Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en avsiktsförklaring om att bygga ut en infrastruktur för höghastighetståg i Sverige.
För oss som är pendlare på tågsträckan Malmö/Lund–Stockholm är det helt uppenbart att järnvägskapaciteten på Södra stambanan har nått sin gräns. Antalet förseningar på grund av ”trängsel” på spåren blir allt fler. Samtidigt finns ett behov av och efterfrågan på snabba och tillförlitliga tågtransporter. Så är det inte idag.
Sverige är idag ett av de få länder i EU som inte har byggt eller påbörjat planeringen för höghastighetståg, vilket är märkligt med tanke på vilket avlångt land Sverige är.
Inte minst av klimatskäl bör Sverige snarast påbörja byggandet av infrastruktur för höghastighetståg. Ska vi uppnå målet om hållbara transporter behöver satsningar på kollektivtrafiken öka kraftigt. Byggandet av höghastighetståg är i detta sammanhang av stor betydelse. Om restiden mellan till exempel Malmö/Lund och Stockholm kan pressas ner till något över två timmar så blir tåget ett klart alternativ till inrikesflyget på denna sträcka. Då kan tåget på egna meriter konkurrera ut flyget och vi kan spara in mycket koldioxidutsläpp.
Dock innebär byggandet av infrastruktur för höghastighetståg att utsläppen ökar något från tåget eftersom tåg i den höga hastigheten drar mer energi än vad dagens X2000 gör. Trots detta överväger fördelarna klart, såväl miljömässigt som tidsmässigt.
En annan fördel med att bygga en ny infrastruktur för höghastighetståg är att befintliga spår frigörs för mer regional tågtrafik och mer godstrafik. Det är välkommet eftersom utbyggnaden möjliggör mer tågtrafik som då kan minska såväl bil- som lastbilstrafiken, vilket minskar koldioxidutsläppen.
Målet ska vara att bygga höghastighetsbanor och knyta samman de stora svenska städerna Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund, med Oslo och Köpenhamn.
Ett viktigt moment i utbyggnaden av höghastighetsbanor är att påbörja utbyggnaden i etapper så att man efterhand kan utvärdera effekterna och optimera kopplingen till regional och lokal kollektivtrafik. En första etapp är att bygga Ostlänken som redan utretts i många år, för att parallellt med detta utreda om och hur en vidare utbyggnad av höghastighetsbanorna ska se ut. Vid en sådan utredning ska bland annat ekonomiska kostnader såväl som total miljö- och klimatpåverkan analyseras. Investeringar som är strategiskt viktiga för att nå klimatmålen bör prioriteras.