Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gymnasieskolan.
Nästa år träder en ny gymnasieskola i kraft. En av de stora förändringarna är att i framtiden är inte alla gymnasieprogram högskoleförberedande. Det leder till att valet av gymnasium kommer bli mycket viktigt, särskilt med tanke på att regeringen tidigare har kraftigt minskat antalet platser i komvux.
De som väljer att söka till ett yrkesprogram ska vara godkända i åtta ämnen och sökande till ett högskoleförberedande program skall vara godkända i 12 ämnen. Detta innebär att en elev måste veta redan i årskurs sex om han eller hon kommer att söka till ett högskoleförberedande program, eftersom det då krävs att man väljer rätt antal språk för årskurs sju.
Den nya gymnasieskolan innebär också att de som väljer ett yrkesprogram inte automatiskt får möjligheten att läsa in en grundläggande behörighet till högskolan. Tillval av fler ämnen innebär att man måste använda alla timmarna från det fria valet. Kommuner måste också skjuta till ytterligare platser, då inga statliga medel finns för detta. För en elev som går ett yrkesprogram innebär tillval dessutom en större arbetsbörda i timmar räknat än för elever på ett högskoleförberedande program. Eleverna från yrkesprogram, som läser in den grundläggande behörigheten till högskola, hamnar därutöver i en sämre kvotgrupp när de söker till högskolan, då dessa har färre platser.
Den grundläggande högskolebehörigheten handlar inte heller enbart om möjligheten att söka till högskolan, utan den är minst lika viktig om man skall söka till kvalificerade yrkesutbildningar och att kunna fungera som medborgare i vårt alltmera komplicerade samhälle.
Det är inte rimligt att man som femtonåring ska behöva välja hela sin framtid. Det måste även i framtiden finnas praktiska och teoretiska program, då det alltid kommer att finnas elever som inte väljer att gå vidare till högskolan. Men, alla ska ha möjlighet att gå vidare till högskolan om man väljer att studera vidare senare i livet. Även den som har tänkt studera vid högskola ska ha möjlighet att börja jobba direkt efter gymnasiet. Därför bör en arbetsförberedande utbildning med arbetsrätt ingå i den obligatoriska gymnasieutbildningen.
Elevdemokratin och elevinflytandet är en viktig del av gymnasieskolan och elevernas möjlighet att påverka undervisningen och arbetsmiljön. Här ingår bland annat elevers rätt till att utvärdera lärare. Det ska även finnas möjlighet att ha elevmajoritet i de lokala skolstyrelserna.
I framtidens gymnasieskola är jämställdhetsperspektivet viktigt och målet måste vara att utbildningarna blir mer jämställda. Därför bör studie- och yrkesvägledare både på högstadiet och i gymnasiet utbildas så att de bättre kan uppmuntra elever till programval som bryter könsnormer.