Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kvinnojourerna ska drivas inom den ideella sektorn och inte förstatligas eller kommunaliseras.
Den svenska kvinnojoursrörelsen har under många år varit en viktig och pådrivande kraft när det gäller att skapa opinion och synliggöra mäns våld mot kvinnor samt för kunskapsuppbyggnad.
I diverse debattartiklar har från borgerligt håll framkommit förslag på att landets kvinnojourer ska förstatligas för att ”säkra kompetensen i verksamheten”. Det anses tydligen att många kvinnojourer idag bedrivs amatörmässigt och präglas av manshat.
Kvinnojourer ska inte ersätta kommunens verksamhet eller överta kommunens ansvar. Men kvinnojourer är ett bra komplement och en drivande kraft för att utveckla arbetet med utsatta kvinnor. Europarådets parlamentariska församling, 47 länder och ett myller av partier har understrukit behovet av stöd från frivilligorganisationer på lokal och regional nivå. Det gäller inte minst behovet av skyddat boende.
Idag bedriver omkring 115 lokala kvinnojourer ett viktigt och betydelsefullt arbete för att stödja och hjälpa våldsutsatta kvinnor och deras barn. Dessa, liksom andra ideella föreningar som bedriver sin verksamhet på frivillig basis och lägger ner mycket tid och engagemang, måste känna en trygghet i utförandet av sitt arbete. Alla som arbetar i en verksamhet måste inte ha en viss utbildning – tvärtom är det en styrka i den ideella sektorn att den är öppen för människor med skilda erfarenheter och vilja att hjälpa sina medmänniskor.