Årsredovisning för staten 2010

Regeringens skrivelse 2010/11:101

Regeringens skrivelse 2010/11:101

Årsredovisning för staten 2010

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 7 april 2011

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2010. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, en redogörelse för statliga garantier och krediter, ett intygande avseende EU-medel inklusive redovisning av avgifter till och bidrag från EU, samt tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Myndigheter som fått revisionsberättelse med reservation från Riksrevisionen och skälen för detta anges. En redovisning av åtgärder som vidtagits eller avses att vidtas med anledning av Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen lämnas. Vidare lämnas en redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel för budgetåret 2009.

Sammanfattning

Skr. 2010/11:101

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2010

Den svenska ekonomin uppvisar en stark återhämtning vilket har haft en positiv inverkan på statens finansiella resultat och ekonomiska ställning.

Utfallet för den offentliga sektorns finansiella sparande är negativt även 2010 men det har förbättrats med 18 miljarder kronor jämfört med 2009.

Utgiftstaket för 2010 klarades med en margi- nal på 38 miljarder kronor. Utgifterna under ut- giftstaket uppgick till 29,9 procent som andel av bruttonationalprodukten (BNP). Underskottet i statens budget uppgick till 1 miljard kronor, vilket är en förbättring med 175 miljarder kronor jämfört med 2009.

Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 53 miljarder kronor. Jämfört med 2009 har resultatet förbättrats med 26 miljarder kronor. Statsskulden har minskat med 36 miljarder kronor. Som andel av BNP har statsskulden minskat från 37,0 procent 2009 till 33,7 procent 2010.

I följande tabell redovisas några nyckeltal av- seende det ekonomiska utfallet 2010 jämfört med 2009.

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

	Utfall	Procent	Utfall	Procent
	2010	av BNP1	2009	av BNP2
Den offentliga
sektorns
finansiella
sparande	-11	-0,3	-29	-0,9
Statens
budgetsaldo	-1	0,0	-176	-5,7
Utgiftstak	1 024	31,0	989	31,8
Takbegränsade
utgifter	986	29,9	965	31,0

Statens netto-
förmögenhet	-358	-10,8	-384	-12,4

Statsskuld	1 113	33,7	1 149	37,0

Årets överskott i
resultaträkningen	53	1,6	27	0,9

Garantiför-
bindelser3	1 471	44,6	1 461	47,0
EU-avgiften4	30,4	0,9	19,2	0,6
Nettoflöde till EU4	17,4	0,5	7,5	0,2

1Prel. BNP för 2010 uppgår till 3 301 miljarder kronor (löpande priser).

2Rev. BNP för 2009 uppgår till 3 108 miljarder kronor (löpande priser).

3Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

4Kassamässiga uppgifter.

Skr. 2010/11:101

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå till 1 procent av BNP i genomsnitt över en

konjunkturcykel.	Utfallet	för	2010 blev
-11 miljarder	kronor,	motsvarande
-0,3 procent av	BNP. Det	genomsnittliga
sparandet 2001–2010 motsvarade			0,8 procent

av BNP. Eftersom denna period kännetecknas av ett resursutnyttjande som var något svagare än normalt bedöms det finansiella sparandet vara i linje med överskottsmålet.

Utgiftstaket klarades

Utgiftstaket för staten har sedan det infördes budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar utgiftsområdena 1–25 och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad utsträckning kan påverka dessa utgifter på kort sikt.

Det av riksdagen slutligt fastställda utgifts- taket för 2010 uppgick till 1 024 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 986 miljarder kronor. Utgiftstaket klarades därmed med en marginal på 38 miljarder kronor.

Statens resultat- och balansräkningar

Resultaträkningen

Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgick till 53 miljarder kronor, vilket var en ökning med 26 miljarder kronor jämfört med 2009.

Förbättringen av resultatet beror framför allt på att skatteintäkterna ökade med 61 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgår därmed till 965 miljarder kronor och utgör 89 procent av de totala intäkterna.

Direkta skatter på arbete är nästan oförändrade jämfört med 2009. Den marginella förändringen förklaras av att skattereduk- tionerna som minskar intäkterna från direkta

skatter ökat i högre omfattning än inkomstskatterna. Skattereduktionerna ökade med 19 miljarder kronor och inkomstskatterna med 16 miljarder kronor. Arbetsgivaravgifterna ökade med 11 miljarder kronor till följd av lönesummans utveckling.

Skatt på kapital ökade med 21 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll ökade med 4,8 miljarder kronor och skatt på företagsvinster ökade med 16 miljarder kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 27 miljarder kronor, varav mervärdesskatt med 23 miljarder kronor.

Kostnaderna för transfereringar ökade med


42 miljarder	kronor		jämfört	med	2009.
Transfereringar		till	hushåll	ökade	med
4 miljarder	kronor netto. Transfereringar till
hushåll avseende		socialförsäkringen minskade

med 5 miljarder kronor medan kostnaderna för arbetsmarknadsrelaterade transfereringar ökade med 4,7 miljarder kronor. Arbetslöshets- ersättningen minskade med 1,7 miljarder kronor och aktivitetsstödet ökade med 5,9 miljarder kronor. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 2,8 miljarder kronor. Kostnaden för sjukpenning minskade med 2,4 miljarder kronor medan aktivitets- och sjukersättningen minskade med 5,8 miljarder kronor. Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 26 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 23 miljarder kronor. Transfereringar till utlandet ökade med 10 miljarder kronor. Avgiften till EU ökade med 11 miljarder kronor. Ökningen beror främst på att Sverige 2009 hade en lägre avgift på grund av en stor återbetalning.

Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade med 5,4 miljarder kronor jämfört med 2009. Kostnader för personal minskade med 8,8 miljarder kronor, främst till följd av att av- sättningen för tjänstepensioner minskade. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgi- varavgifter ökade med 4,4 miljarder kronor, vil- ket motsvarar en ökning med 4,3 procent.

Resultat från andelar i dotter- och intressefö- retag påverkade utfallet positivt med 46 miljarder kronor, vilket är en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med 2009. Luossavaara- Kiirunavaara AB förbättrade sitt resultat med 8,4 miljarder kronor. Resultatet för Apoteket AB uppgick till 4,5 miljarder kronor, vilket inkluderar realisationsvinst avseende försäljning av dotterbolag på 4,4 miljarder kronor.

Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 12 miljarder kronor. Det är en kostnadsökning med 7 miljarder kronor jämfört med 2009, bl.a. på grund av minskade orealiserade valutavinster.

Balansräkningen

Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till -358 miljarder kronor vid utgången av 2010, vilket motsvarar -10,8 procent av BNP. I förhållande till 2009 ökade nettoförmögenheten med 26 miljarder kronor. Den positiva förändringen i netto- förmögenheten är hänförbar till årets överskott på 53 miljarder kronor. Därutöver påverkades nettoförmögenheten negativt med 28 miljarder kronor till följd av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars och skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen.

Den konsoliderade statsskulden minskade med 36 miljarder kronor till 1 113 miljarder kro- nor vid utgången av 2010. Lån i svenska kronor ökade med 22 miljarder kronor medan lånen i utländsk valuta minskade med 58 miljarder kronor. Som andel av den konsoliderade statsskulden minskade skulden i utländsk valuta från 29 till 24 procent.

Utfallet för statens budget

Inkomster

Inkomsterna på statens budget uppgick till 780 miljarder kronor 2010. Jämfört med budget blev utfallet av inkomsterna 56,5 miljarder kronor högre.

Statens skatteintäkter beräknas uppgå till 777 miljarder kronor, vilket är 55,3 miljarder kronor högre än budget.

De totala skatteintäkterna blev 1 507 miljarder kronor, vilket är 73 miljarder kronor högre än budget. De största skillnaderna finns under skatt på arbete (10,2 miljarder kronor), skatt på kapital från hushåll (5,8 miljarder kronor), skatt på företagsvinster (20,9 miljarder kronor) samt skatt på konsumtion och insatsvaror (31,8 miljarder kronor).

Utgifter

Utgifter m.m. på statens budget uppgick till 780,6 miljarder kronor, vilket är 48,6 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i

Skr. 2010/11:101

statens budget för 2010. På tilläggsbudget anvisades 7,5 miljarder kronor, varav 3,1 miljarder kronor avsåg kapitalinsatser i statliga bolag och 1,2 miljarder kronor tillskott inom migrationsområdet. I förhållande till statens budget och tilläggsbudget blev totala utgifter m.m. 56 miljarder kronor lägre. Det beror framför allt på att posten Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto blev 30,8 miljarder kronor lägre än budget.

Statliga garantier och krediter

Statliga garantiåtaganden	ökade	med	ca
10 miljarder kronor jämfört	med	2009	och

uppgick till 1 471 miljarder kronor vid utgången av 2010. De statliga garantiåtagandena har som andel av BNP minskat från 47 procent 2009 till 44,6 procent 2010. Störst är insättningsgarantin med 948 miljarder kronor. Därefter kommer kreditgarantier inklusive exportgarantier med 415 miljarder kronor och garantier om tillförsel av kapital med 99 miljarder kronor.

Statens externa utlåning med kreditrisk

uppgick till	217 miljarder	kronor,	varav
186 miljarder	kronor avser	studielån.	Drygt

26 miljarder kronor av utlåningen bedöms som osäkra fordringar varav 24 miljarder kronor är hänförliga till studielån.

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanter- ingen av EU-medel, Ekonomistyrningsverkets revisionsutlåtanden och Riksrevisionens uttalanden från granskningen om myndig- heternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll. Regeringen lämnar följande intygande:

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Skr. 2010/11:101

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

Redovisning av EU-medel

Kassamässigt (enligt statens budget) uppgick Sveriges avgift till EU till 30,4 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 13 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,3 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU ökade med ca 10 miljarder kronor jämfört med 2009.

Statliga sektorns tillgångar och skulder

Utöver de myndigheter som konsolideras i statens resultat- och balansräkningar innefattar sammanställningen över den statliga sektorn även AP-fonderna och Riksbanken. Vidare ingår statliga bolag, banker och finansinstitut där statens ägarandel uppgår till minst 20 procent.

Vid utgången av 2010 var den statliga sektorns samlade tillgångar 3 728 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med 325 miljarder kronor


jämfört med 2009.
De	samlade		skulderna	uppgick		till
3 115 miljarder		kronor, vilket		motsvarar		en
minskning		med	415 miljarder		kronor.

Sammantaget uppgick den statliga sektorns egna kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde, efter elimineringar,


till 613 miljarder kronor, en				ökning	med
90 miljarder kronor jämfört med 2009.
AP-fondernas		tillgångar		ökade	med
89 miljarder	kronor till		930 miljarder kronor.
AP-fondernas		egna	kapital	ökade	med
68 miljarder	kronor		och	uppgick	till

895 miljarder kronor i slutet av 2010.

Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 694 miljarder kronor, en minskning med 46 miljarder kronor jämfört med 2009. Statens andel av bolagens skulder minskade med 57 miljarder kronor till sammanlagt 1 345 miljarder kronor. Det egna kapitalet ökade med 11 miljarder kronor och uppgick till 349 miljarder kronor 2010.

Riksbankens tillgångar och skulder minskade med 382 respektive 377 miljarder kronor. Riksbankens eget kapital minskade därmed med 5 miljarder kronor.

Premiepensionssystemets tillgångar, som redovisas i anslutning till sammanställningen

över den	statliga sektorn, har	ökat	med
73 miljarder	kronor jämfört	med	2009.

Skulderna har ökat med motsvarande belopp, vilket innebär att det egna kapitalet är oförändrat och uppgår till -1 miljard kronor.

Skr. 2010/11:101

Innehållsförteckning

Sammanfattning……………………………………………………………………..7

1	Årsredovisningen för staten 2010 – avgränsningar m.m....................................		21
2	Uppföljning av de budgetpolitiska målen...........................................................		25
	2.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande.......................................	25
	2.2	Utgiftstak för staten .............................................................................	28
	2.3	Budgeteringsmarginalens användning .................................................	30
3	Utveckling av statens ekonomi ...........................................................................		35
	3.1	Utvecklingen av statens budget ...........................................................	35
	3.1.1	Statens budgetsaldo ..............................................................................	35
	3.1.2	Inkomster på statens budget ................................................................	36
	3.1.3	Utgifter på statens budget....................................................................	41
	3.2	Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna.............................	44
4	Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys....................................		59
	4.1	Resultaträkning .....................................................................................	59
	4.1.1	Intäkter ..................................................................................................	60
	4.1.2	Kostnader ..............................................................................................	61
	4.1.3	Transfereringar......................................................................................	61
	4.1.4	Kostnader för statens egen verksamhet...............................................	62
	4.1.5	Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag .............................	63

4.1.6Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter

	och kostnader........................................................................................	63
4.2	Balansräkning ........................................................................................	63
4.2.1	Nettoförmögenheten............................................................................	64
4.2.2	Övriga förändringar i balansräkningen................................................	65
4.3	Finansieringsanalys ...............................................................................	66
4.3.1	Statens verksamhet................................................................................	67
4.3.2	Investeringar..........................................................................................	67
4.3.3	Utlåning.................................................................................................	67
4.3.4	Finansiella aktiviteter............................................................................	68
4.3.5	Statens nettoupplåning .........................................................................	68

4.3.6Samband mellan resultaträkningen och utfallet för statens

	budget ....................................................................................................	68
4.4	Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ................................	69
4.4.1	Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning...........................	69
4.4.2	Redovisningsprinciper, utfallet på statens budget ..............................	79
4.4.3	Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget ....................	79
4.5	Noter .....................................................................................................	82

Skr. 2010/11:101

	4.5.1	Noter till resultaträkningen ..................................................................	82
	4.5.2	Noter till balansräkningen ..................................................................	101
	4.5.3	Noter till finansieringsanalysen..........................................................	126
5	Utfallet för statens budget .................................................................................		133
	5.1	Statens budgetsaldo 2010 ....................................................................	133
	5.1.1	Statens budget 2009 och 2010.............................................................	134
	5.2	Inkomster på statens budget 2010......................................................	135
	5.2.1	Prognosförutsättningar.......................................................................	135
	5.2.2	Totala skatteintäkter............................................................................	137
	5.2.3	Övriga inkomster.................................................................................	142
	5.3	Utgifter på statens budget 2010 .........................................................	147
	5.3.1	Makroekonomiska förutsättningar och beslut ..................................	148
	5.3.2	Sammanfattning...................................................................................	149
	5.3.3	Indragningar.........................................................................................	151
	5.3.4	Överskridanden ...................................................................................	152
	5.3.5	Begränsningsbelopp.............................................................................	152
	5.4	Utfall per utgiftsområde .....................................................................	152
	5.4.1	Utgiftsområde 1 Rikets styrelse .........................................................	153
	5.4.2	Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ...............	154
	5.4.3	Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ........................................	155
	5.4.4	Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ..........................................................	156
	5.4.5	Utgiftsområde 5 Internationell samverkan........................................	157
	5.4.6	Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ...................	158
	5.4.7	Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd............................................	160
	5.4.8	Utgiftsområde 8 Migration.................................................................	161
	5.4.9	Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.................	162
	5.4.10	Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
		handikapp.............................................................................................	163
	5.4.11	Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ......................	164
	5.4.12	Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn .........	165
	5.4.13	Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ................................	166
	5.4.14	Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ...............................	167
	5.4.15	Utgiftsområde 15 Studiestöd..............................................................	168
	5.4.16	Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning .................	169
	5.4.17	Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ...............	171
	5.4.18	Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,
		byggande samt konsumentpolitik ......................................................	172
	5.4.19	Utgiftsområde 19 Regional tillväxt ....................................................	173
	5.4.20	Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård................................	174
	5.4.21	Utgiftsområde 21 Energi.....................................................................	175
	5.4.22	Utgiftsområde 22 Kommunikationer.................................................	176
	5.4.23	Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel ..........	177
	5.4.24	Utgiftsområde 24 Näringsliv ..............................................................	178
	5.4.25	Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner...........................	179
	5.4.26	Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m..........................................	180
	5.4.27	Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.........................	183
	5.4.28	Förändring av anslagsbehållningar......................................................	184
	5.4.29	Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto......	186
	5.4.30	Kassamässig korrigering......................................................................	188
	5.4.31	Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ........................	189

			Skr. 2010/11:101
	5.5	Underliggande saldo och engångseffekter.........................................	190
	5.6	Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget................	192
	5.7	Bemyndiganden...................................................................................	205
6	Statliga garantier och krediter............................................................................		209
	6.1	Statliga garantier..................................................................................	209
	6.1.1	Garantiportföljens sammansättning ..................................................	210
	6.1.2	De olika garantityperna ......................................................................	212
	6.1.3	Förväntade kostnader i statens samlade garantiportfölj...................	216
	6.1.4	Tillgångar i garantiverksamheten .......................................................	217

6.1.5Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och

	tillgångar i garantiverksamheten ........................................................	218
6.1.6	Stabilitetsfonden .................................................................................	219

6.1.7Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens

		finanser ................................................................................................	219
	6.2	Statlig utlåning med kreditrisk...........................................................	221
	6.2.1	Kreditportföljens sammansättning ....................................................	221
	6.2.2	De olika lånen med kreditrisk ............................................................	223
	6.3	Samlad analys av statens risker...........................................................	225
	6.3.1	Åtaganden som ska ingå i en analys...................................................	225
	6.3.2	Kreditrisk respektive likviditetsrisk...................................................	226
	6.3.3	En kvalitativ och en kvantitativ analys...............................................	226
7	Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.............................		231
	7.1	Intygande avseende EU-medel...........................................................	231
	7.2	Ansvarsfördelningen inom den svenska statsförvaltningen.............	232
	7.3	Räkenskapssammanställning av EU-medel .......................................	232
	7.3.1	Resultaträkning ...................................................................................	233
	7.3.2	Balansräkning ......................................................................................	234
	7.3.3	Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning ..............	235
	7.4	Bedömning av ansvariga myndigheter ...............................................	236

7.4.1Myndighetsledningarnas intygande av räkenskaperna och

	bedömning av den interna styrningen och kontrollen .....................	236
7.4.2	Ekonomistyrningsverkets iakttagelser ..............................................	237

7.4.3Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar

	och ledningens förvaltning .................................................................	238
7.5	Regeringens intygande avseende EU-medel .....................................	238

7.6Europeiska revisionsrättens årsrapport om

	budgetgenomförandet ........................................................................	238
7.6.1	Väsentliga iakttagelser budgetåret 2009 ............................................	239
7.6.2	Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige ..................................	239

7.6.3Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens

		iakttagelser...........................................................................................	240
	7.7	Redovisning av samtliga EU-medel ...................................................	240
	7.7.1	Avgiften till EU:s budget ...................................................................	240
	7.7.2	Redovisning på statens budget...........................................................	240
	7.7.3	Redovisning i resultaträkningen.........................................................	243
8	Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande
	över......................................................................................................................		247
	8.1	Den statliga sektorns förmögenhet ...................................................	247
	8.2	AP-fonderna och Premiepensionssystemet ......................................	250

Skr. 2010/11:101

	8.3	Statliga bolag, banker och finansinstitut ............................................	250
	8.4	Riksbanken...........................................................................................	252
	8.5	Pensionssystemets årsredovisning 2010.............................................	252
9	Riksrevisionens iakttagelser ...............................................................................		257
	9.1	En ändrad ordning för hantering av revisionens iakttagelser............	257
	9.2	Årlig revision .......................................................................................	257
	9.3	Effektivitetsrevision ............................................................................	260
	9.4	Granskning av årsredovisningen för staten 2009...............................	271

Bilagor:

Bilaga 1 Ordlista

Bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

Bilaga 3 Statliga bolag

Bilaga 4 Bemyndiganden

Bilaga 5 Specifikation av inkomster på statens budget

Bilaga 6 Specifikation av utgifter på statens budget

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2011

Skr. 2010/11:101

Tabellförteckning

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet ............................................................................			7
2.1	Den offentliga sektorns finansiella sparande ..........................................................		26
2.2	Det finansiella sparandet i delsektorerna ................................................................		26
2.3	Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot
		överskottsmålet ....................................................................................................	27
2.4	Utgiftstak för staten.................................................................................................		28
2.5	Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2010...............................................		29
2.6	Takbegränsade utgifter .............................................................................................		30
2.7	Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för
		2010 till utfallet för 2010......................................................................................	30
3.1	Utfall för statens budget 2006–2010 .......................................................................		35
3.2	Inkomster på statens budget 2006–2010.................................................................		36
3.3	Den offentliga sektorns skatteintäkter 2006–2010.................................................		40
3.4	Exempel på uppskjuten beskattning (skattepliktiga belopp) avseende 2009
		och tidigare år .......................................................................................................	41
3.5	Utgifter på statens budget 2006–2010.....................................................................		43
3.6	Nyckeluppgifter ur resultat- och balansräkningarna 2006–2010...........................		44
3.7	Statliga myndigheters innehav av statspapper 2010................................................		45
3.8	Statsskuldens utveckling och sammansättning 2006–2010....................................		46
3.9	Nominella lån i svenska kronor 2006–2010 ............................................................		47
3.10		Statsskuldens kostnader 2006–2010 ......................................................................	48
3.11		Transfereringar 2006–2010 .....................................................................................	49
3.12		Socialförsäkringar 2006–2010 ................................................................................	50
3.13		Pensionstagare med ålderspension 2006–2010......................................................	50
3.14		Utbetald ålderspension 2006–2010........................................................................	50
3.15		Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2006–2010...........................................	51
3.16		Arbetslösa personer i årsgenomsnitt, 2006–2010 .................................................	51
3.17		Studerande med studiemedel 2006–2010 ..............................................................	52
3.18		Studerande med studielån 2006–2010....................................................................	52
3.19		Antal statligt anställda 2006–2010, kvinnor respektive män................................	53
3.20		Antal statligt anställda 2006–2010 fördelade på åldersgrupper............................	54
3.21		Antal anställda 2006–2010 fördelade på sektorer .................................................	54
3.22		Oförbrukade bidrag 2006–2010.............................................................................	55
4.1	Resultaträkning.........................................................................................................		60
4.2	Balansräkning............................................................................................................		64
4.3	Finansieringsanalys...................................................................................................		67
4.4	Samband mellan resultaträkningens överskott och utfallet för statens budget
		2010 .......................................................................................................................	68
4.5	Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget.......................................		80
5.1	Utfallet för statens budget 2010 ............................................................................		133
5.2	Utfallet för statens budget 2009 och 2010............................................................		134
5.3	Skattereformer 2010 ...............................................................................................		135
5.4	Antaganden i 2011 års ekonomiska vårproposition jämfört med
		budgetpropositionen för 2010...........................................................................	136

Skr. 2010/11:101

5.5 Totala skatteintäkter och inkomster, jämfört med statens budget för 2009
	och 2010...............................................................................................................			138
5.6 Övriga inkomster, sammanfattning .......................................................................				142
5.7 Inkomster av statens verksamhet, översikt............................................................				143
5.8 Rörelseöverskott .....................................................................................................				143
5.9 Ränteinkomster .......................................................................................................				143
5.10	Aktieutdelning 2009 och 2010..............................................................................			144
5.11	Inkomster av försåld egendom.............................................................................			145
5.12	Återbetalning av lån ..............................................................................................			145
5.13	Kalkylmässiga inkomster ......................................................................................			145
5.14	Statliga pensionsavgifter .......................................................................................			145
5.15	Bidrag m.m. från EU.............................................................................................			146
5.16	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet..............................................			147
5.17	Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto .................................			147
5.18	Skillnad mellan utfall och budget för 2010 ..........................................................			148
5.19	Makroekonomiska förutsättningar ......................................................................			148
5.20	Utgifter m.m. på statens budget 2010..................................................................			150
5.21	Indragningar 2010 .................................................................................................			151
5.22	Medgivna överskridanden 2010............................................................................			152
5.23	Utgiftsbegränsande åtgärder 2010........................................................................			152
5.24.UO		01	Rikets styrelse...........................................................................................	153
5.25	UO	02	Samhällsekonomi och finansförvaltning.................................................	154
5.26	UO	03	Skatt, tull och exekution ..........................................................................	155
5.27	UO	04 Rättsväsendet............................................................................................		156
5.28	UO	05	Internationell samverkan .........................................................................	157
5.29	UO	06	Försvar och samhällets krisberedskap.....................................................	158
5.30	UO	07	Internationellt bistånd..............................................................................	160
5.31	Utfall för bistånd 2001–2010................................................................................			160
5.32 UO		08 Migration ..................................................................................................		161
5.33	UO	09	Hålsovård, sjukvård och social omsorg...................................................	162
5.34 UO		10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp .................................		163
5.35	UO	11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom..........................................................		164
5.36	UO	12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn.............................................	165
5.37	UO	13	Integration och jämställdhet....................................................................	166
5.38	UO	14	Arbetsmarknad och arbetsliv...................................................................	167
5.39	UO	15 Studiestöd .................................................................................................		168
5.40	UO	16	Utbildning och universitetsforskning.....................................................	169
5.41	UO	17	Kultur, medier, trossamfund och fritid ...................................................	171
5.42	UO	18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande ...........................	172
5.43	UO	19	Regional tillväxt........................................................................................	173
5.44	UO	20	Allmän miljö- och naturvård ...................................................................	174
5.45 UO		21 Energi ........................................................................................................		175
5.46 UO		22 Kommunikationer ....................................................................................		176
5.47	UO	23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel..............................................	177
5.48	UO	24 Näringsliv..................................................................................................		178
5.49	UO	25 Allmänna bidrag till kommuner ..............................................................		179
5.50	UO	26	Statsskuldsräntor m.m .............................................................................	180
5.51	Räntor på statsskulden 2006–2010.......................................................................			180
5.52	Räntor och valutakurser 2006–2010 årsgenomsnitt............................................			181
5.53	Anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter, utbetalningar 2009 och 2010 ....................			182
5.54	UO	27	Avgiften till Europeiska unionen.............................................................	183

		Skr. 2010/11:101
5.55		Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m.
		2006–2010 ...........................................................................................................	184
5. 56 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 miljard kronor under något av
		åren 2006–2010 ...................................................................................................	185
5.57		Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto.......................	186
5.58		Myndigheters räntekonto ....................................................................................	187
5.59		Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret 2008–2010..................................	187
5.60		Kassamässig korrigering.......................................................................................	188
5.61		Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget .........................................	189
5.62		Statens budgetsaldo justerat för större engångseffekter 2010 ...........................	190
5.63		Realekonomisk fördelning av anslagen 2006–2010 ............................................	193
5.64		Transfereringar per utgiftsområde 2006–2010 ....................................................	196
5.65		Transfereringar till hushåll....................................................................................	197
5.66		Transfereringar till kommuner och landsting 2006–2010...................................	198
5.67		Transfereringar till företag 2006–2010.................................................................	198
5.68		Konsumtion per utgiftsområde 2006–2010.........................................................	200
5.69		Lön inkl. sociala avgifter 2006–2010....................................................................	201
5.70		Investeringar per utgiftsområde 2006–2010........................................................	202
5.71		Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2006–2010..................	204
5.72 Bemyndiganden 2010 ...........................................................................................			205
6.1	Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2010-12-31..........................................		210
6.2	Garantiramar och utfärdade garantier 2010-12-31 ...............................................		211
6.3	Avsättningar för förväntade garantikostnader 2010-12-31 (exklusive
		insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital)....	216
6.4	Tillgångar i garantiverksamheten 2010-12-31 (exklusive stabilitetsfonden).......		218
6.5	Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i
		garantiverksamheten 2010-12-31 (exklusive insättningsgarantin,
		investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) ......................................	219
6.6	Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2010.....................................		220
6.7	Betalningsflöden under 2010..................................................................................		220
6.8	Statens utlåning med kreditrisk 2010-12-31 .........................................................		222
6.9	Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2010-12-31...........................		222
7.1	Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013 ..............................		234
7.2	Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013 .................................		234
7.3	Utfall på anslag och inkomsttitlar avseende fleråriga budgetramen
		2007–2013 ...........................................................................................................	235
7.4	Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt) ..............................................		241
7.5	Anslag som motsvaras av återflöde från EU-budgeten (utfall)...........................		242
8.1	Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital..............................		248
8.2	Eliminering avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och
		intresseföretag), AP fondernas innehav av statspapper och Riksbankens
		valutalån ..............................................................................................................	249
8.3	Pensionsmyndighetens samlade tillgångar, skulder och kapital...........................		250
8.4	AP-fonderna 2010...................................................................................................		250
8.5	Inkomst- och premiepension, resultaträkning......................................................		253
8.6	Inkomst- och premiepension, balansräkning........................................................		253
8.7	Flerårsöversikt ........................................................................................................		254
9.1	Antal revisionsberättelser med invändning/reservation 2006–2010....................		258
9.2	Slutbehandlade granskningsrapporter ...................................................................		270

Skr. 2010/11:101

Diagramförteckning

3.1	Statens nettoförmögenhet och statsskuld 2006–2010 ............................................	44
3.2	Transfereringar 2006–2010........................................................................................	49
3.3	Socialförsäkringar 2006–2010...................................................................................	49
3.4	Arbetsmarknad 2006–2010 .......................................................................................	51
3.5	Bistånd m.m., migration och integration 2006–2010..............................................	51
3.6	Utbildning och studiestöd 2006–2010.....................................................................	52
3.7	Statens egen verksamhet 2006–2010 ........................................................................	53
3.8	Statens intäkter 2006–2010.......................................................................................	55
3.9	Skatteintäkter 2006–2010..........................................................................................	55
3.10 Statens över-/underskott 2006–2010 .....................................................................		55
4.1	Statens intäkter..........................................................................................................	60
4.2	Statens kostnader ......................................................................................................	61
4.3	Transfereringar per sektor.........................................................................................	61
5.1	Faktiskt och underliggande saldo på statens budget 1990–2010..........................	191
5.2	Procentuell fördelning av budgetens utgifter 2010, realekonomiskt
	fördelade. .............................................................................................................	192
5.3	Transfereringar på statens budget fördelade efter mottagarkategori 2010 ..........	193
6.1	Garantiåtaganden 2004–2010..................................................................................	210
6.2	Prognos för bankgarantiprogrammet över tiden (Under antagandet att inga
	nya garantier ställs ut).........................................................................................	213
6.3	Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och
	administrationskostnader samt saldo för betalningsflödet 2006–2010 ...........	221
6.4	Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar
	2006–2010............................................................................................................	222

Årsredovisningen för staten 2010

– avgränsningar m.m.

Skr. 2010/11:101

1Årsredovisningen för staten 2010

–avgränsningar m.m.

Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen ska innehålla resultaträkning, balansräkning och fi- nansieringsanalys samt det slutliga utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag.

Regeringen är vidare redovisningsskyldig inför riksdagen för de tillgångar regeringen förvaltar och förfogar över. Redovisningsskyldigheten omfattar även den verksamhet som bedrivs av staten samt statens skulder och övriga ekono- miska åtaganden.

Regeringen beslutar årligen om avgränsningen av staten och former för uppställning av resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen. Detta skedde senast den 16 december 2010 (dnr Fi2010/5683).

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive af- färsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken och AP-fonderna samt premiepensionssystemets tillgångar och skulder inklusive avkastningen på dessa medel. Dessutom ingår Riksbankens grundfond och de fonder och andelar i bolag som redovisas av myndigheterna.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myn- digheterna och affärsverken lämnar till statsre- dovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där in- formationen inte varit tillräcklig har komplette- rande information inhämtats.

Redovisningen utgår från vedertagna redovis- nings- och värderingsprinciper som i så stor ut-

sträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovis- ningen sker dock fortlöpande. Under de drygt tio år som årsredovisning för staten tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad grad tydlig- gjorts, bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträck- ning invärderats och redovisats samt att redovis- ning enligt bokföringsmässiga principer vidare- utvecklats. Gällande principer och förutsätt- ningar beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprin- ciper och tilläggsupplysningar.

Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2010 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2010 i resultat- och balansräkning- arna samt finansieringsanalysen med utfallet för 2009.

Statens budget omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2010 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpropositio- nen för 2010, dels med utfallet för 2009.

Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och Pensionsmyndigheten har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2011/1367).

En samlad bild av statens ekonomi

Den årliga skrivelsen Årsredovisning för staten syftar till att ge en samlad bild av hur statens finansiella resultat och ekonomiska ställning

Skr. 2010/11:101

utvecklats. Utöver den redovisning som krävs enligt lag redovisar regeringen därför fler aspekter av det ekonomiska utfallet.

De budgetpolitiska målen följs upp och en översiktlig redovisning av utvecklingen av sta- tens ekonomi lämnas för den senaste femårs- perioden. Vidare lämnas en redovisning av stat- liga garantier och krediter, nationellt intygande och avgifter till EU och bidrag från EU-medel samt en redovisning av samlade tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande.

I årsredovisningen lämnas en redogörelse av Riksrevisionens granskningsrapporter med anledning av effektivitetsrevisionen som har inkommit till regeringen t.o.m. den 31 december 2010 samt iakttagelser i revisionsberättelser över myndigheternas årsredovisningar. I skrivelsen lämnas även en redogörelse för Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel för budgetåret 2009.

Olika avgränsningar av staten

Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mel- lan olika redovisningar är att olika principer till- lämpas i räkenskaperna och i statens budget. Be- roende på utgångspunkt kan en enskild ekono- misk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovis- ningarna.

Den särskilda sammanställningen av verksam- heter som staten har ett väsentligt inflytande över omfattar en vidare definition av staten än de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och statens budget. Syftet med den redovis- ningen är att ge en samlad och översiktlig bild av samtliga verksamheter där staten har ett väsent- ligt inflytande och samtidigt en bild av statens samlade tillgångar och skulder. I fråga om bolag, banker och finansinstitut har väsentligt infly- tande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisatio- nerna.

Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenska- perna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten

utgår från definitioner etc. som följer rekom- mendationer från Förenta Nationerna samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det euro- peiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. Nationalräkenskapernas av- gränsning skiljer sig från årsredovisningen bland annat genom att affärsverken inte ingår i dess av- gränsning av staten.

Förändringar i årets skrivelse

I årets skrivelse lämnas en redogörelse för de åtgärder regeringen vidtagit eller avser att vidta med anledning av granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen som har kommit in till regeringen från det att budgetpropositionen för 2011 lämnades till riksdagen fram t.o.m. den 31 december 2010. I skrivelsen lämnas också en sammanfattning och uppföljning av alla granskningsrapporter överlämnade t.o.m. den 31 december 2010 som inte är slutbehandlade.

Kvalitetsgranskning

En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker främst genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, vilka ligger till grund för bl.a. de delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansie- ringsanalysen samt utfallet för statens budget.

En kvalitetskontroll sker även genom etable- rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen inne- fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, rimlighetskontroller samt analys av poster.

Granskning av årsredovisningen för staten 2009

Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen granska årsredovisningen för staten. Riksrevi- sionens bedömning avseende Årsredovisningen för staten 2009 var att redovisningen i allt väsentligt var rättvisande.

Uppföljning av de budgetpolitiska målen

Skr. 2010/11:101

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

I detta avsnitt redovisas uppföljningen av de budgetpolitiska målen för 2010, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2011 års ekonomiska vårproposition.

2.1Den offentliga sektorns finansiella sparande

Regeringen angav i 2007 års ekonomiska vår- proposition att ett överskottsmål för den offent- liga sektorn om i genomsnitt 1 procent av BNP över konjunkturcykeln bör upprätthållas. I regeringens skrivelse Ramverk för finans- politiken (skr. 2010/11:79) ges en närmare beskrivning av det finanspolitiska ramverket och hur regeringen tillämpar detta.

Definitioner av finansiellt sparande och överskottsmålet

Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella förmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder.

Överskottsmålet är preciserat som att den offentliga sektorns faktiska finansiella sparande ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Att målet är formulerat i termer av ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat

av stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas, och därmed bli procyklisk, för att säkerställa att det årliga målet uppnås. Det finns således goda skäl för att formulera ett överskottsmål för det finansiella sparandet som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från målsatt nivå ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när över- skottsmålet i efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensions- systemet samt den kommunala sektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn.

Det finansiella sparandet 2010

Det offentliga finansiella sparande 2010 visade ett underskott på 11 miljarder kronor, mot- svarande 0,3 procent av BNP. I prognosen i budgetpropositionen för 2010 beräknades ett

underskott	på 107 miljarder kronor		eller
3,4 procent av BNP. Det finansiella		sparandet
blev således	96 miljarder kronor	högre	än

beräknat. Den ekonomiska utvecklingen blev avsevärt bättre än väntat med en ökning av BNP med 5,5 procent i stället för en förväntad ökning med 0,6 procent. Arbetsmarknaden utvecklades också bättre än väntat med högre sysselsättning och lägre arbetslöshet. Detta medförde att den

offentliga	sektorns	skatteintäkter	blev
75 miljarder	kronor	högre och utgifterna

25 miljarder kronor lägre än beräknat. Utfallet

Skr. 2010/11:101

för 2010 innebär att den offentliga sektorns finanser förstärktes mellan 2009 och 2010, se tabell 2.1.

Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor

		Utfall	Utfall-	Utfall
	BP2010	2010	BP2010	2009
Inkomster	1 604	1 675	70	1 610

varav skatter
och avgifter	1 428	1 5031	75	1 440
Utgifter	1 711	1 686	-25	1 640

Finansiellt sparande	-107	-11	95	-29
Procent av BNP	-3,4	-0,3	3,1	-0,9

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

1 Drygt 40 procent av utfaller för skatter och avgifter för 2010 är baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift, Regeringens bedömning är att skatteintäkterna för den offentliga sektorn beräknas uppgå till

1 500 miljarder kronor och är därmed drygt 2 miljarder kronor lägre än publicerade siffror i nationalräkenskaperna. Skillnaden beror på att direkta skatter för hushåll och företag är 0,8 resp. 1,5 miljarder kronor högre i national- räkenskapernas utfall.

Mer än hela den offentliga sektorns underskott 2010 låg i statens finansiella sparande, som uppgick till -18 miljarder kronor. Det är dock 92 miljarder kronor bättre än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2010. Inkomsterna blev högre och utgifterna lägre än beräknat. Även ålderspensionssystemets och den kommunala sektorns sparande blev högre än beräknat. Jämfört med 2009 förstärktes statens och den kommunala sektorns finansiella sparande, medan ålderspensionssystemets sparande var oförändrat, se tabell 2.2.

Tabell 2.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna

Miljarder kronor

		Utfall	Utfall-	Utfall
	BP2010	2010	BP2010	2009
Staten	-110	-18	92	-26
Ålderspensionssystemet	3	5	2	5

Kommunala sektorn	0	2	2	-9

Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Principer för uppföljningen av överskottsmålet

För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med överskottsmålet används ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren för vilka det finns nationalräkenskapsutfall, för närvarande perioden 2001–2010. Syftet med denna redovisning är att bedöma i vilken utsträckning målet nåtts, och om det funnits systematiska fel i den framåtblickande styrningen av finanspolitiken som minskar

sannolikheten för att överskottsmålet ska nås i framtiden. Vid tolkningen av detta tioårs- genomsnitt bör hänsyn även tas till det genom- snittliga konjunkturläget under den aktuella perioden. Därutöver redovisas även historiska värden för de två indikatorer regeringen använder i den framåtblickande utformningen av finanspolitiken: ett sjuårigt centrerat glidande medelvärde för det finansiella sparandet och en bedömning av det strukturella sparandet. Syftet med den senare redovisningen är endast att visa dessa indikatorers värden under utfallsåren.

Det sjuåriga glidande medelvärdet för ett visst angivet år omfattar sparandet justerat för större engångseffekter det angivna året, samt tre år före och efter det angivna året. Det sjuåriga glidande medelvärdet för 2007 omfattar följaktligen perioden 2003–2010. En fördel med sjuårs- indikatorn är att den är enkel att beräkna och transparent. Den beaktar även konjunkturläget i viss utsträckning eftersom den är beräknad utifrån sparandet under flera år. Enkelheten gör dock att den inte beaktar konjunkturläget på ett mer exakt sätt. Det finns en risk att beräkningen kommer att omfatta fler högkonjunkturår än lågkonjunkturår eller vice versa. För att värdera indikatorns värden på ett mer korrekt sätt bör därför hänsyn tas till konjunkturläget under den period för vilken den beräknas. Om det sjuåriga glidande medelvärdet för det finansiella sparandet ligger nära 1, samtidigt som det sjuåriga glidande medelvärdet för BNP-gapet ligger nära noll under samma tidsperiod, indikerar detta att det finansiella sparandet ligger i linje med överskottsmålet.

Regeringen gör också en beräkning av det så kallade strukturella sparandet, vilket direkt justerar det faktiska finansiella sparandet för konjunkturläget. Det strukturella sparandet justerar även för större engångseffekter och extraordinära nivåer på hushållens kapitalvinster. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt konjunkturläge. Exempelvis visar ett positivt strukturellt sparande att det finns ett underliggande överskott i de offentliga finanserna, även om underskott tillfälligt upp- stått till följd av ett svagt konjunkturläge.

Skr. 2010/11:101

Tabell 2.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive potentiell BNP

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Finansiellt sparande	3,6	1,6	-1,5	-1,3	0,4	1,9	2,2	3,6	2,2	-0,9	-0,3
Bakåtblickande tioårssnitt										1,2	0,8
Konjunkturjusterat1										1,5	1,3
Sjuårsindikatorn				0,8	0,9	0,9	1,0	1,1

Konjunkturjusterat1				0,9	0,8	0,8	1,4	1,7
Strukturellt sparande	1,8	1,8	–0,8	-0,2	0,5	1,8	0,8	1,1	1,8	3,0	1,9

BNP-gap	0,8	-0,5	-0,8	-1,4	-0,6	-0,8	1,8	3,2	0,5	-6,7	-3,8

Sjuårssnitt				-0,2	0,1	0,3	-0,6	-0,9
Bakåtblickande tioårssnitt										-0,5	-0,9

1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet adderas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten -0,55. Den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn är inte identiskt lika med ett sjuårssnitt för det strukturella sparandet eftersom det strukturella sparandet även justeras för extraordinära kapitalvinster. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Beräkningen av det strukturella sparandet är förknippad med stor osäkerhet. Beräkningen baseras på en bedömning av resursutnyttjandet i form av ett BNP-gap, dvs. skillnaden mellan faktisk BNP och potentiell BNP, och en bedömning av hur de offentliga finanserna påverkas av variationer i resursutnyttjandet. För potentiell BNP redovisas aldrig något utfall, utan varje bedömare gör sin egen uppskattning av dess nuvarande och historiska värden. Ofta revideras synen på BNP-gapet såväl framåt som bakåt i tiden, vilket inte bara beror på en förändrad syn på konjunkturläget utan också på revideringar av utfallsstatistik. Även bedömningen av det offentliga sparandets konjunkturkänslighet är osäker. Den bygger oftast på en empirisk skattning av ett genomsnittligt förhållande under en längre tidsperiod, medan varje enskild konjunktur- förändring har egenheter som gör att den avviker från den genomsnittliga utvecklingen. I tabell 2.3 redovisas den bedömning av det strukturella sparandet som regeringen gör i 2011 års ekonomiska vårproposition.

Avstämning av överskottsmålet t.o.m. 2010

År 2010 uppgick det faktiska finansiella sparandet till -0,3 procent av BNP (se tabell 2.3). Det genomsnittliga finansiella sparandet under 2001–2010 uppgick till 0,8 procent av BNP. Under samma period var det genomsnittliga resursutnyttjandet något lägre än normalt mätt med BNP-gapet, -0,9 procent av potentiell BNP. Det konjunkturjusterade tioårssnittet för det finansiella sparandet 2001–2010 är därför

1,3 procent av BNP. Det strukturella sparandet

2010 beräknas till 1,9 procent av BNP.

Ett problem vid bedömningen av hur konjunkturen påverkar sparandet i den offentliga sektorn är möjligheten att konjunkturcyklerna inte är symmetriska. Den nuvarande globala konjunkturavmattningen medförde exempelvis negativa BNP-gap 2009 och 2010 som är mycket stora i ett historiskt perspektiv (se tabell 2.3). Det är osannolikt att dessa stora negativa gap kommer att motsvaras av lika stora positiva gap när konjunkturen åter vänder uppåt. Om BNP- gapen inte är noll i genomsnitt över en konjunkturcykel kan inte det bakåtblickande tioårssnittet justeras fullt ut för det genom- snittliga BNP-gapet om den ska vara en god indikator för överskottsmålet. Vid bedömningen av om det finansiella sparandet varit förenligt med överskottsmålet bör därför vikt även läggas vid det ojusterade tioårssnittet. En samlad bedömning av det ojusterade och justerade tioårssnittet visar då att det finansiella sparandet i genomsnitt var i linje med överskottsmålet 2001–2010.

Tabell 2.3 visar även hur det finansiella sparandet och BNP-gapet utvecklas mätta som sjuåriga centrerade glidande medelvärden. För 2003–2007 visar tabellen att det genomsnittliga finansiella sparandet under perioderna 2000– 2006, 2001–2007, 2002–2008, 2003–2009 respektive 2004–2010, ligger nära 1 procent av BNP. Eftersom motsvarande sjuåriga medel- värden för BNP-gapet samtidigt ligger nära noll är slutsatsen att det finansiella sparandet låg i linje med överskottsmålet under dessa perioder också värderat med denna indikator.

Skr. 2010/11:101

Det finns dock en viss tendens till gradvis växande negativa BNP-gap mot slutet av perioden, vilket bidrar till att den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn ökar.

Sammanfattningsvis pekar således både det genomsnittliga sparandet under den senaste tioårsperioden och sjuårsindikatorn på ett sparande som ligger i linje med överskottsmålet 2000–2010.

2.2Utgiftstak för staten

Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997. Fastställda utgiftstak har klarats samtliga år (se tabell 2.4).

Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- perspektiv. Utgiftstaket är den tidiga, över- gripande restriktionen som begränsar budget- processen i termer av totala utgifter. Under hela perioden – från det att nivån på taket fastställs till dess att budgetåret är slut – understryks därmed behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta

Tabell 2.4 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

2000

2001

2002

2003

begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida.

Utgiftstaket för staten är därför ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budget- disciplinen och stärker trovärdigheten i den eko- nomiska politiken. En viktig uppgift för utgifts- taket är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara finanser. Nivån på ut- giftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifterna. Tillsammans med överskottsmålet är utgiftstaket styrande för det totala skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.

De takbegränsade utgifterna omfattar 26 ut- giftsområden (1–25 samt 27) samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning på kort sikt kan påverka dessa utgif- ter. De takbegränsade utgifterna utgörs av fak- tiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna.

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Utgiftstaket, ursprungligt fast-
ställd nivå	744	767	810	847	877	894	931	949	971	989	1 018

Tekniska justeringar	23	24	2	-25	-19	-24	-24	0	-14	0	6
Reella justeringar1	-2							-11
Utgiftstak, slutligt fastställt	765	791	812	822	858	870	907	938	957	989	1 024

Takbegränsade utgifter	760,0	786,3	811,6	819,1	855,6	864,3	895,2	910,1	943,4	964,6	985,9
Budgeteringsmarginal	5,0	4,7	0,4	2,9	2,4	5,7	11,8	27,9	13,6	24,4	38,1

Not: För åren 1997–1999 se Årsredovisning för staten 2009

1Utgiftstaket för 2000 sänktes med 2 miljarder kronor på grund av en fastighetsskattereform. Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Dessa två förändringar av utgiftstakets nivå är inte tekniska justeringar, utan faktiska sänkningar av utgiftstaket.

I budgetpropositionen för 2008 föreslog re- geringen att utgiftstakets nivå för 2010 skulle uppgå till 1 018 miljarder kronor.1 Riksdagen be- slutade i enlighet med förslaget.

Därefter har vissa budgetförändringar föranlett tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen.

De tekniska justeringar som gjorts av utgiftstaket för 2010, sedan det fastställdes, redovisas i tabell 2.5. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Sammantaget har utgiftstakets nivå 2010 höjts med 6 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar.

Skr. 2010/11:101

Tabell 2.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2010

Miljarder kronor

	2010
Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2008)	1 018
Tekniska justeringar i BP 2009

Reglering kommunalekonomisk utjämning p.g.a. höjt
grundavdrag till pensionärer	1,95

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för
LSS kostnader	0,25

Reglering kommunalekonomisk utjämning p.g.a. höjd
gräns för reseavdrag	-0,29

Ny nivå i BP 2009	1 020

Tekniska justeringar i BP 2010

Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. höjt
särskilt grundavdrag till pensionärer	3,50

Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. breddad
bas kommunal fastighetsavgift	-0,13

Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. höjt
utjämningsbelopp Sverige-Danmark	0,28

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för
LSS kostnader	0,53

Bruttobudgetering av stöd till idrotten	0,76

Sänkning av takbegränsade utgifter till följd av
kostnadsmässig budgetering	-1,23

Ny nivå i BP 2010	1 024
Tekniska justeringar i BP 2011

Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för
LSS kostnader	0,13

Slutligt utgiftstak	1 024

1 Regeringen lämnade en bedömning av utgiftstaket för 2010 i 2007 års ekonomiska vårproposition. Den nivå på utgiftstaket som regeringen senare föreslog i budgetpropositionen för 2008 var densamma som bedömningen i 2007 års ekonomiska vårproposition, med undantag för tekniska justeringar.

Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de


takbegränsade	utgifterna,		2010	till
985,9 miljarder kronor.		Därmed	underskred
utgifterna utgiftstaket		med en	marginal	på

38,1 miljarder kronor (tabell 2.6).

De takbegränsade utgifterna blev 20,8 miljar- der kronor lägre än den av riksdagen antagna budgeten för 2010. Detta förklaras främst av lägre utgifter inom följande utgiftsområden:

Utgiftsområde		Mdkr
14	Arbetsmarknad	-19,8
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	-2,7
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	-1,8
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	-1,6

Skr. 2010/11:101

Inom några områden blev utgifterna högre än den av riksdagen antagna budgeten för 2010:

Utgiftsområde		Mdkr
24	Näringsliv	3,0
6	Migration	1,3
9	Avgiften till Europeiska unionen	0,7

I kapitel 5, Utfallet för statens budget, redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.

Tabell 2.6 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor

	SB	Utfall	Utfall-	Utfall
	20101	2010	SB 2010	2009
Utgifter exkl.
statsskuldsräntor	783,2	763,0	-20,2	744,8
Ålderspensionssystemet
vid sidan av budgeten	223,5	222,9	-0,6	219,8
Takbegränsade utgifter	1 006,7	985,9	-20,8	964,6

Budgeteringsmarginal	17,3	38,1	20,8	24,4

Utgiftstak för staten	1 024			989

1 Den av riksdagen i december 2009 fastställda budgeten för 2010, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudgetar 2010.

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 222,9 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i budgeten för 2010.

2.3Budgeteringsmarginalens användning

Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2010 på den nivå som regeringen föreslog i budgetpropo- sitionen för 2008. Budgeteringsmarginalen upp-


gick	då till 33,9 miljarder kronor. I utfallet			för
2010	uppgick budgeteringsmarginalen			till
38,1 miljarder kronor.		Det	betyder	att

budgeteringsmarginalen har blivit 4,2 miljarder kronor större sedan utgiftstaket för 2010 fastställdes. I tabell 2.7 redovisas hur använd- ningen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på effekter av nya förslag, reviderad pris- och löne- omräkning, reviderade makroekonomiska förut- sättningar, volymförändringar och övriga fakto- rer.

Tabell 2.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fast- ställandet av utgiftstaket för 2010 till utfallet för 2010

Miljarder kronor

	2010
Budgeteringsmarginal i budgetproposi-
tionen för 2008	33,9

Reformer	-38,5
Reviderad pris- och löneomräkning	-0,4
Övriga makroekonomiska förändringar	2,8
Volymförändringar	24,2
Övrigt1	16,0
Total förändring av budgeteringsmargi-
nalen	4,2

Budgeteringsmarginal i utfallet för
2010	38,1

Anm: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- len, alltså högre utgifter.

1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar

Sammantaget har 38,5 miljarder kronor av bud- geteringsmarginalen använts för reformer som regeringen genomfört sedan utgiftstaket fastställdes. Majoriteten av dessa reformer syftade till att mildra effekterna av finanskrisen. Redan i budgetpropositionen för 2009 presenterade regeringen åtgärder som omfattade satsningar på infrastruktur, forskning och utbildning samt åtgärder för miljö och klimat. Med anledning av den försämrade konjunkturen under senhösten 2008 presenterade regeringen ytterligare åtgärder i propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183) samt i 2009 års proposition om vårtilläggsbudget. Åtgärderna bestod främst av ett tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting samt arbetsmarknadspolitiska insatser. I 2009 års proposition om hösttilläggsbudget föreslog regeringen bl.a. ytterligare konjunkturstöd till kommuner och landsting som betalades ut i december 2009.2 I budgetpropositionen för 2010 föreslog regeringen åtgärder i syfte att bromsa en neddragning av offentligt finansierade jobb, så som ökade resurser till kommuner och landsting samt satsningar på infrastrukturen, hälso- och sjukvården, äldreomsorgen, rättsväsendet och utbildningsområdet.

Makroekonomiska förändringar har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 2,8 miljarder

2 Det tillfälliga konjunkturstödet belastar statens budget 2009. I nationalräkenskaperna samt i resultat- och balansräkningarna i denna skrivelse periodiseras stödet till 2010 eftersom det avsågs att användas då.

kronor större. I 2009 års ekonomiska vårproposition reviderades utgifterna upp kraftigt till följd av högre arbetslöshet. Från och med budgetpropositionen för 2010 har utgifterna emellertid reviderats ner när det gradvis blivit klart att de makroekonomiska effekterna av finanskrisen skulle bli begränsade.

Utgiftsförändringar till följd av ändrade voly- mer har medfört att budgeteringsmarginalen bli- vit 24,2 miljarder kronor större. Det är främst inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp som volymerna successivt har blivit lägre sedan bedömningen i budgetpropositionen för 2008 då utgiftstaket för 2010 föreslogs. Antalet sjukpenningdagar upp- gick till 31,7 miljoner 2010, vilket är 36 procent lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2008. Antalet personer med sjukersättning uppgick 2010 till ca 442 000, vilket är ca 13 procent lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2008.

Utgiftsförändringar till följd av övriga fakto- rer kan föranledas av nya prognosmetoder, ju- steringar till följd av ny information, korriger- ingar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. änd- ringar i EU:s regelverk. Sammantaget har bud- geteringsmarginalen blivit 16,0 miljarder kronor större till följd av övriga faktorer.3

Skr. 2010/11:101

En stor del av förändringen till följd av övriga faktorer härrör från budgetpropositionen för 2010 (prop. 2010/09:1).4 Bland annat bedömdes utgifterna för ålderspensionssystemet bli 3,2 miljarder kronor lägre i budgetpropositionen för 2010, då de beräknades med balansering samt treårs glidande medelvärde av AP-fondernas värdetillgångar, än i 2009 års ekonomiska vårproposition där utgiftsprognosen baserades på ett beräkningstekniskt antagande om ett balanstal på 1,0000. Vidare bedömdes utgifterna under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen bli 3,6 miljarder kronor lägre i budgetpropositionen för 2010 än i 2009 års ekonomiska vårproposition till följd av övriga faktorer. Det berodde dels på att tullavgiften bedömdes bli lägre till följd av lägre tullintäkter från tredje land, dels på att Sveriges andel av EU:s samlade BNI minskade kraftigt, främst på grund av kronförsvagningen.

Utöver detta har utfallet 2010 på vissa områden till följd av övriga faktorer blivit lägre än i den ursprungliga beräkningen av statens budget för 2010. Till exempel har utgifterna blivit lägre p.g.a. att satsningar inom bl.a. yrkeshögskolan och yrkesutbildning inte genomförts som planerat, att färre lärare och förskolepersonal deltog i fortbildning än beräknat samt att det uppstått förseningar i väginvesteringsprojekt.

3 Inklusive minskning av anslagsbehållningar.

4 I tabell 8.8 i budgetpropositionen för 2010 beskrivs förändringen jämfört med 2009 års ekonomiska vårproposition utifrån samma kategorier som i tabell 2.7 i detta avsnitt.

Utveckling av statens ekonomi

Skr. 2010/11:101

3 Utveckling av statens ekonomi

I detta kapitel redovisas inledningsvis en femårsöversikt över utvecklingen av statens budget. Därefter redovisas utvecklingen av vissa nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkning. Vidare lämnas en redovisning av oförbrukade bidrag.

3.1Utvecklingen av statens budget

3.1.1Statens budgetsaldo

Statens budgetsaldo överensstämmer sedan 1997 med statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett budgetöverskott innebär följaktli- gen ett lika stort negativt lånebehov, vilket medför att staten har möjlighet att amortera på statsskulden.

Tabell 3.1 Utfall för statens budget 2006–2010

Miljarder kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Inkomster	810,3	863,7	901,3	709,5	779,5
Statens skattein-	806,3	815,5	808,7	705,8	779,5
komster
Övriga inkomster	4,0	48,2	92,5	3,8	0,0

Utgifter m.m.	791,9	760,5	766,1	885,7	780,6

UO 1–25 och 27	716,1	721,9	742,1	744,8	763,0
Statsskuldsräntor
m.m. UO 26	49,5	47,3	48,2	36,5	23,4
Kassamässig korri-
gering	-1,1	-4,3	-27,9	-0,3	3,4
Riksgäldskontorets
nettoutlåning	27,5	-4,3	3,7	104,7	-9,2
Budgetsaldo	18,4	103,2	135,2	-176,1	-1,1

Statens inkomster och utgifter är mycket konjunkturkänsliga. I konjunkturuppgångar bidrar de automatiska stabilisatorerna till ökade skatteinkomster till följd av bl.a. hög hushållskonsumtion. Samtidigt minskar de arbetsmarknadsrelaterade utgifterna. I konjunkturnedgångar bidrar de automatiska stabilisatorerna till att statens finanser försämras.

Åren 2006–2008 stärktes budgetsaldot snabbt från 18 miljarder kronor 2006 till ett rekordhögt överskott på 135 miljarder kronor 2008. Det goda ekonomiska läget förklarar en stor del av budgetöverskottet 2008. En betydande del av överskottet förklaras även av försäljningar av statliga aktieinnehav, främst från Vin & Sprit AB och Vasakronan AB. På samma sätt förklarar den kraftiga och snabba konjunkturnedgången en stor del av budgetunderskottet 2009. På bara ett år försämrades budgetsaldot med 311 miljarder kronor till ett underskott på 176 miljarder kronor. Drygt hälften av underskottet 2009 förklaras av att Riksgäldskontoret lånade upp 95 miljarder kronor för Riksbankens räkning för att förstärka valutareserven.

Statens finanser har hämtat sig snabbt från den finansiella och ekonomiska kris som inleddes under hösten 2008. Statens budget visade i stort sett balans 2010 då underskottet uppgick till 1 miljard kronor. Konjunktur- återhämtningen innebar bl.a. högre skatt på arbete och ökade inkomster från mervärdesskatt. Samtidigt minskade utgifterna med ca 100 miljarder kronor i förhållande till 2009. I stort sett hela minskningen berodde dock på den tillfälliga utgiftsökningen 2009 till följd av upplåningen till Riksbanken. Att

Skr. 2010/11:101

utgifterna exklusive lånet till Riksbanken var i stort sett oförändrade i förhållande till 2009 förklaras huvudsakligen av de låga statsskulds- räntorna 2010. Räntenivåerna var mycket låga och statsskuldsräntorna de lägsta sedan 1980.

3.1.2Inkomster på statens budget

Mellan 2006 och 2008 ökade inkomsterna på statens budget med knappt 91 miljarder kronor. Den kraftiga konjunkturnedgången bidrog däremot till ett dramatiskt fall av inkomsterna med nästan 192 miljarder kronor 2009. År 2010 ökade inkomsterna med ca 70 miljarder kronor. Variationerna mellan åren är i första hand en återspegling av makroekonomiska förändringar, men de beror också på regeländringar, händelser av engångskaraktär samt periodiseringar.

I tabell 3.2 redovisas inkomsterna på statens budget för 2006–2010 enligt den struktur som gällde för den beslutade budgeten avseende 2010. I tabell 3.2 visas även skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster. Skillnaden beror på att statens skatteintäkter redovisas periodiserat, dvs. under det år den skattepliktiga händelsen ägde rum. Skatteintäkterna har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och makroekonomiska förutsättningar, medan statens skatteinkomster redovisas kassamässigt och i stället avser de skatter som debiteras eller betalas ett visst inkomstår.

Statens övriga inkomster, dvs. inkomster på statens budget exklusive statens skatte- inkomster, varierar kraftigt under perioden. I huvudsak förklaras variationen av tre inkomsttyper; 2000, 3000 och 7000. Under inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet redovisas aktieutdelningar från statens aktier. Förutom bolagens ordinarie utdelningar påverkas inkomsterna av extrautdelningar av engångskaraktär, främst beroende på försäljningar av aktieinnehav i andra bolag.

Under inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom redovisades 18 miljarder kronor 2007 från försäljning av aktier i Telia Sonera AB. Under 2008 sålde staten sitt innehav i OMX AB, V&S Vin & Sprit AB samt Civitas Holding AB, där Vasakronan AB ingick, för 76,5 miljarder kronor.

Inkomsttypen 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet består av två delar: tillkommande skatter och avräkningar. Under tillkommande skatter redovisas bl.a. skatter som tillfaller EU såsom den momsbaserade EU- avgiften och tullmedel. Sverige har från och med 2007 rabatt på avgiften och betalar endast en tredjedel av ordinarie avgift, vilket innebär att avgiften blir ca 3 miljarder kronor lägre än annars. Beslutet ratificerades 2009 och då gjordes en retoraktiv återbetalning för 2007 och 2008, vilket medförde att avgiften blev ca 9 miljarder kronor lägre 2009.

Tabell 3.2 Inkomster på statens budget 2006–2010

Miljarder kronor

Inkomstår		2006	2007	2008	2009	2010
	Statens skatteintäkter	799,7	825,2	787,0	736,5	777,0
	Periodiseringar	6,6	-9,7	21,8	-30,7	2,5
1000	Statens skatteinkomster	806,3	815,5	808,7	705,8	779,5
2000	Inkomster av statens verksamhet	43,4	66,5	53,0	48,1	41,8
3000	Inkomster av försåld egendom	0,1	18,0	76,5	0,1	0,2
4000	Återbetalning av lån	2,1	2,0	1,9	1,7	1,7
5000	Kalkylmässiga inkomster	7,8	8,2	8,7	8,9	8,9
6000	Bidrag från EU	12,4	13,0	11,0	11,7	13,0
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet	-48,2	-51,9	-56,2	-66,8	-65,5
8000	Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot	-13,7	-7,7	-2,4	0,0	0,0
Statens övriga inkomster (2000–8000)		4,0	48,2	92,6	3,8	0,0
Inkomster på statens budget		810,3	863,7	901,3	709,5	779,5

Inom inkomsttypen 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto redovisas stöd som ges som krediteringar på skattekonto och som enligt nationalräkenskaperna är att likställa med utgifter. Krediteringen för jämställdhetsbonus redovisas under denna inkomsttyp. Jämställdhetsbonusen för 2010 uppgick till 27 miljoner kronor. Det stora flertalet skatte- kontokrediteringar som har funnits tidigare under denna inkomsttyp har upphört eller flyttats till utgiftssidan på statens budget.

Den offentliga sektorns skatteintäkter

I tabell 3.3 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter mellan 2006 och 2010. Den offentliga sektorns skatteintäkter beräknas uppgå till 1 500 miljarder kronor 2010, vilket är 87 miljarder kronor högre än 2006. Det motsva- rar en genomsnittlig utvecklingstakt på 1,5 procent per år. Under 2006–2010 har regeländringarna på skatteområdet bidragit till att sänka skatteintäkterna med ca 108 miljarder kronor. Justerat för detta har skatteintäkterna ökat med i genomsnitt 3,2 procent per år.

Förändringar under skatt på arbete

Utvecklingen av intäkterna från skatt på arbete påverkas i huvudsak av skattebasens storlek, skatteregler för de direkta och indirekta skat- terna samt de skattereduktioner som dras från den slutliga skatten. Lönesumman utgör ca 70 procent av skattebasens storlek, vilket innebär att förändringen av antalet arbetade timmar och timlön har störst betydelse för utvecklingen av skatt på arbete. Den relativt snabba konjunktur- återhämtningen mellan 2009 och 2010 medför att lönesumman bedöms öka med 3,0 procent. Det kan jämföras med en utvecklingstakt på 0,3 procent som låg till grund för prognosen till statens budget för 2010.

Sedan 2007 har regeringen genomfört ett flertal förändringar som påverkar intäkterna från skatt på arbete. Till de mest betydelsefulla hör införandet av jobbskatteavdraget, skattere- duktionen för hushållstjänster och sänkta ar- betsgivar- och egenavgifter. År 2009 höjdes dessutom skiktgränsen för statlig inkomstskatt och en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer.

Arbetsgivar- och egenavgifter för äldre och ungdomar har under de senaste åren sänkts i

Skr. 2010/11:101

flera steg. År 2008 slopades den särskilda löne- skatten för personer över 65 år. Arbetsgivar- och egenavgifterna har, med undantag för ålderspen- sionsavgiften, halverats för personer i intervallet 18–24 år. År 2009 utökades nedsättningen av arbetsgivar- och egenavgifterna för unga och omfattar alla personer som vid årets början inte har fyllt 26 år. Det sammanlagda uttaget av ar- betsgivar- och egenavgifter generellt sänktes med 1 procentenhet fr.o.m. 2009.

År 2010 förstärktes jobbskatteavdraget med ett fjärde steg, vilket bedömdes minska intäk- terna från skatt på arbete med 10 miljarder kro- nor. Grundavdraget för pensionärer höjdes yt- terligare, vilket förväntas minska intäkterna från skatt på arbete med ytterligare 3,5 miljarder kro- nor. För kommunernas del kompenserades höj- ningen genom en motsvarande höjning av stats- bidragen. År 2010 genomfördes även ytterligare minskning av egenavgifterna för enskilda när- ingsidkare, vilket förväntas resultera i skatte- minskning motsvarande 1,6 miljarder kronor.

Sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna sänktes 2010 till 5,95 procent av avgiftsunderla- get. Arbetsmarknadsavgiften i arbetsgivaravgif- terna höjdes samtidigt till 4,65 procent av avgiftsunderlaget. Eftersom justeringen av de båda avgifterna skulle ske inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag sänktes den all- männa löneavgiften till 6,03 procent.

Den 1 juli 2007 infördes skattereduktion för hushållstjänster, s.k. RUT-avdrag (prop. 2006/07:94, bet. 2006/07:SkU15, rskr. 2006/07:181). Skattereduktionen utvidgades i slutet av 2008 till att även omfatta reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder, ROT-avdrag (prop. 2008/09:178, bet. 2008/09:SkU32, rskr. 2008/09:246). Den ekonomiska återhämtningen har lett till att intresset för hushållstjänster har ökat successivt. År 2010 beräknas skattereduktionen för husarbete (ROT- och RUT-avdrag) uppgå till drygt 14 miljarder kronor, vilket är 10 miljarder kronor högre än beräknat i statens budget för 2010.

Förändringar under skatt på kapital

Utvecklingen av intäkterna från hushållens skatt på kapital beror främst på utvecklingen av skatt på de taxerade kapitalvinsterna. År 2007 var de taxerade kapitalvinsterna som högst och uppgick till 172 miljarder kronor. Den kraftiga ned- gången på börsen 2008, i kombination med den

Skr. 2010/11:101

finansiella oron under året, medförde att kapital- vinsterna föll till 102 miljarder kronor 2008. Kapitalvinsterna föll ytterligare under 2009, men förväntas öka något 2010. År 2010 beräknas intäkterna från skatt på kapital, hushåll uppgå till knappt 30 miljarder kronor.

Som en följd av konjunkturnedgången och den finansiell oron föll intäkterna från skatt på företagsvinster kraftigt 2008. Intäkterna uppgick till 83 miljarder kronor, vilket är ca 22 miljarder kronor lägre än året innan. Men redan 2009 ökade intäkterna igen och uppgick till ca 87 miljarder kronor. Vinsterna i verkstadssek- torn föll även 2009, men flera andra branscher återhämtade sig redan under 2009 och ökade sina vinster. Under 2010 beräknas företagens intäkter öka ytterligare vilket leder till högre vinster. In- täkterna från skatt på företagsvinster beräknas uppgå till 102 miljarder kronor.

Förändringen av intäkterna från fastighetsskatten förklaras huvudsakligen av de regeländringar som gjorts mellan 2006–2008. År 2006 infördes en begränsning av skatteuttaget på markvärdet, vilket medförde att intäkterna från fastighetsskatten minskade trots den allmänna fastighetstaxeringen och ett högre skatteuttag på vattenkraft. År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten på bostäder och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Övergången medförde att intäkterna från fastighetsskatten och fastighetsavgiften blev lägre 2008 än 2007. År 2009 ökade intäkterna till följd av fastighetstaxeringen och 2010 beräknas intäkterna uppgå till drygt 25 miljarder kronor.

Förändringar under skatt på konsumtion och in- satsvaror

Den största delen av intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror kommer från mer- värdesskatt. Intäkternas utveckling påverkas framförallt av utvecklingen av hushållens kon- sumtion.

Åren 2006 och 2007 ökade de underliggande skatteintäkterna från mervärdesskatt i en snab- bare takt än hushållens konsumtionsutgifter. En förklaring till detta var en relativt snabb ökning av hushållens konsumtion av bilar och andra säl- lanköpsvaror. Dessa varor beläggs med den högsta skattesatsen. En annan förklaring till den snabba ökningen i mervärdesskatteintäkterna under perioden var att investeringarna ökade re- lativt mycket.

Från och med den 1 januari 2008 började nya regler att gälla för redovisning av mervärdesskatt vid omsättning av bygg- och anläggningstjänster. De nya reglerna innebär att skatten debiteras lö- pande i stället för vid tidpunkten för färdigstäl- landet. Övergången till de nya reglerna innebar att det under 2008 gjordes debiteringar både en- ligt det gamla och nya systemet. Den bedömdes medföra en engångseffekt på 8 miljarder kronor i högre intäkter 2008 och 2 miljarder kronor 2009.

Konsumtionen av bilar dämpades kraftigt un- der andra halvåret 2008, till följd av den globala konjunkturnedgången. Som en följd av detta dämpades även utvecklingen av intäkterna från mervärdesskatten. En svag konsumtionsutveck- ling under 2009 i kombination med minskade investeringar och låg försäljning av bilar med- förde att mervärdesskatteintäkterna i princip var oförändrade mellan 2008 och 2009.

År 2010 tog hushållens konsumtion åter fart. Bland annat ökade konsumtionen av bilar starkt. Samtidigt ökade investeringarna, särskilt byggin- vesteringarna, igen. Sammantaget har detta medfört att intäkterna från mervärdesskatten be- räknas uppgå till 324 miljarder kronor, vilket är 23 miljarder kronor högre än 2009.

Punktskatterna skiljer sig från mervärdesskatten i det avseende att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspris. Dessutom justeras skattesatserna för skatt på tobak samt energi- och koldioxidskatten med konsumentprisindex.

Intäkterna från punktskatterna uppgick 2006 till drygt 110 miljarder kronor och har sedan dess ökat successivt till 125 miljarder kronor 2010. Åren 2007 och 2008 ökade punktskatterna relativt mycket, med 3,7 procent respektive år.

Den svaga utvecklingen i ekonomin påverkade intäkterna från punktskatterna, men i mindre grad än många andra skatter. År 2009 ökade intäkterna från punktskatterna med 2,4 procent. Utvecklingen av intäkter från punktskatter förklaras även i hög grad av skattesatsjusteringar. Exempelvis beror den positiva utvecklingen av intäkterna från skatt på tobak till stor del på regeländringar och då i huvudsak de skattesatshöjningar som infördes den 1 januari 2007. År 2008 höjdes koldioxidskatten, vilket ledde till högre skatteintäkter. Införandet och återinförandet av trängselskatt i Stockholms innerstad samt införandet av skatt på trafikförsäkringspremier har ökat intäkterna från

skatt på vägtrafik med knappt 4 miljarder kronor 2006–2010.

Intäkterna från energi- och koldioxidskatten utgör ca 55 procent av intäkterna från punktskatter. År 2006 uppgick intäkterna från

energi-	och	koldioxidskatten		till drygt
38 respektive knappt			25 miljarder	kronor och
uppgick	2010	till	41 respektive	27 miljarder
kronor.

Energi- och koldioxidskatterna påverkas i relativt hög grad av konjunkturen. År 2009 ökade energi- och koldioxidskatten med 3,3 procent respektive 1,3 procent. Till följd av

Skr. 2010/11:101

den starka konjunkturåterhämtningen och det ovanligt kalla vädret ökade skatteintäkterna 2010 relativt mycket och intäkterna från energiskatten ökade med 2,7 procent, medan intäkterna från koldioxidskatten ökade med så mycket som 4,8 procent.

Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick 2006 till 8,6 respektive 10,7 miljarder kronor och har fram till och med 2009 ökat stadigt till 10,6 respektive 12,1 miljarder kronor.

År 2010 blev intäkterna från skatt på såväl alkohol som tobak marginellt lägre än 2009.

Skr. 2010/11:101

Tabell 3.3 Den offentliga sektorns skatteintäkter 2006–2010

Miljarder kronor

Inkomstår	2006	2007	2008	2009	2010
Skatt på arbete	857,2	873,6	909,0	867,1	874,9
Direkta skatter	490,1	483,0	497,5	475,7	475,5
Kommunal skatt	454,1	479,1	503,4	511,1	525,6
Statlig skatt	41,0	44,8	48,0	40,1	41,7
Allmän pensionsavgift	77,3	81,1	85,2	86,8	89,4
Skattereduktioner m.m.	-82,4	-122,0	-139,2	-162,5	-181,3
Artistskatt	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
Indirekta skatter	367,0	390,6	411,5	391,4	399,3
Arbetsgivaravgifter	357,0	382,1	404,1	392,4	403,7
Egenavgifter	10,9	11,8	12,1	11,5	12,4
Särskild löneskatt	28,9	30,2	32,6	32,5	33,5
Nedsättningar	-8,8	-10,5	-13,3	-20,5	-24,9
Tjänstegruppliv	1,2	0,9	1,2	0,9	1,1
Avgifter till premiepensionssystemet	-22,3	-23,9	-25,1	-25,4	-26,4
Skatt på kapital	192,2	208,7	163,5	160,2	180,9
Skatt på kapital, hushåll	37,4	49,7	26,3	24,9	29,8
Skatt på företagsvinster	99,2	104,6	83,0	86,5	102,2
Avkastningsskatt	11,1	12,8	15,2	12,3	11,5
Fastighetsskatt och fastighetsavgift	25,0	25,9	24,0	25,3	25,3
Stämpelskatt	9,5	9,4	9,4	8,1	9,0
Förmögenhetsskatt	6,1	0,0	0,0	0,0	0,0
Kupongskatt m.m.	3,7	6,3	5,5	3,1	3,1
Arvs- och gåvoskatt	0,1	0,0	0,0	0,0	0,0
Skatt på konsumtion och insatsvaror	375,3	399,0	418,7	422,9	449,4
Mervärdesskatt	265,2	284,8	300,3	301,5	324,4
Tobaksskatt	8,6	9,7	9,9	10,6	10,6
Skatt på etylalkohol	4,2	4,2	4,2	4,4	4,3
Skatt på vin m.m.	3,8	4,0	4,1	4,4	4,6
Skatt på öl	2,7	2,8	3,1	3,3	3,2
Energiskatt	38,2	38,2	38,8	40,1	41,2
Koldioxidskatt	24,7	25,1	25,7	26,1	27,3
Övriga skatter på energi och miljö	4,7	4,7	5,1	4,1	4,7
Skatt på vägtrafik	11,8	13,1	16,0	16,4	16,4
Skatt på import	5,2	5,9	5,9	5,2	5,7
Övriga skatter	6,3	6,5	5,6	6,7	7,1
Restförda och övriga skatter	-1,8	-0,8	-3,3	-3,3	2,2
Restförda skatter	-5,4	-7,6	-8,2	-7,8	-5,7
Övriga skatter	3,5	6,8	4,9	4,5	7,9
Totala skatteintäkter	1 422,8	1 480,5	1 487,9	1 446,9	1 507,4
Avgår: EU-skatter	-9,4	-7,3	-7,3	-6,8	-7,1
Offentliga sektorns skatteintäkter	1 413,5	1 473,2	1 480,6	1 440,1	1 500,3
Avgår: Kommunal inkomstskatt	-454,1	-479,1	-515,5	-524,8	-539,5
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet	-159,6	-168,9	-178,1	-178,8	-183,8
Statens skatteintäkter	799,7	825,2	787,0	736,5	777,0

Uppskjuten beskattning

Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspensionerna.

Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (s.k. över- avskrivningar).

Enligt de skattepolitiska riktlinjer som antogs av riksdagen våren 2008 (prop. 2007/08:100 av- snitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259) bör detta slag av uppskjuten beskattning undvikas.

De fordringar som är kopplade till olika for- mer av uppskjuten beskattning borde egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. För att ändå få en uppfattning om avtalspensionernas betydelse redovisas i tabell 3.4 det belopp som arbetsgivarna tryggat i försäkringsbolag. Till detta belopp ska läggas kreditförsäkrade pensioner, dvs. sådana som företagen avsatt i balansräkning, pensionsstiftelser och pensions- kassor samt förmånsbaserade pensioner i staten.

Ett ytterligare skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran vilket gör skattningen än mer osäker.

Skr. 2010/11:101

För att ändå ge en grov uppskattning av storleken på de skattekrav som den offentliga sektorn har redovisas i tabell 3.4 exempel på uppskjutna skattepliktiga belopp

Tabell 3.4 Exempel på uppskjuten beskattning (skattepliktiga belopp) avseende 2009 och tidigare år

Miljarder kronor

Uppskjuten beskattning för
avtalspensioner1	1 295
Uppskjuten beskattning för
individuellt pensionssparande1	336
Uppskjuten beskattning vid
försäljning av privatbostad2	242
Periodiseringsfonder3	204

Källor: 1Försäkringsförbundet, 2Skatteverket, 3egna beräkningar utifrån databasen FRIDA.

3.1.3Utgifter på statens budget

För att möjliggöra jämförelser av utgifterna på statens budget över tid redovisas i detta avsnitt utgifterna per utgiftsområde i miljarder kronor och som andel av de totala utgifterna under utgiftstaket (de takbegränsade utgifterna) 2006– 2010. Tidsserierna är angivna i 2010 års an- slagsstruktur. Genom att utgiftsområdena redo- visas i en och samma struktur 2006–2010 elimineras de skillnader som beror på att anslag före 2010 kan ha tillhört ett annat utgiftsområde.

Av tabell 3.5 framgår utgifternas utfall per ut- giftsområde 2006–2010. Skillnader i fördel- ningen mellan åren kan bero på utgiftsreformer och besparingar, förändrade makroekonomiska förutsättningar, förändrade volymer inom regel- styrda transfereringssystem, engångshändelser och tekniska förändringar.

Ett exempel på en teknisk justering är den förändring av avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften som genomfördes 2005. För- ändringen beräknades öka de kommunala skat- teintäkterna med 3,1 miljarder kronor 2006, vilket medförde att statsbidragen till kommunerna minskade med motsvarande belopp. Effekten på statens budget är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen innebar således att utgifterna på statens budget minskade av tekniska skäl med 3,1 miljarder kronor 2006 (och med 2,9 miljarder kronor 2005). Sådana förändringar ger upphov till brott i tidsserien. För att underlätta jämförelser över tiden redovisas därför även ett utfall som rensats för

Skr. 2010/11:101

större tekniska förändringar5. De är kursiverade i tabell 3.5.

Utgifternas fördelning mellan olika utgifts- områden kan ses som ett uttryck för politiska prioriteringar 2006–2010. Flera utgiftsområden uppvisar en betydande förändring under perioden såvitt avser utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna.

Under 2006–2010 varierade de makro- ekonomiska förutsättningarna. Till exempel har bruttonationalinkomsten (BNI) ökat under perioden, vilket har bidragit till att utgifterna inom bland annat utgiftsområde 7 Internatio- nellt bistånd har ökat mellan 2006–2010.

Utgifterna kan också förändras mellan åren till följd av förändrade volymer inom regelstyrda system. Några av de största volymförändring- arna 2006–2010 återfinns inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Exempelvis har ett minskat antal sjukpenningdagar inneburit minskade utgifter inom utgiftsområdet.

Ett exempel på en engångshändelse som på- verkar de takbegränsade utgifterna återfinns un- der utgiftsområde 22 Kommunikationer i och med att en extra amortering på infrastrukturlån gjordes under 2007 och 2008.

Nedan kommenteras några av de utgifts- områden som uppvisar de största förändringarna som andel av takbegränsade utgifter mellan 2006 och 2010.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 1 procentenhet under perioden. Ökningen förklaras främst av ökade utgifter för statlig assistansersättning, men även bidrag till läkemedelsförmåner, stimulansbidrag och tandvårdsförmåner m.m. bidrar till utgiftsök- ningen.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Justerat för tekniska förändringar minskade ut- giftsområdets andel av de takbegränsade utgif- terna med 3,9 procentenheter mellan 2006 och

2010. De minskade utgifterna beror främst på ett kontinuerligt minskat antal sjukpenningdagar.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Justerat för tekniska förändringar minskade ut- giftsområdets andel av de takbegränsade utgif- terna med 1 procentenhet under perioden 2006– 2010. Utgifterna under anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd m.m. minskade från knappt 44 miljarder kronor 2006 till ca 23 miljarder kronor 2008, vilket främst förklaras av en minskning av antalet arbetslösa, reformer som genomförts inom arbetslös- hetsförsäkringen och färre antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program. År 2010 är utgifterna ca 37,5 miljarder kronor, vilket beror på att antalet arbetslösa ökat. Arbetslösheten vände dock nedåt under loppet av 2010.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,5 procentenheter under perio- den 2006–2010. Ökningen mellan 2006 och 2010 är inte anmärkningsvärt stor men variationen mellan åren inom perioden är det. Variationerna beror i huvudsak på de extra amorteringarna på infrastrukturlån om 10 respektive 25 miljarder kronor som genomfördes 2007 och 2008.

5 Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens ikraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde året då ändringen trädde ikraft. Vissa av de justerade beloppen är ungefärliga.

Skr. 2010/11:101

Tabell 3.5 Utgifter på statens budget 2006–2010

Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statens budget för 2010. Utfall som justerats för tekniska förändringar är i kursiv stil.

			Andel i procent av de takbegränsade utgifterna						Miljarder kronor
Utgiftsområden			2006	2007	2008	2009	2010	2006	2007	2008	2009	2010
Utgiftsområden			2006	2007	2008	2009	2010	2006	2007	2008	2009	2010
1	Rikets styrelse	1,2		1,2	1,2	1,3	1,2	10,6	10,6	11,0	12,2	11,7
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	1,3		1,2	1,2	1,2	1,2	11,8	11,2	11,4	12,0	12,1

3	Skatt, tull och exekution	1,0		1,1	1,0	1,0	1,0	9,0	9,7	9,4	9,4	9,4

4	Rättsväsendet	3,2		3,4	3,5	3,5	3,6	28,5	30,6	32,7	33,6	35,5
5	Internationell samverkan	0,2		0,2	0,2	0,2	0,2	1,4	1,6	1,8	1,8	2,0

6	Försvar och samhällets krisberedskap	4,9		5,1	4,6	4,4	4,6	44,3	46,5	43,0	42,1	45,7

7	Internationellt bistånd	2,9		2,8	2,9	3,1	2,7	25,9	25,4	27,5	29,6	26,7
8	Migration	0,5		0,6	0,7	0,7	0,7	4,5	5,3	6,1	6,5	7,1

9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	4,7		5,1	5,2	5,5	5,7	42,2	46,7	49,1	53,1	56,0

10	Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp	14,0		13,1	12,3	11,4	10,1	125,7	119,5	115,9	110,0	99,9
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	5,0		4,8	4,5	4,4	4,2	45,0	43,7	42,6	42,3	41,5

12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn	7,1		7,1	7,0	7,1	7,1	63,7	64,9	66,4	68,1	70,2

13	Integration och jämställdhet	0,4		0,5	0,5	0,6	0,5	3,4	4,3	5,0	5,3	5,2
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	7,8		6,0	5,1	6,3	7,0	69,5	54,9	47,8	60,6	68,6

14	Justerat för teknisk förändring1	8,0		6,3	5,1	6,3	7,0	71,6	57,1	47,8	60,6	68,6
15	Studiestöd	2,3		2,2	2,1	2,2	2,3	20,6	19,7	19,5	21,4	22,6
16	Utbildning och universitetsforskning	5,1		4,6	4,7	5,1	5,4	46,1	41,8	44,1	48,9	53,2

16	Justerat för teknisk förändring1	4,6		4,6	4,7	5,1	5,4	41,3	41,7	44,1	48,9	53,2
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	1,1		1,1	1,1	1,1	1,1	9,6	10,1	10,1	10,3	11,3
17	Justerat för teknisk förändring1	1,1		1,2	1,1	1,1	1,1	10,3	10,8	10,8	11,0	11,3
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande	0,3		0,3	0,2	0,2	0,2	2,9	2,4	2,1	1,9	1,6
	samt konsumentpolitik

19	Regional tillväxt	0,4		0,3	0,3	0,3	0,3	3,3	2,9	2,8	3,2	3,2

20	Allmän miljö- och naturvård	0,5		0,5	0,5	0,5	0,5	4,5	4,3	4,7	5,2	5,2
21	Energi	0,2		0,2	0,2	0,3	0,3	1,6	2,2	2,1	3,0	2,7

22	Kommunikationer	3,5		4,9	6,5	4,2	4,0	31,0	44,3	61,5	40,6	39,8

23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel	2,3		1,7	1,7	1,7	1,8	21,0	15,5	16,5	16,4	17,4
24	Näringsliv	0,4		0,5	1,4	0,7	0,9	3,9	4,3	12,8	6,6	8,5

25	Allmänna bidrag till kommuner	6,7		8,0	6,9	8,5	7,7	60,2	73,0	64,8	81,6	75,7

25	Justerat för teknisk förändring1	7,2		7,2	7,5	8,9	7,7	64,8	65,5	70,3	85,7	75,7
26	Statsskuldsräntor m.m.2							49,5	47,3	48,2	36,5	23,4
27	Avgiften till Europeiska unionen	2,9		2,9	3,3	2,0	3,1	25,9	26,6	31,5	19,2	30,4

	Summa utgiftsområden							765,5	769,2	790,3	781,3	786,4
	Ålderspensionssystemet vid sidan av statens	20,0		20,7	21,3	22,8	22,6	179,1	188,2	201,4	219,8	222,9
	budget
	Takbegränsade utgifter	100,0		100,0	100,0	100,0	100,0	895,2	910,1	943,4	964,6	985,9

	Budgeteringsmarginal	1,3		3,1	1,4	2,5	3,9	11,8	27,9	13,6	24,4	38,1

	Utgiftstak för staten							907,0	938,0	957,0	989,0	1024,0

1De tekniska justeringarna av utgiftstaket för staten redovisas i budgetpropositionen, se bl.a. prop. 2009/10:1, Budgetpropositionen för 2010 Förslag till statsbudget, finansplan m.m., avsnitt 4.6.

2Ingår inte i takbegränsade utgifter.

Källa: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Skr. 2010/11:101

3.2Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna

I tabell 3.6 visas utvecklingen av ett antal nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkningar.

Tabell 3.6 Nyckeluppgifter ur resultat- och

balansräkningarna 2006–2010

Miljarder kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Statens netto-
förmögenhet	-635	-499	-410	-384	-358

Statsskulden	1 220	1 115	1 062	1 149	1 113

Transfere-
ringar exkl.
avsättningar	759	762	768	789	831

Kostnader för
statens egen
verksamhet	202	195	210	217	223
Skatteintäkter	964	990	968	903	965

Årets överskott
enl. resultat-
räkningen	104	127	92	27	53

Inga väsentliga förändringar av redovisnings- principer som påverkar denna tabell har skett under perioden.

Statens nettoförmögenhet

I diagram 3.1 redovisas utvecklingen av statens totala nettoförmögenhet och statsskulden under den senaste femårsperioden. Nettoförmögenheten är negativ, men har förbättrats med 277 miljarder kronor mellan 2006 och 2010. Resultaträkningens överskott, som ackumulerat uppgår till 403 miljarder kronor åren 2006–2010, är den huvudsakliga förklaringen till nettoförmögenhetens förbättring. Nettoförmögenheten har även påverkats av omvärderingar och förändrade värden av resultatandelar i dotter och intresseföretag vid sidan av resultaträkningen. Under motsvarande period har statsskulden minskat med 107 miljarder kronor.

Diagram 3.1 Statens nettoförmögenhet och statsskuld 2006–2010

Miljarder kronor

2006	2007	2008	2009	2010
0
-200
-400
-600
-800
-1000
-1200
-1400
Nettoförmögenhet			Statsskuld

Statsskulden

Lånebehovet och statsskuldens utveckling

Statens budgetsaldo visade ett underskott på 1,1 miljarder kronor 2010. Statens lånebehov är definitionsmässigt lika med saldot på statens budget fast med omvänt tecken.

Den konsoliderade statsskulden minskade med 36 miljarder kronor till 1 113 miljarder kronor 2010. Detta trots att budgeten i princip var i balans.

Att statskulden minskade beror på skuldkorrigeringar, vilka minskade statsskulden med 35 miljarder kronor. Den viktigaste korrigeringen var omvärderingar av valutaskulden, inte minst beroende på att kronan stärktes markant under 2010. Statsskulden minskade med 25 miljarder kronor beroende på omvärdering av valutaskulden. Även Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar spelar roll. De var nära noll vid slutet av 2010, en minskning med 4 miljarder kronor sedan årets början.

Den statsskuld som redovisas i Årsredovisningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från den som Riksgäldskontoret redovisar (okonsoliderad) på grund av elimineringar för myndigheters innehav av statsobligationer. Vissa myndigheter som bedriver en omfattande tillgångshantering av medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden och de räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden. Därigenom påverkar även förändringar i

myndigheters innehav av statspapper statsskulden enligt årsredovisningen.

Tabell 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper 2010

Miljarder kronor

	RGK		RGK,	Övriga	Elimineras i
	RGK		RGK,	myndig-	balansräk-
	(IG)	KAF	övrig	heter	ningen
Premieobliga-
tioner			0,4		0,4

Nominella
Stats-
obligationer	20,7	8,6		0,2	29,5
Reala
statsobliga-
tioner		8,2			8,2

Totalt	20,7	16,8	0,4	0,2	38,1

Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper uppgick till 38,1 miljarder kronor 2010. Nästan hela beloppet avser Kärnavfalls- fondens och Insättningsgarantifondens innehav. Övriga myndigheters innehav har varit mindre än 1 miljard kronor de senaste åren. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade årsredovisningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgälds- kontoret redovisar är 38,1 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen i årsredovisning för staten.

Definition av statsskulden

Statsskulden redovisas till nominellt belopp inklusive upplupen inflationskompensation för realobligationer till och med bokslutsdagen. Att statsskulden redovisas till nominellt belopp betyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen och inte till det belopp som betalats in.

Även derivatinstrument inkluderas, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgälds- kontoret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden i statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. Nuvarande mått överensstämmer med hur skulden mäts i EU- sammanhang, bl.a. inom ramen för proceduren mot för stora underskott (EDP).

Skr. 2010/11:101

Statsskuldens sammansättning och löptid

Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden utan att ta för stora risker. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer.

Det övergripande målet med statsskuldsförvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen lägger fast efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna anger i huvuddrag hur skulden ska fördelas mellan skuldslag och löptiden i respektive skuldslag.

Följande riktlinjer gällde för statsskuldens förvaltning 2010 enligt regeringsbeslut den 12 november 2009.

Löptiden för de tre skuldslagen skulle styras mot:

-Valutaskulden: räntebindningstid 0,125 år

-Realskulden: räntebindningstid 9,4 år

-Nominell kronskuld:

instrument med löptid upp till 12 år: räntebindningstid 3,2 år

instrument med löptid över 12 år: max volym 60 mdkr

Statsskuldens sammansättning skulle styras mot:

-Valutaskulden: 15 procent

-Realskulden: 25 procent

-Nominell kronskuld: 60 procent

Andelen valutaskuld uppgick till 14 procent i genomsnitt under 2010.6 Den viktigaste orsaken till att andelen låg under riktvärdet var den kraftiga kronförstärkningen under året. Realskuldens andel var däremot större än riktvärdet, i genomsnitt 26 procent under 2010. Riksgäldskontoret har möjlighet att avvika från riktvärdena i riktlinjerna inom angivna ramar.

Riksgäldskontorets vidareutlåning i utländsk valuta, som uppgick till 86 miljarder kronor, ingår i den redovisade konsoliderade statsskulden men inte i valutaskulden som den mäts i riktlinjerna från regeringen. En anledning är att det vore orimligt kostsamt att snabbt

6 Enligt regeringens riktlinjer mäts valutaskulden bl.a. exklusive lånet till Riksbanken i utländsk valuta, vilket förklarar skillnaden mot tabell 3.8.

Skr. 2010/11:101

minska den övriga valutaskulden för att hantera extra valutalån som de till Riksbanken. Dessutom påverkar vidareutlåning i utländsk valuta inte statsskuldens kostnader och valutarisker, eftersom de räntor låntagarna betalar (minst) täcker statens lånekostnader och fordringarna är i samma valuta som skulderna. Vidareutlåningen till Riksbanken och till Island uppgick till 84 miljarder kronor respektive 2 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken gjordes under 2009 för att förstärka valutareserven. Lånet till Island ska bidra till att landet tar sig ur sin kris.

Den nominella kronskuldens löptid varierar kring riktvärdet under året, bl.a. beroende på att statsskuldens storlek följer ett visst säsongsmönster. Under 2010 var löptiden i genomsnitt 3,2 år för lån med löptid under 12 år.

Den reala kronskuldens löptid minskade från 10,1 år i början av 2010 till 9,1 år vid årets slut. Emissionerna var små i förhållande till den utestående skulden och inget reallån löpte ut. Förkortningen av löptiden avspeglar därför främst att utestående lån kom ett år närmare förfall. Under hela året låg valutaskuldens räntebindningstid på riktvärdet 0,125 år (motsvarande ett halvt kvartal). Eftersom valutaskulden kan styras med hjälp av derivat, varierar löptiden inte nämnvärt över året.

Tabell 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning 2006–2010

Miljarder kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Nominella lån i
svenska kronor	754	683	651	631	632

Reala lån i
svenska kronor	200	199	186	190	211

Nominella lån i
utländsk valuta	266	233	225	328	270

Summa konsoli-
derad statsskuld	1 220	1 115	1 062	1 149	1 113

Den reala lånestocken uppgick till 211 miljarder kronor i slutet av 2010, vilket är en ökning med 21 miljarder kronor jämfört med 2009. Huvudsyftet med reala lån är att minska risken. Genom att komplettera statsskulden med ett ytterligare skuldslag är staten mindre utsatt för vad som händer med de nominella räntorna.

Genom att Riksgäldskontoret gett ut reallån i stället för nominell kronskuld med motsvarande löptider har också en besparing gjorts med uppskattningsvis 3 miljarder kronor under 2010.

Nyckeltalet för jämförelser av detta slag är skillnaden mellan den reala räntan vid emissionstidpunkten och räntan vid samma tidpunkt på en nominell obligation med motsvarande löptid. Sammanlagt sedan reallån infördes 1994 är besparingen 31 miljarder kronor, varav 26 miljarder kronor är ännu inte realiserad vinst. En stor del av det ackumulerade orealiserade resultatet kommer från låga inflationstal under tidigare år.

Upplåningen i utländsk valuta minskade markant under 2010. Riksgäldskontoret gav ut obligationer i utländsk valuta för motsvarande 31 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 130 miljarder kronor under 2009. Riksgälds- kontoret kan även skapa valutaskuld med hjälp av valutaswappar. Det innebär att Riksgälds- kontoret ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta. Omkring hälften av valutaskulden är exempelvis finansierad i kronor som sedan omvandlats till åtaganden i valuta med valutaswappar.

Valutaskuldens bokförda värde minskade med 58 miljarder kronor under 2010, varav orealiserade valutakursvinster svarade för 26 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen var att kronans värde ökade markant under året. Det minskar värdet av valutaskulden uttryckt i kronor.

Orealiserade valutakursförändringar ingår i valutaskulden och kan variera kraftigt mellan åren. År 2010 uppgick de orealiserade valutavinsterna till 26 miljarder kronor. År 2009 ingick orealiserade valutavinster som minskade statsskuldens värde med 0,9 miljarder kronor. Dessa kan jämföras med 2008 då de orealiserade valutaförlusterna uppgick till 30 miljarder kronor.

Valutaskulden bidrar på samma sätt som realobligationer till att diversifiera statsskulden, eftersom den minskar exponeringen mot svenska räntor. Genom att sprida skulden över flera valutor kan Riksgäldskontoret dessutom ha en kortare löptid vilket ger lägre förväntade lånekostnader.

I nominella lån i svenska kronor ingår privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Under 2010 minskade privatmarknads- upplåningen med 8 miljarder kronor och var vid årets slut 62 miljarder kronor eller 5,6 procent av statsskulden.

Tabell 3.9 Nominella lån i svenska kronor 2006–2010

Miljarder kronor

		2006	2007	2008	2009	2010
Nominella
statsobligationer		525	478	473	475	518
Ränte- och valuta-
swappar		-239	-226	-228	-249	-256
Statsskuldväxlar		252	170	139	115	85

Ränteswappar		94	112	134	121	126

Privatmarknadslån		63	63	81	70	62
Likviditetsförvalt-
ningsinstrument		45	69	50	108	45
Valutaterminer i
svenska kronor		14	17	2	-9	52
Nominella lån i
svenska kronor		754	683	651	631	632
Den	totala	volymen		premieobligationer

minskade under året med knappt 3 miljarder kronor och var vid årets slut 34 miljarder kronor. Riksgäldsspar minskade med ca 6 miljarder kronor till totalt 28 miljarder kronor 2010. Förklaring till minskningen är de låga räntorna. Under hösten 2008 gjordes dessutom väldigt stora insättningar på grund av den senaste finanskrisen. Volymen är nu tillbaka till de nivåer som rådde före den perioden.

Upplåningen på privatmarknaden minskade kostnaderna för statsskulden med drygt 0,2 miljarder kronor i förhållande till alternativ upplåning på kapitalmarknaden under 2010. För femårsperioden 2006–2010 var den sammanlagda kostnadsbesparingen 0,9 miljarder kronor, varav resultatet för premieobligationer uppgick till nästan 0,8 miljarder kronor.

Upplåningen i statsskuldväxlar fortsatte att

minska.	Statsskuldväxlar		emitteras varannan
vecka	och	utgör	huvuddelen	av

Riksgäldskontorets kortfristiga upplåning. Den utestående stocken statsskuldväxlar minskade från 115 miljarder kronor i början av 2010 till 85 miljarder kronor i december. Det avspeglar dels det låga lånebehovet, dels att Riksgäldskontoret prioriterar obligations- marknaden som den viktigaste marknaden på längre sikt. Växelstocken var i genomsnitt 99 miljarder kronor under 2010. Växelstockens storlek varierar över året.

Aktiv förvaltning

För att kunna minska kostnaderna för statsskul- den har Riksgäldskontoret möjlighet att ta posi-

Skr. 2010/11:101

tioner via aktiv förvaltning. En position innebär att exponeringen ökas eller minskas i ett till- gångsslag utifrån hur Riksgäldskontoret bedö- mer att värdet kommer att utvecklas. Ränte- och valutapositioner tas på de internationella mark- naderna. En vinst i den aktiva förvaltningen minskar statens räntekostnader med samma be- lopp. Utrymmet för risktagande styrs av reger- ingens årliga riktlinjer.

I september 2010 började Riksgäldskontoret en gradvis och förannonserad avveckling av en långsiktig position för en starkare krona. Posi- tionen byggdes upp under 2009 då den svenska kronan bedömdes som allt för svag. Bedöm- ningen var att kronan skulle stärkas när den fi- nansiella oron ebbat ut. Vid årsskiftet hade posi- tionen minskats från motsvarande 50 till 27 miljarder kronor. Den totala vinsten på posi- tionen, inklusive den orealiserade delen, uppgick då till 7,8 miljarder kronor. Hur stor den slutliga vinsten blir kan redovisas först när hela positio- nen är stängd. Avvecklingen kan komma att ta uppemot ett år i anspråk.

Vid sidan av strategiska positioner bedriver Riksgäldskontoret löpande aktiv förvaltning i utländsk valuta. Under 2010 gav den verksam- heten en förlust på 0,3 miljarder kronor. Under åren 2006–2010 var resultatet i genomsnitt knappt 0,2 miljarder kronor per år. Riksgälds- kontoret anlitar även externa förvaltare med uppdrag att ta löpande aktiva positioner. Under 2010 gav den externa förvaltningen en vinst på 0,3 miljarder kronor och bidrog således till att minska den samlade förlusten.

Statsskuldens kostnader

Utgifterna för statsskulden uppgick till ca 23 miljarder kronor 2010. Det är en minskning med 8 miljarder kronor jämfört med 2009.

Belastningen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och utgör ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksam- heten. Den utgiftsmässiga redovisningen inne- håller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldsräntornas utveckling över tiden. Ex- empelvis har valet av upplåningsteknik stor på- verkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre beskrivning av hur räntekostnaderna under en viss period påverkas av underliggande skuld-, ränte- och valutautveckling.

Skr. 2010/11:101

I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter elimine- ring av räntor till/från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skul- den i utländsk valuta. Av tabell 3.10 framgår statsskuldens kostnader, vilket utgör en sam- manfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultaträk- ningen, Nettokostnad för statsskulden).

Enligt resultaträkningen för 2010 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 12 miljarder kronor, vilket är en ökning med 7 miljarder kronor jämfört med 2009. Ökningen beror delvis på att redovisade orealiserade valu- takursdifferenser och att realiserade kursdiffe- renser samt ränteintäkter i upplåningsverksam- heten sammantaget ökade nettokostnaderna med 18 miljarder kronor jämfört med 2009. Räntekostnader på lån i utländsk valuta och rea- liserade kursdifferenser gick dock åt motsatt håll och minskade i stället kostnaderna med 11 mil- jarder kronor jämfört med 2009.

Tabell 3.10 Statsskuldens kostnader 2006–2010

Miljarder kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Räntekostnader på lån i
svenska kronor	52	55	55	37	38
Räntekostnader på lån i
utländsk valuta	23	26	21	12	7
Realiserade valutakurs-
differenser	6	2	-6	14	8
Realiserade kursdifferenser	6	4	5	2	8

Orealiserade valutakurs-
differenser	-15	0	17	-16	-8

Över- /underkurs vid emis-
sion m.m.	-7	-6	-7	-6	-7

Summa kostnader	65	81	85	43	46

Ränteintäkter i upplå-
ningsverksamheten	-28	-31	-28	-24	-20

Nettokostnader efter in-
täkter, exklusive skuld-
skötselåtgärder	37	50	57	19	26

Orealiserade valutavinster
(-) / förluster (+) exklusive
skuldskötselåtgärder	-9	4	19	-14	-14
Nettokostnader inklusive
skuldskötselåtgärder	28	54	76	5	12

Räntekostnaderna på lån i svenska kronor uppgick till 38 miljarder kronor, vilket är i nivå med 2009. Räntekostnaderna för lån i utländsk valuta minskade med 5 miljarder kronor till

7 miljarder kronor. Minskningen av räntekostnaderna förklaras av de låga marknadsräntorna under 2010.

Realiserade valutakursdifferenser påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser genom olika derivatinstrument som används i förvaltningen av valutaskulden. Utfallet för de realiserade valutakurs- differenserna uppgick till 8 miljarder kronor 2010 och minskade därmed kostnaderna med 6 miljarder kronor jämfört med utfallet 2009 som uppgick till 14 miljarder kronor. Minskningen av valutakursförlusterna beror på den starkare kronan.

Under 2010 ökade kostnaderna för de realiserade kursdifferenserna med 6 miljarder kronor, från 2 till 8 miljarder kronor.

De totala orealiserade valutakursdifferenserna, inklusive de orealiserade valutadifferenserna för skuldskötselinstrument, uppgick 2010 till totalt 22 miljarder kronor, vilket är en minskning med 8 miljarder kronor jämfört med 2009 då motsvarande siffra var 30 miljarder kronor i orealiserad valutakursvinst. Att de orealiserade valutakursvinsterna fortsatt att öka beror på att kronan stärkts ytterligare under 2010.

Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. är på ungefär samma nivå som tidigare år, och medförde att kostnaderna minskade med 7 miljarder kronor 2010.

Tillsammans med ränteintäkter i upplåningsverksamheten på 20 miljarder kronor uppgick årets nettokostnad för statsskulden, exklusive skuldskötselåtgärder, till 26 miljarder kronor 2010.

Skillnaden mellan statsskuldens utgiftsmässiga räntekostnader på 23 miljarder kronor och nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder på 12 miljarder kronor förklaras av olika principer för redovisning mot anslag respektive den kostnadsmässiga redovisningen i resultat- räkningen. Exempelvis att nollkupongräntor och andra upplupna räntor och orealiserade valutakursförändringar redovisas på olika sätt i statens budget och i resultaträkningen.

Transfereringar

I diagram 3.2 visas transfereringarna per sektor 2006–2010. De totala kostnaderna för transfereringar har ökat med 72 miljarder kronor eller 10 procent under perioden. Den största delen, 65 procent, av de statliga transfereringarna går till hushållen, inklusive hushållens övriga organisationer. Transfereringarna till hushålls- sektorn har ökat med 37 miljarder kronor eller 7 procent mellan 2006 och 2010. Från 2007 räknas inte nettoöverföringen till premiepensions- systemet med i transfereringar till ålders- pensionssystemet utan redovisas som transferering till hushållen. Tabellen är justerad med dessa värden för 2006.

Diagram 3.2 Transfereringar 2006–2010

Miljoner kronor

800 000
700 000
600 000
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
0
2006	2007	2008	2009	2010

Nettoöverföring till ålderspensionssystemet, AP-fonderna

Transfereringar till utlandet

Transfereringar till kommuner

Transfereringar till företag

Transfereringar till hushåll

I tabell 3.11 visas utvecklingen av olika transfereringar under den senaste femårsperioden. Som en följd av att utbetalda ålderspensioner överstiger de socialavgifter m.m. som inbetalas till pensionssystemet, är nettoöverföringen till ålderspensionssystemet (AP-fonderna) negativ fr.o.m. 2009, vilket redovisas som att AP-fonderna lämnar ett bidrag till staten (se Intäkter av bidrag). Nedan lämnas en närmare redovisning av delområdena socialförsäkring, arbetsmarknad, bistånd m.m. samt utbildning och studiestöd.

Skr. 2010/11:101

Tabell 3.11 Transfereringar 2006–2010

Miljoner kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Socialförsäkring	419 618	427 972	438 751	457 535	453 656

Allmänna bidrag
till kommuner	109 359	123 709	120 734	124 824	147 434

Arbetsmarknad	68 169	48 786	40 106	49 993	55 610

Nettoöverföring
till premiepen-
sionssystemet	25 920	26 387	27 546	27 138	28 524

Avgiften till
Europeiska ge-
menskapen	26 066	26 498	31 080	18 820	30 108
Bistånd m.m.,
migration och
integration	29 262	29 880	33 769	35 214	33 384

Utbildning, stu-
diestöd	26 838	22 581	22 130	22 388	26 643

Nettoöverföring
till ålderspen-
sionssystemet,
AP-fonderna	7 334	5 916	3 542	-	-
Övrigt	46 589	50 017	49 881	53 224	56 067

Summa	759 155	761 746	767 539	789 136	831 426

Socialförsäkring

Diagram 3.3 Socialförsäkringar 2006–2010

Miljoner kronor

500 000
450 000
400 000
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
2006	2007	2008	2009	2010

Läkemedelsförmånerna

Ersättning vid sjukdom och handikapp m.m.

Handikappolitik

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Ålderspensioner m.m.

Kostnaderna för socialförsäkringar minskade 2010, för första gången under femårsperioden, med 3,9 miljarder kronor eller 1 procent jämfört med 2009. Under hela femårsperioden var ökningen totalt 34 miljarder kronor eller 8 procent.

Skr. 2010/11:101

Tabell 3.12 Socialförsäkringar 2006–2010

Miljoner kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Ålderspensioner
m.m.	221 232	229 915	242 665	261 428	262 562
Ekonomisk trygghet
för familjer och barn	58 415	59 335	60 409	61 597	63 457
Handikappolitik	16 338	18 416	20 058	21 975	23 447

Ersättning vid
sjukdom och
handikapp m.m.	102 841	98 939	94 035	90 268	81 123
Läkemedelsförmå-
nerna	20 792	21 367	21 584	22 267	23 067
Summa transfere-
ringar	419 618	427 972	438 751	457 535	453 656

Kostnaderna för ersättning vid sjukdom och handikapp m.m. minskade med sammanlagt 22 miljarder kronor eller 21,1 procent under perioden 2006–2010. Området omfattar aktivitets- och sjukersättningar, sjukpenning och rehabilitering m.m. Från 2005 bröts den tidigare uppgången av kostnaderna inom ohälsoområdet och de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättningar har därefter minskat för varje år. År 2010 minskade kostnaden med 9,1 miljarder kronor eller 10,1 procent. Det förklaras av att antalet ersatta dagar fortsatt sjunka.

På övriga områden inom socialförsäkringen har kostnaderna ökat. Nominellt sett är den största ökningen på Ålderspensioner m.m. Detta område omfattar ålderspensioner vid sidan av statens budget, premiepensioner samt övrig ersättning vid ålderdom i form av garantipension, efterlevandepension till vuxna, bostadstillägg till pensionärer och äldre- försörjningsstöd (jfr. utg.omr. 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom). Ökningen av pensionskostnaderna har varit tämligen jämnt fördelad mellan åren. De ökade pensions- kostnaderna beror på ett ökat antal pensionärer, att en allt större andel av dessa har inkomstpension och att nya ålderspensionärer har en högre genomsnittlig inkomstgrundad pension, men även på indexomräkning av pensionsbelopp. För 2010 var ökningen relativt liten, på grund av en negativ indexuppräkning, svag inkomstutveckling och balanseringen inom pensionssystemet. Procentuellt har kostnaderna för handikappolitiken, med framför allt kostnader för statlig assistansersättning, ökat mest med 43,5 procent under perioden 2006– 2010 (se även not 4 till resultaträkningen).

I tabellerna visas antalet pensionstagare med ålderspension och utbetald ålderspension under perioden.

Tabell 3.13 Pensionstagare med ålderspension 2006–2010

	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män
	Antal	Procent	Antal	Procent	Summa
2006	955 994	56	764 622	44	1 720 616
2007	971 518	55	788 215	45	1 759 733
2008	975 687	55	802 128	45	1 777 815
2009	1 014 629	55	843 501	45	1 858 130
2010	1 038 037	54	873 172	46	1 911 209

Källa: Försäkringskassan t.o.m. 2008, därefter Pensionsmyndigheten.

År 2010 var drygt 1,9 miljoner personer pensionstagare med ålderspension, av dessa var 54 procent kvinnor och 46 procent män. Antalet pensionstagare har ökat med 11 procent sedan 2006.

Tabell 3.14 Utbetald ålderspension 2006–2010

Miljoner kronor

		Medel		Medel
		ersätt-		ersätt-
	Kvinnor	ning per	Män	ning per	Summa1
	kronor	månad	kronor	månad	Summa1
2006	92 053	8 024	107 609	11 728	199 662
2007	96 405	8 269	112 424	11 886	208 829

2008	102 011	8 713	119 672	12 433	221 683

2009	111 032	9 119	130 318	12 875	241 350
2010	112 497	9 031	131 279	12 529	243 776

1 December månads utbetalningar omräknade till årsbelopp.

Källa: Försäkringskassan t.o.m. 2008, därefter Pensionsmyndigheten.

Utbetalningarna av ålderspension uppgår för

2010 (i december månads nivå)	till nästan
244 miljarder kronor. Pensionerna	omfattar

inkomstpension, premiepension, tilläggspension och garantipension. Kvinnornas medelersättning per månad var 9 031 kronor och männens var 12 529 kronor, vilket är en sänkning av medelersättningen per månad för såväl kvinnor som män för första gången under perioden.


Kvinnornas		medelersättning		per	månad var
72 procent		av männens medelersättning 2010.
Det	innebär		dock	att	kvinnornas

medelersättning som andel av männens har ökat med 4 procentenheter från 2006 till 2010.

Tabell 3.15 Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2006–2010

Skr. 2010/11:101

Tabell 3.16 Arbetslösa personer i årsgenomsnitt, 2006–2010

	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män
	Antal	Procent	Antal	Procent	Summa
2006	34 524 796	79	8 957 898	21	43 482 694
2007	35 856 090	79	9 434 538	21	45 290 628
2008	37 117 288	79	10 143 062	21	47 260 350
2009	37 169 343	78	10 669 822	22	47 839 165
2010	38 228 681	77	11 489 945	23	49 718 626

Källa: Försäkringskassan

Antal ersatta dagar med föräldrapenning var 49,7 miljoner 2010, varav 77 procent uttagna av kvinnor och 23 procent uttagna av män. Andelen dagar uttagna av kvinnor har sjunkit med 1 procentenhet medan andelen som tas ut av män har ökat med 1 procentenhet mellan 2008 och 2009, och ytterligare 1 procentenhet mellan 2009 och 2010, efter att ha legat på en konstant nivå tre år i rad.

Arbetsmarknad

Diagram 3.4 Arbetsmarknad 2006–2010

Miljoner kronor

80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
2006	2007	2008	2009	2010
Arbetslöshetsersättning	Aktivitetsstöd, arbetsmarknadsutbildning m.m.			Övrigt

Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken minskade 2006–2010 med 12,6 miljarder kronor. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken gick ned fram till 2008, men under 2009 och 2010 har de åter ökat. Minskningen 2006–2008 förklarades av minskad arbetslöshet. På grund av lågkonjunkturen som inleddes hösten 2008 och som förstärktes 2009, har arbetslösheten åter ökat. Under 2010 minskade kostnaderna för arbetslöshetsersättning med nästan 1,7 miljarder kronor, men samtidigt ökade utgifterna för aktivitetsstöd, arbetsmarknadsutbildning m.m. med 8,3 miljarder kronor.

	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män
	Antal	Procent	Antal	Procent	Summa
2006	114 300	47	131 300	53	245 600
2007	104 400	48	111 400	52	215 800
20071	148 400	50	149 200	50	297 600
2008	152 400	50	152 300	50	304 700
2009	185 800	46	222 400	54	408 200
2010	192 775	46	222 850	54	415 625

Källa: AKU, SCB

1 Omräknad statistik för 2007, avser personer i åldersintervallet 15-74 år

Tabell 3.16 visar antalet kvinnor och män som var arbetslösa i genomsnitt under 2006 till 2010. I oktober 2007 gjordes statistiken om enligt internationella rekommendationer och den omfattar nu personer i åldern 15–74 år. Tidigare var åldersintervallet 16–64 år. På grund av detta är statistiken jämförbar från och med den justerade raden för 2007. (Den markerade raden för 2007 visar jämförbar statistik med 2008 och framåt.)

Antalet arbetslösa var i genomsnitt 415 625 under 2010. Arbetslösheten fortsatte att öka under de två första kvartalen 2010 men vände därefter och var vid årsskiftet 2010/2011 nere på nivåer som motsvarar det första kvartalet 2009. Andelen arbetslösa män ligger kvar på knappt 54 procent av andelen arbetslösa personer.

Bistånd m.m., migration och integration

Diagram 3.5 Bistånd m.m., migration och integration 2006–2010

Miljoner kronor

40000
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
2006	2007	2008	2009	2010

Bidrag via Sida	Bidrag via RK	Bidrag till migration och integration

Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, migration och integration ökade med 4,1 miljarder kronor eller 14 procent 2006–2010.

Skr. 2010/11:101

I kostnaderna ingår utöver bistånd även samarbete med Central- och Östeuropa och bidrag till utlandet. Den största procentuella ökningen under femårsperioden har skett för bidrag till migration och integration som ökat med 60,5 procent mellan 2006 och 2010. Under 2009 inträffade dock ett trendbrott och bidrag till migration och integration minskade med 4,4 procent, för att 2010 åter öka till samma nivå som 2008. De övriga biståndsposterna har minskat något 2010.

Utbildning och studiestöd

Diagram 3.6 Utbildning och studiestöd 2006–2010

Miljoner kronor

30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
2006	2007	2008	2009	2010

Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet

Utbildningspolitik Kammarkollegiet (bidrag till folkbildningsorganisationer)

Utbildningspolitik vid Skolverket

Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar, CSN

Kostnaden för utbildning och studiestöd har minskat något under perioden. Kostnaden för studiestöd, inklusive av- och nedskrivningar, har ökat med närmare 1 miljard kronor eller 7,3 procent under femårsperioden. Kostnaden för utbetalda studiestöd ökade med 2,7 miljarder kronor mellan 2009 och 2010.

De studiestöd som når flest personer är studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är generella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock lämnas med en högre bidragsdel, men i detta avseende är studiemedlet inte rättighetsstyrt.

Studiemedel består av studiebidrag och studielån och utgår till studerande i studiestödsberättigande utbildning.

Studiehjälpen består av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är generellt och lämnas normalt med 1 050 kronor per studiemånad för den som är mellan 16 och 20 år och studerar i en gymnasial utbildning inom gymnasieskola,

folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller vissa andra utbildningar.

Tabell 3.17 Studerande med studiemedel 2006–2010

	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män	Summa
	Antal	Procent	Antal	Procnt	Summa
2006	250 952	61	163 743	39	414 695
2007	252 363	61	159 923	39	412 286
2008	250 302	61	157 514	39	407 816
2009	266 810	60	177 132	40	443 942
2010	277 610	60	188 702	40	466 312
Källa: Centrala studiestödsnämnden

Tabell 3.18 Studerande med studielån 2006–2010
	Kvinnor	Kvinnor	Män	Män	Summa
	Antal	Procent	Antal	Procent	Summa
2006	178 842	60	117 216	40	296 058
2007	173 311	61	111 339	39	284 650
2008	169 776	61	108 648	39	278 424
2009	179 016	60	120 725	40	299 741
2010	185 386	59	128 304	41	313 690

Källa: Centrala studiestödsnämnden

Tabell 3.17 visar studerande med studiemedel 2006 till 2010. Studiemedel lämnas till studerande vid universitet och högskolor, vid godkända utbildningar utomlands och till studerande äldre än 20 år i gymnasiala utbildningar. Studiemedel består av studiebidrag och lån. Totalt fick 466 312 studerande studiemedel under 2010, vilket är en ökning med 22 370 studerande jämfört med 2009. Av dessa hade 313 690 studielån medan 152 622 studerande endast utnyttjade studiebidrag. Lånebenägenheten hos de studerande med studiemedel har minskat stadigt under den senaste femårsperioden. År 2010 fick fortfarande 60 procent eller 277 610 kvinnor och 40 procent eller 188 702 män studiemedel. Det är andra året i rad som andelen studerande med studiemedel ökar. Andelen har ökat kraftigt och är den allra högsta under hela perioden.

Statens egen verksamhet

Statens egen verksamhet avser främst kostnaderna för de statliga myndigheternas drift, dvs. personalkostnader, lokalkostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt övriga driftkostnader. Kostnaderna för statens egen

verksamhet den senaste femårsperioden framgår av diagram 3.7.

Diagram 3.7 Statens egen verksamhet 2006–2010

Miljoner kronor

250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
2006	2007	2008	2009	2010

Avskrivningar och nedskrivningar Övriga driftkostnader

Kostnader för lokaler

Kostnader för personal

Kostnaderna	har ökat	totalt	med	knappt
30 miljarder	kronor eller	16	procent	under

perioden.

För att öka jämförbarheten mellan åren har personalkostnaderna rensats för förändring av statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk avsättning hos Statens tjänstepensionsverk).

De högsta personalkostnaderna (se även not 6, Kostnader för personal) finns hos Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten och Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen Under femårsperioden har lönekostnaderna ökat med 21,6 procent vid Rikspolisstyrelsen och lönekostnaderna för Försvarsmakten har ökat med 8,6 procent, Försäkringskassans lönekostnader har minskat med 12,3 procent i samband med bildandet av Pensions- myndigheten medan Arbetsförmedlingen lönekostnader har ökat med 24,6 procent.

Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga myndigheternas lokaler. De högsta lokalkostnaderna finns hos Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och Regeringskansliet (se även not 7, Kostnader för lokaler).

Övriga driftkostnader avser omkostnader för de statliga myndigheternas verksamhet. Köpta varor och tjänster är av stor omfattning vid bl.a. Trafikverket som har omfattande köp av entreprenader, men också vid Försvarsmakten (se även not 9 Övriga driftkostnader).

Statens personal

I det följande redovisas en beskrivning av statens personal avseende antal anställda fördelat på kön,

Skr. 2010/11:101

åldersgrupper och sektorer. 7 Avgränsningen av staten är densamma som i resultaträkningen. I bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. redovisas vilka myndigheter som omfattas av redovisningen nedan samt vilka myndigheter som hör till respektive sektor.

Till riksdagen lämnas varje år, senast i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1, utg.omr. 2, bilaga 1), en utförlig redovisning av statsförvaltningens utveckling, bl.a. bedömningen av framtida personalkonsekvenser som följer av regeringens förslag till riksdagen.

Tabell 3.19 Antal statligt anställda 2006–2010, kvinnor respektive män

Antal1	2006	2007	2008	2009	20102
Kvinnor	109 678	109 357	107 601	108 545	110 032

Män	110 727	109 460	106 336	106 336	102 744
Summa	220 405	218 817	213 937	213 107	212 776

1Anställda med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År 2010 utgjorde de knappt 5 400 personer. Betings-, dag- eller timanställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde knappt 16 800 personer 2010.

2I redovisningarna t.o.m. 2009 var Premiepensionsmyndigheten (med ca 200 anställda) undantagen. Dessa ingår nu i Pensionsmyndigheten, som i sin helhet ingår i underlaget.

Källa: Arbetsgivarverket

Statligt anställda utgör ungefär 5,6 procent av det totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden. Under 1990-talets första hälft minskade antalet statsanställda. Därefter var det totala antalet statligt anställda relativt stabilt. Sedan 2007 har antalet anställda åter börjat att minska. Denna utveckling har fortsatt fram till och med 2010.

Antalet anställda (med månadslön) har minskat med drygt 300 under 2010. Detta beror främst på att f.d. Banverket Produktion med ca 3 000 anställda, brutits ut ur Banverket och inte längre ingår i underlaget (ingår numera i Infranord AB). Övriga delar av f.d. Banverket ingår i Trafikverket. Bolaget InfraNord AB ingår som frivillig medlem i Arbetsgivarverket. I övrigt har Försäkringskassan minskat antalet anställda med omkring 1 000 personer.

Några myndigheter uppvisar i gengäld stora ökningar av antalet anställda; Arbetsförmed- lingen med ca 1 800 och polisväsendet med ca 1 200. Försvaret har ökat med nästan 900 anställda.

7 Antalet anställda skiljer sig från antalet årsarbetskrafter. Antalet årsarbetskrafter redovisas i not 6 till resultaträkningen.

Skr. 2010/11:101

Staten är den sektor som har jämnast köns- fördelning på arbetsmarknaden. Den gradvisa utvecklingen mot fler kvinnor än män i staten har fortsatt. Kvinnornas andel närmar sig nu 52 procent. De könsmässiga skillnaderna mellan olika åldersgrupper är fortfarande marginell (se tabell 3.20), men varierar mellan olika sektorer.

Tabell 3.20 Antal statligt anställda 2006–2010 fördelade på åldersgrupper

Antal och procentuell fördelning

Ålder och
kön	2006	2007	2008	2009	2010
–34	45 704	44 788	43 499	43 804	45 622
Kvinnor	51	51	52	52	51
Män	49	49	48	48	49
–35–44	55 673	56 280	55 913	56 142	56 662
Kvinnor	50	50	51	52	53
Män	50	50	49	48	47

45–54	57 113	56 052	54 311	53 376	52 917
Kvinnor	49	49	49	50	52
Män	51	51	51	50	48

55–	61 915	61 697	60 214	59 425	57 574
Kvinnor	50	50	50	50	51
Män	50	50	50	50	49

Källa: Arbetsgivarverket

Utmärkande för staten är att andelen äldre är högre samtidigt som andelen i de yngsta åldersgrupperna är lägre i jämförelse med arbetsmarknaden i sin helhet.

Åldersfördelningen i staten 2010 var ungefär densamma som 2009. Genomsnittsåldern har sjunkit marginellt och uppgår till 45,4 år (45,7 år 2009). År 2010 var ca 27 procent av de statanställda 55 år eller äldre, medan 22 procent var 34 år eller yngre. Det bör observeras att åldersstrukturen skiljer sig avsevärt mellan olika myndigheter.

Antalet anställda redovisas på sektorerna Affärsverk, Försvar, Universitet och högskolor samt Övrig verksamhet.

Tabell 3.21 Antal anställda 2006–2010 fördelade på sektorer

Sektor

Kön	2006	2007	2008	2009	2010
Affärsverk1	18 943	19 124	18 892	14 501	9 288
Kvinnor	25	26	27	29	35
Män	75	74	73	71	65

Universitet2	52 366	52 266	51 456	52 135	54 056
Kvinnor	53	53	54	54	53
Män	47	47	46	46	47

Försvar3	16 599	16 138	15 181	15 509	16 410
Kvinnor	21	21	19	19	19
Män	79	79	81	81	81

Övrig verk-
samhet4	132 497	131 289	128 408	130 962	133 022
Kvinnor	56	56	56	56	56
Män	44	44	44	44	44

1Affärsverk och infrastruktur.

2Universitet och högskolor.

3Försvarsmakten.

4 Omfattar bl.a. Miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter. Källa: Arbetsgivarverket

De flesta statsanställda arbetar vid en stor myndighet. Drygt tre fjärdedelar av de statsanställda arbetar vid någon av de 40-talet myndigheter som har minst 1 000 anställda. Mindre än 1 procent av de statsanställda arbetar vid någon av de 60 myndigheter som har färre än 50 anställda.

Statens intäkter

Statens totala intäkter i resultaträkningen har ökat med 30 miljarder kronor (2,8 procent) sedan 2006. Efter nedgången mellan 2008 och 2009 ökade intäkterna med 84 miljarder kronor mellan 2009 och 2010 (8,2 procent). I absoluta tal har skatteintäkterna ökat mest. Procentuellt har intäkter av bidrag ökat mest som följd av att AP-fonderna sedan 2009 lämnar ett nettobidrag till staten för ålderspensionerna. De finansiella intäkterna som inkluderar resultatandelar och realisationsvinster vid försäljning av statligt ägda aktier har minskat med drygt 2 procent.

Intäkter av bidrag innefattar framför allt bidrag från EU, med en stor andel för finansiering av olika utbetalningar av bidrag på jordbruksområdet, samt bidrag till universitet och högskolor.

Diagram 3.8 Statens intäkter 2006–2010

Miljoner kronor

1 400 000
1 200 000
1 000 000
800 000
600 000
400 000
200 000
0
2006	2007	2008	2009	2010

Finansiella intäkter inkl. resultatandelar

Intäkter av bidrag

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Skatteintäkter

Skr. 2010/11:101

överskottet med 70 procent, eller med 65 miljarder kronor, till 27 miljarder kronor.

Diagram 3.10 Statens över- /underskott 2006–2010
Miljoner kronor
140 000
120 000
100 000
80 000
60 000
40 000
20 000
0
2006	2007	2008	2009	2010
		Över/-underskott

Skatteintäkter

Skatteintäkterna i resultaträkningen ligger på ungefär samma nivå i början och slutet av femårsperioden. Skatteintäkterna visade en stark ökning mellan 2005 och 2007 med 88 miljarder kronor eller 10 procent. Därefter minskade skatteintäkterna och mellan 2008 och 2009 var minskningen 64 miljarder kronor. Mellan 2009 och 2010 ökade skatteintäkterna återigen med 61 miljarder kronor.

Diagram 3.9 Skatteintäkter 2006–2010
Miljoner kronor
1 000 000
980 000
960 000
940 000
920 000
900 000
880 000
860 000
2006	2007	2008	2009	2010
	Skatteintäkter 2006-2010

Resultaträkningens över-/underskott

Av diagrammet framgår att den konsoliderade resultaträkningen har genererat överskott under hela perioden, med som mest drygt 127 miljarder kronor 2007. Mellan 2008 och 2009 minskade

Oförbrukade bidrag

Oförbrukade bidrag är en balanspost som visar mottagna bidragsintäkter som ska täcka framtida kostnader. I tabell 3.22 redovisas både utom- och inomstatliga oförbrukade bidrag 2006–2010.

Tabell 3.22 Oförbrukade bidrag 2006–2010

Miljoner kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Universitet och
högskolor	7 925	8 858	10 069	11 871	13 312
- inomstatliga	3 200	3 848	4 812	5 942	6 795
- utomstatliga	4 725	5 010	5 257	5 929	6 517

Länsstyrelser	2 216	2 553	2 253	2 186	2 107
- inomstatliga	2 128	2 496	2 190	2 085	2 010
- utomstatliga	88	57	63	101	97

Övriga	3 740	3 629	3 548	3 984	4 011
- inomstatliga	1 155	1 267	1 133	1 633	2 116
- utomstatliga	2 585	2 362	2 415	2 351	1 895

Summa	13 881	15 040	15 870	18 041	19 430
- inomstatliga	6 483	7 611	8 135	9 660	10 921
- utomstatliga	7 398	7 429	7 735	8 381	8 509

Tabell 3.22 visar att de oförbrukade bidragen totalt ökade med 5,5 miljarder kronor eller med 40 procent 2006–2010.

De inomstatliga bidragen är medel som betalats från en annan statlig myndighet och i många fall redovisats mot anslag hos den betalande myndigheten, trots att de ännu inte förbrukats hos den mottagande myndigheten eller utbetalats till slutanvändare. Denna post ökade med 4,4 miljarder kronor eller 68 procent

Skr. 2010/11:101

under perioden och uppgår vid utgången av 2010 till 10,9 miljarder kronor. Under 2010 har posten ökat med 1,3 miljarder kronor eller 13 procent. Huvuddelen, 62 procent, av de inomstatliga bidragen tas emot av universitet och högskolor. För universitet och högskolor är bidragen en del av finansieringen av forskning och utbildning. De lärosäten som redovisar störst belopp är Lunds universitet, Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet.

De största ökningarna av inomstatliga oförbrukade bidrag under 2010 finns hos Lunds universitet (286 miljoner kronor), Vetenskaps- rådet (148 miljoner kronor), Karolinska institutet (99 miljoner kronor) och Uppsala universitet (87 miljoner kronor). Universiteten får ofta sina bidrag från Vetenskapsrådet eller andra forskningsråd.

Vetenskapsrådet har framför allt mottagit bidrag från Kammarkollegiet för olika projekt inom internationellt samarbete. Skäl som nämns för ökningen hos universitet och högskolor, som kan avse både bidrag från andra myndigheter och från externa finansiärer, är bl.a. att bidrag erhålls för verksamheter som pågår under flera år och att det tar tid att bygga upp nya forskningsmiljöer med rekrytering och upphandling av utrustning när projekt startas. Ökningen av de oförbrukade bidragen måste också ses i ljuset av att de totala bidragen till forskning ökat.

Länsstyrelserna står för drygt 18 procent av de inomstatliga oförbrukade bidragen. Hos länsstyrelserna är det ofta fråga om medel som ska förmedlas som bidrag till olika regionala

projekt.	Övriga	myndigheter	redovisar
2,1 miljarder kronor		av de	inomstatliga

oförbrukade bidragen, vilket motsvarar drygt 19 procent av de totala inomstatliga bidragen för 2010. Regeringen har beslutat om en ny bestämmelse i 11 § anslagsförordningen (2011:223) som anger att utbetalning av bidrag från anslag ska göras i nära anslutning till att bidraget ska användas av mottagaren. Bestämmelsen trädde ikraft den 1 april 2011 och syftar bl.a. till att minska omfattningen av oförbrukade inomstatliga bidrag.

I årsredovisningen för staten elimineras de inomstatliga bidragen när balansräkningen konsolideras, eftersom de inte motsvaras av någon förpliktelse i relation till någon utomstående motpart.

Oförbrukade bidrag från utomstatliga givare har ökat med 1,1 miljarder kronor eller 15 procent mellan 2006 och 2010 och uppgår till 8,5 miljarder kronor. Universitet och högskolor står för en större andel av mottagna utomstatliga medel, 77 procent. Det är exempelvis fråga om medel från forskningsstiftelser. Länsstyrelsernas oförbrukade bidrag från utomstatliga givare är förhållandevis obetydliga, medan övriga myndigheter redovisar 22 procent av de under året mottagna medlen. Bland dessa kan nämnas Statens jordbruksverk och Ungdomsstyrelsen.8

8 I not 51 till balansräkningen specificeras de utomstatliga oförbrukade bidragen uppdelat per myndighet med kommentarer om ändamål.

Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

Skr. 2010/11:101

4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

Resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Riksbankens grundfond omfattas också eftersom den utgörs av kapital som ursprungligen tillskjutits av staten. Däremot omfattas inte Riksbanken, AP-fonderna och premiepensionssystemet. En fullständig förteck- ning över samtliga ingående organisationer framgår av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen.

Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter,

tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten.

Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

4.1Resultaträkning

Resultaträkningen för 2010 visar ett överskott på 53 miljarder kronor, vilket är en ökning med 26 miljarder kronor jämfört med föregående år (se tabell 4.1).

Skr. 2010/11:101

Tabell 4.1 Resultaträkning

Miljoner kronor

	Not	2010	2009

Intäkter
Skatteintäkter	1	964 899	903 454
Intäkter av avgifter och andra
ersättningar	2	58 351	55 716
Intäkter av bidrag	3	43 073	39 365
Summa intäkter		1 066 323	998 535
Kostnader
Transfereringar m.m.
Transfereringar till hushåll	4	-536 593	-532 450
Transfereringar till företag	4	-38 977	-36 803
Transfereringar till kommuner	4	-201 174	-175 183
Transfereringar till utlandet	4	-54 682	-44 700
Avsättningar till/upplösning av
fonder	4	-7 802	-4 091
Summa transfereringar m.m.	5	-839 228	-793 227
Statens egen verksamhet
Kostnader för personal	6	-95 565	-104 410
Kostnader för lokaler	7	-16 778	-16 334
Vissa garanti- och
kreditkostnader	8	-3 490	-1 433
Övriga driftkostnader	9	-84 606	-72 737
Avskrivningar och
nedskrivningar	10	-22 339	-22 464
Summa statens egen
verksamhet		-222 778	-217 378
Summa kostnader		-1 062 006	-1 010 605
Saldo före resultat från andelar
och finansiella poster		4 317	-12 070
Resultat från andelar i dotter-
och intresseföretag	11	46 106	29 009
Finansiella intäkter och
kostnader
Nettokostnad för statsskulden	12	-12 141	-5 495
Övriga finansiella intäkter	13	16 496	17 152
Övriga finansiella kostnader	14	-2 072	-1 906
Summa finansiella poster		2 283	9 751
ÅRETS ÖVERSKOTT		52 706	26 690

Förbättringen av resultatet beror framför allt på att skatteintäkterna ökade med 61 miljarder kronor. Samtidigt ökade kostnaden för transfereringar (exklusive avsättningar till fonder) med 42 miljarder kronor. Resultatet från andelar i dotter- och intresseföretag förbättrades med 17 miljarder kronor. Nettokostnaden för

statsskulden ökade med 7 miljarder kronor och uppgick till 12 miljarder kronor. Kostnaden för personal minskade med nästan 9 miljarder kronor till följd av minskade kostnader för statens tjänstepensioner. Övriga driftkostnader ökade med 12 miljarder kronor.

4.1.1Intäkter

Diagram 4.1 Statens intäkter

	Finansiella	Intäkter av
Intäkter av	intäkter	Intäkter av
	intäkter	bidrag
	2%	bidrag
avgifter och	2%	4%
avgifter och		4%
andra
ersättningar
5%

Skatteintäkter

89%

Skatteintäkterna uppgick till 965 miljarder kronor och utgör 89 procent av statens totala intäkter (se diagram 4.1). Statens skatteintäkter ökade med 61 miljarder kronor (6,8 procent) jämfört med 2009.

Skatt på kapital ökade med 21 miljarder kronor (13 procent) jämfört med 2009. Skatt på kapital från hushåll ökade med 4,8 miljarder kronor (19 procent). Ökningen förklaras framför allt av ökade vinster från aktie- och bostadsförsäljningar. Skatt på företagsvinster ökade med 16 miljarder kronor (18 procent) på grund av företagens högre vinster.

Jämfört med 2009 är direkta skatter på arbete nästan oförändrade. Den marginella förändringen förklaras av att skatte- reduktionerna som minskar intäkterna från direkta skatter ökat i ungefär samma omfattning än inkomstskatterna ökat. Skattereduktionerna ökade med 19 miljarder kronor och inkomstskatterna med 16 miljarder kronor. Bland annat har avdragen för husarbete (ROT-

och RUT-avdrag) och jobbskatteavdragen ökat.

Indirekta skatter på		arbete ökade	med
7,9 miljarder	kronor	mellan	åren.

Arbetsgivaravgifterna ökade med 11 miljarder kronor till följd av lönesummans utveckling. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen i procent av lönesumman. Enligt preliminära beräkningar ökade lönesumman med knappt 3 procent.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar har ökat med 2,6 miljarder kronor. Mest ökade Svenska Kraftnäts uppdragsintäkter till följd av höjda tariffer och ökad överföringsvolym på nätsidan. Bidragsintäkter har ökat med 3,7 miljarder kronor. Den största ökningen avser ökade intäkter av AP-fondsmedel, som avser AP-fondernas nettobidrag för utbetalningarna av pensioner under året.

4.1.2Kostnader

Diagram 4.2 Statens kostnader

Finansiella kostnader 1%

Kostnader för statens egen verksamhet 21%

Transfereringar

78%

Av statens kostnader utgjorde 78 procent transfereringar, varav transfereringar till hushåll var den största delen (se diagram 4.2). Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 21 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 1 procent.

4.1.3Transfereringar

Diagram 4.3 visar transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt nationalräkenskapernas indelning. Den realekonomiska indelningen redovisas även utifrån anslagen på budgeten (se avsnitt 5.6

Skr. 2010/11:101

Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget).

Diagram 4.3 Transfereringar per sektor

Transfereringar till utlandet

Transfereringar till kommuner

24%

Transfereringar till	Transfereringar till
företag	hushåll
5%	64%

Av diagram 4.3 framgår att hushållssektorn är den dominerande mottagaren av statliga transfereringar. Transfereringarna till hushåll innefattar bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag och arbetslös- hetsersättning, men även bidrag till organisationer inom t.ex. utbildningsområdet eller biståndsområdet. Kommunerna tar emot 24 procent av transfereringarna i olika former av statsbidrag, företagssektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 7 procent av de statliga transfereringarna.

Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 831 miljarder

kronor. De ökade därmed med			42 miljarder
kronor mellan 2009 och 2010.
Transfereringar till hushåll		har	ökat	med
4 miljarder	kronor. Transfereringar		till hushåll
avseende	socialförsäkringen	minskade		med

5 miljarder kronor. Inom ohälsoområdet har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning fortsatt att minska.

Kostnaden	för sjukpenning minskade	med
2,4 miljarder	kronor (12 procent),	vilket

förklaras av att sjukpenning betalades ut till färre personer och för färre dagar per person. Antalet sjukpenningdagar fortsätter att minska, vilket beror på att fler ärenden med sjukersättning avslutas samtidigt som färre personer nybeviljas sjukersättning. Sjukfallen har också blivit kortare än tidigare. Däremot har sjukskrivningsdagarna för sjukfall kortare än två år börjat öka eftersom många som utförsäkrats kommer tillbaka till sjukförsäkringen igen. Jämfört med 2009 minskade aktivitets- och sjukersättningen med 5,8 miljarder kronor (9,6 procent). Minskningen förklaras främst av låga inflöden av nybeviljade

Skr. 2010/11:101

sjukpensionärer samtidigt som många lämnar sjukersättningen för att bli ålderspensionärer. Inflödet till sjukförsäkringen har minskat kraftigt, huvudsakligen till följd av striktare regler. Ålderspensionerna vid sidan av statens budget har ökat med 3 miljarder kronor.

Stöd till personer med funktionsnedsättning inkluderar även kommunernas andel av kostnader för assistansersättning och ökade med 1,5 miljarder kronor (6,7 procent). De ökade kostnaderna för assistansersättning beror på ökade timkostnader, att fler personer får assistansersättning samt att fler timmar per person och vecka beviljas.

Inom arbetsmarknadspolitiken har kostnaderna för arbetslöshetsersättningen minskat med 1,7 miljarder kronor och aktivitets- stödet ökat med 5,9 miljarder kronor. Arbetslösheten under 2010 var i genomsnitt 8,4 procent, en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med 20099. Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade

kostnaderna	för	föräldraförsäkringen	med
1,5 miljarder	kronor och kostnaderna		för
barnbidragen	med	0,4 miljarder kronor. Antal

uttagna dagar i föräldraförsäkringen har ökat med 3,9 procent jämfört med 2009. Andelen föräldradagar uttagna av män har ökat från 22 till 23 procent 2010 och detta har bidragit till att medelersättningen per dag är högre än 2009.

Kostnader för transfereringar till kommuner ökade totalt med 26 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med

23 miljarder	kronor.	Kommunerna fick
9,1 miljarder	kronor	och	landstingen

3,9 miljarder kronor i tillfälligt konjunkturstöd

2010 för att upprätthålla de grundläggande välfärdstjänsterna som kommunsektorn tillhandahåller och för att dämpa nedgången i sysselsättningen i kommunsektorn. Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting har därutöver ökat med 5,5 respektive 2,6 miljarder kronor. Även de ökade statsbidragen för kommunalekonomisk utjämning avsåg en tillfällig generell höjning med 4 miljarder kronor av de angivna skälen. Ökningen avsåg också kompensation för inkomstbortfall till följd av det förhöjda grund- avdraget för pensionärer som beräknas minska

kommun- och landstingsskatteintäkterna med 3,5 miljarder kronor.

Bland transfereringar till utlandet har avgiften till Europeiska unionen ökat med 11 miljarder kronor. Det beror på att den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomst (BNI) och den mervärdesskattebaserade avgiften reducerades 2009 till följd av återbetalningar av för mycket inbetalda avgifter under 2007 och 2008.

Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Sida och Regeringskansliet minskade med 1,0 respektive 0,9 miljarder kronor.

Avsättning till fonder

Avsättningen till fonder ökade med 3,7 miljarder kronor. Stabilitetsfonden har tillförts bank- garantiavgifter med 2,0 miljarder kronor och stabilitetsavgifter med 1,3 miljarder kronor.

4.1.4Kostnader för statens egen verksamhet

Kostnaderna för statens egen verksamhet (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) uppgick till 223 miljarder kronor10 2010, vilket är en ökning med 5,4 miljarder kronor jämfört med 2009.

Statens personalkostnader minskade med 8,8 miljarder kronor. Löner och pensions- utbetalningar ökade, men kostnaderna för statliga tjänstepensionsförmåner m.m. minskade


till	följd	av	lägre	kostnader		för
försäkringstekniska avsättningar					hos	Statens
tjänstepensionsverk.			Lönekostnader inklusive
lagstadgade		arbetsgivaravgifter			ökade	med
4,4 miljarder		kronor	(4,3	procent).		Övriga

driftkostnader ökade med 12 miljarder kronor. Mest ökade Trafikverkets driftkostnader för köp av entreprenadtjänster efter bolagisering av tidigare produktionsenheter.

9 Arbetslöshet i procent, årsgenomsnitt, av arbetskraften i åldersgruppen	10 Kostnaderna för statens verksamhet inklusive arbetsgivaravgifter
15-75 år.	uppgår till 248 miljarder kronor.

Skr. 2010/11:101

4.1.5Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag

Resultatet från andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 17 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras främst på bolagens redovisade nettoresultat enligt respektive årsbokslut.

LKAB förbättrade sitt resultat med 8,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökade intäkter på grund av högre priser och volymer för järnmalm. Resultatet för Apoteket AB uppgick till 4,5 miljarder kronor, vilket inkluderar realisationsvinst avseende försäljning av dotterbolag på 4,4 miljarder kronor.

4.1.6Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter och kostnader

Nettokostnaden för statsskulden ökade med 6,6 miljarder kronor, bl.a. på grund av minskade orealiserade valutavinster.

4.2Balansräkning

I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital per den 31 december 2010. I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag redovisas dessa i bilaga 3 Statliga bolag.

Skr. 2010/11:101

Tabell 4.2 Balansräkning

Miljoner kronor

TILLGÅNGAR

	Not	2010-12-31	2009-12-31

Anläggningstillgångar
Immateriella anläggnings-
tillgångar
Balanserade utgifter för ut-		6 136	5 980
veckling	15
Rättigheter och andra im-
materiella anläggnings-
tillgångar	16	1 007	938
Förskott avseende immateri-
ella anläggningstillgångar	17	2	0
Summa immateriella an-
läggningstillgångar		7 145	6 918
Materiella anläggningstill-
gångar
Statliga väganläggningar	18	102 667	102 994
Statliga järnvägsanlägg-
ningar	19	95 053	79 051
Byggnader, mark och annan
fast egendom	20	33 433	41 969
Förbättringsutgifter på an-
nans fastighet	21	3 637	3 552
Maskiner, inventarier, in-
stallationer m.m.	22	23 203	22 716
Pågående nyanläggningar	23	84 173	76 642
Beredskapstillgångar	24	98 205	98 352
Förskott avseende materiella
anläggningstillgångar	25	2 782	2 898
Summa materiella anlägg-
ningstillgångar		443 153	428 174
Finansiella anläggningstill-
gångar
Andelar i dotter- och intres-
seföretag	26	346 526	336 268
Andra långfristiga värdepap-
persinnehav	27	45 233	39 219
Långfristiga fordringar	28	4 168	5 765
Summa finansiella anlägg-
ningstillgångar		395 927	381 252
Summa anläggningstill-
gångar		846 225	816 344
Utlåning	29	275 931	276 893
Varulager m.m.

Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader	36	10 551	24 069
Upplupna bidragsintäkter	37	1 517	1 318
Övriga upplupna intäkter	38	13 127	23 574
Summa periodavgränsnings-
poster		25 195	48 961
Kortfristiga placeringar
Värdepapper och andelar	39	1 942	6 732
Summa kortfristiga placer-
ingar		1 942	6 732
Kassa och bank	40	6 438	3 990

SUMMA TILLGÅNGAR		1 246 092	1 218 998

KAPITAL OCH SKULDER
	Not

Nettoförmögenhet	41	-358 432	-383 709
Fonder	42	89 220	81 418
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
och liknande förpliktelser	43	185 088	188 710
Övriga avsättningar	44	21 008	18 195
Summa avsättningar		206 096	206 905
Statsskulden
Lån i Sverige		843 223	820 915
Lån utomlands		270 083	328 464
Summa statsskulden	45	1 113 306	1 149 379
Skulder m.m.
Leverantörsskulder	46	19 302	16 999
Övriga skulder	47	93 546	76 091
Depositioner	48	1 362	1 073
Förskott från uppdragsgivare
och kunder	49	327	355
Summa skulder m.m.		114 537	94 518
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader	50	31 643	30 890
Oförbrukade bidrag	51	8 510	8 381
Övriga förutbetalda intäkter	52	41 212	31 216
Summa periodavgränsnings-
poster		81 365	70 487

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER		1 246 092	1 218 998
Garantiförbindelser	53	1 221 219	1 264 341
Övriga ansvarsförbindelser	54	16 272	16 275

Varulager och förråd	30	1 569
Pågående arbeten	31	313
Fastigheter	32	168
Förskott till leverantörer	33	33
Summa varulager m.m.		2 083
Fordringar
Kundfordringar	34	10 220
Övriga fordringar	35	78 058
Summa fordringar		88 278

1 574
1 574
405	4.2.1 Nettoförmögenheten
172	4.2.1 Nettoförmögenheten
172
95	Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden
	Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden
2 246	mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda
	värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar
8 155	det ackumulerade underskottet i statens budget
55 677	över åren, svarar för den övervägande delen av
63 832	skulderna	och	därmed	den	negativa

nettoförmögenheten. Vid utgången av 2010 var nettoförmögenheten -358 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld på motsvarande belopp. Det är en förbättring med drygt 25 miljarder kronor jämfört med 2009 då nettoförmögenheten var -384 miljarder kronor.

Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan:

	Mdkr
Ökning av tillgångar	27
Minskning av skulder	5
Minskning av avsättningar	1
Ökning av fonder	-8

Summa	25

Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:

	Mdkr
Årets överskott enligt
resultaträkningen	53
Värdeförändringar av aktier och andelar	-28
Övriga direkta förändringar av
nettoförmögenheten	0
Summa	25

Förändringen av nettoförmögenheten är i första hand hänförbar till årets överskott i resultaträkningen på 53 miljarder kronor. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen. En återkommande förklaringspost är förändringar av aktier och andelar som redovisas direkt i balansräkningen, t.ex. förändringar av statligt ägda bolags egna kapital som inte är hänförbart till periodens resultat. Under 2010 uppgick dessa effekter till -28 miljarder kronor. Andra direkta förändringar var netto betydligt under 1 miljard kronor.

Jämförelse med nettoförmögenheten enligt definitionen i nationalräkenskaperna

För att belysa sambandet mellan olika sätt att re- dovisa statens finansiella ställning görs en jämfö- relse mellan nettoförmögenheten i balans- räkningen och nationalräkenskaperna (NR). NR:s beräkningar finns inte färdigställda för 2010 och jämförelsen görs därför för 2009. NR:s uppgifter har dessutom kompletterats på några punkter för att öka jämförbarheten. Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid

Skr. 2010/11:101

utgången av 2009 på -384 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2011 års ekonomiska vårproposition på 183 miljarder kronor innebär att NR-beräk- ningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 567 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen.

Skillnaderna beror dels på olika värderings- principer, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till åter- anskaffningsvärdet, dvs. restvärdet efter av- skrivningar räknas upp med prisindex samt med moms medan fasta realtillgångar i balansräkningen värderas till ursprungligt anskaffningsvärde. Detta står för 55 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvär- dering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för vissa aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. Beredskapstillgångar ingår en- dast till den del det inte avser s.k. förstörelse- materiel11. I fråga om avgränsning ingår Riksban- ken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt tas främst vissa stora myndigheter med omfattande finansiell verksamhet med i NR. Fordringar och skulder av löpande karaktär är till största delen inte med i NR. I anslutning till not 41 visas de viktigaste skillnaderna för 2009 och 2008.

4.2.2Övriga förändringar i balansräkningen

Under räkenskapsåret 2010 ökade de totala

tillgångarna med 27	miljarder kronor till
1 246 miljarder kronor.

De materiella anläggningstillgångarna ökade med 15 miljarder kronor. Statliga järnvägsan- läggningar ökade med 16 miljarder kronor. An- skaffningsvärdet för Botniabanan uppgår till 17 miljarder kronor, varav 6 miljarder kronor har tagits upp bland tillgångarna under året. Pågående nyanläggningar har ökat med 7,5 miljarder kronor, varav Trafikverket står för den största delen. Trafikverkets pågående större

11 Försvarets inköp av förstörelsevapen och kringutrustning för att använda dessa, såsom jaktplan och stridsvagnar, behandlas i NR som insatsförbrukning och inte som bruttoinvestering.

Skr. 2010/11:101

investeringsprojekt avser citytunneln och ombyggnad av Malmö bangård, Citybanan i Stockholm, Ådalsbanan, Götalandsbanan, Haparandabanan och Pajalaprojektet. Byggnader, mark och annan fast egendom har minskat med 8,5 miljarder kronor. Minskningen avser huvudsakligen Luftfartsverket som delades den 1 april 2010. De flygplatser som staten ägde med byggnader, fältanläggningar, elanläggningar och teleanläggningar övergick då till det nya statligt ägda bolaget Swedavia AB.

De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 15 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 10 miljarder kronor. Bland dotterföretagen har LKAB:s andelsvärde ökat med 8,0 miljarder kronor, vilket förklaras av årets vinst. Vattenfall AB:s andelsvärde har minskat med 8,9 miljarder kronor. Förändringen utgörs främst av negativa omräkningsdifferenser för verksamhet i utlandet på 30 miljarder kronor, som delvis har utjämnats av positiv påverkan från valutasäkring av utländskt eget kapital. Apoteket AB har delats ut till staten från Apoteksgruppen i Sverige Holding AB och andelsvärdet uppgår till 7,7 miljarder kronor. Apoteksgruppen i Sverige Holding AB har däremot minskat med 3,4 miljarder kronor främst till följd av utdel- ningen till staten. Andelar i intresseföretaget TeliaSonera har minskat i värde med 3,5 miljar- der kronor efter utdelning av 3,8 miljarder kronor till staten.

Andra långfristiga värdepappersinnehav har ökat med 6 miljarder kronor. Den största för- ändringen avser Kärnavfallsfonden som ytterli- gare ökat andelen fondmedel placerade i bostadsobligationer.

Övriga fordringar har ökat med 22 miljarder kronor jämfört med föregående år. Skatteverkets fordringar på skattekontot har ökat med 9 miljarder kronor. Skatteverket redovisar också en fordran på 17 miljarder kronor på kommuner och landsting avseende slutreglering av kommu- nalskatt för inkomståret 2009. Slutavräkningen av kommunalskatt kan variera starkt mellan åren.

Periodavgränsningsposterna minskade med 22 miljarder kronor. Förutbetalda kostnader har minskat med 14 miljarder kronor, vilket förklaras av att Skatteverkets utbetalning i december 2009 redovisas som en transfererings- kostnad i årsredovisningen för 2010. Övriga upplupna intäkter har minskat med 10 miljarder kronor, vilket avser periodisering av skatter till

följd av att de betalda skatterna översteg de beräknade intäkterna 2010.

Värdepapper och andelar har minskat med 4,8 miljarder kronor eftersom Riksgäldskontoret inte hade några kortfristiga placeringar detta år.

Fonder ökade med 7,8 miljarder kronor under året och mest ökade Stabilitetsfondens behållning, 4 miljarder kronor. Avsättningar för pensioner minskade med 3,6 miljarder kronor främst hos Statens tjänstepensionsverk. Avsättningen för statens tjänstepensions- åtagande minskade beroende på att basbelopps- indexeringen var negativ och att den s.k. omkostnadsbelastningen på räntan sänktes. Även pensionsavsättningen hos Luftfartsverket sjönk som en följd av överföring av verksamhet till Swedavia AB. Övriga avsättningar ökade med 3 miljarder kronor. Det avser Exportkredit- nämndens avsättningar för risker i garanti- engagemang som ökade som en följd av större volymer.

Statsskulden minskade med 36 miljarder kro- nor och uppgick vid 2010 års utgång till 1 113 miljarder kronor. Lån i svenska kronor ökade med 22 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 58 miljarder kro- nor. Den andel av statsskulden som upptas i utländsk valuta minskade från 29 till 24 procent. För en närmare beskrivning av statsskuldens utveckling, se avsnitt 3.2 Lånebehovet och stats- skuldens utveckling.

Övriga skulder ökade med 17 miljarder kronor främst vid Riksgäldskontoret, där skuldposter knutna till statsskuldförvaltningen ökade. Dessutom sattes försäljningslikviden för Apoteket AB in på konto i Riksgäldskontoret och redovisas i balansräkningen under övriga skulder.

4.3Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, inve- steringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som föränd- ringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar.

Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna

samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.

Tabell 4.3 Finansieringsanalys

Miljoner kronor

	Not	2010	2009

Statens verksamhet
Skatter	55	955 670	876 003
Avgifter och andra ersättningar	56	74 939	76 144
Intäkter av bidrag		43 073	39 365
Summa justerade intäkter		1 073 682	991 512
Transfereringar	57	-830 582	-790 664
Statens egen verksamhet	58	-201 861	-186 423
Summa justerade kostnader		-1 032 443	-977 087
Justeringar till betalningar	59	39 058	61 678
Saldo statens verksamhet		80 297	76 103
Investeringar	60
Finansiella investeringar		-11 910	-30 197
Materiella investeringar		-47 504	-46 959
Immateriella investeringar		-2 281	-2 579
Summa investeringsutgifter		-61 695	-79 735
Försäljning av anläggnings-
tillgångar		11 365	1 512
Summa investeringsverk-
samhet		-50 330	-78 223
Utlåning	61
Nyutlåning		-14 904	-119 072
Amorteringar		15 395	21 152
Summa nettoutlåning		491	-97 920
Finansiella aktiviteter
Finansiellt netto för statens
upplåning	62	-33 694	-35 583
Övrigt finansiellt netto	63	12 914	13 088
Justeringar till betalningar	64	4 802	4 827
Summa finansiella aktiviteter		-15 978	-17 668
Totalt		14 480	-117 708

Statens nettoupplåning
Förändring av statsskulden		-36 033	87 620
Orealiserade valutakursför-		21 553	30 088
ändringar
Totalt		-14 480	117 708

Skr. 2010/11:101

4.3.1Statens verksamhet

Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultat- räkningen, uppgick 2010 till 80 miljarder kronor, vilket netto är marginellt högre än föregående år. Inbetalningarna avseende skatter m.m. har ökat med 80 miljarder kronor medan transfereringar och statens egen verksamhet är 55 miljarder kronor högre än föregående år. Sammantaget ökar kassaflödet efter att hänsyn tagits till förändringar av tillgångar och skulder med 4 miljarder kronor.

4.3.2Investeringar

Summa investeringar under 2010 uppgick till 62 miljarder kronor, vilket är en minskning med 18 miljarder kronor. Det beror främst på en minskning av finansiella investeringar, eftersom Kärnavfallsfonden under 2009 placerade 18 miljarder kronor i bostadsobligationer och

staten deltog	i Nordeas nyemission	med
5,6 miljarder	kronor. Under 2010	har

Kärnavfallsfonden fortsatt placera i bostads- obligationer, men ökningen är inte så stor. Övriga finansiella investeringar 2010 avser främst aktier i Swedavia AB med 3,6 miljarder kronor i samband med bolagiseringen av delar av Luftfartsverket samt kapitalinsatser i SAS AB och Inlandsinnovation AB med sammanlagt 3,1 miljarder kronor.

De materiella investeringarna ligger kvar på en jämförelsevis hög nivå. Framför allt är investeringarna i bananläggningar jämförelsevis höga, nära 21 miljarder kronor, med bl.a. den sista etappen av Botniabanan om 6,4 miljarder kronor. Däremot har investeringarna i försvarssektorn minskat.

Det negativa kassaflödet från investerings- verksamheten har begränsats av inkomster från

försäljning	av anläggningstillgångar, där	nära
10 miljarder	kronor avser inkomster	vid
bolagiseringen av delar av Luftfartsverket.

4.3.3Utlåning

Statens nettoutlåning visar en mycket kraftig minskning, och är i det närmaste noll. Även här beror skillnaden mellan åren på engångs-

Skr. 2010/11:101

händelser 2009. Framför allt var det ett lån till Riksbanken med 92,5 miljarder kronor för att förstärka valutareserven som gjorde netto- utlåningen exceptionellt stor. Under 2010 är både nyutlåning och amorteringar på en mer normal nivå.

4.3.4Finansiella aktiviteter

Nettobetalningar för finansiella aktiviteter under 2010 uppgick till -16 miljarder kronor, vilket innebär att de negativa nettobetalningarna minskade med 2 miljarder kronor jämfört med 2009. Ingen av delposterna visar stora förändringar.

4.3.5Statens nettoupplåning

Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakurs- förändringar i utländsk valuta. Statens netto- upplåning under 2010 var åter negativ, dvs. staten har minskat sina lån trots det negativa budgetsaldot. Statsskulden minskade med 36 miljarder kronor men orealiserade valutakurs- förändringar påverkade nettoupplåningen åt motsatt håll.

4.3.6Samband mellan resultaträkningen och utfallet för statens budget

I nedanstående tabell visas sambandet mellan resultaträkningens överskott och saldot i statens budget 2010. Tabellen visar de delar som skiljer resultaträkningen från statens budget, dvs. poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansierings- analysens saldo. Därefter visas justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget.

Tabell 4.4 Samband mellan resultaträkningens överskott och utfallet för statens budget 2010

Miljoner kronor

Resultaträkningens överskott	52 706

Justeringar för poster som ej medför
betalningar	-38 331
Justeringar för förändringar av ford-
ringar och skulder	33 356
Övriga transaktioner som påverkar
betalningar	-33 251

Finansieringsanalysens saldo	14 480
Justeringar hänförbara till statsskul-
den	-15 532
Förändring av Riksgäldskontorets
kortfristiga placeringar	-4 179
Förändring av inomstatliga innehav av
värdepapper, skuldkorrigeringar samt
övriga poster	-11 353

Statens budgetsaldo	-1 052

Transaktioner som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar kan delas upp i tre delar. Den första är resultatandelar i dotter- och intresseföretag som är intäkter som inte betalats, och som för 2010 uppgår till 46 miljarder kronor. Den andra delen är kostnader som inte medför betalningar. Den omfattar avskrivningar, nedskrivningar, avsättningar och fondering (28 miljarder kronor åt motsatt håll). Den tredje delen är orealiserade valutavinster på 21 miljarder kronor.

Förändringar av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultaträkningen. Skulderna har ökat, främst hos Skatteverket, vilket ger en positiv påverkan på likvida medel. Nettoförändringen av fordringar och skulder ger därför en positiv påverkan på likvida medel med 33 miljarder kronor.

Övriga transaktioner som påverkar betalningar är investeringar som gav ett utflöde av likvida medel netto, med hänsyn till sålda tillgångar, med 50 miljarder kronor. Nettoutlåningen påverkade inte kassaflödet mer än marginellt detta år, medan utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde på 17 miljarder kronor.

Justeringar som är hänförliga till statsskulden

Finansieringsanalysens saldo var positivt och drygt 15 miljarder kronor högre än det negativa

saldot i statens budget på 1 miljard kronor. Att nettoupplåningen därmed är negativ innebär att staten amorterat på sina lån. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Å andra sidan finns transaktioner som påverkar budgetens saldo men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. kortfristiga placeringar.

Minskningar av Riksgäldskontorets kort- fristiga placeringar medför att statsskulden har minskat med 4 miljarder kronor utan att saldot på statens budget har påverkats. Förändringar av myndigheters innehav av statspapper har påverkat lånebehovet men inte statsskulden. Innehavet har minskat med 2 miljarder kronor 2010 eftersom Kärnavfallsfonden har fortsatt att placera om medel till bostadsobligationer. Den största förändringen är Riksgäldskontorets ökade skulder för CSA-avtal som påverkat statens nettoupplåning, men inte statens budget, med 9 miljarder kronor.

4.4Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar

Årsredovisningen för staten grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar, vilka upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

I detta avsnitt beskrivs i en första del redovisningsprinciperna för resultat- och balans- räkning, i några fall med koppling även till statens budget. Den första delen innehåller även kommentarer till vissa särskilda poster och förändrade principer för resultat- och balans- räkning. Därefter görs en kort beskrivning av principerna för redovisningen av utfallet på statens budget. Slutligen belyses några viktiga skillnader och samband mellan de olika redovisningsmetoderna.

4.4.1Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning

Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redo- visning av kostnader och intäkter sker enligt bokföringsmässiga grunder.

Skr. 2010/11:101

De konsoliderade resultat- och balans- räkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt regeringens beslut den 16 december 2010 (dnr Fi2010/5683) om normering av avgränsning och uppställnings- former som grund för Ekonomistyrningsverkets underlag till årsredovisningen för staten 2010. De uppställningsformer som föreskrivs där, bygger på de uppställningsformer som före- skrivits för myndigheterna med vissa anpass- ningar för årsredovisningen för staten.

Grundläggande principer

Genom att redovisningen grundas på myndigheternas årsredovisningar, kommer även årsredovisningen för staten att följa de principer som följer av förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Riksdagen har beslutat om en utvidgad reglering i budgetlag av de principer som ska gälla för årsredovisningen för staten (prop. 2010/11:40, bet. 2010/11:KU14, rskr. 2010/11:177). De nya bestämmelserna innebär att regleringen i större utsträckning blir lagfäst. Redovisningsprinciperna blir dock i huvudsak oförändrade och ska tillämpas från och med årsredovisningen för staten för 2011.

De principer som lagts fast i den nya budgetlagen (2011:203) överensstämmer med de som finns i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag och därmed med den praxis som finns för årsredovisningen för staten sedan tidigare. De tillämpas därmed till sitt innehåll redan detta år. De viktigaste grundläggande principerna är:

-Samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna i årsredovisningen ska tillämpas från ett budgetår till ett annat.

-Värderingen av de olika posterna ska göras med rimlig försiktighet.

-Intäkter och kostnader som är hänförliga till budgetåret ska tas med oavsett tidpunkten för betalningen.

-De olika beståndsdelar som balans- räkningen består av ska värderas var för sig.

-Tillgångar och skulder eller intäkter och kostnader ska inte kvittas mot varandra.

Skr. 2010/11:101

-Den ingående balansen för ett budgetår ska överensstämma med den utgående balansen för det närmast föregående budgetåret.

Om det finns skäl till det och det är förenligt med god redovisningssed får avvikelse göras från de ovan angivna punkterna. Om detta sker ska upplysningar lämnas om skälen för avvikelsen och en bedömning av dess effekt på den ekonomiska ställningen och resultatet redovisas.

Genom tillämpning av god redovisningssed och genom den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och genom riksdagens beslut om statens budget har utöver dessa grundläggande principer bildats en helhet utifrån vilken de praktiska ställningstaganden som blir nödvändiga när årsredovisningen upprättas kan lösas. Många frågor är specifika för statlig verksamhet och man måste därför ta ställning i enskilda fall och lösa frågan mot bakgrund av denna helhet. Många frågor och system i staten är dessutom komplexa och det finns anledning att därför beskriva de metoder och lösningar som tillämpas. I det följande lämnas mot den bakgrunden upplysningar om vilka principer som tillämpas för specifika poster eller områden, vissa lösningar förklaras och andra särskilda upplysningar lämnas.

Transfereringar

Principen för redovisning av transfereringar är att de redovisas enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att de redovisas det år till vilket kostnaden hänför sig. Innebörden av denna princip för transfereringar är inte klarlagd i alla detaljer och Sverige deltar i ett internationellt utvecklingsarbete i syfte att klargöra principerna.

Transfereringar periodiseras endast när kostnaden tydligt är hänförlig till ett visst år. Exempel på detta är Sveriges avgift till EU och vissa EU-finansierade stöd på jordbruksområdet som uttryckligen avser ett visst år. I fall där något annat inte är tydligt bedöms kostnaden sammanfalla med betalningen.

Skatter

Sedan 2006 redovisas statens inkomster från skatter enligt nya principer, i enlighet med

riksdagens beslut om principer för redovisning av skatter (prop. 2005/06:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m., avsnitt 6.2.2, bet. 2005/06:FiU1, rskr. 2005/06:34). I samband med detta beslutade regeringen att samma principer ska gälla även för resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Principerna innebär främst att skatteinkomsterna redovisas enligt fullt periodiserade principer, dvs. det år som intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår, är det slutliga utfallet för taxering och betalningsgrad inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat taxeringsutfall och inbetalningar.

En relativt utförlig beskrivning av metoderna gjordes i årsredovisningen för staten för 2006.

Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första är skatter som hänförs till period (månad) i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra är skatter som beslutas vid taxeringen som sker årsvis och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller hushållens och företagens inkomstskatter samt fastighetsskatt m.m. När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många skatter, medan det redovisade utfallet för inkomstskatterna m.m. utgör en beräkning grundad på redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen och annan information. Här är osäkerheten större än för de skatter som debiteras månadsvis.

Metoden för beräkning av periodiserade skatter på detta sätt bygger på modeller för olika skatteslag och för totalsammanställningar som är uppbyggda inom Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket under lång tid och har utvecklats och anpassats successivt. Denna struktur ger bättre information om skatterna för året än årets skatteinbetalningar, eftersom informationen beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan det år dessa avser och inte först när betalning sker. Metoden får därför anses väl etablerad och prövad.

Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. En avser skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det helt eller nästan helt slutliga utfall som nu finns tillgängligt. I resultaträkningen hänförs den till det senaste året, eftersom principen innebär att intäkten i resultaträkningen inte revideras så som sker i budgetens utfall för de periodiserade skatterna. För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensions- systemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna så som de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- avgifter och inkomstutjämningsavgifter tillförs som en följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar som görs i årsredovisningen för staten. Dessa avser myndigheternas erhållna kompensation för ingående moms, särskild löneskatt och vissa punktskatter som myndigheterna betalar samt myndigheternas betalda arbetsgivaravgifter m.m. som till en del avser skatt som staten betalar till sig själv.

Avgränsning av redovisningsenheten

Balans- och resultaträkningarna samt finansieringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlighet med regeringens normeringsbeslut för Årsredovisningen för staten 2010 (dnr Fi2010/5683). Detta innebär att dessa dokument omfattar myndigheter under riksdag och regering, med undantag för Riksbanken som med hänsyn till dess speciella ställning inte ingår. AP-fonderna och premiepensionssystemets tillgångar och skulder inklusive avkastningen på dessa medel ingår inte heller på grund av att ålderspensionssystemet bör hanteras och redovisas för riksdagen på ett enhetligt sätt och att fondernas tillgångar har en annan karaktär än statens övriga tillgångar. Riksbankens grundfond ingår dock, då detta kapital ursprungligen tillskjutits av staten och därför kan ses som statens ägarandel i Riksbanken. En förteckning över vilka organisationer som omfattas av staten med denna avgränsning, och som ingår i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna

Skr. 2010/11:101

och finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.

Metoder för konsolidering

Gemensam brytdag

Den 10 januari gäller som gemensam s.k. brytdag för samtliga myndigheters räkenskaper. Med begreppet brytdag avses den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör den avslutade räkenskapsperioden avslutas. Fram till och med brytdagen bokförs leverantörsskulder och kundfordringar, efter brytdagen redovisas händelser som härrör från den avslutade perioden som upplupna kostnader respektive intäkter (dvs. som periodavgränsningsposter). Den gemensamma brytdagen är en förutsättning för att fordringar och skulder mellan myndigheterna ska kunna stämma överens.

Principer för konsolidering

Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultaträkningar efter det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats både från statsredovisningen och ur myndigheternas årsredovisningar. Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar eller skulder för staten som helhet eliminerats. Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen personal som före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Skatteverket.

Omklassificeringar av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostnader för verksamheten och inte transfereringar. Ett exempel är omklassificering av statens tjänstepensioner som redovisas som personalkostnad i statens årsredovisning men skilt från verksamhetens kostnader i Statens tjänstepensionsverks årsredovisning. I några fall följer inte myndigheterna de scheman för resultat- och balansräkning som är generellt föreskrivna. För affärsverken gäller dessutom

Skr. 2010/11:101

särskilda uppställningsformer. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste omklassificeras innan konsolidering görs.

Motpartsavstämning

För att det ska vara möjligt att eliminera s.k. inomstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, fordringar och skulder mellan myndigheter, används rutiner för s.k. motpartsavstämning mellan myndigheter. Kvaliteten i motparts- avstämningen, som infördes 2000, förbättrades successivt under åren därefter och antalet differenser över angivna beloppsgränser är sedan några år relativt lågt. Liksom de senaste åren är differenserna också beloppsmässigt nu så begränsade i relation till helheten att de inte kan anses påverka resultat- eller balansräkningen i någon utsträckning som har materiell betydelse.

Ändrade redovisningsprinciper

Pensionsmyndigheten

Fram till 2009 ingick Premiepensions- myndigheten (PPM) och dess verksamhet inte i årsredovisningen för staten. Detsamma gällde och gäller fortfarande AP-fonderna. Premie- pensionssystemet låg utanför årsredovisningen som en följd av regeringens bedömning att de förvaltade medlen för ålderspensionssystemet hade en annan karaktär än statens tillgångar i övrigt. Dessutom innebar ställningstagandet i nationalräkenskaperna att premiepensions- systemet skulle höra till hushållssektorn ett ytterligare argument för detta. Administrationen i myndigheten PPM sågs som en begränsad del som därför inte heller redovisades i staten. Den 1 januari 2010 bildades Pensionsmyndigheten som övertog både PPM:s uppgifter och uppgifter som rör både inkomstgrundad pension och garantipension m.fl. anslagsfinansierade pensionsförmåner vilka tidigare administrerades av Försäkringskassan. En stor del av Pensions- myndighetens verksamhet ska därmed ingå i årsredovisningen för staten, eftersom det utgör statens ansvar och verksamhet. I andra sammanhang tillämpas principen att alla statliga myndigheter ingår i årsredovisningen för staten även om de sysslar med verksamheter som är helt avgiftsfinansierade, om inte särskilda skäl finns. Därför ingår nu Pensionsmyndighetens verksamhetskostnader – personalkostnader, lokalkostnader och övriga driftkostnader – i sin

helhet i årsredovisningen för staten. De förvaltade pensionsmedlen, inklusive de preliminärt redovisade medlen för vilka pensionsrätter ännu inte fastställts, ingår däremot inte. Det gäller även motsvarande avsättning på skuldsidan samt vissa fordrings- och skuldposter med direkt koppling till dessa medel. I resultaträkningen undantas avkastningen på dessa medel och den kostnad för administrativ ersättning som lämnas till staten och olika förvaltare. Liksom tidigare ingår kostnaderna för utbetald pension från premiepensionssystemet bland transfereringarna till hushåll.

Genom denna metod har regeringen bedömt att man dels får den lösning som mot bakgrund av informationsbehovet och den organisatoriska lösningen ger det mest jämförbara resultatet i förhållande till tidigare år, dels följer de principer som gäller för andra verksamheter i statliga myndigheter där det skulle kunna ifrågasättas om verksamheten är en del av staten. Samtidigt behandlas premiepensionssystemets förvaltade tillgångar som en utanför staten stående enhet. Det ligger nära sättet att hantera AP-fondernas tillgångar och möjliggör den enhetliga hanteringen av skillnaden mellan årets inbetalda avgifter och utbetalda pensioner som en transferering till eller från staten.

Övriga generella förändringar

I övrigt har inga förändringar av generella redovisningsprinciper gjorts i årsredovisningen för staten som helhet för 2010.

Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter

Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall berörd myndighet ändrat jämförelsetal, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten såvida inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett detta möjligt har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats.

Ändrade principer för kompetensutvecklings- och kompetensväxlingsmedel

Under 2010 har Ekonomistyrningsverket rekommenderat myndigheterna att redovisa medel som reserverats för kompetens-

utvecklings- och kompetensväxlingsåtgärder för personal enligt avtal, som en avsättning. Förändringen gäller de situationer där osäkerhet föreligger om belopp och tidpunkt för utbetalning. Tidigare har medlen i de flesta fall redovisats som upplupen kostnad. Det har inte bedömts möjligt att räkna om jämförelsetalen för 2009 generellt, men förändringen uppskattas ha ökat posten Övriga avsättningar och i motsvarande grad minskat posten Upplupna kostnader med mellan 500 och 1 000 miljoner kronor.

Ändringar av jämförelsetal

Resultaträkningens saldo i jämförelsekolumnen för 2009 har förbättrats med 437 miljoner kronor med anledning av en rättelse av lämnade bidrag hos Statens energimyndighet.

Resultaträkningens saldo enligt
Årsredovisningen för staten 2009	26 253
Justering	437
Resultaträkningens saldo enligt
jämförelsekolumnen i Årsredovisningen
för staten 2010	26 690

I balansräkningens jämförelsekolumn har Kassa, bank med anledning av samma rättelse hos Statens energimyndighet ökat med 437 miljoner kronor och nettoförmögenheten ökat med samma belopp.

Jämförelsetal för Trafikverket

Den 1 april 2010 bildades Trafikverket och sam- tidigt lades Vägverket och Banverket ned. För- utom verksamheten från de båda nedlagda myn- digheterna har viss verksamhet även från Sjö- fartsverket och Statens institut för kommunika- tionsanalys förts till Trafikverket. För att uppnå bästa möjliga information i noterna har jämförel- setalen för poster i balansräkningen gjorts mellan Trafikverkets poster den 31 december 2010 och Vägverkets och Banverkets sammanlagda poster den 31 december 2009. För resultaträkningens poster jämförs summan av posterna för Trafik- verkets verksamhet för perioden 1 april – 31 december och Vägverkets och Banverkets verksamhet för perioden 1 januari – 31 mars 2010 med summan av posterna för Vägverkets och Banverkets verksamhet under 2009. Med denna metod för jämförelse bortses från den verksamhet som inte ingick i Vägverket eller Banverket och som har förts till Trafikverket,

Skr. 2010/11:101

men den bedöms vara av så begränsad omfattning att jämförelsen ändå är rättvisande.

Jämförelsetal för Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan

Pensionsmyndigheten övertog den 1 januari 2010 ansvaret för dels den tidigare Premiepen- sionsmyndighetens verksamhet, dels den del av Försäkringskassans verksamhet som avsåg pen- sion. Det har inte bedömts möjligt att ta fram uppgifter om balansposter eller resultatposter för den del av Försäkringskassans verksamhet som förts över eftersom de inte fanns specifice- rade på det sättet och det dessutom skett föränd- ringar i organisation och arbetssätt. För Premie- pensionsmyndighetens verksamhet, som tidigare inte ingick i årsredovisningen för staten, finns dessutom problemet att redovisningsprinciperna enligt reglerna för försäkringsföretag inte i alla delar överensstämmer med statens. Därför anges i noterna jämförelsetal för Försäkringskassans poster så som de fanns angivna föregående år och för Pensionsmyndigheten anges inga jämfö- relsetal. Undantag från denna princip har gjorts i not 5, 42 och 44 som innehåller fonder hos de båda myndigheterna och den särskilda avsätt- ningen för frivillig pensionsförsäkring. Dessa medel förvaltas avskilt från myndigheternas till- gångar och skulder i övrigt och därför har fon- dernas och avsättningens behållning och föränd- ring jämförts per fond i noterna.

Undantag från generella principer

För att på ett mer fullständigt sätt belysa tilläm- pade principer i årsredovisningen för staten, be- skrivs här undantag som förekommer från de generella ekonomiadministrativa reglerna och principerna eller från den praxis som vanligen gäller i staten. Det kan vara fråga om undantag både för en enskild myndighet och för statens redovisning eller statens budget som helhet.

Engångseffekter

Engångseffekterna på statens budget (se särskild sammanställning i Utfallet för statens budget) påverkar oftast inte resultaträkningen i årsredo- visningen för staten, eftersom redovisningen där görs på bokföringsmässiga grunder med periodi- sering av intäkter och kostnader. Balansräk- ningen påverkas för belopp som redovisas som periodavgränsningsposter och när likviditeten påverkas. I fall där engångseffekterna avser stora

Skr. 2010/11:101

engångshändelser, exempelvis intäkter från för- säljning av statliga bolag, kommer även resultat- räkningen att påverkas av t.ex. realisationsvins- ter.

Undantag hos vissa myndigheter

Den nybildade Pensionsmyndigheten redovisar marknadsvärden för sina tillgångar i premiepen- sionssystemet (s.k. placeringstillgångar) enligt de regler som gäller för försäkringsföretag. Dessa tillgångar finns inte med i årsredovisningen för staten. För att kunna tillämpa enhetliga redovis- ningsprinciper i hela myndighetens verksamhet, redovisas marknadsvärden även för de medel som finns med i årsredovisningen för staten (främst obligationer som tillhör den frivilliga pensionsförsäkringen och sjömanspensionsfon- den), i enlighet med undantag i myndighetens regleringsbrev. Dessutom räknas upplupna rän- teintäkter in i värdepapperets bokförda värde. I årsredovisningen för staten har dessa tillgångar värderats till upplupet anskaffningsvärde samti- digt som upplupna räntor särredovisas, i enlighet med den princip som gäller för tillgångar av detta slag som redovisas av andra myndigheter. Årsre- dovisningen för staten skiljer sig således från myndighetens årsredovisning på denna punkt.

Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 december 1998 dispens från kravet att redo- visa fordringar och skulder avseende uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Den utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt för systemet för punktskatter m.m.

Statens fastighetsverk har för bidragsfastig- heter undantag från regler vilka innebär att ka- pitalutgifter för bidragsfastigheterna inte be- traktas som anläggningstillgång.

Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer för ett relativt stort antal myndig- heter. Undantagen kan exempelvis avse regler som rör rätten eller formerna för att ta ut avgif- ter eller ta emot bidrag och donationer, finansie- ring av anläggningstillgångar, hur lån ska tas upp eller amorteras, hur anslag får utnyttjas eller hur redovisning mot anslag ska göras. Dessa påver- kar i de flesta fall inte årsredovisningen och re- dovisas därför inte här.

De olika typerna av beslut är i första hand inte att se som undantag, utan som finansiella villkor för den enskilda myndigheten. Regeringen fattar inom detta område årligen ett stort antal beslut

inom ramen för sin styrning av de statliga myn- digheterna. Det förekommer även mer omfat- tande undantag som har direkt koppling till en myndighets uppgift och som därför följer av myndighetens instruktion samt i vissa fall av lag. I fall där regeringen bedömt att den aktuella omständigheten är betydelsefull har riksdagen informerats tidigare i samband med beslut om anslag eller låne- och bemyndiganderamar.

Undantag i fråga om utformning av myndighetens årsredovisning eller finansiella rapportering

Viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemlig, och redo- visas därför på ett förenklat sätt i årsredovis- ningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka årsredovisningen för staten i någon vä- sentlig grad.

Värderingsprinciper

Myndigheter följer normalt generella värde- ringsprinciper för statlig redovisning i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns dock myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser förekommer dock i mycket liten omfattning (jfr Undantag hos vissa myndigheter ovan).

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta vär- dets princip. Detta innebär att de tas upp till an- skaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försälj- ningsvärde med avdrag för beräknad försälj- ningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaf- fenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffnings- värdet om det föreligger särskilda omständighe- ter och det samtidigt är förenligt med god redo- visningssed. Osäkra fordringar redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Ford- ringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- värde med avdrag för ackumulerade avskriv- ningar. Avskrivningstider anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd.

Aktier och andelar

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräk- ningen. Årets andel av företagens resultat redo- visas i resultaträkningen. Även affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas enligt ka- pitalandelsmetoden. I bilaga 3 Statliga bolag, re- dovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för dessa aktier i bilagan.

Kommentarer till särskilda poster

Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret

De TV-avgifter som riksdagen beslutar om sätts in på ett konto i Riksgäldskontoret varifrån de betalas till de tre public service-företagen Sveri- ges Television AB, Sveriges Radio AB och Ut- bildningsradion AB. Medlen förvaltas för statens räkning av Radiotjänst i Kiruna AB. Övergångs- vis tillförs extrapengar till Radiotjänst genom ett särskilt lån i Riksgäldskontoret, det s.k. distribu- tionskontot. Härigenom finansieras de tillfälligt ökade kostnaderna för samtidig distribution av TV-utsändningar i analog och digital form som krävs för att det ska vara möjligt att gradvis övergå till digitala TV-utsändningar. Avsikten är att distributionskostnaderna efter omläggningen ska vara lägre än kostnaderna skulle vara för analoga utsändningar.

Riksgäldskontoret redovisar i sin årsredovis- ning en fordran för TV-licensmedel uppgående till 582 miljoner kronor och en skuld avseende s.k. distributionsmedel på 1 455 miljoner kronor, netto en skuld på 872 miljoner kronor, till den s.k. Rundradiorörelsen. Radiotjänst har inte tagit upp tillgången och skulden i sina räkenskaper, eftersom det är fråga om förvaltade medel, inte tillgång och skuld för egen räkning. Medlen kommer att tas i anspråk respektive återbetalas i den ordning som riksdagen beslutar särskilt. Riksgäldskontorets fordran och skuld har tagits

Skr. 2010/11:101

bort i årsredovisningen för staten eftersom de är interna i staten samtidigt som Rundradiorörel- sens redovisning inte ingår i någon statlig redo- visningsenhet som redovisas som motpart till Riksgäldskontoret.

Statsskulden

Statsskulden värderas i den statliga redovis- ningen till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen och inte till det belopp som be- talats in (nominellt slutvärde). Dessutom värde- ras den inklusive derivatinstrument, som skuld- bytesavtal och valutaterminer. Måttet överensstämmer med hur skulden mäts i EU- sammanhang, bl.a. inom ramen för proceduren mot för stora underskott. I balansräkningen re- dovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. ef- ter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även avsnitt 3.2 Statsskulden). Den konsoli- derade statsskulden uppgick den 31 december 2010 till 1 113 miljarder kronor, medan den okonsoliderade statsskulden uppgick till 1 151 miljarder kronor.

Transfereringar via skattekonto

I ett antal fall görs transfereringar genom kredi- tering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) skattekonto hos Skatteverket i stället för att gö- ras i form av utbetalda bidrag. Den skattskyldige får således en skattereduktion. Denna subven- tion redovisas bland transfereringarna i resultat- räkningen, för att på ett transparent sätt visa statens stöd till olika verksamheter i samhället. Dessa transfereringar redovisas således brutto i resultaträkningen och samtidigt redovisas även skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av sub- ventionen. Det bakomliggande synsättet är att om tekniken med skattekonto inte använts, skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in med motsvarande belopp. Metoden är endast en teknisk lösning. Den generella redovisningsprin- cipen Innehåll före form (Substance over form) leder till slutsatsen att transfereringen och skat- ten ska redovisas brutto.

De transfereringar som omfattas är de som redovisas under inkomsttitelgrupp 8100 på sta- tens budget, Utgifter som redovisas som kredi- teringar på skattekonto. I statens budget har av- gränsningen gjorts utifrån kopplingen till skattelagstiftningen, så att nedsätt- ningar/subventioner som saknar koppling till skattelagstiftningen redovisas som transfere-

Skr. 2010/11:101

ringar. Nedsättningar med koppling till skatte- lagstiftningen men där det av administrativa skäl är enklare med nedsättning jämfört med ändrad skattelagstiftning, räknas av mot skatterna och redovisas inte som transfereringar. De redovisas också i anslutning till respektive skatt i den nya budgetstrukturen i stället för som tidigare i en särskild inkomsttitelgrupp eller inkomsthuvud- grupp. Den avgränsning av transfereringar som tillämpas överensstämmer med nationalräken- skaperna. Enligt ESA-95, European System of Accounts, ska endast skatterabatter som är ett led i den ekonomiska politiken nettoredovisas.

Transfereringar till kommuner och landsting i form av momskompensation

Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statens budget samtidigt som det generella stats- bidraget till kommuner som tidigare redovisades över anslag justerats ned med motsvarande be- lopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel 7222, Kompensation för mervärdesskatt, kommuner, vilket minskar inkomsterna i statens budget. För årsredovis- ningen för staten har det dock bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa som lämnade bi- drag och skatteintäkter i den konsoliderade re- sultaträkningen. Det innebär att både skattein- täkter och lämnade bidrag är drygt 45 miljarder kronor högre än nettobeloppen på inkomsttitlar respektive anslag i statens budget.

Transfereringar i det kommunala utjämningssy- stemet

Den kommunalekonomiska utjämningen netto- redovisas på statens budget varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssy- stemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnads- utjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 13 miljarder kronor tas in under anslaget i stället för på inkomsttitel. I resultat- räkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen. Det inne- bär att både transfereringar och skatteintäkter är 13 miljarder kronor högre än i statens budget för 2010.

Momskompensation till statliga myndigheter

Statliga myndigheter har rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för in-

gående mervärdesskatt. Myndigheterna rekvire- rar medlen från Skatteverket och i statens budget redovisas kompensationen som debitering (ne- gativ inkomst) på inkomsttitel 7221, Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter. I skattebe- greppet som ansluter till nationalräkenskaperna ingår denna skatt brutto som en del av den of- fentliga sektorns och statens skatteintäkter. Det är naturligt eftersom mervärdesskatten ingår i myndigheternas konsumtionsutgifter i national- räkenskaperna – där får man således en bruttore- dovisning. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten, liksom i myndigheternas redovisning, nettoredovisas däremot kostnaderna. Därför re- dovisas skatteintäkterna efter avdrag för denna kompensation.

Resultatandelar i dotter- och intresseföretag

De av Kammarkollegiet (tidigare Regerings- kansliet) redovisade resultatandelarna i dotter- och intresseföretag redovisas till stor del endast för tid fram till tredje kvartalet 2010, beroende på att bolagens rapporteringstidpunkter inte möjliggör för Kammarkollegiet att ta med upp- gifter för fjärde kvartalet. I årsredovisningen för staten justeras detta, så att hela 2010 års resultat och värdet vid utgången av 2010 enligt kapital- andelsmetoden redovisas. I enstaka fall används i stället den senaste delårsrapporten. Det innebär att årsredovisningen för staten på denna punkt avviker från Kammarkollegiets årsredovisning.

Överföringar till och från pensionssystemet

Eftersom AP-fonderna och premiepensions- systemet i övrigt inte konsolideras i årsredovis- ningen för staten, kommer de överföringar som görs mellan dessa fonder och staten i övrigt att behandlas som externa transaktioner.

Under året inbetalas socialavgifter och all- männa pensionsavgifter från arbetsgivare, egen- företagare och hushåll. Dessa redovisas brutto som intäkter under posten Skatteintäkter. Dess- utom tillförs Statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för bl.a. transfereringar. Därefter görs löpande överföringar av den andel som är hänförlig till ålderspensionssystemet till AP- fonderna och premiepensionssystemet. Löpande rekvirerar Pensionsmyndigheten, som betalar ut pensionerna, medel från AP-fonderna och pre- miepensionssystemet för de månatliga utbetal- ningarna av pension. Efter utgången av ett taxe- ringsår görs slutjusteringar av de medel som löpande överförts till AP-fonderna och premie-

pensionssystemet, i samband med att pensions- rätter fastställs.

För 2010 har de socialavgifter m.m. som in- betalats och överförts till AP-fonderna understi- git de pensionsmedel som rekvirerats från AP- fonderna för utbetalning av pension. De löpande överföringarna till och från AP-fonderna elimi- neras i årsredovisningen för staten och endast nettoöverföringen från AP-fonderna kvarstår därför. Den blir därmed en transferering från ål- derspensionssystemet, den s.k. socialförsäk- ringssektorn (Intäkt av bidrag, se not 3). För premiepensionssystemet gäller att inbetalda av- gifter överstiger utbetalda pensioner med bety- dande belopp och detta redovisas som en trans- ferering till hushåll eftersom premiepensionssystemet hänförs till hushålls- sektorn (se nedan).

Särskilt om premiepensionssystemet

Sedan 2007 redovisar nationalräkenskaperna premiepensionssystemet i hushållssektorn i stäl- let för som tidigare socialförsäkringssektorn, i enlighet med principer för denna typ av system som fastställts inom EU. I årsredovisningen för staten har viss anpassning gjorts till detta.

I redovisningen av utfallet för statens budget dras den del av arbetsgivaravgifter och egenav- gifter som förs till premiepensionssystemet av från intäkterna, så att skatterna redovisas exklu- sive de avgifter som avser premiepensionssyste- met. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet som redovisas utanför men i anslutning till bud- geten och under utgiftstaket, redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner.

I resultaträkning, balansräkning och finansie- ringsanalys redovisas däremot ålderspensionerna i sin helhet, liksom i berörd myndighets redovis- ning, som en del av statens transfereringar och avgifterna redovisas som en del av intäkterna av skatter. Det har bedömts ha ett värde att ha kvar denna redovisning av totala pensionsutbetal- ningar från staten och motsvarande avgifter både på kostnads- och intäktssidan. Det har även ett värde att se överföringen till premiepensionssy- stemet brutto, samtidigt som det kan finnas de- finitionsmässiga problem med att bestämma vil- ken del av avgifterna och medel tillförda från anslag som egentligen ska ses som transferering till premiepensionssystemet. Flödena av avgifter och rekvisition av pensionsmedel delas upp på transfereringar till/från ålderspensionssystemet som nu omfattar endast AP-fonderna å ena si-

Skr. 2010/11:101

dan, och hushållssektorn å den andra. I not 1 Skatteintäkter har sambandet med motsvarande belopp i statens budget tydliggjorts.

Systembolagets inlevererade överskott

Systembolagets inlevererade överskott ingår bland skatteintäkterna i den konsoliderade redo- visningen enligt den avgränsning som gäller (se ovan). Hos den myndighet som redovisar akti- erna (Kammarkollegiet) ingår beloppet i Resul- tatandelar i dotter- och intresseföretag. Omklas- sificering i årsredovisningen för staten görs genom att posten Resultatandelar minskas och posten Skatteintäkter ökas med faktiskt erhållen utdelning under året (345 miljoner kronor under 2010).

Stabilitetsfonden

Under hösten 2008 beslutade riksdagen om in- rättande av Stabilitetsfonden (prop. 2008/09:61, bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17). Från fonden ska det stödsystem finansieras som in- förts i lagen om statligt stöd till kreditinstitut. Fonden är avsedd att tillföras en särskild stabili- tetsavgift där samtliga kreditinstitut deltar i fi- nansieringen. Avsikten är att fonden ska använ- das för olika åtgärder som kapitaltillskott och köp av bolag, men även direkta kostnader. In- ledningsvis tillfördes 15 miljarder kronor från anslag på statens budget. Då fonden tillförs även andra medel och mot bakgrund av att medlen i betydande grad kan bedömas komma att använ- das inte för kostnader utan för olika slag av fi- nansiella tillgångar bedömdes det lämpligt att inte redovisa överföringen från anslag som en kostnad i statens resultaträkning. I stället fördes medlen direkt från nettoförmögenheten i balans- räkningen till balansposten Fonder. De avgifter som tas in redovisas som intäkter i resultaträk- ningen och som avsättningar till fonder. De kostnader som uppkommer avses i första hand avräknas mot de avgifter som kommit in, och då med upplösning av fond som motsvarande till- försel av medel. Om däremot fondens kapital går under 15 miljarder kronor är avsikten att resul- taträkningens saldo ska påverkas. Metoderna kan kompliceras om fonden slås ihop med insätt- ningsgarantifonden. Regeringen kommer att be- vaka utvecklingen, så att redovisningsmetoderna långsiktigt ger en rättvisande bild av händelserna på detta område. Under 2010 har fonden ökat med bankgarantiavgifter och den nya stabilitets- avgiften samt med finansiella intäkter och det är

Skr. 2010/11:101

således för närvarande ingen oklarhet i denna fråga.

Kapitalinsatser i SAS AB och Inlandsinnovation AB

Staten har gjort kapitalinsatser i SAS AB och Inlandsinnovation AB, finansierade med anslag, på sammanlagt 3,1 miljarder kronor. Hos Kam- markollegiet som redovisar aktierna är detta re- dovisat som Lämnat bidrag. I årsredovisningen för staten redovisas beloppet i stället som inve- stering. Årsredovisningen för staten avviker så- ledes från myndighetens redovisning på denna punkt.

Händelser efter räkenskapsårets utgång – statens aktier i Nordea Bank AB

Riksdagen har bemyndigat regeringen att sälja bl.a. statens aktier i Nordea Bank AB. Statens aktier i Nordea består dels av aktier förvaltade av Regeringskansliet som redovisas av Kammar- kollegiet, dels av aktier i Stabilitetsfonden som redovisas av Riksgäldskontoret. Med anledning av riksdagens bemyndigande har Kammarkolle- giet klassificerat sin del av statens innehav som omsättningstillgångar, under posten Värdepap- per och andelar, med 4,4 miljarder kronor. I års- redovisningen för staten redovisas dock statens hela innehav den 31 december 2010, i likhet med föregående år, som anläggningstillgångar under posten Övriga långfristiga värdepappersinnehav med 10,0 miljarder kronor (se not 27). Enligt praxis omklassificeras inte en kortfristig del av en långfristig tillgång eller skuld. Årsredovis- ningen för staten avviker således från myndig- hetens redovisning på denna punkt. Det kan även noteras att det per bokslutsdagen inte fanns något beslut om verkställande av försäljnings- bemyndigandet och att det fortfarande inte finns någon beslutad tidpunkt för en eventuell försälj- ning av övriga aktier som omfattas av bemyndi- gandet.

I början av februari 2011 såldes efter regering- ens beslut 255 miljoner aktier till ett marknads- värde av 18,9 miljarder kronor. De sålda aktierna utgjorde en del av det innehav som redovisades av Kammarkollegiet och hade ett bokfört värde på 2,2 miljarder kronor. Statens totala innehav efter försäljningen motsvarar 13,52 procent av aktierna i bolaget. Tidigare utgjorde statens in- nehav 19,86 procent av aktierna.

Sveriges förväntade överskott av utsläppsrätter

Parter med kvantitativa åtaganden i klimatkon- ventionens Kyotoprotokoll har tillgodoskrivits en tilldelad mängd utsläppsutrymme s.k. Assig- ned Amount Units (AAU). Sverige har för den första åtagandeperioden 2008–2012 tilldelats 375 864 317 AAU. För att Sverige ska uppfylla sitt åtagande enligt Kyotoprotokollet för 2008– 2012 ska de faktiska svenska utsläppen inte överstiga den tilldelade mängden, när denna justerats i enlighet med protokollets artikel 3.

Aktuella beräkningar tyder på att Sverige kommer att få ett överskott i innehav av tilldelad mängd jämfört med de faktiska utsläppen. Det är dock inte möjligt att exakt uppge hur stort över- skottet kommer att bli. Orsaken är att utsläppen för 2010, 2011 och 2012 ännu inte är kända.

Även i jämförelse med målnivån för det av riksdagen beslutade och mer ambitiösa nationella målet om en utsläppsminskning på 4 procent under perioden 2008–2012 jämfört med nivån 1990, förväntas det uppstå ett överskott. Det samlade svenska överskottet eller reserven av AAU bedöms nu kunna komma att uppgå till ca 60 miljoner i förhållande till åtagandet enligt Kyotoprotokollet och ca 30 miljoner i förhål- lande till det nationella svenska delmålet. Av dessa uppskattade överskott är en del kopplad till innehavet av utsläppsrätter hos de företag som är anslutna till EU:s utsläppshandelssystem. Denna del förfogar inte staten över. Det för- väntade överskottet för staten att hantera upp- skattas nu uppgå till ca 45 miljoner AAU i för- hållande till Kyotoåtagandet och ca 15 miljoner AAU i förhållande till det nationella delmålet.

Det uppskattade svenska överskottet utgör en liten del av det förväntade sammanlagda interna- tionella överskottet som har kalkylerats till upp- emot 10 miljarder AAU, främst i Ryssland och Ukraina. Sedan 2008 har det skett en viss handel med AAU mellan parter med åtaganden under Kyotoprotokollet. Handeln har dock än så länge varit begränsad och överlåtelsepriserna vid trans- aktionerna är inte offentliga. Dessa förhållanden gör att en värdering av ett förväntat överskott av AAU är högst osäker. En tendens till fallande priser förväntas allmänt mot bakgrund av det stora potentiella utbudsöverskottet. En aktuell prisnotering är euro 5 per AAU.

Någon värdering av överskottet har således inte kunnat göras och därmed har inte någon tillgång redovisats i balansräkningen.

Skr. 2010/11:101

4.4.2Redovisningsprinciper, utfallet på årets slut en slutlig anslagsavräkning görs som är

statens budget

Redovisningen mot statens budget sker enligt de principer som följer av lagen (1996:1059) om statsbudgeten och riksdagens beslut om budget.

Avgränsningen är den som följer av riksda- gens budgetbeslut. Alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lå- nebehov, med undantag för vissa verksamheter där inkomster endast ska bidra till att täcka verk- samhetens kostnader och verksamheter där kostnaderna helt ska täckas med verksamhetens intäkter omfattas. I praktiken innebär detta i allt väsentligt samma avgränsning som den som gäller för resultat- och balansräkningen. Om en myndighet eller en del av en myndighets verk- samhet varken har anslag på budgeten, redovisar inkomster mot inkomsttitel eller gör betalningar via de statliga betalningssystem som har kopp- ling till statens centralkonto i Riksbanken, kommer dock myndigheten inte att påverka ut- fallet på statens budget.

Utgifterna på statens budget redovisas mot anslag. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Avräkning mot anslag för transfereringar ska gö- ras det år då betalning sker medan avräkning mot inkomsttitlar för skatt görs det år då betalning sker respektive erhålls. Övriga utgifter och in- komster avräknas det år till vilket utgiften re- spektive inkomsten hänför sig. Riksdagen be- slutade hösten 2008 om ändrad grund för avräk- ning av myndigheternas förvaltningskostnader mot anslag (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:FiU15, rskr. 2008/09:30). Förändringen innebär att för de flesta myndigheter avräknas poster som förändring av semesterlöneskuld, upplupna kostnader i övrigt, förändring av av- sättningar samt andra periodiseringar mot anslag redan när kostnaden identifieras, i stället för att som tidigare avräknas när faktura kom in till myndigheten eller i vissa fall när betalningen gjordes. För Vägverket och Banverket (nu i hu- vudsak Trafikverket) som redan tidigare tilläm- pade kostnadsmässig anslagsavräkning, liksom för universitet och högskolor som har en egen modell för anslagsavräkning, skedde i princip ingen förändring.

Universitet och högskolor tillämpar för en stor mängd anslag inom grundutbildningsområ- det en anslagsavräkningsmodell som innebär att löpande under året avräknas en tolftedel av års- beloppet oavsett verklig förbrukning, medan vid

beroende av volymen studieprestationer upp till ett visst belopp. Sveriges lantbruksuniversitet är ett undantag från denna modell och i stället är där den löpande avräkningen densamma som den slutliga.

En viktig punkt i redovisningen mot statens budget är preciseringen av skattebegreppet som ges uttryck i budgetens indelning och som även utgår från nationalräkenskapernas klassificering av olika typer av transaktioner, där socialavgifter och allmän pensionsavgift ingår bland skatterna.

Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsme- toder och principer för ett antal specifika poster förklaras ovan, finns för anslag och inkomsttitlar på statens budget riksdagsbeslut och motiver- ingar vilka har redovisats för riksdagen i budget- propositionen eller andra propositioner. Därför redovisas inte den typen av specifik information här. Även förändringar av struktur och innehåll för anslag och inkomsttitlar har redovisats i bud- getpropositionen m.m., och beskrivs därför inte.

Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehål- ler statens budget en post för Riksgäldskonto- rets nettoutlåning och en kassamässig korriger- ingspost. Dessa kassamässiga korrigeringsposter på utgiftssidan är nödvändiga för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov med omvänt tecken, dvs. ett positivt budgetsaldo ger ett ne- gativt lånebehov.

4.4.3Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget

Statens budget och resultaträkningen skiljer sig som nämnts åt avseende såväl avgränsning och struktur som redovisningsprinciper.

Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen men som till helt övervägande del ligger utanför sta- tens budget. Ett annat exempel är att avgifter och bidrag som myndigheterna får disponera re- dovisas i resultaträkningen medan de endast på- verkar budgeten i den mån dessa verksamheter har en inverkan på statens lånebehov. Detsamma gäller affärsverkens verksamheter.

När det gäller redovisningsprinciper innefattar statens budget redovisning av in- och utbetal- ningar (kassamässigt) och för vissa anslag eller inkomsttitlar kostnader och intäkter eller utgif- ter och inkomster. I resultaträkningen görs re-

Skr. 2010/11:101

dovisningen i sin helhet enligt bokföringsmäs- siga grunder, dvs. av intäkter och kostnader.

Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och in- komsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statens budget låter sig därmed ofta inte göras, utan dokumenten kompletterar i stället varandra.

Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balansräk- ningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. Ibland påverkas endast balansräkningen av vissa händelser i statens budget medan resultaträk- ningen är oförändrad.

En stor principiell skillnad är att i resultaträk- ningen elimineras alla poster som avser transak- tioner mellan myndigheter. Det gäller köp och försäljning av tjänster eller varor mellan myndig- heter liksom bidrag mellan myndigheter. Viktiga elimineringsposter är arbetsgivaravgifter och skatter som statliga myndigheter betalat och premier för det statliga tjänstepensionssystemet som statliga myndigheter betalat till Statens tjänstepensionsverk. I statens budget bruttore- dovisas dessa transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel.

En annan stor skillnad är att ålderspensions- avgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statens budget däremot netto- redovisas ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet inklu- sive premiepensionssystemet, medan utbetal- ningarna av pensioner inte framgår av budgeten, utan redovisas i anslutning till budgeten som ål- derspensionssystemet utanför statens budget.

I nedanstående tabell sammanfattas några skillnader mellan resultaträkningen och statens budget.

Tabell 4.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget

	Resultaträkningen	Statens budget
Skatt	Intäkt	Intäkt och be-
		talning
Offentligrättsliga av-	Intäkt	Inkomst
gifter på inkomsttitel

Avgift av tillfällig natur	Intäkt	Kostnadsreduk-
eller mindre omfatt-		tion på anslag
ning
Övriga avgifter	Intäkt	Ingen påverkan
		på anslag eller
		inkomsttitlar

Erhållna bidrag som	Intäkt	Ingen påverkan
används i verksamhe-		på anslag eller
ten		inkomsttitlar

Transfereringar (läm-	Kostnad	Utbetalning
nade bidrag m.m.)

Avsättningar för fram-	Kostnad (intäkt)	Kostnad
tida åtaganden
Löner, varor och	Kostnad	Kostnad
tjänster

Andel av företags-	Intäkt/kostnad en-	Inkomst vid
vinst/förlust	ligt kapitalandels-	utdelning
	metoden
Orealiserad valuta-	Intäkt/kostnad	Ingen påverkan
vinst/förlust och upp-		på anslag eller
lupen ränta		inkomsttitlar

Skatter redovisas som intäkter i resultaträk- ningen, medan i statens budget redovisas intäk- ter som är hänförliga till det aktuella året med korrigeringsposter för betalda skatter så att slut- summan blir kassamässig. Även intäktsdefinitio- nen skiljer sig åt. Intäkter eller reduktioner som inte tagits upp tidigare år påverkar skatteintäk- terna i resultaträkningen, medan de i budgeten för det aktuella året hänförs till korrigerings- posterna för uppbörds- och betalningsförskjut- ningar. Skatterna är den viktigaste inkomstpos- ten både i resultaträkningen och statens budget och principerna och redovisningssättet sam- manfattas närmare ovan.

För olika typer av avgifter och bidrag redovi- sas intäkter i resultaträkningen, medan inkoms- ter redovisas för avgifter som förs till inkomst- titel. Med inkomster avses här vanligen de in- komster där faktura utfärdats under året eller i omedelbar anslutning till året före den s.k. bryt- dagen. Avgifter som disponeras av en myndighet påverkar statens budget endast som betalningar, medan de normalt inte berör anslag eller in- komsttitlar. Bidrag redovisas i några fall kas- samässigt på statens budget, främst bidrag från EU, medan de i de flesta fall inte redovisas mot

inkomsttitel eller anslag utan endast påverkar budgeten som betalningar. Nettobetalningar från avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet påverkar dock vanligen saldot på myndigheter- nas räntekonton i Riksgäldskontoret och där- med Riksgäldskontorets nettoutlåning, vilket i sin tur påverkar statens budget och statens låne- behov.

Transfereringar i form av lämnade bidrag och andra omfördelningstransaktioner redovisas som kostnader i resultaträkningen, medan de redovi- sas vid utbetalningen i statens budget. Till största delen sammanfaller dock dessa begrepp, beroende på hur kostnaderna för transfereringar fångas i olika fall. Transfereringar periodiseras i resultaträkningen endast i de fall de är tydligt hänförliga till ett visst år, såsom exempelvis jordbruksstöd eller EU-avgiften för ett visst år.

Skr. 2010/11:101

Löner, lokalhyror och köp av varor och tjänster i övrigt, redovisas med kostnader i re- sultaträkningen, och i de allra flesta fall även med kostnader i statens budget. Däremot redovisas vissa stora investeringar i infrastruktur och för försvarets räkning fortfarande på statens budget i sin helhet i samband med att anskaffningen görs.

Skillnader gäller även för ett antal andra trans- aktioner av särskild art. Orealiserade vinster, upplupna ränteintäkter, avsättningar för framtida åtaganden eller andel av vinst/förlust i bolag som staten äger, redovisas som intäkter eller kostna- der i resultaträkningen, medan de inte påverkar statens budget förrän i samband med eventuell betalning.

Skr. 2010/11:101

4.5Noter

4.5.1Noter till resultaträkningen

Not 1

Skatteintäkter

Miljoner kronor
	2010	2009

Direkta skatter på arbete
Inkomstskatter	567 267	551 237
Skattereduktioner m.m.	-181 269	-162 550
Övriga direkta skatter på arbete	89 527	86 972
Summa Direkta skatter på arbete	475 525	475 659
Indirekta skatter på arbete
Arbetsgivaravgifter	403 662	392 444
Övriga indirekta skatter på arbete	22 101	24 324
Avgifter till premiepensionssystemet	-26 424	-25 350
Summa Indirekta skatter på arbete	399 339	391 418
Skatt på kapital
Skatt på kapital, hushåll	29 756	24 921
Skatt på företagsvinster	102 249	86 519
Fastighetsskatt och fastighetsavgift	25 326	25 327
Övriga skatter på kapital	23 575	23 470
Summa Skatt på kapital	180 906	160 237
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt	324 409	301 550
varav kommunmoms	45 469	44 008
Skatt på alkohol och tobak	22 720	22 761
Skatt på energi och miljö	73 151	70 291
Skatt på vägtrafik	16 400	16 376
Inlevererat överskott från AB Svenska
Spel	4 775	4 477
Skatt på import	5 674	5 151
Övriga skatter på konsumtion och in-
satsvaror	2 297	2 262
Summa Skatt på konsumtion och insats-
varor	449 426	422 868
Restförda och övriga skatter
Restförda skatter m.m.	-1 818	-5 672
Intäkter som förs till fonder	4 031	2 412
Summa Restförda och övriga skatter	2 213	-3 260
summa Totala skatteintäkter före
justering	1 507 409	1 446 922
Justering till belopp enligt ÅRS 2009		-10 348
Totala skatteintäkter	1 507 409	1 436 574

Avgår: Kommunala inkomstskatter	-539 546	-524 834
Avgår: Avgifter till
ålderspensionssystemet	-183 759	-178 793
Avgår: EU-skatter	-7 118	-6 791
summa Statens skatteintäkter före
justering	776 986	726 156
Justering till belopp enligt ÅRS 2009		1 579

Statens skatteintäkter enligt
avgränsningen av statens budget	776 986	727 735
Tillkommer, avgränsningsskillnader
m.m.
Skatter hänförliga till tidigare år
varav 2009	8 975
varav 2008	-281
Avgifter till ålderspensionssystemet	183 759	178 793
Avgifter till premiepensionssystemet	26 424	25 350
EU-skatter	7 118	6 791
Kommunala utjämningsavgifter LSS	2 933	2 793
Inkomstutjämningsavgift,
kostnadsutjämningsavgift	13 282	13 236
Elimineringar
Eliminering av statliga myndigheters
avräknade moms	-25 965	-24 235
Eliminering av statens
arbetsgivaravgifter	-24 822	-23 874
Eliminering av särskild löneskatt på
pensionskostnader	-3 462	-3 236
Eliminering av myndigheters skatter och
nystartstöd	-48	-103
summa Total före justering	964 899	903 250
Justering till belopp enligt ÅRS 2008		204

Total summa	964 899	903 454

Skatteintäkterna ökade med 61 miljarder kronor (6,8 procent) jämfört med 2009. Eftersom många skatter fastställs per kalenderår är det slutliga utfallet för taxeringen inte känt förrän i december året efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om man vid tidpunkten för årsredovisningen kan göra en någorlunda säker bedömning av intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion är osä- kerheten fortfarande stor vad gäller skatt på ka- pital. Historiskt ligger avvikelsen mellan den be- dömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna.

Direkta skatter på arbete är nästan oföränd- rade jämfört med 2009. Den marginella föränd-

ringen förklaras av att skattereduktionerna som minskar intäkterna från direkta skatter ökat i högre omfattning än inkomstskatterna ökat. Skattereduktionerna ökade med 19 och in- komstskatterna med 16 miljarder kronor. Bland annat har avdragen för husarbete (ROT- och RUT-avdrag) och jobbskatteavdragen ökat. In- direkta skatter på arbete ökade med 7,9 miljarder kronor mellan åren. Arbetsgivaravgifterna ökade med 11 miljarder kronor till följd av lönesum- mans utveckling. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen i procent av lönesum- man. Preliminärt ökade lönesumman med nästan 3 procent. Myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats vid beräkning av skatteintäkterna. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen ovan.

Jämfört med 2009 ökade skatt på kapital med 21 miljarder kronor (13 procent). Skatt på kapi- tal från hushåll ökade med 4,8 miljarder kronor (19 procent) framför allt till följd av ökade vins- ter från aktie- och bostadsförsäljningar. Skatt på företagsvinster ökade med 16 miljarder kronor (18 procent) på grund av företagens högre vins- ter.

Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 27 miljarder kronor (6 procent). Av detta ökade intäkter av mervärdesskatt med 23 miljarder kronor. Hushållens konsumtions- utgifter i löpande priser ökade med 5 procent. Även ökade investeringar, framför allt bostads- investeringar, bidrar till ökade momsintäkter. Mervärdesskatt redovisas av Skatteverket och Tullverket. I beloppet mervärdesskatt, 324 mil- jarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 26 miljarder kro- nor. Det beloppet utgör en inomstatlig transak- tion som elimineras för att inte påverka det kon- soliderade utfallet.

Skatt på alkohol och tobak minskade margi- nellt. Skatt på energi och miljö ökade med 2,9 miljarder kronor. Intäkterna av skatt på elektrisk kraft ökade på grund av ökad försälj- ning i samband med den kalla vintern i början och slutet av 2010. Intäkter till fonder ökade på grund av stabilitetsavgiften.

Den del av skatteintäkterna som avser kom- munala inkomstskatter och går till kommunerna ökade med 15 miljarder kronor. Även de avgifter som går till ålderspensionssystemet ökade, med 4,9 miljarder kronor.

Den offentliga sektorns samtliga skatter tas in till staten främst genom Skatteverket och redovi-

Skr. 2010/11:101

sas både i statens resultaträkning och i statens budget. De skatter och avgifter som avser kom- munsektorn och ålderspensionssystemet utbe- talas av staten löpande för att sedan regleras när slutlig taxering är fastställd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen avvi- ker på några punkter från den som görs på in- komstsidan i statens budget. I budgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa pos- ter för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den del av ålderspensions- avgiften som går till premiepensionssystemet läggs i resultaträkningen till skatteintäkterna trots att systemet numera ses som en del av hus- hållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplys- ningar). En annan väsentlig skillnad jämfört med statens budget är att arbetsgivaravgifter avseende statligt anställda elimineras i resultaträkningen.

I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som netto- redovisas på utgiftssidan i statens budget. In- komstutjämningsavgift och kostnadsutjämnings- avgift från kommuner och landsting på sam- manlagt 13 miljarder kronor redovisas under an- slaget för kommunalekonomisk utjämning var- för statsbidragen till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statens budget. I resul- taträkningens skatteintäkter ingår också mervär- desskatt med 45 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på inkomstsi- dan i statens budget (nettoredovisningen går mot en inkomsttitel som inte ingår i statens skatteintäkter/skatteinkomster). I resultaträk- ningen har den kommunalekonomiska utjäm- ningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfere- ringar till kommuner är 59 miljarder kronor högre än i statens budget för 2010.

I kolumnen för jämförelsetalen från 2009 re- dovisas för varje skatteslag de utfall för 2009 som beräknats under våren 2011 efter 2009 års taxe- ring och som överensstämmer med motsvarande uppgifter i redovisningen av utfallet på statens budget. Dessa avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när re- sultaträkningen för 2009 togs fram eftersom de baseras på ett senare taxeringsutfall. Tre juster- ingsbelopp har lagts till i ovanstående tabell så att överensstämmelse även uppnås med de peri- odiserade skatter som redovisades i årsredovis- ningen för staten 2009.

Skr. 2010/11:101

Skatteintäkterna 2009 är 9,0 miljarder kronor högre jämfört med den beräkning av 2009 års skatt som gjordes våren 2010. Skatt på företags- vinster och skatt på kapital för hushåll blev 11 respektive 1,8 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2010. Skattereduktionerna blev 3,4 miljarder kronor högre.

Not 2

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor
	2010	2009

Offentligrättslig verksamhet
Transportstyrelsen	2 313	1 821
Kronofogdemyndigheten	1 403	1 304
Trafikverket	907	821
Lantmäteriet	842	849
Rikspolisstyrelsen	567	481
Centrala studiestödsnämnden	567	404
Läkemedelsverket	507	329
Bolagsverket	421	389
Elsäkerhetsverket	313	311
Strålsäkerhetsmyndigheten	313	282
Patent- och registreringsverket	278	264
Finansinspektionen	278	266
Affärsverk
Luftfartsverket	2 165	3 145
Sjöfartsverket	1 452	1 320
Svenska kraftnät	7	6
Övriga	1 412	1 469
Summa offentligrättslig verksamhet	13 745	13 461
Uppdragsverksamhet
Trafikverket	4 880	4 697
Exportkreditnämnden	3 448	3 106
Försvarets materielverk	2 428	3 272
Riksgäldskontoret	2 110	1 481
Statens institutionsstyrelse	1 280	1 198
Pensionsmyndigheten	915	-
Lantmäteriet	561	545
Statens fastighetsverk	556	536
Karolinska institutet	463	570
Skatteverket	454	426
Statens jordbruksverk	424	405
Lunds universitet	402	433
Försäkringskassan	66	619

Affärsverk
Svenska kraftnät	9 973	6 402
Luftfartsverket	810	2 187
Sjöfartsverket	173	62
Statens järnvägar	116	125
Övriga	5 139	4 955
Summa uppdragsverksamhet	34 198	31 019
Andra ersättningar
Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen	6 242	7 466
Rikspolisstyrelsen	914	889
Centrala studiestödsnämnden	268	226
Karolinska institutet	217	172
Exportkreditnämnden	199	298
Trafikverket	194	218
Fortifikationsverket	169	110
Konkurrensverket	0	279
Affärsverk
Luftfartsverket	989	-
Övriga	1 216	1 578
Summa andra ersättningar	10 408	11 236

Total summa	58 351	55 716

Intäkter av avgifter och andra ersättningar har ökat med 2,6 miljarder kronor eller 4,7 procent. Det beror i huvudsak på att Svenska Kraftnäts uppdragsintäkter ökade. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens intäkter minskade däremot på grund av att arbetslöshetsavgiften reducerades och att utbetalningarna av arbets- löshetsersättning var lägre jämfört med föregående år.

Intäkter av avgifter utgör ersättning som betalas till staten för en motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhanda- hålla varor och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte betraktas som avgifter.

I noten delas intäkterna upp beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, uppdragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning.

Offentligrättsliga avgifter

Med offentligrättsliga avgifterna avses dels s.k. belastande avgifter där den enskilde rättsligt eller

faktiskt kan anses tvingad att betala avgiften, dels sådana avgifter som är frivilliga för den enskilde i den mening att de avser t.ex. betalning för en efterfrågad vara eller tjänst.

En avgift anses betungande om den innebär ett ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden. Sådana avgifter tas ut i en verksamhet som riks- dagen beslutar ska bedrivas och som ska vara av- giftsbelagd. Frivilliga avgifter tas ut med stöd av föreskrifter som meddelats med stöd av reger- ingens s.k. restkompetens.

I det följande används dock uttrycket offent- ligrättsliga avgifter för att beteckna endast be- tungande avgifter.

Under 2010 uppgick dessa intäkter till 13,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Totalt redovisar omkring 130 myndigheter of- fentligrättsliga avgifter vilka tas ut i en mängd verksamheter.

Transportstyrelsens offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter inom normerings- /regelgivnings-, tillstånds- och tillsynsverksam- heten inom sjöfarts- och luftfartsområdet. Av- gifter tas också ut för registerhållningsverksam- het inom vägtrafikområdet och avgifter för undervägsverksamhet från Eurocontrol, flygtra- fiktjänstverksamhet (ANS) och gemensam av- gift för säkerhetskontroll (GAS) inom luftfarts- området. Därtill kommer uppbörd av trängselskatt, felparkeringsavgifter m.m. inom vägtrafikområdet. Även registerhållningsavgifter, körkortsavgifter och avgifter för registrerings- skyltar redovisas av Transportstyrelsen. Ök- ningen med 0,5 miljarder kronor beror huvud- sakligen på att Transportstyrelsen övertagit kör-

kortsverksamheten	från	länsstyrelserna		den
1 januari 2010 och	på	ökad	försäljning	av
uppgifter ur vägtrafikregister.
Kronofogdemyndighetens			offentligrättsliga

avgifter omfattar huvudsakligen grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m.

Trafikverkets offentligrättsliga avgifter om- fattar huvudsakligen banavgifter för trafik på statens järnvägsanläggningar, förarprovsavgifter och ansökningsavgifter.

Lantmäteriet redovisar offentligrättsliga av- gifter inom fastighetsbildningsområdet och ex- peditionsavgifter som ska finansiera inskriv- ningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet.

Skr. 2010/11:101

Polisen tar ut offentligrättsliga avgifter för stämningsmannadelgivning, passhantering, na- tionella ID-kort och ansökan om prövning av olika ärenden.

Centrala studiestödsnämnden tar ut avgift bl.a. för att bevilja studiestöd och för att admini- strera återbetalningen av studielånen.

Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska pro- dukter och vissa andra produkter som med hän- syn till egenskaper eller användning står läkeme- del nära.

Bolagsverket tar ut avgifter för bolagsregistre- ringar.

Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar elsäkerhetsavgifter, elberedskapsavgif- ter och nätövervakningsavgifter. Dessutom tar myndigheten emot avgifter på elområdet, t.ex. behörighetsavgifter och ersättning för provade produkter s.k. provningsavgifter.

Strålsäkerhetsmyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar dels avgifter från anläggningar som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verk- samhet och dels avgifter från de som i sin yrkes- verksamhet använder utrustning med icke-joni- serande strålning bl.a. för lasrar och röntgenutrustning.

Patent- och registreringsverket tar ut avgifter för patent- och varumärkesregistreringar.

Finansinspektionens (FI:s) offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter för tillstånd och an- mälningar, exempelvis auktorisationer, ägar- prövningar, bolagsordningsändringar, lednings- prövningar, prospektgranskning och gränsöverskridande verksamhet. Finansinspek- tionen tar även ut årliga avgifter från alla som står under FI:s tillsyn eller är registrerade hos FI.

Luftfartsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar i huvudsak undervägsavgifter. Minsk- ningen med 1,0 miljard kronor beror på att Luftfartsverket delades den 1 april 2010 och att flygplatsverksamheten bolagiserades.

Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst far- leds- och lotsavgifter.

Svenska kraftnät redovisar avgift för elcertifi- kat som offentligrättslig avgift.

Uppdragsverksamhet

Uppdragsverksamhet omfattar samtliga avgifter som inte är tvingande, i regel försäljning av så- dana varor och tjänster som är frivilligt efterfrå- gade. Till uppdragsverksamhet räknas också den verksamhet som avses i det generella bemyndi-

Skr. 2010/11:101

gandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191). En- ligt paragrafen får myndigheten själv besluta om att ta ut en avgift för t.ex. publikationer, uthyr- ning av lokaler, utbildning eller konsultuppdrag. Under 2010 ökade intäkterna av uppdragsverk- samhet med 3,2 miljarder kronor och det är ca 200 myndigheter som redovisar sådan avgiftsbelagd verksamhet.

Trafikverkets uppdragsverksamhet består hu- vudsakligen av försäljning av järnvägsmaterial till de entreprenörer som bygger och underhåller de statliga järnvägarna. Trafikverket säljer också el till de olika bolag som bedriver tågtrafik.

Vid de stora järnvägs- och vägprojekten, så- som t.ex. Citytunneln i Malmö och Citybanan samt Norra länken i Stockholm bygger Trafik- verket stationer och tunnlar som säljs till Malmö stad och Stockholms stad. De ökade avgiftsin- täkterna beror i huvudsak på försäljning av järn- vägsmaterial.

Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt när- ingsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) ska täcka garanti- tagarnas eventuella framtida kundförluster. Ga- rantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder. In- täkterna ökade med 0,3 miljarder kronor på grund av ökad garantigivning i spåren av finans- krisen.

Försvarets materielverks (FMV) uppdrags- verksamhet omfattar försäljning av materiel, ut- bildning, sålda tjänster samt försäljning av prov- verksamhet. FMV:s externa uppdragsintäkter har minskat med 0,8 miljarder kronor, beroende bl.a. på att Försvarsmaktens andel av leveran- serna har ökat medan övriga kunder har minskat. Bland större uppdrag till andra kunder domine- rar export av Jas Gripen till Ungern och Tjeck- ien.

Riksgäldskontorets uppdragsverksamhet avser i huvudsak bankgarantiavgifter. Ökningen med 0,6 miljarder kronor beror på längre löptider på åtagandena under 2010 jämfört med 2009. Detta ger en högre avgift för instituten.

Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling på landets LVM-hem (lagen (1988:870) om vård av missbrukare) och sär- skilda ungdomshem. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens an- slag ska finansieras med avgifter från kommuner.

Pensionsmyndighetens intäkter från upp- dragsverksamhet omfattar till största delen er- sättning från AP-fonderna för administration av inkomstpensionssystemet. Dessa inkomster re- dovisades tidigare av Försäkringskassan. 0,3 miljarder kronor avser ersättning från pre- miepensionssystemet som tidigare redovisades av Premiepensionsmyndigheten som inte ingick i avgränsningen av staten i årsredovisningen för staten 2009.

Lantmäteriets avgiftsbelagda verksamhet om- fattar bl.a. grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.

Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet inom byggenheten.

Karolinska institutet bedriver huvudsakligen uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning och forskning.

Skatteverkets uppdragsintäkter avser ersätt- ning från AP-fonderna och premiepensions- systemet för arbete med uppbörd av ålderspen- sionsavgifter m.m.

Statens jordbruksverks uppdragsverksamhet avser huvudsakligen distriktsveterinärorganisa- tionen.

Lunds universitet redovisar intäkter avseende uppdragsverksamhet i samband med uppdrags- utbildning och forskning, tidskrifter och publi- kationer samt rådgivning och annan liknande service.

I Svenska Kraftnäts nätverksamhet säljs överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska Kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera den nationella produktionen och förbrukningen av el. Detta sker genom att ett antal företag (ba- lansansvariga) åtagit sig att planera sin tillförsel av el (produktion och inköp) och sitt uttag (för- brukning) så att dessa balanserar varandra. Svenska Kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av obalanserna vilka redovisas som köpt respektive såld balanskraft i Svenska kraft- näts resultaträkning. Balanskraft redovisas under verksamhetsgrenen Systemansvar för el hos Svenska kraftnät. Uppdragsintäkterna ökade totalt med 3,6 miljarder kronor vilket främst förklaras av höjda tariffer och ökad överförings- volym på nätsidan samt på ökade elpriser på sy- stemansvarssidan.

Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksam- het består i huvudsak av hyror och arrenden

samt konsulttjänster. Minskningen med 1,4 mil- jarder kronor beror på att Luftfartsverket dela- des den 1 april 2010 och att flygplatsverksamhe- ten bolagiserades.

Affärsverket Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg och fartyg.

Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverk- samhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom af- färsverkets kompetensområde.

Andra ersättningar

Andra ersättningar är oftast intäkter utan mot- prestation. Dessa intäkter har under året minskat med 0,8 miljarder kronor.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens andra ersättningar består av finansieringsavgifter och arbetslöshetsavgifter från arbetslöshetskas- sorna. Minskningen med 1,2 miljarder kronor kan förklaras, dels av att arbetslöshetsavgiften reducerades med 50 kronor per icke arbetslös medlem fr.o.m. 1 juli 2009, dels av att utbetal- ningar av arbetslöshetsersättningar var lägre 2010 än 2009.

Polisens andra ersättningar avser i huvudsak böter.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovi- sar återkravsintäkter. Om en studerande avbrutit studierna utan att meddela CSN eller har en högre inkomst än vad som meddelats i ansökan, skapas ett återkrav.

Karolinska institutets andra ersättningar avser intäkter för fakturerade pensionskostnader och lönekostnader mellan Karolinska institutet och Karolinska sjukhuset.

Exportkreditnämndens andra ersättningar av- ser återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor.

Trafikverkets andra ersättningar avser i hu- vudsak fordran gentemot försäkringsbolag avse- ende skadeersättningar på väganläggningar.

Fortifikationsverkets andra ersättningar består huvudsakligen av intäkter för försäljningar av fastigheter.

Konkurrensverkets andra ersättningar består av konkurrensskadeavgifter. Minskningen med 0,3 miljarder kronor beror på att böterna 2009 var höga på grund av en dom i ett stort kartell- mål.

Under Luftfartsverket redovisas statens reali- sationsvinst vid försäljning av materiella till-

Skr. 2010/11:101

gångar i samband med bildandet av Swedavia AB.

Not 3

Intäkter av bidrag

Miljoner kronor
	2010	2009

AP-fondsmedel	16 190	13 466
EU-bidrag
Statens jordbruksverk
- gårdsstöd och djurbidrag	7 104	7 256
- miljöstöd m.m.	2 378	1 721
- övriga stöd	183	452
- finansiella korrigeringar	-867	-
Summa Statens jordbruksverk	8 798	9 429
Tillväxtverket
- bidrag från Europeiska regionala
utvecklingsfonden perioden 2007-2013	1 197	1 340
Rådet för Europeiska Socialfonden i
Sverige
- bidrag från Europeiska socialfonden
period 2007-2013 m.m.	857	270
Trafikverket
- bidrag till transeuropeiska nätverk	386	332
Övriga EU-bidrag	1 731	1 442
Summa EU-bidrag	12 969	12 813
Erhållna bidrag vid universitet och
högskolor
(exklusive EU-bidrag)	5 409	5 084
Försäkringskassan
- assistansersättning	4 309	4 186
- underhållsstöd	1 499	1 599
Erhållna bidrag vid övriga myndigheter	2 697	2 217
Total summa	43 073	39 365

Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidrags- intäkterna har totalt sett ökat med 3,7 miljarder kronor.

Den största ökningen återfinns under posten AP-fondsmedel där intäkten ökat med

Skr. 2010/11:101

2,7 miljarder kronor sedan föregående år. Posten AP-fondsmedel är en nettopost som utgörs av skillnaden mellan de medel som löpande erhålls från Allmänna pensionsfonden vid utbetalning av ålderspensioner och inbetalda ålderspensions- avgifter som överförts till AP-fonden (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggs- upplysningar). Ålderspensionssystemet finansieras med ålderspensionsavgifter från arbetsgivare och egna företagare, allmänna pensionsavgifter samt statlig ålderspensions- avgift. Utbetalda pensioner är för närvarande högre än inbetalda ålderspensionsavgifter m.m. och därför är nettot positivt. Det innebär att staten får ett nettobidrag från AP-fonderna för att betala ut pensioner.

Intäkter av bidrag från EU har totalt ökat med nästan 0,2 miljarder koronor. Statens jordbruks- verk redovisar en stor del av bidragen från EU och dessa intäkter minskade totalt med 0,6 miljarder kronor. Minskningen beror på att kommissionen har beslutat om finansiella korrigeringar avseende tillämpningen av de olika systemen för bidrag och stöd som administreras av Statens jordbruksverk. Den del av intäkten

som avser	miljöstöd	m.m.	har	ökat med
0,7 miljarder	kronor.	Rådet	för	Europeiska

socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) administrerar bidrag från den Europeiska socialfonden period 2007–2013, vilka i år redovisar en intäkt på nära 0,9 miljarder kronor. Det är en ökning med 0,6 miljarder kronor jämfört med 2009. Posten finansiell korrigering (återbetalningar av EU-bidrag) gäller olika stödår och bidrag.

Av bidragsintäkterna från EU är 11,1 miljarder kronor sådana medel som i allt väsentligt bruttoredovisas på statens budget och är hänförliga till den fleråriga budgetramen 2007–2013. En mer utförlig beskrivning lämnas i räkenskapssammanställningen i avsnitt 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU.

Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter avseende underhållsstöd från bidragsskyldiga.

Bidragen till universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. företag inom och utom Sverige samt från olika forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna

belopp för universitet och högskolor utgör nästan 0,9 miljarder kronor av övriga EU-bidrag i sammanställningen bidrag till universitet och högskolor.

Not 4

Transfereringar

Miljoner kronor
	2010	2009

Socialförsäkring	453 656	457 535
Allmänna bidrag till kommuner	147 434	124 824
Arbetsmarknad	55 610	49 993
Överföring till premiepensionssystemet	28 524	27 138
Avgiften till Europeiska gemenskapen	30 108	18 820
Bistånd och andra internationella	33 384	35 214
bidrag, migration
Utbildning, studiestöd	26 643	22 388
Övrigt	56 067	53 224

Summa	831 426	789 136
Transfereringar	2010	2009

Transfereringar till hushåll
inkl. hushållens övriga organisationer
Socialförsäkring
Pensioner (Pensionsmyndigheten från
2010)
Ålderspensioner vid sidan av statens	220 224	217 441
budget
Premiepensioner	1 412	1 682
Ersättning vid ålderdom	40 928	42 304
Övrig Socialförsäkring
(Försäkringskassan)
Ersättning vid sjukdom och handikapp	81 123	90 268
m.m.
varav sjukpenning och rehabilitering	17 369	19 790
m.m.
varav aktivitets- och sjukersättning	54 834	60 634
Stöd till personer med	23 447	21 975
funktionsnedsättning
Ekonomisk trygghet för familjer och barn	62 491	61 598
Summa socialförsäkring till hushåll	430 591	435 268
Arbetsmarknadspolitik
Arbetslöshetsersättning och
aktivitetsstöd	33 803	29 597
varav arbetslöshetsersättning,
Arbetsförmedlingen	17 645	19 304
varav aktivitetsstöd,
Försäkringskassan	16 157	10 293
Arbetsmarknadspolitiska program och
insatser, Arbetsförmedlingen	4 482	2 521

Övrigt arbetsmarknad,
Arbetsförmedlingen	2 120	2 139
Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet	1 358	2 850
Summa arbetsmarknad till hushåll	41 763	37 107
Utbildningspolitik
Studiestöd, Centrala
studiestödsnämnden	14 626	14 298
Återföring av reservation för förluster i
utlåningsverksamheten, Centrala
studiestödsnämnden	-107	-2 441
Bidrag till folkbildningsorganisationer,
Kammarkollegiet	3 260	3 166
Bistånd m.m., migration och integration
Bistånd och andra internationella bidrag
(bidrag till organisationer), Styrelsen för
internationellt utvecklingssamarbete	2 746	2 996
Migrationsverket	1 105	1 148
Nettoöverföring till
premiepensionssystemet	28 524	27 138
Övrigt	14 085	13 770

Summa transfereringar till hushåll	536 593	532 450
Transfereringar till företag
Arbetsmarknad
Lönebidrag och Samhall m.m.,	5 364	4 968
Arbetsförmedlingen
Lönebidrag och Samhall m.m.,	4 405	4 405
Kammarkollegiet
Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m.,	1 043	908
Arbetsförmedlingen
Anställningsstöd, Skatteverket	42	14
Summa arbetsmarknad till företag	10 854	10 295
Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m.,	12 463	11 610
Statens jordbruksverk
Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda	2 393	2 093
utbildningssamordnare,
Kammarkollegiet
Räntebidrag m.m., Boverket	834	1 154
Forskning och utveckling m.m., Verket	1 135	1 007
för innovationssystem
Regionala tillväxtåtgärder,	1 457	1 441
transportbidrag m.m., Tillväxtverket
Regionala tillväxtåtgärder m.m.,	518	534
Länsstyrelserna
Trafikupphandling, Rikstrafiken	802	857
Miljöpolitik, Naturvårdsverket	761	807
Kultur, Statens kulturråd	604	552
Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning,	696	604
Myndigheten för yrkeshögskolan
(/kvalificerad yrkesutbildning)

Skr. 2010/11:101

Mediefrågor, Presstödsnämnden	659	678
Transportpolitik, Trafikverket	92	197
Övrigt	5 709	4 974

Summa transfereringar till företag	38 977	36 803
Transfereringar till kommuner
Allmänna bidrag till kommuner
Kommun- och landstingsmoms,
Skatteverket	45 469	44 008
Utjämningsbidrag LSS, kommuner,
Skatteverket	2 933	2 808
Kommunalekonomisk utjämning till
kommuner, Skatteverket	62 553	57 101
Kommunalekonomisk utjämning till
landsting, Skatteverket	23 479	20 907
Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner	9 100	-
Tillfälligt konjunkturstöd till landsting	3 900	-
Summa allmänna bidrag till kommuner	147 434	124 824
Bidrag till landsting för
influensapandemin, Skatteverket	-	1 000
Socialförsäkring (Hälso- och
sjukvårdspolitik), Bidrag till
läkemedelsförmånerna m.m.,
Socialstyrelsen	23 067	22 267
Tandvårdsförmåner m.m. (Hälso- och
sjukvårdspolitik), Försäkringskassan	1 519	1 506
Arbetsmarknadspolitik
Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen	2 993	2 591
varav: Lönebidrag och Samhall m.m.	2 226	2 148
Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning,
Skolverket
Maxtaxa i barnomsorgen	3 657	3 657
Statligt stöd till vuxenutbildning	1 205	341
Fortbildning av lärare och
förskolepersonal	512	530
Övrigt, Skolverket	1 097	744
Summa Skolverket till kommuner	6 471	5 272
Migration, Migrationsverket	7 310	6 953
Ersättning vid sjukdom och handikapp,
Försäkringskassan	1 997	1 808
Övrigt	10 383	8 962
Summa transfereringar till kommuner	201 174	175 183
Transfereringar till utlandet
BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet	24 323	18 741
Mervärdesskattebaserad avgift,
Skatteverket	1 444	-4 305
Storbritanniens budgetreduktion,
Kammarkollegiet	349	481

Skr. 2010/11:101

Tullavgift, Tullverket	4 103	3 791
Sockeravgifter m.m., Jordbruksverket
(2009 även Tullverket) (2010
periodiserad sockeravgift)	-111	112
Summa Avgiften till Europeiska
gemenskapen	30 108	18 820
Bistånd och andra internationella
bidrag, Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	11 517	12 502
Bistånd och andra internationella
bidrag, Regeringskansliet	10 706	11 615
Övrigt	2 351	1 763

Summa transfereringar till utlandet	54 682	44 700
Total summa transfereringar	831 426	789 136

Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I huvudsak sker transfereringar från anslag på statens budget. Transfereringar kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation.

Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är akti- vitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmark- nadspolitiskt program.

Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myn- dighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som erhållit transfereringen och är hushåll, fö- retag, kommuner och utlandet. Hushåll innefat- tar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet.

Till socialförsäkring har hänförts transfere- ringar som under 2010 hanterades av Pensions- myndigheten och Försäkringskassan. Utöver ål- derspensioner ingår bl.a. ekonomisk trygghet för familjer och barn, ersättning vid sjukdom och handikapp som sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning, arbetsskadeersättning samt vissa stöd till personer med funktionsnedsättning. Dessutom ingår bidrag till landsting för läkeme- delsförmånerna som utbetalas av Socialstyrelsen.

De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 42 miljarder kronor mellan 2009 och 2010.

Transfereringar till hushåll

Transfereringar till hushåll har under 2010 ökat med 4,1 miljarder kronor netto.

De transfereringar som redovisas avser utbe- talningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (14,1 pro- cent 2010) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Statlig ålderspensionsavgift ingår i budgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från an- slag till pensionssystemet för att finansiera pen- sionsrätterna för bl.a. de personer som uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner. Netto- överföringen till premiepensionssystemet är 29 miljarder kronor 2010, 1,4 miljarder kronor mer än 2009. Överföringarna till och från AP- fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll.

Transfereringar till hushåll avseende socialför- säkringen minskade med 5 miljarder kronor netto. Inom ohälsoområdet har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning fortsatt att minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 2,4 miljarder kronor (12 procent), vilket förklaras av att sjukpenning betalades ut till färre personer. Antalet sjukpen- ningdagar fortsätter att minska vilket beror på att fler ärenden med sjukersättning avslutas samtidigt som färre personer nybeviljas sjuker- sättning. Sjukfallen har också blivit kortare än tidigare. Däremot har sjukskrivningsdagarna för sjukfall kortare än två år nu börjat öka då många som utförsäkrats kommer tillbaka till sjukför- säkringen igen. Aktivitets och sjukersättningen minskade med 5,8 miljarder kronor (9,6 pro- cent). Minskningen förklaras främst av låga in- flöden samtidigt som många nu lämnar sjuker- sättningen för att bli ålderspensionärer. Inflödet till sjukförsäkringen har minskat kraftigt huvud- sakligen till följd av striktare regler.

Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 2,8 miljarder kronor, vilket beror på att antalet ålderspensionärer ökar. Däremot minskar utgifterna för pensioner till följd av negativ inflation, svag inkomstutveckling och balanseringen inom pensionssystemet. Er- sättning vid ålderdom, som avser anslagsfinansie- rade pensioner och stöd, har minskat med 1,4 miljarder kronor främst till följd av att antalet personer med garantipension minskar och att antalet personer med inkomstgrundad ålders- pension ökar.

Stöd till personer med funktionsnedsättning inkluderar även kommunernas andel av kostnad för assistansersättning och ökade med 1,5 miljarder kronor (6,7 procent), se vidare av-

snitt 5.6 Realekonomisk fördelning av statens budget. De ökade kostnaderna för assistanser- sättning beror på ökade timkostnader men även på att antalet personer som får assistansersätt- ning ökar. Dessutom ökar antalet timmar per person och vecka.

Bland transfereringarna till hushåll har kost- naderna för arbetsmarknad ökat med 4,7 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen har minskat med 1,7 miljarder kronor och akti- vitetsstöd har ökat med 5,9 miljarder kronor. Arbetslösheten i december 2010 var 8,5 procent, en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med december 2009. Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade föräldraför- säkringen med 1,5 miljarder kronor och kostna- derna för barnbidragen med 0,4 miljarder kro- nor. Antal uttagna dagar i föräldraförsäkringen har ökat med 3,9 procent jämfört med 2009. Andelen föräldradagar uttagna av män har ökat från 22 till 23 procent 2010 och detta har bidragit till att medelersättningen per dag är högre än 2009.

Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet numera i nationalrä- kenskaperna ses som en del av hushållssektorn (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Beloppet avser de social- avgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premie- pensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (1,4 miljarder kronor), vilka ingår i utbetalda ålderspensioner.

Transfereringar till företag

Transfereringar till företag har ökat med 2,2 miljarder kronor. Transfereringar finansie- rade med EU-medel som avser programperioden 2007–2013 uppgick till 12 miljarder kronor 2010. Dessa avser till allra största delen transfereringar till företag men även till hushåll och kommuner. Av beloppet avser 10 miljarder kronor gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. där medlen betalas ut av Statens jordbruksverk, och 1,4 miljarder kro- nor regional utveckling som betalas ut av Till- växtverket.

Transfereringar till kommuner

Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 26 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 23 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjäm- ningen som nettoredovisas på statens budget

Skr. 2010/11:101

varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Inkomstutjämnings- avgift och kostnadsutjämningsavgift från kom- muner och landsting på sammanlagt 13 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunal- ekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp i statens budget. I de allmänna bidragen till kommuner ingår också mervärdesskatt för kommuner och landsting som nettoredovisas på statens budgets inkomstsida. Samtidigt justeras statsbidragen till kommuner ned med motsva- rande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbidragen och skatteintäkterna på statens budget med drygt 45 miljarder kro- nor. I resultaträkningen har den kommunaleko- nomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både trans- fereringar till kommuner och skatteintäkter är 59 miljarder kronor högre än i utfallet på statens budget.

Primärkommunerna fick 9,1 miljarder kronor och landstingskommunerna 3,9 miljarder kronor i tillfälligt konjunkturstöd 2010 för att upprätt- hålla de grundläggande välfärdstjänster som kommunsektorn tillhandahåller och till att dämpa nedgången i sysselsättningen i kommun- sektorn. Utbetalningen gjordes däremot i de- cember 2009 och redovisades då på statens bud- get. Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting har därutöver ökat med 5,5 respektive 2,6 miljarder kronor. Även de ökade statsbidragen för kommunalekonomisk utjämning avsåg en tillfällig generell höjning med 4 miljarder kronor av de angivna skälen. Ök- ningen avsåg också kompensation för inkomst- bortfall till följd av det förhöjda grundavdraget för pensionärer som beräknas medföra minsk- ning av kommun- och landstingsskatt med 3,5 miljarder kronor.

Bidrag för läkemedelsförmånerna har ökat med 0,8 miljarder kronor.

Bidrag till kommunerna inom Skolverkets område ökade med 1,2 miljarder kronor bl.a. av- seende stöd till vuxenutbildningen.

Transfereringar till utlandet

Bland transfereringar till utlandet har avgiften till EU ökat med 11 miljarder kronor. Avgiften re- dovisas här periodiserad till skillnad mot redo- visningen på statens budget. Den mervärdes-

Skr. 2010/11:101

skattebaserade avgiften är 5,7 miljarder kronor högre och den BNI-baserade avgiften är 5,6 mil- jarder kronor högre än 2009. Den låga avgiften 2009 förklaras främst med att Sverige fick till- baka för mycket inbetalda medel för 2007 och 2008 när ett nytt system för beräkning av med- lemsländernas avgifter började gälla med retro- aktiv verkan från 2007.

Kostnaden för bistånd och andra internatio- nella bidrag genom Sida och Regeringskansliet minskade med 1,0 respektive 0,9 miljarder kro- nor.

Not 5

Avsättning till/upplösning av fonder

Miljoner kronor
	2010	2009

Insättningsgarantifonden	1 852	1 643
Stabilitetsfonden	4 044	1 378
Kärnavfallsfonden	1 820	1 087
Försäkringskassans fonder	24	32
Batterifonden	11	29
Övriga fonder	51	-78
Summa	7 802	4 091

Avsättning till fonder avser främst Stabilitets- fonden, Insättningsgarantifonden och Kärnav- fallsfonden.

Stabilitetsfonden bildades 2008 och tillfördes då 15 miljarder kronor från anslag på statens budget. Avsättningen till fonden under 2010 uppgick till 4 044 miljoner kronor, vilket är mer än hälften av avsättningen till fonder under året. Under 2010 har garantiavgifter tillförts fonden med 1 979 miljoner kronor. Den nya stabilitets- avgiften har tillförts fonden med 1 314 miljoner kronor. Fondens finansiella intäkter under året uppgår till 766 miljoner kronor. Utbetalda bi- drag är marginella. Fonden förvaltas av Riks- gäldskontoret.

Avsättningen till Insättningsgarantifonden är direkt kopplad till det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten och har ökat med nära 200 miljoner kronor under året. Intäkterna från bankernas avgifter uppgick till 946 miljoner kro- nor, vilket är en ökning med 46 miljoner kronor. Det finansiella nettot ökade med drygt 170 mil- joner kronor till något över 900 miljoner kronor. Fonden förvaltas av Riksgäldskontoret.

Avsättningen till Kärnavfallsfonden har ökat med drygt 700 miljoner kronor. Avgifterna från

reaktorinnehavarna, som bestäms årligen av re- geringen, ökade med ca 200 miljoner kronor jämfört med föregående år. Nettot av de finansi- ella intäkterna och kostnaderna uppgick till 2 100 miljoner kronor, vilket är en ökning med ca 500 miljoner kronor. Den viktigaste förklar- ingen är att ränteintäkterna på nominella placer- ingar ökat kraftigt.

Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av not 42.

Not 6

Kostnader för personal

Miljoner kronor
	2010	2009

Lönekostnader inklusive arbetsgivar-
avgifter
Rikspolisstyrelsen	12 436	11 725
Försvarsmakten	9 839	8 835
Försäkringskassan	5 021	5 055
Arbetsförmedlingen	4 808	3 950
Skatteverket	4 461	4 422
Kriminalvården	4 012	3 818
Trafikverket	3 613	4 862
Regeringskansliet	3 371	3 445
Domstolsverket	3 112	2 976
Lunds universitet	3 059	2 894
Göteborgs universitet	2 508	2 414
Uppsala universitet	2 503	2 350
Karolinska institutet	2 141	1 991
Stockholms universitet	2 133	2 009
Umeå universitet	1 854	1 694
Kungl. Tekniska högskolan	1 688	1 560
Linköpings universitet	1 617	1 462
Sveriges lantbruksuniversitet	1 498	1 414
Statens institutionsstyrelse	1 370	1 332
Migrationsverket	1 318	1 236
Lantmäteriet	1 097	1 073
Riksdagsförvaltningen	1 034	712
Tullverket	991	941
Affärsverk
Luftfartsverket	1 285	1 947
Sjöfartsverket	633	630
Svenska kraftnät	185	178
Statens järnvägar	4	4
Övriga myndigheter	28 807	27 110
Summa lönekostnader inklusive

arbetsgivaravgifter	106 398	102 039
Eliminering av arbetsgivaravgifter	-24 822	-23 874
Summa lönekostnader efter eliminering
av arbetsgivaravgifter	81 576	78 165
Pensionskostnader
Rikspolisstyrelsen	1 784	1 718
Försvarsmakten	1 512	1 359
Skatteverket	612	660
Försäkringskassan	597	690
Regeringskansliet	590	562
Arbetsförmedlingen	544	504
Trafikverket	529	617
Lunds universitet	418	452
Domstolsverket	418	422
Kriminalvården	377	349
Karolinska institutet	330	371
Uppsala universitet	325	300
Göteborgs universitet	323	394
Stockholms universitet	256	264
Umeå universitet	253	275
Linköpings universitet	216	234
Kungl. Tekniska högskolan	206	179
Statens institutionsstyrelse	189	139
Sveriges lantbruksuniversitet	182	172
Försvarets materielverk	158	123
Lantmäteriet	150	144
Affärsverk
Luftfartsverket	394	308
Sjöfartsverket	220	120
Svenska kraftnät	35	40
Statens järnvägar	4	4
Övriga myndigheter	3 974	3 826
Statliga tjänstepensionsförmåner m.m.:
Utbetalda pensioner m.m.	8 199	8 093
Förändring av försäkringstekniska
avsättningar	-3 104	10 222
Eliminering av premieintäkt för statliga
ålderspensioner m.m.	-9 635	-10 168
Summa pensionskostnader	10 056	22 373
Övriga personalkostnader
Försvarsmakten	380	338
Regeringskansliet	320	362
Rikspolisstyrelsen	219	192
Trafikverket	177	231
Kriminalvården	151	150

Skr. 2010/11:101

Arbetsförmedlingen	136	117
Karolinska institutet	131	131
Uppsala universitet	121	120
Stockholms universitet	120	117
Domstolsverket	118	116
Försäkringskassan	111	103
Lunds universitet	108	98
Kungl. Tekniska högskolan	97	86
Affärsverk
Luftfartsverket	64	85
Sjöfartsverket	20	22
Svenska kraftnät	18	16
Statens järnvägar	0	0
Övriga myndigheter	1 642	1 588
Summa övriga personalkostnader	3 933	3 872

Total summa kostnader för personal	95 565	104 410

Statens kostnader för personal minskade med 8,8 miljarder kronor. Lönekostnaderna har ökat, men däremot har pensionskostnaderna minskat beroende på att avsättningen för statens tjänste- pensionsåtagande sjunkit. I jämförelse med kostnaden för föregående års kraftiga höjning av avsättningen har därför pensionskostnaderna minskat med 12,3 miljarder kronor.

Löner

Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivar- avgifter ökade med 4,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 4,3 procent. Lagstadgade arbetsgivar- avgifter uppgick under 2010 till 31,42 procent av lönesumman, vilket är samma procentsats som för 2009. Myndigheternas inbetalda arbetsgivar- avgifter, löneskatter m.m. är statsinterna trans- aktioner och således inga kostnader för staten och har därför eliminerats.

Försvarsmaktens lönekostnader ökade med ca 11 procent jämfört med 2009. Under 2010 har Försvarsmakten infört ett nytt personalförsörj- ningssystem som innebär ett anställt försvar som i första hand bygger på frivillighet i stället för totalförsvarsplikt. Detta har medfört att För- svarsmakten redovisar cirka 2 000 fler årsarbets- krafter än under 2009. Myndigheten har även infört internationell arbetsskyldighet under 2010, vilket har ökat personalkostnaderna ytter- ligare.

Trafikverkets lönekostnad minskade med ca 26 procent i förhållande till Vägverkets och Ban- verkets lönekostnad 2009. Minskningen mellan

Skr. 2010/11:101

åren beror på att enheten Banverket Produktion ombildades den 1 januari 2010 till det statliga bolaget Infranord AB som även tog över an- ställda. När Trafikverket bildades den 1 april 2010 erbjöds samtliga anställda i Banverket och Vägverket att gå med in i den nya myndigheten. Myndigheten inledde ett omfattande omställ- ningsarbete med anledning av effektiviseringsar- betet för att bl.a. möjliggöra matchningar mellan de resurser som finns inom verket. Antalet ny- anställningar sedan myndigheten bildades är 241 stycken. Den största avgångsorsaken har varit pension. På Trafikverket har det genomsnittliga

antalet	tillsvidareanställda	för	året	varit
6 272 personer.

Polisens lönekostnad ökade med ca 6 procent. Under 2010 uppfylldes satsningen för att öka antalet poliser till minst 20 000 och i december var 20 292 poliser anställda, vilket är 1 148 fler än motsvarande tidpunkt 2009. Antalet civilan- ställda minskade med 22 personer. Nettoök- ningen av anställda är därmed 1 126.

Vid Försäkringskassan minskade lönekostna- den, vilket till största delen beror på att vissa an- ställda gick över till den nybildade Pensions- myndigheten.

Hos Arbetsförmedlingen har antalet anställda fortsatt att ökat till följd av fortsatt hög arbets- löshet och de nya uppdragen från regeringen, främst Arbetslivsintroduktion och Integration och etablering, som har gjort att kompetensför- sörjningen även under 2010 fokuserats på att stärka förmedlingsverksamheten med personal- resurser och kompetens. Antalet årsarbetskrafter har ökat med ca 1 000 jämfört med 2009.

Skatteverkets lönekostnader har ökat något. Vid utgången av 2010 hade Skatteverket ca 9 900 anställda.

Pensionskostnader

Kostnaderna för pensioner har minskat med 12,3 miljarder kronor, varav pensionsrörelsen hos Statens tjänstepensionsverk (SPV) står för minskningen medan de pensionskostnader som redovisas av myndigheterna ökat något. I SPV:s pensionsrörelse är förändringen av försäkrings- tekniska avsättningar -3,1 miljarder kronor, vil- ket är 13,3 miljarder kronor lägre än 2009. Minskningen beror på att beräkningsgrunderna för avsättningar i de försäkringstekniska riktlin- jerna ändrades den 1 januari 2010 enligt beslut av SPV:s styrelse. Det innebar att omkostnadsbe- lastningen sänktes vilket i sin tur ledde höjd

nettoränta och medförde en lägre avsättning. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av pensionsavsättning finns i not 43.

Myndigheternas pensionskostnader utgörs främst av premier för statens avtalsenliga tjäns- tepensioner vilka utöver premien till SPV inne- fattar avgifter till kompletterande ålderspension (Kåpan) och den individuella ålderspensionen. Pensionspremierna påverkas av åldersfördel- ningen och löneläget hos personalen vid respek- tive myndighet. Premier för avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV och har därför eliminerats i resultaträkningen. Däremot hanteras den kompletterande och indi- viduella ålderspensionen av särskilda organ som inte är myndigheter och dessa avgifter elimineras därför inte. Detsamma gäller också för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår ovan och elimineras inte.

På myndighetsnivån är det främst Försvars- maktens pensionskostnader som har ökat. Un- der året gick 44 yrkesofficerare och 143 civila i ålderspension. Det är betydligt färre yrkesoffice- rare än vad myndigheten prognostiserat, medan antalet civila som valde att gå i ålderspension var något högre.

Även affärsverket Sjöfartsverket ökade sina pensionskostnader främst på grund av ändrade beräkningsgrunder för pensionsskulden.

Övriga personalkostnader

Övriga personalkostnader utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. De har sammantaget ökat marginellt.

I nedanstående tabell visas antalet årsarbets- krafter vid de statliga myndigheterna under 2010 och 2009.

Årsarbetskrafter

	2010	2009

Rikspolisstyrelsen	25 044	23 839
Försvarsmakten	17 297	15 240
Försäkringskassan	11 653	12 322
Arbetsförmedlingen	10 826	9 745
Skatteverket	9 149	9 527
Kriminalvården	9 020	8 980
Lunds universitet	5 814	5 444
Trafikverket	5 795	8 811
Domstolsverket	5 262	5 209

Göteborgs universitet	4 978	4 763
Uppsala universitet	4 661	4 451
Regeringskansliet	4 420	4 693
Stockholms universitet	4 395	4 263
Karolinska institutet	3 944	3 875
Umeå universitet	3 714	3 560
Linköpings universitet	3 469	3 284
Luftfartsverket	3 285	3 374
Kungl. Tekniska högskolan	3 157	2 935
Sveriges lantbruksuniversitet	2 863	2 824
Statens institutionsstyrelse	2 719	2 852
Migrationsverket	2 699	2 681
Lantmäteriet	2 176	2 166
Kronofogdemyndigheten	2 013	2 094
Tullverket	1 887	1 897
Övriga myndigheter	51 279	50 502

Totalt	201 519	199 331

Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas ar- betsvolym under ett räkenskapsår räknat i anta- let heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som bara är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som an- ställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbetskrafter räknas fram.

Den arbetstid som inräknas ska vara den tid som myndigheten utbetalt lön eller annan er- sättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att deltidsanställd perso- nal ingår i summa antal personer med den pro- centandel av en heltidstjänst som deras tjänstgö- ring utgör.

Under 2010 har antalet årsarbetskrafter ökat med drygt 2 000. Det är främst på Försvars- makten, Polisen och Arbetsförmedlingen som antalet anställda har ökat. Bolagiseringen av den tidigare enheten Banverket Produktion, inom dåvarande Banverket, innebar däremot en minskning mellan åren med ca 3 000 personer som syns för Trafikverket i tabellen.

Not 7

Kostnader för lokaler

Miljoner kronor
	2010	2009

Försvarsmakten	2 395	2 330
Rikspolisstyrelsen	1 893	1 841
Regeringskansliet	1 306	1 350
Kriminalvården	1 282	1 050

Skr. 2010/11:101

Lunds universitet	826	827
Domstolsverket	699	696
Försäkringskassan	665	736
Stockholms universitet	658	667
Uppsala universitet	611	597
Göteborgs universitet	606	616
Karolinska institutet	565	553
Skatteverket	562	544
Arbetsförmedlingen	558	499
Kungl. Tekniska högskolan	541	544
Migrationsverket	487	439
Linköpings universitet	433	370
Umeå universitet	338	333
Statens institutionsstyrelse	312	273
Trafikverket	284	388
Sveriges lantbruksuniversitet	280	280
Försvarets materielverk	193	190
Linnéuniversitetet	182	193
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	171	140
Luleå tekniska universitet	165	164
Örebro universitet	162	164
Malmö Högskola	160	174
Tullverket	146	149
Affärsverk
Sjöfartsverket	40	40
Luftfartsverket	34	46
Svenska kraftnät	27	31
Statens järnvägar	2	2
Övriga myndigheter	4 601	4 493
Eliminering av inomstatliga
lokalkostnader	- 4 406	- 4 385

Summa	16 778	16 334

Som kostnader för lokaler redovisas myndighe- ters kostnader för hyrda lokaler. Redovisning görs brutto och inkluderar hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringarna utgörs av myn- digheternas lokalkostnader som betalas till For- tifikationsverket och Statens fastighetsverk.

Regeringskansliets lokalkostnader har minskat med 44 miljoner kronor medan Kriminalvårdens lokalkostnader har ökat med 232 miljoner kro- nor. Ökningen beror delvis på nya anstalter, häkten och avdelningar t.ex. Saltvik och Kumla, delvis på kostnader för uppsagda lokaler på grund av nedläggning, t.ex. Härnösand.

Skr. 2010/11:101

Not 8

Vissa garanti- och kreditkostnader

Miljoner kronor
	2010	2009

Exportkreditnämnden
Förändring i avsättningar för
försäkringstekniskt beräknad risk i
engagemang	2 419	1 529
Skadekostnader	400	275
Förändring av försäkringstekniskt
beräknat nettovärde på skadefordringar	151	208
Summa Exportkreditnämndens kostnader
i garantiverksamheten	2 970	2 012
Riksgäldskontoret	542	-8
Statens Bostadskreditnämnd	-22	-571

Summa	3 490	1 433

Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlå- ningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Kostnaderna skiljs från övriga driftskostnader eftersom de kan variera kraftigt mellan åren och därför stör jämförelser mellan åren samtidigt som de har en annan karaktär än de flesta myndigheters driftskostnader i övrigt.

Exportkreditnämndens kostnader för Föränd- ring i avsättningar för försäkringstekniskt beräk- nad risk i engagemanget har ökat med 890 miljoner kronor medan förändring av för- säkringstekniskt nettovärde på skadefordringar har minskat med 57 miljoner kronor sedan före- gående år. Skadekostnaderna har ökat med 125 miljoner kronor.

Riksgäldskontoret redovisar kostnader för re- servering för förväntade garantiförluster inklu- sive omvärdering av garantifordringar med 542 miljoner kronor. Kostnaderna avser främst ökade garantiåtaganden för Saab och Volvo.

Statens bostadskreditnämnd redovisar en liten kostnadsreduktion avseende förändring av av- sättningar för garantier. Skillnaden mot år 2009 beror i huvudsak på att bedömningen av mark- nadsvärdena fluktuerade mer 2008–2009 än 2009–2010.

Not 9

Övriga driftkostnader

Miljoner kronor
	2010	2009

Övriga driftkostnader - tjänster
Trafikverket	37 394	31 011
Försvarsmakten	13 233	11 694
Försvarets materielverk	4 820	4 306
Rikspolisstyrelsen	1 733	1 632
Kärnavfallsfonden	1 273	1 354
Statens fastighetsverk	1 256	1 171
Fortifikationsverket	1 248	1 232
Försäkringskassan	1 165	1 297
Karolinska institutet	1 157	1 097
Transportstyrelsen	1 124	1 037
Skatteverket	995	1 224
Göteborgs universitet	991	883
Lunds universitet	937	894
Naturvårdsverket	860	842
Pensionsmyndigheten	822	-
Regeringskansliet	796	1 437
Kriminalvården	795	786
Arbetsförmedlingen	777	609
Umeå universitet	695	694
Uppsala universitet	647	595
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	605	663
Domstolsverket	536	483
Kronofogdemyndigheten	512	457
Exportkreditnämnden	506	404
Övriga myndigheter	13 302	12 966
Summa tjänster	88 179	78 768
Övriga driftkostnader - varor
Försvarsmakten	11 482	8 060
Försvarets materielverk	11 056	10 952
Trafikverket	4 831	5 041
Rikspolisstyrelsen	734	649
Fortifikationsverket	552	546
Kriminalvården	409	405
Karolinska institutet	359	328
Uppsala universitet	345	297
Lunds universitet	289	261
Statens fastighetsverk	259	265
Stockholms universitet	185	171
Göteborgs universitet	202	186
Sveriges lantbruksuniversitet	183	173
Kungl. Tekniska högskolan	193	145
Arbetsförmedlingen	127	85

Regeringskansliet	134	141
Umeå universitet	127	142
Skatteverket	169	144
Statens jordbruksverk	114	116
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	106	107
Övriga myndigheter	2 410	2 182
Summa varor	34 266	30 396
Affärsverk, övrig drift – varor och
tjänster
Svenska kraftnät	8 315	5 117
Sjöfartsverket	1 139	914
Luftfartsverket	822	1 965
Statens järnvägar	54	13
Summa affärsverk, övrig drift – varor
och tjänster	10 330	8 009
Övriga driftkostnader - reparationer,
diverse m.m.
Försvarsmakten	2 471	2 472
Trafikverket	726	4 517
Kriminalvården	272	309
Rikspolisstyrelsen	242	232
Regeringskansliet	216	301
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	194	165
Försvarets materielverk	144	144
Lunds universitet	127	121
Arbetsförmedlingen	117	105
Sveriges lantbruksuniversitet	111	112
Kustbevakningen	104	93
Stockholms universitet	100	92
Riksdagsförvaltningen	99	98
Karolinska institutet	98	94
Försäkringskassan	92	94
Uppsala universitet	88	83
Umeå universitet	88	88
Migrationsverket	85	82
Linköpings universitet	80	77
Kungl. Tekniska högskolan	78	64
Göteborgs universitet	75	95
Domstolsverket	74	64
Affärsverk
Svenska kraftnät	231	280
Luftfartsverket	157	250
Sjöfartsverket	66	56
Statens järnvägar	10	11
Övriga myndigheter	1 421	1 507

Skr. 2010/11:101

Summa övriga driftkostnader -
reparationer, diverse m.m.	7 566	11 606
Aktivering utveckling av anläggnings-
tillgångar i egen regi
Trafikverket	-24 874	-24 101
Myndigheter i försvarssektorn	-3 216	-5 302
Sjöfartsverket	-298	-122
Försäkringskassan	-288	-372
Transportstyrelsen	-130	-97
Kronofogdemyndigheten	-95	-72
Skatteverket	-57	-276
Övriga myndigheter	-367	-481
Aktivering utveckling av anläggnings-
tillgångar i egen regi	-29 325	-30 823
Eliminering av inomstatliga
transaktioner	-26 410	-25 219

Total summa övriga driftkostnader	84 606	72 737

Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna.

Trafikverkets ökade driftkostnader beror till största del på en ökning av entreprenadtjänster i och med bolagisering av tidigare produktions- enheter. Däremot har övriga driftkostnader i form av reparationer m.m. minskat sedan föregå- ende år.

Försvarsmaktens ökade kostnader för tjänster avser främst ökade kostnader för materielkon- sulter och övriga externa tjänster. Försvarsmak- tens ökade kostnader för varor beror i huvudsak på en korrigering av värderingspriset för en viss typ av ammunition mellan åren med 2 882 mil- joner kronor.

Försvarets materielverks ökade kostnader för varor består till stor del av ökade kostnader för krigsmateriel inom flygområdet. Försvarets ma- terielverks kostnader för materielförsörjnings- tjänster har ökat.

Polisens driftskostnader har ökat främst på grund av fler anställda poliser, vilket medfört ökade kostnader för bl.a. drivmedel för motor- fordon. Även kostnader för tjänster i form av datatjänster har ökat jämfört med föregående år.

Trafikverket har aktiverat något mer än före- gående år för investeringar i anläggningstill- gångar i egen regi. De ökade aktiveringarna avser järnvägsanläggningar, produktionsanläggningar samt väganläggningar. Aktiveringarna för Tra- fikverket innebär att kostnader för köp av varor

Skr. 2010/11:101

och tjänster avseende produktion av väg- och bananläggningar förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Aktiveringarna hos myndigheter i försvarssek- torn har minskat något jämfört med föregående år.

Not 10

Avskrivningar och nedskrivningar

Miljoner kronor
	2010	2009

Försvarsmakten	7 026	6 828
Trafikverket	6 871	6 782
Rikspolisstyrelsen	779	797
Försäkringskassan	701	651
Fortifikationsverket	640	662
Statens fastighetsverk	380	337
Skatteverket	366	284
Domstolsverket	265	243
Lunds universitet	219	227
Regeringskansliet	208	208
Affärsverk
Svenska kraftnät	512	470
Luftfartsverket	461	1 174
Sjöfartsverket	140	142
Övriga myndigheter	3 771	3 659

Summa	22 339	22 464

Försvarsmaktens avskrivningar avser främst be- redskapsinventarier som stridsfordon, självgå- ende pjäser, fartyg och båtar. Avskrivningarna har ökat med nära 0,2 miljarder kronor under året.

Luftfartsverkets avskrivningar har minskat med 0,7 miljarder kronor, vilket beror på att Swedavia AB tagit över flygplatsverksamheten och därmed vissa byggnader samt fält- och elan- läggningar.

Not 11

Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag

Miljoner kronor
	2010	2009

Resultat från andelar i dotterföretag
Vattenfall Aktiebolag	12 997	12 896
Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag
(LKAB)	9 083	719

Apoteket Aktiebolag	4 516	-
AB Svensk Exportkredit	2 818	1 727
Akademiska Hus Aktiebolag	2 124	972
Sveaskog AB	2 055	1 924
Specialfastigheter Sverige Aktiebolag	804	300
Posten Norden AB	625	1 039
SBAB Bank AB	577	951
Jernhusen AB (AB Swedcarrier)	492	45
Vasallen AB	472	-26
SJ AB	294	460
Apoteksgruppen i Sverige Holding AB
(Apoteket Omstrukturering AB)	285	532
Teracom AB	201	191
Svevia AB	169	118
Samhall Aktiebolag	156	-25
Lernia AB	96	-27
Arbetslivsresurs AR AB	65	34
Svenska rymdaktiebolaget	62	-6
RISE Reasarch Institutes of Sweden
Holding AB (IRECO Holding AB)	57	7
Aktiebolaget Svensk Bilprovning	50	9
Apotek Produktion & Laboratorier AB	19	-
Infranord AB	19	-
Swedavia AB	15	-
Kungliga Operan Aktiebolag	9	-16
Preaktio AB	8	-
Fouriertransform Aktiebolag	5	8
Apotekens Service Aktiebolag	2	-
Voksenåsen A/S	1	1
Aktiebolaget Svenska
miljöstyrningsrådet	0	0
AB Svenska spel	-	-
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
(SVEDAB AB)	-	-
Posten Norden AB	-	344
Kasernen Fastighets AB (Vasallen AB)	-	8
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB
(RISE)	-	8
Exstattum AB	-	2
Statens Bostadsomvandling AB	-3	5
Kungliga Dramatiska Teatern Aktiebolag	-3	3
Swedesurvey Aktiebolag	-5	-7
AB Göta Kanalbolag	0	-3
Vectura Consulting AB	-6	-4
European Spallation Source ESS AB	-48	-
Systembolaget Aktiebolag	-43	144
Swedfund International AB	-64	-92
AlLMI Företagspartner AB	-75	-81
Innovationsbron AB	-136	-413
Green Cargo AB	-140	-174

Övriga dotterföretag inom Kammarkolle-
giet	-1	-1
Summa Kammarkollegiet	37 552	21 572
Affärsverk
Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl.	24	17
Luftfartsverket - LFV Holding AB	152	21
Övriga myndigheter	-22	-6
Summa resultat från andelar i
dotterföretag	37 706	21 604
Resultat från andelar i intresseföretag
TeliaSonera AB	7 927	7 030
Nordiska Investeringsbanken NIB	798	937
AB Bostadsgaranti	44	30
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)	1	7
VisitSweden AB	9	1
Norrland Center AB	0	0
SAS AB	-399	-631
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.	20	31
Summa resultat från andelar i
intresseföretag	8 400	7 405
Resultat från andelar i dotter- och
intresseföretag - totalt
Resultat från andelar i dotterföretag	37 706	21 604
Resultat från andelar i intresseföretag	8 400	7 405

Total summa	46 106	29 009

Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent. Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.

Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatande- larna har ökat med 17,1 miljarder kronor.

Vattenfalls resultat har minskat med 0,1 miljarder kronor. Positiva effekter av ökade produktionsvolymer och kostnadsbesparingar utjämnas av ökade nedskrivningar av goodwill relaterad till verksamhet i utlandet på 11,2 miljarder kronor.

Resultatet för LKAB har förbättrats med 8,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökade intäkter på grund av högre priser och vo- lymer för järnmalm. Resultatet inkluderar kost- nader på 3,0 miljarder kronor relaterade till på- verkan av gruvbrytning på samhällena Kiruna och Malmberget.

	Skr. 2010/11:101
Resultatet	för Apoteket AB uppgick till
4,5 miljarder	kronor, vilket inkluderar realisa-

tionsvinst avseende försäljning av dotterbolag på 4,4 miljarder kronor. Apoteket AB ingick under föregående år i koncernen Apoteket Omstruk- turering.

AB Svensk Exportkredit har förbättrat resul- tatet med 1,1 miljarder kronor. Bland annat ingår realiserad vinst på 2,6 miljarder kronor från för- säljning av aktieinnehav i Swedbank AB. De ore- aliserade värdeförändringarna på finansiella till- gångar har försämrats med 0,9 miljarder kronor.

Akademiska hus AB visar 1,2 miljarder kronor högre resultat än föregående år. Värdeföränd- ringarna på fastigheter är åter positiva, vilket förbättrat resultatet med 1,3 miljarder kronor.

Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) har försämrat resultatet med 0,4 miljar- der kronor, vilket främst beror på försämrat re- sultat av finansiella poster, främst värdering av värdepapper till verkligt värde och värdeföränd- ring i säkrade poster i säkringsredovisning.

Specialfastigheter Sverige AB har ökat resul- tatet med 0,5 miljarder kronor främst hänförligt till att värdeförändring på förvaltningsfastigheter åter är positivt.

Resultatet från Posten Norden AB har för- sämrats med 0,4 miljarder kronor. Föregående års resultat inkluderar vinstandelar och realisa- tionsresultat vid försäljning av andelar i ett bel- giskt bolag på 1,2 miljarder kronor.

Jernhusen AB har förbättrat resultatet med 0,4 miljarder kronor, främst avseende positiva värdeförändringar på fastigheter.

Vasallen AB har ökat resultatet med 0,5 miljarder kronor. Förbättringen avser främst värdeförändringar på fastigheter.

SVEDAB redovisar en förlust på 0,1 miljarder kronor, vilket dock inte redovisas som resultat- andel så länge det egna kapitalet är negativt.

Resultatet i Svenska Spel AB behandlas inte som resultat från andelar utan redovisas som skatteintäkt i samband med utdelning till staten.

Resultatandelen från Systembolaget har mins- kat med 0,2 miljarder kronor. Andelen har redu- cerats med respektive års betalda utdelning på 0,3 miljarder kronor respektive 0,2 miljarder kronor, som istället betraktas som skatteintäkt. Resultatet före denna omföring har oförändrat varit 0,3 miljarder kronor.

Resultatet från TeliaSonera AB har ökat med 0,9 miljarder till 7,9 miljarder kronor. Den främsta förklaringen utgörs av förbättrat resultat

Skr. 2010/11:101

från engångsposter, som bl.a. innefattar realise- rade vinster vid avyttring av bolag och nedskriv- ning av goodwill.

Nordiska Investeringsbanken (NIB) har för- sämrat sitt resultat med 0,1 miljarder kronor. Det är främst resultatet från finansiella instru- ment som försämrats. Årets resultat avser sep- tember t.o.m. augusti och jämförelseårets resul- tat avser endast januari t.o.m. augusti.

SAS har minskat sitt förlustresultat med 0,2 miljarder kronor. Förändringen förklaras främst av ett förbättrat rörelseresultat genom kostnadsbesparingar, men även bättre finans- netto och resultat från avvecklade verksamheter har bidragit.

Not 12

Nettokostnad för statsskulden

Miljoner kronor
	2010	2009

Finansiella intäkter för förvaltning av
statsskulden
Ränteintäkter avseende upplåning i
svenska kronor	14 920	15 351
Ränteintäkter avseende upplåning i
utländsk valuta	5 193	8 071
Intäktsförda, preskriberade obligationer
m.m.	63	50
Överkurs vid emission (netto)	7 010	5 826
Orealiserade valutavinster (netto)	21 553	30 088
Summa finansiella intäkter för förvalt-
ning av statsskulden	48 739	59 386
Finansiella kostnader för förvaltning
av statsskulden
Räntekostnader avseende upplåning i
svenska kronor	37 556	36 986
Räntekostnader avseende upplåning i
utländsk valuta	6 847	12 253
Realiserade kursförluster (netto)	8 136	1 573
Realiserade valutaförluster (netto)	8 199	13 905
Provisioner till banker m.fl.	142	164
Summa finansiella kostnader för
förvaltning av statsskulden	60 880	64 881
Nettokostnad för förvaltning av
statsskulden	12 141	5 495

Finansiella intäkter och kostnader för förvalt- ning av statsskulden redovisas av Riksgäldskon- toret. De innefattar även intäkter respektive kostnader för skuldskötselåtgärder.

Under 2010 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 12 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden ökat med 7 miljarder kronor.

Intäkterna minskade med 11 miljarder kronor vilket i huvudsak beror på att de orealiserade va- lutavinsterna minskat med 8 miljarder kronor och att ränteintäkterna i utländsk valuta minskat med 3 miljarder kronor.

Kostnaderna minskade med 4 miljarder kro- nor. De realiserade kursförlusterna ökade med 7 miljarder kronor. Detta uppvägs dock nästen helt av att de realiserade valutaförlusterna mins- kade med 6 miljarder kronor. Samtidigt har rän- tekostnader avseende upplåning i utländsk valuta minskat med 5 miljarder kronor.

Riksbankens lån i Riksgäldskontoret i euro och dollar har medfört ökade ränteintäkter i ut- ländsk valuta med drygt 1 miljard kronor och motsvarande högre räntekostnader.

Not 13

Övriga finansiella intäkter

Miljoner kronor
	2010	2009

Kammarkollegiet	7 062	7 084
Centrala studiestödsnämnden	4 483	4 414
Kärnavfallsfonden	1 502	1 179
Skatteverket	1 005	2 513
Riksgäldskontoret	712	-
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	704	37
Exportkreditnämnden	221	127
Försäkringskassan	89	135
Regeringskansliet	64	422
Trafikverket	57	709
Affärsverk
Statens järnvägar	298	334
Luftfartsverket	85	44
Svenska kraftnät	9	25
Sjöfartsverket	1	0
Övriga myndigheter	204	129

Summa	16 496	17 152

De finansiella intäkterna och kostnaderna för förvaltning av statsskulden redovisas i not 12 Nettokostnader för statsskulden.

100

Finansiella intäkter redovisade av Kammar- kollegiet avser Riksbankens inlevererade över- skott på 5,8 miljarder kronor samt 1,2 miljarder kronor avseende utdelning från Nordea Bank.

Centrala studiestödsnämndens finansiella in- täkter avser bl.a. räntor på studielån.

Kärnavfallsfondens intäkter omfattar huvud- sakligen ränteintäkter för nominella placeringar.

Skatteverket redovisar räntor i skattekontosy- stemet. Minskningen beror på lägre räntesats på skattekontot.

Riksgäldskontoret redovisar utdelning från Nordeaaktierna som ingår i stabilitetsfonden med 0,7 miljarder kronor. Vidare redovisar Riks- gäldskontoret intäkter kopplade till repor i in- sättningsgarantin.

Sida redovisar bl.a. överskott från det äldre sy- stemet för U-krediter som levererats mot in- komsttitel (0,7 miljarder kronor).

Trafikverket (Vägverket) redovisade föregå- ende år en realisationsvinst i samband med bola- gisering av Vägverket produktion och Vägverket konsult.

De finansiella intäkterna hos Statens järnvägar utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga vär- depappersinnehav samt på leasingtillgångar (lok, färjor och fordon i egen förvaltning).

Not 14

Övriga finansiella kostnader

Miljoner kronor
	2010	2009

Exportkreditnämnden	613	517
Trafikverket	553	219
Kärnavfallsfonden	194	271
Regeringskansliet	55	51
Affärsverk
Luftfartsverket	245	261
Statens järnvägar	162	197
Svenska kraftnät	158	17
Sjöfartsverket	15	83
Övriga myndigheter	107	331
Aktivering av finansiella kostnader	-30	-41

Summa	2 072	1 906

Exportkreditnämndens finansiella kostnader av- ser huvudsakligen kursdifferenser och beräknade kursförluster för premier.

Skr. 2010/11:101

Trafikverkets kostnader avser huvudsakligen finansiella avgifter för Botniabanan.

Kärnavfallsfonden redovisar realisationsför- luster vid avyttring av bostadsobligationer.

Luftfartsverkets finansiella kostnader avser ränteandel av pensionskostnader.

I noten redovisas finansiella kostnader brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter för att bygga an- läggningen som tas upp som tillgång.

4.5.2Noter till balansräkningen

Not 15

Balanserade utgifter för utveckling

Miljoner kronor
	2010	2009

Försäkringskassan	1 439	1 564
Försvarsmakten	1 213	992
Skatteverket	603	676
Rikspolisstyrelsen	313	327
Kronofogdemyndigheten	222	155
Trafikverket	168	128
Verket för högskoleservice	157	157
Migrationsverket	150	100
Lantmäteriet	113	108
Transportstyrelsen	103	78
Affärsverk
Svenska kraftnät	190	186
Sjöfartsverket	19	11
Övriga myndigheter	1 446	1 498

Summa	6 136	5 980

Under posten Balanserade utgifter för utveck- ling redovisas främst egenutvecklade IT-system och program.

Försäkringskassans balanserade utgifter avser utveckling av IT-system. De största posterna ut- görs av IT-stöd för pensionssystem och följd- reformer till dessa, IT-stöd för ärendehantering inom andra försäkringsområden samt ny infra- struktur för IT. Försäkringskassan har kvar IT- systemen för pensionshantering i sin balansräk- ning även efter Pensionsmyndighetens bildande och vidareutvecklar dessa samt hanterar nyut- veckling enligt uppdrag från Pensionsmyndig- heten. Försäkringskassan fakturerar Pensions-

101

Skr. 2010/11:101

myndigheten för de avskrivningar som avser dessa investeringar.

Försvarsmaktens post avser i huvudsak ut- veckling av ett integrerat resurs- och ekonomi- ledningssystem (PRIO), där införande 1-2 avser personaladministration och strategisk personal- planering. I april 2010 infördes delar av systemet innefattande bland annat tidsredovisning och re- seadministration. Vidare startade förberedelserna för av införande av stöd till materiel- och förnö- denhetsförsörjning. Parallellt pågår ett arbete med att utveckla en IT-infrastruktur som kan hantera information klassad upp t.o.m. H/R (Hemlig/Restricted).

Skatteverkets post avser utgifter för utveck- ling av IT-system. Under 2009 färdigställdes och sattes flera stora utvecklingsprojekt i drift för bl.a. taxeringsförnyelse och folkbokföring. Un- der 2010 har utvecklingsinsatserna dragits ned och Skatteverket har satsat på att vidareutveckla sitt interna taxeringssystem, TINA.

Not 16

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

Miljoner kronor
	2010	2009

Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	195	146
Transportstyrelsen	151	98
Försäkringskassan	62	74
Rikspolisstyrelsen	38	59
Bolagsverket	33	7
Fortifikationsverket	24	28
Skatteverket	22	22
Domstolsverket	19	22
Affärsverk
Svenska kraftnät	92	98
Sjöfartsverket	13	13
Luftfartsverket	2	12
Statens järnvägar
Övriga myndigheter	356	359

Summa	1 007	938

Under posten Rättigheter och andra immateri- ella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta IT-system och program.

Tillgångarna hos Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap avser främst investeringar i

växlar och licenser för det nationella radiokom- munikationssystemet Rakel. Ökningen mellan åren beror på att myndigheten har investerat i en ny växelplats för etapp 1 under året, samt att tilläggsinvesteringar har gjorts i övriga etappers växelplatser.

Posterna för Transportstyrelsen, Försäkrings- kassan och Polisen består till största delen av li- censer inom IT-verksamheten.

Bolagsverkets ökning mellan åren beror på att myndigheten tecknat ett nytt avtal gällande ka- pacitetsutnyttjande av stordatorn som medfört en investering på 29 miljoner kronor. Avtalet sträcker sig över fyra år.

Affärsverket Svenska kraftnäts post består av markrättigheter i form av servitut och lednings- rätter samt nyttjanderättigheter för optoförbin- delser.

Not 17

Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

Miljoner kronor
	2010	2009

Övriga myndigheter	2	0

Summa	2	0

För 2010 förekommer förskott i samband med investeringar i immateriella anläggnings- tillgångar endast redovisade hos Svenska insti- tutet och avser arbete med ett nytt ärendehan- teringssystem.

Not 18

Statliga väganläggningar

Miljoner kronor
	2010	2009

Trafikverket	102 667	102 994

Summa	102 667	102 994

Trafikverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Redovisade belopp är nettovär- den efter avskrivning och avskrivningstiden är normalt 40 år.

Väganläggningar har under året invärderats som färdigställda till ett värde drygt 3 500 miljoner kronor. Under året har fem ob- jekt med en kostnad på över 100 miljoner kronor vardera öppnats för trafik, bl.a. riksväg 73 mellan Stockholm och Nynäshamn samt motorväg E18

102

mellan Sagån och Enköping. Dessa objekt repre- senterar en investeringsvolym på sammanlagt 4 693 miljoner kronor.

Not 19

Statliga järnvägsanläggningar

Miljoner kronor
	2010	2009

Banverket	95 053	79 051
Summa	95 053	79 051

Trafikverket redovisar investeringar i järnvägs- anläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Trafikverket tillämpar differentierade avskrivningstider på samtliga järnvägsanläggningar, dvs. mellan 25 och 110 år.

Värdet av järnvägsanläggningar som färdig- ställts under året uppgår till 17 612 miljoner kro- nor. Anskaffningsvärdet för Botniabanan uppgår till 16 826 miljoner kronor.

Pågående större investeringsprojekt avser bl.a. citybanan, citytunneln, Kirunaprojektet och Ådalsbanan.

Not 20

Byggnader, mark och annan fast egendom

Miljoner kronor
	2009	2008

Statens fastighetsverk	13 320	13 521
Fortifikationsverket	9 064	9 243
Naturvårdsverket	6 497	6 023
Riksdagsförvaltningen	1 005	1 036
Affärsverk
Luftfartsverket	1 053	9 867
Sjöfartsverket	994	1 025
Svenska Kraftnät	196	201
Övriga myndigheter	1 304	1 053

Summa	33 433	41 969

Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det natio- nella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, natio- nalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbygg- nader i utlandet. De markegendomar som redo-

Skr. 2010/11:101

visas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden väster om odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt ren- betesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas ett antal kungsgårdar som av kulturhistoriska skäl ägs av staten. Årets inve- steringar uppgår till 434 miljoner kronor. Om- och tillbyggnader har genomförts till ett värde av 427 miljoner kronor, där de största projekten av- ser om- och tillbyggnad av Loen (del av reger- ingskvarteren) och ombyggnad av gamla Riksar- kivet i Stockholm.

Fortifikationsverket förvaltar fastigheter av- sedda för försvarsändamål. Utgifter för inve- steringar avseende ny- och ombyggnader samt markinköp uppgick till 896 miljoner kronor. Jämfört med 2009 har nybyggnadernas andel av utgifterna ökat. Detta beror bl.a. på start av större byggprojekt, t.ex. motorskola i Skövde och beredskapsbyggnad i Ronneby.

Naturvårdsverket redovisar främst national- parker och naturreservat. Dessa är dock i många fall upptagna till ett lågt värde. Under 2010 har värdet av marken ökat med 448 miljoner kronor, vilket främst avser investeringar i markinköp för bildande av naturreservat och nationalparker.

Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdags- byggnaderna och ombyggnader och förbätt- ringar under året är förhållandevis små.

Luftfartsverket delades den 1 april 2010 och de flygplatser som staten äger med byggnader, fältanläggningar, elanläggningar och teleanlägg- ningar, som var de viktigaste delarna som Luft- fartsverket redovisade, övergick då till det nya bolaget Swedavia AB. Luftfartsverkets verksam- het är nu helt inriktad på flygtrafiktjänst. Det som återstår är i huvudsak teleutrustning.

Not 21

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Miljoner kronor
	2010	2009

Rikspolisstyrelsen	768	773
Försvarsmakten	279	304
Regeringskansliet	278	232
Kungl. Tekniska högskolan	159	173
Göteborgs universitet	140	144
Stockholms universitet	128	141
Lunds universitet	107	91
Kriminalvården	97	103
Domstolsverket	96	84

103

Skr. 2010/11:101

Övriga myndigheter	1 585	1 507

Summa	3 637	3 552

Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldrag- ningar för nätverk, larmanordningar samt repa- rationer och underhåll om utgifterna uppgått till väsentliga belopp.

Polisens förbättringsutgifter avser diverse om- och tillbyggnationer av polislokaler runt om i landet.

Not 22

Maskiner, inventarier, installationer m. m.

Miljoner kronor
	2010	2009

Kustbevakningen	2 160	1 415
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	1 364	848
Rikspolisstyrelsen	1 236	1 282
Försvarsmakten	1 137	1 107
Trafikverket	871	1 545
Domstolsverket	687	695
Lunds universitet	600	567
Karolinska institutet	593	507
Uppsala universitet	588	530
Regeringskansliet	515	580
Kriminalvården	432	427
Moderna Museet	409	391
Göteborgs universitet	366	332
Skatteverket	309	309
Affärsverk
Svenska kraftnät	6 221	5 644
Sjöfartsverket	599	635
Statens järnvägar	175	241
Luftfartsverket	39	1 009
Övriga myndigheter	4 902	4 652

Summa	23 203	22 716

Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och andra trans- portmedel är exempel på tillgångar som redovi- sas under denna post. Även tillgångar som inne- has genom finansiell leasing ingår.

Kustbevakningens tillgångar har ökat med 746 miljoner kronor. Årets anskaffningar om-

fattar i huvudsak två större kombinationsfartyg som togs i produktion under 2010. Fartygen är byggda särskilt för storskalig oljeupptagning, brandbekämpning och nödbogsering till sjöss och det ena av fartygen är dessutom byggt för kemikaliehantering.

Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap (MSB) bildades 2009 och övertog då till- gångar från bl.a. Statens räddningsverk och Kris- beredskapsmyndigheten. Under året har det skett en ökning av tillgångarna med 516 miljoner kronor som beror på att investeringar i bassta- tioner och övrig materiell radiokommunika- tionsutrustning avseende Rakel inneburit att etapp 6 och 7 driftsatts. Rakel är Sveriges natio- nella kommunikationssystem för samverkan och ledning vars syfte är att bl.a. stärka samhällets krishanteringsförmåga.

Minskningen för Trafikverket beror på att en enhet inom dåvarande Banverket, Banverket Produktion, ombildades den 1 januari 2010 och bildade det statliga bolaget Infranord AB som även tog över anläggningstillgångar.

Svenska kraftnäts tillgångar består till största delen av ställverksutrustningar, kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoverk- samhet och tele- och informationssystem.

Luftfartsverkets anläggningstillgångar har till viss del tagits över av Swedavia AB i och med att Luftfartsverket bolagiserade sina flygplatser un- der 2010. Det förklarar att posten minskat med 970 miljoner kronor jämfört med 2009.

Not 23

Pågående nyanläggningar

Miljoner kronor
	2010	2009

Trafikverket	77 532	68 943
Fortifikationsverket	1 012	632
Kriminalvården	706	380
Statens fastighetsverk	568	565
Sveriges lantbruksuniversitet	276	95
Domstolsverket	123	105
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	81	116
Affärsverk
Svenska kraftnät	2 516	2 341
Luftfartsverket	504	738
Sjöfartsverket	203	53

104

Övriga myndigheter	652	2 674

Summa	84 173	76 642

Trafikverkets pågående större investeringspro- jekt omfattar bl.a. utbyggnad av Malmö central och Uppsala station, citybanan i Stockholm, för- bifart Stockholm, E20 Norra Länken, ny järnväg förbi Kiruna, projekten BanaVäg avseende Mo- tala - Mjölby samt Väst, Ådalsbanan och Parti- hallsförbindelsen.

Kriminalvårdens pågående större investerings- projekt avser säkerhetsinstallationer.

Not 24

Beredskapstillgångar

Miljoner kronor
	2010	2009

Försvarsmakten	97 521	97 552
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap, räddningstjänst- och var-
ningsmateriel m.m.	424	492
Socialstyrelsen, läkemedel och
sjukvårdsförnödenheter	231	277
Övriga myndigheter	29	31

Summa	98 205	98 352

Beredskapstillgångar avser tillgångar både för ci- vil och militär beredskap.

Posten omfattar främst Försvarsmaktens till- gångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning.

FM delar in sina beredskapstillgångar i dels beredskapsinventarier, dels beredskapsvaror, vilka redovisas som anläggningstillgångar. Bered- skapsinventarierna uppgår till 81,8 miljarder kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammu- nition, reservmateriel och beklädnadsmateriel uppgår till 15,7 miljarder kronor.

Nyanskaffning av militära beredskapsinventa- rier uppgår till 6,6 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 6,5 miljarder kronor under 2010. Anskaffningen innefattar bl.a. mo- difiering av och kringutrustning till JAS 39 Gri- pen. Under året har försäljningar och utrange- ringar genomförts för 0,2 miljarder kronor. Be- redskapslagrets värde har varit i stort sett oför- ändrat under året.

Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap har beredskapstillgångar bestående av mate-

Skr. 2010/11:101

riel för räddningstjänst, andningsskydd och an- läggningar för varningssignaler.

Socialstyrelsens beredskapstillgångar avser lä- kemedel och sjukvårdsförnödenheter.

Not 25

Förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Miljoner kronor
	2010	2009

Trafikverket	1 533	1 577
Försvarets materielverk	1 073	877
Kustbevakningen	157	424
Övriga myndigheter	19	20

Summa	2 782	2 898

Under denna post redovisas förskott som myn- digheten lämnat vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar.

Trafikverkets post avser förskott vid byggan- det av järnvägsanläggningar och väganläggningar.

Försvarets materielverks post avser förskott för försvarsmateriel till bl.a. FMS (Foreign Mili- tary Sales) och till BEA Systems Bofors AB. Det senare förskottet är också anledningen till ök- ningen mellan åren.

Kustbevakningens post avser förskott för fartygsprojekt. Minskningen mellan åren beror på att två större kombinationsfartyg har tagits i bruk under 2010 och därmed aktiverats som an- läggningstillgång.

Not 26

Andelar i dotter- och intresseföretag

Andelar i dotterföretag

Miljoner kronor
	2010	2009

Vattenfall AB	126 704	135 620
Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)	33 419	25 375
Akademiska Hus AB	25 406	24 477
Sveaskog AB	19 516	17 898
AB Svensk Exportkredit	12 497	13 455
Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag
SBAB	8 014	7 377
Apoteket AB	7 665	-
Posten Norden AB	7 128	8 052
Almi Företagspartner AB	6 095	6 170
Specialfastigheter Sverige AB	5 266	4 772

105

Skr. 2010/11:101

SJ AB	4 486	4 306
Jernhusen AB (AB Swedcarrier)	4 004	3 611
Swedavia AB	3 618	-
Fouriertransform AB	3 013	3 008
Swedfund International AB	2 710	2 674
Systembolaget AB	2 170	2 213
Inlandsinnovation AB	2 000	-
Teracom AB	1 743	1 685
Vasallen AB	1 673	1 201
Svevia AB	1 425	1 316
Samhall AB	1 387	1 231
Green Cargo AB	1 253	1 393
RISE Research Institutes of Sweden
Holding AB (IRECO Holding AB)	699	641
Infranord AB	693	0
Apoteksgruppen i Sverige Holding AB
(Apoteket omstrukturering AB)	640	4 026
Svenska Rymdaktiebolaget	575	528
Statens Bostadsomvandlings AB	552	555
Lernia AB	551	455
AB Svensk Bilprovning	466	386
Innovationsbron AB	451	505
Vectura Consulting AB	378	383
Apotek Produktion & Laboratorier AB	198	-
Arbetslivsresurs AR AB	109	45
Apotekens Service AB	101	-
European Spallation Source ESS AB	58	-
AB Göta Kanalbolag	42	42
Swedesurvey AB	25	29
SweRoad (Swedish National Road Con-
sulting AB)	23	31
Kungliga Dramatiska Teatern AB	19	22
Kungliga Operan AB	12	3
Arlandabanan infrastructure AB	10	10
Voksenåsen A/S	8	11
Svenska Miljöstyrningsrådet AB	3	3
Botniabanan AB	1	1
Preaktio AB	1	0
Svenska Spel AB	0	0
Svensk-Danska Broförbindelsen AB
(SVEDAB)	0	0
IMEGO AB		-
Affärsverk
Luftfartsverket - LFV Holding AB	357	187
Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl.	162	138
Övriga andelar	309	293

Summa	287 635	274 128

Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent.

Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste delårs-

bokslut använts.
Andelar	i	dotterföretag	har ökat med
13,5 miljarder kronor.
Minskningen av andelsvärdet för Vattenfall
AB uppgår	till	8,9 miljarder	kronor. Föränd-

ringen utgörs främst av negativa omräknings- differenser för verksamhet i utlandet på 30,3 miljarder kronor, som delvis har utjämnats av positiv påverkan från valutasäkring av utländskt eget kapital på 14,6 miljarder kronor. Omräkningsdifferenserna har uppstått när balansräkningar i utländska dotterbolag räknats om till svenska kronor. Dessutom har utdelning av 5,2 miljarder kronor och kassaflödessäkring på 1,1 miljarder kronor minskat värdet. Kassaflö- dessäkringen avser huvudsakligen orealiserade värdeförändringar av el-derivat som används för prissäkring av framtida försäljning. Årets resultat har medfört en positiv påverkan med 13,0 mil- jarder kronor.

LKAB:s resultat för året uppgår till 9,1 miljarder kronor, vilket bidragit till andels- värdets ökning med 8,0 miljarder kronor. Kassa- flödessäkringar och marknadsvärdering av finan- siella instrument har minskat värdet med 0,5 miljarder kronor. Utdelning av 0,5 miljarder kronor har reducerat värdet.

Andelsvärdet för Akademiska Hus AB har ökat med 0,9 miljarder kronor mellan åren. Årets resultat på 2,1 miljarder kronor har utjämnats av betald utdelning av 1,2 miljarder kronor.

Andelsvärdet för Sveaskog AB har ökat med 1,6 miljarder kronor. Förändringen förklaras av årets resultat på 2,1 miljarder minskat med ut- delning till staten av 0,5 miljarder kronor.

Svensk Exportkredit AB har minskat med 1,0 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets resultat på 2,8 miljarder kronor delvis ut- jämnat av negativ påverkan från omvärdering av finansiella tillgångar med 1,4 miljarder kronor samt utdelning till staten av 2,4 miljarder kronor.

Posten Norden har delat ut 0,9 miljarder kro- nor till staten vilket förklarar minskningen av kapitalandelen med samma belopp. Andelen i årets resultat uppgår till 0,6 miljarder kronor vil- ket utjämnats av negativa omräkningsdifferenser på 0,7 miljarder kronor.

SBAB har ökat i värde med 0,6 miljarder kro- nor, främst som en följd av årets resultat.

106

SJ AB har ökat med 0,2 miljarder kronor, vil-

ket väsentligen		avser	årets	resultat	på
0,3 miljarder	kronor		samt	utdelning	av
0,2 miljarder kronor.
Swedavia	har	tillförts	flygplatsverksamheten

från Luftfartsverket och i samband därmed er- hållit ett andelsvärde på 3,6 miljarder kronor.

Inlandsinnovation AB är under bildande och har fått ett aktiekapital på 2,0 miljarder kronor och motsvarande andelsvärde. Verksamheten i bolaget har ännu inte inletts i linje med riksda- gens ställningstagande i Hösttilläggsbudgeten för 2010 (bet. 2010/11:FiU11).

Apoteket AB har delats ut till staten från Apoteksgruppen i Sverige Holding AB och an- delsvärdet uppgår till 7,7 miljarder kronor. Årets resultat har påverkat andelsvärdet positivt med 4,5 miljarder kronor.

Apoteksgruppen i Sverige Holding AB har minskat med 3,4 miljarder kronor. Främsta för- klaring är utdelningen till staten dels av 0,2 miljarder kronor och dels aktierna i Apoteket AB som medfört en minskning av kapitalet med 3,6 miljarder kronor. Årets resultat har påverkat andelsvärdet positivt med 0,3 miljarder kronor.

Jernhusen AB har ökat med 0,4 miljarder kro- nor, vilket beror på årets resultat på 0,5 miljarder kronor samt utdelning av 0,1 miljarder kronor.

Swedfund International AB har erhållit ett aktieägartillskott på 0,1 miljarder kronor, vilket utjämnats av årets resultat på -0,1 miljarder kro- nor.

Innehavet i SVEDAB har skrivits ned till noll i enlighet med kapitalandelsmetoden eftersom SVEDAB-koncernens egna kapital uppgår till minus 1,3 miljarder kronor. Efter övergång till redovisning enligt IFRS täcks moderbolaget SVEDAB:s förlust av balanserade vinstmedel och bolaget behöver därför inte något aktieägar- tillskott.

Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktie- kapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet tillförs som skatte- intäkt när utdelning betalas till staten.

Andelar i intresseföretag

Miljoner kronor
	2010	2009

TeliaSonera AB	46 951	50 480
Nordiska Investeringsbanken (NIB)	7 506	7 700
SAS AB	3 090	2 437

Skr. 2010/11:101

AB Bostadsgaranti	144	116
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)	81	84
VisitSweden AB	20	12
Norrland Center AB	5	5
Dom Shvetsii	0	0
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord Pool Spot As
m.fl.	84	276
Luftfartsverket - Entry Point North AB
m.fl.	10	30

Summa	57 891	61 140

Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent.

Andelar i intresseföretag är 3,2 miljarder kronor lägre än föregående år främst på grund av att an- delen i TeliaSonera minskat i värde med 3,5 miljarder kronor. Utdelning av 3,8 miljarder kronor till staten har minskat värdet med mot- svarande belopp. Andelsvärdet i TeliaSonera har påverkats positivt med 7,9 miljarder kronor av

andelen i	årets resultat och negativt av
7,7 miljarder	kronor i valutakursdifferenser.

Marknadsvärdet på statens aktier i TeliaSonera uppgick vid årsskiftet till 89,2 miljarder kronor.

Nordiska Investeringsbanken har minskat med 0,2 miljarder kronor främst av en negativ påverkan på 1,0 miljarder kronor hänförligt till lägre valutakurs för redovisningsvalutan mot svenska kronor. Periodens resultat uppgår till 0,8 miljarder kronor.

SAS har ökat i värde med 0,7 miljarder kronor till 3,1 miljarder kronor, vilket till största delen beror på 1,1 miljarder kronor i nyemission samt minskning med 0,4 miljarder kronor avseende periodens resultatandel. Marknadsvärdet på sta- tens aktier i SAS AB uppgick vid årsskiftet till 1,6 miljarder kronor.

Svenska kraftnäts intressebolag har minskat med 0,2 miljarder kronor, främst avseende för- säljning av aktier i Nord Pool ASA.

Andelar i dotter- och intresseföretag – totalt

Miljoner kronor
	2010	2009
Summa andelar i dotterföretag	287 635	274 128
Summa andelar i intresseföretag	57 891	61 140
Riksbankens grundfond	1 000	1 000

Summa	346 526	336 268

107

Skr. 2010/11:101

Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av föränd- ringar i företagens justerade egna kapital, utbe- talda utdelningar samt förvärv och avyttringar.

Not 27

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Miljoner kronor
	2010	2009

Kärnavfallsfonden, bostadsobligationer	23 222	18 103
Statens aktier i Nordea Bank AB	10 029	10 029
Exportkreditnämnden, obligationer	4 347	3 212
Kammarkollegiet, Europeiska
investeringsbanken EIB	1 677	1 677
Kammarkollegiet, Europeiska
utvecklingsbanken EBRD	1 040	1 040
Kammarkollegiet, Världsbanken IBRD	593	593
Karolinska institutet, aktier,
andelar och obligationer	259	277
Kammarkollegiet, Europarådets
utvecklingsbank CEB	34	34
Affärsverk
Statens järnvägar	3 775	4 001
Övriga myndigheter	257	253
Summa	45 233	39 219

Den största förändringen av värdepappersinne- haven avser Kärnavfallsfonden, som ytterligare ökat andelen fondmedel placerade i bostadsobli- gationer.

Statens aktier i Nordea redovisas dels av Kammarkollegiet som en del av statens aktieför- valtning med 4,4 miljarder kronor, dels av Riks- gäldskontoret som deltog i Nordeas nyemission under föregående år genom stabilitetsfonden med 5,6 miljarder kronor. Staten sålde 255 miljoner av de aktier som redovisades av Kammarkollegiet i början av februari 2011 för 18,9 miljarder kronor, vilket medförde en rea- vinst på 16,8 miljarder kronor. Statens ägarandel i Nordea minskade därmed från 19,9 procent till 13,5 procent.

Exportkreditnämndens innehav av obligatio- ner har ökat med 1,1 miljarder kronor. Som ett led i garantiverksamheten placerar Exportkredit- nämnden erhållna premier i olika finansiella till- gångar och har under året ökat innehavet av ob- ligationer i utländska valutor. Innehavet utgör en del av likvid buffert för riskexponering och ba-

lanserande innehav för åtaganden i respektive valuta.

Statens Järnvägars innehav avser till största delen nollkupongobligationer i syfte att möta betalningsströmmar vid förfall av leasing- och leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB.

Not 28

Långfristiga fordringar

Miljoner kronor
	2010	2009

Exportkreditnämnden
- Skadefordringar	1 199	1 350
- Återförsäkrares andel av
försäkringstekniska avsättningar	878	1 341
Summa Exportkreditnämnden	2 077	2 691
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	134	191
Göteborgs universitet	125	130
Fiskeriverket	89	92
Statens bostadskreditnämnd	43	55
Regeringskansliet	19	21
Affärsverk
Statens järnvägar	1 021	2 045
Luftfartsverket	468	256
Svenska kraftnät	133	207
Sjöfartsverket	54	67
Övriga myndigheter	5	10

Summa	4 168	5 765

Exportkreditnämnden (EKN) redovisar försäk- ringstekniskt beräknat nettovärde på skadeford- ringar. Fordringarna utgår från de skadebelopp som betalats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Till detta läggs kapitaliserade räntor samt förfallna, obetalda och upplupna, ej förfallna avtalsräntor. Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En ut- gångspunkt vid bedömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget på landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden av EKN:s ute- stående fordran.

Riskexponeringen på företag i Sverige har mer än fördubblats under året och uppgick vid års-

108

skiftet till totalt drygt 78 532 miljoner kronor. Den mycket stora ökningen beror på de rörelse- kreditgarantier till stora svenska företag som EKN ställt ut under året. Rörelsekreditgaranti- erna innebär att EKN delar risk med utlånande bank på stora svenska exportföretag med hög kreditvärdighet. Nytt för året är att företag i Ryssland svarar för den näst största riskexpone- ringen. I likhet med tidigare år är Pakistan och Sydafrika bland de allra största länderna med anledning av en mycket stor affär i respektive land.

Värdet före reservering av förlustrisker m.m. på EKN:s fordringar uppgår till 6 526 miljoner kronor. Reserveringen uppgår till 5 327 miljoner kronor. De största fordringarna finns på Nord- korea, Demokratiska Republiken Kongo, Pakistan, Kuba och Irak. Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar har ökat i motsvarande grad som den försäkringstekniska avsättningen (se not 44).

Styrelsen för internationellt utvecklingssam- arbete (Sida) garanterar och subventionerar u- landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten utgörs till största delen (93 miljoner kronor) av nettovärdet på skadefordringar som förvaltas av EKN knutet till U-kreditsystemet. Resterande del av posten är en fordran på Swedfund avse- ende villkorslån.

Göteborgs universitets fordringar avser utlå- ning av donationsmedel till Akademiska Hus.

Fiskeriverket har tillgångar som förvaltas av Kammarkollegiet. Dessa tillgångar avser fiskeav- gifter beslutade enligt vattenlagen. Medlen består av 25 fonder.

Affärsverket Statens järnvägar redovisar ford- ringar avseende leasing- och leaseholdavtal på SJ AB och Green Cargo AB. Dessa uppgick till

954 miljoner	kronor	2010	av	totalt
1 021 miljoner	kronor	avseende långfristiga
fordringar.
Luftfartsverket fordringar			uppgick	till

468 miljoner kronor. Luftfartsverket redovisar fordringar avseende bl.a. Eurocontrol som upp- gick till 197 miljoner kronor.

Skr. 2010/11:101

Not 29

Utlåning

Miljoner kronor
	2010	2009

Centrala studiestödsnämnden
Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni
2001)	94 680	85 334
Studielån (lån med villkorad
återbetalning, beviljade mellan den 1
januari 1989 och den 30 juni 2001	62 287	66 764
Studiemedel (beviljade före 1989 och
äldre lån)	5 308	6 436
Hemutrustningslån	1 029	1 115
Summa Centrala studiestödsnämnden	163 304	159 649
Riksgäldskontoret
Riksbanken	83 758	92 530
Botniabanan AB	16 665	16 103
Svensk-Danska Broförbindelsen AB	4 566	4 406
Swedavia AB	2 313	-
Island	2 229	861
Premiepensionssystemet	1 215	1 450
A-train AB	800	800
Övrigt	492	539
7:e AP-fonden	158	157
Summa Riksgäldskontoret	112 196	116 846
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	278	263
Statens energimyndighet	101	75
Övriga myndigheter	52	60
Summa	275 931	276 893

Centrala studiestödsnämnden (CSN) admini- strerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansie- rade med lån hos Riksgäldskontoret vilket är de lån som går under benämningen studielån. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finan- sierades via anslag på statens budget och be- nämns som studiemedel i sammanställningen. CSN:s fordringar har ökat med 3,7 miljarder kronor och uppgår till 163 miljarder kronor, ef- ter att hänsyn tagits till reservationerna för osäkra fordringar.

CSN:s modell för att beräkna de osäkra ford- ringarna och nedskrivningarna utgår ifrån tre värderingsprinciper. Dessa principer är betal- ningsbenägenhet, reservation enligt de trygg- hetsregler som finns vid återbetalning och fram-

109

Skr. 2010/11:101

tida förluster på grund av dödsfall. Med bristande betalningsbenägenhet menas att inga eller få inbetalningar gjorts under de senaste åren trots påminnelser och kravåtgärder. Vid reserva- tion enligt trygghetsreglerna görs en bedömning av möjligheterna att betala tillbaka lån utifrån in- dividens ekonomiska förutsättningar i förhål- lande till skuldens storlek. Den tredje värde- ringsprincipen beräknas slumpmässigt utifrån kön- och åldersspecifika dödsfallsrisker från Sta- tistiska centralbyrån.

Den totala lånefordran uppgår till nästan 188 miljarder kronor och vid utgången av 2010 var den totala reserveringen 24,6 miljarder kro- nor. Det är en minskning netto med 0,1 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Riksgäldskontorets utlåning minskade totalt sett med 4,6 miljarder kronor. Det beror på att utlåningen till Riksbanken minskade med 8,8 miljarder kronor. Lånet är upptaget i ut- ländsk valuta för att förstärka valutareserven i samband med lågkonjunkturen och finanskrisen. Ett nytt lån ingår i Riksgäldskontorets utlåning, det är utlåningen till Swedavia AB med 2,3 miljarder kronor. Swedavia AB är ett statligt bolag som tagit över flygplatsverksamheten efter Luftfartsverket. Till följd av den ekonomiska krisen beviljade de nordiska länderna lån till Is-

land	2009.	Ytterligare	utbetalning		på
1,4 miljarder		kronor och	är	nu	totalt
2,2 miljarder		kronor. Utlåningen		till Botniaba-

nan AB ökade med nästan 0,6 miljarder kronor. I Riksgäldskontorets utlåning ingår också ut-

låning till premiepensionssystemet och AP-fon- derna, eftersom pensionssystemets tillgångar och skulder inte konsolideras i årsredovisningen för staten.

Styrelsen för internationellt utvecklingssam- arbetes (Sida) utlåning avser biståndskrediter och villkorslån.

Not 30

Varulager och förråd

Miljoner kronor
	2010	2009

Trafikverket	574	586
Försvarsmakten	320	271
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	136	132
Rikspolisstyrelsen	116	123
Försvarets materielverk	95	86
Kriminalvården	74	71

Affärsverk
Sjöfartsverket	63	62
Svenska kraftnät	5	4
Luftfartsverket	1	46
Övriga myndigheter	185	193

Summa	1 569	1 574

Med varulager och förråd avses råmaterial, råva- ror, halvfabrikat och färdiga produkter samt för- nödenheter som förbruknings- och tillsatsmate- rial.

I samband med bolagisering av flygplatsverk- samheten har Luftfartsverket överfört omsätt- ningstillgångar till det statliga helägda bolaget Swedavia AB. Därför har varulagret minskat jämfört med föregående år.

Försvarsmaktens varulager och förråd avser i huvudsak Försvarsmaktens drivmedelslager.

Not 31

Pågående arbeten

Miljoner kronor
	2010	2009

Lantmäteriet	220	244
Försvarsmakten	29	50
Fortifikationsverket	18	11
Statens väg- och
transportforskningsinstitut	13	15
Trafikverket	11	65
Övriga myndigheter	22	20

Summa	313	405

Pågående arbeten hos Lantmäteriet avser i hu- vudsak fastighetsbildning, vilket innebär t.ex. av- styckning och reglering med gränsdragning mellan fastigheter. Minskningen jämfört med föregående år beror främst på en ökad delfaktu- rering inom förrättningsverksamheten.

Försvarsmaktens pågående arbeten består främst av verksamheten hos Försvarsmakten lo- gistik (FMLOG) som är redovisade som pågå- ende arbeten.

110

Not 32

Fastigheter

Miljoner kronor
	2010	2009

Länsstyrelsen i Dalarnas län	138	133
Länsstyrelsen i Värmlands län	20	19
Länsstyrelsen i Västra Götalands län	7	8
Länsstyrelsen i Gävleborgs län	2	2
Länsstyrelsen i Västerbottens län	0	8
Övriga länsstyrelser	1	2

Summa	168	172

Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort antal fastigheter i den s.k. Jordfonden, där by- tesprojekt pågår eller är planerade.

Not 33

Förskott till leverantörer

Miljoner kronor
	2010	2009

Trafikverket	33	36
Affärsverk
Luftfartsverket	0	56
Övriga myndigheter	0	3

Summa	33	95

Myndigheternas förskott avser bl.a. varuleveran- ser. Luftfartsverket har minskat sina förskott till leverantörer bl.a. som en följd av bolagiseringen av flygplatsverksamheten.

Not 34

Kundfordringar

Miljoner kronor
	2010	2009

Exportkreditnämnden	4 528	3 069
Trafikverket	1 423	1 139
Försvarets materielverk	1 078	1 086
Transportstyrelsen	276	142
Lantmäteriet	175	159
Statens institutionsstyrelse	162	158
Försvarsmakten	139	97
Karolinska institutet	137	132
Lunds universitet	104	98

Skr. 2010/11:101

Affärsverk
Svenska kraftnät	686	344
Sjöfartsverket	189	134
Luftfartsverket	42	374
Övriga myndigheter	1 281	1 223

Summa	10 220	8 155

Myndigheternas redovisning av kundfordringar avser främst försäljning av tjänster.

Exportkreditnämndens fordringar utgörs av fordringar på garantitagare avseende förskotts- och efterskottspremier. Ökningen mellan åren avser i huvudsak fordringar avseende efter- skottspremie, nominellt värde.

Not 35

Övriga fordringar

Miljoner kronor

	2010	2009

Skatteverket
- Fordringar på skattekonto, inkl.
restförda samt värdereglering	45 068	36 157
- Fordran kommuner och landsting
avseende slutreglering av
kommunalskatt för inkomståret 2009	16 502	2 623
- Övriga fordringar	13	13
Summa Skatteverket	61 583	38 793
Riksgäldskontoret
- Depositioner för handel med futures	396	331
- Fordran finansiella institut	313	1 044
- Terminskontrakt statens internbank	-	155
- Övriga fordringar	164	13
Summa Riksgäldskontoret	873	1 543
Statens jordbruksverk	7 051	7 493
Försäkringskassan	2 519	2 275
Tullverket	2 375	1 925
Centrala studiestödsnämnden	847	757
Kronofogdemyndigheten	760	714
Lantmäteriet	380	217
Länsstyrelsen i Västra Götalands län	195	224
Affärsverk
Luftfartsverket	149	138
Svenska kraftnät	42	37
Sjöfartsverket	6	1
Statens järnvägar		253

111

Skr. 2010/11:101

Övriga myndigheter	1 278	1 307

Summa	78 058	55 677

Övriga fordringar har ökat med 22 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Skatteverkets fordringar på skattekontot har ökat med 9 miljarder kronor. Skatteverket redo- visar också en fordran på 16,5 miljarder kronor på kommuner och landsting avseende slutre- glering av kommunalskatt för inkomståret 2009. Slutavräkning av kommunalskatt kan variera starkt mellan åren. Slutavräkningen görs i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga kommunalskattemedlen mot de preliminära medel som betalades ut till kommu- ner och landsting under inkomståret.

Riksgäldskontorets fordringar utgörs till största delen av en fordran avseende depositio- ner för handel med futures samt av en fordran på finansiella institut. I posten fordran finansiella institut ingår en säker fordran för den del av för- säljningen av Carnegie Investment Bank och Max Matthiessen som ännu inte är reglerad.

Statens jordbruksverk redovisar huvudsakli- gen fordringar på EU för gjorda utbetalningar av bidrag inom jordbruksfonderna samt bundet ka- pital i offentliga lager till följd av inköp- och för- säljningsverksamhet för EU:s räkning. Fordran på EU uppgår till totalt 6 944 miljoner kronor (7 397 miljoner kronor föregående år). Övriga fordringar på knappt 107 miljoner kronor utgörs av bl.a. av en produktionsavgift för socker på 75 miljoner kronor.

Försäkringskassans fordringar utgörs till största delen av fordringar på bidragsskyldiga av- seende underhållsstöd, 870 (1 015 miljoner kro- nor föregående år) miljoner kronor, återkravs- fordringar 1 298 (918) miljoner kronor, fordringar för EU-vård 229 (184) miljoner kro- nor och fordringar hos kommuner för assistans- ersättning 98 (141) miljoner kronor. Samtliga fordringar äldre än fyra år bedöms som osäkra och har skrivits ned till noll.

Tullverkets övriga fordringar består till största delen av obetalda tullräkningar avseende upp- börd.

Not 36

Periodavgränsningsposter – förutbetalda kostnader

Miljoner kronor
	2010	2009

Riksgäldskontoret
- underkurser, upplåning i svenska
kronor	4 628	5 240
- underkurser, upplåning i utländsk
valuta	115	198
- underkurser, statsskulden till
nominellt belopp i svenska kronor	486	680
- underkurser, statsskulden till
nominellt belopp i utländsk valuta	41	31
- förutbetalda kostnader	13	8
- fordran ränta, Riksgäldsspar	155	0
Summa Riksgäldskontoret	5 438	6 157
Rikspolisstyrelsen	463	429
Trafikverket	361	308
Kriminalvården	324	278
Lunds universitet	247	239
Skatteverket	186	13 146
Försäkringskassan	185	209
Transportstyrelsen	149	172
Domstolsverket	172	168
Arbetsförmedlingen	154	137
Göteborgs universitet	153	130
Uppsala universitet	137	133
Stockholms universitet	128	141
Karolinska institutet	114	121
Kungl. Tekniska högskolan	112	111
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	104	93
Affärsverk
Sjöfartsverket	71	76
Luftfartsverket	62	48
Svenska kraftnät	24	2
Statens Järnvägar	1	1
Övriga myndigheter	1 966	1 970

Summa	10 551	24 069

En förutbetald kostnad avser en utgift som har betalats ut under året och som avser ej förbru- kade resurser eller ej utnyttjade tjänster som normalt kommer att omvandlas till en kostnad kommande år. Syftet med att periodisera förut-

112

betalda kostnader är att resultaträkningen enbart ska visa årets kostnader för förbrukade resurser och utnyttjade tjänster. En förutbetald kostnad kostnadsförs när resurser har förbrukats eller tjänster har utnyttjats och då reduceras posten förutbetalda kostnaden.

Posten har minskat väsentligt jämfört med fö- regående år. Den främsta förklaringen till att posten förutbetalda kostnader minskat är att Skatteverkets utbetalningar av tillfälligt kon- junkturstöd till kommuner och landsting i de- cember 2009, redovisats som en kostnad för transfereringar i årsredovisningen för 2010. Den utgjorde därför en förutbetald kostnad vid års- skiftet 2009–2010. Stödet var avsett att användas för verksamhet under 2010.

Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurser och bokförs som en förutbe- tald kostnad som periodiseras över lånets löptid.

Förutbetalda kostnader i övrigt avser exem- pelvis hyror eller licensavgifter för kommande kvartal eller år.

Not 37

Periodavgränsningsposter – upplupna bidragsintäkter

Miljoner kronor
	2010	2009

Karolinska institutet	179	145
Tillväxtverket	149	110
Kungl. Tekniska högskolan	136	163
Lunds universitet	125	115
Stockholms universitet	119	95
Försäkringskassan	107	81
Göteborgs universitet	98	100
Uppsala universitet	61	70
Sveriges lantbruksuniversitet	56	44
Luleå tekniska universitet	44	34
Linköpings universitet	36	32
Umeå universitet	36	21
Linnéuniversitetet	34	-
Övriga myndigheter	337	308
Summa	1 517	1 318

Som upplupna bidragsintäkter redovisas över- enskommen ersättning för genomförd verksam- het som ännu inte utbetalats till myndigheten.

Skr. 2010/11:101

Det är främst universitet och högskolor som re- dovisar upplupna bidragsintäkter i t.ex. pågående forskningsprojekt.

Not 38

Periodavgränsningsposter – övriga upplupna intäkter

Miljoner kronor
	2010	2009

Riksgäldskontoret
Upplupna ränteintäkter, svenska kronor	5 719	5 753
Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta	2 482	3 295
Övriga upplupna intäkter	735	799
Summa Riksgäldskontoret	8 936	9 847
Kärnavfallsfonden	769	548
Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen	482	622
Trafikverket	319	325
Exportkreditnämnden	290	85
Tillväxtverket	190	0
Försäkringskassan	159	169
Periodisering av skatter	–	10 447
Affärsverk
Svenska kraftnät	1 128	597
Luftfartsverket	192	215
Sjöfartsverket	38	86
Statens järnvägar	3	5
Övriga myndigheter	621	629

Summa	13 127	23 574

Som upplupna intäkter redovisas räntor och andra intäkter som upparbetats, men där faktu- rering eller betalning inte skett till och med brytdagen.

Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter avseende skuldskötselinstrument avser räntein- täkter förknippade med statsskulden som är in- tjänade under året men som ännu inte är inbe- talda till Riksgäldskontoret.

Kärnavfallsfondens upplupna intäkter avser främst avgifter för producerad el som kärn- kraftsbolagen i efterhand betalar till Kärnav- fallsfonden. Av beloppet avser 227 miljoner kro- nor upplupna avgifter från kraftbolagen och 542 miljoner kronor upplupna ränteintäkter på placeringar.

113

Skr. 2010/11:101

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens upplupna intäkter består av finansieringsavgifter från arbetslöshetskassor och arbetslöshetsavgif- ter. Minskningen på cirka 140 miljoner kronor beror på att utbetalningarna av arbetslöshetser- sättning varit lägre vilket också innebär att ar- betslöshetsavgiften blev lägre.

Periodisering av skatter avser mellanskillnaden mellan de skatteintäkter som tas upp av främst Skatteverket och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättandet av årsredovisningen för staten. Beloppet redovisas inte av någon myndighet utan endast i årsredovisningen för staten. För 2010 understiger de beräknade in- täkterna de betalda skatterna och därför redovi- sas för 2010 i stället en förutbetald intäkt (se not 52 Övriga förutbetalda intäkter, se även not 1, Skatteintäkter).

Not 39

Värdepapper och andelar

Miljoner kronor

	2010	2009

Försäkringskassan, hypoteksobligationer
m.m.	912	1 391
Pensionsmyndigheten	505	-
Exportkreditnämnden,
valutadepositioner i svenska banker	455	1 113
Riksgäldskontoret	47	4 226
Stockholms universitet	22	-
Affärsverk	-	-
Övriga myndigheter	1	2

Summa	1 942	6 732

Försäkringskassans värdepapper och andelar av- ser huvudsakligen hypoteksobligationer i fonder för socialförsäkringsändamål.

Pensionsmyndigheten redovisar hypoteksob- ligationer som hör till den frivilliga pensionsför- säkringen och Fonden för sjömanspension.

Exportkreditnämnden redovisar fasträntepla- ceringar i utländsk valuta i form av valutadeposi- tioner i svenska banker.

Riksgäldskontorets innehav avser köpta köp- optioner, premier. Riksgäldskontoret redovisar inga kortfristiga placeringar detta år, varför pos- ten har minskat med 4 miljarder kronor sedan föregående år

Stockholms universitets innehav avser ränte- fonder, aktier och aktiefonder.

Not 40

Kassa, bank m.m.

Miljoner kronor

	2010	2009

Exportkreditnämnden	605	165
Kronofogdemyndigheten	441	657
Statens energimyndighet	372	436
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	307	58
Länsstyrelsen i Norrbottens län	146	161
Kungl. Tekniska högskolan	139	91
Internationella programkontoret för
utbildningsområdet	132	95
Regeringskansliet	131	184
Lunds universitet	125	149
Karolinska institutet	123	106
Kustbevakningen	118	132
Länsstyrelsen i Västerbottens län	111	114
Riksgäldskontoret	14	437
Affärsverk
Luftfartsverket	2 721	152
Svenska kraftnät	313	76
Sjöfartsverket	96	79
Statens järnvägar	34	203
Övriga myndigheter	510	695
Summa	6 438	3 990

Kassa, bank hos Exportkreditnämnden avser banktillgodohavanden i valuta till motvärdet av 545 miljoner kronor samt placeringar i svenska affärsbanker om 60 miljoner kronor.

Kassa, bank hos Kronofogdemyndigheten av- ser till största delen klienters bankmedel (depo- nerade medel samt ansökningsavgifter som in- betalats men ännu ej redovisats mot inkomstti- tel).

Bankmedel hos Statens energimyndighet avser belopp för miljöåtgärder på konto hos en fi- nansinstitution i Finland.

Sida redovisar likvida medel avseende säker- hetsreserven samt tillgodohavanden vid ut- landsmyndigheterna. Ökningen avseende säker- hetsreserven uppgår till 232 miljoner kronor och förklaras av att värdepapper har förfallit och att nuvarande ränteläge gör att Exportkreditnämn-

114

den som administrerar denna verksamhet för Si- das räkning avvaktar med nya placeringar.

Riksgäldskontoret redovisar medel på valuta- konton i Nordea, Euroclear och Clearstream.

Luftfartsverkets likvida medel har ökat som ett resultat av bolagiseringen av flygplatsverk- samheten. Luftfartsverket erhöll i samband med detta 3 miljarder kronor kontant.

Not 41

Nettoförmögenhet

Miljoner kronor
	2010	2009
Uppskrivningskapital	106	107
Donationskapital	462	442
Resultatandelar i dotterföretag	218 742	233 364
Balanserad kapitalförändring	-630 448	-644 312
Årets över-/underskott enligt
resultaträkningen	52 706	26 690
Summa	-358 432	-383 709

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan till- gångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögen- het negativ. Förändringen av nettoförmögenhe- ten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögen- heten av andra transaktioner som förändrar till- gångarnas eller skuldernas värde utan att de re- dovisas i resultaträkningen. Under 2010 ökade nettoförmögenheten med 25 miljarder kronor främst som en följd av årets överskott reducerat med transaktioner redovisade direkt mot resul- tatandelar i dotterföretag. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmö- genheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående del- poster.

Uppskrivningskapital

Uppskrivningskapitalet har varit i stort sett oförändrat under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anlägg- ningar.

Donationskapital

Donationskapitalet har ökat med 20 miljoner kronor under året. Ökningen beror till största

Skr. 2010/11:101

delen på att Moderna museet har erhållit dona- tioner i form av konstverk och likvida medel samt att gåvor av kulturtillgångar mottagits av Nationalmuseet.

Resultatandelar i dotterbolag

Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt års- bokslut. Minskningen på 14,6 miljarder kronor under året består av föregående års resultatande- lar (29,0 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2010 (-16,1 miljarder kronor) samt övriga förändringar av eget kapital i dotterbolagen (-27,7 miljarder kronor). Den del av Systembola- get AB:s resultat, motsvarande årets utdelning, och som redovisas som skatteintäkt omförs från balanserad kapitalförändring till resultatandel påföljande år (0,2 miljarder kronor).

Vattenfall AB redovisar en minskning av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Föränd- ringen uppgår till -16,7 miljarder kronor och be- står till största delen av omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet (-30,3 miljarder kronor), valutasäkring av utländskt eget kapital (14,6 miljarder kronor), kassaflödessäkring (-1,1 miljarder kronor).

TeliaSonera AB har en direkt minskning av eget kapital med 7,7 miljarder kronor avseende främst valutakursdifferenser.

Svensk Exportkredit AB har en negativ vär- deförändring av reserver och upplösning av re- server för resultatförda poster på 1,4 miljarder kronor, vilket direkt påverkat eget kapital.

LKAB redovisar en direkt minskning av eget kapital med 0,5 miljarder kronor avseende kas- saflödessäkringar och marknadsvärdering av fi- nansiella instrument i säkringsreserv och reserv för verkligt värde.

Balanserad kapitalförändring

Den balanserade kapitalförändringen har ökat med 16,5 miljarder kronor under året. Den del av föregående års överskott som ej är hänförligt till resultatandelar har minskat kapitalförändringen med 2,8 miljarder kronor.

Utdelningar från dotterbolag enligt föregå- ende stycke ökar denna delpost med motsva- rande belopp dvs. 17,9 miljarder kronor.

Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring (-0,2 miljarder kronor).

115

Skr. 2010/11:101

Sida har intäktsfört överskott från äldre sy- stem för U-krediter i samband med inleverans på inkomsttitel, vilket har medfört en minskning av balanserat kapital med 0,7 miljarder kronor.

Eliminering av inomstatliga ensidiga periodi- seringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,5 miljarder kronor som ökar nettoförmögenheten.

Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper har medfört en utjämningspost på 0,5 miljarder kronor som redovisas som balanse- rad kapitalökning.

Riksgäldskontorets konton för hantering av TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras som en del av statsverket, vilket har inneburit en ökning av nettoförmögenheten med 0,2 miljarder kronor.

Lantmäteriet redovisar fakturerad men obe- tald stämpelskatt som kostnad för inleverans till statens budget, men utan att någon inleverans skett, vilket medför en minskning av balanserat kapital med 0,2 miljarder kronor.

Saldot vid avräkning av inomstatliga betal- ningar avseende anslag och inkomsttitlar upp- gick vid årsskiftet till 0,1 miljarder kronor och redovisas som en minskning av nettoförmögen- heten. Summan av statens interna fordringar och skulder avseende moms har minskat nettoför- mögenheten med 0,1 miljarder kronor.

Nedanstående tabell visar de poster som lett fram till nettoförmögenhetens förändring. Se även avsnitt 4.2.1.

116

Skr. 2010/11:101

Nettoförmögenhetens förändring

Miljoner kronor
	Uppskriv-	Donations-	Resultatandelar i	Balanserad	Årets över-
	ningskapital	kapital	dotterföretag	kapitalförändring	/underskott	Summa
Utgående balans 2009	107	442	233 364	-644 311	26 253	-384 145

Förändring av nettoförmögenheten	-	-	-	-1	437	436

Ingående balans 2010	107	442	233 364	-644 312	26 690	-383 709
Föreg. års kapitalförändring	-1		29 009	-2 318	-26 690	0

Utdelning från dotter- och
intresseföretag			-16 146	16 146		0

Förändring av eget kapital hos
dotter-
och intresseföretag			-27 656			-27 656

Omföring av resultatandel från
Systembolaget redovisad som
skatteintäkt			201	-201		0

Inleverans av tidigare överskott i
kreditsystem, Sida				-687		-687

Saldo vid eliminering av ensidiga
inomstatliga
periodavgränsningsposter samt
diverse fordringar och skulder				513		513

Utjämningspost avseende
eliminering av statspapper				503		503

Rundradiokonto m.m.,
Riksgäldskontoret				219		219

Fakturerad ej inbetald
stämpelskatt, Lantmäteriet				-160		-160

Saldo inomstatlig
betalningsavräkning				-137		-137

Eliminering av inomstatliga
balansposter avseende moms				-108		-108

Övriga förändringar		20	-30	94		84
Årets över-/underskott					52 706	52 706

Summa årets förändring	-1	20	-14 622	13 864	26 016	25 277

Utgående balans	106	462	218 742	-630 448	52 706	-358 432

117

Skr. 2010/11:101

I tabellen nedan redovisas en beräkning av skill- naderna mellan balansräkningens nettoförmö- genhet för 2009 och 2008 jämfört med statens förmögenhet beräknad i anslutning till national- räkenskapernas principer.

Miljarder kronor		2009	2008
Statens nettoförmögenhet enligt
årsredovisningen för staten		-384	-410
Avgående poster ur Nettoförmögenheten
Beredskapstillgångar		-97	-95
Affärsverkens anläggningstillgångar		-22	-22
Fordringar och skulder hos andra myndigheter än
Riksgäldskontoret, Centrala studiestödsnämnden
m.fl.		90	120
Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden
och Exportkreditnämnden		22	32
Tillkommande poster i Statens förmögenhet en-
ligt NR-principer
Uppvärdering av börsnoterade aktier till mark-
nadsvärde		84	40
Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell
prisnivå av anläggningstillgångar/förbruknings-
inventarier samt utökad aktivering av mjukvaru-
utveckling		316	346
Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella
poster till marknadsvärde		-20	-34
Riksbankens egna kapital utöver grundfond		77	69
Värdepapper hos Norrlandsfonden, Riksbankens
jubileumsfond, Allmänna arvsfonden m.fl.		30	26
Löneskatt på kommunsektorns pensionsskuld		81	76
Övrigt		6	-16

Statens förmögenhet enligt NR-principer		183	132
Not 42
Fonder
Miljoner kronor
	2010		2009

Kärnavfallsfonden	43 213		41 393
Insättningsgarantifonden
(Riksgäldskontoret)	22 599		20 747
Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret)	20 531		16 487
Trafiklivräntefonden
(Försäkringskassan)	807		778
Batterifonden (Naturvårdsverket)	801		790
Kammarkollegiets
försäkringsverksamhet m.m.	401		369
Bygdemedel m.m. (länsstyrelser)	310		296
Försäkringskassans övriga fonder	293		298
Medel från vattendomar m.m.	99		100

(Fiskeriverket)
Övriga	166	160

Total summa	89 220	81 418

Som fonder i staten redovisas medel som reser- verats för särskilda ändamål, men där det reser- verade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet be- skrivs i not 5, Avsättning till/upplösning av fon- der.

Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkol- legiet. Fonden består av avgifter från kärn- kraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna skall täcka alla kost- nader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden har ökat kraftigt under ett antal år. Fondmedlen är sedan 2009 till stor del placerade i s.k. säkerställda obligationer ut- givna av bostadsfinansieringsinstitut och i övrigt liksom tidigare i statspapper och till en mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Vid utgången av 2010 är ca 45 procent av tillgångarna placerade i säkerställda obligationer.

Insättningsgarantifonden förvaltas av Riks- gäldskontoret och utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäckningsgrad, an- vänds till att bygga upp en fond varifrån ersätt- ning betalas ut till institut som försatts i konkurs och som omfattas av garantin. Insättningsgaran- tin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Även insättnings- garantimedlen är placerade i statspapper och på konto i Riksgäldskontoret. Insättningsgaranti- fonden har ökat med 1,9 miljarder kronor under året.

Stabilitetsfonden inrättades enligt riksdagens beslut I samband med finanskrisen under hösten 2008 för att finansiera framtida stödåtgärder. Inledningsvis tillfördes 15 miljarder kronor ge- nom särskilt anslag på statens budget. Avsikten är att banker och andra institut framöver ska betala en årlig stabilitetsavgift, så att fonden inom 15 år uppgår till motsvarande 2,5 procent av BNP. Under året har fondens behållning ökat med 4 miljarder kronor till 20,5 miljarder kro- nor. Fondens tillgångar innefattar aktier i Nor- dea AB som är värderade till anskaffningsvärde. Om dessa värderas till marknadsvärde blir stabi-

118

litetsfondens totala behållning 35,7 miljarder kronor.

Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. Den största är Trafiklivräntefonden och utöver den finns bl.a. Frivilliga yrkesskade- fonden och Affärsverksfonden.

Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av mil- jöfarliga batterier.

Kammarkollegiets fonder avser kollegiets för- säkringsverksamhet, men även bl.a. Viltvårds- fonden, Kulturfonden för Sverige och Finland samt Författarfonden.

Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Cirka 45 procent av beloppet redovisas av Läns- styrelsen i Norrbottens län.

Not 43

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Miljoner kronor
	2010	2009

Statens tjänstepensionsverk	175 294	178 399
Riksdagsförvaltningen	2 190	1 836
Försvarsmakten	324	511
Rikspolisstyrelsen	208	293
Skatteverket	136	150
Försäkringskassan	92	108
Affärsverk
Luftfartsverket	3 791	4 349
Sjöfartsverket	1 727	1 639
Svenska kraftnät	385	342
Statens järnvägar	92	103
Övriga myndigheter	849	980

Summa	185 088	188 710

Det stora flertalet myndigheter betalar pen- sionspremier till Statens tjänstepensionsverk (SPV). SPV ansvarar och gör avsättningar för merparten av statens tjänstepensionsåtagande inom ramen för en statlig försäkringsmodell. Undantag från denna försäkringslösning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pen- sioner, främst affärsverken utom Statens järnvä- gar.

Skr. 2010/11:101

Den av SPV redovisade pensionsskulden har minskat med drygt 3 miljarder kronor (föregå- ende år en ökning med 10,2). De viktigaste fak- torerna som påverkade avsättningen var basbe- loppsindexering (värdesäkring) -1,5 miljarder kronor, nyintjänad pension 4,8 miljarder kronor samt grundränta (uppräkning enligt de försäk- ringstekniska riktlinjerna), netto, 3,1 miljarder kronor medan avsättningen minskade på grund av utbetalade förmåner med 7,7 miljarder kro- nor. Det som gjort att avsättningen minskat är dels att basbeloppsindexeringen var negativ ef- tersom prisbasbeloppet sänktes 2010, dels för- ändring av de försäkringstekniska beräknings- grunderna som innebar att den s.k. omkostnadsbelastningen på räntan sänktes från 0,2 till 0,1 procent vilket förändrade skulden så att avsättningen minskade med 2,5 miljarder kronor.

Riksdagsförvaltningen tar upp avsättning för pensioner och inkomstgarantier till förutvarande och nuvarande ledamöter. Drygt 75 procent av avsättningen avser avgångna ledamöter samt be- lopp som upparbetats i Europaparlamentet, me- dan återstoden avser ledamöter som tjänstgör i riksdagen. Årets ökning avser avgångna leda- möter.

Försvarsmaktens avsättningar har fortsatt minska eftersom utbetalningarna varit betydligt högre än årets kostnader.

Luftfartsverkets pensionsavsättningar har minskat med anledning av delning av verksam- heten, då flygplatsverksamheten fördes över till det av staten helägda bolaget Swedavia AB.

Not 44

Övriga avsättningar

Miljoner kronor

	2010	2009

Exportkreditnämnden	15 151	12 732
Försvarsmakten	1 105	1 382
Riksgäldskontoret	1 625	1 083
Trafikverket	694	649
Pensionsmyndigheten, frivillig
pensionsförsäkring	502	522
Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete	435	483
Bostadskreditnämnden	279	356
Affärsverk
Luftfartsverket	43	265

119

Skr. 2010/11:101

Statens järnvägar	260	242
Sjöfartsverket	7	9
Svenska kraftnät	-	8
Övriga myndigheter	907	464

Summa	21 008	18 195

Balansposten Övriga avsättningar består till största delen av Exportkreditnämndens (EKN) avsättningar för risker i garantiengagemang. Re- serveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna och för riskkoncentration i portföljen (s.k. oförväntade förluster). Den totala reserve- ringen vid utgången av 2010 uppgår till 15 151 miljoner kronor vilket innebär en ökning med 2 419 miljoner kronor under året. Både av- sättningen för förväntade och oförväntade för- luster har ökat. Samtidigt har återförsäkrares an- del av risken, som redovisas bland Långfristiga fordringar på balansräkningens tillgångssida, minskat med 463 miljoner kronor. Nettoök- ningen av avsättning för risk är 2 882 miljoner kronor. Reserveringen netto för förväntade för- luster ökade med 1 285 miljoner kronor. Reser- veringen för oförväntade förluster, som görs med hänsyn till koncentrationsrisken i portföl- jen, ökade med 1 330 miljoner kronor. Eftersom samtidigt engagemangsvolymerna ökat kraftigt, minskade ändå avsättningen efter avdrag för återförsäkrares andel som andel av engage- manget, till 6,4 procent av engagemanget vid slutet av 2010, jämfört med 7,2 procent vid ut- gången av 2009. Den minskade reserveringen i förhållande till engagemanget är en följd av lägre genomsnittlig risknivå och en något mer diversi- fierad portfölj.

Riksgäldskontoret reserverar medel för fram- tida garantiförluster i garantiverksamhet enligt den s.k. nya garantimodellen. Reserveringen av- ser till största delen garantin avseende Öre- sundsbron. Ökningen av avsättningen med drygt 500 miljoner kronor avser i huvudsak nya garan- tier för Saab och Volvo.

Försvarsmaktens avsättning för framtida ut- gifter för omstrukturering enligt främst För- svarsbeslut 2004 har fortsatt minska under 2010. Minskningen avser framför allt avveckling av materiel. De kvarstående avsättningarna avser till nära 75 procent avsättningar för avveckling av materiel, medan de återstående delarna bl.a. avser avsättningar för sanering, uppsagd personal, hyra och rivning

Avsättningar hos Trafikverket avser i huvudsak avsättningar för miljöåtgärder.

Statens Bostadskreditnämnd avsättning för förluster i garantiverksamheten har minskat kraftigt under året beroende på lägre marknads- värden och att garantistocken minskat.

Pensionsmyndighetens avsättning för frivillig pensionsförsäkring avser verksamhet enligt äldre lagstiftning som tidigare redovisades av Försäk- ringskassan. Nyteckning till försäkringen upp- hörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar successivt, eftersom inga premier inbe- talas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetalningar.

Styrelsens för internationellt utvecklingssam- arbete (Sida) avsättningar för risker i engage- mang avser garantier som Exportkreditnämnden administrerar för Sidas räkning avseende U-kre- diter. U-krediterna avser för närvarande 14 län- der för export som av Sida bedöms få betydande utvecklingseffekter i länder som inte själva kan bära kostnaden för normal finansiering på kom- mersiella villkor. Till följd av nya regler har inga nya utfästelser utfärdats under 2010. Engage- manget har minskat under året från drygt 1 500 till ca 1 300 miljoner kronor. Av avsättningen för U-krediter på 399 miljoner kronor avser nära 65 procent reservation för s.k. oförväntade för- luster (riskkoncentration) på grund av den kraf- tiga koncentrationen av engagemanget på Sri Lanka, som berörs av 63 procent av engage- manget. Under året har avsättningen totalt sett minskat beroende på amorteringar samtidigt som inga nya stora engagemang tillkommit. Dessutom bidrar dollarutvecklingen till den lägre avsättningen. Förutom U-krediter ingår i avsätt- ningen även en mindre del som avser s.k. fristå- ende garantier samt en del som avser uppsagd personal.

Luftfartsverkets avsättningar för omstruktu- reringskostnader har i huvudsak reglerats under året. Affärsverket Statens järnvägars avsättningar avser främst riskreserv för leasing.

120

Not 45

Statsskulden

Lån i Sverige

Miljoner kronor

	2010	2009

Nominella statsobligationer	556 918	504 768
Ränte- och valutaswappar	-256 350	-248 950
Statsskuldväxlar	84 744	114 816
Ränteswappar	126 008	120 892
Privatmarknadslån	61 885	70 399
Likviditetsförvaltningsinstrument	45 023	107 856
Valutaterminer i svenska kronor	51 606	-8 785
Real i skuld svenska kronor	211 551	199 711
Summa	881 385	860 707
Eliminering, myndigheters innehav	-38 162	-39 792

Summa	843 223	820 915

I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som kon- toret använder, och har använt sig av, i sin finan- siering av statens lånebehov (se Redovisnings- principer). Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med av- seende på förändringar i marknadsräntorna.

I årsredovisningen för staten används Riks- gäldskontorets definition av statsskulden mins- kat med elimineringar av de statliga myndighe- ternas innehav av statliga obligationer.

Det är endast ett fåtal myndigheter som innehar statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 16,9 miljarder kronor och Riks- gäldskontoret innehav för insättningsgaranti- fonden var 20,7 miljarder kronor. Övriga myn- digheters innehav avser främst Riksgäldskontorets eget innehav av premieobli- gationer.

Lån utomlands

Miljoner kronor

	2010	2009

Obligationer m.m. i utländsk valuta	197 985	185 160
Valutaswappar	119 809	134 475
Terminskontrakt m.m.	-47 711	8 829

Summa	270 083	328 464

Skr. 2010/11:101

Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. den räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen (till skillnad från lån i Sverige, se ovan). De redovi- sade lånen i utländsk valuta minskade med 58 miljarder kronor.

Statsskulden totalt

Miljoner kronor

	2010	2009

Lån i Sverige	843 223	820 915
Lån utomlands	270 083	328 464

Summa	1 113 306	1 149 379

Not 46

Leverantörsskulder

Miljoner kronor

	2010	2009

Trafikverket	6 759	5 493
Försvarets materielverk	3 098	2 240
Försvarsmakten	1 025	1 189
Arbetsförmedlingen	572	485
Rikspolisstyrelsen	495	439
Försäkringskassan	400	496
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	368	305
Fortifikationsverket	345	302
Domstolsverket	340	132
Kriminalvården	331	291
Statens fastighetsverk	318	290
Skatteverket	207	156
Karolinska institutet	193	175
Regeringskansliet	189	364
Sveriges lantbruksuniversitet	175	108
Transportstyrelsen	170	290
Göteborgs universitet	142	101
Lunds universitet	140	111
Uppsala universitet	132	125
Migrationsverket	127	104
Umeå universitet	107	95
Kungl. Tekniska högskolan	107	80
Affärsverk
Svenska kraftnät	459	347
Luftfartsverket	112	342
Sjöfartsverket	95	80

121

Skr. 2010/11:101

Statens järnvägar	7	22
Övriga myndigheter	2 889	2 837

Summa	19 302	16 999

Leverantörsskulder avser skulder som uppkom- mer vid köp av varor och tjänster. Posten kan visa stora variationer på grund av skuldernas kortfristiga karaktär.

Not 47 Övriga skulder

Miljoner kronor

	2010	2009

Riksgäldskontoret
Skuld CSA-avtal	18 502	9 393
Skuld till premiepensionssystemet	9 125	8 417
Avistamedel	5 945	22
EU-avgifter	2 374	4 439
Obligationer som förfallit, vinster, räntor	93	177
Övrigt, Riksgäldskontoret	32	578
Summa Riksgäldskontoret	36 071	23 026
Trafikverket	22 369	15 591
Skatteverket
Kontoöverskott, skattekonto	20 009	20 541
Övrigt, Skatteverket	512	93
Summa Skatteverket	20 521	20 634
Försäkringskassan	8 502	10 106
Statens tjänstepensionsverk	350	344
Rikspolisstyrelsen	298	307
Exportkreditnämnden	283	344
Försvarsmakten	246	234
Affärsverk
Statens järnvägar	1 728	2 647
Svenska kraftnät	549	111
Sjöfartsverket	13	13
Luftfartsverket	8	112
Övriga myndigheter	2 608	2 622

Summa	93 546	76 091

Riksgäldskontoret tar upp lån i svenska kronor och genom skuldbytesavtal (kron/valuta- swappar) omvandlas lånen till skuld i utländsk

valuta. Genom dessa swapptransaktioner uppstår en kreditrisk och för att hantera denna ingår man s.k. CSA-avtal. Storleken på säkerheterna beror på marknadsvärderingen på de underliggande derivaten den aktuella dagen och varierar kraftigt över tid. Vid utgången av 2010 var de betydligt högre än föregående år.

Riksgäldskontorets skuld till premiepensions- systemet avser huvudsakligen inbetalda ålders- pensionsavgifter som övergångsvis placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner.

Avistamedel avser inlåning i Statens intern- bank. Den del som avses här gäller inlåning från statliga bolag och andra organ som inte ingår i den konsoliderade balansräkningen och därför inte elimineras. Ökningen med 5 923 miljoner kronor beror på att försäljningslikviden för Apoteket har satts in på avistakonto hos Riks- gälden. Resterande belopp avser främst Europe- iska utvecklingsbanken.

Medel för EU-avgiften avser medel som har skuldförts på Europeiska kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men ännu inte betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet va- rierar över tid beroende på kommissionens aktu- ella likviditetsbehov.

I Trafikverkets övriga skulder ingår leasing- skulder med 16 941 miljoner kronor. Leasing- skulderna har ökat kraftigt och avser finansiering av Botniabanans etapp 3 som tagits upp som till- gång under 2010.

Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott på skattekonto utgörs huvudsakligen av skatt- skyldigas kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2011. Till viss del utgörs överskotten också av oreglerade skulder avseende överskjutande ingå- ende mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit effektueras på balansdagen. Det belopp som benämns Övrigt, Skatteverket avser i huvudsak skulder för ännu inte behandlade och utbetalda ansökningar i ett nytt system för ut- betalning av moms till utländska företag inom EU, vilket har tagits i drift första halvåret 2010. Tidigare hade Skatteverket dispens från att skuldredovisa dessa utbetalningar.

Försäkringskassans övriga skulder avser främst innehållen skatt på sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäkringsförmåner. Minsk- ningen jämfört med 2009 beror till största delen på att en skuld föregående år till Första till

122

Fjärde AP-fonden avseende socialavgifter mot- svaras av en fordran vid detta årsskifte.

Affärsverket Statens järnvägar har minskat sina övriga skulder med 919 miljoner kronor, vilket till övervägande del avser lösen av lån i en schweizisk järnvägsbank.

Not 48

Depositioner

Miljoner kronor

	2010	2009

Kronofogdemyndigheten	702	608
Länsstyrelsen i Stockholms län	300	255
Länsstyrelser, övriga	158	139
Övriga myndigheter	202	71
Summa	1 362	1 073

Depositioner utgörs bl.a. av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som de- ponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare.

Not 49

Förskott från uppdragsgivare och kunder

Miljoner kronor
	2010	2009

Trafikverket	176	184
Patent- och registreringsverket	21	18
Kemikalieinspektionen	18	12
Försvarets materielverk	-	24
Affärsverk
Svenska kraftnät	86	96
Övriga myndigheter	26	21

Summa	327	355

Förskott från uppdragsgivare och kunder består av medel som erhålls för finansiering av större projekt, t.ex. byggnader och forsknings- och ut- vecklingsprojekt, som pågår under en längre tid och där arbetet ej har avslutats eller slutavräk- nats.

Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infra- struktur för tele- och datakommunikation. Av-

Skr. 2010/11:101

talstiden varierar mellan 15 och 25 år och för- skotten intäktsförs under denna tid.

Not 50

Periodavgränsningsposter – upplupna kostnader

Miljoner kronor
	2010	2009

Riksgäldskontoret	16 665	16 943
Trafikverket	2 444	2 397
Migrationsverket	1 431	1 290
Försäkringskassan	1 106	1 120
Försvarsmakten	1 062	991
Rikspolisstyrelsen	931	854
Statens jordbruksverk	921	89
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	400	292
Arbetsförmedlingen	334	374
Skatteverket	324	364
Kriminalvården	306	262
Göteborgs universitet	256	209
Regeringskansliet	234	319
Lunds universitet	206	190
Domstolsverket	197	226
Statens fastighetsverk	163	75
Kammarkollegiet	139	219
Uppsala universitet	136	126
Statens institutionsstyrelse	132	95
Sveriges lantbruksuniversitet	118	104
Stockholms universitet	113	110
Fortifikationsverket	113	83
Umeå universitet	111	126
Försvarets materielverk	97	536
Affärsverk
Svenska kraftnät	1 032	698
Sjöfartsverket	119	124
Luftfartsverket	96	333
Statens järnvägar	6	5
Övriga myndigheter	2 451	2 336
Summa:	31 643	30 890

Upplupna kostnader redovisas för under redo- visningsperioden utförda tjänster och levererade varor som faktureras eller betalas först under nästkommande räkenskapsår.

123

Skr. 2010/11:101

Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötselåtgärder.

Trafikverket redovisar upparbetade kostnader uppgående till 800 miljoner kronor avseende in- vesteringsprojekt såsom Citybanan, Ådalsbanan, Haparandabanan och Norra länken. Därutöver redovisar verket upplupna kostnader uppgående till 667 miljoner kronor för bidrag till enskilda vägar och ytterligare 448 miljoner kronor avse- ende markinlösen.

Migrationsverket redovisar bl.a. upplupna kostnader för placering av barn med 653 miljoner kronor, sjuk- och hälsovård med 243 miljoner kronor samt schablonersättningar vid flyktingmottagande med 280 miljoner kro- nor.

Försäkringskassan redovisas bl.a. upplupna kostnader för EU-vård, tandvård och andra för- säkringskostnader uppgående till 708 miljoner kronor.

Svenska kraftnät redovisar bl.a. upplupna kostnader för balanskraft, överföringsförluster, beredskapskostnader, transitkompensation och underhåll.

I övrigt består upplupna kostnader även av semester och löneskulder, och konsult- och revi- sionsarvoden m.m.

Not 51

Periodavgränsningsposter – oförbrukade bidrag

Miljoner kronor
	2010	2009

Karolinska institutet	1 468	1 372
Statens jordbruksverk	1 233	1 326
Lunds universitet	1 102	961
Göteborgs universitet	929	870
Uppsala universitet	701	615
Kungl. Tekniska högskolan	383	325
Stockholms universitet	343	333
Umeå universitet	336	316
Sveriges lantbruksuniversitet	260	246
Linköpings universitet	227	205
Södertörns högskola	187	211
Örebro universitet	132	63
Övriga myndigheter	1 209	1 538

Summa	8 510	8 381

Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål. De oförbrukade bidragsmedlen som redovisas hos universitet och högskolor av- ser finansiering av olika forskningsprojekt. De 1,2 miljarder kronor som redovisas hos Statens jordbruksverk avser förskott från Europeiska jordbruksfonden för landskapsutveckling.

Not 52

Periodiseringsposter – övriga förutbetalda intäkter

Miljoner kronor
	2010	2009

Riksgäldskontoret,
förutbetalda överkurser vid upplåning
m.m.	30 706	27 256
Försvarets materielverk	4 447	1 579
Periodisering av skatter	3 642	–
Trafikverket	484	578
Rådet för Europeiska socialfonden i
Sverige	400	0
Karolinska institutet	310	298
Lunds universitet	209	194
Göteborgs universitet	126	134
Statens fastighetsverk	121	115
Affärsverk
Svenska kraftnät	28	23
Sjöfartsverket	11	21
Luftfartsverket	2	140
Övriga myndigheter	726	878
Summa	41 212	31 216

Övriga förutbetalda intäkter är inkomster för varor och tjänster som ännu inte har levererats eller utförts. Förutbetalda intäkter uppstår i en redovisningsenhet på grund av att varor och tjänster faktureras i förskott eller förskottsbeta- las innan prestationer har utförts.

Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör överkurs och bokförs som förutbetald in- täkt som periodiseras över lånets löptid.

I posten förutbetalda intäkter redovisar Tra- fikverket ett förskott på 426 miljoner kronor från Stockholms stad avseende byggande av sta- tion vid Odenplan.

124

Försvarets materielverk redovisade förutbe- talda intäkter avser exportverksamheten.

Periodisering av skatter avser mellanskillnaden mellan de skatter som inbetalats och de skatte- intäkter som beräknas i samband med upprät- tandet av årsredovisningen för staten. Att en fö- rutbetald intäkt redovisas innebär att de periodiserade intäkterna är lägre än de betalda skatterna som Skatteverket m.fl. myndigheter redovisat. Föregående år redovisades periodise- ringsskillnaden under not 38 Övriga upplupna intäkter.

Bland de förutbetalda intäkterna ingår 446 miljoner kronor medel från EU som avser den aktuella fleråriga budgetramen 2007–2013.

Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra myndigheter redovisas främst avgiftsintäkter som betalats före årsskiftet, men som är hänför- liga till kommande år.

Not 53

Garantiförbindelser

Miljoner kronor

	2010	2009

Garantier för vilka avsättning ej görs
Insättningsgarantin och
investerarskyddet	947 646	886 371
Kreditgarantier
Bankgarantier	176 347	270 716
Garantier om tillförsel av kapital
Garantikapital, RGK	95 604	105 615
Övriga garantier
Affärsverk m.fl., RGK	1 622	1 639
Summa	1 221 219	1 264 341
Garantier för vilka avsättning görs
Garantier om tillförsel av kapital
Grundfondsförbindelser	1 005	1 005
Övrigt	2 000	3 000
Exportgarantier m.m.
Exportgarantier, EKN	201 448	147 151
U-kreditgarantier (Sida)	1 048	1 143
Fristående krediter (Sida)	173	212

Skr. 2010/11:101

Kreditgarantier
Infrastruktur, RGK	25 265	27 011
Bostadskrediter, Statens
bostadskreditnämnd	2 366	2 380
Internationella åtaganden, RGK	6 372	7 373
Fordonsindustri	1 953	-
Övrigt, RGK	28	36
Övriga garantier
Pensionsgarantier, RGK	8 440	7 788
Summa	250 098	197 099

Total summa	1 471 317	1 461 440

De statliga garantiåtagandena hanteras av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret (RGK), Ex- portkreditnämnden (EKN), Sida och Statens bo- stadskreditnämnd (BKN). Garantiverksamheten beskrivs närmare av Riksgäldskontoret i särskilt underlag.

I noten har garantiåtagandena delats upp i ga- rantier för vilka ingen avsättning för förluster görs och garantier för vilka avsättning görs. Inom linjen tas de åtaganden upp för vilka ingen avsättning görs (se även Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar samt avsnitt 6 Statliga garantier och krediter).

Under 2010 har åtagandet i insättningsgaran- tin ökat, men samtidigt har bankgarantierna minskat. Exportkreditnämndens garantiåtagan- den har fortsatt öka.

Garantiförbindelser avseende insättningsga- rantin avser förhållandet den 31 december 2009. Beloppet avser insättningsgarantin. För investe- rarskyddet saknas uppgift om storleken på de skyddade tillgångarna.

Not 54

Övriga ansvarsförbindelser

Miljoner kronor

	2010	2009

Riksgäldskontoret	7 600	7 050
Statens kulturråd	3 073	3 445
Statens tjänstepensionsverk	2 622	2 881
Kriminalvården	1 288	1 177
Trafikverket	1 108	1 111
Rikspolisstyrelsen	195	206
Totalförsvarets forskningsintitut	179	179
Försäkringskassan	35	35
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap	17	32

125

Skr. 2010/11:101

Affärsverk
Sjöfartsverket	92	96
Luftfartsverket	25	17
Svenska kraftnät	-	4
Övriga myndigheter	38	42

Summa	16 272	16 275

Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte re- dovisas som skuld eller avsättning i balansräk- ningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillför- litlighet. Det kan också vara möjliga förpliktel- ser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller ej. Som Övriga ansvarsförbin- delser redovisas de ansvarsförbindelser som ej är garantiförbindelser.

Riksgäldskontoret redovisar åtaganden gent- emot internationella finansieringsinstitutioner. Statens kulturråd redovisar ansvarsförbindelser avseende statliga utställningsgarantier. Statens tjänstepensionsverk redovisar antastbara förmå- ner. Trafikverket redovisar den uppskattade kostnaden för avhjälpande av miljöskada på 495 stycken f.d. Vägverket Produktions fastigheter i Sverige. Trafikverket genomför årligen ett antal miljösaneringar på sina fastigheter. Den genom- snittliga kostnaden för miljösanering de senaste fem åren uppgår till ca 17 miljoner kronor per år. Trafikverket redovisar även ansvarsförbindelser avseende hyrda lokaler. För trafikverkets del finns utöver angivet belopp ett ansvar för vissa miljöskador i vissa fall till följd av dels flygplats- verksamheten som bedrivits av Luftfartsverket, dels verksamheter som bedrivits av Vägverket och Banverket. Trafikverket ska även i vissa fall svara för kostnader för åtgärder förknippade med miljögaranti i avtalet om bolagisering av Statens järnvägar och tillägg till detta. Till viss del kan ansvarsfördelningen mellan Trafikverket, Luftfartsverket och Statens järnvägar behöva klarläggas i dessa frågor. De kostnader som kan bli följden av angivna åtaganden finns för närva- rande inte beräknade med belopp.

Polisen redovisar vitesbelopp i hyreskontrakt vid förtida avflyttning. Totalförsvarets forsk- ningsinstitut, Kriminalvården och Försäkrings- kassan samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisar ansvarsförbindelser gällande hyrda lokaler. I Kriminalvårdens belopp ingår även projekteringsgarantier.

Försvarsmakten har tagit upp avsättningar för bl.a. sanering av förorenade områden (se not 44 Övriga avsättningar, där denna del uppgår till 145 miljoner kronor). Utöver detta kommer Försvarsmakten efter 2018 att ha ytterligare utgifter för sådan sanering. Dessa utgifter är dock osäkra både till tidpunkt och belopp och har därför inte angivits med något belopp här.

Sjöfartsverkets post utgörs av antastbara pen- sionsförpliktelser. Svenska kraftnät har tecknat borgen för lån avseende förvärv av fastighet och Luftfartsverkets belopp avser borgensåtagande till dotterföretag och pensionsåtaganden till dotter- och intresseföretag.

4.5.3Noter till finansieringsanalysen

Not 55

Skatter

Miljoner kronor

	2010	2009

Enligt resultaträkningen	964 899	903 454
Tillkommer/avgår:
Förändring av fordringar och skulder	-9 229	-27 451
Summa	955 670	876 003

Vid periodisering av skatteintäkter tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp i årsredovisningen för staten avseende de skatter som är hänförliga till året, men ännu ej betalats eller omvänt. Skat- teintäkterna enligt resultaträkningen justeras för dessa. Detsamma gäller fordringar och skulder avseende skatter som tas upp av Skatteverket. För 2010 överstiger de beräknade intäkterna de betalda skatterna och därför redovisas en minsk- ning av kassaflödet. I detta justeringsbelopp in- går även fordran på kommuner avseende re- glering av kommunalskattemedel.

Not 56

Avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor

	2010	2009

Enligt resultaträkningen	58 351	55 716
Tillkommer: Utdelningar	17 577	20 428

126

Avgår: realisationsvinster	-989

Summa	74 939	76 144

Dotter- och intresseföretag värderas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden vilket innebär att ut- delningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dotter- och intres- seföretag måste läggas till för att komma fram till statens nettoupplåning. Statens utdelningar re- dovisas i huvudsak av Kammarkollegiet. Under året har bl.a. Vattenfall AB delat ut 5,2 miljarder kronor, TeliaSonera AB 3,8 miljarder kronor och Svensk Exportkredit 2,4 miljarder kronor. Av de 2,4 miljarder kronor som Svensk Exportkredit delar ut är 1,9 miljarder kronor reavinst från för- säljningen av bolagets aktier i Swedbank AB.

Not 57

Transfereringar

Miljoner kronor

	2010	2009

Enligt resultaträkningen	839 228	793 227
Avgår:
Avsättningar till fonder	-7 802	-4 091
Nedskrivning och avskrivning av lån,
CSN m.fl.	-609	1 594
Förändring av fordringar,
socialförsäkring	-235	-66

Summa	830 582	790 664

Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort.

Avsättning till fonder i staten för 2010 avser främst Insättningsgarantifonden, Stabilitetsfon- den och Kärnavfallsfonden (se not 5).

Nedskrivningar och avskrivningar av lån hos CSN är ett netto av avskrivningar på grund av ålder och andra orsaker och återföring av tidigare reservering för osäkra fordringar. Nettoföränd- ringen under året är en återföring av tidigare re- servationer, vilket innebär att transfererings- kostnaderna har minskat utan påverkan på kas- saflödena.

Till transfereringar hänförs även förändringar i återkravsfordringar m.m. hos Försäkringskassan.

Skr. 2010/11:101

Not 58

Statens egen verksamhet

Miljoner kronor

	2010	2009

Enligt resultaträkningen	222 778	217 378
Avgår:
Avskrivningar	-22 339	-22 464
Avsättningar (se not 43 och 44)	789	-11 217
Justering av kostnader
Sida/Försvarsmakten	687	2 882
Realisationsförluster	-54	-156

Summa	201 861	186 423

Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betal- ningar och tas därför bort.

Avsättningarna för statens tjänstepensioner har minskat under 2010 och det totala avsätt- ningsbeloppet är därför negativt. Förändringar av avsättningar beskrivs i not 43 och 44.

Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning.

Not 59

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor

	2010	2009

Förändring av långfristiga fordringar	1 711	1 179
Förändring av omsättningstillgångar	15 217	52 876
Förändring av kassa och bank	-2 448	-470
Förändring av skulder	24 578	8 093
Summa	39 058	61 678

Förändringar av långfristiga fordringar avser främst Exportkreditnämndens skadefordringar och återförsäkrares försäkringstekniska avsätt- ningar minskar med drygt 600 miljoner kronor. (Se not 28)

Minskningen av omsättningstillgångar beror till stor del på att den upplupna intäkten vid pe- riodisering av skatter minskat (se not 38). Fö- rutbetalda kostnader minskar också vilket för- klaras av statens transfereringar till kommuner och landsting som utbetalades 2009 men avsåg verksamhet under 2010 (se not 36).

127

Skr. 2010/11:101

Skulderna har ökat med nästan 25 miljarder kronor under året, vilket medför att statens nettoupplåning minskat. Ökningen avser främst skulder avseende CSA-avtal som används av Riksgäldskontoret för att minska risken i skuld- bytesavtal, s.k. swapptransaktioner (se not 47).

Not 60

Investeringar

Miljoner kronor

	2010	2009

Finansiella investeringar
Aktier och andra värdepapper	11 910	30 197
Materiella investeringar
Beredskapstillgångar	4 969	6 413
Väganläggningar	11 288	11 054
Järnvägsanläggningar	20 575	19 794
Maskiner och inventarier	5 426	4 579
Fastigheter och markanläggningar	1 032	1 827
Övriga investeringar	4 214	3 292
Summa materiella investeringar	47 504	46 959
Immateriella investeringar
Datasystem, rättigheter m.m.	2 281	2 579
Total summa	61 695	79 735

De finansiella investeringarna uppgick till 11,9 miljarder kronor under 2010.

Kärnavfallsfonden har ökat sitt innehav av bo- stadsobligationer med drygt 5 miljarder kronor. Det nya bolaget Swedavia AB, som tidigare var en del av Luftfartsverket, redovisas som inve- stering med 3,6 miljarder kronor. Statens kapi- talinsatser i SAS AB och Inlandsinnovation AB redovisas som investeringar med 3,1 miljarder kronor.

Materiella investeringar uppgick till 47 miljarder kronor vilket är en liten ökning jämfört med föregående år.

Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 5,0 miljarder kronor, vilket är en minskning med 1,4 miljarder kronor från föregående år (se not 24).

Investeringar i väganläggningar uppgick till 11,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Vägprojekt för 3,3 miljarder har färdigställts un- der året.

Investeringar i järnvägsanläggningar uppgick till 20,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,7 miljarder kronor från föregående år. Järnvägsanläggningar har färdigställts med näs- tan 11 miljarder kronor under året. Botniabanans etapp 3 har tagits upp som investering med 6,4 miljarder kronor.

Investeringar i maskiner och inventarier upp- gick till 5,4 miljarder kronor vilket är en ökning med drygt 0,8 miljarder kronor mot föregående år.

Investeringar i fastigheter och markanlägg- ningar uppgick till strax över 1 miljard kronor, och minskar jämfört med föregående år med nästan 2 miljard kronor. Fortifikationsverket och Naturvårdsverket står för nästan hela belop- pet av nyinvesteringarna i fastigheter och mark. Statens Fastighetsverk har minskat sina inve- steringar under året med drygt 0,6 miljarder.

Övriga investeringar ökar med 1,0 miljard kronor. Här ingår investeringar vid större myn- digheter och affärsverk såsom Statens Fastig- hetsverk, Fortifikationsverket, Svenska Kraftnät, Domstolsverket, Polisen osv.

Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser IT-system uppgick till nästan 2,3 miljarder kronor 2010, vilket är en minskning med nästan 0,3 miljard kronor jämfört med fö- regående år. De största investeringarna i immate- riella tillgångar finns hos Försäkringskassan med 0,4 miljarder kronor och Försvarsmakten med 0,4 miljarder kronor. Försvarsmaktens invester- ingar avser till största delen verksamhetsstödet Prio. Även Skatteverket och Kronofogdemyn- digheten har en del immateriella investeringar.

Not 61

Utlåning

Nyutlåning

Miljoner kronor

	2010	2009

Centrala studiestödsnämnden,
studielån och hemutrustningslån	12 706	11 745
Riksgäldskontoret	2 115	107 175
Övriga myndigheter	83	152

Summa nyutlåning	14 904	119 072

128

Amorteringar

Miljoner kronor
	2010	2009

Centrala studiestödsnämnden	9 841	9 250
Riksgäldskontoret	5 467	11 870
Övriga myndigheter	87	32

Summa amorteringar	15 395	21 152

Centrala studiestödsnämndens nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 12,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 1 miljard kronor. Amorteringarna ökade med 0,6 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets nyutlåning minskade kraftigt, beroende på utlåningen till Riksbanken föregående år med 92,5 miljarder kronor. Under 2010 avser nyutlåningen främst lån till Island med 1,5 miljarder kronor. Amorteringarna avser framför allt valutaförändringar vid omsättning av lånet till Riksbanken i utländsk valuta.

Not 62

Finansiellt netto för statens upplåning

Miljoner kronor
	2010	2009

Finansiella intäkter enligt
resultaträkningen	48 739	59 386
Finansiella kostnader enligt
resultaträkningen	-60 880	-64 881
Avgår:
Orealiserade valutadifferenser	-21 553	-30 088
Summa	-33 694	-35 583

Det finansiella nettot som är hänförbart till sta- tens upplåning har förbättrats med nästan 2 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Intäkter som hänförs till orealiserade valuta- kursdifferenser (skulder och fordringar i ut- ländsk valuta värderade till bokslutsdagens kur- ser) uppgick till 21,6 miljarder kronor, vilket ökat upplåningsbehovet. Orealiserade poster på- verkar inte statens nettoupplåning. De orealise- rade valutakursvinsterna ökar därför det negativa beloppet.

Skr. 2010/11:101

Not 63

Övrigt finansiellt netto

Miljoner kronor
	2010	2009

Finansiella intäkter enligt
resultaträkningen	16 496	17 152
Finansiella kostnader enligt
resultaträkningen	-2 072	-1 906
Avgår:
Kapitaliserade räntor på utlåning	-1 591	-1 501
Finansiella intäkter vid Vägverket	-	-597
Avgår reavinster vid försäljning av
aktier m.m.	81	-60
Summa	12 914	13 088

Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldförvaltningen (se not 13 och 14).

Centrala studiestödsnämnden tar upp ränte- intäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En stor del av denna ränteintäkt betalas inte in till staten utan bokförs i balansräkningen som en ökning av fordran avseende utlåning. Denna s.k. kapitaliserade ränta har inte betalats in till staten och den påverkar således inte statens nettoupp- låning.

Realisationsvinster vid försäljning av aktier in- går i finansieringsanalysens post Försäljning av anläggningstillgångar och dras därför av från de finansiella intäkterna.

Not 64

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor
	2010	2009

Förändring av tillgångar hänförbara till
statens upplåning	1 630	2 025
Förändring av skulder hänförbara till
statens upplåning	3 172	2 802

Summa	4 802	4 827

Upplupna och förutbetalda räntor som är hän- förbara till statens upplåning redovisas i balans- räkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens netto- upplåning med 1,6 respektive 3,2 miljarder kro- nor under året.

129

Utfallet för statens budget

Skr. 2010/11:101

5 Utfallet för statens budget

I 2011 års ekonomiska vårproposition redovisar regeringen en kort sammanfattning av utfallet för statens budget 2010. I detta kapitel lämnar regeringen en utförligare beskrivning av utfallet för statens budget 2010, som också jämförs med de beräknade inkomsterna och budgeterade ut- gifterna i statens budget. Med statens budget av- ses i det följande den ursprungliga budgeten an- tagen av riksdagen i december 2009 (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:FiU10, rskr. 2009/10:42). När jämförelse görs mot totalt an- visade medel avses såväl statens ursprungliga budget som de tilläggsbudgetar som beslutats under året. Indrag av anslagsbelopp framgår inte i detta avsnitt. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 5 Specifikation av inkomster på statens budget och bilaga 6 Specifikation av utgifter på statens budget.

5.1Statens budgetsaldo 2010

Statens budget ska omfatta alla inkomster och utgifter, med vissa undantag, samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statens budgetsaldo är därmed detsamma som statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna.

Budgetsaldot uppgick 2010 till -1 miljard kronor (tabell 5.1). I budgeten beräknades saldot till -106 miljarder kronor. Utfallet blev därmed 105 miljarder kronor bättre än beräknat.

Inkomsterna beräknades uppgå till 723 miljarder kronor i statens budget. Det slut- liga utfallet blev knappt 780 miljarder kronor, således 56 miljarder kronor högre än beräknat.

Avvikelsen förklaras främst av att statens skat- teinkomster översteg beräkningen i budgeten med 58 miljarder kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror blev 31 miljarder kronor högre än beräknat. Skatt på kapital blev 24 miljarder kronor högre än beräknat. Övriga inkomster blev 1,6 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten.

Tabell 5.1 Utfallet för statens budget 2010

Miljoner kronor

	Statens	Tilläggs	Utfall	Skillnad mot
	Statens	Tilläggs	Utfall	statens
	budget1	budget	2010	budget
Totala
inkomster	723 029		779 521	56 492
Statens
skatteinkomster	721 367		779 473	58 106
Övriga inkomster	1 662		48	-1 614

Totala utgifter
m.m.	829 143	7 487	780 573	-48 570
Utgiftsområden
exkl.
statsskulds-
räntor m.m.	787 451	7 487	763 028	-24 424

Statsskulds-
räntor m.m.	23 170		23 361	191

Minskning av
anslags-
behållningar	-4 305			4 305

Myndigheters
m.fl. in- och
utlåning i
Riksgälds-
kontoret, netto	21 565		-9 225	-30 790

Kassamässig
korrigering	1 261		3 409	2 148

Budgetsaldo	-106 114		-1 052	105 062

133

Skr. 2010/11:101

Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter

som är hänförliga	till 2010,	beräknas	bli
55 miljarder kronor	högre än	beräknat	i
budgeten.

Det slutliga utfallet för utgifter m.m. blev 781 miljarder kronor, vilket är 49 miljarder kronor lägre än den ursprungligen fastställda budgeten. Det beror främst på att posten Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto blev 31 miljarder kronor lägre än beräknat. Utgifterna för utgifts- område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 20 miljarder kronor lägre än i statens budget eftersom arbetslösheten blev lägre än beräknat.

På tilläggsbudget anvisades 7 miljarder kronor. Anslaget 1:21 Kapitalinsatser i statliga bolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv tillfördes 3 miljarder kronor, dels för att delta i nyemission i SAS AB med 1 miljard kronor, dels för att tillföra det nybildade riskkapitalbolaget Inlandsinnovation AB 2 miljarder kronor. Utgiftsområde 8 Migration tillfördes 1 miljard kronor med anledning av att antalet asylsökande var högre än beräknat i den ursprungliga budgeten.

Utgifterna för samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 24 miljarder kronor lägre än beräkningen i statens budget. Det beror, som beskrivs ovan, framför allt på att utfallet på utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv blev 20 miljarder kronor lägre än anvisat på

budgeten. Även utfallet	på	utgiftsområde
9 Hälsovård, sjukvård och	social	omsorg blev

3 miljarder kronor lägre än anvisat då utgifterna för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. blev 2 miljarder kronor lägre än beräknat i budgeten. Högre utgifter än ursprungligen anvisat blev det

främst på	utgiftsområde	24	Näringsliv	med
3 miljarder	kronor	och	utgiftsområde
8 Migration	med 1 miljard		kronor.	Dessa

utgiftsområden fick medel på tilläggsbudget.

De totala utgifterna m.m. blev 49 miljarder kronor lägre än beräknat i statens budget. I förhållande till totalt anvisat (statens budget och tilläggsbudget) blev de totala utgifterna m.m. 56 miljarder kronor lägre.

Utfallet för statens budget 2010 påverkades av engångseffekter som totalt beräknas påverka saldot positivt med 11,4 miljarder kronor. Apoteket AB väntas göra en extrautdelning till följd av försäljningen av 465 apotek 2009. I avvaktan på beslut om denna utdelning under

2011 har ett belopp om 5,9 miljarder kronor tillfälligt placerats på konto i Riksgäldskontoret och blir därmed en positiv engångseffekt 2010. Riksbanken tog under 2009 ett lån i Riksgäldskontoret för att återställa valuta- reserven efter olika insatser under den finansiella krisen. Lånet togs i euro och dollar motsvarande ursprungligen 97,0 miljarder kronor. Under 2010 minskade det totala lånet med 4,3 miljarder kronor till följd av valutavinster vid omsättning av lån, då den svenska kronan stärkts. Det innebär en positiv engångseffekt på 4,3 miljarder kronor 2010. I avsnitt 5.5 beskrivs underliggande saldo och engångseffekter detaljerat.

5.1.1Statens budget 2009 och 2010

I tabell 5.2 redovisas utfallet för statens budget för 2009 och 2010. Utfallet blev 2010 ett underskott på 1 miljard kronor jämfört med ett underskott på 176 miljarder kronor 2009, en förbättring med 175 miljarder kronor.

Tabell 5.2 Utfallet för statens budget 2009 och 2010

Miljoner kronor

	Utfall 2010	Utfall 2009	Skillnad
	Utfall 2010	Utfall 2009	mot 2009
Totala inkomster	779 521	709 536	69 984

Statens skatteinkomster	779 473	705 783	73 690
Övriga inkomster	48	3 753	-3 705

Totala utgifter m.m.	780 573	885 673	-105 100

Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor m.m.	763 028	744 807	18 220

Statsskuldsräntor m.m.	23 361	36 463	-13 101
Myndigheters m.fl. in-
och utlåning i
Riksgäldskontoret, netto	-9 225	104 674	-113 898

Kassamässig
korrigering	3 409	-270	3 679

Budgetsaldo	-1 052	-176 137	175 085

De totala inkomsterna ökade med 70 miljarder kronor (9,9 procent) mellan 2009 och 2010.

Statens skatteinkomster ökade med 74 miljarder kronor (10,4 procent). Indirekta skatter på arbete väntas öka med 8 miljarder kronor (2,0 procent), inkomster av skatt på kapital beräknas öka med 21 miljarder kronor (12,9 procent) samt skatt på konsumtion och insatsvaror beräknas öka med drygt 26 miljarder kronor (6,3 procent).

134

Övriga inkomster minskade med knappt 4 miljarder kronor jämfört med 2009.

De totala utgifterna m.m. minskade med 105 miljarder kronor (11,8 procent) mellan 2009 och 2010.

Utgifterna för utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., ökade med drygt 18 miljarder kronor (2,4 procent). Den största ökningen var inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen som ökade med 11 miljarder kronor (58,4 procent). Inom utgiftsområde Arbetsmarknad och arbetsliv ökade utgifterna med knappt 8 miljarder kronor (13,1 procent). Utgifterna under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ökade med nästan 4 miljarder kronor (8,5 procent). Utgifterna under utgiftsområde 25 Allmänna

bidrag till kommuner minskade	med	knappt
6 miljarder kronor (7,2 procent).
Myndigheters m.fl. in- och	utlåning i
Riksgäldskontoret, netto minskade		med

114 miljarder kronor samtidigt som utfallet för posten Kassamässig korrigering ökade med nästan 4 miljarder kronor. Nettoutlåningen minskade framför allt till följd av att Riksbanken tog lån i Riksgäldskontoret med 95 miljarder kronor 2009. Utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. minskade med 13 miljarder kronor (35,9 procent). Minskningen förklaras främst av att räntorna på statsskulden blev nästan 8 miljarder kronor lägre än 2009. Dessutom redovisades under utgiftsområdet föregående år, det tillfälliga anslaget Övergångs- effekter av kostnadsmässig avräkning under utgiftsområdet med 5 miljarder kronor.

5.2Inkomster på statens budget 2010

Inkomsterna på statens budget 2010 blev knappt 780 miljarder kronor, vilket är 56 miljarder kronor högre än budget. Statens skatte- inkomster uppgick 2010 till drygt 779 miljarder kronor och övriga inkomster var försumbara.

I tabell 5.5 redovisas totala skatteintäkter och inkomster för 2009 och 2010. I tabellen redovisas även skillnaden mellan utfall och statens budget. Statens budget för 2010 baserades på de prognoser som redovisades i budgetpropositionen för 2010.

Skr. 2010/11:101

5.2.1Prognosförutsättningar

Utfallet för inkomsterna baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. En analys av hur inkomsterna har utvecklats jämfört med budgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken.

Regeringen föreslog och aviserade i budget- propositionen för 2010 skattereformer som sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med ca 14 miljarder kronor.

Tabell 5.3 Skattereformer 2010

Miljarder kronor

Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna

Skatt på arbete	-15
Skatt på kapital	1

Skatt på konsumtion och insatsvaror	0

Summa skattebeslut	-14

Intäkterna från skatt på arbete bedömdes minska med 15 miljarder kronor till följd av skattereformer, varav det fjärde steget i jobbskatteavdraget stod för 10 miljarder kronor, sänkningen av det förhöjda grundavdraget för pensionärer för 3,5 miljarder kronor och nedsatta egenavgifter för enskilda näringsidkare för 1,6 miljarder kronor.

Reformer inom skatt på kapital bedömdes öka intäkterna med 1 miljard kronor till följd av de aviserade förslagen att förebygga otillbörlig skatteplanering. För skatt på konsumtion aviserades en rad förändringar. Nettoeffekten på intäkterna bedömdes dock vara mycket liten.

Makroekonomiska förutsättningar

Utvecklingen av skatteintäkterna beror i stor utsträckning på hur ekonomin utvecklas. I tabell 5.4 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är desamma som i 2011 års ekonomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa med antagandena i budgetpropositionen för 2010.

135

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.4 Antaganden i 2011 års ekonomiska vårproposi- tion jämfört med budgetpropositionen för 2010

Procentuell utveckling om inget annat anges.

	2009	2010
BNP, marknadspris1	-3,6	6,9
Diff. BP10	-0,7	5,7

Arbetade timmar	-2,8	2,1
Diff. BP10	0,9	4,2
Timlön2	3,0	0,9
Diff. BP10	-0,2	-1,3

Utbetald lönesumma, skatteunderlag	0,1	3,0
Diff. BP10	0,4	2,7

Arbetslöshet3	6,5	6,0
Diff. BP10	-0,6	-2,4
Arbetsmarknadspolitiska program4	2,7	3,9
Diff. BP10	-0,1	-1,4

Hushållens konsumtionsutgifter1	1,5	4,9
Diff. BP10	1,0	3,1

Kommunal medelutdebitering5	31,52	31,56
Diff. BP10	0,0	0,0

Statslåneränta5	3,1	2,8
Diff. BP10	-0,1	-0,9

KPI juni-juni6	-0,8	0,9
Diff. BP10	0,0	0,8

Inkomstbasbelopp7	50,9	51,1
Diff. BP10	0,0	0,0
Prisbasbelopp7	42,8	42,4
Diff. BP10	0,0	0,0

Inkomstindex	139,26	139,74
Diff. BP10	0,00	0,00

Skiktgräns7	367,6	372,1
Diff. BP10	0,0	0,0

Övre skiktgräns7	526,2	532,7
Diff. BP10	0,0	0,0

1Löpande priser, procentuell förändring

2Enligt nationalräkenskapernas definition

3Arbetslöshet 16–64 år enligt tidigare definition, s.k. öppen arbetslöshet.

4Procent av arbetskraften enligt tidigare definition (exkl. heltidsstuderande arbetssökande)

5Procent

6Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år

7Tusentals kronor

En viktig variabel för prognosen av skatt på ar- bete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin. Intäkterna påverkas också av KPI, som används för att justera skiktgränserna i skattesystemet .12 Om lönerna i samhället ökar mer än KPI, så

hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter.

Skatt på energi påverkas av KPI eftersom skattesatserna omräknas med KPI.13 Hushållens konsumtionsutgifter påverkar intäkterna från såväl mervärdesskatt som punktskatter.

Såväl BNP som hushållens konsumtions- utgifter blev 2010 väsentligt högre än prognosen i budgetpropositionen för 2010. Även löne- summan har reviderats upp, eftersom antalet arbetade timmar blev högre än förväntat.

Bedömningar om utfallet för 2010

För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000 Statens skatteinkomster är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publicering av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000 Statens skatteinkomster ett fastställt utfall 2010, eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten.

Nedan redovisas berörda inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat an- ges, avses alla inkomsttitlarna i inkomsttitel- gruppen:

1100 Direkta skatter på arbete
1110 Inkomstskatter	nov 2011
1120 Allmän pensionsavgift	nov 2011
1140 Skattereduktioner	nov 2011
1200 Indirekta skatter på arbete
1210 Arbetsgivaravgifter, 1218	aug 2011
1240 Egenavgifter	nov 2011
1270 Särskild löneskatt, 1274	nov 2011
1280 Nedsättningar, 1283-1284	nov 2011
1300 Skatt på kapital
1310 Skatt på kapital, hushåll	nov 2011
1320 Skatt på företagsvinster	nov 2011
1340 Avkastningsskatt, 1341-1342	nov 2011
1350 Fastighetsskatt	nov 2011
1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror
1410 Mervärdesskatt, 1411	aug 2011
1600 Restförda och övriga skatter
1620 Övriga skatter, hushåll	maj 2012
1630 Övriga skatter, företag	maj 2012

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

12 För skatt på arbete avseende 2010 används förändringen av KPI under perioden juni 2008–juni 2009.

13 2010 års skattesatser ökade med förändringen av KPI under perioden juni 2008–juni 2009.

136

1810 Skatter till andra sektorer	nov 2011
1900 Periodiseringar
1910 Uppbördsförskjutningar	maj 2012
1920 Betalningsförskjutningar	nov 2011

För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med taxeringsutfallet för 2010, vilket blir känt i november 2011.

För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) och mervärdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i augusti 2011, när skattedeklarationerna för juli är kända.

För inkomsthuvudgruppen 1600 Restförda och övriga skatter fastställs utfallet inte förrän i maj 2012, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbördsförskjut- ningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2009 och 2010 på inkomsttitlarna 1621, 1631 samt 1911 är således fortfarande be- dömningar vid tidpunkten för publicering av denna årsredovisning.

5.2.2Totala skatteintäkter

De totala skatteintäkterna beräknas uppgå till 1 507 miljarder kronor, vilket är 73 miljarder kronor högre än budget. Statens skatteintäkter,

Skr. 2010/11:101

dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU- skatter, kommunalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till 777 miljarder kronor, vilket är 55 miljarder kronor högre än i budgeten.

Främst är det högre intäkter från skatt på arbete, skatt på företagsvinster och mervärdes- skatt som förklarar de stora avvikelserna gentemot budget. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt.

I tabell 5.5 nedan redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser mot budget. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoser för 2010.

Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatterna har en direkt koppling till den ekonomiska utveckling och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna.

Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatte- intäkter, som i sin tur särredovisas på kommun- sektorn, ålderspensionssystemet och staten.

137

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.5 Totala skatteintäkter och inkomster, jämfört med statens budget för 2009 och 2010

Miljarder kronor

	Beräknat utfall	Beräknat utfall	Skillnad mot statens budget
Inkomstår	2010	2009	2010	2009
Skatt på arbete	874,9	867,1	10,2	-40,4
Direkta skatter	475,5	475,7	-1,6	-26,8
Kommunal inkomstskatt	525,6	511,1	11,7	-14,8
Statlig inkomstskatt	41,7	40,1	-0,4	-3,7
Allmän pensionsavgift	89,4	86,8	2,3	-2,5
Skattereduktioner m.m.	-181,3	-162,5	-15,2	-5,9
Artistskatt	0,1	0,1	0,0	0,0
Indirekta skatter	399,3	391,4	11,8	-13,6
Arbetsgivaravgifter	403,7	392,4	11,6	-17,5
Egenavgifter	12,4	11,5	0,9	-0,9
Särskild löneskatt	33,5	32,5	1,9	0,2
Nedsättningar	-24,9	-20,5	-2,0	3,5
Skatt på tjänstegruppliv	1,1	0,9	0,0	-0,1
Avgifter till premiepensionssystemet	-26,4	-25,4	-0,7	1,2
Skatt på kapital	180,9	160,2	23,9	-27,5
Skatt på kapital, hushåll	29,8	24,9	5,8	-1,8
Skatt på företagsvinster	102,2	86,5	20,9	-19,5
Avkastningsskatt	11,5	12,3	-2,3	-2,5
Fastighetsskatt och fastighetsavgift	25,3	25,3	-0,6	1,2
Stämpelskatt	9,0	8,1	0,8	-1,8
Kupongskatt m.m.	3,1	3,1	-0,7	-3,1
Arvs- och gåvoskatt	0,0	0,0	0,0	0,0
Skatt på konsumtion och insatsvaror	449,4	422,9	31,8	-15,3
Mervärdesskatt	324,4	301,5	29,0	-12,2
Skatt på tobak	10,6	10,6	-0,7	0,1
Skatt på alkohol	12,1	12,2	0,0	0,9
Energiskatt	41,2	40,1	1,0	-0,4
Koldioxidskatt	27,3	26,1	1,2	-2,2
Övriga skatter på energi och miljö	4,7	4,1	-0,3	-1,3
Skatt på vägtrafik	16,4	16,4	0,0	0,0
Skatt på import	5,7	5,2	0,9	-1,2
Övriga skatter	7,1	6,7	0,7	1,1
Restförda och övriga skatter	2,2	-3,3	7,2	0,8
Restförda skatter	-5,7	-7,8	3,5	0,7
Övriga skatter	7,9	4,5	3,7	0,1
Totala skatteintäkter	1 507,4	1 446,9	73,1	-82,5
Avgår, EU-skatter	-7,1	-6,8	-1,0	1,0
Offentliga sektorns skatteintäkter	1 500,3	1 440,1	72,1	-81,5
Avgår, kommunala inkomstskatter	-539,5	-524,8	-11,5	14,8
Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet	-183,8	-178,8	-5,3	6,4
Statens skatteintäkter	777,0	736,5	55,3	-60,2
Periodiseringar	2,5	-30,7	2,8	-20,2
Statens skatteinkomster	779,5	705,8	58,1	-80,4
Övriga inkomster	0,0	3,8	-1,6	-46,8
Inkomster på statens budget	779,5	709,5	56,5	-127,3

138

Skatt på arbete

Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indi- rekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshets- ersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete be- står till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på ar- bete redovisas också skattereduktionerna.

Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utveck- lingen av utbetalda löner och transfereringar.

Posterna under direkta skatter fastställs i taxe- ringen 2011 och uppgifterna för 2010 är därmed ett bedömt utfall, grundat på en prognos.

År 2010 beräknas skatt på arbete uppgå till 875 miljarder kronor. Jämfört med budgeten har intäkterna reviderats upp med 10 miljarder kronor.

Den relativt snabba återhämtningen i svensk ekonomi har medfört att skatteintäkterna från direkta och indirekta skatter (exklusive skattereduktioner) blev 11 respektive 12 miljarder kronor högre än budget. Samtidigt blev skattereduktionen för jobbskatteavdrag 3 miljarder kronor högre och skattereduktionen för husarbeten ca 10 miljarder högre än budget, vilket drar ner intäkterna från skatt på arbete med samma belopp.

Direkta skatter

De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2009 blev utfallet för de direkta skatterna 476 miljarder kronor. År 2010 beräknas intäkterna vara oförändrade. Att utvecklings- takten för de direkta skatterna inte följer lönesummans ökningstakt beror på regel- ändringar i form av fjärde steget av jobbskatte- avdraget samt ökat grundavdrag för pensionärer.

Sammantaget har de direkta skatterna 2010 reviderats ned med ca 1,6 miljarder kronor jämfört med budget, vilket beror på att skattereduktionen för husarbeten (ROT- och RUT-avdrag) blev högre än vad som beräknades i budgeten.

Skr. 2010/11:101

Kommunal inkomstskatt

År 2010 beräknas intäkterna från den kommu- nala inkomstskatten uppgå till 526 miljarder kronor. Jämfört med budget har intäkterna för 2010 reviderats upp med 12 miljarder kronor. Detta förklaras framförallt av det förbättrade konjunkturläget med fler arbetade timmar som konsekvens.

Statlig inkomstskatt

Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas uppgå till 42 miljarder kronor 2010. I jämförelse med 2009 ökar den statliga inkomstskatten med 1,6 miljarder kronor. Prognosen för 2010 är 0,4 miljarder kronor lägre än budget, vilket förklaras av att timlöneökningen 2010 blev lägre än väntat.

Allmän pensionsavgift

Den allmänna pensionsavgiften tas ut på för- värvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäk- terna följer därför utvecklingen av skatteunder- laget för direkta skatter. På grund av en starkare ökningstakt av skatteunderlaget är prognosen för 2010 uppreviderad med ca 2 miljarder kronor jämfört med budgeten och beräknas därmed uppgå till 89 miljarder kronor.

Skattereduktioner

År 2010 utgör den totala skattereduktionen 181 miljarder kronor, vilket är 15 miljarder kronor högre än budget. Avvikelsen beror dels på högre skattereduktion för husarbeten (ROT- och RUT-avdrag), dels på högre jobbskatteavdrag än vad som beräknades i budgeten.

I jämförelse med 2009 ökar de totala skattere- duktionerna med 19 miljarder kronor. Ökningen förklaras framförallt av det fjärde steget i jobb- skatteavdraget samt högre skattereduktion för husarbeten. Skattereduktionen för jobbskatte- avdrag uppgår 2010 till 77 miljarder kronor, vilket är 12 miljarder kronor högre än 2009. Skattereduktionen för husarbeten uppgår till 14 miljarder kronor, vilket är 4 miljarder kronor högre än 2009.

Alla skattskyldiga som betalar allmän pensionsavgift får en skattereduktion med 100 procent av pensionsavgiften, vilket innebär att skattereduktion för allmän pensionsavgift beräknas uppgå till 89 miljarder kronor.

139

Skr. 2010/11:101

Indirekta skatter

De indirekta skatterna på arbete utgör drygt 45 procent av skatt på arbete och beräknas 2010 uppgå till 399 miljarder kronor. Jämfört med föregående inkomstår ökar intäkterna med 2,0 procent. Till skillnad från de direkta skatterna, där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensions- systemet.

Arbetsgivaravgifter

Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. Prognosen för 2010 är 12 miljarder kronor högre än budget. Det huvudsakliga skälet till de högre intäkterna är en högre lönesumma till följd av att återhämtningen i konjunkturen kom snabbare och kraftfullare än väntat.

Jämfört med 2009 är utfallet 11 miljarder kronor högre, vilket motsvarar en ökning med 2,9 procent.

Särskild löneskatt

År 2010 beräknas den särskilda löneskatten bli 34 miljarder kronor. Jämfört med budgeten har intäkterna reviderats upp med 1,9 miljarder kronor.

Nedsättningar

Jämfört med budgeten för 2010 beräknas nedsättningarna bli 2 miljarder kronor högre. I huvudsak är det nedsatta socialavgifter för unga som antogs vara lägre i budgeten för 2010.

Nedsättningarna beräknas bli 4,5 miljarder kronor högre jämfört med 2009.

Skatt på kapital

Skatt på kapital omfattar bland annat skatt på hushållens kapitalinkomster, skatt på företags- vinster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2010 beräknas skatt på kapital utgöra ca 12 procent av de totala skattein- täkterna. Skatt på företagsvinster utgör drygt hälften av skatt på kapital.

Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst.

Skatt på kapital, hushåll

Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna kan variera kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapital- vinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt när de ackumulerade vins- terna realiseras.

Utfallet för hushållens skatt på kapital beräk- nas bli 30 miljarder kronor 2010. Det är 5,8 miljarder kronor högre än budget. Revideringen beror dels på att hushållens kapitalvinster har reviderats upp, dels på att hushållens ränteinkomster blev högre än väntat.

Skatt på företagsvinster

Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar in- komstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Be- skattningen utgår från bolagens bokföringsmäs- siga resultat, men vissa skattemässiga justeringar görs för att få fram den beskattningsmässiga inkomsten.

Utfallet för skatt på företagsvinster bedöms bli drygt 102 miljarder kronor 2010. Jämfört med budget har prognosen reviderats ned med knappt 21 miljarder kronor. Intäkterna från bolagsskatt har återhämtat sig betydligt snabbare än i beräknat i statens budget för 2010. Intäkterna föll 2008, men ökade igen redan 2009. Flera indikatorer, t.ex. företagens boksluts- rapporter och kompletteringsbetalningar, tyder på att intäktsökningen fortsätter 2010.

Kupongskatt

Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta utomlands och som fått utdelning från svenskt aktiebolag.

Kupongskatten uppgick till 3,1 miljarder kro- nor 2010, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än i budget.

Avkastningsskatt

Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på till- gångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen be- ror avkastningsskatten på statslåneräntan året före beskattningsåret. Skattesatsen är 15 procent på pensionsförsäkringar och 27 procent på kapi- talförsäkringar.

140

Intäkterna från avkastningsskatten beräknas bli knappt 11,5 miljarder kronor 2010, vilket är 2,3 miljarder kronor lägre än i budgeten. De lägre intäkterna är en följd av att statslåneräntan och avkastningen på börsen 2009 blev lägre än prognos.

Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighets- skatt

År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskat- ten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgiften för småhus uppgick 2010 till 6 387 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för

bostadsdelen	i	hyreshus	uppgick		till
1 277 kronor	per	lägenhet,	dock		högst
0,4 procent	av	taxeringsvärdet.		Avgiften

indexeras genom att knytas till inkomstbas- beloppet.

Intäkterna från den kommunala fastighetsav- giften 2010 beräknas uppgå till 14 miljarder kronor, varav knappt 12 miljarder kronor för småhus och knappt 3 miljarder kronor från bostadsdelen i hyreshus. Jämfört med budget har prognosen reviderats ned med 0,1 miljarder kronor.

Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av hy- reshus som avser lokaler samt på industrifastig- heter. Det statliga fastighetsskatten för 2010 be- räknas uppgå till 11 miljarder kronor, vilket är 0,5 miljarder kronor lägre än budget.

Stämpelskatt

Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomrätter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för intäkterna från stämpelskatt för 2010 blev 9,0 miljarder kronor, vilket är 0,8 miljarder kronor högre än budget.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på import bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2010 uppgick skatte- intäkterna från skatt på konsumtion och insats- varor till 449 miljarder kronor, vilket är 32 miljarder kronor högre än budget. Den främsta anledningen till att intäkterna blev högre var den snabba konjunkturåterhämtningen under 2010, vilket främst ledde till betydligt högre skatteintäkter från mervärdesskatten.

Skr. 2010/11:101

Mervärdesskatt

Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdes- skatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna är starkt kopplade till prisökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av offentlig konsumtion, samt förbrukning och investeringar i både privat och offentlig sektor.

Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till drygt 324 miljarder kronor 2010, vilket är 29 miljarder kronor högre än budget. Prognos- revideringen är framförallt en följd av att hushållens konsumtion och bostads- investeringarna utvecklades starkare än förväntat under 2010.

Punktskatter

Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukning av vissa varor och tjänster. Punkt- beskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi.

Punktskatterna skiljer sig från exempelvis mervärdesskatten i det avseende att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspris. Dessutom justeras skattesatserna för skatt på tobak, energi- och koldioxid- skatterna med KPI.

Intäkterna från punktskatterna uppgick 2010 till 125 miljarder kronor och blev 2,8 miljarder kronor högre än budget.

Skatt på tobak

Intäkterna från skatt på tobak uppgick 2010 till 10,6 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än budget. Förklaringen är en lägre försäljning av cigaretter och snus än beräknat.

Skatt på alkohol

Intäkterna från skatt på alkohol uppgick 2010 till drygt 12 miljarder kronor, vilket överens- stämmer med budgeten för 2010.

141

Skr. 2010/11:101

Energi- och koldioxidsskatt

Intäkterna från energiskatten uppgick 2010 till drygt 41 miljarder kronor och intäkterna från koldioxidsskatten till drygt 27 miljarder kronor.

Jämfört med budgeten för 2010 blev intäkterna från energi- och koldioxidskatten 1,0 miljard kronor respektive 1,2 miljarder kronor högre än budget. Skillnaden berodde främst på den snabba återhämtningen av ekonomin och på en högre energianvändning i bostadssektorn, eftersom det var ovanligt kallt under vintern 2010.

Skatt på import

Skatt på import blev 0,9 miljarder kronor högre än budgeten för 2010.

Övriga skatter

År 2009 uppgick utfallet för övriga skatter till 6,7 miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor högre än budget. Övriga skatter beräknas år 2010 bli 0,7 miljarder kronor högre än budget, främst eftersom det inlevererade överskottet från Svenska Spel AB bedöms bli högre än väntat.

Restförda och övriga skatter

Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av Skatte- verkets tidigare fattade taxeringsbeslut samt di- verse inkomster som förs till exempelvis Insätt- ningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, Av- gifter till Kärnavfallsfonden m.fl.

Restförda skatter, som är en negativ post, är 3,5 miljarder kronor lägre än budgeten. Övriga skatter är 3,7 miljarder kronor högre än i budgeten. Skillnaden förklaras framför allt av stabilitetsavgiften som infördes först 2010.

5.2.3Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl- mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto.

Utfallet för 2010 uppgick till totalt 48 miljoner kronor och var därmed

1 614 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga budgeten som beslutades av riksdagen i december 2009. Skillnaden förklaras främst av att Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet blev 2 052 miljoner kronor högre än beräknat.

Tabell 5.6 Övriga inkomster, sammanfattning

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2010	2010	2010	2009
Inkomster av statens
verksamhet	40 825	41 783	958	48 115
Inkomster av försåld
egendom	0	167	167	102
Återbetalning av lån	1 674	1 687	14	1 736

Kalkylmässiga
inkomster	8 883	8 940	57	8 912

Bidrag m.m. från EU	13 881	12 978	-904	11 682

Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet	-63 477	-65 528	-2 052	-66 808

Utgifter som
redovisas som
krediteringar på
skattekonto	-125	21	146	13

Övriga inkomster	1 662	48	-1 614	3 753

Inkomster av statens verksamhet

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk, Riksbanken och statens fastighetsförvaltning. Vidare redovisas ränteinkomster, aktie- utdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter samt övriga inkomster av statens verksamhet. Inkomsterna under denna inkomst- typ uppgick till 41 783 miljoner kronor för 2010 och var därmed 958 miljoner kronor (2,3 procent) högre budget.

För 2010 blev Inkomster av statens

verksamhet	6 332 miljoner	kronor
(13,2 procent)	lägre än 2009. De	lägre

inkomsterna hänför sig till flertalet inkomster bl.a. Inkomster av statens aktier som minskade


med	2 264 miljoner	kronor		(11,8 procent)
mellan	åren. Rörelseöverskott minskade med
1 099 miljoner kronor		(15,4 procent)			medan
Ränteinkomster minskade			med	907 miljoner
kronor	(11,7 procent)	och	Offentligrättsliga
avgifter minskade med 868 miljoner					kronor
(8,1 procent) jämfört med föregående år.

142

Tabell 5.7 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Miljoner kronor

			SB		Utfall	Utfall-SB		Utfall
			2010		2010		2010	2009
Rörelseöverskott			6 060		6 044		-16	7 143

Överskott av statens
fastighetsförvaltning			268		460		192	935

Ränteinkomster			5 866		6 821		955	7 728
Inkomster av statens
aktier			14 727		16 876		2 149	19 140
Offentligrättsliga
avgifter			12 157		9 894		-2 263	10 762
Försäljningsinkomster			125		65		-60	84

Böter m.m.			1 162		1 127		-35	1 405

Övriga inkomster av
statens verksamhet			460		497		37	917

Inkomster av statens
verksamhet			40 825		41 783		958	48 115

Rörelseöverskott
Inkomsterna		under		inkomsthuvudgruppen
Rörelseöverskott			uppgick		till	6 044 miljoner
kronor och	var		därmed		16 miljoner			kronor
(0,2 procent)	lägre än			budget.			Riksbankens
inlevererade			överskott			uppgick		till
5 800 miljoner		kronor,		vilket		är	200 miljoner

kronor högre än budget. Affärsverket Svenska

kraftnät inlevererade	utdelning	uppgick till
244 miljoner kronor,	vilket är	163 miljoner

kronor lägre än budget. Under 2010 blev inkomsterna av Rörelseöverskott 1 099 miljoner kronor (15,4 procent) lägre än 2009.

Tabell 5.8 Rörelseöverskott

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2010	2010	2010	2009
Luftfartsverkets
inlevererade överskott	25	0	-25	30

Affärsverket Svenska
Kraftnäts inlevererade
utdelning och
inleverans av
motsvari	407	244	-163	1 172

Sjöfartsverkets
inlevererade överskott	8	0	-8	17

Inlevererat överskott
av Riksgäldskontorets
garantiverksamhet	0	0	0	0
Inlevererat överskott
av statsstödd
exportkredit	20	0	-20	25

Riksbankens
inlevererade överskott	5 600	5 800	200	5 900

Rörelseöverskott	6 060	6 044	-16	7 143

Skr. 2010/11:101

Överskott av statens fastighetsförvaltning

Inkomsterna av Överskott av statens


fastighetsförvaltning				blev 460 miljoner	kronor
och	var	därmed		192 miljoner	kronor
(71,6 procent)			högre	än budget. Överskottet
från	Statens		fastighetsverk uppgick till

373 miljoner kronor och består i stort av ett inlevererat överskott från försäljningen av Vasakronan föregående år. Överskottet från Fortifikationsverket uppgick till 87 miljoner kronor.

Under 2010 blev Överskott av statens fastighetsförvaltning 475 miljoner kronor lägre än 2009.

Ränteinkomster

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Ränte- inkomster uppgick till 6 821 miljoner kronor för 2010 och var därmed 955 miljoner kronor (16,3 procent) högre än budget.

Räntor på skattekonto m.m., netto uppgick till 1 015 miljoner kronor, vilket är 500 miljoner kronor högre än budget. Övriga ränteinkomster uppgick till 803 miljoner kronor, vilket är 763 miljoner kronor högre jämfört med budget.

Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 uppgick till 4 945 miljoner kronor, vilket är 306 miljoner kronor lägre än beräknat i statens

budget.
Ränteinkomsterna blev		907 miljoner		kronor
lägre än 2009.

Tabell 5.9 Ränteinkomster
Miljoner kronor
	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2010	2010	2010	2009
Räntor på näringslån	0	-1	-1	0

Räntor på studielån	5 311	5 004	-307	5 052

Övriga ränteinkomster	555	1 818	1 263	2 677
Ränteinkomster	5 866	6 821	955	7 728

Inkomster av statens aktier

Inkomster av statens aktier (utdelningar) uppgick till 16 876 miljoner kronor, vilket är 2 149 miljoner kronor (14,6 procent) högre än beräknat i statens budget. Utdelningar, som bolagen betalade ut under 2010, hänför sig till räkenskapsåret 2009. Utbetalda utdelningar under 2009 och 2010 redovisas i tabell 5.10.

Jämfört med 2009 har Inkomster av statens

aktier minskat	med	2 264 miljoner kronor
(11,8 procent).	Utdelning från Preaktio		AB
minskade med	2 893	miljoner kronor.	I

143

Skr. 2010/11:101

föregående års utdelning ingick försäljning av ett aktieinnehav i det amerikanska spritföretaget Beam Global spirits & and wine. Utdelningarna från LKAB har minskat med 2 300 miljoner kronor, vilket främst beror på en vikande marknad till följd av lågkonjunkturen. Utdelning från Svenska Exportkredit AB ökade med 2 408 miljoner kronor. I årets utdelning ingår en realisationsvinst från försäljningen av bolagets aktier i Swedbank.

Tabell 5.10 Aktieutdelning 2009 och 2010

Miljoner kronor

	Utfall 2010	Utfall 2009	Skillnad
Akademiska Hus AB	1 219	978	241

Apoteket AB	177	237	-60
Bostadsgaranti AB	12		12

Infranord (f.d. Banverket)	195		195

Kasernen		4	-4
LKAB	500	2 800	-2 300

Nordea Bank AB	1 248	1 120	128

(Posten AB) Posten
Norden AB	874	1400	-526

Preaktio AB	8	2901	-2 893
Rymdbolaget	1		1

SJ AB	153	181	-28

SOS Alarm	4	4	0
Specialfastigheter AB	310	310	0

Sveaskog Holding AB	487	89	398

Svensk Bilprovning AB	3	3	0
Svensk Exportkredit AB	2 408		2 408

Svevia AB	60		60

(Swedcarrier) Jernhusen
AB	100	100	0

TeliaSonera AB	3 767	3 014	753
Teracom AB	110	150	-40

Vattenfall AB	5 240	5 849	-609

Summa	16 876	19 140	-2 264

Offentligrättsliga avgifter
Inkomsterna		under		inkomsthuvudgruppen
Offentligrättsliga			avgifter		uppgick		till
9 894 miljoner		kronor		och var		därmed
2 263 miljoner		kronor (18,6			procent)	lägre	än
budget.	Den		största		avvikelsen	avser
Finansieringsavgift			från	arbetslöshetskassor.
Utfallet	blev 6 381 miljoner				kronor, vilket		är

2 425 miljoner kronor lägre än budget. Arbets- löshetsavgiften, som är en del av finansierings- avgiften från arbetslöshetskassorna, baseras på utbetalda bidrag till arbetslöshetsersättning.

Eftersom bidragen till arbetslöshetsersättning blev lägre än vad som ursprungligen beräknades i statens budget har även inbetalda arbetslöshets- avgifter blivit lägre (se även avsnitt 5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv).

Offentligrättsliga avgifter blev 868 miljoner kronor (8,1 procent) lägre än 2009. Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor minskade med 1 000 miljoner kronor (14,0 procent) jämfört med 2009. Minskningen beror dels på att arbetslöshetsavgiften reducerades med 50 kronor per icke arbetslös medlem fr.o.m. den 1 juli 2009, dels att bidragen till arbetslöshetsersättningar var lägre 2010 än 2009.

Försäljningsinkomster
Inkomsterna under			inkomsthuvudgruppen
Försäljningsinkomster			uppgick till 65 miljoner
kronor,	vilket	är	60 miljoner	kronor
(48,0 procent) lägre än budget.
Under	2010	blev	Försäljningsinkomster
19 miljoner kronor lägre än 2009.

Böter m.m.

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Böter m.m. uppgick till 1 127 miljoner kronor och var därmed 35 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än beräknat i statens budget. Utfallet för inkomsttiteln Bötesmedel blev 995 miljoner kronor, vilket överensstämmer med budgeten.

Inkomsterna av Böter m.m. blev 278 miljoner kronor (20,0 procent) lägre än 2009.

Övriga inkomster av statens verksamhet

Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 497 miljoner kronor under 2010 och blev därmed 37 miljoner kronor högre än budget.

Övriga inkomster minskade med 420 miljoner kronor jämfört med 2009.

Inkomster av försåld egendom

Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas inkomster från försäljning av aktier, byggnader, maskiner och mark. I budgeten togs inga sådana inkomster av försåld egendom upp. Utfallet uppgick till 167 miljoner kronor.

Inkomster av försåld egendom blev 65 miljoner kronor högre än föregående år.

144

Tabell 5.11 Inkomster av försåld egendom

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2010	2010	2010	2009
Inkomster av försåld
egendom	0	167	167	102

Återbetalning av lån

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån. Dessa uppgick under året till 1 687 miljoner kronor och var därmed 14 miljoner kronor högre än budget.

Återbetalning av lån blev 49 miljoner kronor lägre än 2009.

Tabell 5.12 Återbetalning av lån

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2010	2010	2010	2009
Återbetalning av
näringslån	12	6	-6	8

Återbetalning av
studielån	1 606	1 602	-3	1 674

Återbetalning av
övriga lån	56	79	23	54

Återbetalning av lån	1 674	1 687	14	1 736

Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa avskrivningar och amorteringar samt statliga pensionsavgifter, vilka utgör merparten av inkomsterna. Inkomsterna uppgick till 8 940 miljoner kronor, vilket är 57 miljoner kronor högre än budget. Utfallet för Statliga pensionsavgifter blev 8 390 miljoner kronor, vilket är 11 miljoner kronor lägre än budget.

Kalkylmässiga inkomster blev 28 miljoner kronor högre än 2009.

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.13 Kalkylmässiga inkomster

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2010	2010	2010	2009
Avskrivningar och
amorteringar	482	550	68	537

Avskrivningar på
fastigheter	478	550	72	537

Uppdragsmyndigheters
komplementkostnader	4	0	-4	0

Statliga
pensionsavgifter	8 401	8 390	-11	8 375

Kalkylmässiga inkomster	8 883	8 940	57	8 912

Statliga pensionsavgifter

De totala statliga pensionsavgifterna uppgick till 8 390 miljoner kronor under 2010. Avgifterna för statlig tjänstepensionering m.m uppgick till totalt 8 587 miljoner kronor. Från dessa avgifter avräknas administrationskostnader som uppgick till totalt 197 miljoner kronor.

Tabell 5.14 Statliga pensionsavgifter

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2010	2010	2010	2009
Statlig
tjänstepensionering		6 846		6 819

Särskild löneskatt på
pensionskostnader		1 547		1 566

Statlig
grupplivförsäkring		85		77

Premieskatt, gruppliv		66		60

Statlig
personskadeförsäkring		43		42

Avdrag för
administrations-
kostnader		-186		-180

Administration,
personskadeförsäkring		-11		-9

Statliga pensionsavgifter	8 401	8 390	-11	8 375

145

Skr. 2010/11:101

Bidrag m.m. från EU

Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från EG:s jordbruksfond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från EU.

Inkomsterna	uppgick	till 12 978	miljoner
kronor och var	därmed	904 miljoner	kronor
(6,8 procent) lägre än budget.

Bidragen från EG:s jordbruksfond uppgick till 10 230 miljoner kronor, vilket var 697 miljoner kronor lägre än budget. Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder blev 213 miljoner kronor lägre än budget. Det lägre utfallet beror till stor del på negativa kursdifferenser till följd av kronans förstärkning gentemot euron. Ersättningar för bidrag som Statens jordbruksverk betalar ut i förskott i kronor till bönderna, både rekvireras och betalas ut i euro från EG:s jordbruksfonder med viss eftersläpning. Skillnaden mellan vad som betalas ut till bönderna och ersättningen från EU redovisas som kursdifferens under Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder.

Bidragen från EU:s landsbygdsfond blev 234 miljoner kronor högre än budget. Det högre utfallet beror på att långsiktiga projekt inom landsbygdsprogrammet 2007–2013, efter fördröjningar i uppstartsfasen, har kommit

igång.
Bidragen	från EG:s	regionalfond blev
888 miljoner	kronor	lägre än budget.

Anledningen är att attesterande myndigheter har skickat underlag för utbetalningar till bl.a. Tillväxtverket i slutet av 2010 och inbetalningar från EU beräknas inkomma första kvartalet 2011. Tillväxtverket har således en fordran på

EU.
Jämfört med	2009 blev bidragen från EU
1 296 miljoner	kronor (11 procent) högre.

Bidragen från EU:s landsbygdsfond 2007–2013 ökade med 1 778 miljoner kronor (161 procent) och Bidragen från EG:s socialfond ökade med 793 miljoner kronor (222 procent) på grund av att utbetalningarna till projekt i den nya programperioden 2007–2013 ökade väsentligt. Bidragen från EG:s regionalfond minskade med 443 miljoner kronor (34 procent) beroende på att utbetalningar har gjorts i slutet av 2010 medan inbetalningar beräknas inkomma första kvartalet 2011.

Tabell 5.15 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2010	2010	2010	2009
Bidrag från EG:s
jordbruksfond	10 926	10 230	-697	9 191
varav Gårdsstöd	7 700	6 827	-873	6 663

varav Kompletterande
åtgärder perioden
1995-1999
varav Övriga
interventioner	134	217	83	167
varav Exportbidrag	100	56	-44	210

varav Djurbidrag	345	347	2	309

varav Offentlig
lagring	12	107	95	7

varav Miljö-, struktur-
och regionala
åtgärder perioden
2000-2006	-2	-2	0	-3
varav EU:s
landsbygdsfond 2007-
2013	2 650	2 884	234	1 106

varav Övriga bidrag
från EG:s
jordbruksfonds
garantisektion	6	-207	-213	723
Bidrag från EG:s
jordbruksfonds
utvecklingssektion	-19		19	9

Bidrag från EG:s
fiskefond	100	102	2	70

Bidrag från EG:s
regionalfond	1 760	872	-888	1 315

Bidrag från EG:s
socialfond	800	1 151	351	358

Bidrag till
transeuropeiska
nätverk	235	391	156	470

Övriga bidrag från EG	60	232	172	279

Bidrag m.m. från EU	13 881	12 978	-904	11 682

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Denna inkomsttyp omfattar tillkommande EU- skatter och utjämningsavgifter för kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vidare ingår av- räkningar, dels intäkter som förs till fonder, dels kompensation för mervärdesskatt till statliga myndigheter och kommuner.

146

Tabell 5.16 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Miljoner kronor

			SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
			2010	2010	2010	2009
Tillkommande skatter			9 151	9 937	786	3 847

EU-skatter			6 343	7 003	660	1 054

varav Momsbaserad
EU-avgift			1 511	1 444	-67	-4 305

varav Tullmedel			4 266	5 300	1 034	4 815
varav Jordbrukstullar
och sockeravgifter			222	259	37	196
varav Avgifter till
EU:s
omstruktureringsfond
för sockersektorn			344	0	-344	347

Kommunala
utjämningsavgifter,
LSS-kostnader			2 808	2 933	125	2 793
Avräkningar		-72 627		-75 465	-2 838	-70 655

Intäkter som förs till
fonder			-1 901	-4 031	-2 130	-2 412

Kompensation för
mervärdesskatt		-70 726		-71 434	-708	-68 242

varav Avräknad
mervärdesskatt,
statliga myndigheter		-25 430		-25 965	-535	-24 235
varav Kompensation
för mervärdesskatt,
kommuner		-45 297		-45 469	-172	-44 008

Avräkningar m.m. i
anslutning till
skattesystemet		-63 477		-65 528	-2 052	-66 808

I statens	budget		uppgick avräkningarna till
-63 477	miljoner		kronor.		Utfallet	blev

-65 528 miljoner kronor. Skillnaden mot budget blev således -2 052 miljoner kronor. Orsaken är

främst att intäkter som	förs	till	fonder	blev
2 130 miljoner kronor	högre	än	vad	som

beräknades. Skillnaden förklaras framför allt av stabilitetsavgiften som infördes först 2010 (se även Restförda och övriga skatter).

Tillkommande skatter har ökat med 6 090 miljoner kronor jämfört med 2009 och då framför allt EU-skatter. Detta beror främst på att EU-skatterna under 2009 påverkades av en återbetalning av tidigare inbetalda avgifter 2007 - 2009. Orsaken var att ett nytt system för medlemsländernas avgifter till EU började tillämpas, vilket gav Sverige en lägre avgift jämfört med tidigare system.

Även Avräkningar, som anges med negativt tecken, har ökat med 4 810 miljoner kronor, jämfört med 2009, vilket främst beror på högre intäkter som förs till fonder. Orsaken är främst

Skr. 2010/11:101

stabilitetsavgiften som infördes 2010. Sammantaget har Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet minskat med 1 280 miljoner kronor jämfört med 2009.

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Beloppet i statens budget var -125 miljoner kronor. Utfallet blev 21 miljoner kronor. Utfallet för Jämställdhetsbonus blev - 27 miljoner kronor. I statens budget var beloppet -150 miljoner kronor. De flesta av de krediteringar som tidigare krediterades skatte- konto har numera upphört eller flyttats till utgiftssidan på statens budget.

Tabell 5.17 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2010	2010	2010	2009
Anställningsstöd		0	0	-6

Stöd till utbildning av
personal i vård och
äldreomsorg	25	48	23	19

Jämställdhetsbonus	-150	-27	123	0

Utgifter som redovisas
som krediteringar på
skattekonto	-125	21	146	13

5.3Utgifter på statens budget 2010

Utgifterna på statens budget är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Minskning av anslagsbehållningar (endast vid budgetering), Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto och Kassamässig korrigering på utgiftssidan av statens budget.

En större förbrukning än totalt anvisade medel kan finansieras genom att myndigheterna utnyttjar ingående ramöverförings- belopp/anslagssparande eller anslagskredit genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet överskridande.

147

Skr. 2010/11:101

5.3.1Makroekonomiska förutsättningar och beslut

Skillnaden mellan utfallet och de beräknade utgifterna på den ursprungliga budgeten, som beslutades av riksdagen i december 2009, redovisas i tabell 5.18.

Tabell 5.18 Skillnad mellan utfall och budget för 2010

Miljarder kronor

		Makro-
	Totalt	förutsätt-		Övrigt2
	Totalt	ningar	Beslut	Övrigt2
Utgiftsområden,
exklusive räntor1	-20,1	-21,9	5,4	-3,6
Statsskuldsräntor m.m.	0,2	0,8	0,0	-0,6

Myndigheters m.fl. in-
och utlåning i RGK3	-28,6	-4,5	-6,1	-18,0
Summa utgifter m.m.	-48,5	-25,6	-0,7	-22,2

1Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket.
2Under Övrigt för Utgiftsområden, exkl räntor ingår förändring av
anslagsbehållningar enligt ursprunglig budget.
3RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost.
Utfallet för budgetens		utgifter	m.m.	blev

48,5 miljarder kronor lägre än i den ursprungliga budgeten. Denna skillnad delas i detta avsnitt upp i tre kategorier; skillnad till följd av förändrade makroekonomiska förutsättningar, skillnad till följd av beslut och skillnad till följd av övriga förklaringsfaktorer.

Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen

Förändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 25,6 miljarder kronor lägre än budget.

Större delen av dessa, 21,9 miljarder kronor härrör från utgiftsområdena exklusive utgifts- område 26 Statsskuldsräntor m.m.. Orsaken är främst lägre öppen arbetslöshet, färre personer i arbetsmarknadspolitiska program samt lägre andel arbetslösa som fick ersättning än beräknat.

Utgifterna för Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret blev 4,5 miljarder kronor lägre främst till följd av valutakursvinster vid omsättning av Riksbankens lån i Riksgälds- kontoret.

Skillnader till följd av beslut

Utgifter m.m. blev 0,7 miljarder kronor lägre till följd av beslut.

Utfallet för utgiftsområdena, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 5,4 miljarder kronor högre budget. Det beror

Tabell 5.19 Makroekonomiska förutsättningar

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall
	2010	2010	2010	2009
Procentuell förändring
från föregående år:

BNP (fp)	0,6	5,5	4,9	-5,3

KPI (årsgenomsnitt)	0,4	1,2	0,8	-0,5
Antal sysselsatta, 16-
64 år	-3,4	1,1	4,5	-2,3
Nivåer:

Öppen arbetslöshet,
16-64 år, procent1	8,4	6,0	-2,4	6,5
Personer i åtgärder,
procent av
arbetskraften	5,0	3,8	-1,2	2,7
SEK/EUR	10,20	9,55	-0,65	10,63

SEK/USD	7,56	7,21	-0,35	7,66

3-mån ränta, procent2	0,4	0,5	0,1	0,4
5-års ränta, procent	3,1	2,3	-0,8	2,5

Prisbasbelopp, tkr	42,4	42,4	0	42,8

fp=fasta priser, SB=Statens budget.

1Exklusive heltidsstuderande arbetssökande

2Regeringens prognos i budgeten avser 6-månaders ränta

främst på att det på tilläggsbudget beslutades om kapitaltillskott till två bolag, vilket medför att utgifterna för utgiftsområde 24 Näringsliv blev 3,1 miljarder kronor högre än budget. I april 2010 betalades 1,1 miljarder kronor ut till SAS AB vid bolagets andra nyemission inom ett år och i december 2010 betalades 2,0 miljarder kronor ut till ett nytt statligt bolag Inlandsinnovation AB, som ska främja företagande i norra Sveriges inland. Utgifterna för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen ökade med 3,0 miljarder kronor främst till följd av en extra utbetalning beroende på revidering av BNI-baserna för tidigare år.

Skillnaden under Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret (-6,1 miljarder kronor) beror i huvudsak på att regeringen under året beslutade att inkomsterna av försäljningen av Apoteksbolaget (5,9 miljarder kronor) tillfälligt skulle placeras på konto i Riksgälden i avvaktan på beslut om utdelning till staten.

Skillnader till följd av övriga orsaker

Utgifter m.m. minskade till följd av övriga orsaker med 22,2 miljarder kronor jämfört med budget. Utgifterna för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev 2,7 miljarder kronor lägre. Det beror främst på att utgifterna för tandvård blev lägre än beräknat.

148

Utgifterna för Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret (Riksgälds- kontorets nettoutlåning) och kassamässig korrigering blev 18,0 miljarder kronor lägre än beräknat. Utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 20,1 miljarder kronor lägre än beräknat. Huvudförklaringarna är dels att behållningarna på räntekontona ökade med 7,8 miljarder kronor mer än beräknat, dels att utlåningen till andra länder endast uppgick till 1,6 miljarder kronor (till Island), vilket är 5,4 miljarder kronor lägre än beräknat. Andra bidragande förklaringar till skillnaden är högre inkomster för stabilitetsfonden (-2,7 miljarder kronor) och lägre utlåning för infrastruktur- investeringar (-1,7 miljarder kronor) än beräknat i budgeten.

Skillnaden för den kassamässiga korrigeringen på 2,1 miljarder kronor beror bl.a. på EU- betalningar.

I avsnitt 5.4 Utfall per utgiftsområde m.m. finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisade belopp.

5.3.2Sammanfattning

Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel redovisas i tabell 5.20.

En större förbrukning än totalt anvisade medel kan finansieras genom att myndigheterna utnyttjar ingående anslagssparande eller anslagskredit eller genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet överskridande.

Utgifter m.m. på statens budget uppgick till

780 573 miljoner kronor och blev	därmed
48 570 miljoner kronor (5,9 procent)	lägre än

ursprunglig budget. I förhållande till totalt anvisat inklusive tilläggsbudget blev utgifterna 56 057 miljoner kronor lägre. Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto (nettoutlåningen) som inte tas upp på tilläggsbudget blev 30 790 miljoner kronor lägre än beräknat, vilket beror på många olika faktorer. Tre faktorer förklarar tillsammans 17 452 miljoner kronor. Den ena är att i statens budget beräknades Sverige låna ut 7 000 miljoner kronor till Island respektive Lettland. Något lån har dock inte utbetalats till Lettland under 2010 och väntas inte heller utbetalas längre fram eftersom Lettlands ekonomiska läge har förbättrats. Lån till Island betalades under 2010 ut med 1 552 miljoner kronor. En annan

Skr. 2010/11:101

förklaringsfaktor är att värdet på statens lån till Riksbanken, för att återställa valutareserven, har sjunkit under 2010 med 4 529 miljoner kronor till följd av valutakursförändringar. En tredje förklaringsfaktor är att Apoteket AB tillfälligt placerat 5 923 miljoner kronor på ett konto i Riksgäldskontoret. Placeringen har gjorts i avvaktan på beslut om en extrautdelning till följd av försäljningen av 465 apotek under 2009. I avsnitt 5.4.29 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto redovisas ytterligare förklaringsfaktorer.

Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev

786 389	miljoner	kronor,	vilket		är
19 928 miljoner kronor		(2,5 procent)		lägre	än
budget.	I förhållande till		totalt	anvisat

(ursprunglig budget och tilläggsbudget) blev utgifterna 27 415 miljoner kronor lägre.

Utfallet för utgiftsområdet 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick till 68 556 miljoner kronor, vilket är 19 803 miljoner kronor (22,4 procent) lägre än budget. Arbetslösheten och därmed utgifterna för arbetslöshetsersättningen blev

lägre än vad som beräknades		i	budgeten.
Utgifterna för utgiftsområde 9		Hälsovård,
sjukvård och social omsorg blev 56		015 miljoner
kronor, vilket är	2 693 miljoner		kronor
(4,7 procent) lägre	än budget.	I	budgeten

beräknades stödet för tandvårdsförmåner öka, men i stället minskade utnyttjandet jämfört med 2009. Högre utgifter än anvisat i statens budget blev det främst inom utgiftsområde 24 Näringsliv där utfallet blev 8 501 miljoner kronor, 3 002 miljoner (56,6 procent) högre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Orsaken till det högre utfallet är dels att 2 000 miljoner kronor tillfördes det nybildade riskkapitalbolaget Inlandsinnovation AB som ska förbättra finansieringssituationen för företag i norra Sveriges inland, dels på svenska statens deltagande i nyemission i SAS AB med 1 063 miljoner kronor i syfte att stärka bolagets

kapitalstruktur.	Utgiftsområdet	tillfördes
3 152 miljoner	kronor på tilläggsbudget. Även

för utgiftsområde 8 Migration blev utfallet högre än beräknat i budgeten. Utgifterna på utgiftsområdet blev 7 092 miljoner kronor, 1 341 miljoner kronor (23,3 procent) högre än anvisat i statens budget. De högre utgifterna beror främst på att antalet asylsökande blev högre än vad som ursprungligen beräknades i budgeten. För att finansiera de ökade utgifterna anvisades 940 miljoner kronor på tilläggsbudget.

149

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.20 Utgifter m.m. på statens budget 2010

Miljoner kronor

		Statens	Tilläggs-			Utfall-Statens	Utfall-Totalt
		budget	budget	Totalt anvisat	Utfall	budget	anvisat
UO 1	Rikets styrelse	12 105	148	12 252	11 657	-448	-596

	Samhällsekonomi och
UO 2	finansförvaltning	12 171	64	12 234	12 144	-27	-91

UO 3	Skatt, tull och exekution	9 734	226	9 960	9 385	-349	-575

UO 4	Rättsväsendet	35 840	17	35 857	35 486	-354	-371
UO 5	Internationell samverkan	1 958	100	2 058	1 998	39	-61

	Försvar och samhällets
UO 6	krisberedskap	45 501	1	45 502	45 665	164	163

UO 7	Internationellt bistånd	27 019	-520	26 499	26 669	-351	169

UO 8	Migration	5 751	1 174	6 925	7 092	1 341	167
	Hälsovård, sjukvård och social
UO 9	omsorg	58 708	34	58 741	56 015	-2 693	-2 727
	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
UO 10	handikapp	101 719	260	101 979	99 933	-1 786	-2 046
UO 11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	41 503	138	41 641	41 473	-30	-167

	Ekonomisk trygghet för familjer och
UO 12	barn	69 913	825	70 738	70 177	264	-561

UO 13	Integration och jämställdhet	4 893	400	5 293	5 192	299	-101

UO 14	Arbetsmarknad och arbetsliv	88 358	125	88 483	68 556	-19 803	-19 928
UO 15	Studiestöd	24 106	262	24 368	22 580	-1 526	-1 788

UO 16	Utbildning och universitetsforskning	53 561	331	53 892	53 234	-327	-658

	Kultur, medier, trossamfund och
UO 17	fritid	11 362	1	11 363	11 338	-24	-25

	Samhällsplanering,
	bostadsförsörjning, byggande samt
UO 18	konsumentpolitik	1 546	45	1 591	1 559	13	-32

UO 19	Regional tillväxt	3 420		3 420	3 179	-241	-241

UO 20	Allmän miljö- och naturvård	5 245	4	5 248	5 161	-83	-87
UO 21	Energi	3 157		3 157	2 704	-453	-453

UO 22	Kommunikationer	40 056	523	40 579	39 784	-272	-795

	Areella näringar, landsbygd och
UO 23	livsmedel	19 082	55	19 137	17 447	-1 635	-1 690

UO 24	Näringsliv	5 499	3 152	8 651	8 501	3 002	-149
UO 25	Allmänna bidrag till kommuner	75 563	125	75 689	75 691	128	2

UO 26	Statsskuldsräntor m.m.	23 170		23 170	23 361	191	191

UO 27	Avgiften till Europeiska unionen	29 680		29 680	30 407	727	727
	Förändring av anslagsbehållningar	-4 305		-4 305		4 305	4 305

Summa		806 317	7 487	813 804	786 389	-19 928	-27 415

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i
Riksgäldskontoret, netto		21 565		21 565	-9 225	-30 790	-30 790

Kassamässig korrigering		1 261		1 261	3 409	2 148	2 148
Summa utgifter m.m. på statens budget		829 143	7 487	836 630	780 573	-48 570	-56 057

Anm.: Med statens budget avses här den ursprungliga budgeten antagen av riksdagen i december 2009, exkl. tilläggsbudget

150

5.3.3Indragningar

Under 2010 har det gjorts indragningar av

anslagsmedel	uppgående	till	totalt
32 525 miljoner	kronor. Det	är en	minskning

med 1 784 miljoner kronor jämfört med 2009. De 30 största indragningarna svarar för 94 procent av totalbeloppet under 2010. I tabell 5.21 särredovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.


Den	största indragningen				uppgick		till
7 175 miljoner		kronor	och	avser		bidrag	till
arbetslöshetsersättning			och	aktivitetsstöd. Den
näst	största	indragningen			uppgick		till
3 215 miljoner		kronor	och	avser		avgiften	till

Europeiska unionen. Båda dessa indragningar avser indragning av anslagssparande.

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.21 Indragningar 2010

Miljoner kronor

Anslag

01 04 001	Regeringskansliet m.m.	243
06 01 001	Förbandsverksamhet och beredskap	464

06 01 002	Fredsfrämjande förbandsinsatser	791

07 01 001	Biståndsverksamhet	180
09 01 004	Tandvårdsförmåner m.m.	1 778

09 01 005	Bidrag för läkemedelsförmånerna	133

	Kostnader för statlig
09 04 005	assistansersättning	200

	Stimulansbidrag och åtgärder inom
09 05 001	äldrepolitiken	613

10 01 001	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	2 928
10 01 002	Aktivitets- och sjukersättningar m.m.	1 221

11 01 003	Bostadstillägg till pensionärer	168

12 01 002	Föräldraförsäkring	815
	Kommunersättningar vid
13 01 002	flyktingmottagande	251
	Bidrag till arbetslöshetsersättning och
14 01 002	aktivitetsstöd	7 175
	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska
14 01 003	program och insatser	2 480
14 01 004	Lönebidrag och Samhall m.m.	475

14 01 011	Bidrag till lönegarantiersättning	672

15 01 002	Studiemedel m.m.	1 264
	Utveckling av skolväsende,
	förskoleverksamhet och
16 01 005	skolbarnsomsorg	199

	Fortbildning av lärare och
16 01 010	förskolepersonal	352

	Särskilda utgifter inom universitet och
16 02 054	högskolor m.m.	212

	Omstrukturering av kommunala
18 01 002	bostadsföretag	106

19 01 002	Transportbidrag	137
	Europeiska regionala
19 01 003	utvecklingsfonden perioden 2007-2013	1 082
	Sanering och återställning av
20 01 004	förorenade områden	218
	Stöd för konvertering från
21 01 008	direktverkande elvärme m.m.	154
22 01 002	Väghållning	206

	Intervention och exportbidrag för
23 01 012	jordbruksprodukter	278

26 01 001	Räntor på statsskulden	2 557

27 01 001	Avgiften till Europeiska unionen	3 215
	Övriga indragningar	1 958

Summa		32 525

151

Skr. 2010/11:101

5.3.4Överskridanden

Medgivna överskridanden

Med riksdagens bemyndigande får regeringen besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas. Regeringen beslutade om tre medgivna överskridanden för 2010.

Tabell 5.22 Medgivna överskridanden 2010

Miljoner kronor

		Medgivet över- Utnyttjat medgivet
Anslag		skridande	överskridande

	Ersättningar och
08 01	bostadskostnader	175	170

	Bolagsverket:
	Finansiering av
24 01	likvidatorer	1	1
Summa		176	171

I statens budget anvisades 2 253 miljoner kronor på det under utgiftsområde 8 Migration upp- förda anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostna- der. På tilläggsbudget anvisades ytterligare 940 miljoner kronor. Regeringen medgav att anslaget fick överskridas med 175 miljoner kronor (regeringsbeslut den 10 februari 2011). Hela anslagskrediten på 319 miljoner kronor utnyttjades. Av det medgivna överskridandet utnyttjades 170 miljoner kronor.

I statens budget anvisades 8 miljoner kronor på det under utgiftsområde 24 Näringsliv upp- förda anslaget 1:12 Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer. Regeringen medgav att anslaget fick överskridas med 1 miljon kronor (regeringsbe- slut den 4 november 2010). Hela anslagskrediten på 0,8 miljoner kronor utnyttjades. Nästan hela det medgivna överskridandet utnyttjades också.

5.3.5Begränsningsbelopp

Med begränsningsbelopp avses en minskning av totalt tillgängliga medel som får disponeras un- der året utan att anvisade anslagsmedel minskas eller dras in. Regeringen anger i regleringsbrev att myndigheten får använda eller disponera högst ett angivet belopp. Under 2010 har reger- ingen främst beslutat om begränsningsbelopp inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Tabell 5.23 Utgiftsbegränsande åtgärder 2010

Miljoner kronor

Utgifts-			Disponibla medel
Utgifts-			efter belopps-
område	Anslag	Anslagsnamn	begränsning	Utfall
		Regerings-
1	1.4	kansliet m.m	7 039	6 304

Genom en ändring i Regeringskansliets re- gleringsbrev i juli 2010 beslutade regeringen för anslaget 1:4 Regeringskansliet m.m att högst 200 miljoner kronor av anslagssparandet från 2009 fick användas.

5.4Utfall per utgiftsområde

I följande avsnitt presenteras utfallet per utgifts- område närmare. Tabellerna visar utfallet på de största anslagen inom utgiftsområdet. De visar även anslag vars utfall avviker från budgeten mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas om utfallet avviker mer än 50 procent. Anslagen redovisas under de utgiftsområden de tillhör i budgeten för 2010. Tabellen innehåller följande beloppsuppgifter: anvisat i statens budget 2010, tilläggsbudget 2010, utfall 2010, skillnad mellan statens budget och utfall 2010, skillnad mellan statens budget och utfall 2010 i procent samt utfall 2009. Efter tabellen kommenteras skillnaden mot statens budget, totalt och för vissa anslag. Anslag med de beloppsmässigt största skillnaderna kommenteras. I vissa fall kommenteras skillnaderna mot tilldelade medel. Med tilldelade medel avses här summan av ingående ram- överföringsbelopp, anvisade medel på statens budget och tilläggsbudget, medgivna över- skridanden samt indragningar. Avslutningsvis jämförs utfallet för utgiftsområdet 2010 med utfallet 2009. De beloppsmässigt största skillna- derna per anslag kommenteras.

Efter de 27 utgiftsområdesavsnitten redogörs på liknande sätt för posterna Förändring av an- slagsbehållningar, Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto och Kassa- mässig korrigering, vilka ingår på budgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.

En mer utförlig redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 6 Specifikation av utgifter på statens budget 2010.

152

Skr. 2010/11:101

5.4.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Tabell 5.24.UO 01 Rikets styrelse

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
0104001	Regeringskansliet m.m.	6 705	134	6 305	-401	-6,0	6 842

0105001	Länsstyrelserna m.m.	2 305	11	2 321	16	0,7	2 532
0102002	Riksdagens förvaltningsanslag	663		657	-6	-0,9	636

0108002	Presstöd	567		570	2	0,4	551

0106001	Allmänna val och demokrati	303		272	-31	-10,2	195
0101001	Kungliga hov- och slottsstaten	125		141	16	13,2	102

	Övriga anslag	1 436	3	1 390	-45	-3,2	1 293

Summa		12 105	148	11 657	-448	-3,7	12 152

Utgiftsområdet omfattar utgifter för statschefen, riksdagen och Regeringskansliet. Även utgifter för länsstyrelserna, allmänna val och stöd till politiska partier ingår i utgiftsområdet.

Utfallet uppgick till 11 657 miljoner kronor och var därmed 448 miljoner kronor (3,7 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m.

blev 6 305	miljoner kronor, vilket	är
401 miljoner	kronor lägre än anvisat i	den

ursprungliga budgeten. Det beror framför allt på en lägre aktivitetsnivå under valår, effektiviseringar och omställningar av organisationen och återhållsamhet i verksam- heten för att klara kommande omräkningstal för priser och löner. I vårtilläggsbudgeten tillfördes anslaget 113 miljoner kronor, dels för att kompensera kostnaden som den förändrade växelkursen för den svenska kronan hade medfört för utrikesrepresentationen, dels för att finansiera utredningsverksamhet. I hösttilläggs- budgeten tillfördes anslaget ytterligare 21 miljoner kronor för avvecklingskostnader för ett antal utlandsmyndigheter. Vidare har nya villkor för utlandsstationerad personal på utlandsmyndigheterna införts 2007 till följd av ändrad skattelagstiftning, vilket höjt ersättnings- nivåerna.

Den 1 januari 2009 överfördes ansvaret för bl.a. djurskyddskontrollen från kommunerna till länsstyrelserna. Genomförandet av reformen, i syfte att få en kvalitetssäkrad och likvärdig

djurskyddskontroll i hela landet, försenades på grund av medelsbrist. Under året anvisades därför anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m.

11 miljoner kronor på tilläggsbudget.

Under 2010 blev utfallet för utgiftsområdet 495 miljoner kronor (4,1 procent) lägre än 2009. Utgifterna på anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 537 miljoner kronor (7,9 procent) lägre främst på grund av ordförandeskapet i EU år 2009.

Utgifterna på anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. blev 211 miljoner kronor lägre än 2009. Den 1 januari 2010 överfördes verksamhet avseende yrkesmässig trafik och körkort till Transportstyrelsen. Till Socialstyrelsen över- fördes samtidigt verksamheten för social tillsyn. Dessa förändringar avser samtliga länsstyrelser.

Utfallet på anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati blev 77 miljoner kronor högre än föregående år. Det avser kostnader för de allmänna valen 2010 till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige.

153

Skr. 2010/11:101

5.4.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Tabell 5.25 UO 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
0201005	Statliga tjänstepensioner m.m.	10 147		10 101	-46	-0,4	9 992

0201009	Statistiska centralbyrån	516	5	493	-23	-4,5	501

0201012	Riksgäldskontoret	304		283	-21	-7,0	260
0201011	Finansinspektionen	264	21	263	0	-0,1	238

0201016	Finansmarknadsforskning		30	30	30

	Övriga anslag	940	8	974	34	3,6	1 015
Summa		12 171	64	12 144	-27	-0,2	12 006

Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning inklusive utgifter för de statliga tjänstepensionerna.

Utfallet uppgick till 12 144 miljoner kronor och blev därmed 27 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänste- pensioner m.m. blev 10 101 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Det är främst kostnaden för statliga grupplivförmåner och premiebefrielser som har blivit lägre.

Utfallet för anslaget 1:9 Statistiska central-

byrån blev	493 miljoner kronor,	vilket är
23 miljoner	kronor lägre än budget. På
tilläggsbudget	anvisades emellertid	5 miljoner

kronor för att påskynda arbetet med att säkerställa en god kvalitet i Statistiska centralbyråns statistikprodukter, då det visat sig att det funnits kvalitetsbrister i statistiken.

Utfallet för anslaget 1:11 Finansinspektionen blev 263 miljoner kronor, vilket i stort sett är samma belopp som i den ursprungliga budgeten. På tilläggsbudget anvisades sammanlagt 21 miljoner kronor främst för att stärka

regelverket och intensifiera arbetet med tillsynen av de finansiella företagen och marknaderna.

Det gäller arbete både på internationell nivå och inom EU för att minska risken för allvarliga finansiella kriser. Vidare måste åtgärder vidtas för att Sverige bättre ska leva upp till internationella regelverk och för att stärka samordningsfunktionen för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

På tilläggsbudget tillfördes ett nytt anslag 1:16 Finansmarknadsforskning med 30 miljoner kronor. I budgetpropositionen för 2010 anför regeringen att denna summa årligen ska anvisas för finansmarknadsforskning. Verket för innovationssystem (Vinnova) har fått i uppdrag att genomföra en långsiktig satsning på denna forskning. Vinnova har beslutat att fördela medlen för att bland annat möjliggöra centra för fiansmarknadsforskning vid Handelshögskolan i Stockholm, Göteborgs universitet och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

För utgiftsområdet blev utfallet 138 miljoner kronor (1,1 procent) högre än 2009. Utgifterna på anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m.

ökade med 109 miljoner kronor (1,1 procent). Det beror på att såväl förmånsutbetalningarna som antalet förmånstagare har ökat under året.

154

Skr. 2010/11:101

5.4.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Tabell 5.26 UO 03 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
0301001	Skatteverket	6 472	220	6 230	-242	-3,7	6 326

0301002	Kronofogdemyndigheten	1 710	6	1 621	-89	-5,2	1 630

0301003	Tullverket	1 552		1 534	-18	-1,2	1 478
Summa		9 734	226	9 385	-349	-3,6	9 434

Utgiftsområdet utgörs av beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter.

Utfallet uppgick till 9 385 miljoner kronor och blev därmed 349 miljoner kronor (3,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens

budget.
Utfallet för	anslaget	1:1	Skatteverket blev
6 230 miljoner	kronor,	vilket	är 242 miljoner

kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Anslaget hade ett negativt ingående överföringsbelopp på 240 miljoner kronor. En väsentlig orsak var tillkommande ofinansierade arbetsuppgifter under åren 2006-2009. Resultatet blev en återhållsam rekrytering och en allmän åtstramning av utgifterna under 2010. Under året anvisades anslaget två belopp på tilläggs- budget om sammanlagt 220 miljoner kronor. Den 1 juni 2009 började Skatteverket utfärda id- kort och efterfrågan har varit större än väntat

under 2010. För att Skatteverket skulle kunna utfärda id-kort på ett effektivt sätt tillfördes 20 miljoner kronor för detta ändamål. Till följd av nya arbetsuppgifter och större ärendevolymer än beräknat anvisades ytterligare 200 miljoner kronor i hösttilläggsbudgeten för att säkerställa att Skatteverket skulle kunna genomföra verksamheten.

Anslaget 1:2 Kronofogdemyndigheten anvisades 6 miljoner kronor på tilläggsbudget. Arbetet mot organiserad brottslighet har stärkts och nya underrättelsecentra har inrättats i vilka Kronofogdemyndigheten förväntas delta.

För utgiftsområdet blev utgifterna 49 miljoner kronor (0,5 procent) lägre än 2009. Skatte- verkets kostnader minskade med 96 miljoner kronor (1,5 procent). Utöver ovan nämnda förklaring så beror det lägre utfallet bl.a. på ökade intäkter från AP-fonderna och premiepensionssystemet.

155

Skr. 2010/11:101

5.4.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Tabell 5.27 UO 04 Rättsväsendet

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
0401001	Polisorganisationen	19 147	14	18 883	-264	-1,4	17 967

0401006	Kriminalvården	7 312		7 164	-148	-2,0	6 782

0401005	Sveriges Domstolar	4 613		4 572	-41	-0,9	4 418
	Övriga anslag	4 768	3	4 868	99	2,1	4 477

Summa		35 840	17	35 486	-354	-1,0	33 645

Utgiftsområdet omfattar bl. a. myndigheter inom polisväsendet, domstolsväsendet, åklagar- väsendet, kriminalvården samt anslaget för rättsliga biträden.

Utfallet uppgick till 35 486 miljoner kronor och blev därmed 354 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. De senaste åren har stora satsningar gjorts på rättsväsendet. Under 2010 uppnåddes regeringens mål om 20 000 poliser, vilket är fler än Sverige någonsin tidigare haft. Antalet åklagare och domare är också högre än någonsin tidigare. Även Kriminalvården har fått kraftiga resursförstärkningar.

På anslaget 1:1 Polisorganisationen anvisades 14 miljoner kronor på tilläggsbudget. 15 miljoner kronor överfördes från anslagen 1:2

Studiemedel m.m. och 1:3 Studiemedelsräntor m.m., under utgiftsområde 15 Studiestöd, till polisorganisationens anslag och anslaget minskades dessutom med 1 miljon kronor för att finansiera ökningen av det uppförda anslaget 2:1 Kustbevakningen under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Antalet platser på polisutbildningen ökade under ett antal år, vilket innebar att studiemedelskostnaderna ökade. Detta finansierades genom att medel från polisorga-

nisationens anslag överfördes till anslagen för studiemedel och studiemedelsräntor. Under 2010 minskade behovet av antalet utbildnings- platser på polisutbildningen, eftersom målet om 20 000 poliser uppnåtts. Antagningen av sökande till utbildningen har anpassats för att bibehålla denna nivå. Under 2010 antogs 140 polisaspiranter jämfört med de 1 708 som antogs 2008.

Under 2010 blev utgifterna för Rättsväsendet 1 842 miljoner kronor (5,5 procent) högre än 2009. För anslaget 1:1 Polisorganisationen blev utgifterna 916 miljoner kronor (5,1 procent) högre än föregående år. Ökningen beror huvudsakligen på ökade personalkostnader till följd av att antalet årsarbetskrafter inom polisväsendet har ökat. Utgifterna på anslaget 1:6 Kriminalvården har ökat med 382 miljoner kronor (5,6 procent), vilket till stor del beror på att nya anstalter, häkten och avdelningar har tagits i bruk. Vad gäller övriga delar av rättsväsendet har utgifterna även ökat på bland annat anslagen 1:12 Rättsliga biträden m.m.

(183 miljoner kronor), 1:5 Sveriges domstolar

(154 miljoner kronor) och 1:3 Åklagar- myndigheten (115 miljoner kronor).

156

Skr. 2010/11:101

5.4.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Tabell 5.28 UO 05 Internationell samverkan

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
0501001	Bidrag till vissa internationella organisationer	1 410	100	1 475	64	4,6	1 312

0501002	Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet	139	-2	122	-18	-12,6	125

	Övriga anslag	409	2	402	-8	-1,9	378
Summa		1 958	100	1 998	39	2,0	1 815

Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer.

Utfallet uppgick till 1 998 miljoner kronor och var därmed 39 miljoner kronor (2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

I statens budget anvisades 1 410 miljoner kronor för anslaget 1:1 Bidrag till vissa internationella organisationer. Utfallet blev 1 475 miljoner kronor, vilket är 64 miljoner

kronor högre än beräknat i statens budget. Anslaget höjdes med 100 miljoner kronor på tilläggsbudget. Skälet till ökningen var att Sveriges bidrag till Förenta nationernas (FN) fredsbevarande operationer blev högre än väntat.

Utgifterna för utgiftsområdet blev 182 miljoner kronor (10 procent) högre än 2009. Utfallet för anslaget 1:1 Bidrag till vissa internationella organisationer blev 162 miljoner kronor högre än 2009, vilket beror på de ökade bidragen till FN:s fredsbevarande operationer.

157

Skr. 2010/11:101

5.4.6Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Tabell 5.29 UO 06 Försvar och samhällets krisberedskap

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
0601001	Förbandsverksamhet och beredskap	19 882	5	20 581	699	3,5	18 913

0601003	Anskaffning av materiel och anläggningar	10 848	-451	10 324	-524	-4,8	8 599

	Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel
0601004	och anläggningar	5 977	423	6 399	422	7,1	6 398
0601002	Fredsfrämjande förbandsinsatser	2 537		2 219	-318	-12,6	1 615

0602004	Krisberedskap	1 171	-9	1 214	43	3,6	1 487

0602001	Kustbevakningen	990	1	860	-130	-13,1	820
	Gemensam radiokommunikation för skydd och
0602005	säkerhet	211		255	44	21,0	199
0601007	Officersutbildning m.m.	275		245	-30	-11,0	208

0601006	Totalförsvarets pliktverk	167	-13	143	-24	-14,4	160

0601009	Totalförsvarets forskningsinstitut	62	50	112	50	79,5	60
	Internationella materielsamarbeten,
0601011	industrifrågor och exportstöd m.m.	109	-10	94	-15	-13,4	102
0602003	Ersättning för räddningstjänst m.m.	21		5	-16	-77,7	28

060602 2008	Materiel och anläggningar						229

	Övriga anslag	3 250	5	3 214	-36	-1,1	3 289
Summa		45 501	1	45 665	164	0,4	42 106

Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet.

Utfallet uppgick till 45 665 miljoner kronor och var därmed 164 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet på anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 20 581 miljoner kronor, vilket är 699 miljoner kronor högre än anvisat i budgeten. Det innebär att Försvarsmakten under 2010 har utnyttjat anslagssparandet från 2009. Utfallet på anslaget blev högre bland annat för att vissa omstrukturerings- och avvecklings- kostnader med anledning av uppsägningar till följd av internationell arbetsskyldighet blev högre an beräknat.

Utfallet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar blev 10 324 miljoner kronor, 524 miljoner lägre än anvisat på statens budget.

Utfallet på anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar blev 6 399 miljoner kronor, 422 miljoner högre än vad som anvisades i budgeten. Från och med 2009 finns två anslag för försvarsmateriel på statens budget. Tidigare redovisades allt

försvarsmateriel på samma anslag. Försvarsmakten har fortsatt kvalitetssäkringen av vilken verksamhet som ska definieras som anskaffning respektive vidmakthållande och därmed redovisas under respektive anslag. I vårtilläggsbudgeten minskades med anledning av denna kvalitetssäkring de anvisade medlen på anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar med 451 miljoner kronor samtidigt som anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar ökades med 423 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser blev 318 miljoner kronor (12,6 procent) lägre än anvisat på statens budget. Det beror främst på att regeringen beslutat om

insatsramar	som	kan	summeras	till
2 257 miljoner	kronor,	vilket	understiger	de
anvisade medlen på		statens budget med
280 miljoner kronor.
Utfallet på anslaget 2:1 Kustbevakningen blev
130 miljoner	kronor	(13,1 procent) lägre		än

budget. Det medför att det utgående anslagsspa- randet på anslaget blev 305 miljoner kronor. Det stora anslagssparandet beror i huvudsak på till- förda medel av engångskaraktär, till exempel en- gångstilldelning av anslag för räntekostnader på

158

förskott till leverantörer, vitesersättningar för försenad leverans av kombinationsfartyg, försäk- ringsersättningar efter flygplansolycka och in- täkter vid försäljning av fartyg. Anslagssparandet beror även på lägre kostnader för drift, under- håll, avskrivningar och ränta med anledning av att vissa fartyg inte är levererade och tagna i pro- duktion. På tilläggsbudget anvisades anslaget 1 miljon kronor med anledning av att riksdagen har beslutat att införa en fast gräns för sjöfylleri (prop. 2009/10:76, bet 2009/10:CU14, rskr.2009/10:238). De nya reglerna trädde i kraft den 1 juni 2010.

Utgifterna för anslaget 2:5 Gemensam radio- kommunikation för skydd och säkerhet blev 44 miljoner kronor (21 procent) högre än anvisat på budgeten. Anslaget ska bland annat finansiera underskottet i den avgiftsfinansierade så kallade rakelverksamheten och hade ett ingående över- föringsbelopp på 353 miljoner kronor. Rakelsy- stemet är Sveriges nationella kommunikations- system för samverkan och ledning. Det har byggts ut i hela Sverige för att stärka samhällets krishanteringsförmåga och för att underlätta den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med allmän ordning, säkerhet och hälsa. Det utgående överföringsbeloppet 2010 blev 308 miljoner kronor och är hänförligt till att driftsättningen av stora investeringar skett se- nare än beräknat vilket medförde lägre kostnader och därmed mindre behov av underskottsfinan-

Skr. 2010/11:101

siering med anslag. Underskott som finansierats med anslag uppgår till 111 miljoner kronor 2010.

Anslaget 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut anvisades 50 miljoner på tilläggsbudget för att säkerställa tillgången på nationell vetenskaplig expertkompetens avseende kemiska, bakteriolo- giska, radiologiska och nukleära stridsmedel (CBRN-stridsmedel). Utgifterna för detta upp- gick till 51 miljoner kronor.

Under 2010 blev utgifterna för utgiftsområdet 3 559 miljoner kronor (8,5 procent) högre än fö- regående år.

Utfallet på anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap ökade med 1 668 miljoner kronor (8,8 procent) jämfört med föregående år. Framförallt är det personalkostnader och mate- rielunderhållskostnader som ökat. Försvars- makten har under 2010 cirka 1 500 fler årsar- betskrafter redovisade än 2009. Merparten av dessa avser personalkategorin gruppbefäl, solda- ter och sjömän, vilket är en följd av det nya sy- stemet med ett anställt försvar som innebär att personalrelaterade verksamhetskostnader ökar.

Utfallet på anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar ökade med 1 725 miljoner kro- nor (20,1 procent) i enlighet med fastställd inve- steringsplan.

Utfallet på anslaget 1:2 Fredsfrämjande för- bandsinsatser ökade med 604 miljoner kronor (37,4 procent), främst med anledning av ökad ambitionsnivå och högre kostnader avseende in- satsen i Afghanistan.

159

Skr. 2010/11:101

5.4.7Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Tabell 5.30 UO 07 Internationellt bistånd

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
0701001	Biståndsverksamhet	24 685	-548	24 304	-381	-1,5	27 125

0702001	Reformsamarbete i Östeuropa	1 278		1 308	30	2,4	1 408

	Övriga anslag	1 056	28	1 057	0	0,0	1 067
Summa		27 019	-520	26 669	-351	-1,3	29 600

Utgiftsområdet omfattar internationellt utveck- lingssamarbete och reformsamarbete i Östeu- ropa.

Utfallet uppgick till 26 669 miljoner kronor och var därmed 351 miljoner kronor (1,3 pro- cent) lägre än vad som anvisades i statens bud- get.

Utgifterna för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 24 304 miljoner kronor, vilket är 381 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Anslaget minskades med 548 miljoner kronor på tilläggsbudget. Detta bidrog till att fi- nansiera ökningar av det under utgiftsområde 8 Migration uppförda anslaget 1:2 Ersättningar och boendekostnader och det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 1:2

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Att redovisa kostnader för såväl biståndsadmi- nistration som flyktingmottagande inom biståndsramen är förenligt med OECD:s bi- ståndskommitté DAC:s (Development Assistance Committee) kriterier för utvecklings- bistånd.

År 2010 blev utgifterna	för utgiftsområdet
2 931 miljoner kronor (9,9	procent) lägre än

2009. Till övervägande del avser detta anslaget 1:1 Biståndsverksamhet, som minskade med 2 821 miljoner kronor (10,4 procent). Anslags- tilldelningen för utgiftsområdet är huvudsakli- gen baserad på Bruttonationalinkoms- tens(BNI)utveckling. Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen

beslutat om för varje enskilt år och är för närvarande en procent av BNI. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen.

Det totala svenska biståndet under ett år rap- porteras årligen till OECD:s biståndskommitté DAC, som ansvarar för att sammanställa med- lemsländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under senvåren efter avslutat bud- getår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än ut- giftsområde 7, som kan klassificeras som bistånd enligt DAC:s definition. Från biståndsramen görs avräkningar dels för biståndsklassificerade kostnader inom andra utgiftsområden, dels med belopp motsvarande de bilaterala skuldavskriv- ningarna som Sverige gör. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser huvudsakligen kostnader för flyktingar från biståndsländer, administration av bistånd inom utrikesdepartementet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bi- stånd som finansieras över EU:s reguljära bud- get. Biståndsramen för 2010 uppgår till 31 434 miljoner kronor, vilket motsvarar en procent av vid budgeteringstillfället beräknad BNI. I tabell 5.31 redovisas DAC- rapporteringen för åren 2001-2010. Det preliminära utfallet för 2010 är 0,97 procent av BNI enligt DAC:s redovisningsprinciper. Procentandelen för det preliminära utfallet har beräknats med den senaste BNI-prognosen.

Tabell 5.31 Utfall för bistånd 2001–2010

Miljoner kronor

	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Totalt utbetalt
bistånd 1	17 220	19 554	19 388	19 996	25 120	29 161	29 320	31 607	34 713	32 602
Totalt bistånd i pro-
cent av BNI 2	0,77	0,83	0,79	0,78	0,94	1,02	0.93	0,98	1,12	0,97

1Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen förutom när det gäller avräkningen för Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget där faktiskt utfall som kan klassificeras som bistånd enligt DAC används fr.o.m. 2007.

2Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används.

160

Skr. 2010/11:101

5.4.8Utgiftsområde 8 Migration

Tabell 5.32 UO 08 Migration

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
0801002	Ersättningar och bostadskostnader	2 253	940	3 480	1 227	54,5	2 904

0801001	Migrationsverket	2 010	50	2 166	156	7,8	2 114

0801006	Offentligt biträde i utlänningsärenden	93	184	177	83	89,4	225
	Kostnader vid domstolsprövning i
0801005	utlänningsärenden	179		131	-48	-26,7	166
	Från EU-budgeten finansierade insatser för
0801008	asylsökande och flyktingar	130		114	-16	-12,3	112
	Övriga anslag	1 086		1 024	-62	-5,7	999

Summa		5 751	1 174	7 092	1 341	23,3	6 521

Utgiftsområdet omfattar frågor som rör migration till och från Sverige, flyktingpolitik inklusive mottagande av asylsökande samt utlänningars rätt att vistas i Sverige.

Utfallet uppgick till 7 092 miljoner kronor och var därmed 1 341 miljoner kronor (23,3 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

Utgifterna på anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 3 480 miljoner kronor. Det är 1 227 miljoner kronor (54,5 procent) högre än anvisat i statens budget. De högre utgifterna beror främst på att genomsnittligt antal asylsökande blev högre än vad som ursprungligen beräknades och att utgifterna för ensamkommande barn och ungdomars boende ökade mer än beräknat. För att finansiera de


ökade	utgifterna		anvisades	ytterligare
940 miljoner		kronor	på	tilläggsbudget.

Regeringen höjde även anslagskrediten och medgav att anslaget fick överskridas med sammanlagt 175 miljoner kronor. Av detta

utnyttjades hela anslagskrediten på 319 miljoner kronor samt 170 miljoner kronor av det medgivna överskridandet.

Utgifterna på anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 177 miljoner kronor. Det är 83 miljoner kronor (89,4 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget anvisades 184 miljoner kronor på tilläggsbudget. Orsaken var ett ökat högre antal asylsökande och därmed fler asylärenden än vad som antogs i den ursprungliga budgeten.

Under 2010 blev utgifterna för utgiftsområdet 571 miljoner kronor (8,8 procent) högre än 2009. Utfallet för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 576 miljoner kronor (19,9 procent) högre än 2009. Det genom- snittliga antalet asylsökande har ökat med 7 625 personer (32 procent) jämfört med 2009. Antalet ansökningar om asyl från serbiska medborgare ökade med 5 770 under 2010. Antalet ensamkommande barn och ungdomar ökade med 143 personer (6,4 procent).

161

Skr. 2010/11:101

5.4.9Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Tabell 5.33 UO 09 Hålsovård, sjukvård och social omsorg

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
0901005	Bidrag för läkemedelsförmånerna	23 200		23 067	-133	-0,6	22 267

0904005	Kostnader för statlig assistansersättning	19 297		18 879	-418	-2,2	17 567

0901004	Tandvårdsförmåner m.m.	6 593		4 909	-1 685	-25,6	5 515
	Stimulansbidrag och åtgärder inom
0905001	äldrepolitiken	2 040		1 810	-230	-11,3	1 712
0901009	Prestationsbunden vårdgaranti	1 000		1 000

0906002	Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.	189	90	279	90	47,8	141

0904002	Vissa statsbidrag inom handikappområdet	228	-55	173	-55	-24,2	178
0902009	Insatser för vaccinberedskap	85		2	-83	-97,2	78

	Övriga anslag	6 075	-1	5 896	-180	-3,0	5 607

Summa		58 708	34	56 015	-2 693	-4,6	53 065

Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårds- politik, Folkhälsopolitik, Stöd till personer med funktionsnedsättning, Handikappolitik, Äldre- politik, Socialtjänstpolitik, Barnrättspolitik, Forskningspolitik samt Socialstyrelsen.

Utfallet uppgick till 56 015 miljoner kronor och var därmed 2 693 miljoner kronor (4,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. På tilläggsbudget anvisades ytterligare 34 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1: 5 Bidrag för

läkemedelsförmånerna	uppgick	till
23 067 miljoner kronor	enligt gällande	avtal

mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Det anvisade beloppet i budgeten var

23 200 miljoner	kronor. Anslaget svarar för
41 procent av	de totala utgifterna inom

utgiftsområdet. Utfallet för anslaget 3:5

Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 18 879 miljoner kronor, vilket är 418 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. I budgeten förutsågs en ökningstakt av utgifterna med nästan 10 procent, enligt utfallet blev ökningstakten 7,5 procent. Den lägre öknings- takten beror på att antalet assistansberättigade inte ökat i samma takt som förväntat.

Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. uppgick till 4 909 miljoner kronor, vilket är 1 685 miljoner kronor lägre än i statens budget.

Orsaken till detta är en lägre efterfrågan än förväntat i budgeten.

Utfallet för anslaget 5:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken blev 1 810 miljoner kronor, vilket är 230 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Avvikelsen hänför sig i

huvudsak	till	anslagsposten		Investeringsstöd
som redovisas av Boverket.
Utfallet	på	det	nya	anslaget	1:9

Prestationsbunden vårdgaranti eller den s.k. ”kömiljarden” uppgick till 1 000 miljoner kronor. Anslaget används för statsbidrag till de landsting som uppfyller villkoren för vårdgaranti dvs. lyckas hålla sina vårdköer korta.

Under 2010 anvisades ursprungligen 189 miljoner kronor på anslag 6:2 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. För att slutföra omstruktureringar av Statens institutions- styrelses verksamhet under 2010 tillfördes ytterligare 90 miljoner kronor på tilläggsbudget.

Jämfört med 2009 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 2 950 miljoner kronor (5,6 procent). Utfallet för anslaget 4:5 Kostnader

för statlig	assistansersättning ökade	med
1 312 miljoner	kronor (7,5 procent).	Antalet

assistansberättigade har kontinuerligt ökat de senaste åren. Även det genomsnittliga antalet assistanstimmar per assistansberättigad har ökat.

162

Skr. 2010/11:101

5.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Tabell 5.34 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
1001002	Aktivitets- och sjukersättningar m.m.	65 962		65 295	-667	-1,0	72 271

1001001	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	21 602		20 574	-1 028	-4,8	22 877

1002001	Försäkringskassan	7 181	260	7 256	75	1,0	7 459
1001004	Arbetsskadeersättningar m.m.	4 638		4 496	-142	-3,1	5 058

1001003	Handikappersättningar	1 236		1 226	-10	-0,8	1 242

	Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom
1001006	hälso- och sjukvård	1 000		1 000			1 000

1001005	Ersättning för kroppsskador	49		48	-1	-2,4	50
1002002	Inspektionen för socialförsäkringen	52		39	-13	-25,2	13

Summa		101 719	260	99 933	-1 786	-1,8	109 969

Utgiftsområdet omfattar Ersättning vid sjuk- dom och handikapp, främst sjukpenning och sjukersättningar. Det innefattar även myndig- heterna Försäkringskassan och sedan den 1 juli 2009 Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).

Utfallet för	utgiftsområdet	uppgick till
99 933 miljoner	kronor och	blev därmed

1 786 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utgifterna på anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgick till 65 295 miljoner kronor, vilket är 667 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än anvisat i budgeten. Detta förklaras dels av ett minskat inflöde från långtidssjukskrivning, dels av att ett ökat antal personer lämnar sjukersättning för ålderspension.

Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 20 574 miljoner kronor, vilket är 1 028 miljoner kronor (4,8 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. Antalet sjukpenningdagar uppgick till 31,7 miljoner nettodagar, vilket är 0,8 miljoner dagar (2,5 procent) lägre än vad som beräknades i budgeten. Medelersättningen per nettodag blev 512 kronor, vilket är 9 kronor högre än i budgeten.

Utgifterna på anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 7 256 miljoner kronor, vilket är 75 miljoner kronor (1,0 procent) högre än anvisat i budgeten. I vårtilläggsbudgeten tillfördes an- slaget 285 miljoner kronor och i hösttilläggs- budgeten minskades anslaget med 25 miljoner kronor. Tillskottet på vårtilläggsbudgeten avser

bl.a. ökade resurser för ärendehandläggningen av aktivitetsstöd.

Utfallet på anslaget 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen blev 39 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor (25,2 procent) lägre än i

budgeten.
Utfallet	för	utgiftsområdet	blev

10 036 miljoner kronor eller 9,1 procent lägre än

2009. Det beror främst på att utfallet på anslaget

1:2 Aktivitets-	och	sjukersättningar m.m. blev
6 976 miljoner	kronor (9,7		procent)	lägre än
2009. I december		2010	fick cirka	442 800

personer aktivitets- eller sjukersättning. Det är en minskning med cirka 55 500 personer (11,1 procent) jämfört med ett år tidigare.

Utfallet på anslaget 1:1 Sjukpenning och reha- bilitering m.m. blev 2 303 miljoner kronor (10,1 procent) lägre än 2009. I december 2010 fick cirka 125 000 personer sjukpenning, vilket är en minskning med nästan 6 700 personer eller 5,1 procent jämfört med 2009.

Utgifterna på anslaget 1:4 Arbetsskadeer- sättningar minskade med 562 miljoner kronor (11,1 procent) jämfört med 2009. Det beror främst på att antalet egenlivräntor i arbetsska- deersättningen minskade från 66 000 i genom-

snitt under 2009 till 60		800 under 2010.
För anslaget 2:1 Försäkringskassan minskade
utgifterna	med	204 miljoner	kronor
(2,7 procent)	jämfört	med 2009. Det	beror

främst på att 390 miljoner kronor överfördes till anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten inom utgifts- område 11 i samband med att denna myndighet bildades den 1 januari 2010.

163

Skr. 2010/11:101

5.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Tabell 5.35 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
1101001	Garantipension till ålderspension	18 147		18 234	87	0,5	19 054

1101002	Efterlevandepensioner till vuxna	15 066		15 091	25	0,2	15 847

1101003	Bostadstillägg till pensionärer	7 304		7 091	-213	-2,9	6 907
1102001	Pensionsmyndigheten	462	138	545	83	18,1

1101004	Äldreförsörjningsstöd	524		511	-13	-2,4	497

Summa		41 503	138	41 473	-30	-0,1	42 304

Utgiftsområdet omfattar Ersättning vid ålderdom (garantipension, bostadstillägg till pensionärer samt äldreförsörjningsstöd) och Ersättning vid dödsfall (efterlevandepensioner till vuxna). Från och med 2010 omfattar utgiftsområdet även Pensionsmyndigheten, som inrättades den 1 januari 2010.

Inkomstrelaterad ålderspension			redovisas
under avsnittet	5.4.31 Ålderspensionssystemet
vid sidan av budgeten.
Utfallet för	utgiftsområdet	uppgick till
41 473 miljoner	kronor och	blev	därmed

30 miljoner kronor (0,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utgifterna på anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 7 091 miljoner kronor, vilket är 213 miljoner kronor (2,9 procent) lägre än anvisat i budgeten. Utgifterna på anslaget 1:1

Garantipension	till	ålderspension	blev
18 234 miljoner	kronor.	Det är 87 miljoner

kronor högre än anvisat.

Utfallet för det nya anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten blev 545 miljoner kronor. Det är 83 miljoner kronor (18,1 procent) högre än vad som anvisades i budgeten. På

vårtilläggsbudgeten	anvisades	ytterligare
137,5 miljoner kronor.	Pensionsmyndigheten

finansieras via tre källor: anslag på statens budget, medel från AP-fonderna och premiepensionssystemet. På vårtilläggsbudgeten gjordes en omfördelning mellan dessa finansieringskällor.

Utfallet för utgiftsområdet blev 831 miljoner kronor (2,0 procent) lägre jämfört med 2009. Utgifterna på anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension minskade med 820 miljoner kronor (4,3 procent) jämfört med 2009. Det beror på att antalet pensionärer med garantipension successivt minskar medan antalet personer med inkomstgrundad ålderspension, som redovisas vid sidan av statens budget, ökar. Utfallet för anslaget 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna

minskade	med	756 miljoner	kronor
(4,8 procent)	jämfört	med 2009. Minskningen

beror bl.a. på att antalet kvinnor med inkomstgrundande änkepension minskade från ca 342 700 till ca 334 300.

Utfallet för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer blev 184 miljoner kronor (2,7 procent) högre än 2009. Till följd av den finansiella krisen minskade ålderspensionerna 2010, vilket medförde att den bidragsgrundande inkomsten minskade vid beräkning av bostadstillägg. Bostadstillägget ökade därmed och trenden med minskade kostnader för anslaget bröts, åtminstone tillfälligt. För 2010 tillkommer utgifter för Pensionsmyndigheten (545 miljoner kronor).

164

Skr. 2010/11:101

5.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Tabell 5.36 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
1201002	Föräldraförsäkring	32 218		31 865	-353	-1,1	30 387

1201001	Allmänna barnbidrag	23 311	355	23 731	420	1,8	23 364

1201007	Pensionsrätt för barnår	5 279		5 279			5 077
1201008	Bostadsbidrag	3 352	470	3 493	141	4,2	3 372

	Övriga anslag	5 753		5 809	55	1,0	5 880

Summa		69 913	825	70 177	264	0,4	68 080

Utgiftsområdet omfattar bl.a. Allmänna barnbidrag, Föräldraförsäkring och Bostads-

bidrag.
Utfallet för	utgiftsområdet	uppgick till
70 177 miljoner	kronor och	var därmed

264 miljoner kronor (0,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:1 Allmänna barnbidrag blev 420 miljoner kronor högre än anvisat på statens budget och har ökat med 367 miljoner kronor jämfört med föregående år. De högre utgifterna beror främst på höjda flerbarnstillägg från 1 juli 2010. För att finansiera dessa anvisades 355 miljoner kronor på tilläggsbudget. Utgifterna på anslaget 1:8 Bostadsbidrag ökade

med 121 miljoner kronor (3,6	procent) till
3 493 miljoner kronor, vilket är	141 miljoner

kronor högre än vad som anvisats i budgeten. Till följd av lågkonjunkturen med ett försämrat

arbetsmarknadsläge fick fler hushåll en sämre ekonomisk situation, vilket innebar att fler fick bostadsbidrag. För att finansiera de ökade utgifterna anvisades 470 miljoner kronor på tilläggsbudget.

Jämfört med 2009 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 2 097 miljoner kronor (3,1 procent). Det är främst utgifterna på anslaget 1:2 Föräldraförsäkring som ökade med 1 478 miljoner kronor (4,9 procent) jämfört med 2009. Det beror på att antal uttagna föräldrapenningdagar ökade, bl.a. till följd av fler födda barn, och att medelersättningen per dag ökade. Antalet uttagna dagar har ökat med 3,9 procent jämfört med 2009 och andelen föräldrapenningdagar uttagna av män har ökat från 22 till 23 procent 2010. Anslaget 1:8 Bostadsbidrag ökade med 121 miljoner kronor (3,6 procent) jämfört med 2009.

165

Skr. 2010/11:101

5.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Tabell 5.37 UO 13 Integration och jämställdhet

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
1301002	Kommunersättningar vid flyktingmottagande	4 284	400	4 516	231	5,4	4 662

1303001	Särskilda jämställdhetsåtgärder	400		513	113	28,2	477

1301005	Hemutrustningslån	9		3	-5	-63,6	19
	Etableringsersättning till vissa nyanlända
1301003	invandrare	7		0	-7	-98,5
	Övriga anslag	193		160	-33	-17,1	174

Summa		4 893	400	5 192	299	6,1	5 332

Utgiftsområdet omfattar Integration, Diskriminering och Jämställdhet.

Utfallet uppgick till 5 192 miljoner kronor och var därmed 299 miljoner kronor (6,1 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

För anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev utfallet 4 516 miljoner kronor, vilket är 231 miljoner kronor (5,4 procent) mer än tilldelat på statens budget. Anslaget anvisades 400 miljoner kronor ytterligare på tilläggsbudget för att regeringen bedömde att fler flyktingar kommer att tas emot i kommunerna. Utfallet är något lägre jämfört

med 2009. Under 2010 sökte 31 819 personer asyl i Sverige. Det är en ökning med knappt 32 procent jämfört med 2009. Av dessa blev 14 940 personer mottagna inom ramen för det kommunala flyktingmottagandet. Det är betydligt färre personer jämfört med 2009. På anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder blev utfallet 513 miljoner kronor, vilket är 113 miljoner kronor högre än anvisat på statens budget.

Jämfört med 2009 har utfallet minskat med 140 miljoner kronor (2,6 procent).

166

Skr. 2010/11:101

5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Tabell 5.38 UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
	Bidrag till arbetslöshetsersättning och
1401002	aktivitetsstöd	53 706		37 626	-16 080	-29,9	32 939
1401004	Lönebidrag och Samhall m.m.	15 215		14 500	-716	-4,7	13 887

	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program
1401003	och insatser	8 025	100	7 170	-856	-10,7	4 399

1401001	Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader	5 955	25	5 852	-103	-1,7	4 893

1401011	Bidrag till lönegarantiersättning	3 420		1 338	-2 082	-60,9	2 964
	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-
1401006	2013	1 095		1 140	45	4,1	632
	Övriga anslag	942		930	-12	-1,2	906

Summa		88 358	125	68 556	-19 803	-22,4	60 620

Utgiftsområdet omfattar Arbetsmarknad och arbetsliv. Området består i huvudsak av platsförmedling, arbetsmarknadspolitiska program, bidrag till arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd och utgifter för arbetsmarknads- politiska program. Vidare ingår bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag till Samhall AB.

Utfallet uppgick till 68 556 miljoner kronor och var därmed 19 803 miljoner kronor (22,4 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. På tilläggsbudget anvisades 125 miljoner kronor, varav 100 miljoner avsåg anslag 10:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 37 626 miljoner kronor, vilket är 16 080 miljoner kronor (29,9 procent) lägre än vad som anvisades i budgeten. Arbetslösheten, där även personer som är i program med aktivitetsstöd ingår, var något högre 2010 jämfört med 2009. I genomsnitt var 416 000 personer (8,4 procent) arbetslösa under 2010. Motsvarande genomsnitt för 2009 var 408 000 personer (8,3 procent). Arbetslösheten har dock minskat under 2010. Totalt sett minskade arbetslösheten mest bland männen. En av tre arbetslösa är långtidsarbetslös, det vill säga hade sökt arbete i mer än 6 månader.

Utfallet för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev

7 170 miljoner kronor, vilket är 856 miljoner kronor (10,7 procent) lägre än anvisat i budgeten. Detta beror på att arbetsmarknaden förbättrades något under 2010. Under 2010 deltog i snitt 185 000 personer per månad i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program. Det är en ökning med 46 procent jämfört med 2009. Omfattningen av arbets- marknadspolitiska program har ökat kraftigt under de senaste åren för att motverka en snabbt

stigande arbetslöshet under lågkonjunkturen.
Jämfört med 2009 har utgifterna	ökat	med
63 procent (2 771 miljoner kronor).	I	första

hand är det volymerna i garantierna som har ökat.

Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning uppgick till 1 338 miljoner kronor, vilket är 2 082 miljoner kronor (60,9 procent) lägre än anvisat i statens budget. Minskningen beror främst på färre företags- rekonstruktioner och därmed färre personer som


fått	ersättning.		Under	2010	ersattes
25 356 personer,		vilket är en		minskning med
13 816 personer jämfört med 2009.
Utgifterna		för	utgiftsområdet		blev

7 936 miljoner kronor (13,1 procent) högre än 2009, vilket framför allt beror på utgifterna för aktivitetsstöd och arbetsmarknadspolitiska program.

167

Skr. 2010/11:101

5.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd

Tabell 5.39 UO 15 Studiestöd

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
1501002	Studiemedel m.m.	13 873	258	12 347	-1 526	-11,0	11 302

1501003	Studiemedelsräntor m.m.	5 815	4	5 822	7	0,1	5 578

1501001	Studiehjälp m.m.	3 997		4 004	7	0,2	4 053
	Övriga anslag	421		407	-14	-3,3	496

Summa		24 106	262	22 580	-1 526	-6,3	21 430

Utgiftsområdet omfattar utgifter för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Förvaltningen av studiestöden sköts huvudsakligen av Centrala studiestöds- nämnden (CSN).

Utfallet uppgick till 22 580 miljoner kronor och var därmed 1 526 miljoner kronor (6,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Skillnaden mellan utfall och anvisade medel i statens budget hänför sig främst till anslaget 1:2 Studiemedel m.m. Anslaget belastas av utgifter för studiebidrag, tilläggsbidrag och pensionsavgifter. Antalet studerande med rätt till det högre bidraget har varit färre än det antal studerande som anslagets beräknade för, vilket är den främsta förklaringen till skillnaden mellan utfall och anvisade medel.

Riksdagen beslutade i enlighet med budgetpropositionen för 2010 om en tillfällig satsning på fler platser inom bl.a. yrkeshögskolan och yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning och ett ökat anslag för studiemedel från 2010. Även i tilläggsbudgeten för 2010 framgår att ytterligare satsningar som bedöms leda till ökade studiemedel föreslås. Enligt CSN har inte verksamheten genomförts i den takt som

planerats och därför blev utfallet för studiemedel lägre än vad som anvisats i statens budget. Antalet personer som fått avslag på sin ansökan om studiemedel på grund av bristande studieresultat har också ökat jämfört med föregående år vilket påverkar utfallet.

Antalet studerande som tar ut studiemedel i form av både bidrag och lån har minskat sedan studiestödsreformen 2001, vilket kan förklara skillnaden mellan utfall och anvisade medel i statens budget. Antalet studerande som endast tar ut bidragsdelen under 2010 har dock ökat med 9 000 personer jämfört med föregående

år.
Antalet	studerande		med	studiemedel
(avseende	samtliga utbildningsnivåer				samt
utlandsstuderande)			uppgick		till
466 312 personer		för	2010	jämfört	med
443 942 personer		föregående år. Det innebär

en ökning med 5,0 procent. Ökningen av antalet studerande med studiemedel kan förklaras av lågkonjunktur, större ungdomskullar, ett utökat antal utbildnings- platser samt särskilda riktade satsningar inom yrkesinriktad vuxenutbildning.

Utgifterna under 2010 för utgiftsområdet blev 1 150 miljoner kronor (5,4 procent) högre än 2009.

168

Skr. 2010/11:101

5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Tabell 5.40 UO 16 Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
	Vetenskapsrådet: Forskning och
1603001	forskningsinformation	4 500		4 455	-45	-1,0	4 060
	Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg
1601007	m.m.	3 660		3 658	-2	-0,1	3 658
1601015	Statligt stöd till vuxenutbildning	2 842	290	3 195	353	12,4	785

	Enskilda utbildningsanordnare på
1602053	högskoleområdet m.m.	2 614	8	2 579	-35	-1,3	2 256

1602056	Ersättningar för klinisk utbildning och forskning	2 173		2 172	-1	0,0	2 087

1602005	Lunds universitet: Grundutbildning	1 763		1 844	81	4,6	1 761
1602007	Göteborgs universitet: Grundutbildning	1 765		1 765			1 679

1602006	Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning	1 695		1 733	38	2,2	1 393

	Uppsala universitet: Forskning och
1602004	forskarutbildning	1 650		1 650			1 398

1602009	Stockholms universitet: Grundutbildning	1 642		1 537	-104	-6,4	1 449
1602003	Uppsala universitet: Grundutbildning	1 398	-1	1 358	-40	-2,8	1 266

1602013	Linköpings universitet: Grundutbildning	1 295		1 340	46	3,5	1 227

	Stockholms universitet: Forskning och
1602010	forskarutbildning	1 336		1 336			1 190

	Göteborgs universitet: Forskning och
1602008	forskarutbildning	1 285		1 285			1 140

1602011	Umeå universitet: Grundutbildning	1 210		1 246	37	3,0	1 157
	Karolinska institutet: Forskning och
1602016	forskarutbildning	1 132		1 132			909
1602017	Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning	1 079		1 121	42	3,9	1 037

	Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och
1602018	forskarutbildning	931		931			762

1602012	Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning	904		904			802

1602031	Malmö högskola: Grundutbildning	874		872	-2	-0,3	809
1601010	Fortbildning av lärare och förskolepersonal	1 264		841	-423	-33,5	753

	Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och
1601005	skolbarnsomsorg	906	24	757	-149	-16,5	573

1602025	Örebro universitet: Grundutbildning	666		686	19	2,9	606

	Linköpings universitet: Forskning och
1602014	forskarutbildning	670		670			571

1602015	Karolinska institutet: Grundutbildning	701		640	-61	-8,7	627
1602019	Luleå tekniska universitet: Grundutbildning	631		587	-44	-7,0	542

1602027	Mittuniversitetet: Grundutbildning	521		572	51	9,8	474

1602033	Mälardalens högskola: Grundutbildning	594		569	-26	-4,3	523
1603010	Särskilda utgifter för forskningsändamål	118		144	26	21,7	88

	Bidrag till viss verksamhet motsvarande
	förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola
1601008	och gymnasieskola	152		119	-33	-21,7	115
1601013	Myndigheten för yrkeshögskolan	104		93	-11	-10,5	49

	Övriga anslag	11 487	11	11 442	-45	-0,4	13 110

Summa		53 561	331	53 234	-327	-0,6	48 855

169

Skr. 2010/11:101

Utgiftsområdet omfattar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, vuxenutbildning och annan yrkesutbildning, högre utbildning och forskning samt myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.

Utfallet uppgick till 53 234 miljoner kronor och var därmed 327 miljoner kronor (0,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utgifterna på anslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 3 195 miljoner kronor. Det är 353 miljoner kronor (12,4 procent) högre än anvisat i statens budget. Anslaget höjdes med 290 miljoner kronor på tilläggsbudget. Det gjordes dels för att ge fler möjlighet att bredda och utveckla sina yrkeskunskaper, dels för att motverka bristen på yrkesutbildad arbetskraft. Statens skolverk har med anledning av detta under 2010 tilldelat kommunerna 238 miljoner kronor.

Utgifterna på anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev 841 miljoner kronor, vilket är 423 miljoner kronor (33,5 procent) lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är att antalet lärare som deltog i utbildningen blev lägre än väntat.

Under 2010 blev utgifterna för utgiftsområdet 4 379 miljoner kronor (9,0 procent) högre än 2009.

Utgifterna på anslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning ökade med 2 410 miljoner kronor (307,1 procent). I statens budget ökade anvisade medel på anslaget med 2 020 miljoner kronor jämfört med 2009. Orsaken är dels ökade satsningar på vuxenutbildning och yrkes- högskolan, dels att finansieringen av bidrag till kvalificerad yrkesutbildning tillkom 2010. Kvalificerad yrkesutbildning finansierades t.o.m. 2009 från anslaget 1:17 (2009) Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning. Utgifterna på detta anslag minskade med 1 387 miljoner kronor jämfört med 2009.

Utgifterna på anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation ökade med 395 miljoner kronor jämfört med 2009. Riksdagen beslutade att anslaget skulle öka med 470 miljoner kronor för 2010. Av detta avsåg 158 miljoner kronor finansiering av forskning och forskningens infrastruktur, 150 miljoner kronor finansiering av Aktiebolaget European Spallation Source AB (ESS) samt 80 miljoner kronor särskilda satsningar på infrastruktur.

Utgifterna på anslaget 2:53 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

ökade med 324 miljoner kronor jämfört med 2009. Orsaken är främst ökade satsningar på forskning inom vissa strategiska områden.

170

Skr. 2010/11:101

5.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Tabell 5.41 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
1714001	Bidrag till folkbildningen	3 260		3 260			3 166

1713001	Stöd till idrotten	1 205		1 204	-1	0,0	445

	Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern,
	Dansens Hus, Svenska rikskonserter,
1702001	Drottningholms slottsteater och Voksenåsen	1 018		1 018			987

1708001	Centrala museer: Myndigheter	978		974	-4	-0,4	933

	Bidrag till regional musikverksamhet samt
	regionala och lokala teater-, dans- och
1702002	musikinstitutioner	812		811	-2	-0,2	780

1701006	Stöd till icke-statliga kulturlokaler	10		1	-9	-89,5	10

	Övriga anslag	4 080	1	4 070	-10	-0,2	3 948
Summa		11 362	1	11 338	-24	-0,2	10 269

Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, idrott, teater, dans och musik samt museer och utställningar.

Utfallet uppgick till 11 338 miljoner kronor och blev därmed 24 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. En miljon kronor anvisades på tilläggsbudget.

Utgifterna för utgiftsområdet blev 1 069 miljoner kronor (10,4 procent) högre än 2009.

Utgifterna för 13:1 Stöd till idrotten ökade med 170,6 procent jämfört med föregående år och det beror på att regeringen har fått riksdagens godkännande att skapa ett stabilt finansieringsstöd för idrotten. Tidigare kom merparten av pengarna för stöd till idrotten via bidrag från Svenska spel AB. Nu levereras dessa in på inkomsttitel 1482 till staten och stödet till idrotten finansieras i och med detta med anslag 13:1 Stöd till idrotten. Det så kallade idrottslyftet finansieras via Svenska spel AB till och med 2010. Från och med 2011 finansieras även idrottslyftet med anslag.

171

Skr. 2010/11:101

5.4.18Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

Tabell 5.42 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB	Utfall
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
1802004	Lantmäteriet	473		477	3	0,7	491
1801004	Räntebidrag m.m.	454	94	441	-12	-2,7	697

1802001	Boverket	199		198	-1	-0,4	204

	Investeringsbidrag för anordnande av
183111 2006	hyresbostäder			163	163		264

1801002	Omstrukturering av kommunala bostadsföretag	98	-22	11	-86	-88,3	-6
	Stöd för att underlätta för enskilda att ordna
1801003	bostad	50	-28	1	-49	-98,4	1
	Övriga anslag	272	1	268	-5	-1,7	255

Summa		1 546	45	1 559	13	0,9	1 906

I utgiftsområdet ingår utgifter för Bostadsmarknad, Hållbart samhällsbyggande och Konsumentpolitik.

Utfallet uppgick till 1 559 miljoner kronor och var därmed 13 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet på äldreanslaget från 2006 31:11

Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder blev 163 miljoner kronor. Utfallet för detta anslag blev 101 miljoner kronor (38,2 procent) lägre än 2009. Boverket har fått behålla anslagssparande för att kunna betala ut

de intecknade bidragen. Utgifterna för anslaget 1:4 Räntebidrag m.m. blev 441 miljoner kronor, vilket är 256 miljoner kronor (36,7 procent) lägre än 2009. Stödet i form av räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder och investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder kommer att gradvis avvecklas och de sista utbetalningarna beräknas göras under första halvåret 2012.

Under 2010 blev utgifterna för utgiftsområdet 347 miljoner kronor (18,2 procent) lägre än 2009.

172

Skr. 2010/11:101

5.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Tabell 5.43 UO 19 Regional tillväxt

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
	Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden
1901003	2007-2013	1 425		1 410	-15	-1,0	1 300
1901001	Regionala tillväxtåtgärder	1 496		1 386	-110	-7,3	1 516

1901002	Transportbidrag	499		366	-133	-26,7	376

	Övriga anslag			16	16		12
Summa		3 420		3 179	-241	-7,1	3 204

Utgiftsområdet omfattar huvudsakligen medel för hållbara regionala tillväxtinsatser i form av central och regional projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd, samt

utbetalningar	från	Europeiska		regionala
utvecklingsfonden.
Utfallet för	utgiftsområdet		uppgick till
3 179 miljoner	kronor	och	var	därmed

241 miljoner kronor (7,1 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013 uppgick till 1 410 miljoner kronor vilket är 15 miljoner kronor lägre än anvisat. Jämfört med föregående år har utbetalningarna ökat med 110 miljoner kronor. Under 2010 uppgick beslutade medel till projekt till 1 630 miljoner kronor. Totalt beslutade medel för programperioden uppgick till 6 654 miljoner kronor, vilket motsvarar 79 procent av programperiodens budget.

Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag uppgick till 366 miljoner kronor, vilket är 133 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Fortfarande syns effekterna av den globala ekonomiska krisen 2008 genom att företagen minskat sina leveranser och därmed har färre transporter. Företag och underleverantörer inom fordonsindustrin drabbades hårt, men en återhämtning har skett under 2010. 2009 gick 8 procent av utbetalt transportbidrag till företag inom fordonsindustrin, medan branschen under 2010 fått nära 11 procent. Eftersom företagen söker transportbidrag ett halvt år i efterhand blir det en viss fördröjning i effekten på utbetalt transportbidrag. Av de 366 miljoner kronor som betalts ut under 2010 avser 179 miljoner kronor framförallt andra halvåret 2009 och 187 miljoner kronor första halvåret 2010.

Jämfört med 2009 minskade utgifterna totalt på utgiftsområdet med 25 miljoner kronor (0,8 procent).

173

Skr. 2010/11:101

5.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Tabell 5.44 UO 20 Allmän miljö- och naturvård

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
2001003	Åtgärder för biologisk mångfald	1 777		1 748	-29	-1,6	1 801

	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
2002002	samhällsbyggande: Forskning	496		495	-2	-0,3	473

	Sanering och återställning av förorenade
2001004	områden	595	-4	414	-180	-30,3	306

2001012	Havsmiljö	370		359	-10	-2,8	283

2001001	Naturvårdsverket	349		348	-1	-0,3	335
2001002	Miljöövervakning m.m.	304		303	-2	-0,5	307

2001013	Insatser för internationella klimatinvesteringar	280		272	-8	-2,9	276

203410 2008	Stöd till klimatinvesteringar			187	187		267
2001010	Klimatanpassning	117		138	21	17,7	74

2001015	Hållbara städer	200		97	-103	-51,3	6

2001007	Internationellt miljösamarbete	68	7	73	5	8,0	79
2001011 2009	Miljöbilspremie			41	41		349

	Övriga anslag	689		686	-3	-0,4	606

Summa		5 245	4	5 161	-83	-1,6	5 161

Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik som bl.a. består av natur-, vatten och miljövård och Miljöforskning vilket främst består av forskning om miljö- och samhällsbyggande vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas).

Utfallet uppgick till 5 161 miljoner kronor och var därmed 83 miljoner kronor (1,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden blev 414 miljoner kronor, vilket är 180 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Det beror på förseningar i planerade och pågående projekt.

Utfallet för anslaget 1:15 Hållbara städer blev 103 miljoner kronor lägre än anvisat. Det lägre utfallet beror på eftersläpningar av utbetalningarna.

Utfallet för äldreanslaget 34:10 Stöd till klimatinvesteringar blev 187 miljoner kronor.

Utfallet för äldreanslaget 1:11 Miljöbilspremie blev 41 miljoner kronor. Utbetalningarna avser till största delen bidrag som beslutats under 2009, men utbetalats i januari 2010. Miljöbilspremien upphörde den 1 juli 2009.

År 2010 blev utgifterna för utgiftsområdet lika stora som 2009. Utfallet för äldreanslaget 1:11 Miljöbilspremie minskade däremot med 308 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden ökade med 109 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:15 Hållbara städer ökade från 6 miljoner kronor 2009 till 97 miljoner kronor 2010. Anslaget infördes 2009. Utfallet för anslaget 1:12 Havsmiljö ökade med 76 miljoner kronor.

174

Skr. 2010/11:101

5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi

Tabell 5.45 UO 21 Energi

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
2101005	Energiforskning	1 332		1 062	-269	-20,2	1 115

2101012	Elberedskap	250		235	-15	-5,9

2101001	Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader	237		231	-6	-2,5	153
2101013	Energieffektiviseringsprogram	270		210	-60	-22,2

	Stöd för konvertering från direktverkande
2101008	elvärme m.m.	281		128	-153	-54,5	88

2101011	Energiteknik	122		108	-14	-11,1	48

2101004	Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft	70		107	37	53,0	181
2101008 2009	Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler			5	5		699

	Övriga anslag	596		617	21	3,6	760

Summa		3 157		2 704	-453	-14,3	3 045

Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet, vilket bland annat hanteras av Statens energi- myndighet, Energimarknadsinspektionen och Affärsverket Svenska kraftnät.

Utfallet uppgick till 2 704 miljoner kronor och var därmed 453 miljoner kronor (14,3 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:5 Energiforskning blev 1 062 miljoner kronor, vilket är 269 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga budgeten. Det beror på att flera av projekten inom en särskild satsning på framförallt demonstrationsanläggningar för andra generationens biodrivmedel har blivit försenade på grund av statsstödsprövning.

Utfallet för anslaget 1:8 Stöd för konvertering

från direktverkande		elvärme	m.m.	blev
153 miljoner	kronor	lägre	än	anvisat.

Förklaringar till detta är en låg inströmning av ärenden och att utbetalningar för ett antal stora ärenden har förskjutits till 2011.

Utfallet för anslaget 1:4 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft blev 37 miljoner kronor högre än statens budget. Det

beror på att bidrag till investeringar i storskaliga vindkraftsetableringar betalades ut under 2010.

Utgifterna för utgiftsområdet blev 341 miljoner kronor (11,2 procent) lägre än 2009.

Utfallet för äldreanslaget 1:8 Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler minskade med 694 miljoner kronor. Under 2010 var det endast kvarvarande beviljade stöd som betalades ut.

Utfallet för det nya anslaget 1:12 Elberedskap blev 235 miljoner kronor. Anslaget syftar till att tillgodose elförsörjningen i landet vid höjd beredskap. De förbrukade medlen har under året främst använts till ersättning till beredskaps- reserven, utökad batterikapacitet av stamstationer som har betydelse för åter- uppbyggnad av elsystemet efter ett elavbrott och säkerhetshöjande åtgärder i viktiga elanläggningar.

Utfallet för det nya anslaget 1:13

Energieffektiviseringsprogram blev 210 miljoner kronor. Anslaget är ett femårigt program för energieffektivisering under åren 2010-2014. Det används för förstärkt regionalt och lokalt energi- och klimatarbete och energieffektivisering i kommuner och landsting.

175

Skr. 2010/11:101

5.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Tabell 5.46 UO 22 Kommunikationer

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
2201002	Väghållning	20 646	16	20 250	-396	-1,9	21 017

2201004	Banhållning	14 942	17	15 041	99	0,7	15 446

2201005	Trafikverket	1 160	-5	1 124	-36	-3,1
	Från EG-budgeten finansierade stöd till
2201016	Transeuropeiska nätverk	349	490	536	188	53,9	315
	Ersättning för särskilda tjänster till
2202002	funktionshindrade	149		130	-19	-12,5	104
	Driftsäker och tillgänglig elektronisk
2202005	kommunikation	195		113	-82	-41,9
2202004	Informationsteknik: Telekommunikation m.m.	18		5	-13	-70,6	18

	Övriga anslag	2 599	6	2 585	-14	-0,5	3 672

Summa		40 056	523	39 784	-272	-0,7	40 573

Utgiftsområdet omfattar Transportpolitik och Politiken för informationssamhället.

Utfallet uppgick till 39 784 miljoner kronor och var därmed 272 miljoner kronor (0,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. I tilläggsbudget anvisades 523 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget 1:2 Väghållning uppgick till 20 250 miljoner kronor och blev därmed 396 miljoner kronor lägre än anvisat i budgeten. Det lägre utfallet beror på förseningar i investeringsprojekten. Utfallet för anslaget 1:4 Banhållning uppgick till 15 041 miljoner kronor, vilket är 99 miljoner kronor högre än anvisat.

Dock fanns	en ingående behållning på
416 miljoner	kronor. Anslaget anvisades

dessutom 17 miljoner kronor på tilläggsbudget för bland annat kostnader för åtgärder förknippade med den av staten utställda miljögarantin i avtalet om bolagisering av Statens Järnvägar.

Anslaget 1:16 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk fick på tilläggsbudget ytterligare 490 miljoner kronor då EU-kommissionen i december 2009 fattade beslut om att tilldela svenska infrastruktur- projekt ytterligare 46 miljoner euro. Förseningar i investeringsprojekten har gjort att medlen ännu inte utnyttjats i sin helhet.

Jämfört med 2009 minskade utgifterna inom utgiftsområdet med 789 miljoner kronor (1,9 procent). Orsaken till det högre utfallet 2009 är att anslagen 1:2 Väghållning och 1:4 Banhållning finansierade engångskostnader då Banverket och Vägverkets produktionsenheter bolagiserades under 2009. Bortsett från de engångskostnader som uppstod under 2009 har dock utgifterna för infrastruktur ökat. Banverket och Vägverket gick den 1 april 2010 upp i Trafikverket som numera har ansvaret för drift och underhåll av väg- och järnvägsnätet samt väg- och järnvägsinvesteringar.

176

Skr. 2010/11:101

5.4.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Tabell 5.47 UO 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
2301011	Gårdsstöd och djurbidrag m.m.	8 175		7 119	-1 055	-12,9	6 970

2301023	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	2 966	-14	3 018	52	1,7	2 414

	Från EG-budgeten finansierade åtgärder för
2301024	landsbygdens miljö och struktur	2 655		2 377	-278	-10,5	1 724

	Intervention och exportbidrag för
2301012	jordbruksprodukter	1 008		471	-536	-53,2	760

2301002	Insatser för skogsbruket	219	-15	372	153	69,6	322
2301007	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar	150	107	217	67	44,5	289

2301015	Strukturstöd till fisket m.m.	28		43	15	52,1	15

	Övriga anslag	3 882	-24	3 831	-51	-1,3	3 875
Summa		19 082	55	17 447	-1 635	-8,6	16 369

Utgiftsområdet omfattar bland annat verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skogsbruk, jakt, djur, landsbygd och rennäring.

Utfallet uppgick till 17 447 miljoner kronor och var därmed 1 635 miljoner kronor (8,6 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget.

Utfallet för anslaget 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. blev 7 119 miljoner kronor, vilket är 1 055 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Orsaken är i huvudsak att valutakursen på euro blivit lägre än vad som antogs i budgeten för 2010.

Utgifterna under anslaget 1:12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter blev 536 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Främsta orsaken är att priserna på världsmarknaden är fortsatt höga och därmed blev behovet av intervention (stödköp) och exportbidrag samt övriga interventionsåtgärder mindre.

Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket blev 372 miljoner kronor. Det är 153 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. Riksdagen beslutade 2005-2008 om extra medel för åtgärder med anledning av stormen Gudrun 2005. Åtgärdskostnaderna var till en början låga, vilket resulterat i ett anslagssparande som tagits i anspråk under 2010.

Jämfört med 2009 ökade utgifterna inom

utgiftsområdet	med 1 079	miljoner	kronor
(7,2 procent).	Utgifterna	under	anslagen

1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt 1:24 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ökade

med 603	miljoner kronor	respektive
652 miljoner	kronor. Ökningen	beror på att

fleråriga projekt inom ramen för landsbygds- programmet 2007-2013, nu kommit igång ordentligt, efter naturliga fördröjningar i den inledande fasen.

177

Skr. 2010/11:101

5.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv

Tabell 5.48 UO 24 Näringsliv

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
2401021	Kapitalinsatser i statliga bolag	1	3 100	3 063	3 062	306 178,8	1 298

	Verket för innovationssystem: Forskning och
2401002	utveckling	1 904	0	1 877	-27	-1,4	1 859

2401015	Rymdverksamhet	687		668	-19	-2,7	699

2401005	Näringslivsutveckling m.m.	566	51	567	2	0,3	530
	Övriga anslag	2 342	1	2 326	-16	-0,7	2 178

Summa		5 499	3 152	8 501	3 002	54,6	6 565

Utgiftsområdet omfattar Näringspolitik samt Utrikeshandel, handels- och investerings- främjande.

Utfallet uppgick till 8 501 miljoner kronor och var därmed 3 002 miljoner kronor högre än vad som ursprungligen anvisades i statens budget. Avvikelsen beror dels på svenska statens deltagande i nyemission i SAS AB i april med 1 063 miljoner kronor i syfte att stärka bolagets kapitalstruktur, dels på att regeringen under december bildade riskkapitalbolaget Inlandsinnovation AB som ska förbättra finansieringssituationen för företag i norra Sveriges inland. Bolaget tillfördes 2 000 miljoner kronor. Med anledning av detta anvisades anslaget 1:21 Kapitalinsatser i statliga bolag totalt 3 100 miljoner kronor på tilläggsbudget.

Utfallet på anslaget 1:5 Näringslivsutveckling blev 567 miljoner kronor, endast 2 miljoner kronor mer än anvisat på statens budget. Anslaget anvisades ytterligare 51 miljoner kronor på tilläggsbudget och av dessa avsåg 40 miljoner kronor medel till ett projekt som utvecklar elbilsteknik på Innovatums teknikpark i Trollhättan. 47 miljoner användes till detta projekt 2010. Anslaget används även för

lån/garantier till svensk industri i samband med delfinansiering av utvecklingsarbete i civila

flygindustriprojekt.	För	detta	budgeterades
75 miljoner kronor	men	endast	18 miljoner

kronor utnyttjades. Detta är anledningen till att anslagsutfallet är nära de ursprungligt anvisade medlen, trots att 51 miljoner kronor anvisades på tilläggsbudget.

I statens budget anvisades 8 miljoner kronor på anslaget 1:12 Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer. Regeringen medgav att anslags- posten 1 Finansiering av likvidatorer fick överskridas med 1 miljon kronor (regerings- beslut den 4 november 2010). Hela anslags- krediten på 0,8 miljoner kronor utnyttjades. Nästan hela det medgivna överskridandet utnyttjades också. Anslaget får användas för utgifter i samband med finansiering av likvidatorer.

Under 2010 blev utgifterna för utgiftsområdet 1 937 miljoner kronor högre än 2009. Ökningen förklaras främst av att regeringen tillförde 2 000 miljoner kronor till Inlandsinnovation AB. Även under 2009 genomförde SAS AB en nyemission. Då tillförde staten 1 298 miljoner kronor till bolaget.

178

Skr. 2010/11:101

5.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Tabell 5.49 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
2501001	Kommunalekonomisk utjämning	72 749		72 749	0	0,0	64 772

2501002	Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader	2 808	125	2 933	125	4,5	2 808

	Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och
2501004 2009	landsting						14 000

	Övriga anslag	6		9	2	35,7	9
Summa		75 563	125	75 691	128	0,2	81 589

Utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner omfattar merparten av statens bidrag till kommuner och landsting.

Utfallet uppgick till 75 691 miljoner kronor och var därmed 128 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Skillnaden mot anvisat i budgeten hänför sig i huvudsak till anslaget 1:2

Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader. Anslaget anvisades på tilläggsbudget 125 miljoner kronor efter slutlig beräkning av utjämningsbidraget. Det statliga utjämnings- bidraget för LSS-kostnader finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på budgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121,

Utjämningsavgift för LSS-kostnader).

Under 2010 blev utgifterna för utgiftsområdet 4 000 miljoner kronor (7,2 procent) lägre än

2009. Minskningen beror på att det under 2009 lämnades tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting med 14 000 miljoner kronor. Utfallet på anslaget 1:1

Kommunalekonomisk utjämning ökade med 7 977 miljoner kronor. 4 000 miljoner kronor avsåg en tillfällig generell höjning av statsbidraget för att upprätthålla de grundläggande välfärdstjänster som kommun- sektorn tillhandahåller och till att dämpa nedgången i sysselsättningen i kommunsektorn. Ökningen av anslaget avsåg också kompensation för inkomstbortfall till följd av det förhöjda grundavdraget för pensionärer som beräknas medföra minskning av kommunal- och landstingsskatt med 3 500 miljoner kronor. Därtill tillkom ytterligare ett antal regleringar mellan staten och kommunsektorn.

179

Skr. 2010/11:101

5.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Tabell 5.50 UO 26 Statsskuldsräntor m.m

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
2601001	Räntor på statsskulden	23 000		23 252	252	1,1	31 143

	Riksgäldskontorets provisionskostnader i
2601003	samband med upplåning och skuldförvaltning	160		109	-51	-32,0	212

2601002	Oförutsedda utgifter	10		1	-9	-90,6	0

2601004 2009	Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning			0	0		5 107
Summa		23 170		23 361	191	0,8	36 463

Utgiftsområdet omfattar främst Räntor på statsskulden men dessutom Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning samt Oförutsedda utgifter. Utgiftsområdet ingår inte under utgiftstaket för staten. Riksgäldskontoret har rätt att vid behov överskrida anslaget för räntor på statsskulden.

Utfallet för	utgiftsområdet	uppgick till
23 361 miljoner	kronor och	var därmed

191 miljoner kronor (0,8 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av stats- skuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. Tekniska faktorer till följd av Riksgälds- kontorets upplånings- och skuldförvaltnings- teknik påverkar också ränteutgifterna. Anslagsavräkningen görs enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Därmed påverkas anslaget endast av realiserade valutakursdifferenser. Anslaget påverkas inte av Riksgäldskontorets nettoutlåning eftersom anslaget nettoredovisas, dvs. de högre ränteutgifter som beror på att statsskulden ökar till följd av större nettoutlåning motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna, som också redovisas under ränteanslaget. Inkomsterna redovisas under posten ”Räntor på in- och utlåning”. Se tabell 5.51.

Tabell 5.51 Räntor på statsskulden 2006–2010

Miljarder kronor

	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	SB	Utfall
	2006	2007	2008	2009	2010	2010
Räntor på lån i
svenska kronor	37,9	38,6	39,1	25,0	28,0	22,8

Räntor på lån i
utländsk
valuta1	10,5	10,9	9,6	7,7	5,0	3,4
Över- (-)
/underkurser
(+) vid
emission	-4,0	-3,5	-8,0	-10,8	-8,0	-11,2

Summa räntor	44,4	46,0	40,7	21,9	25,0	15,0

Räntor på in-
och utlåning1	-6,1	-5,4	-4,8	-6,5	-5,0	-7,8
Valutakursförl
uster
(+)/vinster (-)	6,3	2,5	-6,5	13,9	1,0	7,8

Kursförluster
(+)/vinster (-)	5,9	4,2	3,9	1,6	3,5	8,1

Övrigt	-1,2	-0,1	-0,2	0,2	-1,5	0,2

Summa
ränteutgifter	49,3	47,2	33,1	31,1	23,0	23,3

1 Räntor på lån till Riksbanken och på lån till andra länder (1,3 miljarder kronor 2010) är bruttoredovisade, till skillnad från i Riksgäldskontorets årsredovisning.

Utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 23 252 miljoner kronor, vilket är 252 miljoner kronor högre än anvisat i statens budget.

Utfallet för statsskuldsräntorna var det lägsta sedan 1980, vilket främst förklaras av rekordlåga räntenivåer. Totalt sett låg räntorna på statsskulden nära budgeterat belopp men på posterna under anslaget uppstod stora skillnader.

Utgifterna för räntor på lån i svenska kronor blev 5 188 miljoner kronor lägre än beräknat i statens budget, vilket framför allt förklaras av lägre marknadsräntor än de som låg till grund för beräkningarna. Årsgenomsnittet för 5-årsräntan blev 0,8 procentenheter lägre än väntat. De låga

180

marknadsräntorna bidrog också till att

inkomsterna	av överkurs vid	emission blev
3 157 miljoner	kronor högre	än beräknat i

statens budget. Räntorna på lån i utländsk valuta blev 1 571 miljoner kronor lägre än förväntat till följd av en starkare krona och lägre utländska marknadsräntor. Ett lägre lånebehov än beräknat bidrog också till lägre utgifter för statsskuldsräntor. I statens budget beräknades ett lånebehov på 106 114 miljoner kronor medan utfallet för lånebehovet blev 1 052 miljoner kronor, således 105 062 miljoner kronor lägre. Därav påverkade dock endast 74 355 miljoner kronor ränteanslaget. Resterande del berodde på att utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning blev lägre än beräknat, vilket inte påverkar anslagsutfallet.

Riksbankens lån i Riksgäldskontoret och lån till andra länder (i Euro och US dollar) har

medfört	ökade	ränteinkomster	med
1 346 miljoner kronor		och en motsvarande

ökning av ränteutgifterna. I tabell 5.51 redovisas detta brutto (se not) medan Riksgäldskontoret i sin årsredovisning redovisar netto.

Tabell 5.52 Räntor och valutakurser 2006–2010 årsgenomsnitt

	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	SB	Utfall
	2006	2007	2008	2009	2010	2010
Ränta 5 år
%	3,5	4,2	3,8	2,5	3,1	2,3

Ränta 6
mån %	2,4	3,6	3,9	0,4	0,4	0,6

TCW-
index 1	127,3	125,2	127,1	140,2	139,4	129,2

SEK/EUR	9,25	9,25	9,61	10,62	10,38	9,54
SEK/USD	7,38	6,76	6,59	7,66	7,61	7,20

1 Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor.

Valutakursförlusterna (netto) blev 6 817 miljoner kronor högre än beräknat, trots att kronan blev starkare än väntat (eurokursen 8,1 procent lägre än budgeterat och dollarkursen 5,4 procent lägre). Hur stora valutakursförluster respektive -vinster det blir beror på när lån i utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs upp. Dessutom kan denna post påverkas av eventuella placeringar i utländska valutor.

Även kursförlusterna blev högre än budgeterat, med 4 636 miljoner kronor. Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än

Skr. 2010/11:101

marknadsräntan vid återköpstillfället, medan kursvinster uppstår vid motsatt förhållande.

Utfallet på anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning blev 51 miljoner kronor lägre än anvisat i statens budget. Regeringen begär årligen ett bemyndigande att vid behov överskrida detta anslag, vilket inte behövdes för 2010. Under 2009 utnyttjades bemyndigandet senast då utfallet uppgick till 212 miljoner kronor, vilket var 52 miljoner kronor högre än vad som anvisats av riksdagen.

Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskulds- räntor m.m. blev 13 101 miljoner kronor (35,9 procent) lägre än 2009. Det lägre utfallet kan främst förklaras av att utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 7 891 miljoner kronor (25,3 procent) lägre än 2009, vilket i sin tur främst förklaras av att räntebetalningar på lån i utländsk valuta blev 4 267 miljoner kronor lägre än föregående år. Anledningen är framför allt lägre marknadsräntor och att äldre lån med hög ränta förfallit. Även räntebetalningarna på lån i svenska kronor blev lägre, med 2 196 miljoner kronor. De realiserade valutakursförlusterna blev 6 087 miljoner kronor lägre 2010, medan kursförlusterna blev 6 569 miljoner kronor högre än 2009. Sammantaget påverkade de två sistnämnda posterna avvikelsen mellan åren endast marginellt.

Vidare förklaras utgiftsområdets lägre utfall 2010 av det tillfälliga anslaget under 2009; 1:4

Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning. Anslaget uppfördes för att finansiera de utgifter som uppstod i samband med övergången till kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter. Utfallet på detta anslag uppgick under 2009 till 5 107 miljoner kronor medan det under 2010 endast fanns ett mindre utfall på -0,1 miljoner kronor. Det avser en korrigering från Länsstyrelsen i Skåne län som 2009 överskred sin anslagspost med detta belopp

utöver det medgivna överskridandet.
Den	okonsoliderade		statsskulden	minskade
under	2010 med	37 702 miljoner kronor			till
1 151 468 miljoner		kronor, trots att		utfallet	på
statens	budget	blev	ett underskott		på

1 052 miljoner kronor. Det beror främst på att orealiserade valutakursvinster minskade stats- skulden med 25 422 miljoner kronor. Orealiserade valutakursvinster påverkar inte budgetsaldot.

181

Skr. 2010/11:101

Oförutsedda utgifter

Utfallet på anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter blev 0,9 miljoner kronor, vilket är 9,1 miljoner kronor lägre än anvisat i budget (se tabell 5.53).

Under 2010 har 935 565 kronor betalats ut från detta anslag avseende 4 förlikningar.

För att finansiera dessa utgifter ska indrag göras från utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 4:5 Sveriges Domstolar med 500 869 kronor. Dessutom ska 424 696 kronor

finansieras från utgiftsområde 1, anslaget 1:4 Regeringskansliet och 10 000 kronor från utgiftsområde 9.

Tabell 5.53 Anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter, utbetal- ningar 2009 och 2010

Kronor

Summa 2010, 4 ärenden	935 565

Summa 2009, 6 ärenden	417 100

182

Skr. 2010/11:101

5.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Tabell 5.54 UO 27 Avgiften till Europeiska unionen

Miljoner kronor

		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Utfall-SB
		SB	TB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
Anslag	Anslagsnamn	2010	2010	2010	2010	2010	2009
2701001	Avgiften till Europeiska unionen	29 680		30 407	727	2,4	19 192

Summa		29 680		30 407	727	2,4	19 192

Utgiftsområdet omfattar avgiften till Europeiska unionen.

EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för ett fastställt flerårigt budgettak (den fleråriga budgetramen). Avgiften kan förändras under året och avvika från beräkningen i statens budget beroende på ett flertal faktorer såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av medlemsstaternas brutto- nationalinkomst (BNI), revideringar av baser för mervärdesskatt, förändringar i valutakurser, utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på unionsnivå.

Utfallet uppgick till 30 407 miljoner kronor och var därmed 727 miljoner kronor (2,4 procent) högre än vad som anvisades i statens budget. Ökningen beror på att Sveriges BNI och mervärdesskattebas för tidigare år justerades upp jämfört med tidigare prognoser.

Jämfört med 2009 ökade avgiften till Europeiska unionen med 11 215 miljoner kronor (58 procent). Den låga avgiften 2009 förklaras främst med att Sverige fick tillbaka för mycket inbetalda medel för 2007 och 2008 när ett nytt system för beräkning av medlemsländernas avgifter började gälla med retroaktiv verkan från 2007.

183

Skr. 2010/11:101

5.4.28 Förändring av anslagsbehållningar

Tabell 5.55 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2006–2010

Miljoner kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Ingående ramöverföringsbelopp	25 404	34 593	40 731	37 003	45 320

Anvisat i statens budget	725 209	733 129	725 519	734 948	787 451

Tilläggsbudget	11 072	12 961	38 174	39 143	7 487
Utnyttjade medgivna överskridanden	0	65	73	108	171

Indragningar	-11 027	-18 112	-25 435	-21 075	-29 959

Utfall	716 066	721 917	742 057	744 807	763 028
Utgående ramöverföringsbelopp	34 593	40 719	37 003	45 320	47 443

Förändring av anslagsbehållningar	9 189	6 126	-3 727	8 316	2 123

Budgeteringen av förbrukning av anslags- behållningar är i statens budget inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Minskning av anslagsbehållningar. Denna beräknades till -4 305 miljoner kronor i budgeten för 2010. Det innebar en budgeterad ökning av anslags- behållningarna. Posten utgör ett netto mellan å ena sidan anslagsbehållningar från föregående budgetår och å andra sidan sparade medel från aktuellt budgetår samt utnyttjande av anslagskredit. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde.

Nettosumman av förändring av anslags- behållningar 2010, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., framgår av tabell 5.55 Anslagsbehållningarna ökade under 2010 från 45 320 miljoner kronor vid ingången av året till 47 443 miljoner kronor vid utgången av året. De ökade således med 2 123 miljoner kronor under året. Jämfört med beräkningen i budgeten ökade alltså anslagsbehållningarna mindre än beräknat.

Indragningar av anslagsmedel	uppgick	till
29 959 miljoner kronor under	året. År	2009

ökade anslagsbehållningarna med 8 316 miljoner kronor.

I tabell 5.56 redovisas de anslag som uppvisade utgående anslagsbehållningar överstigande 1 000 miljoner kronor under något av åren 2006– 2010.

Den största anslagsbehållningen i slutet av 2010 hade anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshets- ersättning och aktivitetsstöd (16 080 miljoner kronor). Behållningen på detta anslag ökade med 8 905 miljoner kronor under 2010. Anslagsbehållningen för anslaget 1:3 Kostnader

för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 1 109 miljoner kronor, vilket är en minskning med 1 524 miljoner kronor i förhållande till året innan. I budgeten anvisades 3 420 miljoner kronor på anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning. Utfallet blev 1 338 miljoner kronor, vilket medförde att anslagsbehållningen blev 2 082 miljoner kronor.

Anslagsbehållningen för anslaget 1:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökade från 1 233 miljoner kronor 2006 till 3 649 miljoner kronor 2009. För 2010 minskade behållningen med 1 900 miljoner kronor. För anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättning m.m. minskade anslagsbehållningen från 1 137 miljoner kronor till 584 miljoner kronor i slutet av 2010.

För anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskade anslagsbehållningen från 2 498 miljoner kronor 2006 till 594 miljoner kronor 2010.

Den största minskningen av anslagsbehållning mellan 2009 och 2010 har anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. Behållningen minskade från 3 215 miljoner kronor 2009 till 727 miljoner kronor 2010.

Anslagen 1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:24 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur har båda anslagsbehållningar som överstiger 2 000 miljoner kronor de två senaste åren.

Under respektive utgiftsområde finns förklaringar till större förändringar av anslags- behållningarna.

184

Skr. 2010/11:101

Tabell 5. 56 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 miljard kronor under något av åren 2006–2010

Miljoner kronor

Anslag		2006	2007	2008	2009	2010
06 01 001	Förbandsverksamhet och beredskap	905	320	697	1 211	53

06 06 02
2008	Anskaffning av materiel och anläggningar	1 557	-75	334	0	0

07 01 001	Biståndsverksamhet	2 498	1 268	936	940	594

09 01 004	Tandvårdsförmåner m.m.	15	-38	1 364	1 778	1 685
10 01 001	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	1 233	2 611	3 121	3 649	1 749

10 01 002	Aktivitets- och sjukersättning m.m.	1 748	-136	1 404	1 137	584

12 01 002	Föräldraförsäkring	1 076	737	70	741	278
13 01 002	Kommunersättningar vid flyktingmottagande	81	130	1 061	226	144

14 01 002	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	588	8 176	6 546	7 175	16 080

14 01 003	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser	591	504	1 951	2 633	1 109
14 01 011	Bidrag till lönegarantiersättning	288	361	320	672	2 082

14 01 006	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013		290	1 182	1 520	1 475

15 01 002	Studiemedel m.m.	1 848	1 358	1 112	755	1 275
18 31 11
2006	Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder	1 228	821	444	180	16
18 34 01
2003	Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet	1 331	1 330	117	0	0
19 01 004	Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013		300	1 063	1 214	146

22 01 002	Väghållning	-87	-100	-352	871	1 077

23 01 011	Gårdsstöd och djurbidrag m.m.	662	544	112	79	1 134
23 01 023	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	713	1 491	1 634	2 129	2 045

	Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens
23 01 024	miljö och struktur		990	1 512	2 135	2 409

27 01 001	Avgiften till Europeiska unionen	2 654	2 020	-1 404	3 215	-727

185

Skr. 2010/11:101

5.4.29Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

För att statens budgetsaldo ska överensstämma med statens lånebehov (med omvänt tecken) redovisas posten Myndigheters m.fl. in- och ut- låning i Riksgäldskontoret, netto, dvs. Riks- gäldskontorets nettoutlåning, samt en kassamässig korrigeringspost på budgetens ut- giftssida. För 2010 blev utfallet för Riksgälds- kontorets nettoutlåning - 9 225 miljoner kronor. Beräkningen i statens budget uppgick till 21 565 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och budgeten blev således -30 790 miljoner kro- nor. I tabell 5.57 specificeras de största posterna.

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndig- heter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. De största delposterna utgörs normalt av utlå- ning till Centrala studiestödsnämnden (CSN) för finansiering av studielån samt utlåning för infrastrukturinvesteringar. Nedan beskrivs pos- terna i den ordning de återfinns i tabellen.

Pensionsmyndighetens inbetalningar av premiepensionsmedel beräknades i statens budget uppgå till 29 000 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 30 203 miljoner kronor, dvs. 1 203 miljoner kronor högre än i statens budget. Utbetalningarna av premie-

pensionsmedel	inklusive	ränta	blev
30 104 miljoner	kronor, vilket	i stort	sett

överensstämde med budgetens beräkning på

30 000 miljoner kronor.
Totalt	ökade	behållningarna	på

myndigheternas räntekonton och vissa särskilda

räntebelagda	konton	under 2010	med
7 815 miljoner	kronor,	vilket minskade	netto-

utlåningen. De myndigheter som ökat sina behållningar mest under året är Försvarets materielverk med 2 552 miljoner kronor samt Lunds universitet, Skatteverket, Karolinska universitetet, Rikspolisstyrelsen och Krono- fogdemyndigheten. Försvarsmakten minskade däremot sin behållning med 1 862 miljoner kronor. Se tabell 5.58.

Tabell 5.57 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

Miljoner kronor

	Utfall	SB	Utfall-	Utfall
	2010	2010	SB 2010	2009
Premiepensionsmedel,
inbetalning	-30 203	-29 000	-1 203	-29 223
Premiepensionsmedel,
utbetalning	30 104	30 000	104	30 261
Myndigheters
räntekonton, se
separat tabell 5.58	-7 815			-9 950

CSN, studielån m.m.	5 895	6 000	-105	5 641
Investeringslån
myndigheter	1 193			1 136
Insättningsgaranti	-109			-4

Kärnavfallsfonden	-300			-566

Stabilitetsfonden, se
separat tabell 5.59	-4 733	-2000	-2 733	2 880

Trafikverket,
infrastrukturlån	5 777	7 000	-1 223	4 273

Exportkreditnämnden	638			-38
Statliga bolag

Lån till Botniabanan	562	1 000	-438	1 455

Vinstmedel Svenska
.Spel AB	0			1 200

Lån till Svensk-
Danska
Broförbindelsen AB	160			225

Lån till Swedavia	2 313

Tillfällig placering
Apoteket AB	-5 923

Övriga statliga bolag	-223			-154
Affärsverk

Affärsverket Statens
Järnvägar	-804			268

Luftfartsverket	-3 240			-578

Övriga affärsverk	142			182
Lån till Riksbanken	-4 259			95 252

Lån till andra länder	1 552	7000	-5 448	874

Övrigt, netto	49			1539
Summa	-9 225	21 565	-30 790	104 674

1 Endast vissa delposter är specificerade.

186

Tabell 5.58 Myndigheters räntekonto

Miljoner kronor

	Utfall 2010	Utfall 2009
Försvarets materielverk	-2 552	-1 076

Försvarsmakten	1 862	-2 414

Trafikverket	379	-2 907
Lunds universitet	-725	-683

Skatteverket	-541	-170

Karolinska universitetet	-497	-347
Rikspolisstyrelsen	-416	-549

Kronofogdemyndigheten	-409	1

Göteborgs universitet	-396	-200
Regeringskansliet	-392	-409

Uppsala universitet	-343	-176

Kungl. Tekniska högskolan	-329	-329
Domstolsverket	-322	65

Stockholms universitet	-303	-203

Garantireserver	-40	-23
Övriga räntekonton	-2 791	-530

Ökning av behållningar, netto	-7 815	-9 950

Skr. 2010/11:101

Ränteinkomsterna uppgick till 66 miljoner kronor medan Övriga finansiella intäkter blev 14 miljoner kronor. I tabell 5.59 redovisas stabilitetsfondens påverkan på nettoutlåningen sedan bildandet 2008.

Tabell 5.59 Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret 2008–2010

Miljoner kronor

Typ av transaktion	Utfall 2008	Utfall 2009	Utfall 2010
Kapitaltillskott från
anslag	-15 000

Nordea, nyemission		5 610
Nordea, aktieutdelning			-686

Carnegie	2 283	-1 227	-689

Bankgarantiavgifter		-1 546	-1 979
Stabilitetsavgifter			-1 314

Administrativa
kostnader m.m.	-28	43	15

Ränteinkomster m.m.			-80

Utfall nettoutlåningen
(kontoförändring)	-12 745	2 880	-4 733

Centrala studiestödsnämndens lån i Riksgälds- kontoret för studielån och hemutrustningslån

beräknades i	statens	budget öka	med
6 000 miljoner	kronor.	Utfallet	blev

5 895 miljoner kronor, dvs. 105 miljoner kronor lägre än beräknat.

Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggnings- tillgångar som används i statens verksamhet. Sådana investeringslån till myndigheter ökade nettoutlåningen med 1 193 miljoner kronor.

Behållningen på stabilitetsfondens konto, som inrättades 2008 för finansiering av stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut, ökade med 4 733 miljoner kronor 2010, vilket innebär en minskad nettoutlåning. Detta är 2 733 miljoner kronor mer än beräknat. I beloppet ingår

aktieutdelning	från Nordea Bank AB om
686 miljoner	kronor och en delbetalning

avseende försäljningen av aktierna i Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB om 689 miljoner kronor. Bankgarantiavgifterna, som betalas in till stabilitetsfonden, uppgick till 1 979 miljoner kronor och stabilitetsavgifterna, som 2010 har betalats in för första gången, uppgick till 1 314 miljoner kronor. Förvaltningskostnaderna

för fonden	blev 15 miljoner kronor, vilket är
7 miljoner	kronor lägre än den ram på
22 miljoner	kronor som regeringen fastställt.

Banverket och Vägverket slogs ihop den 1 april 2010 och blev Trafikverket. Trafikverket ökade under 2010 sina infrastrukturlån i Riksgälds- kontoret med 5 777 miljoner kronor, vilket var1 223 miljoner kronor mindre än beräknat i statens budget.

Det statliga bolaget Botniabanan AB ökade under 2010 sitt lån med 562 miljoner kronor. Projektet färdigställdes under året och bolaget har under andra hälften av 2010 börjat amortera på lånet som i slutet av 2010 uppgick till 16 665 miljoner kronor. I statens budget beräk- nades en ökning av dessa lån med 1 000 miljoner kronor.

Luftfartsverkets flygplatser bolagiserades un- der 2010 och bolaget Swedavia AB bildades som även tog över Luftfartsverkets infrastrukturlån om 3 240 miljoner kronor. Bolaget har därefter återbetalat 927 miljoner kronor och väntas åter- betala resterande del under de kommande tre åren.

I juni 2010 placerades Apotekets försälj- ningsinkomster om 5 900 miljoner kronor till- fälligt i Riksgäldskontoret i enlighet med beslut av regeringen, vilket inte var känt vid beräk- ningen av statens budget. Det innebar att netto- utlåningen minskade med detta belopp samt med räntan på 23 miljoner kronor.

Lån till andra länder beräknades i statens bud- get belasta nettoutlåningen med 7 000 miljoner

187

Skr. 2010/11:101

kronor. Någon utbetalning till Lettland har inte gjorts under 2010 och väntas inte heller göras längre fram. Lettlands ekonomiska läge har sta- biliserats och de räknar inte längre med att be- höva låna från Sverige. Lån till Island betalades under 2010 ut med 1 552 miljoner kronor. Där- med har hälften av det totalt beviljade Islandslå- net utbetalats under 2009 och 2010.

Det lån som Riksbanken tog i Riksgäldskon- toret under 2009 har under 2010 sjunkit med 4 259 miljoner kronor till följd av valutakursför- ändringar.

I posten Övrigt, netto ingår bl.a. 320 miljoner kronor som avser Försvarets materielverk. Därav utgörs 1 172 miljoner kronor av minskad inlå- ning och 852 miljoner kronor av minskad utlå- ning.

Under 2010 blev utfallet för Riksgäldskonto-

rets	nettoutlåning		sammantaget
113 898 miljoner		kronor lägre än	2009,	vilket
främst	beror på	att Riksbanken	under	2009

lånade motsvarande 95 252 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för att återställa valutareser- ven. Under 2010 har lånet minskat med 4 259 miljoner kronor på grund av valutakurs- förändringar. Riksbankslånet förklarar därmed 99 511 miljoner kronor av den lägre nettoutlå- ningen mellan åren.

Resterande skillnad mellan åren beror till stor del på att nettoutlåningen i april 2009 belastades med 5 610 miljoner kronor vid statens delta- gande i nyemissionen i Nordea medan utdel- ningen på dessa aktier minskade nettoutlåningen med 686 miljoner kronor 2010. Vidare har Apotekets försäljningsinkomster tillfälligt mins- kat nettoutlåningen med 5 923 miljoner kronor 2010. Ytterligare en förklaring är bankernas för- sta inbetalning av stabilitetsavgifter som mins- kade nettoutlåningen med 1 314 miljoner kronor 2010.

5.4.30 Kassamässig korrigering

Posten Kassamässig korrigering ingår i statens budget. Detta för att saldot på statens budget ska motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan bud- getens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens cen- tralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korriger- ingar uppstår dels till följd av periodiseringsskill-

nader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men vissa delposter är möjliga att specificera.

För 2010 blev utfallet för Kassamässig korri- gering 3 409 miljoner kronor. Beräkningen i statens budget var 1 261 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och budget blev således 2 148 miljoner kronor och utgjordes till övervägande delen av EU-avgiften. I tabell 5.60 nedan framgår de delposter som är möjliga att specificera.

Tabell 5.60 Kassamässig korrigering

Miljoner kronor

	Utfall	SB 2010	Utfall-	Utfall
	2010	SB 2010	SB 2010	2009
EU-betalningar avgift	2 065		2 065	1 161

Effekter av övergången	657	657	0	-1 865
till kostnadsmässiga
anslag

Venantius-lån	604	604	0	1 392

Ränteperiodisering	-14		-14	302
Övrigt	97		97	-1 261

Summa	3 409	1 261	2 148	-270

Betalningen av Sveriges avgift till EU medför alltid en viss kassamässig korrigering. Sverige betalar inte avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto hos Riksgälds- kontoret inom statens centralkonto. Samtidigt sker avräkning mot anslaget för EU-avgiften. EU rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot hos Riksgäldskontoret. Eftersom tid- punkten för anslagsbelastning och rekvisition från EU skiljer sig åt uppstår kassamässiga korri- geringar vid såväl anslagsbelastningen som vid rekvisitionen. Anslagsbelastning och rekvisition kan ske under olika budgetår. Betalningen av Sveriges avgift till EU medförde 2010 en kas- samässig korrigering på 2 065 miljoner kronor till följd av att kommissionen rekvirerade högre belopp än de avgifter som anslagsavräknades under året.

Övergången till kostnadsmässig anslagsavräk- ning för myndigheternas förvaltningsutgifter har medfört en kassamässig korrigering på 657 mil- joner kronor. Korrigeringen uppstod beroende på att Försvarsmakten under 2009 inte fick hela det belopp som anslagsavräknats på det tillfälliga anslaget 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmäs-

188

sig avräkning, under utgiftsområde 26 Stats- skuldsräntor m.m., insatt på sitt räntekonto i Riksgäldskontoret. En del av beloppet betalades ut till Försvarsmakten under 2010 och reste- rande belopp kommer att betalas ut under kommande år fram till 2013, varför detta ger upphov till kassamässiga korrigeringar åt motsatt håll jämfört med 2009. Denna post var medräk- nad i statens budget.

År 2007 övertog Riksgäldskontoret gäldenärs-

ansvaret för	Venantius AB:s lån på drygt
4 100 miljoner	kronor. Återbetalningarna av

dessa lån medför kassamässiga korrigeringar t.o.m. 2013. Även denna post, som för 2010 uppgick till 604 miljoner kronor, var medräknad i statens budget.

Redovisningen på anslaget för statsskulds- räntor är inte helt kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför, främst till följd av att inkomsträntor på vissa delar av Riksgäldskonto- rets utlåning periodiseras till det kvartal de avser. Denna periodiseringseffekt blev -14 miljoner kronor för 2010.

Posten Övrigt, som uppgick till 97 miljoner kronor, är en restpost som till stor del är hänför- lig till skillnader mellan tidpunkten för anslags- avräkning och tidpunkten för betalning.

Den kassamässiga korrigeringen för 2010 blev 3 679 miljoner kronor högre än 2009. Det är främst korrigeringen avseende övergångseffek- ten till kostnadsmässig avräkning för Försvars- makten som bidrog till en ökning med 2 522 miljoner kronor. Korrigeringen för betal- ningen av EU-avgiften blev 904 miljoner högre än 2009.

5.4.31Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten belastar inte statens budget. De in- går emellertid i de utgifter som omfattas av ut- giftstaket för staten. Ålderspensionssystemet består av en fördelningsdel och en premiereserv- del. Fördelningsdelen finansieras av under året inbetalda pensionsavgifter. Nettot av inbetalda avgifter och utbetalda pensioner tillfaller, alter- nativt finansieras av, Första – Fjärde AP-fon- derna.

Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögen- hetsuppbyggnad inom premiepensionssystemet, som administrerades av Premiepensionsmyndig- heten t.o.m. 2009. Den 1 januari 2010 bildades

Skr. 2010/11:101

Pensionsmyndigheten med ansvar för hela den allmänna ålderspensionen.

Enligt beslut av EU:s statistikorgan Eurostat får fonderade pensionssystem inte räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Det innebär att premiereservdelen och utbetalningar av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten.

Tilläggspension och inkomstpension belastar fördelningssystemet (AP-fonderna). Premiepen- sion betalas ut från premiepensionssystemet.

AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten. I rörelsens kostnader för För- sta - Fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvalt- ningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. Provi- sionskostnader redovisas som en avdragspost under rörelsens intäkter. Prestationsbaserade av- gifter reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats.

Förvaltararvoden för onoterade aktier och an- delar för vilka återbetalning medges före vinst- delning och där återbetalning bedöms som san- nolik, redovisas som en del av tillgångarnas an- skaffningsvärde. De ingår inte i de administra- tionskostnader som redovisas i tabell 5.61. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader.

Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under pos- ten rörelsens kostnader i tabellen.

Tabell 5.61 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

Miljoner kronor

	SB	Utfall	Utfall-SB	Utfall- SB	Utfall
	SB	Utfall	Utfall-SB	Procent	Utfall
	2010	2010	2010	2010	2009
AP-fonderna,
pensionsutgifter	220 757	220 204	-553	-0,3	217 413

Administrations-
utgifter	2 744	2 694	-50	-1,8	2 389

varav
Pensionsmyndig-
heten m.fl.
myndigheter		1 029			922

AP-fonderna,
rörelsens kostnader		820			808

AP-fonderna,
provisions-
kostnader		477			489

AP-fonderna,
prestations-
baserade avgifter		368			170
Summa	223 501	222 897	-604	-0,3	219 802

189

Skr. 2010/11:101

I budgetpropositionen för 2010 beräknades ut- gifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av budgeten uppgå till 223 501 miljoner kronor. Utfallet uppgick till 222 897 miljoner kronor och var därmed 604 miljoner kronor lägre än beräk- nat. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 220 204 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor överfördes från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänste- män inom EU som har begärt detta. Pensionsut- betalningarna var därmed 553 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än beräknat.

Administrationskostnaderna för inkomstpen- sionen uppgick totalt till 2 694 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor lägre än beräknat. Ersättningen från AP-fonderna till Pensions- myndigheten, Skatteverket, Kronofogdemyn- digheten och Konjunkturinstitutet för administ- ration uppgick till 1 029 miljoner kronor (regeringsbeslut 2009-12-17).

AP-fondernas administrationskostnader (rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter) uppgick totalt till

1 665 miljoner		kronor under 2010. Rörelsens
kostnader	för	AP-fonderna uppgick till
820 miljoner	kronor, varav 84 miljoner kronor

avsåg Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och 83 miljoner kronor avsåg fondens interna och externa förvaltningskostnader. AP-fonder- nas provisionskostnader uppgick till 477 miljoner kronor och de prestationsbaserade avgifterna uppgick till 368 miljoner kronor.

Jämfört med 2009 blev utfallet för Ålderspen- sionssystemet vid sidan av budgeten 3 095 mil- joner kronor (1,4 procent) högre. Pensionsut- betalningarna från AP-fonderna ökade med 2 791 miljoner kronor (1,3 procent). Det beror på att antalet ålderspensionärer ökar. Däremot minskade utgifterna för pensioner till följd av negativ inflation, svag inkomstutveckling och

balanseringen	inom	pensionssystemet.		Mellan
2008 och	2009	ökade	utgifterna	med
18 207 miljoner kronor (9,1			procent).	Ersätt-

ningen från AP-fonderna till Pensionsmyndig- heten m.fl. myndigheter ökade med 107 miljoner kronor (11,6 procent).

AP-fondernas administrationskostnader ökade med 198 miljoner kronor (13,5 procent). Det beror på att de prestationsbaserade kostnaderna ökade från 170 miljoner kronor till 368 miljoner kronor för 2010.

5.5Underliggande saldo och engångseffekter

Statens budgetsaldo för 2010 påverkades av betydande engångseffekter (tabell 5.62).

Tabell 5.62 Statens budgetsaldo justerat för större engångs- effekter 2010

Miljarder kronor

	2010
Statens budgetsaldo	-1,1
Justering för större engångseffekter	-10,4

varav
Försäljning av aktier	0

Extra aktieutdelningar	-2,6

Tillfällig placering Apoteket AB	-5,9

Återbetalning Swedavia AB	-0,9

Kapitaltillskott till bolag	3,1

Lån till Riksbanken	-4,3

Lån till andra länder	1,6

Venantius AB, förfalloprofil övertagna lån	0,6

Carnegie	-0,7

Övrigt, netto	-1,3

Statens budgetsaldo justerat för större
engångseffekter	-11,5

Engångseffekterna beräknas totalt påverka saldot positivt med 10,4 miljarder kronor. Apoteket AB väntas göra en extrautdelning till följd av försäljningen av 465 apotek 2009. I avvaktan på beslut om denna utdelning under 2011

placerades i	juni	2010 ett	belopp om
5,9 miljarder	kronor	tillfälligt	på konto i

Riksgäldskontoret, vilket påverkat budgetsaldot positivt.

Den största engångseffekten under 2009 avsåg Riksbankens lån i Riksgäldskontoret. Lånet som togs i euro och dollar motsvarande ursprungligen 97 miljarder kronor. Vid utgången av 2009 hade det till följd av valutakursvinster vid omsättning av lån minskat till 95,2 miljarder kronor, vilket var det negativa belopp som påverkade budgetsaldot 2009. Under 2010 har det totala lånet av samma orsak minskat med ytterligare 4,3 miljarder kronor, vilket innebär en positiv engångseffekt 2010.

Extra utdelningar från statliga aktier innebär

en positiv	effekt	och	uppgick 2010		till
2,6 miljarder	kronor.	Det	nya	bolaget Posten
Norden AB	gjorde	en	extra	utdelning	på

0,7 miljarder kronor. Vidare gjorde AB Svensk Exportkredit (SEK) en extra utdelning på

190

1,9 miljarder kronor motsvarande den realiserade vinsten efter skatt från försäljningen av bolagets aktier i Swedbank AB.

Det statliga bolaget Swedavia AB tog i april 2010 över Luftfartsverkets flygplatser och därmed också de lån i Riksgäldskontoret som är hänförliga till dessa. Dessa lån ska ersättas med lån på marknaden och återbetalas till Riksgälds- kontoret i den takt de förfaller t.o.m. 2013. Under 2010 har lån om 0,9 miljarder kronor återbetalats.

För att stärka det finansiella systemet i Sverige inrättades 2008 en stabilitetsfond i Riksgälds- kontoret för stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Fonden erhöll 2010 en del av köpeskillingen, 0,7 miljarder kronor, från försäljning av aktier i Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB vilka Riksgäldskontoret övertog 2008.

Negativa engångseffekter på utgiftssidan uppstod 2010 genom beslut om kapitaltillskott till SAS AB på 1,1 miljarder kronor och till det

nya bolaget	Inlandsinnovation		AB på
2,0 miljarder	kronor.	Vidare	utbetalade

Riksgäldskontoret 1,6 miljarder kronor avseende en del av lånet till Island. Därmed har hälften av det beviljade lånet utbetalats.

Justerat för engångseffekter uppgick budgetsaldot för 2010 till -11,5 miljarder kronor. När engångseffekterna exkluderats erhålls ett mått på den underliggande saldoutvecklingen (statens budgets underliggande saldo).

Diagram 5.1 Faktiskt och underliggande saldo på statens budget 1990–2010

200
150
100
50
0
-50
-100
-150
-200
-250
-300
1990	1992	1994	1996	1998	2000	2002	2004	2006	2008	2010

Faktiskt saldo Underliggande saldo

Under 1990-talets inledande år var staten tvungen att låna stora belopp. Under dessa år var engångseffekterna negativa som en följd av stora utbetalningar av bankstöd. Lånebehovet var som störst 1993 med 250 miljarder kronor. Därefter förbättrades saldot snabbt och vände till

Skr. 2010/11:101

överskott 1998. Två år senare uppgick överskottet till 102 miljarder kronor. Nästan hela överskottet bestod emellertid av engångsvisa försäljningsinkomster och över- föringar från AP-fonden. I början av 2000-talet försämrades saldona återigen, men underskotten dämpades av positiva engångseffekter även dessa år. Från 2005 visade det faktiska saldot åter överskott och ökade successivt till 2008. För 2009 visade det faktiska såväl som det underliggande budgetsaldot ett underskott. Det faktiska saldot vände från ett rekordstort överskott 2008 på 135 miljarder kronor till ett underskott på 176 miljarder kronor. Detta omslag berodde emellertid till stor del på olika engångseffekter. År 2008 tillfördes statens budget stora inkomster av aktieförsäljningar medan den 2009 belastades med tillfälliga utgifter till följd av insatser mot finanskrisen, främst Riksgäldskontorets upplåning för Riksbankens räkning. Även rensat för engångseffekter försvagades dock saldot, framför allt som en följd av den kraftiga konjunkturnedgången. För 2010 visar det faktiska saldot ett underskott på 1,1 miljarder kronor och det underliggandet saldot ett underskott på 11,5 miljarder kronor. Jämfört med 2009 har det faktiska saldot förbättrats med 175 miljarder kronor och det underliggande saldot med 72,4 miljarder kronor.

191

Skr. 2010/11:101

5.6Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget

Vid analys av och information om storleken på statens budget och påverkan på samhälls- ekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden eller anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på national- räkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer som har utarbetats av bl.a. EU.

Den realekonomiska fördelning av utgifterna som redovisas är: Transfereringar, konsumtion, investeringar samt räntor och finansiella transaktioner (se diagram 5.2)

De olika realekonomiska kategorierna presenteras övergripande och de viktigaste delarna i budgeten under respektive kategori kommenteras. I tabeller visas den real- ekonomiska fördelningen av utgifterna inom utgiftsområdena på statens budget, dvs. utgifterna på statens budget exklusive

Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering.

Vidare framgår den absoluta och procentuella förändringen mellan 2010 och 2009. I tabellerna 5.64, 5.68, 5.70 och 5.71 visas de realekonomiska kategorierna för respektive utgiftsområden 2006–2010. Tabellerna 5.65, 5.66, 5.67 och 5.69 visar de största anslagen inom de största realekonomiska arterna. Tabellerna redovisas i 2010 års struktur.

Diagram 5.2 Procentuell fördelning av budgetens utgifter 2010, realekonomiskt fördelade.

	Räntor 4%	Övrigt finansiellt
	Räntor 4%	1%
		1%

Investeringar 3%

Konsumtion 25%

Transfereringar

67%

192

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.63 Realekonomisk fördelning av anslagen 2006–2010

Miljoner kronor

								Procentuell
							Förändring	förändring
Realekonomisk art	Utfall 2010	Utfall 2009	Utfall 2008		Utfall 2007	Utfall 2006	2009–2010	2009–2010

Transfereringar	530 025	523 916	502 529		510 298	523 349	6 109	1,2
varav till

Hushållssektorn	288 037	291 248	278 243		288 003	302 917	-3 211	-1,1

Kommunala sektorn	126 412	127 364	108 763		113 950	104 717	-952	-0,7
Företagssektorn	33 611	32 075	32 649		32 165	36 216	1 536	4,8

Ålderspensionssystemet	23 116	23 632	23 779		23 744	26 636	-516	-2,2

Statliga ideella
organisationer	3 730	3 419	3 314		3 307	3 257	311	9,1

Internationell verksamhet	55 119	46 178	55 782		49 129	49 606	8 941	19,4
varav till EU-institutioner	30 407	19 192	31 526		26 635	25 920	11 215	58,4

Konsumtionsutgifter	196 332	189 820	176 148		173 268	166 108	6 512	3,4

varav
Löner inklusive sociala
avgifter	105 282	103 860	98 989		95 101	91 958	1 422	1,4
Omkostnader för konsumtion	58 254	54 289	44 958		45 008	42 282	3 965	7,3

Lokaler	16 260	16 121	15 569		15 341	14 126	139	0,9

Utgifter för försvarsändamål	6 634	6 540	9 199		10 976	10 837	94	1,4
Sociala naturaförmåner	9 902	9 010	7 433		6 842	6 905	892	9,9

Investeringsverksamhet	20 445	20 434	18 390		15 391	15 000	11	0,1

Räntor	29 087	36 727	39 574		52 595	54 952	-7 640	-20,8
varav räntor på
statsskulden	23 252	31 143	33 126		47 161	49 374	-7 891	-25,3
Finansiella transaktioner	10 500	10 373	53 622		17 621	6 124	127	1,2

Summa utgiftsområden	786 389	781 270	790 263		769 172	765 537	5 119	0,7

Transfereringar
Transfereringar				Diagram 5.3 Transfereringar på statens budget fördelade
				efter mottagarkategori 2010

Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EG-budgeten. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika delar av landet eller till internationell verksamhet. Transfereringar kan också avse omfördelningar för individen över tiden. I diagram 5.3 redovisas transfereringarna per mottagarkategori 2010.

Internationell verksamhet 11%

Ålderspensions- systemet 4%

Organisationer

Hushåll 54%

Kommuner 24%

Företag 6%

193

Skr. 2010/11:101

År 2010 utgjorde transfereringarna 67 procent av utgifterna inom utgiftsområdena på statens budget. Hushållen erhöll 54 procent av de totala transfereringarna.

Transfereringar till hushåll

I tabell 5.65 visas de största anslagen med transfereringar till hushåll. Dessa transfereringar har minskat med 3 211 miljoner kronor. Det beror framför allt på anslaget 10:1 Aktivitets- och

sjukersättningar	m.m.	som	minskat med
5 959 miljoner	kronor	till	56 328 miljoner

kronor. Anslaget är det anslag som har störst transfereringar till hushållen och utgifterna minskade för tredje året i rad. Minskningen beror dels på färre långtidssjukskrivningar och dels på att ett ökat antal personer lämnat

sjukersättning		för	ålderspension.			Anslaget
14:1 Bidrag		till	arbetslöshetsersättning				och
aktivitetsstöd ökade			för	andra	året i	rad	med
4 277 miljoner		kronor		till	34 342	miljoner
kronor.	Ökningen			beror	på	rådande

lågkonjunktur och ett svagt arbetsmarknadsläge. Anslaget 3:5 Kostnader för statlig för assistansersättning ökade med 1 435 miljoner till 23 188 miljoner kronor. Antalet assistans- berättigade har kontinuerligt ökat de senaste åren. Även det genomsnittliga antalet assistans- timmar har ökat.

Transfereringar till kommuner och landsting

Kommunerna var den näst största mottagaren av transfereringar 2010. Kommunalsektorn omfattar kommuner, landsting och kommunal- förbund. Under 2010 erhöll kommunerna 24 procent av de totala transfereringarna. I tabell 5.66 visas de största anslagen för transfereringar till kommunerna.

Under 2010 minskade transfereringarna till kommuner med 952 miljoner kronor eller 0,7 procent. Det beror framför allt på det under fjolåret nya anslaget 1:4 Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting på 14 000 miljoner kronor som inte fanns under 2010. Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning står för mer än hälften av de medel som staten lämnar till kommunerna via anslag. Utfallet för anslaget ökade med 12,3 procent till 72 749 miljoner kronor 2010. Ökningen beror på att anslagsnivån 2010 höjdes, en tillfällig generell höjning av statsbidraget gjordes för att upprätthålla de grundläggande välfärdstjänster som kommunsektorn tillhandahåller och till att dämpa nedgången i sysselsättningen i

kommunsektorn. Det skulle också kompensera för inkomstbortfall till följd av det förhöjda grundavdraget för pensionärer som beräknas medföra minskning av kommun- och landstingsskatt med 3,5 miljarder kronor.

Anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna svarar för den näst största transfereringen till kommunerna med 23 067 miljoner kronor, en ökning med 800 miljoner kronor 2010. Den största procentuella ökningen inom gruppen transfereringar till kommuner stod anslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning för. Det mer än fyrdubblades till 2 033 miljoner kronor. Orsaken är dels ökade satsningar på vuxen- utbildning och yrkeshögskolan, dels att finansieringen av bidrag till kvalificerad yrkes- utbildning tillkom 2010. Anslaget 1:2 Statligt utjämningsbidrag till LSS-kostnader ökade med 4,5 procent till 2 933 miljoner kronor. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på budgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121).

Transfereringar till utlandet
Den	tredje	största	kategorin	avser

transfereringar till utlandet, dvs. internationell

verksamhet. Dessa uppgick under 2010		till
10 procent av	de totala transfereringarna.	De
internationella	transfereringarna indelas	i

transfereringar till EU och transfereringar till övrig internationell verksamhet.

Transfereringar till EU bestod av anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen och utgjorde nästan 57 procent av de internationella

transfereringarna. EU-avgiften ökade	med
11 215 miljoner kronor eller 58 procent	2010.

vilket beror på att 2009 års utgifter reducerats med återbetalningar för tidigare år. Transfereringar till övrig internationell verksamhet utgjordes till största delen av anslaget 1:1 Biståndsverksamhet. Detta anslag utgjorde 35 procent av de internationella transfereringarna. Anslaget minskade med 3 039 miljoner eller 13,5 procent under 2010.

Transfereringar till företag

Transfereringar till företagssektorn uppgick till 6 procent av de totala transfereringarna 2010. Företagssektorn omfattar enligt national- räkenskaperna privata företag, ekonomiska föreningar, kommunala bolag, statliga bolag och statliga affärsverk. I tabell 5.67 specificeras de största anslagen med transfereringar till företag.

194

Transfereringar till ålderspensionssystemet

Transfereringar till ålderspensionssystemet består av statliga ålderspensionsavgifter som ingår i vissa anslag som ger pensionsrätter i ålderspensionssystemet. Exempel på sådana anslag är 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 1:7 Pensionsrätt för barnår och 1:2 Föräldraförsäkring inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning


och	aktivitetsstöd		inom		utgiftsområde
14 Arbetsmarknad		och		arbetsliv		samt
1:2 Studiemedel		m.m.	inom		utgiftsområde
15 Studiestöd.		Den	del	av	den	statliga
ålderspensionsavgiften			som beräknas			motsvara

Skr. 2010/11:101

pensionsrätt för premiepension och förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning redovisas som transferering till hushållssektorn eftersom premiepensionen inte anses tillhöra den statliga sektorn. Andelen av den statliga ålderspensionsavgiften som fördes till Riksgälds- kontoret var 14,1 procent för 2010.

Transfereringar till organisationer

Organisationer och ideella föreningar tillhörande den statliga sektorn får bidrag från staten. Transfereringar till organisationer och föreningar utgjorde mindre än en procent av de totala transfereringarna. I denna grupp ingår bl.a. Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen högskolan i Jönköping, Dramaten, Operan och Riksteatern.

195

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.64 Transfereringar per utgiftsområde 2006–2010

Miljoner kronor

Utgifts-							Förändring	Procentuell
Utgifts-							Förändring	förändring
område	Utgiftsområdesnamn	2010	2009	2008	2007	2006	2009–2010	2009–2010
01	Rikets styrelse	1 543	1 429	1 253	1 251	1 402	114	8,0
	Samhällsekonomi och
02	finansförvaltning	10 061	10 000	9 506	9 262	9 322	61	0,6
03	Skatt, tull och exekution	142	133	120	69	59	9	6,8

04	Rättsväsendet	285	372	422	443	391	-87	-23,4

05	Internationell samverkan	1 717	1 515	1 442	1 327	1 152	202	13,3
	Försvar samt beredskap mot
06	sårbarhet	1 330	2 042	2 115	1 933	2 205	-712	-34,9
07	Internationellt bistånd	24 425	26 610	25 299	23 552	24 469	-2 185	-8,2

08	Migration	3 115	2 670	2 716	2 298	2 004	445	16,7

	Hälsovård, sjukvård och
09	social omsorg	49 308	45 943	43 420	41 526	37 463	3 365	7,3

	Ekonomisk trygghet vid
10	sjukdom och handikapp	91 981	101 590	106 765	110 239	116 686	-9 609	-9,5

	Ekonomisk trygghet vid
11	ålderdom	40 928	42 305	42 591	43 738	45 019	-1 377	-3,3

	Ekonomisk trygghet för
12	familjer och barn	70 177	68 080	66 393	61 568	60 066	2 097	3,1

13	Integration och jämställdhet	4 685	4 883	4 731	2 089	3 428	-198	-4,1
	Arbetsmarknand och
14	arbetsliv	56 917	51 822	40 030	48 600	59 503	5 095	9,8
15	Studiestöd	16 406	15 746	14 543	14 808	15 373	660	4,2

	Utbildning och
16	universitetsforskning	14 997	12 679	11 398	10 910	15 600	2 318	18,3

	Kultur, medier, trossamfund
17	och fritid	9 227	8 248	7 911	8 080	7 709	979	11,9

	Samhällsplanering,
	bostadsförsörjning byggande
18	samt konsumentpolitik	680	1 023	1 260	5 026	5 554	-343	-33,5
19	Regional utveckling	2 989	2 966	2 529	2 698	3 030	23	0,8

20	Allmän miljö- och naturvård	1 624	1 774	1 454	1 169	2 255	-150	-8,5

21	Energi	1 770	2 202	1 440	1 518	1 023	-432	-19,6
22	Kommunikationer	3 012	2 734	3 437	3 674	3 195	278	10,2

	Areella näringar, landsbygd
23	och livsmedel	13 376	12 307	12 829	12 069	17 844	1 069	8,7

24	Näringsliv	3 233	2 946	2 627	2 834	2 421	287	9,7

	Allmänna bidrag till
25	kommuner	75 689	81 588	64 767	72 974	60 246	-5 899	-7,2

26	Statsskuldsräntor m.m.	1	1 117	7	8	10	-1 116	-99,9
	Avgiften till Europeiska
27	unionen	30 407	19 192	31 524	26 635	25 920	11 215	58,4
Summa utgiftsområden		530 025	523 916	502 529	510 298	523 349	6 109	1,2

Anm.: Ändrat innehåll i U013 och UO14 2009, justerat bakåt i tiden med de större anslagen

UO14 är justerat med följande anslag:

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetstöd

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

Lönebidrag och Samhall m.m.

Bidrag till lönegarantiersättning

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006

Ändrat innehåll i UO15 och UO16 2010, CSN:s och Överklagandenämnden för studiemedel:s förvalningsanslag har flyttats från UO16 till UO15, det har justerats bakåt i tiden på Konsumtion i övrigt så påverkar siffrorna så lite att det inte syns

196

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.65 Transfereringar till hushåll

Miljoner kronor

							Förändring	Procentuell
							Förändring	förändring
Anslag	Anslagsnamn	Utfall 2010	Utfall 2009	Utfall 2008	Utfall 2007	Utfall 2006	2009–2010	2009–2010
	Aktivitets- och
1001002	sjukersättningar m.m.	56 328	62 285	63 223	63 281	63 059	-5 957	-9,6

	Bidrag till
	arbetslöshetsersättning
1401002	och aktivitetsstöd	34 342	30 065	20 619	26 656	39 823	4 277	14,2
1201002	Föräldraförsäkring	29 539	28 008	26 949	25 448	23 995	1 531	5,5

1201001	Allmänna barnbidrag	23 731	23 364	23 389	23 516	23 611	367	1,6

	Kostnader för statlig
0903005	assistansersättning	23 188	21 753	19 858	18 171	16 090	1 435	6,6

	Sjukpenning och
1001001	rehabilitering m.m.	17 445	19 526	23 150	27 732	32 193	-2 081	-10,7

	Garantipension till
1101001	ålderspension	18 234	19 054	19 344	20 371	21 339	-820	-4,3

	Efterlevandepensioner till
1101001	vuxna	15 091	15 847	15 697	15 702	15 813	-756	-4,8

	Statliga tjänstepensioner
0201005	m.m.	10 046	10 002	9 502	8 957	8 598	44	0,4

1501002	Studiemedel m.m.	10 222	9 635	8 537	8 542	8 184	587	6,1
	Bostadstillägg till
1101001	pensionärer	7 091	6 907	7 113	7 263	7 448	184	2,7
	Arbetsskadeersättingar
1001004	m.m	4 249	4 757	4 961	5 386		-508	-10,7
	Bidrag till
1401011	lönegarantiersättning	1 338	2 964	832	593	198	-1 626	-54,9
	Övriga anslag	37 193	37 081	35 069	36 386	42 565	112	0,3

	Totalt	288 037	291 248	278 243	288 003	302 917	-3 211	-1,1

197

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.66 Transfereringar till kommuner och landsting 2006–2010

Miljoner kronor

							Förändring	Procentuell
							Förändring	förändring
Anslag	Anslagsnamn	Utfall 2010	Utfall 2009	Utfall 2008	Utfall 2007	Utfall 2006	2009–2010	2009–2010
	Kommunalekonomisk
2501001	utjämning	72 749	64 772	62 498	70 813	58 129	7 977	12,3

	Bidrag för
0901005	läkemedelsförmånerna	23 067	22 267	21 584	21 367	20 550	800	3,6

	Tillfälligt konjunkturstöd
	till kommuner och
2501004	landsting	-	14 000	-	-	-	-14 000	-

	Kommunersättningar vid
1301002	flyktingmottagande	4 516	4 662	4 651	4 175	3 045	-146	-3,1

	Maxtaxa i
	förskoleverksamhet,
1601007	skolbarnsomsorg m.m.	3 657	3 657	3 657	3 656	3 660	0	0,0
	Statligt utjämningsbidrag
2501002	för LSS-kostnader	2 933	2 808	2 259	2 138	1 898	125	4,5
	Ersättningar och
0801002	bostadskostnader	2 326	1 861	1 595	1 320	1 092	465	25,0
	Lönebidrag och Samhall
1401004	m.m.	2 226	2 148	2 151	1 204	1 114	78	3,6
	Statligt stöd till
1601015	vuxenutbildning	2 033	432	132	-	-	1 601	370,6
	Ersättningar för klinisk
1602056	utbildning och forskning	2 160	2 075	2 016	1 997	1 986	85	4,1
	Bidrag för arbetet med
	sjukskrivningar inom
1001006	hälso- och sjukvård	995	1 000	1 000	806	1	-5	-0,5

0901004	Tandvårdsförmåner m.m.	1 520	1 514	1 050	892	817	6	0,4
1601010	Fortbildning av lärare	512	530	377	42	-	-18	-3,4

091608	Kostnader för statlig
(2008)	assistansersättning	-4 309	-4 186	-3 856	-3 497	-3 208	4 186	-


	Övriga anslag	12 027	9 822	9 649	9 037	15 632	2 205	22,4
	Totalt	126 412	127 364	108 763	113 950	104 717	-952	-0,7


Tabell 5.67 Transfereringar till företag 2006–2010
Miljoner kronor
							Förändring	Procentuell
							Förändring	förändring
Anslag	Anslagsnamn	Utfall 2010	Utfall 2009	Utfall 2008	Utfall 2007	Utfall 2006	2009–2010	2009–2010
	Lönebidrag och Samhall
1401004	m.m.	9 758	9 358	9 357	8 790	8 365	400	4,3

	Gårdsstöd och djurbidrag
2301011	m.m.	7 104	6 948	6 962	7 180	11 665	156	2,2

	Åtgärder för landsbygdens
2301023	miljö och struktur	2 835	2 287	2 408	1 973	2 623	548	24,0

	Från EG-budgeten
	finansierade åtgärder för
	landsbygdens miljö och
2301024	struktur	2 308	1 673	1 898	1 575	1 817	635	38,0

	Övriga anslag	11 606	11 809	12 023	12 647	11 746	-203	-1,7

	Totalt	33 611	32 075	32 648	32 165	36 216	1 536	4,8

198

Konsumtion

Statlig konsumtion avser förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer samt försvarets inköp av krigsmateriel som inte kan användas för civilt bruk. I konsumtionsbegreppet ingår även myndigheters köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Detta gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkar- vård. Ungefär 400 av drygt 500 anslag på statens budget innehöll helt eller delvis konsumtions- utgifter. Utgifterna för konsumtion uppgick under 2010 till 25 procent av utgifterna inom utgiftsområdena på statens budget. Utgifts- områdena 6 Försvar och samhällets kris- beredskap, 16 Utbildning och universitets- forskning samt 4 Rättsväsendet hade de största utgifterna för konsumtion (tabell 5.68)

Löner

Drygt hälften eller ungefär 54 procent av utgifterna för konsumtion utgjordes av löner inklusive sociala avgifter. Sociala avgifter avser främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsanställda. Ökningen av löner inklusive sociala avgifter var 1,4 procent 2010. En stor del av detta utfall avser ackumulerade kostnader före 2009, som regleras andra år. I tabell 5.69 redovisas de största anslagen samt de anslag som haft en stor förändring av löneutgifterna mellan åren.

Anslaget 1:1 Polisorganisationen är det anslag som har störst löneutgifter. Dessa uppgick till 13 725 miljoner kronor 2010. De ökade med 5,4 procent eller 709 miljoner kronor under året till följd av satsningen på att nå målet med 20 000 poliser. Målet uppnåddes under 2010 och så många poliser har Sverige aldrig haft. Anslaget

Skr. 2010/11:101

1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, hade näst

störst	löneutgifter.	De	uppgick	till
10 864 miljoner kronor		2010,	en ökning	med

1 341 miljoner kronor. Ökningen beror på att det blivit fler anställda vid försvaret i samband med övergången från ett värnpliktsförsvar till ett försvar med anställda. Löneutgifterna på anslaget 2:1 Försäkringskassan minskade med 5,8 procent 2010 efter det att personal överfördes till den nya Pensionsmyndigheten. Antalet anställda vid

Försäkringskassan har	minskat med	nästan
700 personer. Anslaget	1:1 Skatteverket	ligger

kvar på nästan oförändrad nivå, men antalet anställda vid Skatteverket har minskat. Anslaget 1:6 Kriminalvården har ökade löneutgifter med 3,2 procent, bl. a. till följd av något fler anställda. Arbetsförmedlingen har ökat sina löneutgifter kraftigt beroende på en ökning av antalet årsarbetskrafter med drygt 1000 stycken. Regeringskansliets löneutgifter ligger kvar på ungefär samma nivå som under fjolåret.

Omkostnader

Till posten Omkostnader för konsumtion räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion ökade med 7,3 procent 2010. Det enskilda anslag som har

störst	omkostnader	för	konsumtion		är
1:2 Väghållning		inom		utgiftsområde
22 Kommunikationer.		Dessa		omkostnader
uppgick	till 8 744 miljoner		kronor 2010,		en
minskning med 11,3 procent.				Utgifterna	för

väghållningen har minskat på statens budget till följd av bolagiseringen av delar av Vägverket. Anslagen 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar, 1:1 Förbands- verksamhet och beredskap och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar, inom utgiftsområde

6 Försvar och	samhällets		krisberedskap	står
tillsammans	för	28,8 procent		eller
16 782 miljoner	kronor	av	omkostnaderna	för
konsumtion.

199

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.68 Konsumtion per utgiftsområde 2006–2010

Miljoner kronor

Utgifts-							Förändring	Procentuell
Utgifts-							Förändring	förändring
område	Utgiftsområdesnamn	2010	2009	2008	2007	2006	2009–2010	2009–2010
01	Rikets styrelse	9 694	10 305	9 418	8 883	8 939	-611	-5,9
	Samhällsekonomi och
02	finansförvaltning	1 954	1 870	1 780	1 868	2 403	84	4,5
03	Skatt, tull och exekution	8 702	8 813	8 958	9 222	8 589	-111	-1,3

04	Rättsväsendet	33 711	31 659	30 944	28 934	26 976	2 052	6,5

05	Internationell samverkan	290	296	303	255	268	-6	-2,0
	Försvar samt beredskap mot
06	sårbarhet	43 015	38 522	39 930	43 698	41 362	4 493	11,7
07	Internationellt bistånd	2 213	2 321	1 833	1 795	1 310	-108	-4,7

08	Migration	3 885	3 703	3 355	2 962	2 479	182	4,9

	Hälsovård, sjukvård och
09	social omsorg	6 577	7 033	5 649	5 063	4 637	-456	-6,5

	Ekonomisk trygghet vid
10	sjukdom och handikapp	7 174	7 878	8 559	8 686	8 742	-704	-8,9

	Ekonomisk trygghet vid
11	ålderdom	525	-	-	-	-	525	-

	Ekonomisk trygghet för
12	familjer och barn	-	-	-	-	-	-	-

13	Integration och jämställdhet	516	449	738	946	1 011	67	14,9
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	11 447	8 602	7 180	7 295	8 599	2 845	33,1

15	Studiestöd	689	702	673	671	653	-13	-1,9

	Utbildning och
16	universitetsforskning	36 062	33 751	31 174	29 417	28 999	2 401	7,1

	Kultur, medier, trossamfund
17	och fritid	1 983	1 900	2 085	1 896	1 761	83	4,4

	Samhällsplanering,
	bostadsförsörjning byggande
18	samt konsumentpolitik	834	734	771	734	678	100	13,6

19	Regional utveckling	161	200	196	161	232	-39	-19,5

20	Allmän miljö- och naturvård	3 166	2 889	2 740	2 575	1 574	277	9,6
21	Energi	902	808	619	636	558	94	11,6

22	Kommunikationer	16 883	17 551	13 688	12 908	11 843	-668	-3,8

	Areella näringar, landsbygd
23	och livsmedel	3 785	3 660	3 543	3 292	3 035	125	3,4

24	Näringsliv	2 162	2 249	2 003	1 371	1 460	-87	-3,9
	Allmänna bidrag till
25	kommuner	2	1	3	0	0	1	100,0
26	Statsskuldsräntor m.m.	-	3 924	4	-	-	-3 924	-100,0

	Avgiften till Europeiska
27	unionen	-	-	-	-	-	-	-

Summa utgiftsområden		196 332	189 820	176 148	173 268	166 108	6 512	3,4

Utgiftsområde 13 och 14 har justerats för att få jämförbarhet med 2009.

200

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.69 Lön inkl. sociala avgifter 2006–2010

Miljoner kronor

							Förändring	Procentuell
							Förändring	förändring
Anslag	Anslagsnamn	Utfall 2010	Utfall 2009	Utfall 2008	Utfall 2007	Utfall 2006	2009–2010	2009–2010
0401001	Polisorganisationen	13 725	13 016	12 595	11 535	10 783	709	5,4
	Förbandsverksamhet och
0601001	beredskap	10 864	9 523	11 163	11 273	11 642	1 341	14,1
1002001	Försäkringskassan	5 080	5 390	5 342	5 135	5 679	-310	-5,8

0301001	Skatteverket	4 968	4 936	5 034	4 890	4 672	32	0,6

0401006	Kriminalvården	4 373	4 237	4 008	3 681	3 389	136	3,2
0104001	Regeringskansliet m.m.	3 895	3 876	3 674	3 335	3 102	19	0,5

	Arbetsförmedlingens
1401001	förvaltningskostnader	4 430	3 638	3 715	3 737	3 644	792	21,8

0401005	Sveriges Domstolar	3 149	3 030	3 009	2 870	2 672	119	3,9

	Övergångseffekter av
	kostnadsmässig
2601004	anslagsavräkning	-	2 668	-	-	-	-2 668	-100,0

2201004	Banhållning	1 646	2 406	2 526	2 467	2 372	-760	-31,6

	Vetenskapsrådet: Forskning
1603001	och forskningsinformation	2 475	2 412	2 134	1 661	1 660	63	2,6


	Övriga anslag	50 677	48 728	45 789	44 518	42 343	1 949	4,0

	Totalt	105 281	103 860	98 989	95 101	91 958	1 421	1,4

Investeringar

Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som dataprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som är ämnade att användas i produktion.

Av utgifterna inom budgetens utgiftsområden uppgick investeringarna till knappa 3 procent. Försvarets inköp av krigsmateriel, som inte kan användas för civilt bruk, ingår i konsumtion som tidigare nämnts. De anslagsfinansierade investeringarna bestod främst av investeringar i

infrastruktur, vägar och järnvägar. Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största delen (drygt 91 procent) av de totala investeringarna (se tabell 5.70). Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår därför inte i utgifterna inom budgetens utgiftsområden utan redovisas under Riksgäldskontorets nettoutlåning. Myndigheternas amorteringar på lån redovisas som finansiella transaktioner. På så sätt kommer investeringar med inom budgetens utgiftsområden när de amorteras.

201

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.70 Investeringar per utgiftsområde 2006–2010

Miljoner kronor

Utgifts-							Förändring	Procentuell
Utgifts-							Förändring	förändring
område	Utgiftsområdesnamn	2010	2009	2008	2007	2006	2009–2010	2009–2010
01	Rikets styrelse	26	17	41	56	55	9	53
	Samhällsekonomi och
02	finansförvaltning	19	19	18	12	27	0	0
03	Skatt, tull och exekution	21	12	-57	10	24	9	75

04	Rättsväsendet	86	65	3	-10	30	21	32

05	Internationell samverkan	1	1	1	1	1	0	0
	Försvar samt beredskap mot
06	sårbarhet	232	226	267	280	73	6	3
07	Internationellt bistånd	2	3	3	-10	8	-1	-33

08	Migration	10	6	5	5	-2	4	67

	Hälsovård, sjukvård och social
09	omsorg	19	14	15	24	15	5	36

	Ekonomisk trygghet vid
10	sjukdom och handikapp	10	3	2	1	8	7	233

	Ekonomisk trygghet vid
11	ålderdom	6	-	-	-	-	6	-

	Ekonomisk trygghet för
12	familjer och barn	-	-	-	-	-	-	-

13	Integration och jämställdhet	1	3	0	-1	5	-2	-67
14	Arbetsmarknand och arbetsliv	40	19	4	14	53	21	111

15	Studiestöd	1	-	-	-	-	1	-

	Utbildning och
16	universitetsforskning	836	767	878	622	626	69	9

	Kultur, medier, trossamfund
17	och fritid	21	23	18	18	17	-2	-9

	Samhällsplanering,
	bostadsförsörjning byggande
18	samt konsumentpolitik	17	68	26	23	10	-51	-75

19	Regional utveckling	0	1	0	1	0	-1	-100

20	Allmän miljö- och naturvård	327	452	445	531	679	-125	-28
21	Energi	21	9	6	7	7	12	133

22	Kommunikationer	18 717	18 680	16 691	13 774	13 333	37	0

	Areella näringar, landsbygd
23	och livsmedel	21	26	17	20	22	-5	-19

24	Näringsliv	11	11	8	14	9	0	0
	Allmänna bidrag till
25	kommuner	-	-	-	-	-	-	-
26	Statsskuldsräntor m.m.	-	9	-	-	-	-9	-

	Avgiften till Europeiska
27	unionen	-	-	-	-	-	-	-

Summa utgiftsområden		20 445	20 434	18 390	15 391	15 000	11	0

Anm.: Nästan hela UO13 har flyttat till UO14, endast små belopp på när det gäller Investeringar UO13 och UO14 har bytt plats på åren 2005-2008 för att stämma med 2009

Räntor och finansiella transaktioner

I tabell 5,71 redovisas de realekonomiska kategorierna Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde. Den realekonomiska gruppen

räntor avser räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. räntesubventioner för studielån. Räntorna uppgick till 4 procent av utgifterna inom budgetens utgiftsområden 2010. De två största anslagen var 1:1 Räntor på statsskulden

202

och 1:3 Studiemedelsräntor m.m. Dessa svarade tillsammans för nästan 99 procent av de totala ränteutgifterna. Räntor på statsskulden särredovisas i tabell 5.63. Studiemedelsräntorna ökade 2010 med 4,3 procent till 5 458 miljoner kronor

Under posten finansiella transaktioner finns bl.a. amorteringar, utlåning och utgifter för upplåning och låneförvaltning. Under 2010 ökade posten finansiella transaktioner med 1,2 procent till 10 500 miljoner kronor. Den kraftiga minskningen mellan 2008 och 2009 med 81 procent beror framförallt på att regeringen 2008 gjorde extra satsningar i samband med finanskrisen på totalt 23 000 miljoner kronor i form av olika finansiella tillskott. Dessutom

Skr. 2010/11:101

gjordes extra amorteringar av infrastrukturlån med 25 299 miljoner kronor 2008. Det anslag som har störst finansiella transaktioner 2010 är 1:21 Kapitalinsatser i statliga bolag. Dessa finansiellas transaktioner uppgick till 3 063 miljoner kronor och avser dels svenska statens deltagande i nyemissionen i SAS AB med 1 063 miljoner kronor, dels på att regeringen i december bildade riskkapitalbolaget Innlands- innovation AB (2 000 miljoner kronor). Det näst största anslaget under posten övrigt finansiellt är anslaget 1:4 Banhållning. Dessa utgifter uppgick till 698 miljoner kronor och avser amorteringar på infrastrukturlån.

203

Skr. 2010/11:101

Tabell 5.71 Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2006–2010

Miljoner kronor

Utgifts-							Förändring	Procentuell
Utgifts-							Förändring	förändring
område	Utgiftsområdesnamn	2010	2009	2008	2007	2006	2009–2010	2009–2010
01	Rikets styrelse	394	400	253	403	241	-6	-2
	Samhällsekonomi och
02	finansförvaltning	111	116	74	65	80	-5	-4
03	Skatt, tull och exekution	520	476	425	370	339	44	9

04	Rättsväsendet	1 405	1 549	1 324	1 260	1 108	-144	-9

05	Internationell samverkan	-11	3	4	3	4	-14	-467
	Försvar samt beredskap mot
06	sårbarhet	1 088	1 316	718	619	622	-228	-17
07	Internationellt bistånd	28	667	318	104	107	-639	-96

08	Migration	81	142	58	31	43	-61	-43

	Hälsovård, sjukvård och social
09	omsorg	110	75	47	53	61	35	47

	Ekonomisk trygghet vid
10	sjukdom och handikapp	769	499	536	539	248	270	54

	Ekonomisk trygghet vid
11	ålderdom	15	-	-	-	-	-	-

	Ekonomisk trygghet för familjer
12	och barn	0	0	0	-	-	0	0

13	Integration och jämställdhet	-10	-2	15	22	26	-8	-53
14	Arbetsmarknand och arbetsliv	152	177	114	156	187	-25	-14

15	Studiestöd	5 485	5 234	4 527	4 481	4 732	251	5

	Utbildning och
16	universitetsforskning	1 339	1 407	441	617	650	-68	-5

	Kultur, medier, trossamfund
17	och fritid	107	98	103	97	98	9	9

	Samhällsplanering,
	bostadsförsörjning byggande
18	samt konsumentpolitik	28	81	17	18	255	-53	-65

19	Regional utveckling	28	36	73	19	70	-8	-22

20	Allmän miljö- och naturvård	44	47	28	37	38	-3	-6
21	Energi	11	26	13	11	15	-15	-58

22	Kommunikationer	1 172	1 607	27 668	13 933	2 584	-435	-27

	Jord- och skogsbruk, fiske med
23	anslutande näringar	265	375	119	98	84	-110	-29

24	Näringsliv	3 096	1 358	8 123	34	25	1 738	128
25	Allmänna bidrag till kommuner	-	-	-	-	-	-	-

26	Statsskuldsräntor m.m.	23 360	31 413	48 195	47 246	49 462	-8 053	-26

	Avgiften till Europeiska
27	unionen	-	-	-	-	-	-	-

Summa utgiftsområden		39 587	47 100	93 196	70 216	61 076	-7 513	-16

Anm.: Nästan hela UO13 har flyttat till UO14, endast små belopp på när det gäller Ränta och övrigt finansiellt UO13 och UO14 har bytt plats på år 2005-2008 för att stämma med 2009

204

Skr. 2010/11:101

5.7Bemyndiganden

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen beslutar, beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det budgeten avser. De åtaganden som gjorts räknas inte som ekonomiska händelser som ska redovisas mot anslag. När ett bemyndigande utnyttjas ska detta redovisas mot det av riksdagen beslutade bemyndigandebeloppet.

Det totala bemyndigandebeloppet för 2010 var 297 miljarder kronor. Utestående åtaganden den 31 december 2010 uppgick till 256 miljarder

kronor.
Utgiftsområdena	22	Kommunikationer,
6 Försvar och samhällets		krisberedskap och
7 Internationellt	bistånd	har	störst

bemyndiganden. De största beloppen avser anslagen 1:4 Banhållning, 1:1 Biståndsverksam- het, 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar samt 1:2 Väghållning.

En specifikation av utestående åtaganden den 31 december 2010 per anslag redovisas i bilaga 4.

Störst avvikelse mellan bemyndiganderam och utestående åtagande finns inom utgiftsområdena 7 Internationellt bistånd och 22 Kommunika- tioner.

Anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd har störst avvikelse mellan beslutat bemyndigande och utestående åtaganden, ca 13 miljarder kronor. Utfallet påverkas av att avtal sluts senare än beräknat samt att det i mottagarländerna inträffar oförutsedda händelser som inverkar på planerade beslut om projekt och program. Förändringar kan även inträffa på grund av att utbetalningar av redan beslutade insatser förskjuts över tiden. Utestående åtaganden i förhållande till bemyndiganderamen uppgår till 75 procent för Sidas del av anslaget 1:1 Biståndsverksamhet och har väsentligt förbättrats jämfört med 2009 (52 procent). Avvikelsen på 1,8 miljarder kronor för anslaget 2:1 Reform- samarbete i Östeuropa beror på att avtalslängd och avtalsbelopp inte har ökat i den omfattning som var planerat.

Avvikelsen för anslaget 1:4 Banhållning under utgiftsområde 22 Kommunikationer beror främst på en förändring i redovisningen som innebär att räntekostnader för ännu ej upptagna

Tabell 5.72 Bemyndiganden 2010

Miljoner kronor

Utgifts-		Bemyndiganderam1	Utestående
område		Bemyndiganderam1	åtaganden
UO 01	Rikets styrelse	185	128

	Samhällsekonomi och
UO 02	finansförvaltning	30	0

UO 05	Internationell samverkan	134	80

	Försvar och samhällets
UO 06	krisberedskap	55 650	52 667

UO 07	Internationellt bistånd	63 343	48 432
	Hälsovård, sjukvård och
UO 09	omsorg	1 433	1 118
	Ekonomisk trygghet vid
UO 10	sjukdom	2 029	2 023
	Integration och
UO 13	jämställdhet	60	1
	Arbetsmarknad och
UO 14	arbetsliv	17 679	14 084
UO 15	Studiestöd	7	3

	Utbildning och
UO 16	universitetsforskning	12 925	12 334

	Kultur, medier,
UO 17	trossamfund och fritid	442	391

	Samhällsplanering,
	bostadsförsörjning samt
UO 18	konsumentpolitik	85	24
UO 19	Regional tillväxt	6 945	5 454

	Allmän miljö och
UO 20	naturvård	3 568	2 336

UO 21	Energi	5 151	3 750

UO 22	Kommunikationer	112 835	100 477
	Areella näringar,
UO 23	landsbygd och livsmedel	10 130	9 123
UO 24	Näringsliv	4 538	3 766

Summa utgiftsområden		297 170	256 191

1Beslutade bemyndiganden enligt budgetpropositionen och tilläggsbudgetar för

2010

lån inte redovisas mot bemyndiganderamen. Detta rör fall där det råder osäkerhet kring om investeringen ska finansieras med lån, anslag eller på annat sätt. I och med denna förändring redovisas åtaganden för anslagen 1:2 Väghållning och 1:4 Banhållning enligt samma principer. Därtill har volymen ingångna åtaganden avseende investeringar på järnvägssidan blivit lägre än tidigare beräknat. Samma förklaring gäller för avvikelsen på anslaget 1:2 Väghållning. För att kunna hantera variationer i kostnaderna för stora investeringsprojekt har bemyndigande- ramarna, så som beskrivs i budgetpropositionen för 2011, legat på en högre nivå än beräknade

205

Skr. 2010/11:101

åtaganden. Denna buffert har inte behövt utnyttjas under 2010. Vad gäller anslaget 1:12 Trafikavtal förklaras avvikelsen med att priset på de rörliga komponenterna, t.ex. olja, som ingår i trafikavtalen varit lägre än den nivå som hade krävt ett fullt utnyttjande av ramen (se prop. 2009/10:1 utg.omr. 22 avsnitt 3.8.13).

Bemyndiganderamen för anslaget 1:10,

Fortbildning av lärare och förskolepersonal under utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning har av Skolverket överskridits med 15,4 miljoner kronor. Det beror främst på att förväntade utbetalningar av statsbidrag till huvudmän baseras på uppgifter om beviljat antal platser.

206

Statliga garantier och krediter

Skr. 2010/11:101

6 Statliga garantier och krediter

6.1Statliga garantier

Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsåtagande, vilket leder till en finansiell risk för staten. Generella regler för hanteringen av statliga garantier finns i lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen). Dessutom finns det garantier som regleras i särskild lagstiftning.

Enligt budgetlagen får regeringen ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. En garantiavgift ska tas ut som motsvarar statens ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Avgifterna sätts in på konton hos Riksgäldskontoret, i bank eller placeras i värdepapper. Avgifterna ska täcka förväntade kostnader för garantierna, vilka består av förväntade förluster (eller eventuella återvinningar) i de fall garantitagaren inte kan fullgöra sina förpliktelser samt administrationskostnader. Garantiverksamheten förväntas på så sätt vara självfinansierad på lång sikt. Denna princip för garantigivning kallas för den statliga garantimodellen. Exempel på stora garantiåtaganden som omfattas av garantimodellen är exportkreditgarantier och kreditgarantier för infrastrukturprojekt. Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från modellen.

Riksdagen har beslutat om en ny budgetlag (prop.2011/11:40, bet. 2010/11:KU14, rskr. 2010/11:177). Den nya budgetlagen (2011:203) innebär en rad ändrade och nya bestämmelser i förhållande till den tidigare budgetlagen som bland annat berör statliga garantier och statlig

utlåning med kreditrisk. Den största skillnaden inom detta område är en modell för den statliga utlåningen som innebär att garanti- och kreditgivning kommer att behandlas enligt samma principer, dvs. en gemensam statlig garanti- och kreditmodell. Den nya budgetlagen trädde i kraft den 1 april 2011 med vissa övergångsbestämmelser.

Med anledning av den nya budgetlagen har regeringen fattat beslut om en ny förordning (2011:211) om utlåning och garantier. Förordningen innehåller mer enhetliga och detaljerade bestämmelser av garantigivning och utlåning med kreditrisk.

Vid sidan av budgetlagen finns garantier som regleras i särskilda lagar. Avgifterna för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och sätts ofta på andra grunder än att det ska täcka de förväntade kostnaderna. Insättningsgarantin, investerarskyddet och bankgarantiprogrammet är exempel på garantier som hanteras utanför garantimodellen.

I samband med att den finansiella krisen tilltog under hösten 2008 beslutade riksdagen och regeringen om åtgärder för att trygga det finansiella systemet. Flera av dessa åtgärder gällde garantier och ledde till en väsentlig ökning av statens garantiåtagande. Även under 2010 var statens garantiåtaganden stora. Programmet för garantier av bankers värdepappersupplåning, som tillkom hösten 2008, har förlängts vid flertalet tillfällen och löper nu fram till den 30 juni 2011. Efter halvårsskiftet 2010 har inga nya garantier ställts ut och alla institut har nu lämnat garantiprogrammet. Dock har några av instituten fortfarande kvar garanterade skuldförbindelser inom ramen för programmet.

209

Skr. 2010/11:101

Oron för kreditförsörjningen till företagssektorn i krisens spår gjorde att riksdagen höjde Exportkreditnämndens ram för garantigivning. Utställda exportkreditgarantier och utfästelser var även under 2010 på en hög nivå.

I beloppet ingår inte de två utestående kapitaltäckningsgarantierna till Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, eftersom dessa åtaganden inte kan beloppsbestämmas. Även för investerarskyddet saknas det uppgifter om storleken på statens åtagande.

Utöver dessa utfärdade garantier finns det

6.1.1Garantiportföljens sammansättning utfästelser om nya garantier på 186 miljarder

Statens garantiportfölj ökade något under 2010 och uppgick till 1471 miljarder kronor vid utgången av 2010, jämfört med 1461 miljarder år 2009. Störst av åtagandena är insättningsgarantin (948 miljarder kronor per 31 december 2009) följd av kreditgarantier (415 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (99 miljard- er kronor). Övriga åtaganden, främst pensions- garantier, uppgår till 8,4 miljarder kronor.

kronor, i huvudsak i form av exportkreditgarantier.

Garantierna hanteras av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret, Exportkreditnämnden (EKN), Statens bostadskreditnämnd (BKN) samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansieringsinstitut hanteras av Finansdepartementet och Utrikesdepartementet men redovisas av Riksgäldskontoret.

Tabell 6.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2010-12-31

Miljoner kronor

Typ av garanti	Garantier	Utfästelser
Insättningsgarantin1	947 646
Investerarskyddet2
Kreditgarantier	415 000	186 280
Bankgarantier	176 347

Exportgarantier3	201 448	178 009
U-kreditgarantier	1 048	249
Fristående garantier	173	2 824

Infrastruktur	25 265

Bostadskrediter	2 366
Internationella åtaganden	6 372

Fordonsindustri	1 953	5 198

Övrigt	28
Garantier om tillförsel av kapital	98 609

Kapitaltäckningsgarantier4
Grundfondsförbindelser	1 005
Garantikapital	95 604

Övrigt	2 000

Pensionsgarantier5	8 440
Övriga garantier	1 622

Affärsverkens garantier, m.fl.	1 622

Totalt	1 471 317	186 280

1Åtagandet för Insättningsgarantin avser den 31 december 2009.

2För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna..

3Avser såväl bundna som obundna utfästelser.

4Det finns två kapitaltäckningsgarantier för vilka inte några värden uppskattats eftersom garantierna är obegränsade till tid och belopp.

5Åtagandet Pensionsgarantier avser den 31 december 2009.

Diagram 6.1 Garantiåtaganden 2004–2010
Miljoner kronor
1 600 000
1 400 000
1 200 000
1 000 000
800 000
600 000
400 000
200 000
-
2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
	Övriga garantier			Insättningsgarantin

Av riksdagen beslutade garantiramar

I tabell 6.1 redovisas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna utfärdat. I tabell 6.2 redovisas en sammanställning över av riksdagen beslutade garantiramar och till vilka belopp dessa har utnyttjats. Riksdagen beslutar om en stor mängd garantier inom olika program. I tabell 6.2 anges ramarna för de program där nya garantier får utfärdas. Därutöver finns ett antal enskilda garantier där riksdagen fastställt ett visst belopp för åtagandet. Sådana enskilda garantier ingår i tabell 6.1 men inte i tabell 6.2, vilket gör att totalbeloppen i dessa tabeller inte är exakt jämförbara.

210

Skr. 2010/11:101

Finanskrisen ledde till både nya och utökade garantiramar och därmed större volymer av utfärdade garantier. Regeringen satte ramen för bankgarantiprogrammet, som tillkom med stöd av lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut, till 1 500 miljarder kronor. Den maximala ramen halverades i november 2010 och är nu 750 miljarder kronor. För Riksgäldskontorets övriga garantigivning finns ramar för enskilda projekt och några mindre program.

Riksdagen höjde i början av 2009 ramen för EKN:s garantigivning från 200 miljarder kronor

Tabell 6.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2010-12-31

Miljoner kronor

till 350 miljarder kronor. Riksdagen beviljade senare en ytterligare ökning till 500 miljarder kronor från den 1 januari 2010. Det finns en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investeringsgarantier.

Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden är 5 miljarder kronor.

BKN får ställa ut kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder till ett belopp om högst 10 miljarder kronor inklusive tidigare gjorda åtaganden. För BKN:s övriga verksamhetsgrenar finns ramar på lägre belopp.

Beslutade garantiramar

Utfärdade garantier

RGK

Insättningsgarantin 1	Obegränsad	947 646
Garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige 2	Obegränsad
Investerarskyddet	Obegränsad	*

Garantier till banker m.fl. för skuldförbindelser3	750 000	176 347
Kreditgaranti till AB Svensk Exportkredit för upplåning2	250 000	0
Kreditgarantier till företag inom fordonsindustrin för lån i EIB för omställning till grön
teknologi m. m.4	20 000	1 953
Kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiets upplåning	Obegränsad	25 265

Nordiska investeringsbanken, garantier för projektinvesteringslån5	6 038	6 038
Nordiska investeringsbanken, garantier för miljöinvesteringslån5	934	290
Pensionsgarantier	30 000	8 440

Kreditgarantier till UD-anställda	50	1
EKN
Exportkreditgarantier (garantier och utfästelser)6	500 000	304 879
därav för s.k. SLV-garantier (stipulated loss value-garantier avseende export av civila
flygplan)	5 000	2 081
Investeringsgarantier	10 000	0

Sida
Totalram	5 000

därav biståndsgarantier (garantier och utfästelser)		1 297

därav fristående garantier och utfästelser		2 997
BKN
Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder7	10 000	1 832
Kreditgarantier för avlösen av kommunala borgensåtaganden8	1 000	534
Förvärvsgarantier	5 000

Summa		1 477 519

1Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 januari 2009.

2Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen.

3Bankgarantiprogrammet är en följd av finanskrisen.

4Garantierna är en följd av finanskrisen och konjunkturnedgången.

5Avvikelsen från posten Internationella åtaganden i tabell 6.1 beror på garantiåtagandet till Dom Shvetsii på 43 mnkr.

6I beloppet 304 879 ingår garantier, samtliga bundna utfästelser och hälften av de obundna utfästelserna, vilket förklarar skillnaden mot tabell 6.1.

7Såväl garantier för färdigställda fastigheter som för fastigheter under byggtiden.

8Total ram för kreditgarantierna är 10 000 mkr inklusive avlösen av kommunala borgensåtaganden på 1 000 mnkr.

* För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna.

211

Skr. 2010/11:101

6.1.2De olika garantityperna

I följande avsnitt presenteras de olika garantityperna. Som tidigare nämnts hamnar de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempel- vis insättningsgarantin och bankgarantierna, hanteras dock utanför garantimodellen.

Insättningsgarantin

Syftet med insättningsgarantin är ett starkt konsumentskydd för allmänhetens insättningar och att bidra till stabilitet i det finansiella systemet. Garantin infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EU-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i flera länder utanför EU. De institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en avgift till staten.

Den 31 december 2010 höjdes det maximala ersättningsbeloppet för den svenska insättnings- garantin. Förändringen var en anpassning till EU:s regelverk som innebär att ersättnings- beloppen inom EU ska vara 100 000 euro oavsett land. Under 2010 var det maximala ersättningsbeloppet 50 000 euro, dock minst 500 000 kronor. Regeringen har också möjlighet att ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet. De garanterade insättningarna uppgick till 948 miljarder kronor per den 31 december 2009.

Erfarenheter från den finansiella krisen har gjort att ett omfattande arbete pågår på EU-nivå för att uppdatera och förändra regelverket för insättningsgarantin. Genom en ökad harmonisering inom EU ska konsumentskyddet ytterligare stärkas samt bidra till att förstärka den finansiella stabiliteten.

Under året betalades ersättning ut till kunder i Capinordic Bank som är en dansk bank med filial i Sverige. Spararna fick ersättning upp till 50 000 euro från den danska insättningsgarantin. Eftersom filialen hade tecknat avtal om komplettering täckte den svenska garantin

skillnaden	mellan	50 000 euro	och
500 000 kronor	på grund	av att det	svenska

beloppet var högre på utbetalningsdagen. Ersättningsfallet belastade insättningsgaranti- fonden med 10,6 miljoner kronor.

Eftersom garantin ligger utanför garanti- modellen och avgiften bestäms på andra grunder finns det i dag ingen värdering av statens ekonomiska risk i insättningsgarantin. Avgiften regleras i lagen (1995:1571) om insättnings- garantin.14

Investerarskyddet

När en kund anlitar ett värdepappersinstitut för köp, försäljning eller deponering av värdepapper är institutet skyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från sina egna. Om institutet trots detta inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, t.ex. därför att det efter konkursen inte går att klargöra vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter därmed en konkurs i kombination med grovt slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet är maximalt 250 000 kronor per kund och institut.

Inga nya ersättningsfall inträffade under året. Riksgäldskontoret har dock arbetat vidare med ett tidigare ersättningsfall, värdepappersbolaget CTA Lind & Co Scandinavia (CTA). Under året har Riksgäldskontoret begärt in uppgifter från de berörda instituten för att kunna beräkna varje instituts avgift. I början av 2011 kommer kostnaderna att faktureras.

För investerarskyddet betalar de institut som omfattas av skyddet en årlig administrativ avgift. Ersättningsfall som uppstår finansieras i efterhand av samma institut.

Kreditgarantier

Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. Dessa innebär att staten tar på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankers upplåning eller för finansiering av investeringar i exportaffärer,

14 För insättningsgarantin ska institutens sammanlagda avgifter för ett år motsvara 0,1 procent av de garanterade insättningarna vid utgången av föregående år.

212

infrastruktur, bostäder etc., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare.

Garantiprogram för att underlätta bankernas upplåning

Under hösten 2008 beslutade regeringen med stöd av lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut om ett garantiprogram för att underlätta bankernas och bostadsinstitutens upplåning under den rådande globala finanskrisen. Det syftar till att ge bättre förutsättningar för företag och hushåll som behöver låna pengar. Garantiprogrammet är en direkt följd av den finansiella krisen och löper efter flera förlängningar fram till den 30 juni 2011.

Garantiprogrammet ger banker, bostads- institut och vissa kreditmarknadsbolag möjlighet att avtala med staten om garantier för en del av sin upplåning. Garantin innebär att institutet, mot en riskbaserad garantiavgift, kan avtala med staten om en garanti för refinansiering av förfallande lån under en viss löptid. För varje utfärdad garanti betalar institutet en avgift till staten. Prissättningen följer regler som fastställts på EU-nivå. Avgifterna förväntas täcka kostnaderna för eventuella förluster som uppstår på grund av garantierna.

Den totala beloppsgränsen för garantiprogrammet var inledningsvis 1 500 miljarder kronor. I november 2008 gick Swedbank AB, Swedbank Hypotek AB och Volvofinans Bank AB med i programmet. Under 2009 gick Sveriges Bostadsfinansierings- aktiebolag (SBAB), Sparbanken Gripen, Carnegie Investment Bank och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) med. I samband med förlängningen av programmet i augusti 2009 valde SBAB och SEB att inte förlänga avtalen. SEB begärde aldrig att få några garantier utställda. Övriga institut lämnade garanti- programmet under 2010. Alla institut med undantag för SEB och Swedbank Hypotek har dock fortfarande skuldförbindelser som är garanterade inom ramen för programmet.

Efter halvårsskiftet 2010 har inga nya garantier ställts ut. I slutet av året hade de utestående garantierna minskat till 176 miljarder kronor från 271 miljarder kronor i slutet av 2009. Regeringen beslutade den 18 november 2010 att garantiprogrammet ska vara kvar, men den maximala ramen halverades till 750 miljarder kronor.

Skr. 2010/11:101

I diagram 6.2 visas hur omfattningen beräknas att avta kontinuerligt under de kommande åren, under förutsättning att inga nya garantier ställs ut och att de utestående garantierna behålls löptiden ut.

Diagram 6.2 Prognos för bankgarantiprogrammet över tiden

(Under antagandet att inga nya garantier ställs ut)

Miljoner kronor

400
350
300
250
200
150
100
50
0
dec-07	dec-08	dec-09	dec-10	dec-11	dec-12	dec-13
		Åtagande		Prognos över åtagande

Exportgarantier

EKN har i uppdrag att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Efterfrågan på exportgarantier ökade kraftigt under senare delen av 2008 för att nå rekordnivå under 2009. För att möta efterfrågan utökades ramen för exportgarantier i januari 2009 till 350 miljarder kronor. Den 1 januari 2010 höjdes ramen till 500 miljarder kronor.

Finanskrisen och den pågående låg- konjunkturen har haft stor inverkan på företagens möjligheter att genomföra export- affärer och få riskskydd. Ökningen i efterfrågan på EKN-garantier gäller i lika hög grad för små som för medelstora och stora företag.

Under 2010 utfärdades nya utfästelser och garantier för 243 miljarder kronor. Det är en minskning med 99 miljarder jämfört med 2009. Dock stod utfärdade garantier för 114 miljarder kronor, vilket är den största garantigivningen i EKN:s historia. Engagemanget i form av garantier och utfästelser var vid årsskiftet 379 miljarder kronor fördelade på 147 länder. De femton länder där EKN har störst riskexponering svarade vid utgången av året för 85 procent av den totala riskexponeringen.

Utestående garantier till svenska företag mer än fördubblades 2010 jämfört med 2009 och kom att utgöra en fjärdedel av EKN:s totala riskexponering. Anledningen till den kraftiga ökningen av garantier till svenska företag var den

213

Skr. 2010/11:101

tillfälliga lösningen med garantier för rörelsekrediter till stora företag som infördes under finanskrisen. Möjligheten att ansöka om sådan garanti upphörde vid halvårsskiftet 2010.

En stor andel av de nya garantier som utfärdades under 2010 täcker risker för företag i Sverige och i andra OECD-länder. Den genomsnittliga risken i portföljen har minskat något men den stora volymökningen har ökat reserveringsbeloppet. Telekombranschen, maskinindustrin och transportindustrin står för hälften av de utfärdade garantierna under året.

Anmälda betalningsdröjsmål ökade markant under finanskrisen men avtog under 2010. Skadeutbetalningarna ökade under året men är fortsatt begränsade i förhållande till ökningen av garantier.

U-kreditgarantier

En u-kreditgaranti är en exportkredit som staten garanterar och subventionerar genom Sida. Garantierna har fram t.o.m. den 1 juni 2009 ställts ut till projekt som Sida bedömt kommer få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor. EKN administrerar u-kreditgarantierna på uppdrag av Sida.

Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier inklusive utfästelser uppgick till 1,3 miljarder kronor vid årsskiftet. Inga nya utfästelser för u- kreditgarantier kommer att utfärdas till följd av förordning (2009:320) om finansiering av utvecklingslån och garantier för utvecklings- samarbete. Förordningen trädde i kraft den 1 juni 2009. Enligt de nya reglerna ska Sida i stället kunna kombinera utvecklingslån med garantier.

Skadeersättningarna minskade till 0,8 miljoner kronor, jämfört med 0,9 miljoner kronor året före. Skadeersättningarna avsåg Malawi.

Fristående garantier

I och med införandet av förordningen (2009:320) om finansiering av utvecklingslån och garantier för utvecklingssamarbete får Sida besluta om finansiering med utvecklingslån och garantier (lånebistånd). Sida får därmed ställa ut fristående garantier för risker i samband med transaktioner på marknaden

Vid utgången av 2010 hade Sida fyra förbindelser i Afrika och en förbindelse i Vietnam för finansiering av infrastruktur- investeringar. Garantier för 173 miljoner kronor

var utfärdade och det fanns utfästelser om ytterligare garantier för 2 824 miljoner kronor. Administrationen av fristående garantier började under 2010 föras över från Sida till EKN. Överföringen kommer att slutföras under 2011.

Infrastruktur

Öresundsbron har finansierats genom att Öresundsbro Konsortiet emitterat obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom Riksgäldskontoret och danska staten genom Nationalbanken garanterar solidariskt denna upplåning som vid årsskiftet var drygt 25 miljarder kronor.

Fordonsindustrin

Riksdagen bemyndigade i december 2008 regeringen att ställa ut statliga kreditgarantier till företag inom fordonsindustrin för upptagande av lån i Europeiska investeringsbanken (EIB). Garantierna gäller för omställning till grön teknologi m.m. inom en ram av 20 miljarder kronor.

Regeringen gav i juni 2009 Riksgäldskontoret uppdraget att förhandla med Saab Automobile (Saab) om kreditgarantier för lån i EIB. I slutet av november meddelade den potentiella köparen Koenigsegg att man inte tänkte genomföra köpet. Strax därefter påbörjades förhandlingar med en ny köpare, holländska Spyker Cars. Den 23 februari 2010 slutfördes försäljningen av Saab till Spyker och Riksgäldskontoret skrev avtal om en kreditgaranti för lån om högst 400 miljoner euro (ca 3,6 miljarder kronor) hos EIB.

Under hösten förhandlade Riksgäldskontoret även med Volvo Personvagnar. Företaget tecknade den 22 december avtal om en statlig kreditgaranti för ett projektlån om högst 3,55 miljarder kronor från EIB. Förhandlingar om denna kreditgaranti pågick redan under 2009 och återupptogs i och med att kinesiska Geely blev ny ägare till Volvo Personvagnar.

Bostadskreditgarantier

Den ökade efterfrågan på bostadskreditgarantier, som direkt kunde härledas från marknadsoron, försvann under 2010. Det gällde inte minst för de garantier under byggtiden som BKN fick möjlighet att ställas ut efter halvårsskiftet 2009. De första avtalen för garantier under byggtiden tecknades i december 2009 och garantilånen började lyftas i början av 2010.

Även kreditgarantier avseende färdigställda fastigheter minskade i jämförelse med

214

föregående år. Under året minskade den totala garantistocken något och uppgick vid årsskiftet till 2,4 miljarder kronor. Stocken omfattar nu drygt 1 500 garantier.

BKN tillhandahåller även hyresgarantier och förvärvsgarantier, vilka är till för grupper som har svårt att få tillträde till bostadsmarknaden. BKN har under 2010 föreslagit att stödet till kommuner som utfärdar hyresgarantier bör finnas kvar, medan förvärvsgarantier bör avvecklas. Anledningen till förslag om avveckling är främst den svaga efterfrågan på dessa garantier. Efterfrågan på hyresgarantier ökade något under året och 15 kommuner fick bidrag för att utfärda 163 hyresgarantier.

Internationella åtaganden

De internationella åtagandena på 6,4 miljarder kronor gäller främst garantier för utlåning från Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda projekt i flera länder. Risken i Riksgäldskontorets garantiåtaganden för NIB:s projektinvesteringslån har de senaste åren minskat till följd av att NIB vid tre tillfällen avsatt medel i en kreditriskfond, vilken tas i anspråk innan garantin kan åberopas.

Övriga garantiprogram

Staten har tidigare haft garantiprogram för att främja sysselsättningen inom lantbruk och glesbygd men programmen är stängda för ny garantigivning. Det finns fortfarande kvar 180 kreditgarantier på relativt små belopp. Sammantaget uppgår de till 15,4 miljoner kronor.

Garantier om tillförsel av kapital

I stället för att staten ger ett direkt kapitaltillskott till ett företag kan garantier ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Men garantin skyddar i praktiken tredje part, dvs. företagets långivare, kunder och andra intressenter.

Kapitaltäckningsgarantier

En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Eftersom det inte går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov ett bolag kan ha

Skr. 2010/11:101

eller när det ska inträffa, är dessa garantier obegränsade i tid och belopp. De är mycket svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt och är därför olämpliga ur ett riskperspektiv.

De kapitaltäckningsgarantier som finns kvar är till två statliga bolag inom infrastruktur; Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk- Danska Broförbindelsen SVEDAB AB.

Grundfondsförbindelser

En grundfondsförbindelse liknar kapitaltäckningsgarantin, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Riksgäldskontoret har sådana åtaganden på tillsammans ca 1 miljard kronor till AB Svensk Exportkredit, Skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten. Riksdagen beslutade 2010 att bemyndiga regeringen att avskaffa grundfondsförbindelsen till AB svensk exportkredit.

Garantikapital

Sverige har medlemsåtaganden i nio internationella finansieringsinstitut (Världs- banken, Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken med flera). Åtagandena består av inbetalt kapital och garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten, precis som de övriga medlems- länderna, förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapital- belopp till instituten – utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. Åtagandena hade genom valutakursändringar minskat till 96 miljarder kronor vid utgången av 2010.

Finansieringsinstituten är exponerade mot landspecifika risker, till stor del i länder med relativt hög kreditrisk. Men instituten är prioriterade långivare med god kapacitet att hantera kreditförluster. De har även en konservativ syn på kreditgivning. Åtagandena bedöms därför ha en relativt sett låg risk. Dessutom är det praxis att medlemsstaterna utökar andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet. Mot den bakgrunden har riksdagen beslutat att ingen garantiavgift ska utgå för garantikapitalet, dvs. det tillhör den grupp av garantier som är undantagna från garantimodellen.

Övrigt

Sedan den 1 januari 2002 finns en garanti som innebär en rätt för SBAB att ta upp lån hos Riksgäldskontoret inom en begränsad ram.

215

Skr. 2010/11:101

Denna ram, som från början var 10 miljarder kronor, minskar årligen med 1 miljard kronor vilket innebär att den kommer att upphöra vid slutet av 2011.

Pensionsgarantier

Garantier för pensionsåtaganden ska trygga upparbetade avtalspensioner för de som var anställda i statliga myndigheter som bolagiserats, t. ex. Posten AB, Akademiska hus AB och Sveaskog AB. I vissa fall har de aktuella delarna av företagens (de tidigare myndigheternas) pensionsskulder tryggats direkt genom statliga garantier. I andra fall finns försäkringar hos PRI Pensionsgaranti, som sedan garanteras indirekt genom en efterborgen från staten.

Riksgäldskontorets åtagande är 8,4 miljarder kronor, varav Posten står för den större delen. Posten har fonderat den största delen av sina pensionsåtaganden i en pensionsstiftelse.

Pensionsgarantierna har en varierande risk. Riskerna bedöms totalt sett som små på grund av den goda genomsnittliga kreditvärdigheten hos bolagen, tillgängligt buffertkapital hos PRI Pensionsgaranti och en konservativ placeringspolicy hos Postens pensionsstiftelse.

6.1.3Förväntade kostnader i statens samlade garantiportfölj

Som ett mått på risken för garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen värderar myndigheterna löpande de förväntade förlusterna. Myndigheterna gör avsättningar för de förväntade kostnaderna på skuldsidan i sina balansräkningar, som består av förväntade förluster samt administrativa kostnader för att hantera garantierna.

Insättningsgarantin, investerarskyddet och bankgarantierna regleras inte av budgetlagen utan i särskild lagstiftning. Det görs därför varken någon värdering eller avsättning för den förväntade förlusten. Avgifterna för bankgarantierna förväntas överstiga de förväntade kostnaderna enligt Riksgälds- kontorets beräkningar. För dessa garantier är det också mycket svårt att beräkna den förväntade kostnaden och sannolikt behöver riskerna uppskattas utifrån andra angreppssätt och

metoder än de som används för garantier som regleras av budgetlagen.

Det finns flera anledningar till varför det är svårt att beräkna den förväntade kostnaden för exponering som staten har mot den svenska finanssektorn. Den största orsaken är att statens exponering mot den svensk finanssektor inte är begränsad till varken utestående belopp eller ramar. Oavsett garanti eller ej så behöver staten förhindra finansiell instabilitet. Risken kan därför inte härledas från dessa utestående garantivolymer. I avsnitt 6.3 förs en mer utvecklad diskussion angående detta.

I tabell 6.3 redovisas avsättningar för förväntade kostnader för de garantier som hanteras enligt den statliga garantimodellen. I tabellen framgår också hur avsättningarna står i relation till respektive ansvarig myndighets totala åtaganden samt hur avsättningarna förändrats under 2010.

Tabell 6.3 Avsättningar för förväntade garantikostnader 2010-12-31 (exklusive insättningsgarantin, investerar- skyddet, bankgarantier och garantikapital)

Miljoner kronor

		Avsätt-	Avsätt-	Förändring i
		ningar för	ningarna	avsätt-
	Garanti-	förväntade	i relation till	ningarna
Myndighet	åtaganden1	kostnader	åtaganden	under 2010
RKG	45 063	1 625	3,6%	542
EKN2	222 986	8 038	3,6%	1 382
Sida	4 294	163	3,8%	-29

BKN	2 366	279	11,8%	-77
Summa	274 709	10 105	3,7%	1 818

1I åtaganden för EKN ingår bundna utfästelser, vilket förklarar skillnaden mellan tabell 6.3 och tabell 6.1 samt not 53 till balansräkningen. I engagemangen för Sida ingår alla utfästelser. I Riksgäldskontorets åtagande ingår inte insättningsgarantin och investerarskyddet, bankgarantier, garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster.

2EKN återförsäkrar en del av sitt åtagande. Genom återförsäkringar har EKN reducerat sina förväntade kostnader från 8 038 miljoner kronor till 7 603 miljoner kronor. EKN har alltså täckt förväntade kostnader om 435 miljoner kronor via återförsäkringar. Dessutom har EKN:s återförsäkringar reducerat den oförväntade förlusten med 443 miljoner kronor. Totalt redovisar EKN en långfristig fordran mot återförsäkrare för deras andel av försäkringstekniska avsättningar på 878 miljoner kronor (Se även not 28 till resultaträkningen). I beloppet 222 986 miljoner kronor ingår garantier (201 448) och bundna utfästelser (28 854) samt övrigt (-7 316) vilket förklarar avvikelsen från beloppen i tabell 6.1 och 6.3.

Anm: EKN:s respektive Sidas totala avsättningar för förväntade och oförväntade förluster inklusive återförsäkringar är 15 151 miljoner kronor respektive 435 miljoner kronor ( se även not 44 till balansräkningen), Övriga avsättningar).

De totala avsättningarna för förväntade kostnader, i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen, ökade under 2010 från 8,3 till 10,1 miljarder kronor. Ökningen gäller främst exportgarantier och fordonsgarantier. Förutom avsättningar för nya sådana affärer påverkas avsättningsbehovet av

216

exempelvis ränte- och valutakursförändringar. 2010 har inneburit oförändrade riskvärderingar för exportgarantierna, vilket kan jämföras med 2009 då Exportkreditnämnden (EKN) omvärderade många befintliga risker till en högre risknivå.

Den grupp av garantier som har störst avsättning i förhållande till sitt åtagande är Bostadskreditnämndens (BKN) bostadskredit- garantier. BKN:s avsättningar har däremot minskat med 87,5 miljoner kronor jämfört med 2009. Minskningen beror på att garantibeloppet för ej avslutade skador är lägre och att vissa garantier har sagts upp under året. Dessutom har avsättningarna påverkats av marknadsför- ändringar och förändringar i garanterat belopp.

Utfallet kan skilja sig från förväntade förluster

Som framgår av avsnitt 6.1.3 görs avsättningar för förväntade förluster. Det slutliga utfallet av garantiverksamheten kan dock bli bättre eller sämre än det som förväntansmässigt beräknats – även om utfallet över en mycket lång tidsperiod tenderar att röra sig mot det förväntade. Sämre utfall brukar benämnas oförväntade förluster. Med liten sannolikhet kan utfallet bli mycket sämre än förväntat, med andra ord kan oförväntade förluster bli stora – speciellt med avseende på relativt korta tidsperioder. På grund av det behöver analysen av förväntade kostnader kompletteras med analyser av mycket negativa scenarier.

Hittills har det endast genomförts övergripande beskrivningar av statens totala portfölj av garantier och krediter. I takt med att garantiåtaganden och utlåning med kreditrisk har ökat, har även behovet av en fördjupad analys av statens samlade risker blivit större. Under 2010 har Riksgäldskontoret på uppdrag av regeringen utrett hur en analys av statens samlade garantier och krediter skulle kunna genomföras. Riksgäldskontorets förslag sammanfattas i avsnitt 6.3.

I dagsläget är EKN och Sida de enda myndigheterna som gör särskilda avsättningar för oförväntad förlust i sina årsredovisningar. Dessa avsättningar ger dock inte någon fullständig bild av statens oförväntade förluster eftersom övriga garantimyndigheter inte gör motsvarande beräkningar och enskilda myndigheters beräkningar inte heller går att

Skr. 2010/11:101

addera var för sig. En samlad analys skulle sannolikt visa att den totala oförväntade förlusten är lägre än summan av de oförväntade förlusterna för respektive garantimyndighet.

EKN har avsatt 6 670 miljoner kronor för oförväntade förluster, efter avdrag för 443 miljoner kronor avseende engagemang som EKN återförsäkrat. Sida har gjort särskilda avsättningar för oförväntade förluster avseende u-kreditgarantier på 259 miljoner kronor. EKN och Sida gör sådana avsättningar eftersom en stor del av deras engagemang är koncentrerad till ett begränsat antal länder, vilket gör att skadefall på dessa länder kan ge ett avsevärt mer negativt utfall än det förväntansmässiga. Beräkningarna görs med utgångspunkt från en statistisk säkerhetsgrad om 95 procent.

Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen

De garantiåtaganden som inte har riskbedömts enligt garantimodellen, och för vilka det därmed inte gjorts några avsättningar för förväntade förluster, redovisas som ansvarsförbindelser. Detta gäller för insättningsgarantin, investerar- skyddet och bankgarantierna, liksom för garantikapital till internationella finansierings- institutioner där eventuella infrianden för de senare belastar anslag. Tillsammans är de åtaganden som redovisas som ansvars- förbindelser 1 221 miljarder kronor (se även not 53 i kapitel 4).

6.1.4Tillgångar i garantiverksamheten

Garantiverksamheten finansieras i normalfallet av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften dock av anvisade anslag. Avgiften ska motsvara statens ekonomiska risk i åtagandet. Avgifterna samlas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret, på bankkonton eller i värdepapper som reserv för framtida infrianden och bokförs som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier.

217

Skr. 2010/11:101

Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar

Inkomsterna från avgifterna för insättningsgarantin placeras i statsobligationer som förvaltas av Kammarkollegiet på uppdrag av Riksgäldskontoret. Kammarkollegiet placerar avgifterna i statsobligationer som har en löptid på 10 år. Placeringarna utgör den så kallade insättningsfonden vilken hade ett bokfört värde på 22,6 miljarder kronor vid utgången av året. För att höja avkastningen på portföljen fick Kammarkollegiet i november möjlighet att bedriva repoverksamhet med portföljens värdepapper. Det innebär att värdepapper lånas ut och likviden placeras i omvända repor på motsvarande löptid i statsskuldväxlar, nominella och reala statsobligationer.

EKN och Sida placerar avgiftsmedel i utländsk valuta från exportgarantier och u-kreditgarantier på valutakonton samt i valutadepositioner och obligationer.

Räntekonton i Riksgäldskontoret

En stor del av avgifterna redovisas på räntebärande konton i Riksgäldskontoret. Även återvinningar från tidigare infrianden tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i Riksgäldskontoret hämtas medel för framtida infrianden och för myndigheternas administrationskostnader. En obegränsad kredit är kopplad till räntekontona. Överskott på ett konto ger ränteintäkter, medan en utnyttjad kredit medför räntekostnader.

Behållningen på dessa räntekonton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter avräknas direkt mot statens upplåningsbehov, vilket minskar lånebehovet och därmed också statsskulden. Konto- behållningarna i Riksgäldskontoret är således inte reserver med likvida medel för eventuella infrianden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning.

Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden

Myndigheterna har en mindre del av sina tillgångar som kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden.

Regressfordringar
Förutom	värdepappersinnehav och				andra
placeringar		samt		kontobehållningar		i
Riksgäldskontoret			har	myndigheterna		även
tillgångar	i	form	av	regressfordringar		på
8,2 miljarder		kronor		från tidigare	infriade

garantier. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra men det bedömda värdet är för åtminstone exportgarantierna betydande. Det totala nettovärdet på regressfordringarna uppskattas till 1,4 miljarder kronor.

Tabell 6.4 Tillgångar i garantiverksamheten 2010-12-31 (exklusive stabilitetsfonden)

Miljoner kronor

	Värde-		Kortfristiga
	pappers-		placeringar
	innehav och	Ränte-	och bank-	Regress-
	långfristiga	konton	tillgodo-	fordringar
Myndighet	placeringar	hos RGK	havanden	(netto)	Totalt
RKG,
Insättnings
garantin1	22 082	17			22 099
RKG, övriga
garantier
utom bank-
garantierna2		2 284		11	2 295
EKN	4 347	13 686	1 583	1 232	20 849
Sida		1 273	316	148	1 737

BKN		2 079		43	2 122

Summa	26 429	19 339	1 899	1 434	49 101

1beloppet avser obligationerna som ingår i fonden till anskaffningsvärde. Insättningsgarantifonden uppgår till 22 599 (inkl räntekonton, obligationer och periodiserade intäkter).

2Avgifterna för bankgarantierna tillförs stabilitetsfonden.

6.1.5Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten

För att bedöma hur väl garantiverksamheten förväntas kunna hantera framtida infrianden analyseras förhållandet mellan dels avsättningarna för förväntade kostnader, dels de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter för att möta framtida infrianden och administrativa kostnader.

Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 6.5. Jämförelsen görs på myndighetsnivå, men insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantierna samt garantikapital till internationella finansierings- institut ingår inte eftersom de förväntade kostnaderna i dessa garantier inte har värderats.

218

Tabell 6.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten 2010-12-31 (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankga- rantier och garantikapital)

Miljoner kronor

		Avsättningar	Garanti-	Nuvärde av
		för	tillgångar	Nuvärde av
	Garanti-	förväntade	enligt tabell	framtida
Myndighet	engagemang	kostnader	6.41	avgifter
RKG	45 063	1 625	2 295	871

EKN2	222 986	8 038	20 849	4 440
Sida3	4 294	163	1 737	70
BKN	2 366	279	2 122	49

Summa	274 709	10 105	27 002	5 430

1Summan för Garantitillgångar enligt tabell 6.4 (27 002 miljoner kronor) motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 6.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 22 099 miljoner kronor.

2I beloppet 222 986 miljoner kronor ingår garantier (201 448) och bundna utfästelser (28 854) samt övrigt (-7 316) vilket förklarar avvikelsen från beloppen i tabell 6.1 och 6.2.

3I engagemangen för Sida ingår alla utfästelser.

Jämförelsen visar att för denna del av garantiportföljen täcks avsättningarna för förväntade kostnader väl av de avgifter som redan inbetalats (redovisas som garantitillgångar i tabell 6.5) och till det tillkommer nuvärdet av framtida avgifter. EKN:s garantiverksamhet utgör i dagsläget en väsentlig andel av detta överskott.

Trots att Sverige precis genomgått en svår ekonomisk tid är därmed tillgångarna fortfarande större än avsättningarna. Avsättningarna har dock relativt sett ökat mer än garantitillgångarna de senaste åren på grund av den finansiella oron och en nedgång i konjunkturen.

6.1.6Stabilitetsfonden

Riksdagen beslutade 2008 att anvisa medel till en stabilitetsfond i form av ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret som ska finansiera statens åtgärder för att stödja det finansiella systemet. Inledningsvis tillförde staten 15 miljarder kronor genom ett särskilt anslag. Stabilitetsfonden har därefter fylls på genom att banker och andra kreditinstitut betalar en årlig stabilitetsavgift. Utöver avgiften från bankerna läggs också intäkter som garantiavgifter, utdelningar och pengar för försäljningar in i fonden. Avgifterna för bankgarantierna ska också tillföras fonden och eventuella infrianden av dessa garantier ska belasta fonden.

Målet är att stabilitetsfonden senast 2023 ska uppgå till motsvarande 2,5 procent av BNP.

Skr. 2010/11:101

Alla kostnader för stödåtgärderna ska bäras av stabilitetsfonden. Eventuella återvinningar för genomförda åtgärder kommer att gå tillbaka till fonden. Avgifter och kostnader för bankgarantiprogrammet påverkar resultatet för stabilitetsfonden men fondens resultat påverkas också av kapitaltillskott och andra statliga stödåtgärder till kreditinstitut.

Fondens sammanlagda behållning var i slutet av 2010 14,9 miljarder kronor inklusive fakturerade garantiavgifter för de tre första kvartalen 2010. När man inkluderar de Nordea- aktier som ingår i fonden, värderade till anskaffningsvärde, var behållningen 20,5 miljarder kronor. Värderas aktierna i stället till marknadsvärde blir stabilitetsfondens behållning 35,7 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 31,6 miljarder kronor 2009.

6.1.7Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens finanser

Statligt subventionerade avgifter

I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. När detta inträffar anvisar riksdagen normalt anslag för att betala avgiften.

År 2010 utbetalades 650 000 kronor i statliga subventioner för garantiavgifter. Det finns fortfarande några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital, u- kreditgarantier och kapitaltäckningsgarantier.

I tabell 6.6 visas vilka anslag som finansierat dessa subventioner samt vilka anslag i övrigt vars ändamål omfattar garantiverksamhet.

219

Skr. 2010/11:101

Tabell 6.6 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksam- het 2010

Miljoner kronor

Utgifts-			Utfall
område	Anslag	Garantiåtagande	2010
2	1:14 Vissa garanti-	A/O Dom Shivetsii	0,65
	och medlemsavgifter	Vissa internationella
		Vissa internationella
		finansieringsinstitut	-

7	1:1 Biståndsverk-	Garantier under Lomé
	samhet	IV Bis och Cotonou-
		avtalet	-

7	1:1 Biståndsverk-	U-kreditgarantier	-
	samhet

16	2:10 Stockholms	Fysikhuset
	universitet: Forskning	Stockholm KB	-
	och forskarutbildning
16	2:18 Kungl. Tekniska	Fysikhuset
	högskolan: Forskning	Stockholm KB	-
	och forskarutbildning

22	1:4 Banverket:	Arlandabanan
	Banhållning och	Infrastructure AB	-
	sektorsuppgifter	Ådalsbanan

26	1:4 Garantier för	Utländska instituts
	vissa utländska	filialer i Sverige
	instituts insättningar
	m.m.

Betalningsflöden

Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Denna påverkan består av flöden in till och ut från statens konsoliderade centralkonto, t. ex. externa betalningar av garantiavgifter, infrianden, återvinningar och kostnader för administration. I den mån dessa betalningar går via räntekonton i Riksgäldskontoret påverkar de statens finanser direkt via statens centralkonto. I tabell 6.7 beskrivs dessa flöden.

Tabell 6.7 Betalningsflöden under 2010

Miljoner kronor

				Kostna-
				der för
		Återvin-	Infrian-	admini-
Myndighet	Avgifter	ningar	den	stration	Summa
RGK, insätt-
ningsgarantin	951			-6	945

RGK, bank-
garantier	1 979			-2	1 977

RGK, övriga
garantier	87	3	0	-44	46

EKN	3 448	187	-400	-188	3 047
Sida	3	53	-1	-1	54

BKN	9	14	-43	-9	-29

Summa	6 477	257	-444	-250	6 040

Avgifter

Garantitagarna betalade 6,5 miljarder kronor i avgifter under 2010 varav huvuddelen var avgifter för insättningsgarantin, bankgarantierna och exportgarantierna. Avgifterna för bank- garantier innehåller inbetalningar som avser dels sista kvartalet 2009, dels de tre första kvartalen 2010. För bankgarantiprogrammet debiterades drygt 1,8 miljarder kronor i avgifter för 2010.

Återvinningar

Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 257 miljoner kronor, varav huvuddelen gällde exportgarantier.

Infrianden

Utbetalningarna för infriade garantier var 444 miljoner kronor, huvudsakligen för export- kreditgarantier.

Kostnader för administration

Administrationskostnaderna var 250 miljoner kronor. I förhållande till de totala åtagandena utgör administrationen en mycket liten del, men den varierar beroende på typ av garanti.

Betalningarnas påverkan på lånebehovet

Posterna avgifter, infrianden, återvinningar och administration har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garanti- verksamheten som enbart har tillgångar i form av räntekonton i Riksgäldskontoret, eller finansiering genom anslag, påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av utomstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet.

En analys av flödena pekar på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett innebar att inbetalningarna till garantiverksamheten över- steg utbetalningarna med ca 6 miljarder kronor 2010 .

Tillbakablick på de senaste fem åren

De statliga subventionerna av garantiavgifter har

de senaste fem	åren	varierat mellan	knappt
1 miljon kronor	och	345 miljoner	kronor

årligen. De avgifter som garantitagarna själva

betalat har	uppgått till mellan 1,1 och
6,5 miljarder	kronor varje år. Det är främst

220

Skr. 2010/11:101

avgifterna från exportgarantierna som varierat över tiden.

Under femårsperioden låg de årliga infriandena i början på närmare 400 miljoner kronor för att sedan sjunka under ett par år. År

2009 ökade	dock	infriandena till nästan
300 miljoner	kronor och 2010 till knappt
450 miljoner	kronor.	Återvinningarna har

successivt sjunkit från 3 miljarder kronor 2005 till 257 miljoner kronor 2010. Det är främst tidigare infriade exportgarantier som återvunnits.

Diagram 6.3 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldo för betalningsflödet 2006–2010

Miljoner kronor

8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
-1000
-2000
2006	2007	2008	2009	2010
	Infrianden	Adm kostn		Avgifter
	Subventioner	Återvinningar		Flödessaldo

garantiavgifterna ska täcka de förväntade kostnaderna. Hittills har inte några motsvarande regler funnits för statens utlåning med kreditrisk. Det har därför inte funnits något generellt krav på att en riskavspeglande avgift ska tas ut för lån eller att en reserv ska byggas upp för framtida kreditförluster.

Kostnaderna för Riksgäldskontorets utlåning ska dock enligt regeringsbeslut motsvaras av dess intäkter över en längre tidsperiod genom att avgiftssättningen ska ske till försäkringsmässiga principer. Avgifterna för kreditrisken (exklusive administrativa kostnader) sätts in på ett räntebärande konto hos Riksgäldskontoret och disponeras för att täcka uteblivna amorteringar och räntor på utgivna lån.

Den reformerade budgetlagen innebär att räntan för ett lån ska motsvara statens finansieringskostnad för ett lån med samma löptid samt ett räntepåslag som motsvarar förväntad förlust beräknad utifrån samma principer som gäller för statliga garantier.

6.2.1Kreditportföljens sammansättning

Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt, dvs. lån med kreditrisk, uppgick den 31 december 2010 till 217 miljarder kronor före nedskrivning för osäkra fordringar. Den dominerande posten är studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 186,3 miljarder kronor, vilket motsvarar 86 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN har också beviljat

6.2Statlig utlåning med kreditrisk hemutrustningslån till flyktingar på 1,6 miljarder

Statliga lån, liksom statsbidrag och statliga garantier, ges till verksamheter som staten finner angelägna. Den statliga kreditgivningen utgör ett komplement till den övriga kreditmarknaden. Riksdag och regering beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, t. ex. studielån.

Ett lån med kreditrisk innebär samma risk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras direkt genom upplåning genom Riksgäldskontoret.

Som nämnt i avsnitt 6.1 är garanti- verksamheten i enlighet med garantimodellen självfinansierad på lång sikt eftersom

kronor.

Riksgäldskontorets utlåning på 28 miljarder kronor går främst till olika infrastrukturprojekt. Övriga myndigheter har en utlåning som tillsammans är knappt 1 miljard kronor inom bistånd samt till småföretagare, jordbrukare, fiskare med flera. En beskrivning av de större lånen finns i avsnitt 6.2.2.

Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas inflyta. Myndigheternas bedömning grundar sig dock inte alltid på en enhetlig värderingsmetod, vilket gör siffrorna osäkra att jämföra och att dra slutsatser av. Kreditmyndigheterna har uppskattat de osäkra fordringarna till 25,9 miljarder kronor eller 12 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån

221

Skr. 2010/11:101

står för 24 miljarder kronor eller 93 procent av de osäkra fordringarna.

Tabell 6.8 Statens utlåning med kreditrisk 2010-12-31

Miljoner kronor

		Nedskriv-	Utlåning
		Nedskriv-	efter ned-
Kreditmyndighet		ning för	skrivning
respektive lånta-	Utlånat	osäkra	för osäkra	Utlånings-
gare/ändamål	belopp	fordringar	fordringar	ramar
CSN, studielån1	186 339	24 069	162 270	166 395
CSN, hemutrust-
ningslån	1 576	547	1 0292
RGK, A-Train AB
(Arlandabanan)	1 000	200	800	1 000

RGK,
Botniabanan AB	16 665	-	16 665	17 800

RGK, Svedab AB
(Öresundsbrons
landförbindelser)	5 266	700	4 566	5 200

RGK, Swedavia	2 313	-	2 313	3 240

RGK, Island	2 229	-	2 2293
RGK, Lettland	-	-	-3
RGK, övriga	491	-	491	661

Sida, bistånds-
krediter	247	101	146	Obegränsad

Sida, villkorslån	322	190	132	Obegränsad
Tillväxtverket,
lokaliseringslån
m.m.	85	64	21

Energimyndighe-
ten, Baltikumlån	-1	-2	0,27

Energimyndig-
heten,
villkorslån	137	37	100

Länsstyrelserna,
lantbrukslån
m.m.	64	33	31
Kammarkollegiet
näringslån m.m.	0,26	0,01	0,25
Summa	216 733	25 939	190 794

1Det utlånade beloppet överstiger låneramen på grund av att även anslagsfinansierad utlåning och kapitaliserad ränta ingår i det utlånade beloppet.

2Ingår i ramen för CSN studielån.

3Utlåningsramen är begränsad till det maximala utlåningsbeloppet. För Island är detta belopp 495 miljoner euro. För Lettland är detta belopp 720 miljoner euro. Anm: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av Riksgäldskontorets utlåning till AP-fonden, Premiepensionssystemet samt Riksbanken med 158 miljoner kronor, 1 215 miljoner kronor respektive 83 758 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk.

Anm: Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas.

Under de senaste fem åren har utlåningen efter nedskrivning för osäkra fordringar, ökat från 164 till 191 miljarder kronor.

Diagram 6.4 Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar 2006–2010

250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
2006	2007	2008	2009	2010
CSN		Riksgälden		Övriga

Utöver den utlåning som redovisas ovan finns hos Försvarets Materialverk samt affärsverken Svenska Kraftnät och Statens Järnvägar viss utlåning, leasing- och leaseholdavtal med mera som redovisas under andra fordringsrubriker. Enligt redovisningsreglerna klassificeras inte dessa åtaganden som lån med kreditrisk, men det finns stora likheter ur ett riskperspektiv.

I tabell 6.9 redovisas CSN:s och Riksgäldskontorets utlåning uppdelad på de tre kategorier som ESV anger i sina anvisningar.

Tabell 6.9 Statens utlåning med kreditrisk efter låne- kategori 2010-12-31

Miljoner kronor

		Nedskriv-	Utlåning
		Nedskriv-	efter ned-
		ning för	skrivning
Myndighet respektive låne-	Utlånat	osäkra	för osäkra
kategori	belopp	fordringar	fordringar
CSN
Lånefordringar	107 962	6 945	101 017

Lånefordringar med villko-
rad återbetalningsskyldig-
het	79 957	17 670	62 287

Utvecklingskapital/Royalty	-	-

Delsumma	187 920	24 615	163 304

RGK
Lånefordringar	26 483	700	25 783

Lånefordringar med villko-
rad återbetalningsskyldig-
het

Utvecklingskapital/Royalty	1 483	200	1 283

Delsumma	27 967	900	27 067
Summa	215 886	25 515	190 371

Anm: I CSN:s utlåning är oplacerade betalningar på 4,7 miljoner kronor medräknade vilket gör att beloppet i denna tabell är högre än motsvarande belopp för CSN i tabell 6.8. Däremot överensstämmer beloppet för CSN i denna tabell med posten Utlåning i balansräkningen (se not 29 till balansräkningen).

222

6.2.2De olika lånen med kreditrisk

Studielån

Studielånen regleras i studiestödslagen och särskilda förordningar. Drygt 1,4 miljoner personer har studieskulder till CSN på tillsammans 186,3 miljarder kronor. CSN bedömer de osäkra fordringarna till 24,1 miljarder kronor.

CSN administrerar flera olika typer av lån vilka skiljer sig åt från finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier.

-Lån som beviljats före 1989 och som har finansierats genom anslag på statens budget. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statens budget.

-Lån som beviljats från och med 1989 finansieras genom upplåning i Riksgälds- kontoret. Den ränta som CSN betalar till Riksgäldskontoret belastar anslaget 1:3 Studiemedelsräntor m.m.. Räntebetalningar från låntagarna till CSN redovisas via inkomsttitel.

CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i Riksgäldskontoret. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren.

Avdraget på 30 procent från räntan kompenseras av att låntagarna inte medges avdrag för räntekostnader på studielån i sina självdeklarationer. Därmed blir nettoeffekten på budgetsaldot som helhet neutral.

Om en låntagare inte betalar hela räntekostnaden läggs den obetalda räntan till kapitalskulden vid nästa årsskifte. Dessa kapitaliserade räntor har dock inte lånats upp hos Riksgäldskontoret.

När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns eller av andra skäl amorterar CSN av sin skuld till Riksgäldskontoret med motsvarande belopp. Medel tas från anslaget 1:3 Studiemedelsräntor m.m. Avskrivning av kapitaliserade räntor leder däremot inte till någon avräkning utan reducerar CSN:s myndighetskapital.

Skr. 2010/11:101

Hemutrustningslån till flyktingar

Sedan 1991 beviljar CSN lån till flyktingar för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 1,6 miljarder kronor fördelade på 59 000 lån med 81 000 låntagare. Av det utlånade beloppet bedöms 0,5 miljarder kronor, motsvarande 35 procent, som osäkra fordringar.

Hemutrustningslånen finansieras genom lån i Riksgäldskontoret. Den ränta som Riksgäldskontoret debiterar CSN belastar anslaget 1:5 Hemutrustningslån. Regeringen fastställer årligen den ränta som CSN ska betala till Riksgäldskontoret. Räntan baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldsväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren.

Regeringen fastställer också vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas mot anslaget 1:5 Hemutrustningslån.

Lån till infrastrukturprojekt

För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen genom särskilda beslut gett Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata företag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och Botniabanan samt de svenska land- anslutningarna till Öresundsbron. Vid årsskiftet var 22,9 miljarder kronor utlånade till dessa projekt.

Botniabanan AB

Lånet till Botniabanan uppgick till 16,7 miljarder kronor. Återbetalning av lånet kommer att finansieras via avgifter som betalas av Banverket. Dessa avgifter belastar anslag på statens budget. Eftersom återbetalningen av lånet till Botniabanan i praktiken finansieras direkt med anslagsmedel bedöms inte lånet ha någon kreditrisk, varför ingen kreditriskavgift tas ut.

Svensk-Danska Broförbindelsen (SVEDAB)

Lånet till SVEDAB för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron var vid årsskiftet 5,3 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Som tidigare nämnts garanteras Öresundsbro Konsortiets obligationslån solidariskt av den svenska och den

223

Skr. 2010/11:101

danska staten. Värdet på lånet är nedskrivet med 0,7 miljarder kronor för framtida kreditförluster.

A-Train AB

Lånet till A-Train, det privata företag som driver Arlandabanan, är ett villkorslån på 1 miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss, på förhand bestämd, avkastning på sitt insatta kapital. Värdet på lånet är nedskrivet med 0,2 miljarder kronor för framtida kreditförluster.

Swedavia AB

Den 1 april 2010 bolagiserades Luftfartsverkets flygplatsverksamhet och flyttades till det statliga bolaget Swedavia AB. Bolaget övertog flygplatsverksamhetens tillgångar och skulder inklusive Luftfartsverkets befintliga lån från Riksgäldskontoret. Swedavia AB betalar en ränta till Riksgäldskontoret som avspeglar risken för de statliga lånen. Lånen var 2,3 miljarder kronor vid utgången av 2010. Swedavia AB ska ha omvandlat alla lån hos Riksgäldskontoret till lån på den öppna marknaden senast den 31 mars 2013.

Återbetalningarna är beroende av försäljningsintäkterna från projekten. Riksgäldskontoret bedömer inte att det finns något nedskrivningsbehov i utlåningen.

Lån till Island och Lettland

Riksdagen beslutade i början av 2009 att Sverige, tillsammans med de övriga nordiska länderna, ska ge Island rätt att låna totalt 1,8 miljarder euro (ca 15,9 miljarder kronor). Lånet samordnas i ett finansiellt stödprogram från Internationella valutafonden (IMF) och hanteras från svensk sida av Riksgäldskontoret. Under 2010 utbetalades 164 miljoner euro (ca 1,5 miljarder kronor) och totalt uppgår nu utlåningen till 248 miljoner euro (ca 2,2 miljarder kronor). Island ska börja amortera på lånet 2014 och 2021 ska det vara återbetalt.

Tillsammans med de övriga nordiska länderna och Estland har Sverige ställt ut en låneram på sammanlagt 1,9 miljarder euro till Lettland. Sveriges andel uppgår till högst 720 miljoner euro. Lettland har ännu inte begärt att få några lån.

Lån till exportfinansiering och flygindustrin

Exportfinansiering

Riksdagen bemyndigade i december 2008 regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram för finansieringen av långfristiga krediter intill ett belopp om högst 100 miljarder kronor i Riksgäldskontoret. SEK utnyttjade inte låneramen vare sig 2009 eller 2010. Den bidrog dock till att underlätta företagets utlåning till exportindustrin. Låneramen har förlängts i två omgångar och gäller nu till den 31 december 2011.

Saab AB och Volvo Aero AB

Riksgäldskontoret har lämnat royaltylån till Saab och Volvo Aero AB för delfinansiering av utvecklingskostnaderna för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer till den nya superjumbon Airbus 380. På uppdrag från regeringen lämnade Riksgäldskontoret under hösten 2009 ytterligare ett lån om 0,3 miljarder kronor till Volvo Aero AB. Syftet är en delfinansiering för kostnader att utveckla delar till en flygmotor. Under 2010 har inga nya lån lämnats.

Övriga lån med kreditrisk

Övrig utlåning omfattar lån från Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet samt länsstyrelserna. Totalt uppgår dessa lån till 854 miljoner kronor varav 423 miljoner kronor, motsvarande 50 procent av beloppet, bedöms som osäkra fordringar.

Dessa lån finansieras via anslag på statens budget. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel.

Störst är Sidas utlåning på 569 miljoner kronor, varav 247 miljoner kronor som biståndskrediter för finansiering av infrastruktur och 322 miljoner kronor som villkorslån för näringsutveckling och kapitalmarknads- utveckling. De osäkra fordringarna bedöms till 291 miljoner kronor, vilket är hälften av utlånat belopp.

224

Skr. 2010/11:101

6.3Samlad analys av statens risker kreditförlusterna i Sverige skulle bli tio gånger

Den statliga garantimodellen har visat sig fungera väl och vid en internationell jämförelse framstår modellen som en föredömlig hantering av statliga garantier. Det faktum att budgetlagen nu förändras, så att reglering och redovisning av utlåning likställs med garantier, säkerställer en ansvarsfull hantering även på det området. Det som däremot saknas är en fördjupad analys som kan bidra till att staten på ett bättre sätt är förberedd på oförväntat dåliga utfall i garanti- och utlåningsverksamheten. En sådan analys kan vara till hjälp för regering och riksdag att förstå vilka risker olika åtaganden medför och kunna agera utifrån dessa risker. Om riskerna visar sig vara förhållandevis små och hanterbara, finns det också ett värde av att visa detta för omvärlden – speciellt i tider när det råder finansiell oro.

Givet den information som finns i dag kan endast en översiktlig analys av hela portföljen göras. Den visar att staten har stora exponeringar mot ett antal olika branscher. Den beloppsmässigt ojämförligt största exponeringen är mot svensk bank- och finanssektor genom insättningsgarantin och bankgarantierna. Genom EKN har staten också exponering mot utländska stater, telekomsektorn och försvarssektorn. De största engagemangen utomlands avser Pakistan och Sydafrika. Staten har också exponeringar mot inhemska infrastrukturprojekt och utlåning till studenter.

Bristen på mer kvantitativa verktyg för att mäta portföljrisker gör det svårt att ge en bild av sannolikheten för stora negativa utfall i statens samlade portfölj, och konsekvenserna av sådana. Det är dock tydligt att en systemkris inom den finansiella sektorn kan utlösa relativt stora förluster. En utdragen period av lågkonjunktur skulle sannolikt också leda till en stor ökning av infriande garantier och problem med återbetalningsförmågan hos låntagare.

Mot bakgrund av statens omfattande åtagande gentemot finanssektorn skulle en fördjupad analys sannolikt peka på att det är mot just denna sektor som riktigt stora förluster skulle kunna uppstå för staten. Det saknas dock tillfredsställande analyser på detta område. Under den senaste finanskrisen gjorde Riksgäldskontoret vissa beräkningar utifrån ett katastrofscenario, i vilket utvecklingen i Baltikum och Ukraina antogs bli mycket värre än vad den verkligen blev, samt att

större än vad de var vid tillfället.15 Riksgäldskontorets förenklade räkneexempel genererade, under antagandet att staten klev in med kapitaltillskott till utsatta banker, ett utfall där statsutgifterna ökade med ca 60 miljarder kronor. Av dessa beräkningar går det att dra vissa slutsatser men faktum kvarstår att det i dag inte finns tillräckliga analyser av de samlade riskerna i garanti- och utlåningsverksamheten.

På grund av behovet av en fördjupad analys gav regeringen i slutet av 2009 Riksgäldskontoret i uppdrag att föreslå hur man varje år bättre ska kunna analysera riskerna i statens samlade garantiportfölj. Den viktigaste anledningen till uppdraget är att volymen av statliga garantier har ökat kraftigt på grund av den finansiella krisen. Det har skapat ett större behov av att genomföra en djupare analys av statens samlade risker och deras potentiella inverkan på statens finanser. Uppdraget avrapporterades i november 2010 med förslaget att regeringen ger Riksgälds- kontoret i uppdrag att årligen lämna ett underlag som ger en bild av riskerna i utestående garantier och krediter.16 Underlaget ska tas fram i samarbete med övriga berörda garanti- och utlåningsmyndigheter. Avsnitten nedan sammanfattar Riksgäldskontorets förslag.

6.3.1Åtaganden som ska ingå i en analys

Budgetlagen omfattar endast explicita statliga garantier och utlåning, dvs. sådana åtaganden som staten genom lag eller avtal förbundit sig att svara för. Utöver de explicita åtagandena finns även implicita åtaganden som inte är formellt bindande för staten. Dessa kan inte värderas på samma sätt som konventionella garantier eftersom det inte på förhand går att avgöra var gränserna för ett implicit åtagande går. Riksgäldskontoret har föreslagit att en samlad riskanalys bör fokusera på explicita åtaganden men bedömer samtidigt att det är nödvändigt att i ett fall inkludera åtaganden som är implicita.

Det specifika fallet är när staten har möjlighet och motiv att agera på ett sådant sätt att explicita

15Se rapporten Statsupplåning – Prognos och analys 2009:2 (artikel Inte ens en katastrof i Baltikum ger svenska staten stora kostnader).

16Förslag till samlad riskanalys av statliga garantier och krediter (Dnr 2010/1842).

225

Skr. 2010/11:101

åtaganden inte kommer att behöva infrias. Det tydliga exemplet på det är garantier på det finansiella området. Riksgäldskontoret skriver i sin rapport att det i praktiken är uteslutet att staten skulle tillåta att insättningsgarantin för samtliga banker utlöses samtidigt, eftersom det skulle innebära att hela det svenska banksystemet mer eller mindre fallerar. Det är likaså uteslutet att staten skulle välja att infria garantier som ställts ut för en stor banks värdepappersupplåning om det finns möjlighet att hantera situationen genom ett statligt övertagande och en rekapitalisering av banken. Analyser av riskerna i insättningsgarantin och garantierna för bankers värdepappersupplåning måste således, enligt Riksgäldskontoret, på något sätt ta hänsyn till detta förhållande.

Slutsatsen är att statens risker kopplade till den finansiella sektorn, vilka explicit består av främst insättningsgarantin och bankgaranti- programmet, behöver inkluderas på bästa sätt i analysen. Det får dock till följd att en analys av riskerna i den finansiella sektorn behöver ha sin utgångspunkt i statens reella risk, vilket i sin tur innebär att det är statens implicita åtaganden som behöver analyseras. Detta arbete bör göras i nära samarbete med Riksbanken och Finansinspektionen.

hanteras på samma sätt utifrån ett kreditriskperspektiv.

Likviditetsrisker är i stort sett endast förknippade med garantier. Ett infriande av en garanti leder som nämnt ovan till att staten måste göra en utbetalning till långivaren. Ett fallissemang för ett garantiobjekt påverkar således inte enbart statens nettoförmögenhet utan även lånebehovet, vilket är en skillnad mot en kredit där utbetalningen skett redan vid lånetidpunkten. Om dessa behov blir mycket stora på kort tid riskerar staten att få högre upplåningskostnader. Tidsperspektivet är här kortsiktigt till skillnad från kreditriskperspek- tivet som i första hand är medel- och långsiktigt.

Givet att statens garantiportfölj har en begränsad omfattning, absolut sett och i relation till statens finanser i övrigt, kommer likviditetsrisken inte att vara ett problem. Men om stora garantibelopp måste infrias under samma tidsperiod kan påfrestningar ändå uppstå. Det gäller i synnerhet om dessa utbetalningar sammanfaller med en djupare ekonomisk kris när statsfinanserna av andra skäl redan är ansträngda.

Kreditriskerna är mindre konjunkturberoende och en analys av dessa fokuserar på att ge en tydligare bild av vilka långsiktiga kostnader olika verksamheter kan komma att föra med sig.

Riksgäldskontoret betonar att båda riskpers-

6.3.2Kreditrisk respektive likviditetsrisk pektiven är viktiga att belysa eftersom de speglar

En samlad riskanalys bör ge en bild av hur stora förluster som statens garanti- och utlåningsverksamhet riskerar att medföra. Riksgäldskontorets rapport behandlar vilka typer av risker staten möter, och skiljer på kreditrisk och likviditetsrisk.

Staten tar på sig kreditrisk genom att utfärda garantier och krediter. Kreditrisken blir lika stor i båda fallen eftersom åtagandena ger upphov till i princip lika stor förväntad kostnad för staten. En kreditförlust i samband med ett lån innebär att värdet på en tillgång måste skrivas ner, vilket slår mot statens nettoförmögenhet. Ett infriande av en garanti innebär att staten måste fullgöra låntagarens skyldigheter gentemot långivaren. Utbetalningen måste normalt finansieras med ny statlig upplåning och slår följaktligen även den mot statens nettoförmögenhet. För att analysera kreditrisker finns det således ingen anledning att skilja på garantier och krediter. Det avspeglas i den nya budgetlagen genom att åtagandena ska

olika aspekter av de risker staten tar på sig genom garantier och utlåning.

6.3.3En kvalitativ och en kvantitativ analys

Riksgäldskontoret beskriver att ett första steg i analysen är att på ett bättre sätt kategorisera och presentera garanti- och kreditportföljen. Några exempel på kategorisering är en uppdelning mellan garantier och krediter, mellan olika ansvariga myndigheter samt mellan olika utgiftsområden. Det är viktigt att ta fram enhetlig och jämförbar information om de olika åtagandena eller kategorier av åtaganden.

Det kan även finnas goda skäl att kategorisera åtaganden efter olika risknivåer. Åtaganden kan delas upp i låg, medel respektive hög risk vilket sedan kan användas som ett underlag för den djupare analysen.

226

Rapporten behandlar förväntade och oförväntade förluster. Förväntad förlust säger i sig inget om de olika möjliga utfallen eller osäkerheten (spridningen) i utfall. En begränsad förväntad förlust kan således innebära att mycket stora negativa utfall kan uppstå, men med liten sannolikhet. Med anledning av detta bör det användas kvantitativa modeller för att studera oförväntade förluster.

Ett första steg i den kvantitativa analysen är att utföra s.k. stresstester. Med stresstest studeras de händelser som inträffar mer sällan, men som är särskilt ogynnsamma, och leder därmed till fler och större kreditförluster. Det kan exempelvis göras genom att lägga större vikt vid de historiska tidsperioder när kreditförlusterna varit större än i genomsnitt. Stresstester kan genomföras både avseende kreditrisker och likviditetsrisker. I det senare fallet är det endast sannolikheten för fallissemang som är aktuell att variera genom att

Skr. 2010/11:101

utbetalningen normalt motsvarar hela det garanterade beloppet.

Riksgäldskontoret beskriver att det andra steget i en kvantitativ analys är att kvantifiera statens risker med hjälp av mer fullskaliga modeller. Dessa syftar i regel till att kvantitativt beskriva sannolikheter för möjliga utfall i en portfölj, i termer av kreditförluster, varefter exempelvis ett mått över Value at Risk kan bestämmas.

För att avgöra vilka modeller som kan vara lämpliga för statens ändamål krävs dock ytterligare analyser. Regeringen avser att ge Riksgäldskontoret i uppdrag att genomföra en samlad analys av riskerna i statens utlånings- och garantiverksamhet. Analysen ska utgöra ett underlag för den redovisning av förväntade förluster som regeringen ska lämna till riksdagen fr.o.m. årsredovisningen för staten 2011, i enlighet med den nya i budgetlagen.

227

Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Skr. 2010/11:101

7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU

Regeringens intygande avseende EU-medel

Rättvisande räkenskaper

Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamäs- sig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

I detta avsnitt lämnar regeringen dels ett intygande avseende EU-medel, dels en redovisning av samtliga EU-medel som redovisas över statens budget (EU-medel som avser både innevarande och tidigare fleråriga budgetram samt de direkta medel som hanteras av svenska myndigheter). I avsnittet redovisas även Europeiska revisionsrättens granskningar avseende Europeiska kommissionens genom- förande av EU-budgeten 2009.

Intygandet, som omfattar de EU-medel som hänförs till innevarande fleråriga budgetram 2007–2013, innehåller en räkenskapssamman- ställning av återflödet från EU-budgeten. Anledningen till att intygandet begränsas till denna period är att ramverket för intern styrning och kontroll tillkommit sedan 2008. Genom ramverket lämnar ansvariga myndigheter en försäkran till regeringen som möjliggör utfärdandet av ett nationellt intygande. Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, Ekonomistyrningsverkets revisionsutlåtanden och Riksrevisionens uttalande från granskningen

av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll.

7.1Intygande avseende EU-medel

Regeringens intygande avseende EU-medel innehåller en årlig räkenskapssammanställning över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har använts. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas inom ramen för delad för- valtning mellan medlemsstaten Sverige och Europeiska kommissionen. Medlen redovisas på budgetens anslag och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till kommissionen och Europeiska revisionsrätten.

I intygandet bedömer regeringen huruvida EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt intygar att det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Räkenskaperna som ligger till grund för

231

Skr. 2010/11:101

sammanställningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit föremål för Riksrevisionens granskning.

Regeringens intygande syftar dels till att öka riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används, dels till att stärka den interna styrningen och kontrollen vid de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att skapa ett effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet tillförsäkra de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

7.3Räkenskapssammanställning av EU-medel

Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar en resultaträkning, en balansräkning samt en kassamässig redovisning av utfall på anslag och inkomsttitlar.

Utbetalningarna från den tidigare fleråriga budgetramen (2000–2006) har gradvis minskat och fasats ut de senaste åren och struktur- fonderna har slutredovisats under 2010. Samtidigt har nu utbetalningarna avseende den aktuella fleråriga budgetramen 2007–2013 ökat kraftigt också för andra fonder än jordbruksfonderna. Detta innebär att relativt snart kommer i princip samtliga EU-medel att omfattas av intygandet. För 2010 omfattar

7.2Ansvarsfördelningen inom den intygandet jordbruksfonderna, strukturfonderna

svenska statsförvaltningen

Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och de övriga tillgångar som står till dess disposition.

Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller konsoliderade resultat- och balansräkningar samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar. Sveriges avgift till EU och återflödet från EU-budgeten redovisas i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten.

Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet bl.a. avseende genomförande av EU-program till förvaltningsmyndigheterna, som är regeringens organ för att verkställa den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har sedan långtgående befogenheter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar.

och fiskerifonden, men även medel från flyktingfonden.

Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika typer av medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige erhåller som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och strukturfonderna. Sverige får också stöd till transeuropeiska nätverk samt forsknings- och utbildningsprogram. För den senare bidrags- kategorin ligger dock ansvaret för att administrera och förvalta dessa medel på kommissionen och andra institutioner inom EU och inte på medlemsstaten. Det är enbart de medel som Sverige erhåller och som förvaltas gemensamt med kommissionen som omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltnings- ansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en sund ekonomisk förvaltning av EU:s medel.

På de områden där det föreligger ett delat förvaltningsansvar mellan Sverige och kommissionen finns på resultaträkningens intäktssida (EU-budgetens utgiftssida) för den aktuella fleråriga budgetramen 2007–2013 totalt nio myndigheter som är utsedda att vara förvaltande myndighet.

Nedan redogörs för de olika fonderna.

Jordbruksfonder

Stödet till jordbruket består i innevarande fleråriga budgetram 2007–2013 av två fonder –

232

Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är förvaltande myndighet samt utbetalande organ för båda fonderna och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. Attesterande organ är Ekonomistyrningsverket (ESV).

EGFJ finansierar bl.a. olika direktstöd till jordbrukare samt interventioner i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden. EJFLU ska både främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden.

Strukturfonder

Antalet strukturfonder som Sverige får medel från i innevarande programperiod 2007–2013 är två, Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). Strukturfonder ska bidra till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan Europas regioner och innevånare.

I Sverige är ERUF uppdelad i åtta regionala program och fem territoriella program medan ESF består av ett nationellt program. För varje program finns en förvaltande myndighet, en attesterande myndighet och en revisions- myndighet. Den förvaltande myndigheten har ansvaret för att det operativa programmet förvaltas och genomförs på ett effektivt och korrekt sätt. Den förvaltande myndigheten betalar även ut strukturfondsmedlen till de slutliga stödmottagarna.

Den attesterande myndigheten gör en bedömning om kostnaderna är stödberättigande och intygar inför kommissionen att utgiftsdeklarationen är korrekt.

För ERUF är Tillväxtverket förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala program samt ett territoriellt program. För ytterligare fyra territoriella program är Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens respektive Jämtlands län förvaltande och attesterande myndigheter.

För ESF är Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) förvaltande och attesterande myndighet.

ESV är utsedd till att vara revisionsmyndighet för ESF och de ERUF-program som förvaltas i Sverige.

Skr. 2010/11:101

Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar

För att ge finansiellt stöd till asyl- och migrationspolitiken i EU har ett ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar inrättats under den aktuella budgetramen 2007– 2013 och omfattar fyra olika fonder: Europeiska flyktingfonden (2008–2013), Europeiska fonden för de yttre gränserna (2007–2013), Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (2007–2013) samt Europeiska återvändande- fonden (2008–2013).

Fonderna kan användas för att finansiera samarbetsprojekt som rör flyktingmottagning, gränskontroll, integration och återvändande.

Europeiska flyktingfonden (2005–2010), som beslutades under föregående fleråriga budget- ram, inkluderas inte i det nationella intygandet då medlen inte omfattas av det gemensamma förvaltningsansvaret mellan medlemsstat och kommission.

Migrationsverket har utsetts till ansvarig myndighet för att sköta de nationella insatser som får stöd från flyktingfonden samt återvändandefonden i enlighet med tillämplig gemenskapslagstiftning och principen om en sund ekonomisk förvaltning. Svenska ESF-rådet har utsetts till ansvarig myndighet för integrationsfonden och Rikspolisstyrelsen för gränsfonden. ESV är utsedd till att vara revisionsmyndighet för samtliga fonder inom ramprogrammet.

Fiskerifonden

Stödet till fiskerinäringen består i innevarande programperiod av en fond, Europeiska Fiskerifonden (EFF). Fiskeriverket är förvaltande och attesterande myndighet för denna fond. ESV är utsedd till att vara revisionsmyndighet.

7.3.1Resultaträkning

Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och dess användning. Redovisningen görs i periodiserade termer, dvs. kostnaderna och intäkterna redovisas det år de är hänförliga till.

233

Skr. 2010/11:101

Tabell 7.1 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013

Miljoner kronor	2010	2009
Intäkter av bidrag från EU

Jordbruksstöd	8 798	9 429

Europeiska regionala utvecklingsfonden	1 198	1 341
Europeiska socialfonden	857	274

Övrigt	229	162

Summa intäkter av bidrag från EU m.m.	11 082	11 206
Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal	-109	-110

Kostnader för lokaler	-29	-15
Övriga driftkostnader	-130	-110

Summa verksamhetens kostnader	-268	-235

Lämnade bidrag
Jordbruksstöd	-9 686	-9 211

Europeiska regionala utvecklingsfonden	-1 364	-1 286

Europeiska socialfonden	-823	-426
Övrigt	-197	-152

Summa lämnade bidrag	-12 070	-11 075

Summa kostnader	-12 338	-11 309
Nettokostnad	-1 256	-104

Intäkter – återflöde från EU-budgeten

De intäkter som redovisas avser till största delen medel från jordbruksfonderna för finansiering av gårdsstöd och andra stöd till jordbruket.

Jordbruksverket	redovisar	intäkter	på
8 798 miljoner kronor. 7 104		miljoner kronor

avser gårdsstöd och djurbidrag och det övriga avser främst miljöstöd m.m. Intäkterna har reducerats med 867 miljoner kronor som avser s.k. finansiella korrigeringar. Detta är förväntade krav på återbetalningar av utbetalda bidrag från EU för projekt som inte har godkänts. Medlen avser delvis perioden 2005 – 2007, men eftersom de förväntas leda till avdrag på bidragen från EU under 2011 och eventuellt 2012 har de ändå redovisats som intäktsminskning här.

Kravet på återbetalning av utbetalda bidrag från EU beror dels på att Sverige har tillämpat en felaktig definition av betesmark, dels på bristande kvalitet i databasen över stödrätter (blockdatabasen). Sverige har sedan bristerna påkallades arbetat med att förbättra blockdatabasen samt anpassat definitionen av

betesmark till gällande EU-regelverk.
Tillväxtverket	redovisar	intäkter		på
1 198 miljoner	kronor	från	regionala

utvecklingsfonden och Svenska ESF-rådet redovisar intäkter på 857 miljoner kronor,

huvudsakligen från Europeiska socialfonden. Under övriga intäkter redovisar Migrationsverket intäkter på 115 miljoner kronor från Europeiska flyktingfonden och Fiskeriverket 90 miljoner kronor från Fiskerifonden.

Kostnader – användningen av de medel som erhållits från EU-budgeten

Jordbruksverket redovisar lämnade bidrag med 9 686 miljoner kronor, till största delen för gårdsstöd och i övrigt främst medel enligt EJFLU. Det bör noteras att med det förväntade avdraget för finansiella korrigeringar som redovisats som en intäktsminskning kommer inte de redovisade bidragen att täckas i sin helhet av medel från EU-budgeten.

Utöver Jordbruksverkets utbetalningar har även utbetalningar från de övriga fonderna kommit igång i större omfattning under 2010. Tillväxtverket redovisar lämnade bidrag med 1 364 miljoner kronor, Svenska ESF-rådet med 823 miljoner kronor och under övrigt redovisar Fiskeriverket bidrag med 95 miljoner kronor.

7.3.2Balansräkning

Balansräkningen visar i sammandrag fordringar och skulder avseende medel från EU-budgeten och dess användning, baserat på vad berörda myndigheter tagit upp i sina årsredovisningar.

Tabell 7.2 Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007–2013

Miljoner kronor	2010-12-31	2009-12-31
Övriga fordringar	6 964	7 462

Upplupna intäkter	345	118
Summa tillgångar	7 309	7 580

Kapital	4 758	6 145

Leverantörsskulder	3	0
Övriga skulder	869	1

Förutbetalda intäkter	446	108

Oförbrukade bidrag	1 233	1 326
Summa kapital och skulder	7 309	7 580

Fordringar

Fordringarna avser främst Jordbruksverkets fordringar på EGFJ för i första hand gårdsstöd utbetalat till jordbrukare inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken i slutet av 2010 med 6 964 miljoner kronor samt fordran på

234

EJFLU. Tillväxtverket redovisar upplupna intäkter på 329 miljoner kronor.

Kapital och skulder

Skulderna avser oförbrukade bidrag på 1 233 miljoner kronor i form av förskott främst från EJFLU. Jordbruksverkets förväntade krav på återbetalning av tidigare erhållet återflöde från EU-budgeten med 867 miljoner kronor redovisas under Övriga skulder. Svenska ESF- rådet redovisar förutbetalda intäkter på 400 miljoner kronor. Den förutbetalda intäkten består av skillnaden mellan utbetalade projektbidrag från EG-anslag och erhållna medel från fonder från EU.

7.3.3Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning

Redovisningen på statens budget görs i kassamässiga termer, dvs. under den period då betalning sker. I tabellen redovisas utfall på anslag och inkomsttitlar avseende den aktuella fleråriga budgetramen 2007–2013.

Skr. 2010/11:101

Tabell 7.3 Utfall på anslag och inkomsttitlar avseende fleråriga budgetramen 2007–2013

Tusental kronor		Utfall 2010
Anslag		Utfall 2010
	Från EU-budgeten finansierade
	insatser för asylsökande och
0801008	flyktingar	114 175
	Från EU-budgeten finansierade
	insatser för integration av
1301006	tredjelandsmedborgare	8 448

	Europeiska socialfonden m.m. för
1401006	perioden 2007–2013	847 147

	Europeiska regionala
	utvecklingsfonden perioden 2007–
1901003	2013	1 410 058

2301011	Gårdsstöd och djurbidrag m.m.	7 119 408

	Intervention och exportbidrag för
2301012	jordbruksprodukter	471 165

	Från EG-budgeten finansierade
2301016	strukturstöd till fisket m.m.	101 571

	Jordbruks- och livsmedelsstatistik
2301020	finansierad från EG-budgeten	7 356

	Från EG-budgeten finansierade
	åtgärder för landsbygdens miljö och
2301024	struktur	2 376 941

Summa anslag		12 456 269

Inkomsttitlar
6111	Gårdsstöd	6 826 536

6113	Övriga interventioner	217 160

6114	Exportbidrag	55 866
6115	Djurbidrag	346 999

6116	Offentlig lagring	107 244

6118	EU:s landsbygdsfond 2007–2013	2 884 191
	Övriga bidrag från EU:s jordbruks-
6119	fonder	-206 792
	Bidrag från EG:s fiskefond perioden
6213	2007–2013	101 789
	Bidrag från EG:s regionalfond perio-
6313	den 2007–2013	869 200
	Bidrag från EG:s socialfond perioden
6413	2007–2013	1 151 112
6911	Övriga bidrag från EG	205 925

6912	Stöd till sockernäringen	25 775
Summa inkomsttitlar		12 585 005
Saldo		128 736

Utgifter

Utgifterna på anslag avser i första hand gårdsstöd och djurbidrag samt åtgärder för landsbygdens miljö och struktur som redovisas av Jordbruksverket. Även utgifterna för intervention och exportbidrag redovisas av Jordbruksverket.

235

Skr. 2010/11:101

Bland övriga utgifter är det i första hand Tillväxtverket som redovisar stöd från ERUF. Svenska ESF-rådet redovisar stöd från ESF.

Inkomster

Inkomsterna avser främst gårdsstöd och förskottsmedel från EJFLU som liksom övriga jordbruksstöd ovan (inkomsttitel 6111–6119) redovisas av Jordbruksverket. Den förväntade återbetalningen av tidigare erhållet stöd (se ovan) har inte påverkat statens budget för 2010.

Bidrag från EFF redovisas av Fiskeriverket. Bidrag från ERUF redovisas av Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Även länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län är förvaltande och attesterande myndigheter. Bidrag från ESF redovisas av Svenska ESF-rådet. Stöd till sockernäringen redovisas av Jordbruksverket.

7.4Bedömning av ansvariga myndigheter

Myndigheter som förvaltar EU-medel med delad förvaltning omfattas av det nationella ramverket för intern styrning och kontroll. Det innebär bl. a. att myndighetens ledning ska, i myndighetens årsredovisning, lämna en bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll.

I detta avsnitt redogörs för aktuella myndigheters intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen samt resultaten av de iakttagelser som ESV och Riksrevisionen har gjort vid sina granskningar av myndigheterna.

7.4.1Myndighetsledningarnas intygande av räkenskaperna och bedömning av den interna styrningen och kontrollen

Nedan följer en sammanfattning av ansvariga myndigheters intyganden av räkenskaperna och bedömningar av den interna styrningen och kontrollen avseende EU-medel.

Jordbruksfonderna

I årsredovisningen för 2010 intygar Jordbruksverkets ledning, dvs. general-

direktören, att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten vara betryggande.

Förutom att Jordbruksverket lämnar en bedömning och ett intygande enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag utfärdar generaldirektören vid myndigheten en särskild försäkran enligt rådets förordning (EG) nr 1290/05 för EGFJ och EJFLU. Försäkran ingår som en del i de räkenskaper som Jordbruksverket lämnar för räkenskapsåret (16 oktober 2009 till 15 oktober 2010) till kommissionen, och som därefter granskas av ESV.

Av försäkran framgår att generaldirektören på heder och samvete bekräftar att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör EGFJ och EJFLU har krediterats till rätt fonder. Vidare har ett system införts vid myndigheten som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, inbegripet att bidragsansökningarna uppfyller krav för stödberättigande och, när det gäller EJFLU, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med gemenskapsreglerna.

Strukturfonderna

Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxt- verket, Svenska ESF-rådet, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheterna bedöms vara betryggande.

Fiskerifonden

Generaldirektören vid Fiskeriverket intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten bedöms vara betryggande.

236

Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar

Ansvariga myndighetsledningar vid Migrationsverket, Svenska ESF-rådet och Rikspolisstyrelsen intygar att respektive årsredovisning ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Svenska ESF-rådet bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.

Såväl Migrationsverket som Rikspolisstyrelsen anger i sin årsredovisning att det finns vissa brister avseende den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten. De angivna bristerna avser dock inte för någon av myndigheterna hantering av EU-medel.

7.4.2Ekonomistyrningsverkets iakttagelser

Regeringen har gett ESV i uppdrag att fungera som nationellt revisionsorgan för de EU-medel som hanteras i Sverige. ESV granskar de EU- program och fonder där ansvaret för en sund ekonomisk förvaltning och genomförandet av effektiva kontroller är delat mellan svenska myndigheter och kommissionen. ESV lämnar för varje program/fond en årlig revisionsrapport och i anslutning till denna även ett revisionsutlåtande. I det följande redovisas de väsentligaste iakttagelserna från respektive fond/program. ESV:s bedömning grundar sig, enligt EU:s regelverk, på genomfört granskningsarbete under granskningsperioden.

Jordbruksfonderna

Som attesterande organ lämnar ESV ett utlåtande om årsräkenskaperna. Utlåtandet omfattar även ett uttalande om den interna kontrollens effektivitet. Revisionen avser årsredovisningen för EGFJ och EJFLU.

ESV anser att redovisningarna för EJFLU och EGFJ som översänts till kommissionen är rättvisande och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat fonderna. ESV gör bedömningen, efter granskningen av Jordbruksverkets överens- stämmelse med ackrediteringskriterierna, att de interna kontrollförfarandena fungerat tillfredsställande.

Skr. 2010/11:101

Strukturfonderna

ESV har genomfört system- och projektgranskning för att bedöma om förvaltnings- och kontrollsystemen under perioden har varit förenliga med bestämmelserna i artiklarna 58–62 i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 och med avsnitt 3 i kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 för programmen inom strukturfonderna.

ESV har för samtliga program inom ERUF, med ett undantag, lämnat yttrande utan förbehåll. ESV bedömer därmed att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar tillräckligt effektivt för att ge en rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta, och som följd av detta, ger en rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är korrekta.

För programmet Interreg IVA Öresund- Kattegatt-Skagerrak har inte någon utgifts- deklaration lämnats under referensperioden. ESV kan därför inte yttra sig om lagligheten och korrektheten i underliggande transaktioner för det programmet. ESV har dock bedömt att förvaltnings- och kontrollsystemet för programmet är förenligt med aktuella bestämmelser.

För programmet inom ESF bedömer ESV att den förvaltande myndigheten brister i spårbarheten i vissa delar av den interna redovisningen. ESV bedömer således att förvaltnings- och kontrollsystemen till vissa delar inte uppfyller kraven, men bedömer att de fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de belopp som deklarerats till kommissionen är korrekta och, som följd av detta, kan ESV ge rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

Fiskerifonden

ESV bedömer att förvaltnings- och kontrollsystemet för det operativa programmet inom EFF har varit förenligt med de tillämpliga bestämmelserna i artiklarna 57–60 i rådets förordning (EG) nr 1198/2006 och med kapitel VII i kommissionens förordning (EG) nr 498/2007 har fungerat tillräckligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta och, som följd av detta, ger en rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

237

Skr. 2010/11:101

Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar

För gränsfonden och integrationsfonden har ESV under 2010 bedömt om förvaltnings- och kontrollsystemen för det årliga programmet 2007 var förenliga med tillämpliga bestämmelser i beslut nr 574/2007/EG och kommissionens beslut 2008/456/EG. ESV:s bedömning är att systemen fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig visshet om att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta, och som en följd därav, ger rimlig visshet om att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta med några undantag.

För gränsfonden har korrigering vidtagits som inneburit att ESV:s iakttagelse inte längre utgör ett fel i de deklarerade utgifterna. För integrationsfonden uppgår efter korrigering det felaktiga bidraget till 1,2 procent av deklarerat bidrag.

För flyktingfonden och återvändandefonden har inte ESV lämnat något revisionsuttalande avseende 2010 då ansvarig myndighet för dessa program inte har lämnat någon ansökan om slutbetalning av årligt program.

7.4.3Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning

Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen granska årsredovisningen för de förvaltnings- myndigheter som lyder under regeringen. Granskningen syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen omfattar även myndighets- ledningens bedömning av räkenskapernas tillförlitlighet samt bedömningen avseende den interna styrningen och kontrollen. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse.

Samtliga ansvariga förvaltande myndigheter av EU-medel (Jordbruksverket, Svenska ESF-rådet, Tillväxtverket, Fiskeriverket, Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen samt Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län) erhöll för 2010 en revisionsberättelse utan uttalande med reservation eller avvikande mening. Enligt Riksrevisionens uppfattning ger respektive myndighets årsredovisning en i alla

väsentliga avseenden rättvisande bild av dess finansiella ställning per den 31 december 2010 samt av dess resultat och finansiering för året enligt förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, instruktion, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten.

7.5Regeringens intygande avseende EU-medel

Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel, Ekonomistyrningsverkets revisionsutlåtanden och Riksrevisionens uttalande från granskningen av myndigheternas räkenskaper och deras interna styrning och kontroll. Regeringen lämnar följande intygande:

Rättvisande räkenskaper

Betryggande intern styrning och kontroll

Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen.

7.6Europeiska revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet

Europeiska revisionsrätten svarar för den externa revisionen av EU:s budget. I detta avsnitt redovisas revisionsrättens väsentligaste iakttagelser från årsrapporten om EU- kommissionens genomförande av budgeten 2009.

Revisionsrättens uppdrag är att göra en oberoende granskning av hur EU:s medel uppbärs och används, och på så sätt bedöma hur de europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisionsrätten granskar om samtliga inkomster och utgifter varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen varit sund. Syftet med revisionsrättens arbete är att bidra till att

238

Skr. 2010/11:101

förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens medel på alla nivåer. Revisionsrättens granskningsmandat omfattar alla organ som förvaltar eller tar emot EU-medel. Detta innebär att revisionsrätten inte bara granskar EU:s institutioner och organ, utan även medel som administreras på nationell, regional och lokal nivå.

Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport, som innehåller iakttagelser om EU:s budgetgenomförande. Årsrapporten innehåller även en revisionsförklaring (DAS) om räkenskapernas tillförlitlighet för året i fråga och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även revisionsrättens granskningar under föregående budgetår, sektor för sektor, samt för institutionernas egna administration.

Revisionsrättens årsrapport utgör ett mycket viktigt underlag för ministerrådets ställnings- tagande till att rekommendera Europaparlamentet huruvida kommissionen bör beviljas ansvarsfrihet för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om ansvarsfrihet lämnas även slutsatser på de åtgärder som rådet anser att kommissionen bör vidta för att komma till rätta med de brister som revisionsrätten identifierat. Årsrapporten utgör även ett viktigt underlag för Europaparlamentet som slutligen beslutar om ansvarsfriheten.

verksamhetsområdet jordbruk och naturresurser och en betydande minskning av felprocenten för området sammanhållning. Sammanhållning är trots minskningen fortfarande det område som har störst fel på EU:s budget. Vanliga förekommande fel för området sammanhållning avser brister i den offentliga upphandlingen. För betalningarna på EU:s budget som helhet visade revisionsrättens granskning en sammantagen minskning av den mest sannolika felprocenten.

Förslaget som ministerrådet enades om i februari 2011 är att rekommendera Europaparlamentet att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetåret 2009. Sverige la ner sin röst vid omröstningen i frågan. Regeringen ansåg att förbättringstakten för att minska felen på EU:s budget som kommissionen visat inte är tillräckligt hög. Regeringen framhöll att rådet bör reagera på att kommissionen inte har fått en revisionsförklaring utan reservation på 16 år. Nederländerna och Storbritannien la också ner sina röster vid omröstningen.

7.6.2Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige

Sverige kommenteras i mycket begränsad omfattning i årsrapporten för 2009. Sverige nämns i samband med redogörelse för en särskild rapport om granskning av förenklade förfaranden vid import, vilket kan ha

7.6.1Väsentliga iakttagelser budgetåret konsekvenser för egna medel. Sverige var ett av

2009

I det följande redovisas de viktigaste iakttagelserna i revisionsrättens årsrapport för 2009 som ligger till grund för rådets rekommendation om ansvarsfrihet för kommissionen.

Revisionsförklaringen består som tidigare av uttalanden om dels tillförlitligheten i EU- räkenskaperna för 2009, dels lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna.

För tredje året i rad gavs ett uttalande utan reservation för räkenskaperna. Revisionsrätten lämnade för 16:e året i rad ett uttalande med reservation vad gäller genomförandet av EU:s budget.

Revisionsrättens granskningsresultat visade jämfört med 2008 en ökning av den uppskattade felprocenten när det gäller betalningarna inom

nio granskade länder. Revisionsrätten konstaterade brister i kontrollerna som kan innebära risk för felaktigt inbetalda belopp i egna medel. Bristerna konstaterades i alla de granskade länderna.

Ytterligare kritik mot Sverige som redovisas i årsrapporten har uppkommit i samband med granskning av ERUF. Med anledning av den aktuella granskningen har förvaltande myndighet inlett ett arbete med översyn av systemen i syfte att förbättra, förstärka och effektivisera efterlevnaden av de rättsliga bestämmelserna för strukturfonderna. Myndigheten har upprättat en handlingsplan för förbättring av gransknings- systemet och arbetar även med utbildningar och rådgivning.

239

Skr. 2010/11:101

7.6.3Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser

I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. (prop. 1994/95:40), som riksdagen ställt sig bakom (bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), slås fast att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam EU-budgetpolitik och för att närhetsprincipen ska tillämpas på budget- området. I den svenska politiken ingår även att prioritera frågor som berör uppföljning och kontroll.

Kommissionen är enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget) ytterst ansvarig för budgetens genomförande. Medlemsstaterna har dock ett ansvar inför kommissionen och ska samarbeta med kommissionen i genomförandet av budgeten och för att upprätta effektiva kontrollsystem som säkerställer en sund ekonomisk förvaltning i medlemsstaten. Sverige fäster stor vikt vid revisionsrättens iakttagelser och att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder mot de brister som revisionsrätten upptäckt.

Vid behandlingen i budgetkommittén av årsrapporten för 2009 fäste Sverige särskild vikt vid frågor som rör förbättringen av förvaltningen av EU:s medel.

7.7Redovisning av samtliga EU- medel

I detta avsnitt redovisas samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisas över statens budget. Utöver utfallet för 2010 redovisas de fyra närmast föregående årens utfall kassamässigt, dvs. i överensstämmelse med statens budget. Avsnittet ger därmed en översikt över den totala påverkan av EU-budgeten på statens budget.

7.7.1Avgiften till EU:s budget

EU-budgeten upprättas med stöd av EUF- fördraget. Inkomsterna utgörs huvudsakligen av egna medel: tull- och sockeravgifter (traditionella egna medel) samt avgifter från

medlemsstaterna. Egna medel fastställs på basis av regelverket i rådets beslut 2007/436/EG om gemenskapernas egna medel (egna medels- beslutet).

Tullavgiften består av handelstullar som tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller unionsbudgeten. Medlemsländerna får dock behålla 25 procent av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader.

Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken tas en särskild produktions- avgift för socker ut. Dessa inkomster tillfaller unionsbudgeten, med avdrag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procent- sats som för tullavgiften.

En tredje del av avgiften beräknas som en procentuell andel av respektive medlemslands mervärdesskattebas, dvs. värdet på den samlade konsumtionen av varor och tjänster under ett år. För att uppnå likabehandling harmoniseras de nationella mervärdesskattebaserna.

Den fjärde avgiften baseras på respektive medlemslands bruttonationalinkomst (BNI). Avgiftens storlek beräknas som landets andel av EU:s BNI multiplicerad med den del av EU- budgetens utgifter som inte täcks av övriga egna medel. Storleken på EU-ländernas BNI-avgifter utgör alltså en restpost som fastställs för att säkerställa att EU-budgetens inkomster och utgifter balanserar.

Ett antal länder har dock fått särskilda nedsättningar av sina avgifter som finansieras av övriga EU-länder. Nedsättningarna syftar till att korrigera orimliga nettobördor, dvs. syftet är att kompensera de länder vilka får relativt sett lite tillbaka från EU-budgetens utgiftssida jämfört med storleken på deras avgifter.

7.7.2Redovisning på statens budget

På statens budget bruttoredovisas det återflöde som administreras av svenska myndigheter, dvs. betalningar från kommissionen redovisas mot inkomsttitel, medan de utbetalningar som myndigheterna gör redovisas mot anslag på statens budget. Detta motsvarar merparten av alla betalning från EU till Sverige. Redovisningen i dessa delar är kassamässig.

Betalningar från kommissionen redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar.

240

Skr. 2010/11:101

Betalningar till EU redovisas på anslaget 1:1

Avgiften till den Europeiska unionen under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen (se tabell 7.4).

År 2010 ökade betalningarna till EU jämfört med 2009 med drygt 11 miljarder kronor, medan bidragen från EU ökade med drygt 1 miljard kronor. Detta innebär att det kassamässiga nettoflödet till EU ökade med nästan 10 miljarder kronor. Ökningen av betalningarna till EU i förhållande till föregående år förklaras av stora återbetalningar av tidigare inbetalda avgifter under 2009. År 2009 gjordes retroaktiva justeringar efter att ett nytt system för medlemsländernas avgifter trädde i kraft med retroaktiv verkan från och med 1 januari 2007. Under 2009 återbetalades drygt 8 miljarder kronor, varför både den mervärdesskatte- baserade och den BNI-baserade avgiften blev knappt 6 miljarder kronor högre 2010.

Uppgifterna i tabellen ger inte en helt rättvisande bild av effekterna på statens budget

av EU-medlemskapet. Utöver de anslag som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag, måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter föranledda av den medfinansiering som staten ofta står för genom anslag på statens budget, t.ex. under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Medfinansieringen är en förutsättning för att Sverige ska kunna tillgodogöra sig medel från många av fonderna i EU-budgeten, bland annat strukturfonderna.

Undantaget är EGFJ som finansieras helt genom EU-budgeten bortsett från de valutakursdifferenser som kan uppstå. Utgifter hänförliga till medlemskapet förekommer även under relevanta myndigheters förvaltningsanslag.

Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom redan före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särredovisa.

Tabell 7.4 Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt)

Miljoner kronor						Förändring
	2006	2007	2008	2009	2010	2009/2010
Tullavgift	3 539	3 844	4 023	3 803	4 103	300
Sockeravgifter	169	425	783	472	52	-420
Avgift till tillfällig omstrukturering av
EU:s sockersektor					136	136
Mervärdesskattebaserad avgift	4 227	4 475	4 323	-4 305	1 444	5 749
BNI-baserad avgift	17 723	17 512	21 960	18 741	24 323	5 582
Storbritannienavgift	262	379	437	481	349	-132
Summa betalningar till EU	25 920	26 635	31 526	19 192	30 407	11 215
Bidrag från EUGFJ2	8 890	269	123	9	0	-9
Bidrag från EGFJ3		6 886	7 064	8 075	7 345	-730
Bidrag från EJFLU4		2 686	1 807	1 106	2 884	1 778
Bidrag från FFU5	76	90	94	70	102	32
Bidrag från ERUF6	1 212	1 130	464	1 315	872	-443
Bidrag från ESF7	1 270	1 633	870	358	1 151	793
Bidrag till TEN 8	194	187	348	470	391	-79
Övriga bidrag från EG	799	155	265	279	232	-47
Summa betalningar från EU9	12 441	13 036	11 035	11 682	12 977	1 295
Nettoflöde från statens budget till EU	13 479	13 599	20 491	7 510	17 430	9 920

1Avräknat mot anslag 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen

2Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket

3Europeiska garantifonden för jordbruket

4Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

5Fonden för fiskets utveckling

6Europeiska regionala utvecklingsfonden

7Europeiska socialfonden

8Transeuropeiska nätverk

9Redovisat mot inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m.

241

Skr. 2010/11:101

Anslagen för EU-bidrag på statens budget uppgick till drygt 13 miljarder kronor (se tabell 7.5). Dessa utgifter ska motsvaras av medel från respektive EU-fond inom EU-budgeten. År 2010 uppgick inkomsterna från EU-budgeten till knappt 13 miljarder kronor. Beroende på periodiserings- och valutakursdifferenser skiljer sig utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar med 305 miljoner kronor.

Periodiseringseffekterna uppkommer då EU- budgeten generellt sett ersätter utbetalningar av stöd först i efterhand. För strukturfonderna förskotteras dock viss del av det belopp för programperioden som varje medlemsland tilldelats. Statens budget står dessutom för den valutarisk som uppstår i och med att stöden betalas ut i kronor medan kravet på ersättning från EU-budgeten görs i euro enligt gällande regler för valutaomräkning och kommissionen gör sedan sina utbetalningar i euro.

Tabell 7.5 Anslag som motsvaras av återflöde från EU-budgeten (utfall)

Miljoner kronor

					Förändring
Anslag	Anslagsnamn	2008	2009	2010	2009/2010
0801008	Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar	38	112	114	2

	Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av
1301006	tredjelandsmedborgare		10	8	-2

1401006	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013	68	473	847	374

1901003	Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013	187	1 300	1 410	110
193305 2008	Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006	513	-2	-2	0

2201016	Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk	273	315	536	221

2301011	Gårdsstöd och djurbidrag m.m.	6 987	6 970	7 119	149
2301012	Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter	537	760	471	-289

2301016	Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.	69	68	102	34

2301020	Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten	7	7	7	0

2301024	Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	1 969	1 724	2 377	653

Summa1		11 250	11 747	12 989	1 242

1 För 2008 och 2009 summerar tabellen inte till beloppet på summaraden då vissa äldre anslag inte finns med i tabellen. Framför allt gäller detta äldre anslag för tidigare programperioder. Se motsvarande tabell i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2008 respektive 2009 (skr. 2008/09:101 respektive skr. 2009/10:101).

242

Skr. 2010/11:101

7.7.3Redovisning i resultaträkningen periodiserade återflödet jämfört med den

I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet (se not 4 till resultaträkningen). Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag (se not 3 till resultaträkningen). Redovisningen i resultaträkningen är periodiserad, dvs. intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till. Kostnaden för EU-avgiften redovisas det budgetår som avgiften avser. Intäkt av EU- bidrag redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det finns därför vissa skillnader i det

kassamässiga redovisningen på statens budget. Skillnaderna är dock relativt små och därför görs här inte någon specificerad redovisning av den totala påverkan på resultaträkningen.

Det finns också bidrag från EU-budgeten, framförallt från ramprogrammen för forskning som inte redovisas brutto på statens budget, utan endast i resultaträkningen. Under 2010 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot totalt 895 miljoner kronor i bidrag från EU-budgeten, som enbart redovisas som intäkter av bidrag i resultaträkningen, och som därmed inte framgår av redovisningen på statens budget.

243

Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över

Skr. 2010/11:101

8 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över

De konsoliderade resultat- och balansräkning- arna samt finansieringsanalysen i årsredo- visningen för staten omfattar i huvudsak de statliga myndigheterna inklusive affärsverken. Genom ägarintressen i bolag och genom att Riksbanken och AP-fonderna faller utanför den avgränsning (se avsnitt 4.4 Redovisnings- principer och tilläggsupplysningar) som görs för statens konsoliderade balans- och resultat- räkningar är den statliga sektorn i realiteten större.

Sammanställningen i detta kapitel görs i syfte att ge en samlad och översiktlig bild över samtliga verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över. När det gäller bolag, banker och finansinstitut har väsentligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Definitionen överensstämmer med definitionen av intresseföretag i årsredo- visningslagen (1995:1554). Med denna definition bortfaller stiftelser som är självägande. Samman- ställningen av den statliga sektorn inkluderar därmed förutom myndigheterna även statliga bolag och finansinstitut, Riksbanken och AP- fonderna. Även Allmänna arvsfonden redovisas här med hänsyn till det väsentliga inflytande staten har i verksamheten utan att ha någon ekonomisk ägarandel. Sedan 2007 redovisar nationalräkenskaperna premiepensionssystemet i hushållssektorn i stället för som tidigare i socialförsäkringssektorn, i enlighet med principer fastställda av Europeiska unionen. Redovisningen av den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital i tabell 8.1 inkluderar således inte premiepensionssysemet

utan endast den statliga sektorn. Premiepensionssystemets samlade tillgångar, skulder och kapital redovisas i särskild ordning i tabell 8.3.

Sammanställningen, som bygger på de ingående organisationernas officiella årsredo- visningar, ger en uppfattning om den totala statliga bokförda förmögenheten.

8.1Den statliga sektorns förmögenhet

Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital framgår av tabell 8.1. När det gäller de tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten har statens andel medräknats med hänsyn tagen till ägarandelen om den uppgår till minst 20 procent. Ägande i företag där statens ägarandel är mindre än 20 procent ingår i myndigheternas samlade tillgångar och skulder.

Någon fullständig eliminering av mellan- havanden såsom fordringar och skulder samt intäkter och kostnader har inte varit möjlig att göra eftersom underlag för detta oftast saknas och de olika organisationernas redovisnings- principer skiljer sig åt. Dessutom verkar de under olika regelverk. De elimineringar som gjorts för att undvika dubbelräkning framgår av tabell 8.2.

Ålderspensionsreformen medförde under 1990-talet betydande förändringar i betalnings- flödena mellan statens budget, AP-fonderna och premiepensionssystemet. Sedan 1999 ska AP- fonderna enbart finansiera inkomstrelaterad

247

Skr. 2010/11:101

ålderspension inom det reformerade systemets s.k. fördelningsdel. Finansierings- och betal- ningsansvaret för förtids- och efterlevande- pension flyttades därför från AP-fonderna till statens budget. För att delvis motverka den ökade belastningen på statens budget har medel successivt överförts under ett antal år från AP- fonderna till statens budget i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen AP-fonden i det reformerade pensionssystemet (prop. 1999/2000:46, bet. 1999/2000:FiU19, rskr. 1999/2000:181). Hittills överförda belopp uppgår till 245 miljarder kronor. År 2004–2010 överfördes inga medel utifrån ovan nämnda beslut. Vid överläggningar mellan de fyra allianspartierna och Socialdemokraterna i juni 2004 fastställdes att pensionsöverenskommelsen ligger fast men att någon slutreglering inte skulle ske den 1 januari 2005. Riksdagen har därefter efterlyst en tidsplan för när den slutliga kontrollen av överföringsbeloppet ska vidtas och när ett slutligt belopp i så fall ska föras över.

Partierna bakom pensionsöverenskommelsen har därefter haft fortsatta överläggningar om möjligheterna att fastställa en tidsplan för hanteringen av frågan. Under dessa överlägg- ningar har bedömningen gjorts att det under överblickbar tid kommer att saknas förutsätt- ningar för att överföra medel från AP-fonden. I detta sammanhang har också frågan om hanteringen av överskott i pensionssystemet diskuterats. Mot bakgrund av dessa överlägg- ningar anser regeringen att frågan om kriterier för ytterligare överföringar bör hanteras i samband med att frågan om hanteringen av överskott i pensionssystemet föreläggs riksdagen i proposition. Inkomstpensionssystemet upp- visade ett överskott på 425 miljarder kronor under 2010, vilket medförde att systemets samlade resultat ökade till 103 miljarder kronor.

Tabell 8.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital

Miljarder kronor
	2006	2007	2008	2009	2010

		Myndigheter

Summa tillgångar	1 002	1 018	1 090	1 219	1 246

Summa skulder	1 637	1 517	1 500	1 603	1 604
Nettoförmögenhet
/eget kapital	-635	-499	-410	-384	-358

Summa skulder
och kapital	1 002	1 018	1 090	1 219	1 246

Statliga bolag, banker och finansinstitut
Summa tillgångar	1 213	1 331	1 539	1 740	1 694

Summa skulder	908	1 010	1 216	1 402	1 345

Nettoförmögenhet
/eget kapital	305	321	323	338	349
Summa skulder
och kapital	1 213	1 331	1 539	1 740	1 694

		Riksbanken

Summa tillgångar	201	212	700	709	327
Summa skulder	138	150	630	631	254

Nettoförmögenhet
/eget kapital	63	62	70	78	73

Summa skulder
och kapital	201	212	700	709	327
		AP-fonderna

Summa tillgångar	871	919	759	841	930

Summa skulder	13	21	52	14	35
Nettoförmögenhet
/eget kapital	858	898	707	827	895

Summa skulder
och kapital	871	919	759	841	930

	Allmänna arvsfonden
Summa tillgångar	1	2	2	3	3

Summa skulder	1	2	2	3	3

Nettoförmögenhet
/eget kapital	0	0	0	0	0
Summa skulder
och kapital	1	2	2	3	3

Elimineringar av inomstatliga mellanhavanden

Summa tillgångar	-371	-371	-344	-459	-472
Summa skulder	-68	-52	-22	-123	-126

Nettoförmögenhet
/eget kapital	-303	-319	-322	-336	-346

Summa skulder
och kapital	-371	-371	-344	-459	-472
	Den statliga sektorn totalt

Summa tillgångar	2 917	3 111	3 746	4 053	3 728

Summa skulder	2 629	2 648	3 378	3 530	3 115
Nettoförmögenhet
/eget kapital	288	463	368	523	613

Summa skulder
och kapital	2 917	3 111	3 746	4 053	3 728

248

Vid utgången av 2010 var den statliga sektorns samlade tillgångar 3 728 miljarder kronor efter elimineringar av inomstatliga mellanhavanden. Sammantaget minskade tillgångarna under 2010 med 325 miljarder kronor. De samlade skulderna uppgick till 3 115 miljarder kronor 2010, vilket motsvarar en minskning med 415 miljarder kronor.

AP-fondernas tillgångar ökade med 89 miljarder kronor och skulderna ökade med 21 miljarder kronor. AP-fondernas egna kapital ökade med 68 miljarder kronor och uppgick vid utgången av 2010 till 895 miljarder kronor.

Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 694 miljarder kronor, en minskning med 46 miljarder kronor. Motsvarande skulder minskade med 57 miljarder kronor till sammanlagt 1 345 miljarder kronor. De största förändringarna är hänförliga till Vattenfall AB och AB Svensk exportkredit vars tillgångar minskat med 61 respektive 32 miljarder kronor medan skulderna minskat med 52 respektive 31 miljarder.

Sammantaget uppgick statens egna kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde, efter elimineringar till 613 miljarder kronor. Ökningen med 90 miljarder kronor jämfört med 2009 beror främst på förbättringen av AP-fondernas nettoförmögenhet med 68 miljarder kronor till 895 miljarder kronor. De statliga myndigheternas nettoförmögenhet har förbättrats med 26 miljarder kronor och uppgår till -358 miljarder kronor.

Förändringarnas effekter på statens resultat- och balansräkningar beskrivs närmare i kapitel 4.

Elimineringar avseende myndigheternas aktieinnehav

Av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. framgår vilka myndigheter som ingår i redovisningen över den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital. Statens innehav av aktier i de statliga bolagen redovisas främst av Kammarkollegiet (avsnitt 4.5.2 not 26 Andelar i dotter- och intresseföretag).

Affärsverkens innehav av aktier i dotterbolag, liksom Riksbankens grundfond, redovisas under andelar i dotter- och intresseföretag. För att undvika dubbel redovisning elimineras nämnda innehav enligt tabell 8.2 mot summa tillgångar och nettoförmögenhet för den statliga sektorn.

Skr. 2010/11:101

Elimineringar gentemot Riksgäldskontoret

AP-fondernas innehav av statspapper har eliminerats för att undvika dubbel redovisning. Innehavet av statspapper har eliminerats med nominellt belopp mot summa tillgångar och skulder. Statspapper utgörs av statsobligationer och tidigare år till en mindre del av stats- skuldsväxlar.

Riksbankens valutalån hos Riksgäldskontoret har eliminerats för att inte redovisas dubbelt. Eliminering har skett med av Riksbanken bokfört belopp mot summa tillgångar och skulder.

Tabell 8.2 Eliminering avseende myndigheternas aktieinne- hav (andelar i dotter- och intresseföretag), AP fondernas innehav av statspapper och Riksbankens valutalån

Miljoner kronor

	2006	2007	2008	2009	2010

Kammar-	301	316	318	334	344
kollegiet	704	950	861	317	604

Riksbankens
grundfond	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000

Luftfarts-
verket	162	170	194	217	367

Svenska
kraftnät	422	477	1 516	334	219

Övriga myn-
digheter	45	43	42	31	23

AP-fonderna	68 038	52 488	22 033	30 692	42 323
Riksbankens
valutalån				92 455	83 774
Summa	371 371	371 128	343 646	459 046	472 310

Premiepensionssystemet

Premiepensionssystemets tillgångar ökade med 73 miljarder kronor jämfört med 2009 och uppgick vid utgången av 2010 till 446 miljarder kronor. Den 1 januari 2010 bildades Pensionsmyndigheten som övertog både Premiepensionsmyndighetens uppgifter och de uppgifter rörande inkomstgrundande pension och anslagsfinansierade pensionsförmåner som tidigare administrerats av Försäkringskassan. Pensionsmyndighetens verksamhet ingår i den konsoliderade redovisningen i kapitel 4. De förvaltade pensionsmedlen, inklusive de preliminärt redovisade medlen för vilka pensionsrätter ännu inte fastställts, ingår däremot inte i den konsoliderade redovisningen utan redovisas i tabell 8.3. Det gäller även motsvarande avsättning på skuldsidan samt vissa

249

Skr. 2010/11:101

fordrings- och skuldposter med direkt koppling till dessa medel.

Tabell 8.3 Pensionsmyndighetens samlade tillgångar, skulder och kapital

Miljarder kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Summa tillgångar	295	341	263	373	446

Summa skulder	297	342	264	374	447

Nettoförmögenhet/
Eget kapital	-2	-1	-1	-1	-1

Summa skulder och
kapital	295	341	263	373	446

Tabell 8.4 AP-fonderna 2010

Miljoner kronor

	Tillgångar1	Skulder	Fondkapital
Första AP-fonden	223 647	4 866	218 781

Andra AP-fonden	223 593	1 086	222 507

Tredje AP-fonden	247 242	26 413	220 829
Fjärde AP-fonden	215 575	2 739	212 836

Sjätte AP-fonden	20 210	282	19 928

Sjunde AP-fonden	24	183	-159
Totalt	930 291	35 569	894 722

1 Fjärde AP-fondens särskilda förvaltning har avvecklats under 2009 och Första AP-fondens särskilda förvaltning avvecklades 2007.

8.2AP-fonderna och Premiepensionssystemet

AP-fondernas redovisning avser bokfört mark- nadsvärde. Det nuvarande pensionssystemet infördes i januari 1999 och den 1 maj 2000 omorganiserades AP-fonderna. Den 1 januari 2001 fick Första, Andra, Tredje och Fjärde AP- fonderna identiska placeringsregler, vilka bland annat innebär att samtliga fonder får placera i aktier och i högre grad än tidigare även globalt. AP-fonderna ska förvalta svenska allmänna pensionsmedel så att kraven på långsiktigt hög avkastning i förhållande till risk tillgodoses.

Sjätte AP-fonden har en särställning inom AP-fondsystemet eftersom den har obegränsade möjligheter att äga både noterade och onoterade företag. En betydande del av resurserna inriktas specifikt mot ägande i onoterade bolag.

I det allmänna pensionssystemet ingår att en del av pensionsavgiften avsätts till s.k. premie- pension och förvaltas i värdepappersfonder efter individuella val av pensionsspararna. För de personer som avstår från att välja fond placeras pensionsmedlen i AP7 Såfa. AP7 Såfa kan väljas på samma sätt som andra fonder inom premie- pensionssystemet. Sjunde AP-fonden förvaltar de två byggstensfonder, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, som ingår i förvalsalternativet Såfa. Endast fondens egen verksamhet redovisas dock under Sjunde AP-fonden i tabell 8.4. Till skillnad från de övriga AP-fondernas tillgångar tillhör Sjunde AP-fondens förvaltade tillgångar premiepensionssystemet, dvs. de förvaltas för pensionsspararnas räkning. Tillgångarna hos de övriga AP-fonderna tillhör fördelningssystemet.

AP-fondernas sammanlagda resultat för 2010 är 84 miljarder kronor. Fondkapitalet påverkades av utbetalda pensionsmedel och administrations- ersättningar till Pensionsmyndigheten samt inbetalda pensionsavgifter, vilka netto medfört ett utflöde av kapital på totalt 16 miljarder kronor.

I den konsoliderade resultaträkningen redovisas ålderspensioner som transfereringar. Skillnaden mellan inbetalda avgifter och ut- betalda pensioner har fram till 2009 redovisats som nettoöverföring till ålderspensionssystemet och hushållssektorn (premiepensionssystemet) under transfereringar (se även avsnitt 4.5.1 not 4). För 2009 och 2010 täcker inte avgifterna pensionskostnaderna, vilket gör att medel från AP-fondens avkastning används och dessa år redovisas AP-fondsmedel som intäkter av bidrag (se även avsnitt 4.5.1 not 3). Åtaganden avseende ålderspension redovisas inte som skuld varken i den konsoliderade balansräkningen eller hos AP- fonderna utan redovisas som Nettoförmögen- het/Eget kapital. Åtaganden i premiepensions- systemet redovisas som skuld i Pensionsmyndig- hetens årsredovisning.

8.3Statliga bolag, banker och finansinstitut

I tabell 8.1 särredovisas statens tillgångar och skulder i statliga bolag, banker och finansinstitut där ägarandelen uppgår till minst 20 procent. Ägande i företag där statens andel är mindre än 20 procent ingår i myndigheternas samlade tillgångar och skulder. I bilaga 3 återfinns en sammanställning av nyckeltal avseende kalender- året 2010 för bolag med statligt ägande. I bilagan redovisas bolagens nyckeltal brutto och de

250

summerar, efter elimineringar, till beloppen i sammanställningen över statliga sektorns förmögenhet (tabell 8.1). I tabell 8.1 ingår bolagen endast till den del de ägs av staten. Det högre värdet av bolagen i den statliga sektorn i jämförelse med det bokförda värdet är främst hänförligt till Svenska Spel AB, vars bokförda värde endast uppgår till 260 000 kronor, men i tabell 8.1 ingår med 4,8 miljarder kronor. En närmare redogörelse för bolagens verksamhet och resultat 2010 kommer att presenteras senare under våren i regeringens årliga skrivelse till riksdagen om statliga bolag.

Totalt finns ett sextiotal företag där staten äger mer än 20 procent av aktierna. Företagens bokförda värde uppgår till 345 miljarder kronor. De sex största bolagen är Vattenfall AB, TeliaSonera AB, LKAB, Akademiska Hus AB, Sveaskog AB och AB Svensk Exportkredit som tillsammans svarar för 77 procent av det bokförda värdet. Enbart Vattenfall AB och TeliaSonera AB motsvarar 50 procent av det bokförda värdet.

Den statliga sektorns förmögenhet påverkas av förvärv och försäljning av företag, omstruk- tureringar, bolagens resultat m.m.

Vattenfall AB har minskat tillgångarna med 61 miljarder kronor samtidigt som skulderna minskat med 52 miljarder kronor. De största förändringarna av tillgångsvärden avser immateriella anläggningstillgångar, främst goodwill, och materiella anläggningstillgångar som minskat med 15 miljarder respektive 17 miljarder kronor, bl.a. avseende nedskrivning av goodwill med 9,4 miljarder kronor för bolag i Tyskland och Holland och den svenska kronans förstärkning som minskar värdet av utländska tillgångar. Kortfristiga räntebärande placeringar har minskat med 15 miljarder kronor. Av skulderna har främst långfristiga räntebärande skulder och derivat med negativt verkligt värde minskat med 30 respektive 12 miljarder kronor. Statens andel av eget kapital har minskat med 8,9 miljarder kronor, främst som en följd av negativ påverkan från omräkningsdifferenser för verksamhet i utlandet på 30 miljarder kronor, kassaflödessäkring på 1,1 miljarder kronor och utdelning av 5,2 miljarder kronor, vilket delvis utjämnats av positiv påverkan från valutasäkring av utländskt eget kapital på 15 miljarder kronor och årets vinst på 13 miljarder kronor.

AB Svensk Exportkredit har minskat sina tillgångar med 32 miljarder kronor, främst

Skr. 2010/11:101

avseende räntebärande värdepapper som inte utgör utlåning, som minskat med 23 miljarder kronor. Skulderna har minskat med 31 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras av en minskning av emitterade värdepapper.

AB Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, har ökat sina tillgångar med 23 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökad utlåning till allmänheten med 23 miljarder kronor. Skulderna har ökat med 22 miljarder kronor främst hänförligt till emitterade värdepapper, som ökat med 13 miljarder kronor och derivatinstrument som ökat med 4,2 miljarder kronor.

TeliaSoneras tillgångar uppgår till 251 miljarder kronor, varav statens andel uppgår till 93 miljarder kronor. Minskningen av statens andel under året är 7,1 miljarder kronor, vilket främst avser immateriella tillgångar och likvida medel. Skuldandelen har minskat med 2,1 miljarder kronor, vilket främst avser kort- och långfristiga lån. Statens andel av eget kapital har minskat med 3,5 miljarder kronor. Negativa valutakursdifferenser på 7,7 miljarder kronor och utdelning till staten av 3,8 miljarder kronor har minskat eget kapital, vilket delvis utjämnats av årets resultatandel på 7,9 miljarder kronor.

Nordiska Investeringsbanken har 224 miljarder kronor i tillgångar, varav statens andel uppgår till 82 miljarder kronor, en minskning under året med 2,9 miljarder kronor. Minskningen beror på kronans förstärkning mot euron. Även skuldandelens minskning med 2,6 miljarder kronor förklaras av valuta- kurseffekten.

LKAB redovisar en ökning av tillgångsvärdet med 11 miljarder kronor. Till största delen avser ökningen likvida medel och kortfristiga placeringar. Skulderna ökar med 3,1 miljarder kronor och avser främst ökade avsättningar bl.a. till samhällsomvandling av Kiruna och Malmberget. Eget kapital ökar med 8,0 miljarder kronor, bestående av årets resultat på 9,1 miljarder kronor reducerat med utdelning till staten på 0,5 miljarder kronor och negativa förändringar i verkligt värde och omräknings- differenser på 0,5 miljarder kronor.

251

Skr. 2010/11:101

8.4Riksbanken

Riksbankens	tillgångar	har	minskat	med
382 miljarder	kronor	och skulderna		med
377 miljarder	kronor.	Av	tillgångarnas

minskning kan 368 miljarder kronor hänföras till att Riksbanken under året i stort sett avvecklat de lån med ett års löptid och annan strukturell utlåning man infört under 2008 för att stabilisera situationen på de finansiella marknaderna. Dessutom har valutareservens tillgångar i form av banktillgodohavanden och värdepapper i utländsk valuta minskat med 20 miljarder kronor, främst som en effekt av den svenska kronans förstärkning. Förändringar av skulder avser främst emitterade skuldcertifikat för indragning av likviditet från det finansiella systemet, som har minskat med 192 miljarder kronor och skulder i svenska kronor till kreditinstitut i Sverige avseende finjusterande

transaktioner,	som	har	minskat	med
166 miljarder	kronor.	Det	egna kapitalet	har

minskat med 5,3 miljarder kronor, vilket förklaras av utdelning av 5,8 miljarder kronor till staten, vilket delvis utjämnats av årets överskott på 0,5 miljarder kronor.

8.5Pensionssystemets årsredovisning 2010

Pensionsmyndigheten har i uppdrag att varje år göra en redovisning av det inkomstgrundande ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling. Den inkomstgrundande ålderspensionen omfattar inkomst- och tilläggspensionen från inkomstpensionssystemet samt premiepension. Ett mål med redovisningen är att informera om de förlopp – demografiska, ekonomiska och beteendemässiga – som bestämmer systemets finansiella ställning och som direkt påverkar, eller kan komma att påverka, pensionernas värde. Ytterligare en ambition med redovisningen är att den i så hög grad som möjligt ska ansluta till vedertagna redovisningsprinciper för försäkringsföretag. För en mer fullständig beskrivning av redovisningen hänvisas till Pensions- myndighetens publikation Orange Rapport Pensionssystemets Årsredovisning 2010.

Redovisningsprinciper

Pensionssystemets årsredovisning har upprättats som ett koncernbokslut där även premiepensionen konsoliderats. I koncernbok- slutet har premiepensionssystemets redovisning tagits in i huvudsak enligt den av Pensions- myndigheten upprättade årsredovisningen.

Pensionsavgifter tas ut med 18,5 procent av pensionsgrundande förvärvsinkomster, transfer- eringar m.m., varav 16 procentenheter tillförs inkomstpensionssystemet och 2,5 procentenhet- er premiepensionssystemet.

Inkomstpensionssystemet är ett fördelnings- system, där inbetalda pensionsavgifter i princip direkt används till att betala samma års pensionsutbetalningar. Buffertfonden, det vill säga Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna, hanterar de över- eller underskott som uppstår på grund av skillnader mellan inbetalda pensionsavgifter och pensionsutbetalningar. Tillgångarna i systemet är värdet av flödet av pensionsavgifter (avgiftstillgången) och buffert- fonden. Avgiftstillgången beräknas i princip genom att årets inbetalda pensionsavgifter multipliceras med den tid som en krona i genomsnitt ligger i pensionssystemet (omsättningstiden). Avgiftstillgången bestäms till stor del av sysselsättningen och inkomstutvecklingen.

Premiepensionssystemet är ett fonderat system där pensionsspararna själva väljer i vilka fonder premiepensionspengarna ska placeras. Pensionen utbetalas genom att det ackumulerade kapitalet säljs av. Tillgångarna utgörs främst av pensionsspararnas placeringar i fonder.

Pensionsskulden avser både skulden till aktiva och pensionerade. Pensionsskulden värderas med utgångspunkt från de förhållanden som råder vid värderingstillfället. Ett undantag från denna princip gäller pensionsskulden till aktiva avseende tilläggspension. Den utgör ca 7 procent av den totala pensionsskulden, men andelen sjunker snabbt framöver. År 2017 är det sista år som ATP-poäng kan tjänas in.

I tabellerna 8.5 och 8.6 redovisas resultat- respektive balansräkning för ålderspensions- systemet, dvs. inkomst- och premiepensionen sammantaget.

252

Tabell 8.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning

Miljoner kronor

	2010	2009	Förändring
Förändring av fondtill-
gångar1
Pensionsavgifter	236 596	233 699	2 897

Pensionsutbetalningar	-221 568	-218 242	-3 326

Avkastning på fonderat
kapital	127 280	217 413	-90 133

Administrationskostnader	-2 1882	-2 066	-122
Summa	140 1203	230 804	-90 684
Förändring av avgiftstill-
gång

Värdet av förändringen i
avgiftsinkomst	232 117	-114 919	347 036

Värdet av förändringen i
omsättningstid	-19 427	-507	-18 920
Summa	212 690	-115 426	328 116

Förändring av pensions-
skuld4
Nya pensionsrätter och
ATP-poäng	-246 237	-244 497	-1 740

Pensionsutbetalningar	221 563	218 223	3 340

Indexering/värdeförändring	123 556	-144 453	268 009

Värdet av förändringen i
medellivslängd	-25 333	-23 054	-2 279
Uppkomna arvsvinster	12 140	12 072	68

Fördelade arvsvinster	-13 716	–13 684	-32

Avdrag för administrations-
kostnader	1 950	1 233	717

Summa	73 9235	-194 160	268 083
Årets resultat	426 7336	–78 782	505 515

1Avser buffertfonden samt premiepensionstillgångar

2Varav inkomstpensionssystemet -1 849 miljoner kronor och premiepensionssystemet -339 miljoner kronor

3Varav inkomstpensionssystemet 67 812 miljoner kronor och premiepensionssystemet 72 308 miljoner kronor

4Negativ post (-) innebär att pensionsskulden ökar och positiv post ( ) innebär att pensionsskulden minskar

5Varav inkomstpensionssystemet 144 982 miljoner kronor och premiepensionssystemet -71 059 miljoner kronor

6Varav inkomstpensionssystemet 425 484 miljoner kronor och premiepensionssystemet 1 249 miljoner kronor

Årets resultat i inkomstpensionssystemet var 425 miljarder kronor. Pensionssystemets kapital- underskott på 323 miljarder kronor från 2008 har under året växt till ett kapitalöverskott om 103 miljarder kronor.

Enligt tabell 8.5 uppgick administrationskost- naderna till 2 188 miljoner kronor. Detta belopp avser administrationskostnader dels för premie- pension uppgående till 339 miljoner kronor, dels för inkomstpension på 1 849 miljoner kronor. I avsnitt 5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget redovisas administrations- kostnader för inkomstpension till 2 694 miljoner

Skr. 2010/11:101

kronor. Avvikelsen mellan beloppen för administrationskostnader för inkomstpension är

845 miljoner kronor. Det			beror	på	att AP-
fondens	provisionskostnader			(477 miljoner
kronor)	och	prestationsbaserade			avgifter
(368 miljoner kronor) inte ingår i tabell 8.5.
Ålderspensionssystemets			balansomslutning
för 2010 är 7 915 miljarder kronor.

Tabell 8.6 Inkomst- och premiepension, balansräkning
Miljoner kronor
		31/12 2010	31/12 2009		Förändring
Tillgångar

Fondtillgångar		894 881	827 069		67 812

Försäkringstillgångar1		414 593	343 583		71 010
Övriga tillgångar		31 246	29 690		1 556

Avgiftstillgång		6 574 615	6 361 925		212 690

Summa tillgångar		7 915 3352	7 562 267		353 0683
Skulder och resultat

Ingående balanserat
resultat		-323 501	-244 673		-78 828

Årets resultat		426 733	-78 782		505 515

Utgående balanserat
resultat		103 232	-323 455		426 687

Pensionsskuld		7 779 6344	7 854 606		-74 972
Övriga skulder		32 469	31 116		1 353

Summa skulder och
resultat		7 915 335	7 562 267		353 068

1Avser premiepension

2Varav inkomstpensionssystemet 7 469 496 miljoner kronor och premiepensionssystemet 445 839 miljoner kronor

3Varav inkomstpensionssystemet 280 502 miljoner kronor och premiepensionssystemet 72 566 miljoner kronor

4Varav inkomstpensionssystemet 7 366 710 miljoner kronor och premiepensionssystemet 412 924 miljoner kronor

Inkomstpensionens tillgångar ökade med sammanlagt 280 miljarder kronor, eller 3,9 procent. Buffertfonden, dvs. Första–Fjärde och Sjätte AP-fonden, ökade med 68 miljarder kronor, eller 8,2 procent. Buffertfondens positiva avkastning uppgick till 84 miljarder kronor, eller 10,3 procent. År 2010 blev precis som 2009 ett år då fondernas utgifter, pensionsutbetalningar och administrations- kostnader, översteg inbetalda pensionsavgifter till inkomstpensionssystemet. Skillnaden gav ett negativt bidrag på 16 miljarder kronor. Avgiftstillgången ökade med 213 miljarder kronor, eller 3,3 procent. Ökningen orsakades av både högre avgiftsinkomster och stigande konsumentprisindex 2010. Omsättningstiden sjönk dock, vilken minskade ökningen i avgiftstillgången.

253

Skr. 2010/11:101

Pensionsskulden minskade med 145 miljarder kronor, eller 1,9 procent. På grund av balanseringen var såväl indexeringen av skulden till aktiva som till pensionärer negativ, vilket gav en skuldminskning på 165 miljarder kronor. Skulden till pensionerade påverkas av medellivslängdens förändring. Jämfört med 2009 har en 65-årings genomsnittliga utbetalningstid (den ekonomiska medellivslängden) ökat med 42 dagar. Den längre förväntade utbetalnings- tiden medförde en skuldökning på 25 miljarder kronor. Årets pensionsutbetalningar översteg nyintjänade pensionsrätter och ATP-poäng, inklusive vissa justeringar, vilket minskade skulden med 5 miljarder kronor.

För premiepensionen uppgick årets resultat till 1 249 miljoner kronor. De fonderade premiepensionstillgångarna har under året ökat med 71 miljarder kronor, varav 31 miljarder

kronor	avser nya pensionsrätter medan
-1 miljard	kronor avser pensionsutbetalningar

och 42 miljarder kronor avser värdeförändring.

Värdeutvecklingen		under	2010	har	varit
12,1 procent.	Pensionsskulden			ökade	med
70 miljarder	kronor	2010.	Förändringen av

pensionsskulden avser nyintjänade pensions- rätter, en positiv kapitalförvaltning och utbetalning av pensioner.

Den 31 december 2010 var inkomst- pensionens tillgångar 1,4 procent högre än pensionsskulden. Pensionssystemets balanstal för 2012 har beräknats till 1,0024 (tabell 8.7).

Balanstalet

Balanstalet mäter pensionssystemets finansiella ställning och beräknas som systemets tillgångar dividerat med pensionsskulden. Om balanstalet understiger 1,0000, det vill säga att pensions- systemets skulder överstiger tillgångarna, aktiveras den s.k. balanseringen för att säkerställa systemets långsiktiga balans. Balanseringen är en del av indexeringen och innebär att indexeringen av pensionerna och pensionsbehållningarna reduceras. Pensionsskulden räknas därmed upp i långsammare takt och pensionssystemet stärks. Den lägre indexeringen pågår tills systemet åter är i finansiell balans. Eventuella överskott som uppstår efter att balanseringen har aktiverats används direkt för att så långt som möjligt öka indexeringen och på så vis återställa pensionernas värde.

Beräkningarna av balanstalet görs av Pensionsmyndigheten och fastställs av regeringen (5 a och 5 b §§ lagen [1998:674] om inkomstgrundad ålderspension). Formeln för beräkning ändrades under 2009. Det nya sättet innebär att vid beräkningen av fondtillgången i balanstalet beräknas buffertfondens värde som medelvärdet av fondens marknadsvärde den 31 december de tre senaste åren. Tidigare användes enbart buffertfondens värde per den sista december för respektive år.

Tabell 8.7 Flerårsöversikt

Miljarder kronor

	2010	2009	2008	2007	2006	2005	2004	2003	2002
Buffertfonden (medel)	810	811	821

Buffertfonden	895	827	707	898	858	769	646	577	488

Avgiftstillgång	6575	6 362	6 477	6 116	5 945	5 712	5 607	5 465	5 301
Summa tillgångar	7 469	7 189	7 184	7 014	6 803	6 490	6 253	6 042	5 789


Pensionsskuld	7 367	7 512	7 428	6 996	6 703	6 461	6 244	5 984	5 729
Över-/Underskott	103	-323	-243	18	100	28	9	58	60

Balanstal1	1,0024	0,9549	0,9862	1,0026	1,0149	1,0044	1,0014	1,0097	1,0105
Finansiell ställning2	1,0140	0,9570	0,9672

1Balanstalet för år t baseras på ingående variablers utveckling t-2.

2Balanstal enligt tidigare definition (t.o.m. år 2007), dvs. räknat enbart på buffertfondens marknadsvärde 31 december respektive år.

254

Riksrevisionens iakttagelser

Skr. 2010/11:101

9 Riksrevisionens iakttagelser

9.1En ändrad ordning för hantering av revisionens iakttagelser

Från och med den 1 januari 2011 har riksdagen beslutat om en ändrad ordning för redovisningen av Riksrevisionens iakttagelser. Den ändrade ordningen innebär att riksdagen, under vissa förutsättningar, ska överlämna Riksrevisionens granskningsrapporter till regeringen. Regeringen ska för varje granskningsrapport, inom fyra månader, lämna en skrivelse till riksdagen. I skrivelsen ska regeringen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller avser att vidta med anledning av rapporten. Regeringen ska dessutom lämna en samlad redovisning i årsredovisning för staten av de åtgärder som regeringen har vidtagit med anledning av Riksrevisionens iakttagelser.

Regeringen avser att hantera den ändrade ordningen på följande sätt. Med anledning av rapporter från Riksrevisionens effektivitets- revision som inkommer fr.o.m. den 1 januari 2011 kommer en redogörelse för de åtgärder som regeringen har vidtagit eller avser att vidta att lämnas i särskilda skrivelser. I årsredovisningen för staten, fr.o.m. årsredo- visningen för 2011, kommer en sammanfattning av åtgärderna samt en uppföljning och redovisning av åtgärder som vidtagits efter det att de särskilda skrivelserna beslutats att lämnas.

Med anledning av revisionsberättelser från Riksrevisionens årliga revision lämnas information om revisionsberättelser med avvikande mening respektive reservation i årsredovisningen för staten. En redogörelse för vidtagna åtgärder med anledning av den årliga revisionens iakttagelser lämnas däremot i budgetpropositionen. Av tidsskäl är det inte

möjligt att redovisa åtgärderna redan i årsredovisningen. Revisionsberättelserna lämnas den 22 mars, en månad efter det att myndigheterna lämnat sina årsredovisningar till regeringen, och årsredovisningen för staten ska lämnas till riksdagen senast den 15 april. I praktiken är därmed budgetpropositionen det första tillfället att återkomma till riksdagen med information om vidtagna åtgärder med anledning av årlig revision.

Hanteringen av den årliga revisionens revisionsberättelser behålls således oförändrad medan hanteringen av effektivitetsrevisionens rapporter ändras helt. Den redovisning som skett i budgetpropositionens utgiftsområdes- bilagor flyttas till särskilda skrivelser och den samlade redovisning som skett i budget- propositionen, Förslag till statsbudget, finansplan m.m., flyttas till årsredovisningen för staten.

I föreliggande årsredovisning för 2010 kan inte den nya ordningen införas fullt ut utan redovisningen får mer ses som en övergångs- lösning. Det innebär att regeringen i det följande lämnar en redogörelse för de gransknings- rapporter från effektivitetsrevisionen som kommit in före utgången av 2010 och som fortfarande bereds inom Regeringskansliet. Vidare redovisas en uppföljning av vilka rapporter som är slutbehandlade.

9.2Årlig revision

Riksrevisionen har inom ramen för den årliga revisionen granskat drygt 250 myndigheters årsredovisningar för 2010.

257

Skr. 2010/11:101

Från och med 2010 har den årliga revisionen genomfört en anpassning till nya internationella standarder för revision. De nya standarderna innebär att revisorn och myndighetsledningen har en tidigare och tydligare kommunikation om fel och brister. Detta ger myndigheterna större möjligheter att rätta sina årsredovisningar så att de blir rättvisande.

Vidare har vissa begrepp ändrats. Begreppet revisionsberättelse med invändning har ersatts med revisionsberättelse med reservation respektive avvikande mening. Revisorn uttalar sig med reservation när det finns väsentliga fel, men som inte är genomgripande för årsredovisningen. Reservation lämnas också när revisorn inte kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis, men drar slutsatsen att möjliga fel inte är genomgripande.

Revisorn uttalar sig med avvikande mening när det finns väsentliga fel som är genomgripande och årsredovisningen som helhet därigenom inte ger en rättvisande bild.

I vissa fall lämnar Riksrevisionen ett uttalande utan reservation eller avvikande mening men vill ändå lyfta fram viktig information och lämnar därför en upplysning i revisionsberättelsen.

För 2010 har Riksrevisionen lämnat två revisionsberättelser med reservation. Ingen reservationsberättelse med avvikande mening har lämnats. Fem myndigheter har erhållit revisionsberättelser med upplysning.

I tabell 9.1 redovisas utvecklingen av antalet revisionsberättelser med invändning eller reservation 2006–2010.

Tabell 9.1 Antal revisionsberättelser med invändning/reservation 2006–2010

Antal

	2006	2007	2008	2009	2010
Summa	11	10	5	12	2

Antalet revisionsberättelser med invändning eller reservation har varierat något under perioden men är generellt sett lågt. Det låga antalet invändningar bör ses som en indikation på att kvaliteten i myndigheternas årsredovisningar överlag är god och att de ger en rättvisande bild av verksamheten. Utfallet för 2010 är dock väsentligt lägre än tidigare år. En förklaring till detta kan vara Riksrevisionens tillämpning av den nya internationella standarden för revision, som för 2010 har inneburit ett väsentligt ökat antal rättelser (s.k. kompletteringar) av

årsredovisningarna. Sammanlagt 26 myndigheter har lämnat in kompletteringar efter det att årsredovisningen lämnats till regeringen och har därmed sannolikt i vissa fall kunnat undvika revisionsberättelse med reservation. Vidare har Riksrevisionen sedan några år tillbaka ändrat sin bedömningsgrund på så sätt att överskridanden av finansiella befogenheter, exempelvis av anslag eller bemyndiganden, inte längre föranleder invändning i de fall myndigheten lämnar en korrekt redovisning av överskridandena i sin årsredovisning.

I det följande redovisas revisionsberättelser med reservation (invändning) respektive upplysning i enlighet med beslutade revisionsberättelser.

Revisionsberättelser med reservation

Naturhistoriska riksmuseet

Riksrevisionen lämnar följande reservation:

NRM redovisar Förbättringsutgifter på annans fastighet med ett 5,4 mnkr för högt belopp. Beloppet uppfyller inte kriterierna för en anläggningstillgång enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 5 kap. 1 § och borde därför i stället ha kostnadsförts. Som en följd av detta redovisas även Övriga driftskostnader, Avräkning med statsverket och Utgifter i anslagsredovisningen på anslag 17 08:001 003 (ram) med ett 5,4 mnkr för lågt belopp. Årets kapitalförändring och Kapitalförändring enligt resultaträkningen redovisas med 5,4 mnkr för höga belopp. Intäkter av anslag redovisas med ett 2,3 mnkr för lågt belopp, och Förutbetalda intäkter med ett 3,1 mnkr för lågt belopp. Härutöver påverkas redovisade kostnader för prestationer i resultatredovisningen på s. 7, 13 och 21, där övriga driftskostnader tillsammans redovisas med 5,4 mnkr för lågt belopp.

Statens beredning för medicinsk utvärdering

Riksrevisionen lämnar följande reservation:

Myndigheten har felaktigt avräknat anslagspost 09 01 002 001 Statens beredning för medicinsk utvärdering (förvaltningsanslaget) med ett för högt belopp om 2 481 tkr som borde ha finansierats med bidrag. Om kostnaderna inte hade avräknats förvaltningsanslaget hade det utgående överföringsbeloppet, årets anslagssparande, varit 2 502 tkr vilket är 975 tkr över det enligt regleringsbrevet tillåtna anslagssparande på 3 %.

258

Detta påverkar därmed även poster i resultat- och balansräkningen. I resultaträkningen borde posten Intäkter av anslag redovisats med ett lägre belopp på 2 481 tkr och posten Intäkter av bidrag med motsvarande högre belopp. I balansräkningen borde myndigheten redovisat 1 048 tkr under posten Upplupna bidragsintäkter. Posten Avräkning med statsverket skulle ha redovisats med ett lägre belopp om 2 481 tkr och posten Oförbrukade bidrag skulle ha redovisats med ett lägre belopp om 1 433 tkr.

Revisionsberättelser med upplysning

Försvarsmakten

Riksrevisionen lämnar följande upplysning:

Som framgår av redogörelsen på sidorna 46–47 i årsredovisningen har Försvarsmakten och Försvarets materielverk under 2010 genomfört justeringar av leveransplaner för vissa materielprojekt för att hantera prognostiserade överutnyttjanden av anslag 2012–2013.

Försvarets materielverk

Riksrevisionen lämnar följande upplysning:

Som framgår av redogörelsen på sidorna 30 och 99 (not 19) i årsredovisningen har Försvarets materielverk och Försvarsmakten under 2010 genomfört justeringar av leveransplaner för vissa materielprojekt för att hantera prognostiserade överutnyttjanden av anslag 2012–2013.

Pensionsmyndigheten

Riksrevisionen lämnar följande upplysning:

- Redovisning av premiepension

Av Pensionsmyndighetens regleringsbrev framgår att värdering av placeringstillgångar (och motsvarande skulder) ska ske enligt bestämmelserna i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag. Det framgår vidare att premiepensionsverksamheten ska redovisas i ett särskilt avsnitt i resultaträkningen som ska utgöra ett sammandrag av resultaträkningen enligt bestämmelserna i lagen om årsredovisning i försäkringsföretag samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS).

- Redovisning av inkomstpension

Av Pensionsmyndighetens regleringsbrev framgår att inkomstpensionens finansiella ställning och utveckling ska redovisas i ett särskilt avsnitt i resultatredovisningen. Redovisningen regleras i lagen (1998:674) om inkomstgrundad

Skr. 2010/11:101

ålderspension samt förordning (2002:780) om beräkning av balanstal. Detta redovisas i årsredovisningen i avsnitt 6 Resultatredovisning inkomstpensionssystemet. Som framgår av årsredovisningen är redovisningen i detta avsnitt en sammanställning som delvis baseras på uppgifter från andra aktörer än Pensionsmyndigheten, den baseras också delvis på preliminära uppgifter. Revisionen har omfattat uppgifter från och beräkningar utförda av Pensionsmyndigheten. Uppgifter från andra aktörer har inte reviderats av Riksrevisionen.

I avsnitt 6 redovisar Pensionsmyndigheten jämförelsetal från tidigare års Orange rapport. Jämförelsetalen har inte reviderats av Riksrevisionen.

I avsnitt 6.3 Prognos balanstalet redovisar Pensionsmyndigheten ett antal prognoser för balanstalets utveckling över ett antal år. Detta avsnitt har inte reviderats av Riksrevisionen.

Regeringskansliet

Riksrevisionen lämnar följande upplysning:

I enlighet med 5 § Lagen om revision av statlig verksamhet m.m. (2002:1022) har granskningen av årsredovisningen inte genomförts i syfte att bedöma om ledningen i sin förvaltning följer tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut. I jämförelse med internationella revisionsstandarder (ISSAI) har revisionen därmed genomförts med följande begränsningar:

Revisorn ska i enlighet med ISSAI 1580 säkerställa att ledningen har tagit ansvar för den interna styrningen och kontrollen. Regeringskansliet omfattas inte av 4 § Myndighetsförordningen (2007:515) och Förordningen om intern styrning och kontroll (2007:604) och lämnar därmed i anslutning till underskriften av årsredovisningen inte någon bedömning av huruvida den interna styrningen och kontrollen är betryggande inom Regeringskansliet.

Revisorn ska i enlighet med ISSAI 1250 identifiera väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna som beror på att lagar, förordningar och föreskrifter inte har följts. I enlighet med § 5 Lagen om revision av statlig verksamhet m.m. har granskning inte genomförts i syfte att bedöma om ledningen för Regeringskansliet i sin förvaltning har följt för verksamheten tillämpliga lagar, förordningar, föreskrifter och särskilda beslut.

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

Riksrevisionen lämnar följande upplysning:

259

Skr. 2010/11:101

Riksrevisionen vill fästa uppmärksamhet på sidorna 144 samt 82–88 i årsredovisning som beskriver brister i Sidas interna styrning och kontroll inom tre områden:

-Väsentliga delar av förordning om intern styrning och kontroll har ännu inte implementerats i Sidas verksamhet och processer.

-Sidas interna regelverk är bristfälligt.

-Vid hantering av biståndsinsatser föreligger brister vad gäller revision som kontrollmetod, riskanalyser, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation.

9.3Effektivitetsrevision

Redogörelse för granskningsrapporter som inkommit före 2011 och som bereds inom Regeringskansliet

I det följande redovisas de granskningsrapporter som inkommit före utgången av 2010 och som fortfarande bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2008:29 Skyddet för farligt gods

Riksrevisionen har granskat om regeringen och ansvariga myndigheter har skapat tillräckliga förutsättningar för att farligt gods ska skyddas mot antagonistiska hot, t.ex. terrorism.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i skrivelsen Samhällets krisberedskap – stärkt samverkan för ökad säkerhet (skr. 2009/10:124) samt i budgetpropositionen för 2010, utgiftsområde 22 Kommunikationer, avsnitt 3.6.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2009:10 Psykiatrin och effektiviteten i det statliga stödet

Riksrevisionen har granskat vissa statliga insatser som påverkat landstingens resurser för vården av psykiskt sjuka. Syftet var att få en tydligare bild av samspelet mellan staten och landstingen när det gäller resurserna till psykiatrin, både de till- fälliga statliga ekonomiska bidragen och till- gången på personal med högre utbildning, sär- skilt psykiatriker och andra läkare.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2010, utgiftsområde 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg, avsnitt 3.10.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2009:12 Hanteringen av unga lagöverträdare – en utdragen process

Riksrevisionen har granskat rättsväsendets hantering av unga lagöverträdare.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 4 Rättsväsendet, avsnitt 3.6.

Regeringen har därefter vidtagit en rad åtgärder med anledning av rapporten. I regleringsbrev för 2011 har Rikspolisstyrelsen fått uppdraget att stödja polismyndigheterna att hålla de lagstadgade tidsfristerna avseende ungdomsärenden. Vilka åtgärder som vidtagits för att korta handläggningstiderna i dessa ärenden ska också redovisas.

Åklagarmyndigheten ska enligt reglerings- brevet för 2011 redovisa i vilken utsträckning de lagstadgade beslutsfristerna avseende unga lagöverträdare har hållits. Även vilka åtgärder myndigheten vidtagit för att korta genom- strömningstiderna i dessa ärenden ska redovisas. Vidare ska Brottsförebyggande rådet enligt regleringsbrevet för 2011 ta fram en kunskaps- sammanställning om strategiska brott bland unga samt ange hur denna kunskap kan användas i det förebyggande arbetet att förhindra att unga hamnar i kriminalitet. Brottsförebyggande rådet har också i uppdrag att redovisa handläggnings- tiderna hos polismyndigheterna, Åklagar- myndigheten och domstolarna för mål och ärenden som avser unga gärningsmän.

Regeringen har den 3 mars 2011 beslutat att inrätta en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper (dnr Ju2011/1906). Insats- grupperna ska fokusera på att stödja ungdomar som riskerar att bli vanekriminella att bryta sin kriminella bana. Insatsgrupperna ska dessutom arbeta för att stötta ungdomar som tillhör kriminella gäng att lämna desamma. Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen ska se till att de sociala insatsgrupperna utvecklar likformade rutiner och arbetssätt.

Ärendet bereds vidare inom Regerings- kansliet.

RiR 2009:16 Underhåll av belagda vägar

Riksrevisionen har granskat Trafikverkets underlag för bedömning av underhållsbehov.

260

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 22 Kommunikationer, avsnitt 3.6.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2009:21 Vad är Sveriges utsläppsrätter värda?

Riksrevisionen har granskat regeringens och ansvariga myndigheters rapportering och hantering av Sveriges nationella innehav och kommande överskott av utsläppsrätter.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, avsnitt 3.8.

Riksdagen har med anledning av Riksrevisionens rapport givit regeringen tillkänna att frågan om hur det samlade överskottet av utsläppsrätter ska hanteras bör underställas riksdagen för beslut (bet. 2009/10:MJU21, rskr. 2009/10:223). Det faktiska överskottet kan fastställas först sedan avräkning skett 2014. Beträffande utsläppskrediter som härrör från projektbaserade flexibla mekanismer innebär riksdagens beslut (prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300) att det svenska klimatmålet för 2020 delvis uppnås genom flexibla mekanismer, som mekanismen för ren utveckling (CDM). När det gäller redovisningen av det förväntade överskottet av utsläppsrätter återfinns denna i avsnitt 4.4.1 i denna årsredovisning. Se även regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2009 (skr. 2009/10:101, s. 76).

Regeringen avser, i enlighet med riksdagens beslut, att återkomma till riksdagen med förslag till hur det samlade överskottet av utsläppsrätter bör hanteras.

RiR 2009:27 Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott

Riksrevisionen har granskat Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i

Skr. 2010/11:101

budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 4 Rättsväsendet, avsnitt 3.6.

Regeringen har därefter i Kriminalvårdens regleringsbrev för 2011 angett att det återfallsförebyggande arbetet är ett prioriterat område. Av regleringsbrevet framgår vidare att Kriminalvården bl.a. ska utgå från Riksrevisionens granskning i sitt förbättrings- arbete. Kriminalvårdens åtgärder ska redovisas i samband med årsredovisningen för 2011.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2009:28 Studenternas anställningsbarhet – regeringens och högskolans insatser

Riksrevisionen har granskat regeringens, Hög- skoleverkets samt universitets och högskolors insatser för att främja studenternas anställnings- barhet. Enligt högskolelagen (1992:1434) ska universitet och högskolor samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Ett krav på all högskoleutbildning är att den ska utveckla studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. En utgångs- punkt för Riksrevisionens granskning var den s.k. Bolognaprocessen, där anställningsbarhet är ett av tre övergripande mål.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, avsnitt 3.6.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2009:29 Gäststudenter i högre utbildning

Riksrevisionen har granskat regeringens och berörda myndigheters ansvar för att uppehålls- tillstånd för studier nyttjas för sitt avsedda syfte.

Regeringen gjorde i propositionen Konkurrera med kvalitet – studieavgifter för utländska studenter (prop. 2009/10:65) bedömningen att samordningen mellan de berörda myndigheterna bör öka för att därigenom minska riskerna för att uppehållstillstånd används felaktigt.

Propositionen har behandlats av riksdagen (bet. 2009/10UbU15, rskr. 2009/10:230). Efter riksdagens behandling beslutade regeringen om ändringar i förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor. Ändringen innebär bl.a. att universitet och högskolor ska meddela Migrationsverket om att en studieavgiftsskyldig student har antagits till utbildning samt om en

261

Skr. 2010/11:101

sådan student som antagits inte har registrerat sig på utbildningen.

Regeringen initierade i juni 2008 etablerandet av Forum för internationalisering (dnr. U2008/4073) i syfte att främja samarbete och samordning mellan de myndigheter som på olika sätt arbetar med internationalisering och högre utbildning. Regeringen har givit Högskoleverket och Internationella programkontoret för utbildningsområdet i uppdrag att alternera som ordförande i forumet.

Granskningen föranleder mot denna bakgrund inte några ytterligare åtgärder från regeringens sida och rapporten anses därmed vara slutbehandlad.

RiR 2009:31 Tillsynen av överförmyndarna – uppföljningsgranskning

Riksrevisionen har granskat länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndarna. Granskningen är en uppföljning av den tidigare granskningen Länsstyrelsernas tillsyn av överförmyndare (RiR 2006:5).

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 1 Rikets styrelse, avsnitt 8.5.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2010:1 Styrningen inom arbetsmarknadspolitiken – mål, styrkort och modeller för resursfördelning

Riksrevisionen har granskat om styrningen inom arbetsmarknadspolitiken är effektiv och konsis- tent. De styrinstrument som avses är mål och resursfördelning.

Utifrån granskningen har Riksrevisionens styrelse i framställan (framst. 2009/10:RRS28) om styrningen inom arbetsmarknadspolitiken föreslagit att riksdagen ska begära att regeringen tar ytterligare initiativ för att utveckla styrningen, uppföljningen och åter- rapporteringen av Arbetsförmedlingens verksamhet.

Riksdagen redovisar i sitt ställningstagande till framställningen (bet. 2010/11:AU2, rskr. 2010/11:126) att den instämmer i regeringens allmänna kommentarer till Riksrevisionens granskning i budgetpropositionen för 2011. Riksdagen utgår från att regeringen kommer att använda sig av effektutvärderingar när detta är befogat och förutsätter att regeringen följer Arbetsförmedlingens arbete med att utveckla

den interna styrningen så att verksamheten kan genomföras på ett effektivt och rättssäkert sätt. Vidare ser riksdagen positivt på att regeringen överväger att låta externa granskare följa upp reformeringen av Arbetsförmedlingen. Riksdagen delar också Riksrevisionens uppfattning om betydelsen av att Arbetsförmedlingen använder sig av utvecklade och tillförlitliga arbetsmetoder. Riksdagen instämmer vidare i att detta är en förutsättning för att målen för arbetsmarknadspolitiken ska kunna nås, men också för att Arbetsförmedlingen ska kunna säkerställa en enhetlig, rättssäker och likvärdig service till sina olika kunder. Riksdagen värdesätter att Arbetsförmedlingen har aviserat åtgärder på området. Riksdagen har med detta tillstyrkt framställningen från Riksrevisionens styrelse och gett regeringen till känna att regeringen vid lämpligt tillfälle ska återkomma till riksdagen i dessa frågor.

Regeringen har under de senaste åren utvecklat styrningen, uppföljningen och återrapporteringen av Arbetsförmedlingens verksamhet, vilket bl.a. redovisats i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, avsnitt 4.5.

Regeringen avser, i enlighet med riksdagens beslut, att återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra styrningen inom arbetsmarknads- politiken.

RiR 2010:3 Från många till en – sammanslagningar av myndigheter

Riksrevisionen har granskat enmyndighets- reformerna av Försäkringskassan, Skatteverket och Åklagarmyndigheten.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, avsnitt 3.5.1, utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, avsnitt 2.5, utgiftsområde 4 Rättsväsendet, avsnitt 3.6 samt utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, avsnitt 3.7.5.

Riksdagen har därefter genom ett tillkännagivande begärt att regeringen ska återkomma till riksdagen med en redovisning som visar i vilken utsträckning sammanslagningarna av Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan har

262

lett till att rättstillämpningen blivit mer enhetlig

(framst. 2009/10:RRS30, bet.			2010/11:KU8,
rskr. 2010/11:154).
Regeringen	är	angelägen	om	att

handläggningen av ärenden ska vara rättssäker och enhetlig. Regeringen följer därför löpande upp variationer i Skatteverkets myndighetsutövning och analyserar dess bakomliggande orsaker. Vidare har regeringen i likhet med tidigare år i regleringsbrevet för 2011 ställt krav på Åklagarmyndigheten att analysera skillnader i verksamhetsresultat mellan åklagarkamrar. Regeringen har i regleringsbrevet även ålagt Åklagarmyndigheten att redovisa vilka åtgärder myndigheten vidtagit för att minska skillnaderna mellan åklagarkamrarna både när det gäller verksamhetsresultat och rättstillämpning. Av regleringsbrevet framgår också att Åklagarmyndigheten inom ramen för utvecklingen av myndighetens interna styrning och kontroll ska redovisa hur myndigheten fortsatt arbetar för att implementera enmyndighetsreformen fullt ut. Regeringen överväger för närvarande ytterligare åtgärder för att möjliggöra en ökad enhetlighet i rättstillämpningen inom Åklagarmyndigheten.

Regeringen har i regleringsbrevet för 2011 gett Försäkringskassan i uppdrag att redovisa hur myndigheten arbetar med att säkerställa en likformig tillämpning och att utfallet av handläggningen hos Försäkringskassan inte är beroende av var den försäkrade bor eller var ärendet har handlagts. Försäkringskassan ska även redovisa hur myndigheten arbetar med att säkerställa att handläggningens utfall inte påverkas av någon form av diskriminering. Uppdraget ska redovisas den 28 maj 2011. Försäkringskassan ska även senast den 22 februari 2012 redovisa eventuella variationer i tillämpningen av lagstiftningen.

Regeringen har även tagit initiativ till att bilda Inspektionen för socialförsäkringen, vars ena huvuduppgift är att värna rättssäkerheten inom socialförsäkringsområdet. I riksdagens tillkännagivande till regeringen finns ett yttrande från socialförsäkringsutskottet (yttr. 2010/11:SfU3y), som önskar få veta hur det förändrade förtroendemannainflytandet inom

socialförsäkringen	har	påverkat
rättstillämpningen.	Inspektionen	för

socialförsäkringen har aviserat att en rapport kommer att publiceras under 2011 om hur rättssäkerhet och effektivitet i handläggningen

Skr. 2010/11:101

har påverkats av avvecklingen av socialförsäkringsnämnderna.

Regeringen avser, i enlighet med riksdagens beslut, att återkomma till riksdagen i denna fråga.

RiR 2010:4 Klassificering av kurser vid universitet och högskolor – regeringens styrning och Högskoleverkets uppföljning

Riksrevisionen har granskat konsekvenserna av regeringens styrning och Högskoleverkets upp- följning av klassificering av kurser vid universitet och högskolor. Klassificeringen är av stor betydelse för tilldelningen av resurser till läro- sätenas grundutbildning.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, avsnitt 3.6.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2010:10 Hanteringen av mängdbrott – en kärnuppgift för polis och åklagare

Riksrevisionen har granskat polisens och Åklagarmyndighetens hantering av mängdbrott.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 4 Rättsväsendet, avsnitt 3.6.

Därutöver har regeringen i regleringsbreven för 2011 gett Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolverket i uppdrag att fortsätta förbättra hanteringen av mängdbrott.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2010:13 Säkerheten i statens betalningar

Riksrevisionen har granskat säkerheten i statens betalningar.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, avsnitt 10.2 och 10.3.

Riksdagen har behandlat Riksrevisionens styrelses framställning om statens betalningar (framst. 2010/11:RRS5, bet. 2010/11:FiU22, rskr. 2010/11:167). Riksdagen delade styrelsens bedömning av säkerhetsbristerna i statens betalningar och noterade att regeringen redan vidtagit kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Vidare förutsatte riksdagen

263

Skr. 2010/11:101

att regeringen fortsätter arbetet med att förbättra säkerheten i statens betalningar.

Regeringen avser, i enlighet med riksdagens beslut, att återkomma till riksdagen med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra säkerheten i statens betalningar. Regeringen avser att lämna redovisningen i Årsredovisning för staten 2011, vilket är något senare än den tidpunkt som anges i finans- utskottets yttrande.

RiR 2010:16 Underhåll av järnväg

Riksrevisionen har granskat Trafikverkets underlag för underhållsåtgärder på medellång och lång sikt.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 22 Kommunikationer, avsnitt 3.6.

Regeringen avser att under 2011 inleda en större samlad genomlysning av underhållet av vägar och järnvägar, med utgångspunkt i bl.a. Trafikverkets handlingsplan för hur myndigheten långsiktigt kan effektivisera sin verksamhet (dnr. N2010/8261), Trafikverkets rapport om situationen i det svenska järnvägsnätet (dnr. N2011/1438), slutbetänkandet Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen (SOU 2010:69) från Utredningen om störningar i järnvägstrafiken vintern 2009/2010, samt Riksrevisionens rapport.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2010:17 Kapitalförvaltning i tider av kraftiga värdeförändringar

Riksrevisionen har granskat om kapital- förvaltningen vid statligt bildade stiftelser har hanterats på ett kvalificerat sätt. Granskningen fokuserar på beredskap inför och hantering av kapitalförvaltningen i åtta stiftelser under en period med kraftiga värdeförändringar – åren kring 2008.

Regeringen har redovisat vidtagna åtgärder med anledning av granskningsrapporten i budgetpropositionen för 2011, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, avsnitt 3.6.

Regeringen föreslog i propositionen Ökad frihet för vissa stiftelser som finansierar forskning (prop. 2009/10:136) att regeringen inte längre ska utse och entlediga samtliga styrelseledamöter i vissa av de stiftelser som

bildades i samband med att de tidigare löntagarfonderna avvecklades. I propositionen anförde regeringen bl.a. följande. Eftersom stiftelsemodellen valts vid bildandet av stiftelserna är den statliga kontrollen över de medel som tillförts stiftelserna begränsad efter det att stiftelserna har bildats. Vidare anfördes att syftet med reformen var att öka forskarsamhällets inflytande i stiftelserna och att samtidigt minska den politiska styrningen på detaljnivå. Reformen skulle också främja ett effektivare utnyttjande av forskningsresurserna i stiftelserna. Staten borde dock även fortsättningsvis ha ett visst begränsat inflytande när det gäller att utse styrelseledamöter i stiftelserna. För att tillgodose statens behov av insyn och kontroll i stiftelsernas verksamhet gjorde regeringen i propositionen bedömningen att det är tillräckligt att regeringen utser två styrelseledamöter i flertalet berörda styrelser. Vidare bedömde regeringen att en av de styrelseledamöter som regeringen utser bör ha relevant ekonomisk kompetens och erfarenhet inom kapitalförvaltning.

Riksdagen har beslutat i enlighet med propositionen (bet. 2009/10:UbU17, rskr. 2009/10:254). Dessutom har regeringen beslutat om ändringar i stiftelseförordnandena som innebär att regeringen inte längre ska utse och entlediga samtliga ledamöter. Vidare kvarstår bestämmelserna i stiftelseförordnandena som möjliggör för vissa angivna organisationer att granska stiftelsernas verksamhet. Dessa organisationer, bl.a. Kungl. Vetenskaps- akademien och Ingenjörsvetenskapsakademien, är helt självständiga och det är därmed deras ansvar att hantera utvärderingarna. Även bestämmelserna om att Riksrevisionen får utse en revisor i stiftelserna kvarstår.

Regeringen gör således fortsatt bedömningen att statens behov av insyn och kontroll i stiftelsernas verksamhet är tillräckligt tillgodosett och att det inte är aktuellt att återkommande utvärdera eller låta utvärdera stiftelsernas kapitalförvaltning utöver ovan nämnda möjlighet. Det bedöms inte heller vara aktuellt att göra några ytterligare ändringar i stiftelseförordnandena. Granskningen föranleder mot denna bakgrund inte några ytterligare åtgärder från regeringens sida och rapporten anses därmed vara slutbehandlad.

264

RiR 2010:18 Informationsutbyte mellan myndigheter med ansvar för trygghetssystemen – har möjligheter till effektivisering utnyttjats?

Riksrevisionen har granskat om regeringen och myndigheterna har använt de möjligheter för utökat elektroniskt informationsutbyte som lag och teknik erbjuder.

Riksrevisionen konstaterar att genom ett ökat elektroniskt informationsutbyte kan myndigheternas handläggning effektiviseras, servicen till medborgarna förbättras och risken för felaktiga utbetalningar minskas, dels med tanke på att många utbyten av information fortfarande sker manuellt, dels med tanke på de brister som finns i befintligt elektroniskt informationsutbyte.

Vidare konstaterar Riksrevisionen att det elektroniska informationsutbytet kan förbättras eftersom handläggarna i många fall måste kontakta varandra via telefon eller post men även av det skälet att det finns problem med att uppgifter skickas sent och att uppgifterna kan innehålla fel. Riksrevisionen konstaterar även att myndigheterna inte har informerat regeringen om väsentliga problem med lagstiftningen och behoven av utökade resurser vilket gjort det svårare för regeringen att vidta åtgärder.

Slutligen konstateras att många problem kräver att regeringen agerar i syfte att skapa bättre samordning och bättre ekonomiska drivkrafter för myndigheterna samt att det krävs mer aktiva åtgärder från regeringen i de fall utvecklingen stannar av. Riksrevisionen anser att regeringen bör använda ekonomiska styrmedel i större utsträckning för att säkerställa att samhällsekonomiskt lönsamma informations- utbyten genomförs och att regeringen bör ta initiativ till en ökad samordning mellan myndigheter, arbetslöshetskassor och kommuner.

Vidare anser Riksrevisionen att regeringen bör se över den lagstiftning som reglerar det elektroniska informationsutbytet och att det görs utförliga konsekvensanalyser när förändringar sker i den lagstiftning som reglerar transfereringssystemen.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2010:19 Förberedelsearbetet i apoteksreformen

Riksrevisionen har granskat om regeringens, myndigheters och bolags förberedelsearbete i

Skr. 2010/11:101

apoteksreformen har skapat goda förutsättningar för att uppfylla målen med reformen om ökad tillgänglighet, bättre service, större tjänsteutbud och låga läkemedelskostnader.

Riksrevisionen konstaterar att delar av det förberedande reformarbetet har skötts ändamålsenligt, men att det också finns brister som riskerar att försvåra uppkomsten av en apoteksmarknad och därmed reformens måluppfyllelse. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen omgående bör säkerställa att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) förtydligar och offentliggör vilka principer för lönsamhet som används vid fastställande av handelsmarginalen och hur marginalen ska justeras i framtiden. Handelsmarginalen är den ersättning som öppenvårdsapoteken erhåller vid expediering av läkemedel som ingår i läkemedelsförmånerna.

Regeringen bör även säkerställa att en genomgripande analys av apotekens handelsmarginal genomförs så att tillgängligheten varken blir för hög eller för låg i förhållande till konsumentnyttan. I det sammanhanget bör även behovet och utformningen av en förutsägbar och kostnads- effektiv lösning för apotekstäckningen i glesbygd analyseras.

Därutöver rekommenderar Riksrevisionen dels att regeringen klargör och reglerar Apotekens Service AB:s tillstånds- och tillsynsuppgifter, dels att regeringen bör se till att förutsättningarna för att skapa en effektivare organisation för tillståndsgivning och tillsyn utreds. Riksrevisionen anser vidare att regeringen bör se över de särskilda begränsningar i ägardirektivet som hindrar Apoteket AB att effektivisera sin verksamhet. Riksrevisionen anser slutligen att regeringen snarast ska ta ställning till om verksamheten i ApoDos och Apoteket Farmaci AB ska avyttras från Apoteket AB.

Regeringen har givit både Statskontoret och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) uppdrag med anknytning till handelsmarginalens utformning (dnr. S2008/10485, S2010/4635 och S2010/4636). Vidare kommer TLV under 2011– 2012 att inleda en översyn av handelsmarginalen. Myndighetens arbete ska resultera i en rapport där förutsättningarna för handelsmarginalens fastställande presenteras.

265

Skr. 2010/11:101

Vidare ser regeringen kontinuerligt över innehållet i ägardirektiven och prövar om de begränsningar och åligganden som anges fortfarande är relevanta. Den begränsning som gäller samarbete med ICA AB upphörde att gälla den 8 mars 2011. När det gäller frågan om Apoteket AB:s marknadsandel konstaterar regeringen att Konkurrensverket belyst denna fråga i sin rapport Omregleringen av apoteksmarknaden – Redovisning av regerings- uppdrag (Konkurrensverkets rapportserie, 2010:4). Konkurrensverket framhåller bl.a. att Apoteket AB är den största aktören på apoteksmarknaden även efter omregleringen och försäljningen av apotek samt att bolaget i kraft av sin storlek och närvaro på marknaden, sitt välkända varumärke och operativa försteg, fortfarande har en särställning på marknaden. Konkurrensverket anser dock att det finns oklarheter kring viktiga delar av regeringens långsiktiga ägarpolitik för Apoteket AB, bl.a. när det gäller ägardirektivets begränsning rörande marknadsandelen.

Övriga frågor bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2010:20 Den nordiska stridsgruppen 2008

– en del av EU:s snabbinsatsförmåga

Riksrevisionen har granskat förbands- uppbyggnaden av den nordiska stridsgruppen (NBG08).

Riksrevisionen bedömer att Försvarsmaktens och regeringens arbete med NBG08 inte organiserades och styrdes på ett effektivt sätt. Riksrevisionen anser att det under uppbyggnaden av NBG08 fanns brister vad gäller styrning och samordning av personalförsörjning, materielförsörjning och samövning, faktorer som alla är väsentliga för att bygga upp ett förband som sedan kan lösa sina uppgifter. Vidare menar Riksrevisionen att kostnadskontrollen var otillfredsställande under produktionen av NBG08. Riksrevisionen skriver också i sin rapport att regeringens återrapportering till riksdagen var otillräcklig och att riksdagen därmed inte har fått en rättvisande bild av NBG08. I stället för rekommendationer avser Riksrevisionen att granska effekterna av omställningen som NBG08 medfört i en uppföljningsgranskning av motsvarande stridsgrupp 2011, NBG11. Regeringen har under 2010 vidtagit åtgärder för att förbättra den interna styrningen och kontrollen inom Försvarsmakten.

Ekonomistyrningsverket (ESV) har fått i uppdrag att fortsatt följa upp Försvarsmaktens arbete med att stärka den interna styrningen och kontrollen för att säkerställa att åtgärderna varit tillräckliga för att uppnå strukturer för en god intern styrning och kontroll (dnr. Fö/2010/390). ESV redovisade sitt uppdrag till regeringen den 1 oktober 2010 (ESV rapport nr. 2010:28).

Försvarsmakten implementerar stegvis ett integrerat resurs- och ekonomiledningssystem (Prio), som ett led i en förbättrad ekonomistyrning. Statskontoret har på regeringens uppdrag löpande granskat införandet (dnr. Fö2010/846). Statskontoret pekar bl.a. på risken för högre kostnader för det fortsatta arbetet jämfört med tidigare bedömningar, samtidigt som det råder en betydande osäkerhet när det gäller de långsiktiga effekterna i form av framtida kostnadsreduktioner (Statskontoret rapport nr. 2010:14). Statskontoret bedömer att höga kostnader och begränsade positiva effekter kan leda till minskad ambitionsnivå, finansieringsproblem och resurskonflikter. Regeringen vill understryka vikten av att arbetet sker inom planerade budgetramar. Regeringen kommer att följa arbetet noggrant.

Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att granskningen inte föranleder några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Rapporten anses därmed vara slutbehandlad.

RiR 2010:21 Statliga stöd i alkoholpolitiken – påverkas ungas alkoholkonsumtion ?

Riksrevisionen har granskat vilket genomslag de båda nationella alkoholhandlingsplaner som funnits sedan 2001 har fått i kommunernas arbete.

Riksrevisionens granskning visar att handlingsplanerna har fått genomslag i kommunernas arbete och ofta ligger till grund för de kommunala handlingsplanerna. Det har gett förutsättningar för att skapa en struktur för arbetet med alkoholfrågor och lyft dessa frågor högre på den kommunala agendan. Riksrevisionens granskning ger dock inte underlag för att hävda att satsningen på lokalt arbete med bidragsgivning till förebyggande projekt och stöd till tillsyn skulle ha haft någon större påverkan på barns och ungdomars alkoholkonsumtion. Riksrevisionen konstaterar att sambandet mellan det förebyggande arbete som bedrivs och ungas alkoholkonsumtion inte

266

är klarlagt. Riksrevisionen anser vidare att den statliga styrningen varit ineffektiv och att bidragsgivningen blivit fragmentarisk och kortsiktig. Slutligen slår Riksrevisionen fast att tillsynsarbetet behöver stärkas.

För att underlätta statens styrning av stödet inom alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet (ANDT) har regeringen i december 2010 överlämnat en proposition om en samlad strategi för ANDT-politiken (prop. 2010/11:47, bet. 2010/11:SoU8, rskr. 2010/11:203) för perioden 2011–2015, vilken riksdagen fattade beslut om den 30 mars 2011. Genom att samlat ange mål och inriktning för ANDT-politiken, kopplat till ett förbättrat uppföljnings- och utvärderingssystem, ökar statens möjligheter att mäta effekterna av det statliga stödet. Utvecklingsmedlen ska i större utsträckning fördelas till ett fåtal prioriterade långsiktiga satsningar och inte till korta projekt. Regeringen föreslår vidare att länsstyrelsernas roll i bidragsgivningen ska förändras. Länsstyrelserna erhåller bidrag för att förstärka sin tillsyns- och samordnande roll. Regeringen har även beslutat om förändringar när det gäller fördelningen av medel till frivilligorganisationer genom att Statens folkhälsoinstitut fördelar både utvecklingsmedel och projektmedel till frivilligorganisationer.

När det gäller Riksrevisionens slutsatser om den samlade effekten av de nationella handlingsplanerna på ungas alkoholkonsumtion vill regeringen understryka att Riksrevisionen endast kunnat uttala sig om att de själva inte kunnat finna något samband, vilket inte kan tolkas som att ett samband inte finns. Viktigt att notera är att under handlingsplansperioden har ungas alkoholkonsumtion och framför allt unga mäns intensivkonsumtion minskat.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2010:22 Underhållsstödet – för barnets bästa?

Riksrevisionen har granskat om underhållsstödet är ett ändamålsenligt verktyg för att nå målen i regeringens ekonomiska familjepolitik och om regeringen och Försäkringskassan har åstadkommit en effektiv hantering av underhållsstödet.

Riksrevisionens granskning visar att barn går miste om underhåll, föräldrar som vill lösa underhållet på egen hand saknar stöd, underhållsstödets juridiska form ger negativa

Skr. 2010/11:101

konsekvenser, staten utnyttjas som betalnings- förmedlare samt att underhållsstöd vid växelvis boende skapar onödigt merarbete.

Regeringen anser att särlevande föräldrar och deras barns situation måste ses ur ett bredare perspektiv. Redan i juni 2009 gav regeringen direktiv till en särskild utredare (dir. 2009:56). Utredaren ska analysera hur reglerna om ekonomiskt stöd till barnfamiljer påverkar separerade föräldrars beslut rörande vårdnad, boende, umgänge samt fördelningen av försörjningsansvar för det gemensamma barnet. Hur existerande regelverk underlättar eller försvårar samarbete mellan föräldrarna ska kartläggas. Utredaren ska vid behov föreslå förbättringsåtgärder, regelförändringar och andra åtgärder som kan underlätta och uppmuntra samarbete mellan föräldrar som inte lever tillsammans. När det gäller underhållsstöd nämns särskilt att det är angeläget att insatser görs så att underhållsstödssystemet inte enbart används som en förmedling av pengar. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 juni 2011. I ett tilläggsdirektiv till utredaren från 27 januari 2011 (dir. 2011:8) hänvisar regeringen till Riksrevisionens rapport.

Frågan om hjälp och stöd till föräldrar att träffa avtal om underhållsbidrag, och vilken instans som i så fall kan vara lämplig för ett sådant ansvar, ska utredas inom ramen för en egen utredning, som regeringen planerar att tillsätta under 2011. De undersökningar som utredningen om översyn av hur ekonomiska stöd till barnfamiljer stödjer samarbete mellan särlevande föräldrar väntas presentera kommer att bli ett användbart bidrag i det arbetet.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2010:23 Polisens brottsförebyggande arbete – har ambitionerna uppnåtts?

Riksrevisionen har granskat polisens brottsförebyggande arbete.

Riksrevisionens granskning visar att det inom polisen saknas kunskap om vilka åtgärder som är effektiva för att förebygga brott. Arbetet är inte heller tillräckligt problemorienterat och kunskapsbaserat. Överlag saknas också information om hur arbetet genomförs, vilka resurser som läggs ner och vilket resultat arbetet får. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se till att uppföljningen av det brottsförebyggande arbetet förbättras. Rikspolisstyrelsen bör tydliggöra vad brottsföre-

267

Skr. 2010/11:101

byggande arbete är inom polisen. Rikspolisstyrelsen bör också ta reda på varför så lite av det planlagda brottsförebyggande arbetet genomförs. Brottsförebyggande rådet bör tillsammans med polisen inventera och ta ställning till vilket behov av kunskapsstöd som finns avseende polisens brottsförebyggande arbete.

Regeringen har i regleringsbrev för 2011 gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits inom ramen för det brottsförebyggande arbetet. Arbetet ska vara planlagt, proaktivt och problemorienterat samt ska utföras på eget initiativ och i samverkan med andra samhällsaktörer. Vidare ska Rikspolis- styrelsen analysera och bedöma det brottsföre- byggande arbetet för polismyndigheterna sammantaget samt var för sig.

Rikspolisstyrelsen och Brottsförebyggande rådet ska enligt regleringsbrevet för 2011 i ett gemensamt uppdrag beskriva polisens strategiska brottsförebyggande arbete och ange hur det kan utvecklas. I uppdraget ingår att analysera vilket kunskapsstöd som polisen behöver i det brottsförebyggande arbetet och bedöma polisens metodstöd.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2010:24 Sveriges skatteavtal med andra länder – effekterna av regeringens arbete

Riksrevisionen har granskat regeringens arbete med skatteavtal och vilka prioriteringar som gjorts i det arbetet. Skatteavtal syftar till att lindra effekterna av internationell dubbelbeskattning, skapa goda konkurrens- förhållanden för exportindustrin, uppmuntra investeringar mellan stater och förhindra skatteflykt. Riksrevisionen pekar på regeringens mål med skatteavtalspolitiken, nämligen att Sverige ska ha ett modernt och uppdaterat nät av skatteavtal.

Riksrevisionens granskning visar att avtalstakten har sjunkit sedan slutet av 1990-talet och att konkurrensaspekterna har prioriterats ned till förmån för arbete med informations- utbytesavtal. Riksrevisionen drar slutsatsen att konkurrenskraften i Sveriges skatteavtalsnät till följd härav riskerar att försämras. Av granskningen framkommer också att regeringen inte tagit fram de underlag som behövs för att kunna analysera effekterna av den kritiserade utjämningsordningen mellan Sverige och Danmark.

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser rörande sjunkande förhandlingstakt och fokus på informationsutbyte och därmed samman- hängande risk för försämrad konkurrenskraft i skatteavtalsnätet. Regeringen har därför ökat fokus på konkurrensfrågorna i skatteavtalen samt beslutat om fortsatt deltagande i det nordiska samarbetet för informationsutbytes- avtal. Regeringen har också tagit initiativ till att tillsammans med Danmark utvärdera utjämningsordningen.

Regeringen bedömer mot bakgrund av detta att granskningen inte föranleder några ytterligare åtgärder från regeringens sida. Rapporten anses därmed vara slutbehandlad.

RiR 2010:25 Kostnadskontroll i stora väginvesteringar

Riksrevisionen har granskat kostnadskontrollen i Trafikverkets stora väginvesteringar.

Riksrevisionens bedömning är att Trafikverket inte har gjort tillräckligt för att säkerställa en god kostnadskontroll vid genomförandet av stora väginvesteringar. Bristande kostnadskontroll leder till att offentliga väginvesteringar blir dyrare än nödvändigt och att det finns risk att fel investeringar genomförs. Kostnadsökningarna underskattas på grund av otillräcklig risk- bedömning i kalkylsammanhang och av att myndighetens använder ett egetkonstruerat prisindex, Vägindex, vilket leder till sämre kostnadskontroll.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att förtydliga styrningen genom att överväga att låta utreda utfallsbaserade kalkylmetoder som kan innebära en förbättrad kostnadskontroll i svensk transportinfrastrukturplanering. Vidare bör regeringen förbättra uppföljningen av de ekonomiska planerna. Uppföljningen bör svara på frågan om man har byggt de vägar som planerats inom de tids- och kostnadsramar som investeringsplanerna utfäst samt ange orsaker till eventuella avvikelser.

Regeringen kommer att fortsätta förbättra uppföljningen av den nationella planen för transportsystemet 2010–2021. Regeringens krav på Trafikverket som syftar till att förbättra styrningen av investeringsobjekt större än 500 miljoner kronor kommer att kvarstå. Trafikverket har infört en avvikelsehantering av kostnad, tid och innehåll för investerings-

268

projekten som innebär att samtliga avvikelser analyseras. Trafikverket ska fortsättningsvis även utveckla den årliga återrapporteringen avseende övriga investeringsobjekt. Regeringen avser att utveckla återrapporteringen till riksdagen avseende dessa delar.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2010:26 Statens insatser för att komma åt vinster från brottslig verksamhet – ett bättre samarbete ger högre utbyte

Riksrevisionen har granskat statens insatser mot vinning av brottslighet. Bakgrunden är att ekonomisk vinning är en av de främsta drivkrafterna bakom en stor del av brottsligheten. Genom att öka rättsväsendets möjligheter att ta ifrån gärningsmannen utbytet av brottet i samband med lagföringen, kan drivkrafterna att begå brott minskas.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att det finns brister i delar av de statliga insatserna mot vinning av brottslighet. Därmed blir de samlade insatserna inte effektiva och utfallet relativt blygsamt. Även om regeringen och myndigheterna fortlöpande har genomfört förbättringar i det system som statens insatser mot vinning av brottslighet utgör, bedömer Riksrevisionen att ytterligare förbättringar behöver vidtas för att åstadkomma en helhetssyn. Myndigheterna bör också utnyttja möjligheterna i den befintliga lagstiftningen fullt ut, vilket inte sker i dag.

I granskningen pekar Riksrevisionen bl.a. på att insatserna mot vinning av brottslighet genomgående bör tidigareläggas av samtliga granskade myndigheter. Vidare påpekas att det finns en risk för att insatser mot vinning av brottslighet som saknar anknytning till organiserad brottslighet inte prioriteras tillräckligt av myndigheterna. Riksrevisionen anser också att de granskade myndigheterna saknar uppföljning av utfallet av såväl egna som gemensamma insatser mot vinning av brottslighet och att det saknas tillräckligt med kompetens och kunskaper inom myndigheterna om centrala verktyg som myndigheterna kan använda i arbetet mot vinning av brottslighet. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen är bl.a. att utveckla styrningen och uppföljningen av insatser mot vinning av brottslighet och att se över reglerna om sekretess och utbyte av information även på andra

Skr. 2010/11:101

områden än samverkan mot grov organiserad brottslighet.

Regeringen har vidtagit vissa åtgärder för att komma tillrätta med problemen. Berörda myndigheter har bl.a. ett återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2011 som innebär att myndigheterna ska redovisa och analysera de åtgärder som myndigheten har vidtagit för att vidareutveckla arbetet med brottsutbytesfrågor på såväl strategisk som operativ nivå. Myndigheterna ska också redovisa och kommentera det kvantitativa resultatet av myndighetens arbete att spåra, säkra, förverka och återföra vinster av brott. Som Riksrevisionen också uppmärksammar i sin granskning, gav regeringen 2009 berörda myndigheter i uppdrag att bilda en myndighetsgemensam nationell specialistfunktion för brottsutbytesfrågor (dnr. Ju2008/8737). En utvärdering av dess verksamhet ska redovisas till regeringen i maj 2012.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

RiR 2010:27 Förvaltningen av samhällsekonomiska metoder inom infrastrukturområdet

Riksrevisionen har granskat förvaltningen av de samhällsekonomiska metoderna inom infrastrukturområdet.

Riksrevisionen identifierar i rapporten ett antal kritiska områden för förvaltningen av de samhällsekonomiska metoderna och konstaterar att det finns brister inom samtliga dessa områden. Riksrevisionen bedömer att detta påverkar de samhällsekonomiska kalkylernas kvalitet och följaktligen skapar en påtaglig osäkerhet om de politiska beslutsunderlagens tillförlitlighet. Riksrevisionen konstaterar dock att det under senare tid har genomförts organisationsförändringar och att aktiviteter har påbörjats som sammantaget kan leda till en bättre förvaltning av de samhällsekonomiska metoderna.

Ärendet bereds inom Regeringskansliet.

Sammanställning av slutbehandlade granskningsrapporter

I det följande lämnas en redovisning av de granskningsrapporter från Riksrevisionen som slutbehandlats sedan motsvarande redovisning lämnades i budgetpropositionen för 2011. Med

269

Skr. 2010/11:101

slutbehandlad menas att regeringen har redovisat till riksdagen de åtgärder som har vidtagits med anledning av granskningsrapporten.

Tabell 9.2 Slutbehandlade granskningsrapporter

Att en rapport slutbehandlats hindrar dock inte att sakfrågan i sig ägnas ytterligare upp- märksamhet i regeringens fortsatta arbete med att utveckla och effektivisera den statliga verk- samheten.

Rapport nr	Namn	Beslut
2008:5	Högskolelärares bisysslor	Prop. 2010/11:1
2008:13	Svenskundervisning för invandare (sfi) – en verksamhet med okända effekter	Prop. 2010/11:1
2008:14	Kulturbidrag – effektiv kontroll och goda förutsättningar för förnyelse?	Prop. 2010/11:1
2008:15	Tillämpning av det finanspolitiska ramverket – regeringens redovisning i 2008 års
	ekonomiska vårproposition	Prop. 2008/09:1
2008:21	Statens styrning av kvalitet i privat äldreomsorg	Prop. 2010/11:1
2008:26	Utanförskap och sysselsättningspolitik – regeringens redovisning	Prop. 2010/11:1
2008:31	Svenska trygghetssystemen utomlands – Försäkringskassans och CSN:s utbetalningar och
	fordringshanteringar	Prop. 2009/10:141
2009:4	Swedfund International AB och samhällsuppdraget	Prop. 2009/10:1 resp. prop.
		2010/11:1
2009:6	Energideklarationer – få råd för pengarna	Prop. 2010/11:1
2009:11	Försvarsmaktens personalförsörjning – med fokus på officersförsörjningen	Prop. 2010/11:1
2009:13	Omställningskraven i arbetslöshetsförsäkringen	Prop. 2010/11:1
2009:15	Sidas stöd till utveckling av kapacitet i mottagarländernas statsförvaltning	Prop. 2010/11:1
2009:17	Tillämpning av det finanspolitiska ramverket – regeringens redovisning i
	budgetpropositionen för 2010	Prop. 2010/11:1
2009:18	IT-investeringar över gränserna	Prop. 2010/11:1
2009:19	E-legitimation – en underutnyttjad resurs	Prop. 2010/11:1
2009:20	Jobbskatteavdraget	Prop. 2010/11:1
2009:22	Jobb- och utvecklingsgarantin – en garanti för jobb	Prop. 2010/11:1
2009:23	Länsplanerna för regional infrastruktur	Prop. 2010/11:1
2009:24	Internationell skattekontroll – Skatteverkets informationsutbyte med andra länder	Prop. 2010/11:1
2009:26	Statens garantier i finanskrisen	Prop. 2010/11:40
2009:29	Gäststudenter i högre utbildning	Skr. 2010/11:101
2010:2	Regeringens försäljning av Vasakronan	Prop. 2010/11:1
2010:5	Arbetspraktik	Prop. 2010/11:1
2010:6	Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter	Prop. 2010/11:1
2010:7	Inställda huvudförhandlingar i brottmål	Prop. 2009/10:237
2010:8	Sveaskog AB och dess uppdrag	Prop. 2010/11:1
2010:9	En förändrad sjukskrivningsprocess	Prop. 2010/11:1
2010:11	Enhetlig beskattning?	Prop. 2010/11:1
2010:14	Tillämpning av det finanspolitiska ramverket – regeringens redovisning i 2010 års
	ekonomiska vårproposition	Prop. 2010/11:1
2010:15	AB Svensk Exportkredit	Prop. 2010/11:1
2010:17	Kapitalförvaltning i tider av kraftiga värdeförändringar	Skr. 2010/11:101
2010:20	Den nordiska stridsgruppen 2008 – en del av EU:s snabbinsatsförmåga	Skr. 2010/11:101
2010:24	Sveriges skatteavtal med andra länder – effekter av regeringens arbete	Skr. 2010/11:101

270

Skr. 2010/11:101

9.4Granskning av årsredovisningen resultat- och balansräkningarna, finansierings-

för staten 2009

Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av stat- lig verksamhet m.m. granskas årsredovisningen för staten av Riksrevisionen. Granskningen om- fattar den del av årsredovisningen som regleras i 37 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten, dvs.

analysen och statsbudgetens utfall. Riks- revisionens bedömning avseende Årsredo- visningen för staten 2009 var att redovisningen i allt väsentligt var rättvisande (redogörelse 2009/10:RRS32, dnr Fi2010/2763).

271

Bilaga 1

Ordlista

Anläggningstillgång

Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Det är avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för om tillgången ska klassificeras som anläggningstillgång eller omsättningstillgång. Med stadigvarande menas, när det gäller maskiner, inventarier m.m., att tillgångens ekonomiska livslängd uppgår till lägst tre år. Anläggningstillgångar delas upp i immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar.

Anskaffningsvärde

Utgiften för en tillgångs köp eller tillverkning. I anskaffningsvärdet ska räknas in samtliga kostnader för att få tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen.

Anslag

Utgiftspost på statens budget som riksdagen fattar beslut om. Riksdagens anslagsbeslut innebär att regeringen bemyndigas att under viss tid och under vissa villkor använda anvisade medel till de av riksdagen angivna ändamålen. Anslaget anvisas av riksdagen till regeringen. Därefter tilldelar regeringen anslagsmedel till myndigheter. Anslag kan av regeringen underindelas i anslagsposter och delposter.

Anslagsbehållningar

Kvarstående anslagsmedel på ramanslag vid budgetårets slut. Se vidare ramanslag. Totalt tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statens budget för ett aktuellt budgetår och kvarstående medel från tidigare år, s.k. ingående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret dels genom på tilläggsbudget anvisade eller minskade medel, dels genom indragningar enligt regeringsbeslut. I budgetpropositionen och den

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

ekonomiska vårpropositionen görs för de kommande åren en prognos över förändringen av anslagsbehållningar. Detta redovisas under posten Minskning av anslagsbehållningar.

Anslagskredit

Ett tillåtet överskridande på ett ramanslag som förs över till kommande budgetår. Se vidare ramanslag.

Anslagssparande

Outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till kommande budgetår. Se vidare ramanslag.

Ansvarsförbindelser

Förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras, eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte.

Ansvarsförbindelser redovisas inom linjen i (i anslutning till) balansräkningen, dvs. de tas inte med i balansräkningens beloppskolumner och räknas inte in i balanssumman. Garantiåtaganden utgör de största ansvarsförbindelserna i staten.

Avgift

Ersättning som betalas för en direkt motprestation. Om inget annat har beslutats ska avgifter inom staten beräknas så att de helt täcker verksamhetens kostnader (full kostnadstäckning).

Avräkning med statsverket

En post i statliga myndigheters balansräkning som omfattar de ekonomiska relationer som myndigheterna har med statsverket. Med

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

statsverket menas här en tänkt modermyndighet eller central statlig funktion (jfr moderbolag i en koncern). Posten utgör ett saldo mellan hur mycket myndigheterna har redovisat mot anslag och inkomsttitlar respektive statens centralkonto i Riksbanken.

Avräkning mot statens centralkonto

Myndigheternas betalningar från/till statens centralkonto i Riksbanken, dvs. hur mycket medel myndigheterna har tagit i anspråk respektive tillfört statens centralkonto.

Avsättning

Post på balansräkningens skuldsida för förpliktelser som är osäkra till belopp och/eller tidpunkt då de ska infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra med avseende på såväl belopp som tidpunkt för infriande.

Balansomslutning

Summan på vardera sidan av en balansräkning. Tillgångs- och skuldsidans summor ska vara lika stora.

Balansräkning

Dokument i årsredovisningen som visar den redovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital.

Bidrag

Ersättning som lämnas eller mottas utan direkt motprestation. Däremot kan villkor finnas för erhållande av bidraget. I statlig redovisning sammanfaller begreppet vanligen med transferering. Se även transferering.

Bokföringsmässiga grunder

Princip som innebär att inkomster och utgifter hänförs (periodiseras) till den räkenskapsperiod de hör till. Avgörande är när en prestation utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den faktureras eller regleras likvidmässigt.

Bokfört värde

Det värde som en tillgång eller skuld är upptagen till i balansräkningen. Det kan avvika från t.ex. marknadsvärdet eller anskaffningsvärdet. Bokfört värde benämns i vissa sammanhang som redovisat värde.

Bruttobudgetering

Budgeteringsmetod som innebär att inkomster och utgifter budgeteras och redovisas var för sig på inkomst- och utgiftssidan på statens budget. Motsatsen är nettobudgetering, vilket innebär att endast skillnaden mellan inkomster och utgifter tas upp på inkomst- eller utgiftssidan. Motivet till att inkomster och utgifter budgeteras och redovisas brutto är att det ska ge en tydligare bild av statens ekonomi och underlätta förståelsen av statens budget.

Beredskapstillgång

Tillgång som innehas för civilt eller militärt beredskapsändamål. Tillgångar för civilt beredskapsändamål kan utgöras av t.ex. läkemedel och räddningsutrustning.

Bruttonationalinkomst (BNI)

Bruttonationalprodukten justerad för faktorinkomster, t.ex. löner till och från utlandet.

Bruttonationalprodukten (BNP)

Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

Bruttoredovisning

Redovisningsmetod som innebär att inkomster och utgifter, intäkter och kostnader eller tillgångar och skulder redovisas var för sig, dvs. inte kvittas mot varandra. Motsatsen är nettoredovisning, vilket innebär att endast skillnaden mellan respektive begreppspar redovisas, dvs. de kvittas mot varandra. När det gäller principen för budgetering på statens budget används begreppet bruttobudgetering.

Budgeteringsmarginal

Skillnaden mellan statens utgiftstak och de takbegränsade utgifterna i statens budget och ålderspensionssystemet. Se vidare utgiftstak för staten och takbegränsade utgifter. Denna marginal utgör en buffert för högre utgifter än beräknat. Under den period som utgiftstaket omfattar kan såväl den samhällsekonomiska utvecklingen som konsekvenserna av redan fattade beslut bli annorlunda än vad som förväntats. Det kan t.ex. bero på högre arbetslöshet, lägre BNP-tillväxt eller högre utgifter till följd av beteendeförändringar.

Budgetsaldo

Saldot, dvs. slutsumman, i statens budget. Saldot består av budgetens inkomster minus budgetens utgifter inklusive Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Budgetsaldot är per definition lika med statens lånebehov med omvänt tecken. Se även statens lånebehov.

Budgetunderskott

Ett negativt saldo i statens budget, dvs. utgifterna är större än inkomsterna. Ett

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

budgetunderskott är per definition lika med statens lånebehov. Se vidare statens budgetsaldo.

Budgetöverskott

Ett positivt saldo i statens budget, dvs. inkomsterna är större än utgifterna, vilket innebär att staten kan amortera på statsskulden. Se vidare statens budgetsaldo.

Börsvärde

Det värde som aktier och andra värdepapper värderas till på t.ex. Stockholmsbörsen.

CSA-avtal

En metod för att reducera kreditrisker (Credit Support Annex). CSA-avtal innebär att motparterna överför säkerheter i form av kontanter eller värdepapper när marknadsvärdet på en swap (se vidare skuldbytesavtal) ändras. När valutaupplåning skapas via swappar uppstår kreditrisker, då den fasta räntan som Riksgäldskontoret mottar i ränteswappen betalas av ett privat företag. Om räntorna faller stiger marknadsvärdet på swappen, vilket leder till en fordran på motparten. För att reducera kreditrisker använder Riksgäldskontoret CSA- avtal.

Dagslån

Lån som tas på dagslånemarknaden, från den ena dagen till den andra, för att täcka en tillfällig brist på pengar, dvs. pengar över natten.

Derivatinstrument

Ett samlingsnamn för ett flertal olika finansiella instrument som bl.a. används av Riksgäldskontoret för att hantera kurs- och ränterisker avseende statsskulden. Vanliga derivatinstrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps).

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

Effektivitetsrevision

Den del av Riksrevisionens revision som innefattar granskning av statliga åtaganden, myndigheter och verksamheter från effektivitetssynpunkt. Granskningen ska främja ett effektivt verkställande av politiska beslut och användande av skattemedel.

Eget kapital

Skillnaden mellan det bokförda värdet av tillgångarna och skulderna i en balansräkning, dvs. nettoförmögenheten eller kapitalbehållningen. Det egna kapitalet i ett företag består av det kapital som ägarna satsat med tillägg för vinster och avdrag för förluster som stannat i företaget.

Ekonomisk händelse

Alla förändringar i storleken och sammansättningen av statens/myndighetens tillgångar, skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på statens/myndighetens ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Ekonomisk händelse kan jämställas med begreppet affärshändelse som används i näringslivet.

Eliminering

Ett moment i upprättandet av en konsoliderad redovisning/koncernredovisning. I statens årsredovisning innebär eliminering att fordringar och skulder samt transaktioner mellan myndigheter och affärsverk liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster tas bort för att ge en rättvisande bild av statens resultat och ekonomiska ställning.

Finansiell anläggningstillgång

Anläggningstillgång som utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med

innehavet är varaktigt. Se även anläggningstillgång.

Finansiellt sparande

Skillnaden mellan reala inkomster och reala utgifter för respektive sektor i nationalräkenskapssystemet. Den offentliga sektorns finansiella sparande, dvs. sparandet för staten, kommunerna och ålderspensionssystemet, är ett viktigt mått i den ekonomiska politiken. Se vidare överskottsmål.

Finansieringsanalys

Dokument i årsredovisningen som visar tillförda och använda medel i verksamheten. I statens årsredovisning visas hur statens likvida ställning på total nivå, dvs. den s.k. nettoupplåningen, har förändrats under året, fördelat på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Se vidare statens nettoupplåning.

Fordringar

Post på balansräkningens tillgångssida. Fordringar delas upp på kortfristiga och långfristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller inom ett år. Långfristiga fordringar utgörs av fordringar som förfaller efter mer än ett år.

Futures

Terminskontrakt med daglig resultatavräkning av vinster och förluster. En termin är ett finansiellt instrument baserat på avtal mellan två parter om köp och försäljning av en tillgång. Se vidare derivatinstrument.

Förutbetald intäkt

Fakturering eller inbetalning som bokförts under året, men som avser varor eller tjänster

som ännu inte levererats till kunden. Beloppet tas upp som skuld i bokslutet för att intäktsredovisas kommande år när prestation utförs.

Förutbetald kostnad

Utgifter som blivit fakturerade och bokförts under året men som avser kommande år. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis i förväg. Sådana utgifter tas upp som fordringsposter i bokslutet för att kostnadsredovisas då prestation utförs.

God redovisningssed

Begrepp som inom staten kan beskrivas på följande sätt: Lagar, förordningar, övriga regeringsbeslut samt av Ekonomistyrningsverket utfärdade föreskrifter och allmänna råd ger uttryck för god redovisningssed. En förutsättning för att sådana beslut och regler kan anses uttrycka god redovisningssed är att dessa är generella och långsiktiga för myndigheterna. Redovisningsreglerna är på vissa punkter allmänt hållna och myndigheterna måste göra en utfyllande tolkning. En sådan utfyllande tolkning bör lämpligen ha en förankring i faktisk förekommande redovisning och alltså ge uttryck för en redovisningssed hos myndigheterna. Denna redovisningssed bör vara förenlig med syftet med redovisningsreglerna och grundläggande redovisningsprinciper. Bokföringsskyldigheten inom staten ska fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed.

Immateriell anläggningstillgång

Anläggningstillgång som saknar fysisk substans. Det är huvudsakligen utgifter för utveckling samt licenser för dataprogram och liknande rättigheter som tas upp (aktiveras) som immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen. En av förutsättningarna för att aktivera dessa utgifter är att de beräknas bli av väsentligt värde för verksamheten under kommande år. Se även anläggningstillgång.

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

Inbetalning

Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning tas emot. Den kan avvika från tidpunkten för intäkt eller inkomst.

Indragning

Åtgärd enligt vilken regeringen får besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas.

Inkomst

En ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redovisningsperioder och behöver inte öka myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet har även en generell betydelse och används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens intäkter, inkomster och inbetalningar.

Inkomsttitel

Inkomstpost på statens budget där myndigheten redovisar inkomster (i generell mening, dvs. även intäkter och inbetalningar) som den inte själv får disponera, t.ex. skatter. Det rör sig om sådana statsinkomster som inte är specialdestinerade för en viss verksamhet utan kan finansiera vilka utgifter som helst.

Inleverans

Att mot inkomsttitel och/eller till statens centralkonto i Riksbanken redovisa respektive betala medel som inte får behållas av myndigheten. Vanligen avser det inbetalning av skatter, överskott från verksamheten, offentligrättsliga avgifter eller andra medel.

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

Interna mellanhavanden

Transaktioner och andra poster (fordringar, skulder m.m.) inom t.ex. en koncern. I årsredovisningen för staten avses transaktioner och andra poster mellan de myndigheter m.fl. som ingår i den beslutade avgränsningen av staten.

Intäkt

Det bruttoinflöde av ekonomiska fördelar eller servicepotential som uppstår i verksamheten under en period och som ökar myndighetens/statens nettoförmögenhet. I relation till begreppet inkomst kan intäkt ses som inkomsten hänförd till den tidsperiod under vilken den har upparbetats eller blivit intjänad, dvs. periodiserad inkomst.

Kapitalandelsmetoden

En av flera metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Inom staten konsolideras såväl dotter- som intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att andelarnas redovisade värde ökas respektive minskas i samma grad som det egna kapitalet i dotter- respektive intresseföretaget ändras. Ökningen/minskningen redovisas som en intäkt/kostnad i resultaträkningen under raden resultat från andelar i dotter- och intresseföretag hos innehavaren av andelarna.

Kassamässig redovisning mot statens budget

Redovisningsprincip som innebär att redovisning mot anslag och inkomsttitlar på statens budget görs vid betalningstillfället.

Kassamässig korrigering

Skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan anslag och inkomsttitlar på statens budget och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statens centralkonto i Riksbanken (SCR).

När redovisning mot anslag görs kostnadsmässigt eller utgiftsmässigt kan kassamässiga korrigeringar uppkomma mellan månader och år, om tidpunkten för redovisning mot anslag inte sammanfaller med betalningstidpunkten. För anslag kopplade till ett räntekonto, vilket gäller de flesta förvaltningsanslag, uppstår dock ingen korrigering, utan skillnaden mellan anslagsbelastningen och utbetalning av medel från SCR till myndigheternas räntekonton redovisas under Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Vidare förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa, vilket leder till kassamässiga korrigeringsposter. Utfallet av den kassamässiga korrigeringen räknas fram residualt (som en restpost), men vissa delposter kan urskiljas och även prognostiseras.

Konsoliderad bruttoskuld

De samlade skulderna i staten, landstingen, kommunerna och AP-fonderna minskade med de fordringar de olika delarna i den offentliga sektorn har på varandra.

Konsolidering

Att upprätta en koncernredovisning. Konsolideringen begränsas i staten till att lägga samman de ingående enheterna och eliminera mellanhavanden mellan enheterna (myndigheterna).

Konvergenskrav

De krav som en medlemsstat i EU måste uppfylla för att bli medlem i tredje etappen av den ekonomiska och monetära union (EMU), dvs. EU:s valutaunion, som trädde i kraft den 1 januari 1999.

Kostnad

Minskning av ekonomiska fördelar eller servicepotential under en period i form av förbrukning av tillgångar eller skuldsättning som påverkar myndighetens/statens nettoförmögenhet. I relation till begreppet utgift är kostnaden värdet av de resurser som förbrukas, eller utgiften hänförd till denna period, dvs. en periodiserad utgift.

Löptid

Den period under vilken en skuldförbindelse gäller.

Medgivet överskridande

Rättighet att överskrida ett anvisat anslag. Se vidare ramanslag.

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

Riksgäldskontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa fonder, som utgör en post på utgiftssidan i statens budget. Posten, som även kallas Riksgäldskontorets nettoutlåning, ingår tillsammans med posten Kassamässig korrigering i statens budget för att budgetsaldot ska motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Se även kassamässig korrigering.

Nettoförmögenhet

Skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Om statens skulder är större än tillgångarna innebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögenheten av eget kapital.

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

Nettokostnad för statsskulden

Kostnad för förvaltning av statsskulden, enligt Riksgäldskontorets definition. I nettokostnad för statskulden ingår finansiella kostnader och intäkter i Riksgäldskontorets in- och utlånings- verksamhet.

Nettoskuldsättning

Nettot av räntebärande avsättningar och skulder minus finansiella (räntebärande) tillgångar inklusive likvida medel.

Omsättning

Ett företags totala försäljning under en viss period (exklusive moms). I staten avses vanligen de totala intäkterna från skatter (på myndighetsnivån anslag), försäljning, bidrag och andra intäkter.

Omsättningstillgång

Tillgång (i balansräkningen) som inte är anläggningstillgång, dvs. som inte är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav.

Option

Ett finansiellt instrument som ger rätten att köpa eller sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även termin.

Optoverksamhet

Infrastruktur för tele- och datakommunikation.

Periodavgränsningspost

Skuld- eller fordringspost som är nödvändig för att åstadkomma en riktig periodisering av

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

utgifter eller inkomster vid avslutningen av en redovisningsperiod. I årsredovisningen för staten består periodavgränsningsposterna av upplupna och förutbetalda kostnader respektive intäkter samt oförbrukade bidrag. Dessa poster gör det möjligt att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader.

Periodisering

Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt).

Premieobligation

Typ av obligation utgiven av staten (Riksgäldskontoret). Den utgör en kombination av en obligation och en lottsedel och ränta betalas ut i form av vinster.

Primärt budgetsaldo

Saldot i statens budget exklusive statsskuldräntor. Se vidare statens budgetsaldo.

Ramanslag

Anslagstyp som innebär att kvarvarande medel får överföras till påföljande år som anslagssparande och att anslaget får överskridas genom utnyttjande av anslagskredit. För myndigheterna är storleken på tillåtet anslagssparande och anslagskredit begränsad genom generella regler och särskilda beslut.

Realekonomiska termer

Begreppsapparat för att beskriva och analysera exempelvis den statliga resursförbrukningen. Redovisning i realekonomiska termer innebär att resursförbrukningen delas in i t.ex. transfereringar, investeringar och konsumtion. Den realekonomiska informationen är en del av informationen i de statliga

inrapporteringskoderna (S-koderna) och ligger till grund för t.ex. beräkningen av sektorn staten i nationalräkenskaperna.

Realränteobligation

En inflationsskyddad obligation som ges ut av staten (Riksgäldskontoret). Värdeutvecklingen är knuten till konsumentprisindex.

Redovisning mot anslag och inkomsttitlar

De utgifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive de inkomster de har redovisat mot inkomsttitel.

Refinansieringsrisk

Avser risken för högre upplåningskostnader när lån förfaller och ska förnyas vid ett ofördelaktigt ränteläge.

Regressrätt

Rätt för den som erlagt ett belopp att kräva detta av annan, som ytterst ska stå för betalningen. Exempel: borgensmans rätt att av huvudgäldenären få vad han betalat.

Resultat före och efter skatt

Ett företags resultat innan avdrag gjorts för skatt respektive efter det att skatt på eventuell vinst dragits av.

Resultaträkning

Dokument i årsredovisningen som i sammandrag visar räkenskapsårets samtliga intäkter och kostnader. I resultaträkningen kan man utläsa vilken typ av intäkter och kostnader som förekommit under räkenskapsåret. Genom att intäkter och kostnader summeras visar

resultaträkningen hur verksamheten har förändrat kapitalet, vilket i årsredovisningen för staten framgår av posten Årets över- eller underskott.

Revisionsberättelse med invändning

Utformning av revisionsberättelse som tillämpas om Riksrevisionen funnit väsentliga fel i en årsredovisning, underliggande redovisning eller ledningens förvaltning. En revisionsberättelse med invändning åtföljs alltid av en revisionsrapport.

Revisionsberättelse med upplysning

Utformning av revisionsberättelse som tillämpas om Riksrevisionen anser att mottagaren särskilt behöver få information om väsentliga uppgifter. Upplysningen ska inte innehålla sådan information att den kan tolkas som en invändning

Räkenskapsår

Den period som en årsredovisning omfattar vilken normalt utgörs av tolv månader. Statens räkenskapsår sammanfaller med kalenderår.

Räntabilitet på eget kapital

Ett företags avkastning på det kapital ägarna satsat.

Rättvisande bild

Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och den ekonomiska ställningen. I normalfallet förutsätts att information som lämnas med tillämpning av god redovisningssed också ger en rättvisande bild. I speciella fall kan det behövas tilläggsupplysningar för att ge en rättvisande bild.

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

Rörelseresultat

Det resultat (i ett företag) som kan utläsas ur resultaträkningen innan hänsyn tagits till finansiella poster, extraordinära poster samt bokslutsdispositioner och skatt.

Skuld

En befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars reglering förväntas leda till ett utflöde av resurser. Skulderna i statens balansräkning visar statens förpliktelser mot andra. Skulder är i princip säkra till sitt belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar.

Skuldbytesavtal (eng. swaps)

Ett derivatinstrument som används av Riksgäldskontoret för upplåningen i utländsk valuta. Swapptransaktionerna innebär att Riksgäldskontoret byter kronor mot utländsk valuta och under swappavtalets löptid erhåller fast ränta i kronor och betalar rörlig ränta i utländsk valuta (kron/valutaswappar). Upplå- ning via swappmarknaden är kostnadseffektiv och resulterar också i större emissionsvolymer i kronor, vilket främjar likviditeten på den svenska statspappersmarknaden. Se även derivatinstru- ment.

Skuldskötselinstrument

Se derivatinstrument.

Soliditet

Ett företags betalningsförmåga på lång sikt. Soliditeten brukar beräknas som den del av företagets tillgångar som är finansierad med eget kapital, och således inte motsvaras av skulder.

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

Statens budget

En plan för huvuddelen av statens inkomster och utgifter avseende ett budgetår (tidigare statsbudgeten). Statens budget består av anslag, inkomsttitlar samt Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost, vilket sammantaget ger statens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens förfogande för olika ändamål under anslag. Ofta används statens budget och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas och minskas på ändringsbudget under löpande budgetår i samband med riksdagens beslut avseende den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen.

Statens budgetsaldo

Skillnaden mellan inkomster och utgifter på statens budget, vilket överensstämmer med statens lånebehov (med omvänt tecken). En kassamässig korrigeringspost på budgetens utgiftssida gör att denna överensstämmelse uppnås. Om saldot är negativt föreligger ett budgetunderskott och därmed ett lånebehov, vilket ökar statsskulden. Ett positivt saldo, vilket är detsamma som ett budgetöverskott, innebär en amortering av statsskulden. Förutom av statens budgetsaldo påverkas statsskulden av orealiserade valutakursförändringar, tillfälliga placeringar samt direkta nedskrivningar vid inleverans av statsobligationer.

Statens lånebehov

Statens behov av att låna pengar under en viss period. Summan av alla kassaflöden till och från staten kallas nettolånebehov. Nettolånebehovet överensstämmer med statens budgetsaldo (med omvänt tecken). Detta åstadkoms genom att en kassamässig korrigeringspost och Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statens budget. Se kassamässig korrigering. Staten måste även låna för att betala tillbaka lån som löper ut. Summan av nettolånebehovet och förfallande lån kallas bruttolånebehov. Se vidare statens budgetsaldo.

Statens nettoupplåning

Statsskulden (exklusive orealiserade valutakursförändringar) och statens övriga upplåning. Värdeförändringar hänförbara till statsskulden omfattas med andra ord inte av detta begrepp. Ett negativt saldo innebär att staten har gjort en nettoamortering. Saldoraden i finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten visar förändringen av statens nettoupplåning under året. Se även finansieringsanalys.

Statliga affärsverk

Myndigheter under regeringen med affärsdrivande verksamhet och större ekonomisk rörelsefrihet än vanliga statliga myndigheter. År 2010 fanns fyra affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Svenska kraftnät samt Statens järnvägar (begränsad verksamhet sedan huvud- delen av SJ övergått i bolagsform).

Statliga bolag

I årsredovisningen för staten avses med statliga bolag de företag där statens ägande uppgår till minst 20 procent i respektive bolag. De statliga aktiebolagen regleras liksom privata aktiebolag av bl.a. aktiebolagslagen.

Statliga kreditgarantier

Ett statligt borgensåtagande som oftast gäller som för egen skuld. En kreditgaranti är kopplad till en viss kredit.

Statlig sektor

I årsredovisningen för staten all den verksamhet som staten har väsentligt inflytande över, vilket är mer än det som ingår i den konsoliderade balansräkningen, resultaträkningen och finansieringsanalysen. Väsentligt inflytande här har definierats som att staten ska ha en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Med denna definition

bortfaller stiftelser, som är självägande. I statlig sektor ingår statliga myndigheter inklusive affärsverk, AP-fonderna, statliga bolag, samt Riksbanken. När det gäller tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten genom annan juridisk person har statens andel beräknats med hänsyn tagen till ägarandelen. Detta innebär att ett helägt bolags tillgångar tas med i sin helhet. Allmänna arvsfonden redovisas inom statlig sektor med hänsyn till det väsentliga inflytande staten har i verksamheten utan att ha någon ekonomisk ägarandel.

Statsobligation

Ett av Riksgäldskontoret utfärdat obligationslån på vanligen 2-17 års löptid. Räntan på statsobligationer är fast, vilket innebär att den inte ändras oavsett vad som händer på räntemarknaden. Den femåriga statsobligationsräntan styr i stor utsträckning bostadslånens fasta ränta. Ibland används begreppet nominella statsobligationer för att särskilja dessa från realränteobligationer.

Statsredovisningen

Den centrala redovisningen för staten (tidigare benämnd riksredovisningen). Informationen används för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten. Statsredovisningen ligger till grund för årsredovisningen för staten inklusive utfallet på statens budget, men även för statistik om statens finanser och budgetprognoser.

Statsskulden

Summan av samtliga lån som tagits av Riksgäldskontoret för statens räkning. Riksgäldskontoret förvaltar statsskulden. Upplåningen på den svenska marknaden sker främst i form av statsobligationer, statsskuldväxlar, premieobligationer och real- ränteobligationer. Den utländska upplåningen sker främst via skuldbytesavtal (kron/valuta- swappar). Även upplåning via statsskuldväxlar i

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

utländsk valuta (commercial papers) och direkt på utländska kapitalmarknaden förekommer.

Statsskuldsränta

Räntan på statsskulden. Räntorna på statsskulden redovisas i huvudsak kassamässigt på statens budget. Förutom den kassamässiga redovisningen mot anslag, redovisas räntekostnader enligt god redovisningssed i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Skillnader uppstår mellan dessa redovisningsmetoder beroende på bl.a. orealiserade räntor, valutaförändringar och kursdifferenser.

Statsskuldväxel

En av staten, genom Riksgäldskontoret, utgiven skuldförbindelse med en löptid på vanligen tre, sex eller tolv månader. Det finns även kortare löptider.

Takbegränsade utgifter

Summan av alla utgifter inom det fastställda utgiftstaket. De takbegränsade utgifterna omfattar dels utgifterna på statens budget (utgiftsområde 1–25 samt 27) exklusive statsskuldräntor (utgiftsområde 26), dels utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. De takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att myndigheternas utnyttjande av anslagsbehållningar och anslagskrediter ingår.

Termin

Ett finansiellt instrument som ger skyldighet att köpa och sälja en underliggande vara vid en framtida tidpunkt till ett i förväg bestämt pris. Se även option.

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

Tilldelade medel

Summan av ingående anslagsbehållningar, statens budget, tilläggsbudget, indragningar och omfördelningar. Se vidare anslagsbehållningar.

Tillgång

En resurs som kontrolleras av en redovisningsenhet till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden.

Tillgängliga medel

Summan av tilldelade medel, anslagskredit och medgivet överskridande. Se vidare tilldelade medel, anslagskredit och medgivet överskridande.

Transferering

Omfördelningstransaktion som oftast kännetecknas av att ingen direkt motprestation erhålls. Transfereringar i staten utgörs främst av utbetalningar av bidrag m.m., oftast via statens budget.

Underliggande saldo

Statens budgetsaldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det finns ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som ska klassificeras som tillfälliga eller extraordinära. Därför är det väsentligt att samtliga sådana poster specificeras i utfallsredovisningen. Exempel på en sådan händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav.

Uppbörd

I allmän mening statens uppbärande av skatt. I statlig redovisning används beteckningen uppbörd på de intäkter som en myndighet tar

upp i sin resultaträkning men inte får disponera, vilka för staten som helhet till allra största delen utgörs av skatter. De ska redovisas mot (inlevereras till) en inkomsttitel på statens budget.

Upplupen intäkt

Intäkt som avser tjänster som utförts eller varor som levererats under året, men inte fakturerats senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Sådan intäkt tas upp i resultaträkningen med motposten upplupen intäkt i balansräkningen.

Upplupen kostnad

Kostnad för t.ex. varor och tjänster som mottagits under redovisningsperioden, men där man inte fått fakturan, senast vid ett visst datum i samband med årets slut (brytdag). Ett annat exempel är skuld till personalen för inarbetad semester. Sådana kostnader tas upp i resultaträkningen med motposten upplupna kostnader i balansräkningen.

Utbetalning

Ekonomisk händelse som avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning utges. Den kan avvika från tidpunkten för kostnad och utgift.

Utdelning

Den del av ett företags vinst som utdelas till ägarna.

Utfallet på statens budget

Utfallet på de beståndsdelar som ingår i statens budget.

Utgift

Ekonomisk händelse genom vilken ett värde av ekonomisk natur lämnar myndigheten, vanligast i form av det ekonomiska värdet av de resurser som anskaffas. Utgiften uppstår vid anskaffningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en levererad vara eller tjänst. Till skillnad mot kostnad kan en utgift avse flera redovisningsperioder och behöver inte minska myndighetens/statens nettoförmögenhet. Begreppet har även en generell betydelse och används i vissa fall som ett sammanfattande begrepp för statens kostnader, utgifter och utbetalningar.

Utgiftsområde

En indelningsgrund för anslagen i statens budget. I budgeten finns 27 utgiftsområden vilka är reglerade i riksdagsordningen. Varje anslag på statens budget ingår i ett utgiftsområde.

Utgiftsramar

Ramar för utgiftsområden på statens budget som beslutas av riksdagen inom den s.k. rambeslutsmodellen, vilket är en uppifrån och nedmetod för budgetering. Den innebär att riksdagen i ett första steg tar ställning till utgiftstaket, därefter utgiftsramar för de 27 utgiftsområdena och slutligen de enskilda anslagen.

Utgiftstak för staten

En högsta nivå för statens utgifter för ett visst år som normalt fastställs tre år i förväg av riksdagen. Skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna utgör budgeteringsmarginal. Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer och tar hänsyn till en viss beräknad prisutveckling under perioden.

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

Utgiftstak för offentlig sektor

Utöver det statliga utgiftstaket finns ett tak som omfattar hela den offentliga sektorns utgifter. Det beräknas som summan av det statliga utgiftstaket och de beräknade kommunala utgifterna med avdrag för interna transaktioner mellan staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet. Eftersom kommunerna har rätt att själva besluta om skatteuttag och utgiftsnivåer är detta tak endast beräknat och inte fastställt av riksdagen som taket för de statliga utgifterna.

Valutareserv

De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet. Sveriges valutareserv förvaltas av Sveriges Riksbank.

Valutarisk

Risken för förändringar i kursen på den aktuella valutan.

Årets över- eller underskott

Den sista raden i statens resultaträkning, som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. Motsvarande uppgift finns i balansräkningen i noten till rubriken Nettoförmögenhet.

Årlig revision

Riksrevisionens granskning av årsredovisningar och underliggande redovisning i syfte att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen görs även av om ledningens förvaltning står i överrensstämmelse med tillämpliga föreskrifter och särskilda regeringsbeslut. Riksrevisionen lämnar varje år revisionsberättelser avseende myndigheterna till regeringen och revisionsberättelse avseende årsredovisningen för staten till regeringen och riksdagen.

Skr. 2010/11:101 BILAGA 1

Återanskaffningsvärde

Den utgift som skulle uppstå för en tillgångs förvärv eller tillverkning om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.

Ändringsbudget

Ändring av budgeten som riksdagen beslutar om under pågående budgetår (tidigare benämnd tilläggsbudget). Riksdagen kan besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag för innevarande år. Detta sker som regel i samband med riksdagens beslut om den ekonomiska vårpropositionen respektive budgetpropositionen. Se vidare statens budget.

Överskottsmål

Budgetpolitiskt mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Bilaga 2

Statliga myndigheter m.m.

1.1Statliga myndigheter m.m.

I de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen ingår samtliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken, och AP-fonderna samt premiepensionssystemets tillgångar och skulder inklusive avkastningen på dessa medel.

Dessutom ingår Riksbankens grundfond och fonder och andelar som redovisas av myndigheter enligt ovan. Fonderna och andelarna tas inte upp separat i denna bilaga, utan de viktigaste fonderna framgår i not 42 medan andelar i statligt ägda bolag förtecknas i främst not 26.

De ingående myndigheterna förtecknas nedan. Eftersom förteckningen anger de myndigheter som de finansiella dokumenten omfattar, ingår inte nämndmyndigheter och liknande vars ekonomiska utfall redovisas av en annan myndighet. Inte heller ingår nedlagda myndigheter som saknar ekonomiskt utfall 2010.

Affärsverket svenska kraftnät Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen Arbetsförmedlingen Arbetsgivarverket Arbetsmiljöverket Arkitekturmuseet

Avvecklingskommittén för näringsmyndigheter Avvecklingsmyndigheten för PPM och delar av FK (myndigheten startade 2010-01-01)

Avvecklingsmyndigheten för skolmyndigheter m.m. (upphörde 2010-12-31) Avvecklingsmyndigheten för Statens räddningsverk/Krisberedskapsmyndigheten/ Styrelsen för psykologiskt försvar (upphörde 2010-04-30)

Avvecklingsmyndigheten för Verket för förvaltningsutveckling (upphörde 2010-03-31)

Banverket (upphörde 2010-03-31 och delar av verksamheten inordnades i Trafikverket) Barnombudsmannen

Skr. 2010/11:101 BILAGA 2

Blekinge tekniska högskola

Bokföringsnämnden

Bolagsverket

Boverket

Brottsförebyggande rådet

Brottsoffermyndigheten

Centrala etikprövningsnämnden

Centrala studiestödsnämnden

Dans- och cirkushögskolan (myndigheten bytte namn 2010-01-01 från Danshögskolan) Datainspektionen Diskrimineringsombudsmannen Domstolsverket

Dramatiska institutet (upphörde 2010-12-31 och myndighetens verksamhet inordnas i sin helhet fr.o.m. 2011-01-01 i Stockholms dramatiska högskola)

Ekobrottsmyndigheten

Ekonomistyrningsverket

Elsäkerhetsverket

Energimarknadsinspektionen

Exportkreditnämnden

Fastighetsmäklarnämnden Finansinspektionen Finanspolitiska rådet Fiskeriverket

Folke Bernadotteakademin

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Fortifikationsverket Forum för levande historia Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt

Skr. 2010/11:101 BILAGA 2

Försvarsexportmyndigheten (myndigheten startade 2010-08-01)

Försvarshögskolan

Försvarsmakten

Försvarsunderrättelsedomstolen

Försäkringskassan

Gentekniknämnden

Granskningsnämnden för radio och TV (upphörde 2010-07-31 och hela verksamheten inordnades fr.o.m. 2010-08-01 i Myndigheten för radio och tv )

Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs universitet

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Högskolan Dalarna

Högskolan i Borås

Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan på Gotland Högskolan Väst Högskoleverket

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

Institutet för rymdfysik

Institutet för språk och folkminnen

Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete

Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Justitiekanslern

Kammarkollegiet Karlstads universitet Karolinska institutet Kemikalieinspektionen Kommerskollegium

Kompetensrådet för utveckling i staten Konjunkturinstitutet Konkurrensverket

Konstfack Konstnärsnämnden Konsumentverket Kriminalvården Kronofogdemyndigheten Kungliga Biblioteket Kungl. Konsthögskolan

Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Kungl. Tekniska högskolan

Kungliga hov- och slottsstaten Kustbevakningen Kärnavfallsfonden

Lantmäteriet Linköpings universitet

Linnéuniversitetet (myndigheten startade 2010- 01-01)

Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet

Livsmedelsverket

Lotteriinspektionen Luftfartsverket, affärsverk Luleå tekniska universitet Lunds universitet Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län

	Skr. 2010/11:101 BILAGA 2
Länsstyrelsen i Västerbottens län	Pensionsmyndigheten (myndigheten startade
Länsstyrelsen i Västernorrlands län	2010-01-01)
Länsstyrelsen i Västmanlands län	Polarforskningssekretariatet
Länsstyrelsen i Västra Götalands län	Post- och telestyrelsen
Länsstyrelsen i Örebro län	Presstödsnämnden
Länsstyrelsen i Östergötlands län

Malmö högskola Marknadsdomstolen Medlingsinstitutet Migrationsverket Mittuniversitetet Moderna Museet

Myndigheten för handikappolitisk samordning Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Myndigheten för radio och tv (myndigheten startade 2010-08-01)

Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

Myndigheten för utländska investeringar i Sverige

Myndigheten för yrkeshögskolan Mälardalens högskola

Nationalmuseum med prins Eugens Waldemarsudde

Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket Nordiska Afrikainstitutet

Nämnden för hemslöjdsfrågor

Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Operahögskolan i Stockholm

Patent- och registreringsverket Patentbesvärsrätten

Patentombudsnämnden (myndigheten startade 2010-09-01)

Radio- och TV-verket (upphörde 2010-07-31 och hela verksamheten inordnades fr.o.m. 2010- 08-01 i Myndigheten för radio och tv)

Regeringskansliet

Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg Regionala etikprövningsnämnden i Linköping Regionala etikprövningsnämnden i Lund Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Regionala etikprövningsnämnden i Umeå Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala Revisorsnämnden

Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Riksbankens grundfond

Riksdagens ombudsmän, JO Riksdagsförvaltningen Riksgäldskontoret

Rikspolisstyrelsen (hela polisorganisationen ingår utom Säkerhetspolisen)

Riksrevisionen

Rikstrafiken (upphörde 2010-12-31 och hela verksamheten inordnas fr.o.m. 2011-01-01 i Trafikverket)

Riksutställningar

Rymdstyrelsen

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Rättsmedicinalverket

Sameskolstyrelsen Sametinget Sjöfartsverket, affärsverk Skatteverket Skogsstyrelsen Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen

Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens beredning för medicinsk utvärdering

Statens biografbyrå (upphörde 2010-12-31 och verksamheten inordnas fr.o.m. 2011-01-01 i Statens medieråd)

Skr. 2010/11:101 BILAGA 2

Statens bostadskreditnämnd Statens energimyndighet Statens fastighetsverk Statens folkhälsoinstitut

Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska museer

Statens inspektion för försvarsunderrättelse- verksamheten

Statens institut för kommunikationsanalys (upphörde 2010-03-31)

Statens institutionsstyrelse Statens jordbruksverk Statens järnvägar, affärsverk Statens konstråd

Statens kulturråd Statens maritima museer

Statens museer för världskultur Statens musiksamlingar Statens skolinspektion

Statens skolverk

Statens tjänstepensionsverk (myndigheten bytte namn 2010-07-01 från Statens pensionsverk) Statens VA-nämnd

Statens veterinärmedicinska anstalt

Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska centralbyrån

Statskontoret Stockholms universitet

Strålsäkerhetsmyndigheten

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete

Svenska institutet

Svenska institutet för europapolitiska studier Sveriges geologiska undersökning

Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Säkerhetspolisen (redovisas i begränsad omfattning)

Södertörns högskola

Talboks- och punktskriftsbiblioteket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Teaterhögskolan i Stockholm (upphörde 2010- 12-31 och myndighetens verksamhet inordnas i

sin helhet fr.o.m. 2011-01-01 i Stockholms dramatiska högskola)

Tillväxtverket

Totalförsvarets forskningsinstitut Totalförsvarets pliktverk (myndigheten byter namn 2011-01-01 till Totalförsvarets rekryteringsmyndighet)

Trafikanalys (myndigheten startade 2010-04-01) Trafikverket (myndigheten startade 2010-04-01) Transportstyrelsen

Tullverket

Umeå universitet

Ungdomsstyrelsen

Uppsala universitet

Valmyndigheten

Verket för högskoleservice Verket för innovationssystem Vetenskapsrådet

Vägverket (upphörde 2010-03-31och delar av myndigheten inordnades i Trafikverket)

Åklagarmyndigheten

Örebro universitet Överklagandenämnden för studiestöd

1.2Statliga myndigheter m.fl. sektorindelade i enlighet med statistik över statens personal

Affärsverk och infrastruktur

Affärsverket svenska kraftnät

Luftfartsverket

Sjöfartsverket

Statens järnvägar

Trafikverket

Försvarsmakten

Universitet, högskolor och forskning

Blekinge tekniska högskola Dans- och cirkushögskolan Dramatiska institutet Försvarshögskolan

Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs universitet Högskolan Dalarna

Högskolan i Borås

Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Högskolan på Gotland Högskolan Väst Karlstads universitet Karolinska institutet Konstfack

Kungl. Konsthögskolan Kungl. Tekniska högskolan

Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Linköpings universitet Linnéuniversitetet

Luleå tekniska universitet Lunds universitet Malmö högskola Mittuniversitetet Mälardalens högskola

Operahögskolan i Stockholm Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet

Skr. 2010/11:101 BILAGA 2

Södertörns högskola Teaterhögskolan i Stockholm Umeå universitet

Uppsala universitet Örebro universitet

Övrig verksamhet

Arkitekturmuseet

Allmänna reklamationsnämnden Arbetsdomstolen Arbetsförmedlingen Arbetsgivarverket Arbetsmiljöverket

Avvecklingskommittén för näringsmyndigheter Avvecklingsmyndigheten för PPM och delar av FK

Avvecklingsmyndigheten för skolmyndigheter m.m.

Barnombudsmannen

Bokföringsnämnden Bolagsverket Boverket

Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten Centrala studiestödsnämnden Datainspektionen Diskrimineringsombudsmannen Domstolsverket Ekobrottsmyndigheten Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket Energimarknadsinspektionen Exportkreditnämnden Fastighetsmäklarnämnden Finansinspektionen Finanspolitiska rådet Fiskeriverket

Folke Bernadotteakademin

Forskningsrådet för arbetsliv och socialveten- skap

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Fortifikationsverket Forum för levande historia Försvarets materielverk Försvarsexportmyndigheten

Försvarsunderrättelsedomstolen

Försäkringskassan

Gentekniknämnden

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Högskoleverket

Skr. 2010/11:101 BILAGA 2

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för strategiska produkter Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärde- ring

Institutet för rymdfysik

Institutet för språk och folkminnen

Institutet för utvärdering av internationellt ut- vecklingssamarbete

Internationella programkontoret för utbild- ningsområdet

Justitiekanslern

Kammarkollegiet Kemikalieinspektionen Kommerskollegium

Kompetensrådet för utveckling i staten Konjunkturinstitutet Konkurrensverket Konstnärsnämnden Konsumentverket

Kriminalvården Kronofogdemyndigheten Kungliga Biblioteket Kustbevakningen Lantmäteriet

Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet

Livsmedelsverket

Lotteriinspektionen

Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län Marknadsdomstolen Medlingsinstitutet

Migrationsverket Moderna museet

Myndigheten för handikappolitisk samordning Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Myndigheten för radio och tv

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

Myndigheten för utländska investeringar i Sverige

Myndigheten för yrkeshögskolan Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde

Naturhistoriska riksmuseet Naturvårdsverket Nordiska afrikainstitutet

Nämnden för hemslöjdsfrågor

Nämnden för statligt stöd till trossamfund Patent- och registreringsverket Patentbesvärsrätten Pensionsmyndigheten Polarforskningssekretariatet Polismyndigheten Dalarna Polismyndigheten Gotland Polismyndigheten i Blekinge län Polismyndigheten i Gävleborgs län Polismyndigheten i Hallands län Polismyndigheten i Jämtlands län Polismyndigheten i Jönköpings län Polismyndigheten i Kalmar län Polismyndigheten i Kronobergs län Polismyndigheten i Norrbotten Polismyndigheten i Skåne Polismyndigheten i Stockholms län Polismyndigheten i Södermanlands län Polismyndigheten i Uppsala län Polismyndigheten i Värmland Polismyndigheten i Västerbottens län Polismyndigheten i Västernorrlands län Polismyndigheten i Västmanlands län Polismyndigheten i Västra Götaland Polismyndigheten i Örebro län Polismyndigheten i Östergötlands län Post- och telestyrelsen Presstödsnämnden

Regeringskansliet

Revisorsnämnden

Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Riksgäldskontoret Rikspolisstyrelsen Rikstrafiken Riksutställningar

Skr. 2010/11:101 BILAGA 2

Rymdstyrelsen	Totalförsvarets pliktverk
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige	Trafikanalys
Rättsmedicinalverket	Transportstyrelsen
Sameskolstyrelsen	Tullverket
Sametinget	Ungdomsstyrelsen
Skatteverket	Valmyndigheten
Skogsstyrelsen	Verket för högskoleservice
Smittskyddsinstitutet	Verket för innovationssystem
Socialstyrelsen	Vetenskapsrådet
Specialpedagogiska skolmyndigheten	Zornsamlingarna
Statens beredning för medicinsk utvärdering	Åklagarmyndigheten
Statens biografbyrå	Överklagandenämnden för studiestöd
Statens bostadskreditnämnd
Statens energimyndighet
Statens fastighetsverk
Statens folkhälsoinstitut
Statens försvarshistoriska museer
Statens geotekniska institut
Statens haverikommission
Statens historiska museer
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverk-
samheten
Statens institutionsstyrelse
Statens jordbruksverk
Statens konstråd
Statens kriminaltekniska laboratorium
Statens kulturråd
Statens maritima museer
Statens museer för världskultur
Statens musiksamlingar
Statens skolinspektion
Statens skolverk
Statens tjänstepensionsverk
Statens VA-nämnd
Statens veterinärmedicinska anstalt
Statens väg- och transportforskningsinstitut
Statistiska centralbyrån
Statskontoret
Strålsäkerhetsmyndigheten
Styrelsen för internationellt utvecklingssamar-
bete
Swedac
Svenska institutet
Svenska institutet för europapolitiska studier
Sveriges författarfond
Sveriges geologiska undersökning
Sveriges meteorologiska och hydrologiska in-
stitut
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
Talboks- och punktskriftsbiblioteket
Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket
Tillväxtverket
Totalförsvarets forskningsinstitut

Bilaga 3

Statliga bolag

Tabellen baseras på respektive bolags årsbokslut som inrapporterats till Regeringskansliet för framställande av årsrapport för företag med statligt ägande. Summa eget kapital inkluderar eventuella obeskattade reserver efter avdrag för latent skatt. Avkastning på eget kapital beräknas på ett årsmedelvärde av eget kapital. Nettoskuldsättning avser netto av räntebärande avsättningar och skulder med avdrag för räntebärande tillgångar inklusive likvida medel. Tabellen avser bruttobelopp och summerar inte till värdena i statlig sektor. Beloppen i kolumnerna avseende utdelning är dock statens andel, liksom kolumnen med börsvärden. Soliditeten har inte beräknats för företag inom bank- och finanssektorn, då det inte är ett relevant nyckeltal. Räntabiliteten på eget kapital har utelämnats för Svenska spel AB, Kungliga Dramatiska Teatern och Kungliga Operan eftersom nyckeltalet inte är rättvisande. I tabellen ingår även Svenska Skeppshypoteks

Skr. 2010/11:101 BILAGA 3

kassan som är en egen associationsform med offentligrättslig prägel.

Skeppshypotekskassan inkluderas inte i sammanställningen av den statliga sektorn. Statens innehav i Nordea Bank AB är mindre än 20 procent och ingår därmed endast med sitt bokförda värde som tillgång hos myndigheter och inte som statligt bolag. Infranord AB har bildats av Banverket Produktions verksamhet och Swedavia AB har tagit över flygplats- verksamheten från Luftfartsverket. De statliga apoteksbolagen har omstrukturerats till att bli fyra av staten direktägda aktiebolag, Apoteket, Apoteksgruppen, Apotekens Service och Apoteket Produktion & Laboratorier. European Spallation Source ESS AB ska planera och bygga den europeiska neutronkällan i Lund och ett centrum för databearbetning i Köpenhamn. Inlandsinnovation AB är ett riskkapitalbolag med inriktning mot finansieringsverksamhet i norra Sveriges inland.

Skr. 2010/11:101 BILAGA 3

Statliga bolag 2010

Miljoner kronor

Bolag	Dep	Statens	Omsättning	Rörelse-	Resultat	Summa eget	Totala	Avkastning	Soliditet	Nettoskuld-	Bokfört värde	Beslutad	Föreslagen	Börsvärde 31	Antal
		ägar-	1 januari-31	resultat	efter skatt1*	kapital	tillgångar	på eget		sättning	2010-12-312	utdelning	utdelning	december	anställda
		andel, %	december	2010		2010-12-31*	2010-12-31	kapital				2009**	2010**	2010***
Akademiska Hus Aktiebolag	Fi	100,0	5 176	3 184	2 124	25 406	53 526	9%	47%	17 581	25 406	1 219	i.u.	-	401
ALMI Företagspartner
Aktiebolag	N	100,0	869	-63	-75	6 095	7 169	neg	85%	-6 426	6 095	0	0	-	455
Apotekens Service Aktiebolag	S	100,0	256	0	2	101	209	2%	48%	-193	101	0	0	-	65

Apoteket Aktiebolag	S	100,0	26 275	63	4 520	7 665	13 537	77%	57%	-12 353	7 665	372	i.u.	-	5 655

Apoteket Produktion &
Laboratorier Aktiebolag	S	100,0	500	27	19	198	378	10%	52%	-54	198	0	2	-	438

Apoteksgruppen i Sverige
Holding Aktiebolag	S	100,0	12 413	212	285	640	876	45%	73%	-808	640	177	i.u.	-	1 368

Arbetslivsresurs Aktiebolag	Fi	100,0	350	88	65	109	206	84%	53%	-194	109	0	0	-	228
Arlandabanan Infrastructure
Aktiebolag	N	100,0	63	0	0	10	1 718	0%	1%	1 601	10	0	0	-	2
Bostadsgaranti Aktiebolag	Fi	50,0	73	36	33	287	1 293	13%	22%	-1 292	144	12	0	-	14

Botniabanan Aktiebolag	N	91,0	1 239	436	0	1	16 982	0%	0%	16 041	1	0	0	-	58

Dom Shvetsii A/O	Fi	36,0	i.u.	i.u.	i.u.	i.u.	i.u.	i.u.	i.u.	i.u.	0	-	-	-	i.u.
European Spallation Source
ESS Aktiebolag	U	73,7	0	-48	-48	79	99	neg	80%	-78	58	0	0	-	44
Fouriertransform Aktiebolag	Fi	100,0	0	-42	4	3 013	3 052	0%	99%	-3 049	3 013	0	0	-	6

Green Cargo Aktiebolag	Fi	100,0	6 181	-129	-140	1 245	4 940	neg	25%	274	1 253	0	0	-	2 908

Göta Kanalbolag Aktiebolag	Fi	100,0	35	0	0	42	56	0%	75%	-13	42	0	0	-	43
InfraNord Aktiebolag	Fi	100,0	4 507	30	19	692	1 768	3%	39%	-813	693	0	0	-	2 958

Inlandsinnovation Aktiebolag	N	100,0	-	-	-	2 000	2 000	-	-	-	2 000	-	-	-	-

Innovationsbron Aktiebolag	N	84,0	90	-155	-137	539	689	neg	78%	-577	451	0	0	-	77
Jernhusen Aktiebolag	Fi	100,0	812	727	492	4 003	10 407	13%	38%	4 915	4 004	100	100	-	172

Kungliga Dramatiska Teatern
Aktiebolag	K	100,0	259	-5	-3	16	72	-	22%	-61	19	0	0	-	330

Kungliga Operan Aktiebolag	K	100,0	499	8	9	12	110	-	11%	-99	12	0	0	-	544

Lernia Aktiebolag	Fi	100,0	2 117	131	96	551	922	19%	60%	-734	551	0	25	-	2 880

													Skr. 2010/11:101 BILAGA 3
Bolag	Dep	Statens	Omsättning	Rörelse-	Resultat	Summa eget	Totala	Avkastning	Soliditet	Nettoskuld-	Bokfört värde	Beslutad	Föreslagen	Börsvärde 31	Antal
		ägar-	1 januari-31	resultat	efter skatt1*	kapital	tillgångar	på eget		sättning	2010-12-312	utdelning	utdelning	december	anställda
		andel, %	december	2010		2010-12-31* 2010-12-31		kapital				2009**	2010**	2010***
LFV Holding Aktiebolag	N	100,0	143	99	152	367	379	51%	97%	-356	367	-	201	-	3

LKAB	Fi	100,0	28 533	12 281	9 083	33 419	46 629	31%	72%	-13 404	33 419	500	5 000	-	4 030

Miljömärkning Sverige
Aktiebolag	J	10,0	i.u	i.u	i.u	i.u	i.u	i.u	i.u	i.u	0	i.u	i.u	-	i.u
Nord Pool Spot AS *****	N	30,0	147	15	17	193	3 052	9%	6%	-1 921	58	-	-	-	47

Nordea Bank Aktiebolag ****	Fi	19,9	89 058	43 108	25 351	220 135	5 228 713	11%	-	-	10 029	1 248	2 088	58 460	33 791

Nordiska Investeringsbanken
NIB ****	Fi	36,7	2 723	2 012	2 012	20 359	224 130	10%	-	-18 994	7 506	-	-	-	173

Norrland Center Aktiebolag	N	33,0	0	0	0	14	14	0%	100%	-14	5	0	0	-	1
Posten Norden Aktiebolag	Fi	60,7	41 669	1 375	1 030	11 744	25 783	8%	46%	-8 543	7 128	874	607	-	44 060

Preaktio Aktiebolag	Fi	100,0	i.u.	i.u.	8	1	i.u.	-	i.u.	i.u.	1	8	-	-	-

RISE Research Intitutes of
Sweden Holding Aktiebolag	Fi	100,0	1 456	77	57	699	1 287	8%	54%	-1 005	699	0	0	-	1 285

Samhall Aktiebolag	Fi	100,0	6 795	129	156	1 387	3 017	12%	46%	-2 905	1 387	0	0	-	16 280
SAS Aktiebolag	Fi	21,4	40 723	-1 942	-2 218	14 438	41 825	neg	35%	-11 697	3 090	0	0	1 600	14 862

SBAB	Fi	100,0	1 762	785	577	8 014	316 925	7%	3%	-54 747	8 014	0	0	-	431

Svensk Exportkredit
Aktiebolag (SEK)	UD	100,0	1 899	3 841	2 819	12 497	339 588	22%	4%	-18 110	12 497	2 408	279	-	228

SJ Aktiebolag	Fi	100,0	8 627	439	294	4 486	9 276	7%	48%	8	4 486	153	i.u.	-	4 262
SOS Alarm Sverige Aktiebolag	Fi	50,0	822	4	8	162	543	5%	30%	-248	81	4	4	-	867

Specialfastigheter Sverige
Aktiebolag	Fi	100,0	1 686	1 345	804	5 266	16 891	16%	31%	6 887	5 266	310	263	-	106

Statens bostadsomvandling
Aktiebolag	S	100,0	17	-20	-3	552	585	neg	94%	-443	552	0	0	-	8

Sveaskog Aktiebolag	Fi	100,0	6 951	3 031	2 055	19 516	35 636	11%	55%	6 104	19 516	486	756	-	964

SVEDAB	N	100,0	980	527	-131	-1 261	18 541	neg	neg	9 361	0	0	0	-	92
Swedavia Aktiebolag	Fi	100,0	3 277	422	15	3 618	11 912	0%	30%	4 011	3 618	0	0	-	2 496

Swedesurvey Aktiebolag	S	100,0	37	-4	-5	25	36	neg	69%	-32	25	0	0	-	13

Swedfund International
Aktiebolag	UD	100,0	104	-124	-64	2 710	3 405	neg	80%	-2 959	2 710	0	0	-	38

Skr. 2010/11:101 BILAGA 3
Bolag	Dep	Statens	Omsättning	Rörelse-	Resultat	Summa eget	Totala	Avkastning	Soliditet	Nettoskuld-	Bokfört värde	Beslutad	Föreslagen	Börsvärde 31	Antal
		ägar-	1 januari-31	resultat	efter skatt1*	kapital	tillgångar	på eget		sättning	2010-12-312	utdelning	utdelning	december	anställda
		andel, %	december	2010		2010-12-31*	2010-12-31	kapital				2009**	2010**	2010***
Swedish National Road
Consulting Aktiebolag
(SweRoad)	N	100,0	26	-9	-8	23	33	neg	68%	-33	23	0	0	-	18

Svensk Bilprovning
Aktiebolag	Fi	52,0	1 523	147	50	897	1 503	6%	60%	-517	466	5	134	-	1 658
Svenska Kraftnät Gasturbiner
Aktiebolag	N	100,0	91	28	4	111	299	4%	37%	126	111	-	-	-	-
Svenska Miljöstyrningsrådet
Aktiebolag	M	85,0	1	0	0	3	9	3%	37%	-8	3	0	0	-	14
Svenska Rymdaktiebolaget	Fi	100,0	934	-178	62	575	1 210	11%	48%	-408	575	1	10	-	659

Svenska
Skeppshypotekskassan	N	100,0	129	62	62	1 521	6 928	4%	22%	-1 536	-	0	0	-	8

Svenska Spel Aktiebolag	Fi	100,0	7 885	4 795	4 766	4 767	7 486	-	64%	-4 929	0	4 377	4 766	-	1 723

SwePol Link Aktiebolag	N	51,0	246	23	9	99	1 354	10%	7%	752	50	-	-	-	2
Svevia Aktiebolag	Fi	100,0	8 093	204	169	1 425	3 741	12%	38%	-2 468	1 425	59	108	-	2 818

Systembolaget Aktiebolag	S	100,0	24 115	331	302	2 170	5 875	14%	37%	-4 424	2 170	345	302	-	3 255

TeliaSonera Aktiebolag	Fi	37,3	106 582	32 083	21 257	125 907	250 551	16%	50%	-16 281	46 951	3 767	4 588	89 200	27 697
Teracom Aktiebolag	Fi	100,0	3 848	293	201	1 743	5 698	12%	31%	1 473	1 743	110	0	-	707

Vasallen Aktiebolag	Fi	100,0	255	479	472	1 673	2 307	33%	73%	-775	1 673	0	750	-	55

Vattenfall Aktiebolag	Fi	100,0	213 572	29 853	12 997	126 704	541 432	10%	23%	72 598	126 704	5 240	6 500	-	38 459

Vectura Consulting
Aktiebolag	Fi	100,0	1 156	8	-6	378	597	neg	63%	-360	378	0	0	-	1 061

VisitSweden Aktiebolag	N	50,0	264	18	1	40	100	3%	40%	-96	20	0	0	-	71

Voksenåsen A/S	K	100,0	40	0	0	8	19	0%	42%	-1	8	0	0	-	47
Summa			667 884	140 038	89 619	679 089	7 277 319			-52 226	355 219	21 775	26 483	149 260	220 934

¹ Uppgifterna i denna kolumn överensstämmer, med något enstaka undantag och efter hänsyn till ägarandelen, med uppgifterna i not 11 Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag. I de fall det kan misstämma beror avvikelsen på att uppgifterna i denna tabell är de senast redovisade siffrorna från företaget (avser 4:e kvartalet) medan uppgifterna som ligger till grund för not 11 i något fall kan avse företagets 3:e kvartalsredovisning p.g.a. 4:e kvartalets uppgifter inte fanns tillgängliga vid det tillfälle då kap 4 utarbetades.

2 Slutsumman för bokfört värde överensstämmer inte med balansposten Andelar i dotter- och intresseföretag i balansräkningen p.g.a. en del aktieinnehav som ej är inkluderade i denna tabell. Det avser främst innehav hos Karolinska Institutet och andra universitet och högskolor.

*= Uppgifterna för resultat efter skatt respektive eget kapital avser del hänförlig till aktieägare i moderbolaget

**= Avser endast statens andel av kontant utdelning undantaget Apoteket AB, vars utdelning 2009 betalats till Apoteksgruppen i Sverige Holding AB

***= Börsvärdet avser endast statens aktieinnehav

****= Omräkningskurs EUR 9,5413 (medelkurs) / 9,002 (balansdagskurs)

*****= Omräkningskurs NOK 1,191577 / 1,152

Skr. 2010/11:101 BILAGA 3

Beräkning av statliga sektorns andel enligt kapital 8 (8.1)

Miljoner kronor

Bolag

Dep

Statens

Omsättning

Rörelse-

Resultat

Summa eget

Totala

Avkastning

Soliditet Nettoskuld-

Bokfört värde

Beslutad

Föreslagen

Börsvärde 31

Antal

ägar-

1 januari-31

resultat

efter skatt1*

kapital

tillgångar

på eget

sättning

2010-12-312

utdelning

december

anställda

andel, %

december

2010

2010-12-31*

2010-12-31

kapital

2009**

2010**

2010***

Summa statliga bolag 2010

89 619

679 089

7 277 319

355 219

21 775

26 483

149 260

enligt tabellen ovan

Eliminering av innehav

mindre än 20 %

-25 351

-220 135

-5 228 713

-10 029

Eliminering av övriga

delägares andel i dotter-

och intressebolag

-13 291

-108 772

-348 141

Eliminering av övrigt ******

-5 042

-1 521

-6 928

Summa statliga

sektorns andel

45 935

348 661

1 693 537

345 190

21 775

26 483

149 260

****** = Svenska Skeppshypotekskassan, SVEDAB

och del av Svenska Spel AB och Systembolaget AB

0 = utfall avrundat till noll

i.u. = ingen uppgift

- = inget utfall

neg = negativt utfall

Ansvarigt departement

Fi =

Finansdepartementet

J =

Justitiedepartementet

K =

Kulturdepartementet

M =

Miljödepartementet

N =

Näringsdepartementet

S =

Socialdepartementet

U =

Utbildningsdepartementet

UD =

Utrikesdepartementet

Bilaga 4

Bemyndiganden

Skr. 2010/11:101 BILAGA 4

Bilaga 4 Bemyndiganden 2010

Tusental kronor

				Utestående
Utgiftsområde	Anslag		Bemyndiganderam	åtaganden
01 Rikets styrelse	6.1	Allmänna val och demokrati	15 000	0
	6.6	Stöd till politiska partier	170 200	128 389
Totalt UO 01			185 200	128 389
02 Samhällsekonomi och
finansförvaltning	1.10	Bidragsfastigheter	30 000	0
Totalt UO 02			30 000	0
05 Internationell samverkan	1.9	Svenska institutet	7 000	1 715
	1.11	Samarbete inom Östersjöregionen	127 000	77 967
Totalt UO 05			134 000	79 682
06 Försvar och samhällets
krisberedaksp	1.3	Anskaffning av materiel och anläggningar	39 800 000	37 317 578
	1.4	Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och
		anläggningar	15 300 000	14 950 481
	2.2	Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor	40 000	29 340
	2.4	Krisberedskap	360 000	314 057
	2.5	Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet	85 000	19 835
	3.1	Strålsäkerhetsmyndigheten	65 000	35 480
Totalt UO 06			55 650 000	52 666 771
07 Internationellt bistånd	1.1	Biståndsverksamhet	60 210 000	47 086 544
	1.5	Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete	26 000	23 097
	2.1	Reformsamarbete i Östeuropa	3 107 000	1 322 631
Totalt UO 07			63 343 000	48 432 272
09 Hälsovård, sjukvård och omsorg	1.8	Bidrag till psykiatri	25 000	10 739
	5.1	Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken	648 000	416 236
	6.1	Statens institutionsstyrelse	2000	0
	8.2	Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning	758 000	690 861
Totalt UO 09			1 433 000	1 117 836
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom	1.1	Sjukpenning och rehabilitering m.m.	2 020 000	2 014 368
	2.1	Försäkringskassan	8 900	8 634
Totalt UO 10			2 028 900	2 023 002
13 Integration och jämställdhet	1.4	1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa
		nyanlända invandrare	60 000	582
Totalt UO 13			60 000	582
14 Arbetsmarkand och arbetsliv	1.3	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser	3 700 000	2 519 238
	1.4	Lönebidrag och Samhall m.m.	11 000 000	8 634 856
	1.6	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013	2 950 000	2 904 000
	1.7	Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering	10 800	7 634
	2.1	Arbetsmiljöverket	18 400	18 391
Totalt UO 14			17 679 200	14 084 119

Skr. 2010/11:101 BILAGA 4
				Utestående
Utgiftsområde	Anslag		Bemyndiganderam	åtaganden
15 Studiestöd	1.5	Bidrag till vissa studiesociala ändamål	7 000	2 645
Totalt UO 15			7 000	2 645
16 Utbildning och
universitetsforskning	1.3	Specialpedagogiska skolmyndigheten	12 000	6 511
	1.5	Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och
		skolbarnsomsorg	125 000	125 000
	1.6	Särskilda insatser inom utbildningsområdet	83 000	83 583
	1.10	Fortbildning av lärare och förskolepersonal	600 000	615 400
	1.15	Statligt stöd till vuxenutbildning	2 900 000	2 502 233
	2.54	Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.	3 000	712
	3.1	Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation	8 600 000	8 468 073
	3.3	Rymdforskning	600 000	532 581
	4.3	Internationella programkontoret för utbildningsområdet	2 000	36
Totalt UO 16			12 925 000	12 334 129
17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid	2.3	Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål	80 000	79 700
	3.3	Talboks- och punktskriftsbiblioteket	5 000	488
	4.2	Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön	10 000	8 178
	5.2	Ersättningar och bidrag till konstnärer	125 000	97 719
	7.2	Bidrag till kulturmiljövård	100 000	88 951
	13.2	Bidrag till allmänna samlingslokaler	30 000	28 972
	13.5	Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer	15 000	15 000
	13.6	Insatser för den ideella sektorn	65 000	57 749
	14.2	Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen	12 000	14 240
Totalt UO 17			442 000	390 997
18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning, byggande samt
konsumentpolitik	1.2	Omstrukturering av kommunala bostadsföretag	70 000	9 700
	2.2	Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder	15 000	14 074
Totalt UO 18			85 000	23 774
19 Regional tillväxt	1.1	Regionala tillväxtåtgärder	2 600 000	1 778 041
	1.3	Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013	4 345 000	3 675 696
Totalt UO 19			6 945 000	5 453 737
20 Allmän miljö- och naturvård	1.2	Miljöövervakning m.m.	82 000	52 182
	1.3	Åtgärder för biologisk mångfald	360 000	135 295
	1.4	Sanering och återställning av förorenade områden	1 050 000	753 111
	1.5	Miljöforskning	102 000	92 467
	1.10	Klimatanpassning	60 000	13 270
	1.12	Havsmiljö	133 000	128 032
	1.13	Insatser för internationella klimatinvesteringar	400 000	318 000
	1.14	Internationellt miljö- och kärnsäkerhetssamarbete med
		Ryssland	31 000	23 400
	2.2	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
		samhällsbyggande: Forskning	1 350 000	820 366
Totalt UO 20			3 568 000	2 336 123

			Skr. 2010/11:101 BILAGA 4
				Utestående
Utgiftsområde	Anslag		Bemyndiganderam	åtaganden
21 Energi	1.2	Regionala och lokala insatser för energieffektivisering m.m.	240 000	26 629
	1.3	Insatser för uthållig energianvändning	120 000	62 270
	1.4	Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft	140 000	133 474
	1.5	Energiforskning	3 295 000	2 518 285
	1.11	Energiteknik.	150 000	107 992
	1.12	Elberedskap	406 000	378 784
	1.13	Energieffektiviseringsprogram	800 000	522 940
Totalt UO 21			5 151 000	3 750 374
22 Kommunikationer	1.2	Väghållning	31 000 000	29 338 400
	1.4	Banhållning	78 000 000	67 936 200
	1.12	Trafikavtal	3 500 000	2 996 149
	2.2	Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade	240 000	148 840
	2.5	Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation	95 000	57 833
Totalt UO 22			112 835 000	100 477 422
23 Areella näringar, landsbygd och
livsmedel	1.2	Insatser för skogsbruket	65 000	14 417
	1.6	Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder	1 775	1 754
	1.7	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar	4 500	1 612
	1.11	Gårdsstöd och djurbidrag m.m.	250 000	160 965
	1.12	Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter	150 000	97 700
	1.15	Strukturstöd till fisket m.m.	23 000	22 564
	1.16	Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.	97 000	83 613
	1.21	Konkurrenskraftig livsmedelssektor	10 000	6 306
	1.23	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur	4 000 000	3 946 866
	1.24	Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens
		miljö och struktur	4 322 000	4 113 532
	1.28	Främjande av rennäringen m.m.	7 000	5 250
	1.30	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
		samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning	1 200 000	668 397
Totalt UO 23			10 130 275	9 122 976
24 Näringsliv	1.2	Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling	2 000 000	1 509 817
	1.5	Näringslivsutveckling m.m.	270 000	175 653
	1.8	Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
		undersökningsverksamhet m.m.	6 000	1 206
	1.9	Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning	12 000	4 140
	1.15	Rymdverksamhet	2 250 000	2 075 0001
Totalt UO 24			4 538 000	3 765 816

Totalt			297 169 575	256 190 646

1Beräknat till balansdagens kurs enligt Riksbankens dagsnotering.

Bilaga 5

Specifikation av inkomster på statens budget

Skr. 2010/11:101 BILAGA 5

Bilaga 5 Specifikation av inkomster på statens budget för budgetåret 2010

Tusental kronor

		Statens budget	Beräknat utfall	Skillnad mot	Beräknat utfall	Utfall 2008
Inkomsttitel			2010	statens budget	2009
1000	Statens skatteinkomster	721 366 722	779 472 791	58 106 070	705 783 192	808 723 270
	Skatt på arbete	864 634 303	874 864 504	10 230 201	867 078 100	908 958 975
1100	Direkta skatter på arbete	477 101 205	475 525 016	-1 576 189	475 659 623	497 451 243
1110	Inkomstskatter	555 976 840	567 267 255	11 290 415	551 237 046	551 375 601
1111	Statlig inkomstskatt	42 088 567	41 703 215	-385 352	40 087 111	47 953 028
1115	Kommunal inkomstskatt	513 888 273	525 564 040	11 675 767	511 149 935	503 422 573
1120	Allmän pensionsavgift	87 125 132	89 436 947	2 311 815	86 844 918	85 162 335
1121	Allmän pensionsavgift	87 125 132	89 436 947	2 311 815	86 844 918	85 162 335
1130	Artistskatt	107 360	89 492	-17 868	127 277	103 360
1131	Artistskatt	107 360	89 492	-17 868	127 277	103 360
1140	Skattereduktioner	-166 108 127	-181 268 679	-15 160 552	-162 549 618	-139 190 052
1141	Allmän pensionsavgift	-87 100 022	-89 406 533	-2 306 511	-86 815 386	-85 134 437
1144	Fastighetsavgift	-69 000	-107 616	-38 616	-107 616	-68 446
1149	Bredband	0	0	0	0	0
1151	Sjöinkomst	-77 637	-76 951	686	-76 951	-77 846
1152	Stormskador	0	0	0	0	0
1153	Jobbavdrag	-74 061 468	-77 278 578	-3 217 110	-65 195 113	-53 466 933
1154	Husarbeten	-4 800 000	-14 399 000	-9 599 000	-10 354 553	-442 391
1200	Indirekta skatter på arbete	387 533 098	399 339 487	11 806 389	391 418 477	411 507 733
1210	Arbetsgivaravgifter	392 017 209	403 662 331	11 645 122	392 444 047	404 068 779
1211	Sjukförsäkringsavgift	69 485 493	71 292 260	1 806 767	78 630 661	92 340 434
1212	Föräldraförsäkringsavgift	25 692 115	26 354 633	662 518	25 764 217	26 331 323
1213	Arbetsskadeavgift	7 941 199	8 146 042	204 843	7 963 507	8 138 929
1214	Ålderspensionsavgift	128 430 327	132 234 046	3 803 719	128 750 830	127 872 690
1215	Efterlevandepensionsavgift	19 852 998	20 362 331	509 333	19 904 902	20 351 423
1216	Arbetsmarknadsavgift	53 786 953	55 443 334	1 656 381	28 324 781	29 012 214
1217	Allmän löneavgift	70 419 752	71 830 721	1 410 969	87 177 619	88 982 246
1218	Ofördelade avgifter	0	303 738	303 738	-859 871	612 919
1219	Nedsatta avgifter	16 408 372	17 695 227	1 286 855	16 787 402	10 426 643
1221	Särskild sjukförsäkringsavgift	0	0		0	-42
1240	Egenavgifter	11 475 156	12 392 783	917 627	11 464 186	12 098 278
1241	Sjukförsäkringsavgift	2 364 945	1 443 812	-921 133	2 520 202	2 910 150
1242	Föräldraförsäkringsavgift	849 555	887 205	37 650	825 335	864 579
1243	Arbetsskadeavgift	262 953	274 127	11 174	255 005	267 145
1244	Ålderspensionsavgift, netto	4 251 848	4 565 839	313 991	4 247 442	4 331 115
1245	Efterlevandepensionsavgift	656 278	684 862	28 584	637 101	668 022
1246	Arbetsmarknadsavgift	792 779	510 212	-282 567	168 911	197 561
1247	Allmän löneavgift	2 296 798	2 431 978	135 180	2 810 190	2 859 707
1248	Ofördelade avgifter	0	0	0	0	0
1249	Nedsatta avgifter	0	1 594 748	1 594 748	0	0
1260	Avgifter till premiepensionssystemet	-25 769 852	-26 423 866	-654 014	-25 350 281	-25 111 446

Skr. 2010/11:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Inkomsttitel		Statens budget	Beräknat utfall	Skillnad mot	Beräknat utfall	Utfall 2008
Inkomsttitel			2010	statens budget	2009
1261	Avgifter till premiepensionssystemet	-25 769 852	-26 423 866	-654 014	-25 350 281	-25 111 446
1270	Särskild löneskatt	31 591 206	33 509 899	1 918 693	32 462 116	32 570 305
1271	Pensionskostnader, företag	25 026 908	27 102 256	2 075 348	26 305 450	26 184 902
1272	Pensionskostnader, staten	3 323 617	3 470 348	146 731	3 238 693	3 190 512
1273	Förvärvsinkomster	2 158 636	1 835 085	-323 551	1 917 093	2 159 195
1274	Egenföretagare	1 082 045	1 102 209	20 164	1 000 880	1 035 696
1275	Övrigt	0	0	0	0	0
1280	Nedsättningar	-22 905 714	-24 930 597	-2 024 883	-20 471 408	-13 302 491
1281	Sjöfartsstöd	-2 128 591	-1 818 797	309 794	-1 925 740	-1 892 081
1282	Arbetsgivaravgifter	-16 408 372	-17 695 227	-1 286 855	-16 787 402	-10 426 643
1283	Egenavgifter, generell nedsättning	-1 466 725	-1 509 514	-42 789	0	0
1284	Egenavgifter, regional nedsättning	-74 026	-85 235	-11 209	0	0
1285	Nystartjobb	-2 828 000	-3 821 825	-993 825	-1 758 266	-983 768
1290	Tjänstegruppliv	1 125 093	1 128 937	3 844	869 818	1 184 308
1291	Tjänstegruppliv	1 125 093	1 128 937	3 844	869 818	1 184 308
1300	Skatt på kapital	157 025 014	180 905 626	23 880 612	160 237 196	163 490 186
1310	Skatt på kapital, hushåll	23 986 133	29 755 919	5 769 786	24 920 680	26 301 211
1311	Skatt på kapital	38 815 291	46 621 561	7 806 270	44 543 686	50 885 637
1312	Skattereduktion kapital	-14 991 212	-16 592 431	-1 601 219	-19 368 768	-24 804 462
1313	Expansionsmedelsskatt	162 054	-273 211	-435 265	-254 238	220 036
1314	Skattereduktion riskkapital	0	0	0	0	0
1320	Skatt på företagsvinster	81 365 730	102 249 068	20 883 338	86 518 651	83 041 530
1321	Skatt på företagsvinster	81 365 730	102 249 068	20 883 338	86 518 651	83 041 530
1322	Skattereduktioner	0	0	0	0	0
1330	Kupongskatt	3 746 112	3 064 469	-681 643	3 088 619	5 520 289
1331	Kupongskatt	3 746 112	3 064 469	-681 643	3 088 619	5 520 289
1340	Avkastningsskatt	13 821 498	11 532 223	-2 289 275	12 316 658	15 233 926
1341	Avkastningsskatt, hushåll	225 762	220 460	-5 302	220 460	232 683
1342	Avkastningsskatt, företag	13 209 445	11 036 943	-2 172 502	11 821 378	14 614 951
1343	Avkastningsskatt på individuellt	386 291	274 820	-111 471	274 820	386 291
	pensionssparande
1350	Fastighetsskatt	25 935 356	25 326 231	-609 125	25 327 195	23 953 720
1351	Fastighetsskatt, hushåll	903 095	668 151	-234 944	963 190	787 692
1352	Fastighetsskatt, företag	10 557 987	10 285 992	-271 995	10 289 278	10 715 565
1353	Kommunal fastighetsskatt, hushåll	11 286 367	11 265 874	-20 493	10 998 755	9 619 947
1354	Kommunal fastighetsskatt, företag	3 187 907	3 106 214	-81 693	3 075 973	2 830 516
1360	Stämpelskatt	8 170 185	8 968 322	798 137	8 063 793	9 423 431
1361	Stämpelskatt	8 170 185	8 968 322	798 137	8 063 793	9 423 431
1380	Arvs- och gåvoskatt	0	9 395	9 395	1 600	16 078
1381	Arvsskatt	0	9 395	9 395	1 606	14 443
1382	Gåvoskatt	0	0	0	-5	1 635
1400	Skatt på konsumtion och insatsvaror	412 889 075	443 752 598	30 863 523	417 717 128	412 837 895
1410	Mervärdesskatt	295 404 627	324 408 630	29 004 003	301 549 939	300 270 216
1411	Mervärdesskatt	295 404 627	324 525 770	29 121 143	302 312 613	300 921 570
1412	Skattelättnad för vissa byggtjänster	0	-117 140	-117 140	-762 674	-651 354
1420	Skatt på alkohol och tobak	23 440 216	22 720 297	-719 919	22 760 507	21 311 121

Skr. 2010/11:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Inkomsttitel		Statens budget	Beräknat utfall	Skillnad mot	Beräknat utfall	Utfall 2008
Inkomsttitel			2010	statens budget	2009
1421	Skatt på tobak	11 281 103	10 588 464	-692 639	10 604 344	9 925 607
1422	Skatt på etylalkohol	4 403 028	4 323 588	-79 440	4 436 306	4 162 636
1423	Skatt på vin	4 374 472	4 411 225	36 753	4 254 963	3 901 776
1424	Skatt på mellanklassprodukter	199 616	177 374	-22 242	193 583	191 584
1425	Skatt på öl	3 183 017	3 219 398	36 381	3 270 661	3 130 537
1426	Privatinförsel av alkohol och tobak	-1 020	247	1 267	650	-1 020
1430	Energiskatt	40 160 173	41 152 005	991 832	40 063 873	38 791 079
1431	Skatt på elektrisk kraft	20 178 353	21 060 708	882 355	19 874 978	19 081 910
1432	Energiskatt bensin	13 876 590	13 479 129	-397 461	14 175 422	13 779 658
1433	Energiskatt oljeprodukter	6 018 480	6 524 007	505 527	5 928 760	5 854 453
1434	Energiskatt övrigt	86 750	88 160	1 410	84 712	75 058
1440	Koldioxidskatt	26 097 546	27 334 262	1 236 716	26 084 708	25 744 542
1441	Koldioxidskatt bensin	11 320 510	10 671 009	-649 501	11 250 379	10 952 100
1442	Koldioxidskatt oljeprodukter	13 647 835	15 303 740	1 655 905	13 537 867	13 583 254
1443	Koldioxidskatt övrigt	1 129 201	1 359 513	230 312	1 296 463	1 209 188
1450	Övriga skatter på energi och miljö	4 933 109	4 664 616	-268 493	4 142 805	5 131 658
1451	Svavelskatt	19 793	47 803	28 010	38 792	19 793
1452	Skatt på råtallolja	802	0	-802	-4 577	724
1453	Särskild skatt mot försurning	50 149	57 242	7 093	40 102	51 569
1454	Skatt på bekämpningsmedel och gödsel	89 009	85 113	-3 896	248 690	455 398
1455	Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer	4 112 000	3 997 336	-114 664	3 394 328	3 975 494
1456	Avfallsskatt	332 766	289 151	-43 615	189 332	332 766
1457	Avgifter till Kemikalieinspektionen	70 000	34 663	-35 337	68 739	70 654
1458	Övriga skatter	258 590	153 308	-105 282	167 399	225 261
1470	Skatt på vägtrafik	16 445 455	16 399 566	-45 889	16 376 120	16 027 137
1471	Fordonsskatt	11 624 160	11 875 002	250 842	11 682 117	11 288 120
1472	Vägavgifter	797 697	777 561	-20 136	890 671	781 980
1473	Trängselskatt	750 000	799 058	49 058	784 868	687 329
1474	Skatt på trafikförsäkringspremier	3 273 598	2 947 944	-325 654	3 018 463	3 269 708
1480	Övriga skatter	6 407 949	7 073 222	665 273	6 739 176	5 562 143
1481	Systembolaget AB:s överskott	160 000	302 000	142 000	344 880	201 240
1482	Inlevererat överskott från Svenska Spel AB	4 230 000	4 775 000	545 000	4 476 642	3 587 176
1483	Skatt på spel	21 029	18 298	-2 731	19 219	20 597
1484	Lotteriskatt	1 332 395	1 389 059	56 664	1 351 059	1 268 192
1485	Lotteriavgifter	31 083	25 169	-5 914	28 046	29 513
1486	Skatt på annonser och reklam	386 942	335 110	-51 832	292 376	212 701
1487	Koncessionsavgifter på televisionens område	0	0	0	0	2 270
1488	Lokalradioavgifter	137 000	126 176	-10 824	121 729	139 663
1489	Avgifter till Granskningsnämnden	7 500	7 570	70	7 320	7 200
1491	Avgifter för telekommunikation	102 000	94 836	-7 164	97 893	93 623
1492	Försäljningsskatt på motorfordon	0	4	4	12	-32
1500	Skatt på import	4 746 137	5 673 624	927 487	5 151 225	5 873 909
1511	Tullmedel	4 180 083	5 412 444	1 232 361	4 764 215	5 211 748
1512	Jordbrukstullar och sockeravgifter	222 054	261 180	39 126	251 056	276 858
1513	Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för	344 000	0	-344 000	135 955	385 303
	sockersektorn

Skr. 2010/11:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Inkomsttitel		Statens budget	Beräknat utfall	Skillnad mot	Beräknat utfall	Utfall 2008
Inkomsttitel			2010	statens budget	2009
1600	Restförda och övriga skatter	-5 007 665	2 213 010	7 220 675	-3 260 122	-3 302 153
1610	Restförda skatter	-9 202 773	-5 694 160	3 508 613	-7 775 481	-8 180 242
1611	Restförda skatter, hushåll	-3 136 305	-1 922 348	1 213 957	-2 803 839	-2 787 827
1612	Restförda skatter, företag	-6 066 468	-3 771 812	2 294 656	-4 971 643	-5 392 416
1620	Övriga skatter, hushåll	2 271 361	3 259 894	988 533	3 439 347	2 673 333
1621	Omprövningar aktuellt taxeringsår	-100 000	-12 930	87 070	-12 930	-109 255
1622	Omprövningar äldre taxeringsår	500 000	534 186	34 186	534 186	889 261
1623	Anstånd	-355 421	553 756	909 177	553 756	-355 421
1624	Övriga skatter	1 900 647	1 900 864	217	2 080 317	1 961 324
1625	Skattetillägg	228 936	195 436	-33 500	195 436	194 091
1626	Förseningsavgifter	97 199	88 582	-8 617	88 582	93 334
1630	Övriga skatter, företag	22 477	616 068	593 591	-1 336 208	310 029
1631	Omprövningar aktuellt taxeringsår	-1 000 000	-500 000	500 000	-500 000	-484 271
1632	Omprövningar äldre taxeringsår	400 000	2 563 626	2 163 626	-1 735 403	113 002
1633	Anstånd	-1 000 000	-3 249 425	-2 249 425	-1 421 315	-685 120
1634	Övriga skatter	488 612	664 868	176 256	614 538	41 351
1635	Skattetillägg	971 064	978 893	7 829	1 513 670	1 156 793
1636	Förseningsavgifter	162 801	158 105	-4 696	192 303	168 274
1640	Intäkter som förs till fonder	1 901 270	4 031 208	2 129 938	2 412 219	1 894 727
1641	Insättningsgarantiavgifter	639 885	2 259 226	1 619 341	879 231	633 302
1642	Avgifter till Kärnavfallsfonden	649 601	1 032 706	383 105	845 856	649 601
1643	Bilskrotningsavgifter	0	0	0	0	40
1644	Batteriavgifter	76 470	25 131	-51 339	14 202	76 470
1645	Kväveoxidavgifter	535 314	714 145	178 831	672 930	535 314
Totala skatteintäkter		1 434 286 864	1 507 409 361	73 122 497	1 446 923 527	1 487 858 812
1700	Avgående poster, skatter till EU	-6 118 491	-7 117 685	-999 194	-6 790 570	-7 304 312
1710	EU-skatter	-6 118 491	-7 117 685	-999 194	-6 790 570	-7 304 312
1711	EU-skatter	-6 118 491	-7 117 685	-999 194	-6 790 570	-7 304 312
Offentliga sektorns skatteintäkter		1 428 168 373	1 500 291 676	72 123 303	1 440 132 957	1 480 554 500
1800	Avgående poster, skatter till andra sektorer	-706 523 899	-723 305 013	-16 781 114	-703 626 708	-693 590 853
1810	Skatter till andra sektorer	-706 523 899	-723 305 013	-16 781 114	-703 626 708	-693 590 853
1811	Kommunala inkomstskatter	-528 020 976	-539 545 665	-11 524 689	-524 834 200	-515 482 573
1812	Avgifter till AP-fonder	-178 502 923	-183 759 348	-5 256 425	-178 792 508	-178 108 280
Statens skatteintäkter		721 644 474	776 986 663	55 342 189	736 506 249	786 963 648
1900	Periodiseringar	-277 752	2 486 128	2 763 880	-30 723 057	21 759 622
1910	Uppbördförskjutningar	-8 519 874	-1 000 067	7 519 808	-3 470 540	36 243 704
1911	Uppbördsförskjutningar	-8 519 874	-1 000 067	7 519 808	-3 470 540	36 243 704
1920	Betalningsförskjutningar	3 963 408	1 884 269	-2 079 139	-22 698 313	-15 620 716
1921	Kommuner och landsting	3 968 762	15 915 753	11 946 991	-22 111 607	-4 215 214
1922	Ålderpensionssystemet	2 282 826	3 132 032	849 206	-1 270 944	-705 821
1923	Företag och hushåll	-961 283	-16 345 081	-15 383 798	-4 713 215	-8 140 023

Skr. 2010/11:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Inkomsttitel		Statens budget	Beräknat utfall	Skillnad mot	Beräknat utfall	Utfall 2008
Inkomsttitel			2010	statens budget	2009
1924	Kyrkosamfund	-1 102 438	-932 747	169 691	-339 281	545 115
1925	EU	-224 459	114 313	338 772	5 736 734	-3 104 773
1930	Anstånd	4 278 714	1 601 926	-2 676 788	-4 554 204	1 136 634
1931	Anstånd	4 278 714	1 601 926	-2 676 788	-4 554 204	1 136 634
2000	Inkomster av statens verksamhet	40 825 487	41 783 421	957 934	48 115 062	52 964 048
2100	Rörelseöverskott	6 060 400	6 044 000	-16 400	7 143 452	4 170 344
2110	Affärsverkens inlevererade överskott	440 300	244 000	-196 300	1 218 575	476 000
2114	Luftfartsverkets inlevererade överskott	25 000	0	-25 000	30 000	0
2116	Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade		244 000	-163 000	1 172 000	476 000
	utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig
	skatt	407 000
2118	Sjöfartsverkets inlevererade överskott	8 300	0	-8 300	16 575	0
2120	Övriga myndigheters inlevererade överskott	20 100	0	-20 100	24 877	94 344
2124	Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets
	garantiverksamhet	100	0	-100	0	0
2126	Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit	20 000	0	-20 000	24 877	94 344
2130	Riksbankens inlevererade överskott	5 600 000	5 800 000	200 000	5 900 000	3 600 000
2131	Riksbankens inlevererade överskott	5 600 000	5 800 000	200 000	5 900 000	3 600 000
2200	Överskott av statens fastighetsförvaltning	268 000	460 028	192 028	935 270	328 983
2210	Överskott av fastighetsförvaltning	268 000	460 028	192 028	935 270	328 983
2215	Inlevererat överskott av statens
	fastighetsförvaltning	268 000	460 028	192 028	935 270	328 983
2300	Ränteinkomster	5 866 100	6 821 117	955 017	7 728 277	7 711 414
2320	Räntor på näringslån	200	-594	-794	-170	272
2314	Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen	300	91	-209	267	330
2316	Ränteinkomster på vattenkraftslån	0	0	0	0	0
2322	Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet	-800	-980	-180	-953	-836
2323	Räntor på övriga näringslån	0	5	5	12	3
2324	Ränteinkomster på lokaliseringslån	700	289	-411	505	774
2340	Räntor på studielån	5 311 000	5 003 920	-307 080	5 051 812	4 970 675
2341	Ränteinkomster på statens lån för
	universitetsstudier och garantilån för studera	0	0	0	0	0
2342	Ränteinkomster på allmänna studielån	60 000	59 287	-713	60 480	66 865
2343	Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988	5 251 000	4 944 633	-306 367	4 991 331	4 903 810
2390	Övriga ränteinkomster	554 900	1 817 791	1 262 891	2 676 635	2 740 467
2391	Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets
	rationalisering	0	2	2	6	8
2392	Räntor på intressemedel	0	0	0	0	0
2394	Övriga ränteinkomster	39 900	803 288	763 388	148 708	117 003
2397	Räntor på skattekonton m.m., netto	515 000	1 014 501	499 501	2 527 921	2 623 456
2400	Inkomster av statens aktier	14 727 000	16 875 676	2 148 676	19 139 677	24 680 536
2410	Inkomster av statens aktier	14 727 000	16 875 676	2 148 676	19 139 677	24 680 536
2411	Inkomster av statens aktier	14 727 000	16 875 676	2 148 676	19 139 677	24 680 536
2500	Offentligrättsliga avgifter	12 156 987	9 893 512	-2 263 475	10 762 489	12 134 083

Skr. 2010/11:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Inkomsttitel		Statens budget	Beräknat utfall	Skillnad mot	Beräknat utfall	Utfall 2008
Inkomsttitel			2010	statens budget	2009
2511	Expeditions- och ansökningsavgifter	655 600	759 332	103 732	695 893	639 678
2522	Avgifter för granskning av filmer och videogram	10 100	9 191	-909	9 893	9 443
2525	Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor	8 806 000	6 381 389	-2 424 611	7 381 360	8 940 727
2526	Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor	0	0	0	0	0
2527	Avgifter för statskontroll av
	krigsmaterieltillverkning	24 200	24 198	-2	30 526	23 836
2528	Avgifter vid bergsstaten	12 000	14 909	2 909	11 731	25 534
2529	Avgifter vid patent- och registreringsväsendet	110 400	114 986	4 586	115 091	108 522
2531	Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register	1 900	2 081	181	2 127	1 968
2532	Avgifter vid kronofogdemyndigheterna	1 234 000	1 388 888	154 888	1 290 880	1 151 107
2534	Avgifter för körkort och motorfordon	17 500	25 060	7 560	17 331	22 384
2535	Avgifter för statliga garantier	0	0	0	0	7
2537	Miljöskyddsavgift	96 487	97 500	1 013	95 024	99 312
2539	Täktavgift	16 500	19 640	3 140	17 490	17 376
2541	Avgifter vid Tullverket	21 000	24 980	3 980	20 820	19 042
2542	Patientavgifter vid tandläkarutbildningen	5 600	1 881	-3 719	2 969	5 910
2544	Avgifter vid Folkhälsoinstitutet	0	0	0	0	-49
2548	Avgifter för Finansinspektionens verksamhet	312 000	245 637	-66 363	235 610	214 971
2551	Avgifter från kärnkraftverken	244 200	215 944	-28 256	270 365	280 427
2552	Övriga offentligrättsliga avgifter	400 000	383 053	-16 947	385 384	378 461
2553	Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden	15 000	16 799	1 799	16 245	16 098
2557	Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret	6 200	4 490	-1 710	4 711	6 533
2558	Avgifter för årlig revision	126 900	121 984	-4 916	118 375	133 405
2559	Avgifter för etikprövning av forskning	26 100	22 968	-3 132	24 420	23 310
2561	Efterbevaknings- och tillsynsavgifter	15 300	18 602	3 302	16 243	16 084
2600	Försäljningsinkomster	124 800	64 849	-59 951	84 171	156 912
2624	Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter	54 800	58 112	3 312	53 021	54 736
2625	Utförsäljning av beredskapslager	0	0	0	414	0
2627	Offentlig lagring, försäljningsintäkter	70 000	6 736	-63 264	30 736	102 175
2700	Böter m.m.	1 162 200	1 127 328	-34 872	1 404 841	1 201 536
2711	Restavgifter och dröjsmålsavgifter	91 000	93 169	2 169	101 064	82 922
2712	Bötesmedel	995 000	995 089	89	978 407	1 037 102
2713	Vattenföroreningsavgifter m.m.	10 200	2 588	-7 612	1 715	14 087
2714	Sanktionsavgifter m.m.	50 000	25 216	-24 784	311 729	50 257
2717	Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll	16 000	11 266	-4 735	11 926	17 169
2800	Övriga inkomster av statens verksamhet	460 000	496 912	36 912	916 885	2 580 241
2811	Övriga inkomster av statens verksamhet	460 000	496 912	36 912	916 885	2 580 241

3000	Inkomster av försåld egendom	0	166 847	166 847	101 819	76 519 099
3100	Inkomster av försålda byggnader och maskiner	0	26 146	26 146	23 278	38 705
3120	Statliga myndigheters inkomster av försålda
	byggnader och maskiner	0	26 146	26 146	23 278	38 705
3125	Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter	0	26 146	26 146	23 278	38 705

Skr. 2010/11:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Inkomsttitel		Statens budget	Beräknat utfall	Skillnad mot	Beräknat utfall	Utfall 2008
Inkomsttitel			2010	statens budget	2009
3200	Övriga inkomster av markförsäljning	0	0	0	0	0
3211	Övriga inkomster av markförsäljning	0	0	0	0	0
3300	Övriga inkomster av försåld egendom	0	140 701	140 701	78 541	76 480 394
3311	Inkomster av statens gruvegendom	0	0	0	0	0
3312	Övriga inkomster av försåld egendom	0	140 701	140 701	78 541	76 480 394
4000	Återbetalning av lån	1 673 532	1 687 192	13 660	1 736 326	1 881 025
4100	Återbetalning av näringslån	12 432	6 350	-6 082	8 291	13 861
4120	Återbetalning av jordbrukslån	3 000	2 599	-401	4 062	5 846
4123	Återbetalning av lån till fiskerinäringen	3 000	2 599	-401	4 062	5 846
4130	Återbetalning av övriga näringslån	9 432	3 752	-5 680	4 230	8 015
4131	Återbetalning av vattenkraftslån	0	0	0	0	0
4132	Återbetalning av lån avseende såddfinansiering	0	0	0	0	338
4136	Återbetalning av övriga näringslån,
	Kammarkollegiet	432	410	-22	630	839
4137	Återbetalning av övriga näringslån, Statens
	jordbruksverk	0	2 157	2 157	1 390	794
4138	Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier	0	0	0	0	0
4139	Återbetalning av lokaliseringslån	9 000	1 185	-7 815	2 210	6 044
4300	Återbetalning av studielån	1 605 500	1 602 300	-3 200	1 674 339	1 774 299
4311	Återbetalning av statens lån för universitetsstudier	0	2	2	9	16
4312	Återbetalning av allmänna studielån	500	266	-234	435	479
4313	Återbetalning av studiemedel	1 605 000	1 602 032	-2 968	1 673 894	1 773 804
4500	Återbetalning av övriga lån	55 600	78 541	22 941	53 696	92 865
4516	Återbetalning av utgivna startlån och bidrag	0	3	3	6	18
4525	Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor	20 000	1 134	-18 866	25 348	32 785
4526	Återbetalning av övriga lån	35 600	77 404	41 804	28 341	60 062
5000	Kalkylmässiga inkomster	8 883 400	8 940 311	56 911	8 912 070	8 700 294
5100	Avskrivningar och amorteringar	482 400	550 179	67 779	537 277	512 015
5120	Avskrivningar på fastigheter	478 000	550 179	72 179	537 277	512 015
5121	Amortering på statskapital	478 000	550 179	72 179	537 277	512 015
5130	Uppdragsmyndigheters komplementkostnader	4 400	0	-4 400	0	0
5131	Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader	4 400	0	-4 400	0	0
5200	Statliga pensionsavgifter	8 401 000	8 390 132	-10 868	8 374 792	8 188 279
5211	Statliga pensionsavgifter	8 401 000	8 390 132	-10 868	8 374 792	8 188 279
6000	Bidrag m.m. från EU	13 881 200	12 977 700	-903 500	11 682 320	11 035 539
6100	Bidrag från EG:s jordbruksfond	10 926 200	10 229 531	-696 669	9 191 212	8 994 020
6110	Bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion	10 945 000	10 229 531	-715 469	9 181 755	8 870 948
6111	Gårdsstöd	7 700 000	6 826 536	-873 464	6 663 307	6 276 207

Skr. 2010/11:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Inkomsttitel		Statens budget	Beräknat utfall	Skillnad mot	Beräknat utfall	Utfall 2008
Inkomsttitel			2010	statens budget	2009
6112	Kompletterande åtgärder perioden 1995-1999	0	0	0	0	-12
6113	Övriga interventioner	134 000	217 160	83 160	166 608	126 059
6114	Exportbidrag	100 000	55 866	-44 134	210 090	105 817
6115	Djurbidrag	345 000	347 000	2 000	308 992	324 590
6116	Offentlig lagring	12 000	107 244	95 244	6 744	20 394
6117	Miljö-, struktur- och regionala åtgärder perioden
	2000-2006	-2 000	-1 673	327	-2 975	-5 121
6118	EU:s landsbygdsfond 2007-2013	2 650 000	2 884 191	234 191	1 106 389	1 806 592
6119	Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder	6 000	-206 792	-212 792	722 601	216 421
6120	Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion	-18 800	0	18 800	9 456	123 072
6121	EG-finansierade struktur- och regionalstöd till
	jordbrukssektorn m.m. 1995-1999	0	0	0	0	0
6122	EG-finansierad struktur- och regionalstöd till
	jordbrukssektorn m.m. 2000-2006	-18 800	0	18 800	9 456	123 072
6200	Bidrag från EG:s fiskefond	100 000	101 789	1 789	69 959	94 331
6211	Bidrag från EG:s fiskefond perioden 1995-1999	0	0	0	0	0
6212	Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2000-2006	0	0	0	24 623	58 499
6213	Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2007-2013	100 000	101 789	1 789	45 336	35 832
6300	Bidrag från EG:s regionalfond	1 760 000	872 208	-887 792	1 314 731	463 983
6311	Bidrag från EG:s regionalfond perioden 1995-1999	0	0	0	0	0
6312	Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2000-2006	60 000	3 007	-56 993	57 946	191 980
6313	Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2007-2013	1 700 000	869 200	-830 800	1 256 785	272 002
6400	Bidrag från EG:s socialfond	800 000	1 151 112	351 112	357 934	870 171
6411	Bidrag från EG:s socialfond perioden 1995-1999	0	0	0	0	0
6412	Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000-2006	0	0	0	102 073	675 010
6413	Bidrag från EG:s socialfond perioden 2007-2013	800 000	1 151 112	351 112	255 861	195 161
6500	Bidrag till transeuropeiska nätverk	235 000	391 360	156 360	469 633	347 757
6511	Bidrag till transeuropeiska nätverk	235 000	391 360	156 360	469 633	347 757
6900	Övriga bidrag från EG	60 000	231 700	171 700	278 852	265 277
6911	Övriga bidrag från EG	60 000	205 925	145 925	30 458	5 322
6912	Stöd till sockernäringen	0	25 775	25 775	248 394	259 955
7000	Avräkningar m.m. i anslutning till
	skattesystemet	-63 476 587	-65 528 368	-2 051 781	-66 807 931	-56 156 140
7100	Tillkommande skatter	9 150 839	9 936 758	785 919	3 846 739	12 637 053
7110	EU-skatter	6 342 951	7 003 373	660 422	1 053 836	10 409 085
7111	Momsbaserad EU-avgift	1 510 954	1 444 061	-66 893	-4 304 706	4 322 724
7112	Tullmedel	4 266 055	5 300 059	1 034 004	4 814 687	5 225 076
7113	Jordbrukstullar och sockeravgifter	221 942	259 253	37 311	196 456	348 198
7114	Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för
	sockersektorn	344 000	0	-344 000	347 400	513 087
7120	Kommunala utjämningsavgifter	2 807 888	2 933 385	125 497	2 792 903	2 227 968
7121	Utjämningsavgift för LSS-kostnader	2 807 888	2 933 385	125 497	2 792 903	2 227 968

Skr. 2010/11:101 BILAGA 5

Tusental kronor

Inkomsttitel		Statens budget	Beräknat utfall	Skillnad mot	Beräknat utfall	Utfall 2008
Inkomsttitel			2010	statens budget	2009
7200	Avräkningar	-72 627 426	-75 465 125	-2 837 699	-70 654 671	-68 793 194
7210	Intäkter som förs till fonder	-1 901 270	-4 031 208	-2 129 938	-2 412 219	-1 894 727
7211	Intäkter som förs till fonder	-1 901 270	-4 031 208	-2 129 938	-2 412 219	-1 894 727
7220	Kompensation för mervärdesskatt	-70 726 156	-71 433 917	-707 761	-68 242 452	-66 898 467
7221	Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter	-25 429 605	-25 965 099	-535 494	-24 234 843	-23 227 056
7222	Kompensation för mervärdesskatt, kommuner	-45 296 551	-45 468 819	-172 268	-44 007 609	-43 671 411
8000	Utgifter som redovisas som krediteringar
	på skattekonto	-125 000	20 779	145 779	13 371	-2 392 657
8100	Utgifter som redovisas som krediteringar på
	skattekonto	-125 000	20 779	145 779	13 371	-2 392 657
8111	Anställningsstöd	0	-12	-12	-5 643	-2 220 596
8112	Stöd till utbildningsvikariat	0	0	0	-318	-450
8113	Stöd till investeringar i källsorteringslokaler	0	0	0	0	-23
8114	Stöd till bredbandsinstallation	0	0	0	0	-171 553
8118	Stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare	0	0	0	0	233
8119	Stöd till utbildning av personal i vård och
	äldreomsorg	25 000	47 763	22 763	19 335	1 462
8122	Stöd för konvertering från oljeuppvärmning	0	0	0	0	-1 731
8123	Jämställdhetsbonus	-150 000	-26 972	123 028	-3	0
Summa inkomster på statens budget		723 028 754	779 520 673	56 491 919	709 536 228	901 274 478

Bilaga 6

Specifikation av utgifter på statens budget

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Bilaga 6 Specifikation av utgifter m.m. på statens budget för budgetåret 2010

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

UO 01 Rikets styrelse		738 834	12 104 763	147 650	-296 030		12 695 217	11 656 509	-448 254	-595 904	-1 038 708	-1 454 353	415 645	1 038 708
1 Statschefen		16 041	124 952				140 993	141 396	16 444	16 444	403	-3 346	3 749	-403
01 01 001	Kungliga hov- och slottsstaten	16 041	124 952				140 993	141 396	16 444	16 444	403	-3 346	3 749	-403
2 Riksdagen samt JO m.m.		101 651	1 561 477				1 663 128	1 525 037	-36 440	-36 440	-138 091	-214 776	76 685	138 091
01 02 001	Riksdagens ledamöter och partier m.m.	57 564	828 691				886 255	799 608	-29 083	-29 083	-86 647	-128 081	41 434	86 647
01 02 002	Riksdagens förvaltningsanslag	35 245	663 386				698 631	657 136	-6 250	-6 250	-41 495	-74 664	33 169	41 495
01 02 003	Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen	8 842	69 400				78 242	68 292	-1 108	-1 108	-9 950	-12 032	2 082	9 950
3 Sametinget		3 835	34 195	600	0		38 630	32 538	-1 657	-2 257	-6 092	-7 118	1 026	6 092
01 03 001	Sametinget	3 835	34 195	600	0		38 630	32 538	-1 657	-2 257	-6 092	-7 118	1 026	6 092
4 Regeringskansliet m.m.		542 810	6 705 299	133 900	-242 715		7 139 294	6 304 570	-400 729	-534 629	-834 724	-1 035 883	201 159	834 724
01 04 001	Regeringskansliet m.m.	542 810	6 705 299	133 900	-242 715		7 139 294	6 304 570	-400 729	-534 629	-834 724	-1 035 883	201 159	834 724
5 Regional samhällsorganisation		22 560	2 305 242	11 000	-470		2 338 333	2 321 494	16 252	5 252	-16 839	-108 873	92 034	16 839
01 05 001	Länsstyrelserna m.m.	22 560	2 305 242	11 000	-470		2 338 333	2 321 494	16 252	5 252	-16 839	-108 873	92 034	16 839
6 Demokratipolitik		16 356	549 891	2 150	-17 876		550 521	516 006	-33 885	-36 035	-34 514	-51 884	17 370	34 514
01 06 001	Allmänna val och demokrati	11 750	303 090		-11 750		303 090	272 099	-30 991	-30 991	-30 991	-40 024	9 033	30 991
01 06 002	Justitiekanslern	-1 997	27 088	2 000			27 091	28 591	1 503	-497	1 499	-246	1 745	-1 499
01 06 003	Datainspektionen	69	33 618				33 687	33 530	-88	-88	-157	-1 166	1 009	157
01 06 004	Svensk författningssamling	-23	1 000	150		0	1 127	1 156	156	6	29	-1	30	-29
01 06 005	Valmyndigheten	1 367	14 895		-936		15 325	14 076	-819	-819	-1 249	-1 696	447	1 249
01 06 006	Stöd till politiska partier	5 190	170 200		-5 190		170 200	166 554	-3 646	-3 646	-3 646	-8 752	5 106	3 646
7 Nationella minoriteter		129	80 417		-129		80 417	70 192	-10 225	-10 225	-10 225	-10 225	0	10 225
01 07 001	Åtgärder för nationella minoriteter	129	80 417		-129		80 417	70 192	-10 225	-10 225	-10 225	-10 225	0	10 225

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

		Ingående												Utgående
		ramöverförings				Medgivna	Totalt		Skillnad mot	Skillnad mot	Skillnad mot	Skillnad mot	Anslags-	ramöverförings
		belopp	Statsbudget	Tilläggsbudget	Indragning	överskridanden	tilldelade	Utfall	statsbudget	anvisade	tilldelade	tillgängliga	kredit	belopp
							medel			medel	medel	medel
		(IB)	(SB)	(TB)	(ID)	(MÖ)	(IB+SB+TB+ID+			(SB+TB)		1)
							MÖ)
8 Mediefrågor		35 424	724 370		-34 839		724 955	726 755	2 385	2 385	1 800	-21 254	23 054	-1 800
01 08 001	Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden	307	6 787		-115		6 979	6 501	-286	-286	-478	-694	216	478
01 08 002	Presstöd	33 187	567 119		-33 187		567 119	569 538	2 419	2 419	2 419	-14 595	17 014	-2 419
01 08 003	Stöd till radio- och kassettidningar	219	125 456		-219		125 456	125 135	-321	-321	-321	-4 999	4 678	321
01 08 004	Radio- och TV-verket	859	13 348		-800		13 407	13 547	199	199	140	-464	604	-140
01 08 005	Granskningsnämnden för radio och TV	853	11 660		-518		11 994	12 034	374	374	39	-503	542	-39
9 Sieps samt EU-information		27	18 920				18 947	18 521	-399	-399	-426	-994	568	426
	Svenska institutet för europapolitiska studier	samt EU-
01 09 001	information	27	18 920				18 947	18 521	-399	-399	-426	-994	568	426
UO 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning		120 666	12 170 643	63 800	-73 196		12 281 913	12 143 679	-26 964	-90 764	-138 234	-712 396	574 162	138 234
02 01 001	Statskontoret	5 415	82 347		-1 889		85 873	80 892	-1 455	-1 455	-4 981	-7 479	2 498	4 981
02 01 002	Kammarkollegiet	7 374	60 469		-5 860		61 982	55 832	-4 637	-4 637	-6 151	-7 965	1 814	6 151
02 01 003	Avveckling av Verket för förvaltningsutveckling	2 705	8 001	3 000	-1 972		11 734	10 929	2 928	-72	-805	-805	0	805
02 01 004	Arbetsgivarpolitiska frågor	339	18 553		-7		18 885	17 041	-1 512	-1 512	-1 844	-2 388	544	1 844
02 01 005	Statliga tjänstepensioner m.m.	-60 632	10 147 000				10 086 368	10 101 406	-45 594	-45 594	15 038	-492 312	507 350	-15 038
02 01 006	Finanspolitiska rådet	1 262	7 297		-692		7 867	7 569	272	272	-298	-517	219	298
02 01 007	Konjunkturinstitutet	1 484	52 633				54 117	52 310	-323	-323	-1 807	-3 386	1 579	1 807
02 01 008	Ekonomistyrningsverket	7 365	124 070	300	-6 522		125 213	116 451	-7 619	-7 919	-8 763	-12 312	3 549	8 763
02 01 009	Statistiska centralbyrån	-3 582	515 700	5 000			517 118	492 578	-23 122	-28 122	-24 540	-40 011	15 471	24 540
02 01 010	Bidragsfastigheter	7 280	280 000		-1 280		286 000	282 932	2 932	2 932	-3 068	-17 068	14 000	3 068
02 01 011	Finansinspektionen	11 546	263 609	21 000	-3 963		292 192	263 301	-308	-21 308	-28 891	-36 799	7 908	28 891
02 01 012	Riksgäldskontoret	56 291	304 282		-46 719		313 854	282 882	-21 400	-21 400	-30 972	-40 100	9 128	30 972
02 01 013	Bokföringsnämnden	63	8 684	500			9 247	9 154	470	-30	-92	-353	261	92
02 01 014	Vissa garanti- och medlemsavgifter	323	2 200		-323		2 200	1 897	-303	-303	-303	-370	67	303
02 01 015	Riksrevisionen	4 370	295 798				300 168	297 827	2 029	2 029	-2 341	-11 215	8 874	2 341
02 01 016	Finansmarknadsforskning		0	30 000			30 000	29 634	29 634	-366	-366	-1 266	900	366
02 01 017	Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse		0	4 000			4 000	4 000	4 000	0	0	0	0	0

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

		Ingående												Utgående
		ramöverförings				Medgivna	Totalt		Skillnad mot	Skillnad mot	Skillnad mot	Skillnad mot	Anslags-	ramöverförings
		belopp	Statsbudget	Tilläggsbudget	Indragning	överskridanden	tilldelade	Utfall	statsbudget	anvisade	tilldelade	tillgängliga	kredit	belopp
							medel			medel	medel	medel
		(IB)	(SB)	(TB)	(ID)	(MÖ)	(IB+SB+TB+ID+			(SB+TB)		1)
							MÖ)
Äldre anslag		79 064	0		-3 970		75 093	37 043	37 043	37 043	-38 050	-38 050	0	38 050
02 01 11 2008	E-legitimationer	708			-708		0		0	0	0	0		0
02 01 09 2007	Ekonomiska rådet	262			-262		0		0	0	0	0		0
02 02 02 2007	Insättningsgarantinämnden	3 000			-3 000		0		0	0	0	0		0
02 01 06 2003	Folk- och bostadsstatistik	75 093	0				75 093	37 043	37 043	37 043	-38 050	-38 050	0	38 050
UO 03 Skatt, tull och exekution		-297 928	9 733 974	226 000	-2 906		9 659 140	9 385 289	-348 685	-574 685	-273 850	-841 846	567 996	273 850
03 01 001	Skatteverket	-239 527	6 472 013	220 000			6 452 486	6 230 370	-241 643	-461 643	-222 117	-675 158	453 041	222 117
03 01 002	Kronofogdemyndigheten	-105 694	1 709 540	6 000			1 609 846	1 620 693	-88 847	-94 847	10 846	-57 536	68 382	-10 846
03 01 003	Tullverket	47 292	1 552 421		-2 906		1 596 807	1 534 227	-18 194	-18 194	-62 580	-109 153	46 573	62 580
UO 04 Rättsväsendet		147 400	35 840 193	17 029	-5 382		35 999 240	35 486 136	-354 057	-371 086	-513 103	-1 627 246	1 114 143	513 103
04 01 001	Polisorganisationen	178 727	19 147 134	14 179	-2 524		19 337 515	18 882 887	-264 247	-278 426	-454 628	-1 029 042	574 414	454 628
04 01 002	Säkerhetspolisen	-3 119	946 595				943 476	939 925	-6 670	-6 670	-3 551	-31 949	28 398	3 551
04 01 003	Åklagarmyndigheten	31 813	1 139 482	-1 000			1 170 295	1 168 046	28 564	29 564	-2 249	-36 434	34 185	2 249
04 01 004	Ekobrottsmyndigheten	10 357	420 556				430 913	425 067	4 511	4 511	-5 846	-18 463	12 617	5 846
04 01 005	Sveriges Domstolar	8 459	4 612 556		-352		4 620 663	4 571 506	-41 050	-41 050	-49 157	-187 534	138 377	49 157
04 01 006	Kriminalvården	-132 223	7 312 275				7 180 052	7 164 147	-148 128	-148 128	-15 905	-235 273	219 368	15 905
04 01 007	Brottsförebyggande rådet	783	62 614				63 397	63 082	468	468	-315	-2 193	1 878	315
04 01 008	Rättsmedicinalverket	6 092	294 729				300 821	296 567	1 838	1 838	-4 253	-13 095	8 842	4 253
04 01 009	Gentekniknämnden	344	4 116		-227		4 233	4 183	67	67	-50	-173	123	50
04 01 010	Brottsoffermyndigheten	906	31 567				32 473	30 627	-940	-940	-1 846	-2 793	947	1 846
04 01 011	Ersättning för skador på grund av brott	1 710	89 474	-640			90 544	79 614	-9 860	-9 220	-10 930	-15 404	4 474	10 930
04 01 012	Rättsliga biträden m.m.	43 638	1 725 657	-150			1 769 145	1 804 166	78 509	78 659	35 020	-51 263	86 283	-35 020
04 01 013	Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.	-2 512	30 163	5 000			32 651	35 228	5 065	65	2 576	-940	3 516	-2 576
04 01 014	Avgifter till vissa internationella sammanslutningar	-220	3 578	640			3 998	3 804	226	-414	-194	-324	130	194
04 01 015	Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete	0	7 157				7 157	7 155	-2	-2	-2	-217	215	2
04 01 016	Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden	2 644	12 540	-1 000	-2 279		11 906	10 133	-2 407	-1 407	-1 773	-2 149	376	1 773

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

					Ingående												Utgående
					ramöverförings				Medgivna	Totalt		Skillnad mot	Skillnad mot	Skillnad mot	Skillnad mot	Anslags-	ramöverförings
					belopp	Statsbudget	Tilläggsbudget	Indragning	överskridanden	tilldelade	Utfall	statsbudget	anvisade	tilldelade	tillgängliga	kredit	belopp
										medel			medel	medel	medel
					(IB)	(SB)	(TB)	(ID)	(MÖ)	(IB+SB+TB+ID+			(SB+TB)		1)
										MÖ)
UO 05 Internationell samverkan					60 870	1 958 437	100 000	-16 190		2 103 117	1 997 747	39 310	-60 690	-105 370	-158 063	52 693	105 370
05 01 001	Bidrag till vissa internationella organisationer				38 643	1 410 086	100 000			1 548 729	1 474 526	64 440	-35 560	-74 203	-116 506	42 303	74 203
05 01 002	Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet				11 820	139 199	-2 000	-7 944		141 075	121 684	-17 515	-15 515	-19 391	-23 567	4 176	19 391
05 01 003	Nordiskt samarbete				564	13 995		-564		13 995	12 899	-1 096	-1 096	-1 096	-1 516	420	1 096
	Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse
05 01 004	kostnader för rättsväsendet				949	3 826		-949		3 826	2 828	-998	-998	-998	-1 113	115	998
05 01 005	Inspektionen för strategiska produkter				1 439	27 174		-711		27 902	28 690	1 516	1 516	788	-27	815	-788
	Forskning, utredningar och andra insatser rörande
05 01 006	säkerhetspolitik och nedrustning				1 566	54 994		-2 408		54 152	53 011	-1 983	-1 983	-1 141	-2 792	1 651	1 141
	Bidrag	till	Stockholms	internationella
05 01 007	fredsforskningsinstitut (SIPRI)					21 489	2 000	-323		23 166	23 166	1 677	-323	0	0	0	0
05 01 008	Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)					13 143		-198		12 945	12 945	-198	-198	0	0	0	0
05 01 009	Svenska institutet				634	91 273				91 907	89 210	-2 063	-2 063	-2 697	-5 435	2 738	2 697
05 01 010	Information om Sverige i utlandet				-406	15 843				15 437	15 333	-510	-510	-104	-579	475	104
05 01 011	Samarbete inom Östersjöregionen				5 661	167 415		-3 092		169 984	163 456	-3 959	-3 959	-6 527	-6 527	0	6 527
UO 06 Försvar och samhällets krisberedskap					3 122 482	45 501 075	1 040	-1 302 372		47 322 226	45 665 236	164 161	163 121	-1 656 990	-3 185 961	1 528 971	1 656 990
1 Försvar					2 477 573	41 444 492	9 250	-1 289 879		42 641 436	41 653 476	208 984	199 734	-987 959	-2 402 702	1 414 743	987 959
06 01 001	Förbandsverksamhet och beredskap				1 210 874	19 882 368	5 000	-464 393		20 633 848	20 581 193	698 825	693 825	-52 655	-642 494	589 839	52 655
06 01 002	Fredsfrämjande förbandsinsatser				865 175	2 537 312		-790 775		2 611 712	2 218 863	-318 449	-318 449	-392 849	-646 580	253 731	392 849
06 01 003	Anskaffning av materiel och anläggningar				203 494	10 847 912	-450 800	-3 494		10 597 112	10 324 357	-523 555	-72 755	-272 755	-584 668	311 913	272 755
	Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel				och
06 01 004	anläggningar				168 054	5 976 563	423 000	-8 054		6 559 563	6 398 711	422 148	-852	-160 852	-352 839	191 987	160 852
06 01 005	Forskning och teknikutveckling				6 398	864 450	-33 000			837 848	820 606	-43 844	-10 844	-17 241	-42 185	24 944	17 241
06 01 006	Totalförsvarets pliktverk				255	166 894	-13 000			154 149	142 839	-24 055	-11 055	-11 310	-16 317	5 007	11 310
06 01 007	Officersutbildning m.m.				17 598	275 452		-10 962		282 089	245 286	-30 166	-30 166	-36 802	-45 066	8 264	36 802
06 01 008	Försvarets radioanstalt				-9 101	694 961				685 860	671 911	-23 050	-23 050	-13 949	-34 798	20 849	13 949
06 01 009	Totalförsvarets forskningsinstitut				-86	62 454	50 050			112 418	112 106	49 652	-398	-312	-3 687	3 375	312
06 01 010	Nämnder m.m.				11 003	27 201		-11 003		27 201	19 310	-7 891	-7 891	-7 891	-8 707	816	7 891
	Internationella	materielsamarbeten,		industrifrågor	och
06 01 011	exportstöd m.m.				3 910	108 925	-10 000	-1 199		101 636	94 339	-14 586	-4 586	-7 297	-10 175	2 878	7 297
06 01 013	Försvarsexportmyndigheten					0	38 000			38 000	23 953	23 953	-14 047	-14 047	-15 187	1 140	14 047

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

						Ingående												Utgående
						ramöverförings				Medgivna	Totalt		Skillnad mot	Skillnad mot	Skillnad mot	Skillnad mot	Anslags-	ramöverförings
						belopp	Statsbudget	Tilläggsbudget	Indragning	överskridanden	tilldelade	Utfall	statsbudget	anvisade	tilldelade	tillgängliga	kredit	belopp
											medel			medel	medel	medel
						(IB)	(SB)	(TB)	(ID)	(MÖ)	(IB+SB+TB+ID+			(SB+TB)		1)
											MÖ)
2 Samhällets krisberedskap						641 573	3 681 835	-8 210	-9 624		4 305 574	3 647 615	-34 220	-26 010	-657 959	-757 905	99 946	657 959
06 02 001	Kustbevakningen					174 375	989 546	1 040			1 164 961	859 771	-129 775	-130 815	-305 191	-334 877	29 686	305 191
	Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
06 02 002	naturolyckor					0	54 850		0		54 850	53 366	-1 484	-1 484	-1 484	-3 129	1 645	1 484
06 02 003	Ersättning för räddningstjänst m.m.					-1 349	21 080				19 731	4 704	-16 376	-16 376	-15 027	-17 135	2 108	15 027
06 02 004	Krisberedskap					79 881	1 171 370	-9 250	-9 624		1 232 377	1 213 952	42 582	51 832	-18 426	-53 253	34 827	18 426
06 02 005	Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet					352 749	211 000				563 749	255 326	44 326	44 326	-308 423	-308 423	0	308 423
	Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst
06 02 006	enligt avtal						178 000				178 000	178 000	0	0	0	0	0	0
06 02 007	Myndigheten för samhällsskydd och beredskap					39 569	960 989				1 000 558	993 838	32 849	32 849	-6 720	-35 550	28 830	6 720
06 02 008	Avvecklingsmyndigheten för SRV, KBM och SPF					-3 653	95 000				91 347	88 658	-6 342	-6 342	-2 689	-5 539	2 850	2 689
3 Strålsäkerhet						4 624	329 416		-2 869		331 171	317 329	-12 087	-12 087	-13 842	-23 724	9 882	13 842
06 03 001	Strålsäkerhetsmyndigheten					4 624	329 416		-2 869		331 171	317 329	-12 087	-12 087	-13 842	-23 724	9 882	13 842
4 Elsäkerhet						-1 253	45 332				44 079	46 548	1 216	1 216	2 469	-1 931	4 400	-2 469
06 04 001	Elsäkerhetsverket					-1 253	45 332				44 079	46 548	1 216	1 216	2 469	-1 931	4 400	-2 469
Äldre anslag						-34	0				-34	267	267	267	301	301	0	-301
06 03 002 2009	Avvecklingsmyndigheten för SSI och SKI					937	0				937	267	267	267	-670	-670	0	670
06 34 01 2008	Statens strålskyddsinstitut					-324	0				-324		0	0	324	324	0	-324
06 34 02 2008	Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader					-647					-647		0	0	647	647		-647
UO 07 Internationellt bistånd						983 740	27 019 445	-520 000	-227 302		27 255 883	26 668 882	-350 563	169 437	-587 001	-640 211	53 210	587 001
1 Internationellt
utvecklingssamarbete						896 481	25 741 335	-520 000	-182 097		25 935 718	25 360 718	-380 617	139 383	-575 001	-626 711	51 710	575 001
07 01 001	Biståndsverksamhet					940 441	24 684 836	-547 900	-179 635		24 897 742	24 303 958	-380 878	167 022	-593 784	-593 784	0	593 784
07 01 002	Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)					-48 077	932 824	27 900			912 647	937 024	4 200	-23 700	24 377	-23 623	48 000	-24 377
07 01 003	Nordiska Afrikainstitutet					302	15 200				15 502	15 296	96	96	-206	-662	456	206
07 01 004	Folke Bernadotteakademin					1	47 467				47 468	47 468	1	1	-1	-1 425	1 424	1
07 01 005	Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete					3 662	40 000		-2 462		41 200	37 281	-2 719	-2 719	-3 919	-5 119	1 200	3 919
	Institutet	för	utvärdering	av	internationellt
07 01 006	utvecklingssamarbete					150	21 008				21 158	19 690	-1 318	-1 318	-1 468	-2 098	630	1 468

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

		Ingående												Utgående
		ramöverförings				Medgivna	Totalt		Skillnad mot	Skillnad mot	Skillnad mot	Skillnad mot	Anslags-	ramöverförings
		belopp	Statsbudget	Tilläggsbudget	Indragning	överskridanden	tilldelade	Utfall	statsbudget	anvisade	tilldelade	tillgängliga	kredit	belopp
							medel			medel	medel	medel
		(IB)	(SB)	(TB)	(ID)	(MÖ)	(IB+SB+TB+ID+			(SB+TB)		1)
							MÖ)
2 Reformsamarbete i Östeuropa		87 260	1 278 110		-45 205		1 320 165	1 308 164	30 054	30 054	-12 001	-13 501	1 500	12 001
07 02 001	Reformsamarbete i Östeuropa	87 260	1 278 110		-45 205		1 320 165	1 308 164	30 054	30 054	-12 001	-13 501	1 500	12 001
UO 08 Migration		-129 884	5 751 126	1 174 000	-28 471	170 474	6 937 246	7 092 122	1 340 996	166 996	154 876	-383 512	538 388	-154 876
08 01 001	Migrationsverket	-26 988	2 010 013	50 000			2 033 025	2 166 322	156 309	106 309	133 297	-29 703	163 000	-133 297
08 01 002	Ersättningar och bostadskostnader	-202 662	2 252 900	940 000		170 474	3 160 713	3 480 003	1 227 103	287 103	319 290	0	319 290	-319 290
08 01 003	Migrationspolitiska åtgärder	425	353 047		-8 684		344 788	331 542	-21 505	-21 505	-13 246	-23 838	10 592	13 246
08 01 004	Domstolsprövning i utlänningsärenden	-2 376	493 691				491 315	454 228	-39 463	-39 463	-37 087	-51 898	14 811	37 087
08 01 005	Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden	2 080	178 800		-2 080		178 800	131 060	-47 740	-47 740	-47 740	-53 104	5 364	47 740
08 01 006	Offentligt biträde i utlänningsärenden	5 669	93 255	184 000	-268		282 656	176 582	83 327	-100 673	-106 074	-114 392	8 318	106 074
08 01 007	Utresor för avvisade och utvisade	17 439	239 202		-17 439		239 202	238 210	-992	-992	-992	-14 098	13 106	992
	Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och
08 01 008	flyktingar	76 529	130 218				206 747	114 175	-16 043	-16 043	-92 572	-96 479	3 907	92 572
UO 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg		3 042 923	58 707 837	33 600	-2 994 080		58 790 279	56 014 726	-2 693 111	-2 726 711	-2 775 553	-4 634 664	1 859 111	2 775 553
1 Hälso- och sjukvårdspolitik		2 031 683	33 020 332		-2 008 912		33 043 104	31 094 383	-1 925 949	-1 925 949	-1 948 720	-3 064 321	1 115 601	1 948 720
09 01 001	Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd	454	30 828				31 282	29 469	-1 359	-1 359	-1 813	-2 738	925	1 813
09 01 002	Statens beredning för medicinsk utvärdering	952	55 907				56 859	56 718	811	811	-141	-1 818	1 677	141
09 01 003	Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket	-1 276	96 507				95 231	87 984	-8 523	-8 523	-7 247	-10 142	2 895	7 247
09 01 004	Tandvårdsförmåner m.m.	1 777 681	6 593 310		-1 777 681		6 593 310	4 908 681	-1 684 629	-1 684 629	-1 684 629	-2 014 035	329 406	1 684 629
09 01 005	Bidrag för läkemedelsförmånerna	133 333	23 200 000		-133 333		23 200 000	23 066 667	-133 333	-133 333	-133 333	-829 333	696 000	133 333
09 01 006	Bidrag till hälso- och sjukvård	40 858	522 505		-34 046		529 316	489 508	-32 997	-32 997	-39 808	-39 808	0	39 808
09 01 007	Sjukvård i internationella förhållanden	-6 432	557 337				550 905	578 806	21 469	21 469	27 901	-99	28 000	-27 901
09 01 008	Bidrag till psykiatri	85 114	889 938		-62 852		912 200	802 550	-87 388	-87 388	-109 650	-136 348	26 698	109 650
09 01 009	Prestationsbunden vårdgaranti	1 000	1 000 000		-1 000		1 000 000	1 000 000	0	0	0	-30 000	30 000	0
09 01 010	Bidrag för mänskliga vävnader och celler		74 000				74 000	74 000	0	0	0	0	0	0
2 Folkhälsopolitik		76 233	1 077 842		-57 365		1 096 709	978 754	-99 088	-99 088	-117 955	-152 682	34 727	117 955
09 02 001	Statens folkhälsoinstitut	12 593	132 170				144 763	130 002	-2 168	-2 168	-14 761	-18 726	3 965	14 761
09 02 002	Smittskyddsinstitutet	-2 690	195 669				192 979	193 541	-2 128	-2 128	562	-5 308	5 870	-562
09 02 003	Alkoholsortimentsnämnden	190	221		-184		228	116	-105	-105	-112	-119	7	112

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

		Ingående												Utgående
		ramöverförings				Medgivna	Totalt		Skillnad mot	Skillnad mot	Skillnad mot	Skillnad mot	Anslags-	ramöverförings
		belopp	Statsbudget	Tilläggsbudget	Indragning	överskridanden	tilldelade	Utfall	statsbudget	anvisade	tilldelade	tillgängliga	kredit	belopp
							medel			medel	medel	medel
		(IB)	(SB)	(TB)	(ID)	(MÖ)	(IB+SB+TB+ID+			(SB+TB)		1)
							MÖ)
09 02 004	Bidrag till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap	2 466	19 404		-1 889		19 981	14 895	-4 509	-4 509	-5 086	-5 668	582	5 086
09 02 005	Bidrag till WHO	2 761	34 665		-2 761		34 665	36 667	2 002	2 002	2 002	-1 430	3 432	-2 002
09 02 006	Folkhälsopolitiska åtgärder	48 769	208 454		-42 253		214 970	210 772	2 318	2 318	-4 197	-10 450	6 253	4 197
09 02 007	Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder	6 228	256 757		-3 679		259 306	246 093	-10 664	-10 664	-13 213	-20 916	7 703	13 213
09 02 008	Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar	-683	145 502				144 819	144 291	-1 211	-1 211	-528	-4 893	4 365	528
09 02 009	Insatser för vaccinberedskap	6 600	85 000		-6 600		85 000	2 378	-82 622	-82 622	-82 622	-85 172	2 550	82 622
3 Handikappolitik		161	329 632	-1 400	0		328 393	327 757	-1 875	-475	-635	-1 243	608	635
09 03 001	Myndigheten för handikappolitisk samordning	161	20 252				20 413	20 086	-166	-166	-327	-935	608	327
	Bidrag till viss verksamhet för personer med
09 03 002	funktionsnedsättning		126 638	-1 400			125 238	124 930	-1 708	-308	-308	-308	0	308
09 03 003	Bidrag till handikapporganisationer	0	182 742		0		182 742	182 742	0	0	0	0	0	0
4 Stöd till personer med
funktionsnedsättning		235 244	19 911 606	-55 000	-225 123		19 866 727	19 440 269	-471 337	-416 337	-426 458	-1 013 987	587 529	426 458
09 04 001	Personligt ombud	10 112	99 460				109 572	98 684	-776	-776	-10 888	-10 888	0	10 888
09 04 002	Vissa statsbidrag inom handikappområdet	9	227 850	-55 000			172 859	172 806	-55 044	-44	-53	-53	0	53
09 04 003	Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation	515	31 296		-515		31 296	30 805	-491	-491	-491	-1 430	939	491
09 04 004	Bilstöd till personer med funktionshinder	25 079	256 000		-25 079		256 000	259 183	3 183	3 183	3 183	-4 497	7 680	-3 183
09 04 005	Kostnader för statlig assistansersättning	199 529	19 297 000		-199 529		19 297 000	18 878 792	-418 208	-418 208	-418 208	-997 118	578 910	418 208
5 Äldrepolitik		621 562	2 040 380		-612 686		2 049 256	1 810 238	-230 142	-230 142	-239 019	-239 019	0	239 019
09 05 001	Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken	621 562	2 040 380		-612 686		2 049 256	1 810 238	-230 142	-230 142	-239 019	-239 019	0	239 019
6 Socialtjänstpolitik		27 605	995 841	90 000	-84 360		1 029 087	1 073 516	77 675	-12 325	44 429	-36 251	80 680	-44 429
09 06 001	Statens institutionsstyrelse	-60 539	806 796				746 257	794 043	-12 753	-12 753	47 786	-32 894	80 680	-47 786
09 06 002	Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.	88 145	189 045	90 000	-84 360		282 830	279 473	90 428	428	-3 357	-3 357	0	3 357
7 Barnrättspolitik		88	49 296		-265		49 119	48 679	-617	-617	-440	-1 919	1 479	440
09 07 001	Barnombudsmannen	56	18 242				18 298	18 184	-58	-58	-114	-661	547	114
09 07 002	Myndigheten för internationella adoptionsfrågor	-233	14 593				14 360	13 837	-756	-756	-523	-961	438	523
	Insatser för att förverkliga konventionen om barnets
09 07 003	rättigheter i Sverige	265	16 461		-265		16 461	16 657	196	196	196	-298	494	-196

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

8 Forskningspolitik						5 592	418 075			423 667	410 735	-7 340	-7 340	-12 932	-25 474	12 542	12 932
	Forskningsrådet	för	arbetsliv	och	socialvetenskap:
09 08 001	Förvaltning					36	25 175			25 211	24 083	-1 092	-1 092	-1 128	-1 883	755	1 128
	Forskningsrådet	för	arbetsliv	och	socialvetenskap:
09 08 002	Forskning					5 556	392 900			398 456	386 652	-6 248	-6 248	-11 804	-23 591	11 787	11 804
9 Socialstyrelsen						19 151	864 833		-1 203	882 781	829 474	-35 359	-35 359	-53 306	-79 251	25 945	53 306
09 09 001	Socialstyrelsen					19 151	864 833		-1 203	882 781	829 474	-35 359	-35 359	-53 306	-79 251	25 945	53 306
Äldre anslag						25 603	0		-4 166	21 437	921	921	921	-20 517	-20 517	0	20 517
09 18 03 2008	Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa					2 004	0			2 004	1 247	1 247	1 247	-758	-758	0	758
09 13 09 2006	Bidrag till psykiatri och social psykiatri					10 947	0		-4 166	6 781	-1 001	-1 001	-1 001	-7 782	-7 782	0	7 782
09 13 09 2005	Ersättning till talidomidskadade i vissa fall m.m.					4 402	0			4 402	500	500	500	-3 902	-3 902	0	3 902
09 13 06 2001	Ersättning till steriliserade i vissa fall					8 250	0			8 250	175	175	175	-8 075	-8 075	0	8 075
UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp						4 798 366	101 719 373	260 000	-4 213 974	102 563 766	99 933 056	-1 786 317	-2 046 317	-2 630 709	-6 811 611	4 180 902	2 630 709
1 Ersättning vid sjukdom och
handikapp						4 835 550	94 486 877		-4 204 983	95 117 445	92 638 403	-1 848 474	-1 848 474	-2 479 042	-6 434 387	3 955 345	2 479 042
10 01 001	Sjukpenning och rehabilitering m.m.					3 648 772	21 601 948		-2 927 916	22 322 804	20 573 599	-1 028 349	-1 028 349	-1 749 205	-2 645 820	896 615	1 749 205
10 01 002	Aktivitets- och sjukersättningar m.m.					1 137 500	65 962 029		-1 220 802	65 878 727	65 295 193	-666 836	-666 836	-583 534	-3 360 514	2 776 980	583 534
10 01 003	Handikappersättningar					-6 986	1 236 000			1 229 014	1 226 299	-9 701	-9 701	-2 715	-64 515	61 800	2 715
10 01 004	Arbetsskadeersättningar m.m.					53 426	4 638 000		-53 426	4 638 000	4 495 582	-142 418	-142 418	-142 418	-359 968	217 550	142 418
10 01 005	Ersättning för kroppsskador					2 838	48 900		-2 838	48 900	47 730	-1 170	-1 170	-1 170	-3 570	2 400	1 170
	Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och
10 01 006	sjukvård						1 000 000			1 000 000	1 000 000	0	0	0	0	0	0
2 Myndigheter						-37 184	7 232 496	260 000	-8 991	7 446 321	7 294 653	62 157	-197 843	-151 668	-377 225	225 557	151 668
10 02 001	Försäkringskassan					-48 675	7 180 610	260 000		7 391 935	7 255 838	75 228	-184 772	-136 097	-360 097	224 000	136 097
10 02 002	Inspektionen för socialförsäkringen					11 491	51 886		-8 991	54 386	38 815	-13 071	-13 071	-15 571	-17 128	1 557	15 571
UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom						-48 788	41 503 000	137 500	-168 418	41 423 295	41 473 183	-29 817	-167 317	49 889	-2 020 146	2 070 035	-49 889
1 Ersättning vid ålderdom						-48 788	41 041 000		-168 418	40 823 795	40 927 757	-113 243	-113 243	103 962	-1 948 088	2 052 050	-103 962

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

11 01 001	Garantipension till ålderspension	-30 871	18 147 000			18 116 129	18 233 926	86 926	86 926	117 796	-789 554	907 350	-117 796
11 01 002	Efterlevandepensioner till vuxna	-149 285	15 066 000			14 916 715	15 091 258	25 258	25 258	174 543	-578 757	753 300	-174 543
11 01 003	Bostadstillägg till pensionärer	168 418	7 304 000		-168 418	7 304 000	7 091 127	-212 873	-212 873	-212 873	-578 073	365 200	212 873
11 01 004	Äldreförsörjningsstöd	-37 050	524 000			486 950	511 446	-12 554	-12 554	24 495	-1 705	26 200	-24 495
2 Myndigheter			462 000	137 500		599 500	545 426	83 426	-54 074	-54 074	-72 059	17 985	54 074
11 02 001	Pensionsmyndigheten		462 000	137 500		599 500	545 426	83 426	-54 074	-54 074	-72 059	17 985	54 074
UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn		294 470	69 913 019	825 000	-821 819	70 210 671	70 177 422	264 403	-560 597	-33 249	-3 228 497	3 195 248	33 249
12 01 001	Allmänna barnbidrag	-18 002	23 311 000	355 000		23 647 998	23 731 375	420 375	65 375	83 376	-1 082 174	1 165 550	-83 376
12 01 002	Föräldraförsäkring	740 503	32 217 735		-814 808	32 143 430	31 864 971	-352 764	-352 764	-278 460	-1 753 934	1 475 474	278 460
12 01 003	Underhållsstöd	-59 918	1 968 000			1 908 082	2 051 253	83 253	83 253	143 171	-24 109	167 280	-143 171
12 01 004	Bidrag till kostnader för internationella adoptioner	7 010	35 784		-7 010	35 784	27 680	-8 104	-8 104	-8 104	-9 178	1 074	8 104
12 01 005	Barnpension och efterlevandestöd till barn	-43 674	951 000			907 326	964 177	13 177	13 177	56 851	-9 719	66 570	-56 851
12 01 006	Vårdbidrag för funktionshindrade barn	-47 348	2 798 500			2 751 152	2 765 564	-32 936	-32 936	14 412	-113 888	128 300	-14 412
12 01 007	Pensionsrätt för barnår		5 279 000			5 279 000	5 279 000	0	0	0	0	0	0
12 01 008	Bostadsbidrag	-284 102	3 352 000	470 000		3 537 898	3 493 403	141 403	-328 597	-44 495	-235 495	191 000	44 495
UO 13 Integration och jämställdhet		487 674	4 892 844	400 000	-287 442	5 493 076	5 191 665	298 821	-101 179	-301 411	-726 324	424 913	301 411
1 Integration		287 114	4 374 752	400 000	-275 025	4 786 841	4 559 085	184 333	-215 667	-227 756	-649 895	422 139	227 756
13 01 001	Integrationsåtgärder	28 996	48 905		-24 378	53 523	31 895	-17 010	-17 010	-21 627	-21 627	0	21 627
13 01 002	Kommunersättningar vid flyktingmottagande	226 039	4 284 328	400 000	-250 647	4 659 720	4 515 543	231 215	-168 785	-144 177	-565 210	421 033	144 177
13 01 003	Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare		7 000			7 000	102	-6 898	-6 898	-6 898	-7 248	350	6 898
	Ersättning till etableringslotsar och insatser för	vissa
13 01 004	nyanlända invandrare		10 000			10 000		-10 000	-10 000	-10 000	-10 500	500	10 000
13 01 005	Hemutrustningslån	5 442	8 519			13 961	3 097	-5 422	-5 422	-10 864	-11 120	256	10 864
	Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av
13 01 006	tredjelandsmedborgare	26 637	16 000			42 637	8 448	-7 552	-7 552	-34 189	-34 189	0	34 189
2 Diskriminering		2 429	117 998		-303	120 125	117 985	-13	-13	-2 139	-4 913	2 774	2 139
13 02 001	Diskrimineringsombudsmannen	21	93 080		-303	92 798	90 660	-2 420	-2 420	-2 138	-4 912	2 774	2 138

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

13 02 002	Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.	2 409	24 918		0	27 327	27 326	2 408	2 408	-1	-1	0	1
3 Jämställdhet		196 626	400 094		-12 114	584 606	513 095	113 001	113 001	-71 511	-71 511	0	71 511
13 03 001	Särskilda jämställdhetsåtgärder	196 626	400 094		-12 114	584 606	513 095	113 001	113 001	-71 511	-71 511	0	71 511
Äldre anslag		1 504	0		-1	1 504	1 499	1 499	1 499	-5	-5	0	5
13 10 01 2008	Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket	-327	0		-1	-328	-328	-328	-328	0	0	0	0
13 10 05 2008	Ombudsmannen mot etnisk diskriminering	1 160	0			1 160	1 160	1 160	1 160	0	0	0	0
13 10 06 2008	Jämställdhetsombudsmannen	-1 394	0			-1 394	-1 394	-1 394	-1 394	0	0	0	0
	Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell
13 10 07 2008	läggning (HomO)	68	0			68	68	68	68	0	0	0	0
13 10 08 2008	Handikappombudsmannen	610	0			610	610	610	610	0	0	0	0
13 11 01 2004	Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna	1 388	0			1 388	1 383	1 383	1 383	-5	-5	0	5
UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv		12 776 209	88 358 365	125 000	-10 907 236	90 352 338	68 555 687	-19 802 678	-19 927 678	-21 796 651	-25 243 234	3 446 583	21 796 651
1 Arbetsmarknad		12 387 183	87 665 460	125 000	-10 802 998	89 374 645	67 874 302	-19 791 158	-19 916 158	-21 500 344	-24 923 163	3 422 819	21 500 344
14 01 001	Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader	-91 928	5 955 092	25 000		5 888 164	5 851 896	-103 196	-128 196	-36 269	-214 922	178 653	36 269
14 01 002	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	7 174 603	53 705 710		-7 174 603	53 705 710	37 625 710	-16 080 000	-16 080 000	-16 080 000	-18 574 135	2 494 135	16 080 000
	Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program	och
14 01 003	insatser	2 632 953	8 025 400	100 000	-2 480 036	8 278 317	7 169 676	-855 724	-955 724	-1 108 640	-1 108 640	0	1 108 640
14 01 004	Lönebidrag och Samhall m.m.	475 237	15 215 406		-475 237	15 215 406	14 499 629	-715 777	-715 777	-715 777	-1 256 302	540 525	715 777
14 01 005	Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige	1 678	106 088			107 766	107 338	1 250	1 250	-428	-3 611	3 183	428
14 01 006	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013	1 520 031	1 095 000			2 615 031	1 140 034	45 034	45 034	-1 474 997	-1 507 847	32 850	1 474 997
14 01 007	Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering	1 172	27 349		-633	27 887	27 072	-277	-277	-816	-1 636	820	816
14 01 008	Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen	949	55 104			56 053	54 138	-966	-966	-1 915	-3 568	1 653	1 915
14 01 009	Bidrag till administration av grundbeloppet	0	52 008		0	52 008	52 008	0	0	0	0	0	0
14 01 010	Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten		8 303			8 303	8 303	0	0	0	0	0	0
14 01 011	Bidrag till lönegarantiersättning	672 488	3 420 000		-672 488	3 420 000	1 338 498	-2 081 502	-2 081 502	-2 081 502	-2 252 502	171 000	2 081 502
2 Arbetsliv		28 839	692 905		-12 884	708 860	682 243	-10 662	-10 662	-26 617	-50 381	23 764	26 617
14 02 001	Arbetsmiljöverket	17 115	574 612		-349	591 378	578 824	4 212	4 212	-12 554	-31 475	18 921	12 554
14 02 002	Arbetsdomstolen	-2 477	30 210			27 733	28 302	-1 908	-1 908	568	-1 632	2 200	-568

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

14 02 003	Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar					3	92		-1	95	73	-19	-19	-22	-25	3	22
14 02 004	Internationella arbetsorganisationen (ILO)					4 420	32 622		-4 375	32 667	29 039	-3 583	-3 583	-3 628	-4 607	979	3 628
14 02 005	Medlingsinstitutet					9 777	55 369		-8 159	56 987	46 005	-9 364	-9 364	-10 982	-12 643	1 661	10 982
Äldre anslag						360 186	0		-91 354	268 832	-858	-858	-858	-269 691	-269 691	0	269 691
14 22 01 2008	Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006					353 483	0		-91 354	262 129	-893	-893	-893	-263 023	-263 023	0	263 023
14 23 06 2008	Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet					6 703	0			6 703	35	35	35	-6 668	-6 668	0	6 668
UO 15 Studiestöd						751 151	24 106 052	261 761	-1 279 541	23 839 423	22 580 303	-1 525 749	-1 787 510	-1 259 120	-2 340 847	1 081 727	1 259 120
15 01 001	Studiehjälp m.m.					-8 951	3 997 202			3 988 251	4 003 879	6 677	6 677	15 628	-184 232	199 860	-15 628
15 01 002	Studiemedel m.m.					755 059	13 872 561	257 989	-1 264 170	13 621 439	12 346 888	-1 525 673	-1 783 662	-1 274 551	-1 844 475	569 924	1 274 551
15 01 003	Studiemedelsräntor m.m.					-20 625	5 814 992	3 772		5 798 139	5 822 211	7 219	3 447	24 072	-267 078	291 150	-24 072
	Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid
15 01 004	viss föräldrautbildning i teckenspråk					3 137	61 150		-3 137	61 150	57 764	-3 386	-3 386	-3 386	-6 439	3 053	3 386
15 01 005	Bidrag till vissa studiesociala ändamål					-2 317	29 000			26 683	21 708	-7 292	-7 292	-4 974	-6 424	1 450	4 974
15 01 006	Centrala studiestödsnämnden m.m.					21 648	318 155		-9 406	330 398	316 067	-2 088	-2 088	-14 331	-30 231	15 900	14 331
15 01 007	Överklagandenämnden för studiestöd					3 199	12 992		-2 828	13 363	11 787	-1 205	-1 205	-1 576	-1 966	390	1 576
UO 16 Utbildning och universitetsforskning						3 038 021	53 560 766	331 000	-1 287 137	55 642 649	53 233 595	-327 171	-658 171	-2 409 054	-3 039 856	630 802	2 409 054
1 Barn-, ungdoms- och
vuxenutbildning						955 209	11 419 118	313 500	-654 885	12 032 942	11 148 542	-270 576	-584 076	-884 400	-1 165 122	280 722	884 400
16 01 001	Statens skolverk					9 448	314 311		-276	323 482	312 398	-1 913	-1 913	-11 084	-20 513	9 429	11 084
16 01 002	Statens skolinspektion					21 694	336 942		-395	358 241	356 095	19 153	19 153	-2 146	-12 254	10 108	2 146
16 01 003	Specialpedagogiska skolmyndigheten					1 802	700 729			702 531	683 026	-17 703	-17 703	-19 505	-40 527	21 022	19 505
16 01 004	Sameskolstyrelsen					-385	26 553			26 168	25 965	-588	-588	-203	-1 000	797	203
	Utveckling	av skolväsende, förskoleverksamhet				och
16 01 005	skolbarnsomsorg					298 840	906 499	23 500	-198 574	1 030 265	757 069	-149 430	-172 930	-273 196	-300 391	27 195	273 196
16 01 006	Särskilda insatser inom utbildningsområdet					1 196	492 257			493 453	492 688	431	431	-765	-15 533	14 768	765
16 01 007	Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m.					1 892	3 660 000		-1 892	3 660 000	3 657 971	-2 029	-2 029	-2 029	-2 029	0	2 029
	Bidrag	till	viss	verksamhet	motsvarande
	förskoleverksamhet,		skolbarnsomsorg,		grundskola	och
16 01 008	gymnasieskola					37 174	152 112		-32 727	156 558	119 040	-33 072	-33 072	-37 519	-42 082	4 563	37 519
16 01 009	Bidrag till svensk undervisning i utlandet					10 404	97 163		-7 586	99 981	96 352	-811	-811	-3 630	-6 545	2 915	3 630

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

16 01 010	Fortbildning av lärare och förskolepersonal	494 204	1 263 500		-352 204	1 405 500	840 627	-422 873	-422 873	-564 873	-602 778	37 905	564 873
16 01 011	Förstärkning av basfärdigheter	11 594	500 022		-4 094	507 522	497 046	-2 976	-2 976	-10 476	-10 476	0	10 476
16 01 012	Bidrag till vissa studier	-409	15 525			15 116	14 759	-766	-766	-357	-823	466	357
16 01 013	Myndigheten för yrkeshögskolan	19 226	103 953		-17 171	106 007	93 006	-10 947	-10 947	-13 001	-16 120	3 119	13 001
16 01 014	Utveckling av vuxenutbildning m.m.	5 421	7 624		-4 879	8 166	7 427	-197	-197	-740	-969	229	740
16 01 015	Statligt stöd till vuxenutbildning	43 108	2 841 928	290 000	-35 086	3 139 950	3 195 073	353 145	63 145	55 123	-93 083	148 206	-55 123
2 Universitet och högskolor		2 007 085	36 619 517	17 500	-616 417	38 027 685	36 642 290	22 773	5 273	-1 385 394	-1 474 588	89 194	1 385 394
16 02 001	Högskoleverket	4 322	177 045			181 367	176 352	-693	-693	-5 015	-10 326	5 311	5 015
16 02 002	Verket för högskoleservice	-564	19 757			19 193	19 375	-382	-382	183	-410	593	-183
16 02 003	Uppsala universitet: Grundutbildning	130 720	1 398 045	-500	-4 666	1 523 598	1 358 422	-39 623	-39 123	-165 176	-165 176	0	165 176
16 02 004	Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning		1 650 212			1 650 212	1 650 212	0	0	0	0	0	0
16 02 005	Lunds universitet: Grundutbildning	81 498	1 762 940			1 844 438	1 844 438	81 498	81 498	0	0	0	0
16 02 006	Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning	120 000	1 694 820			1 814 820	1 732 820	38 000	38 000	-82 000	-82 000	0	82 000
16 02 007	Göteborgs universitet: Grundutbildning		1 764 834			1 764 834	1 764 834	0	0	0	0	0	0
16 02 008	Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning		1 285 310			1 285 310	1 285 310	0	0	0	0	0	0
16 02 009	Stockholms universitet: Grundutbildning	248 059	1 641 576		-99 839	1 789 797	1 537 131	-104 445	-104 445	-252 666	-252 666	0	252 666
16 02 010	Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning		1 335 642			1 335 642	1 335 642	0	0	0	0	0	0
16 02 011	Umeå universitet: Grundutbildning	101 650	1 209 598			1 311 248	1 246 469	36 871	36 871	-64 779	-64 779	0	64 779
16 02 012	Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning		903 571			903 571	903 571	0	0	0	0	0	0
16 02 013	Linköpings universitet: Grundutbildning	144 650	1 294 723		-19 940	1 419 433	1 340 424	45 701	45 701	-79 009	-79 009	0	79 009
16 02 014	Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning		670 239			670 239	670 239	0	0	0	0	0	0
16 02 015	Karolinska institutet: Grundutbildning	10 285	700 692			710 977	639 817	-60 875	-60 875	-71 160	-71 160	0	71 160
16 02 016	Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning		1 131 761			1 131 761	1 131 761	0	0	0	0	0	0
16 02 017	Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning	42 034	1 079 314			1 121 348	1 121 348	42 034	42 034	0	0	0	0
16 02 018	Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning		930 727			930 727	930 727	0	0	0	0	0	0
16 02 019	Luleå tekniska universitet: Grundutbildning	125 196	630 519		-66 956	688 760	586 611	-43 908	-43 908	-102 149	-102 149	0	102 149
16 02 020	Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning		310 169			310 169	310 169	0	0	0	0	0	0
16 02 021	Karlstads universitet: Grundutbildning	34 881	594 676			629 557	612 500	17 824	17 824	-17 057	-17 057	0	17 057
16 02 022	Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning		187 114			187 114	187 114	0	0	0	0	0	0
16 02 023	Linnéuniversitetet: Grundutbildning		959 394			959 394	915 628	-43 766	-43 766	-43 766	-43 766	0	43 766

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

16 02 024	Linnéuniversitetet: Forskning och forskarutbildning		262 170			262 170	262 170	0	0	0	0	0	0
16 02 025	Örebro universitet: Grundutbildning	67 255	666 268		-6 365	727 158	685 709	19 441	19 441	-41 449	-41 449	0	41 449
16 02 026	Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning		203 492			203 492	203 492	0	0	0	0	0	0
16 02 027	Mittuniversitetet: Grundutbildning	86 459	520 997		-35 547	571 910	571 910	50 913	50 913	0	0	0	0
16 02 028	Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning		187 143			187 143	187 143	0	0	0	0	0	0
16 02 029	Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning		302 439			302 439	302 439	0	0	0	0	0	0
16 02 030	Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning		79 508			79 508	79 508	0	0	0	0	0	0
16 02 031	Malmö högskola: Grundutbildning	75 798	874 284		-907	949 175	871 920	-2 364	-2 364	-77 255	-77 255	0	77 255
16 02 032	Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning		100 254			100 254	100 254	0	0	0	0	0	0
16 02 033	Mälardalens högskola: Grundutbildning	111 873	594 417		-54 474	651 816	568 825	-25 592	-25 592	-82 991	-82 991	0	82 991
16 02 034	Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning		73 826			73 826	73 826	0	0	0	0	0	0
16 02 035	Dans- och cirkushögskolan: Grundutbildning		49 326			49 326	49 326	0	0	0	0	0	0
16 02 036	Dramatiska institutet: Grundutbildning		83 513			83 513	83 513	0	0	0	0	0	0
16 02 037	Gymnastik- och idrottshögskolan: Grundutbildning		51 283			51 283	51 283	0	0	0	0	0	0
16 02 038	Högskolan i Borås: Grundutbildning		437 134	3 500		440 634	440 634	3 500	0	0	0	0	0
16 02 039	Högskolan Dalarna: Grundutbildning		435 285			435 285	435 285	0	0	0	0	0	0
16 02 040	Högskolan på Gotland: Grundutbildning		136 699			136 699	136 699	0	0	0	0	0	0
16 02 041	Högskolan i Gävle: Grundutbildning	50 370	411 635		-10 544	451 461	428 517	16 882	16 882	-22 944	-22 944	0	22 944
16 02 042	Högskolan i Halmstad: Grundutbildning		368 365			368 365	368 365	0	0	0	0	0	0
16 02 043	Högskolan Kristianstad: Grundutbildning	54 219	343 941		-21 308	376 852	353 427	9 486	9 486	-23 425	-23 425	0	23 425
16 02 044	Högskolan i Skövde: Grundutbildning	44 744	315 656	3 500	-14 273	349 627	302 883	-12 773	-16 273	-46 744	-46 744	0	46 744
16 02 045	Högskolan Väst: Grundutbildning	16 066	340 056	3 500		359 622	348 306	8 250	4 750	-11 316	-11 316	0	11 316
16 02 046	Konstfack: Grundutbildning		130 347			130 347	130 347	0	0	0	0	0	0
16 02 047	Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning		59 619			59 619	59 619	0	0	0	0	0	0
16 02 048	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning		136 230			136 230	136 230	0	0	0	0	0	0
16 02 049	Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning		18 376			18 376	18 376	0	0	0	0	0	0
16 02 050	Södertörns högskola: Grundutbildning	48 651	373 098		-15 704	406 045	379 107	6 009	6 009	-26 938	-26 938	0	26 938
16 02 051	Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning		29 585			29 585	29 345	-240	-240	-240	-240	0	240
16 02 052	Försvarshögskolan: Grundutbildning		22 695			22 695	22 695	0	0	0	0	0	0
16 02 053	Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.	63 352	2 614 268	7 500	-54 257	2 630 863	2 579 465	-34 803	-42 303	-51 399	-129 827	78 428	51 399
16 02 054	Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.	345 454	412 906		-211 638	546 722	429 260	16 354	16 354	-117 463	-122 325	4 862	117 463

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

		Ingående												Utgående
		ramöverförings				Medgivna	Totalt		Skillnad mot	Skillnad mot	Skillnad mot	Skillnad mot	Anslags-	ramöverförings
		belopp	Statsbudget	Tilläggsbudget	Indragning	överskridanden	tilldelade	Utfall	statsbudget	anvisade	tilldelade	tillgängliga	kredit	belopp
							medel			medel	medel	medel
		(IB)	(SB)	(TB)	(ID)	(MÖ)	(IB+SB+TB+ID+			(SB+TB)		1)
							MÖ)
	Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa
16 02 055	högskolor		479 485				479 485	479 485	0	0	0	0	0	0
16 02 056	Ersättningar för klinisk utbildning och forskning	112	2 172 539				2 172 651	2 172 015	-524	-524	-636	-636	0	636
3 Forskning		33 633	5 419 403		-11 116		5 441 920	5 373 502	-45 901	-45 901	-68 418	-326 222	257 804	68 418
16 03 001	Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation	1 632	4 499 831				4 501 463	4 454 990	-44 841	-44 841	-46 473	-271 465	224 992	46 473
16 03 002	Vetenskapsrådet: Förvaltning	-505	115 211				114 706	112 480	-2 731	-2 731	-2 226	-5 682	3 456	2 226
16 03 003	Rymdforskning	-1 862	196 982				195 120	190 341	-6 641	-6 641	-4 778	-14 627	9 849	4 778
16 03 004	Institutet för rymdfysik	-1 338	47 773				46 435	47 824	51	51	1 389	-44	1 433	-1 389
16 03 005	Kungl. biblioteket	-4 636	320 090				315 454	320 803	713	713	5 348	-4 255	9 603	-5 348
16 03 006	Polarforskningssekretariatet	402	31 163				31 565	24 073	-7 090	-7 090	-7 493	-9 051	1 558	7 493
16 03 007	Sunet		42 146				42 146	42 146	0	0	0	-2 107	2 107	0
16 03 008	Centrala etikprövningsnämnden	72	8 915				8 987	5 478	-3 437	-3 437	-3 509	-3 776	267	3 509
16 03 009	Regionala etikprövningsnämnder	11 745	39 001		-10 734		40 013	31 451	-7 550	-7 550	-8 561	-9 551	990	8 561
16 03 010	Särskilda utgifter för forskningsändamål	28 122	118 291		-382		146 031	143 915	25 624	25 624	-2 115	-5 664	3 549	2 115
4 Vissa gemensamma ändamål		7 080	102 728		-4 720		105 087	96 268	-6 460	-6 460	-8 819	-11 901	3 082	8 819
16 04 001	Internationella programkontoret för utbildningsområdet	1 015	57 016				58 031	55 262	-1 754	-1 754	-2 770	-4 480	1 710	2 770
16 04 002	Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.	3 131	33 826		-2 132		34 825	32 426	-1 400	-1 400	-2 399	-3 414	1 015	2 399
	Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och
16 04 003	forskning	2 933	11 886		-2 588		12 231	8 580	-3 306	-3 306	-3 650	-4 007	357	3 650
Äldre anslag		35 015	0				35 015	-27 007	-27 007	-27 007	-62 022	-62 022	0	62 022
16 01 016 2009	Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning	5 144	0				5 144	-262	-262	-262	-5 406	-5 406	0	5 406
16 01 017 2009	Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning	-117 019	0				-117 019	-117 019	-117 019	-117 019	0	0	0	0
16 02 023 2009	Växjö universitet: Grundutbildning	36 117	0				36 117	36 117	36 117	36 117	0	0	0	0
16 02 033 2009	Högskolan i Kalmar: Grundutbildning	64 916	0				64 916	43 000	43 000	43 000	-21 916	-21 916	0	21 916
16 25 02 2008	Myndigheten för skolutveckling	397	0				397		0	0	-397	-397		397
	Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre
16 25 78 2008	utbildning	20 256	0				20 256	1 768	1 768	1 768	-18 488	-18 488	0	18 488
16 25 84 2008	Avvecklingsmyndigheten för skolmyndigheter m.m.	25 202	0				25 202	9 388	9 388	9 388	-15 815	-15 815	0	15 815

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid		120 384	11 362 087	500	-34 102	11 448 869	11 337 851	-24 236	-24 736	-111 019	-209 418	98 399	111 019
1 Kulturområdesövergripande
verksamhet		17 246	579 196		-21	596 421	564 513	-14 683	-14 683	-31 908	-44 121	12 213	31 908
17 01 001	Statens kulturråd	1 242	49 612			50 854	49 893	281	281	-961	-2 449	1 488	961
	Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt
17 01 002	internationellt kulturutbyte och samarbete	827	210 885		-17	211 695	209 880	-1 005	-1 005	-1 815	-7 739	5 924	1 815
17 01 003	Skapande skola	0	111 971			111 971	107 050	-4 921	-4 921	-4 921	-8 280	3 359	4 921
	Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning	av
17 01 004	kulturpolitiska medel		158 687			158 687	158 687	0	0	0	0	0	0
17 01 005	Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet	380	38 143		-4	38 519	37 962	-181	-181	-557	-1 702	1 145	557
17 01 006	Stöd till icke-statliga kulturlokaler	14 797	9 898			24 695	1 042	-8 856	-8 856	-23 654	-23 951	297	23 654
2 Teater, dans och musik		5 821	1 988 439			1 994 260	1 987 158	-1 281	-1 281	-7 102	-11 857	4 755	7 102
	Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus,
	Svenska rikskonserter, Drottningholms slottsteater	och
17 02 001	Voksenåsen		1 017 719			1 017 719	1 017 719	0	0	0	0	0	0
	Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och
17 02 002	lokala teater-, dans- och musikinstitutioner	37	812 217			812 254	810 638	-1 579	-1 579	-1 616	-1 616	0	1 616
17 02 003	Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål	5 784	158 503			164 287	158 801	298	298	-5 486	-10 241	4 755	5 486
3 Litteraturen, läsandet och språket		1 321	315 148			316 469	311 269	-3 879	-3 879	-5 201	-8 970	3 769	5 201
17 03 001	Bidrag till biblioteksverksamhet	31	49 107			49 138	48 738	-369	-369	-400	-400	0	400
17 03 002	Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter	103	124 182			124 285	120 647	-3 535	-3 535	-3 638	-3 638	0	3 638
17 03 003	Talboks- och punktskriftsbiblioteket	829	74 310			75 139	74 709	399	399	-430	-2 659	2 229	430
	Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation	och
17 03 004	litteratur		16 229			16 229	16 229	0	0	0	0	0	0
17 03 005	Institutet för språk- och folkminnen	359	51 320			51 679	50 946	-374	-374	-733	-2 273	1 540	733
4 Bildkonst, arkitektur, form och
design		358	95 365		-1	95 722	94 478	-887	-887	-1 244	-4 105	2 861	1 244
17 04 001	Statens konstråd	-182	7 825			7 643	7 837	12	12	193	-42	235	-193
17 04 002	Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön	74	34 626			34 700	33 696	-930	-930	-1 003	-2 042	1 039	1 003
17 04 003	Nämnden för hemslöjdsfrågor	46	2 225			2 271	2 269	44	44	-3	-70	67	3
17 04 004	Främjande av hemslöjden	401	23 016		-1	23 417	23 209	193	193	-208	-898	690	208
17 04 005	Bidrag till bild- och formområdet	18	27 673			27 691	27 467	-206	-206	-224	-1 054	830	224

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

5 Kulturskaparnas villkor		6 350	341 674	-4 005	344 019	342 642	968	968	-1 378	-11 508	10 130	1 378
17 05 001	Konstnärsnämnden	196	17 506		17 702	17 175	-331	-331	-527	-1 052	525	527
17 05 002	Ersättningar och bidrag till konstnärer	6 154	324 168	-4 005	326 317	325 467	1 299	1 299	-851	-10 456	9 605	851
6 Arkiv		1 099	351 959		353 058	344 333	-7 626	-7 626	-8 724	-22 546	13 822	8 724
17 06 001	Riksarkivet	1 099	345 553		346 652	337 927	-7 626	-7 626	-8 724	-22 546	13 822	8 724
17 06 002	Bidrag till regional arkivverksamhet	0	6 406		6 406	6 406	0	0	0	0	0	0
7 Kulturmiljö		11 578	921 422	-6 349	926 651	925 347	3 925	3 925	-1 305	-15 148	13 843	1 305
17 07 001	Riksantikvarieämbetet	12 516	209 704	-6 349	215 871	214 107	4 403	4 403	-1 764	-8 055	6 291	1 764
17 07 002	Bidrag till kulturmiljövård	-938	251 718		250 780	251 239	-479	-479	459	-7 093	7 552	-459
17 07 003	Kyrkoantikvarisk ersättning		460 000		460 000	460 000	0	0	0	0	0	0
8 Museer och utställningar		24 904	1 511 649	-6 759	1 529 794	1 509 072	-2 577	-2 577	-20 722	-52 638	31 916	20 722
17 08 001	Centrala museer: Myndigheter	14 604	977 636	-1 898	990 341	974 136	-3 500	-3 500	-16 205	-45 355	29 150	16 205
17 08 002	Centrala museer: Stiftelser		234 574		234 574	234 574	0	0	0	0	0	0
17 08 003	Bidrag till regionala museer	92	164 209		164 301	162 753	-1 456	-1 456	-1 548	-1 548	0	1 548
17 08 004	Bidrag till vissa museer	1 000	42 947	-1 000	42 947	41 947	-1 000	-1 000	-1 000	-1 000	0	1 000
17 08 005	Riksutställningar	9 998	47 143	-3 781	53 360	51 166	4 023	4 023	-2 194	-3 608	1 414	2 194
17 08 006	Forum för levande historia	-870	45 060		44 190	44 496	-564	-564	305	-1 047	1 352	-305
	Statliga utställningsgarantier och inköp	av vissa
17 08 007	kulturföremål	80	80	-80	80		-80	-80	-80	-80	0	80
9 Trossamfund		935	55 116		56 051	55 200	84	84	-851	-2 558	1 707	851
17 09 001	Nämnden för statligt stöd till trossamfund	-343	4 884		4 541	4 705	-179	-179	164	-36	200	-164
17 09 002	Stöd till trossamfund	1 278	50 232		51 510	50 495	263	263	-1 016	-2 523	1 507	1 016
10 Film		3	310 824	-3	310 824	310 814	-10	-10	-10	-10	0	10
17 10 001	Filmstöd	3	310 824	-3	310 824	310 814	-10	-10	-10	-10	0	10
11 Medier		1 187	34 431	-1 214	34 403	33 991	-440	-440	-412	-903	491	412
17 11 001	Statens biografbyrå	-28	9 840		9 812	10 094	254	254	282	-209	491	-282

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

17 11 002	Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland	1 169	21 963		-1 169	21 963	21 373	-590	-590	-590	-590	0	590
	Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska
17 11 003	utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete	45	466		-45	466	362	-104	-104	-104	-104	0	104
17 11 004	Forskning och dokumentation om medieutvecklingen		2 162			2 162	2 162	0	0	0	0	0	0
12 Ungdomspolitik		1 208	128 063	500	-740	129 031	125 131	-2 932	-3 432	-3 900	-4 702	802	3 900
17 12 001	Ungdomsstyrelsen	468	26 703	500		27 671	27 010	307	-193	-662	-1 464	802	662
17 12 002	Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet	740	101 360		-740	101 360	98 121	-3 239	-3 239	-3 239	-3 239	0	3 239
13 Folkrörelsepolitik		42 674	1 328 201		-10 674	1 360 201	1 337 530	9 329	9 329	-22 671	-23 415	744	22 671
17 13 001	Stöd till idrotten	325	1 204 851		-325	1 204 851	1 204 277	-574	-574	-574	-574	0	574
17 13 002	Bidrag till allmänna samlingslokaler	41 550	32 164		-9 550	64 164	43 874	11 710	11 710	-20 290	-20 290	0	20 290
17 13 003	Bidrag för kvinnors organisering	799	28 163		-799	28 163	28 034	-129	-129	-129	-129	0	129
17 13 004	Stöd till friluftsorganisationer		24 785			24 785	24 345	-440	-440	-440	-1 184	744	440
17 13 005	Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer		15 000			15 000	14 613	-387	-387	-387	-387	0	387
17 13 006	Insatser för den ideella sektorn		23 238			23 238	22 387	-851	-851	-851	-851	0	851
14 Folkbildning		1 587	3 355 740		-1 587	3 355 741	3 351 393	-4 347	-4 347	-4 348	-4 348	0	4 348
17 14 001	Bidrag till folkbildningen		3 260 013			3 260 013	3 260 013	0	0	0	0	0	0
17 14 002	Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen	1 587	79 957		-1 587	79 958	75 610	-4 347	-4 347	-4 348	-4 348	0	4 348
17 14 003	Bidrag till kontakttolkutbildning		15 770			15 770	15 770	0	0	0	0	0	0
15 Tillsyn av spelmarknaden		3 827	44 860		-2 527	46 160	44 917	57	57	-1 243	-2 589	1 346	1 243
17 15 001	Lotteriinspektionen	3 827	44 860		-2 527	46 160	44 917	57	57	-1 243	-2 589	1 346	1 243
Äldre anslag		287	0		-223	64	64	64	64	0	0	0	0
17 01 007 2009	Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet	223			-223	0	0	0	0	0	0		0
17 28 23 2008	Svenskt biografiskt lexikon	64	0			64	64	64	64	0	0	0	0
UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik		323 249	1 545 695	45 000	-169 887	1 744 057	1 559 188	13 493	-31 507	-184 869	-231 181	46 312	184 869
1 Bostadsmarknad		89 966	618 754	44 000	-146 297	606 423	466 696	-152 058	-196 058	-139 727	-153 865	14 138	139 727

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

18 01 001	Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader	4 435	17 724		-3 927	18 233	13 321	-4 403	-4 403	-4 912	-5 444	532	4 912
18 01 002	Omstrukturering av kommunala bostadsföretag	105 937	97 500	-22 000	-105 937	75 500	11 450	-86 050	-64 050	-64 050	-64 050	0	64 050
18 01 003	Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad	36 433	50 000	-28 000	-36 433	22 000	815	-49 185	-21 185	-21 185	-21 185	0	21 185
18 01 004	Räntebidrag m.m.	-56 839	453 530	94 000		490 691	441 111	-12 419	-106 419	-49 580	-63 186	13 606	49 580
2 Hållbart samhällsbyggande		28 191	745 599		-7 886	765 904	748 314	2 715	2 715	-17 590	-39 958	22 368	17 590
18 02 001	Boverket	10 580	198 991		-3 558	206 013	198 143	-848	-848	-7 870	-13 840	5 970	7 870
18 02 002	Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder	468	32 802		-468	32 802	33 511	709	709	709	-275	984	-709
18 02 003	Statens geotekniska institut	3 863	31 929		-2 946	32 846	32 194	265	265	-652	-1 610	958	652
18 02 004	Lantmäteriet	12 179	473 377		-56	485 501	476 531	3 154	3 154	-8 970	-23 171	14 201	8 970
18 02 005	Statens va-nämnd	1 100	8 500		-858	8 742	7 936	-564	-564	-806	-1 061	255	806
3 Konsumentpolitik		4 007	181 342	1 000	-1 285	185 064	180 212	-1 130	-2 130	-4 852	-14 658	9 806	4 852
18 03 001	Marknadsdomstolen	85	9 730			9 815	9 540	-190	-190	-275	-567	292	275
18 03 002	Konsumentverket	3 359	107 432		-100	110 691	108 039	607	607	-2 652	-10 172	7 520	2 652
18 03 003	Allmänna reklamationsnämnden	-81	27 999	1 000		28 918	27 403	-596	-1 596	-1 515	-2 355	840	1 515
18 03 004	Fastighetsmäklarnämnden	-541	14 348			13 807	13 921	-427	-427	114	-516	630	-114
18 03 005	Åtgärder på konsumentområdet	1 185	17 459		-1 185	17 459	16 934	-525	-525	-525	-1 049	524	525
18 03 006	Bidrag till miljömärkning av produkter		4 374			4 374	4 374	0	0	0	0	0	0
Äldre anslag		201 084	0		-14 418	186 666	163 966	163 966	163 966	-22 700	-22 700	0	22 700
18 31 10 2008	Fonden för fukt- och mögelskador	21 418	0		-14 418	7 000	581	581	581	-6 419	-6 419	0	6 419
18 31 11 2006	Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder	179 666	0			179 666	163 386	163 386	163 386	-16 280	-16 280	0	16 280
UO 19 Regional tillväxt		1 778 453	3 419 701		-1 298 189	3 899 964	3 178 532	-241 169	-241 169	-721 433	-1 038 462	317 029	721 433
19 01 001	Regionala tillväxtåtgärder	6 009	1 495 837		-16 928	1 484 918	1 386 246	-109 591	-109 591	-98 672	-248 258	149 586	98 672
19 01 002	Transportbidrag	137 402	498 864		-137 402	498 864	365 851	-133 013	-133 013	-133 013	-157 956	24 943	133 013
	Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden	2007-
19 01 003	2013	1 213 517	1 425 000		-1 082 357	1 556 160	1 410 058	-14 942	-14 942	-146 102	-288 602	142 500	146 102

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

Äldre anslag		421 525	0		-61 503	360 022	16 377	16 377	16 377	-343 645	-343 645	0	343 645
	Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden	2000-
19 33 05 2008	2006	160 022	0			160 022	-2 044	-2 044	-2 044	-162 066	-162 066	0	162 066
19 33 06 2006	Insatser med anledning av försvarsomställningen	261 503	0		-61 503	200 000	18 421	18 421	18 421	-181 579	-181 579	0	181 579
UO 20 Allmän miljö- och naturvård		1 377 999	5 244 593	3 500	-390 215	6 235 878	5 161 406	-83 187	-86 687	-1 074 472	-1 139 044	64 572	1 074 472
1 Miljöpolitik		620 122	4 702 595	3 500	-275 512	5 050 705	4 394 470	-308 125	-311 625	-656 235	-704 547	48 312	656 235
20 01 001	Naturvårdsverket	10 937	349 143		-866	359 214	348 145	-998	-998	-11 069	-21 543	10 474	11 069
20 01 002	Miljöövervakning m.m.	6 486	304 093		-6 486	304 093	302 512	-1 581	-1 581	-1 581	-10 704	9 123	1 581
20 01 003	Åtgärder för biologisk mångfald	13 142	1 777 297		-13 142	1 777 297	1 748 294	-29 003	-29 003	-29 003	-29 003	0	29 003
20 01 004	Sanering och återställning av förorenade områden	375 407	594 518	-3 500	-218 407	748 018	414 149	-180 369	-176 869	-333 869	-333 869	0	333 869
20 01 005	Miljöforskning	275	90 601			90 876	90 446	-155	-155	-430	-430	0	430
20 01 006	Kemikalieinspektionen	-2 739	163 854			161 115	156 033	-7 821	-7 821	-5 082	-9 998	4 916	5 082
20 01 007	Internationellt miljösamarbete	6 060	67 793	7 000	-6 060	74 793	73 190	5 397	-1 603	-1 603	-3 637	2 034	1 603
20 01 008	Stockholms internationella miljöinstitut		11 928			11 928	11 928	0	0	0	-358	358	0
20 01 009	Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut	27 639	266 468		-6 779	287 327	278 745	12 277	12 277	-8 582	-16 576	7 994	8 582
20 01 010	Klimatanpassning	26 432	117 000			143 432	137 674	20 674	20 674	-5 758	-9 268	3 510	5 758
20 01 011	Inspire		50 000			50 000	47 978	-2 022	-2 022	-2 022	-3 522	1 500	2 022
20 01 012	Havsmiljö	8 802	369 800		-8 802	369 800	359 421	-10 379	-10 379	-10 379	-10 379	0	10 379
20 01 013	Insatser för internationella klimatinvesteringar	4 988	280 100		-4 988	280 100	271 965	-8 135	-8 135	-8 135	-16 538	8 403	8 135
	Internationellt miljö- och kärnsäkerhetssamarbete	med
20 01 014	Ryssland	9 022	60 000		-9 022	60 000	56 528	-3 472	-3 472	-3 472	-3 472	0	3 472
20 01 015	Hållbara städer	133 670	200 000		-959	332 711	97 461	-102 539	-102 539	-235 250	-235 250	0	235 250
2 Miljöforskning		2 834	541 998			544 832	538 817	-3 181	-3 181	-6 014	-22 274	16 260	6 014
	Forskningsrådet för miljö, areella näringar	och
20 02 001	samhällsbyggande: Förvaltningskostnader	386	45 760			46 146	44 182	-1 578	-1 578	-1 964	-3 337	1 373	1 964
	Forskningsrådet för miljö, areella näringar	och
20 02 002	samhällsbyggande: Forskning	2 448	496 238			498 686	494 636	-1 602	-1 602	-4 050	-18 937	14 887	4 050
Äldre anslag		755 044	0		-114 703	640 341	228 118	228 118	228 118	-412 223	-412 223	0	412 223
20 01 011 2009	Miljöbilspremie	86 091	0		-36 091	50 000	40 970	40 970	40 970	-9 030	-9 030	0	9 030
20 34 10 2008	Stöd till klimatinvesteringar	668 953	0		-78 612	590 341	187 148	187 148	187 148	-403 193	-403 193	0	403 193

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

UO 21 Energi		1 812 158	3 157 051		-231 873	4 737 336	2 704 458	-452 593	-452 593	-2 032 878	-2 069 879	37 001	2 032 878
21 01 001	Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader	7 359	236 734		-6 285	237 808	230 837	-5 897	-5 897	-6 971	-14 073	7 102	6 971
21 01 002	Regionala och lokala insatser för energieffektivisering m.m.	36 772	140 000		-16 772	160 000	135 235	-4 765	-4 765	-24 765	-24 765	0	24 765
21 01 003	Insatser för uthållig energianvändning	73 766	105 119		-12 766	166 119	101 874	-3 245	-3 245	-64 245	-64 245	0	64 245
21 01 004	Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft	65 623	70 000			135 623	107 125	37 125	37 125	-28 498	-28 498	0	28 498
21 01 005	Energiforskning	703 539	1 331 736		-30 675	2 004 599	1 062 391	-269 345	-269 345	-942 208	-942 208	0	942 208
	Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av
21 01 006	Barsebäcksverket	5 449	197 000		-5 449	197 000	186 191	-10 809	-10 809	-10 809	-30 509	19 700	10 809
21 01 007	Planeringsstöd för vindkraft m.m.	51 808	40 000		-3 690	88 118	35 658	-4 342	-4 342	-52 460	-52 460	0	52 460
21 01 008	Stöd för konvertering från direktverkande elvärme m.m.	604 081	280 500		-154 081	730 500	127 749	-152 751	-152 751	-602 751	-602 751	0	602 751
21 01 009	Stöd för installation av solvärme	35 261	24 000			59 261	16 421	-7 579	-7 579	-42 840	-42 840	0	42 840
21 01 010	Energimarknadsinspektionen: Förvaltningskostnader	6 653	89 962		-2 153	94 462	86 686	-3 276	-3 276	-7 776	-10 475	2 699	7 776
21 01 011	Energiteknik	101 884	122 000			223 884	108 496	-13 504	-13 504	-115 389	-115 389	0	115 389
21 01 012	Elberedskap		250 000			250 000	235 224	-14 776	-14 776	-14 776	-22 276	7 500	14 776
21 01 013	Energieffektiviseringsprogram		270 000			270 000	209 990	-60 010	-60 010	-60 010	-60 010	0	60 010
Äldre anslag		119 962	0			119 962	60 581	60 581	60 581	-59 381	-59 381	0	59 381
21 01 008 2009	Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler	43 478	0			43 478	5 182	5 182	5 182	-38 296	-38 296	0	38 296
	Stöd för installation av energieffektiva fönster m.m.	i
21 01 011 2009	småhus	21 371	0			21 371	445	445	445	-20 926	-20 926	0	20 926
21 35 07 2004	Introduktion av ny energiteknik	55 112	0			55 112	54 954	54 954	54 954	-159	-159	0	159
UO 22 Kommunikationer		1 492 617	40 056 327	523 000	-316 631	41 755 314	39 784 317	-272 010	-795 010	-1 970 997	-5 690 877	3 719 880	1 970 997
1 Transportpolitik		1 404 171	39 607 112	523 000	-247 062	41 287 221	39 443 434	-163 678	-686 678	-1 843 787	-5 555 051	3 711 264	1 843 787
22 01 001	Vägverket: Administration	19 036	234 609		-1 787	251 859	228 761	-5 848	-5 848	-23 097	-30 135	7 038	23 097
22 01 002	Väghållning	870 975	20 645 765	15 700	-206 170	21 326 271	20 249 645	-396 120	-411 820	-1 076 626	-3 056 342	1 979 716	1 076 626
22 01 003	Banverket: Administration	11 911	189 875		-4 924	196 862	190 144	269	269	-6 718	-12 415	5 697	6 718
22 01 004	Banhållning	416 134	14 942 033	16 500	-15 312	15 359 355	15 040 805	98 772	82 272	-318 550	-1 800 433	1 481 883	318 550
22 01 005	Trafikverket		1 159 707	-5 000		1 154 707	1 123 576	-36 131	-31 131	-31 131	-65 922	34 791	31 131
22 01 006	Ersättning för sjöräddning, fritidsbåtsändamål m.m.		143 308	800		144 108	143 308	0	-800	-800	-800	0	800

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

22 01 007	Ersättning till viss kanaltrafik m.m.		62 284			62 284	62 284	0	0	0	0	0	0
22 01 008	Sjöfartsregistret	108	6 187			6 295	6 295	108	108	-1	-187	186	1
22 01 009	Rederinämnden: Administration	905	2 126			3 031	2 073	-53	-53	-959	-1 023	64	959
22 01 010	Driftbidrag till icke statliga flygplatser		103 013			103 013	103 013	0	0	0	0	0	0
22 01 011	Rikstrafiken: Administration	2 018	27 983		-1 211	28 790	23 150	-4 833	-4 833	-5 640	-6 479	839	5 640
22 01 012	Trafikavtal	27 290	831 000		-7 758	850 532	819 455	-11 545	-11 545	-31 077	-114 177	83 100	31 077
22 01 013	Viss internationell verksamhet	-119	27 485			27 366	27 368	-117	-117	2	-2 746	2 748	-2
22 01 014	Statens väg- och transportforskningsinstitut	16	40 371			40 387	40 387	16	16	0	-1 211	1 211	0
22 01 015	Statens institut för kommunikationsanalys	2 194	14 209		-537	15 866	15 704	1 495	1 495	-162	-588	426	162
	Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska
22 01 016	nätverk	11 547	348 500	490 000		850 047	536 488	187 988	-302 012	-313 559	-348 408	34 849	313 559
22 01 017	Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m.	22 831	274 000		-9 364	287 467	261 700	-12 300	-12 300	-25 767	-52 167	26 400	25 767
22 01 018	Transportstyrelsen	19 324	509 657	5 000		533 981	533 295	23 638	18 638	-686	-51 652	50 966	686
22 01 019	Trafikanalys		45 000			45 000	35 984	-9 016	-9 016	-9 016	-10 366	1 350	9 016
2 Politiken för
informationssamhället		63 763	449 215		-58 885	454 093	335 318	-113 897	-113 897	-118 775	-127 391	8 616	118 775
	Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa
22 02 001	myndighetsuppgifter	454	38 456			38 910	37 913	-543	-543	-997	-2 151	1 154	997
22 02 002	Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade	48 476	148 749		-44 020	153 205	130 156	-18 593	-18 593	-23 049	-27 511	4 462	23 049
22 02 003	Grundläggande betaltjänster	12 768	49 000		-12 800	48 968	48 664	-336	-336	-304	-304	0	304
22 02 004	Informationsteknik: Telekommunikation m.m.	2 065	18 010		-2 065	18 010	5 295	-12 715	-12 715	-12 715	-12 715	0	12 715
22 02 005	Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation		195 000			195 000	113 290	-81 710	-81 710	-81 710	-84 710	3 000	81 710
Äldre anslag		24 684	0		-10 684	14 000	5 565	5 565	5 565	-8 435	-8 435	0	8 435
	Ersättning till Statens järnvägar för kostnader i samband
22 36 05 2003	med utdelning från AB Swedcarrier m.m.	24 684	0		-10 684	14 000	5 565	5 565	5 565	-8 435	-8 435	0	8 435
UO 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel		5 040 470	19 082 120	54 900	-323 604	23 853 886	17 447 407	-1 634 713	-1 689 613	-6 406 479	-6 927 528	521 049	6 406 479
23 01 001	Skogsstyrelsen	8 797	345 137			353 934	346 130	993	993	-7 805	-18 159	10 354	7 805
23 01 002	Insatser för skogsbruket	228 862	219 222	-15 000	-1 259	431 825	371 868	152 646	167 646	-59 957	-61 314	1 357	59 957
23 01 003	Internationellt skogssamarbete		1 397			1 397	1 247	-150	-150	-150	-192	42	150
23 01 004	Statens veterinärmedicinska anstalt	2 329	117 525			119 854	117 342	-183	-183	-2 512	-6 038	3 526	2 512

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

23 01 005	Bidrag till distriktsveterinärorganisationen						104 102				104 102	104 102	0	0	0	-3 120	3 120	0
23 01 006	Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder					161	14 708		-161		14 708	14 714	6	6	6	-435	441	-6
23 01 007	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar					-13 656	150 349	107 000		0	243 693	217 209	66 860	-40 140	-26 484	-30 994	4 510	26 484
23 01 008	Ersättningar för viltskador m.m.					-9 040	51 778	4 544	-386		46 896	41 845	-9 933	-14 477	-5 050	-6 453	1 403	5 050
23 01 009	Statens jordbruksverk					-6 677	408 889				402 212	392 927	-15 962	-15 962	-9 285	-21 961	12 676	9 285
23 01 010	Bekämpande av växtsjukdomar					0	6 000	2 000			8 000	7 978	1 978	-22	-22	-202	180	22
23 01 011	Gårdsstöd och djurbidrag m.m.					78 758	8 174 757				8 253 515	7 119 408	-1 055 349	-1 055 349	-1 134 107	-1 379 350	245 243	1 134 107
23 01 012	Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter					277 886	1 007 504		-277 888		1 007 502	471 165	-536 339	-536 339	-536 337	-566 562	30 225	536 337
23 01 013	Finansiella korrigeringar m.m.					6 755	75 472	-25 000	-6 755		50 472	40 289	-35 183	-10 183	-10 183	-12 447	2 264	10 183
23 01 014	Fiskeriverket					-356	168 359	-600			167 403	163 574	-4 785	-4 185	-3 829	-8 880	5 051	3 829
23 01 015	Strukturstöd till fisket m.m.					34 922	28 000				62 922	42 577	14 577	14 577	-20 345	-20 345	0	20 345
23 01 016	Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.					133 845	70 000		-804		203 041	101 571	31 571	31 571	-101 470	-103 570	2 100	101 470
23 01 017	Fiskevård					-201	24 832				24 631	24 532	-300	-300	-99	-844	745	99
23 01 018	Livsmedelsverket					4 159	200 292				204 451	191 005	-9 287	-9 287	-13 446	-19 455	6 009	13 446
23 01 019	Livsmedelsstatistik					328	24 935				25 263	24 943	8	8	-320	-1 068	748	320
23 01 020	Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från				EG-
23 01 020	budgeten					1 077	7 356		-1 077		7 356	7 356	0	0	0	-221	221	0
	budgeten					1 077	7 356		-1 077		7 356	7 356	0	0	0	-221	221	0
23 01 021	Konkurrenskraftig livsmedelssektor					15 839	53 980		-343		69 475	51 690	-2 290	-2 290	-17 785	-23 183	5 398	17 785
23 01 022	Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.					1 550	43 866		-1 550		43 866	43 658	-208	-208	-208	-1 524	1 316	208
23 01 023	Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur					2 129 401	2 965 931	-13 500	-18 694		5 063 137	3 017 692	51 761	65 261	-2 045 445	-2 133 698	88 253	2 045 445
	Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens
23 01 024	miljö och struktur					2 134 652	2 654 546		-3 734		4 785 464	2 376 941	-277 605	-277 605	-2 408 523	-2 488 159	79 636	2 408 523
23 01 025	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket					4 337	22 830		-1 887		25 281	24 378	1 548	1 548	-903	-1 588	685	903
23 01 026	Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.						4 116				4 116	4 116	0	0	0	-123	123	0
23 01 027	Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.						1 529				1 529	1 681	152	152	152	0	152	-152
23 01 028	Främjande av rennäringen m.m.					-4 227	109 915	-4 544			101 144	102 299	-7 616	-3 072	1 155	-2 142	3 297	-1 155
23 01 029	Sveriges lantbruksuniversitet					60	1 624 236				1 624 296	1 624 296	60	60	0	0	0	0
23 01 030	Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
23 01 030	samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning					1 843	399 130				400 973	397 447	-1 683	-1 683	-3 526	-15 500	11 974	3 526
	samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning					1 843	399 130				400 973	397 447	-1 683	-1 683	-3 526	-15 500	11 974	3 526
23 01 031	Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien						1 427				1 427	1 427	0	0	0	0	0	0
Äldre anslag						9 066	0		-9 066						0	0	0	0
23 41 04 2008	Från	EG-budgeten	finansierade	medel	för
23 41 04 2008	skogsskadeövervakning					8 438			-8 438		0		0	0	0	0		0
	skogsskadeövervakning					8 438			-8 438		0		0	0	0	0		0

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

						Ingående												Utgående
						ramöverförings				Medgivna	Totalt		Skillnad mot	Skillnad mot	Skillnad mot	Skillnad mot	Anslags-	ramöverförings
						belopp	Statsbudget	Tilläggsbudget	Indragning	överskridanden	tilldelade	Utfall	statsbudget	anvisade	tilldelade	tillgängliga	kredit	belopp
											medel			medel	medel	medel
						(IB)	(SB)	(TB)	(ID)	(MÖ)	(IB+SB+TB+ID+			(SB+TB)		1)
											MÖ)
23 44 06 2007	Åtgärder för att främja ekologisk produktion					628			-628		0		0	0	0	0		0
UO 24 Näringsliv						269 122	5 499 165	3 151 500	-68 013	961	8 852 734	8 501 224	3 002 059	-149 441	-351 510	-524 087	172 577	351 510
1 Näringspolitik						238 452	5 080 323	3 151 500	-61 454	961	8 409 782	8 090 902	3 010 579	-140 921	-318 880	-469 603	150 723	318 880
24 01 001	Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader					67	142 567				142 634	138 471	-4 096	-4 096	-4 163	-8 440	4 277	4 163
24 01 002	Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling					-32 114	1 903 795	-200			1 871 481	1 877 194	-26 601	-26 401	5 712	-51 402	57 114	-5 712
24 01 003	Institutens strategiska kompetensmedel m.m.						468 231				468 231	468 231	0	0	0	0	0	0
24 01 004	Tillväxtverket					-279	367 508				367 229	366 872	-636	-636	-357	-18 732	18 375	357
24 01 005	Näringslivsutveckling m.m.					93 923	565 509	51 050	-5 852		704 630	567 204	1 695	-49 355	-137 426	-165 701	28 275	137 426
24 01 006	Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser					1 963	78 229				80 192	79 985	1 756	1 756	-208	-2 555	2 347	208
24 01 007	Turistfrämjande						150 035				150 035	150 035	0	0	0	-4 501	4 501	0
24 01 008	Sveriges	geologiska	undersökning:		Geologisk
24 01 008	undersökningsverksamhet m.m.					-196	178 985				178 789	172 640	-6 345	-6 345	-6 149	-11 519	5 370	6 149
	undersökningsverksamhet m.m.					-196	178 985				178 789	172 640	-6 345	-6 345	-6 149	-11 519	5 370	6 149
24 01 009	Sveriges	geologiska	undersökning:	Geovetenskaplig
24 01 009	forskning						5 594				5 594	5 594	0	0	0	0	0	0
	forskning						5 594				5 594	5 594	0	0	0	0	0	0
24 01 010	Sveriges	geologiska	undersökning: Miljösäkring av
24 01 010	oljelagringsanläggningar, m.m.					550	8 375	-200			8 725	8 575	200	400	-150	-988	838	150
	oljelagringsanläggningar, m.m.					550	8 375	-200			8 725	8 575	200	400	-150	-988	838	150
24 01 011	Patentbesvärsrätten					-152	17 956				17 804	18 341	385	385	537	-2	539	-537
24 01 012	Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer					984	7 952		-636	961	9 261	10 056	2 104	2 104	795	0	795	-795
24 01 013	Bidrag till terminologisk verksamhet						4 132				4 132	4 132	0	0	0	0	0	0
24 01 014	Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader					-604	24 371				23 767	22 844	-1 527	-1 527	-923	-1 654	731	923
24 01 015	Rymdverksamhet					-3 211	686 748				683 537	668 209	-18 539	-18 539	-15 328	-35 930	20 602	15 328
24 01 016	Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien						5 327				5 327	5 327	0	0	0	0	0	0
24 01 017	Konkurrensverket					982	126 551				127 533	123 764	-2 787	-2 787	-3 769	-7 566	3 797	3 769
24 01 018	Konkurrensforskning					11	13 158				13 169	12 959	-199	-199	-210	-605	395	210
	Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av
24 01 019	kanalen						19 910				19 910	19 910	0	0	0	0	0	0
	Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt
24 01 020	ägda företag m.m.					143 870	22 950		-48 509		118 312	33 607	10 657	10 657	-84 705	-85 394	689	84 705
24 01 021	Kapitalinsatser i statliga bolag					3 095	1 000	3 100 000	-3 095		3 101 000	3 062 788	3 061 788	-38 213	-38 213	-38 213	0	38 213
24 01 022	Avgifter till vissa internationella organisationer					-293	5 780	850			6 337	6 258	478	-372	-80	-658	578	80
24 01 023	Finansiering av rättegångskostnader					18 626	10 000				28 626		-10 000	-10 000	-28 626	-29 626	1 000	28 626
24 01 024	Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft					7 377	200 000		-3 362		204 015	203 993	3 993	3 993	-22	-22	0	22
24 01 025	Bidrag till	kommersialisering av kunskap		och	innovation
24 01 025	m m.						50 000				50 000	50 000	0	0	0	-500	500	0
	m m.						50 000				50 000	50 000	0	0	0	-500	500	0

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

Ingående

Utgående

ramöverförings

Medgivna

Totalt

Skillnad mot

Anslags-

ramöverförings

belopp

Statsbudget

Tilläggsbudget

Indragning

överskridanden

tilldelade

Utfall

statsbudget

anvisade

tilldelade

tillgängliga

kredit

belopp

medel

(IB)

(SB)

(TB)

(ID)

(MÖ)

(IB+SB+TB+ID+

(SB+TB)

MÖ)

24 01 026	Avvecklingsanslag för Nutek, ITPS och Glesbygdsverket		3 851	15 660			19 511	13 914	-1 746	-1 746	-5 598	-5 598	0	5 598
2 Utrikeshandel, handels- och
investeringsfrämjande			30 670	418 842		-6 560	442 952	410 322	-8 520	-8 520	-32 630	-54 484	21 854	32 630
	Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:
24 02 001	Myndighetsverksamhet		184	21 705			21 889	21 554	-151	-151	-335	-986	651	335
24 02 002	Kommerskollegium		5 966	79 362		-3 606	81 722	76 756	-2 606	-2 606	-4 966	-7 347	2 381	4 966
24 02 003	Exportfrämjande verksamhet		22 460	208 889		-2 603	228 746	203 597	-5 292	-5 292	-25 149	-41 636	16 487	25 149
24 02 004	Investeringsfrämjande		1 718	58 395		-10	60 103	58 371	-24	-24	-1 733	-3 485	1 752	1 733
24 02 005	Avgifter till internationella handelsorganisationer		341	19 417		-341	19 417	18 970	-447	-447	-447	-1 030	583	447
24 02 006	Bidrag till standardiseringen			31 074			31 074	31 074	0	0	0	0	0	0
UO 25 Allmänna bidrag till kommuner			3 678	75 563 489	125 497	-1	75 692 663	75 691 250	127 761	2 264	-1 414	-232 427	231 013	1 414
25 01 001	Kommunalekonomisk utjämning		-4	72 749 251			72 749 247	72 749 248	-3	-3	1	-21 824	21 825	-1
25 01 002	Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader		1	2 807 888	125 497	-1	2 933 385	2 933 385	125 497	0	0	-209 188	209 188	0
	Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska
25 01 003	området			6 350			6 350	6 350	0	0	0	0	0	0
Äldre anslag			3 682	0			3 682	2 267	2 267	2 267	-1 415	-1 415	0	1 415
	Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner	och
25 48 02 2006	landsting		3 682	0			3 682	2 267	2 267	2 267	-1 415	-1 415	0	1 415
UO 26 Statsskuldsräntor m.m.			2 551 717	23 170 000		-2 565 831	23 155 886	23 361 195	191 195	191 195	205 309	-2 110 991	2 316 300	-205 309
26 01 001	Räntor på statsskulden		2 557 130	23 000 000		-2 557 130	23 000 000	23 251 611	251 611	251 611	251 611	-2 048 389	2 300 000	-251 611
26 01 002	Oförutsedda utgifter		8 702	10 000		-8 702	10 000	936	-9 064	-9 064	-9 064	-9 364	300	9 064
	Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband	med
26 01 003	upplåning och skuldförvaltning		-16 000	160 000			144 000	108 762	-51 238	-51 238	-35 238	-51 238	16 000	35 238
Äldre anslag			1 886	0			1 886	-114	-114	-114	-2 000	-2 000	0	2 000
26 01 004 2009	Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning		886	0			886	-114	-114	-114	-1 000	-1 000	0	1 000
26 01 005 2009	Garantier för vissa utländska instituts insättningar m.m.		1 000				1 000		0	0	-1 000	-1 000		1 000

Skr. 2010/11:101 BILAGA 6

Tusental kronor

		Ingående												Utgående
		ramöverförings				Medgivna	Totalt		Skillnad mot	Skillnad mot	Skillnad mot	Skillnad mot	Anslags-	ramöverförings
		belopp	Statsbudget	Tilläggsbudget	Indragning	överskridanden	tilldelade	Utfall	statsbudget	anvisade	tilldelade	tillgängliga	kredit	belopp
							medel			medel	medel	medel
		(IB)	(SB)	(TB)	(ID)	(MÖ)	(IB+SB+TB+ID+			(SB+TB)		1)
							MÖ)
UO 27 Avgiften till Europeiska unionen		3 215 338	29 680 044		-3 215 338		29 680 044	30 406 699	726 655	726 655	726 655	-2 241 349	2 968 004	-726 655
27 01 001	Avgiften till Europeiska unionen	3 215 338	29 680 044		-3 215 338		29 680 044	30 406 699	726 655	726 655	726 655	-2 241 349	2 968 004	-726 655
(A) Summa Utgiftsområden (UO 1-
27)		47 871 390	810 621 184	7 487 277	-32 525 178	171 435	833 626 108	786 388 762	-24 232 422	-31 719 699	-47 237 346	-79 464 011	32 226 665	47 237 346
(B) Förändring av
anslagsbehållningar exkl. UO 26			-4 241 607				-4 241 607	0	4 241 607	4 241 607	4 241 607	4 241 607		-4 241 607
(C) Förändring av
anslagsbehållningar UO 26			-63 000				-63 000	0	63 000	63 000	63 000	63 000		-63 000
(D) Summa utgifter (A+B+C)		47 871 390	806 316 577	7 487 277	-32 525 178	171 435	829 321 501	786 388 762	-19 927 815	-27 415 092	-42 932 739	-75 159 404	32 226 665	42 932 739
(E) Utgiftsområden exkl.
statsskuldsräntor m.m. (A+B-UO
26)		45 319 673	783 209 577	7 487 277	-29 959 347	171 435	806 228 615	763 027 567	-20 182 010	-27 669 287	-43 201 048	-73 111 413	29 910 365	43 201 048
(F) Myndigheters m.fl. in- och
utlåning i Riksgäldskontoret, netto			21 565 211				21 565 211	-9 224 674	-30 789 885	-30 789 885	-30 789 885	-30 789 885
(G) Kassamässig korrigering			1 261 000				1 261 000	3 408 648	2 147 648	2 147 648	2 147 648	2 147 648
(H) Budgetens utgifter m.m.
(D+F+G)		47 871 390	829 142 788	7 487 277	-32 525 178	171 435	852 147 712	780 572 736	-48 570 052	-56 057 329	-71 574 976	-103 801 641	32 226 665	71 574 976
(I) Ålderspensionssystemet vid
sidan av budgeten			223 501 000					222 897 099	-603 901
(J) Takbegränsade utgifter (E+I)			1 006 710 577					985 924 667	-20 785 910
(K) Marginal till utgiftstaket			17 289 423					38 075 333	20 785 910
(L) Utgiftstak (J+K)			1 024 000 000					1 024 000 000	0

Utdrag ur protokoll

vid regeringssammanträde den 7 april 2011

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Larsson, Erlandsson, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd

Föredragande: Statsrådet Borg

Regeringen beslutar skrivelsen 2010/11:101 Årsredovisning för staten 2010