Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att genom en utredning skapa förutsättningar för skattebefrielse för prästlönetillgångar och mervärdesskatt på interna ekonomiska transaktioner.
Svenska kyrkan är Sveriges största kulturinstitution, som förvaltar ett tusenårigt arv av miljöer, byggnader, musik, bilder, kunskap m.m. Med de 3 400 kyrkobyggnaderna handlar det om ett världsunikt kulturarv. Hela svenska folket bör ha ett intresse i att man tar ekonomiskt ansvar för bevarandet av dessa kulturhistoriska värden fullt ut. Vi kristdemokrater välkomnar därför regeringens beslut att den kyrkoantikvariska ersättningen ska uppgå till 460 miljoner kronor per år till och med 2014. På så sätt säkerställs det långsiktiga bevarandet av de kyrkliga kulturminnena.
Prästlönetillgångarna har huvudsakligen tillkommit som gåvor och donationer från enskilda eller genom andra tillskott från församlingsbor. Därför har egendomen ansetts ha stiftelsekaraktär och varit skattebefriad. I lagen om Svenska kyrkan stadgas att prästlönetillgångarna ”har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse” (9 §).
Gåvor och donationer från enskilda personer genom alla år har självklart uppfattats gå oavkortat till kyrkans förkunnelse. Av denna anledning bör generationer av uppoffringar respekteras genom att prästlönetillgångarna förblir obeskattade för framtiden och därmed går oavkortat till den förkunnelse som givaren avsett.
Vid relationsförändringen blev Svenska kyrkan, genom stiftandet av lagen om trossamfund, ett registrerat trossamfund i lagens mening. Samtidigt fick kyrkans församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift status som egna juridiska personer och registrerade organisatoriska delar av Svenska kyrkan. Trots den sammanhållande juridiska formen finns oklarheter när det gäller skyldigheten att betala mervärdesskatt för köp av varor och tjänster inom kyrkans olika delar. I detta avseende bör kyrkans olika delar betraktas som en ekonomisk koncern där interna transaktioner inte beläggs med mervärdesskatt. Förutsättningarna för detta och att låta prästlönetillgångarna förbli obeskattade bör belysas genom en utredning.