Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade trafikfaror i samband med sms under bilkörning.
Användandet av mobiltelefon under bilkörning medför en väsentligt ökad trafiksäkerhetsrisk. Detta finns numera belagt inom forskningen. En rapport framtagen av Fernando Wilson och Jim Stimpson vid University of North Texas, publicerad i American Journal of Public Health, är det första vetenskapliga försöket att kvantifiera antalet som dödats och skadats i trafiken i samband med användandet av mobiltelefon. Forskningen tar sin utgångspunkt i kombinerad statistik från trafikmyndigheterna i de olika delstaterna och uppgifter om telefonanvändande från den reglerande telekommunikationsmyndigheten. Rapporten visar ett tydligt samband mellan en ökad olycksfrekvens och användning av mobiltelefon i samband med bilkörning. Det finns dessutom ett flertal andra undersökningar som pekar i samma riktning.
Sverige är ensamt inom EU i sin position att tillåta användande av mobiltelefon under bilkörning utan några som helst restriktioner. Man frågar sig vad det är som gör att säkerheten på svenska vägar inte skulle påverkas av mobiltelefonanvändning, medan bedömningen är en annan i de flesta andra länder. Tesen att svenska bilförare skulle ha en förmåga att hantera distraktionsmoment bättre än andra bilförare faller på sin egen orimlighet. Utifrån dessa internationella erfarenheter bör ett första steg i en riktning som stärker säkerhetsperspektivet vara att utvärdera effekterna av ett sms-förbud. Undersökningar visar nämligen att det är 23 gånger högre olycksrisk när man sms:ar och kör bil jämfört med att inte göra det.
I trafikförordningen (SFS 1998:1276) finns de allmänna försiktighetskraven som gäller alla förare. De gäller också när föraren pratar i mobiltelefon. Denna försiktighetsprincip tillämpas bland annat konkret via lagparagraf i nämnda förordning:
2 kap 1 §: För att undvika trafikolyckor skall en trafikant iaktta den omsorg och varsamhet som krävs med hänsyn till omständigheterna.
Antalet mobiltelefonägare har sedan gällande lagstiftning utformades mer än mångdubblats. Denna problematik bör synliggöras och konkretiseras inom ramen för de allmänna försiktighetskraven. Därför finns det skäl att se över gällande lagstiftning. Självklart måste nyttotrafikens behov av att kommunicera tas i beaktande i det sammanhanget.