Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av åtgärder för att effektivisera och kvalitetssäkra allmäntjänstgöringen i läkarutbildningen.
Allmäntjänstgöring (AT) utgör grunden för allmän behörighet att utöva läkaryrket. AT ska leda fram till legitimation och rätten att påbörja specialiseringstjänstgöring. Syftet med AT är att komplettera grundutbildningen med praktiska erfarenheter som krävs för alla läkare oavsett yrkesinriktning. Ett stort problem är att de flesta måste vänta länge för att få AT-plats.
Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) gör varje år en undersökning om AT-läkarnas situation och villkor. 2010 års undersökning visar att väntetiden inför AT förlängts ytterligare. Tiden mellan läkarexamen och påbörjandet av AT uppmäts i år till i genomsnitt 8 månader och en vecka, vilket är en hel månad längre väntetid än föregående år. Om man över en natt kunde eliminera väntetiden skulle man det första året få ytterligare ca 650 läkare.
82 procent av AT-läkarna har vikarierat före påbörjandet av AT, men av dessa har endast 37 procent haft en personlig handledare under vikariatstiden. AT-läkaren arbetar ca 47 timmar en genomsnittlig arbetsvecka, och det är vanligt med jourtjänstgöring utan legitimerad kollega tillgänglig på arbetsplatsen.
Den långa och osäkra väntetiden för att få AT-plats innebär att man antas till en utbildning som det inte finns ett reglerat slut på. Ett sätt att lösa detta skulle kunna vara att skilja examen från legitimation och att den kliniska tjänstgöringen däremellan sker i form av en avlönad anställning som påbörjas direkt efter examen.
Jag anser att det behövs en översyn av AT-systemet för att effektivisera och kvalitetssäkra utbildningen.