Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för att personer med funktionsnedsättning får en personlig coach, ett stöd som i dag saknas.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för att tjänster från olika myndigheter samlas under ett tak – one-stop-shop för personer med funktionsnedsättning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för att införa daglig sysselsättning för personkrets 3 enligt LSS, såväl för personer med psykisk funktionsnedsättning som t.ex. personer med rörelsefunktionsnedsättning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för att genomföra en nationell informationskampanj för att påverka attityder och värderingar kring funktionsnedsättning.
1 Yrkande 1 hänvisat till AU.
Människor med funktionsnedsättning ska inte ”handikappas” på grund av att vårt samhälle diskriminerar. Vi vet att en funktionsnedsättning kan påverka livets alla skeenden och förutsättningar för delaktighet i samhället. Vi vet också att ett arbete eller sysselsättning är en av de viktigaste förutsättningarna för att leva ett gott liv. Med en personlig coach kan många grupper med funktionsnedsättning få ett stöd som inte finns idag. Den personliga coachens roll ska vara att stödja och offensivt arbeta med individens profil och arbetssökning. Eftersom personer med funktionsnedsättning ofta har många olika kontakter med olika myndigheter behövs en samlad organisation där tjänster från olika myndigheter samlas under samma tak, s.k. one-stop-shop.
Handikapprörelsen har tålmodigt år efter år väntat på att samhället ska vara till för dem, att en person med funktionsnedsättning också ska kunna utnyttja varor och tjänster på samma villkor som andra. Man har väntat på att slippa bli diskriminerad på arbetsmarknaden, i sjukvården och inom skolan. Man vill kunna gå in via huvudentrén till alla byggnader, kunna rösta i personval och kunna använda IT på samma villkor som andra.
Bristande tillgänglighet är ett stort problem, men i många fall handlar det i ännu större utsträckning om bristande kunskap och insikt om vad funktionsnedsättning innebär.
IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) har i en undersökning visat att arbetsgivare bara i 14 % av fallen funderat på att anställa någon med funktionsnedsättning. Samtidigt visar det sig att 86 % av arbetsgivare som anställt blir positivt överraskade. Kunskapsbristen är i högsta grad påfallande. För att attityderna ska förändras kan mer krävas av staten och den offentliga sektorn.
Det bör införas en sysselsättningsgaranti när det gäller daglig sysselsättning för personkrets 3 enligt LSS, såväl för personer med psykiska funktionsnedsättningar som för personer med rörelsefunktionsnedsättning. En sådan garanti kommer att förbättra livssituationen för många människor som idag har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
En nationell informationskampanj i större skala behövs för att påverka attityder och värderingar kring funktionsnedsättning samt öka kunskapen om funktionsnedsättning. Detta är viktigt för att synliggöra personer med funktionsnedsättning.
Handikappfrågorna måste få ett större genomslag på bredden i det politiska arbetet.