Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa ett forsknings- och innovationsråd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka de ekonomiska incitamenten för forskning och utveckling.1
1 Yrkande 2 hänvisat till SkU.
Sverige ska vara ett föregångsland. För att nå dit måste det finnas tydliga och långsiktiga strategier som ger jobb och ökad konkurrenskraft. Detta gäller inte minst för forskning och innovation. Forskningssatsningar är bland det viktigaste Sverige kan göra för att främja innovationer och stärka konkurrenskraften. Alliansregeringens forskningsproposition löper fram till år 2012 och är den största någonsin. Alliansen har också under de senaste åren sänkt bolagsskatten, slopat förmögenhetsskatten och förbättrat de så kallade 3:12-reglerna. Detta har underlättat och förbättrat näringslivsklimatet för kunskapsintensiva företag i Sverige. För att Sverige ska vara ett attraktivt land för företag och forskare också i framtiden måste arbetet gå vidare.
Regeringen bör fortsätta utveckla utbildning och forskning för att kunna möta det framtida behovet av kompetensförsörjning. Med en allt mer globaliserad värld är det även centralt med ett gott innovationsklimat. Regeringen bör därför se över möjligheten att inrätta ett forsknings- och innovationsråd. Med ett sådant råd under regeringen skulle ett helhetsgrepp kunna tas om forsknings- och innovationsfrågorna. Rådet skulle kunna ha som uppdrag att löpande utvärdera den svenska forskningspolitiken, se över föreslagna strategiska satsningar samt göra analyser av omvärlden för att fastslå hur väl Sverige står sig i konkurrensen gentemot andra länder – med målet att lyfta Sverige som kunskapsnation.
Expertskatten infördes 2001 för att förbättra Sveriges möjligheter i konkurrensen om den mest kvalificerade arbetskraften och för att göra Sverige mer intressant för etablering av huvudkontor och forskningscentra. Dagens expertskatt har dock två problem. Handläggningen tar lång tid och varken arbetsgivare eller arbetstagare kan med säkerhet räkna med skattelättnaden i samband med att en anställning i Sverige övervägs. Expertskatten bör därför reformeras för att dess tillämpning ska vara mindre administrativ och mer förutsägbar.
Bolagsskatten har historiskt varit relativt låg i Sverige under hela 1990-talet då den vid vissa tillfällen låg hela 10 procentenheter under genomsnittet i OECD och EU. Sedan dess har dock många andra länder kraftigt justerat bolagsskatten och även efter den senaste sänkningen från 28 procent till 26,3 procent ligger Sverige över genomsnittet i EU. En mer konkurrenskraftig nivå på bolagsskatten är därför nödvändig för att locka företag att utvecklas i Sverige.
De offentliga och privata satsningarna på forskning och utveckling är nästan fyra procent av BNP. Detta är högt i en internationell jämförelse. I näringslivet är satsningarna på FoU framförallt höga bland stora företag, medan små och medelstora företag däremot investerar relativt lite i FoU. Investeringar i forskning och utveckling är ofta mycket lönsamma både för samhället och det enskilda företaget. För att Sverige ska behålla en stark position bör därför ett så kallat forsknings- och utvecklingsavdrag för satsningar i våra företag övervägas och prioriteras i den kommande forsknings- och innovationspropositionen.
I alliansens jobbmanifest klargjordes att en bred utredning av företagsbeskattningen som syftar till att gynna investeringar så att sysselsättningen ökar ska sjösättas. Genom att prioritera ovanstående förslag i en framtida utredning skulle regeringen fortsätta på den inslagna vägen och ytterligare stärka den svenska forsknings- och utvecklingspolitiken. Det behöver Sverige.