Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att följa utvecklingen vad gäller lärarutbildningens genusperspektiv.
Hälften av Sveriges kommuner har något som kallas jämställdhetsresurs, men det räcker inte. Det är viktigt att vi redan från början iakttar dessa frågor i barnens utbildning och i ett tidigt stadium av deras utveckling.
Idag är inte genusvetenskapen en naturlig del i lärarutbildningen och det på grund av att sådana krav aldrig har ställts.
Genus bör genomsyra hela samhället för att vi ska få ett mer jämställt samhälle.
Man kan urskilja två riktningar när det gäller genusvetenskap i utbildningen för lärarstudenter: en riktning där det har framkommit att det har givits tillräckligt med genuskunskaper under utbildningen och en annan riktning som säger att det över huvud taget inte har framkommit några genuskunskaper under utbildningen. I Delegationen för jämställdhet i förskolan (SOU 2004:115) menar man att olika lärosäten ger olika mycket kunskaper om genus och jämställdhet, och att vissa tycker att det pratas för mycket om genus medan andra knappt har fått någon utbildning alls i det. I samma delbetänkande visas även att målen som handlar om kön och värdegrunden i examensordningen för lärare kan tolkas på olika sätt. (högskoleförordningen 1993:100.) Här handlar det dock om olika åsikter om samma utbildning.
Vi borde kräva av skolan att alla barn ska behandlas lika, och det är här som våra pedagoger behöver baskunskaper i genusvetenskap. Börjar vi observera och diskutera vad som händer runt omkring i skolmiljön med eleverna och lärarna är det också mycket lättare att barnen blir uppmärksamma på genus som en del av vardagen.
Det är viktigt för lärarna att både observera och diskutera det man ser.
Visserligen kan det se ut som att skolpersonalen behandlar alla lika, men med röstläge eller olika tillsägelser behandlas killar och tjejer olika.
Även historieböcker och språkböcker bör analyseras så att eleverna får ett genusperspektiv redan från unga år.
Idrott och data är andra exempel, även i skolans värld, där killarna ofta brer ut sig och tar stor plats på tjejernas bekostnad.
Många gånger fungerar verksamheten bra i våra skolor och på vissa håll finns även ett genusperspektiv inte bara i en skolplan utan även som en del i vardagen. Men detta utesluter inte att den pedagogiska delen på våra högskolor även bör innefatta genusvetenskap. Regeringen bör än mer uppmärksamma genusvetenskapens betydelse i lärarutbildningarna.