Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Sveriges roll att verka för att Genèvekonventionen efterlevs i Irak.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om de kristnas situation i Irak.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör ta hänsyn till den rådande situationen för kristna minoriteter i Irak när asylärenden behandlas.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör ta initiativ till ett dialogmöte mellan ledare för kristna och muslimska samfund i syfte att förhindra religiös förföljelse samt finna konstruktiva vägar till ett återuppbyggande av det civila irakiska samhället.
1 Yrkande 3 hänvisat till SfU.
I Irak har ett hat gentemot kristna, som anses stå på västmakternas sida, inneburit att kristna präster har kidnappats och mördats. Många kristna har flytt och sökt asyl bland annat i Sverige och känner en stor oro över att bli avvisade tillbaka till Irak. Kristna som är kvar avstår från att röra sig utomhus av rädsla för att drabbas av kidnappning och våld.
Kristna och muslimska ledare i Irak träffas då och då för att samtala om den svåra säkerhetssituationen i Irak. Den senaste tiden har situationen blivit svårare. Kristna kyrkor, liksom sunni- och shiamoskéer förstörs och våld och förföljelse sker varje dag.
Kyrkoledare som besökt Sverige beskrev Irak som ett land med ”allmän laglöshet där kriminella gäng och extrema grupper härjar fritt”.
Kyrkoledare och muslimska ledare ber därför om hjälp att skapa fred och säkerhet i Irak, vilket är en förutsättning för ett fungerande liv. Minoritetsgrupperna är i akut behov av säkerhet och trygghet. Det är exempelvis också ett akut behov att återuppbygga en fungerande infrastruktur för att kunna leverera elektricitet och rent vatten till befolkningen.
I internationella kontakter bör Sverige, genom EU och FN, verka för att Genèvekonventionens regler efterlevs, vilket innebär ett ansvar för framförallt USA att upprätthålla lag och ordning i Irak.
Sverige bör också ta hänsyn till den rådande situationen som kristna minoriteter utsätts för när asylärenden behandlas.
Dessutom bör Sverige möjliggöra dialogmöten på neutral mark – utanför Irak – där representanter för Iraks religiösa mosaik kan mötas för att samtala om hur de positivt och konstruktivt kan bidra till återuppbyggnaden av det civila samhället i Irak och hindra våldsutövande.
Representanter för alla de historiska kyrkor som funnits i Irak i 2 000 år, sedan den första kristna tiden, tillsammans med kyrkor med kortare historia samt shia- och sunnimuslimska representanter ber om hjälp och stöd för att kunna träffas på neutral mark och samtala i öppenhet.
Ett svenskt initiativ till att ett religiöst dialogmöte äger rum kan bidra till en viktig symbolhandling på vägen mot fred och säkerhet. I förlängningen skulle det innebära att människor slipper fly från sitt hemland samt att utbildade läkare, lärare och ingenjörer kan stanna och medverka till en återuppbyggnad av Irak.