Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten att Sverige fortsätter att driva på övriga länder att leva upp till sina biståndslöften.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att varje land vidtar de åtgärder som krävs för att uppnå millenniemålen inom utsatt tidsram.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kraftfulla internationella åtgärder för att få gehör för mänskliga rättigheter, i synnerhet i konfliktländer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett ökat engagemang för millenniemålens uppfyllande samt ett bättre tillvaratagande av frivilligorganisationerna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om borttagande av handelsstörande hinder som hindrar utveckling i tredje världen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i Sveriges biståndspolitik inkludera klimatanpassningsåtgärder samt grön teknikutveckling och tekniköverföring till fattiga länder.
Den 20–22 september ägde FN:s högnivåmöte om millenniemålen (MDG:s) rum i New York. Syftet med mötet var att se över resultaten hittills samt komma överens om åtgärder för att påskynda utvecklingen mot uppfyllandet av MDG:s till 2015.
De åtta millenniemålen som antogs år 2000 innebär i korthet att de första sju målen handlar om hunger, utbildning, jämställdhet, mödra- och barnadödlighet, hiv och aids, malaria och andra sjukdomar, samt miljö, vatten och sanitet. Mål åtta handlar om det globala ansvaret inom det internationella samfundet för att uppnå målen.
Utrota fattigdom och svält. Mellan åren 1990 och 2015 skall andelen människor som lever på mindre än en dollar per dag halveras. Samtidigt skall andelen som lider av hunger halveras.
Utbildning för alla år 2015. Alla flickor och pojkar ska få grundskoleutbildning senast 2015.
Främja jämställdhet och ökade möjligheter för kvinnor. Utbildningsskillnader beroende på kön skall elimineras helst före 2005, men inte senare än 2015.
Minska barnadödligheten. Dödligheten bland barn under fem års ålder skall minska med två tredjedelar fram till år 2015.
Minska mödradödligheten. Mödradödligheten skall minska med tre fjärdedelar fram till år 2015.
Stoppa spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar. Spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar skall hejdas före 2015.
Försäkra en miljömässigt hållbar utveckling. Andelen människor utan tillgång till rent vatten skall halveras före 2015. Livsvillkoren för minst 100 miljoner människor som lever i slumområden skall ha förbättrats före 2020.
Utveckla ett globalt partnerskap för utvecklingssamarbete. Ett öppet, rättvist och icke-diskriminerande handels- och finanssystem skall utvecklas. Behoven hos de minst utvecklade länderna skall beaktas. Biståndet skall höjas till 0,7 % av BNI (bruttonationalinkomsten).
Flera av målen förväntas kunna nås till 2015. Andelen extremt fattiga fortsätter att minska, allt fler barn går i skolan även i de fattigaste länderna och förbättringar har skett när det gäller att hejda spridningen av hiv och aids och malaria.
Samtidigt kvarstår stora utmaningar när det gäller att minska andelen människor som lider av hunger, öka jämställdheten och stärka kvinnors ställning.
Millenniemål 5 om mödrahälsa är det mål där minst framsteg har skett.
Ett slutdokument antogs under högnivåmötets sista dag som bland annat innehåller följande.
En politisk deklaration som bekräftar att det är möjligt att nå MDG:s fram till 2015.
En redogörelse för vad som har åstadkommits.
Vad som behöver göras för att nå samtliga mål inom utsatt tidsram.
I samband med högnivåmötet tryckte Sverige framförallt på behovet av att öka ansträngningarna för mödra- och barnhälsa, något som också var generalsekreterarens strategi. Det är en fråga om mänskliga rättigheter.
För att uppnå millenniemål 5 – Att minska mödradödligheten – kommer det att krävas extraordinära insatser och uppmärksamhet, något som jag är tacksam över att Sverige på ett kraftfullt sätt agerat för.
Frågan om mänskliga rättigheter, och den internationella humanitära rätten inte minst i länder som drabbats av konflikter, behöver uppmärksammas på ett tydligare sätt. Här krävs kraftfulla internationella insatser då kvinnor och barn utsätts för ofattbart våld och övergrepp, en fråga som Sverige behöver driva på i olika internationella forum.
För det fortsatta arbetet med att uppnå millenniemålen kommer det att krävas såväl ökade biståndssatsningar som ett ökat engagemang från världens ledare. Civilsamhället och frivilliga organisationer – nationella som internationella – behöver tillvaratas på ett bättre sätt i detta arbete och få ökad delaktighet, ett arbete som Sverige fortsatt bör driva.
Majoriteten av EU-länderna ger betydligt mindre än 0,7 procent av BNI i bistånd. Det är problematiskt för EU:s trovärdighet.
Sverige bör fortsatt arbeta för att EU:s medlemsländer ökar sina biståndsvolymer och lever upp till gjorda åtaganden.
Satsningar för att möjliggöra för småbönder i tredje världen, vilket främst är kvinnor, att få tillgång till utsäde är en nödvändig väg att gå för att minska svälten, öka levnadsstandarden och ge barn tillgång till skolgång.
För en ökad levnadsstandard krävs också avsalumöjligheter på de lokala marknaderna. Skall detta vara möjligt måste EU:s exportsubventioner stoppas.
Jordbrukssubventioner, skyddstullar och andra handelshinder skapar också dåliga incitament för att bygga ekonomiskt välstånd via handel och företagande i fattiga länder.
Som en viktig åtgärd för att uppnå millenniemålen är det nödvändigt att en satsning sker på klimatanpassningsåtgärder i tredje världen. Den rika delen av världen behöver leva upp till Köpenhamnslöftet i denna del, en fråga som Sverige behöver driva i kommande klimatförhandlingar. Grön teknikutveckling och tekniköverföring till fattiga länder är ett område som bör prioriteras.