Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett nationellt kompetenscenter för öppen källkod och öppna standarder etableras.
att ett nationellt kompetenscenter för Öppen källkod och öppna standarder etableras.
Idag är det nästan ingen som arbetar med IT som ifrågasätter den betydelse som Internet haft för IT-utvecklingen på olika sätt. Öppen källkod och öppna standarder har haft en central roll i utvecklingen av denna. Mycket av den grundläggande strukturen på Internet utgår ifrån öppna standarder och öppen källkod. I olika propositioner från Sveriges regeringar under 2000-talet lyfts behovet av detta fram för att främja utveckling på området och för att betona kostnadseffektivitet mm.
I regeringens direktiv till e-Delegationen är en av utgångspunkterna för uppdraget att den offentliga förvaltningens e-tjänster så långt det är möjligt ska bygga på öppna standarder som stegvis frigör från beroendet av enskilda plattformar och lösningar.
E-Delegationen har redan i sitt första betänkande med titeln ”Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning”(SOU2009:86)visat på uppfattningen att öppna standarder bör vara förstahandsval av teknisk lösning samt att öppen programvara alltid ska övervägas.
Kompetens är givetvis en viktig grundförutsättning för att uppnå kostnadseffektivitet och andra positiva effekter.
Verkligheten idag i många kommuner, landsting/regioner och svenska myndigheter är tyvärr långt ifrån den målsättning som lyfts fram i t ex e-Delegationens betänkande. En stor orsak till detta är att många av de positiva effekterna från öppna standarder uppnås på längre sikt.
Inom offentlig förvaltning finns (inte minst ut ett demokratiperspektiv) ett stort behov av transparens och långsiktig förvaltning av den information som upprättas. Detta ställer stora krav på system och för detta är öppna standarder den strategi som förordas av arkivmyndigheter.
Det finns aktuella rapporter som visar på behovet av ett nationellt kompetenscenter inom området. Öppen programvara och öppna standarder nyttjas inte, eller kanske inte ens övervägs, vid IT-investeringar. I det offentliga Sverige införs idag IT-lösningar som många gånger inte kan redovisa den fulla kostnaden för investeringen. Många gånger beroende på okunskap från beslutsfattare vid upphandling och vid upprättande av kravspecifikationer.
Genom etablerandet av ett nationellt kompetenscenter på området kan en lång rad positiva effekter uppnås. Exempelvis kan en ökad transparens förväntas inom myndigheterna (öppna standarder minimerar risken för att digital information går förlorad vilket idag är fallet) och det minskar beroendet till enskilda leverantörer och plattformar (idag finns en marknadsdominans av få aktörer, där mycket av orsaken kan härledas till bristande kompetens bland upphandlare inom offentlig sektor). Vidare stimuleras innovation och konkurrens (genom att öppna standarder möjliggör samverkan - interoperabilitet - mellan lösningar som tillhandahålls av flera olika, stora och små, leverantörer i samverkan). Dessutom bidrar ett nationellt kompetenscenter till att höja den nationella kompetensen på området som idag är fragmenterad (det finns goda exempel men de tenderar att "drunkna" och inte tas tillvara). Ett nationellt kompetenscenter kan även utgöra en gemensam resurs för svenska utbildningsanordnare (på alla nivåer, från Universitet och högskolor ända till förskolan).