Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att behålla lokala skolstyrelser med elevmajoritet.
Att ha en skolstyrelse med elevmajoritet innebär inte att eleverna kan styra hela skolan, utan att deras inflytande stärks inom de områden de ansvarar för. De skolstyrelser som har elevmajoritet anser att detta fungerar väl och att eleverna tar ett gott ansvar för skolan. Det utvecklar också skolan som arbetsplats genom att eleverna genom sina representanter får komma till tals i viktiga frågor som rör dem. Det är en skolning som måste finnas i en modern skola som investerar för framtiden.
Som ett led i att förbättra ungdomars inflytande i skolan införde den socialdemokratiska regeringen på 90-talet försök med lokala skolstyrelser med elevmajoritet på gymnasiet. Sedan dess har möjligheten permanentats och idag är det över 40 gymnasieskolor som arbetar framgångsrikt med denna modell, bland annat i Norrköping där den borgerliga regimen vill avskaffa möjligheterna för lokala skolstyrelser att ha elevmajoritet. Eleverna är naturligtvis mycket besvikna över denna tillbakagång.
I dag är det självklart att arbetstagare har inflytande över sin arbetsplats, men så är inte fallet i skolan när det gäller elevinflytandet. Att gymnasieelever, som i många fall även är myndiga, ska ha samma möjligheter i skolan är dessvärre fortfarande långt ifrån självklart, vilket det borde vara.
En av skolans främsta uppgifter är att främja lärande om demokrati, värdegrund och mänskliga rättigheter samt att verka för att öka barns och ungdomars möjligheter till inflytande och delaktighet. I skollagen betonas särskilt skolans uppdrag att fostra demokratiska samhällsmedborgare och att inflytandet i skolan ska öka i takt med ålder och mognad.