Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skyndsamt se över kvaliteten inom fritidsverksamheten.
En uppmärksammad rapport från Skolverket visade att det hösten 2008 gick cirka 35 barn per fritidshemsgrupp, och i början av 90-talet gick det ungefär 18 barn per avdelning. Det är en dramatisk ökning som skett. Samtidigt som barngrupperna har ökat har även personaltätenheten minskat. Många föräldrar är idag oroliga för att deras barn är i för stora grupper och inte får den tillsyn och uppmärksamhet som krävs för barnets trygghet, utveckling och välbefinnande.
Kommunerna är enligt den nya skollagen skyldiga att erbjuda skolbarnomsorg för skolbarn till och med 12 år. Den bedrivs i form av fritidshem och pedagogisk omsorg, för barn mellan 10 och 12 år ingår även fritidsverksamhet.
De eventuella besparingar som en kommun kan göra på att lägga ner en fritidsgård riskerar att istället överföras till andra samhällskostnader som är resultatet av brist på fritidsaktiviteter för ungdomar.
En kartläggning som Skolverket gjorde under 2009 visade att öppen fritidsverksamhet endast finns i var fjärde kommun, och i hälften av dessa endast i vissa delar av kommunerna. Det är endast 37 kommuner som har inventerat behovet av fritidsverksamhet.
Tyvärr visar studien även att i de fall kommunerna faktiskt erbjuder fritidsverksamhet är det få som utvärderar verksamheten. Ofta anges som skäl till att kommunerna inte har fritidsverksamhet att behovet saknas, trots att det bara är var tionde kommun som inventerat behovet.
Välfungerande fritidsgårdar kan fylla en viktig funktion. Där finns vuxna som kan se ungdomar som far illa eller mår dåligt. Vuxna som har tid och kraft att vara till stöd och hjälp.
Därför bör regeringen skyndsamt se över kvaliteten inom fritidsverksamheten.