringar, landsbygd och livs- medel.)
Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket blev 237 miljoner kronor lägre än i statens budget. Det lägre utfallet beror på nega- tiva kursdifferenser till följd av kronans förstärk- ning gentemot euron. Ersättningar för bidrag som Statens jordbruksverk betalat ut i förskott i kronor till bidragsmottagarna, både rekvireras och betalas ut i euro från EU:s jordbruksfonder med viss eftersläpning.
52
Bidragen från Europeiska regionala utvecklingsfonden samt Europeiska socialfonden blev 404 miljoner kronor respektive 212 miljoner kronor högre än ursprungligen beräknat i statens budget.
Jämfört med 2010 blev bidragen från EU 650 miljoner kronor (5,0 procent) lägre. Bidragen från EU:s jordbruksfonder minskade totalt med 1 558 miljoner kronor. Det är fram- förallt gårdsstödet som blivit lägre i år
Tabell 2.16 Bidrag m.m. från EU
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2011 |
2011 |
2011 |
2010 |
Bidrag från EG:s |
|
|
|
|
jordbruksfond |
10 005 |
8 671 |
10 230 |
|
|
|
|
|
|
varav Gårdsstöd |
6 360 |
6 029 |
6 827 |
|
|
|
|
|
|
varav Kompletterande |
|
|
|
|
åtgärder perioden |
|
|
|
|
|
0 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
varav Övriga |
|
|
|
|
interventioner |
157 |
135 |
217 |
|
|
|
|
|
|
varav Exportbidrag |
10 |
1 |
56 |
|
|
|
|
|
|
varav Djurbidrag |
335 |
307 |
347 |
|
|
|
|
|
|
varav Offentlig |
|
|
|
|
lagring |
33 |
107 |
||
varav |
|
|
|
|
och regionala |
|
|
|
|
åtgärder perioden |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
varav EU:s |
|
|
|
|
landsbygdsfond 2007- |
|
|
|
|
2013 |
|
|
|
2 884 |
varav övriga bidrag |
|
|
|
|
från Europeiska |
|
|
|
|
garantifonden för |
|
|
|
|
jordbruket |
12 |
|||
|
|
|
|
|
varav bidrag från EU |
|
|
|
|
till landsbygds- |
|
|
|
|
utvecklingen |
3 099 |
2 501 |
|
|
Bidrag från EU till |
|
|
|
|
fiskenäringen |
73 |
50 |
102 |
|
|
|
|
|
|
Bidrag från |
|
|
|
|
Europeiska regionala |
|
|
|
|
utvecklingsfonden |
1 440 |
1 844 |
404 |
872 |
|
|
|
|
|
Bidrag från |
|
|
|
|
Europeiska |
|
|
|
|
socialfonden |
976 |
1 188 |
212 |
1 151 |
|
|
|
|
|
Skr. 2011/12:101
Bidrag till |
|
|
|
|
transeuropeiska |
|
|
|
|
nätverk |
350 |
419 |
69 |
391 |
|
|
|
|
|
Övriga bidrag från EU |
248 |
155 |
232 |
|
|
|
|
|
|
Bidrag m.m. från EU |
13 092 |
12 328 |
12 978 |
|
|
|
|
|
|
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU- skatter och utjämningsavgifter för LSS- kostnader (Lagen om stöd- och service för vissa funktionshindrade). Vidare ingår avräkningar, intäkter som förs till fonder och kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner.
I statens budget beräknades avräkningarna uppgå till
- 70 768 miljoner kronor. |
Skillnaden |
mot |
|
beräkningen i |
statens |
budget blev |
således |
- 4 453 miljoner |
kronor. |
Orsaken är |
främst |
högre avräkning och kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner.
Jämfört med 2010 har Avräkningar m.m. i
anslutning till |
skattesystemet |
har |
ökat med |
5 240 miljoner |
kronor, vilket |
främst |
beror på |
högre kompensation för mervärdesskatt till kommuner.
53
Skr. 2011/12:101
Tabell 2.17 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2011 |
2011 |
2011 |
2010 |
Tillkommande skatter |
10 437 |
10 285 |
9 937 |
|
|
|
|
|
|
7 629 |
7 270 |
7 003 |
||
|
|
|
|
|
varav Momsbaserad |
|
|
|
|
1 478 |
1 564 |
86 |
1 444 |
|
|
|
|
|
|
varav Tullmedel |
5 834 |
5 447 |
5 300 |
|
|
|
|
|
|
varav Jordbrukstullar |
|
|
|
|
och sockeravgifter |
317 |
259 |
259 |
|
varav Avgifter till |
|
|
|
|
EU:s |
|
|
|
|
omstruktureringsfond |
|
|
|
|
för sockersektorn |
|
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Kommunala |
|
|
|
|
utjämningsavgifter, |
|
|
|
|
2 808 |
3 015 |
207 |
2 933 |
|
Utjämningsavgift för |
|
|
|
|
2 808 |
3 015 |
207 |
2 933 |
|
|
|
|
|
|
Avräkningar |
||||
|
|
|
|
|
Intäkter som förs till |
|
|
|
|
fonder |
||||
|
|
|
|
|
Kompensation för |
|
|
|
|
mervärdesskatt |
||||
|
|
|
|
|
varav Avräknad |
|
|
|
|
mervärdesskatt, |
|
|
|
|
statliga myndigheter |
||||
|
|
|
|
|
varav Kompensation |
|
|
|
|
för mervärdesskatt, |
|
|
|
|
kommuner |
||||
|
|
|
|
|
Avräkningar m.m. i |
|
|
|
|
anslutning till |
|
|
|
|
skattesystemet |
||||
|
|
|
|
|
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redo- visas som krediteringar på skattekonto. Utfallet för Jämställdhetsbonus blev
Tabell 2.18 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2011 |
2011 |
2011 |
2010 |
Anställningsstöd |
|
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Stöd till |
|
|
|
|
utbildningsvikariat |
|
0 |
0 |
0 |
|
|
|
|
|
Stöd till utbildning av |
|
|
|
|
personal i vård och |
|
|
|
|
äldreomsorg |
|
0 |
0 |
48 |
Jämställdhetsbonus |
12 |
|||
|
|
|
|
|
Utgifter som redovisas |
|
|
|
|
som krediteringar på |
|
|
|
|
skattekonto |
12 |
2.3Utgifter på statens budget 2011
Utgifterna |
på statens budget |
är indelade i |
|||
27 utgiftsområden. |
Därutöver |
ingår även |
|||
posterna |
förändring |
av |
anslagsbehållningar |
||
(endast |
vid |
budgetering), |
Riksgäldskontorets |
nettoutlåning och kassamässig korrigering på budgetens utgiftssida.
En större förbrukning än totalt anvisade medel för ett visst år kan finansieras genom att myndigheterna utnyttjar ingående anslagsspa- rande eller anslagskredit eller, i undantagsfall, genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet överskridande.
2.3.1Makroekonomiska förutsättningar och beslut
Skillnaden mellan utfallet och de beräknade ut- gifterna i den ursprungliga budgeten, som fast- ställdes av riksdagen den 21 december 2010, redovisas i tabell 2.19.
Utfallet för budgetens utgifter blev 22,2 miljarder kronor lägre än i den ursprungliga budgeten. Denna skillnad kan delas in i tre kate- gorier; skillnad till följd av förändrade makroekonomiska förutsättningar, skillnad till följd av beslut och skillnad till följd av övriga förklaringsfaktorer.
54
Tabell 2.19 Skillnad mellan utfall och budget för 2011
Miljarder kronor
|
|
Makro- |
|
|
|
Totalt |
förutsätt- |
|
Övrigt2 |
|
ningar |
Beslut |
||
Utgiftsområden, |
0,6 |
|||
exklusive räntor1 |
|
|
|
|
Statsskuldsräntor m.m. |
8,6 |
9,8 |
0,0 |
|
Myndigheters m.fl. in- |
1,0 |
|||
och utlåning i RGK3 |
|
|
|
|
Summa utgifter. |
1,6 |
1Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.
2Under Övrigt ingår förändring av anslagsbehållningar med
3RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen
Skillnader till följd av makroekonomiska förut-
sättningar medförde |
att utgifterna |
blev |
|
3,1 miljarder kronor lägre än i statens budget. |
|||
Utgifterna |
för |
statsskuldsräntor |
blev |
9,8 miljarder kronor högre bland annat till följd av högre valutakursförluster än beräknat, trots att kronan i genomsnitt blev något starkare än beräknat mot
Utgifterna för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 7,4 miljarder kronor lägre främst till följd av valutakursvinster vid omsätt- ning av Riksbankens lån i Riksgäldskontoret.
Skillnaden mellan utfall och budget för samt- liga utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev - 5,5 miljarder kro- nor. För utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev utgifterna 6,1 miljarder kronor lägre än anvisat i statens budget till följd av den makroekonomiska utvecklingen. I huvudsak förklaras detta av att andelen öppet arbetslösa som fick arbetslöshetsersättning blev lägre än beräknat.
Skr. 2011/12:101
Tabell 2.20 Makroekonomiska förutsättningar
Miljoner kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall |
|
|
2011 |
2011 |
2011 |
2010 |
Procentuell förändring |
|
|
|
|
från föregående år: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BNP (fp) |
6,1 |
3,7 |
3,9 |
0,2 |
|
|
|
|
|
KPI (årsgenomsnitt) |
1,2 |
1,5 |
3,0 |
1,5 |
Antal sysselsatta, 15- |
|
|
|
|
74 år |
1,1 |
1,1 |
2,1 |
1,0 |
|
|
|
|
|
Nivåer: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Öppen arbetslöshet, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
arbetskraften1 |
6,0 |
5,5 |
5,4 |
|
Personer i åtgärder, |
|
|
|
|
procent av |
|
|
|
|
arbetskraften |
3,8 |
3,5 |
3,6 |
0,1 |
|
|
|
|
|
SEK/euro |
9,6 |
9,1 |
9,0 |
0,0 |
|
|
|
|
|
SEK/USD |
7,2 |
7,1 |
6,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
årsgenomsnitt2 |
0,5 |
2,0 |
1,7 |
|
|
|
|
|
|
årsgenomsnitt |
2,3 |
2,9 |
2,3 |
|
|
|
|
|
|
Prisbasbelopp, tkr |
42,4 |
42,8 |
42,8 |
0,0 |
fp=fasta priser, SB=Statens budget.
1Exklusive heltidsstuderande arbetssökande
2Regeringens prognos i budgeten avser
Skillnader till följd av beslut |
|
|
De totala utgifterna |
på statens budget |
blev |
1,6 miljarder kronor högre till följd av beslut. |
||
Riksgäldskontorets |
nettoutlåning |
blev |
1,0 miljard kronor högre till följd av beslut. Det beror på att en planerad sammanslagning av insättningsgarantifonden och stabilitetsfonden inte genomförts. Därmed inbetalades inte heller några insättningsgarantiavgifter till stabilitets- fondens konto i Riksgäldskontoret.
Skillnader till följd av övriga orsaker
De totala utgifterna i statens budget minskade till följd av övriga orsaker med 20,7 miljarder kronor jämfört med den ursprungliga budgeten.
Utfallet för utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 11,1 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten.
För utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev utgifterna 1,2 miljarder kronor lägre än anvisat i statens budget, för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utgifterna 3,7 miljarder kronor lägre än anvisat, för utgiftsområde 22 Kommunikationer blev utfallet 2,2 miljarder kronor lägre än anvisat och för utgiftsområde 23
55
Skr. 2011/12:101
Areella näringar, landsbygd och livsmedel blev utgifterna 1,5 miljarder kronor lägre än anvisat.
Utgifterna för Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret (inklusive kassamässig korrigering) blev 8,3 miljarder kronor lägre än i budgeten. Utgifterna för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 8,5 miljarder kronor lägre än beräknat.
Huvudförklaringen är att Kärnavfallsfondens inlåning i Riksgäldskontoret ökade med 8,9 miljarder kronor.
I avsnitt 2.4 Utfall per utgiftsområde m.m. finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungliga budgeten.
56
Skr. 2011/12:101
2.3.2Sammanfattning
Tabell 2.21 Utgifter på statens budget 2011
Miljoner kronor
|
|
Statens |
Ändrings- |
|
|
||
|
|
budget |
budget |
Totalt anvisat |
Utfall |
budget |
anvisat |
UO 1 |
Rikets styrelse |
11 333 |
45 |
11 378 |
11 188 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Samhällsekonomi och |
|
|
|
|
|
|
UO 2 |
finansförvaltning |
12 998 |
2 |
13 000 |
12 894 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 3 |
Skatt, tull och exekution |
10 009 |
42 |
10 051 |
9 910 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 4 |
Rättsväsendet |
36 758 |
166 |
36 924 |
37 164 |
406 |
240 |
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 5 |
Internationell samverkan |
2 002 |
5 |
2 006 |
1 892 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Försvar och samhällets |
|
|
|
|
|
|
UO 6 |
krisberedskap |
45 306 |
|
45 306 |
44 153 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 7 |
Internationellt bistånd |
30 513 |
29 863 |
29 199 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 8 |
Migration |
7 157 |
875 |
8 032 |
7 572 |
415 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hälsovård, sjukvård och social |
|
|
|
|
|
|
UO 9 |
omsorg |
60 067 |
20 |
60 087 |
56 538 |
||
|
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och |
|
|
|
|
|
|
UO 10 |
handikapp |
93 841 |
|
93 841 |
95 800 |
1 959 |
1 959 |
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
40 624 |
119 |
40 743 |
41 590 |
966 |
847 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekonomisk trygghet för familjer och |
|
|
|
|
|
|
UO 12 |
barn |
73 092 |
|
73 092 |
71 994 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 13 |
Integration och jämställdhet |
6 028 |
531 |
6 558 |
4 968 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
69 632 |
474 |
70 106 |
63 285 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 15 |
Studiestöd |
23 472 |
0 |
23 472 |
21 813 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 16 |
Utbildning och universitetsforskning |
54 532 |
|
54 532 |
53 685 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kultur, medier, trossamfund och |
|
|
|
|
|
|
UO 17 |
fritid |
12 195 |
15 |
12 210 |
11 952 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Samhällsplanering, |
|
|
|
|
|
|
|
bostadsförsörjning, byggande samt |
|
|
|
|
|
|
UO 18 |
konsumentpolitik |
1 282 |
11 |
1 293 |
1 110 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 19 |
Regional tillväxt |
3 510 |
|
3 510 |
3 222 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 20 |
Allmän miljö- och naturvård |
5 129 |
16 |
5 144 |
5 069 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 21 |
Energi |
2 870 |
14 |
2 884 |
2 918 |
48 |
34 |
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 22 |
Kommunikationer |
40 125 |
|
40 125 |
38 710 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Areella näringar, landsbygd och |
|
|
|
|
|
|
UO 23 |
livsmedel |
17 867 |
25 |
17 891 |
16 372 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 24 |
Näringsliv |
5 474 |
26 |
5 500 |
5 368 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
88 025 |
|
88 025 |
88 023 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
25 970 |
10 500 |
36 470 |
34 491 |
8 521 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
UO 27 |
Avgiften till Europeiska unionen |
30 637 |
|
30 637 |
30 596 |
||
|
Förändring av anslagsbehållningar |
|
|
1 508 |
1 508 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
808 938 |
12 234 |
821 172 |
801 478 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i |
|
|
|
|
|
|
|
Riksgäldskontoret, netto |
|
1 600 |
6 073 |
6 073 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Kassamässig korrigering |
22 319 |
|
22 319 |
1 537 |
|||
Summa utgifter på statens budget |
826 784 |
12 234 |
839 018 |
804 616 |
Anm.: Med statens budget avses här den ursprungliga budgeten antagen av riksdagen i december 2010, exkl. ändringsbudget
57
Skr. 2011/12:101
Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel redovisas i tabell 2.21.
Utgifterna på statens budget uppgick till 804,6 miljarder kronor och blev därmed 22,2 miljarder kronor (2,7 procent) lägre än beräkningen i statens ursprungliga budget. I förhållande till totalt anvisat (statens budget och ändringbudget) blev utgifterna 34,4 miljarder kronor lägre.
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto (nettoutlåningen) blev 6,1 miljarder kronor högre än totalt beräknat, vilket kan förklaras av i huvudsak tre orsaker. I samband med bildandet av stabiliseringsfonden planerade regeringen att insättningsgaranti- fonden och stabilitetsfonden skulle slås samman. Beroende på överväganden om regelverket inom Europeiska unionen har sammanslagningen inte genomförts. Det medför en skillnad mellan utfall och statens budget på 21 miljarder kronor. En annan orsak var att Kärnavfallsfondens inlåning i Riksgäldskontoret ökade med 8,9 miljarder kronor. Under hösten 2011 ersattes inte inlösta eller sålda statsobligationer med nya obligationer, som en följd av det låga ränteläget. I stället placerades stora belopp tillfälligt på konto i Riksgäldskontoret. Kärnavfallsfondens inlåning var inte specificerad i statens budget. En tredje orsak rör det lån som Riksbanken tog i Riksgäldskontoret under 2009 för att förstärka valutareserven. Lånet har under 2011 sjunkit i värde med 5,9 miljarder kronor främst beroende på valutakursförändringar. Lånet var beräknat till noll kronor i statens budget. I avsnitt 2.4.29 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto redovisas ytterligare orsaker.
Den kassamässiga korrigeringen beräknades till 22,3 miljarder kronor i statens budget. Utfallet blev endast 1,5 miljarder kronor, vilket beror på den uteblivna sammanslagningen av insättningsgarantifonden och stabilitetsfonden som påverkar både den kassamässiga korrigeringen och nettoutlåningen med olika tecken.
Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev 801,5 miljarder kronor, vilket är 7,5 miljarder kronor (0,9 procent) lägre än i beräkningen i statens budget. I förhållande till totalt anvisat (ursprunglig budget och ändringsbudget) blev utgifterna 19,7 miljarder kronor lägre. De största skillnaderna mot totalt anvisat räknas upp nedan.
Utfallet för utgiftsområdet 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick till 63,3 miljarder kronor, vilket är 6,3 miljarder kronor (9,1 procent) lägre jämfört med beräkningen i statens budget. Arbetslösheten och därmed utgifterna för arbetslöshetsersättningen blev lägre än vad som beräknades i budgeten. Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev 56,5 miljarder kronor, vilket är 3,5 miljarder kronor (5,9 procent) lägre än anvisat. I budgeten beräknades stödet för tandvårdsförmåner öka, men utnyttjandet ligger kvar på samma nivå som 2010. Även bidrag till läkemedelsförmånerna blev lägre än beräknat i statens budget eftersom avtalet mellan staten och Sveriges kommuner och landsting inte var klart vid fastställandet av statens budget. Utgifterna för utgiftsområde 15 Studiestöd blev 21,8 miljarder kronor, vilket är 1,7 miljarder kronor lägre än anvisat på statens budget. Förklaringen till det låga utfallet är att antalet studerande med studiebidrag blev lägre än förväntat. Utfallet för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel uppgick till 16,4 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor lägre än anvisat. Orsaken till det lägre utfallet är att utgifter för anslaget 1:24 Från EG- budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur som avser 2011 inte reglerades 2011 utan kommer att belasta budgeten 2012. Utfallet för utgiftsområde 22 Kommunikationer blev 38,7 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kronor lägre än anvisat på budgeten. Orsaken till det lägre utfallet är förseningar i såväl investeringar som drift och underhåll av vägar. Exempel på försenade projekt är
Högre utgifter än anvisat på statens budget
blev |
det |
främst |
inom |
utgiftsområde |
26 Statsskuldsräntor |
m.m. som |
uppgick till |
||
34,5 miljarder |
kronor, vilket är |
8,5 miljarder |
kronor högre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten. På ändringsbudget anvisades 10,5 miljarder kronor för att täcka ökade kostnader för valutakursförluster och en förändrad låneplan. Utgifterna för räntor på lån i svenska kronor blev 6,0 miljarder kronor högre än beräknat, trots att årsgenomsnitten för räntenivåerna blev lägre än väntat. Valutakursförlusterna (netto) blev 3,8 miljarder kronor högre än beräknat, trots att kronan blev starkare än väntat. Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
58
handikapp blev 95,8 miljarder kronor, vilket är 2,0 miljarder kronor högre än anvisat på statens budget. Det är främst utgifterna för sjukpenning som blev högre än anvisat eftersom antalet sjukpenningdagar blev högre än vad som beräknades i budgeten.
2.3.3Indragningar
Enligt 3 kap. 12 § budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl.
Under 2011 har det gjorts indragningar av anslagsmedel uppgående till totalt 39,4 miljarder kronor. Det är en ökning med 6,9 miljarder kronor jämfört med 2010. De 35 största indragningarna svarar för 94 procent av totalbeloppet under 2011. I tabell 2.22 redovisas
samtliga |
indragningar |
som |
är |
större |
än |
|||
100 miljoner kronor. |
|
|
|
|
|
|||
Den |
|
största indragningen |
uppgick |
till |
||||
16,1 miljarder |
kronor |
och |
avser |
bidrag till |
||||
arbetslöshetsersättning |
och |
aktivitetsstöd. Den |
||||||
näst |
största |
indragningen |
uppgick |
till |
||||
2,1 miljarder |
kronor |
och |
avser |
bidrag |
till |
|||
lönegarantiersättning. Båda |
dessa |
indragningar |
||||||
avser indragning av anslagssparande. |
|
|
||||||
|
|
|
|
|
||||
Tabell 2.22 Indragningar 2011 |
|
|
|
|
||||
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
||
UO/Anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
01 4:1 |
|
Regeringskansliet m.m. |
|
|
519 |
|||
|
|
|
|
|||||
06 1:1 |
|
Förbandsverksamhet och beredskap |
219 |
|||||
|
|
|
|
|
|
|||
|
|
Anskaffning av materiel och |
|
|
|
|||
06 1:3 |
|
anläggningar |
|
|
|
|
205 |
|
|
|
Vidmakthållande, avveckling m.m. av |
|
|||||
06 1:4 |
|
materiel och anläggningar |
|
|
161 |
|||
|
|
|
|
|
|
|||
09 1:4 |
|
Tandvårdsförmåner m.m. |
|
|
1 685 |
|||
|
|
|
|
|
||||
09 1:5 |
|
Bidrag för läkemedelsförmånerna |
|
133 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
||
09 1:8 |
|
Bidrag till psykiatri |
|
|
|
110 |
||
|
|
Kostnader för statlig |
|
|
|
|
||
09 4:5 |
|
assistansersättning |
|
|
|
418 |
||
|
|
|
|
|||||
|
|
Stimulansbidrag och åtgärder inom |
|
|||||
09 5:1 |
|
äldrepolitiken |
|
|
|
|
139 |
|
10 1:1 |
|
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
1 691 |
|||||
|
|
|
|
|||||
10 1:2 |
|
Aktivitets- och sjukersättningar m.m. |
635 |
|||||
|
|
|
|
|
||||
10 1:4 |
|
Arbetsskadeersättningar m.m. |
|
142 |
||||
|
|
|
|
|
||||
11 1:3 |
|
Bostadstillägg till pensionärer |
|
213 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skr. 2011/12:101 |
|
|
|
|
|
12 |
1:2 |
Föräldraförsäkring |
289 |
|
|
|
|
|
|
Kommunersättningar vid |
|
13 |
1:2 |
flyktingmottagande |
175 |
|
|
|
|
|
|
Bidrag till arbetslöshetsersättning och |
|
14 |
1:2 |
aktivitetsstöd |
16 080 |
|
|
|
|
|
|
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska |
|
14 |
1:3 |
program och insatser |
969 |
|
|
|
|
14 |
1:4 |
Lönebidrag och Samhall m.m. |
716 |
|
|
|
|
|
|
Europeiska socialfonden m.m. för |
|
14 |
1:6 |
perioden |
1 311 |
|
|
|
|
14 |
1:11 |
Bidrag till lönegarantiersättning |
2 082 |
|
|
Europeiska socialfonden m.m. för |
|
14 |
22:1 (2008) |
perioden |
213 |
|
|
|
|
15 |
1:2 |
Studiemedel m.m. |
1 343 |
|
|
|
|
|
|
Utveckling av skolväsendet och annan |
|
16 |
1:5 |
pedagogisk verksamhet |
179 |
|
|
|
|
|
|
Fortbildning av lärare och |
|
16 |
1:10 |
förskolepersonal |
527 |
|
|
|
|
19 |
1:1 |
Regionala tillväxtåtgärder |
120 |
|
|
|
|
19 |
1:2 |
Transportbidrag |
133 |
|
|
Sanering och återställning av |
|
20 |
1:4 |
förorenade områden |
177 |
|
|
|
|
20 |
34:10 |
Stöd till klimatinvesteringar |
|
(2008) |
|
213 |
|
|
|
Stöd för konvertering från |
|
21 |
1:8 (2010) |
direktverkande elvärme m.m. |
203 |
|
|
|
|
22 |
1:1 |
Väghållning |
378 |
|
|
|
|
22 |
1:12 |
Transportstyrelsen |
144 |
|
|
|
|
23 |
1:11 |
Gårdsstöd och djurbidrag m.m. |
1 134 |
|
|
Intervention och exportbidrag för |
|
23 |
1:12 |
jordbruksprodukter |
536 |
|
|
|
|
|
|
Åtgärder för landsbygdens miljö och |
|
23 |
1:23 |
struktur |
1 679 |
|
|
Från |
|
|
|
åtgärder för landsbygdens miljö och |
|
23 |
1:24 |
struktur |
2 010 |
|
|
|
|
|
|
Övriga indragningar |
2 494 |
Summa |
|
39 375 |
|
|
|
|
|
2.3.4Överskridanden
Medgivna överskridanden
Enligt 3 kap. 8 § budgetlagen (2011:203) får ett anslag tillfälligt överskridas genom att en kredit motsvarande högst tio procent av det anvisade anslaget (anslagskredit) tas i anspråk. Följande år ska tillgängliga medel reduceras med ett belopp motsvarande den ianspråktagna anslagskrediten. Med riksdagens bemyndigande får regeringen även besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas, om detta är
59
Skr. 2011/12:101
nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas. Regeringen fattade efter höständringsbudgeten beslut om ett medgivet överskridande för 2011.
Tabell 2.23 Medgivna överskridanden 2011
Miljoner kronor
|
|
Medgivet över- Utnyttjat medgivet |
|
UO/Anslag |
|
skridande |
överskridande |
|
|
|
|
|
Bidrag till |
|
|
|
lönegaranti- |
|
|
14 1:11 |
ersättning |
300 |
235 |
Summa |
|
300 |
235 |
|
|
|
|
I statens budget anvisades 976 miljoner kronor på det under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning. På ändringsbudget anvisades ytterligare 474 miljoner kronor. Regeringen medgav dessutom att anslaget fick överskridas med 300 miljoner kronor (regeringsbeslut den 1 december 2011). Hela anslagskrediten på 145 miljoner kronor utnyttjades och av det medgivna överskridandet utnyttjades 235 miljoner kronor.
Icke medgivna överskridanden
Utöver de medgivna överskridandena har ett icke medgivet överskridande av anslag gjorts, vilket redovisas i tabell 2.24.
Totalt anvisade medel på anslaget 1:13 Bokföringsnämnden inom utgiftsområde
2 Samhällsekonomi |
och |
finansförvaltning |
uppgick till 11,3 miljoner |
kronor för 2011. |
Totalt anvisade medel inklusive anslagskredit på 1,1 miljoner kronor har använts. Utgifterna uppgick till 13,6 miljoner kronor, vilket innebär att anslaget överskreds med 1,2 miljoner kronor. Orsaken är att Bokföringsnämnden i december 2011 fakturerades för retroaktiva pensionspremier, något man inte kunnat förutse.
Tabell 2.24 Icke medgivna överskridanden 2011
Miljoner kronor
|
|
Ingående |
Årets |
|
|
|
Utgående |
Icke medgivet |
|
|
överförings- |
anvisade |
Totalt anvisade |
|
Anslags- |
överförings- |
över- |
UO/Anslag |
|
belopp |
medel |
medel |
Utgifter |
kredit |
belopp |
skridande |
02 1:13 |
Bokföringsnämnden |
0,1 |
11,2 |
11,3 |
13,6 |
1,11) |
||
Summa |
|
0,1 |
11,2 |
11,3 |
13,6 |
1,1 |
1 Bokföringsnämndens överskridande i sin egen årsredovisning är
60
Skr. 2011/12:101
2.4Utfall per utgiftsområde
I följande avsnitt presenteras utfallet per utgifts- område närmare. Tabellerna över anslagen visar i huvudsak utfallet på de största anslagen inom utgiftsområdet. De visar även anslag vars utfall avviker från statens budget mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas dock endast om utfallet avviker mer än 50 procent. Inledningsvis kommenteras skillnader mellan budgeterade belopp och utfall. Avslutningsvis jämförs även utfallet för 2011 med utfallet 2010.
Redovisningen per utgiftsområde har utvecklats till att utöver anslagsutfallet även omfatta utfall för de övriga finansiella befogenheter som regeringen har inom respektive utgiftsområde. Dessutom lämnas redogörelser för Riksrevisionens iakttagelser avseende både årlig revision och effektivitets- revision fördelad på berörda utgiftsområden. På detta sätt erhålls en samlad bild per utgiftsområde över i princip samtliga finansiella befogenheter som lämnats inom området och vilka iakttagelser Riksrevisionen gjort inom detsamma.
Redovisningen av finansiella befogenheter omfattar utfall avseende anslag, beställnings- bemyndiganden, statlig utlåning, garantier, inomstatliga lån och övriga krediter. Även utfall för bemyndiganden om kapitaltillskott till bolag eller utvecklingsbanker redovisas. Flertalet av de finansiella befogenheterna lämnas i form av årliga bemyndiganden i samband med budgetpropositionen och ändringsbudgetar. I de fall bemyndigandet har lämnats i budgetpropositionen för 2011 eller i ändrings- budgetarna för detta år görs inte någon hänvisning till riksdagsbeslutet. Om däremot bemyndigandet har lämnats före 2011 görs en hänvisning.
Regeringen tillämpar följande ordning för hantering av Riksrevisionens iakttagelser i årsredovisningen för staten. När det gäller effektivitetsrevisionens rapporter lämnar regeringen en redovisning av de rapporter som lämnats av Riksrevisionen under räkenskapsåret och de rapporter som lämnats tidigare men som regeringen ännu inte slutbehandlat. I de fall regeringen lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av effektivitetsrapporten, vilket alltid
sker enligt den nya ordning som tillämpas fr.o.m. 2011, och regeringen därmed anser frågan slutbehandlad, anges detta. I de fall ytterligare åtgärder vidtagits eller avses vidtas redogörs för detta. När det gäller den årliga revisionens rapporter redovisas dessa i de fall revisionen lämnat en rapport med avvikande mening, reservation eller upplysning. En redogörelse för regeringens åtgärder med anledning av den årliga revisionen lämnas i budgetpropositionen. Redovisningen lämnas per utgiftsområde. I bilaga 4 finns en sammanställning över slutbehandlade slutrapporter.
Efter de 27 utgiftsområdesavsnitten redogörs för posterna Förändring av anslagsbehållningar, Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto och Kassamässig korrigering, vilka ingår på budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget.
En mer utförlig redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 2 och av samtliga beställnings- bemyndiganden i bilaga 3.
61
Skr. 2011/12:101
2.4.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Anslag
Tabell 2.25.UO 1 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2011 |
2011 |
2011 |
2011 |
2011 |
2010 |
4:1 |
Regeringskansliet m.m. |
6 251 |
0 |
6 106 |
6 305 |
||
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
2 349 |
0 |
2 346 |
2 321 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
2:1 |
Riksdagens ledamöter och partier m.m. |
832 |
0 |
834 |
2 |
0,3 |
800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
2:2 |
Riksdagens förvaltningsanslag |
683 |
0 |
662 |
657 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
8:2 |
Presstöd |
567 |
0 |
565 |
570 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:1 |
Kungliga hov- och slottsstaten |
122 |
0 |
121 |
141 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
6:1 |
Allmänna val och demokrati |
30 |
45 |
57 |
27 |
89,8 |
272 |
|
Övriga anslag |
499 |
1 |
497 |
591 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
11 333 |
45 |
11 188 |
11 657 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområdet omfattar utgifter för statschefen, riksdagen och Regeringskansliet. Även utgifter för länsstyrelserna, allmänna val och stöd till politiska partier ingår i utgiftsområdet.
Utfallet uppgick till 11 188 miljoner kronor, vilket var 145 miljoner kronor (1,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.
Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 6 106 miljoner kronor, vilket är 145 miljo- ner kronor lägre än anvisat i budgeten. Anslaget används för Regeringskansliets förvaltnings- kostnader. Riksdagen beslutade om en neddragning av anslaget med 300 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen, vilket bland annat lett till att antalet anställda minskat vid Regeringskansliet.
Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati tillfördes nästan 45 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för 2011 för att finansiera Valprövningsnämndens beslut om omval i Västra Götalands läns landsting och i valkretsen Örebro Nordöstra den 15 maj 2011. Av de tillförda medlen avsåg 40 miljoner kronor kostnader för genomförande av valet och 5 miljoner kronor partiernas informationsinsatser.
Under 2011 blev utfallet för utgiftsområdet 468 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än 2010. Utgifterna på anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 57 miljoner kronor. Det är 215 miljoner kronor lägre jämfört med 2010,
vilket kan förklaras med att det då hölls allmänna val till riksdagen, kommun- och landstings- fullmäktige. Utgifterna på anslaget 4:1 Regerings- kansliet m.m. blev 199 miljoner kronor (3,1 pro- cent) lägre än 2010, vilket beror på att antalet årsarbetskrafter vid Regeringskansliet har minskat med 191 personer till 4 229 årsarbets- krafter under 2011.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.26 UO 1 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
Beställnings- |
Utestående |
|
|
åtaganden |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
|
Allmänna val och |
|
|
6:1 |
demokrati |
15 |
8 |
|
|
|
|
6:6 |
Stöd till politiska partier |
170 |
128 |
|
|
|
|
Summa |
|
185 |
136 |
|
|
|
|
Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 185 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgår till 136 miljoner kronor.
62
Garantier
Tabell 2.27 UO 1 Garantier
|
|
Utestående åtaganden |
Garanti |
Garantiram |
|
Kreditgarantier till |
|
|
|
1 |
1 Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtliga garantiengagemang om 50 miljoner kronor
Riksgäldskontoret får lämna statlig kreditgaranti för banklån till personal inom utrikesförvaltningen inom en ram för samtidiga garantiengagemang om 50 miljoner kronor. Till täckning för statens kostnader och för förluster på grund av infriade garantiåtaganden ska låntagaren betala en avgift på vid betalningstidpunkten utestående belopp (dnr UD2000/1146).
Inomstatliga lån
Tabell 2.28 UO 1 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån |
Låneram |
Lån |
Riksdagsförvaltningens |
|
|
investeringar som används i |
|
|
verksamheten |
100 |
59 |
|
|
|
Riksdagsförvaltningens |
|
|
investeringar i fastigheter och |
|
|
tekniska anläggningar |
200 |
116 |
|
|
|
Summa |
300 |
175 |
|
|
|
Skr. 2011/12:101
Inom utgiftsområdet har låneramar beslutats om 300 miljoner kronor för Riksdagsförvaltningen. Utestående lån vid utgången av 2011 var 175 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2009:31 Tillsynen av överförmyndarna – uppföljningsgranskning
Riksrevisionen har granskat länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndarna. Granskningen är en uppföljning av den tidigare granskningen Länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndare (RiR 2006:5).
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 utg.omr. 1 avsnitt 8.5).
Regeringen har därefter lämnat ytterligare förslag till åtgärder i propositionen Ändring av viss länsstyrelseverksamhet (prop. 2011/12:31). I den föreslås att länsstyrelsernas tillsyn över överförmyndarna ska koncentreras till sju länsstyrelser.
Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2011/12:KU2, rskr. 2011/12:135). Lag- ändringarna träder i kraft den 1 juli 2012.
Regeringen har även tillsatt en utredning med syfte att skapa bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2012.
Ärendet bereds inom Regeringskansliet.
63
Skr. 2011/12:101
2.4.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Anslag
Tabell 2.29 UO 2 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2011 |
2011 |
2011 |
2011 |
2011 |
2010 |
1:5 |
Statliga tjänstepensioner m.m. |
10 785 |
0 |
10 678 |
10 101 |
||
1:9 |
Statistiska centralbyrån |
532 |
0 |
526 |
493 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:10 |
Bidragsfastigheter |
340 |
0 |
341 |
1 |
0,2 |
283 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:12 |
Riksgäldskontoret |
307 |
0 |
302 |
283 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:11 |
Finansinspektionen |
286 |
0 |
299 |
13 |
4,6 |
263 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:15 |
Riksrevisionen |
299 |
0 |
287 |
298 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
449 |
2 |
461 |
12 |
2,7 |
423 |
Summa |
|
12 998 |
2 |
12 894 |
12 144 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän of- fentlig förvaltning inklusive utgifter för de stat- liga tjänstepensionerna, statistik, fastighetsför- valtning, finansiell tillsyn och finansförvaltning m.m.
Utfallet uppgick till 12 894 miljoner kronor och blev därmed 104 miljoner kronor (0,8 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens bud-
get. |
|
|
|
Utfallet |
för |
anslaget |
1:5 Statliga |
tjänstepensioner |
m.m. |
blev |
10 678 miljoner |
kronor, vilket är 107 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i budgeten. Det beror bl.a. på att utgifterna för premiebefrielser och person- skadeförsäkringar blev lägre än vad som beräk-
nades i budgeten. |
|
|
|
Utfallet |
för |
anslaget |
1:9 Statistiska |
centralbyrån blev 526 miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget. Anslaget ökades tillfälligt 2011 med 15 miljoner kronor för att säkerställa god kvalitet i Statistiska centralbyråns statistik- produkter.
På anslaget 1:11 Finansinspektionen uppgick utgifterna till 299 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget. I budgetpropositionen för 2011 anförde regeringen att arbetet med att stärka regelverket för och tillsynen över de finansiella företagen har intensifierats inom Finansinspektionen. Det gäller även på internationell nivå och inom EU. Syftet är att
minska risken för allvarliga finansiella kriser. Detta finansierades med anslagssparande.
För utgiftsområdet blev utfallet 750 miljoner kronor (6,2 procent) högre än 2010. Utgifterna på anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m.
ökade med 577 miljoner kronor (5,7 procent). Det beror främst på att förmånsutbetalningarna har ökat på grund av att pensionerna har räknats upp.
Utgifterna på anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ökade med 58 miljoner kronor till 341 miljoner kronor (20,4 procent), till följd av ökade under- hållsåtgärder. Utgiftsökningen var ett resultat av den anslagsökning med 60 miljoner kronor som gjordes 2011. Ökningen finansierades genom att Statens fastighetsverk betalade in en del av sitt balanserade resultat till staten.
Utfallet för anslaget 1:11 Finansinspektionen ökade med 36 miljoner kronor (13,7 procent) på grund av det intensifierade arbetet inom myndighetens område för att minska riskerna för finansiella kriser.
64
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.30 UO 2 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
|
Verksamhetsstöd för den |
|
|
|
statliga |
|
|
1:3 |
budgetprocessen |
45 |
0 |
|
|
|
|
1:10 |
Bidragsfastigheter |
30 |
0 |
|
|
|
|
Summa |
|
75 |
0 |
|
|
|
|
Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 75 miljoner kronor. Inga åtaganden har ingåtts.
Utlåning
Tabell 2.31 UO 2 Utlåning
Miljoner kronor
Utlåning |
Låneram |
Lån |
Kredit till Lettland 1) |
EUR 720 |
0 |
Kredit till Island 2) |
EUR 495 |
EUR 495 |
Riksbanken 3) |
|
86 367 |
Premiepensionssystemet |
|
1 042 |
Riksgäldskontorets övertagande |
|
|
av Venantius statsgaranterade |
|
|
obligationslån m.m. 4) |
4 500 |
497 |
1prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:FiU2, rskr. 2009/10:163
2prop. 2008/09:106, bet. 2008/09:FiU34, rskr. 2008/09:177 och prop. 2010/11:132, bet: 2010/11:FiU36, rskr. 2010/11:310
3Lån till Riksbanken ges med stöd av dåvarande 1 § lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning, numera 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).
4prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:FiU2, rskr. 2006/07:80
Sverige beslutade i samband med finanskrisen 2008 att stödja Island och Lettland med lån för att motverka finanskrisens effekter i dessa länder. Lånet till Lettland har inte betalats ut eftersom Lettlands ekonomiska läge har stabiliserats. Möjligheten för Lettland att utnyttja krediten upphörde den 22 december 2011. Lån till Island lämnades under 2009 och 2010 med 247,5 miljoner euro. I slutet av de- cember 2011 betalades återstående 247,5 mil- joner euro ut.
Av de statsgaranterade obligationslånen m.m. som Riksgäldskontoret övertog från Venantius AB 2007 återstår 497 miljoner kronor. Skulden uppgick ursprungligen till drygt 4 100 miljoner kronor och Venantius AB betalade in motsvarande belopp till Riksgäldskontoret, som redovisade mot inkomsttitel. När lånen förfaller
Skr. 2011/12:101
till betalning redovisas återbetalningen mot kassamässig korrigering.
Garantier
Tabell 2.32 UO 2 Garantier
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Utestående |
åtaganden |
|
|
åtaganden |
utländsk |
Garanti |
Garantiram |
valuta |
|
Insättningsgarantin 1) |
Obegränsad |
1 138 533 |
|
Garanti till insättare i |
|
|
|
utländska instituts |
|
|
|
filialer i Sverige 2) |
Obegränsad |
|
|
Investerarskyddet 3) |
Obegränsad |
- |
|
Bankgarantier 4) |
Obegränsad |
90 735 |
|
Garantikapital, |
|
|
|
Europeiska |
|
|
|
investeringsbanken |
|
|
|
(EIB) 5) |
6 565 EUR |
58 721 |
6 565 EUR |
Garantikapital, |
|
|
|
Nordiska |
|
|
|
investeringsbanken |
|
|
|
(NIB) |
1 963 EUR |
17 562 |
1 963 EUR |
|
|
|
|
Nordiska |
|
|
|
investeringsbanken, |
|
|
|
projektinvesteringslån |
|
|
|
6) |
671 EUR |
6 000 |
671 EUR |
|
|||
|
|
|
|
Garantikapital, |
|
|
|
Europeiska |
|
|
|
utvecklingsbanken |
|
|
|
(EBRD) |
542 EUR |
4 845 |
542 EUR |
|
|
|
|
Garantikapital, |
|
|
|
Europarådets |
|
|
|
utvecklingsbank (CEB) |
|
|
|
7) |
124 EUR |
1 107 |
124 EUR |
|
|||
|
|
|
|
Pensionsgaranti (inkl |
|
|
|
efterborgen) |
|
|
|
Akademiska Hus 8 |
Obegränsad |
56 |
|
A/O Dom Shvetsii 9) |
100 |
36 |
|
Summa |
|
1 317 595 |
|
1Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2010.
2Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa insättare.
3Lagen (1999:158) om investerarskydd. För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.
4Lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut.
5prop. 2008/09:116, bet. 2008/09:FiU36, rskr. 2008/09:200
6prop. 2003/04:162, bet. 2004/05:FiU15, rskr. 2004/05:16
7prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2011/12:104. Riksdagens godkännande till kapitalhöjning i CEB avser 2012. Kapitalhöjningen trädde dock formellt sett i kraft redan den 31 december 2011.
8I samband med bolagisering av statliga affärsverk beslutade riksdagen om statliga borgen för överlåtna pensionsåtaganden (prop. 1991/92:150, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:350. Utfallet avser pensionsskulden per den 31/12 2010.
9prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75
En samlad redovisning av statens garanti- åtaganden lämnas i avsnitt 5.1.
65
Skr. 2011/12:101
Inomstatliga lån
Tabell 2.33 UO 2 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån |
Låneram |
Lån |
Statens fastighetsverks |
|
|
investeringar i fastigheter |
12 300 |
11 268 |
|
|
|
Fortifikationsverkets investeringar i |
|
|
mark, anläggningar och lokaler |
9 700 |
8 981 |
|
|
|
Riksrevisionen - |
|
|
anläggningstillgångar som används |
|
|
i verksamheten |
17 |
7 |
7 |
|
|
anläggningstillgångar som används |
|
|
i verksamheten |
5 |
0 |
|
|
|
Summa |
22 022 |
20 257 |
Inom utgiftsområdet har låneramar beslutats om 22 022 miljoner kronor. Utestående lån vid utgången av 2011 var 20 257 miljoner kronor.
Övriga krediter
Tabell 2.34 UO 2 Övriga krediter
Miljoner kronor
|
|
Utnyttjad kredit |
Övriga krediter i Riksgäldskontoret |
Kredit |
|
Insättningsgarantin |
Obegränsad |
0 |
|
|
|
Investerarskyddet |
Obegränsad |
0 |
|
|
|
Garantier till banker m.m. för |
|
|
skuldförbindelser |
Obegränsad |
0 |
|
|
|
Kredit för infriande av |
|
|
kapitalgarantier till |
|
|
internationella finansiella |
|
|
institutioner 1) |
Obegränsad |
0 |
Kredit för infriande av |
|
|
Riksgäldskontorets garantier |
|
|
(ordinarie garantireserv) 2) |
Obegränsad |
0 |
För Riksgäldskontorets |
|
|
utlåningsverksamhet 2) |
Obegränsad |
0 |
7 |
185 |
110 |
|
|
|
Kammarkollegiets behov av |
|
|
likviditet för inrättande av nya |
|
|
myndigheter |
355 |
0 |
|
|
|
Statens tjänstepensionsverk - |
|
|
behov av likviditet i |
|
|
pensionshanteringen |
100 |
2 |
|
|
|
Kammarkollegiets kredit för |
|
|
statliga försäkringssystemet 3) |
100 |
0 |
Summa |
|
112 |
1prop. 2001/02:1 Förslag till finansplan m.m. avsnitt 7.2.3, bet. 2001/02:FiU1 s.
2Regeringen har beslutat om en obegränsad kredit med stöd av dåvarande 1 § lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning, numera 5 kap. 1 § budgetlagen (2011:203).
3prop. 1995/96:105, bet. 1995:96:FiU11, rskr. 1995/96:191
Inom utgiftsområdet har krediter beviljats för bl.a. insättningsgarantin och investerarskyddet. Ingen av dessa krediter har behövt utnyttjas. Totalt för utgiftsområdet har krediter utnyttjats om totalt 112 miljoner kronor vid utgången av 2011.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2010:3 Från många till en – sammanslagningar av myndigheter
Riksrevisionen har granskat effekterna av sammanslagningarna av Skatteverket, Försäk- ringskassan och Åklagarmyndigheten under
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i bud- getpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 utg.omr. 2 avsnitt 3.5.1, utg.omr. 3 avsnitt 2.5, utg.omr. 4 avsnitt 3.6 samt utg.omr. 10 avsnitt 3.7.5).
Riksdagen har därefter genom ett tillkännagivande begärt att regeringen ska åter- komma till riksdagen med en redovisning som visar i vilken utsträckning sammanslagningarna av Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan har lett till att rättstillämp- ningen blivit mer enhetlig (framst. 2009/10:RRS30, bet. 2010/11:KU8, rskr. 2010/11:154).
I regeringens skrivelse Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till rege- ringen (skr. 2011/12:75) uttalar regeringen att den anser att rapporten, i de delar den berör Skatteverket, är slutbehandlad. Regeringen avser därför att lägga de delar av skrivelsen som berör Skatteverket till handlingarna.
RiR 2010:13 Säkerheten i statens betalningar
Riksrevisionen har granskat säkerheten i statens betalningar som en fördjupad granskning och uppföljning av Riksrevisionens rapport Krisberedskap i betalningssystemet (RiR 2007:28).
Regeringens överväganden med anledning av denna rapport redovisades i budget- propositionerna för 2011 respektive 2012 (prop. 2010/11:1 utg.omr. 2 avsnitt 10.2 och 10.3 samt
66
prop. 2011/12:1 utg.omr. 2 avsnitt 10.2 och 10.3).
Riksdagen har med anledning av Riksrevisionens framställan givit tillkänna att regeringen bör återkomma till riksdagen under första kvartalet 2012 med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra säkerheten i statens betalningar (framst. 2010/11:RRS5, bet. 2010/11:FiU22, rskr. 2010/11:167).
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i rege- ringens skrivelse Stärkt säkerhet i statens betal- ningar (skr. 2011/12:91). Regeringen avser att i kommande budgetpropositioner lämna en över- gripande redovisning av ytterligare åtgärder som vidtagits för att förbättra säkerheten i statens betalningar. Av skrivelsen framgår även att en proposition om stärkt krisberedskap i det centrala betalningssystemet planeras. Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2010:18 Informationsutbyte mellan myndigheter med ansvar för trygghetssystem
Riksrevisionen har granskat om regeringen och myndigheterna har använt de möjligheter för utökat elektroniskt informationsutbyte som lag och teknik erbjuder.
Riksrevisionens rapport kommer att beredas tillsammans med den slutrapport Ekonomi- styrningsverket lämnade den 22 februari 2012 från det s.k. Samverkansuppdraget avseende felaktiga utbetalningar som myndigheten har haft det samordnade ansvaret för.
Regeringen avser att återkomma i budgetpro- positionen för 2013 med redogörelse för de åtgärder som övervägs med anledning av rapporten.
RiR 2011:4 IT inom statsförvaltningen – Har myndigheterna på ett rimligt sätt prövat frågan om outsourcing bidrar till en ökad effektivitet?
Riksrevisionen har granskat om myndigheterna på ett rimligt sätt prövat frågan om outsourcing av
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i rege- ringens skrivelse Riksrevisionens granskning av IT inom statsförvaltningen och statliga IT- projekt (skr. 2010/11:138).
Ärendet bereds inom Regeringskansliet.
Skr. 2011/12:101
RiR 2011:5 Statliga
Riksrevisionen har granskat om det är vanligt att statliga
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i rege- ringens skrivelse Riksrevisionens granskning av IT inom statsförvaltningen och statliga IT- projekt (skr. 2010/11:138). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2011/12:FiU2, rskr. 2010/11:106).
RiR 2011:9 Myndigheternas insatser för finansiell stabilitet – Lärdomar i ljuset av utvecklingen i Baltikum
Riksrevisionen har granskat Riksbankens och Finansinspektionens arbete med finansiell stabilitet under
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i rege- ringens skrivelse Riksrevisionens granskning av myndigheternas insatser för finansiell stabilitet (skr. 2010/11:161). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2011/12:FiU15, rskr. 2011/12:117).
RiR 2011:11 Tydlighet och transparens i budgetpropositionen för 2011 – redovisningen av finans- och sysselsättningspolitiska ramverk
Riksrevisionen har granskat regeringens redovis- ning av de finans- och sysselsättningspolitiska ramverken i budgetpropositionen för 2011.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i rege- ringens skrivelse Riksrevisionens rapport om redovisningen av finans- och sysselsättningspo- litiska ramverk i budgetpropositionen för 2011 (skr. 2010/11:148). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2011/12:FiU1, rskr. 2011/12:32).
67
Skr. 2011/12:101
RiR 2011:20 Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten?
Riksrevisionen har granskat om statens arbete med att motverka bidragsbrott är effektivt och om det blivit effektivare sedan bidragsbrotts- lagen (2007:612) infördes 2007.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i rege- ringens skrivelse Riksrevisionens rapport om effektiviteten i statens arbete med att motverka bidragsbrott (skr. 2011/12:30). Granskningsrap- porten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2011/12:SfU7, rskr. 2011/12:173).
RiR 2011:24 Statliga myndigheters tjänsteexport
Riksrevisionen har granskat hur myndigheter bedriver sin tjänsteexport och huruvida rege- ringens styrning av myndigheternas tjänste- export ger ett tillräckligt underlag för att kunna förse riksdagen med rättvisande information.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i rege- ringens skrivelse Riksrevisionens rapport om statliga myndigheters tjänsteexport (skr. 2011/12:52). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2011:26 Stabilitetsfonden – Gör den skäl för namnet?
Riksrevisionen har granskat om stabilitets- fondens utformning är effektiv för att uppnå de mål som riksdagen upprättat och om den använts i enlighet med riksdagens intentioner.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i rege- ringens skrivelse Riksrevisionens rapport om stabilitetsfonden (skr. 2011/12:71). Gransk- ningsrapporten är därmed slutbehandlad.
RiR 2011:29 Miljökrav i offentlig upphandling
– är styrningen mot klimatmålet effektiv?
Riksrevisionen har granskat om regeringen och berörda myndigheter använder styrmedlet miljö- krav i offentlig upphandling på ett effektivt sätt så att det bidrar till etappmålet för 2020 för det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimat- påverkan.
Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma till riksda- gen senast den 20 april 2012 med en särskild skrivelse om de eventuella åtgärder som rege- ringen avser att vidta med anledning av Riks- revisionens iakttagelser.
2011:30 Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket – Regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2012
Riksrevisionen har granskat om inriktningen av finanspolitiken i budgetpropositionen för 2012 stämmer överens med det finanspolitiska ram- verket.
Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen kommer att återkomma till riks- dagen under 2012 med en särskild skrivelse om de åtgärder som regeringen avser att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.
68
Skr. 2011/12:101
2.4.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Anslagsutfall
Tabell 2.35 UO 3 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2011 |
2011 |
2011 |
2011 |
2011 |
2010 |
1:1 |
Skatteverket |
6 689 |
40 |
6 667 |
6 230 |
||
1:2 |
Kronofogdemyndigheten |
1 731 |
2 |
1 671 |
1 621 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
1:3 |
Tullverket |
1 589 |
0 |
1 573 |
1 534 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
10 009 |
42 |
9 910 |
9 385 |
Utgiftsområdet utgörs av beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter.
Utfallet uppgick till 9 910 miljoner kronor och blev därmed 99 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens
budget. |
|
|
Utfallet för |
anslaget |
1:1 Skatteverket blev |
6 667 miljoner |
kronor, |
vilket är 22 miljoner |
kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. I höständringsbudgeten tilldelades anslaget ytterligare 40 miljoner kronor med anledning av en ny skatteförfarandelag.
Utgifterna på anslaget 1:2 Kronofogde- myndigheten uppgick till 1 671 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Anslaget anvisades ytterligare 2 miljoner kronor i höständringsbudgeten för att Kronofogdemyndigheten skulle kunna anpassa
För utgiftsområdet blev utgifterna 525 miljo- ner kronor (5,6 procent) högre än 2010. Utgifterna på anslaget 1:1 Skatteverket ökade med 436 miljoner kronor (7,0 procent). Det beror på att myndigheten nyrekryterat personal, gjort stora
Utgifterna för anslaget 1:2 Kronofogde- myndigheten ökade med 51 miljoner kronor (3,1 procent) jämfört med föregående år. Det beror på en organisationsförändring och på stora kostnader för avskrivningar och nedskrivningar avseende immateriella anläggningstillgångar.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2010:3 Från många till en – sammanslagningar av myndigheter
Riksrevisionen har granskat effekterna av sammanslagningarna av Skatteverket, Försäk- ringskassan och Åklagarmyndigheten under
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 utg.omr. 2 avsnitt 3.5.1, utg.omr. 3 avsnitt 2.5, utg.omr. 4 avsnitt 3.6 samt utg.omr. 10 avsnitt 3.7.5).
Riksdagen har därefter genom ett tillkännagivande begärt att regeringen ska återkomma till riksdagen med en redovisning som visar i vilken utsträckning samman- slagningarna av Skatteverket, Åklagar- myndigheten och Försäkringskassan har lett till att rättstillämpningen blivit mer enhetlig (framst. 2009/10:RRS30, bet. 2010/11:KU8, rskr. 2010/11:154).
I regeringens skrivelse Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (skr. 2011/12:75) uttalar regeringen att den anser att rapporten, i de delar den berör Skatteverket, är slutbehandlad. Regeringen avser därför att lägga de delar av skrivelsen som berör Skatteverket till hand- lingarna.
69
Skr. 2011/12:101
RiR 2011:10 Biodrivmedel för bättre klimat – Hur används skattebefrielsen?
Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning och till vilka kostnader skattebefrielsen av biodrivmedel bidrar till att uppnå klimatmålen.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport
om skattebefrielse för biodrivmedel (skr. 2010/11:162). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2011/12:SkU5, rskr. 2011/12:138).
70
Skr. 2011/12:101
2.4.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Anslag
Tabell 2.36 UO 4 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2011 |
2011 |
2011 |
2011 |
2011 |
2010 |
1:1 |
Polisorganisationen |
19 688 |
0 |
19 704 |
17 |
0,1 |
18 883 |
1:6 |
Kriminalvården |
7 450 |
0 |
7 503 |
54 |
0,7 |
7 164 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:5 |
Sveriges Domstolar |
4 742 |
0 |
4 816 |
75 |
1,6 |
4 572 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:12 |
Rättsliga biträden m.m. |
1 726 |
180 |
2 002 |
277 |
16,0 |
1 804 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
3 153 |
3 138 |
3 063 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
36 758 |
166 |
37 164 |
406 |
1,1 |
35 486 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområdet omfattar bl.a. myndigheter inom polisväsendet, domstolsväsendet, åklagarväsendet, kriminalvården och anslaget för rättsliga biträden.
Utfallet uppgick till 37 164 miljoner kronor och blev därmed 406 miljoner kronor (1,1 pro- cent) högre än vad som anvisades i statens
budget. |
|
|
|
Anslaget |
1:12 Rättsliga biträden |
anvisades |
|
ytterligare |
180 miljoner kronor på |
ändrings- |
|
budget. |
Det är utgifterna för |
offentliga |
|
försvarare, |
offentliga |
biträden, |
målsägandebiträden, rättshjälp samt utgifter för bevisning, tolkar och parter m.m. som har ökat. Det beror dels på ökat antal omfattande brott- mål med många åtalade i respektive mål, dels på att utgifterna för offentliga biträden, rättshjälp och företrädare för barn har ökat.
För |
utgiftsområdet |
blev |
utgifterna |
1 678 miljoner kronor (4,7 procent) |
högre än |
2010. Höjningen är en följd av de satsningar som gjorts inom rättsväsendet de senaste åren. Bland annat uppnåddes målet om 20 000 poliser under 2010. Utgifterna på anslaget 1:1 Polisorganisationen ökade med 821 miljoner kronor (4,5 procent). Både lönekostnader och driftskostnader ökade vid Polisen under 2011. Utgifterna för anslaget 1:6 Kriminalvården ökade med 339 miljoner kronor (4,7 procent), vilket till största delen beror på ökade lokal- kostnader. Under året har nya häkten och avdelningar tagits i drift som bl.a. häktena i Sollentuna, Göteborg och Helsingborg. Dessutom ökade utgifterna på anslagen 1:5 Sveriges Domstolar med 245 miljoner kronor
(5,3 procent) och 1:12 Rättsliga biträden med
198 miljoner kronor (11,0 procent) under 2011.
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2009:12 Hanteringen av unga lagöverträdare – en utdragen process
Riksrevisionen har granskat rättsväsendets hantering av unga lagöverträdare.
Regeringen har vidtagit åtgärder med anledning av rapporten. I regleringsbreven för 2011 och 2012 har Rikspolisstyrelsen fått i upp- drag att stödja polismyndigheterna att hålla de lagstadgade tidsfristerna avseende ungdoms- ärenden. Vilka åtgärder som vidtagits för att korta handläggningstiderna i dessa ärenden ska också redovisas. Åklagarmyndigheten ska enligt regleringsbreven för 2011 och 2012 redovisa i vilken utsträckning de lagstadgade besluts- fristerna avseende unga lagöverträdare har hållits. Även vilka åtgärder myndigheten vidtagit för att korta genomströmningstiderna i dessa ärenden ska redovisas. Myndigheternas redovisningar från föregående år framgår av årsredovisningarna för 2011.
Vidare har Brottsförebyggande rådet enligt regleringsbrevet för 2011 fått i uppdrag att ta fram en kunskapssammanställning om stra- tegiska brott bland unga och lämna förslag på hur denna kunskap kan användas i det före- byggande arbetet med att förhindra att unga hamnar i kriminalitet. Uppdraget redovisades i december 2011. Brottsförebyggande rådet ska enligt regleringsbrevet för 2011 och 2012
71
Skr. 2011/12:101
redovisa handläggningstiderna hos polis- myndigheterna, Åklagarmyndigheten och domstolarna för mål och ärenden som avser unga gärningsmän. Myndighetens redovisning från föregående år framgår av årsredovisningen för 2011.
Regeringen beslutade den 3 mars 2011 (dnr Ju2011/1906) att inrätta en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper. Insatsgrupperna ska fokusera på att stödja ungdomar som riskerar att bli vanekriminella så att de kan bryta sin kriminella bana. Insatsgrupperna ska dessutom arbeta för att stötta ungdomar som tillhör kriminella gäng att lämna desamma. Uppdraget ska redovisas den 31 oktober 2012.
Riksdagen har genom ett tillkännagivande begärt att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om en snabbare rättslig prövning av ungdomsbrott (bet. 2010/11:JuU12, rskr. 2010/11:175). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2013.
RiR 2009:27 Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott
Riksrevisionen har granskat Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.6). Regeringen har därefter i Kriminalvårdens regleringsbrev för 2011 och 2012 angett att det återfallsförebyggande arbetet är ett prioriterat område. Av regleringsbrevet för 2011 framgår vidare att Kriminalvården bl.a. ska utgå från Riksrevisionens granskning i sitt förbättringsarbete.
Kriminalvårdens åtgärder redovisas i samband med årsredovisningen för 2011 och en bedömning av resultatet av de åtgärder som vidtagits med anledning av de identifierade bristerna kommer att redovisas i års- redovisningen för 2012.
Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att granskningen inte föranleder några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Rapporten anses därmed vara slutbehandlad.
RiR 2010:3 Från många till en – sammanslagningar av myndigheter
Riksrevisionen har granskat enmyndighets- reformerna av Försäkringskassan, Skatteverket och Åklagarmyndigheten.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 utg.omr. 2 avsnitt 3.5.1, utg.omr. 3 avsnitt 2.5, utg.omr. 4 avsnitt 3.6 samt utg.omr. 10 avsnitt 3.7.5).
Riksdagen har därefter genom ett tillkännagivande begärt att regeringen ska återkomma till riksdagen med en redovisning som visar i vilken utsträckning samman- slagningarna av Skatteverket, Åklagar- myndigheten och Försäkringskassan har lett till att rättstillämpningen blivit mer enhetlig (framst. 2009/10:RRS30, bet. 2010/11:KU8, rskr. 2010/11:155).
Regeringen har i likhet med tidigare år i regleringsbreven för 2011 och 2012 ställt krav på Åklagarmyndigheten att analysera skillnader i verksamhetsresultat mellan åklagarkamrar. Regeringen har i regleringsbreven även ålagt Åklagarmyndigheten att redovisa vilka åtgärder myndigheten vidtagit för att minska skillnaderna mellan åklagarkamrarna både när det gäller verksamhetsresultat och rättstillämpning. Av regleringsbrevet för 2011 framgår också att Åklagarmyndigheten inom ramen för utvecklingen av myndighetens interna styrning och kontroll ska redovisa hur myndigheten fortsatt arbetar för att implementera enmyndighetsreformen fullt ut. Myndighetens redovisning av arbetet under föregående år framgår av årsredovisningen för 2011.
Regeringen har vidare gett Åklagarmyndigheten i uppdrag att inrätta en mer sammanhållen och ändamålsenlig struktur för myndighetens rättsliga tillsyn för att möjliggöra en ökad enhetliget i rättstillämpningen (dnr Ju2011/4130). Uppdraget redovisades i december 2011.
Regeringen avser, i enlighet med riksdagens beslut, att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2013.
RiR 2010:10 Hanteringen av mängdbrott – en kärnuppgift för polis och åklagare
Riksrevisionen har granskat polisens och Åklagarmyndighetens hantering av mängdbrott.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.6). Därutöver har regeringen i regleringsbreven för 2011 gett Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och
72
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skr. 2011/12:101 |
||
Domstolverket i uppdrag att fortsätta förbättra |
mot vinning av brottslighet utgör, bedömer |
|||||||||||||
hanteringen |
av |
mängdbrott. |
Uppdraget |
Riksrevisionen |
att |
ytterligare |
förbättringar |
|||||||
redovisades i oktober 2011. I regleringsbreven |
behöver vidtas för att åstadkomma en |
|||||||||||||
för |
2012 |
ställs |
fortsatt |
krav |
på |
helhetssyn. Myndigheterna bör också utnyttja |
||||||||
Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen att |
möjligheterna i den befintliga lagstiftningen fullt |
|||||||||||||
redovisa hur bekämpningen av mängdsbrott har |
ut, vilket inte sker i dag. |
|
|
|
||||||||||
utvecklats samt att göra en bedömning av |
I granskningen pekar Riksrevisionen bl.a. på |
|||||||||||||
behovet av vilka åtgärder som krävs för att |
att insatserna mot vinning av brottslighet |
|||||||||||||
bekämpningen av mängdbrott ska förbättras |
genomgående bör tidigareläggas av samtliga |
|||||||||||||
ytterligare. |
|
|
|
|
|
|
granskade myndigheter. Vidare påpekas att det |
|||||||
Regeringen avser att återkomma till riksdagen |
finns en risk för att insatser mot vinning av |
|||||||||||||
i denna fråga i budgetpropositionen för 2013. |
brottslighet som saknar anknytning till |
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
organiserad |
brottslighet |
inte |
prioriteras |
|||
RiR |
2010:23 |
Polisens brottsförebyggande |
tillräckligt |
av |
myndigheterna. Riksrevisionen |
|||||||||
arbete – har ambitionerna uppnåtts? |
|
|
anser också att de granskade myndigheterna |
|||||||||||
Riksrevisionen |
|
har |
granskat |
polisens |
saknar uppföljning av utfallet av såväl egna som |
|||||||||
brottsförebyggande arbete. |
|
|
|
gemensamma insatser mot vinning av |
||||||||||
Regeringen har vidtagit åtgärder med |
brottslighet och att det saknas tillräckligt med |
|||||||||||||
anledning av granskningsrapporten. Rikspolis- |
kompetens och kunskaper inom myndigheterna |
|||||||||||||
styrelsen och Brottsförebyggande rådet har fått |
om centrala verktyg som myndigheterna kan |
|||||||||||||
ett |
gemensamt |
återrapporteringskrav |
som |
använda i arbetet mot vinning av brottslighet. |
||||||||||
framgår av respektive myndighets regleringsbrev |
Riksrevisionens |
rekommendationer |
till |
|||||||||||
för 2011. Myndigheterna ska tillsammans |
regeringen är bl.a. att utveckla styrningen och |
|||||||||||||
redogöra för hur polisens strategiska |
uppföljningen av insatser mot vinning av |
|||||||||||||
brottsförebyggande arbete kan utvecklas. |
|
brottslighet och att se över reglerna om sekretess |
||||||||||||
Brottsförebyggande rådet och Rikspolis- |
och utbyte av information även på andra |
|||||||||||||
styrelsen har i samband med årsredovisningen |
områden än samverkan mot grov organiserad |
|||||||||||||
för 2011 återrapporterat hur polisens strategiska |
brottslighet. |
|
|
|
|
|
||||||||
brottsförebyggande |
arbete |
kan |
utvecklas. |
Regeringen har vidtagit vissa åtgärder för att |
||||||||||
Regeringen har i regleringsbreven för 2011 och |
komma tillrätta med problemen. Berörda |
|||||||||||||
2012 gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att |
myndigheter har bl.a. ett återrapporteringskrav i |
|||||||||||||
redovisa vilka åtgärder som vidtagits inom ramen |
regleringsbrevet för 2011 och 2012 som innebär |
|||||||||||||
för det brottsförebyggande arbetet. |
|
|
att myndigheterna ska redovisa och analysera de |
|||||||||||
Ärendet bereds inom Regeringskansliet. |
|
åtgärder som myndigheten har vidtagit för att |
||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
vidareutveckla arbetet |
med |
brottsutbytesfrågor |
||||
RiR 2010:26 Statens insatser för att komma åt |
på såväl strategisk som operativ nivå. |
|||||||||||||
vinster från brottslig verksamhet – ett bättre |
Myndigheterna ska också redovisa och |
|||||||||||||
samarbete ger högre utbyte |
|
|
|
kommentera det kvantitativa resultatet av |
||||||||||
Riksrevisionen har granskat statens insatser mot |
myndighetens arbete att spåra, säkra, förverka |
|||||||||||||
vinning av brottslighet. Bakgrunden är att |
och återföra vinster av brott. Myndigheternas |
|||||||||||||
ekonomisk vinning är en av de främsta |
redovisning av arbetet under föregående år |
|||||||||||||
drivkrafterna bakom en stor del av |
framgår av årsredovisningarna för 2011. Som |
|||||||||||||
brottsligheten. Genom att öka rättsväsendets |
Riksrevisionen också uppmärksammar i sin |
|||||||||||||
möjligheter att ta ifrån gärningsmannen utbytet |
granskning, gav regeringen 2009 berörda |
|||||||||||||
av brottet i samband med lagföringen, kan |
myndigheter i uppdrag att bilda en |
|||||||||||||
drivkrafterna att begå brott minskas. |
|
|
myndighetsgemensam |
nationell |
specialist- |
|||||||||
Riksrevisionens övergripande slutsats är att |
funktion |
för |
brottsutbytesfrågor |
(dnr |
||||||||||
det finns brister i delar av de statliga insatserna |
Ju2008/8737). En utvärdering av brottsutbytes- |
|||||||||||||
mot vinning av brottslighet. Därmed blir de |
funktionens verksamhet ska redovisas till |
|||||||||||||
samlade insatserna inte effektiva och utfallet |
regeringen i maj 2012. |
|
|
|
|
|||||||||
relativt blygsamt. Även om regeringen och |
Ärendet bereds inom Regeringskansliet. |
|
||||||||||||
myndigheterna |
fortlöpande |
har |
genomfört |
|
|
|
|
|
|
|
förbättringar i det system som statens insatser
73
Skr. 2011/12:101
RiR 2011:18 Brottsutsatt – myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott
Riksrevisionen har granskat hur Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar, Kronofogdemyndigheten och Brottsoffer- myndigheten hanterar brottsskadestånd. Polisens och målsägandebiträdenas insatser berörs till viss del av granskningen. Riksrevisionen har även granskat hur regeringen styr detta område.
Regeringen har redovisat sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om myndigheternas hantering av ekonomisk kompensation på grund av brott (skr. 2011/12:32). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2011/12:JuU7, rskr. 2011/12:129).
RiR 2011:25
Riksrevisionen har granskat hur Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården har skapat förutsättningar för utveckling av ett effektivt IT- stöd i rättskedjan och hur regeringen styr detta område.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i
regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om
RiR 2011:27 Att hantera brottmål effektivt – En utmaning för regeringen och rättsväsendet
Riksrevisionen har utifrån de samlade iakttagelserna från granskningarna av effektiviteten i rättsväsendet och brottmålsprocessen analyserat orsakerna till effektivitetsbristerna. Riksrevisionen har särskilt analyserat regeringens och myndigheternas styrning
Regeringen har redovisat sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om att hantera brottmål effektivt – en utmaning för regeringen och rättsväsendet (skr. 2011/12:135). Gransknings- rapporten är därmed slutbehandlad.
74
Skr. 2011/12:101
2.4.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Anslag
Tabell 2.37 UO 5 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2011 |
2011 |
2011 |
2011 |
2011 |
2010 |
1:1 |
Avgifter till internationella organisationer |
1 449 |
0 |
1 347 |
0 |
||
|
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt |
|
|
|
|
|
|
1:4 |
diverse kostnader för rättsväsendet |
4 |
5 |
8 |
4 |
108,4 |
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:1 2010 |
Bidrag till vissa internationella organisationer |
0 |
0 |
0 |
0 |
0,0 |
1 475 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
549 |
0 |
537 |
520 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
2 002 |
5 |
1 892 |
1 998 |
Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser
med |
andra |
stater |
och |
internationella |
|
organisationer. |
|
|
|
||
Utfallet uppgick till |
1 892 miljoner |
kronor |
|||
och |
var |
därmed |
110 miljoner |
kronor |
(5,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.
För 2011 uppfördes det nya anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer på statens budget på grund av ny hantering av
valutakursförändringar. På |
anslaget anvisades |
1 449 miljoner. Utgifterna |
som redovisas på |
anslaget är avgifter som Sverige är folkrättsligt bundet att betala via sitt medlemskap i bland annat Förenta nationerna (FN), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Nordiska ministerrådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Belastningen på anslaget påverkas av såväl valutakursförändringar som antalet freds- och säkerhetsfrämjande insatser.
På anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet redovisas bl.a. ekonomiskt bistånd till nödställda svenska medborgare i samband med hemresa vid exempelvis allvarlig sjukdom eller dödsfall. I
höständringsbudgeten anvisades ytterligare nästan 5 miljoner kronor för ökade utgifter beroende på att ett stort antal personer befunnit sig i de krisdrabbade områdena i Nordafrika och Japan.
De totala utgifterna för Internationell samverkan blev 106 miljoner kronor (5,3 pro- cent) lägre än 2010. Utfallet för anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer blev 128 miljoner kronor lägre än 2010.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.38 UO 5 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
Beställnings- |
Utestående |
|
|
åtaganden |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
1:9 |
Svenska institutet |
8 |
2 |
|
|
|
|
|
Samarbete inom |
|
|
1:11 |
Östersjöregionen |
147 |
89 |
Summa |
|
155 |
91 |
|
|
|
|
Inom utgiftsområdet har beställnings- bemyndiganden beslutats om 155 miljoner kronor. De utestående åtagandena uppgår till 91 miljoner kronor.
75
Skr. 2011/12:101
2.4.6Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Anslag
Tabell 2.39 UO 6 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2011 |
2011 |
2011 |
2011 |
2011 |
2010 |
1:1 |
Förbandsverksamhet och beredskap |
21 175 |
0 |
20 583 |
20 581 |
||
1:3 |
Anskaffning av materiel och anläggningar |
9 126 |
0 |
8 799 |
10 324 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel |
|
|
|
|
|
|
1:4 |
och anläggningar |
6 639 |
0 |
6 678 |
38 |
0,6 |
6 399 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:2 |
Fredsfrämjande förbandsinsatser |
2 311 |
0 |
2 014 |
2 219 |
||
2:4 |
Krisberedskap |
1 154 |
0 |
1 126 |
1 214 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gemensam radiokommunikation för skydd och |
|
|
|
|
|
|
2:5 |
säkerhet |
122 |
0 |
291 |
169 |
138,5 |
255 |
|
|
|
|
|
|
|
|
1:7 |
Officersutbildning m.m. |
255 |
0 |
214 |
245 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
2:8 |
Avvecklingsmyndigheten för SRV, KBM och SPF |
45 |
0 |
2 |
89 |
||
|
Övriga anslag |
4 479 |
0 |
4 448 |
4 339 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
45 306 |
0 |
44 153 |
45 665 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.
Utfallet uppgick till 44 153 miljoner kronor och var därmed 1 153 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.
Utfallet på anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 20 583 miljoner kronor, vilket är 592 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Orsaken är främst att Försvarsmakten under 2011 beslutade att minska övningsverksamheten till en lägre nivå än ursprungligen planerat. Beslutet föranleddes av tidiga signaler om risk för överskridande av anslaget till följd av högre ledighetsskuld, högre pensionsavgifter samt att kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän anställts tidigare under året än planerat. Av de anvisade medlen drogs 219 miljoner kronor in eftersom de avsåg statlig ålderspensionsavgift baserad på dagersättning för värnpliktiga. Försvarsmakten betalar inte längre denna avgift eftersom värnplikten är vilande.
Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev 8 799 miljoner kronor, 327 miljoner kronor lägre än anvisat på statens budget. Orsaken är delvis att anslaget var belagt med en utgiftsbegränsning på
300 miljoner kronor, som fick disponeras av Försvarsmakten först efter beslut av regeringen.
Utfallet för anslaget 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser blev 2 014 miljoner kronor, 297 miljoner kronor lägre än anvisat på statens budget. Utgifterna för insatserna i Afghanistan har blivit lägre bl.a. på grund av lägre utgifter för drift och utveckling av baser samt lägre utgifter för transporter. Utgifterna för insatsen i Libyen blev lägre än beräknat, vilket bl.a. beror på att budgeten för ammunition inte utnyttjades, lägre flygtidsuttag och lägre kostnader i basområdet än planerat.
Utfallet |
för |
anslaget |
2:5 Gemensam |
kommunikation för |
skydd och |
säkerhet blev |
291 miljoner kronor, 169 miljoner kronor högre än anvisat på statens budget. Det innebär att anslagssparande från 2010 har utnyttjats. Ingående överföringsbelopp uppgick till 308 miljoner kronor. Anslaget har under 2011 i huvudsak finansierat underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten Rakel. Anslutningsgraden till det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel är lägre än förväntat, vilket medför ett underskott i verksamheten. Underskottet uppgick 2011 till 216 miljoner kronor.
Under 2011 blev utgifterna för utgiftsområdet 1 512 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än
76
föregående år. Utfallet på anslaget 1:3 Anskaff- ning av materiel och anläggningar minskade med 1 526 miljoner kronor (14,8 procent), vilket är ca 300 miljoner kronor mer än planerat. Även här
är orsaken |
delvis |
utgiftsbegränsningen på |
300 miljoner |
kronor. |
Utfallet för anslaget |
1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser blev 205 mil- joner kronor lägre (9,2 procent) jämfört med föregående år. Anslaget minskades 2011 med 250 miljoner kronor med anledning av den nya personalförsörjningen med färre kontrakts- anställda i internationella tjänster. Utfallet på anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar ökade med 279 miljo- ner kronor (4,3 procent) i enlighet med fastställd investeringsplan.
Beställningsbemyndiganden
Tabell 2.40 UO 6 Beställningsbemyndiganden
Miljoner kronor
|
|
|
Utestående |
|
|
Beställnings- |
åtaganden |
Anslag |
Anslagsnamn |
bemyndigande |
|
|
Anskaffning av materiel |
|
|
1:3 |
och anläggningar |
44 800 |
33 515 |
|
Vidmakthållande, |
|
|
|
avveckling m.m. av |
|
|
|
materiel och |
|
|
1:4 |
anläggningar |
15 100 |
13 581 |
|
|
|
|
|
Förebyggande åtgärder |
|
|
|
mot jordskred och andra |
|
|
2:2 |
naturolyckor |
40 |
35 |
2:4 |
Krisberedskap |
560 |
548 |
|
|
|
|
|
Strålsäkerhets- |
|
|
3:1 |
myndigheten |
90 |
68 |
|
|
|
|
Summa |
|
60 590 |
47 748 |
|
|
|
|
Inom utgiftsområdet har beställningsbemyndi- ganden beslutats om 60 590 miljoner kronor. De
utestående |
åtagandena uppgår |
till |
47 748 mil- |
|
joner kronor. |
|
|
|
|
Beställningsbemyndigandet |
för |
anslaget |
||
1:3 Anskaffning |
av materiel och anläggningar |
|||
fastställdes |
i |
budgeten till |
44 800 miljoner |
kronor. Utestående åtaganden vid årets slut
uppgick till 33 515 miljoner kronor, |
vilket är |
11 285 miljoner kronor lägre än |
beslutat |
bemyndigande och en minskning med 3 803 mil- joner kronor jämfört med 2010. Orsaken till skillnaden är främst att vissa åtaganden krävde regeringens särskilda medgivande. Dessa åtagande var fortfarande under beredning vid utgången av året, vilket innebar att
Skr. 2011/12:101
Försvarsmakten fick skjuta på ett antal större beställningar under 2011.
Bemyndiganderamen för anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar fastställdes i budgeten till 15 100 miljoner kronor. Utestående åtaganden vid årets slut uppgick till 13 581 miljoner kronor, vilket är 1 519 miljoner kronor lägre än beslutat bemyndigande och en minskning med 1 369 mil- joner kronor jämfört med föregående år. Orsaken till skillnaden är att Försvarsmakten tidigt under 2011 bedömde att bemyndigandet inte var tillräcklig varför man avvaktade med att göra en större beställning. Försvarsmakten beslutade även i november att generellt avvakta med alla nya åtaganden som inte var nödvändiga, vilket innebar att mycket få beställningar genomfördes i december.
Garantier
Tabell 2.41 UO 6 Garantier
Miljoner kronor
|
|
Utestående åtaganden |
Garanti |
Garantiram |
|
Stiftelsen Gällöfsta |
|
|
kurscentrum 1 |
6,5 |
12 |
1 prop. 1983/84:100 bilaga 6 s.9, bet. 1983/84:FöU15, och bet. 1984/85:FöU4
Hösten 2004 beslutade riksdagen om en statlig garanti på 6,5 miljoner kronor jämte ränta som säkerhet för ett banklån till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum. Lånet avsåg finansiering av en utbyggnad för att få balans mellan service- och lärarkapacitet samt förläggnings- och arbetsutrymmen. Garantins värde vid utgången av 2011 var 12 miljoner kronor.
77
Skr. 2011/12:101
Inomstatliga lån
Tabell 2.42 UO 6 Inomstatliga lån
Miljoner kronor
Inomstatliga lån |
Låneram |
Lån |
Beredskapsinvesteringar inom |
|
|
ramen för Myndigheten för |
|
|
samhällsskydd och beredskaps- |
|
|
verksamhet |
500 |
229 |
|
|
|
Beredskapsinvesteringar inom |
|
|
ramen för Socialstyrelsens |
|
|
verksamhet |
350 |
185 |
|
|
|
Summa |
850 |
414 |
|
|
|
Krig, krigsfara eller andra |
|
|
utomordentliga förhållanden |
40 000 |
|
|
|
|
Inom utgiftsområdet har låneramar beslutats om 850 miljoner kronor, exklusive den särskilda krediten för krig och krigsfara på 40 000 mil- joner kronor. Utestående lån var 414 miljoner kronor vid utgången av 2011.
Övriga krediter
Tabell 2.43 UO 6 Övriga krediter
Miljoner kronor
|
|
Utnyttjad kredit |
Övriga krediter i Riksgäldskontoret |
Kredit |
|
Försvarets materielverks behov |
|
|
av rörelsekapital |
15 500 |
2 494 |
|
|
|
Försvarsexportmyndighetens |
|
|
behov av rörelsekapital |
3 000 |
1 145 |
|
|
|
Summa |
18 500 |
3 639 |
Inom utgiftsområdet har räntekontokrediter beviljats om 18 500 miljoner kronor. Utnyttjade krediter uppgick vid utgången av 2011 till 3 639 miljoner kronor.
Riksrevisionens iakttagelser – årlig revision
Försvarsmakten
Försvarsmakten har, avseende dess årsredo- visning för 2011, fått en revisionsberättelse med upplysning. Revisorn lämnar en upplysning när denne vill fästa uppmärksamheten på viktig information i årsredovisningen. Riksrevisionen lämnar följande upplysningar av särskild betydelse.
Riksrevisionen vill fästa uppmärksamheten på sidan 39 i årsredovisningen, som beskriver att Försvarsmakten och Försvarets materielverk
under 2011 genomfört omförhandlingar av leve- rans och fakturering i ett antal materielprojekt. Leveranser för planerade belopp har erhållits genom att förseningar i vissa projekt kompen- serats med tidigareläggning av leveranser och fakturering i andra projekt.
Försvarets materielverk
Försvarets materielverk har, avseende dess årsredovisning för 2011, fått en revisions- berättelse med upplysning. Revisorn lämnar en upplysning när denne vill fästa uppmärk- samheten på viktig information i årsredo- visningen. Riksrevisionen lämnar följande upplysningar av särskild betydelse.
Riksrevisionen vill fästa uppmärksamheten på sidorna
Riksrevisionens iakttagelser – effektivitetsrevision
RiR 2008:29 Skyddet för farligt gods
Riksrevisionen har granskat om regeringen och ansvariga myndigheter har skapat tillräckliga förutsättningar för att farligt gods ska skyddas mot antagonistiska hot, t.ex. terrorism.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelsen Samhällets krisberedskap – stärkt samverkan för ökad säkerhet (skr. 2009/10:124) och i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.6).
Ärendet bereds inom Regeringskansliet.
RiR 2011:13 Leverans på utsatt tid? En granskning av försvarets internationella materielsamarbeten
Riksrevisionen har granskat försvarets inter- nationella materielsamarbeten.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om försvarets internationella materielsamarbeten (skr. 2011/12:14). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
78
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2011/12:FöU3, rskr. 2011/12:157).
RiR 2011:14 Svenska bidrag till internationella insatser
Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av svenska bidrag till internationella insatser.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om svenska bidrag till internationella insatser (skr. 2011/12:18). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har lagt regeringens skrivelse till handlingarna (bet. 2011/12:UU13, rskr. 2011/12:144).
Skr. 2011/12:101
RiR 2011:15 Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser
Riksrevisionen har granskat hur Försvarsmakten kan bistå samhället i händelse av kris.
Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser (skr. 2011/12:19). Granskningsrapporten är därmed slutbehandlad.
Riksdagen har med anledning av regeringens skrivelse givit regeringen tillkänna att styrning och uppföljning av Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser bör förbättras och att regeringen bör säkerställa att samverkan mellan Försvarsmakten och det övriga samhället sker (bet. 2011/12:FöU2, rskr. 2011/12:131).
Frågan bereds inom Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma om det fortsatta arbetet i kommande budgetpropositioner.
79
Skr. 2011/12:101
2.4.7Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Anslag
Tabell 2.44 UO 7 Anslag
Miljoner kronor
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SB |
ÄB |
Utfall |
Procent |
Utfall |
|
Anslag |
Anslagsnamn |
2011 |
2011 |
2011 |
2011 |
2011 |
2010 |
1:1 |
Biståndsverksamhet |
28 101 |
26 834 |
24 304 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
2:1 |
Reformsamarbete i Östeuropa |
1 332 |
0 |
1 309 |
1 308 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Övriga anslag |
1 079 |
15 |
1 056 |
1 057 |
||
Summa |
|
30 513 |
29 199 |
26 669 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete och reformsamarbete i Östeuropa.
Utfallet uppgick till 29 199 miljoner kronor och var därmed 1 314 miljoner kronor (4,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.
Utgifterna för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 26 834 miljoner kronor, vilket är 1 267 miljoner kronor lägre än vad som anvisats i statens budget. Anslaget minskades med 666 miljoner kronor i ändringsbudget för att finansiera ökade utgifter för ersättningar och bostadskostnader under utgiftsområde 8 samt ökade utgifter för Sidas förvaltning. Utgifterna för anslaget 2:1 Reformsamarbete i Östeuropa uppgick till 1 309 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statens budget.
För 2011 godkände riksdagen Sveriges medverkan i kapitalhöjningarna i Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB), Afrikanska utveck- lingsbanken (AfDB) och Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB). Godkännandet för AsDB gavs redan i samband med budget- propositionen för 2010. Kapitalhöjningarna innebar dels ett bemyndigande att öka de statliga garantiåtagandena, vilka redovisas i tabell 2.47, dels att Sverige skulle inbetala 112 miljoner kronor till AsDB under
Inbetalningarna |
belastar |
anslaget |
|
1:1 Biståndsverksamhet. |
Under |
2011 har |
|
15 miljoner |
kronor |
inbetalats |
till AsDB, |
51 miljoner |
kronor till AfDB och 8 miljoner |
kronor till IDB.
Vidare har riksdagen för 2011 bemyndigat regeringen att besluta om ett kapitaltillskott på 250 miljoner kronor till Swedfund International AB. Under 2011 har hela beloppet betalats till
bolaget. |
Medlen |
har |
belastat |
anslaget |
||
1:1 Biståndsverksamhet. |
|
|
|
|||
År 2011 |
blev utgifterna |
för utgiftsområdet |
||||
2 530 miljoner |
kronor (9,5 procent) |
högre |
än |
|||
2010. Jämfört |
med |
2010 |
har utgifterna |
för |
1:1 Biståndsverksamhet ökat med 2 530 miljoner kronor (10,4 procent). Bland annat har biståndet till Afrika samt utbetalningar till internationella finansieringsinstitut ökat. Utgifterna till globala utvecklingsinsatser har minskat medan organisations- och temastöd tillkommit.
Anslagstilldelningen för utgiftsområdet är huvudsakligen baserad på Bruttonational- inkomstens (BNI) utveckling. Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år och är en procent av BNI. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senaste tillgängliga
Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD:s bistånds- kommitté DAC, som ansvarar för att biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under senvåren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än utgiftsområde 7, som kan klassificeras som bistånd enligt DAC:s definition. Från biståndsramen görs avräkningar dels för biståndsklassificerade kostnader inom andra utgiftsområden, dels med belopp motsvarande de bilaterala skuldavskrivningarna som Sverige gör. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser huvudsakligen kostnader för flyktingar från biståndsländer, administration
80
Skr. 2011/12:101
Tabell 2.45 Utfall för bistånd
Miljoner kronor
|
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2011 |
Totalt utbetalt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bistånd 1 |
19 554 |
19 388 |
19 996 |
25 120 |
29 161 |
29 320 |
31 607 |
34 713 |
32 651 |
36 380 |
Totalt bistånd i pro- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
cent av BNI 2 |
0,83 |
0,79 |
0,78 |
0,94 |
1,02 |
0.93 |