Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att reformera tobakslagen för att möjliggöra rökförbud i syfte att öka rököverkänsligas tillgänglighet till kollektivtrafik och offentliga miljöer.
Den nationella handlingsplanen för ett tillgängligt samhälle innehåller målet att hela samhället ska vara tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Det innebär att alla arbetsplatser och offentliga miljöer ska vara tillgängliga. Trots detta möter astmatiker och allergiker många hinder i samhället och en del av hindren är luftburna.
Rökförbudet på vissa platser har inneburit en förbättrad tillgänglighet för dessa grupper. Dock finns det offentliga mötesplatser i samhället som i dag inte omfattas av rökförbudet. I passager till och från kollektivtrafik och entréer till offentliga byggnader kan stark rökdoft förekomma. För den som inte klarar röklukt minskar tillgängligheten.
Exponering för tobaksrök tidigt i livet påverkar risken att utveckla allergi och astma. Det finns numera starka bevis för att passiv rökning i unga år leder till ökad risk för allergiska besvär i luftvägarna. Att tobaksrök leder till ökade allergiska besvär skulle kunna bidra till en förklaring till ökningen av allergier och astma.
Tobakslagen har spelat en viktig roll för utvecklingen av rökfria offentliga miljöer. Dock synes det finnas brister i lagstiftningen. Det saknas stöd i lagstiftningen för att kunna införa rökförbud i passager som leder till kollektivtrafik om de passager och gångtunnlar kan klassas som ”inomhuscentrum”. Till exempel kan pubar och restauranger vara lokaliserade i anslutning till gångpassager, vilket leder till att rökande gäster på lokalerna i fråga söker sig utanför restaurangen för att röka. Resultatet blir att vederbörande röker i en gångtunnel eller gångpassage där röken sprids vidare in i gångtunnelsystemet.
Om tunneln eller passagen saknar dörrar mot utomhusmiljöerna anses det vara oförenligt med tobakslagen att införa rökförbud. Om det däremot finns dörrar så kan tobakslagen tillämpas och rökförbud införas. I det första fallet kan endast frivilliga åtgärder från fastighetsägarens sida införas såsom skyltning med ”rökning undanbedes”. Det kan finnas både byggnadstekniska och andra skäl som omöjliggör lösningar med dörrar för att uppnå kravet på ”inomhuscentrum”. Eftersom det inte finns möjlighet att med lagstöd i nuvarande lagstiftning förbättra tillgängligheten till kollektivtrafik och offentliga miljöer anser jag att tobakslagen bör ses över.