Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alla kommuner ska ha skyldighet att tillhandahålla samtals- och stödgrupper för barn och unga som växer upp i familjer där de vuxna har en riskfylld alkoholkonsumtion.
Enligt en rapport från Folkhälsoinstitutet lever cirka 385 000 barn och unga i familjer med riskfylld alkoholkonsumtion. Detta påverkar barnen på olika, negativa sätt beroende på graden av problem. Några vågar inte ta hem kompisar efter skolan ifall mamma är arg och lynnig, andra får ta hela ansvaret för hem och småsyskon eftersom föräldrarna är oförmögna till detta.
De senaste åren har en mycket positiv utveckling skett så till vida att detta problem uppmärksammats, kanske i takt med att vi förstår att alkoholproblem är en sjukdom och lite av det tabu som funnits att tala om det är på väg bort. Flertalet konferenser har arrangerats och det har publicerats böcker och annat på detta tema.
Det krävs flera åtgärder för att vi ska kunna minska antalet barn som växer upp med föräldrar som har en riskfylld alkoholkonsumtion. En restriktiv alkoholpolitik är självklart grunden. Bra behandling för att de vuxna ska kunna bli friska igen är en annan. För de barn där problemet är ett faktum är samtalsgrupper ett sätt att få stöd.
IOGT-NTOs Juniorförbund, Junis, gör sedan några år tillbaka en årlig kartläggning av hur kommunerna arbetar med stöd till barnen som växer upp under de här förhållandena.
År 2010 svarade 233 av landets 290 kommuner på en enkät som IOGT-NTO genomförde. Av 290 kommuner har knappt 87 procent uppgett att de kan erbjuda stödgrupper för barn till föräldrar som har en riskfylld alkoholkonsumtion.