Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett särskilt regelverk för mindre fartyg och en tillhörande utbildning.
Varje år lär sig tusentals ungdomar och vuxna att segla på gamla segelskutor och utbildningsfartyg. De föreningar och företag som driver dessa fartyg betyder mycket för svenskt båtliv. Olyckligtvis är verksamheten ifrågasatt av en klåfingrig och missriktad byråkrati.
I Sverige finns ett flytande kulturarv i form av segelfartyg och andra traditionellt byggda fartyg. Fartyg och båtar kan i Sverige klassas som handelsfartyg, fiskefartyg eller fritidsbåt. Ett handelsfartyg kan sedan vara passagerar- eller lastfartyg och tilläggsklassas som traditionsfartyg. Regelverk för respektive fartygstyp är anpassad utifrån dess förutsättningar. Kraven för att framföra en fritidsbåt är ganska modest medan krav omvänt är väsentligt högre för att få framföra ett handelsfartyg. Detta är rimligt. Att verka för att värna sjösäkerhet och sjövett är rätt väg att gå.
Problemen traditionsfartygen nu möter är att internationella regler tillämpas så att en gammal segelskuta klassas som ett handelsfartyg och därmed måste uppfylla alla de krav som ställs på ett sådant. För en oceangående oljetanker är reglerna rimliga och lätta att uppfylla. Däremot är det svårt eller omöjligt att klara reglerna för en förening vars verksamhet bygger på ideella krafter. De privata företagen får problem med reglerna då de använder ”vanliga fritidsbåtar”. Då utbildning sker ombord ska en sådan båt helt plötsligt uppfylla regler som för ett stort containerfartyg. Det är oftast omöjligt att leva upp till.
Syftet med de svenska reglerna är att främja sjösäkerhet. Staten riskerar att rycka undan mattan för traditions- och utbildningsfartyg. Man siktar högt, omöjliggör verksamheten och får en sämre sjösäkerhet i praktiken.
Problemen går att lösa enkelt och med god sjösäkerhet. Exempelvis har England, som verkar under samma internationella regler, skapat en särskild fartygsklass för utbildningsfartyg, stora privata båtar och gamla segelskutor. Reglerna är hårdare än för en liten privat båt, men samtidigt mildare än för handelssjöfarten. Engelsmännen har också skapat en särskild utbildning, Yacht Master, som ger behörighet att framföra fartygen och som är internationellt gångbar. Med engelska regler hade inte skutföreningar och företag suttit i den rävsax man gör idag. En utbildning liknande denna skulle kunna införas i Sverige.
Regeringen har under det sista året fattat avgörande och bra beslut för traditionsfartyg. Regeringen har gett Transportstyrelsen i uppdrag att senast den 30 december 2010 återkomma till regeringen med förslag till nya regler för traditionsfartyg. Ett naturligt nästa steg bör vara att ett kommande väl avvägt förslag kompletteras med en utredning om lämplig utbildning. Regeringen bör därför se över möjligheten att arbeta vidare i denna riktning. Om en förändring kommer till stånd kan åtskilliga ungdomar och vuxna lära sig segla på segelskutor och utbildningsfartyg också i framtiden.