Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda effekterna av ett höjt fribelopp.
Redan i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1) föreslog regeringen att det så kallade fribeloppet ska höjas till 136 400 kronor per kalenderår. Höjningen sker från och med den 1 januari 2011 och är en mycket välkommen reform, som innebär ett steg i rätt riktning avseende att utgå ifrån den enskildes behov och möjligheter.
Denna höjning görs för att underlätta och förbättra den enskilde studentens möjligheter att arbeta vid sidan av studierna. Höjningen av fribeloppet ger den studerande en ökad potential till förbättrad ekonomi och starkare arbetslivskoppling vid sidan av studierna.
Situationen för studerande har på kort tid kraftigt förändrats. I dag är det möjligt att i stor utsträckning planera sina egna studier. Samtidigt har också arbetsmarknadens villkor förändrats. Varken studier eller arbete är något som med nödvändighet sker statiskt efter en på förhand bestämd mall. Därför ska den studerande själv ges förutsättningar att i möjligaste mån planera sin egen tid och inte styras och hindras av ett system.
Det är också viktigt att dagens system med uppdelningen av kalenderåret görs mjukare då en gränsdragning vid halvårsskiftet kan slå snett mot en studerande som exempelvis väljer att arbeta intensivt under sommarmånaderna då det för många studenter är studieuppehåll. Nuvarande gränsdragning vid den 1 juli har inneburit att flera studenter upplevt att det inte lönat sig att arbeta, vissa har tvingats be om förskott på sin lön eller i vissa fall upplevt ett behov av att arbeta svart för att inte förlora sin inkomst.
Med anledning av ovan bör regeringen tidigt utvärdera effekterna av ett höjt fribelopp och utreda vilka effekter en fortsatt höjning av fribeloppet skulle innebära.