Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en miniminivå för studie- och yrkesvägledning bör införas.
Valmöjligheterna för unga när det gäller antalet möjliga utbildningsvägar har ökat lavinartat. Studie- och yrkesvägledaren måste därför få en betydligt mer central roll som samtalspartner för eleverna i valet av utbildning. Återkommande studie- och yrkessamtal ger ungdomar möjlighet att diskutera igenom sina drömmar och önskningar för framtiden med en oberoende vuxen.
Vägledaren är en ovärderlig informationsbank som även kan bidra med kunskap om hur arbetsmarknaden fungerar. Vägledaren kan stödja och lotsa ungdomarna på vägen mot yrkeslivet. Därigenom finns också möjlighet att stödja och uppmuntra eleverna i att göra otraditionella val och ytterligare motverka den sociala snedrekrytering som fortfarande slår igenom vid studie- och yrkesval. Det är även viktigt att studie- och yrkesvägledningen pekar på de möjligheter som finns att bli egenföretagare.
För att säkra att alla ungdomar får möjligheten att tillsammans med en studie- och yrkesvägledare diskutera sitt framtidsval bör regeringen se över hur en miniminivå som innebär att alla elever har rätt till ett samtal varje år från och med årskurs åtta och upp genom gymnasiet kan införas.
Genom studie- och yrkesvägledarens kontakter med det lokala näringslivet kan eleverna också få vägledning i att hitta praktikplatser eller feriearbete som passar det egna intresset. Tidiga erfarenheter av arbetsmarknaden är viktiga både för att få ökade kunskaper om arbetsmarknaden som helhet men också för att se hur pass väl ett yrke stämmer överens med de egna föreställningarna. Med god och regelbunden studie- och yrkesvägledning kan fler ungdomar hitta en snabbare väg ut på arbetsmarknaden, vilket är viktigt inte bara för den enskilde utan också för samhället i stort.