Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insemination för ensamstående kvinnor i Sverige.
De allra flesta ensamstående kvinnor som väljer att skaffa barn på egen hand har tänkt igenom frågan mycket noggrant innan de försöker bli gravida, och barnen är av den anledningen både planerade och mycket efterlängtade. Dessutom har ensamstående kvinnor i alla tider blivit gravida och fått barn. I dag åker ensamstående kvinnor i stor utsträckning till andra länder, och närmast Danmark, för att få sina drömmar om föräldraskap uppfyllda.
Den traditionella kärnfamiljen med mamma, pappa och barn är i dag inte längre den dominerande familjesituationen i Sverige. Begreppet familj har genom åren vidgats till att numera innefatta även homosexuella relationer och ensamstående hushåll. I juni 2005 öppnade riksdagen för lesbiska par att få tillgång till donatorsinsemination. I utredningen som föregick lagändringen nämndes dock ingenting om ensamståendes rätt till insemination. Inte heller i utredningen ”Föräldraskap vid assisterad befruktning” är frågan med.
Ensamstående kvinnor har i dag möjlighet att adoptera barn, men insemination vid svenska sjukhus är inte tillåtet för dessa kvinnor. Endast hetero- och homosexuella kvinnor som är sammanboende eller de som ingått äktenskap eller partnerskap har i dag den rätten enligt svensk lagstiftning. Barnlösa ensamstående kvinnor i Sverige diskrimineras i dag med anledning av detta. Att ge sina barn kärlek, omsorg och trygghet är förmågor som inte hänger ihop med kön, sexualitet eller samlevnadsform.
Det är därför viktigt att se över möjligheterna för ensamstående kvinnor att få tillgång till insemination vid svenska sjukhus.