Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förändra innehållet i de grundläggande arkitektutbildningarna så att kunskaper i fastighetsekonomi ingår.
Regeringen har under den förra mandatperioden på olika sätt uppmärksammat frågor som berör arkitektur, boendemiljö och hållbart byggande. ”Delegationen för hållbara städer” har tillsatts, och regeringen har även utformat en handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. Därutöver har ett omfattande samverkansuppdrag givits till berörda kultur- och miljömyndigheter. I sammanhanget kan också nämnas att Arkitekturmuseet har fått ett vidgat uppdrag som bl.a. innebär att på olika sätt främja kunskap om arkitekturens och formens roll i samhället. Ambitionen bakom de olika insatserna är att verka för en hållbar samhällsutveckling som också ger ekonomisk tillväxt.
En viktig aktör i processen för hållbart byggande och en god ekonomisk utveckling är självfallet arkitekten. Det är angeläget att alla aktörer har en bred kompetens för att slutresultatet ska bli så bra som möjligt. I detta sammanhang är arkitektens roll av avgörande betydelse. Detta leder till att högre krav ställs på den grundutbildning som alla arkitekter genomgår. Med en utökad roll för arkitekten måste specialistkompetens förenas med bredare kunskap om hållbarhet och ekonomi.
Mot den bakgrunden är det min uppfattning att fastighetsekonomi bör ingå som en viktig del i de blivande arkitekternas grundutbildning. Entreprenör-skap har nyligen införts som ett ämne i de konstnärliga utbildningarna för att på så sätt ge bättre förberedelser för arbetsmarknaden. På motsvarande sätt bör fastighetsekonomi och kunskaper om hållbar utveckling införas i arkitektutbildningarna. Enligt min uppfattning är det ett viktigt bidrag för att nå målet om en hållbar samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt.