Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om god elevhälsovård.
Idag pågår det en intensiv debatt om den alltmer ökande fetman i vårt samhälle. Man konstaterar att hälsotillståndet bland barn och ungdomar har blivit allt sämre, och många barn äter inte alls mat som står i samklang med vad de behöver för att klara av sin skolvardag.
Samtidigt finns det ett problem med anorexi och ätstörningar bland barn och ungdomar.
Skolan ska vara en plats där man ser till barnens bästa och till deras utveckling både från fysisk och psykisk synpunkt. Därför måste man intensifiera sitt förebyggande arbete inom skolans ram. Det gäller därför att se till att det finns tillräckligt med vuxna i skolan för att skolan ska bli den trygga platsen för utveckling som barn behöver. En väl uppbyggd elevhälsovård spelar en oerhört stor roll i detta sammanhang. Det behövs olika yrkesgrupper, skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog och skolkurator, för att skapa en enhet som kan ta hand om eleverna och elevernas behov av hjälp och stöd.
Idag är det andra frågor än tidigare som tar stor plats inom elevhälsan. Det handlar om ätstörningar, övervikt, depression, oro, sömnsvårigheter, ångest, missbruksproblem etc.
Det finns stora skillnader i pojkars och flickors uppväxtvillkor. Pojkar och flickor möter olika typer av svårigheter och utmaningar. Ökningen av psykisk ohälsa hos unga kvinnor är ett oroande exempel. Vi anser att det måste finnas ett könsperspektiv när olika former av stöd och hjälp utformas inom elevhälsovården.
Det är viktigt att det finns god insyn över hur behovet ser ut och hur elevhälsovården bedrivs i skolorna oavsett huvudman. Enligt FN:s barnkonvention har alla barn och unga rätt till bästa möjliga hälsa samt rätt till relevant sjukvård och rehabilitering. Detta åtagande måste omsättas i praktisk handling vad gäller såväl de kommunala som de fristående skolorna.