Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ökad kunskap och kunskapsspridning om förmaksflimmer.
Förmaksflimmer är en dold folksjukdom som drabbar och orsakar lidande för många människor. Förmaksflimmer är en rytmrubbning i hjärtat som förekommer hos cirka 2 procent av befolkningen, och den siffran förväntas öka till det dubbla fram till år 2050. Hos ungefär 30 procent av patienterna uppstår förmaksflimmer spontant men kan även bero på bland annat hypertoni och kranskärlssjukdom. Många lider också av andra sjukdomar, t ex diabetes.
Ett stort problem är att sjukdomen inte upptäcks och behandlas i tid och att många förmaksflimmerpatienter hamnar i en ”vårdkarusell” där det är svårt att känna sig sedd och trygg. Ju snabbare patienterna som lider av förmaksflimmer får rätt behandling desto mindre risk för dem att drabbas av allvarliga följdsjukdomar, exempelvis stroke.
För den som drabbas av förmaksflimmer innebär det ofta ångest, lidande och oro. När hjärtat inte slår som det ska drabbas hela människan både till kropp och psyke. Också nära och kära drabbas av oron. Förmaksflimmer orsakar också stora kostnader för samhället, främst på grund av de följdsjukdomar som ofta uppstår.
Yrkesgrupperna i vården behöver mer kunskap om förmaksflimmer och det finns också ett behov av folkbildning bland patienter och deras familjer, riskgrupper och allmänhet. Ett sätt att öka kunskapen om förmaksflimmer kan vara ett nationellt vårdprogram.
Att samla ett antal specialister i ett team för att behandla förmaksflimmerpatienter är ett sätt att skapa både bättre vård och större trygghet för den människa som drabbats. Ett sådant team, i en flimmermottagning, har kunskap och erfarenhet och skapar därför trygghet och tillit. De senaste behandlingsmetoderna får också lättare genomslag när en personalgrupp är helt fokuserad på vissa sjukdomar.
Regeringen bör göras uppmärksam på behovet av ökad kunskap och kunskapsspridning om förmaksflimmer.