Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om friare antagningsregler till högre utbildning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nationella varianter av högskoleprov.
För att få studera vid ett svenskt universitet eller en svensk högskola krävs att man uppfyller vissa krav på förkunskaper.
Förkunskaperna är indelade i:
grundläggande behörighet som är gemensam för all högskoleutbildning och
särskild behörighet som anger de specifika krav som utöver grundläggande behörighet krävs för att kunna tillgodogöra sig en viss högskoleutbildning.
När antalet behöriga sökande är större än antalet studieplatser görs ett urval bland de sökande. Urvalet sker på grundval av betyg från gymnasieskola (eller motsvarande), resultat från högskoleprovet (frivilligt prov som mäter kunskaper och färdigheter som är viktiga för högskolestudier) och av högskolan bestämda urvalsgrunder.
När det gäller antagningen till högre utbildning finns det tre urvalsgrunder; betyg, högskoleprov och alternativt urval. Lärosätena måste dessutom fördela platserna utifrån bestämda regler.
minst en tredjedel av platserna ska tillsättas utifrån betyg.
minst en tredjedel utifrån resultat på högskoleprovet.
högst en tredjedel av platserna får tillsättas genom alternativt urval, som bara används på vissa utbildningar. Denna andel kan utökas efter tillstånd från Högskoleverket.
Detta system anser jag är allt för stelbent och bör förändras. Lärosätena bör själva ha ett större inflytande i hur platserna skall fördelas, det bör bli enklare att tillsätta platserna genom alternativt urval och möjligheten att införa nationella varianter av högskoleprov bör utredas.