Motion till riksdagen
2010/11:So205
av Anders Andersson (KD)

Assistanshundar


kd507

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om assistanshundar.

Motivering

Sedan många år är ledarhunden väl etablerad i samhället, men det är många som inte känner till att hundar med stor framgång kan nyttjas i människans tjänst för att ge stöd år andra funktionsnedsättningar. Många gånger innebär hunden skillnaden mellan hjälpberoende och självständighet. Diabeteshundar fungerar som levande och högst tillförlitliga varnare för högt/lågt blodsocker och besparar sina förare (och samhället) åtskilliga ambulansutryckningar. Servicehunden är den rörelsehindrades förlängda arm och klarar olika specialmoment som den enskilde föraren behöver hjälp med, till exempel att plocka upp saker, hjälpa till med att öppna dörrar, hämta hjälp eller fungera som bud. Signalhunden samarbetar med en hörselskadad hundförare och markerar ljud, bland mycket annat sms, anrop eller plötsligt uppdykande faror. Hundar kan också tränas att varna föraren för annalkande epilepsianfall.

För att hunden ska kunna arbeta och föraren kunna leva ett liv som alla andra måste hunden ges tillträde till livsmedelsbutiker och andra butiker och butikskedjor, restauranger, biografer, kommunala badplatser och alla andra offentliga lokaler.

Enligt Livsmedelsverket har service- och signalhundar i tjänst, liksom ledarhundar för synskadade, tillträde till platser som normalt inte är tillåtna för hundar att vistas på, t.ex. serveringslokaler.

I knappt tre fjärdedelar av landets kommuner finns detta reglerat eller införs inom kort i den kommunala ordningsstadgan. Genom att jämställa assistanshundar med ledarhundar kan man i hög grad underlätta för funktionshindrade att ta aktiv del av samhällslivet.

Även om det finns i ordningsstadgan känner inte all butiks- och restaurangpersonal till regelverket. Föraren tvingats därför ofta ta det säkra före det osäkra och ringa till de butiker eller restauranger man planerar att besöka för att efterhöra om man får komma in i butiken eller restaurangen eller ej.

Regelverket omfattar certifierade hundar iförda tjänstetecken – eller hund under utbildning, även denna iförd tjänstetecken. På förfrågan ska föraren kunna legitimera sig och sin hund genom att visa upp godkänd tjänstelegitimation – något som man tilldelats efter avslutad utbildning och genomgången examination.

Också när det gäller tillgänglighet till allmänna kommunikationer, flyg, färdtjänst och taxi är bilden komplex. Flera flygbolag har likställt service- och signalhundar med ledarhundar, andra inte. Det gäller även färdtjänsten där det är beroende av vilka krav som respektive kommun ställt i samband med upphandlingen. Även enskilda taxiförare kan vara tveksamma. De som har en service- eller signalhund känner sig ofta diskriminerade och ifrågasatta trots att hunden har ett täcke med texten ”Servicehund” eller ”Signalhund”.

En lag som reglerar var och hur assistanshundar får tillträde skulle skapa tydlighet och enhetlighet över hela landet samt underlätta vardagen för de allt fler personer som är beroende av assistanshund.

Stockholm den 18 oktober 2010

Anders Andersson (KD)