Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utbildning i värdegrundsfrågor ska betonas mer i lärarutbildningen och att öka möjligheterna för lärare att fortbilda sig i systematiskt värdegrundsarbete.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av utbildning i mentorskap.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbetet med likabehandlingsplaner måste prioriteras.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att föräldracirklar bör erbjudas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillvarata civilsamhällets engagemang i skolan.
Det är dags för ett värdegrundslyft. Detta ska syfta till ett systematiskt arbete med värdegrundsfrågor bland lärare, elever och föräldrar. Jag vill betona hur viktigt det är att man på varje skola tränger in i diskussionen om vilka värden som ska ligga till grund för vår samexistens, såväl inom som utanför skolans ramar. Värdegrundsutbildning, livskunskap, reflekterande samtal om etiska dilemman, diskussioner och övningar under ledning av professionella lärare är nödvändigt för att forma eleverna utifrån skolans värdegrund. Det bidrar till en trygg skola och till att etiska normer överförs till nya generationer.
Den allra viktigaste faktorn för att en elev ska nå sina kunskapsmål är lärarens kompetens och förmåga att förmedla kunskap. Det handlar om professionella lärare som är motiverade i sin uppgift att ge barn och unga en god kunskapsgrund. Lärarna ska också vara värdegrundens levande ambassadörer. För att möjliggöra det behöver värdegrundsfrågorna betonas mer i lärarutbildningen.
Vidare behövs återkommande fortbildning i arbetet mot mobbning och trakasserier. Det är angeläget att lärarlyftet i kommande steg också får ett kursutbud som är inriktat mot ett metodiskt och systematiskt arbete med värdegrundsfrågor.
Att vara lärare är att vara ledare. Som lärare blir det ofrånkomligen så att du förväntas vägleda elever på olika plan, inte minst i situationer när något inte fungerar. Det är därför viktigt att det finns utbildning i mentorskap att tillgå.
Många skolor brister i arbetet med likabehandlingsplanen. 70 procent av de kommunala och 63 procent av de fristående skolor som inspekterats sedan den 1 april 2006 hade brister antingen i utformandet eller i upprättandet av likabehandlingsplanen. Lagen ställer höga krav och kräver delvis ny kunskap om diskriminering. Att många skolor fortfarande helt saknar likabehandlingsplaner är allvarligt. Det är också viktigt att eleverna har en god kunskap om att en likabehandlingsplan finns och om dess innehåll. Jag anser att Skolinspektionen inom ramen för skollagen ska ges till exempel sanktionsmöjligheter, möjlighet att utdela vite, om en skola inte förmår att inom rimlig tid åtgärda påtalade brister.
Ett tätare nätverk i föräldragruppen kan vara ett sätt att skapa ökad trygghet och harmoni bland eleverna. Föräldracirklar kan då vara ett sätt att mötas, dela erfarenheter med andra föräldrar och få nya kunskaper. Föräldracirklar är ett forum där man kan diskutera frågor som rör till exempel gränssättning och uppfostran. Träffarna behöver dock inte ordnas av skolor utan kan med fördel erbjudas av det civila samhället.
Skolan är en del av samhället. Det är därför viktigt att lyfta fram insatser från det civila samhället och den ideella sektorn som ett sätt att stärka värdegrundsarbetet. Det finns behov av fler vuxna förebilder i skolan. Ett bra exempel på detta är klassmorfarprojektet. Det finns också andra exempel på ideella föreningar som har bidragit till att skapa trygghet inom skolan med sin vuxennärvaro. Kamratstödjarna spelar också en viktig roll i detta arbete. Det får inte finnas oklarheter om att denna typ av engagemang är välkommet!
Det finns goda exempel på samarbete mellan föräldrar och skola som leder till större trygghet och självkänsla hos barnen. Ett sådant exempel som det är värt att lyfta fram är hur två högstadieskolor i Örebro och två i Kumla har lyckats minska berusningsdrickandet påtagligt bland eleverna. Man vänder sig emot myter om att det är bra att som förälder bjuda sina barn på alkohol i hemmet för att avdramatisera och hindra drickande utanför hemmet. Det är i själva verket precis tvärtom; de som får smaka alkohol hemma dricker mer. Örebro Preventionsprogram (ÖPP) arbetar med just föräldrarna. Man ger information, får dem att sätta gränser och att komma överens med andra föräldrar om vilka gränser som ska gälla. Information om programmet har getts på ordinarie föräldramöten, vilket har lett till att de allra flesta föräldrar har nåtts av informationen. Den här typen av arbete har sedan spridit sig på många håll i landet, vilket är mycket positivt. Jag anser att spridandet av goda exempel är oerhört viktigt.