Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att låta användning av handsfree vara obligatorisk vid samtal med mobiltelefon under bilkörning.
Produktutvecklingen inom området mobiltelefoni är mycket snabb, både vad gäller telefonernas funktioner (med surfning på Internet, GPS-lokalisering etc.) och de olika tillbehör som finns för handsfree (fast montage i bil, lösa sladdar, hörsnäckor med trådlös kommunikation till mobiltelefonen en bit därifrån).
På grund av den snabba tekniska utvecklingen finns det inte stora och entydiga studier som entydigt visar vad som ger ökade risker. En av få detaljstudier är från Australien 2005 och den visar att det innebär en ökad risk för olyckor med handsfree jämfört med att inte tala i telefon, samt en ännu högre risk för olyckor om man använder sig av en mobiltelefon utan handsfree.
År 2003 kom en rapport från Trafikverket (då: Vägverket) som visar att samtalet i sig är den huvudsakliga distraktionen, men att även hanterandet av telefonen är en ytterligare distraktion jämfört med att använda handsfree.
Den mest uppmärksamme föraren av en bil är sannolikt den som kör utan passagerare. Men redan att föra en konversation med passagerare utgör en distraktion, på liknande sätt som en handsfree gör. Några sådana jämförande studier har inte presenterats via information från RUT.
Det vanligaste förbudet i andra länder är mot att använda mobiltelefon utan handsfree medan man kör, detta gäller exempelvis i Norge, Danmark, Finland, Storbritannien, Frankrike, Italien, Nederländerna och Österrike. Det finns också flera länder som helt förbjuder användning av mobil vid bilkörning, även om handsfree används, exempelvis Belgien och Tyskland.
Eftersom tydliga jämförande resultat saknas bör en viss försiktighet användas när det gäller att inskränka användningen av mobiltelefon vid bilkörning. Som ett första steg bör därför regeringen överväga att utreda om ett förbud mot användning av mobiltelefon utan handsfree ska införas vid bilkörning.
För att möjliggöra framtida beslut i frågan med ett förbättrat beslutsunderlag bör Trafikverket få i uppdrag att göra en detaljerad studie som detaljerat visar, eller avfärdar, samband mellan olika former av distraktion vid körning och olyckor. Lämpligen skall studien göras så detaljerad att den utesluter andra faktorer än just telefonerande, för att undvika framtida tveksamheter.
Som ett förslag skulle studien kunna få i uppdrag att i samverkan med försäkringsbolag och mobiltelefonföretag detaljstudera en så stor mängd olyckor, i så pass många olika typer av svenska vägar, att eventuella samband eller avsaknad av samband kan anses statistiskt säkerställda.
Studien bör med andra ord studera inte bara svåra olyckor, utan alla polisanmälda och försäkringsanmälda olyckor, inom valda områden och tidsperioder. För dessa olyckor studeras sedan, via intervjuer med inblandade samt loggar från mobiltelefonföretagen (under sekretess, och med ett specifikt undantag om att tjänstemän skall polisanmäla sådant som kan framkomma), om olyckan skulle kunna ha sin huvudsakliga grund i brist på uppmärksamhet, eller inte. Dessutom studeras huruvida vanliga samtal pågick med föraren, om föraren använde mobil med eller utan handsfree, om föraren bytte cd-skiva i radion och så vidare.
Det är inte osannolikt att studien kommer att uppvisa en viss andel olyckor där föraren har pratat i mobiltelefon, men olyckan inte har sin grund i bristande uppmärksamhet, och även en viss andel olyckor där orsaken till bristande uppmärksamhet inte varit användande av mobiltelefon utan något annat.
En sådan studie kan vara kostsam och komplicerad att genomföra. Därför rekommenderas att ett inledande arbete med mycket välrenommerade statistiker genomförs, De bör för i uppdrag att ramarna för studien av olyckor sätts på ett sådant sätt att materialet blir väl strukturerat och användbart för statistisk analys.
Med en väl genomtänkt definition av hur studien skall gå till skulle medfinansiering från försäkringsbolagen kunna prövas, eftersom resultaten skulle bli värdefulla i deras arbete med både riskminimering och premiesättning.