Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att förbättra kommunala verksamheters och elevhälsans arbete med suicidprevention.
Statistik visar att andelen personer som begår självmord har minskat sedan 1970-talet. Tittar man på antalet självmord bland yngre kvinnor (15–24 år) har antalet varit relativt oförändrat sedan 1970-talet. Självmord bland yngre kvinnor har alltså till skillnad från övriga grupper inte minskat. Bland yngre i åldrarna 20–24 år är självmord den påtagligt vanligaste dödsorsaken.
Som ung kan kraven och förväntningarna på utseende, utbildning och karriär kännas ouppnåeliga. Tyvärr är det många unga som känner sig ensamma och uppgivna, och det kan vara jobbigt och svårt att få kontakt med någon som har tid att lyssna. Att en ung människa väljer att ta sitt liv är djupt tragiskt och medför ett stort lidande för familjen, vänner och nära bekanta.
Psykisk ohälsa är en betydande riskfaktor för självmord och särskilt inom de yngre åldersgrupperna. Andra riskfaktorer är ärftlighet, alkoholmissbruk och omgivningspåverkan. Unga människor har kontinuerligt kontakt med skolan, fritidsverksamheter och andra aktörer inom kommunen. Det är därför viktigt att personal inom den kommunala verksamheten och skolan har kunskaper om hur man upptäcker och hur man kan bemöta ungdomar som har självmordstankar.
Regeringen har höjt ambitionerna för elevhälsan, vilket förhoppningsvis kommer att öka möjligheterna att få hjälp när man mår dåligt. Men det är fortfarande så att många inom skolans värld saknar kunskap och kompetens kring upptäckt och hur man bemöter unga personer med självmordstankar. Därför behövs det en särskild satsning på att öka denna kompetens så att personal inom kommunal verksamhet eller inom elevhälsan har en bra grund att stå på för att kunna arbeta med suicidprevention.