Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka likabehandlingsplanernas roll i den svenska skolan.
Enligt diskrimineringslagen (2008:567) ska varje skola upprätta en likabehandlingsplan. Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Planen ska också bidra till att förebygga och förhindra trakasserier. Skolverket har utfärdat riktlinjer för hur dessa planer kan se ut och vad de bör innehålla.
Vi kristdemokrater ser likabehandlingsplanerna som viktiga redskap för att implementera värdegrundsarbetet i skolan. Det är en värdegrund som slår fast alla människors lika värde och lika rätt att bemötas med respekt. Utan en trygg skolmiljö där värdegrunden står i centrum blir också kunskapsinhämtandet lidande och barnens självförtroende och självkänsla minskar. Trygga barn lär sig helt enkelt mer i skolan. Att barn och ungdomar får vistas i en skolmiljö som så långt som möjligt är befriad från trakasserier, diskriminering och kränkande behandling är därför oerhört viktigt.
I en enkätstudie våren 2008 svarar 88 procent av förskolorna, 96 procent av grundskolorna, 93 procent av gymnasieskolorna och 87 procent av vuxenutbildningarna att de har en likabehandlingsplan. Av enskilda förskolor svarar 78 procent att de har en likabehandlingsplan.
Samtidigt visar Skolinspektionens granskning av 1 700 skolor att tre av fyra skolor som blivit inspekterade sedan januari 2007 antingen helt saknar likabehandlingsplan eller att det finns brister i deras plan. Att ha en likabehandlingsplan är med andra ord inte detsamma som att ha en plan vars innehåll motsvarar lagens krav. Det finns fler förklaringar till dessa brister. En av dessa är bristen på information. Enligt enkätstudier anser de svarande i en av tre förskolor och i en av fem grundskolor att de inte fått tillräcklig information om hur lagen är tänkt att fungera. Dessutom har det ofta saknats tid för genomförande av kartläggning för att få kunskap om den aktuella situationen i verksamheten, tid till analys, reflektion och diskussion och tid till att arbeta fram en likabehandlingsplan. En annan viktig orsak är att personalen inte alltid har haft tillräcklig kompetens i de frågor som diskrimineringslagen handlar om.
Jag föreslår därför att regeringen ger Skolverket och andra berörda myndigheter i uppdrag att gemensamt ta fram tydliga informations- och stödmaterial om diskriminering och kränkande behandling utifrån innehållet i diskrimineringslagen och skollagen, som är anpassade till respektive verksamhetsform. Dessutom bör regeringen uppdra åt Skolverket att erbjuda kompetensutveckling och fortbildning av lärare inom området likabehandling, diskriminering och kränkande behandling med syfte att öka kunskapen bland personal i förskolor, skolor och vuxenutbildningar.