Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör utforma en samlad politik för att motverka kapitalflykt från utvecklingsländer.
Med kapitalflykt avser vi oregistrerat kapitalutflöde från utvecklingsländer till OECD-länder eller till så kallade skatteparadis. Detta kapitalflöde kan ha skapats genom såväl laglig som olaglig verksamhet i ursprungsländerna. Det kan föras ut såväl genom skatteplanering inom lagstiftningens ramar som med illegala metoder. Den ansedda amerikanska tankesmedjan Center for International Policy uppskattar det årliga oregistrerade kapitalutflödet från syd till nord till mellan 850 och 1 000 miljarder USD och framhåller att tendensen är stigande. Det innebär att varje biståndskrona till syd motsvaras av inemot 10 kronor som oregistrerat överförs till nord.
Om avkastningen på den totala förmögenhet som är placerad i skatteparadis och ägs av individer och företag från utvecklingsländerna beskattades i de länder där de hör hemma, skulle dessa länders regeringar ha ytterligare 160 miljarder USD till sitt förfogande, vilket motsvarar 1,5 gånger det totala globala årliga biståndet.
En central åtgärd för att stävja kapitalflykten från syd vore att begränsa skatteparadisens möjligheter att verka. OECD, EU och G20-gruppen annonserade under 2009 beredvillighet att ta vissa steg på det här området. Avgörande är att denna politiska vilja nu omsätts till verkningsfulla sanktioner mot skatteområden som inte är beredda att samarbeta med skattemyndigheter i andra länder vid brottsmisstanke.
En rad andra åtgärder mot kapitalflykt diskuteras bland forskare och biståndsorganisationer: stärkt stöd till FN:s skattekommitté, lagstiftning om land-för-land-rapportering av företags vinster, ökat stöd till folkrörelser och forskare i utvecklingsländerna, ökat informationsutbyte mellan olika länders skattemyndigheter etc.
Det är angeläget att Sveriges regering engagerar sig aktivt i kampen mot kapitalflykt och utformar en samlad politik på detta område.