Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om barn i missbruksmiljöer.
Alkoholkonsumtionen har ökat med mer än 10 procent de senaste 15 åren. En förändrad alkoholpolitik med generösare tillståndsgivning för serveringstillstånd, marknadsföring, allmänt liberalare hållning till alkohol, höga kvoter för införsel ligger bland annat bakom denna ökning. En ökad konsumtion får konsekvenser på olika sätt, till exempel medicinska, ekonomiska och sociala. När det gäller sociala konsekvenser så drabbas anhöriga som äkta hälft och barn hårt när en vuxen missbrukar alkohol.
Folkhälsoinstitutet har i en undersökning, som presenterades sommaren 2008, kommit fram till att det är ungefär 385 000 barn som lever i familjer med riskbruk, det vill säga där en förälder dricker så mycket alkohol att det finns risk för den personens hälsa. Vid ett riskbruk får det sannolikt konsekvenser även för barnet eftersom det upplever ett obehag när föräldern har så hög alkoholkonsumtion. Sedan början på 90-talet har det utvecklats stöd för barn till missbrukande föräldrar i främst så kallade pedagogiska stödgrupper. Stödgrupper finns i 76 procent av landets kommuner, dock med relativt få deltagare i de flesta. I till exempel Västerbottens län var det enbart tre av femton kommuner som svarar att de erbjöd stödgrupper under förra året. Detta framgår av en enkät som IOGT-NTO:s juniorförbund genomförde våren 2009.
Undersökningen visar också att det inte ens är en procent av alla barn (ca 2 800 barn totalt i hela landet) som lever i familjer med föräldrar som är riskbrukare som får stöd. Barn är extra utsatta när en förälder missbrukar eller riskbrukar alkohol. De är i en beroendeställning och har oftast ingen de kan prata med om detta. Tidigt lär sig barnen att det är skamligt att prata om det och de känner ofta skuld för förälderns drickande. Därför är detta ett dolt problem. Barnen blir osynliga, då de inte gör sin röst hörd i den här frågan. Alla barn till missbrukande föräldrar har rätt till stöd och hjälp i sin utsatta situation. De har själva inte valt att hamna i den.
Stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar ordnas vanligtvis i kommunal regi men det förekommer också att ideella organisationer och kyrkan har stödgrupper. Oavsett vem som är huvudman är det viktigaste att barnen får stöd så att de kan känna sig trygga. Därför är det angeläget att utveckla stödinsatser, rutiner för hur stödet ska se ut och prioritera resurser till förebyggande arbete.