Årsredovisning för staten 2010

Regeringens skrivelse 2010/11:101

Regeringens skrivelse 2010/11:101

Årsredovisning för staten 2010

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 7 april 2011

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2010. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, en redogörelse för statliga garantier och krediter, ett intygande avseende EU-medel inklusive redovisning av avgifter till och bidrag från EU, samt tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Myndigheter som fått revisionsberättelse med reservation från Riksrevisionen och skälen för detta anges. En redovisning av åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen lämnas. Vidare lämnas en redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel för budgetåret 2009.

Sammanfattning

Skr. 2010/11:101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2010

Den svenska ekonomin uppvisar en stark återhämtning vilket har haft en positiv inverkan på statens finansiella resultat och ekonomiska ställning.

Utfallet för den offentliga sektorns finansiella sparande är negativt även 2010 men det har förbättrats med 18 miljarder kronor jämfört med 2009.

Utgiftstaket för 2010 klarades med en margi- nal på 38 miljarder kronor. Utgifterna under ut- giftstaket uppgick till 29,9 procent som andel av bruttonationalprodukten (BNP). Underskottet i statens budget uppgick till 1 miljard kronor, vilket är en förbättring med 175 miljarder kronor jämfört med 2009.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 53 miljarder kronor. Jämfört med 2009 har resultatet förbättrats med 26 miljarder kronor. Statsskulden har minskat med 36 miljarder kronor. Som andel av BNP har statsskulden minskat från 37,0 procent 2009 till 33,7 procent 2010.

I följande tabell redovisas några nyckeltal av- seende det ekonomiska utfallet 2010 jämfört med 2009.

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

	Utfall	Procent	Utfall	Procent
	2010	av BNP1	2009	av BNP2
Den offentliga
sektorns
finansiella
sparande	-11	-0,3	-29	-0,9
Statens
budgetsaldo	-1	0,0	-176	-5,7
Utgiftstak	1 024	31,0	989	31,8
Takbegränsade
utgifter	986	29,9	965	31,0

Statens netto-
förmögenhet	-358	-10,8	-384	-12,4

Statsskuld	1 113	33,7	1 149	37,0

Årets överskott i
resultaträkningen	53	1,6	27	0,9

Garantiför-
bindelser3	1 471	44,6	1 461	47,0
EU-avgiften4	30,4	0,9	19,2	0,6
Nettoflöde till EU4	17,4	0,5	7,5	0,2

1Prel. BNP för 2010 uppgår till 3 301 miljarder kronor (löpande priser).

2Rev. BNP för 2009 uppgår till 3 108 miljarder kronor (löpande priser).

3Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

4Kassamässiga uppgifter.

Skr. 2010/11:101

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå till 1 procent av BNP i genomsnitt över en

konjunkturcykel.	Utfallet	för	2010 blev
-11 miljarder	kronor,	motsvarande
-0,3 procent av	BNP. Det	genomsnittliga
sparandet 2001–2010 motsvarade			0,8 procent

av BNP. Eftersom denna period kännetecknas av ett resursutnyttjande som var något svagare än normalt bedöms det finansiella sparandet vara i linje med överskottsmålet.

Utgiftstaket klarades

Utgiftstaket för staten har sedan det infördes budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar utgiftsområdena 1–25 och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad utsträckning kan påverka dessa utgifter på kort sikt.

Det av riksdagen slutligt fastställda utgifts- taket för 2010 uppgick till 1 024 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 986 miljarder kronor. Utgiftstaket klarades därmed med en marginal på 38 miljarder kronor.

Statens resultat- och balansräkningar

Resultaträkningen

Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgick till 53 miljarder kronor, vilket var en ökning med 26 miljarder kronor jämfört med 2009.

Förbättringen av resultatet beror framför allt på att skatteintäkterna ökade med 61 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgår därmed till 965 miljarder kronor och utgör 89 procent av de totala intäkterna.

Direkta skatter på arbete är nästan oförändrade jämfört med 2009. Den marginella förändringen förklaras av att skattereduk- tionerna som minskar intäkterna från direkta

skatter ökat i högre omfattning än inkomstskatterna. Skattereduktionerna ökade med 19 miljarder kronor och inkomstskatterna med 16 miljarder kronor. Arbetsgivaravgifterna ökade med 11 miljarder kronor till följd av lönesummans utveckling.

Skatt på kapital ökade med 21 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll ökade med 4,8 miljarder kronor och skatt på företagsvinster ökade med 16 miljarder kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 27 miljarder kronor, varav mervärdesskatt med 23 miljarder kronor.

Kostnaderna för transfereringar ökade med


42 miljarder	kronor		jämfört	med	2009.
Transfereringar		till	hushåll	ökade	med
4 miljarder	kronor netto. Transfereringar till
hushåll avseende		socialförsäkringen minskade

med 5 miljarder kronor medan kostnaderna för arbetsmarknadsrelaterade transfereringar ökade med 4,7 miljarder kronor. Arbetslöshets- ersättningen minskade med 1,7 miljarder kronor och aktivitetsstödet ökade med 5,9 miljarder kronor. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 2,8 miljarder kronor. Kostnaden för sjukpenning minskade med 2,4 miljarder kronor medan aktivitets- och sjukersättningen minskade med 5,8 miljarder kronor. Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 26 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 23 miljarder kronor. Transfereringar till utlandet ökade med 10 miljarder kronor. Avgiften till EU ökade med 11 miljarder kronor. Ökningen beror främst på att Sverige 2009 hade en lägre avgift på grund av en stor återbetalning.

Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade med 5,4 miljarder kronor jämfört med 2009. Kostnader för personal minskade med 8,8 miljarder kronor, främst till följd av att av- sättningen för tjänstepensioner minskade. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgi- varavgifter ökade med 4,4 miljarder kronor, vil- ket motsvarar en ökning med 4,3 procent.

Resultat från andelar i dotter- och intressefö- retag påverkade utfallet positivt med 46 miljarder kronor, vilket är en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med 2009. Luossavaara- Kiirunavaara AB förbättrade sitt resultat med 8,4 miljarder kronor. Resultatet för Apoteket AB uppgick till 4,5 miljarder kronor, vilket inkluderar realisationsvinst avseende försäljning av dotterbolag på 4,4 miljarder kronor.

Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 12 miljarder kronor. Det är en kostnadsökning med 7 miljarder kronor jämfört med 2009, bl.a. på grund av minskade orealiserade valutavinster.

Balansräkningen

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till -358 miljarder kronor vid utgången av 2010, vilket motsvarar -10,8 procent av BNP. I förhållande till 2009 ökade nettoförmögenheten med 26 miljarder kronor. Den positiva förändringen i netto- förmögenheten är hänförbar till årets överskott på 53 miljarder kronor. Därutöver påverkades nettoförmögenheten negativt med 28 miljarder kronor till följd av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars och skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen.

Den konsoliderade statsskulden minskade med 36 miljarder kronor till 1 113 miljarder kro- nor vid utgången av 2010. Lån i svenska kronor ökade med 22 miljarder kronor medan lånen i utländsk valuta minskade med 58 miljarder kronor. Som andel av den konsoliderade statsskulden minskade skulden i utländsk valuta från 29 till 24 procent.

Utfallet för statens budget

Inkomster

Inkomsterna på statens budget uppgick till 780 miljarder kronor 2010. Jämfört med budget blev utfallet av inkomsterna 56,5 miljarder kronor högre.

Statens skatteintäkter beräknas uppgå till 777 miljarder kronor, vilket är 55,3 miljarder kronor högre än budget.

De totala skatteintäkterna blev 1 507 miljarder kronor, vilket är 73 miljarder kronor högre än budget. De största skillnaderna finns under skatt på arbete (10,2 miljarder kronor), skatt på kapital från hushåll (5,8 miljarder kronor), skatt på företagsvinster (20,9 miljarder kronor) samt skatt på konsumtion och insatsvaror (31,8 miljarder kronor).

Utgifter

Utgifter m.m. på statens budget uppgick till 780,6 miljarder kronor, vilket är 48,6 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i

Skr. 2010/11:101

statens budget för 2010. På tilläggsbudget anvisades 7,5 miljarder kronor, varav 3,1 miljarder kronor avsåg kapitalinsatser i statliga bolag och 1,2 miljarder kronor tillskott inom migrationsområdet. I förhållande till statens budget och tilläggsbudget blev totala utgifter m.m. 56 miljarder kronor lägre. Det beror framför allt på att posten Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto blev 30,8 miljarder kronor lägre än budget.

Statliga garantier och krediter

Statliga garantiåtaganden	ökade	med	ca
10 miljarder kronor jämfört	med	2009	och

uppgick till 1 471 miljarder kronor vid utgången av 2010. De statliga garantiåtagandena har som andel av BNP minskat från 47 procent 2009 till 44,6 procent 2010. Störst är insättningsgarantin med 948 miljarder kronor. Därefter kommer kreditgarantier inklusive exportgarantier med 415 miljarder kronor och garantier om tillförsel av kapital med 99 miljarder kronor.

Statens externa utlåning med kreditrisk

uppgick till	217 miljarder	kronor,	varav
186 miljarder	kronor avser	studielån.	Drygt

26 miljarder kronor av utlåningen bedöms som osäkra fordringar varav 24 miljarder kronor är hänförliga till studielån.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanter- ingen av EU-medel, Ekonomistyrningsverkets revisionsutlåtanden och Riksrevisionens uttalanden från granskningen om myndig- heternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll. Regeringen lämnar följande intygande:

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Skr. 2010/11:101

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Redovisning av EU-medel

Kassamässigt (enligt statens budget) uppgick Sveriges avgift till EU till 30,4 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 13 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,3 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU ökade med ca 10 miljarder kronor jämfört med 2009.

Statliga sektorns tillgångar och skulder

Utöver de myndigheter som konsolideras i statens resultat- och balansräkningar innefattar sammanställningen över den statliga sektorn även AP-fonderna och Riksbanken. Vidare ingår statliga bolag, banker och finansinstitut där statens ägarandel uppgår till minst 20 procent.

Vid utgången av 2010 var den statliga sektorns samlade tillgångar 3 728 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med 325 miljarder kronor


jämfört med 2009.
De	samlade		skulderna	uppgick		till
3 115 miljarder		kronor, vilket		motsvarar		en
minskning		med	415 miljarder		kronor.

Sammantaget uppgick den statliga sektorns egna kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde, efter elimineringar,


till 613 miljarder kronor, en				ökning	med
90 miljarder kronor jämfört med 2009.
AP-fondernas		tillgångar		ökade	med
89 miljarder	kronor till		930 miljarder kronor.
AP-fondernas		egna	kapital	ökade	med
68 miljarder	kronor		och	uppgick	till

895 miljarder kronor i slutet av 2010.

Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 694 miljarder kronor, en minskning med 46 miljarder kronor jämfört med 2009. Statens andel av bolagens skulder minskade med 57 miljarder kronor till sammanlagt 1 345 miljarder kronor. Det egna kapitalet ökade med 11 miljarder kronor och uppgick till 349 miljarder kronor 2010.

Riksbankens tillgångar och skulder minskade med 382 respektive 377 miljarder kronor. Riksbankens eget kapital minskade därmed med 5 miljarder kronor.

Premiepensionssystemets tillgångar, som redovisas i anslutning till sammanställningen

över den	statliga sektorn, har	ökat	med
73 miljarder	kronor jämfört	med	2009.

Skulderna har ökat med motsvarande belopp, vilket innebär att det egna kapitalet är oförändrat och uppgår till -1 miljard kronor.

Skr. 2010/11:101

Innehållsförteckning

Sammanfattning……………………………………………………………………..7

1	Årsredovisningen för staten 2010 – avgränsningar m.m....................................		21
2	Uppföljning av de budgetpolitiska målen...........................................................		25
	2.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande.......................................	25
	2.2	Utgiftstak för staten .............................................................................	28
	2.3	Budgeteringsmarginalens användning .................................................	30
3	Utveckling av statens ekonomi ...........................................................................		35
	3.1	Utvecklingen av statens budget ...........................................................	35
	3.1.1	Statens budgetsaldo ..............................................................................	35
	3.1.2	Inkomster på statens budget ................................................................	36
	3.1.3	Utgifter på statens budget....................................................................	41
	3.2	Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna.............................	44
4	Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys....................................		59
	4.1	Resultaträkning .....................................................................................	59
	4.1.1	Intäkter ..................................................................................................	60
	4.1.2	Kostnader ..............................................................................................	61
	4.1.3	Transfereringar......................................................................................	61
	4.1.4	Kostnader för statens egen verksamhet...............................................	62
	4.1.5	Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag .............................	63

4.1.6Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter

	och kostnader........................................................................................	63
4.2	Balansräkning ........................................................................................	63
4.2.1	Nettoförmögenheten............................................................................	64
4.2.2	Övriga förändringar i balansräkningen................................................	65
4.3	Finansieringsanalys ...............................................................................	66
4.3.1	Statens verksamhet................................................................................	67
4.3.2	Investeringar..........................................................................................	67
4.3.3	Utlåning.................................................................................................	67
4.3.4	Finansiella aktiviteter............................................................................	68
4.3.5	Statens nettoupplåning .........................................................................	68

4.3.6Samband mellan resultaträkningen och utfallet för statens

	budget ....................................................................................................	68
4.4	Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ................................	69
4.4.1	Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning...........................	69
4.4.2	Redovisningsprinciper, utfallet på statens budget ..............................	79
4.4.3	Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget ....................	79
4.5	Noter .....................................................................................................	82

Skr. 2010/11:101

	4.5.1	Noter till resultaträkningen ..................................................................	82
	4.5.2	Noter till balansräkningen ..................................................................	101
	4.5.3	Noter till finansieringsanalysen..........................................................	126
5	Utfallet för statens budget .................................................................................		133
	5.1	Statens budgetsaldo 2010 ....................................................................	133
	5.1.1	Statens budget 2009 och 2010.............................................................	134
	5.2	Inkomster på statens budget 2010......................................................	135
	5.2.1	Prognosförutsättningar.......................................................................	135
	5.2.2	Totala skatteintäkter............................................................................	137
	5.2.3	Övriga inkomster.................................................................................	142
	5.3	Utgifter på statens budget 2010 .........................................................	147
	5.3.1	Makroekonomiska förutsättningar och beslut ..................................	148
	5.3.2	Sammanfattning...................................................................................	149
	5.3.3	Indragningar.........................................................................................	151
	5.3.4	Överskridanden ...................................................................................	152
	5.3.5	Begränsningsbelopp.............................................................................	152
	5.4	Utfall per utgiftsområde .....................................................................	152
	5.4.1	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse .........................................................	153
	5.4.2	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ...............	154
	5.4.3	Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ........................................	155
	5.4.4	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ..........................................................	156
	5.4.5	Utgiftsområde 5 Internationell samverkan........................................	157
	5.4.6	Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ...................	158
	5.4.7	Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd............................................	160
	5.4.8	Utgiftsområde 8 Migration.................................................................	161
	5.4.9	Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.................	162
	5.4.10	Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
		handikapp.............................................................................................	163
	5.4.11	Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ......................	164
	5.4.12	Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn .........	165
	5.4.13	Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ................................	166
	5.4.14	Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ...............................	167
	5.4.15	Utgiftsområde 15 Studiestöd..............................................................	168
	5.4.16	Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning .................	169
	5.4.17	Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ...............	171
	5.4.18	Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
		byggande samt konsumentpolitik ......................................................	172
	5.4.19	Utgiftsområde 19 Regional tillväxt ....................................................	173
	5.4.20	Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård................................	174
	5.4.21	Utgiftsområde 21 Energi.....................................................................	175
	5.4.22	Utgiftsområde 22 Kommunikationer.................................................	176
	5.4.23	Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ..........	177
	5.4.24	Utgiftsområde 24 Näringsliv ..............................................................	178
	5.4.25	Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner...........................	179
	5.4.26	Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m..........................................	180
	5.4.27	Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.........................	183
	5.4.28	Förändring av anslagsbehållningar......................................................	184
	5.4.29	Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto......	186
	5.4.30	Kassamässig korrigering......................................................................	188
	5.4.31	Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ........................	189

			Skr. 2010/11:101
	5.5	Underliggande saldo och engångseffekter.........................................	190
	5.6	Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget................	192
	5.7	Bemyndiganden...................................................................................	205
6	Statliga garantier och krediter............................................................................		209
	6.1	Statliga garantier..................................................................................	209
	6.1.1	Garantiportföljens sammansättning ..................................................	210
	6.1.2	De olika garantityperna ......................................................................	212
	6.1.3	Förväntade kostnader i statens samlade garantiportfölj...................	216
	6.1.4	Tillgångar i garantiverksamheten .......................................................	217

6.1.5Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och

	tillgångar i garantiverksamheten ........................................................	218
6.1.6	Stabilitetsfonden .................................................................................	219

6.1.7Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens

		finanser ................................................................................................	219
	6.2	Statlig utlåning med kreditrisk...........................................................	221
	6.2.1	Kreditportföljens sammansättning ....................................................	221
	6.2.2	De olika lånen med kreditrisk ............................................................	223
	6.3	Samlad analys av statens risker...........................................................	225
	6.3.1	Åtaganden som ska ingå i en analys...................................................	225
	6.3.2	Kreditrisk respektive likviditetsrisk...................................................	226
	6.3.3	En kvalitativ och en kvantitativ analys...............................................	226
7	Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.............................		231
	7.1	Intygande avseende EU-medel...........................................................	231
	7.2	Ansvarsfördelningen inom den svenska statsförvaltningen.............	232
	7.3	Räkenskapssammanställning av EU-medel .......................................	232
	7.3.1	Resultaträkning ...................................................................................	233
	7.3.2	Balansräkning ......................................................................................	234
	7.3.3	Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning ..............	235
	7.4	Bedömning av ansvariga myndigheter ...............................................	236

7.4.1Myndighetsledningarnas intygande av räkenskaperna och

	bedömning av den interna styrningen och kontrollen .....................	236
7.4.2	Ekonomistyrningsverkets iakttagelser ..............................................	237

7.4.3Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar

	och ledningens förvaltning .................................................................	238
7.5	Regeringens intygande avseende EU-medel .....................................	238

7.6Europeiska revisionsrättens årsrapport om

	budgetgenomförandet ........................................................................	238
7.6.1	Väsentliga iakttagelser budgetåret 2009 ............................................	239
7.6.2	Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige ..................................	239

7.6.3Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens

		iakttagelser...........................................................................................	240
	7.7	Redovisning av samtliga EU-medel ...................................................	240
	7.7.1	Avgiften till EU:s budget ...................................................................	240
	7.7.2	Redovisning på statens budget...........................................................	240
	7.7.3	Redovisning i resultaträkningen.........................................................	243
8	Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande
	över......................................................................................................................		247
	8.1	Den statliga sektorns förmögenhet ...................................................	247
	8.2	AP-fonderna och Premiepensionssystemet ......................................	250

Skr. 2010/11:101

	8.3	Statliga bolag, banker och finansinstitut ............................................	250
	8.4	Riksbanken...........................................................................................	252
	8.5	Pensionssystemets årsredovisning 2010.............................................	252
9	Riksrevisionens iakttagelser ...............................................................................		257
	9.1	En ändrad ordning för hantering av revisionens iakttagelser............	257
	9.2	Årlig revision .......................................................................................	257
	9.3	Effektivitetsrevision ............................................................................	260
	9.4	Granskning av årsredovisningen för staten 2009...............................	271

Bilagor:

Bilaga 1 Ordlista

Bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

Bilaga 3 Statliga bolag

Bilaga 4 Bemyndiganden

Bilaga 5 Specifikation av inkomster på statens budget

Bilaga 6 Specifikation av utgifter på statens budget

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2011

Skr. 2010/11:101

Tabellförteckning

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet ............................................................................			7
2.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande ..........................................................		26
2.2	Det finansiella sparandet i delsektorerna ................................................................		26
2.3	Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot
		överskottsmålet ....................................................................................................	27
2.4	Utgiftstak för staten.................................................................................................		28
2.5	Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2010...............................................		29
2.6	Takbegränsade utgifter .............................................................................................		30
2.7	Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för
		2010 till utfallet för 2010......................................................................................	30
3.1	Utfall för statens budget 2006–2010 .......................................................................		35
3.2	Inkomster på statens budget 2006–2010.................................................................		36
3.3	Den offentliga sektorns skatteintäkter 2006–2010.................................................		40
3.4	Exempel på uppskjuten beskattning (skattepliktiga belopp) avseende 2009
		och tidigare år .......................................................................................................	41
3.5	Utgifter på statens budget 2006–2010.....................................................................		43
3.6	Nyckeluppgifter ur resultat- och balansräkningarna 2006–2010...........................		44
3.7	Statliga myndigheters innehav av statspapper 2010................................................		45
3.8	Statsskuldens utveckling och sammansättning 2006–2010....................................		46
3.9	Nominella lån i svenska kronor 2006–2010 ............................................................		47
3.10		Statsskuldens kostnader 2006–2010 ......................................................................	48
3.11		Transfereringar 2006–2010 .....................................................................................	49
3.12		Socialförsäkringar 2006–2010 ................................................................................	50
3.13		Pensionstagare med ålderspension 2006–2010......................................................	50
3.14		Utbetald ålderspension 2006–2010........................................................................	50
3.15		Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2006–2010...........................................	51
3.16		Arbetslösa personer i årsgenomsnitt, 2006–2010 .................................................	51
3.17		Studerande med studiemedel 2006–2010 ..............................................................	52
3.18		Studerande med studielån 2006–2010....................................................................	52
3.19		Antal statligt anställda 2006–2010, kvinnor respektive män................................	53
3.20		Antal statligt anställda 2006–2010 fördelade på åldersgrupper............................	54
3.21		Antal anställda 2006–2010 fördelade på sektorer .................................................	54
3.22		Oförbrukade bidrag 2006–2010.............................................................................	55
4.1	Resultaträkning.........................................................................................................		60
4.2	Balansräkning............................................................................................................		64
4.3	Finansieringsanalys...................................................................................................		67
4.4	Samband mellan resultaträkningens överskott och utfallet för statens budget
		2010 .......................................................................................................................	68
4.5	Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget.......................................		80
5.1	Utfallet för statens budget 2010 ............................................................................		133
5.2	Utfallet för statens budget 2009 och 2010............................................................		134
5.3	Skattereformer 2010 ...............................................................................................		135
5.4	Antaganden i 2011 års ekonomiska vårproposition jämfört med
		budgetpropositionen för 2010...........................................................................	136

Skr. 2010/11:101

5.5 Totala skatteintäkter och inkomster, jämfört med statens budget för 2009
	och 2010...............................................................................................................			138
5.6 Övriga inkomster, sammanfattning .......................................................................				142
5.7 Inkomster av statens verksamhet, översikt............................................................				143
5.8 Rörelseöverskott .....................................................................................................				143
5.9 Ränteinkomster .......................................................................................................				143
5.10	Aktieutdelning 2009 och 2010..............................................................................			144
5.11	Inkomster av försåld egendom.............................................................................			145
5.12	Återbetalning av lån ..............................................................................................			145
5.13	Kalkylmässiga inkomster ......................................................................................			145
5.14	Statliga pensionsavgifter .......................................................................................			145
5.15	Bidrag m.m. från EU.............................................................................................			146
5.16	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet..............................................			147
5.17	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto .................................			147
5.18	Skillnad mellan utfall och budget för 2010 ..........................................................			148
5.19	Makroekonomiska förutsättningar ......................................................................			148
5.20	Utgifter m.m. på statens budget 2010..................................................................			150
5.21	Indragningar 2010 .................................................................................................			151
5.22	Medgivna överskridanden 2010............................................................................			152
5.23	Utgiftsbegränsande åtgärder 2010........................................................................			152
5.24.UO		01	Rikets styrelse...........................................................................................	153
5.25	UO	02	Samhällsekonomi och finansförvaltning.................................................	154
5.26	UO	03	Skatt, tull och exekution ..........................................................................	155
5.27	UO	04 Rättsväsendet............................................................................................		156
5.28	UO	05	Internationell samverkan .........................................................................	157
5.29	UO	06	Försvar och samhällets krisberedskap.....................................................	158
5.30	UO	07	Internationellt bistånd..............................................................................	160
5.31	Utfall för bistånd 2001–2010................................................................................			160
5.32 UO		08 Migration ..................................................................................................		161
5.33	UO	09	Hålsovård, sjukvård och social omsorg...................................................	162
5.34 UO		10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp .................................		163
5.35	UO	11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom..........................................................		164
5.36	UO	12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn.............................................	165
5.37	UO	13	Integration och jämställdhet....................................................................	166
5.38	UO	14	Arbetsmarknad och arbetsliv...................................................................	167
5.39	UO	15 Studiestöd .................................................................................................		168
5.40	UO	16	Utbildning och universitetsforskning.....................................................	169
5.41	UO	17	Kultur, medier, trossamfund och fritid ...................................................	171
5.42	UO	18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande ...........................	172
5.43	UO	19	Regional tillväxt........................................................................................	173
5.44	UO	20	Allmän miljö- och naturvård ...................................................................	174
5.45 UO		21 Energi ........................................................................................................		175
5.46 UO		22 Kommunikationer ....................................................................................		176
5.47	UO	23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel..............................................	177
5.48	UO	24 Näringsliv..................................................................................................		178
5.49	UO	25 Allmänna bidrag till kommuner ..............................................................		179
5.50	UO	26	Statsskuldsräntor m.m .............................................................................	180
5.51	Räntor på statsskulden 2006–2010.......................................................................			180
5.52	Räntor och valutakurser 2006–2010 årsgenomsnitt............................................			181
5.53	Anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter, utbetalningar 2009 och 2010 ....................			182
5.54	UO	27	Avgiften till Europeiska unionen.............................................................	183

		Skr. 2010/11:101
5.55		Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m.
		2006–2010 ...........................................................................................................	184
5. 56 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 miljard kronor under något av
		åren 2006–2010 ...................................................................................................	185
5.57		Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto.......................	186
5.58		Myndigheters räntekonto ....................................................................................	187
5.59		Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret 2008–2010..................................	187
5.60		Kassamässig korrigering.......................................................................................	188
5.61		Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget .........................................	189
5.62		Statens budgetsaldo justerat för större engångseffekter 2010 ...........................	190
5.63		Realekonomisk fördelning av anslagen 2006–2010 ............................................	193
5.64		Transfereringar per utgiftsområde 2006–2010 ....................................................	196
5.65		Transfereringar till hushåll....................................................................................	197
5.66		Transfereringar till kommuner och landsting 2006–2010...................................	198
5.67		Transfereringar till företag 2006–2010.................................................................	198
5.68		Konsumtion per utgiftsområde 2006–2010.........................................................	200
5.69		Lön inkl. sociala avgifter 2006–2010....................................................................	201
5.70		Investeringar per utgiftsområde 2006–2010........................................................	202
5.71		Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2006–2010..................	204
5.72 Bemyndiganden 2010 ...........................................................................................			205
6.1	Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2010-12-31..........................................		210
6.2	Garantiramar och utfärdade garantier 2010-12-31 ...............................................		211
6.3	Avsättningar för förväntade garantikostnader 2010-12-31 (exklusive
		insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital)....	216
6.4	Tillgångar i garantiverksamheten 2010-12-31 (exklusive stabilitetsfonden).......		218
6.5	Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i
		garantiverksamheten 2010-12-31 (exklusive insättningsgarantin,
		investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) ......................................	219
6.6	Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2010.....................................		220
6.7	Betalningsflöden under 2010..................................................................................		220
6.8	Statens utlåning med kreditrisk 2010-12-31 .........................................................		222
6.9	Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2010-12-31...........................		222
7.1	Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013 ..............................		234
7.2	Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013 .................................		234
7.3	Utfall på anslag och inkomsttitlar avseende fleråriga budgetramen
		2007–2013 ...........................................................................................................	235
7.4	Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt) ..............................................		241
7.5	Anslag som motsvaras av återflöde från EU-budgeten (utfall)...........................		242
8.1	Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital..............................		248
8.2	Eliminering avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och
		intresseföretag), AP fondernas innehav av statspapper och Riksbankens
		valutalån ..............................................................................................................	249
8.3	Pensionsmyndighetens samlade tillgångar, skulder och kapital...........................		250
8.4	AP-fonderna 2010...................................................................................................		250
8.5	Inkomst- och premiepension, resultaträkning......................................................		253
8.6	Inkomst- och premiepension, balansräkning........................................................		253
8.7	Flerårsöversikt ........................................................................................................		254
9.1	Antal revisionsberättelser med invändning/reservation 2006–2010....................		258
9.2	Slutbehandlade granskningsrapporter ...................................................................		270

Skr. 2010/11:101

Diagramförteckning

3.1	Statens nettoförmögenhet och statsskuld 2006–2010 ............................................	44
3.2	Transfereringar 2006–2010........................................................................................	49
3.3	Socialförsäkringar 2006–2010...................................................................................	49
3.4	Arbetsmarknad 2006–2010 .......................................................................................	51
3.5	Bistånd m.m., migration och integration 2006–2010..............................................	51
3.6	Utbildning och studiestöd 2006–2010.....................................................................	52
3.7	Statens egen verksamhet 2006–2010 ........................................................................	53
3.8	Statens intäkter 2006–2010.......................................................................................	55
3.9	Skatteintäkter 2006–2010..........................................................................................	55
3.10 Statens över-/underskott 2006–2010 .....................................................................		55
4.1	Statens intäkter..........................................................................................................	60
4.2	Statens kostnader ......................................................................................................	61
4.3	Transfereringar per sektor.........................................................................................	61
5.1	Faktiskt och underliggande saldo på statens budget 1990–2010..........................	191
5.2	Procentuell fördelning av budgetens utgifter 2010, realekonomiskt
	fördelade. .............................................................................................................	192
5.3	Transfereringar på statens budget fördelade efter mottagarkategori 2010 ..........	193
6.1	Garantiåtaganden 2004–2010..................................................................................	210
6.2	Prognos för bankgarantiprogrammet över tiden (Under antagandet att inga
	nya garantier ställs ut).........................................................................................	213
6.3	Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och
	administrationskostnader samt saldo för betalningsflödet 2006–2010 ...........	221
6.4	Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar
	2006–2010............................................................................................................	222

Årsredovisningen för staten 2010

– avgränsningar m.m.

Skr. 2010/11:101

1Årsredovisningen för staten 2010

–avgränsningar m.m.

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen ska innehålla resultaträkning, balansräkning och fi- nansieringsanalys samt det slutliga utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag.

Regeringen är vidare redovisningsskyldig inför riksdagen för de tillgångar regeringen förvaltar och förfogar över. Redovisningsskyldigheten omfattar även den verksamhet som bedrivs av staten samt statens skulder och övriga ekono- miska åtaganden.

Regeringen beslutar årligen om avgränsningen av staten och former för uppställning av resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen. Detta skedde senast den 16 december 2010 (dnr Fi2010/5683).

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive af- färsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken och AP-fonderna samt premiepensionssystemets tillgångar och skulder inklusive avkastningen på dessa medel. Dessutom ingår Riksbankens grundfond och de fonder och andelar i bolag som redovisas av myndigheterna.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myn- digheterna och affärsverken lämnar till statsre- dovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där in- formationen inte varit tillräcklig har komplette- rande information inhämtats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovis- nings- och värderingsprinciper som i så stor ut-

sträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovis- ningen sker dock fortlöpande. Under de drygt tio år som årsredovisning för staten tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad grad tydlig- gjorts, bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträck- ning invärderats och redovisats samt att redovis- ning enligt bokföringsmässiga principer vidare- utvecklats. Gällande principer och förutsätt- ningar beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprin- ciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2010 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2010 i resultat- och balansräkning- arna samt finansieringsanalysen med utfallet för 2009.

Statens budget omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2010 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpropositio- nen för 2010, dels med utfallet för 2009.

Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och Pensionsmyndigheten har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2011/1367).

En samlad bild av statens ekonomi

Den årliga skrivelsen Årsredovisning för staten syftar till att ge en samlad bild av hur statens finansiella resultat och ekonomiska ställning

Skr. 2010/11:101

utvecklats. Utöver den redovisning som krävs enligt lag redovisar regeringen därför fler aspekter av det ekonomiska utfallet.

De budgetpolitiska målen följs upp och en översiktlig redovisning av utvecklingen av sta- tens ekonomi lämnas för den senaste femårs- perioden. Vidare lämnas en redovisning av stat- liga garantier och krediter, nationellt intygande och avgifter till EU och bidrag från EU-medel samt en redovisning av samlade tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande.

I årsredovisningen lämnas en redogörelse av Riksrevisionens granskningsrapporter med anledning av effektivitetsrevisionen som har inkommit till regeringen t.o.m. den 31 december 2010 samt iakttagelser i revisionsberättelser över myndigheternas årsredovisningar. I skrivelsen lämnas även en redogörelse för Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel för budgetåret 2009.

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mel- lan olika redovisningar är att olika principer till- lämpas i räkenskaperna och i statens budget. Be- roende på utgångspunkt kan en enskild ekono- misk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovis- ningarna.

Den särskilda sammanställningen av verksam- heter som staten har ett väsentligt inflytande över omfattar en vidare definition av staten än de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och statens budget. Syftet med den redovis- ningen är att ge en samlad och översiktlig bild av samtliga verksamheter där staten har ett väsent- ligt inflytande och samtidigt en bild av statens samlade tillgångar och skulder. I fråga om bolag, banker och finansinstitut har väsentligt infly- tande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisatio- nerna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenska- perna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten

utgår från definitioner etc. som följer rekom- mendationer från Förenta Nationerna samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det euro- peiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. Nationalräkenskapernas av- gränsning skiljer sig från årsredovisningen bland annat genom att affärsverken inte ingår i dess av- gränsning av staten.

Förändringar i årets skrivelse

I årets skrivelse lämnas en redogörelse för de åtgärder regeringen vidtagit eller avser att vidta med anledning av granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen som har kommit in till regeringen från det att budgetpropositionen för 2011 lämnades till riksdagen fram t.o.m. den 31 december 2010. I skrivelsen lämnas också en sammanfattning och uppföljning av alla granskningsrapporter överlämnade t.o.m. den 31 december 2010 som inte är slutbehandlade.

Kvalitetsgranskning

En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker främst genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, vilka ligger till grund för bl.a. de delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansie- ringsanalysen samt utfallet för statens budget.

En kvalitetskontroll sker även genom etable- rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen inne- fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, rimlighetskontroller samt analys av poster.

Granskning av årsredovisningen för staten 2009

Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen granska årsredovisningen för staten. Riksrevi- sionens bedömning avseende Årsredovisningen för staten 2009 var att redovisningen i allt väsentligt var rättvisande.

Uppföljning av de budgetpolitiska målen

Skr. 2010/11:101

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta avsnitt redovisas uppföljningen av de budgetpolitiska målen för 2010, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2011 års ekonomiska vårproposition.

2.1Den offentliga sektorns finansiella sparande

Regeringen angav i 2007 års ekonomiska vår- proposition att ett överskottsmål för den offent- liga sektorn om i genomsnitt 1 procent av BNP över konjunkturcykeln bör upprätthållas. I regeringens skrivelse Ramverk för finans- politiken (skr. 2010/11:79) ges en närmare beskrivning av det finanspolitiska ramverket och hur regeringen tillämpar detta.

Definitioner av finansiellt sparande och överskottsmålet

Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella förmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder.

Överskottsmålet är preciserat som att den offentliga sektorns faktiska finansiella sparande ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Att målet är formulerat i termer av ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat

av stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas, och därmed bli procyklisk, för att säkerställa att det årliga målet uppnås. Det finns således goda skäl för att formulera ett överskottsmål för det finansiella sparandet som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från målsatt nivå ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när över- skottsmålet i efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensions- systemet samt den kommunala sektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn.

Det finansiella sparandet 2010

Det offentliga finansiella sparande 2010 visade ett underskott på 11 miljarder kronor, mot- svarande 0,3 procent av BNP. I prognosen i budgetpropositionen för 2010 beräknades ett

underskott	på 107 miljarder kronor		eller
3,4 procent av BNP. Det finansiella		sparandet
blev således	96 miljarder kronor	högre	än

beräknat. Den ekonomiska utvecklingen blev avsevärt bättre än väntat med en ökning av BNP med 5,5 procent i stället för en förväntad ökning med 0,6 procent. Arbetsmarknaden utvecklades också bättre än väntat med högre sysselsättning och lägre arbetslöshet. Detta medförde att den

offentliga	sektorns	skatteintäkter	blev
75 miljarder	kronor	högre och utgifterna

25 miljarder kronor lägre än beräknat. Utfallet

Skr. 2010/11:101

för 2010 innebär att den offentliga sektorns finanser förstärktes mellan 2009 och 2010, se tabell 2.1.

Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

		Utfall	Utfall-	Utfall
	BP2010	2010	BP2010	2009
Inkomster	1 604	1 675	70	1 610

varav skatter
och avgifter	1 428	1 5031	75	1 440
Utgifter	1 711	1 686	-25	1 640

Finansiellt sparande	-107	-11	95	-29
Procent av BNP	-3,4	-0,3	3,1	-0,9

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1 Drygt 40 procent av utfaller för skatter och avgifter för 2010 är baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift, Regeringens bedömning är att skatteintäkterna för den offentliga sektorn beräknas uppgå till

1 500 miljarder kronor och är därmed drygt 2 miljarder kronor lägre än publicerade siffror i nationalräkenskaperna. Skillnaden beror på att direkta skatter för hushåll och företag är 0,8 resp. 1,5 miljarder kronor högre i national- räkenskapernas utfall.

Mer än hela den offentliga sektorns underskott 2010 låg i statens finansiella sparande, som uppgick till -18 miljarder kronor. Det är dock 92 miljarder kronor bättre än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2010. Inkomsterna blev högre och utgifterna lägre än beräknat. Även ålderspensionssystemets och den kommunala sektorns sparande blev högre än beräknat. Jämfört med 2009 förstärktes statens och den kommunala sektorns finansiella sparande, medan ålderspensionssystemets sparande var oförändrat, se tabell 2.2.

Tabell 2.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna

Miljarder kronor

		Utfall	Utfall-	Utfall
	BP2010	2010	BP2010	2009
Staten	-110	-18	92	-26
Ålderspensionssystemet	3	5	2	5

Kommunala sektorn	0	2	2	-9

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljningen av överskottsmålet

För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med överskottsmålet används ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren för vilka det finns nationalräkenskapsutfall, för närvarande perioden 2001–2010. Syftet med denna redovisning är att bedöma i vilken utsträckning målet nåtts, och om det funnits systematiska fel i den framåtblickande styrningen av finanspolitiken som minskar

sannolikheten för att överskottsmålet ska nås i framtiden. Vid tolkningen av detta tioårs- genomsnitt bör hänsyn även tas till det genom- snittliga konjunkturläget under den aktuella perioden. Därutöver redovisas även historiska värden för de två indikatorer regeringen använder i den framåtblickande utformningen av finanspolitiken: ett sjuårigt centrerat glidande medelvärde för det finansiella sparandet och en bedömning av det strukturella sparandet. Syftet med den senare redovisningen är endast att visa dessa indikatorers värden under utfallsåren.

Det sjuåriga glidande medelvärdet för ett visst angivet år omfattar sparandet justerat för större engångseffekter det angivna året, samt tre år före och efter det angivna året. Det sjuåriga glidande medelvärdet för 2007 omfattar följaktligen perioden 2003–2010. En fördel med sjuårs- indikatorn är att den är enkel att beräkna och transparent. Den beaktar även konjunkturläget i viss utsträckning eftersom den är beräknad utifrån sparandet under flera år. Enkelheten gör dock att den inte beaktar konjunkturläget på ett mer exakt sätt. Det finns en risk att beräkningen kommer att omfatta fler högkonjunkturår än lågkonjunkturår eller vice versa. För att värdera indikatorns värden på ett mer korrekt sätt bör därför hänsyn tas till konjunkturläget under den period för vilken den beräknas. Om det sjuåriga glidande medelvärdet för det finansiella sparandet ligger nära 1, samtidigt som det sjuåriga glidande medelvärdet för BNP-gapet ligger nära noll under samma tidsperiod, indikerar detta att det finansiella sparandet ligger i linje med överskottsmålet.

Regeringen gör också en beräkning av det så kallade strukturella sparandet, vilket direkt justerar det faktiska finansiella sparandet för konjunkturläget. Det strukturella sparandet justerar även för större engångseffekter och extraordinära nivåer på hushållens kapitalvinster. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt konjunkturläge. Exempelvis visar ett positivt strukturellt sparande att det finns ett underliggande överskott i de offentliga finanserna, även om underskott tillfälligt upp- stått till följd av ett svagt konjunkturläge.

Skr. 2010/11:101

Tabell 2.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Finansiellt sparande	3,6	1,6	-1,5	-1,3	0,4	1,9	2,2	3,6	2,2	-0,9	-0,3
Bakåtblickande tioårssnitt										1,2	0,8
Konjunkturjusterat1										1,5	1,3
Sjuårsindikatorn				0,8	0,9	0,9	1,0	1,1

Konjunkturjusterat1				0,9	0,8	0,8	1,4	1,7
Strukturellt sparande	1,8	1,8	–0,8	-0,2	0,5	1,8	0,8	1,1	1,8	3,0	1,9

BNP-gap	0,8	-0,5	-0,8	-1,4	-0,6	-0,8	1,8	3,2	0,5	-6,7	-3,8

Sjuårssnitt				-0,2	0,1	0,3	-0,6	-0,9
Bakåtblickande tioårssnitt										-0,5	-0,9

1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet adderas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten -0,55. Den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn är inte identiskt lika med ett sjuårssnitt för det strukturella sparandet eftersom det strukturella sparandet även justeras för extraordinära kapitalvinster. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Beräkningen av det strukturella sparandet är förknippad med stor osäkerhet. Beräkningen baseras på en bedömning av resursutnyttjandet i form av ett BNP-gap, dvs. skillnaden mellan faktisk BNP och potentiell BNP, och en bedömning av hur de offentliga finanserna påverkas av variationer i resursutnyttjandet. För potentiell BNP redovisas aldrig något utfall, utan varje bedömare gör sin egen uppskattning av dess nuvarande och historiska värden. Ofta revideras synen på BNP-gapet såväl framåt som bakåt i tiden, vilket inte bara beror på en förändrad syn på konjunkturläget utan också på revideringar av utfallsstatistik. Även bedömningen av det offentliga sparandets konjunkturkänslighet är osäker. Den bygger oftast på en empirisk skattning av ett genomsnittligt förhållande under en längre tidsperiod, medan varje enskild konjunktur- förändring har egenheter som gör att den avviker från den genomsnittliga utvecklingen. I tabell 2.3 redovisas den bedömning av det strukturella sparandet som regeringen gör i 2011 års ekonomiska vårproposition.

Avstämning av överskottsmålet t.o.m. 2010

År 2010 uppgick det faktiska finansiella sparandet till -0,3 procent av BNP (se tabell 2.3). Det genomsnittliga finansiella sparandet under 2001–2010 uppgick till 0,8 procent av BNP. Under samma period var det genomsnittliga resursutnyttjandet något lägre än normalt mätt med BNP-gapet, -0,9 procent av potentiell BNP. Det konjunkturjusterade tioårssnittet för det finansiella sparandet 2001–2010 är därför

1,3 procent av BNP. Det strukturella sparandet

2010 beräknas till 1,9 procent av BNP.

Ett problem vid bedömningen av hur konjunkturen påverkar sparandet i den offentliga sektorn är möjligheten att konjunkturcyklerna inte är symmetriska. Den nuvarande globala konjunkturavmattningen medförde exempelvis negativa BNP-gap 2009 och 2010 som är mycket stora i ett historiskt perspektiv (se tabell 2.3). Det är osannolikt att dessa stora negativa gap kommer att motsvaras av lika stora positiva gap när konjunkturen åter vänder uppåt. Om BNP- gapen inte är noll i genomsnitt över en konjunkturcykel kan inte det bakåtblickande tioårssnittet justeras fullt ut för det genom- snittliga BNP-gapet om den ska vara en god indikator för överskottsmålet. Vid bedömningen av om det finansiella sparandet varit förenligt med överskottsmålet bör därför vikt även läggas vid det ojusterade tioårssnittet. En samlad bedömning av det ojusterade och justerade tioårssnittet visar då att det finansiella sparandet i genomsnitt var i linje med överskottsmålet 2001–2010.

Tabell 2.3 visar även hur det finansiella sparandet och BNP-gapet utvecklas mätta som sjuåriga centrerade glidande medelvärden. För 2003–2007 visar tabellen att det genomsnittliga finansiella sparandet under perioderna 2000– 2006, 2001–2007, 2002–2008, 2003–2009 respektive 2004–2010, ligger nära 1 procent av BNP. Eftersom motsvarande sjuåriga medel- värden för BNP-gapet samtidigt ligger nära noll är slutsatsen att det finansiella sparandet låg i linje med överskottsmålet under dessa perioder också värderat med denna indikator.

Skr. 2010/11:101

Det finns dock en viss tendens till gradvis växande negativa BNP-gap mot slutet av perioden, vilket bidrar till att den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn ökar.

Sammanfattningsvis pekar således både det genomsnittliga sparandet under den senaste tioårsperioden och sjuårsindikatorn på ett sparande som ligger i linje med överskottsmålet 2000–2010.

2.2Utgiftstak för staten

Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997. Fastställda utgiftstak har klarats samtliga år (se tabell 2.4).

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- perspektiv. Utgiftstaket är den tidiga, över- gripande restriktionen som begränsar budget- processen i termer av totala utgifter. Under hela perioden – från det att nivån på taket fastställs till dess att budgetåret är slut – understryks därmed behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta

Tabell 2.4 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

2000

2001

2002

2003

begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida.

Utgiftstaket för staten är därför ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budget- disciplinen och stärker trovärdigheten i den eko- nomiska politiken. En viktig uppgift för utgifts- taket är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara finanser. Nivån på ut- giftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifterna. Tillsammans med överskottsmålet är utgiftstaket styrande för det totala skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.

De takbegränsade utgifterna omfattar 26 ut- giftsområden (1–25 samt 27) samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning på kort sikt kan påverka dessa utgif- ter. De takbegränsade utgifterna utgörs av fak- tiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna.

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Utgiftstaket, ursprungligt fast-
ställd nivå	744	767	810	847	877	894	931	949	971	989	1 018

Tekniska justeringar	23	24	2	-25	-19	-24	-24	0	-14	0	6
Reella justeringar1	-2							-11
Utgiftstak, slutligt fastställt	765	791	812	822	858	870	907	938	957	989	1 024

Takbegränsade utgifter	760,0	786,3	811,6	819,1	855,6	864,3	895,2	910,1	943,4	964,6	985,9
Budgeteringsmarginal	5,0	4,7	0,4	2,9	2,4	5,7	11,8	27,9	13,6	24,4	38,1

Not: För åren 1997–1999 se Årsredovisning för staten 2009

1Utgiftstaket för 2000 sänktes med 2 miljarder kronor på grund av en fastighetsskattereform. Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Dessa två förändringar av utgiftstakets nivå är inte tekniska justeringar, utan faktiska sänkningar av utgiftstaket.

I budgetpropositionen för 2008 föreslog re- geringen att utgiftstakets nivå för 2010 skulle uppgå till 1 018 miljarder kronor.1 Riksdagen be- slutade i enlighet med förslaget.

Därefter har vissa budgetförändringar föranlett tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen.

De tekniska justeringar som gjorts av utgiftstaket för 2010, sedan det fastställdes, redovisas i tabell 2.5. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Sammantaget har utgiftstakets nivå 2010 höjts med 6 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar.

Skr. 2010/11:101

Tabell 2.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2010

Miljarder kronor

	2010
Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2008)	1 018
Tekniska justeringar i BP 2009

Reglering kommunalekonomisk utjämning p.g.a. höjt
grundavdrag till pensionärer	1,95

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för
LSS kostnader	0,25

Reglering kommunalekonomisk utjämning p.g.a. höjd
gräns för reseavdrag	-0,29

Ny nivå i BP 2009	1 020

Tekniska justeringar i BP 2010

Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. höjt
särskilt grundavdrag till pensionärer	3,50

Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. breddad
bas kommunal fastighetsavgift	-0,13

Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. höjt
utjämningsbelopp Sverige-Danmark	0,28

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för
LSS kostnader	0,53

Bruttobudgetering av stöd till idrotten	0,76

Sänkning av takbegränsade utgifter till följd av
kostnadsmässig budgetering	-1,23

Ny nivå i BP 2010	1 024
Tekniska justeringar i BP 2011

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för
LSS kostnader	0,13

Slutligt utgiftstak	1 024

1 Regeringen lämnade en bedömning av utgiftstaket för 2010 i 2007 års ekonomiska vårproposition. Den nivå på utgiftstaket som regeringen senare föreslog i budgetpropositionen för 2008 var densamma som bedömningen i 2007 års ekonomiska vårproposition, med undantag för tekniska justeringar.

Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de


takbegränsade	utgifterna,		2010	till
985,9 miljarder kronor.		Därmed	underskred
utgifterna utgiftstaket		med en	marginal	på

38,1 miljarder kronor (tabell 2.6).

De takbegränsade utgifterna blev 20,8 miljar- der kronor lägre än den av riksdagen antagna budgeten för 2010. Detta förklaras främst av lägre utgifter inom följande utgiftsområden:

Utgiftsområde		Mdkr
14	Arbetsmarknad	-19,8
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	-2,7
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	-1,8
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	-1,6

Skr. 2010/11:101

Inom några områden blev utgifterna högre än den av riksdagen antagna budgeten för 2010:

Utgiftsområde		Mdkr
24	Näringsliv	3,0
6	Migration	1,3
9	Avgiften till Europeiska unionen	0,7

I kapitel 5, Utfallet för statens budget, redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.

Tabell 2.6 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

	SB	Utfall	Utfall-	Utfall
	20101	2010	SB 2010	2009
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor	783,2	763,0	-20,2	744,8
Ålderspensionssystemet
vid sidan av budgeten	223,5	222,9	-0,6	219,8
Takbegränsade utgifter	1 006,7	985,9	-20,8	964,6

Budgeteringsmarginal	17,3	38,1	20,8	24,4

Utgiftstak för staten	1 024			989

1 Den av riksdagen i december 2009 fastställda budgeten för 2010, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudgetar 2010.

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 222,9 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i budgeten för 2010.

2.3Budgeteringsmarginalens användning

Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2010 på den nivå som regeringen föreslog i budgetpropo- sitionen för 2008. Budgeteringsmarginalen upp-


gick	då till 33,9 miljarder kronor. I utfallet			för
2010	uppgick budgeteringsmarginalen			till
38,1 miljarder kronor.		Det	betyder	att

budgeteringsmarginalen har blivit 4,2 miljarder kronor större sedan utgiftstaket för 2010 fastställdes. I tabell 2.7 redovisas hur använd- ningen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på effekter av nya förslag, reviderad pris- och löne- omräkning, reviderade makroekonomiska förut- sättningar, volymförändringar och övriga fakto- rer.

Tabell 2.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fast- ställandet av utgiftstaket för 2010 till utfallet för 2010

Miljarder kronor

	2010
Budgeteringsmarginal i budgetproposi-
tionen för 2008	33,9

Reformer	-38,5
Reviderad pris- och löneomräkning	-0,4
Övriga makroekonomiska förändringar	2,8
Volymförändringar	24,2
Övrigt1	16,0
Total förändring av budgeteringsmargi-
nalen	4,2

Budgeteringsmarginal i utfallet för
2010	38,1

Anm: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- len, alltså högre utgifter.

1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar

Sammantaget har 38,5 miljarder kronor av bud- geteringsmarginalen använts för reformer som regeringen genomfört sedan utgiftstaket fastställdes. Majoriteten av dessa reformer syftade till att mildra effekterna av finanskrisen. Redan i budgetpropositionen för 2009 presenterade regeringen åtgärder som omfattade satsningar på infrastruktur, forskning och utbildning samt åtgärder för miljö och klimat. Med anledning av den försämrade konjunkturen under senhösten 2008 presenterade regeringen ytterligare åtgärder i propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183) samt i 2009 års proposition om vårtilläggsbudget. Åtgärderna bestod främst av ett tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting samt arbetsmarknadspolitiska insatser. I 2009 års proposition om hösttilläggsbudget föreslog regeringen bl.a. ytterligare konjunkturstöd till kommuner och landsting som betalades ut i december 2009.2 I budgetpropositionen för 2010 föreslog regeringen åtgärder i syfte att bromsa en neddragning av offentligt finansierade jobb, så som ökade resurser till kommuner och landsting samt satsningar på infrastrukturen, hälso- och sjukvården, äldreomsorgen, rättsväsendet och utbildningsområdet.

Makroekonomiska förändringar har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 2,8 miljarder

2 Det tillfälliga konjunkturstödet belastar statens budget 2009. I nationalräkenskaperna samt i resultat- och balansräkningarna i denna skrivelse periodiseras stödet till 2010 eftersom det avsågs att användas då.

kronor större. I 2009 års ekonomiska vårproposition reviderades utgifterna upp kraftigt till följd av högre arbetslöshet. Från och med budgetpropositionen för 2010 har utgifterna emellertid reviderats ner när det gradvis blivit klart att de makroekonomiska effekterna av finanskrisen skulle bli begränsade.

Utgiftsförändringar till följd av ändrade voly- mer har medfört att budgeteringsmarginalen bli- vit 24,2 miljarder kronor större. Det är främst inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp som volymerna successivt har blivit lägre sedan bedömningen i budgetpropositionen för 2008 då utgiftstaket för 2010 föreslogs. Antalet sjukpenningdagar upp- gick till 31,7 miljoner 2010, vilket är 36 procent lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2008. Antalet personer med sjukersättning uppgick 2010 till ca 442 000, vilket är ca 13 procent lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2008.

Utgiftsförändringar till följd av övriga fakto- rer kan föranledas av nya prognosmetoder, ju- steringar till följd av ny information, korriger- ingar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. änd- ringar i EU:s regelverk. Sammantaget har bud- geteringsmarginalen blivit 16,0 miljarder kronor större till följd av övriga faktorer.3

Skr. 2010/11:101

En stor del av förändringen till följd av övriga faktorer härrör från budgetpropositionen för 2010 (prop. 2010/09:1).4 Bland annat bedömdes utgifterna för ålderspensionssystemet bli 3,2 miljarder kronor lägre i budgetpropositionen för 2010, då de beräknades med balansering samt treårs glidande medelvärde av AP-fondernas värdetillgångar, än i 2009 års ekonomiska vårproposition där utgiftsprognosen baserades på ett beräkningstekniskt antagande om ett balanstal på 1,0000. Vidare bedömdes utgifterna under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen bli 3,6 miljarder kronor lägre i budgetpropositionen för 2010 än i 2009 års ekonomiska vårproposition till följd av övriga faktorer. Det berodde dels på att tullavgiften bedömdes bli lägre till följd av lägre tullintäkter från tredje land, dels på att Sveriges andel av EU:s samlade BNI minskade kraftigt, främst på grund av kronförsvagningen.

Utöver detta har utfallet 2010 på vissa områden till följd av övriga faktorer blivit lägre än i den ursprungliga beräkningen av statens budget för 2010. Till exempel har utgifterna blivit lägre p.g.a. att satsningar inom bl.a. yrkeshögskolan och yrkesutbildning inte genomförts som planerat, att färre lärare och förskolepersonal deltog i fortbildning än beräknat samt att det uppstått förseningar i väginvesteringsprojekt.

3 Inklusive minskning av anslagsbehållningar.

4 I tabell 8.8 i budgetpropositionen för 2010 beskrivs förändringen jämfört med 2009 års ekonomiska vårproposition utifrån samma kategorier som i tabell 2.7 i detta avsnitt.

Utveckling av statens ekonomi

Skr. 2010/11:101

3 Utveckling av statens ekonomi

I detta kapitel redovisas inledningsvis en femårsöversikt över utvecklingen av statens budget. Därefter redovisas utvecklingen av vissa nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkning. Vidare lämnas en redovisning av oförbrukade bidrag.

3.1Utvecklingen av statens budget

3.1.1Statens budgetsaldo

Statens budgetsaldo överensstämmer sedan 1997 med statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett budgetöverskott innebär följaktli- gen ett lika stort negativt lånebehov, vilket medför att staten har möjlighet att amortera på statsskulden.

Tabell 3.1 Utfall för statens budget 2006–2010

Miljarder kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Inkomster	810,3	863,7	901,3	709,5	779,5
Statens skattein-	806,3	815,5	808,7	705,8	779,5
komster
Övriga inkomster	4,0	48,2	92,5	3,8	0,0

Utgifter m.m.	791,9	760,5	766,1	885,7	780,6

UO 1–25 och 27	716,1	721,9	742,1	744,8	763,0
Statsskuldsräntor
m.m. UO 26	49,5	47,3	48,2	36,5	23,4
Kassamässig korri-
gering	-1,1	-4,3	-27,9	-0,3	3,4
Riksgäldskontorets
nettoutlåning	27,5	-4,3	3,7	104,7	-9,2
Budgetsaldo	18,4	103,2	135,2	-176,1	-1,1

Statens inkomster och utgifter är mycket konjunkturkänsliga. I konjunkturuppgångar bidrar de automatiska stabilisatorerna till ökade skatteinkomster till följd av bl.a. hög hushållskonsumtion. Samtidigt minskar de arbetsmarknadsrelaterade utgifterna. I konjunkturnedgångar bidrar de automatiska stabilisatorerna till att statens finanser försämras.

Åren 2006–2008 stärktes budgetsaldot snabbt från 18 miljarder kronor 2006 till ett rekordhögt överskott på 135 miljarder kronor 2008. Det goda ekonomiska läget förklarar en stor del av budgetöverskottet 2008. En betydande del av överskottet förklaras även av försäljningar av statliga aktieinnehav, främst från Vin & Sprit AB och Vasakronan AB. På samma sätt förklarar den kraftiga och snabba konjunkturnedgången en stor del av budgetunderskottet 2009. På bara ett år försämrades budgetsaldot med 311 miljarder kronor till ett underskott på 176 miljarder kronor. Drygt hälften av underskottet 2009 förklaras av att Riksgäldskontoret lånade upp 95 miljarder kronor för Riksbankens räkning för att förstärka valutareserven.

Statens finanser har hämtat sig snabbt från den finansiella och ekonomiska kris som inleddes under hösten 2008. Statens budget visade i stort sett balans 2010 då underskottet uppgick till 1 miljard kronor. Konjunktur- återhämtningen innebar bl.a. högre skatt på arbete och ökade inkomster från mervärdesskatt. Samtidigt minskade utgifterna med ca 100 miljarder kronor i förhållande till 2009. I stort sett hela minskningen berodde dock på den tillfälliga utgiftsökningen 2009 till följd av upplåningen till Riksbanken. Att

Skr. 2010/11:101

utgifterna exklusive lånet till Riksbanken var i stort sett oförändrade i förhållande till 2009 förklaras huvudsakligen av de låga statsskulds- räntorna 2010. Räntenivåerna var mycket låga och statsskuldsräntorna de lägsta sedan 1980.

3.1.2Inkomster på statens budget

Mellan 2006 och 2008 ökade inkomsterna på statens budget med knappt 91 miljarder kronor. Den kraftiga konjunkturnedgången bidrog däremot till ett dramatiskt fall av inkomsterna med nästan 192 miljarder kronor 2009. År 2010 ökade inkomsterna med ca 70 miljarder kronor. Variationerna mellan åren är i första hand en återspegling av makroekonomiska förändringar, men de beror också på regeländringar, händelser av engångskaraktär samt periodiseringar.

I tabell 3.2 redovisas inkomsterna på statens budget för 2006–2010 enligt den struktur som gällde för den beslutade budgeten avseende 2010. I tabell 3.2 visas även skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster. Skillnaden beror på att statens skatteintäkter redovisas periodiserat, dvs. under det år den skattepliktiga händelsen ägde rum. Skatteintäkterna har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och makroekonomiska förutsättningar, medan statens skatteinkomster redovisas kassamässigt och i stället avser de skatter som debiteras eller betalas ett visst inkomstår.

Statens övriga inkomster, dvs. inkomster på statens budget exklusive statens skatte- inkomster, varierar kraftigt under perioden. I huvudsak förklaras variationen av tre inkomsttyper; 2000, 3000 och 7000. Under inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet redovisas aktieutdelningar från statens aktier. Förutom bolagens ordinarie utdelningar påverkas inkomsterna av extrautdelningar av engångskaraktär, främst beroende på försäljningar av aktieinnehav i andra bolag.

Under inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom redovisades 18 miljarder kronor 2007 från försäljning av aktier i Telia Sonera AB. Under 2008 sålde staten sitt innehav i OMX AB, V&S Vin & Sprit AB samt Civitas Holding AB, där Vasakronan AB ingick, för 76,5 miljarder kronor.

Inkomsttypen 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet består av två delar: tillkommande skatter och avräkningar. Under tillkommande skatter redovisas bl.a. skatter som tillfaller EU såsom den momsbaserade EU- avgiften och tullmedel. Sverige har från och med 2007 rabatt på avgiften och betalar endast en tredjedel av ordinarie avgift, vilket innebär att avgiften blir ca 3 miljarder kronor lägre än annars. Beslutet ratificerades 2009 och då gjordes en retoraktiv återbetalning för 2007 och 2008, vilket medförde att avgiften blev ca 9 miljarder kronor lägre 2009.

Tabell 3.2 Inkomster på statens budget 2006–2010

Miljarder kronor

Inkomstår		2006	2007	2008	2009	2010
	Statens skatteintäkter	799,7	825,2	787,0	736,5	777,0
	Periodiseringar	6,6	-9,7	21,8	-30,7	2,5
1000	Statens skatteinkomster	806,3	815,5	808,7	705,8	779,5
2000	Inkomster av statens verksamhet	43,4	66,5	53,0	48,1	41,8
3000	Inkomster av försåld egendom	0,1	18,0	76,5	0,1	0,2
4000	Återbetalning av lån	2,1	2,0	1,9	1,7	1,7
5000	Kalkylmässiga inkomster	7,8	8,2	8,7	8,9	8,9
6000	Bidrag från EU	12,4	13,0	11,0	11,7	13,0
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	-48,2	-51,9	-56,2	-66,8	-65,5
8000	Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot	-13,7	-7,7	-2,4	0,0	0,0
Statens övriga inkomster (2000–8000)		4,0	48,2	92,6	3,8	0,0
Inkomster på statens budget		810,3	863,7	901,3	709,5	779,5

Inom inkomsttypen 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto redovisas stöd som ges som krediteringar på skattekonto och som enligt nationalräkenskaperna är att likställa med utgifter. Krediteringen för jämställdhetsbonus redovisas under denna inkomsttyp. Jämställdhetsbonusen för 2010 uppgick till 27 miljoner kronor. Det stora flertalet skatte- kontokrediteringar som har funnits tidigare under denna inkomsttyp har upphört eller flyttats till utgiftssidan på statens budget.

Den offentliga sektorns skatteintäkter

I tabell 3.3 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter mellan 2006 och 2010. Den offentliga sektorns skatteintäkter beräknas uppgå till 1 500 miljarder kronor 2010, vilket är 87 miljarder kronor högre än 2006. Det motsva- rar en genomsnittlig utvecklingstakt på 1,5 procent per år. Under 2006–2010 har regeländringarna på skatteområdet bidragit till att sänka skatteintäkterna med ca 108 miljarder kronor. Justerat för detta har skatteintäkterna ökat med i genomsnitt 3,2 procent per år.

Förändringar under skatt på arbete

Utvecklingen av intäkterna från skatt på arbete påverkas i huvudsak av skattebasens storlek, skatteregler för de direkta och indirekta skat- terna samt de skattereduktioner som dras från den slutliga skatten. Lönesumman utgör ca 70 procent av skattebasens storlek, vilket innebär att förändringen av antalet arbetade timmar och timlön har störst betydelse för utvecklingen av skatt på arbete. Den relativt snabba konjunktur- återhämtningen mellan 2009 och 2010 medför att lönesumman bedöms öka med 3,0 procent. Det kan jämföras med en utvecklingstakt på 0,3 procent som låg till grund för prognosen till statens budget för 2010.

Sedan 2007 har regeringen genomfört ett flertal förändringar som påverkar intäkterna från skatt på arbete. Till de mest betydelsefulla hör införandet av jobbskatteavdraget, skattere- duktionen för hushållstjänster och sänkta ar- betsgivar- och egenavgifter. År 2009 höjdes dessutom skiktgränsen för statlig inkomstskatt och en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer.

Arbetsgivar- och egenavgifter för äldre och ungdomar har under de senaste åren sänkts i

Skr. 2010/11:101

flera steg. År 2008 slopades den särskilda löne- skatten för personer över 65 år. Arbetsgivar- och egenavgifterna har, med undantag för ålderspen- sionsavgiften, halverats för personer i intervallet 18–24 år. År 2009 utökades nedsättningen av arbetsgivar- och egenavgifterna för unga och omfattar alla personer som vid årets början inte har fyllt 26 år. Det sammanlagda uttaget av ar- betsgivar- och egenavgifter generellt sänktes med 1 procentenhet fr.o.m. 2009.

År 2010 förstärktes jobbskatteavdraget med ett fjärde steg, vilket bedömdes minska intäk- terna från skatt på arbete med 10 miljarder kro- nor. Grundavdraget för pensionärer höjdes yt- terligare, vilket förväntas minska intäkterna från skatt på arbete med ytterligare 3,5 miljarder kro- nor. För kommunernas del kompenserades höj- ningen genom en motsvarande höjning av stats- bidragen. År 2010 genomfördes även ytterligare minskning av egenavgifterna för enskilda när- ingsidkare, vilket förväntas resultera i skatte- minskning motsvarande 1,6 miljarder kronor.

Sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna sänktes 2010 till 5,95 procent av avgiftsunderla- get. Arbetsmarknadsavgiften i arbetsgivaravgif- terna höjdes samtidigt till 4,65 procent av avgiftsunderlaget. Eftersom justeringen av de båda avgifterna skulle ske inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag sänktes den all- männa löneavgiften till 6,03 procent.

Den 1 juli 2007 infördes skattereduktion för hushållstjänster, s.k. RUT-avdrag (prop. 2006/07:94, bet. 2006/07:SkU15, rskr. 2006/07:181). Skattereduktionen utvidgades i slutet av 2008 till att även omfatta reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder, ROT-avdrag (prop. 2008/09:178, bet. 2008/09:SkU32, rskr. 2008/09:246). Den ekonomiska återhämtningen har lett till att intresset för hushållstjänster har ökat successivt. År 2010 beräknas skattereduktionen för husarbete (ROT- och RUT-avdrag) uppgå till drygt 14 miljarder kronor, vilket är 10 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget för 2010.

Förändringar under skatt på kapital

Utvecklingen av intäkterna från hushållens skatt på kapital beror främst på utvecklingen av skatt på de taxerade kapitalvinsterna. År 2007 var de taxerade kapitalvinsterna som högst och uppgick till 172 miljarder kronor. Den kraftiga ned- gången på börsen 2008, i kombination med den

Skr. 2010/11:101

finansiella oron under året, medförde att kapital- vinsterna föll till 102 miljarder kronor 2008. Kapitalvinsterna föll ytterligare under 2009, men förväntas öka något 2010. År 2010 beräknas intäkterna från skatt på kapital, hushåll uppgå till knappt 30 miljarder kronor.

Som en följd av konjunkturnedgången och den finansiell oron föll intäkterna från skatt på företagsvinster kraftigt 2008. Intäkterna uppgick till 83 miljarder kronor, vilket är ca 22 miljarder kronor lägre än året innan. Men redan 2009 ökade intäkterna igen och uppgick till ca 87 miljarder kronor. Vinsterna i verkstadssek- torn föll även 2009, men flera andra branscher återhämtade sig redan under 2009 och ökade sina vinster. Under 2010 beräknas företagens intäkter öka ytterligare vilket leder till högre vinster. In- täkterna från skatt på företagsvinster beräknas uppgå till 102 miljarder kronor.

Förändringen av intäkterna från fastighetsskatten förklaras huvudsakligen av de regeländringar som gjorts mellan 2006–2008. År 2006 infördes en begränsning av skatteuttaget på markvärdet, vilket medförde att intäkterna från fastighetsskatten minskade trots den allmänna fastighetstaxeringen och ett högre skatteuttag på vattenkraft. År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten på bostäder och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Övergången medförde att intäkterna från fastighetsskatten och fastighetsavgiften blev lägre 2008 än 2007. År 2009 ökade intäkterna till följd av fastighetstaxeringen och 2010 beräknas intäkterna uppgå till drygt 25 miljarder kronor.

Förändringar under skatt på konsumtion och in- satsvaror

Den största delen av intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror kommer från mer- värdesskatt. Intäkternas utveckling påverkas framförallt av utvecklingen av hushållens kon- sumtion.

Åren 2006 och 2007 ökade de underliggande skatteintäkterna från mervärdesskatt i en snab- bare takt än hushållens konsumtionsutgifter. En förklaring till detta var en relativt snabb ökning av hushållens konsumtion av bilar och andra säl- lanköpsvaror. Dessa varor beläggs med den högsta skattesatsen. En annan förklaring till den snabba ökningen i mervärdesskatteintäkterna under perioden var att investeringarna ökade re- lativt mycket.

Från och med den 1 januari 2008 började nya regler att gälla för redovisning av mervärdesskatt vid omsättning av bygg- och anläggningstjänster. De nya reglerna innebär att skatten debiteras lö- pande i stället för vid tidpunkten för färdigstäl- landet. Övergången till de nya reglerna innebar att det under 2008 gjordes debiteringar både en- ligt det gamla och nya systemet. Den bedömdes medföra en engångseffekt på 8 miljarder kronor i högre intäkter 2008 och 2 miljarder kronor 2009.

Konsumtionen av bilar dämpades kraftigt un- der andra halvåret 2008, till följd av den globala konjunkturnedgången. Som en följd av detta dämpades även utvecklingen av intäkterna från mervärdesskatten. En svag konsumtionsutveck- ling under 2009 i kombination med minskade investeringar och låg försäljning av bilar med- förde att mervärdesskatteintäkterna i princip var oförändrade mellan 2008 och 2009.

År 2010 tog hushållens konsumtion åter fart. Bland annat ökade konsumtionen av bilar starkt. Samtidigt ökade investeringarna, särskilt byggin- vesteringarna, igen. Sammantaget har detta medfört att intäkterna från mervärdesskatten be- räknas uppgå till 324 miljarder kronor, vilket är 23 miljarder kronor högre än 2009.

Punktskatterna skiljer sig från mervärdesskatten i det avseende att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspris. Dessutom justeras skattesatserna för skatt på tobak samt energi- och koldioxidskatten med konsumentprisindex.

Intäkterna från punktskatterna uppgick 2006 till drygt 110 miljarder kronor och har sedan dess ökat successivt till 125 miljarder kronor 2010. Åren 2007 och 2008 ökade punktskatterna relativt mycket, med 3,7 procent respektive år.

Den svaga utvecklingen i ekonomin påverkade intäkterna från punktskatterna, men i mindre grad än många andra skatter. År 2009 ökade intäkterna från punktskatterna med 2,4 procent. Utvecklingen av intäkter från punktskatter förklaras även i hög grad av skattesatsjusteringar. Exempelvis beror den positiva utvecklingen av intäkterna från skatt på tobak till stor del på regeländringar och då i huvudsak de skattesatshöjningar som infördes den 1 januari 2007. År 2008 höjdes koldioxidskatten, vilket ledde till högre skatteintäkter. Införandet och återinförandet av trängselskatt i Stockholms innerstad samt införandet av skatt på trafikförsäkringspremier har ökat intäkterna från

skatt på vägtrafik med knappt 4 miljarder kronor 2006–2010.

Intäkterna från energi- och koldioxidskatten utgör ca 55 procent av intäkterna från punktskatter. År 2006 uppgick intäkterna från

energi-	och	koldioxidskatten		till drygt
38 respektive knappt			25 miljarder	kronor och
uppgick	2010	till	41 respektive	27 miljarder
kronor.

Energi- och koldioxidskatterna påverkas i relativt hög grad av konjunkturen. År 2009 ökade energi- och koldioxidskatten med 3,3 procent respektive 1,3 procent. Till följd av

Skr. 2010/11:101

den starka konjunkturåterhämtningen och det ovanligt kalla vädret ökade skatteintäkterna 2010 relativt mycket och intäkterna från energiskatten ökade med 2,7 procent, medan intäkterna från koldioxidskatten ökade med så mycket som 4,8 procent.

Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick 2006 till 8,6 respektive 10,7 miljarder kronor och har fram till och med 2009 ökat stadigt till 10,6 respektive 12,1 miljarder kronor.

År 2010 blev intäkterna från skatt på såväl alkohol som tobak marginellt lägre än 2009.

Skr. 2010/11:101

Tabell 3.3 Den offentliga sektorns skatteintäkter 2006–2010

Miljarder kronor

Inkomstår	2006	2007	2008	2009	2010
Skatt på arbete	857,2	873,6	909,0	867,1	874,9
Direkta skatter	490,1	483,0	497,5	475,7	475,5
Kommunal skatt	454,1	479,1	503,4	511,1	525,6
Statlig skatt	41,0	44,8	48,0	40,1	41,7
Allmän pensionsavgift	77,3	81,1	85,2	86,8	89,4
Skattereduktioner m.m.	-82,4	-122,0	-139,2	-162,5	-181,3
Artistskatt	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
Indirekta skatter	367,0	390,6	411,5	391,4	399,3
Arbetsgivaravgifter	357,0	382,1	404,1	392,4	403,7
Egenavgifter	10,9	11,8	12,1	11,5	12,4
Särskild löneskatt	28,9	30,2	32,6	32,5	33,5
Nedsättningar	-8,8	-10,5	-13,3	-20,5	-24,9
Tjänstegruppliv	1,2	0,9	1,2	0,9	1,1
Avgifter till premiepensionssystemet	-22,3	-23,9	-25,1	-25,4	-26,4
Skatt på kapital	192,2	208,7	163,5	160,2	180,9
Skatt på kapital, hushåll	37,4	49,7	26,3	24,9	29,8
Skatt på företagsvinster	99,2	104,6	83,0	86,5	102,2
Avkastningsskatt	11,1	12,8	15,2	12,3	11,5
Fastighetsskatt och fastighetsavgift	25,0	25,9	24,0	25,3	25,3
Stämpelskatt	9,5	9,4	9,4	8,1	9,0
Förmögenhetsskatt	6,1	0,0	0,0	0,0	0,0
Kupongskatt m.m.	3,7	6,3	5,5	3,1	3,1
Arvs- och gåvoskatt	0,1	0,0	0,0	0,0	0,0
Skatt på konsumtion och insatsvaror	375,3	399,0	418,7	422,9	449,4
Mervärdesskatt	265,2	284,8	300,3	301,5	324,4
Tobaksskatt	8,6	9,7	9,9	10,6	10,6
Skatt på etylalkohol	4,2	4,2	4,2	4,4	4,3
Skatt på vin m.m.	3,8	4,0	4,1	4,4	4,6
Skatt på öl	2,7	2,8	3,1	3,3	3,2
Energiskatt	38,2	38,2	38,8	40,1	41,2
Koldioxidskatt	24,7	25,1	25,7	26,1	27,3
Övriga skatter på energi och miljö	4,7	4,7	5,1	4,1	4,7
Skatt på vägtrafik	11,8	13,1	16,0	16,4	16,4
Skatt på import	5,2	5,9	5,9	5,2	5,7
Övriga skatter	6,3	6,5	5,6	6,7	7,1
Restförda och övriga skatter	-1,8	-0,8	-3,3	-3,3	2,2
Restförda skatter	-5,4	-7,6	-8,2	-7,8	-5,7
Övriga skatter	3,5	6,8	4,9	4,5	7,9
Totala skatteintäkter	1 422,8	1 480,5	1 487,9	1 446,9	1 507,4
Avgår: EU-skatter	-9,4	-7,3	-7,3	-6,8	-7,1
Offentliga sektorns skatteintäkter	1 413,5	1 473,2	1 480,6	1 440,1	1 500,3
Avgår: Kommunal inkomstskatt	-454,1	-479,1	-515,5	-524,8	-539,5
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet	-159,6	-168,9	-178,1	-178,8	-183,8
Statens skatteintäkter	799,7	825,2	787,0	736,5	777,0

Uppskjuten beskattning

Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspensionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (s.k. över- avskrivningar).

Enligt de skattepolitiska riktlinjer som antogs av riksdagen våren 2008 (prop. 2007/08:100 av- snitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259) bör detta slag av uppskjuten beskattning undvikas.

De fordringar som är kopplade till olika for- mer av uppskjuten beskattning borde egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. För att ändå få en uppfattning om avtalspensionernas betydelse redovisas i tabell 3.4 det belopp som arbetsgivarna tryggat i försäkringsbolag. Till detta belopp ska läggas kreditförsäkrade pensioner, dvs. sådana som företagen avsatt i balansräkning, pensionsstiftelser och pensions- kassor samt förmånsbaserade pensioner i staten.

Ett ytterligare skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran vilket gör skattningen än mer osäker.

Skr. 2010/11:101

För att ändå ge en grov uppskattning av storleken på de skattekrav som den offentliga sektorn har redovisas i tabell 3.4 exempel på uppskjutna skattepliktiga belopp

Tabell 3.4 Exempel på uppskjuten beskattning (skattepliktiga belopp) avseende 2009 och tidigare år

Miljarder kronor

Uppskjuten beskattning för
avtalspensioner1	1 295
Uppskjuten beskattning för
individuellt pensionssparande1	336
Uppskjuten beskattning vid
försäljning av privatbostad2	242
Periodiseringsfonder3	204

Källor: 1Försäkringsförbundet, 2Skatteverket, 3egna beräkningar utifrån databasen FRIDA.

3.1.3Utgifter på statens budget

För att möjliggöra jämförelser av utgifterna på statens budget över tid redovisas i detta avsnitt utgifterna per utgiftsområde i miljarder kronor och som andel av de totala utgifterna under utgiftstaket (de takbegränsade utgifterna) 2006– 2010. Tidsserierna är angivna i 2010 års an- slagsstruktur. Genom att utgiftsområdena redo- visas i en och samma struktur 2006–2010 elimineras de skillnader som beror på att anslag före 2010 kan ha tillhört ett annat utgiftsområde.

Av tabell 3.5 framgår utgifternas utfall per ut- giftsområde 2006–2010. Skillnader i fördel- ningen mellan åren kan bero på utgiftsreformer och besparingar, förändrade makroekonomiska förutsättningar, förändrade volymer inom regel- styrda transfereringssystem, engångshändelser och tekniska förändringar.

Ett exempel på en teknisk justering är den förändring av avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften som genomfördes 2005. För- ändringen beräknades öka de kommunala skat- teintäkterna med 3,1 miljarder kronor 2006, vilket medförde att statsbidragen till kommunerna minskade med motsvarande belopp. Effekten på statens budget är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen innebar således att utgifterna på statens budget minskade av tekniska skäl med 3,1 miljarder kronor 2006 (och med 2,9 miljarder kronor 2005). Sådana förändringar ger upphov till brott i tidsserien. För att underlätta jämförelser över tiden redovisas därför även ett utfall som rensats för

Skr. 2010/11:101

större tekniska förändringar5. De är kursiverade i tabell 3.5.

Utgifternas fördelning mellan olika utgifts- områden kan ses som ett uttryck för politiska prioriteringar 2006–2010. Flera utgiftsområden uppvisar en betydande förändring under perioden såvitt avser utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna.

Under 2006–2010 varierade de makro- ekonomiska förutsättningarna. Till exempel har bruttonationalinkomsten (BNI) ökat under perioden, vilket har bidragit till att utgifterna inom bland annat utgiftsområde 7 Internatio- nellt bistånd har ökat mellan 2006–2010.

Utgifterna kan också förändras mellan åren till följd av förändrade volymer inom regelstyrda system. Några av de största volymförändring- arna 2006–2010 återfinns inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Exempelvis har ett minskat antal sjukpenningdagar inneburit minskade utgifter inom utgiftsområdet.

Ett exempel på en engångshändelse som på- verkar de takbegränsade utgifterna återfinns un- der utgiftsområde 22 Kommunikationer i och med att en extra amortering på infrastrukturlån gjordes under 2007 och 2008.

Nedan kommenteras några av de utgifts- områden som uppvisar de största förändringarna som andel av takbegränsade utgifter mellan 2006 och 2010.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 1 procentenhet under perioden. Ökningen förklaras främst av ökade utgifter för statlig assistansersättning, men även bidrag till läkemedelsförmåner, stimulansbidrag och tandvårdsförmåner m.m. bidrar till utgiftsök- ningen.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Justerat för tekniska förändringar minskade ut- giftsområdets andel av de takbegränsade utgif- terna med 3,9 procentenheter mellan 2006 och

2010. De minskade utgifterna beror främst på ett kontinuerligt minskat antal sjukpenningdagar.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Justerat för tekniska förändringar minskade ut- giftsområdets andel av de takbegränsade utgif- terna med 1 procentenhet under perioden 2006– 2010. Utgifterna under anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd m.m. minskade från knappt 44 miljarder kronor 2006 till ca 23 miljarder kronor 2008, vilket främst förklaras av en minskning av antalet arbetslösa, reformer som genomförts inom arbetslös- hetsförsäkringen och färre antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program. År 2010 är utgifterna ca 37,5 miljarder kronor, vilket beror på att antalet arbetslösa ökat. Arbetslösheten vände dock nedåt under loppet av 2010.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,5 procentenheter under perio- den 2006–2010. Ökningen mellan 2006 och 2010 är inte anmärkningsvärt stor men variationen mellan åren inom perioden är det. Variationerna beror i huvudsak på de extra amorteringarna på infrastrukturlån om 10 respektive 25 miljarder kronor som genomfördes 2007 och 2008.

5 Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens ikraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde året då ändringen trädde ikraft. Vissa av de justerade beloppen är ungefärliga.

Skr. 2010/11:101

Tabell 3.5 Utgifter på statens budget 2006–2010

Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statens budget för 2010. Utfall som justerats för tekniska förändringar är i kursiv stil.

			Andel i procent av de takbegränsade utgifterna						Miljarder kronor
Utgiftsområden			2006	2007	2008	2009	2010	2006	2007	2008	2009	2010
Utgiftsområden			2006	2007	2008	2009	2010	2006	2007	2008	2009	2010
1	Rikets styrelse	1,2		1,2	1,2	1,3	1,2	10,6	10,6	11,0	12,2	11,7
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	1,3		1,2	1,2	1,2	1,2	11,8	11,2	11,4	12,0	12,1

3	Skatt, tull och exekution	1,0		1,1	1,0	1,0	1,0	9,0	9,7	9,4	9,4	9,4

4	Rättsväsendet	3,2		3,4	3,5	3,5	3,6	28,5	30,6	32,7	33,6	35,5
5	Internationell samverkan	0,2		0,2	0,2	0,2	0,2	1,4	1,6	1,8	1,8	2,0

6	Försvar och samhällets krisberedskap	4,9		5,1	4,6	4,4	4,6	44,3	46,5	43,0	42,1	45,7

7	Internationellt bistånd	2,9		2,8	2,9	3,1	2,7	25,9	25,4	27,5	29,6	26,7
8	Migration	0,5		0,6	0,7	0,7	0,7	4,5	5,3	6,1	6,5	7,1

9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	4,7		5,1	5,2	5,5	5,7	42,2	46,7	49,1	53,1	56,0

10	Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp	14,0		13,1	12,3	11,4	10,1	125,7	119,5	115,9	110,0	99,9
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	5,0		4,8	4,5	4,4	4,2	45,0	43,7	42,6	42,3	41,5

12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	7,1		7,1	7,0	7,1	7,1	63,7	64,9	66,4	68,1	70,2

13	Integration och jämställdhet	0,4		0,5	0,5	0,6	0,5	3,4	4,3	5,0	5,3	5,2
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	7,8		6,0	5,1	6,3	7,0	69,5	54,9	47,8	60,6	68,6

14	Justerat för teknisk förändring1	8,0		6,3	5,1	6,3	7,0	71,6	57,1	47,8	60,6	68,6
15	Studiestöd	2,3		2,2	2,1	2,2	2,3	20,6	19,7	19,5	21,4	22,6
16	Utbildning och universitetsforskning	5,1		4,6	4,7	5,1	5,4	46,1	41,8	44,1	48,9	53,2

16	Justerat för teknisk förändring1	4,6		4,6	4,7	5,1	5,4	41,3	41,7	44,1	48,9	53,2
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	1,1		1,1	1,1	1,1	1,1	9,6	10,1	10,1	10,3	11,3
17	Justerat för teknisk förändring1	1,1		1,2	1,1	1,1	1,1	10,3	10,8	10,8	11,0	11,3
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande	0,3		0,3	0,2	0,2	0,2	2,9	2,4	2,1	1,9	1,6
	samt konsumentpolitik

19	Regional tillväxt	0,4		0,3	0,3	0,3	0,3	3,3	2,9	2,8	3,2	3,2

20	Allmän miljö- och naturvård	0,5		0,5	0,5	0,5	0,5	4,5	4,3	4,7	5,2	5,2
21	Energi	0,2		0,2	0,2	0,3	0,3	1,6	2,2	2,1	3,0	2,7

22	Kommunikationer	3,5		4,9	6,5	4,2	4,0	31,0	44,3	61,5	40,6	39,8

23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	2,3		1,7	1,7	1,7	1,8	21,0	15,5	16,5	16,4	17,4
24	Näringsliv	0,4		0,5	1,4	0,7	0,9	3,9	4,3	12,8	6,6	8,5

25	Allmänna bidrag till kommuner	6,7		8,0	6,9	8,5	7,7	60,2	73,0	64,8	81,6	75,7

25	Justerat för teknisk förändring1	7,2		7,2	7,5	8,9	7,7	64,8	65,5	70,3	85,7	75,7
26	Statsskuldsräntor m.m.2							49,5	47,3	48,2	36,5	23,4
27	Avgiften till Europeiska unionen	2,9		2,9	3,3	2,0	3,1	25,9	26,6	31,5	19,2	30,4

	Summa utgiftsområden							765,5	769,2	790,3	781,3	786,4
	Ålderspensionssystemet vid sidan av statens	20,0		20,7	21,3	22,8	22,6	179,1	188,2	201,4	219,8	222,9
	budget
	Takbegränsade utgifter	100,0		100,0	100,0	100,0	100,0	895,2	910,1	943,4	964,6	985,9

	Budgeteringsmarginal	1,3		3,1	1,4	2,5	3,9	11,8	27,9	13,6	24,4	38,1

	Utgiftstak för staten							907,0	938,0	957,0	989,0	1024,0

1De tekniska justeringarna av utgiftstaket för staten redovisas i budgetpropositionen, se bl.a. prop. 2009/10:1, Budgetpropositionen för 2010 Förslag till statsbudget, finansplan m.m., avsnitt 4.6.

2Ingår inte i takbegränsade utgifter.

Källa: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Skr. 2010/11:101

3.2Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna

I tabell 3.6 visas utvecklingen av ett antal nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkningar.

Tabell 3.6 Nyckeluppgifter ur resultat- och

balansräkningarna 2006–2010

Miljarder kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Statens netto-
förmögenhet	-635	-499	-410	-384	-358

Statsskulden	1 220	1 115	1 062	1 149	1 113

Transfere-
ringar exkl.
avsättningar	759	762	768	789	831

Kostnader för
statens egen
verksamhet	202	195	210	217	223
Skatteintäkter	964	990	968	903	965

Årets överskott
enl. resultat-
räkningen	104	127	92	27	53

Inga väsentliga förändringar av redovisnings- principer som påverkar denna tabell har skett under perioden.

Statens nettoförmögenhet

I diagram 3.1 redovisas utvecklingen av statens totala nettoförmögenhet och statsskulden under den senaste femårsperioden. Nettoförmögenheten är negativ, men har förbättrats med 277 miljarder kronor mellan 2006 och 2010. Resultaträkningens överskott, som ackumulerat uppgår till 403 miljarder kronor åren 2006–2010, är den huvudsakliga förklaringen till nettoförmögenhetens förbättring. Nettoförmögenheten har även påverkats av omvärderingar och förändrade värden av resultatandelar i dotter och intresseföretag vid sidan av resultaträkningen. Under motsvarande period har statsskulden minskat med 107 miljarder kronor.

Diagram 3.1 Statens nettoförmögenhet och statsskuld 2006–2010

Miljarder kronor

2006	2007	2008	2009	2010
0
-200
-400
-600
-800
-1000
-1200
-1400
Nettoförmögenhet			Statsskuld

Statsskulden

Lånebehovet och statsskuldens utveckling

Statens budgetsaldo visade ett underskott på 1,1 miljarder kronor 2010. Statens lånebehov är definitionsmässigt lika med saldot på statens budget fast med omvänt tecken.

Den konsoliderade statsskulden minskade med 36 miljarder kronor till 1 113 miljarder kronor 2010. Detta trots att budgeten i princip var i balans.

Att statskulden minskade beror på skuldkorrigeringar, vilka minskade statsskulden med 35 miljarder kronor. Den viktigaste korrigeringen var omvärderingar av valutaskulden, inte minst beroende på att kronan stärktes markant under 2010. Statsskulden minskade med 25 miljarder kronor beroende på omvärdering av valutaskulden. Även Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar spelar roll. De var nära noll vid slutet av 2010, en minskning med 4 miljarder kronor sedan årets början.

Den statsskuld som redovisas i Årsredovisningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från den som Riksgäldskontoret redovisar (okonsoliderad) på grund av elimineringar för myndigheters innehav av statsobligationer. Vissa myndigheter som bedriver en omfattande tillgångshantering av medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden och de räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden. Därigenom påverkar även förändringar i

myndigheters innehav av statspapper statsskulden enligt årsredovisningen.

Tabell 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper 2010

Miljarder kronor

	RGK		RGK,	Övriga	Elimineras i
	RGK		RGK,	myndig-	balansräk-
	(IG)	KAF	övrig	heter	ningen
Premieobliga-
tioner			0,4		0,4

Nominella
Stats-
obligationer	20,7	8,6		0,2	29,5
Reala
statsobliga-
tioner		8,2			8,2

Totalt	20,7	16,8	0,4	0,2	38,1

Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper uppgick till 38,1 miljarder kronor 2010. Nästan hela beloppet avser Kärnavfalls- fondens och Insättningsgarantifondens innehav. Övriga myndigheters innehav har varit mindre än 1 miljard kronor de senaste åren. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade årsredovisningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgälds- kontoret redovisar är 38,1 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen i årsredovisning för staten.

Definition av statsskulden

Statsskulden redovisas till nominellt belopp inklusive upplupen inflationskompensation för realobligationer till och med bokslutsdagen. Att statsskulden redovisas till nominellt belopp betyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen och inte till det belopp som betalats in.

Även derivatinstrument inkluderas, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgälds- kontoret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden i statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. Nuvarande mått överensstämmer med hur skulden mäts i EU- sammanhang, bl.a. inom ramen för proceduren mot för stora underskott (EDP).

Skr. 2010/11:101

Statsskuldens sammansättning och löptid

Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden utan att ta för stora risker. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer.

Det övergripande målet med statsskuldsförvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen lägger fast efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna anger i huvuddrag hur skulden ska fördelas mellan skuldslag och löptiden i respektive skuldslag.

Följande riktlinjer gällde för statsskuldens förvaltning 2010 enligt regeringsbeslut den 12 november 2009.

Löptiden för de tre skuldslagen skulle styras mot:

-Valutaskulden: räntebindningstid 0,125 år

-Realskulden: räntebindningstid 9,4 år

-Nominell kronskuld:

instrument med löptid upp till 12 år: räntebindningstid 3,2 år

instrument med löptid över 12 år: max volym 60 mdkr

Statsskuldens sammansättning skulle styras mot:

-Valutaskulden: 15 procent

-Realskulden: 25 procent

-Nominell kronskuld: 60 procent

Andelen valutaskuld uppgick till 14 procent i genomsnitt under 2010.6 Den viktigaste orsaken till att andelen låg under riktvärdet var den kraftiga kronförstärkningen under året. Realskuldens andel var däremot större än riktvärdet, i genomsnitt 26 procent under 2010. Riksgäldskontoret har möjlighet att avvika från riktvärdena i riktlinjerna inom angivna ramar.

Riksgäldskontorets vidareutlåning i utländsk valuta, som uppgick till 86 miljarder kronor, ingår i den redovisade konsoliderade statsskulden men inte i valutaskulden som den mäts i riktlinjerna från regeringen. En anledning är att det vore orimligt kostsamt att snabbt

6 Enligt regeringens riktlinjer mäts valutaskulden bl.a. exklusive lånet till Riksbanken i utländsk valuta, vilket förklarar skillnaden mot tabell 3.8.

Skr. 2010/11:101

minska den övriga valutaskulden för att hantera extra valutalån som de till Riksbanken. Dessutom påverkar vidareutlåning i utländsk valuta inte statsskuldens kostnader och valutarisker, eftersom de räntor låntagarna betalar (minst) täcker statens lånekostnader och fordringarna är i samma valuta som skulderna. Vidareutlåningen till Riksbanken och till Island uppgick till 84 miljarder kronor respektive 2 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken gjordes under 2009 för att förstärka valutareserven. Lånet till Island ska bidra till att landet tar sig ur sin kris.

Den nominella kronskuldens löptid varierar kring riktvärdet under året, bl.a. beroende på att statsskuldens storlek följer ett visst säsongsmönster. Under 2010 var löptiden i genomsnitt 3,2 år för lån med löptid under 12 år.

Den reala kronskuldens löptid minskade från 10,1 år i början av 2010 till 9,1 år vid årets slut. Emissionerna var små i förhållande till den utestående skulden och inget reallån löpte ut. Förkortningen av löptiden avspeglar därför främst att utestående lån kom ett år närmare förfall. Under hela året låg valutaskuldens räntebindningstid på riktvärdet 0,125 år (motsvarande ett halvt kvartal). Eftersom valutaskulden kan styras med hjälp av derivat, varierar löptiden inte nämnvärt över året.

Tabell 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning 2006–2010

Miljarder kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Nominella lån i
svenska kronor	754	683	651	631	632

Reala lån i
svenska kronor	200	199	186	190	211

Nominella lån i
utländsk valuta	266	233	225	328	270

Summa konsoli-
derad statsskuld	1 220	1 115	1 062	1 149	1 113

Den reala lånestocken uppgick till 211 miljarder kronor i slutet av 2010, vilket är en ökning med 21 miljarder kronor jämfört med 2009. Huvudsyftet med reala lån är att minska risken. Genom att komplettera statsskulden med ett ytterligare skuldslag är staten mindre utsatt för vad som händer med de nominella räntorna.

Genom att Riksgäldskontoret gett ut reallån i stället för nominell kronskuld med motsvarande löptider har också en besparing gjorts med uppskattningsvis 3 miljarder kronor under 2010.

Nyckeltalet för jämförelser av detta slag är skillnaden mellan den reala räntan vid emissionstidpunkten och räntan vid samma tidpunkt på en nominell obligation med motsvarande löptid. Sammanlagt sedan reallån infördes 1994 är besparingen 31 miljarder kronor, varav 26 miljarder kronor är ännu inte realiserad vinst. En stor del av det ackumulerade orealiserade resultatet kommer från låga inflationstal under tidigare år.

Upplåningen i utländsk valuta minskade markant under 2010. Riksgäldskontoret gav ut obligationer i utländsk valuta för motsvarande 31 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 130 miljarder kronor under 2009. Riksgälds- kontoret kan även skapa valutaskuld med hjälp av valutaswappar. Det innebär att Riksgälds- kontoret ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta. Omkring hälften av valutaskulden är exempelvis finansierad i kronor som sedan omvandlats till åtaganden i valuta med valutaswappar.

Valutaskuldens bokförda värde minskade med 58 miljarder kronor under 2010, varav orealiserade valutakursvinster svarade för 26 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen var att kronans värde ökade markant under året. Det minskar värdet av valutaskulden uttryckt i kronor.

Orealiserade valutakursförändringar ingår i valutaskulden och kan variera kraftigt mellan åren. År 2010 uppgick de orealiserade valutavinsterna till 26 miljarder kronor. År 2009 ingick orealiserade valutavinster som minskade statsskuldens värde med 0,9 miljarder kronor. Dessa kan jämföras med 2008 då de orealiserade valutaförlusterna uppgick till 30 miljarder kronor.

Valutaskulden bidrar på samma sätt som realobligationer till att diversifiera statsskulden, eftersom den minskar exponeringen mot svenska räntor. Genom att sprida skulden över flera valutor kan Riksgäldskontoret dessutom ha en kortare löptid vilket ger lägre förväntade lånekostnader.

I nominella lån i svenska kronor ingår privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Under 2010 minskade privatmarknads- upplåningen med 8 miljarder kronor och var vid årets slut 62 miljarder kronor eller 5,6 procent av statsskulden.

Tabell 3.9 Nominella lån i svenska kronor 2006–2010

Miljarder kronor

		2006	2007	2008	2009	2010
Nominella
statsobligationer		525	478	473	475	518
Ränte- och valuta-
swappar		-239	-226	-228	-249	-256
Statsskuldväxlar		252	170	139	115	85

Ränteswappar		94	112	134	121	126

Privatmarknadslån		63	63	81	70	62
Likviditetsförvalt-
ningsinstrument		45	69	50	108	45
Valutaterminer i
svenska kronor		14	17	2	-9	52
Nominella lån i
svenska kronor		754	683	651	631	632
Den	totala	volymen		premieobligationer

minskade under året med knappt 3 miljarder kronor och var vid årets slut 34 miljarder kronor. Riksgäldsspar minskade med ca 6 miljarder kronor till totalt 28 miljarder kronor 2010. Förklaring till minskningen är de låga räntorna. Under hösten 2008 gjordes dessutom väldigt stora insättningar på grund av den senaste finanskrisen. Volymen är nu tillbaka till de nivåer som rådde före den perioden.

Upplåningen på privatmarknaden minskade kostnaderna för statsskulden med drygt 0,2 miljarder kronor i förhållande till alternativ upplåning på kapitalmarknaden under 2010. För femårsperioden 2006–2010 var den sammanlagda kostnadsbesparingen 0,9 miljarder kronor, varav resultatet för premieobligationer uppgick till nästan 0,8 miljarder kronor.

Upplåningen i statsskuldväxlar fortsatte att

minska.	Statsskuldväxlar		emitteras varannan
vecka	och	utgör	huvuddelen	av

Riksgäldskontorets kortfristiga upplåning. Den utestående stocken statsskuldväxlar minskade från 115 miljarder kronor i början av 2010 till 85 miljarder kronor i december. Det avspeglar dels det låga lånebehovet, dels att Riksgäldskontoret prioriterar obligations- marknaden som den viktigaste marknaden på längre sikt. Växelstocken var i genomsnitt 99 miljarder kronor under 2010. Växelstockens storlek varierar över året.

Aktiv förvaltning

För att kunna minska kostnaderna för statsskul- den har Riksgäldskontoret möjlighet att ta posi-

Skr. 2010/11:101

tioner via aktiv förvaltning. En position innebär att exponeringen ökas eller minskas i ett till- gångsslag utifrån hur Riksgäldskontoret bedö- mer att värdet kommer att utvecklas. Ränte- och valutapositioner tas på de internationella mark- naderna. En vinst i den aktiva förvaltningen minskar statens räntekostnader med samma be- lopp. Utrymmet för risktagande styrs av reger- ingens årliga riktlinjer.

I september 2010 började Riksgäldskontoret en gradvis och förannonserad avveckling av en långsiktig position för en starkare krona. Posi- tionen byggdes upp under 2009 då den svenska kronan bedömdes som allt för svag. Bedöm- ningen var att kronan skulle stärkas när den fi- nansiella oron ebbat ut. Vid årsskiftet hade posi- tionen minskats från motsvarande 50 till 27 miljarder kronor. Den totala vinsten på posi- tionen, inklusive den orealiserade delen, uppgick då till 7,8 miljarder kronor. Hur stor den slutliga vinsten blir kan redovisas först när hela positio- nen är stängd. Avvecklingen kan komma att ta uppemot ett år i anspråk.

Vid sidan av strategiska positioner bedriver Riksgäldskontoret löpande aktiv förvaltning i utländsk valuta. Under 2010 gav den verksam- heten en förlust på 0,3 miljarder kronor. Under åren 2006–2010 var resultatet i genomsnitt knappt 0,2 miljarder kronor per år. Riksgälds- kontoret anlitar även externa förvaltare med uppdrag att ta löpande aktiva positioner. Under 2010 gav den externa förvaltningen en vinst på 0,3 miljarder kronor och bidrog således till att minska den samlade förlusten.

Statsskuldens kostnader

Utgifterna för statsskulden uppgick till ca 23 miljarder kronor 2010. Det är en minskning med 8 miljarder kronor jämfört med 2009.

Belastningen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och utgör ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksam- heten. Den utgiftsmässiga redovisningen inne- håller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldsräntornas utveckling över tiden. Ex- empelvis har valet av upplåningsteknik stor på- verkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre beskrivning av hur räntekostnaderna under en viss period påverkas av underliggande skuld-, ränte- och valutautveckling.

Skr. 2010/11:101

I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter elimine- ring av räntor till/från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skul- den i utländsk valuta. Av tabell 3.10 framgår statsskuldens kostnader, vilket utgör en sam- manfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultaträk- ningen, Nettokostnad för statsskulden).

Enligt resultaträkningen för 2010 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 12 miljarder kronor, vilket är en ökning med 7 miljarder kronor jämfört med 2009. Ökningen beror delvis på att redovisade orealiserade valu- takursdifferenser och att realiserade kursdiffe- renser samt ränteintäkter i upplåningsverksam- heten sammantaget ökade nettokostnaderna med 18 miljarder kronor jämfört med 2009. Räntekostnader på lån i utländsk valuta och rea- liserade kursdifferenser gick dock åt motsatt håll och minskade i stället kostnaderna med 11 mil- jarder kronor jämfört med 2009.

Tabell 3.10 Statsskuldens kostnader 2006–2010

Miljarder kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Räntekostnader på lån i
svenska kronor	52	55	55	37	38
Räntekostnader på lån i
utländsk valuta	23	26	21	12	7
Realiserade valutakurs-
differenser	6	2	-6	14	8
Realiserade kursdifferenser	6	4	5	2	8

Orealiserade valutakurs-
differenser	-15	0	17	-16	-8

Över- /underkurs vid emis-
sion m.m.	-7	-6	-7	-6	-7

Summa kostnader	65	81	85	43	46

Ränteintäkter i upplå-
ningsverksamheten	-28	-31	-28	-24	-20

Nettokostnader efter in-
täkter, exklusive skuld-
skötselåtgärder	37	50	57	19	26

Orealiserade valutavinster
(-) / förluster (+) exklusive
skuldskötselåtgärder	-9	4	19	-14	-14
Nettokostnader inklusive
skuldskötselåtgärder	28	54	76	5	12

Räntekostnaderna på lån i svenska kronor uppgick till 38 miljarder kronor, vilket är i nivå med 2009. Räntekostnaderna för lån i utländsk valuta minskade med 5 miljarder kronor till

7 miljarder kronor. Minskningen av räntekostnaderna förklaras av de låga marknadsräntorna under 2010.

Realiserade valutakursdifferenser påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser genom olika derivatinstrument som används i förvaltningen av valutaskulden. Utfallet för de realiserade valutakurs- differenserna uppgick till 8 miljarder kronor 2010 och minskade därmed kostnaderna med 6 miljarder kronor jämfört med utfallet 2009 som uppgick till 14 miljarder kronor. Minskningen av valutakursförlusterna beror på den starkare kronan.

Under 2010 ökade kostnaderna för de realiserade kursdifferenserna med 6 miljarder kronor, från 2 till 8 miljarder kronor.

De totala orealiserade valutakursdifferenserna, inklusive de orealiserade valutadifferenserna för skuldskötselinstrument, uppgick 2010 till totalt 22 miljarder kronor, vilket är en minskning med 8 miljarder kronor jämfört med 2009 då motsvarande siffra var 30 miljarder kronor i orealiserad valutakursvinst. Att de orealiserade valutakursvinsterna fortsatt att öka beror på att kronan stärkts ytterligare under 2010.

Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. är på ungefär samma nivå som tidigare år, och medförde att kostnaderna minskade med 7 miljarder kronor 2010.

Tillsammans med ränteintäkter i upplåningsverksamheten på 20 miljarder kronor uppgick årets nettokostnad för statsskulden, exklusive skuldskötselåtgärder, till 26 miljarder kronor 2010.

Skillnaden mellan statsskuldens utgiftsmässiga räntekostnader på 23 miljarder kronor och nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder på 12 miljarder kronor förklaras av olika principer för redovisning mot anslag respektive den kostnadsmässiga redovisningen i resultat- räkningen. Exempelvis att nollkupongräntor och andra upplupna räntor och orealiserade valutakursförändringar redovisas på olika sätt i statens budget och i resultaträkningen.

Transfereringar

I diagram 3.2 visas transfereringarna per sektor 2006–2010. De totala kostnaderna för transfereringar har ökat med 72 miljarder kronor eller 10 procent under perioden. Den största delen, 65 procent, av de statliga transfereringarna går till hushållen, inklusive hushållens övriga organisationer. Transfereringarna till hushålls- sektorn har ökat med 37 miljarder kronor eller 7 procent mellan 2006 och 2010. Från 2007 räknas inte nettoöverföringen till premiepensions- systemet med i transfereringar till ålders- pensionssystemet utan redovisas som transferering till hushållen. Tabellen är justerad med dessa värden för 2006.

Diagram 3.2 Transfereringar 2006–2010

Miljoner kronor

800 000
700 000
600 000
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
0
2006	2007	2008	2009	2010

Nettoöverföring till ålderspensionssystemet, AP-fonderna

Transfereringar till utlandet

Transfereringar till kommuner

Transfereringar till företag

Transfereringar till hushåll

I tabell 3.11 visas utvecklingen av olika transfereringar under den senaste femårsperioden. Som en följd av att utbetalda ålderspensioner överstiger de socialavgifter m.m. som inbetalas till pensionssystemet, är nettoöverföringen till ålderspensionssystemet (AP-fonderna) negativ fr.o.m. 2009, vilket redovisas som att AP-fonderna lämnar ett bidrag till staten (se Intäkter av bidrag). Nedan lämnas en närmare redovisning av delområdena socialförsäkring, arbetsmarknad, bistånd m.m. samt utbildning och studiestöd.

Skr. 2010/11:101

Tabell 3.11 Transfereringar 2006–2010

Miljoner kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Socialförsäkring	419 618	427 972	438 751	457 535	453 656

Allmänna bidrag
till kommuner	109 359	123 709	120 734	124 824	147 434

Arbetsmarknad	68 169	48 786	40 106	49 993	55 610

Nettoöverföring
till premiepen-
sionssystemet	25 920	26 387	27 546	27 138	28 524

Avgiften till
Europeiska ge-
menskapen	26 066	26 498	31 080	18 820	30 108
Bistånd m.m.,
migration och
integration	29 262	29 880	33 769	35 214	33 384

Utbildning, stu-
diestöd	26 838	22 581	22 130	22 388	26 643

Nettoöverföring
till ålderspen-
sionssystemet,
AP-fonderna	7 334	5 916	3 542	-	-
Övrigt	46 589	50 017	49 881	53 224	56 067

Summa	759 155	761 746	767 539	789 136	831 426

Socialförsäkring

Diagram 3.3 Socialförsäkringar 2006–2010

Miljoner kronor

500 000
450 000
400 000
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
2006	2007	2008	2009	2010

Läkemedelsförmånerna

Ersättning vid sjukdom och handikapp m.m.

Handikappolitik

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Ålderspensioner m.m.

Kostnaderna för socialförsäkringar minskade 2010, för första gången under femårsperioden, med 3,9 miljarder kronor eller 1 procent jämfört med 2009. Under hela femårsperioden var ökningen totalt 34 miljarder kronor eller 8 procent.

Skr. 2010/11:101

Tabell 3.12 Socialförsäkringar 2006–2010

Miljoner kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Ålderspensioner
m.m.	221 232	229 915	242 665	261 428	262 562
Ekonomisk trygghet
för familjer och barn	58 415	59 335	60 409	61 597	63 457
Handikappolitik	16 338	18 416	20 058	21 975	23 447

Ersättning vid
sjukdom och
handikapp m.m.	102 841	98 939	94 035	90 268	81 123
Läkemedelsförmå-
nerna	20 792	21 367	21 584	22 267	23 067
Summa transfere-
ringar	419 618	427 972	438 751	457 535	453 656

Kostnaderna för ersättning vid sjukdom och handikapp m.m. minskade med sammanlagt 22 miljarder kronor eller 21,1 procent under perioden 2006–2010. Området omfattar aktivitets- och sjukersättningar, sjukpenning och rehabilitering m.m. Från 2005 bröts den tidigare uppgången av kostnaderna inom ohälsoområdet och de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättningar har därefter minskat för varje år. År 2010 minskade kostnaden med 9,1 miljarder kronor eller 10,1 procent. Det förklaras av att antalet ersatta dagar fortsatt sjunka.

På övriga områden inom socialförsäkringen har kostnaderna ökat. Nominellt sett är den största ökningen på Ålderspensioner m.m. Detta område omfattar ålderspensioner vid sidan av statens budget, premiepensioner samt övrig ersättning vid ålderdom i form av garantipension, efterlevandepension till vuxna, bostadstillägg till pensionärer och äldre- försörjningsstöd (jfr. utg.omr. 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom). Ökningen av pensionskostnaderna har varit tämligen jämnt fördelad mellan åren. De ökade pensions- kostnaderna beror på ett ökat antal pensionärer, att en allt större andel av dessa har inkomstpension och att nya ålderspensionärer har en högre genomsnittlig inkomstgrundad pension, men även på indexomräkning av pensionsbelopp. För 2010 var ökningen relativt liten, på grund av en negativ indexuppräkning, svag inkomstutveckling och balanseringen inom pensionssystemet. Procentuellt har kostnaderna för handikappolitiken, med framför allt kostnader för statlig assistansersättning, ökat mest med 43,5 procent under perioden 2006– 2010 (se även not 4 till resultaträkningen).

I tabellerna visas antalet pensionstagare med ålderspension och utbetald ålderspension under perioden.

Tabell 3.13 Pensionstagare med ålderspension 2006–2010

	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män
	Antal	Procent	Antal	Procent	Summa
2006	955 994	56	764 622	44	1 720 616
2007	971 518	55	788 215	45	1 759 733
2008	975 687	55	802 128	45	1 777 815
2009	1 014 629	55	843 501	45	1 858 130
2010	1 038 037	54	873 172	46	1 911 209

Källa: Försäkringskassan t.o.m. 2008, därefter Pensionsmyndigheten.

År 2010 var drygt 1,9 miljoner personer pensionstagare med ålderspension, av dessa var 54 procent kvinnor och 46 procent män. Antalet pensionstagare har ökat med 11 procent sedan 2006.

Tabell 3.14 Utbetald ålderspension 2006–2010

Miljoner kronor

		Medel		Medel
		ersätt-		ersätt-
	Kvinnor	ning per	Män	ning per	Summa1
	kronor	månad	kronor	månad	Summa1
2006	92 053	8 024	107 609	11 728	199 662
2007	96 405	8 269	112 424	11 886	208 829

2008	102 011	8 713	119 672	12 433	221 683

2009	111 032	9 119	130 318	12 875	241 350
2010	112 497	9 031	131 279	12 529	243 776

1 December månads utbetalningar omräknade till årsbelopp.

Källa: Försäkringskassan t.o.m. 2008, därefter Pensionsmyndigheten.

Utbetalningarna av ålderspension uppgår för

2010 (i december månads nivå)	till nästan
244 miljarder kronor. Pensionerna	omfattar

inkomstpension, premiepension, tilläggspension och garantipension. Kvinnornas medelersättning per månad var 9 031 kronor och männens var 12 529 kronor, vilket är en sänkning av medelersättningen per månad för såväl kvinnor som män för första gången under perioden.


Kvinnornas		medelersättning		per	månad var
72 procent		av männens medelersättning 2010.
Det	innebär		dock	att	kvinnornas

medelersättning som andel av männens har ökat med 4 procentenheter från 2006 till 2010.

Tabell 3.15 Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2006–2010

Skr. 2010/11:101

Tabell 3.16 Arbetslösa personer i årsgenomsnitt, 2006–2010

	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män
	Antal	Procent	Antal	Procent	Summa
2006	34 524 796	79	8 957 898	21	43 482 694
2007	35 856 090	79	9 434 538	21	45 290 628
2008	37 117 288	79	10 143 062	21	47 260 350
2009	37 169 343	78	10 669 822	22	47 839 165
2010	38 228 681	77	11 489 945	23	49 718 626

Källa: Försäkringskassan

Antal ersatta dagar med föräldrapenning var 49,7 miljoner 2010, varav 77 procent uttagna av kvinnor och 23 procent uttagna av män. Andelen dagar uttagna av kvinnor har sjunkit med 1 procentenhet medan andelen som tas ut av män har ökat med 1 procentenhet mellan 2008 och 2009, och ytterligare 1 procentenhet mellan 2009 och 2010, efter att ha legat på en konstant nivå tre år i rad.

Arbetsmarknad

Diagram 3.4 Arbetsmarknad 2006–2010

Miljoner kronor

80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
2006	2007	2008	2009	2010
Arbetslöshetsersättning	Aktivitetsstöd, arbetsmarknadsutbildning m.m.			Övrigt

Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken minskade 2006–2010 med 12,6 miljarder kronor. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken gick ned fram till 2008, men under 2009 och 2010 har de åter ökat. Minskningen 2006–2008 förklarades av minskad arbetslöshet. På grund av lågkonjunkturen som inleddes hösten 2008 och som förstärktes 2009, har arbetslösheten åter ökat. Under 2010 minskade kostnaderna för arbetslöshetsersättning med nästan 1,7 miljarder kronor, men samtidigt ökade utgifterna för aktivitetsstöd, arbetsmarknadsutbildning m.m. med 8,3 miljarder kronor.

	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män
	Antal	Procent	Antal	Procent	Summa
2006	114 300	47	131 300	53	245 600
2007	104 400	48	111 400	52	215 800
20071	148 400	50	149 200	50	297 600
2008	152 400	50	152 300	50	304 700
2009	185 800	46	222 400	54	408 200
2010	192 775	46	222 850	54	415 625

Källa: AKU, SCB

1 Omräknad statistik för 2007, avser personer i åldersintervallet 15-74 år

Tabell 3.16 visar antalet kvinnor och män som var arbetslösa i genomsnitt under 2006 till 2010. I oktober 2007 gjordes statistiken om enligt internationella rekommendationer och den omfattar nu personer i åldern 15–74 år. Tidigare var åldersintervallet 16–64 år. På grund av detta är statistiken jämförbar från och med den justerade raden för 2007. (Den markerade raden för 2007 visar jämförbar statistik med 2008 och framåt.)

Antalet arbetslösa var i genomsnitt 415 625 under 2010. Arbetslösheten fortsatte att öka under de två första kvartalen 2010 men vände därefter och var vid årsskiftet 2010/2011 nere på nivåer som motsvarar det första kvartalet 2009. Andelen arbetslösa män ligger kvar på knappt 54 procent av andelen arbetslösa personer.

Bistånd m.m., migration och integration

Diagram 3.5 Bistånd m.m., migration och integration 2006–2010

Miljoner kronor

40000
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
2006	2007	2008	2009	2010

Bidrag via Sida	Bidrag via RK	Bidrag till migration och integration

Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, migration och integration ökade med 4,1 miljarder kronor eller 14 procent 2006–2010.

Skr. 2010/11:101

I kostnaderna ingår utöver bistånd även samarbete med Central- och Östeuropa och bidrag till utlandet. Den största procentuella ökningen under femårsperioden har skett för bidrag till migration och integration som ökat med 60,5 procent mellan 2006 och 2010. Under 2009 inträffade dock ett trendbrott och bidrag till migration och integration minskade med 4,4 procent, för att 2010 åter öka till samma nivå som 2008. De övriga biståndsposterna har minskat något 2010.

Utbildning och studiestöd

Diagram 3.6 Utbildning och studiestöd 2006–2010

Miljoner kronor

30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
2006	2007	2008	2009	2010

Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet

Utbildningspolitik Kammarkollegiet (bidrag till folkbildningsorganisationer)

Utbildningspolitik vid Skolverket

Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar, CSN

Kostnaden för utbildning och studiestöd har minskat något under perioden. Kostnaden för studiestöd, inklusive av- och nedskrivningar, har ökat med närmare 1 miljard kronor eller 7,3 procent under femårsperioden. Kostnaden för utbetalda studiestöd ökade med 2,7 miljarder kronor mellan 2009 och 2010.

De studiestöd som når flest personer är studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är generella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock lämnas med en högre bidragsdel, men i detta avseende är studiemedlet inte rättighetsstyrt.

Studiemedel består av studiebidrag och studielån och utgår till studerande i studiestödsberättigande utbildning.

Studiehjälpen består av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är generellt och lämnas normalt med 1 050 kronor per studiemånad för den som är mellan 16 och 20 år och studerar i en gymnasial utbildning inom gymnasieskola,

folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller vissa andra utbildningar.

Tabell 3.17 Studerande med studiemedel 2006–2010

	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män	Summa
	Antal	Procent	Antal	Procnt	Summa
2006	250 952	61	163 743	39	414 695
2007	252 363	61	159 923	39	412 286
2008	250 302	61	157 514	39	407 816
2009	266 810	60	177 132	40	443 942
2010	277 610	60	188 702	40	466 312
Källa: Centrala studiestödsnämnden

Tabell 3.18 Studerande med studielån 2006–2010
	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män	Summa
	Antal	Procent	Antal	Procent	Summa
2006	178 842	60	117 216	40	296 058
2007	173 311	61	111 339	39	284 650
2008	169 776	61	108 648	39	278 424
2009	179 016	60	120 725	40	299 741
2010	185 386	59	128 304	41	313 690

Källa: Centrala studiestödsnämnden

Tabell 3.17 visar studerande med studiemedel 2006 till 2010. Studiemedel lämnas till studerande vid universitet och högskolor, vid godkända utbildningar utomlands och till studerande äldre än 20 år i gymnasiala utbildningar. Studiemedel består av studiebidrag och lån. Totalt fick 466 312 studerande studiemedel under 2010, vilket är en ökning med 22 370 studerande jämfört med 2009. Av dessa hade 313 690 studielån medan 152 622 studerande endast utnyttjade studiebidrag. Lånebenägenheten hos de studerande med studiemedel har minskat stadigt under den senaste femårsperioden. År 2010 fick fortfarande 60 procent eller 277 610 kvinnor och 40 procent eller 188 702 män studiemedel. Det är andra året i rad som andelen studerande med studiemedel ökar. Andelen har ökat kraftigt och är den allra högsta under hela perioden.

Statens egen verksamhet

Statens egen verksamhet avser främst kostnaderna för de statliga myndigheternas drift, dvs. personalkostnader, lokalkostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt övriga driftkostnader. Kostnaderna för statens egen

verksamhet den senaste femårsperioden framgår av diagram 3.7.

Diagram 3.7 Statens egen verksamhet 2006–2010

Miljoner kronor

250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
2006	2007	2008	2009	2010

Avskrivningar och nedskrivningar Övriga driftkostnader

Kostnader för lokaler

Kostnader för personal

Kostnaderna	har ökat	totalt	med	knappt
30 miljarder	kronor eller	16	procent	under

perioden.

För att öka jämförbarheten mellan åren har personalkostnaderna rensats för förändring av statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk avsättning hos Statens tjänstepensionsverk).

De högsta personalkostnaderna (se även not 6, Kostnader för personal) finns hos Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten och Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen Under femårsperioden har lönekostnaderna ökat med 21,6 procent vid Rikspolisstyrelsen och lönekostnaderna för Försvarsmakten har ökat med 8,6 procent, Försäkringskassans lönekostnader har minskat med 12,3 procent i samband med bildandet av Pensions- myndigheten medan Arbetsförmedlingen lönekostnader har ökat med 24,6 procent.

Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga myndigheternas lokaler. De högsta lokalkostnaderna finns hos Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och Regeringskansliet (se även not 7, Kostnader för lokaler).

Övriga driftkostnader avser omkostnader för de statliga myndigheternas verksamhet. Köpta varor och tjänster är av stor omfattning vid bl.a. Trafikverket som har omfattande köp av entreprenader, men också vid Försvarsmakten (se även not 9 Övriga driftkostnader).

Statens personal

I det följande redovisas en beskrivning av statens personal avseende antal anställda fördelat på kön,

Skr. 2010/11:101

åldersgrupper och sektorer. 7 Avgränsningen av staten är densamma som i resultaträkningen. I bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. redovisas vilka myndigheter som omfattas av redovisningen nedan samt vilka myndigheter som hör till respektive sektor.

Till riksdagen lämnas varje år, senast i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1, utg.omr. 2, bilaga 1), en utförlig redovisning av statsförvaltningens utveckling, bl.a. bedömningen av framtida personalkonsekvenser som följer av regeringens förslag till riksdagen.

Tabell 3.19 Antal statligt anställda 2006–2010, kvinnor respektive män

Antal1	2006	2007	2008	2009	20102
Kvinnor	109 678	109 357	107 601	108 545	110 032

Män	110 727	109 460	106 336	106 336	102 744
Summa	220 405	218 817	213 937	213 107	212 776

1Anställda med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År 2010 utgjorde de knappt 5 400 personer. Betings-, dag- eller timanställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde knappt 16 800 personer 2010.

2I redovisningarna t.o.m. 2009 var Premiepensionsmyndigheten (med ca 200 anställda) undantagen. Dessa ingår nu i Pensionsmyndigheten, som i sin helhet ingår i underlaget.

Källa: Arbetsgivarverket

Statligt anställda utgör ungefär 5,6 procent av det totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden. Under 1990-talets första hälft minskade antalet statsanställda. Därefter var det totala antalet statligt anställda relativt stabilt. Sedan 2007 har antalet anställda åter börjat att minska. Denna utveckling har fortsatt fram till och med 2010.

Antalet anställda (med månadslön) har minskat med drygt 300 under 2010. Detta beror främst på att f.d. Banverket Produktion med ca 3 000 anställda, brutits ut ur Banverket och inte längre ingår i underlaget (ingår numera i Infranord AB). Övriga delar av f.d. Banverket ingår i Trafikverket. Bolaget InfraNord AB ingår som frivillig medlem i Arbetsgivarverket. I övrigt har Försäkringskassan minskat antalet anställda med omkring 1 000 personer.

Några myndigheter uppvisar i gengäld stora ökningar av antalet anställda; Arbetsförmed- lingen med ca 1 800 och polisväsendet med ca 1 200. Försvaret har ökat med nästan 900 anställda.

7 Antalet anställda skiljer sig från antalet årsarbetskrafter. Antalet årsarbetskrafter redovisas i not 6 till resultaträkningen.

Skr. 2010/11:101

Staten är den sektor som har jämnast köns- fördelning på arbetsmarknaden. Den gradvisa utvecklingen mot fler kvinnor än män i staten har fortsatt. Kvinnornas andel närmar sig nu 52 procent. De könsmässiga skillnaderna mellan olika åldersgrupper är fortfarande marginell (se tabell 3.20), men varierar mellan olika sektorer.

Tabell 3.20 Antal statligt anställda 2006–2010 fördelade på åldersgrupper

Antal och procentuell fördelning

Ålder och
kön	2006	2007	2008	2009	2010
–34	45 704	44 788	43 499	43 804	45 622
Kvinnor	51	51	52	52	51
Män	49	49	48	48	49
–35–44	55 673	56 280	55 913	56 142	56 662
Kvinnor	50	50	51	52	53
Män	50	50	49	48	47

45–54	57 113	56 052	54 311	53 376	52 917
Kvinnor	49	49	49	50	52
Män	51	51	51	50	48

55–	61 915	61 697	60 214	59 425	57 574
Kvinnor	50	50	50	50	51
Män	50	50	50	50	49

Källa: Arbetsgivarverket

Utmärkande för staten är att andelen äldre är högre samtidigt som andelen i de yngsta åldersgrupperna är lägre i jämförelse med arbetsmarknaden i sin helhet.

Åldersfördelningen i staten 2010 var ungefär densamma som 2009. Genomsnittsåldern har sjunkit marginellt och uppgår till 45,4 år (45,7 år 2009). År 2010 var ca 27 procent av de statanställda 55 år eller äldre, medan 22 procent var 34 år eller yngre. Det bör observeras att åldersstrukturen skiljer sig avsevärt mellan olika myndigheter.

Antalet anställda redovisas på sektorerna Affärsverk, Försvar, Universitet och högskolor samt Övrig verksamhet.

Tabell 3.21 Antal anställda 2006–2010 fördelade på sektorer

Sektor

Kön	2006	2007	2008	2009	2010
Affärsverk1	18 943	19 124	18 892	14 501	9 288
Kvinnor	25	26	27	29	35
Män	75	74	73	71	65

Universitet2	52 366	52 266	51 456	52 135	54 056
Kvinnor	53	53	54	54	53
Män	47	47	46	46	47

Försvar3	16 599	16 138	15 181	15 509	16 410
Kvinnor	21	21	19	19	19
Män	79	79	81	81	81

Övrig verk-
samhet4	132 497	131 289	128 408	130 962	133 022
Kvinnor	56	56	56	56	56
Män	44	44	44	44	44

1Affärsverk och infrastruktur.

2Universitet och högskolor.

3Försvarsmakten.

4 Omfattar bl.a. Miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter. Källa: Arbetsgivarverket

De flesta statsanställda arbetar vid en stor myndighet. Drygt tre fjärdedelar av de statsanställda arbetar vid någon av de 40-talet myndigheter som har minst 1 000 anställda. Mindre än 1 procent av de statsanställda arbetar vid någon av de 60 myndigheter som har färre än 50 anställda.

Statens intäkter

Statens totala intäkter i resultaträkningen har ökat med 30 miljarder kronor (2,8 procent) sedan 2006. Efter nedgången mellan 2008 och 2009 ökade intäkterna med 84 miljarder kronor mellan 2009 och 2010 (8,2 procent). I absoluta tal har skatteintäkterna ökat mest. Procentuellt har intäkter av bidrag ökat mest som följd av att AP-fonderna sedan 2009 lämnar ett nettobidrag till staten för ålderspensionerna. De finansiella intäkterna som inkluderar resultatandelar och realisationsvinster vid försäljning av statligt ägda aktier har minskat med drygt 2 procent.

Intäkter av bidrag innefattar framför allt bidrag från EU, med en stor andel för finansiering av olika utbetalningar av bidrag på jordbruksområdet, samt bidrag till universitet och högskolor.

Diagram 3.8 Statens intäkter 2006–2010

Miljoner kronor

1 400 000
1 200 000
1 000 000
800 000
600 000
400 000
200 000
0
2006	2007	2008	2009	2010

Finansiella intäkter inkl. resultatandelar

Intäkter av bidrag

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Skatteintäkter

Skr. 2010/11:101

överskottet med 70 procent, eller med 65 miljarder kronor, till 27 miljarder kronor.

Diagram 3.10 Statens över- /underskott 2006–2010
Miljoner kronor
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
2006	2007	2008	2009	2010
		Över/-underskott

Skatteintäkter

Skatteintäkterna i resultaträkningen ligger på ungefär samma nivå i början och slutet av femårsperioden. Skatteintäkterna visade en stark ökning mellan 2005 och 2007 med 88 miljarder kronor eller 10 procent. Därefter minskade skatteintäkterna och mellan 2008 och 2009 var minskningen 64 miljarder kronor. Mellan 2009 och 2010 ökade skatteintäkterna återigen med 61 miljarder kronor.

Diagram 3.9 Skatteintäkter 2006–2010
Miljoner kronor
1 000 000
980 000
960 000
940 000
920 000
900 000
880 000
860 000
2006	2007	2008	2009	2010
	Skatteintäkter 2006-2010

Resultaträkningens över-/underskott

Av diagrammet framgår att den konsoliderade resultaträkningen har genererat överskott under hela perioden, med som mest drygt 127 miljarder kronor 2007. Mellan 2008 och 2009 minskade

Oförbrukade bidrag

Oförbrukade bidrag är en balanspost som visar mottagna bidragsintäkter som ska täcka framtida kostnader. I tabell 3.22 redovisas både utom- och inomstatliga oförbrukade bidrag 2006–2010.

Tabell 3.22 Oförbrukade bidrag 2006–2010

Miljoner kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Universitet och
högskolor	7 925	8 858	10 069	11 871	13 312
- inomstatliga	3 200	3 848	4 812	5 942	6 795
- utomstatliga	4 725	5 010	5 257	5 929	6 517

Länsstyrelser	2 216	2 553	2 253	2 186	2 107
- inomstatliga	2 128	2 496	2 190	2 085	2 010
- utomstatliga	88	57	63	101	97

Övriga	3 740	3 629	3 548	3 984	4 011
- inomstatliga	1 155	1 267	1 133	1 633	2 116
- utomstatliga	2 585	2 362	2 415	2 351	1 895

Summa	13 881	15 040	15 870	18 041	19 430
- inomstatliga	6 483	7 611	8 135	9 660	10 921
- utomstatliga	7 398	7 429	7 735	8 381	8 509

Tabell 3.22 visar att de oförbrukade bidragen totalt ökade med 5,5 miljarder kronor eller med 40 procent 2006–2010.

De inomstatliga bidragen är medel som betalats från en annan statlig myndighet och i många fall redovisats mot anslag hos den betalande myndigheten, trots att de ännu inte förbrukats hos den mottagande myndigheten eller utbetalats till slutanvändare. Denna post ökade med 4,4 miljarder kronor eller 68 procent

Skr. 2010/11:101

under perioden och uppgår vid utgången av 2010 till 10,9 miljarder kronor. Under 2010 har posten ökat med 1,3 miljarder kronor eller 13 procent. Huvuddelen, 62 procent, av de inomstatliga bidragen tas emot av universitet och högskolor. För universitet och högskolor är bidragen en del av finansieringen av forskning och utbildning. De lärosäten som redovisar störst belopp är Lunds universitet, Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet.

De största ökningarna av inomstatliga oförbrukade bidrag under 2010 finns hos Lunds universitet (286 miljoner kronor), Vetenskaps- rådet (148 miljoner kronor), Karolinska institutet (99 miljoner kronor) och Uppsala universitet (87 miljoner kronor). Universiteten får ofta sina bidrag från Vetenskapsrådet eller andra forskningsråd.

Vetenskapsrådet har framför allt mottagit bidrag från Kammarkollegiet för olika projekt inom internationellt samarbete. Skäl som nämns för ökningen hos universitet och högskolor, som kan avse både bidrag från andra myndigheter och från externa finansiärer, är bl.a. att bidrag erhålls för verksamheter som pågår under flera år och att det tar tid att bygga upp nya forskningsmiljöer med rekrytering och upphandling av utrustning när projekt startas. Ökningen av de oförbrukade bidragen måste också ses i ljuset av att de totala bidragen till forskning ökat.

Länsstyrelserna står för drygt 18 procent av de inomstatliga oförbrukade bidragen. Hos länsstyrelserna är det ofta fråga om medel som ska förmedlas som bidrag till olika regionala

projekt.	Övriga	myndigheter	redovisar
2,1 miljarder kronor		av de	inomstatliga

oförbrukade bidragen, vilket motsvarar drygt 19 procent av de totala inomstatliga bidragen för 2010. Regeringen har beslutat om en ny bestämmelse i 11 § anslagsförordningen (2011:223) som anger att utbetalning av bidrag från anslag ska göras i nära anslutning till att bidraget ska användas av mottagaren. Bestämmelsen trädde ikraft den 1 april 2011 och syftar bl.a. till att minska omfattningen av oförbrukade inomstatliga bidrag.

I årsredovisningen för staten elimineras de inomstatliga bidragen när balansräkningen konsolideras, eftersom de inte motsvaras av någon förpliktelse i relation till någon utomstående motpart.

Oförbrukade bidrag från utomstatliga givare har ökat med 1,1 miljarder kronor eller 15 procent mellan 2006 och 2010 och uppgår till 8,5 miljarder kronor. Universitet och högskolor står för en större andel av mottagna utomstatliga medel, 77 procent. Det är exempelvis fråga om medel från forskningsstiftelser. Länsstyrelsernas oförbrukade bidrag från utomstatliga givare är förhållandevis obetydliga, medan övriga myndigheter redovisar 22 procent av de under året mottagna medlen. Bland dessa kan nämnas Statens jordbruksverk och Ungdomsstyrelsen.8

8 I not 51 till balansräkningen specificeras de utomstatliga oförbrukade bidragen uppdelat per myndighet med kommentarer om ändamål.

Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

Skr. 2010/11:101

4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

Resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Riksbankens grundfond omfattas också eftersom den utgörs av kapital som ursprungligen tillskjutits av staten. Däremot omfattas inte Riksbanken, AP-fonderna och premiepensionssystemet. En fullständig förteck- ning över samtliga ingående organisationer framgår av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen.

Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter,

tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten.

Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

4.1Resultaträkning

Resultaträkningen för 2010 visar ett överskott på 53 miljarder kronor, vilket är en ökning med 26 miljarder kronor jämfört med föregående år (se tabell 4.1).

Skr. 2010/11:101

Tabell 4.1 Resultaträkning

Miljoner kronor

	Not	2010	2009

Intäkter
Skatteintäkter	1	964 899	903 454
Intäkter av avgifter och andra
ersättningar	2	58 351	55 716
Intäkter av bidrag	3	43 073	39 365
Summa intäkter		1 066 323	998 535
Kostnader
Transfereringar m.m.
Transfereringar till hushåll	4	-536 593	-532 450
Transfereringar till företag	4	-38 977	-36 803
Transfereringar till kommuner	4	-201 174	-175 183
Transfereringar till utlandet	4	-54 682	-44 700
Avsättningar till/upplösning av
fonder	4	-7 802	-4 091
Summa transfereringar m.m.	5	-839 228	-793 227
Statens egen verksamhet
Kostnader för personal	6	-95 565	-104 410
Kostnader för lokaler	7	-16 778	-16 334
Vissa garanti- och
kreditkostnader	8	-3 490	-1 433
Övriga driftkostnader	9	-84 606	-72 737
Avskrivningar och
nedskrivningar	10	-22 339	-22 464
Summa statens egen
verksamhet		-222 778	-217 378
Summa kostnader		-1 062 006	-1 010 605
Saldo före resultat från andelar
och finansiella poster		4 317	-12 070
Resultat från andelar i dotter-
och intresseföretag	11	46 106	29 009
Finansiella intäkter och
kostnader
Nettokostnad för statsskulden	12	-12 141	-5 495
Övriga finansiella intäkter	13	16 496	17 152
Övriga finansiella kostnader	14	-2 072	-1 906
Summa finansiella poster		2 283	9 751
ÅRETS ÖVERSKOTT		52 706	26 690

Förbättringen av resultatet beror framför allt på att skatteintäkterna ökade med 61 miljarder kronor. Samtidigt ökade kostnaden för transfereringar (exklusive avsättningar till fonder) med 42 miljarder kronor. Resultatet från andelar i dotter- och intresseföretag förbättrades med 17 miljarder kronor. Nettokostnaden för

statsskulden ökade med 7 miljarder kronor och uppgick till 12 miljarder kronor. Kostnaden för personal minskade med nästan 9 miljarder kronor till följd av minskade kostnader för statens tjänstepensioner. Övriga driftkostnader ökade med 12 miljarder kronor.

4.1.1Intäkter

Diagram 4.1 Statens intäkter

	Finansiella	Intäkter av
Intäkter av	intäkter	Intäkter av
	intäkter	bidrag
	2%	bidrag
avgifter och	2%	4%
avgifter och		4%
andra
ersättningar
5%

Skatteintäkter

89%

Skatteintäkterna uppgick till 965 miljarder kronor och utgör 89 procent av statens totala intäkter (se diagram 4.1). Statens skatteintäkter ökade med 61 miljarder kronor (6,8 procent) jämfört med 2009.

Skatt på kapital ökade med 21 miljarder kronor (13 procent) jämfört med 2009. Skatt på kapital från hushåll ökade med 4,8 miljarder kronor (19 procent). Ökningen förklaras framför allt av ökade vinster från aktie- och bostadsförsäljningar. Skatt på företagsvinster ökade med 16 miljarder kronor (18 procent) på grund av företagens högre vinster.

Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 27 miljarder kronor (6 procent). Av detta ökade intäkter av mervärdesskatt med 23 miljarder kronor. Hushållens konsumtions- utgifter i löpande priser ökade med 5 procent. Även ökade investeringar, framför allt bostadsinvesteringar, bidrog till ökade moms- intäkter.

Jämfört med 2009 är direkta skatter på arbete nästan oförändrade. Den marginella förändringen förklaras av att skatte- reduktionerna som minskar intäkterna från direkta skatter ökat i ungefär samma omfattning än inkomstskatterna ökat. Skattereduktionerna ökade med 19 miljarder kronor och inkomstskatterna med 16 miljarder kronor. Bland annat har avdragen för husarbete (ROT-

och RUT-avdrag) och jobbskatteavdragen ökat.

Indirekta skatter på		arbete ökade	med
7,9 miljarder	kronor	mellan	åren.

Arbetsgivaravgifterna ökade med 11 miljarder kronor till följd av lönesummans utveckling. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen i procent av lönesumman. Enligt preliminära beräkningar ökade lönesumman med knappt 3 procent.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar har ökat med 2,6 miljarder kronor. Mest ökade Svenska Kraftnäts uppdragsintäkter till följd av höjda tariffer och ökad överföringsvolym på nätsidan. Bidragsintäkter har ökat med 3,7 miljarder kronor. Den största ökningen avser ökade intäkter av AP-fondsmedel, som avser AP-fondernas nettobidrag för utbetalningarna av pensioner under året.

4.1.2Kostnader

Diagram 4.2 Statens kostnader

Finansiella kostnader 1%

Kostnader för statens egen verksamhet 21%

Transfereringar

78%

Av statens kostnader utgjorde 78 procent transfereringar, varav transfereringar till hushåll var den största delen (se diagram 4.2). Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 21 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 1 procent.

4.1.3Transfereringar

Diagram 4.3 visar transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt nationalräkenskapernas indelning. Den realekonomiska indelningen redovisas även utifrån anslagen på budgeten (se avsnitt 5.6

Skr. 2010/11:101

Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget).

Diagram 4.3 Transfereringar per sektor

Transfereringar till utlandet

Transfereringar till kommuner

24%

Transfereringar till	Transfereringar till
företag	hushåll
5%	64%

Av diagram 4.3 framgår att hushållssektorn är den dominerande mottagaren av statliga transfereringar. Transfereringarna till hushåll innefattar bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag och arbetslös- hetsersättning, men även bidrag till organisationer inom t.ex. utbildningsområdet eller biståndsområdet. Kommunerna tar emot 24 procent av transfereringarna i olika former av statsbidrag, företagssektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 7 procent av de statliga transfereringarna.

Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 831 miljarder

kronor. De ökade därmed med			42 miljarder
kronor mellan 2009 och 2010.
Transfereringar till hushåll		har	ökat	med
4 miljarder	kronor. Transfereringar		till hushåll
avseende	socialförsäkringen	minskade		med

5 miljarder kronor. Inom ohälsoområdet har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning fortsatt att minska.

Kostnaden	för sjukpenning minskade	med
2,4 miljarder	kronor (12 procent),	vilket

förklaras av att sjukpenning betalades ut till färre personer och för färre dagar per person. Antalet sjukpenningdagar fortsätter att minska, vilket beror på att fler ärenden med sjukersättning avslutas samtidigt som färre personer nybeviljas sjukersättning. Sjukfallen har också blivit kortare än tidigare. Däremot har sjukskrivningsdagarna för sjukfall kortare än två år börjat öka eftersom många som utförsäkrats kommer tillbaka till sjukförsäkringen igen. Jämfört med 2009 minskade aktivitets- och sjukersättningen med 5,8 miljarder kronor (9,6 procent). Minskningen förklaras främst av låga inflöden av nybeviljade

Skr. 2010/11:101

sjukpensionärer samtidigt som många lämnar sjukersättningen för att bli ålderspensionärer. Inflödet till sjukförsäkringen har minskat kraftigt, huvudsakligen till följd av striktare regler. Ålderspensionerna vid sidan av statens budget har ökat med 3 miljarder kronor.

Stöd till personer med funktionsnedsättning inkluderar även kommunernas andel av kostnader för assistansersättning och ökade med 1,5 miljarder kronor (6,7 procent). De ökade kostnaderna för assistansersättning beror på ökade timkostnader, att fler personer får assistansersättning samt att fler timmar per person och vecka beviljas.

Inom arbetsmarknadspolitiken har kostnaderna för arbetslöshetsersättningen minskat med 1,7 miljarder kronor och aktivitets- stödet ökat med 5,9 miljarder kronor. Arbetslösheten under 2010 var i genomsnitt 8,4 procent, en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med 20099. Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade

kostnaderna	för	föräldraförsäkringen	med
1,5 miljarder	kronor och kostnaderna		för
barnbidragen	med	0,4 miljarder kronor. Antal

uttagna dagar i föräldraförsäkringen har ökat med 3,9 procent jämfört med 2009. Andelen föräldradagar uttagna av män har ökat från 22 till 23 procent 2010 och detta har bidragit till att medelersättningen per dag är högre än 2009.

Kostnader för transfereringar till kommuner ökade totalt med 26 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med

23 miljarder	kronor.	Kommunerna fick
9,1 miljarder	kronor	och	landstingen

3,9 miljarder kronor i tillfälligt konjunkturstöd

2010 för att upprätthålla de grundläggande välfärdstjänsterna som kommunsektorn tillhandahåller och för att dämpa nedgången i sysselsättningen i kommunsektorn. Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting har därutöver ökat med 5,5 respektive 2,6 miljarder kronor. Även de ökade statsbidragen för kommunalekonomisk utjämning avsåg en tillfällig generell höjning med 4 miljarder kronor av de angivna skälen. Ökningen avsåg också kompensation för inkomstbortfall till följd av det förhöjda grund- avdraget för pensionärer som beräknas minska

kommun- och landstingsskatteintäkterna med 3,5 miljarder kronor.

Bland transfereringar till utlandet har avgiften till Europeiska unionen ökat med 11 miljarder kronor. Det beror på att den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomst (BNI) och den mervärdesskattebaserade avgiften reducerades 2009 till följd av återbetalningar av för mycket inbetalda avgifter under 2007 och 2008.

Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Sida och Regeringskansliet minskade med 1,0 respektive 0,9 miljarder kronor.

Avsättning till fonder

Avsättningen till fonder ökade med 3,7 miljarder kronor. Stabilitetsfonden har tillförts bank- garantiavgifter med 2,0 miljarder kronor och stabilitetsavgifter med 1,3 miljarder kronor.

4.1.4Kostnader för statens egen verksamhet

Kostnaderna för statens egen verksamhet (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) uppgick till 223 miljarder kronor10 2010, vilket är en ökning med 5,4 miljarder kronor jämfört med 2009.

Statens personalkostnader minskade med 8,8 miljarder kronor. Löner och pensions- utbetalningar ökade, men kostnaderna för statliga tjänstepensionsförmåner m.m. minskade


till	följd	av	lägre	kostnader		för
försäkringstekniska avsättningar					hos	Statens
tjänstepensionsverk.			Lönekostnader inklusive
lagstadgade		arbetsgivaravgifter			ökade	med
4,4 miljarder		kronor	(4,3	procent).		Övriga

driftkostnader ökade med 12 miljarder kronor. Mest ökade Trafikverkets driftkostnader för köp av entreprenadtjänster efter bolagisering av tidigare produktionsenheter.

9 Arbetslöshet i procent, årsgenomsnitt, av arbetskraften i åldersgruppen	10 Kostnaderna för statens verksamhet inklusive arbetsgivaravgifter
15-75 år.	uppgår till 248 miljarder kronor.

Skr. 2010/11:101

4.1.5Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag

Resultatet från andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 17 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras främst på bolagens redovisade nettoresultat enligt respektive årsbokslut.

LKAB förbättrade sitt resultat med 8,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökade intäkter på grund av högre priser och volymer för järnmalm. Resultatet för Apoteket AB uppgick till 4,5 miljarder kronor, vilket inkluderar realisationsvinst avseende försäljning av dotterbolag på 4,4 miljarder kronor.

4.1.6Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter och kostnader

Nettokostnaden för statsskulden ökade med 6,6 miljarder kronor, bl.a. på grund av minskade orealiserade valutavinster.

4.2Balansräkning

I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital per den 31 december 2010. I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag redovisas dessa i bilaga 3 Statliga bolag.

Skr. 2010/11:101

Tabell 4.2 Balansräkning

Miljoner kronor

TILLGÅNGAR

	Not	2010-12-31	2009-12-31

Anläggningstillgångar
Immateriella anläggnings-
tillgångar
Balanserade utgifter för ut-		6 136	5 980
veckling	15
Rättigheter och andra im-
materiella anläggnings-
tillgångar	16	1 007	938
Förskott avseende immateri-
ella anläggningstillgångar	17	2	0
Summa immateriella an-
läggningstillgångar		7 145	6 918
Materiella anläggningstill-
gångar
Statliga väganläggningar	18	102 667	102 994
Statliga järnvägsanlägg-
ningar	19	95 053	79 051
Byggnader, mark och annan
fast egendom	20	33 433	41 969
Förbättringsutgifter på an-
nans fastighet	21	3 637	3 552
Maskiner, inventarier, in-
stallationer m.m.	22	23 203	22 716
Pågående nyanläggningar	23	84 173	76 642
Beredskapstillgångar	24	98 205	98 352
Förskott avseende materiella
anläggningstillgångar	25	2 782	2 898
Summa materiella anlägg-
ningstillgångar		443 153	428 174
Finansiella anläggningstill-
gångar
Andelar i dotter- och intres-
seföretag	26	346 526	336 268
Andra långfristiga värdepap-
persinnehav	27	45 233	39 219
Långfristiga fordringar	28	4 168	5 765
Summa finansiella anlägg-
ningstillgångar		395 927	381 252
Summa anläggningstill-
gångar		846 225	816 344
Utlåning	29	275 931	276 893
Varulager m.m.

Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader	36	10 551	24 069
Upplupna bidragsintäkter	37	1 517	1 318
Övriga upplupna intäkter	38	13 127	23 574
Summa periodavgränsnings-
poster		25 195	48 961
Kortfristiga placeringar
Värdepapper och andelar	39	1 942	6 732
Summa kortfristiga placer-
ingar		1 942	6 732
Kassa och bank	40	6 438	3 990

SUMMA TILLGÅNGAR		1 246 092	1 218 998

KAPITAL OCH SKULDER
	Not

Nettoförmögenhet	41	-358 432	-383 709
Fonder	42	89 220	81 418
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
och liknande förpliktelser	43	185 088	188 710
Övriga avsättningar	44	21 008	18 195
Summa avsättningar		206 096	206 905
Statsskulden
Lån i Sverige		843 223	820 915
Lån utomlands		270 083	328 464
Summa statsskulden	45	1 113 306	1 149 379
Skulder m.m.
Leverantörsskulder	46	19 302	16 999
Övriga skulder	47	93 546	76 091
Depositioner	48	1 362	1 073
Förskott från uppdragsgivare
och kunder	49	327	355
Summa skulder m.m.		114 537	94 518
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader	50	31 643	30 890
Oförbrukade bidrag	51	8 510	8 381
Övriga förutbetalda intäkter	52	41 212	31 216
Summa periodavgränsnings-
poster		81 365	70 487

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER		1 246 092	1 218 998
Garantiförbindelser	53	1 221 219	1 264 341
Övriga ansvarsförbindelser	54	16 272	16 275

Varulager och förråd	30	1 569
Pågående arbeten	31	313
Fastigheter	32	168
Förskott till leverantörer	33	33
Summa varulager m.m.		2 083
Fordringar
Kundfordringar	34	10 220
Övriga fordringar	35	78 058
Summa fordringar		88 278

1 574
1 574
405	4.2.1 Nettoförmögenheten
172	4.2.1 Nettoförmögenheten
172
95	Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden
	Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden
2 246	mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda
	värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar
8 155	det ackumulerade underskottet i statens budget
55 677	över åren, svarar för den övervägande delen av
63 832	skulderna	och	därmed	den	negativa

nettoförmögenheten. Vid utgången av 2010 var nettoförmögenheten -358 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld på motsvarande belopp. Det är en förbättring med drygt 25 miljarder kronor jämfört med 2009 då nettoförmögenheten var -384 miljarder kronor.

Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan:

	Mdkr
Ökning av tillgångar	27
Minskning av skulder	5
Minskning av avsättningar	1
Ökning av fonder	-8

Summa	25

Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:

	Mdkr
Årets överskott enligt
resultaträkningen	53
Värdeförändringar av aktier och andelar	-28
Övriga direkta förändringar av
nettoförmögenheten	0
Summa	25

Förändringen av nettoförmögenheten är i första hand hänförbar till årets överskott i resultaträkningen på 53 miljarder kronor. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen. En återkommande förklaringspost är förändringar av aktier och andelar som redovisas direkt i balansräkningen, t.ex. förändringar av statligt ägda bolags egna kapital som inte är hänförbart till periodens resultat. Under 2010 uppgick dessa effekter till -28 miljarder kronor. Andra direkta förändringar var netto betydligt under 1 miljard kronor.

Jämförelse med nettoförmögenheten enligt definitionen i nationalräkenskaperna

För att belysa sambandet mellan olika sätt att re- dovisa statens finansiella ställning görs en jämfö- relse mellan nettoförmögenheten i balans- räkningen och nationalräkenskaperna (NR). NR:s beräkningar finns inte färdigställda för 2010 och jämförelsen görs därför för 2009. NR:s uppgifter har dessutom kompletterats på några punkter för att öka jämförbarheten. Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid

Skr. 2010/11:101

utgången av 2009 på -384 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2011 års ekonomiska vårproposition på 183 miljarder kronor innebär att NR-beräk- ningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 567 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen.

Skillnaderna beror dels på olika värderings- principer, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till åter- anskaffningsvärdet, dvs. restvärdet efter av- skrivningar räknas upp med prisindex samt med moms medan fasta realtillgångar i balansräkningen värderas till ursprungligt anskaffningsvärde. Detta står för 55 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvär- dering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för vissa aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. Beredskapstillgångar ingår en- dast till den del det inte avser s.k. förstörelse- materiel11. I fråga om avgränsning ingår Riksban- ken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt tas främst vissa stora myndigheter med omfattande finansiell verksamhet med i NR. Fordringar och skulder av löpande karaktär är till största delen inte med i NR. I anslutning till not 41 visas de viktigaste skillnaderna för 2009 och 2008.

4.2.2Övriga förändringar i balansräkningen

Under räkenskapsåret 2010 ökade de totala

tillgångarna med 27	miljarder kronor till
1 246 miljarder kronor.

De materiella anläggningstillgångarna ökade med 15 miljarder kronor. Statliga järnvägsan- läggningar ökade med 16 miljarder kronor. An- skaffningsvärdet för Botniabanan uppgår till 17 miljarder kronor, varav 6 miljarder kronor har tagits upp bland tillgångarna under året. Pågående nyanläggningar har ökat med 7,5 miljarder kronor, varav Trafikverket står för den största delen. Trafikverkets pågående större

11 Försvarets inköp av förstörelsevapen och kringutrustning för att använda dessa, såsom jaktplan och stridsvagnar, behandlas i NR som insatsförbrukning och inte som bruttoinvestering.

Skr. 2010/11:101

investeringsprojekt avser citytunneln och ombyggnad av Malmö bangård, Citybanan i Stockholm, Ådalsbanan, Götalandsbanan, Haparandabanan och Pajalaprojektet. Byggnader, mark och annan fast egendom har minskat med 8,5 miljarder kronor. Minskningen avser huvudsakligen Luftfartsverket som delades den 1 april 2010. De flygplatser som staten ägde med byggnader, fältanläggningar, elanläggningar och teleanläggningar övergick då till det nya statligt ägda bolaget Swedavia AB.

De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 15 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 10 miljarder kronor. Bland dotterföretagen har LKAB:s andelsvärde ökat med 8,0 miljarder kronor, vilket förklaras av årets vinst. Vattenfall AB:s andelsvärde har minskat med 8,9 miljarder kronor. Förändringen utgörs främst av negativa omräkningsdifferenser för verksamhet i utlandet på 30 miljarder kronor, som delvis har utjämnats av positiv påverkan från valutasäkring av utländskt eget kapital. Apoteket AB har delats ut till staten från Apoteksgruppen i Sverige Holding AB och andelsvärdet uppgår till 7,7 miljarder kronor. Apoteksgruppen i Sverige Holding AB har däremot minskat med 3,4 miljarder kronor främst till följd av utdel- ningen till staten. Andelar i intresseföretaget TeliaSonera har minskat i värde med 3,5 miljar- der kronor efter utdelning av 3,8 miljarder kronor till staten.

Andra långfristiga värdepappersinnehav har ökat med 6 miljarder kronor. Den största för- ändringen avser Kärnavfallsfonden som ytterli- gare ökat andelen fondmedel placerade i bostadsobligationer.

Övriga fordringar har ökat med 22 miljarder kronor jämfört med föregående år. Skatteverkets fordringar på skattekontot har ökat med 9 miljarder kronor. Skatteverket redovisar också en fordran på 17 miljarder kronor på kommuner och landsting avseende slutreglering av kommu- nalskatt för inkomståret 2009. Slutavräkningen av kommunalskatt kan variera starkt mellan åren.

Periodavgränsningsposterna minskade med 22 miljarder kronor. Förutbetalda kostnader har minskat med 14 miljarder kronor, vilket förklaras av att Skatteverkets utbetalning i december 2009 redovisas som en transfererings- kostnad i årsredovisningen för 2010. Övriga upplupna intäkter har minskat med 10 miljarder kronor, vilket avser periodisering av skatter till

följd av att de betalda skatterna översteg de beräknade intäkterna 2010.

Värdepapper och andelar har minskat med 4,8 miljarder kronor eftersom Riksgäldskontoret inte hade några kortfristiga placeringar detta år.

Fonder ökade med 7,8 miljarder kronor under året och mest ökade Stabilitetsfondens behållning, 4 miljarder kronor. Avsättningar för pensioner minskade med 3,6 miljarder kronor främst hos Statens tjänstepensionsverk. Avsättningen för statens tjänstepensions- åtagande minskade beroende på att basbelopps- indexeringen var negativ och att den s.k. omkostnadsbelastningen på räntan sänktes. Även pensionsavsättningen hos Luftfartsverket sjönk som en följd av överföring av verksamhet till Swedavia AB. Övriga avsättningar ökade med 3 miljarder kronor. Det avser Exportkredit- nämndens avsättningar för risker i garanti- engagemang som ökade som en följd av större volymer.

Statsskulden minskade med 36 miljarder kro- nor och uppgick vid 2010 års utgång till 1 113 miljarder kronor. Lån i svenska kronor ökade med 22 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 58 miljarder kro- nor. Den andel av statsskulden som upptas i utländsk valuta minskade från 29 till 24 procent. För en närmare beskrivning av statsskuldens utveckling, se avsnitt 3.2 Lånebehovet och stats- skuldens utveckling.

Övriga skulder ökade med 17 miljarder kronor främst vid Riksgäldskontoret, där skuldposter knutna till statsskuldförvaltningen ökade. Dessutom sattes försäljningslikviden för Apoteket AB in på konto i Riksgäldskontoret och redovisas i balansräkningen under övriga skulder.

4.3Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, inve- steringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som föränd- ringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar.

Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna

samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.

Tabell 4.3 Finansieringsanalys

Miljoner kronor

	Not	2010	2009

Statens verksamhet
Skatter	55	955 670	876 003
Avgifter och andra ersättningar	56	74 939	76 144
Intäkter av bidrag		43 073	39 365
Summa justerade intäkter		1 073 682	991 512
Transfereringar	57	-830 582	-790 664
Statens egen verksamhet	58	-201 861	-186 423
Summa justerade kostnader		-1 032 443	-977 087
Justeringar till betalningar	59	39 058	61 678
Saldo statens verksamhet		80 297	76 103
Investeringar	60
Finansiella investeringar		-11 910	-30 197
Materiella investeringar		-47 504	-46 959
Immateriella investeringar		-2 281	-2 579
Summa investeringsutgifter		-61 695	-79 735
Försäljning av anläggnings-
tillgångar		11 365	1 512
Summa investeringsverk-
samhet		-50 330	-78 223
Utlåning	61
Nyutlåning		-14 904	-119 072
Amorteringar		15 395	21 152
Summa nettoutlåning		491	-97 920
Finansiella aktiviteter
Finansiellt netto för statens
upplåning	62	-33 694	-35 583
Övrigt finansiellt netto	63	12 914	13 088
Justeringar till betalningar	64	4 802	4 827
Summa finansiella aktiviteter		-15 978	-17 668
Totalt		14 480	-117 708

Statens nettoupplåning
Förändring av statsskulden		-36 033	87 620
Orealiserade valutakursför-		21 553	30 088
ändringar
Totalt		-14 480	117 708

Skr. 2010/11:101

4.3.1Statens verksamhet

Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultat- räkningen, uppgick 2010 till 80 miljarder kronor, vilket netto är marginellt högre än föregående år. Inbetalningarna avseende skatter m.m. har ökat med 80 miljarder kronor medan transfereringar och statens egen verksamhet är 55 miljarder kronor högre än föregående år. Sammantaget ökar kassaflödet efter att hänsyn tagits till förändringar av tillgångar och skulder med 4 miljarder kronor.

4.3.2Investeringar

Summa investeringar under 2010 uppgick till 62 miljarder kronor, vilket är en minskning med 18 miljarder kronor. Det beror främst på en minskning av finansiella investeringar, eftersom Kärnavfallsfonden under 2009 placerade 18 miljarder kronor i bostadsobligationer och

staten deltog	i Nordeas nyemission	med
5,6 miljarder	kronor. Under 2010	har

Kärnavfallsfonden fortsatt placera i bostads- obligationer, men ökningen är inte så stor. Övriga finansiella investeringar 2010 avser främst aktier i Swedavia AB med 3,6 miljarder kronor i samband med bolagiseringen av delar av Luftfartsverket samt kapitalinsatser i SAS AB och Inlandsinnovation AB med sammanlagt 3,1 miljarder kronor.

De materiella investeringarna ligger kvar på en jämförelsevis hög nivå. Framför allt är investeringarna i bananläggningar jämförelsevis höga, nära 21 miljarder kronor, med bl.a. den sista etappen av Botniabanan om 6,4 miljarder kronor. Däremot har investeringarna i försvarssektorn minskat.

Det negativa kassaflödet från investerings- verksamheten har begränsats av inkomster från

försäljning	av anläggningstillgångar, där	nära
10 miljarder	kronor avser inkomster	vid
bolagiseringen av delar av Luftfartsverket.

4.3.3Utlåning

Statens nettoutlåning visar en mycket kraftig minskning, och är i det närmaste noll. Även här beror skillnaden mellan åren på engångs-

Skr. 2010/11:101

händelser 2009. Framför allt var det ett lån till Riksbanken med 92,5 miljarder kronor för att förstärka valutareserven som gjorde netto- utlåningen exceptionellt stor. Under 2010 är både nyutlåning och amorteringar på en mer normal nivå.

4.3.4Finansiella aktiviteter

Nettobetalningar för finansiella aktiviteter under 2010 uppgick till -16 miljarder kronor, vilket innebär att de negativa nettobetalningarna minskade med 2 miljarder kronor jämfört med 2009. Ingen av delposterna visar stora förändringar.

4.3.5Statens nettoupplåning

Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakurs- förändringar i utländsk valuta. Statens netto- upplåning under 2010 var åter negativ, dvs. staten har minskat sina lån trots det negativa budgetsaldot. Statsskulden minskade med 36 miljarder kronor men orealiserade valutakurs- förändringar påverkade nettoupplåningen åt motsatt håll.

4.3.6Samband mellan resultaträkningen och utfallet för statens budget

I nedanstående tabell visas sambandet mellan resultaträkningens överskott och saldot i statens budget 2010. Tabellen visar de delar som skiljer resultaträkningen från statens budget, dvs. poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansierings- analysens saldo. Därefter visas justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget.

Tabell 4.4 Samband mellan resultaträkningens överskott och utfallet för statens budget 2010

Miljoner kronor

Resultaträkningens överskott	52 706

Justeringar för poster som ej medför
betalningar	-38 331
Justeringar för förändringar av ford-
ringar och skulder	33 356
Övriga transaktioner som påverkar
betalningar	-33 251

Finansieringsanalysens saldo	14 480
Justeringar hänförbara till statsskul-
den	-15 532
Förändring av Riksgäldskontorets
kortfristiga placeringar	-4 179
Förändring av inomstatliga innehav av
värdepapper, skuldkorrigeringar samt
övriga poster	-11 353

Statens budgetsaldo	-1 052

Transaktioner som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar kan delas upp i tre delar. Den första är resultatandelar i dotter- och intresseföretag som är intäkter som inte betalats, och som för 2010 uppgår till 46 miljarder kronor. Den andra delen är kostnader som inte medför betalningar. Den omfattar avskrivningar, nedskrivningar, avsättningar och fondering (28 miljarder kronor åt motsatt håll). Den tredje delen är orealiserade valutavinster på 21 miljarder kronor.

Förändringar av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultaträkningen. Skulderna har ökat, främst hos Skatteverket, vilket ger en positiv påverkan på likvida medel. Nettoförändringen av fordringar och skulder ger därför en positiv påverkan på likvida medel med 33 miljarder kronor.

Övriga transaktioner som påverkar betalningar är investeringar som gav ett utflöde av likvida medel netto, med hänsyn till sålda tillgångar, med 50 miljarder kronor. Nettoutlåningen påverkade inte kassaflödet mer än marginellt detta år, medan utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde på 17 miljarder kronor.

Justeringar som är hänförliga till statsskulden

Finansieringsanalysens saldo var positivt och drygt 15 miljarder kronor högre än det negativa

saldot i statens budget på 1 miljard kronor. Att nettoupplåningen därmed är negativ innebär att staten amorterat på sina lån. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Å andra sidan finns transaktioner som påverkar budgetens saldo men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. kortfristiga placeringar.

Minskningar av Riksgäldskontorets kort- fristiga placeringar medför att statsskulden har minskat med 4 miljarder kronor utan att saldot på statens budget har påverkats. Förändringar av myndigheters innehav av statspapper har påverkat lånebehovet men inte statsskulden. Innehavet har minskat med 2 miljarder kronor 2010 eftersom Kärnavfallsfonden har fortsatt att placera om medel till bostadsobligationer. Den största förändringen är Riksgäldskontorets ökade skulder för CSA-avtal som påverkat statens nettoupplåning, men inte statens budget, med 9 miljarder kronor.

4.4Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar

Årsredovisningen för staten grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar, vilka upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

I detta avsnitt beskrivs i en första del redovisningsprinciperna för resultat- och balans- räkning, i några fall med koppling även till statens budget. Den första delen innehåller även kommentarer till vissa särskilda poster och förändrade principer för resultat- och balans- räkning. Därefter görs en kort beskrivning av principerna för redovisningen av utfallet på statens budget. Slutligen belyses några viktiga skillnader och samband mellan de olika redovisningsmetoderna.

4.4.1Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning

Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redo- visning av kostnader och intäkter sker enligt bokföringsmässiga grunder.

Skr. 2010/11:101

De konsoliderade resultat- och balans- räkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt regeringens beslut den 16 december 2010 (dnr Fi2010/5683) om normering av avgränsning och uppställnings- former som grund för Ekonomistyrningsverkets underlag till årsredovisningen för staten 2010. De uppställningsformer som föreskrivs där, bygger på de uppställningsformer som före- skrivits för myndigheterna med vissa anpass- ningar för årsredovisningen för staten.

Grundläggande principer

Genom att redovisningen grundas på myndigheternas årsredovisningar, kommer även årsredovisningen för staten att följa de principer som följer av förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Riksdagen har beslutat om en utvidgad reglering i budgetlag av de principer som ska gälla för årsredovisningen för staten (prop. 2010/11:40, bet. 2010/11:KU14, rskr. 2010/11:177). De nya bestämmelserna innebär att regleringen i större utsträckning blir lagfäst. Redovisningsprinciperna blir dock i huvudsak oförändrade och ska tillämpas från och med årsredovisningen för staten för 2011.

De principer som lagts fast i den nya budgetlagen (2011:203) överensstämmer med de som finns i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag och därmed med den praxis som finns för årsredovisningen för staten sedan tidigare. De tillämpas därmed till sitt innehåll redan detta år. De viktigaste grundläggande principerna är:

-Samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna i årsredovisningen ska tillämpas från ett budgetår till ett annat.

-Värderingen av de olika posterna ska göras med rimlig försiktighet.

-Intäkter och kostnader som är hänförliga till budgetåret ska tas med oavsett tidpunkten för betalningen.

-De olika beståndsdelar som balans- räkningen består av ska värderas var för sig.

-Tillgångar och skulder eller intäkter och kostnader ska inte kvittas mot varandra.

Skr. 2010/11:101

-Den ingående balansen för ett budgetår ska överensstämma med den utgående balansen för det närmast föregående budgetåret.

Om det finns skäl till det och det är förenligt med god redovisningssed får avvikelse göras från de ovan angivna punkterna. Om detta sker ska upplysningar lämnas om skälen för avvikelsen och en bedömning av dess effekt på den ekonomiska ställningen och resultatet redovisas.

Genom tillämpning av god redovisningssed och genom den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och genom riksdagens beslut om statens budget har utöver dessa grundläggande principer bildats en helhet utifrån vilken de praktiska ställningstaganden som blir nödvändiga när årsredovisningen upprättas kan lösas. Många frågor är specifika för statlig verksamhet och man måste därför ta ställning i enskilda fall och lösa frågan mot bakgrund av denna helhet. Många frågor och system i staten är dessutom komplexa och det finns anledning att därför beskriva de metoder och lösningar som tillämpas. I det följande lämnas mot den bakgrunden upplysningar om vilka principer som tillämpas för specifika poster eller områden, vissa lösningar förklaras och andra särskilda upplysningar lämnas.

Transfereringar

Principen för redovisning av transfereringar är att de redovisas enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att de redovisas det år till vilket kostnaden hänför sig. Innebörden av denna princip för transfereringar är inte klarlagd i alla detaljer och Sverige deltar i ett internationellt utvecklingsarbete i syfte att klargöra principerna.

Transfereringar periodiseras endast när kostnaden tydligt är hänförlig till ett visst år. Exempel på detta är Sveriges avgift till EU och vissa EU-finansierade stöd på jordbruksområdet som uttryckligen avser ett visst år. I fall där något annat inte är tydligt bedöms kostnaden sammanfalla med betalningen.

Skatter

Sedan 2006 redovisas statens inkomster från skatter enligt nya principer, i enlighet med

riksdagens beslut om principer för redovisning av skatter (prop. 2005/06:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m., avsnitt 6.2.2, bet. 2005/06:FiU1, rskr. 2005/06:34). I samband med detta beslutade regeringen att samma principer ska gälla även för resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Principerna innebär främst att skatteinkomsterna redovisas enligt fullt periodiserade principer, dvs. det år som intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår, är det slutliga utfallet för taxering och betalningsgrad inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat taxeringsutfall och inbetalningar.

En relativt utförlig beskrivning av metoderna gjordes i årsredovisningen för staten för 2006.

Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första är skatter som hänförs till period (månad) i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra är skatter som beslutas vid taxeringen som sker årsvis och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller hushållens och företagens inkomstskatter samt fastighetsskatt m.m. När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många skatter, medan det redovisade utfallet för inkomstskatterna m.m. utgör en beräkning grundad på redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen och annan information. Här är osäkerheten större än för de skatter som debiteras månadsvis.

Metoden för beräkning av periodiserade skatter på detta sätt bygger på modeller för olika skatteslag och för totalsammanställningar som är uppbyggda inom Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket under lång tid och har utvecklats och anpassats successivt. Denna struktur ger bättre information om skatterna för året än årets skatteinbetalningar, eftersom informationen beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan det år dessa avser och inte först när betalning sker. Metoden får därför anses väl etablerad och prövad.

Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. En avser skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det helt eller nästan helt slutliga utfall som nu finns tillgängligt. I resultaträkningen hänförs den till det senaste året, eftersom principen innebär att intäkten i resultaträkningen inte revideras så som sker i budgetens utfall för de periodiserade skatterna. För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensions- systemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna så som de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- avgifter och inkomstutjämningsavgifter tillförs som en följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar som görs i årsredovisningen för staten. Dessa avser myndigheternas erhållna kompensation för ingående moms, särskild löneskatt och vissa punktskatter som myndigheterna betalar samt myndigheternas betalda arbetsgivaravgifter m.m. som till en del avser skatt som staten betalar till sig själv.

Avgränsning av redovisningsenheten

Balans- och resultaträkningarna samt finansieringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlighet med regeringens normeringsbeslut för Årsredovisningen för staten 2010 (dnr Fi2010/5683). Detta innebär att dessa dokument omfattar myndigheter under riksdag och regering, med undantag för Riksbanken som med hänsyn till dess speciella ställning inte ingår. AP-fonderna och premiepensionssystemets tillgångar och skulder inklusive avkastningen på dessa medel ingår inte heller på grund av att ålderspensionssystemet bör hanteras och redovisas för riksdagen på ett enhetligt sätt och att fondernas tillgångar har en annan karaktär än statens övriga tillgångar. Riksbankens grundfond ingår dock, då detta kapital ursprungligen tillskjutits av staten och därför kan ses som statens ägarandel i Riksbanken. En förteckning över vilka organisationer som omfattas av staten med denna avgränsning, och som ingår i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna

Skr. 2010/11:101

och finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

Metoder för konsolidering

Gemensam brytdag

Den 10 januari gäller som gemensam s.k. brytdag för samtliga myndigheters räkenskaper. Med begreppet brytdag avses den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör den avslutade räkenskapsperioden avslutas. Fram till och med brytdagen bokförs leverantörsskulder och kundfordringar, efter brytdagen redovisas händelser som härrör från den avslutade perioden som upplupna kostnader respektive intäkter (dvs. som periodavgränsningsposter). Den gemensamma brytdagen är en förutsättning för att fordringar och skulder mellan myndigheterna ska kunna stämma överens.

Principer för konsolidering

Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultaträkningar efter det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats både från statsredovisningen och ur myndigheternas årsredovisningar. Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar eller skulder för staten som helhet eliminerats. Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen personal som före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Skatteverket.

Omklassificeringar av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostnader för verksamheten och inte transfereringar. Ett exempel är omklassificering av statens tjänstepensioner som redovisas som personalkostnad i statens årsredovisning men skilt från verksamhetens kostnader i Statens tjänstepensionsverks årsredovisning. I några fall följer inte myndigheterna de scheman för resultat- och balansräkning som är generellt föreskrivna. För affärsverken gäller dessutom

Skr. 2010/11:101

särskilda uppställningsformer. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste omklassificeras innan konsolidering görs.

Motpartsavstämning

För att det ska vara möjligt att eliminera s.k. inomstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, fordringar och skulder mellan myndigheter, används rutiner för s.k. motpartsavstämning mellan myndigheter. Kvaliteten i motparts- avstämningen, som infördes 2000, förbättrades successivt under åren därefter och antalet differenser över angivna beloppsgränser är sedan några år relativt lågt. Liksom de senaste åren är differenserna också beloppsmässigt nu så begränsade i relation till helheten att de inte kan anses påverka resultat- eller balansräkningen i någon utsträckning som har materiell betydelse.

Ändrade redovisningsprinciper

Pensionsmyndigheten

Fram till 2009 ingick Premiepensions- myndigheten (PPM) och dess verksamhet inte i årsredovisningen för staten. Detsamma gällde och gäller fortfarande AP-fonderna. Premie- pensionssystemet låg utanför årsredovisningen som en följd av regeringens bedömning att de förvaltade medlen för ålderspensionssystemet hade en annan karaktär än statens tillgångar i övrigt. Dessutom innebar ställningstagandet i nationalräkenskaperna att premiepensions- systemet skulle höra till hushållssektorn ett ytterligare argument för detta. Administrationen i myndigheten PPM sågs som en begränsad del som därför inte heller redovisades i staten. Den 1 januari 2010 bildades Pensionsmyndigheten som övertog både PPM:s uppgifter och uppgifter som rör både inkomstgrundad pension och garantipension m.fl. anslagsfinansierade pensionsförmåner vilka tidigare administrerades av Försäkringskassan. En stor del av Pensions- myndighetens verksamhet ska därmed ingå i årsredovisningen för staten, eftersom det utgör statens ansvar och verksamhet. I andra sammanhang tillämpas principen att alla statliga myndigheter ingår i årsredovisningen för staten även om de sysslar med verksamheter som är helt avgiftsfinansierade, om inte särskilda skäl finns. Därför ingår nu Pensionsmyndighetens verksamhetskostnader – personalkostnader, lokalkostnader och övriga driftkostnader – i sin

helhet i årsredovisningen för staten. De förvaltade pensionsmedlen, inklusive de preliminärt redovisade medlen för vilka pensionsrätter ännu inte fastställts, ingår däremot inte. Det gäller även motsvarande avsättning på skuldsidan samt vissa fordrings- och skuldposter med direkt koppling till dessa medel. I resultaträkningen undantas avkastningen på dessa medel och den kostnad för administrativ ersättning som lämnas till staten och olika förvaltare. Liksom tidigare ingår kostnaderna för utbetald pension från premiepensionssystemet bland transfereringarna till hushåll.

Genom denna metod har regeringen bedömt att man dels får den lösning som mot bakgrund av informationsbehovet och den organisatoriska lösningen ger det mest jämförbara resultatet i förhållande till tidigare år, dels följer de principer som gäller för andra verksamheter i statliga myndigheter där det skulle kunna ifrågasättas om verksamheten är en del av staten. Samtidigt behandlas premiepensionssystemets förvaltade tillgångar som en utanför staten stående enhet. Det ligger nära sättet att hantera AP-fondernas tillgångar och möjliggör den enhetliga hanteringen av skillnaden mellan årets inbetalda avgifter och utbetalda pensioner som en transferering till eller från staten.

Övriga generella förändringar

I övrigt har inga förändringar av generella redovisningsprinciper gjorts i årsredovisningen för staten som helhet för 2010.

Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter

Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall berörd myndighet ändrat jämförelsetal, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten såvida inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett detta möjligt har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats.

Ändrade principer för kompetensutvecklings- och kompetensväxlingsmedel

Under 2010 har Ekonomistyrningsverket rekommenderat myndigheterna att redovisa medel som reserverats för kompetens-

utvecklings- och kompetensväxlingsåtgärder för personal enligt avtal, som en avsättning. Förändringen gäller de situationer där osäkerhet föreligger om belopp och tidpunkt för utbetalning. Tidigare har medlen i de flesta fall redovisats som upplupen kostnad. Det har inte bedömts möjligt att räkna om jämförelsetalen för 2009 generellt, men förändringen uppskattas ha ökat posten Övriga avsättningar och i motsvarande grad minskat posten Upplupna kostnader med mellan 500 och 1 000 miljoner kronor.

Ändringar av jämförelsetal

Resultaträkningens saldo i jämförelsekolumnen för 2009 har förbättrats med 437 miljoner kronor med anledning av en rättelse av lämnade bidrag hos Statens energimyndighet.

Resultaträkningens saldo enligt
Årsredovisningen för staten 2009	26 253
Justering	437
Resultaträkningens saldo enligt
jämförelsekolumnen i Årsredovisningen
för staten 2010	26 690

I balansräkningens jämförelsekolumn har Kassa, bank med anledning av samma rättelse hos Statens energimyndighet ökat med 437 miljoner kronor och nettoförmögenheten ökat med samma belopp.

Jämförelsetal för Trafikverket

Den 1 april 2010 bildades Trafikverket och sam- tidigt lades Vägverket och Banverket ned. För- utom verksamheten från de båda nedlagda myn- digheterna har viss verksamhet även från Sjö- fartsverket och Statens institut för kommunika- tionsanalys förts till Trafikverket. För att uppnå bästa möjliga information i noterna har jämförel- setalen för poster i balansräkningen gjorts mellan Trafikverkets poster den 31 december 2010 och Vägverkets och Banverkets sammanlagda poster den 31 december 2009. För resultaträkningens poster jämförs summan av posterna för Trafik- verkets verksamhet för perioden 1 april – 31 december och Vägverkets och Banverkets verksamhet för perioden 1 januari – 31 mars 2010 med summan av posterna för Vägverkets och Banverkets verksamhet under 2009. Med denna metod för jämförelse bortses från den verksamhet som inte ingick i Vägverket eller Banverket och som har förts till Trafikverket,

Skr. 2010/11:101

men den bedöms vara av så begränsad omfattning att jämförelsen ändå är rättvisande.

Jämförelsetal för Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan

Pensionsmyndigheten övertog den 1 januari 2010 ansvaret för dels den tidigare Premiepen- sionsmyndighetens verksamhet, dels den del av Försäkringskassans verksamhet som avsåg pen- sion. Det har inte bedömts möjligt att ta fram uppgifter om balansposter eller resultatposter för den del av Försäkringskassans verksamhet som förts över eftersom de inte fanns specifice- rade på det sättet och det dessutom skett föränd- ringar i organisation och arbetssätt. För Premie- pensionsmyndighetens verksamhet, som tidigare inte ingick i årsredovisningen för staten, finns dessutom problemet att redovisningsprinciperna enligt reglerna för försäkringsföretag inte i alla delar överensstämmer med statens. Därför anges i noterna jämförelsetal för Försäkringskassans poster så som de fanns angivna föregående år och för Pensionsmyndigheten anges inga jämfö- relsetal. Undantag från denna princip har gjorts i not 5, 42 och 44 som innehåller fonder hos de båda myndigheterna och den särskilda avsätt- ningen för frivillig pensionsförsäkring. Dessa medel förvaltas avskilt från myndigheternas till- gångar och skulder i övrigt och därför har fon- dernas och avsättningens behållning och föränd- ring jämförts per fond i noterna.

Undantag från generella principer

För att på ett mer fullständigt sätt belysa tilläm- pade principer i årsredovisningen för staten, be- skrivs här undantag som förekommer från de generella ekonomiadministrativa reglerna och principerna eller från den praxis som vanligen gäller i staten. Det kan vara fråga om undantag både för en enskild myndighet och för statens redovisning eller statens budget som helhet.

Engångseffekter

Engångseffekterna på statens budget (se särskild sammanställning i Utfallet för statens budget) påverkar oftast inte resultaträkningen i årsredo- visningen för staten, eftersom redovisningen där görs på bokföringsmässiga grunder med periodi- sering av intäkter och kostnader. Balansräk- ningen påverkas för belopp som redovisas som periodavgränsningsposter och när likviditeten påverkas. I fall där engångseffekterna avser stora

Skr. 2010/11:101

engångshändelser, exempelvis intäkter från för- säljning av statliga bolag, kommer även resultat- räkningen att påverkas av t.ex. realisationsvins- ter.

Undantag hos vissa myndigheter

Den nybildade Pensionsmyndigheten redovisar marknadsvärden för sina tillgångar i premiepen- sionssystemet (s.k. placeringstillgångar) enligt de regler som gäller för försäkringsföretag. Dessa tillgångar finns inte med i årsredovisningen för staten. För att kunna tillämpa enhetliga redovis- ningsprinciper i hela myndighetens verksamhet, redovisas marknadsvärden även för de medel som finns med i årsredovisningen för staten (främst obligationer som tillhör den frivilliga pensionsförsäkringen och sjömanspensionsfon- den), i enlighet med undantag i myndighetens regleringsbrev. Dessutom räknas upplupna rän- teintäkter in i värdepapperets bokförda värde. I årsredovisningen för staten har dessa tillgångar värderats till upplupet anskaffningsvärde samti- digt som upplupna räntor särredovisas, i enlighet med den princip som gäller för tillgångar av detta slag som redovisas av andra myndigheter. Årsre- dovisningen för staten skiljer sig således från myndighetens årsredovisning på denna punkt.

Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 december 1998 dispens från kravet att redo- visa fordringar och skulder avseende uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Den utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt för systemet för punktskatter m.m.

Statens fastighetsverk har för bidragsfastig- heter undantag från regler vilka innebär att ka- pitalutgifter för bidragsfastigheterna inte be- traktas som anläggningstillgång.

Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer för ett relativt stort antal myndig- heter. Undantagen kan exempelvis avse regler som rör rätten eller formerna för att ta ut avgif- ter eller ta emot bidrag och donationer, finansie- ring av anläggningstillgångar, hur lån ska tas upp eller amorteras, hur anslag får utnyttjas eller hur redovisning mot anslag ska göras. Dessa påver- kar i de flesta fall inte årsredovisningen och re- dovisas därför inte här.

De olika typerna av beslut är i första hand inte att se som undantag, utan som finansiella villkor för den enskilda myndigheten. Regeringen fattar inom detta område årligen ett stort antal beslut

inom ramen för sin styrning av de statliga myn- digheterna. Det förekommer även mer omfat- tande undantag som har direkt koppling till en myndighets uppgift och som därför följer av myndighetens instruktion samt i vissa fall av lag. I fall där regeringen bedömt att den aktuella omständigheten är betydelsefull har riksdagen informerats tidigare i samband med beslut om anslag eller låne- och bemyndiganderamar.

Undantag i fråga om utformning av myndighetens årsredovisning eller finansiella rapportering

Viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemlig, och redo- visas därför på ett förenklat sätt i årsredovis- ningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka årsredovisningen för staten i någon vä- sentlig grad.

Värderingsprinciper

Myndigheter följer normalt generella värde- ringsprinciper för statlig redovisning i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns dock myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser förekommer dock i mycket liten omfattning (jfr Undantag hos vissa myndigheter ovan).

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta vär- dets princip. Detta innebär att de tas upp till an- skaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försälj- ningsvärde med avdrag för beräknad försälj- ningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaf- fenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffnings- värdet om det föreligger särskilda omständighe- ter och det samtidigt är förenligt med god redo- visningssed. Osäkra fordringar redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Ford- ringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- värde med avdrag för ackumulerade avskriv- ningar. Avskrivningstider anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd.

Aktier och andelar

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräk- ningen. Årets andel av företagens resultat redo- visas i resultaträkningen. Även affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas enligt ka- pitalandelsmetoden. I bilaga 3 Statliga bolag, re- dovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för dessa aktier i bilagan.

Kommentarer till särskilda poster

Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret

De TV-avgifter som riksdagen beslutar om sätts in på ett konto i Riksgäldskontoret varifrån de betalas till de tre public service-företagen Sveri- ges Television AB, Sveriges Radio AB och Ut- bildningsradion AB. Medlen förvaltas för statens räkning av Radiotjänst i Kiruna AB. Övergångs- vis tillförs extrapengar till Radiotjänst genom ett särskilt lån i Riksgäldskontoret, det s.k. distribu- tionskontot. Härigenom finansieras de tillfälligt ökade kostnaderna för samtidig distribution av TV-utsändningar i analog och digital form som krävs för att det ska vara möjligt att gradvis övergå till digitala TV-utsändningar. Avsikten är att distributionskostnaderna efter omläggningen ska vara lägre än kostnaderna skulle vara för analoga utsändningar.

Riksgäldskontoret redovisar i sin årsredovis- ning en fordran för TV-licensmedel uppgående till 582 miljoner kronor och en skuld avseende s.k. distributionsmedel på 1 455 miljoner kronor, netto en skuld på 872 miljoner kronor, till den s.k. Rundradiorörelsen. Radiotjänst har inte tagit upp tillgången och skulden i sina räkenskaper, eftersom det är fråga om förvaltade medel, inte tillgång och skuld för egen räkning. Medlen kommer att tas i anspråk respektive återbetalas i den ordning som riksdagen beslutar särskilt. Riksgäldskontorets fordran och skuld har tagits

Skr. 2010/11:101

bort i årsredovisningen för staten eftersom de är interna i staten samtidigt som Rundradiorörel- sens redovisning inte ingår i någon statlig redo- visningsenhet som redovisas som motpart till Riksgäldskontoret.

Statsskulden

Statsskulden värderas i den statliga redovis- ningen till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen och inte till det belopp som be- talats in (nominellt slutvärde). Dessutom värde- ras den inklusive derivatinstrument, som skuld- bytesavtal och valutaterminer. Måttet överensstämmer med hur skulden mäts i EU- sammanhang, bl.a. inom ramen för proceduren mot för stora underskott. I balansräkningen re- dovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. ef- ter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även avsnitt 3.2 Statsskulden). Den konsoli- derade statsskulden uppgick den 31 december 2010 till 1 113 miljarder kronor, medan den okonsoliderade statsskulden uppgick till 1 151 miljarder kronor.

Transfereringar via skattekonto

I ett antal fall görs transfereringar genom kredi- tering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) skattekonto hos Skatteverket i stället för att gö- ras i form av utbetalda bidrag. Den skattskyldige får således en skattereduktion. Denna subven- tion redovisas bland transfereringarna i resultat- räkningen, för att på ett transparent sätt visa statens stöd till olika verksamheter i samhället. Dessa transfereringar redovisas således brutto i resultaträkningen och samtidigt redovisas även skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av sub- ventionen. Det bakomliggande synsättet är att om tekniken med skattekonto inte använts, skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in med motsvarande belopp. Metoden är endast en teknisk lösning. Den generella redovisningsprin- cipen Innehåll före form (Substance over form) leder till slutsatsen att transfereringen och skat- ten ska redovisas brutto.

De transfereringar som omfattas är de som redovisas under inkomsttitelgrupp 8100 på sta- tens budget, Utgifter som redovisas som kredi- teringar på skattekonto. I statens budget har av- gränsningen gjorts utifrån kopplingen till skattelagstiftningen, så att nedsätt- ningar/subventioner som saknar koppling till skattelagstiftningen redovisas som transfere-

Skr. 2010/11:101

ringar. Nedsättningar med koppling till skatte- lagstiftningen men där det av administrativa skäl är enklare med nedsättning jämfört med ändrad skattelagstiftning, räknas av mot skatterna och redovisas inte som transfereringar. De redovisas också i anslutning till respektive skatt i den nya budgetstrukturen i stället för som tidigare i en särskild inkomsttitelgrupp eller inkomsthuvud- grupp. Den avgränsning av transfereringar som tillämpas överensstämmer med nationalräken- skaperna. Enligt ESA-95, European System of Accounts, ska endast skatterabatter som är ett led i den ekonomiska politiken nettoredovisas.

Transfereringar till kommuner och landsting i form av momskompensation

Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statens budget samtidigt som det generella stats- bidraget till kommuner som tidigare redovisades över anslag justerats ned med motsvarande be- lopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel 7222, Kompensation för mervärdesskatt, kommuner, vilket minskar inkomsterna i statens budget. För årsredovis- ningen för staten har det dock bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa som lämnade bi- drag och skatteintäkter i den konsoliderade re- sultaträkningen. Det innebär att både skattein- täkter och lämnade bidrag är drygt 45 miljarder kronor högre än nettobeloppen på inkomsttitlar respektive anslag i statens budget.

Transfereringar i det kommunala utjämningssy- stemet

Den kommunalekonomiska utjämningen netto- redovisas på statens budget varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssy- stemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnads- utjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 13 miljarder kronor tas in under anslaget i stället för på inkomsttitel. I resultat- räkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen. Det inne- bär att både transfereringar och skatteintäkter är 13 miljarder kronor högre än i statens budget för 2010.

Momskompensation till statliga myndigheter

Statliga myndigheter har rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för in-

gående mervärdesskatt. Myndigheterna rekvire- rar medlen från Skatteverket och i statens budget redovisas kompensationen som debitering (ne- gativ inkomst) på inkomsttitel 7221, Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter. I skattebe- greppet som ansluter till nationalräkenskaperna ingår denna skatt brutto som en del av den of- fentliga sektorns och statens skatteintäkter. Det är naturligt eftersom mervärdesskatten ingår i myndigheternas konsumtionsutgifter i national- räkenskaperna – där får man således en bruttore- dovisning. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten, liksom i myndigheternas redovisning, nettoredovisas däremot kostnaderna. Därför re- dovisas skatteintäkterna efter avdrag för denna kompensation.

Resultatandelar i dotter- och intresseföretag

De av Kammarkollegiet (tidigare Regerings- kansliet) redovisade resultatandelarna i dotter- och intresseföretag redovisas till stor del endast för tid fram till tredje kvartalet 2010, beroende på att bolagens rapporteringstidpunkter inte möjliggör för Kammarkollegiet att ta med upp- gifter för fjärde kvartalet. I årsredovisningen för staten justeras detta, så att hela 2010 års resultat och värdet vid utgången av 2010 enligt kapital- andelsmetoden redovisas. I enstaka fall används i stället den senaste delårsrapporten. Det innebär att årsredovisningen för staten på denna punkt avviker från Kammarkollegiets årsredovisning.

Överföringar till och från pensionssystemet

Eftersom AP-fonderna och premiepensions- systemet i övrigt inte konsolideras i årsredovis- ningen för staten, kommer de överföringar som görs mellan dessa fonder och staten i övrigt att behandlas som externa transaktioner.

Under året inbetalas socialavgifter och all- männa pensionsavgifter från arbetsgivare, egen- företagare och hushåll. Dessa redovisas brutto som intäkter under posten Skatteintäkter. Dess- utom tillförs Statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för bl.a. transfereringar. Därefter görs löpande överföringar av den andel som är hänförlig till ålderspensionssystemet till AP- fonderna och premiepensionssystemet. Löpande rekvirerar Pensionsmyndigheten, som betalar ut pensionerna, medel från AP-fonderna och pre- miepensionssystemet för de månatliga utbetal- ningarna av pension. Efter utgången av ett taxe- ringsår görs slutjusteringar av de medel som löpande överförts till AP-fonderna och premie-

pensionssystemet, i samband med att pensions- rätter fastställs.

För 2010 har de socialavgifter m.m. som in- betalats och överförts till AP-fonderna understi- git de pensionsmedel som rekvirerats från AP- fonderna för utbetalning av pension. De löpande överföringarna till och från AP-fonderna elimi- neras i årsredovisningen för staten och endast nettoöverföringen från AP-fonderna kvarstår därför. Den blir därmed en transferering från ål- derspensionssystemet, den s.k. socialförsäk- ringssektorn (Intäkt av bidrag, se not 3). För premiepensionssystemet gäller att inbetalda av- gifter överstiger utbetalda pensioner med bety- dande belopp och detta redovisas som en trans- ferering till hushåll eftersom premiepensionssystemet hänförs till hushålls- sektorn (se nedan).

Särskilt om premiepensionssystemet

Sedan 2007 redovisar nationalräkenskaperna premiepensionssystemet i hushållssektorn i stäl- let för som tidigare socialförsäkringssektorn, i enlighet med principer för denna typ av system som fastställts inom EU. I årsredovisningen för staten har viss anpassning gjorts till detta.

I redovisningen av utfallet för statens budget dras den del av arbetsgivaravgifter och egenav- gifter som förs till premiepensionssystemet av från intäkterna, så att skatterna redovisas exklu- sive de avgifter som avser premiepensionssyste- met. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet som redovisas utanför men i anslutning till bud- geten och under utgiftstaket, redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner.

I resultaträkning, balansräkning och finansie- ringsanalys redovisas däremot ålderspensionerna i sin helhet, liksom i berörd myndighets redovis- ning, som en del av statens transfereringar och avgifterna redovisas som en del av intäkterna av skatter. Det har bedömts ha ett värde att ha kvar denna redovisning av totala pensionsutbetal- ningar från staten och motsvarande avgifter både på kostnads- och intäktssidan. Det har även ett värde att se överföringen till premiepensionssy- stemet brutto, samtidigt som det kan finnas de- finitionsmässiga problem med att bestämma vil- ken del av avgifterna och medel tillförda från anslag som egentligen ska ses som transferering till premiepensionssystemet. Flödena av avgifter och rekvisition av pensionsmedel delas upp på transfereringar till/från ålderspensionssystemet som nu omfattar endast AP-fonderna å ena si-

Skr. 2010/11:101

dan, och hushållssektorn å den andra. I not 1 Skatteintäkter har sambandet med motsvarande belopp i statens budget tydliggjorts.

Systembolagets inlevererade överskott

Systembolagets inlevererade överskott ingår bland skatteintäkterna i den konsoliderade redo- visningen enligt den avgränsning som gäller (se ovan). Hos den myndighet som redovisar akti- erna (Kammarkollegiet) ingår beloppet i Resul- tatandelar i dotter- och intresseföretag. Omklas- sificering i årsredovisningen för staten görs genom att posten Resultatandelar minskas och posten Skatteintäkter ökas med faktiskt erhållen utdelning under året (345 miljoner kronor under 2010).

Stabilitetsfonden

Under hösten 2008 beslutade riksdagen om in- rättande av Stabilitetsfonden (prop. 2008/09:61, bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17). Från fonden ska det stödsystem finansieras som in- förts i lagen om statligt stöd till kreditinstitut. Fonden är avsedd att tillföras en särskild stabili- tetsavgift där samtliga kreditinstitut deltar i fi- nansieringen. Avsikten är att fonden ska använ- das för olika åtgärder som kapitaltillskott och köp av bolag, men även direkta kostnader. In- ledningsvis tillfördes 15 miljarder kronor från anslag på statens budget. Då fonden tillförs även andra medel och mot bakgrund av att medlen i betydande grad kan bedömas komma att använ- das inte för kostnader utan för olika slag av fi- nansiella tillgångar bedömdes det lämpligt att inte redovisa överföringen från anslag som en kostnad i statens resultaträkning. I stället fördes medlen direkt från nettoförmögenheten i balans- räkningen till balansposten Fonder. De avgifter som tas in redovisas som intäkter i resultaträk- ningen och som avsättningar till fonder. De kostnader som uppkommer avses i första hand avräknas mot de avgifter som kommit in, och då med upplösning av fond som motsvarande till- försel av medel. Om däremot fondens kapital går under 15 miljarder kronor är avsikten att resul- taträkningens saldo ska påverkas. Metoderna kan kompliceras om fonden slås ihop med insätt- ningsgarantifonden. Regeringen kommer att be- vaka utvecklingen, så att redovisningsmetoderna långsiktigt ger en rättvisande bild av händelserna på detta område. Under 2010 har fonden ökat med bankgarantiavgifter och den nya stabilitets- avgiften samt med finansiella intäkter och det är

Skr. 2010/11:101

således för närvarande ingen oklarhet i denna fråga.

Kapitalinsatser i SAS AB och Inlandsinnovation AB

Staten har gjort kapitalinsatser i SAS AB och Inlandsinnovation AB, finansierade med anslag, på sammanlagt 3,1 miljarder kronor. Hos Kam- markollegiet som redovisar aktierna är detta re- dovisat som Lämnat bidrag. I årsredovisningen för staten redovisas beloppet i stället som inve- stering. Årsredovisningen för staten avviker så- ledes från myndighetens redovisning på denna punkt.

Händelser efter räkenskapsårets utgång – statens aktier i Nordea Bank AB

Riksdagen har bemyndigat regeringen att sälja bl.a. statens aktier i Nordea Bank AB. Statens aktier i Nordea består dels av aktier förvaltade av Regeringskansliet som redovisas av Kammar- kollegiet, dels av aktier i Stabilitetsfonden som redovisas av Riksgäldskontoret. Med anledning av riksdagens bemyndigande har Kammarkolle- giet klassificerat sin del av statens innehav som omsättningstillgångar, under posten Värdepap- per och andelar, med 4,4 miljarder kronor. I års- redovisningen för staten redovisas dock statens hela innehav den 31 december 2010, i likhet med föregående år, som anläggningstillgångar under posten Övriga långfristiga värdepappersinnehav med 10,0 miljarder kronor (se not 27). Enligt praxis omklassificeras inte en kortfristig del av en långfristig tillgång eller skuld. Årsredovis- ningen för staten avviker således från myndig- hetens redovisning på denna punkt. Det kan även noteras att det per bokslutsdagen inte fanns något beslut om verkställande av försäljnings- bemyndigandet och att det fortfarande inte finns någon beslutad tidpunkt för en eventuell försälj- ning av övriga aktier som omfattas av bemyndi- gandet.

I början av februari 2011 såldes efter regering- ens beslut 255 miljoner aktier till ett marknads- värde av 18,9 miljarder kronor. De sålda aktierna utgjorde en del av det innehav som redovisades av Kammarkollegiet och hade ett bokfört värde på 2,2 miljarder kronor. Statens totala innehav efter försäljningen motsvarar 13,52 procent av aktierna i bolaget. Tidigare utgjorde statens in- nehav 19,86 procent av aktierna.

Sveriges förväntade överskott av utsläppsrätter

Parter med kvantitativa åtaganden i klimatkon- ventionens Kyotoprotokoll har tillgodoskrivits en tilldelad mängd utsläppsutrymme s.k. Assig- ned Amount Units (AAU). Sverige har för den första åtagandeperioden 2008–2012 tilldelats 375 864 317 AAU. För att Sverige ska uppfylla sitt åtagande enligt Kyotoprotokollet för 2008– 2012 ska de faktiska svenska utsläppen inte överstiga den tilldelade mängden, när denna justerats i enlighet med protokollets artikel 3.

Aktuella beräkningar tyder på att Sverige kommer att få ett överskott i innehav av tilldelad mängd jämfört med de faktiska utsläppen. Det är dock inte möjligt att exakt uppge hur stort över- skottet kommer att bli. Orsaken är att utsläppen för 2010, 2011 och 2012 ännu inte är kända.

Även i jämförelse med målnivån för det av riksdagen beslutade och mer ambitiösa nationella målet om en utsläppsminskning på 4 procent under perioden 2008–2012 jämfört med nivån 1990, förväntas det uppstå ett överskott. Det samlade svenska överskottet eller reserven av AAU bedöms nu kunna komma att uppgå till ca 60 miljoner i förhållande till åtagandet enligt Kyotoprotokollet och ca 30 miljoner i förhål- lande till det nationella svenska delmålet. Av dessa uppskattade överskott är en del kopplad till innehavet av utsläppsrätter hos de företag som är anslutna till EU:s utsläppshandelssystem. Denna del förfogar inte staten över. Det för- väntade överskottet för staten att hantera upp- skattas nu uppgå till ca 45 miljoner AAU i för- hållande till Kyotoåtagandet och ca 15 miljoner AAU i förhållande till det nationella delmålet.

Det uppskattade svenska överskottet utgör en liten del av det förväntade sammanlagda interna- tionella överskottet som har kalkylerats till upp- emot 10 miljarder AAU, främst i Ryssland och Ukraina. Sedan 2008 har det skett en viss handel med AAU mellan parter med åtaganden under Kyotoprotokollet. Handeln har dock än så länge varit begränsad och överlåtelsepriserna vid trans- aktionerna är inte offentliga. Dessa förhållanden gör att en värdering av ett förväntat överskott av AAU är högst osäker. En tendens till fallande priser förväntas allmänt mot bakgrund av det stora potentiella utbudsöverskottet. En aktuell prisnotering är euro 5 per AAU.

Någon värdering av överskottet har således inte kunnat göras och därmed har inte någon tillgång redovisats i balansräkningen.

Skr. 2010/11:101

4.4.2Redovisningsprinciper, utfallet på årets slut en slutlig anslagsavräkning görs som är

statens budget

Redovisningen mot statens budget sker enligt de principer som följer av lagen (1996:1059) om statsbudgeten och riksdagens beslut om budget.

Avgränsningen är den som följer av riksda- gens budgetbeslut. Alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lå- nebehov, med undantag för vissa verksamheter där inkomster endast ska bidra till att täcka verk- samhetens kostnader och verksamheter där kostnaderna helt ska täckas med verksamhetens intäkter omfattas. I praktiken innebär detta i allt väsentligt samma avgränsning som den som gäller för resultat- och balansräkningen. Om en myndighet eller en del av en myndighets verk- samhet varken har anslag på budgeten, redovisar inkomster mot inkomsttitel eller gör betalningar via de statliga betalningssystem som har kopp- ling till statens centralkonto i Riksbanken, kommer dock myndigheten inte att påverka ut- fallet på statens budget.

Utgifterna på statens budget redovisas mot anslag. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Avräkning mot anslag för transfereringar ska gö- ras det år då betalning sker medan avräkning mot inkomsttitlar för skatt görs det år då betalning sker respektive erhålls. Övriga utgifter och in- komster avräknas det år till vilket utgiften re- spektive inkomsten hänför sig. Riksdagen be- slutade hösten 2008 om ändrad grund för avräk- ning av myndigheternas förvaltningskostnader mot anslag (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:FiU15, rskr. 2008/09:30). Förändringen innebär att för de flesta myndigheter avräknas poster som förändring av semesterlöneskuld, upplupna kostnader i övrigt, förändring av av- sättningar samt andra periodiseringar mot anslag redan när kostnaden identifieras, i stället för att som tidigare avräknas när faktura kom in till myndigheten eller i vissa fall när betalningen gjordes. För Vägverket och Banverket (nu i hu- vudsak Trafikverket) som redan tidigare tilläm- pade kostnadsmässig anslagsavräkning, liksom för universitet och högskolor som har en egen modell för anslagsavräkning, skedde i princip ingen förändring.

Universitet och högskolor tillämpar för en stor mängd anslag inom grundutbildningsområ- det en anslagsavräkningsmodell som innebär att löpande under året avräknas en tolftedel av års- beloppet oavsett verklig förbrukning, medan vid

beroende av volymen studieprestationer upp till ett visst belopp. Sveriges lantbruksuniversitet är ett undantag från denna modell och i stället är där den löpande avräkningen densamma som den slutliga.

En viktig punkt i redovisningen mot statens budget är preciseringen av skattebegreppet som ges uttryck i budgetens indelning och som även utgår från nationalräkenskapernas klassificering av olika typer av transaktioner, där socialavgifter och allmän pensionsavgift ingår bland skatterna.

Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsme- toder och principer för ett antal specifika poster förklaras ovan, finns för anslag och inkomsttitlar på statens budget riksdagsbeslut och motiver- ingar vilka har redovisats för riksdagen i budget- propositionen eller andra propositioner. Därför redovisas inte den typen av specifik information här. Även förändringar av struktur och innehåll för anslag och inkomsttitlar har redovisats i bud- getpropositionen m.m., och beskrivs därför inte.

Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehål- ler statens budget en post för Riksgäldskonto- rets nettoutlåning och en kassamässig korriger- ingspost. Dessa kassamässiga korrigeringsposter på utgiftssidan är nödvändiga för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov med omvänt tecken, dvs. ett positivt budgetsaldo ger ett ne- gativt lånebehov.

4.4.3Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget

Statens budget och resultaträkningen skiljer sig som nämnts åt avseende såväl avgränsning och struktur som redovisningsprinciper.

Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen men som till helt övervägande del ligger utanför sta- tens budget. Ett annat exempel är att avgifter och bidrag som myndigheterna får disponera re- dovisas i resultaträkningen medan de endast på- verkar budgeten i den mån dessa verksamheter har en inverkan på statens lånebehov. Detsamma gäller affärsverkens verksamheter.

När det gäller redovisningsprinciper innefattar statens budget redovisning av in- och utbetal- ningar (kassamässigt) och för vissa anslag eller inkomsttitlar kostnader och intäkter eller utgif- ter och inkomster. I resultaträkningen görs re-

Skr. 2010/11:101

dovisningen i sin helhet enligt bokföringsmäs- siga grunder, dvs. av intäkter och kostnader.

Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och in- komsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statens budget låter sig därmed ofta inte göras, utan dokumenten kompletterar i stället varandra.

Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balansräk- ningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. Ibland påverkas endast balansräkningen av vissa händelser i statens budget medan resultaträk- ningen är oförändrad.

En stor principiell skillnad är att i resultaträk- ningen elimineras alla poster som avser transak- tioner mellan myndigheter. Det gäller köp och försäljning av tjänster eller varor mellan myndig- heter liksom bidrag mellan myndigheter. Viktiga elimineringsposter är arbetsgivaravgifter och skatter som statliga myndigheter betalat och premier för det statliga tjänstepensionssystemet som statliga myndigheter betalat till Statens tjänstepensionsverk. I statens budget bruttore- dovisas dessa transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på ink