Regeringens skrivelse 2010/11:101
Årsredovisning för staten 2010
Regeringens skrivelse 2010/11:101
Årsredovisning för staten 2010
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 7 april 2011
Fredrik Reinfeldt
Anders Borg
(Finansdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2010. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, en redogörelse för statliga garantier och krediter, ett intygande avseende
Sammanfattning
Skr. 2010/11:101
Sammanfattning
Det ekonomiska utfallet för 2010
Den svenska ekonomin uppvisar en stark återhämtning vilket har haft en positiv inverkan på statens finansiella resultat och ekonomiska ställning.
Utfallet för den offentliga sektorns finansiella sparande är negativt även 2010 men det har förbättrats med 18 miljarder kronor jämfört med 2009.
Utgiftstaket för 2010 klarades med en margi- nal på 38 miljarder kronor. Utgifterna under ut- giftstaket uppgick till 29,9 procent som andel av bruttonationalprodukten (BNP). Underskottet i statens budget uppgick till 1 miljard kronor, vilket är en förbättring med 175 miljarder kronor jämfört med 2009.
Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 53 miljarder kronor. Jämfört med 2009 har resultatet förbättrats med 26 miljarder kronor. Statsskulden har minskat med 36 miljarder kronor. Som andel av BNP har statsskulden minskat från 37,0 procent 2009 till 33,7 procent 2010.
I följande tabell redovisas några nyckeltal av- seende det ekonomiska utfallet 2010 jämfört med 2009.
Nyckeltal för det ekonomiska utfallet
Miljarder kronor
|
Utfall |
Procent |
Utfall |
Procent |
|
2010 |
av BNP1 |
2009 |
av BNP2 |
Den offentliga |
|
|
|
|
sektorns |
|
|
|
|
finansiella |
|
|
|
|
sparande |
||||
Statens |
|
|
|
|
budgetsaldo |
0,0 |
|||
Utgiftstak |
1 024 |
31,0 |
989 |
31,8 |
Takbegränsade |
|
|
|
|
utgifter |
986 |
29,9 |
965 |
31,0 |
|
|
|
|
|
Statens netto- |
|
|
|
|
förmögenhet |
||||
|
|
|
|
|
Statsskuld |
1 113 |
33,7 |
1 149 |
37,0 |
|
|
|
|
|
Årets överskott i |
|
|
|
|
resultaträkningen |
53 |
1,6 |
27 |
0,9 |
|
|
|
|
|
Garantiför- |
|
|
|
|
bindelser3 |
1 471 |
44,6 |
1 461 |
47,0 |
30,4 |
0,9 |
19,2 |
0,6 |
|
Nettoflöde till EU4 |
17,4 |
0,5 |
7,5 |
0,2 |
1Prel. BNP för 2010 uppgår till 3 301 miljarder kronor (löpande priser).
2Rev. BNP för 2009 uppgår till 3 108 miljarder kronor (löpande priser).
3Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.
4Kassamässiga uppgifter.
7
Skr. 2010/11:101
Den offentliga sektorns finansiella sparande
Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå till 1 procent av BNP i genomsnitt över en
konjunkturcykel. |
Utfallet |
för |
2010 blev |
kronor, |
motsvarande |
||
BNP. Det |
genomsnittliga |
||
sparandet |
0,8 procent |
av BNP. Eftersom denna period kännetecknas av ett resursutnyttjande som var något svagare än normalt bedöms det finansiella sparandet vara i linje med överskottsmålet.
Utgiftstaket klarades
Utgiftstaket för staten har sedan det infördes budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar utgiftsområdena
Det av riksdagen slutligt fastställda utgifts- taket för 2010 uppgick till 1 024 miljarder kronor. Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 986 miljarder kronor. Utgiftstaket klarades därmed med en marginal på 38 miljarder kronor.
Statens resultat- och balansräkningar
Resultaträkningen
Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgick till 53 miljarder kronor, vilket var en ökning med 26 miljarder kronor jämfört med 2009.
Förbättringen av resultatet beror framför allt på att skatteintäkterna ökade med 61 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgår därmed till 965 miljarder kronor och utgör 89 procent av de totala intäkterna.
Direkta skatter på arbete är nästan oförändrade jämfört med 2009. Den marginella förändringen förklaras av att skattereduk- tionerna som minskar intäkterna från direkta
skatter ökat i högre omfattning än inkomstskatterna. Skattereduktionerna ökade med 19 miljarder kronor och inkomstskatterna med 16 miljarder kronor. Arbetsgivaravgifterna ökade med 11 miljarder kronor till följd av lönesummans utveckling.
Skatt på kapital ökade med 21 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll ökade med 4,8 miljarder kronor och skatt på företagsvinster ökade med 16 miljarder kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 27 miljarder kronor, varav mervärdesskatt med 23 miljarder kronor.
Kostnaderna för transfereringar ökade med
42 miljarder |
kronor |
jämfört |
med |
2009. |
|
Transfereringar |
till |
hushåll |
ökade |
med |
|
4 miljarder |
kronor netto. Transfereringar till |
||||
hushåll avseende |
socialförsäkringen minskade |
med 5 miljarder kronor medan kostnaderna för arbetsmarknadsrelaterade transfereringar ökade med 4,7 miljarder kronor. Arbetslöshets- ersättningen minskade med 1,7 miljarder kronor och aktivitetsstödet ökade med 5,9 miljarder kronor. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statens budget ökade med 2,8 miljarder kronor. Kostnaden för sjukpenning minskade med 2,4 miljarder kronor medan aktivitets- och sjukersättningen minskade med 5,8 miljarder kronor. Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 26 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 23 miljarder kronor. Transfereringar till utlandet ökade med 10 miljarder kronor. Avgiften till EU ökade med 11 miljarder kronor. Ökningen beror främst på att Sverige 2009 hade en lägre avgift på grund av en stor återbetalning.
Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade med 5,4 miljarder kronor jämfört med 2009. Kostnader för personal minskade med 8,8 miljarder kronor, främst till följd av att av- sättningen för tjänstepensioner minskade. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgi- varavgifter ökade med 4,4 miljarder kronor, vil- ket motsvarar en ökning med 4,3 procent.
Resultat från andelar i dotter- och intressefö- retag påverkade utfallet positivt med 46 miljarder kronor, vilket är en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med 2009. Luossavaara- Kiirunavaara AB förbättrade sitt resultat med 8,4 miljarder kronor. Resultatet för Apoteket AB uppgick till 4,5 miljarder kronor, vilket inkluderar realisationsvinst avseende försäljning av dotterbolag på 4,4 miljarder kronor.
8
Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 12 miljarder kronor. Det är en kostnadsökning med 7 miljarder kronor jämfört med 2009, bl.a. på grund av minskade orealiserade valutavinster.
Balansräkningen
Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till
Den konsoliderade statsskulden minskade med 36 miljarder kronor till 1 113 miljarder kro- nor vid utgången av 2010. Lån i svenska kronor ökade med 22 miljarder kronor medan lånen i utländsk valuta minskade med 58 miljarder kronor. Som andel av den konsoliderade statsskulden minskade skulden i utländsk valuta från 29 till 24 procent.
Utfallet för statens budget
Inkomster
Inkomsterna på statens budget uppgick till 780 miljarder kronor 2010. Jämfört med budget blev utfallet av inkomsterna 56,5 miljarder kronor högre.
Statens skatteintäkter beräknas uppgå till 777 miljarder kronor, vilket är 55,3 miljarder kronor högre än budget.
De totala skatteintäkterna blev 1 507 miljarder kronor, vilket är 73 miljarder kronor högre än budget. De största skillnaderna finns under skatt på arbete (10,2 miljarder kronor), skatt på kapital från hushåll (5,8 miljarder kronor), skatt på företagsvinster (20,9 miljarder kronor) samt skatt på konsumtion och insatsvaror (31,8 miljarder kronor).
Utgifter
Utgifter m.m. på statens budget uppgick till 780,6 miljarder kronor, vilket är 48,6 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i
Skr. 2010/11:101
statens budget för 2010. På tilläggsbudget anvisades 7,5 miljarder kronor, varav 3,1 miljarder kronor avsåg kapitalinsatser i statliga bolag och 1,2 miljarder kronor tillskott inom migrationsområdet. I förhållande till statens budget och tilläggsbudget blev totala utgifter m.m. 56 miljarder kronor lägre. Det beror framför allt på att posten Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto blev 30,8 miljarder kronor lägre än budget.
Statliga garantier och krediter
Statliga garantiåtaganden |
ökade |
med |
ca |
10 miljarder kronor jämfört |
med |
2009 |
och |
uppgick till 1 471 miljarder kronor vid utgången av 2010. De statliga garantiåtagandena har som andel av BNP minskat från 47 procent 2009 till 44,6 procent 2010. Störst är insättningsgarantin med 948 miljarder kronor. Därefter kommer kreditgarantier inklusive exportgarantier med 415 miljarder kronor och garantier om tillförsel av kapital med 99 miljarder kronor.
Statens externa utlåning med kreditrisk
uppgick till |
217 miljarder |
kronor, |
varav |
186 miljarder |
kronor avser |
studielån. |
Drygt |
26 miljarder kronor av utlåningen bedöms som osäkra fordringar varav 24 miljarder kronor är hänförliga till studielån.
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU
Intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanter- ingen av
Rättvisande räkenskaper
Sammanställningen av
9
Skr. 2010/11:101
Betryggande intern styrning och kontroll
Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av
Redovisning av
Kassamässigt (enligt statens budget) uppgick Sveriges avgift till EU till 30,4 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 13 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,3 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statens budget till EU ökade med ca 10 miljarder kronor jämfört med 2009.
Statliga sektorns tillgångar och skulder
Utöver de myndigheter som konsolideras i statens resultat- och balansräkningar innefattar sammanställningen över den statliga sektorn även
Vid utgången av 2010 var den statliga sektorns samlade tillgångar 3 728 miljarder kronor, vilket innebär en minskning med 325 miljarder kronor
jämfört med 2009. |
|
|
|
|
||
De |
samlade |
skulderna |
uppgick |
till |
||
3 115 miljarder |
kronor, vilket |
motsvarar |
en |
|||
minskning |
med |
415 miljarder |
kronor. |
Sammantaget uppgick den statliga sektorns egna kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde, efter elimineringar,
till 613 miljarder kronor, en |
ökning |
med |
|||
90 miljarder kronor jämfört med 2009. |
|
||||
tillgångar |
ökade |
med |
|||
89 miljarder |
kronor till |
930 miljarder kronor. |
|||
egna |
kapital |
ökade |
med |
||
68 miljarder |
kronor |
och |
uppgick |
till |
895 miljarder kronor i slutet av 2010.
Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 694 miljarder kronor, en minskning med 46 miljarder kronor jämfört med 2009. Statens andel av bolagens skulder minskade med 57 miljarder kronor till sammanlagt 1 345 miljarder kronor. Det egna kapitalet ökade med 11 miljarder kronor och uppgick till 349 miljarder kronor 2010.
Riksbankens tillgångar och skulder minskade med 382 respektive 377 miljarder kronor. Riksbankens eget kapital minskade därmed med 5 miljarder kronor.
Premiepensionssystemets tillgångar, som redovisas i anslutning till sammanställningen
över den |
statliga sektorn, har |
ökat |
med |
73 miljarder |
kronor jämfört |
med |
2009. |
Skulderna har ökat med motsvarande belopp, vilket innebär att det egna kapitalet är oförändrat och uppgår till
10
Skr. 2010/11:101
Innehållsförteckning
Sammanfattning……………………………………………………………………..7
Årsredovisningen för staten 2010 – avgränsningar m.m.................................... |
|||
Uppföljning av de budgetpolitiska målen........................................................... |
|||
|
Den offentliga sektorns finansiella sparande....................................... |
||
|
Utgiftstak för staten ............................................................................. |
||
|
Budgeteringsmarginalens användning ................................................. |
||
Utveckling av statens ekonomi ........................................................................... |
|||
|
Utvecklingen av statens budget ........................................................... |
||
|
Statens budgetsaldo .............................................................................. |
||
|
Inkomster på statens budget ................................................................ |
||
|
Utgifter på statens budget.................................................................... |
||
|
Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna............................. |
||
Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys.................................... |
|||
|
Resultaträkning ..................................................................................... |
||
|
Intäkter .................................................................................................. |
||
|
Kostnader .............................................................................................. |
||
|
Transfereringar...................................................................................... |
||
|
Kostnader för statens egen verksamhet............................................... |
||
|
Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag ............................. |
4.1.6Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter
|
och kostnader........................................................................................ |
|
Balansräkning ........................................................................................ |
||
Nettoförmögenheten............................................................................ |
||
Övriga förändringar i balansräkningen................................................ |
||
Finansieringsanalys ............................................................................... |
||
Statens verksamhet................................................................................ |
||
Investeringar.......................................................................................... |
||
Utlåning................................................................................................. |
||
Finansiella aktiviteter............................................................................ |
||
Statens nettoupplåning ......................................................................... |
4.3.6Samband mellan resultaträkningen och utfallet för statens
|
budget .................................................................................................... |
|
Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar ................................ |
||
Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning........................... |
||
Redovisningsprinciper, utfallet på statens budget .............................. |
||
Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget .................... |
||
Noter ..................................................................................................... |
11
Skr. 2010/11:101
|
Noter till resultaträkningen .................................................................. |
||
|
Noter till balansräkningen .................................................................. |
||
|
Noter till finansieringsanalysen.......................................................... |
||
Utfallet för statens budget ................................................................................. |
|||
|
Statens budgetsaldo 2010 .................................................................... |
||
|
Statens budget 2009 och 2010............................................................. |
||
|
Inkomster på statens budget 2010...................................................... |
||
|
Prognosförutsättningar....................................................................... |
||
|
Totala skatteintäkter............................................................................ |
||
|
Övriga inkomster................................................................................. |
||
|
Utgifter på statens budget 2010 ......................................................... |
||
|
Makroekonomiska förutsättningar och beslut .................................. |
||
|
Sammanfattning................................................................................... |
||
|
Indragningar......................................................................................... |
||
|
Överskridanden ................................................................................... |
||
|
Begränsningsbelopp............................................................................. |
||
|
Utfall per utgiftsområde ..................................................................... |
||
|
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse ......................................................... |
||
|
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ............... |
||
|
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ........................................ |
||
|
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet .......................................................... |
||
|
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan........................................ |
||
|
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ................... |
||
|
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd............................................ |
||
|
Utgiftsområde 8 Migration................................................................. |
||
|
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg................. |
||
|
|
||
|
|
handikapp............................................................................................. |
|
|
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ...................... |
||
|
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ......... |
||
|
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet ................................ |
||
|
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ............................... |
||
|
Utgiftsområde 15 Studiestöd.............................................................. |
||
|
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ................. |
||
|
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ............... |
||
|
|
||
|
|
byggande samt konsumentpolitik ...................................................... |
|
|
Utgiftsområde 19 Regional tillväxt .................................................... |
||
|
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård................................ |
||
|
Utgiftsområde 21 Energi..................................................................... |
||
|
Utgiftsområde 22 Kommunikationer................................................. |
||
|
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel .......... |
||
|
Utgiftsområde 24 Näringsliv .............................................................. |
||
|
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner........................... |
||
|
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.......................................... |
||
|
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen......................... |
||
|
Förändring av anslagsbehållningar...................................................... |
||
|
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto...... |
||
|
Kassamässig korrigering...................................................................... |
||
|
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ........................ |
12
|
|
|
Skr. 2010/11:101 |
|
Underliggande saldo och engångseffekter......................................... |
||
|
Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget................ |
||
|
Bemyndiganden................................................................................... |
||
Statliga garantier och krediter............................................................................ |
|||
|
Statliga garantier.................................................................................. |
||
|
Garantiportföljens sammansättning .................................................. |
||
|
De olika garantityperna ...................................................................... |
||
|
Förväntade kostnader i statens samlade garantiportfölj................... |
||
|
Tillgångar i garantiverksamheten ....................................................... |
6.1.5Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och
|
tillgångar i garantiverksamheten ........................................................ |
|
Stabilitetsfonden ................................................................................. |
6.1.7Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens
|
|
finanser ................................................................................................ |
|
|
Statlig utlåning med kreditrisk........................................................... |
||
|
Kreditportföljens sammansättning .................................................... |
||
|
De olika lånen med kreditrisk ............................................................ |
||
|
Samlad analys av statens risker........................................................... |
||
|
Åtaganden som ska ingå i en analys................................................... |
||
|
Kreditrisk respektive likviditetsrisk................................................... |
||
|
En kvalitativ och en kvantitativ analys............................................... |
||
Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU............................. |
|||
|
Intygande avseende |
||
|
Ansvarsfördelningen inom den svenska statsförvaltningen............. |
||
|
Räkenskapssammanställning av |
||
|
Resultaträkning ................................................................................... |
||
|
Balansräkning ...................................................................................... |
||
|
Redovisning på statens budget – kassamässig redovisning .............. |
||
|
Bedömning av ansvariga myndigheter ............................................... |
7.4.1Myndighetsledningarnas intygande av räkenskaperna och
|
bedömning av den interna styrningen och kontrollen ..................... |
|
Ekonomistyrningsverkets iakttagelser .............................................. |
7.4.3Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar
|
och ledningens förvaltning ................................................................. |
|
Regeringens intygande avseende |
7.6Europeiska revisionsrättens årsrapport om
|
budgetgenomförandet ........................................................................ |
|
Väsentliga iakttagelser budgetåret 2009 ............................................ |
||
Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige .................................. |
7.6.3Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens
|
|
iakttagelser........................................................................................... |
|
|
Redovisning av samtliga |
||
|
Avgiften till EU:s budget ................................................................... |
||
|
Redovisning på statens budget........................................................... |
||
|
Redovisning i resultaträkningen......................................................... |
||
Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande |
|
||
|
över...................................................................................................................... |
|
|
|
Den statliga sektorns förmögenhet ................................................... |
||
|
13
Skr. 2010/11:101
|
Statliga bolag, banker och finansinstitut ............................................ |
||
|
Riksbanken........................................................................................... |
||
|
Pensionssystemets årsredovisning 2010............................................. |
||
Riksrevisionens iakttagelser ............................................................................... |
|||
|
En ändrad ordning för hantering av revisionens iakttagelser............ |
||
|
Årlig revision ....................................................................................... |
||
|
Effektivitetsrevision ............................................................................ |
||
|
Granskning av årsredovisningen för staten 2009............................... |
Bilagor:
Bilaga 1 Ordlista
Bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.
Bilaga 3 Statliga bolag
Bilaga 4 Bemyndiganden
Bilaga 5 Specifikation av inkomster på statens budget
Bilaga 6 Specifikation av utgifter på statens budget
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2011
14
Skr. 2010/11:101
Tabellförteckning
Nyckeltal för det ekonomiska utfallet ............................................................................ |
|||
2.1 |
Den offentliga sektorns finansiella sparande .......................................................... |
||
2.2 |
Det finansiella sparandet i delsektorerna ................................................................ |
||
2.3 |
Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot |
|
|
|
|
överskottsmålet .................................................................................................... |
|
2.4 |
Utgiftstak för staten................................................................................................. |
||
2.5 |
Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2010............................................... |
||
2.6 |
Takbegränsade utgifter ............................................................................................. |
||
2.7 |
Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för |
|
|
|
|
2010 till utfallet för 2010...................................................................................... |
|
3.1 |
Utfall för statens budget |
||
3.2 |
Inkomster på statens budget |
||
3.3 |
Den offentliga sektorns skatteintäkter |
||
3.4 |
Exempel på uppskjuten beskattning (skattepliktiga belopp) avseende 2009 |
|
|
|
|
och tidigare år ....................................................................................................... |
|
3.5 |
Utgifter på statens budget |
||
3.6 |
Nyckeluppgifter ur resultat- och balansräkningarna |
||
3.7 |
Statliga myndigheters innehav av statspapper 2010................................................ |
||
3.8 |
Statsskuldens utveckling och sammansättning |
||
3.9 |
Nominella lån i svenska kronor |
||
3.10 |
Statsskuldens kostnader |
||
3.11 |
Transfereringar |
||
3.12 |
Socialförsäkringar |
||
3.13 |
Pensionstagare med ålderspension |
||
3.14 |
Utbetald ålderspension |
||
3.15 |
Ersatta nettodagar med föräldrapenning |
||
3.16 |
Arbetslösa personer i årsgenomsnitt, |
||
3.17 |
Studerande med studiemedel |
||
3.18 |
Studerande med studielån |
||
3.19 |
Antal statligt anställda |
||
3.20 |
Antal statligt anställda |
||
3.21 |
Antal anställda |
||
3.22 |
Oförbrukade bidrag |
||
4.1 |
Resultaträkning......................................................................................................... |
||
4.2 |
Balansräkning............................................................................................................ |
||
4.3 |
Finansieringsanalys................................................................................................... |
||
4.4 |
Samband mellan resultaträkningens överskott och utfallet för statens budget |
|
|
|
|
2010 ....................................................................................................................... |
|
4.5 |
Jämförelse mellan resultaträkningen och statens budget....................................... |
||
5.1 |
Utfallet för statens budget 2010 ............................................................................ |
||
5.2 |
Utfallet för statens budget 2009 och 2010............................................................ |
||
5.3 |
Skattereformer 2010 ............................................................................................... |
||
5.4 |
Antaganden i 2011 års ekonomiska vårproposition jämfört med |
|
|
|
|
budgetpropositionen för 2010........................................................................... |
15
Skr. 2010/11:101
5.5 Totala skatteintäkter och inkomster, jämfört med statens budget för 2009 |
|
|||
|
och 2010............................................................................................................... |
|||
5.6 Övriga inkomster, sammanfattning ....................................................................... |
||||
5.7 Inkomster av statens verksamhet, översikt............................................................ |
||||
5.8 Rörelseöverskott ..................................................................................................... |
||||
5.9 Ränteinkomster ....................................................................................................... |
||||
5.10 |
Aktieutdelning 2009 och 2010.............................................................................. |
|||
5.11 |
Inkomster av försåld egendom............................................................................. |
|||
5.12 |
Återbetalning av lån .............................................................................................. |
|||
5.13 |
Kalkylmässiga inkomster ...................................................................................... |
|||
5.14 |
Statliga pensionsavgifter ....................................................................................... |
|||
5.15 |
Bidrag m.m. från EU............................................................................................. |
|||
5.16 |
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet.............................................. |
|||
5.17 |
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ................................. |
|||
5.18 |
Skillnad mellan utfall och budget för 2010 .......................................................... |
|||
5.19 |
Makroekonomiska förutsättningar ...................................................................... |
|||
5.20 |
Utgifter m.m. på statens budget 2010.................................................................. |
|||
5.21 |
Indragningar 2010 ................................................................................................. |
|||
5.22 |
Medgivna överskridanden 2010............................................................................ |
|||
5.23 |
Utgiftsbegränsande åtgärder 2010........................................................................ |
|||
5.24.UO |
01 |
Rikets styrelse........................................................................................... |
||
5.25 |
UO |
02 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning................................................. |
|
5.26 |
UO |
03 |
Skatt, tull och exekution .......................................................................... |
|
5.27 |
UO |
04 Rättsväsendet............................................................................................ |
||
5.28 |
UO |
05 |
Internationell samverkan ......................................................................... |
|
5.29 |
UO |
06 |
Försvar och samhällets krisberedskap..................................................... |
|
5.30 |
UO |
07 |
Internationellt bistånd.............................................................................. |
|
5.31 |
Utfall för bistånd |
|||
5.32 UO |
08 Migration .................................................................................................. |
|||
5.33 |
UO |
09 |
Hålsovård, sjukvård och social omsorg................................................... |
|
5.34 UO |
10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp ................................. |
|||
5.35 |
UO |
11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.......................................................... |
||
5.36 |
UO |
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn............................................. |
|
5.37 |
UO |
13 |
Integration och jämställdhet.................................................................... |
|
5.38 |
UO |
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv................................................................... |
|
5.39 |
UO |
15 Studiestöd ................................................................................................. |
||
5.40 |
UO |
16 |
Utbildning och universitetsforskning..................................................... |
|
5.41 |
UO |
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid ................................................... |
|
5.42 |
UO |
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande ........................... |
|
5.43 |
UO |
19 |
Regional tillväxt........................................................................................ |
|
5.44 |
UO |
20 |
Allmän miljö- och naturvård ................................................................... |
|
5.45 UO |
21 Energi ........................................................................................................ |
|||
5.46 UO |
22 Kommunikationer .................................................................................... |
|||
5.47 |
UO |
23 |
Areella näringar, landsbygd och livsmedel.............................................. |
|
5.48 |
UO |
24 Näringsliv.................................................................................................. |
||
5.49 |
UO |
25 Allmänna bidrag till kommuner .............................................................. |
||
5.50 |
UO |
26 |
Statsskuldsräntor m.m ............................................................................. |
|
5.51 |
Räntor på statsskulden |
|||
5.52 |
Räntor och valutakurser |
|||
5.53 |
Anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter, utbetalningar 2009 och 2010 .................... |
|||
5.54 |
UO |
27 |
Avgiften till Europeiska unionen............................................................. |
16
|
|
Skr. 2010/11:101 |
|
5.55 |
Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. |
|
|
|
|
||
5. 56 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 miljard kronor under något av |
|
||
|
|
åren |
|
5.57 |
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto....................... |
||
5.58 |
Myndigheters räntekonto .................................................................................... |
||
5.59 |
Stabilitetsfondens konto i Riksgäldskontoret |
||
5.60 |
Kassamässig korrigering....................................................................................... |
||
5.61 |
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget ......................................... |
||
5.62 |
Statens budgetsaldo justerat för större engångseffekter 2010 ........................... |
||
5.63 |
Realekonomisk fördelning av anslagen |
||
5.64 |
Transfereringar per utgiftsområde |
||
5.65 |
Transfereringar till hushåll.................................................................................... |
||
5.66 |
Transfereringar till kommuner och landsting |
||
5.67 |
Transfereringar till företag |
||
5.68 |
Konsumtion per utgiftsområde |
||
5.69 |
Lön inkl. sociala avgifter |
||
5.70 |
Investeringar per utgiftsområde |
||
5.71 |
Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde |
||
5.72 Bemyndiganden 2010 ........................................................................................... |
|||
6.1 |
Statliga garantiåtaganden och utfästelser |
||
6.2 |
Garantiramar och utfärdade garantier |
||
6.3 |
Avsättningar för förväntade garantikostnader |
|
|
|
|
insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital).... |
|
6.4 |
Tillgångar i garantiverksamheten |
||
6.5 |
Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i |
|
|
|
|
garantiverksamheten |
|
|
|
investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) ...................................... |
|
6.6 |
Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2010..................................... |
||
6.7 |
Betalningsflöden under 2010.................................................................................. |
||
6.8 |
Statens utlåning med kreditrisk |
||
6.9 |
Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori |
||
7.1 |
Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen |
||
7.2 |
Balansräkning avseende fleråriga budgetramen |
||
7.3 |
Utfall på anslag och inkomsttitlar avseende fleråriga budgetramen |
|
|
|
|
||
7.4 |
Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt) .............................................. |
||
7.5 |
Anslag som motsvaras av återflöde från |
||
8.1 |
Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital.............................. |
||
8.2 |
Eliminering avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och |
|
|
|
|
intresseföretag), AP fondernas innehav av statspapper och Riksbankens |
|
|
|
valutalån .............................................................................................................. |
|
8.3 |
Pensionsmyndighetens samlade tillgångar, skulder och kapital........................... |
||
8.4 |
|||
8.5 |
Inkomst- och premiepension, resultaträkning...................................................... |
||
8.6 |
Inkomst- och premiepension, balansräkning........................................................ |
||
8.7 |
Flerårsöversikt ........................................................................................................ |
||
9.1 |
Antal revisionsberättelser med invändning/reservation |
||
9.2 |
Slutbehandlade granskningsrapporter ................................................................... |
17
Skr. 2010/11:101
Diagramförteckning
3.1 |
Statens nettoförmögenhet och statsskuld |
|
3.2 |
Transfereringar |
|
3.3 |
Socialförsäkringar |
|
3.4 |
Arbetsmarknad |
|
3.5 |
Bistånd m.m., migration och integration |
|
3.6 |
Utbildning och studiestöd |
|
3.7 |
Statens egen verksamhet |
|
3.8 |
Statens intäkter |
|
3.9 |
Skatteintäkter |
|
3.10 Statens |
||
4.1 |
Statens intäkter.......................................................................................................... |
|
4.2 |
Statens kostnader ...................................................................................................... |
|
4.3 |
Transfereringar per sektor......................................................................................... |
|
5.1 |
Faktiskt och underliggande saldo på statens budget |
|
5.2 |
Procentuell fördelning av budgetens utgifter 2010, realekonomiskt |
|
|
fördelade. ............................................................................................................. |
|
5.3 |
Transfereringar på statens budget fördelade efter mottagarkategori 2010 .......... |
|
6.1 |
Garantiåtaganden |
|
6.2 |
Prognos för bankgarantiprogrammet över tiden (Under antagandet att inga |
|
|
nya garantier ställs ut)......................................................................................... |
|
6.3 |
Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och |
|
|
administrationskostnader samt saldo för betalningsflödet |
|
6.4 |
Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar |
|
|
18
1
Årsredovisningen för staten 2010
– avgränsningar m.m.
Skr. 2010/11:101
1Årsredovisningen för staten 2010
–avgränsningar m.m.
Regeringen ska varje år senast den 15 april året efter budgetåret lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen ska innehålla resultaträkning, balansräkning och fi- nansieringsanalys samt det slutliga utfallet på budgetens inkomsttitlar och anslag.
Regeringen är vidare redovisningsskyldig inför riksdagen för de tillgångar regeringen förvaltar och förfogar över. Redovisningsskyldigheten omfattar även den verksamhet som bedrivs av staten samt statens skulder och övriga ekono- miska åtaganden.
Regeringen beslutar årligen om avgränsningen av staten och former för uppställning av resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen. Detta skedde senast den 16 december 2010 (dnr Fi2010/5683).
Den konsoliderade redovisningen i årsredo- visningen omfattar myndigheterna, inklusive af- färsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken och
Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myn- digheterna och affärsverken lämnar till statsre- dovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där in- formationen inte varit tillräcklig har komplette- rande information inhämtats.
Redovisningen utgår från vedertagna redovis- nings- och värderingsprinciper som i så stor ut-
sträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovis- ningen sker dock fortlöpande. Under de drygt tio år som årsredovisning för staten tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad grad tydlig- gjorts, bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträck- ning invärderats och redovisats samt att redovis- ning enligt bokföringsmässiga principer vidare- utvecklats. Gällande principer och förutsätt- ningar beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprin- ciper och tilläggsupplysningar.
Resultaträkningen ger underlag för bedöm- ning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2010 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2010 i resultat- och balansräkning- arna samt finansieringsanalysen med utfallet för 2009.
Statens budget omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras budgetens utfall för 2010 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpropositio- nen för 2010, dels med utfallet för 2009.
Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och Pensionsmyndigheten har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2011/1367).
En samlad bild av statens ekonomi
Den årliga skrivelsen Årsredovisning för staten syftar till att ge en samlad bild av hur statens finansiella resultat och ekonomiska ställning
21
Skr. 2010/11:101
utvecklats. Utöver den redovisning som krävs enligt lag redovisar regeringen därför fler aspekter av det ekonomiska utfallet.
De budgetpolitiska målen följs upp och en översiktlig redovisning av utvecklingen av sta- tens ekonomi lämnas för den senaste femårs- perioden. Vidare lämnas en redovisning av stat- liga garantier och krediter, nationellt intygande och avgifter till EU och bidrag från
I årsredovisningen lämnas en redogörelse av Riksrevisionens granskningsrapporter med anledning av effektivitetsrevisionen som har inkommit till regeringen t.o.m. den 31 december 2010 samt iakttagelser i revisionsberättelser över myndigheternas årsredovisningar. I skrivelsen lämnas även en redogörelse för Europeiska revisionsrättens granskning av
Olika avgränsningar av staten
Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mel- lan olika redovisningar är att olika principer till- lämpas i räkenskaperna och i statens budget. Be- roende på utgångspunkt kan en enskild ekono- misk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovis- ningarna.
Den särskilda sammanställningen av verksam- heter som staten har ett väsentligt inflytande över omfattar en vidare definition av staten än de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och statens budget. Syftet med den redovis- ningen är att ge en samlad och översiktlig bild av samtliga verksamheter där staten har ett väsent- ligt inflytande och samtidigt en bild av statens samlade tillgångar och skulder. I fråga om bolag, banker och finansinstitut har väsentligt infly- tande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisatio- nerna.
Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenska- perna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten
utgår från definitioner etc. som följer rekom- mendationer från Förenta Nationerna samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det euro- peiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. Nationalräkenskapernas av- gränsning skiljer sig från årsredovisningen bland annat genom att affärsverken inte ingår i dess av- gränsning av staten.
Förändringar i årets skrivelse
I årets skrivelse lämnas en redogörelse för de åtgärder regeringen vidtagit eller avser att vidta med anledning av granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen som har kommit in till regeringen från det att budgetpropositionen för 2011 lämnades till riksdagen fram t.o.m. den 31 december 2010. I skrivelsen lämnas också en sammanfattning och uppföljning av alla granskningsrapporter överlämnade t.o.m. den 31 december 2010 som inte är slutbehandlade.
Kvalitetsgranskning
En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker främst genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, vilka ligger till grund för bl.a. de delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansie- ringsanalysen samt utfallet för statens budget.
En kvalitetskontroll sker även genom etable- rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen inne- fattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överens- stämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, rimlighetskontroller samt analys av poster.
Granskning av årsredovisningen för staten 2009
Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen granska årsredovisningen för staten. Riksrevi- sionens bedömning avseende Årsredovisningen för staten 2009 var att redovisningen i allt väsentligt var rättvisande.
22
2
Uppföljning av de budgetpolitiska målen
Skr. 2010/11:101
2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen
I detta avsnitt redovisas uppföljningen av de budgetpolitiska målen för 2010, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse, utan i 2011 års ekonomiska vårproposition.
2.1Den offentliga sektorns finansiella sparande
Regeringen angav i 2007 års ekonomiska vår- proposition att ett överskottsmål för den offent- liga sektorn om i genomsnitt 1 procent av BNP över konjunkturcykeln bör upprätthållas. I regeringens skrivelse Ramverk för finans- politiken (skr. 2010/11:79) ges en närmare beskrivning av det finanspolitiska ramverket och hur regeringen tillämpar detta.
Definitioner av finansiellt sparande och överskottsmålet
Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella förmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder.
Överskottsmålet är preciserat som att den offentliga sektorns faktiska finansiella sparande ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Att målet är formulerat i termer av ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat
av stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas, och därmed bli procyklisk, för att säkerställa att det årliga målet uppnås. Det finns således goda skäl för att formulera ett överskottsmål för det finansiella sparandet som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från målsatt nivå ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när över- skottsmålet i efterhand utvärderas. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensions- systemet samt den kommunala sektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn.
Det finansiella sparandet 2010
Det offentliga finansiella sparande 2010 visade ett underskott på 11 miljarder kronor, mot- svarande 0,3 procent av BNP. I prognosen i budgetpropositionen för 2010 beräknades ett
underskott |
på 107 miljarder kronor |
eller |
|
3,4 procent av BNP. Det finansiella |
sparandet |
||
blev således |
96 miljarder kronor |
högre |
än |
beräknat. Den ekonomiska utvecklingen blev avsevärt bättre än väntat med en ökning av BNP med 5,5 procent i stället för en förväntad ökning med 0,6 procent. Arbetsmarknaden utvecklades också bättre än väntat med högre sysselsättning och lägre arbetslöshet. Detta medförde att den
offentliga |
sektorns |
skatteintäkter |
blev |
75 miljarder |
kronor |
högre och utgifterna |
25 miljarder kronor lägre än beräknat. Utfallet
25
Skr. 2010/11:101
för 2010 innebär att den offentliga sektorns finanser förstärktes mellan 2009 och 2010, se tabell 2.1.
Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande
Miljarder kronor
|
|
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
|
BP2010 |
2010 |
BP2010 |
2009 |
Inkomster |
1 604 |
1 675 |
70 |
1 610 |
|
|
|
|
|
varav skatter |
|
|
|
|
och avgifter |
1 428 |
1 5031 |
75 |
1 440 |
Utgifter |
1 711 |
1 686 |
1 640 |
|
|
|
|
|
|
Finansiellt sparande |
95 |
|||
Procent av BNP |
3,1 |
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
1 Drygt 40 procent av utfaller för skatter och avgifter för 2010 är baserat på prognoser. Det rör t.ex. inkomstskatter för hushåll och företag, avkastningsskatt samt fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift, Regeringens bedömning är att skatteintäkterna för den offentliga sektorn beräknas uppgå till
1 500 miljarder kronor och är därmed drygt 2 miljarder kronor lägre än publicerade siffror i nationalräkenskaperna. Skillnaden beror på att direkta skatter för hushåll och företag är 0,8 resp. 1,5 miljarder kronor högre i national- räkenskapernas utfall.
Mer än hela den offentliga sektorns underskott 2010 låg i statens finansiella sparande, som uppgick till
Tabell 2.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna
Miljarder kronor
|
|
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
|
BP2010 |
2010 |
BP2010 |
2009 |
Staten |
92 |
|||
Ålderspensionssystemet |
3 |
5 |
2 |
5 |
|
|
|
|
|
Kommunala sektorn |
0 |
2 |
2 |
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Principer för uppföljningen av överskottsmålet
För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med överskottsmålet används ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren för vilka det finns nationalräkenskapsutfall, för närvarande perioden
sannolikheten för att överskottsmålet ska nås i framtiden. Vid tolkningen av detta tioårs- genomsnitt bör hänsyn även tas till det genom- snittliga konjunkturläget under den aktuella perioden. Därutöver redovisas även historiska värden för de två indikatorer regeringen använder i den framåtblickande utformningen av finanspolitiken: ett sjuårigt centrerat glidande medelvärde för det finansiella sparandet och en bedömning av det strukturella sparandet. Syftet med den senare redovisningen är endast att visa dessa indikatorers värden under utfallsåren.
Det sjuåriga glidande medelvärdet för ett visst angivet år omfattar sparandet justerat för större engångseffekter det angivna året, samt tre år före och efter det angivna året. Det sjuåriga glidande medelvärdet för 2007 omfattar följaktligen perioden
Regeringen gör också en beräkning av det så kallade strukturella sparandet, vilket direkt justerar det faktiska finansiella sparandet för konjunkturläget. Det strukturella sparandet justerar även för större engångseffekter och extraordinära nivåer på hushållens kapitalvinster. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt konjunkturläge. Exempelvis visar ett positivt strukturellt sparande att det finns ett underliggande överskott i de offentliga finanserna, även om underskott tillfälligt upp- stått till följd av ett svagt konjunkturläge.
26
Skr. 2010/11:101
Tabell 2.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet
Procent av BNP respektive potentiell BNP
|
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Finansiellt sparande |
3,6 |
1,6 |
0,4 |
1,9 |
2,2 |
3,6 |
2,2 |
||||
Bakåtblickande tioårssnitt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,2 |
0,8 |
Konjunkturjusterat1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,5 |
1,3 |
Sjuårsindikatorn |
|
|
|
0,8 |
0,9 |
0,9 |
1,0 |
1,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Konjunkturjusterat1 |
|
|
|
0,9 |
0,8 |
0,8 |
1,4 |
1,7 |
|
|
|
Strukturellt sparande |
1,8 |
1,8 |
0,5 |
1,8 |
0,8 |
1,1 |
1,8 |
3,0 |
1,9 |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,8 |
1,8 |
3,2 |
0,5 |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sjuårssnitt |
|
|
|
0,1 |
0,3 |
|
|
|
|||
Bakåtblickande tioårssnitt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet adderas med
Beräkningen av det strukturella sparandet är förknippad med stor osäkerhet. Beräkningen baseras på en bedömning av resursutnyttjandet i form av ett
Avstämning av överskottsmålet t.o.m. 2010
År 2010 uppgick det faktiska finansiella sparandet till
1,3 procent av BNP. Det strukturella sparandet
2010 beräknas till 1,9 procent av BNP.
Ett problem vid bedömningen av hur konjunkturen påverkar sparandet i den offentliga sektorn är möjligheten att konjunkturcyklerna inte är symmetriska. Den nuvarande globala konjunkturavmattningen medförde exempelvis negativa
Tabell 2.3 visar även hur det finansiella sparandet och
27
Skr. 2010/11:101
Det finns dock en viss tendens till gradvis växande negativa
Sammanfattningsvis pekar således både det genomsnittliga sparandet under den senaste tioårsperioden och sjuårsindikatorn på ett sparande som ligger i linje med överskottsmålet
2.2Utgiftstak för staten
Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997. Fastställda utgiftstak har klarats samtliga år (se tabell 2.4).
Den statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån och ned- perspektiv. Utgiftstaket är den tidiga, över- gripande restriktionen som begränsar budget- processen i termer av totala utgifter. Under hela perioden – från det att nivån på taket fastställs till dess att budgetåret är slut – understryks därmed behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta
Tabell 2.4 Utgiftstak för staten
Miljarder kronor
2000 |
2001 |
2002 |
2003 |
begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på budgetens utgiftssida.
Utgiftstaket för staten är därför ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budget- disciplinen och stärker trovärdigheten i den eko- nomiska politiken. En viktig uppgift för utgifts- taket är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara finanser. Nivån på ut- giftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifterna. Tillsammans med överskottsmålet är utgiftstaket styrande för det totala skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.
De takbegränsade utgifterna omfattar 26 ut- giftsområden
2004 |
2005 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Utgiftstaket, ursprungligt fast- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ställd nivå |
744 |
767 |
810 |
847 |
877 |
894 |
931 |
949 |
971 |
989 |
1 018 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tekniska justeringar |
23 |
24 |
2 |
0 |
0 |
6 |
|||||
Reella justeringar1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
Utgiftstak, slutligt fastställt |
765 |
791 |
812 |
822 |
858 |
870 |
907 |
938 |
957 |
989 |
1 024 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Takbegränsade utgifter |
760,0 |
786,3 |
811,6 |
819,1 |
855,6 |
864,3 |
895,2 |
910,1 |
943,4 |
964,6 |
985,9 |
Budgeteringsmarginal |
5,0 |
4,7 |
0,4 |
2,9 |
2,4 |
5,7 |
11,8 |
27,9 |
13,6 |
24,4 |
38,1 |
Not: För åren
1Utgiftstaket för 2000 sänktes med 2 miljarder kronor på grund av en fastighetsskattereform. Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Dessa två förändringar av utgiftstakets nivå är inte tekniska justeringar, utan faktiska sänkningar av utgiftstaket.
28
I budgetpropositionen för 2008 föreslog re- geringen att utgiftstakets nivå för 2010 skulle uppgå till 1 018 miljarder kronor.1 Riksdagen be- slutade i enlighet med förslaget.
Därefter har vissa budgetförändringar föranlett tekniska justeringar av utgiftstakets nivå. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. För att föranleda en teknisk justering av utgiftstaket ska den förändring som ger upphov till justeringen inte ha samma nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller det offentliga finansiella sparandet, som på de takbegränsade utgifterna. Sedan utgiftstaket infördes 1997 har beslutade utgiftstak justerats tekniskt vid flera tillfällen.
De tekniska justeringar som gjorts av utgiftstaket för 2010, sedan det fastställdes, redovisas i tabell 2.5. Tekniska justeringar görs i budgetpropositionen och det är praxis att de årsvisa justeringarna avrundas till hela miljarder kronor. Sammantaget har utgiftstakets nivå 2010 höjts med 6 miljarder kronor till följd av tekniska justeringar.
Skr. 2010/11:101
Tabell 2.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2010
Miljarder kronor
|
2010 |
Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2008) |
1 018 |
Tekniska justeringar i BP 2009 |
|
|
|
Reglering kommunalekonomisk utjämning p.g.a. höjt |
|
grundavdrag till pensionärer |
1,95 |
|
|
Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för |
|
LSS kostnader |
0,25 |
|
|
Reglering kommunalekonomisk utjämning p.g.a. höjd |
|
gräns för reseavdrag |
|
|
|
Ny nivå i BP 2009 |
1 020 |
|
|
Tekniska justeringar i BP 2010 |
|
|
|
Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. höjt |
|
särskilt grundavdrag till pensionärer |
3,50 |
|
|
Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. breddad |
|
bas kommunal fastighetsavgift |
|
|
|
Reglering kommunalekonomisk utjämning pga. höjt |
|
utjämningsbelopp |
0,28 |
|
|
Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för |
|
LSS kostnader |
0,53 |
|
|
Bruttobudgetering av stöd till idrotten |
0,76 |
|
|
Sänkning av takbegränsade utgifter till följd av |
|
kostnadsmässig budgetering |
|
|
|
Ny nivå i BP 2010 |
1 024 |
Tekniska justeringar i BP 2011 |
|
|
|
Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för |
|
LSS kostnader |
0,13 |
|
|
Slutligt utgiftstak |
1 024 |
|
|
1 Regeringen lämnade en bedömning av utgiftstaket för 2010 i 2007 års ekonomiska vårproposition. Den nivå på utgiftstaket som regeringen senare föreslog i budgetpropositionen för 2008 var densamma som bedömningen i 2007 års ekonomiska vårproposition, med undantag för tekniska justeringar.
Enligt utfallet för statens budget uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de
takbegränsade |
utgifterna, |
2010 |
till |
|
985,9 miljarder kronor. |
Därmed |
underskred |
||
utgifterna utgiftstaket |
med en |
marginal |
på |
38,1 miljarder kronor (tabell 2.6).
De takbegränsade utgifterna blev 20,8 miljar- der kronor lägre än den av riksdagen antagna budgeten för 2010. Detta förklaras främst av lägre utgifter inom följande utgiftsområden:
Utgiftsområde |
Mdkr |
|
14 |
Arbetsmarknad |
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp |
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
29
Skr. 2010/11:101
Inom några områden blev utgifterna högre än den av riksdagen antagna budgeten för 2010:
Utgiftsområde |
Mdkr |
|
24 |
Näringsliv |
3,0 |
6 |
Migration |
1,3 |
9 |
Avgiften till Europeiska unionen |
0,7 |
I kapitel 5, Utfallet för statens budget, redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag.
Tabell 2.6 Takbegränsade utgifter
Miljarder kronor
|
SB |
Utfall |
Utfall- |
Utfall |
|
20101 |
2010 |
SB 2010 |
2009 |
Utgifter exkl. |
|
|
|
|
statsskuldsräntor |
783,2 |
763,0 |
744,8 |
|
Ålderspensionssystemet |
|
|
|
|
vid sidan av budgeten |
223,5 |
222,9 |
219,8 |
|
Takbegränsade utgifter |
1 006,7 |
985,9 |
964,6 |
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal |
17,3 |
38,1 |
20,8 |
24,4 |
|
|
|
|
|
Utgiftstak för staten |
1 024 |
|
|
989 |
1 Den av riksdagen i december 2009 fastställda budgeten för 2010, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudgetar 2010.
Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget uppgick till 222,9 miljarder kronor, vilket är 0,6 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i budgeten för 2010.
2.3Budgeteringsmarginalens användning
Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2010 på den nivå som regeringen föreslog i budgetpropo- sitionen för 2008. Budgeteringsmarginalen upp-
gick |
då till 33,9 miljarder kronor. I utfallet |
för |
||
2010 |
uppgick budgeteringsmarginalen |
till |
||
38,1 miljarder kronor. |
Det |
betyder |
att |
budgeteringsmarginalen har blivit 4,2 miljarder kronor större sedan utgiftstaket för 2010 fastställdes. I tabell 2.7 redovisas hur använd- ningen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på effekter av nya förslag, reviderad pris- och löne- omräkning, reviderade makroekonomiska förut- sättningar, volymförändringar och övriga fakto- rer.
Tabell 2.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fast- ställandet av utgiftstaket för 2010 till utfallet för 2010
Miljarder kronor
|
2010 |
Budgeteringsmarginal i budgetproposi- |
|
tionen för 2008 |
33,9 |
|
|
Reformer |
|
Reviderad pris- och löneomräkning |
|
Övriga makroekonomiska förändringar |
2,8 |
Volymförändringar |
24,2 |
Övrigt1 |
16,0 |
Total förändring av budgeteringsmargi- |
|
nalen |
4,2 |
|
|
Budgeteringsmarginal i utfallet för |
|
2010 |
38,1 |
Anm: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmargina- len, alltså högre utgifter.
1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar
Sammantaget har 38,5 miljarder kronor av bud- geteringsmarginalen använts för reformer som regeringen genomfört sedan utgiftstaket fastställdes. Majoriteten av dessa reformer syftade till att mildra effekterna av finanskrisen. Redan i budgetpropositionen för 2009 presenterade regeringen åtgärder som omfattade satsningar på infrastruktur, forskning och utbildning samt åtgärder för miljö och klimat. Med anledning av den försämrade konjunkturen under senhösten 2008 presenterade regeringen ytterligare åtgärder i propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183) samt i 2009 års proposition om vårtilläggsbudget. Åtgärderna bestod främst av ett tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting samt arbetsmarknadspolitiska insatser. I 2009 års proposition om hösttilläggsbudget föreslog regeringen bl.a. ytterligare konjunkturstöd till kommuner och landsting som betalades ut i december 2009.2 I budgetpropositionen för 2010 föreslog regeringen åtgärder i syfte att bromsa en neddragning av offentligt finansierade jobb, så som ökade resurser till kommuner och landsting samt satsningar på infrastrukturen, hälso- och sjukvården, äldreomsorgen, rättsväsendet och utbildningsområdet.
Makroekonomiska förändringar har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 2,8 miljarder
2 Det tillfälliga konjunkturstödet belastar statens budget 2009. I nationalräkenskaperna samt i resultat- och balansräkningarna i denna skrivelse periodiseras stödet till 2010 eftersom det avsågs att användas då.
30
kronor större. I 2009 års ekonomiska vårproposition reviderades utgifterna upp kraftigt till följd av högre arbetslöshet. Från och med budgetpropositionen för 2010 har utgifterna emellertid reviderats ner när det gradvis blivit klart att de makroekonomiska effekterna av finanskrisen skulle bli begränsade.
Utgiftsförändringar till följd av ändrade voly- mer har medfört att budgeteringsmarginalen bli- vit 24,2 miljarder kronor större. Det är främst inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp som volymerna successivt har blivit lägre sedan bedömningen i budgetpropositionen för 2008 då utgiftstaket för 2010 föreslogs. Antalet sjukpenningdagar upp- gick till 31,7 miljoner 2010, vilket är 36 procent lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2008. Antalet personer med sjukersättning uppgick 2010 till ca 442 000, vilket är ca 13 procent lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2008.
Utgiftsförändringar till följd av övriga fakto- rer kan föranledas av nya prognosmetoder, ju- steringar till följd av ny information, korriger- ingar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. änd- ringar i EU:s regelverk. Sammantaget har bud- geteringsmarginalen blivit 16,0 miljarder kronor större till följd av övriga faktorer.3
Skr. 2010/11:101
En stor del av förändringen till följd av övriga faktorer härrör från budgetpropositionen för 2010 (prop. 2010/09:1).4 Bland annat bedömdes utgifterna för ålderspensionssystemet bli 3,2 miljarder kronor lägre i budgetpropositionen för 2010, då de beräknades med balansering samt treårs glidande medelvärde av
Utöver detta har utfallet 2010 på vissa områden till följd av övriga faktorer blivit lägre än i den ursprungliga beräkningen av statens budget för 2010. Till exempel har utgifterna blivit lägre p.g.a. att satsningar inom bl.a. yrkeshögskolan och yrkesutbildning inte genomförts som planerat, att färre lärare och förskolepersonal deltog i fortbildning än beräknat samt att det uppstått förseningar i väginvesteringsprojekt.
3 Inklusive minskning av anslagsbehållningar.
4 I tabell 8.8 i budgetpropositionen för 2010 beskrivs förändringen jämfört med 2009 års ekonomiska vårproposition utifrån samma kategorier som i tabell 2.7 i detta avsnitt.
31
3
Utveckling av statens ekonomi
Skr. 2010/11:101
3 Utveckling av statens ekonomi
I detta kapitel redovisas inledningsvis en femårsöversikt över utvecklingen av statens budget. Därefter redovisas utvecklingen av vissa nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkning. Vidare lämnas en redovisning av oförbrukade bidrag.
3.1Utvecklingen av statens budget
3.1.1Statens budgetsaldo
Statens budgetsaldo överensstämmer sedan 1997 med statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett budgetöverskott innebär följaktli- gen ett lika stort negativt lånebehov, vilket medför att staten har möjlighet att amortera på statsskulden.
Tabell 3.1 Utfall för statens budget
Miljarder kronor
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Inkomster |
810,3 |
863,7 |
901,3 |
709,5 |
779,5 |
Statens skattein- |
806,3 |
815,5 |
808,7 |
705,8 |
779,5 |
komster |
|
|
|
|
|
Övriga inkomster |
4,0 |
48,2 |
92,5 |
3,8 |
0,0 |
|
|
|
|
|
|
Utgifter m.m. |
791,9 |
760,5 |
766,1 |
885,7 |
780,6 |
|
|
|
|
|
|
UO |
716,1 |
721,9 |
742,1 |
744,8 |
763,0 |
Statsskuldsräntor |
|
|
|
|
|
m.m. UO 26 |
49,5 |
47,3 |
48,2 |
36,5 |
23,4 |
Kassamässig korri- |
|
|
|
|
|
gering |
3,4 |
||||
Riksgäldskontorets |
|
|
|
|
|
nettoutlåning |
27,5 |
3,7 |
104,7 |
||
Budgetsaldo |
18,4 |
103,2 |
135,2 |
Statens inkomster och utgifter är mycket konjunkturkänsliga. I konjunkturuppgångar bidrar de automatiska stabilisatorerna till ökade skatteinkomster till följd av bl.a. hög hushållskonsumtion. Samtidigt minskar de arbetsmarknadsrelaterade utgifterna. I konjunkturnedgångar bidrar de automatiska stabilisatorerna till att statens finanser försämras.
Åren
Statens finanser har hämtat sig snabbt från den finansiella och ekonomiska kris som inleddes under hösten 2008. Statens budget visade i stort sett balans 2010 då underskottet uppgick till 1 miljard kronor. Konjunktur- återhämtningen innebar bl.a. högre skatt på arbete och ökade inkomster från mervärdesskatt. Samtidigt minskade utgifterna med ca 100 miljarder kronor i förhållande till 2009. I stort sett hela minskningen berodde dock på den tillfälliga utgiftsökningen 2009 till följd av upplåningen till Riksbanken. Att
35
Skr. 2010/11:101
utgifterna exklusive lånet till Riksbanken var i stort sett oförändrade i förhållande till 2009 förklaras huvudsakligen av de låga statsskulds- räntorna 2010. Räntenivåerna var mycket låga och statsskuldsräntorna de lägsta sedan 1980.
3.1.2Inkomster på statens budget
Mellan 2006 och 2008 ökade inkomsterna på statens budget med knappt 91 miljarder kronor. Den kraftiga konjunkturnedgången bidrog däremot till ett dramatiskt fall av inkomsterna med nästan 192 miljarder kronor 2009. År 2010 ökade inkomsterna med ca 70 miljarder kronor. Variationerna mellan åren är i första hand en återspegling av makroekonomiska förändringar, men de beror också på regeländringar, händelser av engångskaraktär samt periodiseringar.
I tabell 3.2 redovisas inkomsterna på statens budget för
Statens övriga inkomster, dvs. inkomster på statens budget exklusive statens skatte- inkomster, varierar kraftigt under perioden. I huvudsak förklaras variationen av tre inkomsttyper; 2000, 3000 och 7000. Under inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet redovisas aktieutdelningar från statens aktier. Förutom bolagens ordinarie utdelningar påverkas inkomsterna av extrautdelningar av engångskaraktär, främst beroende på försäljningar av aktieinnehav i andra bolag.
Under inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom redovisades 18 miljarder kronor 2007 från försäljning av aktier i Telia Sonera AB. Under 2008 sålde staten sitt innehav i OMX AB, V&S Vin & Sprit AB samt Civitas Holding AB, där Vasakronan AB ingick, för 76,5 miljarder kronor.
Inkomsttypen 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet består av två delar: tillkommande skatter och avräkningar. Under tillkommande skatter redovisas bl.a. skatter som tillfaller EU såsom den momsbaserade EU- avgiften och tullmedel. Sverige har från och med 2007 rabatt på avgiften och betalar endast en tredjedel av ordinarie avgift, vilket innebär att avgiften blir ca 3 miljarder kronor lägre än annars. Beslutet ratificerades 2009 och då gjordes en retoraktiv återbetalning för 2007 och 2008, vilket medförde att avgiften blev ca 9 miljarder kronor lägre 2009.
Tabell 3.2 Inkomster på statens budget
Miljarder kronor
Inkomstår |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
|
Statens skatteintäkter |
799,7 |
825,2 |
787,0 |
736,5 |
777,0 |
|
Periodiseringar |
6,6 |
21,8 |
2,5 |
||
1000 |
Statens skatteinkomster |
806,3 |
815,5 |
808,7 |
705,8 |
779,5 |
2000 |
Inkomster av statens verksamhet |
43,4 |
66,5 |
53,0 |
48,1 |
41,8 |
3000 |
Inkomster av försåld egendom |
0,1 |
18,0 |
76,5 |
0,1 |
0,2 |
4000 |
Återbetalning av lån |
2,1 |
2,0 |
1,9 |
1,7 |
1,7 |
5000 |
Kalkylmässiga inkomster |
7,8 |
8,2 |
8,7 |
8,9 |
8,9 |
6000 |
Bidrag från EU |
12,4 |
13,0 |
11,0 |
11,7 |
13,0 |
7000 |
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet |
|||||
8000 |
Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot |
0,0 |
0,0 |
|||
Statens övriga inkomster |
4,0 |
48,2 |
92,6 |
3,8 |
0,0 |
|
Inkomster på statens budget |
810,3 |
863,7 |
901,3 |
709,5 |
779,5 |
36
Inom inkomsttypen 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto redovisas stöd som ges som krediteringar på skattekonto och som enligt nationalräkenskaperna är att likställa med utgifter. Krediteringen för jämställdhetsbonus redovisas under denna inkomsttyp. Jämställdhetsbonusen för 2010 uppgick till 27 miljoner kronor. Det stora flertalet skatte- kontokrediteringar som har funnits tidigare under denna inkomsttyp har upphört eller flyttats till utgiftssidan på statens budget.
Den offentliga sektorns skatteintäkter
I tabell 3.3 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter mellan 2006 och 2010. Den offentliga sektorns skatteintäkter beräknas uppgå till 1 500 miljarder kronor 2010, vilket är 87 miljarder kronor högre än 2006. Det motsva- rar en genomsnittlig utvecklingstakt på 1,5 procent per år. Under
Förändringar under skatt på arbete
Utvecklingen av intäkterna från skatt på arbete påverkas i huvudsak av skattebasens storlek, skatteregler för de direkta och indirekta skat- terna samt de skattereduktioner som dras från den slutliga skatten. Lönesumman utgör ca 70 procent av skattebasens storlek, vilket innebär att förändringen av antalet arbetade timmar och timlön har störst betydelse för utvecklingen av skatt på arbete. Den relativt snabba konjunktur- återhämtningen mellan 2009 och 2010 medför att lönesumman bedöms öka med 3,0 procent. Det kan jämföras med en utvecklingstakt på 0,3 procent som låg till grund för prognosen till statens budget för 2010.
Sedan 2007 har regeringen genomfört ett flertal förändringar som påverkar intäkterna från skatt på arbete. Till de mest betydelsefulla hör införandet av jobbskatteavdraget, skattere- duktionen för hushållstjänster och sänkta ar- betsgivar- och egenavgifter. År 2009 höjdes dessutom skiktgränsen för statlig inkomstskatt och en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer.
Arbetsgivar- och egenavgifter för äldre och ungdomar har under de senaste åren sänkts i
Skr. 2010/11:101
flera steg. År 2008 slopades den särskilda löne- skatten för personer över 65 år. Arbetsgivar- och egenavgifterna har, med undantag för ålderspen- sionsavgiften, halverats för personer i intervallet
År 2010 förstärktes jobbskatteavdraget med ett fjärde steg, vilket bedömdes minska intäk- terna från skatt på arbete med 10 miljarder kro- nor. Grundavdraget för pensionärer höjdes yt- terligare, vilket förväntas minska intäkterna från skatt på arbete med ytterligare 3,5 miljarder kro- nor. För kommunernas del kompenserades höj- ningen genom en motsvarande höjning av stats- bidragen. År 2010 genomfördes även ytterligare minskning av egenavgifterna för enskilda när- ingsidkare, vilket förväntas resultera i skatte- minskning motsvarande 1,6 miljarder kronor.
Sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna sänktes 2010 till 5,95 procent av avgiftsunderla- get. Arbetsmarknadsavgiften i arbetsgivaravgif- terna höjdes samtidigt till 4,65 procent av avgiftsunderlaget. Eftersom justeringen av de båda avgifterna skulle ske inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag sänktes den all- männa löneavgiften till 6,03 procent.
Den 1 juli 2007 infördes skattereduktion för hushållstjänster, s.k.
Förändringar under skatt på kapital
Utvecklingen av intäkterna från hushållens skatt på kapital beror främst på utvecklingen av skatt på de taxerade kapitalvinsterna. År 2007 var de taxerade kapitalvinsterna som högst och uppgick till 172 miljarder kronor. Den kraftiga ned- gången på börsen 2008, i kombination med den
37
Skr. 2010/11:101
finansiella oron under året, medförde att kapital- vinsterna föll till 102 miljarder kronor 2008. Kapitalvinsterna föll ytterligare under 2009, men förväntas öka något 2010. År 2010 beräknas intäkterna från skatt på kapital, hushåll uppgå till knappt 30 miljarder kronor.
Som en följd av konjunkturnedgången och den finansiell oron föll intäkterna från skatt på företagsvinster kraftigt 2008. Intäkterna uppgick till 83 miljarder kronor, vilket är ca 22 miljarder kronor lägre än året innan. Men redan 2009 ökade intäkterna igen och uppgick till ca 87 miljarder kronor. Vinsterna i verkstadssek- torn föll även 2009, men flera andra branscher återhämtade sig redan under 2009 och ökade sina vinster. Under 2010 beräknas företagens intäkter öka ytterligare vilket leder till högre vinster. In- täkterna från skatt på företagsvinster beräknas uppgå till 102 miljarder kronor.
Förändringen av intäkterna från fastighetsskatten förklaras huvudsakligen av de regeländringar som gjorts mellan
Förändringar under skatt på konsumtion och in- satsvaror
Den största delen av intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror kommer från mer- värdesskatt. Intäkternas utveckling påverkas framförallt av utvecklingen av hushållens kon- sumtion.
Åren 2006 och 2007 ökade de underliggande skatteintäkterna från mervärdesskatt i en snab- bare takt än hushållens konsumtionsutgifter. En förklaring till detta var en relativt snabb ökning av hushållens konsumtion av bilar och andra säl- lanköpsvaror. Dessa varor beläggs med den högsta skattesatsen. En annan förklaring till den snabba ökningen i mervärdesskatteintäkterna under perioden var att investeringarna ökade re- lativt mycket.
Från och med den 1 januari 2008 började nya regler att gälla för redovisning av mervärdesskatt vid omsättning av bygg- och anläggningstjänster. De nya reglerna innebär att skatten debiteras lö- pande i stället för vid tidpunkten för färdigstäl- landet. Övergången till de nya reglerna innebar att det under 2008 gjordes debiteringar både en- ligt det gamla och nya systemet. Den bedömdes medföra en engångseffekt på 8 miljarder kronor i högre intäkter 2008 och 2 miljarder kronor 2009.
Konsumtionen av bilar dämpades kraftigt un- der andra halvåret 2008, till följd av den globala konjunkturnedgången. Som en följd av detta dämpades även utvecklingen av intäkterna från mervärdesskatten. En svag konsumtionsutveck- ling under 2009 i kombination med minskade investeringar och låg försäljning av bilar med- förde att mervärdesskatteintäkterna i princip var oförändrade mellan 2008 och 2009.
År 2010 tog hushållens konsumtion åter fart. Bland annat ökade konsumtionen av bilar starkt. Samtidigt ökade investeringarna, särskilt byggin- vesteringarna, igen. Sammantaget har detta medfört att intäkterna från mervärdesskatten be- räknas uppgå till 324 miljarder kronor, vilket är 23 miljarder kronor högre än 2009.
Punktskatterna skiljer sig från mervärdesskatten i det avseende att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspris. Dessutom justeras skattesatserna för skatt på tobak samt energi- och koldioxidskatten med konsumentprisindex.
Intäkterna från punktskatterna uppgick 2006 till drygt 110 miljarder kronor och har sedan dess ökat successivt till 125 miljarder kronor 2010. Åren 2007 och 2008 ökade punktskatterna relativt mycket, med 3,7 procent respektive år.
Den svaga utvecklingen i ekonomin påverkade intäkterna från punktskatterna, men i mindre grad än många andra skatter. År 2009 ökade intäkterna från punktskatterna med 2,4 procent. Utvecklingen av intäkter från punktskatter förklaras även i hög grad av skattesatsjusteringar. Exempelvis beror den positiva utvecklingen av intäkterna från skatt på tobak till stor del på regeländringar och då i huvudsak de skattesatshöjningar som infördes den 1 januari 2007. År 2008 höjdes koldioxidskatten, vilket ledde till högre skatteintäkter. Införandet och återinförandet av trängselskatt i Stockholms innerstad samt införandet av skatt på trafikförsäkringspremier har ökat intäkterna från
38
skatt på vägtrafik med knappt 4 miljarder kronor
Intäkterna från energi- och koldioxidskatten utgör ca 55 procent av intäkterna från punktskatter. År 2006 uppgick intäkterna från
energi- |
och |
koldioxidskatten |
till drygt |
|
38 respektive knappt |
25 miljarder |
kronor och |
||
uppgick |
2010 |
till |
41 respektive |
27 miljarder |
kronor. |
|
|
|
|
Energi- och koldioxidskatterna påverkas i relativt hög grad av konjunkturen. År 2009 ökade energi- och koldioxidskatten med 3,3 procent respektive 1,3 procent. Till följd av
Skr. 2010/11:101
den starka konjunkturåterhämtningen och det ovanligt kalla vädret ökade skatteintäkterna 2010 relativt mycket och intäkterna från energiskatten ökade med 2,7 procent, medan intäkterna från koldioxidskatten ökade med så mycket som 4,8 procent.
Intäkterna från skatt på alkohol och tobak uppgick 2006 till 8,6 respektive 10,7 miljarder kronor och har fram till och med 2009 ökat stadigt till 10,6 respektive 12,1 miljarder kronor.
År 2010 blev intäkterna från skatt på såväl alkohol som tobak marginellt lägre än 2009.
39
Skr. 2010/11:101
Tabell 3.3 Den offentliga sektorns skatteintäkter
Miljarder kronor
Inkomstår |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Skatt på arbete |
857,2 |
873,6 |
909,0 |
867,1 |
874,9 |
Direkta skatter |
490,1 |
483,0 |
497,5 |
475,7 |
475,5 |
Kommunal skatt |
454,1 |
479,1 |
503,4 |
511,1 |
525,6 |
Statlig skatt |
41,0 |
44,8 |
48,0 |
40,1 |
41,7 |
Allmän pensionsavgift |
77,3 |
81,1 |
85,2 |
86,8 |
89,4 |
Skattereduktioner m.m. |
|||||
Artistskatt |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
0,1 |
Indirekta skatter |
367,0 |
390,6 |
411,5 |
391,4 |
399,3 |
Arbetsgivaravgifter |
357,0 |
382,1 |
404,1 |
392,4 |
403,7 |
Egenavgifter |
10,9 |
11,8 |
12,1 |
11,5 |
12,4 |
Särskild löneskatt |
28,9 |
30,2 |
32,6 |
32,5 |
33,5 |
Nedsättningar |
|||||
Tjänstegruppliv |
1,2 |
0,9 |
1,2 |
0,9 |
1,1 |
Avgifter till premiepensionssystemet |
|||||
Skatt på kapital |
192,2 |
208,7 |
163,5 |
160,2 |
180,9 |
Skatt på kapital, hushåll |
37,4 |
49,7 |
26,3 |
24,9 |
29,8 |
Skatt på företagsvinster |
99,2 |
104,6 |
83,0 |
86,5 |
102,2 |
Avkastningsskatt |
11,1 |
12,8 |
15,2 |
12,3 |
11,5 |
Fastighetsskatt och fastighetsavgift |
25,0 |
25,9 |
24,0 |
25,3 |
25,3 |
Stämpelskatt |
9,5 |
9,4 |
9,4 |
8,1 |
9,0 |
Förmögenhetsskatt |
6,1 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
Kupongskatt m.m. |
3,7 |
6,3 |
5,5 |
3,1 |
3,1 |
Arvs- och gåvoskatt |
0,1 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
0,0 |
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
375,3 |
399,0 |
418,7 |
422,9 |
449,4 |
Mervärdesskatt |
265,2 |
284,8 |
300,3 |
301,5 |
324,4 |
Tobaksskatt |
8,6 |
9,7 |
9,9 |
10,6 |
10,6 |
Skatt på etylalkohol |
4,2 |
4,2 |
4,2 |
4,4 |
4,3 |
Skatt på vin m.m. |
3,8 |
4,0 |
4,1 |
4,4 |
4,6 |
Skatt på öl |
2,7 |
2,8 |
3,1 |
3,3 |
3,2 |
Energiskatt |
38,2 |
38,2 |
38,8 |
40,1 |
41,2 |
Koldioxidskatt |
24,7 |
25,1 |
25,7 |
26,1 |
27,3 |
Övriga skatter på energi och miljö |
4,7 |
4,7 |
5,1 |
4,1 |
4,7 |
Skatt på vägtrafik |
11,8 |
13,1 |
16,0 |
16,4 |
16,4 |
Skatt på import |
5,2 |
5,9 |
5,9 |
5,2 |
5,7 |
Övriga skatter |
6,3 |
6,5 |
5,6 |
6,7 |
7,1 |
Restförda och övriga skatter |
2,2 |
||||
Restförda skatter |
|||||
Övriga skatter |
3,5 |
6,8 |
4,9 |
4,5 |
7,9 |
Totala skatteintäkter |
1 422,8 |
1 480,5 |
1 487,9 |
1 446,9 |
1 507,4 |
Avgår: |
|||||
Offentliga sektorns skatteintäkter |
1 413,5 |
1 473,2 |
1 480,6 |
1 440,1 |
1 500,3 |
Avgår: Kommunal inkomstskatt |
|||||
Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet |
|||||
Statens skatteintäkter |
799,7 |
825,2 |
787,0 |
736,5 |
777,0 |
40
Uppskjuten beskattning
Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspensionerna.
Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (s.k. över- avskrivningar).
Enligt de skattepolitiska riktlinjer som antogs av riksdagen våren 2008 (prop. 2007/08:100 av- snitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259) bör detta slag av uppskjuten beskattning undvikas.
De fordringar som är kopplade till olika for- mer av uppskjuten beskattning borde egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. För att ändå få en uppfattning om avtalspensionernas betydelse redovisas i tabell 3.4 det belopp som arbetsgivarna tryggat i försäkringsbolag. Till detta belopp ska läggas kreditförsäkrade pensioner, dvs. sådana som företagen avsatt i balansräkning, pensionsstiftelser och pensions- kassor samt förmånsbaserade pensioner i staten.
Ett ytterligare skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran vilket gör skattningen än mer osäker.
Skr. 2010/11:101
För att ändå ge en grov uppskattning av storleken på de skattekrav som den offentliga sektorn har redovisas i tabell 3.4 exempel på uppskjutna skattepliktiga belopp
Tabell 3.4 Exempel på uppskjuten beskattning (skattepliktiga belopp) avseende 2009 och tidigare år
Miljarder kronor
Uppskjuten beskattning för |
|
avtalspensioner1 |
1 295 |
Uppskjuten beskattning för |
|
individuellt pensionssparande1 |
336 |
Uppskjuten beskattning vid |
|
försäljning av privatbostad2 |
242 |
Periodiseringsfonder3 |
204 |
Källor: 1Försäkringsförbundet, 2Skatteverket, 3egna beräkningar utifrån databasen FRIDA.
3.1.3Utgifter på statens budget
För att möjliggöra jämförelser av utgifterna på statens budget över tid redovisas i detta avsnitt utgifterna per utgiftsområde i miljarder kronor och som andel av de totala utgifterna under utgiftstaket (de takbegränsade utgifterna) 2006– 2010. Tidsserierna är angivna i 2010 års an- slagsstruktur. Genom att utgiftsområdena redo- visas i en och samma struktur
Av tabell 3.5 framgår utgifternas utfall per ut- giftsområde
Ett exempel på en teknisk justering är den förändring av avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften som genomfördes 2005. För- ändringen beräknades öka de kommunala skat- teintäkterna med 3,1 miljarder kronor 2006, vilket medförde att statsbidragen till kommunerna minskade med motsvarande belopp. Effekten på statens budget är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen innebar således att utgifterna på statens budget minskade av tekniska skäl med 3,1 miljarder kronor 2006 (och med 2,9 miljarder kronor 2005). Sådana förändringar ger upphov till brott i tidsserien. För att underlätta jämförelser över tiden redovisas därför även ett utfall som rensats för
41
Skr. 2010/11:101
större tekniska förändringar5. De är kursiverade i tabell 3.5.
Utgifternas fördelning mellan olika utgifts- områden kan ses som ett uttryck för politiska prioriteringar
Under
Utgifterna kan också förändras mellan åren till följd av förändrade volymer inom regelstyrda system. Några av de största volymförändring- arna
Ett exempel på en engångshändelse som på- verkar de takbegränsade utgifterna återfinns un- der utgiftsområde 22 Kommunikationer i och med att en extra amortering på infrastrukturlån gjordes under 2007 och 2008.
Nedan kommenteras några av de utgifts- områden som uppvisar de största förändringarna som andel av takbegränsade utgifter mellan 2006 och 2010.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 1 procentenhet under perioden. Ökningen förklaras främst av ökade utgifter för statlig assistansersättning, men även bidrag till läkemedelsförmåner, stimulansbidrag och tandvårdsförmåner m.m. bidrar till utgiftsök- ningen.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Justerat för tekniska förändringar minskade ut- giftsområdets andel av de takbegränsade utgif- terna med 3,9 procentenheter mellan 2006 och
2010. De minskade utgifterna beror främst på ett kontinuerligt minskat antal sjukpenningdagar.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Justerat för tekniska förändringar minskade ut- giftsområdets andel av de takbegränsade utgif- terna med 1 procentenhet under perioden 2006– 2010. Utgifterna under anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd m.m. minskade från knappt 44 miljarder kronor 2006 till ca 23 miljarder kronor 2008, vilket främst förklaras av en minskning av antalet arbetslösa, reformer som genomförts inom arbetslös- hetsförsäkringen och färre antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program. År 2010 är utgifterna ca 37,5 miljarder kronor, vilket beror på att antalet arbetslösa ökat. Arbetslösheten vände dock nedåt under loppet av 2010.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,5 procentenheter under perio- den
5 Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens ikraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde året då ändringen trädde ikraft. Vissa av de justerade beloppen är ungefärliga.
42
Skr. 2010/11:101
Tabell 3.5 Utgifter på statens budget
Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statens budget för 2010. Utfall som justerats för tekniska förändringar är i kursiv stil.
|
|
|
Andel i procent av de takbegränsade utgifterna |
|
Miljarder kronor |
|
|
|
||||||
Utgiftsområden |
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
|
|
|
|
|||||||||||||
1 |
Rikets styrelse |
1,2 |
1,2 |
1,2 |
1,3 |
1,2 |
10,6 |
10,6 |
11,0 |
12,2 |
11,7 |
|
|
|
2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
1,3 |
1,2 |
1,2 |
1,2 |
1,2 |
11,8 |
11,2 |
11,4 |
12,0 |
12,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
Skatt, tull och exekution |
1,0 |
1,1 |
1,0 |
1,0 |
1,0 |
9,0 |
9,7 |
9,4 |
9,4 |
9,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
Rättsväsendet |
3,2 |
3,4 |
3,5 |
3,5 |
3,6 |
28,5 |
30,6 |
32,7 |
33,6 |
35,5 |
|
|
|
5 |
Internationell samverkan |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
1,4 |
1,6 |
1,8 |
1,8 |
2,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6 |
Försvar och samhällets krisberedskap |
4,9 |
5,1 |
4,6 |
4,4 |
4,6 |
44,3 |
46,5 |
43,0 |
42,1 |
45,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 |
Internationellt bistånd |
2,9 |
2,8 |
2,9 |
3,1 |
2,7 |
25,9 |
25,4 |
27,5 |
29,6 |
26,7 |
|
|
|
8 |
Migration |
0,5 |
0,6 |
0,7 |
0,7 |
0,7 |
4,5 |
5,3 |
6,1 |
6,5 |
7,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
4,7 |
5,1 |
5,2 |
5,5 |
5,7 |
42,2 |
46,7 |
49,1 |
53,1 |
56,0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp |
14,0 |
13,1 |
12,3 |
11,4 |
10,1 |
125,7 |
119,5 |
115,9 |
110,0 |
99,9 |
|
|
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
5,0 |
4,8 |
4,5 |
4,4 |
4,2 |
45,0 |
43,7 |
42,6 |
42,3 |
41,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
7,1 |
7,1 |
7,0 |
7,1 |
7,1 |
63,7 |
64,9 |
66,4 |
68,1 |
70,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
13 |
Integration och jämställdhet |
0,4 |
0,5 |
0,5 |
0,6 |
0,5 |
3,4 |
4,3 |
5,0 |
5,3 |
5,2 |
|
|
|
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
7,8 |
6,0 |
5,1 |
6,3 |
7,0 |
69,5 |
54,9 |
47,8 |
60,6 |
68,6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
14 |
Justerat för teknisk förändring1 |
8,0 |
6,3 |
5,1 |
6,3 |
7,0 |
71,6 |
57,1 |
47,8 |
60,6 |
68,6 |
|
|
|
15 |
Studiestöd |
2,3 |
2,2 |
2,1 |
2,2 |
2,3 |
20,6 |
19,7 |
19,5 |
21,4 |
22,6 |
|
|
|
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
5,1 |
4,6 |
4,7 |
5,1 |
5,4 |
46,1 |
41,8 |
44,1 |
48,9 |
53,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16 |
Justerat för teknisk förändring1 |
4,6 |
4,6 |
4,7 |
5,1 |
5,4 |
41,3 |
41,7 |
44,1 |
48,9 |
53,2 |
|
|
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
1,1 |
1,1 |
1,1 |
1,1 |
1,1 |
9,6 |
10,1 |
10,1 |
10,3 |
11,3 |
|
|
|
17 |
Justerat för teknisk förändring1 |
1,1 |
1,2 |
1,1 |
1,1 |
1,1 |
10,3 |
10,8 |
10,8 |
11,0 |
11,3 |
|
|
|
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande |
0,3 |
0,3 |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
2,9 |
2,4 |
2,1 |
1,9 |
1,6 |
|
|
|
|
samt konsumentpolitik |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
19 |
Regional tillväxt |
0,4 |
0,3 |
0,3 |
0,3 |
0,3 |
3,3 |
2,9 |
2,8 |
3,2 |
3,2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
0,5 |
4,5 |
4,3 |
4,7 |
5,2 |
5,2 |
|
|
|
21 |
Energi |
0,2 |
0,2 |
0,2 |
0,3 |
0,3 |
1,6 |
2,2 |
2,1 |
3,0 |
2,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
22 |
Kommunikationer |
3,5 |
4,9 |
6,5 |
4,2 |
4,0 |
31,0 |
44,3 |
61,5 |
40,6 |
39,8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
2,3 |
1,7 |
1,7 |
1,7 |
1,8 |
21,0 |
15,5 |
16,5 |
16,4 |
17,4 |
|
|
|
24 |
Näringsliv |
0,4 |
0,5 |
1,4 |
0,7 |
0,9 |
3,9 |
4,3 |
12,8 |
6,6 |
8,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
6,7 |
8,0 |
6,9 |
8,5 |
7,7 |
60,2 |
73,0 |
64,8 |
81,6 |
75,7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25 |
Justerat för teknisk förändring1 |
7,2 |
7,2 |
7,5 |
8,9 |
7,7 |
64,8 |
65,5 |
70,3 |
85,7 |
75,7 |
|
|
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m.2 |
|
|
|
|
|
|
49,5 |
47,3 |
48,2 |
36,5 |
23,4 |
|
|
27 |
Avgiften till Europeiska unionen |
2,9 |
2,9 |
3,3 |
2,0 |
3,1 |
25,9 |
26,6 |
31,5 |
19,2 |
30,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa utgiftsområden |
|
|
|
|
|
|
765,5 |
769,2 |
790,3 |
781,3 |
786,4 |
|
|
|
Ålderspensionssystemet vid sidan av statens |
20,0 |
20,7 |
21,3 |
22,8 |
22,6 |
179,1 |
188,2 |
201,4 |
219,8 |
222,9 |
|
|
|
|
budget |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Takbegränsade utgifter |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
100,0 |
895,2 |
910,1 |
943,4 |
964,6 |
985,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Budgeteringsmarginal |
1,3 |
3,1 |
1,4 |
2,5 |
3,9 |
11,8 |
27,9 |
13,6 |
24,4 |
38,1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utgiftstak för staten |
|
|
|
|
|
|
907,0 |
938,0 |
957,0 |
989,0 |
1024,0 |
|
|
1De tekniska justeringarna av utgiftstaket för staten redovisas i budgetpropositionen, se bl.a. prop. 2009/10:1, Budgetpropositionen för 2010 Förslag till statsbudget, finansplan m.m., avsnitt 4.6.
2Ingår inte i takbegränsade utgifter.
Källa: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.
43
Skr. 2010/11:101
3.2Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna
I tabell 3.6 visas utvecklingen av ett antal nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkningar.
Tabell 3.6 Nyckeluppgifter ur resultat- och
balansräkningarna
Miljarder kronor
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Statens netto- |
|
|
|
|
|
förmögenhet |
|||||
|
|
|
|
|
|
Statsskulden |
1 220 |
1 115 |
1 062 |
1 149 |
1 113 |
|
|
|
|
|
|
Transfere- |
|
|
|
|
|
ringar exkl. |
|
|
|
|
|
avsättningar |
759 |
762 |
768 |
789 |
831 |
|
|
|
|
|
|
Kostnader för |
|
|
|
|
|
statens egen |
|
|
|
|
|
verksamhet |
202 |
195 |
210 |
217 |
223 |
Skatteintäkter |
964 |
990 |
968 |
903 |
965 |
|
|
|
|
|
|
Årets överskott |
|
|
|
|
|
enl. resultat- |
|
|
|
|
|
räkningen |
104 |
127 |
92 |
27 |
53 |
Inga väsentliga förändringar av redovisnings- principer som påverkar denna tabell har skett under perioden.
Statens nettoförmögenhet
I diagram 3.1 redovisas utvecklingen av statens totala nettoförmögenhet och statsskulden under den senaste femårsperioden. Nettoförmögenheten är negativ, men har förbättrats med 277 miljarder kronor mellan 2006 och 2010. Resultaträkningens överskott, som ackumulerat uppgår till 403 miljarder kronor åren
Diagram 3.1 Statens nettoförmögenhet och statsskuld
Miljarder kronor
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Nettoförmögenhet |
|
Statsskuld |
|
Statsskulden
Lånebehovet och statsskuldens utveckling
Statens budgetsaldo visade ett underskott på 1,1 miljarder kronor 2010. Statens lånebehov är definitionsmässigt lika med saldot på statens budget fast med omvänt tecken.
Den konsoliderade statsskulden minskade med 36 miljarder kronor till 1 113 miljarder kronor 2010. Detta trots att budgeten i princip var i balans.
Att statskulden minskade beror på skuldkorrigeringar, vilka minskade statsskulden med 35 miljarder kronor. Den viktigaste korrigeringen var omvärderingar av valutaskulden, inte minst beroende på att kronan stärktes markant under 2010. Statsskulden minskade med 25 miljarder kronor beroende på omvärdering av valutaskulden. Även Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar spelar roll. De var nära noll vid slutet av 2010, en minskning med 4 miljarder kronor sedan årets början.
Den statsskuld som redovisas i Årsredovisningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från den som Riksgäldskontoret redovisar (okonsoliderad) på grund av elimineringar för myndigheters innehav av statsobligationer. Vissa myndigheter som bedriver en omfattande tillgångshantering av medel avsatta för ändamål vid sidan av statens budget har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden och de räknas bort vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden. Därigenom påverkar även förändringar i
44
myndigheters innehav av statspapper statsskulden enligt årsredovisningen.
Tabell 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper 2010
Miljarder kronor
|
RGK |
|
RGK, |
Övriga |
Elimineras i |
|
|
myndig- |
balansräk- |
||
|
(IG) |
KAF |
övrig |
heter |
ningen |
Premieobliga- |
|
|
|
|
|
tioner |
|
|
0,4 |
|
0,4 |
|
|
|
|
|
|
Nominella |
|
|
|
|
|
Stats- |
|
|
|
|
|
obligationer |
20,7 |
8,6 |
|
0,2 |
29,5 |
Reala |
|
|
|
|
|
statsobliga- |
|
|
|
|
|
tioner |
|
8,2 |
|
|
8,2 |
|
|
|
|
|
|
Totalt |
20,7 |
16,8 |
0,4 |
0,2 |
38,1 |
Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper uppgick till 38,1 miljarder kronor 2010. Nästan hela beloppet avser Kärnavfalls- fondens och Insättningsgarantifondens innehav. Övriga myndigheters innehav har varit mindre än 1 miljard kronor de senaste åren. Pensionsmyndighetens innehav av statspapper för premiepensionssystemet elimineras inte eftersom dessa tillgångar inte ingår i den konsoliderade årsredovisningen för staten. Sammantaget innebär detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgälds- kontoret redovisar är 38,1 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen i årsredovisning för staten.
Definition av statsskulden
Statsskulden redovisas till nominellt belopp inklusive upplupen inflationskompensation för realobligationer till och med bokslutsdagen. Att statsskulden redovisas till nominellt belopp betyder att nollkuponglån och statsskuldväxlar tas upp till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen och inte till det belopp som betalats in.
Även derivatinstrument inkluderas, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgälds- kontoret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden i statsskulden. Instrumenten i utländska valutor är värderade till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen. Nuvarande mått överensstämmer med hur skulden mäts i EU- sammanhang, bl.a. inom ramen för proceduren mot för stora underskott (EDP).
Skr. 2010/11:101
Statsskuldens sammansättning och löptid
Det lagfästa målet för statsskuldsförvaltningen är att långsiktigt minimera kostnaden för statsskulden utan att ta för stora risker. Därutöver ska förvaltningen ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer.
Det övergripande målet med statsskuldsförvaltningen konkretiseras genom de riktlinjer som regeringen årligen lägger fast efter förslag från Riksgäldskontoret. Riktlinjerna anger i huvuddrag hur skulden ska fördelas mellan skuldslag och löptiden i respektive skuldslag.
Följande riktlinjer gällde för statsskuldens förvaltning 2010 enligt regeringsbeslut den 12 november 2009.
Löptiden för de tre skuldslagen skulle styras mot:
-Valutaskulden: räntebindningstid 0,125 år
-Realskulden: räntebindningstid 9,4 år
-Nominell kronskuld:
instrument med löptid upp till 12 år: räntebindningstid 3,2 år
instrument med löptid över 12 år: max volym 60 mdkr
Statsskuldens sammansättning skulle styras mot:
-Valutaskulden: 15 procent
-Realskulden: 25 procent
-Nominell kronskuld: 60 procent
Andelen valutaskuld uppgick till 14 procent i genomsnitt under 2010.6 Den viktigaste orsaken till att andelen låg under riktvärdet var den kraftiga kronförstärkningen under året. Realskuldens andel var däremot större än riktvärdet, i genomsnitt 26 procent under 2010. Riksgäldskontoret har möjlighet att avvika från riktvärdena i riktlinjerna inom angivna ramar.
Riksgäldskontorets vidareutlåning i utländsk valuta, som uppgick till 86 miljarder kronor, ingår i den redovisade konsoliderade statsskulden men inte i valutaskulden som den mäts i riktlinjerna från regeringen. En anledning är att det vore orimligt kostsamt att snabbt
6 Enligt regeringens riktlinjer mäts valutaskulden bl.a. exklusive lånet till Riksbanken i utländsk valuta, vilket förklarar skillnaden mot tabell 3.8.
45
Skr. 2010/11:101
minska den övriga valutaskulden för att hantera extra valutalån som de till Riksbanken. Dessutom påverkar vidareutlåning i utländsk valuta inte statsskuldens kostnader och valutarisker, eftersom de räntor låntagarna betalar (minst) täcker statens lånekostnader och fordringarna är i samma valuta som skulderna. Vidareutlåningen till Riksbanken och till Island uppgick till 84 miljarder kronor respektive 2 miljarder kronor. Utlåningen till Riksbanken gjordes under 2009 för att förstärka valutareserven. Lånet till Island ska bidra till att landet tar sig ur sin kris.
Den nominella kronskuldens löptid varierar kring riktvärdet under året, bl.a. beroende på att statsskuldens storlek följer ett visst säsongsmönster. Under 2010 var löptiden i genomsnitt 3,2 år för lån med löptid under 12 år.
Den reala kronskuldens löptid minskade från 10,1 år i början av 2010 till 9,1 år vid årets slut. Emissionerna var små i förhållande till den utestående skulden och inget reallån löpte ut. Förkortningen av löptiden avspeglar därför främst att utestående lån kom ett år närmare förfall. Under hela året låg valutaskuldens räntebindningstid på riktvärdet 0,125 år (motsvarande ett halvt kvartal). Eftersom valutaskulden kan styras med hjälp av derivat, varierar löptiden inte nämnvärt över året.
Tabell 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning
Miljarder kronor
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Nominella lån i |
|
|
|
|
|
svenska kronor |
754 |
683 |
651 |
631 |
632 |
|
|
|
|
|
|
Reala lån i |
|
|
|
|
|
svenska kronor |
200 |
199 |
186 |
190 |
211 |
|
|
|
|
|
|
Nominella lån i |
|
|
|
|
|
utländsk valuta |
266 |
233 |
225 |
328 |
270 |
|
|
|
|
|
|
Summa konsoli- |
|
|
|
|
|
derad statsskuld |
1 220 |
1 115 |
1 062 |
1 149 |
1 113 |
|
|
|
|
|
|
Den reala lånestocken uppgick till 211 miljarder kronor i slutet av 2010, vilket är en ökning med 21 miljarder kronor jämfört med 2009. Huvudsyftet med reala lån är att minska risken. Genom att komplettera statsskulden med ett ytterligare skuldslag är staten mindre utsatt för vad som händer med de nominella räntorna.
Genom att Riksgäldskontoret gett ut reallån i stället för nominell kronskuld med motsvarande löptider har också en besparing gjorts med uppskattningsvis 3 miljarder kronor under 2010.
Nyckeltalet för jämförelser av detta slag är skillnaden mellan den reala räntan vid emissionstidpunkten och räntan vid samma tidpunkt på en nominell obligation med motsvarande löptid. Sammanlagt sedan reallån infördes 1994 är besparingen 31 miljarder kronor, varav 26 miljarder kronor är ännu inte realiserad vinst. En stor del av det ackumulerade orealiserade resultatet kommer från låga inflationstal under tidigare år.
Upplåningen i utländsk valuta minskade markant under 2010. Riksgäldskontoret gav ut obligationer i utländsk valuta för motsvarande 31 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 130 miljarder kronor under 2009. Riksgälds- kontoret kan även skapa valutaskuld med hjälp av valutaswappar. Det innebär att Riksgälds- kontoret ingår avtal om att byta åtaganden i kronor mot åtaganden i utländsk valuta. Omkring hälften av valutaskulden är exempelvis finansierad i kronor som sedan omvandlats till åtaganden i valuta med valutaswappar.
Valutaskuldens bokförda värde minskade med 58 miljarder kronor under 2010, varav orealiserade valutakursvinster svarade för 26 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen var att kronans värde ökade markant under året. Det minskar värdet av valutaskulden uttryckt i kronor.
Orealiserade valutakursförändringar ingår i valutaskulden och kan variera kraftigt mellan åren. År 2010 uppgick de orealiserade valutavinsterna till 26 miljarder kronor. År 2009 ingick orealiserade valutavinster som minskade statsskuldens värde med 0,9 miljarder kronor. Dessa kan jämföras med 2008 då de orealiserade valutaförlusterna uppgick till 30 miljarder kronor.
Valutaskulden bidrar på samma sätt som realobligationer till att diversifiera statsskulden, eftersom den minskar exponeringen mot svenska räntor. Genom att sprida skulden över flera valutor kan Riksgäldskontoret dessutom ha en kortare löptid vilket ger lägre förväntade lånekostnader.
I nominella lån i svenska kronor ingår privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Under 2010 minskade privatmarknads- upplåningen med 8 miljarder kronor och var vid årets slut 62 miljarder kronor eller 5,6 procent av statsskulden.
46
Tabell 3.9 Nominella lån i svenska kronor
Miljarder kronor
|
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Nominella |
|
|
|
|
|
|
statsobligationer |
525 |
478 |
473 |
475 |
518 |
|
Ränte- och valuta- |
|
|
|
|
|
|
swappar |
|
|||||
Statsskuldväxlar |
252 |
170 |
139 |
115 |
85 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Ränteswappar |
94 |
112 |
134 |
121 |
126 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Privatmarknadslån |
63 |
63 |
81 |
70 |
62 |
|
Likviditetsförvalt- |
|
|
|
|
|
|
ningsinstrument |
45 |
69 |
50 |
108 |
45 |
|
Valutaterminer i |
|
|
|
|
|
|
svenska kronor |
14 |
17 |
2 |
52 |
||
Nominella lån i |
|
|
|
|
|
|
svenska kronor |
754 |
683 |
651 |
631 |
632 |
|
Den |
totala |
volymen |
premieobligationer |
minskade under året med knappt 3 miljarder kronor och var vid årets slut 34 miljarder kronor. Riksgäldsspar minskade med ca 6 miljarder kronor till totalt 28 miljarder kronor 2010. Förklaring till minskningen är de låga räntorna. Under hösten 2008 gjordes dessutom väldigt stora insättningar på grund av den senaste finanskrisen. Volymen är nu tillbaka till de nivåer som rådde före den perioden.
Upplåningen på privatmarknaden minskade kostnaderna för statsskulden med drygt 0,2 miljarder kronor i förhållande till alternativ upplåning på kapitalmarknaden under 2010. För femårsperioden
Upplåningen i statsskuldväxlar fortsatte att
minska. |
Statsskuldväxlar |
emitteras varannan |
||
vecka |
och |
utgör |
huvuddelen |
av |
Riksgäldskontorets kortfristiga upplåning. Den utestående stocken statsskuldväxlar minskade från 115 miljarder kronor i början av 2010 till 85 miljarder kronor i december. Det avspeglar dels det låga lånebehovet, dels att Riksgäldskontoret prioriterar obligations- marknaden som den viktigaste marknaden på längre sikt. Växelstocken var i genomsnitt 99 miljarder kronor under 2010. Växelstockens storlek varierar över året.
Aktiv förvaltning
För att kunna minska kostnaderna för statsskul- den har Riksgäldskontoret möjlighet att ta posi-
Skr. 2010/11:101
tioner via aktiv förvaltning. En position innebär att exponeringen ökas eller minskas i ett till- gångsslag utifrån hur Riksgäldskontoret bedö- mer att värdet kommer att utvecklas. Ränte- och valutapositioner tas på de internationella mark- naderna. En vinst i den aktiva förvaltningen minskar statens räntekostnader med samma be- lopp. Utrymmet för risktagande styrs av reger- ingens årliga riktlinjer.
I september 2010 började Riksgäldskontoret en gradvis och förannonserad avveckling av en långsiktig position för en starkare krona. Posi- tionen byggdes upp under 2009 då den svenska kronan bedömdes som allt för svag. Bedöm- ningen var att kronan skulle stärkas när den fi- nansiella oron ebbat ut. Vid årsskiftet hade posi- tionen minskats från motsvarande 50 till 27 miljarder kronor. Den totala vinsten på posi- tionen, inklusive den orealiserade delen, uppgick då till 7,8 miljarder kronor. Hur stor den slutliga vinsten blir kan redovisas först när hela positio- nen är stängd. Avvecklingen kan komma att ta uppemot ett år i anspråk.
Vid sidan av strategiska positioner bedriver Riksgäldskontoret löpande aktiv förvaltning i utländsk valuta. Under 2010 gav den verksam- heten en förlust på 0,3 miljarder kronor. Under åren
Statsskuldens kostnader
Utgifterna för statsskulden uppgick till ca 23 miljarder kronor 2010. Det är en minskning med 8 miljarder kronor jämfört med 2009.
Belastningen i statens budget redovisas enligt utgiftsmässiga principer och utgör ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksam- heten. Den utgiftsmässiga redovisningen inne- håller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldsräntornas utveckling över tiden. Ex- empelvis har valet av upplåningsteknik stor på- verkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre beskrivning av hur räntekostnaderna under en viss period påverkas av underliggande
47
Skr. 2010/11:101
I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter elimine- ring av räntor till/från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skul- den i utländsk valuta. Av tabell 3.10 framgår statsskuldens kostnader, vilket utgör en sam- manfattning och specificering av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12 till resultaträk- ningen, Nettokostnad för statsskulden).
Enligt resultaträkningen för 2010 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 12 miljarder kronor, vilket är en ökning med 7 miljarder kronor jämfört med 2009. Ökningen beror delvis på att redovisade orealiserade valu- takursdifferenser och att realiserade kursdiffe- renser samt ränteintäkter i upplåningsverksam- heten sammantaget ökade nettokostnaderna med 18 miljarder kronor jämfört med 2009. Räntekostnader på lån i utländsk valuta och rea- liserade kursdifferenser gick dock åt motsatt håll och minskade i stället kostnaderna med 11 mil- jarder kronor jämfört med 2009.
Tabell 3.10 Statsskuldens kostnader
Miljarder kronor
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Räntekostnader på lån i |
|
|
|
|
|
svenska kronor |
52 |
55 |
55 |
37 |
38 |
Räntekostnader på lån i |
|
|
|
|
|
utländsk valuta |
23 |
26 |
21 |
12 |
7 |
Realiserade valutakurs- |
|
|
|
|
|
differenser |
6 |
2 |
14 |
8 |
|
Realiserade kursdifferenser |
6 |
4 |
5 |
2 |
8 |
|
|
|
|
|
|
Orealiserade valutakurs- |
|
|
|
|
|
differenser |
0 |
17 |
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sion m.m. |
|||||
|
|
|
|
|
|
Summa kostnader |
65 |
81 |
85 |
43 |
46 |
|
|
|
|
|
|
Ränteintäkter i upplå- |
|
|
|
|
|
ningsverksamheten |
|||||
|
|
|
|
|
|
Nettokostnader efter in- |
|
|
|
|
|
täkter, exklusive skuld- |
|
|
|
|
|
skötselåtgärder |
37 |
50 |
57 |
19 |
26 |
|
|
|
|
|
|
Orealiserade valutavinster |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
skuldskötselåtgärder |
4 |
19 |
|||
Nettokostnader inklusive |
|
|
|
|
|
skuldskötselåtgärder |
28 |
54 |
76 |
5 |
12 |
Räntekostnaderna på lån i svenska kronor uppgick till 38 miljarder kronor, vilket är i nivå med 2009. Räntekostnaderna för lån i utländsk valuta minskade med 5 miljarder kronor till
7 miljarder kronor. Minskningen av räntekostnaderna förklaras av de låga marknadsräntorna under 2010.
Realiserade valutakursdifferenser påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser genom olika derivatinstrument som används i förvaltningen av valutaskulden. Utfallet för de realiserade valutakurs- differenserna uppgick till 8 miljarder kronor 2010 och minskade därmed kostnaderna med 6 miljarder kronor jämfört med utfallet 2009 som uppgick till 14 miljarder kronor. Minskningen av valutakursförlusterna beror på den starkare kronan.
Under 2010 ökade kostnaderna för de realiserade kursdifferenserna med 6 miljarder kronor, från 2 till 8 miljarder kronor.
De totala orealiserade valutakursdifferenserna, inklusive de orealiserade valutadifferenserna för skuldskötselinstrument, uppgick 2010 till totalt 22 miljarder kronor, vilket är en minskning med 8 miljarder kronor jämfört med 2009 då motsvarande siffra var 30 miljarder kronor i orealiserad valutakursvinst. Att de orealiserade valutakursvinsterna fortsatt att öka beror på att kronan stärkts ytterligare under 2010.
Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. är på ungefär samma nivå som tidigare år, och medförde att kostnaderna minskade med 7 miljarder kronor 2010.
Tillsammans med ränteintäkter i upplåningsverksamheten på 20 miljarder kronor uppgick årets nettokostnad för statsskulden, exklusive skuldskötselåtgärder, till 26 miljarder kronor 2010.
Skillnaden mellan statsskuldens utgiftsmässiga räntekostnader på 23 miljarder kronor och nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder på 12 miljarder kronor förklaras av olika principer för redovisning mot anslag respektive den kostnadsmässiga redovisningen i resultat- räkningen. Exempelvis att nollkupongräntor och andra upplupna räntor och orealiserade valutakursförändringar redovisas på olika sätt i statens budget och i resultaträkningen.
48
Transfereringar
I diagram 3.2 visas transfereringarna per sektor
Diagram 3.2 Transfereringar
Miljoner kronor
800 000 |
|
|
|
|
700 000 |
|
|
|
|
600 000 |
|
|
|
|
500 000 |
|
|
|
|
400 000 |
|
|
|
|
300 000 |
|
|
|
|
200 000 |
|
|
|
|
100 000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
I tabell 3.11 visas utvecklingen av olika transfereringar under den senaste femårsperioden. Som en följd av att utbetalda ålderspensioner överstiger de socialavgifter m.m. som inbetalas till pensionssystemet, är nettoöverföringen till ålderspensionssystemet
Skr. 2010/11:101
Tabell 3.11 Transfereringar
Miljoner kronor
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Socialförsäkring |
419 618 |
427 972 |
438 751 |
457 535 |
453 656 |
|
|
|
|
|
|
Allmänna bidrag |
|
|
|
|
|
till kommuner |
109 359 |
123 709 |
120 734 |
124 824 |
147 434 |
|
|
|
|
|
|
Arbetsmarknad |
68 169 |
48 786 |
40 106 |
49 993 |
55 610 |
|
|
|
|
|
|
Nettoöverföring |
|
|
|
|
|
till premiepen- |
|
|
|
|
|
sionssystemet |
25 920 |
26 387 |
27 546 |
27 138 |
28 524 |
|
|
|
|
|
|
Avgiften till |
|
|
|
|
|
Europeiska ge- |
|
|
|
|
|
menskapen |
26 066 |
26 498 |
31 080 |
18 820 |
30 108 |
Bistånd m.m., |
|
|
|
|
|
migration och |
|
|
|
|
|
integration |
29 262 |
29 880 |
33 769 |
35 214 |
33 384 |
|
|
|
|
|
|
Utbildning, stu- |
|
|
|
|
|
diestöd |
26 838 |
22 581 |
22 130 |
22 388 |
26 643 |
|
|
|
|
|
|
Nettoöverföring |
|
|
|
|
|
till ålderspen- |
|
|
|
|
|
sionssystemet, |
|
|
|
|
|
7 334 |
5 916 |
3 542 |
- |
- |
|
Övrigt |
46 589 |
50 017 |
49 881 |
53 224 |
56 067 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
759 155 |
761 746 |
767 539 |
789 136 |
831 426 |
|
|
|
|
|
|
Socialförsäkring
Diagram 3.3 Socialförsäkringar
Miljoner kronor
500 000 |
|
|
|
|
450 000 |
|
|
|
|
400 000 |
|
|
|
|
350 000 |
|
|
|
|
300 000 |
|
|
|
|
250 000 |
|
|
|
|
200 000 |
|
|
|
|
150 000 |
|
|
|
|
100 000 |
|
|
|
|
50 000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Kostnaderna för socialförsäkringar minskade 2010, för första gången under femårsperioden, med 3,9 miljarder kronor eller 1 procent jämfört med 2009. Under hela femårsperioden var ökningen totalt 34 miljarder kronor eller 8 procent.
49
Skr. 2010/11:101
Tabell 3.12 Socialförsäkringar
Miljoner kronor
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Ålderspensioner |
|
|
|
|
|
m.m. |
221 232 |
229 915 |
242 665 |
261 428 |
262 562 |
Ekonomisk trygghet |
|
|
|
|
|
för familjer och barn |
58 415 |
59 335 |
60 409 |
61 597 |
63 457 |
Handikappolitik |
16 338 |
18 416 |
20 058 |
21 975 |
23 447 |
|
|
|
|
|
|
Ersättning vid |
|
|
|
|
|
sjukdom och |
|
|
|
|
|
handikapp m.m. |
102 841 |
98 939 |
94 035 |
90 268 |
81 123 |
Läkemedelsförmå- |
|
|
|
|
|
nerna |
20 792 |
21 367 |
21 584 |
22 267 |
23 067 |
Summa transfere- |
|
|
|
|
|
ringar |
419 618 |
427 972 |
438 751 |
457 535 |
453 656 |
Kostnaderna för ersättning vid sjukdom och handikapp m.m. minskade med sammanlagt 22 miljarder kronor eller 21,1 procent under perioden
På övriga områden inom socialförsäkringen har kostnaderna ökat. Nominellt sett är den största ökningen på Ålderspensioner m.m. Detta område omfattar ålderspensioner vid sidan av statens budget, premiepensioner samt övrig ersättning vid ålderdom i form av garantipension, efterlevandepension till vuxna, bostadstillägg till pensionärer och äldre- försörjningsstöd (jfr. utg.omr. 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom). Ökningen av pensionskostnaderna har varit tämligen jämnt fördelad mellan åren. De ökade pensions- kostnaderna beror på ett ökat antal pensionärer, att en allt större andel av dessa har inkomstpension och att nya ålderspensionärer har en högre genomsnittlig inkomstgrundad pension, men även på indexomräkning av pensionsbelopp. För 2010 var ökningen relativt liten, på grund av en negativ indexuppräkning, svag inkomstutveckling och balanseringen inom pensionssystemet. Procentuellt har kostnaderna för handikappolitiken, med framför allt kostnader för statlig assistansersättning, ökat mest med 43,5 procent under perioden 2006– 2010 (se även not 4 till resultaträkningen).
I tabellerna visas antalet pensionstagare med ålderspension och utbetald ålderspension under perioden.
Tabell 3.13 Pensionstagare med ålderspension
|
Kvinnor |
Kvinnor |
Män |
Män |
|
|
Antal |
Procent |
Antal |
Procent |
Summa |
2006 |
955 994 |
56 |
764 622 |
44 |
1 720 616 |
2007 |
971 518 |
55 |
788 215 |
45 |
1 759 733 |
2008 |
975 687 |
55 |
802 128 |
45 |
1 777 815 |
2009 |
1 014 629 |
55 |
843 501 |
45 |
1 858 130 |
2010 |
1 038 037 |
54 |
873 172 |
46 |
1 911 209 |
Källa: Försäkringskassan t.o.m. 2008, därefter Pensionsmyndigheten.
År 2010 var drygt 1,9 miljoner personer pensionstagare med ålderspension, av dessa var 54 procent kvinnor och 46 procent män. Antalet pensionstagare har ökat med 11 procent sedan 2006.
Tabell 3.14 Utbetald ålderspension
Miljoner kronor
|
|
Medel |
|
Medel |
|
|
|
ersätt- |
|
ersätt- |
|
|
Kvinnor |
ning per |
Män |
ning per |
Summa1 |
|
kronor |
månad |
kronor |
månad |
|
2006 |
92 053 |
8 024 |
107 609 |
11 728 |
199 662 |
2007 |
96 405 |
8 269 |
112 424 |
11 886 |
208 829 |
|
|
|
|
|
|
2008 |
102 011 |
8 713 |
119 672 |
12 433 |
221 683 |
|
|
|
|
|
|
2009 |
111 032 |
9 119 |
130 318 |
12 875 |
241 350 |
2010 |
112 497 |
9 031 |
131 279 |
12 529 |
243 776 |
1 December månads utbetalningar omräknade till årsbelopp.
Källa: Försäkringskassan t.o.m. 2008, därefter Pensionsmyndigheten.
Utbetalningarna av ålderspension uppgår för
2010 (i december månads nivå) |
till nästan |
244 miljarder kronor. Pensionerna |
omfattar |
inkomstpension, premiepension, tilläggspension och garantipension. Kvinnornas medelersättning per månad var 9 031 kronor och männens var 12 529 kronor, vilket är en sänkning av medelersättningen per månad för såväl kvinnor som män för första gången under perioden.
Kvinnornas |
medelersättning |
per |
månad var |
||
72 procent |
av männens medelersättning 2010. |
||||
Det |
innebär |
dock |
att |
kvinnornas |
medelersättning som andel av männens har ökat med 4 procentenheter från 2006 till 2010.
50
Tabell 3.15 Ersatta nettodagar med föräldrapenning
Skr. 2010/11:101
Tabell 3.16 Arbetslösa personer i årsgenomsnitt,
|
Kvinnor |
Kvinnor |
Män |
Män |
|
|
Antal |
Procent |
Antal |
Procent |
Summa |
2006 |
34 524 796 |
79 |
8 957 898 |
21 |
43 482 694 |
2007 |
35 856 090 |
79 |
9 434 538 |
21 |
45 290 628 |
2008 |
37 117 288 |
79 |
10 143 062 |
21 |
47 260 350 |
2009 |
37 169 343 |
78 |
10 669 822 |
22 |
47 839 165 |
2010 |
38 228 681 |
77 |
11 489 945 |
23 |
49 718 626 |
Källa: Försäkringskassan
Antal ersatta dagar med föräldrapenning var 49,7 miljoner 2010, varav 77 procent uttagna av kvinnor och 23 procent uttagna av män. Andelen dagar uttagna av kvinnor har sjunkit med 1 procentenhet medan andelen som tas ut av män har ökat med 1 procentenhet mellan 2008 och 2009, och ytterligare 1 procentenhet mellan 2009 och 2010, efter att ha legat på en konstant nivå tre år i rad.
Arbetsmarknad
Diagram 3.4 Arbetsmarknad
Miljoner kronor
80 000 |
|
|
|
|
70 000 |
|
|
|
|
60 000 |
|
|
|
|
50 000 |
|
|
|
|
40 000 |
|
|
|
|
30 000 |
|
|
|
|
20 000 |
|
|
|
|
10 000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Arbetslöshetsersättning |
Aktivitetsstöd, arbetsmarknadsutbildning m.m. |
Övrigt |
Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken minskade
|
Kvinnor |
Kvinnor |
Män |
Män |
|
|
Antal |
Procent |
Antal |
Procent |
Summa |
2006 |
114 300 |
47 |
131 300 |
53 |
245 600 |
2007 |
104 400 |
48 |
111 400 |
52 |
215 800 |
20071 |
148 400 |
50 |
149 200 |
50 |
297 600 |
2008 |
152 400 |
50 |
152 300 |
50 |
304 700 |
2009 |
185 800 |
46 |
222 400 |
54 |
408 200 |
2010 |
192 775 |
46 |
222 850 |
54 |
415 625 |
Källa: AKU, SCB
1 Omräknad statistik för 2007, avser personer i åldersintervallet
Tabell 3.16 visar antalet kvinnor och män som var arbetslösa i genomsnitt under 2006 till 2010. I oktober 2007 gjordes statistiken om enligt internationella rekommendationer och den omfattar nu personer i åldern
Antalet arbetslösa var i genomsnitt 415 625 under 2010. Arbetslösheten fortsatte att öka under de två första kvartalen 2010 men vände därefter och var vid årsskiftet 2010/2011 nere på nivåer som motsvarar det första kvartalet 2009. Andelen arbetslösa män ligger kvar på knappt 54 procent av andelen arbetslösa personer.
Bistånd m.m., migration och integration
Diagram 3.5 Bistånd m.m., migration och integration
Miljoner kronor
40000 |
|
|
|
|
35000 |
|
|
|
|
30000 |
|
|
|
|
25000 |
|
|
|
|
20000 |
|
|
|
|
15000 |
|
|
|
|
10000 |
|
|
|
|
5000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
Bidrag via Sida |
|
Bidrag via RK |
Bidrag till migration och integration |
|
|
|||
|
|
Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, migration och integration ökade med 4,1 miljarder kronor eller 14 procent
51
Skr. 2010/11:101
I kostnaderna ingår utöver bistånd även samarbete med Central- och Östeuropa och bidrag till utlandet. Den största procentuella ökningen under femårsperioden har skett för bidrag till migration och integration som ökat med 60,5 procent mellan 2006 och 2010. Under 2009 inträffade dock ett trendbrott och bidrag till migration och integration minskade med 4,4 procent, för att 2010 åter öka till samma nivå som 2008. De övriga biståndsposterna har minskat något 2010.
Utbildning och studiestöd
Diagram 3.6 Utbildning och studiestöd
Miljoner kronor
30 000 |
|
|
|
|
25 000 |
|
|
|
|
20 000 |
|
|
|
|
15 000 |
|
|
|
|
10 000 |
|
|
|
|
5 000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Kostnaden för utbildning och studiestöd har minskat något under perioden. Kostnaden för studiestöd, inklusive av- och nedskrivningar, har ökat med närmare 1 miljard kronor eller 7,3 procent under femårsperioden. Kostnaden för utbetalda studiestöd ökade med 2,7 miljarder kronor mellan 2009 och 2010.
De studiestöd som når flest personer är studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är generella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock lämnas med en högre bidragsdel, men i detta avseende är studiemedlet inte rättighetsstyrt.
Studiemedel består av studiebidrag och studielån och utgår till studerande i studiestödsberättigande utbildning.
Studiehjälpen består av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är generellt och lämnas normalt med 1 050 kronor per studiemånad för den som är mellan 16 och 20 år och studerar i en gymnasial utbildning inom gymnasieskola,
folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller vissa andra utbildningar.
Tabell 3.17 Studerande med studiemedel
|
Kvinnor |
Kvinnor |
Män |
Män |
Summa |
|
Antal |
Procent |
Antal |
Procnt |
|
2006 |
250 952 |
61 |
163 743 |
39 |
414 695 |
2007 |
252 363 |
61 |
159 923 |
39 |
412 286 |
2008 |
250 302 |
61 |
157 514 |
39 |
407 816 |
2009 |
266 810 |
60 |
177 132 |
40 |
443 942 |
2010 |
277 610 |
60 |
188 702 |
40 |
466 312 |
Källa: Centrala studiestödsnämnden |
|
|
|
||
|
|
||||
Tabell 3.18 Studerande med studielån |
|
||||
|
Kvinnor |
Kvinnor |
Män |
Män |
Summa |
|
Antal |
Procent |
Antal |
Procent |
|
2006 |
178 842 |
60 |
117 216 |
40 |
296 058 |
2007 |
173 311 |
61 |
111 339 |
39 |
284 650 |
2008 |
169 776 |
61 |
108 648 |
39 |
278 424 |
2009 |
179 016 |
60 |
120 725 |
40 |
299 741 |
2010 |
185 386 |
59 |
128 304 |
41 |
313 690 |
Källa: Centrala studiestödsnämnden
Tabell 3.17 visar studerande med studiemedel 2006 till 2010. Studiemedel lämnas till studerande vid universitet och högskolor, vid godkända utbildningar utomlands och till studerande äldre än 20 år i gymnasiala utbildningar. Studiemedel består av studiebidrag och lån. Totalt fick 466 312 studerande studiemedel under 2010, vilket är en ökning med 22 370 studerande jämfört med 2009. Av dessa hade 313 690 studielån medan 152 622 studerande endast utnyttjade studiebidrag. Lånebenägenheten hos de studerande med studiemedel har minskat stadigt under den senaste femårsperioden. År 2010 fick fortfarande 60 procent eller 277 610 kvinnor och 40 procent eller 188 702 män studiemedel. Det är andra året i rad som andelen studerande med studiemedel ökar. Andelen har ökat kraftigt och är den allra högsta under hela perioden.
Statens egen verksamhet
Statens egen verksamhet avser främst kostnaderna för de statliga myndigheternas drift, dvs. personalkostnader, lokalkostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt övriga driftkostnader. Kostnaderna för statens egen
52
verksamhet den senaste femårsperioden framgår av diagram 3.7.
Diagram 3.7 Statens egen verksamhet
Miljoner kronor
250 000 |
|
|
|
|
200 000 |
|
|
|
|
150 000 |
|
|
|
|
100 000 |
|
|
|
|
50 000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Kostnaderna |
har ökat |
totalt |
med |
knappt |
30 miljarder |
kronor eller |
16 |
procent |
under |
perioden.
För att öka jämförbarheten mellan åren har personalkostnaderna rensats för förändring av statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk avsättning hos Statens tjänstepensionsverk).
De högsta personalkostnaderna (se även not 6, Kostnader för personal) finns hos Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten och Försäkringskassan samt Arbetsförmedlingen Under femårsperioden har lönekostnaderna ökat med 21,6 procent vid Rikspolisstyrelsen och lönekostnaderna för Försvarsmakten har ökat med 8,6 procent, Försäkringskassans lönekostnader har minskat med 12,3 procent i samband med bildandet av Pensions- myndigheten medan Arbetsförmedlingen lönekostnader har ökat med 24,6 procent.
Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga myndigheternas lokaler. De högsta lokalkostnaderna finns hos Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och Regeringskansliet (se även not 7, Kostnader för lokaler).
Övriga driftkostnader avser omkostnader för de statliga myndigheternas verksamhet. Köpta varor och tjänster är av stor omfattning vid bl.a. Trafikverket som har omfattande köp av entreprenader, men också vid Försvarsmakten (se även not 9 Övriga driftkostnader).
Statens personal
I det följande redovisas en beskrivning av statens personal avseende antal anställda fördelat på kön,
Skr. 2010/11:101
åldersgrupper och sektorer. 7 Avgränsningen av staten är densamma som i resultaträkningen. I bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. redovisas vilka myndigheter som omfattas av redovisningen nedan samt vilka myndigheter som hör till respektive sektor.
Till riksdagen lämnas varje år, senast i budgetpropositionen för 2011 (prop. 2010/11:1, utg.omr. 2, bilaga 1), en utförlig redovisning av statsförvaltningens utveckling, bl.a. bedömningen av framtida personalkonsekvenser som följer av regeringens förslag till riksdagen.
Tabell 3.19 Antal statligt anställda
Antal1 |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
20102 |
Kvinnor |
109 678 |
109 357 |
107 601 |
108 545 |
110 032 |
|
|
|
|
|
|
Män |
110 727 |
109 460 |
106 336 |
106 336 |
102 744 |
Summa |
220 405 |
218 817 |
213 937 |
213 107 |
212 776 |
1Anställda med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År 2010 utgjorde de knappt 5 400 personer.
2I redovisningarna t.o.m. 2009 var Premiepensionsmyndigheten (med ca 200 anställda) undantagen. Dessa ingår nu i Pensionsmyndigheten, som i sin helhet ingår i underlaget.
Källa: Arbetsgivarverket
Statligt anställda utgör ungefär 5,6 procent av det totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden. Under
Antalet anställda (med månadslön) har minskat med drygt 300 under 2010. Detta beror främst på att f.d. Banverket Produktion med ca 3 000 anställda, brutits ut ur Banverket och inte längre ingår i underlaget (ingår numera i Infranord AB). Övriga delar av f.d. Banverket ingår i Trafikverket. Bolaget InfraNord AB ingår som frivillig medlem i Arbetsgivarverket. I övrigt har Försäkringskassan minskat antalet anställda med omkring 1 000 personer.
Några myndigheter uppvisar i gengäld stora ökningar av antalet anställda; Arbetsförmed- lingen med ca 1 800 och polisväsendet med ca 1 200. Försvaret har ökat med nästan 900 anställda.
7 Antalet anställda skiljer sig från antalet årsarbetskrafter. Antalet årsarbetskrafter redovisas i not 6 till resultaträkningen.
53
Skr. 2010/11:101
Staten är den sektor som har jämnast köns- fördelning på arbetsmarknaden. Den gradvisa utvecklingen mot fler kvinnor än män i staten har fortsatt. Kvinnornas andel närmar sig nu 52 procent. De könsmässiga skillnaderna mellan olika åldersgrupper är fortfarande marginell (se tabell 3.20), men varierar mellan olika sektorer.
Tabell 3.20 Antal statligt anställda
Antal och procentuell fördelning
Ålder och |
|
|
|
|
|
kön |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
45 704 |
44 788 |
43 499 |
43 804 |
45 622 |
|
Kvinnor |
51 |
51 |
52 |
52 |
51 |
Män |
49 |
49 |
48 |
48 |
49 |
55 673 |
56 280 |
55 913 |
56 142 |
56 662 |
|
Kvinnor |
50 |
50 |
51 |
52 |
53 |
Män |
50 |
50 |
49 |
48 |
47 |
|
|
|
|
|
|
57 113 |
56 052 |
54 311 |
53 376 |
52 917 |
|
Kvinnor |
49 |
49 |
49 |
50 |
52 |
Män |
51 |
51 |
51 |
50 |
48 |
|
|
|
|
|
|
55– |
61 915 |
61 697 |
60 214 |
59 425 |
57 574 |
Kvinnor |
50 |
50 |
50 |
50 |
51 |
Män |
50 |
50 |
50 |
50 |
49 |
Källa: Arbetsgivarverket
Utmärkande för staten är att andelen äldre är högre samtidigt som andelen i de yngsta åldersgrupperna är lägre i jämförelse med arbetsmarknaden i sin helhet.
Åldersfördelningen i staten 2010 var ungefär densamma som 2009. Genomsnittsåldern har sjunkit marginellt och uppgår till 45,4 år (45,7 år 2009). År 2010 var ca 27 procent av de statanställda 55 år eller äldre, medan 22 procent var 34 år eller yngre. Det bör observeras att åldersstrukturen skiljer sig avsevärt mellan olika myndigheter.
Antalet anställda redovisas på sektorerna Affärsverk, Försvar, Universitet och högskolor samt Övrig verksamhet.
Tabell 3.21 Antal anställda
Sektor
Kön |
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Affärsverk1 |
18 943 |
19 124 |
18 892 |
14 501 |
9 288 |
Kvinnor |
25 |
26 |
27 |
29 |
35 |
Män |
75 |
74 |
73 |
71 |
65 |
|
|
|
|
|
|
Universitet2 |
52 366 |
52 266 |
51 456 |
52 135 |
54 056 |
Kvinnor |
53 |
53 |
54 |
54 |
53 |
Män |
47 |
47 |
46 |
46 |
47 |
|
|
|
|
|
|
Försvar3 |
16 599 |
16 138 |
15 181 |
15 509 |
16 410 |
Kvinnor |
21 |
21 |
19 |
19 |
19 |
Män |
79 |
79 |
81 |
81 |
81 |
|
|
|
|
|
|
Övrig verk- |
|
|
|
|
|
samhet4 |
132 497 |
131 289 |
128 408 |
130 962 |
133 022 |
Kvinnor |
56 |
56 |
56 |
56 |
56 |
Män |
44 |
44 |
44 |
44 |
44 |
1Affärsverk och infrastruktur.
2Universitet och högskolor.
3Försvarsmakten.
4 Omfattar bl.a. Miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter. Källa: Arbetsgivarverket
De flesta statsanställda arbetar vid en stor myndighet. Drygt tre fjärdedelar av de statsanställda arbetar vid någon av de
Statens intäkter
Statens totala intäkter i resultaträkningen har ökat med 30 miljarder kronor (2,8 procent) sedan 2006. Efter nedgången mellan 2008 och 2009 ökade intäkterna med 84 miljarder kronor mellan 2009 och 2010 (8,2 procent). I absoluta tal har skatteintäkterna ökat mest. Procentuellt har intäkter av bidrag ökat mest som följd av att
Intäkter av bidrag innefattar framför allt bidrag från EU, med en stor andel för finansiering av olika utbetalningar av bidrag på jordbruksområdet, samt bidrag till universitet och högskolor.
54
Diagram 3.8 Statens intäkter
Miljoner kronor
1 400 000 |
|
|
|
|
1 200 000 |
|
|
|
|
1 000 000 |
|
|
|
|
800 000 |
|
|
|
|
600 000 |
|
|
|
|
400 000 |
|
|
|
|
200 000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Skr. 2010/11:101
överskottet med 70 procent, eller med 65 miljarder kronor, till 27 miljarder kronor.
Diagram 3.10 Statens |
|
|||
Miljoner kronor |
|
|
|
|
140 000 |
|
|
|
|
120 000 |
|
|
|
|
100 000 |
|
|
|
|
80 000 |
|
|
|
|
60 000 |
|
|
|
|
40 000 |
|
|
|
|
20 000 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
|
|
|
Skatteintäkter
Skatteintäkterna i resultaträkningen ligger på ungefär samma nivå i början och slutet av femårsperioden. Skatteintäkterna visade en stark ökning mellan 2005 och 2007 med 88 miljarder kronor eller 10 procent. Därefter minskade skatteintäkterna och mellan 2008 och 2009 var minskningen 64 miljarder kronor. Mellan 2009 och 2010 ökade skatteintäkterna återigen med 61 miljarder kronor.
Diagram 3.9 Skatteintäkter |
|
|
||
Miljoner kronor |
|
|
|
|
1 000 000 |
|
|
|
|
980 000 |
|
|
|
|
960 000 |
|
|
|
|
940 000 |
|
|
|
|
920 000 |
|
|
|
|
900 000 |
|
|
|
|
880 000 |
|
|
|
|
860 000 |
|
|
|
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
|
Skatteintäkter |
|
|
Resultaträkningens
Av diagrammet framgår att den konsoliderade resultaträkningen har genererat överskott under hela perioden, med som mest drygt 127 miljarder kronor 2007. Mellan 2008 och 2009 minskade
Oförbrukade bidrag
Oförbrukade bidrag är en balanspost som visar mottagna bidragsintäkter som ska täcka framtida kostnader. I tabell 3.22 redovisas både utom- och inomstatliga oförbrukade bidrag
Tabell 3.22 Oförbrukade bidrag
Miljoner kronor
|
2006 |
2007 |
2008 |
2009 |
2010 |
Universitet och |
|
|
|
|
|
högskolor |
7 925 |
8 858 |
10 069 |
11 871 |
13 312 |
- inomstatliga |
3 200 |
3 848 |
4 812 |
5 942 |
6 795 |
- utomstatliga |
4 725 |
5 010 |
5 257 |
5 929 |
6 517 |
|
|
|
|
|
|
Länsstyrelser |
2 216 |
2 553 |
2 253 |
2 186 |
2 107 |
- inomstatliga |
2 128 |
2 496 |
2 190 |
2 085 |
2 010 |
- utomstatliga |
88 |
57 |
63 |
101 |
97 |
|
|
|
|
|
|
Övriga |
3 740 |
3 629 |
3 548 |
3 984 |
4 011 |
- inomstatliga |
1 155 |
1 267 |
1 133 |
1 633 |
2 116 |
- utomstatliga |
2 585 |
2 362 |
2 415 |
2 351 |
1 895 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
13 881 |
15 040 |
15 870 |
18 041 |
19 430 |
- inomstatliga |
6 483 |
7 611 |
8 135 |
9 660 |
10 921 |
- utomstatliga |
7 398 |
7 429 |
7 735 |
8 381 |
8 509 |
|
|
|
|
|
|
Tabell 3.22 visar att de oförbrukade bidragen totalt ökade med 5,5 miljarder kronor eller med 40 procent
De inomstatliga bidragen är medel som betalats från en annan statlig myndighet och i många fall redovisats mot anslag hos den betalande myndigheten, trots att de ännu inte förbrukats hos den mottagande myndigheten eller utbetalats till slutanvändare. Denna post ökade med 4,4 miljarder kronor eller 68 procent
55
Skr. 2010/11:101
under perioden och uppgår vid utgången av 2010 till 10,9 miljarder kronor. Under 2010 har posten ökat med 1,3 miljarder kronor eller 13 procent. Huvuddelen, 62 procent, av de inomstatliga bidragen tas emot av universitet och högskolor. För universitet och högskolor är bidragen en del av finansieringen av forskning och utbildning. De lärosäten som redovisar störst belopp är Lunds universitet, Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Göteborgs universitet.
De största ökningarna av inomstatliga oförbrukade bidrag under 2010 finns hos Lunds universitet (286 miljoner kronor), Vetenskaps- rådet (148 miljoner kronor), Karolinska institutet (99 miljoner kronor) och Uppsala universitet (87 miljoner kronor). Universiteten får ofta sina bidrag från Vetenskapsrådet eller andra forskningsråd.
Vetenskapsrådet har framför allt mottagit bidrag från Kammarkollegiet för olika projekt inom internationellt samarbete. Skäl som nämns för ökningen hos universitet och högskolor, som kan avse både bidrag från andra myndigheter och från externa finansiärer, är bl.a. att bidrag erhålls för verksamheter som pågår under flera år och att det tar tid att bygga upp nya forskningsmiljöer med rekrytering och upphandling av utrustning när projekt startas. Ökningen av de oförbrukade bidragen måste också ses i ljuset av att de totala bidragen till forskning ökat.
Länsstyrelserna står för drygt 18 procent av de inomstatliga oförbrukade bidragen. Hos länsstyrelserna är det ofta fråga om medel som ska förmedlas som bidrag till olika regionala
projekt. |
Övriga |
myndigheter |
redovisar |
2,1 miljarder kronor |
av de |
inomstatliga |
oförbrukade bidragen, vilket motsvarar drygt 19 procent av de totala inomstatliga bidragen för 2010. Regeringen har beslutat om en ny bestämmelse i 11 § anslagsförordningen (2011:223) som anger att utbetalning av bidrag från anslag ska göras i nära anslutning till att bidraget ska användas av mottagaren. Bestämmelsen trädde ikraft den 1 april 2011 och syftar bl.a. till att minska omfattningen av oförbrukade inomstatliga bidrag.
I årsredovisningen för staten elimineras de inomstatliga bidragen när balansräkningen konsolideras, eftersom de inte motsvaras av någon förpliktelse i relation till någon utomstående motpart.
Oförbrukade bidrag från utomstatliga givare har ökat med 1,1 miljarder kronor eller 15 procent mellan 2006 och 2010 och uppgår till 8,5 miljarder kronor. Universitet och högskolor står för en större andel av mottagna utomstatliga medel, 77 procent. Det är exempelvis fråga om medel från forskningsstiftelser. Länsstyrelsernas oförbrukade bidrag från utomstatliga givare är förhållandevis obetydliga, medan övriga myndigheter redovisar 22 procent av de under året mottagna medlen. Bland dessa kan nämnas Statens jordbruksverk och Ungdomsstyrelsen.8
8 I not 51 till balansräkningen specificeras de utomstatliga oförbrukade bidragen uppdelat per myndighet med kommentarer om ändamål.
56
4
Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
Skr. 2010/11:101
4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys
Resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Riksbankens grundfond omfattas också eftersom den utgörs av kapital som ursprungligen tillskjutits av staten. Däremot omfattas inte Riksbanken,
I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen.
Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter,
tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten.
Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.
4.1Resultaträkning
Resultaträkningen för 2010 visar ett överskott på 53 miljarder kronor, vilket är en ökning med 26 miljarder kronor jämfört med föregående år (se tabell 4.1).
59
Skr. 2010/11:101
Tabell 4.1 Resultaträkning
Miljoner kronor
|
Not |
2010 |
2009 |
|
|
|
|
Intäkter |
|
|
|
Skatteintäkter |
1 |
964 899 |
903 454 |
Intäkter av avgifter och andra |
|
|
|
ersättningar |
2 |
58 351 |
55 716 |
Intäkter av bidrag |
3 |
43 073 |
39 365 |
Summa intäkter |
|
1 066 323 |
998 535 |
Kostnader |
|
|
|
Transfereringar m.m. |
|
|
|
Transfereringar till hushåll |
4 |
||
Transfereringar till företag |
4 |
||
Transfereringar till kommuner |
4 |
||
Transfereringar till utlandet |
4 |
||
Avsättningar till/upplösning av |
|
|
|
fonder |
4 |
||
Summa transfereringar m.m. |
5 |
||
Statens egen verksamhet |
|
|
|
Kostnader för personal |
6 |
||
Kostnader för lokaler |
7 |
||
Vissa garanti- och |
|
|
|
kreditkostnader |
8 |
||
Övriga driftkostnader |
9 |
||
Avskrivningar och |
|
|
|
nedskrivningar |
10 |
||
Summa statens egen |
|
|
|
verksamhet |
|
||
Summa kostnader |
|
||
Saldo före resultat från andelar |
|
|
|
och finansiella poster |
|
4 317 |
|
Resultat från andelar i dotter- |
|
|
|
och intresseföretag |
11 |
46 106 |
29 009 |
Finansiella intäkter och |
|
|
|
kostnader |
|
|
|
Nettokostnad för statsskulden |
12 |
||
Övriga finansiella intäkter |
13 |
16 496 |
17 152 |
Övriga finansiella kostnader |
14 |
||
Summa finansiella poster |
|
2 283 |
9 751 |
ÅRETS ÖVERSKOTT |
|
52 706 |
26 690 |
|
|
|
|
Förbättringen av resultatet beror framför allt på att skatteintäkterna ökade med 61 miljarder kronor. Samtidigt ökade kostnaden för transfereringar (exklusive avsättningar till fonder) med 42 miljarder kronor. Resultatet från andelar i dotter- och intresseföretag förbättrades med 17 miljarder kronor. Nettokostnaden för
statsskulden ökade med 7 miljarder kronor och uppgick till 12 miljarder kronor. Kostnaden för personal minskade med nästan 9 miljarder kronor till följd av minskade kostnader för statens tjänstepensioner. Övriga driftkostnader ökade med 12 miljarder kronor.
4.1.1Intäkter
Diagram 4.1 Statens intäkter
|
Finansiella |
Intäkter av |
|
Intäkter av |
intäkter |
||
bidrag |
|||
2% |
|||
avgifter och |
4% |
||
|
|||
andra |
|
|
|
ersättningar |
|
|
|
5% |
|
|
Skatteintäkter
89%
Skatteintäkterna uppgick till 965 miljarder kronor och utgör 89 procent av statens totala intäkter (se diagram 4.1). Statens skatteintäkter ökade med 61 miljarder kronor (6,8 procent) jämfört med 2009.
Skatt på kapital ökade med 21 miljarder kronor (13 procent) jämfört med 2009. Skatt på kapital från hushåll ökade med 4,8 miljarder kronor (19 procent). Ökningen förklaras framför allt av ökade vinster från aktie- och bostadsförsäljningar. Skatt på företagsvinster ökade med 16 miljarder kronor (18 procent) på grund av företagens högre vinster.
Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 27 miljarder kronor (6 procent). Av detta ökade intäkter av mervärdesskatt med 23 miljarder kronor. Hushållens konsumtions- utgifter i löpande priser ökade med 5 procent. Även ökade investeringar, framför allt bostadsinvesteringar, bidrog till ökade moms- intäkter.
Jämfört med 2009 är direkta skatter på arbete nästan oförändrade. Den marginella förändringen förklaras av att skatte- reduktionerna som minskar intäkterna från direkta skatter ökat i ungefär samma omfattning än inkomstskatterna ökat. Skattereduktionerna ökade med 19 miljarder kronor och inkomstskatterna med 16 miljarder kronor. Bland annat har avdragen för husarbete (ROT-
60
och
Indirekta skatter på |
arbete ökade |
med |
|
7,9 miljarder |
kronor |
mellan |
åren. |
Arbetsgivaravgifterna ökade med 11 miljarder kronor till följd av lönesummans utveckling. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen i procent av lönesumman. Enligt preliminära beräkningar ökade lönesumman med knappt 3 procent.
Intäkter av avgifter och andra ersättningar har ökat med 2,6 miljarder kronor. Mest ökade Svenska Kraftnäts uppdragsintäkter till följd av höjda tariffer och ökad överföringsvolym på nätsidan. Bidragsintäkter har ökat med 3,7 miljarder kronor. Den största ökningen avser ökade intäkter av
4.1.2Kostnader
Diagram 4.2 Statens kostnader
Finansiella kostnader 1%
Kostnader för statens egen verksamhet 21%
78%
Av statens kostnader utgjorde 78 procent transfereringar, varav transfereringar till hushåll var den största delen (se diagram 4.2). Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 21 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 1 procent.
4.1.3Transfereringar
Diagram 4.3 visar transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt nationalräkenskapernas indelning. Den realekonomiska indelningen redovisas även utifrån anslagen på budgeten (se avsnitt 5.6
Skr. 2010/11:101
Realekonomisk fördelning av anslagen på statens budget).
Diagram 4.3 Transfereringar per sektor
Transfereringar till utlandet
7%
Transfereringar till kommuner
24%
Transfereringar till |
Transfereringar till |
företag |
hushåll |
5% |
64% |
Av diagram 4.3 framgår att hushållssektorn är den dominerande mottagaren av statliga transfereringar. Transfereringarna till hushåll innefattar bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag och arbetslös- hetsersättning, men även bidrag till organisationer inom t.ex. utbildningsområdet eller biståndsområdet. Kommunerna tar emot 24 procent av transfereringarna i olika former av statsbidrag, företagssektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och
Kostnaderna för transfereringar, exklusive avsättningar till fonder, uppgick till 831 miljarder
kronor. De ökade därmed med |
42 miljarder |
|||
kronor mellan 2009 och 2010. |
|
|
|
|
Transfereringar till hushåll |
har |
ökat |
med |
|
4 miljarder |
kronor. Transfereringar |
till hushåll |
||
avseende |
socialförsäkringen |
minskade |
med |
5 miljarder kronor. Inom ohälsoområdet har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning fortsatt att minska.
Kostnaden |
för sjukpenning minskade |
med |
2,4 miljarder |
kronor (12 procent), |
vilket |
förklaras av att sjukpenning betalades ut till färre personer och för färre dagar per person. Antalet sjukpenningdagar fortsätter att minska, vilket beror på att fler ärenden med sjukersättning avslutas samtidigt som färre personer nybeviljas sjukersättning. Sjukfallen har också blivit kortare än tidigare. Däremot har sjukskrivningsdagarna för sjukfall kortare än två år börjat öka eftersom många som utförsäkrats kommer tillbaka till sjukförsäkringen igen. Jämfört med 2009 minskade aktivitets- och sjukersättningen med 5,8 miljarder kronor (9,6 procent). Minskningen förklaras främst av låga inflöden av nybeviljade
61
Skr. 2010/11:101
sjukpensionärer samtidigt som många lämnar sjukersättningen för att bli ålderspensionärer. Inflödet till sjukförsäkringen har minskat kraftigt, huvudsakligen till följd av striktare regler. Ålderspensionerna vid sidan av statens budget har ökat med 3 miljarder kronor.
Stöd till personer med funktionsnedsättning inkluderar även kommunernas andel av kostnader för assistansersättning och ökade med 1,5 miljarder kronor (6,7 procent). De ökade kostnaderna för assistansersättning beror på ökade timkostnader, att fler personer får assistansersättning samt att fler timmar per person och vecka beviljas.
Inom arbetsmarknadspolitiken har kostnaderna för arbetslöshetsersättningen minskat med 1,7 miljarder kronor och aktivitets- stödet ökat med 5,9 miljarder kronor. Arbetslösheten under 2010 var i genomsnitt 8,4 procent, en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med 20099. Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade
kostnaderna |
för |
föräldraförsäkringen |
med |
1,5 miljarder |
kronor och kostnaderna |
för |
|
barnbidragen |
med |
0,4 miljarder kronor. Antal |
uttagna dagar i föräldraförsäkringen har ökat med 3,9 procent jämfört med 2009. Andelen föräldradagar uttagna av män har ökat från 22 till 23 procent 2010 och detta har bidragit till att medelersättningen per dag är högre än 2009.
Kostnader för transfereringar till kommuner ökade totalt med 26 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med
23 miljarder |
kronor. |
Kommunerna fick |
|
9,1 miljarder |
kronor |
och |
landstingen |
3,9 miljarder kronor i tillfälligt konjunkturstöd
2010 för att upprätthålla de grundläggande välfärdstjänsterna som kommunsektorn tillhandahåller och för att dämpa nedgången i sysselsättningen i kommunsektorn. Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting har därutöver ökat med 5,5 respektive 2,6 miljarder kronor. Även de ökade statsbidragen för kommunalekonomisk utjämning avsåg en tillfällig generell höjning med 4 miljarder kronor av de angivna skälen. Ökningen avsåg också kompensation för inkomstbortfall till följd av det förhöjda grund- avdraget för pensionärer som beräknas minska
kommun- och landstingsskatteintäkterna med 3,5 miljarder kronor.
Bland transfereringar till utlandet har avgiften till Europeiska unionen ökat med 11 miljarder kronor. Det beror på att den del av avgiften som baseras på bruttonationalinkomst (BNI) och den mervärdesskattebaserade avgiften reducerades 2009 till följd av återbetalningar av för mycket inbetalda avgifter under 2007 och 2008.
Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Sida och Regeringskansliet minskade med 1,0 respektive 0,9 miljarder kronor.
Avsättning till fonder
Avsättningen till fonder ökade med 3,7 miljarder kronor. Stabilitetsfonden har tillförts bank- garantiavgifter med 2,0 miljarder kronor och stabilitetsavgifter med 1,3 miljarder kronor.
4.1.4Kostnader för statens egen verksamhet
Kostnaderna för statens egen verksamhet (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) uppgick till 223 miljarder kronor10 2010, vilket är en ökning med 5,4 miljarder kronor jämfört med 2009.
Statens personalkostnader minskade med 8,8 miljarder kronor. Löner och pensions- utbetalningar ökade, men kostnaderna för statliga tjänstepensionsförmåner m.m. minskade
till |
följd |
av |
lägre |
kostnader |
för |
|
försäkringstekniska avsättningar |
hos |
Statens |
||||
tjänstepensionsverk. |
Lönekostnader inklusive |
|||||
lagstadgade |
arbetsgivaravgifter |
ökade |
med |
|||
4,4 miljarder |
kronor |
(4,3 |
procent). |
Övriga |
driftkostnader ökade med 12 miljarder kronor. Mest ökade Trafikverkets driftkostnader för köp av entreprenadtjänster efter bolagisering av tidigare produktionsenheter.
9 Arbetslöshet i procent, årsgenomsnitt, av arbetskraften i åldersgruppen |
10 Kostnaderna för statens verksamhet inklusive arbetsgivaravgifter |
uppgår till 248 miljarder kronor. |
62
Skr. 2010/11:101
4.1.5Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag
Resultatet från andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 17 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras främst på bolagens redovisade nettoresultat enligt respektive årsbokslut.
LKAB förbättrade sitt resultat med 8,4 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökade intäkter på grund av högre priser och volymer för järnmalm. Resultatet för Apoteket AB uppgick till 4,5 miljarder kronor, vilket inkluderar realisationsvinst avseende försäljning av dotterbolag på 4,4 miljarder kronor.
4.1.6Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter och kostnader
Nettokostnaden för statsskulden ökade med 6,6 miljarder kronor, bl.a. på grund av minskade orealiserade valutavinster.
4.2Balansräkning
I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital per den 31 december 2010. I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag redovisas dessa i bilaga 3 Statliga bolag.
63
Skr. 2010/11:101
Tabell 4.2 Balansräkning
Miljoner kronor
TILLGÅNGAR
|
Not |
||
|
|
|
|
Anläggningstillgångar |
|
|
|
Immateriella anläggnings- |
|
|
|
tillgångar |
|
|
|
Balanserade utgifter för ut- |
|
6 136 |
5 980 |
veckling |
15 |
|
|
Rättigheter och andra im- |
|
|
|
materiella anläggnings- |
|
|
|
tillgångar |
16 |
1 007 |
938 |
Förskott avseende immateri- |
|
|
|
ella anläggningstillgångar |
17 |
2 |
0 |
Summa immateriella an- |
|
|
|
läggningstillgångar |
|
7 145 |
6 918 |
Materiella anläggningstill- |
|
|
|
gångar |
|
|
|
Statliga väganläggningar |
18 |
102 667 |
102 994 |
Statliga järnvägsanlägg- |
|
|
|
ningar |
19 |
95 053 |
79 051 |
Byggnader, mark och annan |
|
|
|
fast egendom |
20 |
33 433 |
41 969 |
Förbättringsutgifter på an- |
|
|
|
nans fastighet |
21 |
3 637 |
3 552 |
Maskiner, inventarier, in- |
|
|
|
stallationer m.m. |
22 |
23 203 |
22 716 |
Pågående nyanläggningar |
23 |
84 173 |
76 642 |
Beredskapstillgångar |
24 |
98 205 |
98 352 |
Förskott avseende materiella |
|
|
|
anläggningstillgångar |
25 |
2 782 |
2 898 |
Summa materiella anlägg- |
|
|
|
ningstillgångar |
|
443 153 |
428 174 |
Finansiella anläggningstill- |
|
|
|
gångar |
|
|
|
Andelar i dotter- och intres- |
|
|
|
seföretag |
26 |
346 526 |
336 268 |
Andra långfristiga värdepap- |
|
|
|
persinnehav |
27 |
45 233 |
39 219 |
Långfristiga fordringar |
28 |
4 168 |
5 765 |
Summa finansiella anlägg- |
|
|
|
ningstillgångar |
|
395 927 |
381 252 |
Summa anläggningstill- |
|
|
|
gångar |
|
846 225 |
816 344 |
Utlåning |
29 |
275 931 |
276 893 |
Varulager m.m. |
|
|
|
Periodavgränsningsposter |
|
|
|
Förutbetalda kostnader |
36 |
10 551 |
24 069 |
Upplupna bidragsintäkter |
37 |
1 517 |
1 318 |
Övriga upplupna intäkter |
38 |
13 127 |
23 574 |
Summa periodavgränsnings- |
|
|
|
poster |
|
25 195 |
48 961 |
Kortfristiga placeringar |
|
|
|
Värdepapper och andelar |
39 |
1 942 |
6 732 |
Summa kortfristiga placer- |
|
|
|
ingar |
|
1 942 |
6 732 |
Kassa och bank |
40 |
6 438 |
3 990 |
|
|
|
|
SUMMA TILLGÅNGAR |
|
1 246 092 |
1 218 998 |
|
|
|
|
KAPITAL OCH SKULDER |
|
|
|
|
Not |
|
|
|
|
|
|
Nettoförmögenhet |
41 |
||
Fonder |
42 |
89 220 |
81 418 |
Avsättningar |
|
|
|
Avsättningar för pensioner |
|
|
|
och liknande förpliktelser |
43 |
185 088 |
188 710 |
Övriga avsättningar |
44 |
21 008 |
18 195 |
Summa avsättningar |
|
206 096 |
206 905 |
Statsskulden |
|
|
|
Lån i Sverige |
|
843 223 |
820 915 |
Lån utomlands |
|
270 083 |
328 464 |
Summa statsskulden |
45 |
1 113 306 |
1 149 379 |
Skulder m.m. |
|
|
|
Leverantörsskulder |
46 |
19 302 |
16 999 |
Övriga skulder |
47 |
93 546 |
76 091 |
Depositioner |
48 |
1 362 |
1 073 |
Förskott från uppdragsgivare |
|
|
|
och kunder |
49 |
327 |
355 |
Summa skulder m.m. |
|
114 537 |
94 518 |
Periodavgränsningsposter |
|
|
|
Upplupna kostnader |
50 |
31 643 |
30 890 |
Oförbrukade bidrag |
51 |
8 510 |
8 381 |
Övriga förutbetalda intäkter |
52 |
41 212 |
31 216 |
Summa periodavgränsnings- |
|
|
|
poster |
|
81 365 |
70 487 |
|
|
|
|
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER |
|
1 246 092 |
1 218 998 |
Garantiförbindelser |
53 |
1 221 219 |
1 264 341 |
Övriga ansvarsförbindelser |
54 |
16 272 |
16 275 |
Varulager och förråd |
30 |
1 569 |
Pågående arbeten |
31 |
313 |
Fastigheter |
32 |
168 |
Förskott till leverantörer |
33 |
33 |
Summa varulager m.m. |
|
2 083 |
Fordringar |
|
|
Kundfordringar |
34 |
10 220 |
Övriga fordringar |
35 |
78 058 |
Summa fordringar |
|
88 278 |
1 574 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
405 |
4.2.1 Nettoförmögenheten |
|
|
||
172 |
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
95 |
Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden |
||||
|
|||||
2 246 |
mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda |
||||
|
värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar |
||||
8 155 |
det ackumulerade underskottet i statens budget |
||||
55 677 |
över åren, svarar för den övervägande delen av |
||||
63 832 |
skulderna |
och |
därmed |
den |
negativa |
64
nettoförmögenheten. Vid utgången av 2010 var nettoförmögenheten
Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan:
|
Mdkr |
Ökning av tillgångar |
27 |
Minskning av skulder |
5 |
Minskning av avsättningar |
1 |
Ökning av fonder |
|
|
|
Summa |
25 |
Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt:
|
Mdkr |
Årets överskott enligt |
|
resultaträkningen |
53 |
Värdeförändringar av aktier och andelar |
|
Övriga direkta förändringar av |
|
nettoförmögenheten |
0 |
Summa |
25 |
Förändringen av nettoförmögenheten är i första hand hänförbar till årets överskott i resultaträkningen på 53 miljarder kronor. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen. En återkommande förklaringspost är förändringar av aktier och andelar som redovisas direkt i balansräkningen, t.ex. förändringar av statligt ägda bolags egna kapital som inte är hänförbart till periodens resultat. Under 2010 uppgick dessa effekter till
Jämförelse med nettoförmögenheten enligt definitionen i nationalräkenskaperna
För att belysa sambandet mellan olika sätt att re- dovisa statens finansiella ställning görs en jämfö- relse mellan nettoförmögenheten i balans- räkningen och nationalräkenskaperna (NR). NR:s beräkningar finns inte färdigställda för 2010 och jämförelsen görs därför för 2009. NR:s uppgifter har dessutom kompletterats på några punkter för att öka jämförbarheten. Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid
Skr. 2010/11:101
utgången av 2009 på
Skillnaderna beror dels på olika värderings- principer, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till åter- anskaffningsvärdet, dvs. restvärdet efter av- skrivningar räknas upp med prisindex samt med moms medan fasta realtillgångar i balansräkningen värderas till ursprungligt anskaffningsvärde. Detta står för 55 procent av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvär- dering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för vissa aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. Beredskapstillgångar ingår en- dast till den del det inte avser s.k. förstörelse- materiel11. I fråga om avgränsning ingår Riksban- ken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt tas främst vissa stora myndigheter med omfattande finansiell verksamhet med i NR. Fordringar och skulder av löpande karaktär är till största delen inte med i NR. I anslutning till not 41 visas de viktigaste skillnaderna för 2009 och 2008.
4.2.2Övriga förändringar i balansräkningen
Under räkenskapsåret 2010 ökade de totala
tillgångarna med 27 |
miljarder kronor till |
1 246 miljarder kronor. |
|
De materiella anläggningstillgångarna ökade med 15 miljarder kronor. Statliga järnvägsan- läggningar ökade med 16 miljarder kronor. An- skaffningsvärdet för Botniabanan uppgår till 17 miljarder kronor, varav 6 miljarder kronor har tagits upp bland tillgångarna under året. Pågående nyanläggningar har ökat med 7,5 miljarder kronor, varav Trafikverket står för den största delen. Trafikverkets pågående större
11 Försvarets inköp av förstörelsevapen och kringutrustning för att använda dessa, såsom jaktplan och stridsvagnar, behandlas i NR som insatsförbrukning och inte som bruttoinvestering.
65
Skr. 2010/11:101
investeringsprojekt avser citytunneln och ombyggnad av Malmö bangård, Citybanan i Stockholm, Ådalsbanan, Götalandsbanan, Haparandabanan och Pajalaprojektet. Byggnader, mark och annan fast egendom har minskat med 8,5 miljarder kronor. Minskningen avser huvudsakligen Luftfartsverket som delades den 1 april 2010. De flygplatser som staten ägde med byggnader, fältanläggningar, elanläggningar och teleanläggningar övergick då till det nya statligt ägda bolaget Swedavia AB.
De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 15 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 10 miljarder kronor. Bland dotterföretagen har LKAB:s andelsvärde ökat med 8,0 miljarder kronor, vilket förklaras av årets vinst. Vattenfall AB:s andelsvärde har minskat med 8,9 miljarder kronor. Förändringen utgörs främst av negativa omräkningsdifferenser för verksamhet i utlandet på 30 miljarder kronor, som delvis har utjämnats av positiv påverkan från valutasäkring av utländskt eget kapital. Apoteket AB har delats ut till staten från Apoteksgruppen i Sverige Holding AB och andelsvärdet uppgår till 7,7 miljarder kronor. Apoteksgruppen i Sverige Holding AB har däremot minskat med 3,4 miljarder kronor främst till följd av utdel- ningen till staten. Andelar i intresseföretaget TeliaSonera har minskat i värde med 3,5 miljar- der kronor efter utdelning av 3,8 miljarder kronor till staten.
Andra långfristiga värdepappersinnehav har ökat med 6 miljarder kronor. Den största för- ändringen avser Kärnavfallsfonden som ytterli- gare ökat andelen fondmedel placerade i bostadsobligationer.
Övriga fordringar har ökat med 22 miljarder kronor jämfört med föregående år. Skatteverkets fordringar på skattekontot har ökat med 9 miljarder kronor. Skatteverket redovisar också en fordran på 17 miljarder kronor på kommuner och landsting avseende slutreglering av kommu- nalskatt för inkomståret 2009. Slutavräkningen av kommunalskatt kan variera starkt mellan åren.
Periodavgränsningsposterna minskade med 22 miljarder kronor. Förutbetalda kostnader har minskat med 14 miljarder kronor, vilket förklaras av att Skatteverkets utbetalning i december 2009 redovisas som en transfererings- kostnad i årsredovisningen för 2010. Övriga upplupna intäkter har minskat med 10 miljarder kronor, vilket avser periodisering av skatter till
följd av att de betalda skatterna översteg de beräknade intäkterna 2010.
Värdepapper och andelar har minskat med 4,8 miljarder kronor eftersom Riksgäldskontoret inte hade några kortfristiga placeringar detta år.
Fonder ökade med 7,8 miljarder kronor under året och mest ökade Stabilitetsfondens behållning, 4 miljarder kronor. Avsättningar för pensioner minskade med 3,6 miljarder kronor främst hos Statens tjänstepensionsverk. Avsättningen för statens tjänstepensions- åtagande minskade beroende på att basbelopps- indexeringen var negativ och att den s.k. omkostnadsbelastningen på räntan sänktes. Även pensionsavsättningen hos Luftfartsverket sjönk som en följd av överföring av verksamhet till Swedavia AB. Övriga avsättningar ökade med 3 miljarder kronor. Det avser Exportkredit- nämndens avsättningar för risker i garanti- engagemang som ökade som en följd av större volymer.
Statsskulden minskade med 36 miljarder kro- nor och uppgick vid 2010 års utgång till 1 113 miljarder kronor. Lån i svenska kronor ökade med 22 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 58 miljarder kro- nor. Den andel av statsskulden som upptas i utländsk valuta minskade från 29 till 24 procent. För en närmare beskrivning av statsskuldens utveckling, se avsnitt 3.2 Lånebehovet och stats- skuldens utveckling.
Övriga skulder ökade med 17 miljarder kronor främst vid Riksgäldskontoret, där skuldposter knutna till statsskuldförvaltningen ökade. Dessutom sattes försäljningslikviden för Apoteket AB in på konto i Riksgäldskontoret och redovisas i balansräkningen under övriga skulder.
4.3Finansieringsanalys
Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, inve- steringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som föränd- ringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar.
Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna
66
samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.
Tabell 4.3 Finansieringsanalys
Miljoner kronor
|
Not |
2010 |
2009 |
|
|
|
|
Statens verksamhet |
|
|
|
Skatter |
55 |
955 670 |
876 003 |
Avgifter och andra ersättningar |
56 |
74 939 |
76 144 |
Intäkter av bidrag |
|
43 073 |
39 365 |
Summa justerade intäkter |
|
1 073 682 |
991 512 |
Transfereringar |
57 |
||
Statens egen verksamhet |
58 |
||
Summa justerade kostnader |
|
||
Justeringar till betalningar |
59 |
39 058 |
61 678 |
Saldo statens verksamhet |
|
80 297 |
76 103 |
Investeringar |
60 |
|
|
Finansiella investeringar |
|
||
Materiella investeringar |
|
||
Immateriella investeringar |
|
||
Summa investeringsutgifter |
|
||
Försäljning av anläggnings- |
|
|
|
tillgångar |
|
11 365 |
1 512 |
Summa investeringsverk- |
|
|
|
samhet |
|
||
Utlåning |
61 |
|
|
Nyutlåning |
|
||
Amorteringar |
|
15 395 |
21 152 |
Summa nettoutlåning |
|
491 |
|
Finansiella aktiviteter |
|
|
|
Finansiellt netto för statens |
|
|
|
upplåning |
62 |
||
Övrigt finansiellt netto |
63 |
12 914 |
13 088 |
Justeringar till betalningar |
64 |
4 802 |
4 827 |
Summa finansiella aktiviteter |
|
||
Totalt |
|
14 480 |
|
|
|
|
|
Statens nettoupplåning |
|
|
|
Förändring av statsskulden |
|
87 620 |
|
Orealiserade valutakursför- |
|
21 553 |
30 088 |
ändringar |
|
|
|
Totalt |
|
117 708 |
|
|
|
|
|
Skr. 2010/11:101
4.3.1Statens verksamhet
Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultat- räkningen, uppgick 2010 till 80 miljarder kronor, vilket netto är marginellt högre än föregående år. Inbetalningarna avseende skatter m.m. har ökat med 80 miljarder kronor medan transfereringar och statens egen verksamhet är 55 miljarder kronor högre än föregående år. Sammantaget ökar kassaflödet efter att hänsyn tagits till förändringar av tillgångar och skulder med 4 miljarder kronor.
4.3.2Investeringar
Summa investeringar under 2010 uppgick till 62 miljarder kronor, vilket är en minskning med 18 miljarder kronor. Det beror främst på en minskning av finansiella investeringar, eftersom Kärnavfallsfonden under 2009 placerade 18 miljarder kronor i bostadsobligationer och
staten deltog |
i Nordeas nyemission |
med |
5,6 miljarder |
kronor. Under 2010 |
har |
Kärnavfallsfonden fortsatt placera i bostads- obligationer, men ökningen är inte så stor. Övriga finansiella investeringar 2010 avser främst aktier i Swedavia AB med 3,6 miljarder kronor i samband med bolagiseringen av delar av Luftfartsverket samt kapitalinsatser i SAS AB och Inlandsinnovation AB med sammanlagt 3,1 miljarder kronor.
De materiella investeringarna ligger kvar på en jämförelsevis hög nivå. Framför allt är investeringarna i bananläggningar jämförelsevis höga, nära 21 miljarder kronor, med bl.a. den sista etappen av Botniabanan om 6,4 miljarder kronor. Däremot har investeringarna i försvarssektorn minskat.
Det negativa kassaflödet från investerings- verksamheten har begränsats av inkomster från
försäljning |
av anläggningstillgångar, där |
nära |
10 miljarder |
kronor avser inkomster |
vid |
bolagiseringen av delar av Luftfartsverket. |
|
4.3.3Utlåning
Statens nettoutlåning visar en mycket kraftig minskning, och är i det närmaste noll. Även här beror skillnaden mellan åren på engångs-
67
Skr. 2010/11:101
händelser 2009. Framför allt var det ett lån till Riksbanken med 92,5 miljarder kronor för att förstärka valutareserven som gjorde netto- utlåningen exceptionellt stor. Under 2010 är både nyutlåning och amorteringar på en mer normal nivå.
4.3.4Finansiella aktiviteter
Nettobetalningar för finansiella aktiviteter under 2010 uppgick till
4.3.5Statens nettoupplåning
Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakurs- förändringar i utländsk valuta. Statens netto- upplåning under 2010 var åter negativ, dvs. staten har minskat sina lån trots det negativa budgetsaldot. Statsskulden minskade med 36 miljarder kronor men orealiserade valutakurs- förändringar påverkade nettoupplåningen åt motsatt håll.
4.3.6Samband mellan resultaträkningen och utfallet för statens budget
I nedanstående tabell visas sambandet mellan resultaträkningens överskott och saldot i statens budget 2010. Tabellen visar de delar som skiljer resultaträkningen från statens budget, dvs. poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansierings- analysens saldo. Därefter visas justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och saldot i statens budget.
Tabell 4.4 Samband mellan resultaträkningens överskott och utfallet för statens budget 2010
Miljoner kronor
Resultaträkningens överskott |
52 706 |
|
|
Justeringar för poster som ej medför |
|
betalningar |
|
Justeringar för förändringar av ford- |
|
ringar och skulder |
33 356 |
Övriga transaktioner som påverkar |
|
betalningar |
|
|
|
Finansieringsanalysens saldo |
14 480 |
Justeringar hänförbara till statsskul- |
|
den |
|
Förändring av Riksgäldskontorets |
|
kortfristiga placeringar |
|
Förändring av inomstatliga innehav av |
|
värdepapper, skuldkorrigeringar samt |
|
övriga poster |
|
|
|
Statens budgetsaldo |
Transaktioner som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar kan delas upp i tre delar. Den första är resultatandelar i dotter- och intresseföretag som är intäkter som inte betalats, och som för 2010 uppgår till 46 miljarder kronor. Den andra delen är kostnader som inte medför betalningar. Den omfattar avskrivningar, nedskrivningar, avsättningar och fondering (28 miljarder kronor åt motsatt håll). Den tredje delen är orealiserade valutavinster på 21 miljarder kronor.
Förändringar av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultaträkningen. Skulderna har ökat, främst hos Skatteverket, vilket ger en positiv påverkan på likvida medel. Nettoförändringen av fordringar och skulder ger därför en positiv påverkan på likvida medel med 33 miljarder kronor.
Övriga transaktioner som påverkar betalningar är investeringar som gav ett utflöde av likvida medel netto, med hänsyn till sålda tillgångar, med 50 miljarder kronor. Nettoutlåningen påverkade inte kassaflödet mer än marginellt detta år, medan utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde på 17 miljarder kronor.
Justeringar som är hänförliga till statsskulden
Finansieringsanalysens saldo var positivt och drygt 15 miljarder kronor högre än det negativa
68
saldot i statens budget på 1 miljard kronor. Att nettoupplåningen därmed är negativ innebär att staten amorterat på sina lån. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och saldot på statens budget beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar budgetens saldo. Å andra sidan finns transaktioner som påverkar budgetens saldo men som påverkar statsskulden först i efterföljande perioder, t.ex. kortfristiga placeringar.
Minskningar av Riksgäldskontorets kort- fristiga placeringar medför att statsskulden har minskat med 4 miljarder kronor utan att saldot på statens budget har påverkats. Förändringar av myndigheters innehav av statspapper har påverkat lånebehovet men inte statsskulden. Innehavet har minskat med 2 miljarder kronor 2010 eftersom Kärnavfallsfonden har fortsatt att placera om medel till bostadsobligationer. Den största förändringen är Riksgäldskontorets ökade skulder för
4.4Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar
Årsredovisningen för staten grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar, vilka upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
I detta avsnitt beskrivs i en första del redovisningsprinciperna för resultat- och balans- räkning, i några fall med koppling även till statens budget. Den första delen innehåller även kommentarer till vissa särskilda poster och förändrade principer för resultat- och balans- räkning. Därefter görs en kort beskrivning av principerna för redovisningen av utfallet på statens budget. Slutligen belyses några viktiga skillnader och samband mellan de olika redovisningsmetoderna.
4.4.1Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning
Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redo- visning av kostnader och intäkter sker enligt bokföringsmässiga grunder.
Skr. 2010/11:101
De konsoliderade resultat- och balans- räkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt regeringens beslut den 16 december 2010 (dnr Fi2010/5683) om normering av avgränsning och uppställnings- former som grund för Ekonomistyrningsverkets underlag till årsredovisningen för staten 2010. De uppställningsformer som föreskrivs där, bygger på de uppställningsformer som före- skrivits för myndigheterna med vissa anpass- ningar för årsredovisningen för staten.
Grundläggande principer
Genom att redovisningen grundas på myndigheternas årsredovisningar, kommer även årsredovisningen för staten att följa de principer som följer av förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Riksdagen har beslutat om en utvidgad reglering i budgetlag av de principer som ska gälla för årsredovisningen för staten (prop. 2010/11:40, bet. 2010/11:KU14, rskr. 2010/11:177). De nya bestämmelserna innebär att regleringen i större utsträckning blir lagfäst. Redovisningsprinciperna blir dock i huvudsak oförändrade och ska tillämpas från och med årsredovisningen för staten för 2011.
De principer som lagts fast i den nya budgetlagen (2011:203) överensstämmer med de som finns i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag och därmed med den praxis som finns för årsredovisningen för staten sedan tidigare. De tillämpas därmed till sitt innehåll redan detta år. De viktigaste grundläggande principerna är:
-Samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna i årsredovisningen ska tillämpas från ett budgetår till ett annat.
-Värderingen av de olika posterna ska göras med rimlig försiktighet.
-Intäkter och kostnader som är hänförliga till budgetåret ska tas med oavsett tidpunkten för betalningen.
-De olika beståndsdelar som balans- räkningen består av ska värderas var för sig.
-Tillgångar och skulder eller intäkter och kostnader ska inte kvittas mot varandra.
69
Skr. 2010/11:101
-Den ingående balansen för ett budgetår ska överensstämma med den utgående balansen för det närmast föregående budgetåret.
Om det finns skäl till det och det är förenligt med god redovisningssed får avvikelse göras från de ovan angivna punkterna. Om detta sker ska upplysningar lämnas om skälen för avvikelsen och en bedömning av dess effekt på den ekonomiska ställningen och resultatet redovisas.
Genom tillämpning av god redovisningssed och genom den praxis som utvecklats i årsredovisningen för staten och genom riksdagens beslut om statens budget har utöver dessa grundläggande principer bildats en helhet utifrån vilken de praktiska ställningstaganden som blir nödvändiga när årsredovisningen upprättas kan lösas. Många frågor är specifika för statlig verksamhet och man måste därför ta ställning i enskilda fall och lösa frågan mot bakgrund av denna helhet. Många frågor och system i staten är dessutom komplexa och det finns anledning att därför beskriva de metoder och lösningar som tillämpas. I det följande lämnas mot den bakgrunden upplysningar om vilka principer som tillämpas för specifika poster eller områden, vissa lösningar förklaras och andra särskilda upplysningar lämnas.
Transfereringar
Principen för redovisning av transfereringar är att de redovisas enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att de redovisas det år till vilket kostnaden hänför sig. Innebörden av denna princip för transfereringar är inte klarlagd i alla detaljer och Sverige deltar i ett internationellt utvecklingsarbete i syfte att klargöra principerna.
Transfereringar periodiseras endast när kostnaden tydligt är hänförlig till ett visst år. Exempel på detta är Sveriges avgift till EU och vissa
Skatter
Sedan 2006 redovisas statens inkomster från skatter enligt nya principer, i enlighet med
riksdagens beslut om principer för redovisning av skatter (prop. 2005/06:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m., avsnitt 6.2.2, bet. 2005/06:FiU1, rskr. 2005/06:34). I samband med detta beslutade regeringen att samma principer ska gälla även för resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Principerna innebär främst att skatteinkomsterna redovisas enligt fullt periodiserade principer, dvs. det år som intäkterna hänför sig till. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår, är det slutliga utfallet för taxering och betalningsgrad inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat taxeringsutfall och inbetalningar.
En relativt utförlig beskrivning av metoderna gjordes i årsredovisningen för staten för 2006.
Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första är skatter som hänförs till period (månad) i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra är skatter som beslutas vid taxeringen som sker årsvis och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller hushållens och företagens inkomstskatter samt fastighetsskatt m.m. När uppgifterna för årsredovisningen för staten för ett visst år tas fram, finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många skatter, medan det redovisade utfallet för inkomstskatterna m.m. utgör en beräkning grundad på redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen och annan information. Här är osäkerheten större än för de skatter som debiteras månadsvis.
Metoden för beräkning av periodiserade skatter på detta sätt bygger på modeller för olika skatteslag och för totalsammanställningar som är uppbyggda inom Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket under lång tid och har utvecklats och anpassats successivt. Denna struktur ger bättre information om skatterna för året än årets skatteinbetalningar, eftersom informationen beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan det år dessa avser och inte först när betalning sker. Metoden får därför anses väl etablerad och prövad.
70
Resultaträkningens skatteintäkter skiljer sig från de periodiserade skatterna i statens budget för det aktuella året på några punkter. En avser skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det helt eller nästan helt slutliga utfall som nu finns tillgängligt. I resultaträkningen hänförs den till det senaste året, eftersom principen innebär att intäkten i resultaträkningen inte revideras så som sker i budgetens utfall för de periodiserade skatterna. För varje skatteslag redovisas dock den senaste beräkningen. En annan skillnad är att avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensions- systemet läggs till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna så som de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämnings- avgifter och inkomstutjämningsavgifter tillförs som en följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar som görs i årsredovisningen för staten. Dessa avser myndigheternas erhållna kompensation för ingående moms, särskild löneskatt och vissa punktskatter som myndigheterna betalar samt myndigheternas betalda arbetsgivaravgifter m.m. som till en del avser skatt som staten betalar till sig själv.
Avgränsning av redovisningsenheten
Balans- och resultaträkningarna samt finansieringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlighet med regeringens normeringsbeslut för Årsredovisningen för staten 2010 (dnr Fi2010/5683). Detta innebär att dessa dokument omfattar myndigheter under riksdag och regering, med undantag för Riksbanken som med hänsyn till dess speciella ställning inte ingår.
Skr. 2010/11:101
och finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 2 Statliga myndigheter m.m.
Metoder för konsolidering
Gemensam brytdag
Den 10 januari gäller som gemensam s.k. brytdag för samtliga myndigheters räkenskaper. Med begreppet brytdag avses den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör den avslutade räkenskapsperioden avslutas. Fram till och med brytdagen bokförs leverantörsskulder och kundfordringar, efter brytdagen redovisas händelser som härrör från den avslutade perioden som upplupna kostnader respektive intäkter (dvs. som periodavgränsningsposter). Den gemensamma brytdagen är en förutsättning för att fordringar och skulder mellan myndigheterna ska kunna stämma överens.
Principer för konsolidering
Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultaträkningar efter det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats både från statsredovisningen och ur myndigheternas årsredovisningar. Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar eller skulder för staten som helhet eliminerats. Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen personal som före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Skatteverket.
Omklassificeringar av poster
Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostnader för verksamheten och inte transfereringar. Ett exempel är omklassificering av statens tjänstepensioner som redovisas som personalkostnad i statens årsredovisning men skilt från verksamhetens kostnader i Statens tjänstepensionsverks årsredovisning. I några fall följer inte myndigheterna de scheman för resultat- och balansräkning som är generellt föreskrivna. För affärsverken gäller dessutom
71
Skr. 2010/11:101
särskilda uppställningsformer. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste omklassificeras innan konsolidering görs.
Motpartsavstämning
För att det ska vara möjligt att eliminera s.k. inomstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, fordringar och skulder mellan myndigheter, används rutiner för s.k. motpartsavstämning mellan myndigheter. Kvaliteten i motparts- avstämningen, som infördes 2000, förbättrades successivt under åren därefter och antalet differenser över angivna beloppsgränser är sedan några år relativt lågt. Liksom de senaste åren är differenserna också beloppsmässigt nu så begränsade i relation till helheten att de inte kan anses påverka resultat- eller balansräkningen i någon utsträckning som har materiell betydelse.
Ändrade redovisningsprinciper
Pensionsmyndigheten
Fram till 2009 ingick Premiepensions- myndigheten (PPM) och dess verksamhet inte i årsredovisningen för staten. Detsamma gällde och gäller fortfarande
helhet i årsredovisningen för staten. De förvaltade pensionsmedlen, inklusive de preliminärt redovisade medlen för vilka pensionsrätter ännu inte fastställts, ingår däremot inte. Det gäller även motsvarande avsättning på skuldsidan samt vissa fordrings- och skuldposter med direkt koppling till dessa medel. I resultaträkningen undantas avkastningen på dessa medel och den kostnad för administrativ ersättning som lämnas till staten och olika förvaltare. Liksom tidigare ingår kostnaderna för utbetald pension från premiepensionssystemet bland transfereringarna till hushåll.
Genom denna metod har regeringen bedömt att man dels får den lösning som mot bakgrund av informationsbehovet och den organisatoriska lösningen ger det mest jämförbara resultatet i förhållande till tidigare år, dels följer de principer som gäller för andra verksamheter i statliga myndigheter där det skulle kunna ifrågasättas om verksamheten är en del av staten. Samtidigt behandlas premiepensionssystemets förvaltade tillgångar som en utanför staten stående enhet. Det ligger nära sättet att hantera
Övriga generella förändringar
I övrigt har inga förändringar av generella redovisningsprinciper gjorts i årsredovisningen för staten som helhet för 2010.
Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter
Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall berörd myndighet ändrat jämförelsetal, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten såvida inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett detta möjligt har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats.
Ändrade principer för kompetensutvecklings- och kompetensväxlingsmedel
Under 2010 har Ekonomistyrningsverket rekommenderat myndigheterna att redovisa medel som reserverats för kompetens-
72
utvecklings- och kompetensväxlingsåtgärder för personal enligt avtal, som en avsättning. Förändringen gäller de situationer där osäkerhet föreligger om belopp och tidpunkt för utbetalning. Tidigare har medlen i de flesta fall redovisats som upplupen kostnad. Det har inte bedömts möjligt att räkna om jämförelsetalen för 2009 generellt, men förändringen uppskattas ha ökat posten Övriga avsättningar och i motsvarande grad minskat posten Upplupna kostnader med mellan 500 och 1 000 miljoner kronor.
Ändringar av jämförelsetal
Resultaträkningens saldo i jämförelsekolumnen för 2009 har förbättrats med 437 miljoner kronor med anledning av en rättelse av lämnade bidrag hos Statens energimyndighet.
Resultaträkningens saldo enligt |
|
Årsredovisningen för staten 2009 |
26 253 |
Justering |
437 |
Resultaträkningens saldo enligt |
|
jämförelsekolumnen i Årsredovisningen |
|
för staten 2010 |
26 690 |
I balansräkningens jämförelsekolumn har Kassa, bank med anledning av samma rättelse hos Statens energimyndighet ökat med 437 miljoner kronor och nettoförmögenheten ökat med samma belopp.
Jämförelsetal för Trafikverket
Den 1 april 2010 bildades Trafikverket och sam- tidigt lades Vägverket och Banverket ned. För- utom verksamheten från de båda nedlagda myn- digheterna har viss verksamhet även från Sjö- fartsverket och Statens institut för kommunika- tionsanalys förts till Trafikverket. För att uppnå bästa möjliga information i noterna har jämförel- setalen för poster i balansräkningen gjorts mellan Trafikverkets poster den 31 december 2010 och Vägverkets och Banverkets sammanlagda poster den 31 december 2009. För resultaträkningens poster jämförs summan av posterna för Trafik- verkets verksamhet för perioden 1 april – 31 december och Vägverkets och Banverkets verksamhet för perioden 1 januari – 31 mars 2010 med summan av posterna för Vägverkets och Banverkets verksamhet under 2009. Med denna metod för jämförelse bortses från den verksamhet som inte ingick i Vägverket eller Banverket och som har förts till Trafikverket,
Skr. 2010/11:101
men den bedöms vara av så begränsad omfattning att jämförelsen ändå är rättvisande.
Jämförelsetal för Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan
Pensionsmyndigheten övertog den 1 januari 2010 ansvaret för dels den tidigare Premiepen- sionsmyndighetens verksamhet, dels den del av Försäkringskassans verksamhet som avsåg pen- sion. Det har inte bedömts möjligt att ta fram uppgifter om balansposter eller resultatposter för den del av Försäkringskassans verksamhet som förts över eftersom de inte fanns specifice- rade på det sättet och det dessutom skett föränd- ringar i organisation och arbetssätt. För Premie- pensionsmyndighetens verksamhet, som tidigare inte ingick i årsredovisningen för staten, finns dessutom problemet att redovisningsprinciperna enligt reglerna för försäkringsföretag inte i alla delar överensstämmer med statens. Därför anges i noterna jämförelsetal för Försäkringskassans poster så som de fanns angivna föregående år och för Pensionsmyndigheten anges inga jämfö- relsetal. Undantag från denna princip har gjorts i not 5, 42 och 44 som innehåller fonder hos de båda myndigheterna och den särskilda avsätt- ningen för frivillig pensionsförsäkring. Dessa medel förvaltas avskilt från myndigheternas till- gångar och skulder i övrigt och därför har fon- dernas och avsättningens behållning och föränd- ring jämförts per fond i noterna.
Undantag från generella principer
För att på ett mer fullständigt sätt belysa tilläm- pade principer i årsredovisningen för staten, be- skrivs här undantag som förekommer från de generella ekonomiadministrativa reglerna och principerna eller från den praxis som vanligen gäller i staten. Det kan vara fråga om undantag både för en enskild myndighet och för statens redovisning eller statens budget som helhet.
Engångseffekter
Engångseffekterna på statens budget (se särskild sammanställning i Utfallet för statens budget) påverkar oftast inte resultaträkningen i årsredo- visningen för staten, eftersom redovisningen där görs på bokföringsmässiga grunder med periodi- sering av intäkter och kostnader. Balansräk- ningen påverkas för belopp som redovisas som periodavgränsningsposter och när likviditeten påverkas. I fall där engångseffekterna avser stora
73
Skr. 2010/11:101
engångshändelser, exempelvis intäkter från för- säljning av statliga bolag, kommer även resultat- räkningen att påverkas av t.ex. realisationsvins- ter.
Undantag hos vissa myndigheter
Den nybildade Pensionsmyndigheten redovisar marknadsvärden för sina tillgångar i premiepen- sionssystemet (s.k. placeringstillgångar) enligt de regler som gäller för försäkringsföretag. Dessa tillgångar finns inte med i årsredovisningen för staten. För att kunna tillämpa enhetliga redovis- ningsprinciper i hela myndighetens verksamhet, redovisas marknadsvärden även för de medel som finns med i årsredovisningen för staten (främst obligationer som tillhör den frivilliga pensionsförsäkringen och sjömanspensionsfon- den), i enlighet med undantag i myndighetens regleringsbrev. Dessutom räknas upplupna rän- teintäkter in i värdepapperets bokförda värde. I årsredovisningen för staten har dessa tillgångar värderats till upplupet anskaffningsvärde samti- digt som upplupna räntor särredovisas, i enlighet med den princip som gäller för tillgångar av detta slag som redovisas av andra myndigheter. Årsre- dovisningen för staten skiljer sig således från myndighetens årsredovisning på denna punkt.
Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 december 1998 dispens från kravet att redo- visa fordringar och skulder avseende uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Den utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt för systemet för punktskatter m.m.
Statens fastighetsverk har för bidragsfastig- heter undantag från regler vilka innebär att ka- pitalutgifter för bidragsfastigheterna inte be- traktas som anläggningstillgång.
Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer för ett relativt stort antal myndig- heter. Undantagen kan exempelvis avse regler som rör rätten eller formerna för att ta ut avgif- ter eller ta emot bidrag och donationer, finansie- ring av anläggningstillgångar, hur lån ska tas upp eller amorteras, hur anslag får utnyttjas eller hur redovisning mot anslag ska göras. Dessa påver- kar i de flesta fall inte årsredovisningen och re- dovisas därför inte här.
De olika typerna av beslut är i första hand inte att se som undantag, utan som finansiella villkor för den enskilda myndigheten. Regeringen fattar inom detta område årligen ett stort antal beslut
inom ramen för sin styrning av de statliga myn- digheterna. Det förekommer även mer omfat- tande undantag som har direkt koppling till en myndighets uppgift och som därför följer av myndighetens instruktion samt i vissa fall av lag. I fall där regeringen bedömt att den aktuella omständigheten är betydelsefull har riksdagen informerats tidigare i samband med beslut om anslag eller låne- och bemyndiganderamar.
Undantag i fråga om utformning av myndighetens årsredovisning eller finansiella rapportering
Viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemlig, och redo- visas därför på ett förenklat sätt i årsredovis- ningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka årsredovisningen för staten i någon vä- sentlig grad.
Värderingsprinciper
Myndigheter följer normalt generella värde- ringsprinciper för statlig redovisning i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns dock myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser förekommer dock i mycket liten omfattning (jfr Undantag hos vissa myndigheter ovan).
Omsättningstillgångar
Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta vär- dets princip. Detta innebär att de tas upp till an- skaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försälj- ningsvärde med avdrag för beräknad försälj- ningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaf- fenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffnings- värdet om det föreligger särskilda omständighe- ter och det samtidigt är förenligt med god redo- visningssed. Osäkra fordringar redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Ford- ringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs.
74
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- värde med avdrag för ackumulerade avskriv- ningar. Avskrivningstider anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd.
Aktier och andelar
Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräk- ningen. Årets andel av företagens resultat redo- visas i resultaträkningen. Även affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas enligt ka- pitalandelsmetoden. I bilaga 3 Statliga bolag, re- dovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för dessa aktier i bilagan.
Kommentarer till särskilda poster
Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret
De
Riksgäldskontoret redovisar i sin årsredovis- ning en fordran för
Skr. 2010/11:101
bort i årsredovisningen för staten eftersom de är interna i staten samtidigt som Rundradiorörel- sens redovisning inte ingår i någon statlig redo- visningsenhet som redovisas som motpart till Riksgäldskontoret.
Statsskulden
Statsskulden värderas i den statliga redovis- ningen till det belopp som kommer att betalas ut på förfallodagen och inte till det belopp som be- talats in (nominellt slutvärde). Dessutom värde- ras den inklusive derivatinstrument, som skuld- bytesavtal och valutaterminer. Måttet överensstämmer med hur skulden mäts i EU- sammanhang, bl.a. inom ramen för proceduren mot för stora underskott. I balansräkningen re- dovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. ef- ter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även avsnitt 3.2 Statsskulden). Den konsoli- derade statsskulden uppgick den 31 december 2010 till 1 113 miljarder kronor, medan den okonsoliderade statsskulden uppgick till 1 151 miljarder kronor.
Transfereringar via skattekonto
I ett antal fall görs transfereringar genom kredi- tering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) skattekonto hos Skatteverket i stället för att gö- ras i form av utbetalda bidrag. Den skattskyldige får således en skattereduktion. Denna subven- tion redovisas bland transfereringarna i resultat- räkningen, för att på ett transparent sätt visa statens stöd till olika verksamheter i samhället. Dessa transfereringar redovisas således brutto i resultaträkningen och samtidigt redovisas även skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av sub- ventionen. Det bakomliggande synsättet är att om tekniken med skattekonto inte använts, skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in med motsvarande belopp. Metoden är endast en teknisk lösning. Den generella redovisningsprin- cipen Innehåll före form (Substance over form) leder till slutsatsen att transfereringen och skat- ten ska redovisas brutto.
De transfereringar som omfattas är de som redovisas under inkomsttitelgrupp 8100 på sta- tens budget, Utgifter som redovisas som kredi- teringar på skattekonto. I statens budget har av- gränsningen gjorts utifrån kopplingen till skattelagstiftningen, så att nedsätt- ningar/subventioner som saknar koppling till skattelagstiftningen redovisas som transfere-
75
Skr. 2010/11:101
ringar. Nedsättningar med koppling till skatte- lagstiftningen men där det av administrativa skäl är enklare med nedsättning jämfört med ändrad skattelagstiftning, räknas av mot skatterna och redovisas inte som transfereringar. De redovisas också i anslutning till respektive skatt i den nya budgetstrukturen i stället för som tidigare i en särskild inkomsttitelgrupp eller inkomsthuvud- grupp. Den avgränsning av transfereringar som tillämpas överensstämmer med nationalräken- skaperna. Enligt
Transfereringar till kommuner och landsting i form av momskompensation
Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statens budget samtidigt som det generella stats- bidraget till kommuner som tidigare redovisades över anslag justerats ned med motsvarande be- lopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel 7222, Kompensation för mervärdesskatt, kommuner, vilket minskar inkomsterna i statens budget. För årsredovis- ningen för staten har det dock bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa som lämnade bi- drag och skatteintäkter i den konsoliderade re- sultaträkningen. Det innebär att både skattein- täkter och lämnade bidrag är drygt 45 miljarder kronor högre än nettobeloppen på inkomsttitlar respektive anslag i statens budget.
Transfereringar i det kommunala utjämningssy- stemet
Den kommunalekonomiska utjämningen netto- redovisas på statens budget varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssy- stemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnads- utjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 13 miljarder kronor tas in under anslaget i stället för på inkomsttitel. I resultat- räkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen. Det inne- bär att både transfereringar och skatteintäkter är 13 miljarder kronor högre än i statens budget för 2010.
Momskompensation till statliga myndigheter
Statliga myndigheter har rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för in-
gående mervärdesskatt. Myndigheterna rekvire- rar medlen från Skatteverket och i statens budget redovisas kompensationen som debitering (ne- gativ inkomst) på inkomsttitel 7221, Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter. I skattebe- greppet som ansluter till nationalräkenskaperna ingår denna skatt brutto som en del av den of- fentliga sektorns och statens skatteintäkter. Det är naturligt eftersom mervärdesskatten ingår i myndigheternas konsumtionsutgifter i national- räkenskaperna – där får man således en bruttore- dovisning. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten, liksom i myndigheternas redovisning, nettoredovisas däremot kostnaderna. Därför re- dovisas skatteintäkterna efter avdrag för denna kompensation.
Resultatandelar i dotter- och intresseföretag
De av Kammarkollegiet (tidigare Regerings- kansliet) redovisade resultatandelarna i dotter- och intresseföretag redovisas till stor del endast för tid fram till tredje kvartalet 2010, beroende på att bolagens rapporteringstidpunkter inte möjliggör för Kammarkollegiet att ta med upp- gifter för fjärde kvartalet. I årsredovisningen för staten justeras detta, så att hela 2010 års resultat och värdet vid utgången av 2010 enligt kapital- andelsmetoden redovisas. I enstaka fall används i stället den senaste delårsrapporten. Det innebär att årsredovisningen för staten på denna punkt avviker från Kammarkollegiets årsredovisning.
Överföringar till och från pensionssystemet
Eftersom
Under året inbetalas socialavgifter och all- männa pensionsavgifter från arbetsgivare, egen- företagare och hushåll. Dessa redovisas brutto som intäkter under posten Skatteintäkter. Dess- utom tillförs Statliga ålderspensionsavgifter från vissa anslag för bl.a. transfereringar. Därefter görs löpande överföringar av den andel som är hänförlig till ålderspensionssystemet till AP- fonderna och premiepensionssystemet. Löpande rekvirerar Pensionsmyndigheten, som betalar ut pensionerna, medel från
76
pensionssystemet, i samband med att pensions- rätter fastställs.
För 2010 har de socialavgifter m.m. som in- betalats och överförts till
Särskilt om premiepensionssystemet
Sedan 2007 redovisar nationalräkenskaperna premiepensionssystemet i hushållssektorn i stäl- let för som tidigare socialförsäkringssektorn, i enlighet med principer för denna typ av system som fastställts inom EU. I årsredovisningen för staten har viss anpassning gjorts till detta.
I redovisningen av utfallet för statens budget dras den del av arbetsgivaravgifter och egenav- gifter som förs till premiepensionssystemet av från intäkterna, så att skatterna redovisas exklu- sive de avgifter som avser premiepensionssyste- met. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet som redovisas utanför men i anslutning till bud- geten och under utgiftstaket, redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner.
I resultaträkning, balansräkning och finansie- ringsanalys redovisas däremot ålderspensionerna i sin helhet, liksom i berörd myndighets redovis- ning, som en del av statens transfereringar och avgifterna redovisas som en del av intäkterna av skatter. Det har bedömts ha ett värde att ha kvar denna redovisning av totala pensionsutbetal- ningar från staten och motsvarande avgifter både på kostnads- och intäktssidan. Det har även ett värde att se överföringen till premiepensionssy- stemet brutto, samtidigt som det kan finnas de- finitionsmässiga problem med att bestämma vil- ken del av avgifterna och medel tillförda från anslag som egentligen ska ses som transferering till premiepensionssystemet. Flödena av avgifter och rekvisition av pensionsmedel delas upp på transfereringar till/från ålderspensionssystemet som nu omfattar endast
Skr. 2010/11:101
dan, och hushållssektorn å den andra. I not 1 Skatteintäkter har sambandet med motsvarande belopp i statens budget tydliggjorts.
Systembolagets inlevererade överskott
Systembolagets inlevererade överskott ingår bland skatteintäkterna i den konsoliderade redo- visningen enligt den avgränsning som gäller (se ovan). Hos den myndighet som redovisar akti- erna (Kammarkollegiet) ingår beloppet i Resul- tatandelar i dotter- och intresseföretag. Omklas- sificering i årsredovisningen för staten görs genom att posten Resultatandelar minskas och posten Skatteintäkter ökas med faktiskt erhållen utdelning under året (345 miljoner kronor under 2010).
Stabilitetsfonden
Under hösten 2008 beslutade riksdagen om in- rättande av Stabilitetsfonden (prop. 2008/09:61, bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17). Från fonden ska det stödsystem finansieras som in- förts i lagen om statligt stöd till kreditinstitut. Fonden är avsedd att tillföras en särskild stabili- tetsavgift där samtliga kreditinstitut deltar i fi- nansieringen. Avsikten är att fonden ska använ- das för olika åtgärder som kapitaltillskott och köp av bolag, men även direkta kostnader. In- ledningsvis tillfördes 15 miljarder kronor från anslag på statens budget. Då fonden tillförs även andra medel och mot bakgrund av att medlen i betydande grad kan bedömas komma att använ- das inte för kostnader utan för olika slag av fi- nansiella tillgångar bedömdes det lämpligt att inte redovisa överföringen från anslag som en kostnad i statens resultaträkning. I stället fördes medlen direkt från nettoförmögenheten i balans- räkningen till balansposten Fonder. De avgifter som tas in redovisas som intäkter i resultaträk- ningen och som avsättningar till fonder. De kostnader som uppkommer avses i första hand avräknas mot de avgifter som kommit in, och då med upplösning av fond som motsvarande till- försel av medel. Om däremot fondens kapital går under 15 miljarder kronor är avsikten att resul- taträkningens saldo ska påverkas. Metoderna kan kompliceras om fonden slås ihop med insätt- ningsgarantifonden. Regeringen kommer att be- vaka utvecklingen, så att redovisningsmetoderna långsiktigt ger en rättvisande bild av händelserna på detta område. Under 2010 har fonden ökat med bankgarantiavgifter och den nya stabilitets- avgiften samt med finansiella intäkter och det är
77
Skr. 2010/11:101
således för närvarande ingen oklarhet i denna fråga.
Kapitalinsatser i SAS AB och Inlandsinnovation AB
Staten har gjort kapitalinsatser i SAS AB och Inlandsinnovation AB, finansierade med anslag, på sammanlagt 3,1 miljarder kronor. Hos Kam- markollegiet som redovisar aktierna är detta re- dovisat som Lämnat bidrag. I årsredovisningen för staten redovisas beloppet i stället som inve- stering. Årsredovisningen för staten avviker så- ledes från myndighetens redovisning på denna punkt.
Händelser efter räkenskapsårets utgång – statens aktier i Nordea Bank AB
Riksdagen har bemyndigat regeringen att sälja bl.a. statens aktier i Nordea Bank AB. Statens aktier i Nordea består dels av aktier förvaltade av Regeringskansliet som redovisas av Kammar- kollegiet, dels av aktier i Stabilitetsfonden som redovisas av Riksgäldskontoret. Med anledning av riksdagens bemyndigande har Kammarkolle- giet klassificerat sin del av statens innehav som omsättningstillgångar, under posten Värdepap- per och andelar, med 4,4 miljarder kronor. I års- redovisningen för staten redovisas dock statens hela innehav den 31 december 2010, i likhet med föregående år, som anläggningstillgångar under posten Övriga långfristiga värdepappersinnehav med 10,0 miljarder kronor (se not 27). Enligt praxis omklassificeras inte en kortfristig del av en långfristig tillgång eller skuld. Årsredovis- ningen för staten avviker således från myndig- hetens redovisning på denna punkt. Det kan även noteras att det per bokslutsdagen inte fanns något beslut om verkställande av försäljnings- bemyndigandet och att det fortfarande inte finns någon beslutad tidpunkt för en eventuell försälj- ning av övriga aktier som omfattas av bemyndi- gandet.
I början av februari 2011 såldes efter regering- ens beslut 255 miljoner aktier till ett marknads- värde av 18,9 miljarder kronor. De sålda aktierna utgjorde en del av det innehav som redovisades av Kammarkollegiet och hade ett bokfört värde på 2,2 miljarder kronor. Statens totala innehav efter försäljningen motsvarar 13,52 procent av aktierna i bolaget. Tidigare utgjorde statens in- nehav 19,86 procent av aktierna.
Sveriges förväntade överskott av utsläppsrätter
Parter med kvantitativa åtaganden i klimatkon- ventionens Kyotoprotokoll har tillgodoskrivits en tilldelad mängd utsläppsutrymme s.k. Assig- ned Amount Units (AAU). Sverige har för den första åtagandeperioden
Aktuella beräkningar tyder på att Sverige kommer att få ett överskott i innehav av tilldelad mängd jämfört med de faktiska utsläppen. Det är dock inte möjligt att exakt uppge hur stort över- skottet kommer att bli. Orsaken är att utsläppen för 2010, 2011 och 2012 ännu inte är kända.
Även i jämförelse med målnivån för det av riksdagen beslutade och mer ambitiösa nationella målet om en utsläppsminskning på 4 procent under perioden
Det uppskattade svenska överskottet utgör en liten del av det förväntade sammanlagda interna- tionella överskottet som har kalkylerats till upp- emot 10 miljarder AAU, främst i Ryssland och Ukraina. Sedan 2008 har det skett en viss handel med AAU mellan parter med åtaganden under Kyotoprotokollet. Handeln har dock än så länge varit begränsad och överlåtelsepriserna vid trans- aktionerna är inte offentliga. Dessa förhållanden gör att en värdering av ett förväntat överskott av AAU är högst osäker. En tendens till fallande priser förväntas allmänt mot bakgrund av det stora potentiella utbudsöverskottet. En aktuell prisnotering är euro 5 per AAU.
Någon värdering av överskottet har således inte kunnat göras och därmed har inte någon tillgång redovisats i balansräkningen.
78
Skr. 2010/11:101
4.4.2Redovisningsprinciper, utfallet på årets slut en slutlig anslagsavräkning görs som är
statens budget
Redovisningen mot statens budget sker enligt de principer som följer av lagen (1996:1059) om statsbudgeten och riksdagens beslut om budget.
Avgränsningen är den som följer av riksda- gens budgetbeslut. Alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lå- nebehov, med undantag för vissa verksamheter där inkomster endast ska bidra till att täcka verk- samhetens kostnader och verksamheter där kostnaderna helt ska täckas med verksamhetens intäkter omfattas. I praktiken innebär detta i allt väsentligt samma avgränsning som den som gäller för resultat- och balansräkningen. Om en myndighet eller en del av en myndighets verk- samhet varken har anslag på budgeten, redovisar inkomster mot inkomsttitel eller gör betalningar via de statliga betalningssystem som har kopp- ling till statens centralkonto i Riksbanken, kommer dock myndigheten inte att påverka ut- fallet på statens budget.
Utgifterna på statens budget redovisas mot anslag. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitlar. Avräkning mot anslag för transfereringar ska gö- ras det år då betalning sker medan avräkning mot inkomsttitlar för skatt görs det år då betalning sker respektive erhålls. Övriga utgifter och in- komster avräknas det år till vilket utgiften re- spektive inkomsten hänför sig. Riksdagen be- slutade hösten 2008 om ändrad grund för avräk- ning av myndigheternas förvaltningskostnader mot anslag (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:FiU15, rskr. 2008/09:30). Förändringen innebär att för de flesta myndigheter avräknas poster som förändring av semesterlöneskuld, upplupna kostnader i övrigt, förändring av av- sättningar samt andra periodiseringar mot anslag redan när kostnaden identifieras, i stället för att som tidigare avräknas när faktura kom in till myndigheten eller i vissa fall när betalningen gjordes. För Vägverket och Banverket (nu i hu- vudsak Trafikverket) som redan tidigare tilläm- pade kostnadsmässig anslagsavräkning, liksom för universitet och högskolor som har en egen modell för anslagsavräkning, skedde i princip ingen förändring.
Universitet och högskolor tillämpar för en stor mängd anslag inom grundutbildningsområ- det en anslagsavräkningsmodell som innebär att löpande under året avräknas en tolftedel av års- beloppet oavsett verklig förbrukning, medan vid
beroende av volymen studieprestationer upp till ett visst belopp. Sveriges lantbruksuniversitet är ett undantag från denna modell och i stället är där den löpande avräkningen densamma som den slutliga.
En viktig punkt i redovisningen mot statens budget är preciseringen av skattebegreppet som ges uttryck i budgetens indelning och som även utgår från nationalräkenskapernas klassificering av olika typer av transaktioner, där socialavgifter och allmän pensionsavgift ingår bland skatterna.
Till skillnad från vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsme- toder och principer för ett antal specifika poster förklaras ovan, finns för anslag och inkomsttitlar på statens budget riksdagsbeslut och motiver- ingar vilka har redovisats för riksdagen i budget- propositionen eller andra propositioner. Därför redovisas inte den typen av specifik information här. Även förändringar av struktur och innehåll för anslag och inkomsttitlar har redovisats i bud- getpropositionen m.m., och beskrivs därför inte.
Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehål- ler statens budget en post för Riksgäldskonto- rets nettoutlåning och en kassamässig korriger- ingspost. Dessa kassamässiga korrigeringsposter på utgiftssidan är nödvändiga för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov med omvänt tecken, dvs. ett positivt budgetsaldo ger ett ne- gativt lånebehov.
4.4.3Skillnader mellan resultaträkningen och statens budget
Statens budget och resultaträkningen skiljer sig som nämnts åt avseende såväl avgränsning och struktur som redovisningsprinciper.
Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen men som till helt övervägande del ligger utanför sta- tens budget. Ett annat exempel är att avgifter och bidrag som myndigheterna får disponera re- dovisas i resultaträkningen medan de endast på- verkar budgeten i den mån dessa verksamheter har en inverkan på statens lånebehov. Detsamma gäller affärsverkens verksamheter.
När det gäller redovisningsprinciper innefattar statens budget redovisning av in- och utbetal- ningar (kassamässigt) och för vissa anslag eller inkomsttitlar kostnader och intäkter eller utgif- ter och inkomster. I resultaträkningen görs re-
79
Skr. 2010/11:101
dovisningen i sin helhet enligt bokföringsmäs- siga grunder, dvs. av intäkter och kostnader.
Statens budget har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och in- komsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statens budget låter sig därmed ofta inte göras, utan dokumenten kompletterar i stället varandra.
Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balansräk- ningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. Ibland påverkas endast balansräkningen av vissa händelser i statens budget medan resultaträk- ningen är oförändrad.
En stor principiell skillnad är att i resultaträk- ningen elimineras alla poster som avser transak- tioner mellan myndigheter. Det gäller köp och försäljning av tjänster eller varor mellan myndig- heter liksom bidrag mellan myndigheter. Viktiga elimineringsposter är arbetsgivaravgifter och skatter som statliga myndigheter betalat och premier för det statliga tjänstepensionssystemet som statliga myndigheter betalat till Statens tjänstepensionsverk. I statens budget bruttore- dovisas dessa transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på ink