Motion till riksdagen
2010/11:U216
av Annika Eclund (KD)

Kristna minoriteters situation i Mellanöstern


kd518

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att man i svensk utrikespolitik ska verka för att utveckla demokratin i Mellanöstern och att minoriteter garanteras mänskliga fri- och rättigheter.

Motivering

I Mellanöstern finns många olika minoriteter, ofta baserat på en tydlig uppdelning mellan olika religiösa gemenskaper. De kristna minoriteterna finns idag utspridda i de flesta av Mellanösterns länder och deras utsatthet varierar. Länderna i Mellanöstern beräknas ha följande procentuell kristen andel av befolkningen: Libanon 40–45 %, Syrien 6–10 %, Egypten 6–12 %, Jordanien 4–6 %, Palestina ca 4 %, Irak och Kuwait ca 3 % och Israel 2–3 %. Övriga länder har en kristen befolkning på under 2 %, enligt UD (2000). I några stater lever kristna praktiskt taget sida vid sida med den muslimska befolkningsmajoriteten. I andra länder är utsattheten påfallande. I Irak har 65 kyrkor blivit attackerade sedan 2004. Ifrån Egypten kommer ständigt rapporter om diskriminering och våld. I Saudiarabien får kristna inte samlas i en kyrkolokal. I Turkiet hotas det syrisk-ortodoxa klostret S:t Gabriel av att få sin mark konfiskerad.

Situationen i Turkiet

Före 1915 levde 2 026 000 kristna armenier och 500 000 kristna syrianer, kaldéer och assyrier i nuvarande östra Turkiet. Åren 1915–1918 dödades 1–1,5 miljoner kristna i Ottomanska riket, nuvarande östra Turkiet. Sverige bör agera så att varaktig försoning uppnås i regionen. Ett viktigt steg i detta är den upprättelse det skulle innebära för de drabbade kristna minoritetsfolken om den turkiska regeringen officiellt erkände folkmordet. Turkiet strävar efter att bli medlem i EU. Vi kan se att bl.a. denna process troligen har gjort att det har skett positiva saker såsom att dödsstraffet har avskaffats, men det finns väldigt mycket kvar att göra. Det är som ett exempel inte tillåtet att bära kors synligt.

Kristna i Irak

Situationen är, och har varit, mycket svår för Iraks kristna och lett till en omfattande flyktingström, inte minst till vårt land. För att kunna förverkliga demokratin i Irak bör samma status ges till alla folkgrupper oavsett nationell identitet och religion. För att kunna rädda assyrier/syrianer/kaldéer som ett folk och för att bevara det kristna kulturarvet i sitt ursprungsområde, krävs att deras säkerhet garanteras. Möjlighet behöver ges till återvändning för dem som har lämnat landet med tvång eller av rädsla sedan Irak–Iran-kriget på 1980-talet. Assyrier/syrianer/kaldéer måste erkännas officiellt i irakiska grundlagen och den nya konstitutionen som ett av Iraks ursprungsfolk och ges nationella rättigheter.

Egyptens kopter

I Egypten lever en betydande kristen befolkning, kopterna. De uppgår idag till mellan 4 och 8 miljoner människor. Diskrimineringen och brotten mot de mänskliga rättigheterna tar sig olika uttryck. Kristna särbehandlas negativt av myndigheter när det gäller utbildning, yrkesliv och politiska ämbeten. Åtskilliga direkta våldsamheter och övergrepp mot de kristna kopterna äger rum, bl.a. i januari 2010 då sju kristna kopter sköts ihjäl utanför sin kyrka.

Avslutning

Svensk utrikespolitik måste tydligt fokusera på de utsatta minoriteternas situation i Mellanöstern så att de garanteras sina fri- och rättigheter. Det är naturligtvis också en självklarhet att dessa utsatta personer ska få möjlighet att få en fristad i Sverige.

Stockholm den 25 oktober 2010

Annika Eclund (KD)