Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om boende för och bemötande av äldre.
Ensamheten har blivit den största begränsningen för ett gott liv för många äldre. Utgångspunkten i kommunernas bedömning av bistånd är att den som är äldre ska bo hemma så länge som möjligt. Därför har antalet platser inom särskilda boenden för äldre minskat under de senaste åren och det är nu brist på platser i många kommuner. Men detta är inte alltid den enskilde personens önskan, därför måste biståndsbedömningen bli mer lyhörd, öppen och generös.
Äldre är inte en homogen grupp och varje person måste behandlas som den individ han eller hon är. De äldre ska bemötas värdigt och man ska ta hänsyn till varje persons särskilda behov och önskemål. Då måste önskemålet om ett särskilt boende beaktas, speciellt om alternativet är att bo ensam kvar hemma. På ett boende för äldre får man gemenskap, inte minst vid måltiderna.
För att bemötandet ska bli till gagn för den enskilda behöver personalen inom äldreomsorgen en bra utbildning och fortbildning. Det måste finnas möjligheter till kompetensutveckling för dem som så önskar och behöver. Utbildning och fortbildning är ett sätt att skapa stolthet och yrkeskunnande hos den viktiga personalen inom äldreomsorgen, det gäller såväl inom hemtjänsten som inom det särskilda boendet.
Det behöver skapas fler olika boenden som är anpassade till äldre och där man kan få omsorg och gemenskap och slippa otrygghet och ensamhet, för att kunna svara mot de önskemål och krav som de äldre har rätt att ställa på utformningen av livet som äldre.