Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att följa upp hur kunskapen om funktionsnedsättning tillvaratas när de nya examensmålen träder i kraft 2011.
Riksorganisationen Unga Synskadade (US) rapporterar om att många av deras medlemmar ofta känner sig illa till mods inför en terminsstart eller inför skolstarten. För en elev som har en synnedsättning uppstår frågor: Hur ska jag bli bemött av läraren? Kommer läraren förstå vad jag ser och inte ser? Kommer jag verkligen kunna hänga med på gympan, träslöjden eller geografilektionen? Flertalet av US medlemmar har dessutom ytterligare någon eller några funktionsnedsättningar utöver synnedsättningen. I dessa fall blir naturligtvis frågorna och källorna till oro än fler.
Oron hos Unga Synskadades medlemmar delas säkerligen av många elever med andra former av funktionsnedsättning. Men en elev med funktionsnedsättning väcker också frågor hos övriga elever: Hur ska jag bete mig? Innebär det stöd som eleven med funktionsnedsättning får att jag får mindre hjälp med skolarbetet? Här är det oerhört viktigt att läraren kan svara på alla dessa frågor från såväl eleven med funktionsnedsättning som hans eller hennes klasskamrater. För detta krävs att läraren har den kunskap och kompetens som krävs. Ett sätt att möta detta behov är förstås att lyfta in kunskap om funktionsnedsättning som ett enskilt moment inom lärarutbildningen.
Regeringen har nyligen beslutat om nya examensmål för de olika lärarutbildningarna. I dessa examensmål återfinns bland annat kravet att studierna ska omfatta ”utveckling, lärande och specialpedagogik”. Begreppet specialpedagogik får här sägas omfatta kunskapen om olika former av funktionsnedsättningar. Vi kristdemokrater välkomnar denna nya skrivning som klargör behovet av tydligare kunskap om funktionsnedsättning i skolan. Samtidigt vill jag betona att det är viktigt att följa upp hur kunskapen om funktionsnedsättning tillvaratas när de nya examensmålen träder i kraft 2011.