Motion till riksdagen
2010/11:Ub378
av Emma Henriksson och Andreas Carlson (KD)

Privatekonomi i gymnasieskolan


kd647

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om privatekonomi som en del av gymnasieskolans undervisning.

Motivering

Många människor lånar pengar till konsumtion, både till stora och små inköp. Så kallade sms-lån där man genom några enkla tryck på mobiltelefonen kan låna mindre belopp men till höga räntor har lockat många, inte minst yngre personer.

Företeelsen är tämligen ny men problemet har vuxit de senaste åren. Första halvåret 2006 hade Kronofogdemyndigheten 1 407 ärenden med betalningsförelägganden som uppkommit på grund av så kallade sms-lån. Denna siffra ökade därefter explosionsartat till 4 579 ärenden första halvåret 2007, 17 299 ärenden första halvåret 2008 till att första halvåret 2009 vara uppe i 23 465 ärenden. Lyckligtvis ser vi nu en minskning av antalet kronofogdeärenden på grund av obetalda sms-lån: första halvåret 2010 var dessa 15 939 stycken, men fortfarande är det alltför många som hamnar i denna skuldfälla.

Redan i skolan måste alla elever ges grundläggande kunskaper om hur man sköter sin privatekonomi. Med den utökning av finansiella produkter som idag erbjuds till vanliga konsumenter har också kraven på kunskaper inom privatekonomi ökat markant.

Kristdemokraterna har i regeringen medverkat till tydligare skrivningar om privatekonomi i grundskolans nya kursplaner, men vi menar också att privatekonomi bör ingå som en självklar del av undervisningen i gymnasieskolan. Översiktlig nationalekonomi ingår som en del av samhällskunskapens undervisning på gymnasienivå men privatekonomi finns inte för andra program än de med ekonomisk inriktning på gymnasiet. De ökade krav på kunskaper om privatekonomi, ekonomiska verktyg och grundläggande medborgarjuridik med exempelvis konsumenträtt har inte tillgodosetts inom ramen för vare sig grundskolans eller gymnasieskolans kursplaner. Det riskerar att ge dåliga förutsättningar för personer att klara sin privatekonomi och kunna hantera de många gånger ganska invecklade övervägningar som måste göras.

Storbritannien har nyligen infört ”economic well-being” som ett eget ämne för elever i högstadieåldern. Det kan finnas andra sätt än att införa privatekonomi som eget ämne på schemat för att öka ungdomars medvetande och kunskap i ämnet. Att införa ett nytt obligatoriskt ämne i gymnasieskolan kan vara svårt, men det bör vara möjligt att införa dessa behövliga kunskapssegment som obligatoriska moment inom redan befintliga skolämnen.

Oavsett på vilket sätt undervisningen arrangeras ska den förmedla kunskaper om såväl den finansiella sektorns betydelse och funktion som de vanligaste finansiella produkterna man behöver för att spara, låna, försäkra och investera. I detta inkluderas bland annat grundläggande konsumenträttigheter, att kunna beräkna förväntade kostnader och avkastning efter betalda avgifter för olika produkter samt att bli medveten om risktagande vid olika penningplaceringar. Det ingår också att få kunskap om köparens ansvar att förvissa sig om avtalspartners ekonomiska situation och förmåga att fullfölja ett avtal samt betydelsen av att ha balans i sin privatekonomi. Vi föreslår därför att privatekonomi ska ingå som kursmoment inom samhällskunskapen på samtliga gymnasieprogram.

Stockholm den 25 oktober 2010

Emma Henriksson (KD)

Andreas Carlson (KD)