Motion till riksdagen
2010/11:So448
av Carina Ohlsson (S)

Dödsfallsutredningar och kvinnojourernas villkor


s46027

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om dödsfallsutredningar och stödet till kvinnojourer.

Motivering

Sverige mördas varje år omkring 17 kvinnor av en närstående man. Trots att det enligt socialtjänstlagen är kommunerna som har ansvaret för såväl förebyggande som akuta åtgärder när det gäller våld i nära relationer är det idag kvinnojourerna som gör jobbet.

Genom att ta våldet på allvar och ge Socialstyrelsen i uppdrag att utreda dödsfallen skulle kommunerna och andra myndigheter bli bättre på att stödja kvinnor som utsätts för våld i en relation. Om kommunerna dessutom gav kvinnojourerna och tjejjourerna resurser för sitt livsviktiga arbete skulle förutsättningarna för minskat våld öka ytterligare

År 2009 gjorde Aftonbladets Kristina Edblom och Kerstin Weigl en uppmärksammad granskning av de 153 kvinnor som har mördats av sin partner eller ex-partner under 00-talet. Den som läser deras sammanställning kan själv direkt identifiera återkommande riskfaktorer, t.ex. att en mamma får vårdnaden om sina barn. De har sedan följt upp granskningen för varje kvinna som mördats.

Det är viktigt att inte blunda för de mönster som träder fram när vi på det viset tittar på en stor mängd fall av mäns våld mot kvinnor. Det är ett av våra allvarligaste samhällsproblem att kvinnor slås ihjäl av sina pojkvänner, sambor och makar, och att barn blir vittnen till våldet. Det är inte en privat angelägenhet. Det är samhällets ansvar att skydda kvinnan och barnen från mannens våld. Det är samhällets ansvar att se till att mannen inte får möjlighet att misshandla och att han istället får behandling som hjälper och gör skillnad. Det pågår i alla sociala skikt och etniska grupper och behöver kraftfulla åtgärder som inte varierar från kommun till kommun.

Det är uppenbart att faran för kvinnans liv alltför ofta underskattas, och i efterhand kan det vara tydligt när stöd hade behövts sättas in för att hon skulle kunna förändra sitt liv. Det är här det går att göra förändringar. När riskfaktorer identifierats kan kommunerna bli bättre på att skydda kvinnor som utsätts för våld i relationer. I de fall där det gått så långt att kvinnan mördats måste det utredas i vilka situationer hon hade behövt stöd, vad det var som utlöste våldet, vad kommunen gjorde för att stödja henne och vad som hade kunnat göras för att rädda hennes liv. Med ett systematiskt arbete och en nollvision går det att få ett slut på dödandet.

För mer än ett år sedan kom Socialstyrelsen med ett förslag gällande dödsfallsutredningar som har remissbehandlats. Utredningarna ska enligt förslaget klarlägga samtliga förhållanden som har inneburit att kvinnan varit i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Det vill säga identifiera riskfaktorer. Syftet är att lyfta fram vad som gjordes eller hade kunnat göras för att ge henne stöd och hjälp. Flera kvinnor har dödats av sina män sedan Socialstyrelsens utredning blev klar. Vi hoppas att förslaget blir verklighet snart, för utredningarna och de åtgärder de resulterar i är livsviktiga.

Mäns våld mot kvinnor är utan tvekan ett av våra allvarligaste och mest omfattande samhällsproblem, vilket under de senaste åren har börjat uppmärksammas alltmer. Och våldet sker på den plats där man borde vara som tryggast – i sitt hem, och av den som man borde kunna lita mest på, dvs. sin partner. Vi tycker det är bra att det skrivs och talas mer om detta, men år efter år ser det likadant ut. Systematiskt arbete tillsammans med ideella organisationer är en förutsättning för att förhindra att fler kvinnor dödas av sina män. En nollvision är det enda alternativet, och det är möjligt.

Stockholm den 26 oktober 2010

Carina Ohlsson (S)