Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att forskningspolitiken tar hänsyn till och främjar villkoren för forskning också vid mindre och medelstora högskolor som Högskolan i Skövde.
Högskolan i Skövde grundades 1977 och den ämnesmässiga inriktningen var från början mot ingenjörsvetenskap, datavetenskap och ekonomi. Under 1980-talet expanderade verksamheten kraftigt och på 1990-talet tillkom utbildningar inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och naturvetenskap. Vård- och lärarutbildningar tillkom 1999.
Högskolan har knappt 500 anställda – varav drygt 300 utgörs av lärarpersonal. Av dessa är 25–30 professorer och antalet forskarstuderande uppgår till ett 70-tal. Antalet studenter är ca 11 000, andelen kvinnliga studenter drygt 60 procent.
Utbildningsutbudet består av ett femtiotal utbildningsprogram på grundnivå och drygt ett tjugotal program på avancerad nivå. Högskolan i Skövde har samarbeten med andra lärosäten inom områdena teknik, medicin, hälsa, vård och socialt arbete samt inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Samarbetena omfattar utbildning på avancerad nivå, utbildning på forskarnivå samt forskning. Högskolan har inrättat tre forskningscentrum inom områdena informationsteknologi, systembiologi och virtuella system. Högskolan saknar dock ännu vetenskapsområde och har inte rätt att examinera forskarstuderande. Forskarutbildning genomförs därför i samarbete med lärosäten som har examinationsrätt.
I likhet med universiteten utgör högskolorna tillväxtmotorer i sina regioner och har stor betydelse för företagandet i sitt omland, inte minst för nyföretagande. Även offentliga verksamheter stärks av kontakterna med högskolemiljön och försörjning av kvalificerad arbetskraft från en närliggande högskola.
Forskningen behöver människor som för ut den. Doktorander och grundutbildningsstudenter som fått undervisning med stark forskningsanknytning är ofta bärarna av forskningsresultaten ut i näringsliv och offentlig sektor. Genom att satsa på en väl utbyggd grund- och forskarutbildning, och genom att uppmuntra till ökad samverkan mellan akademi och näringsliv, får vi ut mer för skattemedlen.
Forskningen som bedrivs vid Högskolan i Skövde är alltså fokuserad på utveckling av avancerade informationstekniska system och modeller där människans förutsättningar och behov sätts i centrum. Det är ett led i högskolans strävan att föra samman relaterade kunskapsområden för att främja en stark och tvärvetenskaplig kunskapstillväxt. För att stärka utvecklingen vid Skövde högskola och tillväxten i västra Sverige är det viktigt att forskningspolitiken tar hänsyn till och främjar villkoren för forskning också vid mindre och medelstora högskolor.
Att bedriva forskning på många lärosäten har flera fördelar. Det stärker forskningsanknytningen i grundutbildningen. Det gör det lättare för alla universitet och högskolor att rekrytera goda forskare och höja andelen disputerade lärare. Den forskning som bedrivs vid högskolorna har ofta, såsom i Skövdes fall, ett gott samarbete med det lokala och regionala näringslivet och har nära till tillämpning och kommersialisering. Forskning ska kunna bedrivas i hela landet och på sina egna meriter. Det är av kvalitetsskäl viktigt att det inte finns några institutionaliserade konkurrensnackdelar i resursfördelningssystemet på grund av ett lärosätes storlek.